Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av tilläggsavtal till avtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter, m. m

1950-11-03 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:258, Angående godkännande av tilläggsavtal till avtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 258.

1

Nr 258.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande

av tilläggsavtal till avtalet den 24 december 1936 mellan

Sverige och Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning

och fastställande av bestämmelser angående

ömsesidig handräckning beträffande direkta

skatter, m. m.; given Stockholms slott den 3 november

1950.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över finansoch

utrikesdepartementsärenden den 8 september 1950 och över finansärenden

för denna dag samt med överlämnande av ett den 28 oktober 1950 undertecknat

tilläggsavtal till avtalet den 24 december 1936 mellan Sverige

och Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av

bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter

ävensom ett till tilläggsavtalet hörande protokoll, vill Kungl. Maj :t härmed

löreslå riksdagen att

dels godkänna berörda tilläggsavtal och protokoll;

dels ock i övrigt bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen denna dag hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 258.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 258.

(Översättning.)

Avenant

å la convention du 24 décembre 1936 entre

la Suéde et la France tendant å éviter Ies

doubles impositions et å établir des régles

d’assistance administrative réciproque en

matiére d’impöts directs.

Sa Majesté le Roi de Suéde et le

President de la République frantjaise,

désireux de modifier et compléter les dispositions

de la convention du 24 décembre

1936 entre la Suéde et la France

tendant å éviter les doubles impositions

et å établir des régles d’assistance administrative

réciproque en matiére d’impots

directs, complétée par l’avenant

du 5 mai 1939 et par 1’avenant du 8

avril 1949, ont décidé de conclure un

nouvel avenant å ladite convention et

ont nommé, å cet effet, pour leurs plénipotentiaires:
Sa

Majesté le Roi de Suéde:

Son Excellence M. K. I. Westman, Son

Ambassadeur Extraordinaire et Plénipotentiaire

prés le Président de le République

Fran^aise

Le Président de la République fran§aise:
Son

Excellence M. Robert Schuman,

Ministre des Affaires Etrangéres

lesquels, aprés avoir échangé leurs pleins

pouvoirs, reconnus en bonne et due

forme, sont convenus des dispositions

suivantes:

Article lcr. — Le paragraphe 3 de

1’article ler de la convention du 24

décembre 1936 est remplacé par la disposition

suivante:

»§ 3. Sont considérés comme impöts

directs au sens de la présente convention:

1°. En ce qui concerne la législation

fran^aise:

a. L’impot sur le revenu des personnes

physiques (taxe proportionnelle et surtaxe

progressive);

b. L’impöt sur les sociétés.

2°. En ce qui concerne la législation

suédoise:

Tilläggsavtal

till avtalet den 24 december 1936 mellan

Sverige och Frankrike för undvikande

av dubbelbeskattning och fastställande av

bestämmelser angående ömsesidig handräckning

beträffande direkta skatter.

Hans Majestät Konungen av Sverige

samt Franska Republikens President

hava i syfte att ändra och fullständiga

bestämmelserna i avtalet den 24 december

1936 mellan Sverige och Frankrike

för undvikande av dubbelbeskattning

och fastställande av bestämmelser angående

ömsesidig handräckning beträffande

direkta skatter, vilket avtal kompletterats

genom tilläggsavtal den 5

maj 1939 och den 8 april 1949, beslutat

träffa ett ytterligare tilläggsavtal

till berörda avtal och för detta ändamål

utsett såsom sina befullmäktigade ombud:
Hans

Majestät Konungen av Sverige:

Sin utomordentlige och befullmäktigade

ambassadör hos Franska Republikens

President, Herr K. I. Westman.

