Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättningsoch utskänkningsskatt å spritdrycker, m. m

29 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 28 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:255, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättningsoch utskänkningsskatt å spritdrycker, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

1

Nr 255.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen

den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och

utskänkningsskatt å spritdrycker, m. m.; given Drottningholms

slött den 13 oktober 1950.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 8 juni

1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker;

2) förordning om ändrad lydelse av 13 § förordningen den 15 december

1939 (nr 887) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker;

3) förordning angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den 30 januari

1948 (nr 21) om tillfällig skatt å viss maltdryck av första klassen;

4) förordning angående ändrad lydelse av 5 § förordningen den 22 december

1939 (nr 919) om skatt å läskedrycker; samt

5) förordning angående ändrad lydelse av den vid förordningen den 25

maj 1941 (nr 251) om varuskatt fogade varuförteckningen;

dels ock bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld. 1

1 Uihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 255.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 8

juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker.

Härigenom förordnas, att 2 § 1 mom. förordningen den 8 juni 1923 angående

omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker1 skall erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse:

2

7 mom. Omsättningsskatten upptages

vid detaljhandelsbolagens inköp

av spritdrycker och utgår dels

med en grundavgift av 9 kronor, för

liter räknat, och dels med 60 procent

av det belopp, som, skatten oberäknad,

betingas vid inköp av dryckerna

i buteljerat skick.

Detalj handelsbolagen äga — ---

för omsättningsskatten.

Föreslagen lydelse:

§•

1 mom. Omsättningsskatten upptages

vid detaljhandelsbolagens inköp

av spritdrycker och utgår dels

med en grundavgift av 11 kronor, för

liter räknat, och dels med 80 procent

av det belopp, som, skatten oberäknad,

betingas vid inköp av dryckerna

i buteljerat skick.

Detalj handelsbolagen äga----

för omsättningsskatten.

Denna förordning träder i kraft den 1 december 1950.

Med avseende å ikraftträdandet skola följande bestämmelser gälla.

1. Den, till vilken systembolag överlåtit tillstånd till utskänkning av

spritdrycker, är skyldig att erlägga skatt för sitt lager av dylika drycker vid

tiden för denna förordnings ikraftträdande med belopp motsvarande den omsättnings-

och utskänkningsskatt som skall utgå enligt förordningen, dock

med rätt för honom att därvid avräkna vad med tillämpning av förut gällande

bestämmelser i skatt erlagts för samma lager.

2. Det åligger innehavare av tillstånd som i första punkten sägs att dels

samma dag förordningen träder i kraft till vederbörande systembolag avlämna

på heder och samvete avgiven, specificerad uppgift angående berörda

lager, dels ock inom tre månader efter förordningens ikraftträdande erlägga 1

1 Senaste lydelse av förordningen se 1933:399, 1937:246, 1941:254, 1943:257 och 316 samt

1948:18.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 255.

3

därå belöpande skatt till bolaget, som har att senast den femtonde dagen i

nästpåföljande månad uti den i 8 § förordningen angående omsättningsoch

utskänkningsskatt å spritdrycker angivna ordning inleverera beloppet

till statsverket.

3. Upptager någon mot bättre vetande i uppgift, varom nu är sagt, mindre

myckenhet än han vid tiden för denna förordnings ikraftträdande innehar,

eller underlåter någon att inom stadgad tid avlämna sådan uppgift eller erlägga

föreskriven skatt för sitt lager av spritdrycker vid tiden för förordningens

ikraftträdande, skall gälla vad i skattestrafflagen ävensom i 11 §

2 mom. förordningen angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

för motsvarande fall stadgas.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 13 § förordningen den 15 december

1939 (nr 887) angående tillverkning och beskattning

av maltdrycker.

Härigenom förordnas, att 13 § förordningen den 15 december 1939 angående

tillverkning och beskattning av maltdrycker1 skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse:

13 §.

Skatten utgår

för maltdryck av andra klassen

med trettionio öre för liter samt

för maltdryck av tredje klassen

med sjuttiotvå öre för liter.

Vid varje — — — skattepliktigt

bryggeri.

Kontrollstyrelsen må — — —

bryggeri igångsatts.

Föreslagen lydelse:

Skatten utgår

för maltdryck av andra klassen

med fyrtiotvå öre för liter samt

för maltdryck av tredje klassen

med sjuttioåtta öre för liter.

Vid varje — — — skattepliktigt

bryggeri.

Kontrollstyrelsen må — — —

bryggeri igångsatts.

Denna förordning träder i kraft den 1 december 1950.

Senaste lydelse se 1948: 20.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 255.

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den 30

januari 1948 (nr 21) om tillfällig skatt å viss maltdryck av

första klassen.

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen den 30 januari 1948 om tillfällig

skatt å viss maltdryck av första klassen skall erhålla följande ändrade

lydelse.

Nuvarande lydelse:

2 §•

Föreslagen lydelse:

Skatten utgår med 9 öre för liter Skatten utgår med 12 öre för liter

och tillfaller staten. och tillfaller staten.

Denna förordning träder i kraft den 1 december 1950.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Mai ds proposition nr 255.

5

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 5 § förordningen den 22

december 1939 (nr 919) om skatt å läskedrycker.

Härigenom förordnas, att 5 § förordningen den 22 december 1939 om skatt

å läskedrycker1 skall erhålla följande ändrade lydelse.

Nuvarande lydelse:

5

Skatten utgår med aderton öre för

liter; dock skall envar tillverkare erlägga

skatt med lägst femtio kronor

för varje månad, varunder han ägt

bedriva rörelsen.

Föreslagen lydelse:

§•

Skatten utgår med tjuguett öre för

liter; dock skall envar tillverkare erlägga

skatt med lägst femtio kronor

för varje månad, varunder han ägt

bedriva rörelsen.

Denna förordning träder i kraft den 1 december 1950.

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av den vid förordningen den

25 maj 1941 (nr 251) om varuskatt fogade varuförteckningen.

Härigenom förordnas, att den vid förordningen den 25 maj 1941 om varuskatt

fogade förteckningen över varor, för vilka varuskatt skall erläggas,2

skall erhålla den ändrade lydelse som framgår av härvid fogad bilaga.

Denna förordning träder i kraft den 1 december 1950.

1 Senaste lydelse av 5 § se 1948: 22.

• Senaste lydelse av förteckningen se 1948: 66 och 1950:10.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 255.

Bilaga.

Förteckning

över

varor, för vilka varuskatt skall erläggas,

i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning hänförliga till nedanstående

statistiska nummer

Statistiskt

nr

V aruslag

Skattesats,

procent av

beskattnings- värdet

ur 298—302

Choklad- och konfityrvaror, hänförliga till följande

varugrupper:

choklad eller — — — eller sötningsmedel;

glaserade eller---växtdelar eller er-

sättningsmedel härför;

med socker — — — av läskedrycker......

801

glass ....................................

Anm. till ur stat. nr 298—302.

Bestämmelserna i--— av glass.

60

ur 587—588

Essenser och extrakter, avsedda för beredning av

alkoholhaltiga drycker......................

—

1201

1 Skattesatsen har från och med den 1 mars 1948 utgjort 60 procent för choklad- och konfityrvaror

samt 100 procent för essenser och extrakter, avsedda för beredning av alkoholhaltiga

drycker.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 255.

7

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott

den 13 oktober 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Möller, Sköld, Quensel, Danielson,

Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne,

Lingman.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om vissa skatteskärpningar

i syfte att täcka ökade försvarsutgifter m. m. samt anför därvid följande.

Det ekonomiska läget. Sedan i våras, då vid anmälan av propositionen

nr 237 angående komplettering av riksstatsförslaget en redogörelse senast

lämnades riksdagen beträffande det ekonomiska läget, har detta undergått

en genomgripande förändring. Den utveckling mot fortskridande stabilisering

av den samhällsekonomiska balansen, som då kännetecknade det

ekonomiska livet inom landet, har nu avlösts av ett läge med återuppflammande

inflationistiska tendenser. Även om spekulationer kring den förutsedda

övergången till fria lönerörelser och den därmed förknippade avvecklingen

av importsubventionerna givit en viss näring åt de nya tendenserna,

framstår dock den internationella konjunkturutvecklingen som den främsta

förklaringsgrunden till lägets omkastning.

Redan i den kring årsskiftet uppgjorda nationalbudgeten för innevarande

år riktades uppmärksamheten på de risker för störningar i en lugn gestaltning

av den interna samhällsekonomien som det internationella konjunkturläget

inneslöt. I finansplanen till årets statsverksproposition underströks ytterligare

de reservationer som måste knytas till ovissheten om den internationella

konjunkturutvecklingen. Vid årets ingång karakteriserades nämligen

läget av en brytning mellan prisstegringstendenser och prissänkningstendenser.

Detta gjorde den ekonomiska situationen svåröverskådlig, eftersom

det icke kunde uteslutas, att endera av dessa tendenser framdeles under

året komme att taga överhanden på de internationella marknaderna och utlösa

inflationistiska eller deflationistiska tendenser, vilka kunde spridas till

vårt land och förorsaka en snabb omsvängning i det interna ekonomiska läget.

Ännu vid tidpunkten för avlämnandet av nyssnämnda proposition angående

komplettering av riksstatsförslaget var det omöjligt att ange, om de

internationella konjunkturerna pekade på uppgång eller avmattning. Pris
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 255.

rörelserna på världsmarknaderna gingo fortfarande i båda riktningarna, och

i de skilda länderna mötte man varierande sysselsättningsbilder. I propositionen

underströks därför kravet på fortsatt aktgivande på utvecklingen

och på försiktighet vid utformningen av den ekonomiska politiken under återstoden

av året.

Under sommaren började riskerna för en allmän prisstegring på världsmarknaderna

att aktualiseras. I Förenta staterna övergick den ekonomiska

återhämtning, som begynt på sensommaren 1949, i ett allt mera markerat

konjunkturuppsving. Man fick där åter en överkonjunktur, vilken tenderade

att sprida sig till andra länder och som förde med sig stegringar av

priserna på åtskilliga stapelvaror. Det fanns dock anledning hoppas, att

tillspetsningen av högkonjunkturen var av övergående art och i varje fall

av relativt måttlig styrka. Sedermera ha emellertid krigsförhållandena i Ostasien

framkallat en rustningskonjunktur i de flesta länder, varigenom de

inflationistiska krafterna förstärkts, samtidigt som de kunna befaras ha erhållit

ett mera varaktigt underlag.

