Sök i Ratio Lex

Angående statsverkets övertagande av staden Noras förpliktelser gentemot borgmästaren Erik Åke Edvardsson, vilkens befattning kommer att indragas vid upphörande av rådhusrätten i samma stad

7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:56, Angående statsverkets övertagande av staden Noras förpliktelser gentemot borgmästaren Erik Åke Edvardsson, vilkens befattning kommer att indragas vid upphörande av rådhusrätten i samma stad

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 56.

1

Nr 56.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående statsverkets

övertagande av staden Noras förpliktelser gentemot

borgmästaren Erik Åke Edvardsson, vilkens befattning

kommer att indragas vid upphörande av rådhusrätten

i samma stad; given Drottningholms slott

den 10 februari 1950.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Herman Zetterberg.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Drottningholms

slott den 10 februari 1950.

N är varande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg.

Enligt 1 § lagen den 17 juni 1932 om stads och landsbygds förenande i

judicielIt avseende äger Kungl. Maj:t med stadsfullmäktiges samtycke förordna,

att rådhusrätt i stad skall upphöra och staden i judiciellt avseende

förenas med domsaga. Beträffande stad, där domstols- och magistratsgöro1

Dihang till riksdagens protokoll 19.r>0. 1 samt. Nr 56.

opaginerad Kontrollera mot PDF

^ Kungl. Maj:ts proposition nr 56.

målen ej bereda sysselsättning åt, förutom borgmästaren, minst två lagfarna

ledamöter i rådhusrätten, må Konungen, jämlikt 2 § nämnda lag, även

utan stadsfullmäktiges samtycke meddela förordnande som nyss nämnts.

Har förordnande meddelats enligt sistnämnda bestämmelse, skall staden

åliggande skyldighet beträffande avlöning till innehavare av befattning,

som genom rådhusrättens upphörande indrages, och pension till honom

och hans familj övertagas av statsverket. Uppstår för staden utgift genom

förpliktelse att bidraga till hållande av tingshus eller genom inrättande

av nya tjänster eller eljest för stadens förvaltning, eller nödgas staden

avstå från inkomst eller rättighet, skall, såvitt ej utgiften eller förlusten

motsvaras av besparing eller annan ekonomisk förmån som beredes staden

genom rådhusrättens upphörande, sådan utgift och förlust ersättas

av statsverket.

Med föranledande av anförda bestämmelser i 1932 års lag har utredning

verkställts i fråga om staden Noras förenande i judiciellt avseende med domsaga.

Resultatet av utredningen förelåg redan under våren 1947. Såsom jag

framhöll i statsverkspropositionen till 1948 års riksdag, syntes staden emellertid

icke böra förläggas under landsrätt utan att reglering samtidigt företoges

av den omgivande Nora domsaga. Sistnämnda frågas lösning hade i

sin tur befunnits vara beroende av huru den nya kommunindelningen i länet

skulle komma att gestalta sig (II ht 1948 s. Öl).

Sedan Kungl. Maj :t meddelat beslut angående ny indelning av Örebro län

i borgerliga kommuner (SFS nr 310/1949), har Kungl. Maj :t den 14 oktober

1949 förordnat, att Nora domsaga skall från och med den 1 januari 1951 på

det sätt uppdelas, att Karlskoga tingslag skall utgöra egen domsaga, benämnd

Karlskoga domsaga, med kansli och tingsställe i Karlskoga stad samt

att Nora tingslag skall förenas med Lindes domsaga till en domsaga, benämnd

Lindes och Nora domsaga, med kansli i Lindesberg samt tingsställen

i Lindesberg och Nora.

Jag anhåller nu att få upplaga frågan, i vad mån genom Noras förläggande

under landsrätt skyldighet kan uppkomma för statsverket att övertaga

avlöningsförpliktelser eller eljest att ikläda sig ekonomiska förbindelser.

Staden Nora, som är centralort för Nora tingslag, hade den 31 december

1948 ett invånarantal av 3 379 personer. Invånarantalet i Nora domsaga utgjorde

vid samma tidpunkt 55 777 personer, därav 16 557 inom Nora tingslag

och 39 220 inom Karlskoga tingslag. Nora tingslag har tingsställe i eget

i Nora beläget tingshus, vari jämväl domsagans kansli är inrymt.

För rådhusrätten och magistraten i Nora gäller en år 1923 av Kungl. Maj :t

fastställd arbetsordning och lönestat. Enligt arbetsordningen består rådhusrätten

och magistraten av, förutom borgmästaren, tre rådmän, vilka icke

behöva vara lagfarna. Borgmästare i staden är för närvarande Erik Äke Edvardsson,

som är född år 1897 och erhållit fullmakt å tjänsten år 1925. Rådmansbefattningarna

äro tillsatta allenast på förordnande. Borgmästaren är

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr 56.

