Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av en mellan Sverige och Finland träffad överenskommelse angående betalning av vissa till Finland lämnade svenska krediter

6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:61, Angående godkännande av en mellan Sverige och Finland träffad överenskommelse angående betalning av vissa till Finland lämnade svenska krediter

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 61.

1

Nr 61.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av en mellan Sverige och Finland träffad överenskommelse

angående betalning av vissa till Finland

lämnade svenska krediter; given Drottningholms slott

den 27 januari 1950.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott

den 27 januari 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Ericsson, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam

beredning med ministern för utrikes ärendena följande.

Redogörelser för den svenska kreditgivningen till Finland ha tidigare

lämnats riksdagen i bland annat propositionerna nr 139/1945, 295/1945,

388/1945, 213/1946 och 337/1946. Med vissa förbehåll beräknades i sistnämnda

proposition — på grundval av ett den 30 september 1946 mellan representanter

för svenska och finska regeringarna upprättat protokoll rörande

preliminär överenskommelse angående behandlingen av de finska skulderna

till Sverige — den svenska statens fordringar per den 31 december

1949 uppgå till sammanlagt ca 511 miljoner kronor. Härav utgjorde ca 456

miljoner kronor fordringar på grund av kreditavtal samt ca 55 miljoner

1 Biliang till riksdagens protokoll 1030. 1 samt. Nr 61.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 61.

kronor fordringar mot finska statens skattkammarväxlar. Enligt förenämnda

protokoll skulle ifrågavarande skuldbelopp i sin helhet vara återbetalat

inom 30 år, räknat från och med år 1954. Återbetalningen förutsattes skola

ske i lika stora annuiteter. Ränta skulle beräknas å utestående belopp efter

3 procent för år samt utgå från och med den 1 januari 1950. Beträffande behandlingen

av finska skulder till enskilda i Sverige, vilka skulle bli föremål

för direkta överläggningar med de svenska fordringsägarna, avsågos äldre

dylika fordringar skola sättas helt i nivå med de statliga, dock med den

gynnsammare behandlingen, att slutamortering för de enskilda krediterna

i deras helhet förutsattes ske på 20 år. I fråga om nya enskilda krediter

kunde kapitalåterbetalning påbörjas under 1950 samt ränta utgå från tidpunkten

för lånens utnyttjande.

I enlighet med vad som förutsattes i 1946 års protokoll ha — i syfte att

nå en definitiv överenskommelse rörande återbetalningen av förenämnda

statskrediter ävensom av vissa enskilda fordringar — förhandlingar förts i

Stockholm under oktober 1949 mellan svenska och finska regeringsdelegationer.

Vid förhandlingarna har uppgjorts ett förslag till överenskommelse

mellan Sverige och Finland angående betalning av vissa till Finland lämnade

svenska krediter. Förslaget till överenskommelse —- vars text torde

såsom bilaga (Bilaga A) få fogas till statsrådsprotokollet — är i huvudsak

av följande innehåll.

Enligt artikel 1 förbinder sig den finska regeringen att den 31 december

1949 till svenska regeringen överlämna en skuldförbindelse, lydande på

455 072 068 kronor 44 öre, vilket belopp motsvarar summan den 31 december

1949 av svenska statens fordringar på grund av vissa kreditavtal.

Artikel 2 föreskriver att den enligt artikel 1 utfärdade skuldförbindelsen

skall ställas till riksgäldskontoret och löpa med 3 procent årlig ränta, räknat

från och med den 1 januari 1950, att — med vissa förbehåll — erläggas

halvårsvis. Det i skuldförbindelsen angivna kreditbeloppet skall återbetalas

under en tid av tjugofem år från och med den 1 januari 1959. Återbetalningen

jämte räntan skall erläggas halvårsvis i lika annuiteter.

Artikel 3 reglerar närmare frågan rörande betalningarna av exportkreditnämndens

fordringar på finska staten på grund av från enskilda fordringsägare

övertagna skattkammarväxlar eller andelar i dylika växlar, vilkas

sammanlagda belopp den 31 december 1949 utgjorde ca 87 miljoner

kronor. Beträffande ifrågavarande fordringar har fastställts en återbetalningstid

av högst tjugo år räknat från och med den 1 januari 1954. Betalningen

skall erläggas i årliga rater, vilka icke böra understiga en tjugondei

av sammanlagda beloppet den 31 december 1953. Å utestående kapitalbelopp

skall från och med den 1 januari 1950 erläggas ränta efter 2 procent för år.

Under åren 1950 till och med 1953 skall därjämte erläggas — med i huvudsak

lika årliga rater -— på tiden före den 1 januari 1950 belöpande räntebelopp,

beräknat till ca 3,4 miljoner kronor.