Franska Republikens President:

Hans Excellens Herr Robert Schuman,

Utrikesminister

vilka, efter att hava utväxlat sina fullmakter,

som befunnits i god och behörig

form, överenskommit om följande bestämmelser:
Artikel

1. Artikel 1 § 3 av avtalet

den 24 december 1936 ersättes av följande

bestämmelse:

»§ 3. Som direkta skatter i detta

avtals mening anses:

l:o beträffande fransk lagstiftning:

a) skatten å fysiska personers inkomst

(den proportionella skatten och den

progressiva tilläggsskatten); samt

b) skatten å bolag;

2:o beträffande svensk lagstiftning:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 258.

3

a. L’impöt d’Etat sur le revenu, y

compris 1’impöt sur le revenu des dividendes

d’actions;

b. L’impöt d’Etat sur la fortune;

c. L’impot communal général.

3°. Les impöts et taxes per$us dans

l’un et 1’autre Etats en remplacement

des impöts visés aux 1° et 2° cidessus

ou en addition å ees impöts».

Article 2. — Le paragraphe 5 de

1’article 3 de la convention du 24 décembre

1936 est remplacé par la disposition

suivante:

»§ 5. Lorsqu’une entreprise de l’un

des deux Etats, du fait de sa participation

å la gestion ou au Capital d’une

entreprise de 1’autre Etat, fait ou

impose å cette derniére, dans leurs

relations commerciales ou financiéres,

des conditions différentes de celles qui

seraient faites å une tierce entreprise,

tous bénéfices qui auraient du normalement

apparaitre dans les comptes de

l’une de ees entreprises, mais qui ont

été de la sorte transférés å 1’autre

entreprise, peuvent étre incorporés aux

bénéfices imposables de la premiére

entreprise».

Article 3. —• Le paragraphe ler de

1’article 4 de la convention du 24 décembre

1936 est modifié comme il suit:

»§ ler. Les sociétés ayant leur domicile

fiscal en Suéde qui possédent en France

un établissement stable et qui sont

soumises å la taxe proportionnelle sur le

revenu des capitaux mobiliers en vertu

des artides 39—11 et 80 du déeret n°

48—1986 du 9 décembre 1948 acquitteront

cet impöt dans les conditions

prévucs å ce déeret; toutefois .... (le

reste sans changement)».

Dans le deuxiéme paragraphe du

méme article, il est substitué aux mots:

»impöt sur le revenu des capitaux

mobiliers» et »impöt sur le revenu des

valeurs mobiliéres», les mots: »taxe

proportionnelle surle revenu des capitaux

mobiliers».

a) den statliga inkomstskatten, däri

inbegripen kupongskatten;

b) den statliga förmögenhetsskatten;

samt

c) den allmänna kommunalskatten;

3:o utskylder och avgifter, som uttagas

i den ena eller den andra staten

i stället för skatter, angivna under l:o

och 2:o här ovan, eller såsom tillägg till

dessa skatter.»

Artikel 2. Artikel 3 § 5 av avtalet

den 24 december 1936 ersättes av följande

bestämmelse:

»§ 5. Då ett företag, hemmahörande

i en av de båda staterna, på grund av

sin delaktighet i ledningen av ett i den

andra staten hemmahörande företag eller

i ett sådant företags kapital, i de båda

företagens handels- eller andra ekonomiska

förbindelser med varandra tilllämpar

eller bestämmer andra villkor

än dem, som skulle hava tillämpats i

förhållande till ett tredje företag, kunna

alla vinster, som under normala förhållanden

bort framträda i det ena företagets

räkenskaper men som på detta

sätt överförts till det andra företaget,

inräknas i det förra företagets beskattningsbara

inkomster.»

Artikel 3. Artikel 4 § 1 av avtalet

den 24 december 1936 ändras på följande

sätt:

»§ 1. Bolag, som hava sitt skatterättsliga

hemvist i Sverige och hava fast

driftställe i Frankrike och som äro

underkastade den i Frankrike utgående

proportionella skatten å inkomst av

värdepapper enligt artiklarna 39—11

och 80 av förordningen nr 48—1986

den 9 december 1948, skola erlägga denna

skatt jämlikt nämnda förordnings föreskrifter;

dock må---» (återstoden

oförändrad).

