Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1950/51 till bevakningsfartgg för sillfisket vid Island

9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:57, Angående anslag för budgetåret 1950/51 till bevakningsfartgg för sillfisket vid Island

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 57.

1

Nr 57.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag för

budgetåret 1950/51 till bevakningsfartgg för sillfisket

vid Island; given Drottningholms slott den 27

januari 1950.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

G. E. Sträng.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att ett reservationsanslag av 57 000 kronor skall

anvisas för att fartyget Skagerak skall kunna sändas ut som bevakningsfartyg

för sillfisket vid Island under fiskesäsongen 1950.

Vidare begäres ett obetecknat anslag av 61 000 kronor för att täcka vissa

kostnader för den expedition, som tullverkets fartyg Odin sommaren 1949

företagit till isländska farvatten med uppgift att tjänstgöra såsom bevakningsfartyg

för svenskt fiske.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 57.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 57.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott

den 27 januari 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Ericsson, Weijne, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt cheferna

för försvars- och finansdepartementen anför chefen för jordbruksdepartementet,

statsrådet Sträng, följande.

Frågan om anvisande av medel till stationerande av bevakningsfartyg för

sillfisket vid Island har tidigare behandlats i olika sammanhang. Bohusläns

islandsfiskares förening u. p. a., Lysekil, gjorde åren 1946 och 1947 framställningar

om att staten skulle ställa ett s. k. stödfartyg till förfogande för

bistånd åt de svenska sillfiskarena vid Island. Dessa framställningar avslogos

emellertid av Kungl. Maj :t.

Vidare hemställdes i motionerna nr I: 16 och II: 33 till 1948 års riksdag,

att till stationerande av bevakningsfartyg för sillfisket vid Island för budgetåret

1948/49 måtte anvisas ett förslagsanslag av 120 000 kronor.

Jordbruksutskottet anförde i utlåtande över motionerna (nr 58/1948),

att vissa skäl talade för bifall till dessa men att å andra sidan en del frågor

i detta sammanhang vore vanskliga att bedöma enbart på de i ärendet föreliggande

uppgifterna. Utskottet förutsatte, att fiskeristyrelsen skulle komma

att närmare pröva förevarande spörsmål. Med hänsyn till dessa förhållanden

ansåg utskottet, att någon åtgärd i det i motionerna angivna hänseendet icke

borde vidtagas, och föreslog, att motionerna icke skulle föranleda någon

riksdagens åtgärd. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.

I motionerna nr 1:170 och 11:214 till 1949 års riksdag hemställdes ånyo om

anvisande av medel till stationerande av ett bevakningsfartyg för sillfisket

vid Island.

I anledning av sistnämnda motioner anhöll riksdagen (r. skr. nr 334; jordbruksutskottets

utlåtande nr 39), att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa

utredning angående betingelserna för hjälp åt de svenska sillfiskarena vid

Island i de hänseenden, som angåvos i motionerna, samt beträffande formerna

för hjälpen ävensom till riksdagen inkomma med de förslag, vartill utredningen

kunde föranleda.

Inom försvars- och jordbruksdepartementen gjordes därefter vissa utredningar

rörande möjligheterna att redan år 1949 på försök sända ett be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 57.

vakningsfartyg till de isländska farvattnen med uppgift att tillhandagå de

svenska fiskarena.

På grundval av dessa utredningar medgav Kungl. Maj :t genom beslut den

8 juli 1949 efter föredragning av chefen för försvarsdepartementet, att tullverkets

fartyg Odin för en tid av cirka åtta veckor år 1949 skulle få tagas i

anspråk för att, enligt närmare bestämmelser som skulle meddelas i konimandoväg,

utgå på en expedition till isländska farvatten, med uppgift tillika såsom

bevakningsfartyg för svenskt fiske. Kungl. Maj :t föreskrev vidare, att

fartyget skulle utrustas och bemannas samt avrustas genom chefens för marinen

försorg. Kostnaderna för expeditionen skulle bestridas av marinens

vederbörliga anslag. Utrustnings- och avrustningskostnaderna skulle dock

slutligt gäldas i den ordning, varom Kungl. Maj :t framdeles ville meddela

beslut.

