Sök i Ratio Lex

Angående ändrad disposition av bergmästarbostället Knutsberg i Nora socken

5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:4, Angående ändrad disposition av bergmästarbostället Knutsberg i Nora socken

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

1

Nr 4.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ändrad disposition

av bergmästarbostället Knutsberg i Nora socken;

given Drottningholms slott den 16 december

19 49.

Ivungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

John Ericsson.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott

den 16 december 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Weijne, Andersson.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och jordbruksdepartementen

anmäler chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson,

fråga angående ändrad disposition av bergmästarbostället Knutsberg i Nora

socken samt anför därvid följande.

I skrivelse den 26 januari 1949 har kommerskollegium föreslagit, att det

av bergmästaren i nuvarande västra distriktet disponerade bergmästarbostället

Knutsberg ciika 3 km från Nora stad jämte tillhörande fondmedel

överlämnas till en stiftelse, benämnd Bruksägarnes och allmänna bergslagens

inom Nora och Linde bergmästardöme stiftelse till bergsbrukets främjande

(Knutsbergsstiftelsen). 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 4.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

Kommerskollegium erinrar om att bergsstatsboställena i Filipstad och

Kopparberg, som genom en 1937 beslutad ändring av rikets indelning i bergmästardistrikt

upphört att tjäna som boställen åt bergsstatstjänstemän, på

förslag av Kungl. Maj :t (prop. 1945: 182) och efter riksdagens medgivande

(r. skr. nr 253) överlämnats det förra till stiftelsen bergsskolan i Filipstad

och det senare till Grythytte, Hellefors, Hjulsjö och Nya Kopparbergs bergslagers

stiftelse för bergsbrukets främjande.

Innan jag närmare redogör för nu föreliggande förslag, torde vissa uppgifter

böra lämnas rörande Knutsbergs tillkomsthistoria m. in.

»Herrar Bruksägare jemte Allmänna Bergslagen» i Nora, Lindes och Ramsbergs,

Lekebergs och en del av Karlskoga samt Lerbäcks bergmästardöme

förvärvade år 1748 från dåvarande bergmästaren en fastighet i Nora socken,

kallad Knutsberg och omfattande Vs mantal. I fångeshandlingen uttalades,

att köparna förvärvade fastigheten för att den skulle bli ett ständigt bergmästarboställe

för deras bergmästare. Bostället utökades 1777 med V3 mantal

och år 1793 med 1/, mantal. Å den senast inköpta fastigheten, benämnd

Lilla Älvstorp, beviljades fasta för respektive brukssocieteten inom Nora och

Linde bergmästardöme. De tidigare förvärven synas icke vara lagfarna. Bostället

redovisas i gällande jordebok bland skatteegendomar, boställen, såsom

tre särskilda fastigheter, Älvestorp eller Knutsberg nr 1, 2 och 3 om

respektive */,, Va och 1/1 mantal.

Brukssocieteten, d. v. s. bruksägarna inom bergmästardömet, brukade i

äldre tider sammanträda vid behov. År 1848 förenade sig brukssocieteten i

Nya Kopparbergs m. fl. bergslager med denna societet. Efter år 1871 synes

något sammanträde icke ha hållits förrän 1929, då »bruksägare inom Nora

och Närkes bergmästardöme» samlades till överläggningar. Vid detta tillfälle

utsågos tre fullmäktige för bergmästarbostället Knutsberg. Sådana ha

sedan dess funnits och bl. a. varit representerade vid av- och tillträdessyn

rörande Knutsberg. Boställets areal utgör, sedan vissa avsöndringar gjorts

för järnväg och vägförvaltning, drygt 99 hektar, varav åker 35, skogsmark

60, tomt och trädgård 2 samt övrig mark 2 hektar. Jordbruket är utarrenderat

och drives som en självständig enhet. Skogen är ställd under domänstyrelsens

överinseende. Årliga virkesavkastningen uppgår till 80 inI * 3 fast

mått. Taxeringsvärdet utgör f. n. 54 500 kronor, därav 46 200 kronor jordbruksvärde

inklusive värde å skogsmark samt 8 300 kronor skogsvärde.

Brandförsäkringsvärdet å bostäder och ekonomibyggnader har hittills varit

110 800 kronor, varjämte växande skog är försäkrad för 25 000 kronor.