Med det starka samband, som råder mellan den svenska ekonomien och

världshushållet, måste de nya tendenserna utomlands sätta spår i utvecklingen

inom landet. I första hand spridas prisstegringarna på de utländska

marknaderna till vårt land genom höjda priser på import- och exportvarorna.

Vid sidan härav uppammar den ändrade marknadssituationen i utlandet

inflationsförväntningar och spekulationer på hemmamarknaden, vilka

påverka producenternas och konsumenternas handlande. I den mån prisstegringar

förutses och företagare och konsumenter inrätta sig härefter,

få de primära, utifrån kommande prisrörelserna en tendens att förstärka

sig själva. Investeringar, lagerökningar och varuinköp påskyndas. Sparandet

tenderar att sjunka, samtidigt som behovet därav växer. Efterfrågan på

arbetskraft stiger, och desorganisationstendenser framträda på arbetsmarknaden.

Detta i törening med den förbättrade vinstsituationen i företagarskiktet,

särskilt inom exportindustrien, leder till en ansvällning av inkomsterna,

medförande en höjning av den totala efterfrågan i samhället. Därest marknadssituationen

i utlandet försvårar materialförsörjningen för den svenska

produktionen, kunna flaskhalsar och störningar uppstå för denna, med försämrad

produktivitetsutveckling som följd. Slutligen har man att taga hänsyn

till återverkningarna på det inhemska försörjningsläget av de förändringar

i fråga om export- och importvolymen som kunna väntas inträffa i

föreliggande situation. På här angivna vägar kan så småningom den internationella

prisstegringsvågen öva inflytande på de faktorer som bestämma

den samhällsekonomiska balansen. Därigenom kan, om den ekonomiska

politiken förhåller sig passiv, en fundamental jämviktsbrist uppkomma i

samhällsekonomien, trots intern balans i utgångsläget.

Lägets växlingar i här nämnda avseenden ha under årets lopp gjorts till

föremål för upprepade undersökningar inom nationalbudgetdelegationen. I

dagarna har dessutom konjunkturinstitutet framlagt sin sedvanliga höstrapport.

I anslutning till det material som sålunda förebragts torde jag här

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

9

i korthet få erinra om huvuddragen av utvecklingen på olika områden av

det ekonomiska livet. En utförlig redogörelse för utfallet av årets nationalbudget

kommer på sedvanligt sätt att inflyta i nästa års nationalbudget, vilken

skall fogas till 1951 års statsverksproposition.

Produktionen har gestaltats gynnsammare än som antogs vid årets

början. Detta gäller såväl jordbruket som industrien. Den totala produktionen

inom landet beräknas i nationalbudgeten komma att stiga med 650

milj. kr. i förhållande till år 1949. Det hittillsvarande resultatet pekar på

en stegring för hela året med 800—900 milj. kr. Denna utveckling är så gott

som uteslutande att tillskriva en förbättrad produktivitet hos produktionsapparaten,

eftersom tillgången på arbetskraft praktiskt taget är oförändrad.

Då utvecklingen inneburit en ökning av efterfrågan på arbetskraft, har

en viss bristsituation uppstått på arbetsmarknaden. Sysselsättningsläget

har med andra ord varit mycket gynnsamt för löntagarna. Arbetslösheten

inom fackförbunden har varit rekordlåg. Detta läge har skapat

jordmån för en tilltagande löneglidning. Sålunda skulle förtjänstnivån enligt

preliminära uppskattningar ha förskjutits med 3 ä 4 procent i förhållande

till föregående år, medan löneglidningen i nationalbudgeten beräknats

till omkring 2 procent.

Investeringsverksamheten skulle enligt den för innevarande

år uppdragna ramen undergå en ökning med fem procent, motsvarande ett

belopp av 350 milj. kr., i förhållande till föregående års volym. Härav skulle

den tillståndskontrollerade byggnadsverksamheten växa med cirka sju

procent. Hittills föreliggande uppgifter tyda på att utvecklingen i stort sett

motsvarat de ursprungliga beräkningarna, i vad avser de faktiska investeringarna.

Däremot synes investeringslusten ha ökat under den senaste tiden,

vilket får betraktas som en potentiell försämring av balansläget på investeringsområdet.

Ett uttryck härför är också, att stocken av beviljade

men icke fullbordade byggen tilltagit. Samtidigt ha tendenser till försämrad

balans inom här ifrågavarande sektor av arbetsmarknaden förmärkts. Trots

att byggnadsarbetarkåren utökats med cirka 5 000 man, har knapphet på

vissa kategorier byggnadsarbetare gjort sig gällande, vilket verkat i riktning

mot en förlängning av byggnadstiderna. Det rådande läget har slutligen ökat

benägenheten för investeringar i lager. Med den ofullständiga statistik som

finnes på detta område är det likväl icke möjligt att göra en avstämning

av den faktiska lagerutvecklingen mot uppskattningarna i nationalbudgeten.

Uppenbart är dock, att i den nu uppkomna situationen det i nationalbudgeten

uppförda beloppet representerar ett minimivärde.

Den privata konsumtionen har under första halvåret legat omkring

tre procent över fjolårsnivån. De uppgifter, som hittills föreligga rörande

detaljhandelns omsättning under tredje kvartalet i år, peka på ungefär

samma utveckling. Med utgångspunkt härifrån kan man för hela året

räkna med en ökning av konsumtionsvolymcn av storleksordningen 500

milj. kr. jämfört med föregående år. I förhållande till nationalbudgeten,

vilken upptar eu ökning av den privata konsumtionen med 250 milj. kr.,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 255.

skulle följaktligen takten i konsumtionsstegringen ha fördubblats. Till en

betydande del förklaras konsumtionsuppgången av den starkt ökade försäljningen

av bilar.

En sammanställning av konsumtionsökningen med den i det föregående

berörda löneutvecklingen under året ger skäl förmoda, att utvecklingen av

det enskilda sparandet under året gestaltats mindre gynnsamt än i fjol.

Att döma av vissa bankstatistiska serier är det rent av tänkbart att det

enskilda sparandet sjunkit under förra årets nivå.

I fråga om den offentliga konsumtionen saknas anledning frångå tidigare

uppskattningar, vilka utmynna i en ökning med 100 milj. kr. under

innevarande år i jämförelse med 1949.

På utrikeshandelns område ha såväl exporten som importen blivit

avsevärt större än som ursprungligen antagits. Under första halvåret var

exportvolymen nära 35 procent och importvolymen cirka 20 procent större

än motsvarande halvår i fjol. Detta innebär, att utrikeshandeln under denna,

tid lämnat ett något mindre bidrag till den löpande inhemska försörjningen

än som förutsattes i de ursprungliga beräkningarna vid årsskiftet.

Huvudsakligen är det dock fråga om en parallell förskjutning av både exporten

och importen till en högre nivå utan rubbning av den inhemska försörjningsbalansen.

I betalningsbalanshänseende har utrikeshandeln under de

hittills gångna månaderna resulterat i ett mindre importöverskott, vilket i

det närmaste täckts av sjöfartsinkomster och övriga osynliga poster i bytesbalansen.

Det värdemässiga utfallet av utrikeshandeln avspeglas i utvecklingen av

riksbankens valutareserv. Från årets början och fram till utgången

av september har bankens samlade guld- och valutabehållning stigit med

75 milj. kr. Hänsyn måste dock i detta sammanhang tagas till den omständigheten

att riksbanken under året å ena sidan tillförts riksgäldskontorets

innehav av pund och franska francs och å andra sidan övertagit clearingnämndens

skulder till vissa länder. I realiteten har landets centrala valutareserv

under årets tre första kvartal reducerats med 45 milj. kr., vilket skall

jämföras med en vid årsskiftet beräknad total nedgång om 300 milj. kr.

för hela året. Då sammansättningen av valutareserven samtidigt undergått

betydelsefulla förändringar, innebärande att behållningen av guld och

dollar väsentligt ökat på bekostnad av andra valutor, framstår landets valutaställning

för närvarande som avsevärt starkare än man vågade räkna med

vid årets början.

Bytesrelationerna gentemot utlandet ha i enlighet med de ursprungliga

beräkningarna under året undergått en försämring. Dock har man anledning

utgå från att den genomsnittliga försämringen för hela året kommer

att visa sig mindre än befarat. Att döma av kommerskollegii indextal, vilka

visa en exportprisstegring med 25 procent mot en importprisstegring med

6 procent från december 1949 och fram t. o. in. augusti 1950, har en kraftig

återhämtning redan ägt rum i fråga om de internationella prisnoteringarna

på landets import- respektive exportvaror. Emellertid har denna för
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

11

bättring ännu blott i ringa män trängt igenom i den faktiska utrikeshandeln.

Det torde dock vara befogat att med en viss optimism emotse de närmaste

månadernas utveckling i detta hänseende.

Prisutvecklingen inom landet bär präglats av en betydande grad

av stabilitet i betraktande av de kraftiga prisförskjutningar som ägt rum

på de utländska marknaderna och vilka reflekterats i höjda priser på landets

import- och exportvaror. Levnadskostnadsindex och konsumtionsprisindex

ha stigit med omkring en procent, medan partiprisindex gått upp med

icke fullt tre procent sedan årets början. Till en viss del betingas prisstabiliteten

av importsubventionerna och priskontrollen. Även med bortseende

från effekten härav torde den hittillsvarande prisstegringen inom landet

vara mindre än som motsvarar uppgången i priserna på export- och importvarorna.

Man får därför vara beredd på att den allmänna prisnivån släpat

efter i utvecklingen och ännu ej till fullo återspeglar verkningarna av de

höjda import- och exportpriserna. Redan i våras varslades om att en viss

höjning av den allmänna konsumtionsprisnivån var att emotse i början av

nästa år. Sedan dess ha priserna i utlandet gått upp ytterligare. Med hänsyn

härtill och till den omedelbara prisstegringseffekten på vissa områden av

de väntade lönehöjningarna får man nu räkna med en icke oväsentlig förskjutning

uppåt av prisnivån under nästa år. För såvitt icke ytterligare starka

prishöjningar komma till stånd på de utländska marknaderna, bör emellertid

den förutsedda uppdrivningen av den svenska prisnivån kunna få

karaktären av en engångsförskjutning.