Efter en kortare rustnings- och förberedelsetid avgick därefter Odin den

3 augusti 1949 till fiskevattnen vid Island, där fartyget — med bas i Siglufjord

-— uppehöll sig under tiden den 8 augusti—den 11 september. Rörande

expeditionen har fartygschefen, kapten B. Norlin, avgivit rapport den

18 september 1949. Chefen för marinen har med skrivelse den 30 september

1949 överlämnat rapporten till jordbruksdepartementet för kännedom. Av

densamma framgår bland annat följande.

Rustningen av fartyget påbörjades den 12 juli vid örlogsvarvet i Stockholm.

Efter provtur samt vissa reparations- och justeringsarbeten avgick

Odin den 27 juli via Göteborg till Lysekil. Under besöket i Göteborg togs

ombord bland annat diverse utrustning för olika fiskefartygs räkning. I

Lysekil diskuterades fartygets verksamhet med representanter för fiskeristyrelsen

och för Bohusläns islandsfiskares förening. Även i Lysekil togs

en del utrustning ombord för fiskefartygens räkning. Den 3 augusti, avgick

Odin till Siglufjord på Island, dit fartyget anlände den 8 augusti. Vid kontakt

med representanter för fiskeflottan bestämdes att Odin, då endast omkring

10 procent av båtarna voro utrustade med radiotelefonianläggning,

skulle ha Siglufjord som bas och att fiskebåtarna om möjligt skulle uppsöka

fartyget där. Det ansågs nämligen meningslöst att låta Odin ligga ute

och slå, då fiskefartygen lågo spridda inom ett område på omkring 150 distansminuters

bredd och 50 distansminuters djup. Ett svep på något dygn i

veckan ute bland fiskeflottan skulle dock göras när så ansags lämpligt.

Denna planläggning av verksamheten visade sig sedan riktig. Under gångdygnen

upptäcktes nämligen endast ett fåtal svenska båtar.

Under de tider Odin låg i sin bas utfördes 14 dykeriarbeten med tillsammans

19 nedstigningar samt 18 maskin- och radioarbeten. Till sjöss assisterade

Odin vid två tillfällen. I det ena fallet hade hjälp begärts på grund av

propellerskada och i det andra fallet på grund av maskinskada.

Fartygsläkaren hade 97 nybesök och 72 återbesök. Största besöksfrekvensen

noterades i regel under veckosluten samt när fiskeflottan tvingades

ligga i Siglufjord på grund av dåligt väder. Högsta antalet patienter per

dag var 24. En patient remitterades till sjukhus (magsår) och en hemsändes

för specialistvård (öroninflammation). Vanligaste åkommor voro lokala

infektioner av varierande svårighetsgrad på händer och armar, skärsår

på fingrarna samt ögonskador orsakade av främmande partiklar. Inga svarare

olycksfall förekommo.

Vid olika tillfällen söktes kontakt med svenska konsulatet samt islamiska

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj:ts proposition nr 57.

hamn- och tullmyndigheter. Vid besök i Akureyri erhölls dessutom kontakt

med det där baserade norska vaktfartyget, varvid uppgifter samt erfarenheter

från norrmännens långa verksamhet med vaktfartyg erhöllos.

Den It september avgick Odin från Siglufjord för direkt gång till Lysekil,

dit fartyget anlände den 16 september.

Angående värdet för fiskarena av den av Odin företagna expeditionen har

fartygschefen i sin rapport anfört i huvudsak följande.

Erfarenheterna från expeditionen visa klart att ett bevakningsfartyg för de

svenska islandsfiskarena har en mycket stor uppgift att fylla. Cirka 106

svenska fiskefartyg med sammanlagt 800—900 mans besättning befinna sig

under fiskesäsongen juli—september vid Island. Deras möjligheter att vid

haverier eller sjukdom erhålla hjälp äro mycket begränsade. Docknings- och

sliptagningsmöjligheter finnas endast i Reykjavik, som ligger cirka 2 dygns

resa från fiskeplatserna. Varven äro under säsongen överbelastade med arbete.

