Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 79 § 1 mom. lagen den 6 juni 1930 (nr 251) om kommunalstyrelse på landet m. m

24 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 17 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:69, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 79 § 1 mom. lagen den 6 juni 1930 (nr 251) om kommunalstyrelse på landet m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 69.

1

Kr 69.

Kungl. iMaj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 79 § 1 mom. lagen den 6 juni 1930

(nr 251) om kommunalstyrelse på landet m. m.; given

Drottningholms slott den 3 februari 1950.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden

för denna dag vill Kungl. Maj :t föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 79 § 1 mom. lagen den 6 juni 1930 (nr 251)

om kommunalstyrelse på landet;

2) lag om ändrad lydelse av 74 § 1 mom. lagen den 6 juni 1930 (nr 252)

om kommunalstyrelse i stad;

3) lag om ändrad lydelse av 63 § 1 mom. lagen den 15 juni 1935 (nr 337)

om kommunalstyrelse i Stockholm; samt

4) lag om ändrad lydelse av 11 § lagen den 6 december 1946 (nr 727)

om kommunal fondbildning.

GUSTAF.

John Ericsson.

Sammanfattning.

Med anledning av ett inom handelsdepartementet utarbetat förslag till

kungörelse om fastställelse av hamn- och grundpenningtaxor samt taxor å

sluss-, kanal- och andra farledsavgifter föreslås vissa ändringar i lagarna

om kommunalstyrelse på landet, i stad och i Stockholm. Ändringarna avse

främst att Kungl. Maj :t skall få rätt att till underordnad myndighet delegera

rätten att fastställa sluss-, kanal- och andra farledsavgifter i likhet

med vad som nu gäller beträffande hamnavgifter och grundpenningar. Dessutom

föreslås den ändringen i lagen om kommunal fondbildning, att det

nuvarande undantaget för fond av överskottsmedel å hamnrörelse skall utsträckas

till att omfatta jämväl fond av överskottsmedel å sluss-, kanaleller

annan farledsrörelse. 1

1 Uihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 09.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 69-

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 79 § 1 mom. lagen den 6 juni 1930 (nr 251)

om kommunalstyrelse på landet.

Härigenom förordnas, att 79 § 1 mom. lagen den 6 juni 1930 om kommunalstyrelse

på landet1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Gällande lydelse. Föreslagen lydelse.

79 §.

1 mom. För att---dess be
tjänande.

Fastställelse av beslut om nya eller

förhöjda hamnavgifter eller

grundpenningar må dock meddelas

av myndighet som Konungen därtill

förordnar.

Hurusom beslut ----kommu
nal

fondbildning.

Beslut, som ----till Konungen.

1 mom. För att---dess be
tjänande.

Fastställelse av beslut om nya eller

förhöjda hamnavgifter eller grundpenningar

eller sluss-, kanal- eller

andra farledsavgifter må dock meddelas

av myndighet som Konungen

därtill förordnar. Konungen må jämväl

föreskriva att i rörelse, för vilken

avgifter som nu sagts blivit fastställda,

avgifterna samt- övriga intäkter

må användas allenast för rörelsens

direkta behov, där ej myndighet som

Konungen därtill förordnar medgiver

att medlen användas för annat ändamål.

Hurusom beslut---kommu
nal

fondbildning.

Beslut, som---till Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1950.

1 Senaste lydelse, se SFS 1947: 242.

s. 3 Kontrollera mot PDF

liungl. Maj:ts proposition nr 69.

3

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 74 § 1 mom. lagen den 6 juni 1930 (nr 252)

om kommunalstyrelse i stad.

Härigenom förordnas, att 74 § 1 inom. lagen den 6 juni 1930 om kommunalstyrelse

i stad1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Gällande lydelse.

74

1 mom. För att---dess be
tjänande.

Fastställelse av beslut om nya eller

förhöjda hamnavgifter eller

grundpenningar må dock meddelas

av myndighet som Konungen därtill

förordnar.

Hurusom beslut----kommu
nal

fondbildning.

Beslut, som -— — — till Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

Föreslagen lydelse.

§•

1 mom. För att ----— dess be
tjänande.

Fastställelse av beslut om nya eller

förhöjda hamnavgifter eller grundpenningar

eller sluss-, kanal- eller

andra farledsavgifter må dock meddelas

av myndighet som Konungen

därtill förordnar. Konungen må jämväl

föreskriva att i rörelse, för vilken

avgifter som nu sagts blivit fastställda,

avgifterna samt övriga intäkter

må användas allenast för rörelsens

direkta behov, där ej myndighet som

Konungen därtill förordnar medgiver

att medlen användas för annat ändamål.

Hurusom beslut--— kommu
nal

fondbildning.

Beslut, som---till Konungen.

1950.

1 Senaste lydelse, se SFS 1947:243.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 69.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 63 § 1 mom. lagen den 15 juni 1935 (nr 337)

om kommunalstyrelse i Stockholm.

Härigenom förordnas, att 63 § 1 inom. lagen den 15 juni 1935 om kommunalstyrelse

i Stockholm1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan an
-

gives.

Gällande lydelse.

63

1 mom. För att---dess be
tjänande.

Fastställelse av beslut om nya

eller förhöjda hamnavgifter eller

grundpenningar må dock meddelas

av myndighet som Konungen därtill

förordnar.

Hurusom beslut---kommu
nal

fondbildning.

Beslut, som---till Konungen.

Föreslagen lydelse.

§•

1 mom. För att--- —- dess be
tjänande.