Artiklarna 4 och 5 innehålla bestämmelser rörande återbetalningen av så
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 61.

dana före den 24 februari 1946 utfärdade finska obligationer och reverslån

i annat myntslag än finska mark, vilka ej äro hänförliga till i artikel 1 avsedda

fordringar. Det sammanlagda beloppet av dessa fordringar beräknas

per den 31 december 1949 uppgå till ca 49 miljoner kronor. Beträffande räntebetalningarna

å ifrågavarande lån gäller att dessa skola återupptagas från

och med den 1 januari 1950, därvid samtliga före den 1 januari 1950 upplupna

oguldna räntor ävensom räntorna för åren 1950 till och med 1953

skola betalas före den 1 januari 1954 genom i huvudsak lika stora årliga

överföringar. Förfallna kapitalbelopp skola återbetalas under en tid av högst

tjugo år räknat från och med den 1 januari 1954 i årliga rater motsvarande

minst en tjugondei av sammanlagda beloppet den 31 december 1949. Förenämnda

bestämmelser rörande ränte- och kapitalbetalning skola jämväl äga

tillämpning å sådana före den 24 februari 1946 uppkomna finansiella fordringar

i annat myntslag än finska mark, som ej äro hänförliga till i artiklarna

1, 3, 4 och 6 avsedda fordringar, i den mån de förfallit eller förfalla

till betalning.

Artikel 6 föreskriver beträffande i enskild svensk ägo befintliga, före den

24 februari 1946 utfärdade finska skattkammarväxlar lydande å svenska

kronor eller andelar i dylika växlar, att återbetalningen av kapitalbeloppet

skall ske jämlikt bestämmelserna i artikel 3 samt att ränta skall erläggas

å utestående belopp från och med den 1 januari 1950 efter 2 procent för år.

Artikel 7 fastslår slutligen de regler, som skola gälla beträffande avtalets

ikraftträdande.

Förslaget till överenskommelse synes på ett under rådande förhållanden

tillfredsställande sätt reglera Finlands skuldförhållanden till Sverige. Räntesatsen

och amorteringstiden för av svenska staten beviljade krediter, med

undantag för skattkammarväxlar, överensstämma med riktlinjerna i förutnämnda

protokoll av den 30 september 1946. Den lägre räntesatsen, 2 procent,

för skattkammarväxlarna sammanhänger med den kortare amorteringstiden,

20 år, vilken fastställts med hänsyn till att inom denna fordringskategori

såväl enskilda som svenska staten äro fordringsägare. Samma

synpunkt har gjort sig gällande Vid bestämmandet av tidpunkten för upptagandet

av återbetalningarna. Vid fastställandet av motsvarande tidpunkt

för finska statens övriga skulder till svenska staten har vederbörlig hänsyn

måst tagas till de betydande ekonomiska förpliktelser gentemot utlandet

som åvila Finland till och med år 1958 på grund av återbetalningar

ä lån, vilkas upptagande varit en förutsättning för Finlands ekonomiska

återhämtning.

Behandlingen av enskilda finansiella fordringar i annat myntslag än finska

mark får anses tillfredsställande.

Beträffande enskilda finansiella fordringar i finska mark medgiver Finlands

valutasituation för närvarande icke att räntebetalningar och amorteringar

överföras till Sverige. Vid förhandlingarna ställde man emellertid på

finsk sida i utsikt att underlätta utnyttjandet i Finland av dylika svenska

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 61.

tillgodohavanden och i ökad utsträckning medgiva överlåtelse mellan svenska

medborgare. I enlighet härmed har Finlands bank numera utfärdat nya

bestämmelser om utnyttjande och överlåtelse av dessa tillgodohavanden.

Sedan de båda regeringarna godkänt avtalsförslaget har undertecknande

ägt rum i Stockholm den 17 november 1949. Som av artikel 7 framgår

träder avtalet dock icke definitivt i kraft förrän genom noteväxling konstaterats,

att överenskommelsen godkänts av vederbörande svenska och finska

myndigheter.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att godkänna överenskommelsen mellan Sverige och Finland

angående betalning av vissa till Finland lämnade svenska

krediter.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Olof Cederstrand.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 61.

5

Bilaga A.

Överenskommelse

mellan Sverige och Finland angående betalning av vissa till Finland lämnade

svenska krediter.

På grundval av det den 30 september 1946 undertecknade protokollet rörande

den finska skuldsättningen i Sverige har mellan svenska och finska

regeringarna följande överenskommelse träffats angående betalning av

ränta och amortering å vissa till Finland lämnade svenska krediter.

Artikel 1.

Finska regeringen förbinder sig att den 31 december 1949 till svenska regeringen

överlämna en av finska regeringen utfärdad skuldförbindelse, lydande

på 455 072 068 kronor 44 öre, vilket belopp motsvarar summan den 31

december 1949 av de under A, B och C i protokollet av den 30 september

1946 avsedda fordringarna.