Isländska fartyg ha som regel förtursrätt, varför väntetid ofta förekommer

för svenska fartyg. Priserna äro mycket höga. Ett dykeriarbete på ett

par timmar exempelvis kostar omkring 2 000 isländska kronor. Det ekonomiska

avbräcket för fiskarena blir därför vid inträffade haverier onormalt

på grund av dessa förhållanden. Många gånger nekas också svenska fiskare

hjälp, vilket kan ha rent katastrofala följder.

Vid sjukdomsfall ha fiskarena tidigare varit hänvisade till isländska läkare

eller sjukhus. Priset för sjukhusvård, allmän sal, är mycket högt (enl. uppgift

cirka 40 isländska kronor per dag, medicin och läkararvode ej inräknat).

Sjukhuset i Siglufjord har endast 20—25 vårdplatser, och är under säsongen

ständigt överbelagt. På grund av de dryga vårdkostnaderna dra sig fiskarena

för att uppsöka läkare eller sjukhus för mindre skador eller krämpor. Behandlingen

insättes därför på ett ofta alltför sent stadium med fördyring

som följd.

Någon hjälp från utländska vaktfartyg kunna de svenska fiskarena icke påräkna,

då dessa fartyg ha full sysselsättning att hjälpa sina egna landsmän.

Odins verksamhet har därför varit till stort gagn för de svenska fiskarena.

Hjälp har alltid kunnat lämnas så långt fartygets resurser medgivit. Utrustningen

för maskinarbeten är emellertid bristfällig och behöver till en kommande

expedition förbättras.

Förutom den rent materiella hjälp, som kunnat lämnas, synes Odins närvaro

för fiskarena ha betytt mycket ur moralisk synpunkt. Vissheten att

kunna få hjälp vid såväl materiel- som personskador har skänkt trygghet. Ett

stort antal representanter för fiskarena ha givit uttryck för detta. Samarbetet

med fiskarena har också i alla avseenden varit gott och förtroendefullt.

I fartygschefens rapport ha slutligen föreslagits vissa ombyggnads- och moderniseringsarbeten

å Odin. Såsom nödvändiga arbeten ha därvid angivits

bland annat en ombyggnad av undre bryggan för att bereda sjukvård och

radio erforderliga utrymmen, anbringande av vissa för bogsering nödvändiga

hjälpmedel, insättande av vattentäta dörrar å huvuddäck, installation av

gyroanlsggning för att eliminera verkningarna av de runt Island liggande

magnetiska störningsfälten samt anskaffande av motorbåt. Såsom önskvärda

arbeten ha upptagits bland annat installation av dieselmotor för att minska

driftkostnaderna, ombyggnad av pannorna för oljeeldning, inredning av verkstad

samt installation av radar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 57.

5

Chefen för marinen har i sin förenämnda skrivelse den 30 september 1949

anfört i huvudsak följande.

Olägenheterna med den korta rustnings- och förberedelsetid, som stod

till förfogande, böra uppmärksammas. Om bevakningsfartyg ett kommande

år skall utsändas, är det sålunda önskvärt, att beslut därom fattas i god tid,

helst redan under vintern, för att möjliggöra omsorgsfull planläggning av

såväl utrustningen som personalkommenderingarna. En följd av den korta

förberedelsetiden var bland annat att vissa brister funnos i fartygets inredning

och utrustning, främst avseende sjukvårdstjänsten, förbindelsematerielen

och reparationstjänsten.

Om Odin för en längre följd av år skall avses som bevakningsfartyg för

fisket vid Island, bör viss ombyggnad av fartyget samt installation av modern

materiel, bland annat radar, övervägas. I sådant fall synes det mig även

lämpligast, att fartyget överföres från tullverket till marinen i vad avser underhåll,

drift och bemanning.