Fastställelse av beslut om nya eller

förhöjda hamnavgifter eller

grundpenningar eller sluss-, kanaleller

andra farledsavgifter må dock

meddelas av myndighet som Konungen

därtill förordnar. Konungen må

jämväl föreskriva att i rörelse, för

vilken avgifter som nu sagts blivit

fastställda, avgifterna samt övriga

intäkter må användas allenast för rörelsens

direkta behov, där ej myndighet

som Konungen därtill förordnar

medgiver att medlen användas för

annat ändamål.

Hurusom beslut---kommu
nal

fondbildning.

Beslut, som---- till Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1950.

1 Senaste lydelse, se SFS 1947: 244.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 69.

5

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 11 § lagen den 6 december 1946 (nr 727) om

kommunal fondbildning.

Härigenom förordnas, att It § lagen den 6 december 1946 om kommunal

fondbildning skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Gällande lydelse. Föreslagen lydelse.

11 §•

Denna lag avser ej skogsaccisfond,

fond av överskottsmedel å hamns rörelse,

fond som utgör prästlönetillgång

för pastorat, fond, uppkommen

genom avsättning av medel, som erhållits

såsom vederlag för fastighet

vilken för något kommunens gemensamma

nytta avseende ändamål tillfallit

kommunen genom gåva eller

testamente, eller fond bildad av annan

egendom, som tillfallit kommun

genom gåva eller testamente med föreskrift

angående egendomens användning,

eller av vederlag för sådan

egendom. Ej heller avser lagen

fond, som bildats enligt 7 § lagen

den 24 mars 1916 om nyttjanderätt

till gravplats.

Denna lag avser ej skogsaccisfond,

fond av överskottsmedel å hamns rörelse

eller ä sluss-, kanal- eller annan

farledsrörelse, fond som utgör

prästlönetillgång för pastorat, fond,

uppkommen genom avsättning av

medel, som erhållits såsom vederlag

för fastighet vilken för något kommunens

gemensamma nytta avseende

ändamål tillfallit kommunen genom

gåva eller testamente, eller fond

bildad av annan egendom, som tillfallit

kommun genom gåva eller testamente

med föreskrift angående

egendomens användning, eller av vederlag

för sådan egendom. Ej heller

avser lagen fond, som bildats enligt

7 § lagen den 24 mars 1916 om nyttjanderätt

till gravplats.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1950.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 69.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott

den 3 februari 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Möller, Sköld, Quensel, Danielson,

k Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne,

Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations-, finansoch

inrikesdepartementen anmäler chefen för handelsdepartementet, statsrådet

Ericsson, fråga om ändringar i kommunallagarna med anledning av

avsedda nya bestämmelser om fastställelse av hamn- och grundpenningtaxor

samt taxor å sluss-, kanal- och andra farledsavgifter.

Föredraganden anför därvid följande.

Bestämmelser om fastställelse av taxa å ersättning för begagnande av

hamn med därtill hörande kajer, bryggor och förtöjningsanstalter (hamnavgifter)

finnas i förordningen den 31 december 1907 (nr 137 s. 1) angående

taxor å hamnavgifter. 1 förordningen samma dag (nr 137 s. 8) angående

taxor å grundpenningar ha meddelats föreskrifter om fastställelse av taxa

å avgifter (grundpenningar) för fartyg, som anlöpa lastageplats, varifrån

utskeppning i större omfattning av trävaror eller vissa andra varor äger

rum och varest särskilda anstalter för sjöfartens trygghet och bekvämlighet

åvägabragts. I de två författningarna regleras ingående vad sökande

har att iakttaga för att erhålla Kungl. Maj :ts fastställelse av nyssnämnda

avgifter. Bland annat angivas de grunder, efter vilka taxeförslagen skola vara

upprättade. Vidare regleras den befattning, som olika myndigheter, främst

länsstyrelserna och kommerskollegium, skola taga med ärendena, samt de

skyldigheter, som hamn- och lastageplatsinnehavare ha sedan avgifterna fastställts.

Några motsvarande generella bestämmelser finnas icke beträffande

avgifter för begagnande av slussar, kanaler och andra farleder (sluss-, kanaloch

andra farledsavgifter). Jämväl sådana avgifter ha emellertid i stor utsträckning

fastställts av Kungl. Maj :t efter ansökning av anläggningarnas

innehavare. I de enskilda fastställelsebesluten ha härvid i allmänhet meddelats

vissa föreskrifter om vad sökanden har att iakttaga efter fastställelsen

och vid ansökan om förnyad fastställelse.

I 1907 års förordningar, vilka tillkommit utan riksdagens medverkan, föreskrives

icke någon skyldighet för innehavare av hamn eller lastageplats

att begära offentlig myndighets fastställelse av hamnavgifter eller grundpenningar.

Sådan skyldighet finnes emellertid för kommunala hamnar och

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 69.

lastageplatser i kraft av bestämmelser i kommunallagarna. Sistnämnda bestämmelser

äga tillämpning jämväl på avgifter för begagnande av kommunala

slussar, kanaler och andra farleder. De stadganden i kommunallagarna,

som här åsyftas, äro 79 § 1 mom. lagen den 6 juni 1930 (nr 251) om kommunalstyrelse

på landet, 74 § 1 mom. lagen samma dag (nr 252) om kommunalstyrelse

i stad samt 63 § 1 mom. lagen den 15 juni 1935 (nr 337) om

kommunalstyrelse i Stockholm. Enligt dessa lagrum skola vissa beslut av

kommuns beslutande organ för att vinna bindande kraft underställas Kungl.