Penning- och kapitalmarknaden har återspeglat den stegrade

intensitet som utmärkt det ekonomiska livet inom landet under större

delen av året. Kreditgivningen har undergått en ansenlig expansion. Sålunda

har utlåningen från affärsbankerna sedan årets början och fram till utgången

av september stigit med 941 milj. kr., medan utlåningen från de 84

större sparbankerna ökat med 308 milj. kr. Denna utveckling har möjliggjorts

av förhållandevis god likviditet på penning- och kapitalmarknaden.

Riksbanken har visserligen genom sina transaktioner under perioden januari—september

indragit betalningsmedel till ett belopp av 320 milj. kr.

mot 406 milj. kr. samma tid förra året, men underlaget för kreditinstitutens

och främst affärsbankernas utlåning har dock varit betydande. I detta avseende

har man särskilt att taga hänsyn till affärsbankernas innehav av

inhemska statspapper och obligationer, vilket enligt senast föreliggande

siffra (utgången av september) uppgick till 1 148 milj. kr. mot 1 271 milj.

kr. vid årsskiftet och 1 101 milj. kr. för ett år sedan.

Den redogörelse jag här lämnat för utvecklingen på olika områden torde

ha gett vid handen, att det hittillsvarande förloppet endast i mindre utsträckning

avvikit från de ursprungliga nationalbudgetkalkylerna. Störst ha

avvikelserna varit inom utrikeshandeln, men även där innebär nettoresultatet

av importen och exporten ur försörjningssynpunkt ingen avgörande

ändring av beräkningarna från årsskiftet. Om man bortser från de smärre

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 255.

variationer, som man alltid måste räkna med beträffande de faktorer som

påverka den samhällsekonomiska balansen, kan man konstatera, att det

lortlarande råder samhällsekonomisk jämvikt i den meningen, att den totala

efterfrågan inom landet hålles inom ramen för den totala tillgången på

varor och tjänster. En omisskännlig förskjutning av det ekonomiska läget

har likväl inträffat. Denna yttrar sig dock ännu så länge huvudsakligen blott

som av förväntningar och spekulationer styrda tendenser till störningar av

jämvikten. Det är den ekonomiska politikens för dagen angelägnaste uppgift

att förhindra, att dessa tendenser på sätt, som jag inledningsvis skildrat,

lå tillfälle att växa sig starka och efter hand omintetgöra det med betydande

ansträngningar vunna resultatet av tidigare års stabiliseringssträvanden. I

synnerhet vill jag rikta uppmärksamheten på riskerna för att de nu existerande

förväntningarna ge upphov till en kumulativ uppdrivning av den

svenska pris- och kostnadsnivån. Kommer en sådan utveckling i gång, blir

den svår att bryta, såsom erfarenheterna beträffande krigsårens pris-lönespiral

visa. Det gäller därför att från början föra en inflationsbekämpande

politik. Riktpunkten för en sådan politik måste vara att oeftergivligt hålla

efterfrågan i samhället inom gränserna för de reala resurserna, så att något

utrymme för en självständig inhemsk prisstegringskonjunktur ej skapas.

Även om sålunda det ekonomiska läget är mindre stabilt än förut och

balansproblemet ånyo ryckt i förgrunden, får det hållas i minnet, att ur ren

försörjningssynpunkt någon påtaglig försämring icke inträtt. Produktionen

uppvisar alltjämt en tillfredsställande utveckling och bytesrelationerna gentemot

utlandet synas vara i färd att förbättras. Förutsättningar för en måttlig

standardhöjning föreligga därför. Jag har därför icke funnit anledning

Irånträda min tidigare uppfattning om att tiden nu är inne att återgå till

Iria lönerörelser. I likhet med vad jag i våras anförde, förutsätter jag härvid,

att arbetsmarknadens parter vid löneuppgörelserna beakta riskerna för

en inflationsartad utveckling och iakttaga den återhållsamhet som läget

kräver. Material för denna bedömning föreligger i konjunkturinstitutets

förutnämnda höstrapport.

Vad jag senast anfört får ej undanskymma det faktum, att framtidsperspektiven

ställa statsmakterna inför allvarliga problem. Inflationstendenserna

utifrån och den nya rörligheten på löneområdet, ävensom inkomstförbättringarna

för jordbrukarna, hota att framlocka en total efterfrågeökning som

ej är förenlig med de produktiva resurserna. Härtill kommer, att enligt de

uPPgj°rda planerna en ökad del av de produktiva resurserna hädanefter

måste avdelas för försvarsändamål. I detta läge kräves återhållsamhet på

alla områden av det ekonomiska livet. Det allmänna kravet på återhållsamhet

måste emellertid underbyggas med aktiva ingripanden från statsmakternas

sida. Området för dessa ingripanden angavs i princip redan i propositionen

angående riksstatsförslagets komplettering. Den senaste tidens utveckling

har endast givit ökad styrka åt vad som där anfördes.

I högre grad än förut gäller numera, att en ansvällning av investeringsverksamheten

maste förhindras. Beträffande byggnads- och anläggnings
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 255.

verksamheten existera sedan länge de tekniska medlen härför i form av tillståndsförfarande.

Någon ökning av de på denna väg kontrollerade investeringarna

torde knappast vara möjlig under nuvarande förhållanden. Den

ansträngda arbetsmarknadssituationen utgör ett ytterligare skäl för en fortsatt

återhållsam tillståndsgivning. Genom byggnadskontrollen minskas

emellertid ej trycket på övriga investeringsområden. I det läge som nu är

för handen torde det därför icke vara tillrådligt att lämna andra former

av investeringar fritt spelrum. Lämpligaste sättet att öva inflytande på de

utanför byggnadsregleringen liggande investeringarna har ansetts vara en

restriktiv kreditpolitik. Med tanke härpå har, på framställning av fullmäktige

i riksbanken, lagen den 20 december 1946 med särskilda bestämmelser

angående bankaktiebolags inlåning satts i kraft fr. o. in. ingången av oktober

månad. Den skärpning av kravet på kassareserv, som dessa bestämmelser

innebära, minskar underlaget för bankernas kreditgivning. Mot denna

bakgrund bar därjämte riksbanken ingått överenskommelse med kreditinstituten

om restriktivitet vid utlåningen, varigenom syftet att ernå en uppbromsning

av investeringarna i den fria sektorn ytterligare tillgodosetts.

För att ge full effektivitet åt den restriktiva kreditpolitiken ha slutligen

principerna för riksbankens transaktioner i räntestabiliserande syfte på

obligationsmarknaden modifierats, så att möjlighet skapats för en viss rörlighet

på ränteområdet. Detta har lett till en mindre höjning av räntan på

långfristiga obligationer, i anslutning vartill vissa räntejusteringar företagits

på andra punkter av räntesystemet. Den förda räntepolitiken innebär

dock icke något övergivande av lågräntelinjen.

Berörda kreditpolitiska åtgärder, vilka vid behov kunna ges ökad styrka

genom en ytterligare skärpning av kassareservbestämmelserna, kunna väntas

skänka ett värdefullt stöd åt strävandena att hålla investeringsverksamheten

och lagerökningen inom tillbörliga gränser. Emellertid kan man genom

kreditpolitiska åtgärder icke direkt påverka den betydande del av investeringsverksamheten

som finansieras med företagens egna medel. I dagens

läge måste med hänsyn till den nuvarande goda vinstkonjunkturen hos

särskilt exportindustrierna möjligheterna till självfinansiering av investeringar

inom företagen anses ha avsevärd betydelse för utvecklingen. Jag

har därför funnit det angeläget alt låta undersöka, huruvida det finnes

möjlighet alt i önskad grad påverka de självfinansierade investeringarna

med tillhjälp av skattetekniska bestämmelser. I detta syfte har inom finansdepartementet

ett förslag till s. k. investeringsskatt uppgjorts. Detta

förslag är för närvarande under övervägande hos vederbörliga instanser.

Innan resultatet av dessa överväganden föreligger, är jag icke beredd att

taga definitiv ställning till frågan om möjligheterna att gå fram på denna

väg. På något sätt torde dock frågan om en begränsning av de självfinansierade

investeringarna få lösas.

Åtgärderna för att kontrollera investeringarna måste kompletteras med

strävanden att hålla tillbaka konsumtionsefterfrågan, såväl den statliga

som den privata. Sedan länge har yttersta sparsamhet med statens utgifter

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

iakttagits. Till yttermera visso ha statsmyndigheterna genom cirkulär från

respektive departement ånyo erinrats om nödvändigheten av att i sina petita

taga hänsyn till lägets krav på strängaste sparsamhet. För att få förvissning

om att alla besparingsmöjligheter tillvaratagas har en särskild utredningsman

tillsatts med uppdrag att med denna utgångspunkt granska hela

budgeten. Vad därefter angår den privata konsumtionen innebära de förslag

till höjningar av vissa indirekta skatter, jag i det följande kommer att

framlägga, en viss indragning av köpkraft, vilken emellertid i stort sett

blott balanserar samtidiga statliga utgiftsökningar för innevarande budgetår.

Strävandena att begränsa ökningen av den privata konsumtionsefterfrågan

maste stödjas av en prisstabiliserande politik som inger förtroende för

penningvärdet och därigenom skapar gynnsamma betingelser för de enskildas

sparande. Man kan emellertid trots detta befara att på olika håll

inom prisområdet spekulativa prisrubbningar inträda, som behöva hållas

under kontroll. Under sådana omständigheter måste tidpunkten för den

definitiva avvecklingen av priskontrollen komma att förskjutas längre fram

i tiden än som synts nödvändigt under gynnsammare förhållanden. En särskild

uppgift fyller priskontrollen med hänsyn till de internationella inflationstendenserna,

vilka, om de få verka ostörda, lätt kunna ge upphov till

självständiga, spekulativt betonade prisstegringar inom landet. I fråga om

prispolitiken får jag vidare erinra om de särskilda problem som äro förknippade

med den dragning uppåt av hemmamarknadspriserna som de höjda

export- och importpriserna framkallat. Med anledning härav har frågan

upptagits om möjligheterna att genom en anordning i form av prisutjämningsavgifter

på vissa exportvaror åvägabringa prisstabilitet på hemmamarknaden

för ifrågavarande varor. Kunde de medel, som inflyta genom

uttagande av dylika avgifter, på ett betryggande sätt steriliseras, skulle jämväl

ernås en i nuvarande läge önskvärd efterfrågedämpande effekt.