Till bostället höra vissa fondmedel, »Bergmästarbostället Knutsbergs gruvemedel»,

f. n. uppgående till omkring 25 800 kronor. Dessa medel ha tillkommit

genom att ersättning för intrång å boställets mark in. m. överlämnats

till statskontoret för att särskilt förvaltas såsom en räntebärande fond,

varå boställshavaren tills vidare äger uppbära avkastningen.

I sin skrivelse den 26 januari 1949 lämnar kommerskollegium vissa upp
gifter

angående det ekonomiska utbytet av boställsförmånen samt om bygg
nadernas

beskaffenhet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 4.

Avkastningen å »Bergmästarbostället Knutsbergs gruvemedel», som boställshavaren

får tillgodogöra sig, har de senaste åren varit 876 kronor årligen.

Inräknas detta belopp i inkomsterna uppgå dessa till (1 630 + 876 ==)

2 506 kronor och understiga de redovisade utgifterna med 1 401 kronor.

Detta sistnämnda belopp kan betraktas som boställshavarens årskostnad för

bostad, vars värde icke upptagits bland inkomsterna. Någon ersättning av

statsmedel för av bergmästarämbetet disponerade expeditionslokaler (två

rum) utgår icke.

Både bostäderna och ekonomihusen äro gamla. Bostadsbyggnaderna lära

åtminstone delvis vara över 200 år gamla, ladugård, brygg- och bagarstuga,

spannmålsmagasin m. m. byggdes för mer än hundra år sedan, under det att

stall, redskapshus och loge tillkommit i början av 1900-talet. Beträffande

ekonomibyggnaderna torde i vissa fall genomgripande om- eller nybyggnader

vara erforderliga. Kostnaderna komma i sådant fall att ställa sig förhållandevis

höga. Sålunda lär ny ladugård ha kostnadsberäknats till 36 000

å 45 000 kronor. Redan ett enda sådant nybygge, som i princip åligger boställshavaren,

skulle förvandla dennes nuvarande ej särdeles stora förmån

av boställsinnehavet till en årlig förlust. Finansieringen kan också komma

att bereda svårigheter och utsätta boställshavaren för risker utan motsvarande

ekonomiska förmåner.

Kommerskollegium har vidare anfört i huvudsak följande.

Dessa omständigheter, som av nuvarande boställshavaren bergmästaren

G. Bergwall vid åtskilliga tillfällen under hand blivit belysta, ha föranlett

kommerskollegium att samråda om en annan ordning med boställshavaren

och brukssocietetens fullmäktige, vilka låtit sig representera av Jernkontorets

gruvbyrås kommitté för bergmästarboställena. Det har därvid befunnits

lämpligt att söka att i Nora stad eller i dess närhet förvärva eller nybygga

ett lämpligt bostadshus. Kombinationen av bostad med lantbruk och

skogsdrift må visserligen på sin tid ha varit välmotiverad men kan numera

knappast anses vara lämplig. På vilket sätt försäljningen skall ske

torde i detta sammanhang icke behöva preciseras. Bekant är emellertid,

att Nora stad har intresse för vissa markförvärv, varjämte närbelägna gruvföretag,

delvis med gruvutmål på boställets mark, också lära vara intresserade.

Frågan om jordbruksegendomens disposition är givetvis även beroende

av gällande statliga bestämmelser. — Ur kollegii synpunkt framstår

det som en bestämd fördel, att i samband med anskaffande av nytt boställe

frågan om en lämplig lokal för bergmästarämbetets arkiv i omedelbar anslutning

till expeditionslokalerna får en tillfredsställande lösning.

Då äganderättsförhållandena beträffande bostället, framhåller kommerskollegium,

icke äro klara, vilken omständighet bl. a. fått uttryck i att

en del av egendomen icke är lagfaren, har det synts påkallat att finna

någon lämplig fast form för ägandet och förvaltandet av bostället m. m.,

samtidigt som donationernas ursprungliga ändamål bibehålies. Från dessa

utgångspunkter har utarbetats utkast till stadgar för en stiftelse för ändamålet

(Knutsbergsstiftelsen). Stiftelsen, vars styrelse skulle tillsättas av

Kungl. Maj:t och Jernkontoret, skulle äga och förvalta nuvarande boställe

jämte dithörande fondmedel men borde så snart lämpligen kan ske anskaffa

nyll boställe inom eller nära Nora stad för medel, erhållna genom försälj
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 4.

ning av Knutsberg, och med användande av fondmedlen i den mån så erfordras.