Maj :ts prövning och fastställelse. Detta gäller bland annat beslut angående

nya eller förhöjda avgifter å den allmänna rörelsen för begagnande av de

platser, som anvisats åt densamma, eller de inrättningar, som äro gjorda

till dess betjänande. Till de avgifter, som här avses, höra bland annat just

hamnavgifter, grundpenningar samt sluss-, kanal- och andra farledsavgifter.

Beträffande en del av dessa avgifter, nämligen hamnavgifter och

grundpenningar, gäller sedan den 1 juli 1947 att Kungl. Maj .t äger

delegera sin prövnings- och fastställelserätt till myndighet, som Kungl. Maj :t

därtill förordnar. Närmare uppgifter härom lämnas i det följande.

På uppdrag av Kungl. Maj :t avgav kommerskollegium dels den 12 juni

1943 betänkande med förslag till hamnförordning (SOU 1943:32), innefattande

bl. a. nya bestämmelser om hamnavgifter, och dels den 14 februari

1945 betänkande med förslag angående grundpenningväsendet (SOU 1945:

24). I de två betänkandena föreslogs bland annat, att det skulle ankomma

på kommerskollegium i stället för Kungl. Maj :t att fastställa hamnavgifter

och grundpenningar. I 1945 års betänkande föreslogs samma decentralisering

beträffande fastställelse av sluss-, kanal- och andra farledsavgifter. I

samband därmed ifrågasatte kommerskollegium, huruvida icke jämväl

Kungl. Maj :ts beslutanderätt i fråga om andra avgifter å den allmänna rörelsen,

såsom bro-, torg- och parkeringsavgifter, borde delegeras på underordnad

myndighet, närmast kollegium. Eu sådan decentralisering borde dock

enligt kollegium föregås av en närmare undersökning angående de olika slag

av avgifter, som här kunde iirågakomma.

Över kommerskollegii betänkanden inhämtades yttranden från ett stort

antal berörda myndigheter och organisationer. Dessa tillstyrkte i allmänhet

huvudlinjerna i kollega förslag eller lämnade desamma utan erinran.

Vad angår förslaget om decentralisering av rätten att fastställa sluss-, kanaloch

andra farledsavgifter lämnades detsamma utan erinran av samtliga remissinstanser

utom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen

samt Föreningen för inre vattenvägar. De två nämnda myndigheterna ifrågasatte,

huruvida det kunde vara ändamålsenligt att ett ämbetsverk fastställde

avgifterna för sådana kanal- och andra farledsanläggmngar, som ägas

och förvaltas av staten och vilkas eventuella rörelseunderskott måste tackas

av anslag av statsmedel. Föreningen för inre vattenvägar fann det riktigast,

att fastställandet av taxor för slussar, kanaler och andra farleder förbehölls

Kungl. Maj :t, åtminstone så länge icke några allmänna direktiv blivit fast
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 69.

ställda beträffande de normer, som skulle vara grundläggande för avvägningen

av taxorna.

På grundval av kommerskollegii betänkanden och remissyttrandena däröver

föreslog Kungl. Maj :t i propositionen nr 167 till 1947 års riksdag ett

tillägg till de förut nämnda bestämmelserna i kommunallagarna för att

möjliggöra en överflyttning till kommerskollegium av beslutanderätten i

ärenden angående fastställelse av hamnavgifter och grundpenningar. Däremot

föreslog Kungl. Maj :t icke någon motsvarande bestämmelse beträffande

andra avgifter å den allmänna rörelsen. För dessa avgifters del ansågs

decentraliseringsfrågan böra anstå, därför att någon fullständig utredning

om vilka avgifter som kunde ifrågakomma icke förelåg och därför

att dessa avgifter ej voro närmare reglerade i allmän författning. Föredraganden

framhöll, att det syntes vara anledning förmoda, att 1946 års

kommunallagskommitté komme att uppmärksamma spörsmålet vid sin

översyn av kommunallagstiftningen. Kungl. Maj:ts förslag blev i sak antaget

av riksdagen, och den 13 juni 1947 utfärdades lagar (nr 242-_244)

angående ändrad lydelse av 79 § 1 mom. lagen om kommunalstyrelse på

landet, 74 § 1 inom. lagen om kommunalstyrelse i stad och 63 § 1 mom.

lagen ony kommunalstyrelse i Stockholm. Enligt den lydelse, som dessa

lagrum sålunda fått, må fastställelse av kommunalstämmas, kommunalfullmäktiges

eller stadsfullmäktiges beslut om nya eller förhöjda hamnavgifter

eller grundpenningar meddelas av myndighet, som Kungl. Maj:t

därtill förordnar. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 1947.

Den fullmakt som Kungl. Maj :t fått att överlämna fastställelsen av förut

namnda avgifter till underordnad myndighet har Kungl. Maj:t begagnat

så, att genom särskilt beslut varje år uppdragits åt kommerskollegium att

fastställa hamnavgifter och grundpenningar för de i beslutet uppräknade

hamnar och lastageplatser, för vilka fastställelse av sådana avgifter aktualiserats

det året. Orsaken till att denna väg valts och att icke beslutanderatten

överflyttats till kommerskollegium genom ett generellt stadgande

har varit, att utfärdandet av nya författningsbestämmelser om fastställelse

av hamnavgifter och grundpenningar ansetts böra anstå i avvaktan på resultatet

av 1944 års hamnutrednings arbete.