Därest de riktlinjer, som här angivits beträffande den ekonomiska politiken

i rådande situation, fullföljas, torde utsikter föreligga att bemästra

de utifrån kommande störningarna och den återupplivade rörligheten på

löneområdet utan avkall på målsättningen full sysselsättning och samhällsekonomisk

jämvikt. Förvissningen om statsmakternas beslutsamhet att under

alla förhållanden tillgripa de åtgärder, läget kräver, för att upprätthålla

den samhällsekonomiska balansen bör dämpa de förväntningar som baseras

på möjligheten av att inflationstendenserna skulle slå igenom i den

svenska ekonomien. Om förväntningarna inställas på en stabil utveckling

inom landet och företagarnas och konsumenternas framtidsdispositioner inriktas

därpå, underlättas väsentligt uppgiften för den ekonomiska politiken.

I motsatt fall måste den inflationsbekämpande politiken skärpas.

Budgetläget. I riksstaten för budgetåret 1950/51 uppgå utgifterna till

4 839 miljoner kronor, medan inkomsterna upptagas till 4 998 miljoner

kronor. I enlighet härmed beräknas ett budgetöverskott på 159 miljoner

kronor uppkomma. Härav hänföra sig 97 miljoner kronor till automobil
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 255.

skattemedel, vilka förutsättas under normala förhållanden i sin helhet komma

att disponeras för vägväsendets kostnader. I dessa beräkningar har hänsyn

ej tagits till förbrukningen av medel å äldre reservationsanslag, i propositionen

237/1950 angående komplettering av riksstatsförslaget uppskattad

till 100 miljoner kronor (exklusive eventuell förbrukning av reservationsmedel

på väganslagen). Det reella budgetöverskottet, från vilket man bör

utgå när det gäller att bedöma de samhällsekonomiska verkningarna av

finanspolitiken, skulle därför stanna vid omkring 60 miljoner kronor och i

sin helhet hänföra sig till automobilskattemedel. Därest dessa medel skulle

tagas i anspråk för avsett ändamål, skulle sålunda redan under dessa förutsättningar

ett reellt budgetunderskott föreligga.

Såsom närmare framgår av särskilda propositioner denna dag angående

utgifter för stärkande av försvarsberedskapen ävensom en denna dag framlagd

proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för löpande

budgetår har ytterligare medelsbehov framkommit sedan riksstaten fastställdes.

Förslagen att förstärka försvarsberedskapen medföra sålunda ökningar

av utgifterna å IV och XI ht. Sammanlagt beräknas kostnadsökningarna

för hithörande ändamål kräva anslag å tilläggsstat å driftbudgeten

med tillhopa 67 miljoner kronor. Därjämte begäras nya bemyndiganden att

utlägga materielbeställningar under IV ht inom en sammanlagd kostnadsram

av 59 miljoner kronor. Beträffande vissa kostnader för civilförsvaret och för

säkerhetspolisen, uppgående till 3,3 miljoner kronor, torde ingen särskild

medelsanvisning av riksdagen erfordras. I fråga om vissa avlöningskostnader

inom civilförsvaret begäres riksdagens medgivande till anslagsöverskridande

med 0,7 miljoner kronor. Försvarsberedskapens stärkande föranleder

vidare ett anslagsbehov för avskrivningar å anläggningar för försvarets, statens

järnvägars och civilförsvarets räkning med 11 miljoner kronor. Med

hänsyn till bland annat att vissa utländska beställningar fullgjorts i snabbare

takt än ursprungligen förutsatts, har betalningsanslaget för flygvapnets

materielanskaffning visat sig otillräckligt. Å tilläggsstat erfordras för

detta ändamål ett belopp av 45 miljoner kronor. Härjämte torde till följd

av en redan tidigare inträdd ökning av leveranstakten ianspråktagandet av

medel å äldre reservationsanslag och å till Kungl. Maj :ts förfogande stående

betalningsreserver komma att stiga med 45 miljoner kronor utöver tidigare

beräknat belopp å 100 miljoner kronor. Härtill bör läggas ett med 21 miljoner

kronor ökat betalningsutfall på försvarets materielanslag i jämförelse

med tidigare beräkningar på grund av försvarsberedskapens stärkande.

Statsverkets sammanlagda kostnader under innevarande budgetår för beredskapens

omedelbara förstärkande uppgå sålunda till (67 -j- 3,3 -f- 0,7 -j11

-j- 21 =) 103 miljoner kronor, varav endast en del, 78 miljoner kronor,

kommer till uttryck i nya anslagsäskanden.

Kostnaderna för det svenska fältsjukhuset i Korea kunna ännu cj med

säkerhet överblickas. Medel för ändamålet äskas i särskild proposition å

tilläggsstat under IV ht med 10 miljoner kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 255.

Under IX ht äskas å tilläggsstat ett anslag på 9 miljoner kronor för anvisande

av medel till clearingkassan för kolonialvaror.

För täckande av kostnader för vissa hjälpåtgärder i anledning av Surtekatastrofen

äskas i särskild proposition å tilläggsstat under XI ht ett anslag

av 3,5 miljoner kronor.

Den nyligen ingångna överenskommelsen med statstjänstemännen om en

engångsersättning till tjänstemän och pensionärer för dessa gruppers medverkan

till stabiliseringspolitiken beräknas medföra en sammanlagd kostnad

för statsverket på 33 miljoner kronor, varav 14 miljoner kronor komma

att belasta affärsverkens driftkostnader och sålunda resultera i en minskning

av statsinkomsterna. Återstoden, 19 miljoner kronor, äskas i särskild

proposition å tilläggsstat under XII ht.

Nya anslag komma sålunda att belasta utgiftssidan i 1950/51 års budget

med sammanlagt 165 miljoner kronor utöver vad som beräknats i riksstaten.

Under dessa förhållanden skulle budgeten redan formellt vara underbalanserad

med ett belopp å (4 998 — 14 — 4 839 — 165 =) 20 miljoner kronor.

\ id hänsynstagande jämväl till förbrukningen av medel å äldre reservationsanslag,

ökat betalningsutfall på försvarets materielanslag och till anslagsöverskridanden

skulle ett reellt budgetunderskott komma att föreligga på

(20 —(— 100 -j- 45 -f- 21 4=) 190 miljoner kronor.

Dessa uppgifter bilda emellertid icke tillräckligt underlag för bedömande

av det faktiska budgetutfallet. I en mera verklighetstrogen bild av läget

får hänsyn härjämte tagas till vissa andra faktorer, vilka till sin styrka

icke nu kunna mätas men dock kunna förutses komma att påverka budgetbalansen.

Man har sålunda att räkna med ökade avlöningskostnader för statsverket

till följd av en höjning av det rörliga tillägget för statstjänstemän.

Häremot torde emellertid kunna ställas den ökning av skatteintäkterna som

en höjning av den allmänna inkomstnivån i samhället kommer att medföra.

Det synes emellertid naturligt att i nuvarande läge låta den del av kostnaderna

för statstjänstemännens lönereglering, som belöper på affärsverken,

slå igenom i taxorna. Därest så sker, torde ökningen av skatteintäkterna

komma att utöver kostnaderna för löneregleringen giva ett överskott som

i gynnsammaste fall skulle kunna uppskattas till omkring 50 miljoner kronor.

Genom en avveckling av de subventioner av vissa varuslag, vilka infördes

eller utbyggdes i samband med devalveringen hösten 1949, skulle en utgiftsbesparing

å högst 50 miljoner kronor kunna ernås. Vidare är en ökning

av intäkterna av tobaksskatten att förvänta när tobaksmonopolet efter årsskiftet

kan kalkylera med återanskaffningskostnaderna för råvarorna. En

ökning av inkomsterna för statsverket under budgetåret 1950/51 med omkring

30 miljoner kronor torde i samband härmed kunna beräknas. Av samma

skäl kan varuskatten å choklad och konfityrer beräknas tillföra statsverket

10 miljoner kronor utöver i riksstaten upptaget belopp.

Tagas nu nämnda omständigheter i betraktande skulle det förut beräknade

reella budgetunderskottet möjligen kunna nedbringas till ett belopp av

storleksordningen 50 miljoner kronor. I och för sig skulle måhända en så

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 255.

17

ringa underbalansering av budgeten icke behöva medföra svårare konsekvenser.

Å andra sidan innebär det ju likväl, att budgetutfallet i förhållande

till läget vid riksstatens fastställande klart förskjutits i oförmånlig riktning.

Jag har i det föregående erinrat om de påfrestningar den samhällsekonomiska

balansen kommer att utsättas för under den närmaste framtiden.

I ett läge sådant som det nuvarande, med tendenser i inflationistisk

riktning, kunna därför vägande skäl anföras för åtgärder, som syfta till en

ökning av statsinkomsterna.

Vid överväganden av vad som skulle kunna göras för att undanröja eller

i varje fall minska de ökade anspråk på de redan hårt ansträngda produktiva

resurserna, som ett utgiftsöverskott i budgeten ger upphov till, måste

jämväl utsikterna för nästkommande budgetår beaktas. En preliminär genomgång

av inkomna anslagsäskanden tyder på att man under budgetåret

1951/52 har att emotse väsentliga utgiftsstegringar av automatisk karaktär.

Man kan därför befara en betydande försämring av budgetläget, därest

inga särskilda åtgärder vidtagas.

Med hänsyn till vad nu anförts har inom finansdepartementet upptagits

till närmare undersökning, på vilket sätt ytterligare statsinkomster skulle

kunna ernås för att öka möjligheterna att uppnå budgetbalans för såväl

innevarande som nästa budgetår. Att vidtaga en skärpning av den direkta

beskattningen i detta syfte kan av olika skäl icke gärna ifrågakomma. I stället

ha undersökningarna begränsats till att avse möjligheterna att skärpa

beskattningen av följande slag av konsumtionsvaror, nämligen spritdrycker,

maltdrycker, läskedrycker samt choklad- och konfityrvaror.

Med hänsyn till den konsumtionsökning, som ägt rum efter senast genomförda

skattehöjning och som betingats av samtidiga förändringar i pris- och

inkomstförhållandena, kunna även sociala skäl i viss mån åberopas för en

skatteskärpning.

Beträffande nu gällande skattebestäinmelser rörande nyssnämnda varuslag

samt konsumtionsutvecklingen på ifrågavarande områden ha vissa sammanställningar

gjorts i en inom finansdepartementet upprättad promemoria

(Bilaga A) på grundval av utredningsmaterial, som inhämtats från kontrollstyrelsen.