I samma artikel § 2 insättas i stället

för orden »den i Frankrike utgående

skatten å inkomster av kapital» och

»skatten å inkomster av kapital» orden

»den i Frankrike utgående proportionella

skatten å inkomst av värdepapper»

resp. »den proportionella skatten å inkomst

av värdepapper».

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj.ts proposition nr 258.

Article 4. — Le paragraphe ler de Artikel 4. Artikel 8 § 1 av avtalet

1’article 8 de la convention du 24 den 24 december 1936 ersättes av

décembre 1936 est remplacé par la följande bestämmelse:

disposition suivante:

»§ ler. L’impot sur le revenu des »§ 1. Skatt å inkomst av försträckning,

préts, dépöts, comptes de dépöt et de deposition, depositionsräkning eller varje

toutes autres créances ne sera penju annat slags fordran, som ej grundar sig

que dans l’Etat du domicile du créan- på värdepapper, utgöres allenast i den

cier». stat, där fordringsägaren har sitt hem
vist.

»

Article 5. — 1 — L’article 9 de la

convention du 24 décembre 1936 est

remplacé par la disposition suivante:

»Les revenus des valeurs mobiliéres

ne sont imposables que dans 1’Etat sur

le territoire duquel le bénéficiaire a son

domicile».

2 —- L’article 9 bis de la méme convention

est abrogé.

Article 6. — 1 — Dans 1’alinéa g)

du paragraphe 2 de l’article 18 et au

paragraphe ler de l’article 19 de la

convention du 24 décembre 1936, les

mots: »impöt général sur le revenu» sont

remplacés par les mots: »impöt sur le

revenu des personnes physiques (surtaxe

progressive)».

2 — Le deuxiéme alinéa du paragraphe

4 de 1’article 20 de ladite convention

est modifié comme il suit:

»Est considérée comme mesure conservatoire

la notification au redevable

du titre de perception pour le recouvrement

des impöts per^us par l’Administration

fran^aise de 1’Enregistrement. L’opposition

å cette notification ne peut

étre portée que devant le Tribunal

fran^ais compétent».

Article 7. —■ L’article 24 de la convention

du 24 décembre 1936 est

remplacé par la disposition suivante:

»La présente convention ne s’appliquera,

pour ce qui concerne la France,

qu’å la France métropolitaine et aux

départements d’Outre-Mer ainsi que å

l’Algérie.»

Article 8. — Le présent avenant,

fait en double exemplaire en langue

fran^aise, sera ratifié en ce qui concerne

Artikel 5. 1. Artikel 9 av avtalet den

24 december 1936 ersättes av följande

bestämmelse:

»Inkomst av värdepapper beskattas

allenast i den stat, inom vars område

inkomsttagaren har sitt hemvist.»

2. Artikel 9 b av samma avtal upphäves.

Artikel 6. 1. I artikel 18 § 2 g) och

i artikel 19 § 1 av avtalet den 24 december

1936 ersättas orden »allmän

inkomstskatt» resp. »den allmänna inkomstskattens

progressivitet» av orden

»skatt å fysiska personers inkomst

(progressiv tilläggsskatt)» resp. »progressiviteten

av skatten å fysiska personers

inkomst (tilläggsskatten)».

2. Artikel 20 § 4 andra stycket av

sagda avtal ändras på följande sätt:

»Såsom sådan åtgärd anses delgivning

med den skattskyldige av betalningsanmodan

för indrivning av skatter, som

uppbäras av franska skatteverket (l’Administration

de 1’Enregistrement). Invändning

mot sådan delgivning kan

göras endast inför vederbörlig fransk

domstol.»

Artikel 7. Artikel 24 av avtalet

den 24 december 1936 ersättes av

följande bestämmelse:

»Detta avtal skall, såvitt Frankrike

angår, tillämpas allenast å det egentliga

Frankrike och de utomeuropeiska departementen

samt å Algeriet.»