Den 6 maj 1949 avgav 1944 års hamnutredning1 betänkande med förslag

angående svensk hamnbyggnadspolitik (SOU 1949:21). I betänkandet behandlas

aven vissa frågor rörande hamn- och farledsavgifter. Sålunda föreslår

utredningen bland annat vissa jämkningar i kommerskollegii förslag

till hamnförordning. I anslutning till förslag av utredningen att väg- och

'' Utredningens betänkande är undertecknat av f. d. landshövdingen Axel von Sneidern, ordf.

byråchefen i järnvägsstyrelsen Tage Berger, hamndirektören i Göteborg Evald Dellborg, förre

hamndirektören i Malmö, överstelöjtnanten Gustaf Edlund, förste aktuarien i kommerskollegium

Helmer Eneborg, direktören i Svenska Cellulosa Aktiebolaget Axel Enström, ordföranden i hamndirektionen

i Kalmar, disponenten Axel Flink, vice verkställande direktören i Rederiaktiebolaget

Transatlantic Bernhard Sandström, vice ordföranden i Svenska transportarbetareförbundet

tullpackhusförmannen Thor Sundin samt sekreteraren i Skånes handelskammare Eilif Sylwan. ’

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 69.

vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyrå skall utbyggas till en avdelning inom

styrelsen och bli ett centralt organ för den statliga hamnpolitiken samt för

detta ändamål utrustas med såväl teknisk och företagsekonomisk expertis

som samhällsekonomisk och näringspolitisk sakkunskap förordas, att det

skall ankomma på nämnda myndighet och icke på kommerskollegium att

fastställa hamn- och farledsavgifter. Mot utredningens förslag angående

ett centralt statligt hamnorgan ha ledamöterna Dellborg, Enström, Sandström

och Syhvan reserverat sig. Reservanterna anse, att granskningen av

hamnförslag ur samhällsekonomisk synpunkt bör verkställas av kommerskollegium

och att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen blott bör tillhandahålla

teknisk och företagsekonomisk expertis. I anslutning härtill förorda reservanterna,

att handläggningen av ärenden rörande taxor å hamnavgifter

och grundpenningar m. m. fortfarande skall åvila kommerskollegium.

Över hamnutredningens betänkande ha yttranden infordrats från chefen

för marinen, överståthållarämbetet, flertalet länsstyrelser, järnvägsstyrelsen,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, statskontoret,

kommerskollegium, lotsstyrelsen, Svenska hamnförbundet, Svenska stadsförbundet,

Landsorganisationen i Sverige samt Svenska teknologföreningen.

Till ett stort antal av de inkomna utlåtandena ha fogats yttranden från

berörda stadsfullmäktige, hamnstyrelser och andra intressenter.

I remissyttrandena tillstyrkes i allmänhet icke den föreslagna utbyggnaden

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyrå till ett centralt organ

för den statliga hamnpolitiken och den i anslutning härtill föreslagna

överflyttningen från kommerskollegium till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

av fastställandet av hamnavgifter m. m. Ett betydande antal remissinstanser

ansluta sig till reservanternas synpunkter. Från flera håll, däribland

statskontoret, lotsstyrelsen, Landsorganisationen och Teknologföreningen,

framföres tanken på inrättande av antingen ett sjöfartsverk eller

ett gemensamt verk för sjöfartens hjälporgan. Härigenom skulle den nuvarande

splittringen i handläggningen av sjöfartsärenden kunna upphävas eller

väsentligt minskas och en rationell lösning av organisationsfrågan erhållas

genom sammanslagning av lotsstyrelsen, sjökarteverket samt vissa

delar av kommerskollegium och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

På grundval av det föreliggande materialet har inom handelsdepartementet

utarbetats ett förslag till kungörelse om fastställelse av hamn- och

grundpenningtaxor samt taxor å sluss-, kanal- och andra farledsavgifter.

Kungörelsen är avsedd att utfärdas på administrativ väg. Den skall dels

ersätta 1907 års förordningar angående taxor å hamnavgifter och grundpenningar

och dels ge vissa författningsbestämmelser beträffande fastställelse

av farledsavgifter. Kungörelseförslaget torde såsom Bilaga fogas

till statsrådsprotokollet för denna dag. Förslaget förutsätter vissa ändringar

i kommunallagarna.

Departementschefen. Den år 1947 möjliggjorda delegeringen från Kungl.

Maj :t till kommerskollegium av fastställelse av kommunala beslut om nya

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 69.

eller förhöjda avgifter å den allmänna rörelsen avsåg icke andra avgifter än

hamnavgifter och grundpenningar. De erfarenheter som därefter gjorts ha

emellertid visat, att det icke är ändamålsenligt, att hamnavgifter och grundpenningar

fastställas av en myndighet, kommerskollegium, och sluss-, kanaloch

andra farledsavgifter av en annan myndighet, Kungl. Maj :t. Särskilt

i de fall då en hamn och en farled äro organiskt förbundna med varandra

är den nuvarande uppdelningen av beslutanderätten mindre rationell. Det

inom handelsdepartementet utarbetade kungörelseförslaget innehåller vissa

allmänna bestämmelser om fastställelse av farledsavgifter och därmed sammanhängande

förhållanden. Ett av de år 1947 anförda skälen mot en decentralisering

av rätten att fastställa dessa avgifter, nämligen avsaknaden

av en närmare reglering i allmän författning beträffande desamma, bär därför

nu förlorat i styrka. Härtill kommer att sluss-, kanal- och andra farledsavgifter

bilda en avgränsad grupp, som utan olägenhet synes kunna upptagas

till särskild behandling redan innan 1946 års kommunallagskommitté

kommer in på spörsmålen om de kommunala avgifterna, vilket torde dröja

ganska länge. Övervägande skäl synas därför tala för att förutsättningar nu

skapas för en delegering till kommerskollegium av rätten att fastställa jämväl

sluss-, kanal- och andra farledsavgifter.