Såsom framgår av promemorian ha olika alternativ framlagts såvitt angår

frågan om skärpning av spritdrycksbeskattningen. För egen del förordar

jag det i promemorian såsom all. 4 betecknade förslaget, vilket innebär en

höjning av dels grundavgiften med 2 kronor för liter (från 9 till It kronor)

dels ock procentavgiften med 20 procent (från 00 till 80 procent).

Genom en dylik höjning skulle enligt kontrollstyrelsens beräkningar intäkterna

av omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker öka med 08

miljoner kronor för år räknat. Mot denna beräkning har jag ej funnit anledning

till erinran.

I fråga om maltdrycksbeskattningen har kalkylerats med eu höjning av

skatten å maltdrycker av andra klassen från .‘$9 till 42 öre för liter. Inkomstökningen

genom en dylik skatteskärpning skulle enligt kontrollsty2

Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 255.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 255-

relsens beräkningar uppgå till omkring 4,3 miljoner kronor. Såsom ett komplement

till sistnämnda skatteskärpning har det ifrågasatts höjningar dels

av skatten å maltdrycker av tredje klassen från 72 till 78 öre för liter dels

ock av skatten å lagrat svagdricka från 9 till 12 öre för liter.

Vidare har i promemorian kalkylerats med en höjning av skatten å läskedrycker

från 18 till 21 öre för liter, vilken skattehöjning beräknats medföra

en ökning av statsverkets inkomster med 3,3 miljoner kronor för helt år.

I fråga om varuskatten har räknats med en höjning av skatten å chokladoch

konfityrvaror (med undantag av glass) från 60 till 80 procent av beskattningsvärdet

samt av skatten å essenser, avsedda för beredning av alkoholhaltiga

drycker, från 100 till 120 procent. Ökningen i intäkterna av den

föreslagna skärpta varuskatten har inom kontrollstyrelsen beräknats till 25

miljoner kronor.

De nu ifrågasatta skärpningarna av beskattningen av maltdrycker och

läskedrycker samt av varubeskattningen böra enligt min mening genomföras.

Jämväl beräkningarna rörande inkomstökningarnas storlek kan jag

godtaga.

I enlighet härmed torde den sammanlagda ökningen av statsverkets intäkter

för helt budgetår räknat kunna uppskattas till (68 + 4,3 -j- 3,3+ 25=)

100 miljoner kronor.

Det synes angeläget att de nu förslagna skatteskärpningarna genomföras

så snart som möjligt. Med hänsyn härtill synas dessa böra träda i tillämpning

redan den 1 december 1950. Vissa försäljningstekniska skäl tala även

härför.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat torde ökningen av statsverkets

intäkter för budgetåret 1950/51 kunna beräknas till omkring 55 miljoner

kronor. Jag har i det föregående uppskattat det reella budgetunderskottet

för löpande budgetår till 50 miljoner kronor. Genomförandet av de nu behandlade

skärpningarna i den indirekta beskattningen skulle sålunda innebära

att detta budgetunderskott utjämnades och öka möjligheterna att uppnå

balans mellan statens inkomster och utgifter under budgetåret 1951/52.

Jag torde slutligen få nämna, att en framställning nyligen inkommit från

Föreningen Sveriges kronokamrerare, vari föreslås att anstånd med erläggande

av kvarskatt skall medgivas under 1951. Slutlig ståndpunkt till detta

spörsmål är jag i detta sammanhang icke beredd att taga. Därest vid den

kommande prövningen övervägande skäl kunna anses tala för ett fortsatt

uppskovsförfarande, torde framställning härom få göras till innevarande års

riksdag. Vid beslut om dylikt uppskov kommer budgetläget att försämras

för innevarande år. I

I enlighet med vad i det föregående anförts ha inom finansdepartementet

upprättats förslag till

1) förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 8 juni

1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker;
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

19

2) förordning om ändrad lydelse av 13 § förordningen den 15 december

1939 (nr 887) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker;

3) förordning angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den 30 januari

1958 (nr 21) om tillfällig skatt å viss maltdryck av första klassen;

4) förordning angående ändrad lydelse av 5 § förordningen den 22 december

1939 (nr 919) om skatt å läskedrycker; samt

5) förordning angående ändrad lydelse av den vid förordningen den 25

maj 1951 (nr 251) om varuskatt fogade varuför teckning en.

De nu föreslagna skärpningarna i beskattningen av maltdrycker och läskedrycker

torde böra medföra en motsvarande höjning av gällande tullsatser

för importerade maltdrycker och läskedrycker.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj :t

måtte genom proposition föreslå riksdagen att

dels antaga nyssnämnda fem författningsförslag;

dels ock besluta, att den vid tulltaxeförordningen den 4

oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan skall från och med

den 1 december 1950 i nedan angivna delar1 hava följande

ändrade lydelse.

144

Mineralvatten och kolsyrade, alkohol- fria läskedrycker ................ 100 liter

Maltdrycker:

Tull

för 100 kg

kronor

21: —

145

på fat.............

............ B

69: —

146

på andra kärl .....

Anm. Angående införsel -

- — — är stadgat.

78: —

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Erik Berggren.

Senaste lydelse av tulltaxan i förevarande delar se 1948, -3.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

Bilaga A.

PM

angående ifrågasatt skärpning i beskattningen av spritdrycker

in. m.

Gällande bestämmelser m. m.

Spritdrycker. Från och med den 1 juli 1920 har för omsättning och

utskänkning av spritdrycker upptagits en särskild skatt. Gällande bestämmelser

i ämnet innefattas i förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) sådan

densamma lyder enligt förordningarna den 26 juni 1933 (nr 399), den 21

maj 1937 (nr 246), den 25 maj 1941 (nr 254), den 28 maj 1943 (nr 257),

den 11 juni 1943 (nr 316) samt den 30 januari 1948 (nr 18).

Enligt dessa bestämmelser upptages omsättningsskatt:

l:o) vid detaljhandelsbolagens (systembolagens) inköp av spritdrycker,

därvid skatten utgår dels med en grundavgift av 9 kronor för liter och dels

med 60 procent av det belopp, som, skatten oberäknad, betingas vid inköp

av dryckerna i buteljerat skick;

2:o) för spritdrycker, som jämlikt bestämmelserna i två särskilda kungörelser

den 18 december 1918, nr 987 och 989, inköpas hos partihandelsbolaget

eller importeras för användning till vetenskapligt, medicinskt, farmaceutiskt,

tekniskt, industriellt eller likartat ändamål, därvid skatten utgår

med en grundavgift av 1 krona 40 öre för liter.

Utskänkningsskatt upptages för spritdrycker, vilka utskänkas, och utgår

med 4 kronor för liter renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt,

6 kronor för liter annat egentligt brännvin och 8 kronor för liter

andra spritdrycker.

Bestämmelserna angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

ha plägat av riksdagen antagas allenast för ett år i sänder och

gälla för närvarande, enligt förordning den 2 juni 1950 (nr 222), till utgången

av juni månad 1951.

I riksstaten för budgetåret 1950/51 har omsättnings- och utskänkningsskatten

å spritdrycker beräknats till ett belopp av 480 miljoner kronor.

Maltdrycker. Enligt 3 § förordningen den 15 december 1939 (nr

887) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker indelas maltdrycker

i tre klasser, nämligen första klassen, som omfattar maltdrycker

vars alkoholhalt icke överstiger 1,8 viktprocent, andra klassen, som omfattar

maltdrycker vars alkoholhalt överstiger 1,8 men icke 3,2 viktprocent,

samt tredje klassen, som omfattar maltdrycker med alkoholhalt överstigande

3,2 viktprocent.

I 12 § stadgas, att för maltdrycker av andra och tredje klasserna, tillverkade

i skattepliktigt bryggeri här i riket, skall tillverkaren erlägga skatt.

Enligt 13 § -— sådan paragrafen lyder enligt förordningen den 30 januari

1948" (nr 20) vilken trädde i kraft den 1 februari 1948 — utgår skatten för

maltdrycker av andra klassen med 39 öre för liter och för maltdrycker av

tredje klassen med 72 öre för liter.

Enligt 2 § förordningen den 30 januari 1948 (nr 21) om tillfällig skatt å

viss maltdryck av första klassen skall skatt utgå med 9 öre för liter för

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

lagrat svagdricka, som är hänförligt till maltdryck av första klassen och

som inom riket tillverkats för försäljning.

I riksstaten för budgetåret 1950/51 har maltdrycksskatten beraknats till

ett belopp av 67 miljoner kronor.

Läskedrycker. Enligt 1 § förordningen den 22 december 1939 (nr

919) om skatt å läskedrycker skall för läskedrycker, som inom riket tillverkas

för försäljning, erläggas skatt efter vad i förordningen sägs. Enligt 5 §

— sådan denna paragraf lyder enligt förordningen den 30 januari 1948 (nr

22), vilken trädde i kraft den 1 februari 1948 — utgår skatten med 18 öre

för liter.

I riksstaten för budgetåret 1950/51 har skatten å läskedrycker beraknats

till ett belopp av 30 miljoner kronor.

Choklad- och konfityrvarorm. m. I förordningen den 25

maj 1941 (nr 251) om varuskatt stadgas, att för vissa varor — angivna i

en vid förordningen fogad varuförteckning — skall varuskatt utgå, där

varorna tillverkas yrkesmässigt inom riket för avsalu eller för vidare bearbetning

eller ock''införes till riket. Varuskatten utgår med i varuförteckningen

angivet procenttal av varans beskattningsvärde, vilket är lika med

det pris, som den skattskyldige i allmänhet betingar sig för varan vid försäljning

till detaljhandlare eller, i fall där försäljning till detaljhandlare icke

bedrives, det pris, som den skattskyldige kan antagas ha betingat sig, därest

sådan försäljning skett; och i intetdera fallet skall varuskatten inberäknas

i priset. Enligt nyssnämnda varuförteckning i dess lydelse enligt

förordningen den 27 februari 1948 (nr 66) skall varuskatt utgå för bl. a.

choklad- och konfityrvaror (inklusive glass) med 60 procent av beskattningsvärdet

samt för essenser och extrakter, avsedda för beredning av alkoholhaltiga

drycker, med 100 procent av sagda värde.

I riksstaten för budgetåret 1950/51 har varuskatten (inklusive skärpt

omsättningsskatt, skatt å pälsvaror och försäljningsskatt) beräknats till ett

belopp av 150 miljoner kronor. Av detta belopp ha 106 miljoner kronor

beräknats utgöra varuskatt för choklad- och konfityrvaror.