Med hänsyn till vad som utsagts då donationerna gjordes, ha intagits

bestämmelser om att, för den händelse bergmästare ej vidare skulle

vara stationerad i Nora stad eller dess närhet, stiftelsens ändamål skall

övergå till att avse främjandet av bergsbruket, huvudsakligen inom förutvarande

Nora och Linde bergmästardöme. Därvid har som förebild tagits stadgarna

för den stiftelse, som övertagit bergsstatsbostället i Kopparberg. Stadgeutkastet

har godkänts av Jernkontorets gruvbyrås kommitté för bergmästarboställena

ävensom av boställshavaren, som framhållit att boställshavaren

borde i stadgarna beredas plats i stiftelsens styrelse. Eftersom kronan i

förevarande ärende synes böra företräda bostället, har kollegium uppgjort

förslag till gåvobrev. En med stöd av sådan handling gjord ansökning om

lagfart borde enligt kollegii mening kunna beviljas, sedan den varit vilande

enligt 10 § lagfartsförordningen.

Kommerskollegium hemställer under åberopande av det anförda bl. a. att

Kungl. Maj :t måtte dels uppdraga åt kollegium att till en stiftelse, kallad

Bruksägarnes och allmänna bergslagens inom Nora och Linde bergmästardöme

stiftelse till bergsbrukets främjande (Knutsbergsstiftelsen), utfärda

gåvobrev å bergmästarbostället Knutsberg, dels ock anbefalla statskontoret

att till stiftelsen överlämna befintlig behållning å bergmästarbostället Knutsbergs

gruvemedel.

I infordrade utlåtanden ha statskontoret och domänstyrelsen förklarat

sig icke ha något att erinra mot bifall till kommerskollegii framställning.

Departementschefen. Den verkställda utredningen ger vid handen, att

bergmästarbostället Knutsberg icke längre fyller sitt ändamål på tillfredsställande

sätt. Enligt lämnade upplysningar har boställshavaren på grund

av att bostaden är svårskött ansett sig nödsakad förhyra en lägenhet i

Nora över vintern och tills vidare endast behålla expeditionslokaler å bostället,

trots de personliga olägenheter detta medför. I likhet med kommerskollegium

anser jag det därför lämpligt, att Knutsberg försäljes och annan

bostad med expeditionslokaler och arkiv för bergmästaren i västra distriktet

anskaffas i eller i närheten av Nora. Enligt vad jag inhämtat kan

man räkna med att för fastigheten erhålla så stor köpeskilling att förslaget

bör kunna realiseras.

Den form som kommerskollegium förordat för genomförande av planen

synes också ändamålsenlig. Kollegii förslag innebär, att bostället överlämnas

till en särskild stiftelse, för vilken stadgar skulle vara godkända av Kungl.

Maj :t. Stiftelsen skulle bli ägare till och förvaltare av det nuvarande bostället

jämte tillhörande fondmedel men skulle snarast möjligt anskaffa nya

lokaler till bergmästaren inom ramen för tillgängliga medel. Först om i en

tramtid bergmästaren skulle få en annan förläggningsort — vilket f. n. saknar

aktualitet — skulle stiftelsen erhålla motsvarande allmänna ändamål

att främja bergsbruket inom vederbörligt område som den tidigare godkända

stiftelsen för bergsstatsbostället i Kopparberg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4. J

Äganderättsförhållandena beträffande bostället äro visserligen icke fullt

klara, överenskommelse har emellertid träffats med den sammanslutning,

som närmast representerar de ursprungliga donatorerna, och överlämnandet

till stiftelsen skulle från kronans sida ske under förbehåll av enskild rätt

och utan hemulsskyldighet.

I likhet med vad som var fallet med bergsstatsboställena i Filipstad och

Kopparberg synes nu ifrågavarande ärende böra underställas riksdagen för

godkännande.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva

att bergmästarbostället Knutsberg med tillhörande fondmedel

må överlämnas till en tillämnad stiftelse, benämnd

Bruksägarnes och allmänna bergslagens inom Nora och Linde

bergmästardöme stiftelse till bergsbrukets främjande (Knutsbergsstiftelsen).

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Nordvall.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:65 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bestridande av vissa kostnader från anslaget till oförutsedda utgifter. a1 i texten