I yttrandena över kommerskollegii betänkande angående grundpenningväsendet

ha två myndigheter gjort erinringar mot att kollegium skulle få

fastställa avgifterna för statliga farledsanläggningar. Det synes emellertid

i allmänhet icke vara anledning att ställa de statliga farlederna i en särställning.

Detta har icke heller skett beträffande statliga hamnar. Skulle

kollegium i något enstaka fall finna, att de hamn- eller farledsavgifter,

som kollegium finner skäliga, komma att medföra driftunderskott, som

nödvändiggöra betydande statsanslag, bör kollegium dock överlämna taxefrågan

till Kungl. Maj :ts avgörande. Bland annat med tanke på sådana fall

har i den föreslagna kungörelsen (26, 37 och 42 §§) föreskrivits, att då särskild

anledning därtill föreligger, kollegium äger överlämna hamn-, grundpenning-

eller farledstaxeärende till Kungl. Maj :ts avgörande.

För att möjliggöra den förut förordade delegeringen av rätten att fastställa

sluss-, kanal- och andra farledsavgifter erfordras, såvitt angår kommunala

farledsanläggningar, ändring i 79 § 1 mom. lagen om kommunalstyrelse

på landet, 74 § 1 mom. lagen om kommunalstyrelse i stad och 63 §

1 mom. lagen om kommunalstyrelse i Stockholm. I anslutning till den utformning,

som dessa lagrum erhöllo 1947, böra ändringarna lämpligen få

den formen, att fastställelse av beslut om nya eller förhöjda sluss-, kanaleller

andra farledsavgifter må meddelas av myndighet, som Konungen därtill

förordnar.

1944 års hamnutredning har föreslagit, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

bland annat skulle bli fastställelsemyndighet för hamnavgifter,

grundpenningar och farledsavgifter i stället för kommerskollegium. I flera

yttranden över utredningens betänkande har förordats, att lotsstyrelsen, sjökarteverket

samt vissa delar av kommerskollegium och väg- och vattenbygg
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 69.

nadsstyrelsen skulle sammanslås till antingen ett sjöfartsverk eller ett gemensamt

verk för sjöfartens hjälporgan. I allt fall så länge slutlig ståndpunkt

icke tagits till de olika alternativ som föreligga beträffande organisationsfrågan

på detta område, bör kommerskollegium vara fastställelsemyndighet

för nyssnämnda avgifter.

I 11 § 1907 års förordning angående taxor å hamnavgifter stadgas, att

inflytande hamnavgifter samt hamnkassans andra tillgångar i kontanta

medel och fordringar jämte avkastningen av de övriga tillgångarna skola,

så länge hamnavgifter uppbäras jämlikt av Kungl. Maj :t fastställd taxa,

användas allenast för hamnens direkta behov, där ej tillstånd till annan

användning meddelats av Kungl. Maj :t. Med hänsyn till sjöfartens och det

övriga näringslivets intressen torde den nuvarande begränsningen i hamninnehavares

rätt att förfoga över hamns medel böra bibehållas. Stadganden i

ämnet ha intagits i kungörelseförslaget. I anslutning till nyare bokföringssystem

ha bestämmelserna utformats något annorlunda än tidigare, varjämte

befogenheten att medge undantag flyttats till kommerskollegium. Enligt 3 §

i kungörelseförslaget skall sålunda uppkommen vinst å hamnrörelse, för vilken

hamntaxa finnes fastställd, i första hand tagas i anspråk för att täcka

i hamnens räkenskaper kvarstående förlust. Vad därefter återstår må icke

användas för annat ändamål än till att bestrida utgifter för hamnens direkta

behov, varmed även avses nyanläggningar. Där skäl äro därtill, skall dock

kommerskollegium äga medgiva att vinstmedlen disponeras på annat sätt.

Såsom en komplettering av nu nämnda bestämmelser föreskrives i 25 § av

kungörelseförslaget, att i räkenskaperna för hamn, för vilken hamntaxa

blivit fastställd, ej må redovisas andra utgifter än sådana, som äro att hänföra

till hamnens direkta behov. Undantag göres dock för det fall att kommerskollegium

lämnat medgivande som nyss sagts beträffande dispositionen

av vinstmedel. Samma bestämmelser torde böra gälla för sluss-, kanal- och

andra farledsanläggningar, för vilka taxor fastställas. Stadgande härom har

intagits i 42 § av den föreslagna kungörelsen. Härvid har förutsatts, att

om en kommun innehar flera farledsanläggningar eller en hamn- och en

farledsanläggning, kommerskollegium kommer att medgiva att den ena anläggningens

medel må användas jämväl för den andras behov, såvida förhållandena

i det enskilda fallet göra en sådan ordning lämplig.