Konsumtionsutvecklingen i fråga om spritdrycker m. m.

I särskilda underhandspromemorior i september och oktober 1950 har

kontrollstyrelsen framlagt beräkningar i anledning av överväganden inom

finansdepartementet om sådan skärpning av vissa konsumtionsskatter som

i betraktande av föreliggande behov av ökade statsinkomster kunde bliva

föremål för närmare prövning. I dessa promemorior ha även behandlats^ konsumtionsutvecklingen

och skatteintäkterna beträffande de i det föregående

omnämnda varuslagen.

Vad angår spritdryckerna har omsättningsskatten tidigare ändrats

på följande sätt.

Grundavgiften infördes den 1 februari 1932 och utgick till en början med

60 öre. Detta belopp höjdes

den 1 juli

» 1 februari

» 1 juli

» 1. november

» 16 mars

» 1 juni

» 1 februari

1932 till kr. 1:00

1933 » » 1:60

1939 » » 2:00

1939 » » 5:00

1942 » » 6:00

1943 » » 7:00

1948 » » 9:00

samt

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

Procentavgiften höjdes den 1 juli 1932 från 55 till 60 % och har sedan

dess icke ändrats.

Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker har åren 1946—

1949 uppgått till nedan angivna belopp.

År

Omsättningsskatt

(lörtäringsändamål)

Omsättningsskatt

(tekn. m. fl. ändamål)

Utskänkningsskatt

Summa

skatt

1 000 kr.

Grund-

avgift

1 000 kr.

Procent-

avgift

1 000 kr.

Häremot

svarande

myckenhet.

1 000 1

Grund-

avgift

1 000 kr.

Häremot

svarande

myckenhet

1000 1

1 000 kr.

Häremot

svarande

myckenhet

1000 1

1946

254 739

52 494

36 391

1989

1 420

29 804

4 971

339 026

1947

282 319

59 401

40 331

2 128

1 520

31771

5 347

375 619

1948

364 550

61 275

41 203

2 284

1 631

31 751

5 294

459 860

1949

381 281

60 922

42 365

2 080

1486

30 779

5 204

475062

I fråga om storleken av omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker,

i öre per liter räknat, hänvisas till följande uppställning.

1946

1947

1948

1949

A. Omsättningsskatt å spritdrycker för kon-

sumtionsändamål ......................

844

847

1032

1 044

a) grundavgift.........................

700

700

883

900

b) procentavgift........................

144

147

149

144

B. Omsättningsskatt å spritdrycker för tek-

niska ändamål.........................

140

140

140

140

G. Utskänkningsskatt å spritdrycker........

600

594

600

591

1. renat brännvin å 40 %...............

400

400

400

400

2. brännvin annat......................

600

600

600

600

3. andra spritdrycker ..................

800

800

800

800

I fråga om maltdryckerna har kontrollstyrelsen företett följande

uppställning rörande konsumtionsutvecklingen och skatteintäkterna under

tillverkningsåren (1 oktober—30 september) från och med tillverkningsåret

1940/41.

Skattesats

Skattepliktig utläm-

Påförd skatt i

öre/liter

ning 1 000-tal liter

miljoner kronor

Kl. II

Kl. III

Kl. II

Kl. III

Totalt

30

54

128 174

29

36''4

30

54

122 659

33

34-8

30

54

134111

46

38-6

30

54

128315

54

37-3

30

54

136 794

68

40-2

30

54

146 591

73

43-4

30

54

164 232

83

49-0

30

39

54

72

| 165015

91

60-5

39

72

170 353

98

66''5

39

72

171 603

97

67-0

39

72

172 800

100

67-4

Tillverkningsår

1910-41 .................

1941— 42 .................

1942— 43 .................

1943- 44 .................

1944— 45 .................

1945- 46 .................

1946- 47 .................

1947_4g ''/.o 1947—S1/i 1948

4ö i/a_so/9 1948 .....

1948— 49 .................

1949— 50 .................

1950— 51 beräkn...........

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 255.

Vad särskilt angår konsumtionen av lagrat svagdricka (klass I) har denna

under nedanstående tillverkningsår uppgått till följande kvantiteter.

Tillverkningsår Milj. liter

1943— 44 .............................. 6,5

1944— 45 .............................. 6,7

1945— 46 .............................. 6,9

1946— 47 .............................. 8,6

1947— 48 .............................. 8,5

1948— 49 .............................. 9,i

1949— 50 (prelim.)...................... 9,6

Vidare har kontrollstyrelsen såvitt angår konsumtionen av läskedrycker

och intäkterna av skatten å läskedrycker åberopat följande sammanställning.

* i

År

Skattesats

öre/liter

Skattepliktig

utlämning

milj. liter

År 1941

= 100

Påförd iäske- drycksskatt

milj. kr

"l

91

O

OK

10

63* 1

100-5

6-3

19411 V1 2S/6................

1942..........................

10

12

| 62-8

100

7-2

12

60-7

96-7

7-3

1943 .......................

12

80-5

128-2

9-7

1944..........................

12

99-2

158-0

11-9

1945..........................

12

112-9

179-8

13-6

1946..........................

12

119-8

190-8

14-4

1947..........................

12

159''0

253-2

19-1

1949 ........................

12

18

160-3

255-3

28-2

18

167-7

267-0

30-2

} 18

ffi}175''3

ly°,J 11 /7 S1/is beräkn.........

1951 beräkn...................

18

180-0

286-7

32-4

Beträffande v a r it s k a

11 c n å c

ho k la d- och konfityrvaror

har kontrollstyrelsen upplyst, att de beräknade skatteintäkterna för budgetåret

1950/51 å 106 miljoner kronor motsvarade en årlig beskattningsvärdesumma

av omkring 177 miljoner kronor. Av detta belopp utgjorde omkring

7 miljoner kronor beskattningsvärde för skattepliktig glass. Till följd av

stegring i råvarukostnaderna — särskilt för kakaobönor — hade i september

1950 en prishöjning för choklad- och konfityrvaror måst företagas med

i genomsnitt 15 procent. Såvitt kontrollstyrelsen kunnat utröna hade prishöjningen

i stort sett icke medfört märkbar minskning i detaljhandlarnas

inköp av dylika varor. I vilken utsträckning allmänhetens efterfrågan på

dessa varor påverkades av prishöjning kunde ännu icke angivas. Det syntes

dock med hänsyn till vunna erfarenheter av tidigare inträffade prishöjningar

riktigt att räkna med något minskad efterfrågan. För den försäljning till

detaljhandlare, som kunde komma att äga rum under en tolvmånadersperiod

efter prishöjningen, skulle, med utgångspunkt från det förut angivna årliga

beskattningsvärdet av 177 miljoner kronor, ett beskattningsvärde av omkring

195 miljoner kronor kunna antagas. Efter gällande skattesats av 60

procent skulle skatten härå kunna angivas till drygt 115 miljoner kronor,

innebärande en ökad skatteinkomst av i runt tal 10 miljoner kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

Kontrollstyrelsens utredning om vissa skatteskärpningar.

Vad först angår frågan om skärpning av omsättnings- och utskänkningsskalten

å spritdrycker har i kontrollstyrelsens utredningsmaterial —

såvitt angår försäljningen av spritdrycker i liter räknat — anförts att omsättningen

av spritdrycker icke undergått nämnvärda förändringar sedan år

1947. Antalet motböcker hade ökat något snabbare än antalet personer över

25 år, och medelinköpen per motbok och månad hade icke undergått någon

förändring. Utminuteringen av spritdrycker hade alltså icke reagerat för

1948 års förhöjning av omsättningsskattens grundavgift på annat sätt än

att den årliga ökningen stabiliserat sig vid omkring 2 procent. Här funnes

tydligen visst utrymme för ytterligare skattehöjningar, särskilt som årsskiftet

1950/51 kunde väntas medföra ökade inkomster för flertalet löntagare.

En eventuell skärpning av rusdrycksbeskattningen borde tydligen

i första hand ske genom lämplig höjning av omsättningsskatten å spritdrycker.

I fråga om det ekonomiska resultatet av en höjning av omsättningsskatten

å spritdrycker har anförts följande.

»Den totala efterfrågan på spritdrycker, mätt i antalet liter per invånare

över 25 år, är numera cirka 10 procent större än under tiden närmast före

kriget. Den genomsnittliga tilldelningen på motböckerna är visserligen något

lägre än förut, men såväl det relativa antalet motboksägare bland befolkningen

som utskänkningen av spritdrycker har sedan dess ökat avsevärt.

Den synnerligen stora stabilitet, som under de två senaste åren karakteriserat

efterfrågan på spritdrycker, gör det även troligt, att inköpen av spritdrycker

icke äro mera påverkbara för prisändringar nu än tidigare. Den

s. k. priselasticiteten å spritdrycker, vilken enligt gjorda undersökningar

visat sig ligga mellan — 0,2 och — 0,4, torde sålunda i nuvarande läge kunna

anslås till —0,25, vilket innebär, att en prishöjning med t. ex. 10 procent

kommer att medföra en minskning av konsumtionen med 10 X 0,25 =

2.5 %. En höjning av omsättningsskatten med t. ex. 2 kr. för liter skulle

innebära att det genomsnittliga utminuteringspriset ökade från kr. 13,84

till kr. 15,84 för liter eller med 14,5 %. Med den antagna priselasticiteten

av — 0,25 skulle detta innebära en konsumtionsminskning av 3,6 procent.

Den totala omsättningen av spritdrycker för konsumtionsändamål under

år 1950 kan preliminärt beräknas till 42,8 milj. liter och under år 1951 till

43.5 milj. liter. Vid oförändrad pris- och inkomstutveckling kan skattebehållningen

inkl. utskänkningsskatt av 1951 års försäljning av spritdrycker beräknas

komma att uppgå till 490 milj. kr. eller 11,26 kr. per liter. I nämnda

belopp om 490 milj. kr. ingår även ett belopp om cirka 2 milj. kr., som härleder

sig från inkomsten av omsättningsskatt för sprit för tekniska m. fl.

ändamål, där ändring av nuvarande skattesats av 1 kr. 40 öre för liter nu icke

ifrågasättes.

Antager man, att skatteintäkten per liter ökar med 2 kr. eller till kr.