Då expeditioner sådana som den nyss avslutade ej falla inom flottans ordinarie

verksamhetsområde och marinens anslag ej äro beräknade härför,

böra kostnaderna för fartygets underhåll och drift samt eventuella ombyggnad

framdeles icke bestridas av flottans anslag.

Sedan från jordbruksdepartementet begärts uppgift å vissa kostnader för

bevakningsfartyget Odin har chefen för marinen i skrivelse den 1 december

1949 meddelat, bland annat, att kostnaderna för rustning och avrustning av

fartyget sommaren 1950 beräknades till omkring 8 000 respektive 12 000 kronor

samt att underhållskostnaderna per år efter fartygets avrustning sommaren

1950 beräknades till omkring 35 000 kronor. Sistnämnda siffra gällde under

förutsättning att fartyget avsåges skola rustas för årligen återkommande

expeditioner och inbegrepe ej kostnaderna för förnyad rustning och avrustning.

De löpande kostnaderna under pågående expedition kunde med ledning

av kostnaderna för expeditionen sommaren 1949 beräknas till 8 400 kronor

per vecka.

I infordrat utlåtande den 12 december 1949 har chefen för marinen vidare

lämnat uppgift å kostnaderna för de ombyggnadsarbeten å Odin, som fartygschefen

föreslagit. Dessa kostnader ha därvid angivits till följande belopp.

A. Nödvändiga arbeten. Kr. Kr
1.

Ombyggnad av undre bryggan .................. 30 000

2. Fällbart räcke och båge för bogserkabel ........ 1 400

3. Spelnock å båtdäck och förlängning av axel från

spelnock å huvuddäck .......................... 5 500

4. Gaffel å aktermast.............................. 800

5. Hyllor i förråds- och lastrum.................... 800

6. Omformare för radiostationen .................. 1 200

7. Vattentäta dörrar å huvuddäck .................. 3 300

8. Stormluckor till sidovenliler .................... 1 000

9. Installation av gyroanläggning .................. 14 000

10. Anskaffning av motorbåt........................ 15 000 73 000

B. önskvärda arbeten.

1. Installation av dieselmotor samt av motordriven generator

och ekonomipanna ..................... . 500 000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 57.

Kr. Kr.

2. Ombyggnad av pannorna för oljeeldning och härav

betingade installationer ........................ 150 000

3. Förlängning av slingerkölarna .................. 5 000

4. Utökning av roderarean ........................ 8 000

5. Inredning av verkstad .......................... 10 000

6. Installation av radar............................ 45 000 718 000

Summa kronor 791 000

I anslutning härtill har chefen för marinen anfört att, om fartyget för

framtiden skulle avses för bevakningstjänst vid Island, borde samtliga under

A. samt de under B. 4—6 upptagna arbetena utföras. Detsamma gällde

den under punkten B. 3 föreslagna ändringen, såvida den vore tekniskt genomförbar.

Däremot ansåge han ej, att den föreslagna installationen av

dieselmotor eller alternativt ombyggnad till oljeeldning vore motiverad med

hänsyn till den stora utgiften och den ringa besparing i bränslekostnad,

som skulle uppstå.

Departementschefen.

Sedan åtskilliga år tillbaka ha svenska fiskare sommartid bedrivit sillfiske

i farvattnen vid Island. Detta fiske har under senare år fått allt större omfattning.

Under fiskesäsongen 1949 deltogo sålunda däri ett hundratal

svenska fiskefartyg med sammanlagt 800—900 mans besättning. Värdet av

den sill, som på detta sätt årligen införes i landet, uppgår till betydandie

belopp. Under de månader, då islandsfisket pågår, utsättas emellertid de

deltagande fartygen och deras besättningar för stora påfrestningar. Fisket

i dessa farvatten kräver nämligen ofta ett hårt och riskfyllt arbete,

vilket dessutom måste utföras på stort avstånd från hemorten. Möjligheterna

att under pågående fiske erhålla hjälp vid inträffande svårare sjukdomsoch

olycksfall äro ofta små. I de fall, då hjälp kan erhållas, äro vidare kostnaderna

härför i regel mycket stora. Slutligen äro riskerna för skador å

fartyg och utrustning större än under annat fiske, framför allt på grund

av de stormiga farvatten, i vilka fisket bedrives.

Såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen ha nu nämnda förhållanden

givit anledning till ett flertal framställningar om bistånd åt de

svenska islandsfiskarena i här ifrågavarande avseenden. Den utredning i

saken, som 1949 års riksdag begärt, torde kunna anses verkställd genom

den expedition, som bevakningsfartyget Odin nu företagit. Erfarenheterna

från denna visa nämligen enligt min uppfattning klart både att det här

föreligger ett stort behov av stöd och att detta stöd bäst kan lämnas genom

utsändande av ett på lämpligt sätt utrustat bevakningsfaryg till de ifrågavarande

fiskevattnen. Jag förordar med hänsyn härtill, att ett dylikt fartyg

på statens bekostnad skall stationeras vid Island även under fiskesäsongen

1950.

De medel, som erfordras härför, synas lämpligen böra anvisas under ett

särskilt anslag å riksstaten för nästa budgetår. Storleken av detta anslag

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 57.

7

är helt beroende av vilket fartyg som kommer att utsändas. Vid övervägandet

av denna fråga har jag i första hand undersökt, vilken kostnaden skulle

bliva, om Odin även i år skulle användas för ändamålet. Enligt de uppgifter,

som chefen för marinen lämnat, skulle man i så fall behöva räkna

med ett belopp av omkring 20 000 kronor för fartygets rustning och avrustning

samt cirka 35 000 kronor i underhållskostnader. Härtill komma

de löpande utgifterna för expeditionen, uppskattade till 8 400 kronor för

vecka eller för en expedition å åtta veckor något över 65 000 kronor. Att

märka är att avlöningen till fartygets befäl och manskap icke ingår i sistnämnda

belopp utan avses skola täckas av marinens avlöningsanslag. Till

de nu angivna kostnaderna, tillhopa omkring 120 000 kronor, komma vissa

engångsutgifter. Även om dessa begränsas till vad som i fartygschefens

rapport angivits såsom nödvändigt, ökas kostnaden med drygt 70 000 kronor.

Slutligen har jag under hand erfarit från chefen för marinen att det,

om Odin skall sändas till Island även i år, är oundgängligen nödvändigt

att först grundligt överse pannorna. Kostnaden härför har angivits till

åtminstone 100 000 kronor.

Med hänsyn till de betydande belopp, som sålunda erfordras, om Odin

skulle användas för ändamålet, har jag ansett det nödvändigt att undersöka,

om ej saken kan lösas på billigare sätt. Jag har då införskaffat uppgifter

från fiskeristyrelsen rörande möjligheterna att för ändamålet disponera

undersöknings- och bevakningsfartyget Skagerak samt beträffande

kostnaden härför. Enligt vad som anföres i en inom fiskeristyrelsen upprättad

promemoria skulle Skagerak enligt tidigare uppgjorda planer under

ifrågavarande tid huvudsakligen användas för vissa fiskeriundersökningar

i Nordsjön. Det förklaras emellertid att Skagerak kan frigöras därifrån, om

man i stället får disponera ett fiskefartyg med erforderlig utrustning. Kostnaden

för att hyra ett dylikt fartyg under högst åtta veckor angives till

omkring 25 000 kronor. För Skageraks expedition erfordras vidare dels att

fartyget förses med viss reservdelsutrustning till fartygets framdrivningsmaskineri

för en kostnad av omkring 20 000 kronor, dels vissa mindre

kompletteringar, vilka beräknas kosta cirka 5 000 kronor. De sammanlagda

kostnaderna för expeditionen frånsett de löpande utgifterna, vilka skulle

täckas av de ordinarie anslagen till Skagerak, skulle sålunda komma att

uppgå till i runt tal (20 000 -j- 5 000 + 25 000 =) 50 000 kronor. I promemorian

anföres vidare, att viss extrapersonal erfordras, nämligen en läkare,

en sjukvårdare, en radiofurir med första klass certifikat, en dykare och

en maskinreparatör. Någon kostnad för denna extrapersonal har icke inräknats

i det nyss angivna beloppet. Fiskeristyrelsen har nämligen förutsatt,

att denna personal skall i kommandoväg ställas till förfogande av marinen.