I utbyte mot skuldförbindelsen, vilken skall vara avfattad i enlighet med

vid denna överenskommelse fogat formulär1, skall finska regeringen äga

återfå de mot beloppen under A i protokollet svarande skuldförbindelserna.

Artikel 2.

Den i artikel 1 omnämnda skuldförbindelsen skall ställas till riksgäldskontoret

och löpa med tre (3) procent årlig ränta, räknat från och med den 1

januari 1950, att erläggas varje den 30 juni och den 31 december.

Under åren 1950 och 1951 skall dock ränta erläggas med ett belopp av

2 500 000 kronor varje den 30 juni och den 31 december. Resterande på

åren 1950 och 1951 belöpande ränta skall erläggas under åren 1954 till och

med 1958 med en tiondedel (1/10) varje den 30 juni och den 31 december.

Det i skuldförbindelsen angivna kreditbeloppet skall återbetalas under en

tid av tjugofem (25) år från och med den 1 januari 1959.

Återbetalning jämte betalning av ränta från den 31 december 1958 å vid

varje tidpunkt återstående kreditbelopp skall ske i lika annuiteter att erläggas

halvårsvis den 30 juni och den 31 december.

Artikel 3.

I fråga om Exportkreditnämndens fordringar på finska staten på grund

av från enskilda svenska fordringsägare övertagna skattkammarväxlar eller

andelar i dylika växlar, vilkas sammanlagda belopp den 31 december 1949

beräknas uppgå till omkring 87 miljoner kronor, gäller att fordringarna skola

från finsk sida betalas under en tid av högst tjugo (20) år, räknat från och

med den 1 januari 1954, i årliga rater, vilka icke böra understiga en tjugondedel

(1/20) av sammanlagda beloppet den 31 december 1953.

Å utestående kapitalbelopp skall från och med den 1 januari 1950 erläggas

ränta efter två (2) procent för år.

Under åren 1950 till och med 1953 skall därjämte erläggas på tiden före

den 1 januari 1950 belöpande räntebelopp, beräknat till omkring 3 400 000

kronor. Betalningen av nämnda räntebelopp skall ske med i huvudsak lika

årliga rater.

Här ifrågavarande betalningar skola erläggas till Exportkreditnämnden.

Hiir uteslutet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 61.

Artikel 4.

Betalningen av ränta på sådana före den 24 februari 1946 utfärdade finska

obligationer och reverslån i annat myntslag än finska mark, vilka ej äro

hänförliga till i artikel 1 avsedda fordringar skall återupptagas från och med

den 1 januari 1950. Dessa fordringar beräknas per den 31 december 1949

uppgå till ett sammanlagt belopp av omkring 49 miljoner kronor.

Samtliga före den 1 januari 1950 upplupna oguldna räntor å ifrågavarande

lån ävensom räntorna för åren 1950 till och med 1953 skola betalas före

den 1 januari 1954 genom i huvudsak lika stora årliga överföringar. Härvid

förutsättes, att äldre kuponger betalas före senare förfallande.

Artikel 5.

Förfallna kapitalbelopp av i artikel 4 angivna lån skola återbetalas under

en tid av högst tjugo (20) år räknat från och med den 1 januari 1954. Därvid

skall iakttagas, att betalningen för varje år skall motsvara minst en tjugondedel

(1/20) av sammanlagda skuldbeloppet den 31 december 1949.

I den mån sådana före den 24 februari 1946 uppkomna finansiella fordringar

i annat myntslag än finska mark, som ej äro hänförliga till i artiklarna

1, 3, 4 och 6 avsedda fordringar, förfallit eller förfalla till betalning,

skall beträffande dessa i tillämpliga delar gälla vad som i föregående stycke

sagts. I fråga om betalning av ränta å dessa fordringar skola bestämmelserna

i artikel 4 gälla.

Artikel 6.

Beträffande i enskild svensk ägo befintliga, före den 24 februari 1946 utfärdade

finska skattkammarväxlar lydande å svenska kronor eller andelar

i dylika växlar gäller, att återbetalningen av kapitalbeloppet skall ske enligt

i artikel 3 angivna grunder samt att ränta skall erläggas å utestående belopp

från och med den 1 januari 1950 efter två (2) procent för år.

Artikel 7.

Denna överenskommelse träder definitivt i kraft den dag, då de båda regeringarna

genom utväxling av noter konstaterat, att vederbörande svenska

respektive finska myndigheter godkänt densamma. Därmed upphöra de i

protokollet den 30 september 1946 upptagna bestämmelserna att gälla.

Som skedde i Stockholm den 17 november 1949.

För svenska regeringen: För finska regeringen:

östen Undén. G. A. Gripenberg.

507088.

Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri1 Aktiebolag, 1950.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:180 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av en mellan Sverige och Finland träffad överenskommelse angående betalnin a1 i texten
  2. SU 1950:111 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av en mellan Sverige och Finland träffad överenskommelse angående betalning av vissa til a1 i texten