Det kan ifrågasättas om It § i 1907 års förordning och motsvarande bestämmelser

i den nya kungörelsen stå helt i överensstämmelse med principerna

i 4 § lagen om kommunalstyrelse på landet och motsvarande stadganden

i kommunallagarna för städerna. Där föreskrives nämligen, dels

att vad kommun samfällt tillhör i fastighet, rörligt kapital eller inkomstgivande

rättighet skall, där ej annorlunda är stadgat, användas för kommunens

gemensamma behov och förvaltas på sätt i kommunallagarna sägs

och dels att det som härflyter av sådan egendom ävensom medel, vilka

tillkomma kommunen från staten eller landsting eller eljest, skall anses

såsom inkomst till täckande av kommunens gemensamma utgifter. Med

stöd av detta stadgande kan göras gällande, att en kommuns hamn- och far
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 69.

ledsanläggningar samt inkomsterna därav skola av kommunen disponeras

och förvaltas utan andra inskränkningar än dem, som kommunallagarna

föreskriva. Det torde vara tveksamt om den hänvisning till andra bestämmelser

på området, som göres i lagrummet, kan anses omfatta föreskrifter,

som tillkommit i administrativ ordning. Med hänsyn härtill och då dessutom

inskränkningen i kommunernas rätt att fritt förfoga över hamnavgilterna

möjligen kan anses röra städernas gamla privilegier, synes det

vara lämpligt, att i kommunallagarna intages ett stadgande, som uttryckligen

giver Konungen rätt att utfärda sådana bestämmelser som de förut

nämnda. Stadgandet torde böra innehålla, att Konungen må föreskriva att

i rörelse, för vilken hamnavgifter eller grundpenningar eller sluss-, kanaleller

andra farledsavgifter fastställts, avgifterna samt övriga intäkter må användas

allenast för rörelsens direkta behov, där ej myndighet som Konungen

därtill förordnar medgiver att medlen användas för annat ändamål. Med

intäkter avses här icke blott det löpande räkenskapsårets intäkter utan även

tidigare influtna sådana. Stadgandet torde böra få sin plats i 79 § 1 mom.

lagen om kommunalstyrelse på landet, 74 § 1 mom. lagen om kommunalstyrelse

i stad och 63 § 1 mom. lagen om kommunalstyrelse i Stockholm

i direkt anslutning till bestämmelsen i nämnda lagrum om rätt för Konungen

att delegera fastställelsen av ifrågavarande avgifter.

Bestämmelser om kommunernas fondbildning finnas i lagen den 6 december

1946 (nr /27) om kommunal fondbildning. Denna lag avser emellertid

icke fond av överskottsmedel å hamnrörelse. Med hänsyn till att sluss-,

kanal- och farledsrörelse föreslås bli underkastad i stort sett samma bestämmelser

som hamnrörelse synes nämnda undantag böra utsträckas till

att avse även fond av överskottsmedel å rörelse av nu angivet slag. Ett stadgande

härom synes böra intagas i 11 § lagen om kommunal fondbildning.

Såväl för hamnavgifter och grundpenningar som för sluss-, kanal- och

andra farledsavgifter föreslås i kungörelsen (20, 32 och 42 §§) en bestämmelse

att befrielse från eller lindring i fastställd avgift eller andra fastställda

taxebestämmelser ej må medgivas viss trafikant utan skall komma

alla trafikanter under lika förhållanden tillgodo. Motsvarande bestämmelse

finnes i 1907 års förordningar angående taxor å hamnavgifter och grundpenningar.

Bestämmelsen har den betydelsefulla uppgiften att förebygga

olämplig konkurrens hamnarna emellan och hindra, att vissa företag

beviljas förmåner, som icke andra företag erhålla. Det kan möjligen ifrågasättas,

huruvida stadgandet är förenligt med den i 3 § lagarna om kommunalstyrelse

fastslagna grundsatsen, att kommun äger själv vårda sina

angelägenheter, såvitt icke handhavandet därav enligt gällande författningar

tillkommer annan. Med den restriktiva ståndpunkt, som rättspraxis intagit

vid bedömandet av kommuns rätt att bevilja förmåner åt enskilda industrier

och därmed jämförliga företag, synas kommunallagarna knappast lägga

något hinder i vägen mot ett i administrativ ordning meddelat förbud att

bevilja vissa trafikanter särskilda förmåner i fråga om hamn- eller farledsavgifter

eller grundpenningar. Under sådana förhållanden lär den nu be
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj ds proposition nr 69.

handlade bestämmelsen icke kräva någon ändring eller komplettering av

kommunallagstiftningen.

Icke heller övriga bestämmelser i kungörelsen synas förutsätta andra ändringar

i kommunallagarna än som förut föreslagits. En tillräcklig grundval

för bestämmelserna torde ligga i den prövningsrätt, som förbehålles Kungl.

Maj :t eller underordnad myndighet i 79 § 1 mom. lagen om kommunalstyrelse

på landet och motsvarande lagrum i lagen om kommunalstyrelse i stad

och lagen om kommunalstyrelse i Stockholm.

De föreslagna lagändringarna synas böra träda i kraft den 1 juli 1950.

I enlighet med det anförda ha inom handelsdepartementet upprättats förslag

till

1) lag om ändrad lydelse av 79 § 1 mom. lagen den 6 juni 1930 (nr 251)

om kommunalstyrelse på landet;

2) lag om ändrad lydelse av 74- § 1 mom. lagen den 6 juni 1930 (nr 252)

om kommunalstyrelse i stad;

3) lag om ändrad lydelse av 63 § 1 mom. lagen den 15 juni 1935 (nr 337)

om kommunalstyrelse i Stockholm; samt

4) lag om ändrad lydelse av 11 § lagen den 6 december 1946 (nr 727) om

kommunal fondbildning.

Föredraganden hemställer härefter, att lagförslagen måtte genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Einar Herlitz.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 69.

Bilaga.