Artikel 8. Detta tilläggsavtal, som

är avfattat i dubbla exemplar på

franska språket, skall ratificeras, för

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

la Suéde par Sa Majesté le Roi de Suéde

avec 1’assentiment du Riksdag et, en ce

qui concerne la France par le Président

de la République fran?aise avec 1’assentiment

du Parlement. Les ratifications

seront échangées, le plustöt possible,

å Stockholm.

Il sera applicable pour la premiére

fois aux revenus des valeurs mobiliéres

visés å 1’article 9 de la convention du

24 décembre 1936 mis en paiement å

partir du ler janvier 1950, sans pouvoir

toutefois donner ouverture å restitution

d’impöts acquittés.

Il fera partie intégrante de la convention

et restera en vigueur dans les

conditions déterminées par 1’article 26

de la convention.

En foi de quoi, les plénipotentiaires

des deux Etats ont signé cet avenant et

y ont apposé leur sceau.

Fait å Paris, le 28 Octobre 1950.

K. I. Westman.

Protocole.

Au moment de procéder å la signature

du présent avenant å la Convention

conclue le 24 décembre 1936 en tre la

France et la Suéde tendant ä éviter les

doubles impositions et å établir des

régles d’assistance administrative réciproque

en matiére d’impöts directs, les

plénipotentiaires sotissignés ont fait la

déclaration concordante suivante qui

forme partie intégrante de 1’avenant

méme:

I.

La modification apportée par 1’article

2 du présent avenant å la rédaction du

paragraphe 5 de 1’article 3 de la convention

du 24 décembre 1936 revet en

tant que de besoin un caractére interprétatif.

1 I franske utrikesministerns frånvaro har

franska utrikesministeriet Alexandre Parodi.

Sveriges del av Hans Majestät Konungen

av Sverige med riksdagens samtycke

och för Frankrikes del av Franska

Republikens President med parlamentets

samtycke. Ratifikationshandlingarna

skola snarast möjligt utväxlas i

Stockholm.

Tilläggsavtalet skall första gången

tillämpas i avseende å sådana i artikel 9

av avtalet den 24 december 1936 angivna

inkomster av värdepapper, som

blivit tillgängliga för lyftning under

tiden från och med den 1 januari 1950,

dock utan att medföra rätt till restitution

av skatter, som redan guldits.

Tilläggsavtalet utgör en integrerande

del av avtalet och skall förbliva i kraft

jämlikt de bestämmelser, som fastställts

i artikel 26 av avtalet.

Till bekräftelse härav hava de båda

staternas befullmäktigade ombud undertecknat

detta tilläggsavtal och försett

detsamma med sina sigill.

Som skedde i Paris den 28 oktober

1950.

A. Parodi.1

Protokoll.

Vid undertecknande av förevarande

tilläggsavtal till det den 24 december

1936 slutna avtalet mellan Frankrike

och Sverige för undvikande av dubbelbeskattning

och fastställande av bestämmelser

angående ömsesidig handräckning

beträffande direkta skatter hava

undertecknade befullmäktigade ombud

avgivit följande samstämmiga förklaring,

som utgör en integrerande del av

själva tilläggsavtalet:

I.

Den ändring, som genom artikel 2

av detta tilläggsavtal göres i avfattningen

av artikel 3 § 5 av avtalet den

24 december 1936, är att betrakta som

ett förtydligande.

avtalet undertecknats av generalsekreteraren i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kanyl. Maj.t.s proposition nr 258.

II.

Le paragraphe IX du protocole annexé

å Ia convention du 24 décembre

1936 est complété par 1’alinéa suivant:

»Pour l’exécution de 1’article 9 de la

convention du 24 décembre 1936, tel

qu’il est modifié par 1’avenant de ce

jour, il est précisé que si la législation

de 1’Etat du débiteur des revenus

permet d’imposer ees revenus å la

source, 1’application de la régle de

perception prévue audit artide est

subordonnée å la condition qu’il soit

justifié å 1’autorité fiscale de cet Etat,

dans des conditions arrétées de concert

entre les Administrations compétentes

des deux Pays, que le bénéficiaire est

domicilié dans 1’autre Etat et qu’il y

est passible de 1’impöt å raison desdits

revenus.