3

enligt lönestaten skyldig avgå vid 70 års ålder mot viss årlig pension. I 1933

års pensionsreglemente för Nora stads befattningshavare stadgas emellertid,

att befattningshavare för att komma i åtnjutande av pension enligt reglementet

är skyldig avgå från sin tjänst vid uppnådd pensionsålder, vilken enligt

detsamma för borgmästaren inträder vid 67 år. Skyldighet för borgmästaren

Edvardsson att övergå till annan tjänst hos staden föreligger icke.

Framhållas må emellertid, att Edvardsson, som avlagt juris kandidatexamen,

innehar föreskriven kompetens för att kunna utses till kommunalborgmästare.

Enligt lönestaten är borgmästaren tillförsäkrad en årlig grundlön av

5 000 kronor jämte två ålderstillägg å vartdera 500 kronor eller sålunda tillhopa

6 000 kronor. Å sistnämnda belopp utgår tillägg med för närvarande

77 procent. Dessutom uppbär Edvardsson 120 kronor om året för ett barn,

fött den 21 november 1935. Stadsfullmäktige hava vidare genom beslut den

18 april 1946 höjt grundlönen för borgmästaren med 1 000 kronor om året

från och med den 1 januari 1946, men detta beslut har av Kungl. Maj:it

den 6 september 1946 allenast på det sätt fastställts att befattningshavaren

berättigats åtnjuta sagda belopp intill dess staden kunde varda i judiciellt

avseende förenad med domsaga. Slutligen åtnjuter borgmästaren även

sportler, vilka — efter avdrag av vissa kostnader i och för tjänsten — under

åren 1945—1949 i medeltal uppgått till 5 188 kronor årligen. — Borgmästaren

Edvardsson är av staden pensionsförsäkrad i Sveriges kommunalanställdas

pensionskassa. Stadens årliga andel i pensionsavgiften uppgår till

751 kronor 44 öre och Edvardssons andel till 614 kronor 82 öre.

På grund av Kungl. Maj :ts beslut den 29 juni 1945 har genom länsstyrelsens

i Örebro län försorg utredning ägt rum rörande Noras förenande i

judiciellt avseende med Nora domsaga. Utredningen, som verkställts jämlikt

3 § förenämnda lag den 17 juni 1932 och särskilt behandlat de i nämnda

paragraf angivna frågor, har enligt länsstyrelsens uppdrag utförts av länsnotarien

A. O. Wennsten.

Under utredningens gång hava de tingshusbyggnadsskyldige i Nora tingslag

yrkat att, därest staden skulle i samband med beslut om landsrättsförläggning

ingå såsom delägare i tingslagets tingshus, staden härför skulle

erlägga en inlösningssumma av 40 000 kronor. Staden har å sin sida bestritt

ersättningsskyldighet.

I sitt den 12 februari 1947 dagtecknade utlåtande i ärendet har utredningsmannen

anfört, att övertygande skäl talade för att Nora, så

snart omständigheterna det medgåve, förlädes under landsrätt. Under erinran

om den då pågående utredningen angående omreglering av Nora domsaga

har utredningsmannen — med utgångspunkt från att staden komime att

ingå i Nora tingslag samt att statsverket vid rådhusrättens upphörande hade

att övertaga stadens förpliktelser beträffande borgmästaren Edvardsson, vars

tjänst för dylik händelse komme att indragas — framlagt en tablå beträffande

de ekonomiska verkningarna för staden av indelningsändringen. I

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 56.

denna hava upptagits, å ena sidan, utgiftsminskningar och, å andra sidan,

kostnadsökningar i anledning av förändringen. De förra har utredningsmannen

beräknat till sammanlagt 17 201 kronor och de senare till sammanlagt

7 080 kronor. Enligt utredningsmannens beräkningar skulle staden sålunda

genom att förenas med domsaga vinna en årlig besparing av 10 121 kronor.

— Vidkommande frågan om skyldighet för staden att utgiva ersättning till

de tingshusbyggnadsskyldige för vinnande av delaktighet i tingshusgemenskapen

har utredningsmannen anslutit sig till stadens ståndpunkt.

Över utredningen i dess helhet hava yttranden avgivits av stadsfullmäktige

i Nora, Nora tingslags häradsrätt, länsstyrelsen i Örebro län och Svea

hovrätt.