F ö rs1 a g

till

Kungörelse

om fastställelse av hamn- och grundpenningtaxor samt taxor

å sluss-, kanal- och andra farledsavgifter.

Härigenom förordnas som följer.

Om hamntaxa.

Allmänna bestämmelser.

1 §•

På ansökan av ägare eller innehavare av allmän hamn fastställer kommerskollegium

taxa å ersättning för begagnande av hamnen med tillhörande

kajer, bryggor och andra förtöjningsanordningar (hamnavgift). Sådan

taxa benämnes i denna kungörelse hamntaxa.

2 §.

Hamnavgift må icke fastställas till högre belopp än att den årliga uppbörden

jämte övriga intäkter av hamnrörelsen för år beräknas motsvara

summan av

1) kostnaderna för hamnens drift och underhåll;

2) skälig ränta å anläggningskapitalet efter avdrag av verkställda avskrivningar;

samt

3) skälig avskrivning å anläggningarna.

Utan hinder av vad ovan sagts må dock kommerskollegium fastställa

hamnavgift till sådant belopp, att den årliga hamnavgiftsuppbörden beräknas

överstiga den enligt första stycket beräknade uppbörden med högst tolv

procent. De härigenom erhållna medlen, vilka av kommerskollegium skola

bestämmas till viss procent av de inflytande hamnavgifterna, må icke utan

medgivande av kollegium tagas i anspråk för annat ändamål än att täcka

förlust å hamnrörelsen.

3 §.

Uppkommer vinst å hamnrörelse, för vilken hamntaxa finnes fastställd,

skola vinstmedlen i första hand tagas i anspråk för att täcka i hamnens räkenskaper

kvarstående förlust. Vad därefter återstår må icke användas för

annat ändamål än till att bestrida utgifter för hamnens direkta behov.

Där skäl äro därtill, äger kommerskollegium medgiva att hamnens vinstmedel

må disponeras på annat sätt än i första stycket sägs.

4 §•

Där ej särskilda skäl föranleda till annat, skall vid fastställelse av hamnavgift

angivas det område i vattnet, inom vilket avgift må upptagas. Till

sådant område må i allmänhet icke hänföras andra utrymmen än som erfordras

för lastnings- och lossningsplatser, farleder till och från hamnens

olika delar samt tjänliga ankar- och förtöjningsplatser. Samtidigt bör till
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 69.

ses, att området så bestämmes, att det får lämplig omfattning med hänsyn

till hamnens ändamål och naturliga beskaffenhet samt ur bevakmngssyn
1>unkl''

5 8.

Hamnavgift må, där ej särskild anledning föreligger till annat, faststallas

att utgå allenast för fartyg, som anlöpa, passera eller eljest uppehalla sig

i hamn, och för varor, som lastas eller lossas på sadan plats, samt for t lottgods,

söm avgår från, passerar eller ankommer till hamn.

Ha i någon hamn åtgärder vidtagits, vilka aro till nytta för blott en del

av trafiken på hamnen, må skälig hänsyn härtill tagas vid avgifternas fastställande.

Grunder för hamnavgift för fartyg.

6 §•

Hamnavgift för fartyg skall fastställas att utgå enligt de grunder, som

angivas i 7—13 §§.

1 mom. Hamnavgift skall, där ej nedan annorlunda sägs, utgå varje gång

fartyg ankommer till hamnen eller avgår därifrån.

För fartyg om mindre än tio tons nettodräktighet skall hamnavgiften bestämmas

till visst belopp per fartyg; för Övriga fartyg skall avgiften beräknas

efter nettodräktigheten. Där särskilda skal föranleda därtill, ma dock

annan beräkningsgrund godkännas.

Brutet tal av registerton samt vid avgiftsberäkmng uppkommande biutet

öretal räknas icke. „ , .... , »

2 mom. I fall, då hamnavgift beräknas för dygn, skall dygnet raknas från

klockan 0 till klockan 24.

8 §.

1 mom. Befrielse från hamnavgift skall åtnjutas för

a) fartyg om tre tons nettodräktighet eller därunder;

b) örlogs-, tull-, lots- och fyrfartyg samt svenska statens eller annan stats

fiskeribevakningsfartyg eller fartyg för Hskeriundersöknmgar, da sadant

fartyg användes uteslutande för sitt ändamål; , . . ,,

c) fartyg, som vid tillfället användes uteslutande for isbrytning eller

vetenskaplig expedition;

d) fartyg, som tillhör hamnen eller nyttjas i dess tjänst,

e) skolskepp, vilket icke medför andra personer än som direkt betingas av

fartygets karaktär av skolskepp och vilket icke lossar annat gods an ombordvarandes

reseffektcr och ej heller intager annat gods an sådana effekter

eller förnödenhets- eller proviantartiklar för fartygets behov eller till

fartygets utrustning hänförligt gods;

f) “ följande fartyg, då de icke begagnas till att ombord mot avgift befordra

passagerare eller varor, nämligen

fartyg, som är inregistrerat hos privilegierat batsallskap;

verkstadsfartyg och fartyg, som med hänsyn till inredning eller utrustning

måste anses vara avsett för dykeri- eller bärgningsföretag; _

bogseringsfartyg vid färd för inbogsering till eller utbogsermg från hamnen

av annat fartyg och vid färd omedelbart efter in- eller utbogseringen;

samt

fartyg vid prov- eller besiktningsresa; .....

g) fartyg, som anlöper hamnen för att intaga förnödenhets- eller proviantartiklar

för fartygets behov, för utrustning, för på- eller avmönstring, för

att avlämna sjuka eller skeppsbrutna, for att anskaffa lakarhjalp, på grund

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungi. Maj:ts proposition nr 69.

av dödsfall ombord, till följd av storm eller sjöskada eller eljest på grund av

trängande nöd, under förutsättning att fartyget icke lossar annan användbar

last i egentlig mening än sådan, som åter intages, eller landsätter andra

passagerare än sjuka och deras vårdare, skeppsbrutna eller avlidna och ej

heller ombordtager passagerare eller intager annat gods än förnödenhets- eller

proviantartiklar för fartygets behov eller till fartygets utrustning hänforligt

gods; ö

h) fartyg, som från hamnen avgår till annan svensk hamn endast för

reparation och därefter återvänder till hamnen.