Si, å défaut de la justification préalable

ci-dessus prévue, 1’Etat du débiteur

des revenus applique son impöt au

moment du paiement desdits revenus,

le bénéficiaire de ce paiement ne saurait

étre admis å mettre en ceuvre ultérieurement

la procédure visée å 1’alinéa qui

précéde, pour obtenir la restitution de

1’impöt.»

III.

Les dispositions du protocole annexé

å 1’avenant du 5 mai 1939 sont supprimées.

IV.

Les modifications apportées å la convention

du 24 décembre 1936 par les

artides ler, 3 et 6 de 1’avenant de ce

jour en vue de tenir compte de la réforme

réalisée en France en matiére d’impöts

direets par le déeret No 48—1986 du 9

décembre 1948 n’ont pas d’objet en ce

qui concerne 1’Algérie ou les impöts en

vigueur en 1936 continuent d’étre pergus.

Fait å Paris, le 28 Octobre 1950.

II.

Till punkt 9 i det till avtalet den

24 december 1936 hörande protokollet

skall fogas följande:

»Rörande tillämpningen av artikel 9

av avtalet den 24 december 1936, så

som densamma ändrats genom tilläggsavtalet

denna dag, stadgas:

Därest enligt lagstiftningen i den stat,

från vilken inkomsterna härflyta, skatt

därå uttages vid källan, gäller såsom

förutsättning för tillämpning av bestämmelsen

om beskattning enligt nyssnämnda

artikel, att för skattemyndigheten

i denna stat företes bevis —

enligt de närmare föreskrifter, om vilka

överenskommelse träffas mellan de båda

staternas vederbörande myndigheter —

att inkomsttagaren har sitt hemvist i

den andra staten och att han där är

skattskyldig för inkomsterna i fråga.

Om i brist på sådan bevisning den

stat, varifrån inkomsterna härflyta, uttager

skatt vid utbetalningen av sagda

inkomster, äger inkomsttagaren icke

använda sig av det förfarande, som

avses i näst föregående stycke, för att

vinna restitution av skatten.»

III.

Bestämmelserna i det vid tilläggsavtalet

den 5 maj 1939 fogade protokollet

upphävas.

IV.

De ändringar, som genom artiklarna

1, 3 och 6 av det denna dag tecknade

tilläggsavtalet göras i avtalet den 24 december

1936 med hänsyn till den i Frankrike

genom dekretet No 48—1986 den

9 december 1948 genomförda reformen,

äga icke tillämplighet på Algeriet, varest

de skatter, som tillämpades 1936,

alltjämt utgå.

Som skedde i Paris den 28 oktober

1950.

K. I. Westman.

A. Parodi.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

7

Utdrag ur protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Drottningholms slott den 8

september 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Quensel, Danielson, Yougt, Zetterberg, Mossberg, Weijne,

Andersson, Lingman.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam

beredning med ministern för utrikes ärendena.

Enligt artikel 9 i det mellan Sverige och Frankrike den 24 december 1936

slutna dubbelbeskattningsavtalet (se SFS 1937: 1003) skall inkomst av värdepapper

beskattas i den stat, inom vars område inkomsttagaren har sitt

hemvist. Likväl bibehåller vardera staten rätten att i enlighet med sin allmänna

lagstiftning uppbära skatt å inkomster av värdepapper, utgivna av

bolag eller andra sammanslutningar som hava sitt skatterättsliga hemvist

inom dess område.

Den dubbelbeskattning i avseende å aktieutdelningar, som enligt avtalet

sålunda kommit att kvarstå, fick enligt vad erfarenheten utvisade betydligt

större omfattning än som vid avtalets ingående förutsågs. I anledning härav

upptogs år 1939 mellan svenska finansdepartementet och franska finansministeriet

till diskussion frågan om möjligheterna att, utan rubbande av

avtalets allmänna princip, undanröja eller väsentligen mildra denna dubbelbeskattning.