Stadsfullmäktige hava vid sammanträde den 13 mars 1947 tagit

ställning till utredningen, därvid fullmäktige tillstyrkt att staden förenades

med Nora domsaga. Därest staden efter verkställd domsagoreglering icke

kornrne att bibehållas såsom kansliort, hemställde stadsfullmäktige att särskild

inskrivningsdomare eller tingsdomare måtte förordnas för staden jämte

lämpligt område av angränsande del av tingslaget.

Häradsrätten har funnit övervägande skäl tala för rådhusrättens

upphörande och stadens förenande i judiciellt avseende med angränsande

domsaga. De åtgärder som kunde bliva en följd av utredningen rörande

domsagans uppdelning komme givetvis att bliva av betydelse även med avseende

på vissa av de spörsmål som uppkomme i samband med stadens förläggande

under landsrätt. Man torde dock vara berättigad att utgå från att

ett tingsställe framgent komme att vara förlagt till Nora. För den händelse

något domsagokansli icke komme att förläggas till staden, kunde det väl ur

synpunkten av ortsbefolkningens bekvämlighet anses önskvärt att en befattning

såsom särskild inskrivningsdomare inrättades för staden, eventuellt

jämte lämpligt angränsande område. Å andra sidan borde man icke bortse

från de svårigheter och olägenheter som ur rättsvårdens synpunkt måste

uppkomma därest inskrivningsgöromålen komme att handläggas icke endast

av annan myndighet än den som ombesörjde den övriga rättsvården

utan även å annan ort än den där domsagoförvaltningen hade sitt säte. Det

syntes kunna starkt ifrågasättas om icke dessa svårigheter och olägenheter

borde tillmätas större betydelse än de fördelar som vore att vinna genom

inrättandet av en särskild inskrivningsdomarbefattning för nu åsyftade

område.

Länsstyrelsen har i huvudsak anslutit sig till utredningsmannens

förslag. Staden borde icke åläggas utgiva ersättning för andel i tingshuset.

I sitt den 31 mars 1947 dagtecknade utlåtande har hovrätten förklarat

sig dela häradsrättens mening att en förening av staden med domsaga

borde komma till stånd. I fråga om inrättandet av en särskild inskrivningsdomarbefattning

för staden ansåge sig hovrätten icke kunna för det

dåvarande ingå i prövning av detta spörsmål, som närmast sammanhängde

med den ifrågasatta domsagoregleringen. — I likhet med utredningsmannen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 56.

5

och länsstyrelsen ansåge hovrätten att staden icke borde åläggas utgiva ersättning

för vinnande av delaktighet i tingshuset.

Statskontoret har den 24 april 1947 inkommit med infordrat utlåtande

i ärendet, såvitt angår förpliktelser som må uppkomma för statsverket,

därest rådhusrätten i Nora förklaras skola upphöra. I utlåtandet har

statskontoret uttalat, att under angivna förutsättning skyldighet torde föreligga

för statsverket att övertaga stadens förpliktelser allenast gentemot

borgmästaren Edvardsson. Statlig ersättning till denne skulle sålunda utgå i

första hand för mistad fast lön med (5 000 -f- 1 000 =) 6 000 kronor årligen

jämte rörliga tilläggsförmåner. I likhet med vad som skett i tidigare fall

borde av praktiska skäl ersättningen för de rörliga förmånerna anpassas

efter grunderna för statliga tilläggsförmåner på så sätt att Edvardssons lön

omräknades till lön, varå utginge tillägg med 31 %. Därjämte skulle av

statsmedel utbetalas årlig gottgörelse till Edvardsson för mistade sportelinkomster.

Ersättning för nu nämnda löneförmåner borde utgå intill den tidpunkt,

då Edvardsson uppnådde 67 års ålder. Vidare skulle Edvardsson intill

utgången av december månad 1951 äga uppbära ett årligt belopp av 120

kronor såsom barnbidrag. — Slutligen hade statsverket även att övertaga

kostnaden för borgmästaren Edvardssons pensionering. För tiden intill februari

1964 hade statsverket sålunda att till Sveriges kommunalanställdas

pensionskassa i pensionsavgifter inbetala ett årligt belopp av 1 366 kronor

26 öre. Det till Edvardsson utgående ersättningsbeloppet borde i anslutning

härtill minskas med belopp, motsvarande den på honom belöpande delen av

pensionsavgiften eller 614 kronor 82 öre.

Såsom villkor för åtnjutande av den sålunda föreslagna ersättningen syntes,

enligt statskontoret, böra gälla, att Edvardsson icke överginge till ordinarie

befattning i statens tjänst eller utsåges till kommunalborgmästare i

Nora eller i annan stad eller till ledamot av annan rådhusrätt och magistrat.