13 ,26 per liter, samtidigt som försäljningen minskar med 3,6 procent eller

till 41,9 milj. liter, kommer den sammanlagda skattebehållningen att öka

till cirka 555 milj. kr. eller med 65 milj. kr. Från detta belopp bör dragas

spritcentralens och systembolagens minskade handelsvinst samt minskad

behållning av utskänkningsskatten. En prishöjning med 2 kr. för liter innebär

nämligen, att å restaurangerna priset per glas om 2yz cl måste höjas

med 5 öre. Eftersom utskänkningspriset för liter spritdrycker i genomsnitt

är mer än dubbelt så stort som motsvarande utminuteringspris, blir dock

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

25

den relativa prishöjningen i detta fall betydligt mindre. Å andra sidan är

systembolagens handelsvinst per liter spritdrycker betydligt större vid försäljningen

till restaurangerna än inom utminuteringsrörelsen. Den slutliga

nettovinsten torde därför komma att stanna vid cirka 55 milj. kr.

På motsvarande sätt kan lätt visas, att en skattehöjning med 1 krona

för liter kommer att ge statsverket en merinkomst av 30 milj. kr. eller

möjligen något mer.»

I promemorian har härefter närmare behandlats frågan huruvida en skärpning

av omsättningsskatten å spritdrycker borde göras genom höjning av

grundavgiften eller procentavgiften eller båda avgifterna. I detta hänseende

har anförts.

»Under senare år företagna höjningar av omsättningsskatten å spritdrycker

ha skett uteslutande via grundavgiften, medan däremot procentavgiften

lämnats helt oförändrad sedan år 1932. En höjning av grundavgiften minskar

spännvidden i prisskalan mellan de billigare och de dyrare varumärkena

och kan således i och för sig sägas vara ägnad att framkalla en förskjutning

i efterfrågan från de billigare till de dyrare varumärkena. En

höjning av procentavgiften ökar däremot nämnda spännvidd och tenderar

följaktligen att förskjuta efterfrågan i motsatt riktning, d. v. s. från de dyrare

till de billigare varuslagen. När man år 1932 i stället för att mera avsevärt

höja procentavgiften införde en grundavgift per liter, motiverades

detta bl. a. med svårigheterna att på förhand beräkna skatteutfallet; genom

förskjutningen i efterfrågan från dyrare till billigare varuslag minskade

den behållna skatten per liter. En sådan minskning kan även uppkomma

genom en sänkning av varuprisnivån, vilket inträffade under senare delen

av 1920-talet och fram till mitten av år 1931. En mera avsevärd höjning av

procentavgiften kommer att tungt drabba de dyrare buteljimporterade varuslagen.

Innan en sådan åtgärd vidtages, måste därför först övervägas vilka

verkningar den kan komma att få på fullgörandet av våra redan träffade

handelsavtal med vissa främmande länder.

Fortsätter man däremot att höja endast grundavgiften men lämnar procentavgiften

oförändrad, tenderar detta att förskjuta efterfrågan från de

billigare, inom landet tillverkade varuslagen till de dyrare, importerade märkena,

vilket kan leda till en måhända mindre önskvärd ökning av importen.

Det kan även i och för sig ej anses oskäligt att de dyrare, mera lyxbetonade

varorna få vidkännas en något större andel av skatteskärpningen per liter

räknat. Det bör därför vara förtjänt att övervägas att taga ut skattehöjningen

på både grundavgiften och procentavgiften.»

I kontrollstyrelsens promemorior ha behandlats fyra olika alternativ till

skatteskärpningar. Dessa alternativ redovisas i följande sammanställning.

Beskattning

Grund-

avgift

kr./l

Procentavgift

Genom-

snittligt

utminute-

ringspris

kr./l

Genom- snittlig

oms - o.

utsk.

skatt

kr./l

Total

försälj-

ning

1951

milj. 1

Oms.- o.

utsk.

skatt

1951

milj. kr.

Ökad netto- behållning

för stats- verket

milj. kr.

%

kr./l

Nuvarande ....

9-o >

60

1-4 t

13-84

11-20

43-5

490

All. 1 ..........

Ki-oo

60

1-44

14-84

12-20

42-7

525

30

Alt. 2..........

10-00

100

2-40

15-80

13-22

41-0

555

55

Alt. 3..........

1 lön

100

a-to

16-80

14.22

41-1

585

80

Alt. 4..........

11-00

H0

1-02

16-32

1374

4L-o

570

68

opaginerad Kontrollera mot PDF

2G

Kungl. Maj.ts proposition nr 2-55.

I fråga om alt. 2 har anförts, att den nuvarande procentavgiften lämnade

en skattebehållning av i genomsnitt 1 krona 44 öre för liter motsvarande

60 procent av det genomsnittliga inköpspriset, som vore 2 kronor 40 öre för

liter. En höjning till 100 procent skulle alltså medföra en ökning av skattebehållningen

med i genomsnitt (240— 144 =) 06 öre för liter, förutsatt att

ingen lörskjutning inträffade från dyrare till billigare varuslag. Procentuellt

betydde en höjning av priset å spritdrycker med cirka 2 kronor per liter

något mindre nu än år 1948. Då samtidigt vissa löneökningar komme att

genomföras vid instundande årsskifte, syntes man ej behöva räkna med att

efterfrågan denna gång skulle reagera starkare än då.

Beträffande alt. 3 har anförts, att om man i första hand skulle beakta

statsverkets behov av största möjliga inkomster, borde en ännu större höjning

än enligt alt. 2 ifrågakomma eller med ytterligare 1 krona för liter

spritdrycker. Då någon höjning av procentavgiften utöver de ifrågasatta

100 procenten knappast kunde komma i fråga, skulle i så fall grundavgiften

höjas med ytterligare 1 krona eller till 11 kronor för liter. Genomsniltspriset

vid utminuteringen skulle därigenom komma att uppgå till 16 kronor

80 öre per liter eller 21,4 procent mera än nu och motsvarande konsumtionsminskning

kunde beräknas till 5 % procent. Den sammanlagda skattebehållningen

för år 1951, vilken med oförändrade priser och inkomster beräknats

till 490 milj. kr., skulle komma att öka till 14,22 X 41,i = 585 milj.

kr. eller med 95 milj. kr. På grund av den minskade omsättningen finge

man emellertid räkna med minskning i den behållna inkomsten av utskänkningsskatten

och minskade rusdrycksförsäljningsmedel av parti- och detaljhandelsbolagen.

Om priset för liter spritdrycker höjdes med i genomsnitt

cirka 3 kronor, måste inom utskänkningen priset per glas om 2 % cl även

av de billigare spritdryckerna i vissa fall höjas med hela 10 öre. I den mån

dessa prishöjningar ledde till minskad omsättning inom utskänkningen, bleve

resultatet en betydande vinstminskning för systembolagen även för den

händelse en motsvarande ökning ägde rum inom utminuteringen. Det vore

därför säkrast att icke taxera nettobehållningen enligt detta alternativ högre

än till 80 milj. kr. för år räknat.

I fråga om alt. 3 har vidare framhållits, att för budgetåret 1950/51 kunde

skattehöjningen väntas medföra en ökad nettobehållning av 45 å 50 miljoner

kronor under förutsättning att höjningen genomfördes den 1 december

1950. Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker, som enligt

vad försäljningen under de senaste månaderna gåve vid handen vid oförändrade

skattesatser kunde beräknas komma att inflyta med ca 485 milj.

kr., kunde nämligen efter en höjning den 1 december 1950 enligt alt. 3 beräknas

komma att inflyta med minst 530 milj. kr.

Vad slutligen angår alt. 4 har i detta hänseende anförts, att höjningen av

procentavgiften från 60 till 100 procent innebure ett visst osäkerhetsmoment

med hänsyn till de dyrare, buteljimporterade varuslagen. Man hade nämligen

ingen erfarenhet av hur en dylik höjning kunde komma att verka i

fråga om efterfrågans förskjutning från dyrare till billigare varuslag. En sådan

förskjutning kunde knappast få något större inflytande på det totala

skatteutfallet men kunde möjligen få vissa mindre önskvärda handelspolitiska

verkningar. En skattehöjning enligt alt. 3 kunde även medföra vissa

risker för ökat missbruk samt ökad hembränning och smuggling. Med hänsyn

härtill hade kontrollstyrelsen utarbetat ett fjärde alternativ, vilket skilde

sig från alt. 3 därigenom att procentavgiften höjdes till 80 i stället för

till 100 procent av inköpspriset. Grundavgiften förutsattes fortfarande höjd

till 11 kronor för liter. Enligt alt. 4 skulle nettoökningen för statsverket under

budgetåret 1950/51 uppgå till 40 milj. kr. Räknat på hela 1951 års försäljning

skulle nettoökningen uppgå till 68 milj. kr.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 255.

27

Till belysande av verkningarna av skattehöjningarna enligt alt. 3 och alt.

4 har åberopats följande sammanställning (med förbehåll för smärre justeringar

vid utminuteringsprisets bestämmande):

Varumärke

Nu-

varande

inköps-

pris

kr./l

Nu-

varande

utminute-

ringspris

kr./l

40 %

av in- köps- priset

kr./l

20 %

av in- köps- priset

kr./l

Kol. 3

+ kol. 4

+ 2 kr.

= alt. 3

kr./l

Kol. 3

+ kol. 5

+ 2 kr.

- alt. 4

kr./l

Procentuell

prishöjning

enligt

alt. 3

alt. 4

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Absolut rent brännvin..

1-68

1265

0*67

0-34

15.32

14-99

21-1

18-5

Skåne Akvavit.........

2''05

13-25

0-82

0-41

1607

15-66

21-3

18 2

Eau-de-vie ............

2-71

14-50

1-08

0-54

17-58

17-04

21-2

17-5

Carlshamns Flaggpunscb

3-94

16-50

1 58

0-79

20-08

19-29

21-7

16-9

Klosterlikör............

5''80

20-00

2*32

1-16

24-32

23-16

21-0

15-8 I

Grönstedts *** ........

ti-64

21-50

2-66

1-33

26-1G

24-83

21-7

15-5 1

Skotsk whisky.........

8 75

25-33

o- 50

1-75

30-83

29.08

21-7

14-8

Munklikör ............

12-86

33-00

5-14

2-57

40-14

37-57

21-6

13-8

Martell ***............