Diskussionerna resulterade i ett den 5 maj 1939 dagtecknat

tilläggsavtal till det svensk-franska dubbelbeskattningsavtalet (se SFS 1939:

945). Genom tilläggsavtalet fullständigades dubbelbeskattningsavtalet med en

ny artikel, betecknad 9 b. I denna artikel stadgades att, om en av staterna

i enlighet med artikel 9 i avtalet upptagit skatt å utdelning å aktier i aktiebolag

eller å andelar i ekonomiska föreningar, vilka hade sitt säte inom dess

område, skulle den andra staten beträffande inkomsttagare med hemvist

därstädes å sin skatt avdraga ett belopp motsvarande 5 % av utdelningen

Då båda staterna uttaga källskatt å aktieutdelningar till i utlandet bosatta

aktieägare — Sverige med 20 % och Frankrike (år 1949) med 30 % — kom

trots tilläggsavtalet en betydande dubbelbeskattning å aktieutdelningar att

kvarstå. I anledning härav upptogos under hand efter andra världskrigets

slut nya diskussioner om möjligheterna att undanröja denna dubbelbeskattning.

De båda ländernas regeringar blevo så småningom ense om att upptaga

direkta förhandlingar i sådant syfte. Förhandlingar ägde därefter rum i Pa
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Alaj.ts proposition nr 258.

ris under tiden den 5—den 13 juli 1949 samt den 10—den 13 juli 1950. Förhandlingarna

fördes å svensk sida av chefen för finansdepartementets rättsavdelning,

hovrättsrådet Rolf Dahlgren, f. d. kammarrättsrådet Otto Ekenberg

samt juris doktorn K. G. A. Sandström med konsuln L. G. E. Forssius

såsom sakkunnigt biträde. Vid dessa förhandlingar nåddes enighet om ett

på franska språket avfattat förslag till nytt tilläggsavtal till det mellan de

båda länderna gällande dubbelbeskattningsavtalet jämte ett till tilläggsavtalet

hörande protokoll. Avtalsförslaget jämte protokollet — vilka handlingar

torde jämte svensk översättning få såsom bilaga1 fogas vid protokollet

i detta ärende — överlämnades av förhandlarna till respektive regeringar

för godkännande.

Avtalsförslaget jämte protokollet remitterades sedermera till kammarrätten,

som i utlåtande den 4 september 1950 förklarat sig icke hava något

att erinra däremot.

Beträffande innehållet i de upprättade förslagen må följande här nämnas.

Enligt artikel 5 i förslaget till tilläggsavtal upphäves artikel 9 b i gällande

avtal, varjämte artikel 9 i avtalet ersättes med en bestämmelse, enligt vilken

inkomst av värdepapper beskattas allenast i den stat, inom vars område inkomsttagaren

har sitt hemvist. Rörande tillämpningen av den sålunda föreslagna

bestämmelsen stadgas i stycket II i det upprättade protokollet, att

om enligt lagstiftningen i den stat, från vilken inkomsterna härflyta, skatt

därå uttages vid källan, skall såsom förutsättning för tillämpning av bestämmelsen

i den föreslagna artikeln 9 gälla, att för skattemyndigheten i

nämnda stat företes bevis att inkomsttagaren har sitt hemvist i den andra

staten och att han där är skattskyldig för inkomsterna i fråga. Nämnda bevisning

skall fullgöras i enlighet med de närmare föreskrifter, om vilka

överenskommelse träffas mellan de båda staternas högsta finansmyndigheter.

Om i brist på sådan bevisning den stat, varifrån inkomsterna härflyta,

uttager skatt vid utbetalningen av sagda inkomster, äger inkomsttagaren

icke någon rätt att sedermera begära restitution av den avdragna källskatten.