Enligt vad jag inhämtat av chefen för försvarsdepartementet torde emellertid

den erforderliga extrapersonalen icke kunna ställas till förfogande i

kommandoväg. Till det belopp å 50 000 kronor, vartill fiskeristyrelsen beräknat

medelsbehovet, torde därför böra läggas avlöningskostnaderna för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 57.

denna personal. Dessa kostnader torde kunna uppskattas till omkring 7 000

kronor.

Såsom framgår av det anförda bliva kostnaderna för expeditionen avsevärt

lägre, därest Skagerak tages i anspråk. Med hänsyn härtill och då en

sådan lösning icke torde komma att vålla något avbräck i de undersökningar,

för vilka Skagerak eljest skulle ha använts, förordar jag att sistnämnda

fartyg skall disponeras såsom bevakningsfartyg för sillfisket vid

Island under fiskesäsongen 1950. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t

eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, fiskeristyrelsen att meddela erforderliga

föreskrifter rörande tid och sätt för expeditionens genomförande.

Anmärkas må, att även den nu föreslagna åtgärden i viss mån torde få

betraktas som ett försök.

För täckande av kostnaderna torde å riksstaten för nästa budgetår böra

anvisas ett reservationsanslag av 57 000 kronor. Jag torde i detta sammanhang

få erinra om att anslaget till avsättning till fonden för befrämjande

av fiske på avlägsna fiskevatten i riksstatsförslaget för budgetåret 1950/51

på min hemställan upptagits med 50 000 kronor lägre belopp än för innevarande

budgetår. Såsom skäl för denna minskning av anslaget framhöll

jag, att det statliga stöd, som kunde erfordras åt sillfisket vid Island, enligt

min mening i fortsättningen borde lämnas i annan form än genom lån från

denna fond. Jag hänvisade därvid till planerna att sända ut ett bevakningsfartyg

för detta fiske.

Jag torde slutligen i detta sammanhang få beröra frågan om kostnaderna

för fjolårets expedition. Jämlikt det i det föregående omnämnda beslutet

den 8 juli 1949 skulle dessa kostnader bestridas från marinens vederbörliga

anslag. Utrustnings- och avrustningskostnaderna skulle dock slutligt

gäldas i den ordning, varom Kungl. Maj :t framdeles ville meddela beslut.

Sistnämnda kostnader torde på grund av sin speciella karaktär icke kunna

bestridas från något av de för fiskeriväsendet redan anvisade anslagen. En

särskild medelsanvisning torde därför bliva erforderlig. Enligt uppgifter,

som under hand erhållits från chefen för marinen, skulle sagda kostnader

komma att uppgå till omkring 61 000 kronor. Ett obetecknat anslag å

nämnda belopp torde därför böra anvisas å riksstaten för budgetåret

1950/51.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att å riksstaten för budgetåret 1950/51 under nionde huvudtiteln

anvisa

a) till Bevakningsfartyg för sillfisket vid Island ett reservationsanslag

av 57 000 kronor;

b) till Täckande av vissa kostnader för ett bevakningsfartyg

för sillfisket vid Island sommaren 1959 ett anslag av

61 000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 57. 9

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Olof Cederstrand.

Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. AV 57.

Doktrin (1)

  1. Bernhard Staedler, Förvaltningsrätt i Högsta domstolens praxis 1961-1975, FT 1979 nr 6 s. 265, på s. 280 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:141 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1950/51 till bevakning sfartyg för sillfisket vid Island. a1 i texten
  2. JoU 1950:10 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1950/51 till bevakningsfartgg för sillfisket vid Island. s. 4 i texten

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. FT 1979 s. 265 Bernhard Staedler, Förvaltningsrätt i Högsta domstolens praxis 1961-1975 s. 280 i texten