15-13

37-U

6-05

3-03

45-19

42-17

21-7

13-5

Vad härefter angår frågan om uttagande av en särskild lagerskatt vid

skattehöjningens genomförande har omnämnts, att i samband med 1948 års

höjningar av omsättningsskatterna å spritdrycker och vin genomfördes hos

innehavarna av överlåtna tillstånd till utskänkning av rusdrycker en särskild

lagerbeskattning, varom föreskrifter meddelades i övergångsbestämmelser

till respektive förordningar. Beträffande spritdrycker skulle lagerskatt

utgå med 2 kronor för liter räknat. I fråga om vin skulle lagerskatt

erläggas med belopp motsvarande den omsättnings- och utskänkningsskatt,

som skulle utgå enligt den nya förordningen, dock med rätt för restauratören

att avräkna vad med tillämpning av förut gällande bestämmelser i skatt

erlagts för lagret. Vid den nu ifrågasatta höjningen av omsättningsskatten

å spritdrycker syntes på motsvarande sätt en lagerbeskattning böra genomföras

hos innehavarna av överlåtna tillstånd till utskänkning av spritdrycker.

Därest höjningen komme att avse såväl grundavgiften som procentavgiften,

borde i en övergångsbestämmelse till förordningen föreskrivas, att

den, till vilken systembolag överlåtit tillstånd till utskänkning av spritdrycker,

skulle vara skyldig att erlägga skatt för sitt lager av dylika drycker vid

tiden för förordningens ikraftträdande med belopp motsvarande den omsättningsskatt

som skulle utgå enligt förordningen, dock med rätt för honom

att därvid avräkna vad med tillämpning av förut gällande bestämmelser

i omsättningsskatt erlagts för samma lager. Samtidigt borde föreskrifter

om deklaration av lager och inleverans av skatt ävensom straffbestämmelser

meddelas.

Beträffande tidpunkten för skatteskärpningens ikraftträdande har framhållits,

att det syntes lämpligast att låta den nu ifrågasatta skattehöjningen

träda i kraft vid ett månadsskifte, förslagsvis den 1 december 1950. Härigenom

skulle vinnas bl. a. den fördelen att den för lagerskatten erforderliga

inventeringen kunde ske i samband med restaurangföretagens sedvanliga

månadsinventering.

I kontrollstyrelsens utredningsmaterial har i detta sammanhang icke räknats

med någon höjning av v inbe skottningen. Det har nämligen

synts tvivelaktigt om en skatteskärpning på detta område skulle tillföra

statsverket ökade inkomster. Sålunda har anförts, att den samlade behåll
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 255.

ningen av omsättnings- och utskänkningsskatten å vin utgjorde mindre än

8 % av motsvarande skatt å spritdrycker, och att efterfrågan å vin visat sig

betydligt mindre motståndskraftig mot prishöjningar än efterfrågan å spritdrycker.

Dessutom påginge för närvarande en ur nykterhetssvnpunkt icke

oförmånlig förskjutning i efterfrågan från starkvin till svagare viner.

Vad härefter angår frågan om skärpning i beskattningen av malt d r y ck

e r har framhållits — beträffande maltdrycker av andra klassen — att

utlämningen av sådana maltdrycker starkt ökat från och med tillverkningsåret

1944/45. Utlämningsökningen avmattades dock under tillverkningsåret

1947/48, då skattesatserna för maltdrycker höjdes. Såvitt nu kunde bedömas

syntes utlämningsökningen under tillverkningsåret 1949/50 i förhållande

till år 1948/49 komma att utgöra icke fullt en procent. Vid oförändrade

skattesatser skulle utlämningen under tillverkningsåret 1950/51 kunna

antagas öka i samma omfattning, därvid utlämningen skulle kunna angivas

till omkring 173 miljoner liter. Skulle skattehöjning under loppet av sagda

år genomföras, funnes anledning antaga, att ökning i utlämningen ej komrne

att äga rum eller att — beroende på skattehöjningens storlek — utlämningsminskning

kunde komma att inträda. I vilken utsträckning eu skattehöjning

i och för sig kunde medföra utlämningsminskning vore i nuvarande läge

synnerligen svårbedömbart, bl. a. beroende på att undersökning beträffande

priselasticiteten för skattepliktiga maltdrycker icke utförts. Det kunde emellertid

antagas, att priselasticitetstalet för maltdrycker vore av åtminstone

samma storlek som beräknats för spritdrycker, nämligen — 0,25. Vid en skattehöjning

för maltdrycker av andra klassen med exempelvis 3 öre för liter

och ett genomsnittligt konsumentpris av 1 krona för liter skulle under i

övrigt lika förhållanden en utlämningsnedgång med omkring en procent

kunna uppstå. Då den skattepliktiga utlämningen under tillverkningsåret

1950/51 vid oförändrade skattesatser beräknats till 173 miljoner liter, skulle

densamma vid skattehöjning av nu angiven storlek kunna beräknas nedgå

till omkring 171 miljoner liter, motsvarande en årlig skatteintäkt av (0,42 X

171 =) 71,8 miljoner kronor. Den av skattehöjningen föranledda ökningen

i skatteintäkten skulle på grund av vad sålunda anförts kunna beräknas till

(171 X 0,42 — 173 X 0.39 =) 4,35 miljoner kronor.

I fråga om maltdrycker av tredje klassen har ifrågasatts, att den nuvarande

skattesatsen skulle höjas från 72 till 78 öre för liter.

Beträffande beskattningen av lagrat svagdricka har upplysts, att denna

skatt uppginge till omkring 0,8 miljoner kronor för år. Därest skattesatsen

höjdes med exempelvis 3 öre för liter, kunde man räkna med i stort

sett oförändrad utlämning och en skatteintäkt av omkring en miljon kronor.

Vidare har påpekats, att de föreslagna skatteskärpningarna för maltdrycker

skulle — i likhet med vad som varit fallet vid skatteskärpningen den 1

februari 1948 — påkalla, att tullsatserna för maltdrycker höjdes med belopp

svarande mot skatteskärpningen för maltdrycker av tredje klassen

eller med 6 öre för liter, d. v. s. beträffande stat. nr 323, maltdrycker på fat,

från 63 till 69 kronor för 100 kilogram och beträffande stat. nr 324, maltdrycker

på andra kärl, från 72 till 78 kronor för 100 liter.

Vad angår frågan om skärpning av skatten å läskedrycker har i

kontrollstyrelsens utredningsmaterial anförts, att under tiden den 1 januari

—den 30 juni 1950 hade utlämningen av läskedrycker uppgått till 86,8 miljoner

liter. Under samma tid år 1949 uppgick utlämningen till 83,o miljoner

liter. En ökning i utlämningen förelåge sålunda med 3,8 miljoner liter eller

med 4,6 procent. Då utlämningen under tiden den 1 juli—den 31 december

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 255.

1949 uppgick till 84,6 miljoner liter, skulle utlämningen under förutsättning

av oförändrad procentuell ökniug under samma tid 1950 kunna angivas till

88,5 miljoner liter och utlämningen under hela år 1950 till omkring 175 miljoner

liter. Utlämningen under år 1951 hade beräknats under förutsättning av

något minskad utlämningsökning. Därest en skattehöjning skulle vidtagas

med 3 öre för liter eller med samma belopp, som legat till grund för beräkningarna

för maltdrycker av andra klassen och lagrat svagdricka, funnes

anledning antaga, att efterfrågan på läskedrycker åtminstone till en början

under i övrigt lika förhållanden icke ökade. Med hänsyn till att läskedrycker

syntes vara mera priselastiska än maltdrycker, bl. a. på grund av att desamma

enligt verkställd undersökning till största delen av försäljningvolymen

konsumerades i hushållen och där kunde substitueras med exempelvis

mjölk, saft e. d., syntes vid skattehöjning i nuvarande läge riktigt att

räkna med konsumtionsminskning av sådan omfattning att utlämningsvolymen

för år räknat efter skattehöjning med 3 öre för liter komme att

uppgå till högst 170 miljoner liter. Skatteintäkten för en tolvmånadersperiod

efter skattehöjning skulle enligt denna beräkning kunna angivas till

(170X0,21=) 35,7 miljoner kronor. Den av skattehöjningen föranledda

inkomstökningen skulle sålunda kunna angivas till (170 X 0,21 — 180 X

0,i8=) 3,3 miljoner kronor.

Beträffande varuskatten å choklad- och ko nf it y r v ar or

anföres, att om skattesatsen för dessa varor höjdes från 60 till exempelvis

80 procent — vilket vore liktydigt med en skattehöjning av 33''A procent

— och dylik höjning av skattesatsen skulle inträda inom relativt kort tid

efter prishöjningen i september 1950 syntes de inträdda prisförhöjningarna

å choklad- och konfityrvaror kunna åtminstone momentant medföra en icke

oväsentlig konsumtionsminskning. Beträffande skattepliktig glass syntes

skattehöjning icke böra ifrågakomma bl. a. med hänsyn till att betydande

kontrolltekniska svårigheter förelåge. Då det årliga beskattningsvärdet för

denna vara utgjorde allenast cirka 7 miljoner kronor, medförande en skatteintäkt

av omkring 4 miljoner kronor vid en skattesats av 60 procent, skulle

skatteinkomsten vid en skattesats av 80 procent kunna antagas öka med

allenast något över en miljon kronor för år räknat. Under antagande att beskattningsvärdet

för choklad- och konfityrvaror frånsett glass för en tolvmånadersperiod

efter skattehöjningen skulle sjunka med 10 procent eller

till 170 miljoner kronor skulle skatteinkomsten kunna angivas till omkring

140 miljoner kronor. Merintäkten av varuskatten å choklad- och konfityrvaror

efter denna skattesats skulle enligt dessa beräkningar för en tolvmånadersperiod

kunna angivas till i runt tal (140 — 115 =) 25 miljoner

kronor.

Vidare har såvitt angår varuskatten å sprildrycksessenscr

anförts, att vid den höjning av spritskatten, som genomfördes den 1

mars 1948, höjdes skattesatsen för dessa essenser från 75 till 100 procent.

Denna höjning var föranledd hl. a. därav, att det befunnits lämpligt

söka bibehålla i stort sett oförändrat konkurrensläge mellan hemtillverkad

likör och originalvara. Därest den i omsättningsskatten å spritdrycker

ingående grundavgiften höjdes med 2 kronor och procentavgiften från 60

procent till 80 å 100 procent av värdet, syntes skattesatsen för spritdrycksessenser

för undvikande av större förskjutning i konkurrensläget böra höjas

från 100 till 120 å 125 procent. Genom dylik höjning skulle statsverkets

skatteinkomst för försäljning av dylika varor öka med omkring 250 000

kronor för år räknat.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. 1LU 1950:32 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt tillämpning i viss del av lagen den 23 april 19k8 s. 9 i texten