Innebörden av de nu återgivna bestämmelserna är sålunda, att om en inkomsttagare,

som är bosatt i endera staten, vid lyftande av utdelning å värdepapper

i den andra staten företer bevis, att han har sitt hemvist i den förstnämnda

staten och där är skattskyldig för inkomsten i fråga, han icke blir

föremål för någcn beskattningsåtgärd i den stat, varifrån inkomsten härflyter.

Beskattningen sker sålunda, i enlighet med den i artikel 11 i dubbelbeskattningsavtalet

upptagna allmänna regeln, allenast i den stat där inkomsttagaren

har sitt hemvist.

Det må i detta sammanhang nämnas, att vid förhandlingarna upprättades

förslag till skrivelser, avsedda att efter det tilläggsavtalet trätt i kraft ut- * i

'' I den vid protokollet fogade texten ha vidtagits ett par smärre jämkningar, varom förhandlarna

brevledes överenskommit.

Förslaget till avtal med tillhörande protokoll — vilka handlingar, frånsett ombudens namn

i avtalets ingress samt underskrifterna, äro lika lydande med de vid propositionen fogade handlingarna

— har här uteslutits.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 258.

9

växlas mellan de båda staternas högsta finansmyndigheter. I dessa skrivelser

regleras närmare förfarandet vid fullgörandet av den bevisning angående

inkomsttagarens hemvist och skattskyldighet, som enligt protokollet förutsättes

för vinnande av skattebefrielse i den stat, varifrån inkomsterna härflyta.

Vid förhandlingarna upprättades jämväl förslag till blanketter, avsedda

att användas i nyssnämnda sammanhang.

Förslaget till tilläggsavtal upptager jämväl vissa ändringsförslag av i huvudsak

formell natur. Sålunda föreslås i artiklarna 1, 3 och 6 vissa formella

ändringar, huvudsakligen föranledda av den nya franska skattelagstiftningen.

Beträffande dessa ändringar torde jag allenast få hänvisa till avtalstexten.

Vidare föreslås i artikel 2 i tilläggsavtalet viss omformulering av artikel

3 § 5 i gällande avtal. Sistnämnda paragraf stadgar rätt för skattemyndigheterna

att, då vinst överförts från moderföretag i den ena staten till dotterföretag

i den andra staten, skattemässigt återföra vinsten till moderbolaget.

Det föreslagna förtydligandet avser att utmärka, att en sådan omräkning må

ske jämväl i motsatt riktning d. v. s. från moderföretaget till dotterföretaget.

Enligt artikel 8 § 1 i gällande dubbelbeskattningsavtal skall skatt å inkomst

av försträckning, deposition, depositionsräkning eller varje annat

slags fordran, som ej grundar sig på värdepapper, utgöras allenast i den stat,

där fordringsägaren har sitt hemvist. Emellertid stadgas vidare i nämnda

paragraf, att vardera staten likväl bibehåller rätten att, i enlighet med sin

allmänna lagstiftning, uppbära skatter som av bolag och juridiska personer

innehållas vid källan. Enligt artikel 4 i förslaget till tilläggsavtal upphäves

sistnämnda bestämmelse. Anmärkas må, att bestämmelsen saknat betydelse

ur svensk fiskalisk synpunkt, eftersom kupongskatt i Sverige uttages allenast

å aktieutdelningar.

Slutligen stadgas i artikel 7 i tilläggsavtalet att det svensk-franska dubbelbeskattningsavtalet

— som ursprungligen gällde allenast beträffande det

egentliga Frankrike, men som genom en den 8 april 1949 undertecknad tillläggsöverenskommelse

utsträcktes att gälla jämväl beträffande Algeriet —

skall äga tillämpning även beträffande de utomeuropeiska franska departementen

d. v. s. Franska Guayana, Guadeloupe, Martinique och Réunion.

Att avtalet numera befunnits kunna utsträckas jämväl till nämnda departement

sammanhänger med att där i princip införts samma skattelagstiftning

som i det egentliga Frankrike.