Samtliga ersättningsbelopp borde anvisas att utgå från allmänna indragningsstaten.

Departementschefen.

Utredningen i ärendet giver otvetydigt vid handen att domstols- och magistratsgöromålen

i Nora icke kunna bereda sysselsättning åt en rådhusrätt

med minst tre lagfarna ledamöter. Vid sådant förhållande och då beslut numera

föreligger om Nora domsagas omreglering, bör stadens egen jurisdiktion

snarast upphöra. Detta synes lämpligen böra ske samtidigt med domsagoregleringens

ikraftträdande den 1 januari 1951. Jag avser sålunda att

föreslå Kungl. Maj :t att, med stöd av 2 § förutnämnda lag den 17 juni 1932,

meddela förordnande om rådhusrättens upphörande och stadens förenande

i judiciellt avseende med den nybildade Lindes och Nora domsaga.

Vad härefter angår stadens önskemål om särskild inskrivningsdomare för

staden jämte lämpligt angränsande område, har häradsrätten anfört betänkligheter

häremot. En sådan anordning synes icke heller erforderlig, då staden

ju skall bibehållas såsom tingsställe. Med det stora antal ting, som följer

av nu gällande rättegångsordning, kommer befolkningen i staden med

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 56.

omnejd att alltjämt äga möjlighet till erforderlig personlig kontakt med

domsagopersonalen. — Att ålägga staden ersättningsskyldighet för vinnande

av delaktighet i Nora tingslags tillgångar anser jag icke heller böra komma

i fråga.

Innan beslut om stadens förenande i judiciellt avseende med domsagan

kan meddelas, måste, på grund av 2 § andra stycket i 1932 års lag, riksdagens

samtycke utverkas till att statsverket övertager stadens förpliktelser

gentemot borgmästaren Edvardsson. Mot vad statskontoret anfört härom

har jag intet att annat att erinra än att ersättningen för tilläggsförmånerna

hör anpassas efter de ändrade bestämmelser beträffande dylika förmåner

till statliga befattningshavare, som numera gälla. Med utgångspunkt från

ett rörligt tillägg av 12 procent skulle sålunda Edvardssons fasta löneförmåner

beräknas till 9 482 kronor och hans årliga fasta ersättning intill uppnådd

ålder av 67 år uppgå till (9 482 -j- 5 188 — 614,82 =) 14 055 kronor 18

öre. Då emellertid de statliga lönerna numera utgå i jämna krontal per månad,

bör sagda belopp höjas till 14 064 kronor för erhållande av ett med 12

jämnt delbart belopp.

Någon ersättningsskyldighet i övrigt torde icke uppkomma för statsverket

på grund av landsrättsförläggningen.

Under åberopande av det anförda får jag alltså hemställa, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

a) att till borgmästaren i Nora Erik Åke Edvardsson må

från och med den dag, då föreskrift om stadens förenande i

judiciellt avseende med Lindes och Nora domsaga träder i

kraft, från allmänna indragningsstaten årligen utbetalas

dels — intill den tidpunkt då Edvardsson uppnår 67 års ålder

— ersättning med 14 064 kronor jämte rörligt tillägg å

ett belopp av 9 482 kronor enligt de för statliga befattningshavare

gällande grunder, dels ock — intill utgången av år

1951 — ett belopp av 120 kronor, dock att, därest Edvardsson

skulle övergå till ordinarie befattning i statens tjänst

eller utses till kommunalborgmästare i Nora eller i annan

stad eller till ledamot av annan rådhusrätt och magistrat,

han ej vidare skall vara i åtnjutande av berörda gottgörelse;

samt

b) att från och med dagen för landsrättsförläggningens

ikraftträdande må till Sveriges kommunalanställdas pensionskassa

från allmänna indragningsstaten för Edvardsson

årligen, intill dess han uppnår 67 års ålder eller skyldighet

att erlägga pensionsavgift för honom eljest bortfaller, erläggas

dylik avgift med 1 366 kronor 26 öre.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 56. 7

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri

statsrådets övriga ledamöter instämma, bifaller Hans

Maj :t Konungen samt förordnar, att proposition av den

lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Bengt Augustinsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:119 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj: ts proposition angående ersättning till Johannes Karlsson m. fl. i anledning av yrkessjukdom eller olycksfall a1 i texten
  2. SU 1950:68 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsverkets övertagande av staden Noras förpliktelser gentemot borgmästaren Erik Åke Edvardsson, vi s. 1 i texten