Tilläggsavtalet avses skola tillämpas första gången med avseende å aktieutdelningar,

som blivit tillgängliga för lyftning under år 1950, dock utan

att medföra rätt till restitution av redan gulden kupongskatt. Skattebefrielsen

avses sålunda skola omfatta bl. a. 1950 års utdelning från franska dotterbolag,

i den mån utdelningen icke redan hemtagits av de svenska moderbolagen.

2 liihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 258.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

Departementschefen. Det föreliggande förslaget till tilläggsavtal innefattar

en betydelsefull komplettering av det gällande svensk-franska skatteavtal,

i det att den kvarstående dubbelbeskattningen å inkomster av värdepapper

genom de föreslagna bestämmelserna skulle undanröjas. Denna

dubbelbeskattning av aktieutdelningar har länge framstått som en brist i

avtalet. Mot det sätt, på vilket dubbelbeskattningen föreslås skola undanröjas,

har jag icke någon erinran. Ej heller har jag någon erinran mot de

jämkningar av avtalet, som i övrigt föreslagits. Med hänsyn till de föreslagna

ikraftträdandebestämmelserna är det angeläget, att tilläggsavtalet undertecknas

utan dröjsmål.

Under erinran att det torde ankomma på ministern för utrikes ärendena

att göra framställning rörande undertecknandet, hemställer departementschefen,

att Kungl. Maj :t måtte för Sin del godkänna ifrågavarande förslag

till tilläggsavtal till avtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike

för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser

angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter ävensom

det till tilläggsavtalet hörande protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Axel Nilsson.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj:ts proposition nr 258.

11

Utdrag av protokollet över utrikesaepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Drottning
holms

slott den 8 september 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Mossberg, Weijne,

Andersson, Lingman.

Under erinran, att Kungl. Maj :t förut denna dag på föredragning av chefen

för finansdepartementet godkänt förslag till tilläggsavtal till avtalet den

24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning

och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning

beträffande direkta skatter samt ett till tilläggsavtalet anslutande

protokoll,

hemställer ministern för utrikes ärendena, att Kungl. Maj :t måtte bemyndiga

sändebudet i Paris, ambassadören K. I. Westman att för Sveriges

del underteckna ifrågavarande tilläggsavtal och protokoll.

Till vad ministern sålunda hemställt, varuti övriga statsrådsledamöter

förena sig, behagar Hans Maj :t Konungen

lämna bifall.

Ur protokollet:

Axel Nilsson.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 november 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråder.

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam

beredning med ministern för utrikes ärendena.

Sedan Kungl. Maj :t den 8 september 1950 bemyndigat sändebudet i Paris,

ambassadören K. I. Westman, att för Sveriges del underteckna ett tilläggsavtal

till avtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike för

undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående

ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter ävensom ett till

tilläggsavtalet hörande protokoll, har sagda tilläggsavtal jämte protokoll

den 28 oktober 1950 blivit vederbörligen undertecknat.

I samband med undertecknandet ha skrivelser utväxlats, enligt vilka vad

i artikel 7 stadgades angående tilläggsavtalets giltighet beträffande Algeriet

vore beroende av ratifikation av tilläggsavtalet den 8 april 1949 och eventuellt

av tillstyrkan från algeriska nationalförsamlingen.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, under åberopande

av vad som den 8 september 1950 anförts i ärendet, att Kungl. Maj :t måtte

i proposition föreslå riksdagen att

dels godkänna nämnda tilläggsavtal och protokoll,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att, i den mån det erfordras

för genomförande av tilläggsavtalet, vidtaga ändringar

i verkställda taxeringar, vare sig de avse statliga eller

kommunala skatter.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lennart Eriksson.

607899 Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:394 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majrts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen den 19 november 1914 s. 1 i texten
  2. BevU 1950:65 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av tilläggsavtal till avtalet den 2b december 1936 mellan Sverige och Frankrike för und s. 4 i texten