2 mom. Utan hinder av vad i 1 mom. stadgas må för fartyg, som avses

under g) i samma inom., liggetidsavgift som i 11 § 2 mom. sägs utgå, om

fartyget kvarligger i hamnen mer än sju dygn eller den längre tid, som betingas

av de omständigheter, vilka föranlett anlöpandet av hamnen. Har

fartyget upplagts eller intagits å varv, ma liggetidsavgift som nyss sagts

utgå först efter trettio dygn.

9 §•

1 För fartyg i inrikes fart må utgå lägre hamnavgift än för fartyg

i utrikes fart.

Utgår lägre avgift i fall som avses i första stycket, skall den lägre avgiften

tillämpas även för fartyg i utrikes fart, om

a) fartyget är statt på resa från utlandet och före besöket i hamnen an1

öp t annan svensk hamn, där fartyget enligt fastställd taxa påförts hamnavgift

för utrikes ankommande fartyg; eller

b) fartyget är statt pa resa till utlandet och efter besöket i hamnen anlöper

annan svensk hamn, där fartyget enligt fastställd taxa påföres hamnavgift

för utrikes avgående fartyg.

2 mom. I fall, varom under a) och b) i 1 mom. är fråga, skall såsom

hamnavgift icke anses avgift, som erlägges för fartyg vilket på sätt i 10 §

3 mom. sägs endast passerar hamn eller vilket inkommer i hamn endast

för klarering, samt ej heller grundpenningavgift.

10 §.

1 mom. För fartyg, vilket gör regelbundna, för allmänheten tillgängliga

linjeresor på hamnen i huvudsaklig överensstämmelse med turlis^a, "soan

godkants av hamnförvaltningen, ävensom för fartyg, vilket insättes i sådant

fartygs ställe, skall åtnjutas nedsättning i den hamnavgift, som eliest

skulle ha utgått. b J

2 mom. För fartyg, som minst en gång om dygnet ankommer till eller

avgår från hamnen i huvudsaklig överensstämmelse med turlista, som godkänts

av hamnförvaltningen, ävensom för fartyg, som insättes i sådant fartygs

ställe eller som i allmänhet användes endast inom hamnen, må fastställas

andra grunder för hamnavgiftens beräknande än de i allmänhet gällande.

3 mom. För fartyg, som endast passerar hamnen utan att där lasta eller

lossa gods eller ombordtaga eller landsätta passagerare, må hamnavgift utgå

om förhållandena giva anledning därtill; avgiften må icke i något fall

överstiga vad som enligt taxan skall utgå vid fartygets ankomst till hamnen.

11 §•

1 mom. Idkas tillverkning eller handel å fartyg eller användes fartyg huvudsakligen

till bostad, upplag, expedition eller dylikt, må särskild avgift

utgå för tid, varunder fartyget kvarligger i hamnen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 69.

2 mom. För fartyg, som kvarligger i hamnen utöver sextio dygn, må för

varje därefter påbörjad period om trettio dygn bestämmas särskild liggetidsavgift

att utgå med högst en tredjedel av den hamnavgift, som i allmänhet

skall erläggas vid fartygs ankomst till hamnen i inrikes fart.

12 §.

1 mom. Såvida förhållandena giva anledning därtill, skall lindring i

hamnavgift eller befrielse därifrån åtnjutas för fartyg, som blott anlöper

inom hamnens område liggande lastageplats, brygga eller liknande anstalt,

vilken tillhör annan än hamninnehavaren.

2 mom. Där särskilda skäl äro därtill, må i hamntaxa stadgas avgiftsbefrielse

eller avgiftsnedsättning för fartyg jämväl i andra fall än förut

8aglS'' 13 §.

För utländskt fartyg må hamnavgiften icke bestämmas annorlunda än

för svenskt fartyg, såframt det utländska fartyget tillhör nation, i vars

hamnar svenska fartyg behandlas lika med nationens egna.

Grunder för hamnavgift för varor.

14 §.

Hamnavgift för varor

angivas i 15—17 §§.

skall fastställas att utgå enligt de grunder, som

15 §.

Hamnavgift för varor skall utgå med belopp, som i hamntaxan angives

för viss enhet. Bär ej särskilda skäl föranleda till annat, skall enheten utgöra

100 kilogram av varans bruttovikt och avgiften beräknas för jämna

tiotal av kilogram, därvid femtal eller högre tal avrundas uppåt, lägre tal

nedåt. .

Vid avgiftsberäkning uppkommande brutet öretal raknas icke.

16 §.

1 mom. Befrielse från hamnavgift skall åtnjutas för

a) vara, som befordras med fartyg, vilket är befriat från hamnavgift

jämlikt 8 § 1 inom. b) eller c), under förutsättning att varan tillhör eller

är avsedd för fartygets ägare eller den, som förfogar över fartyget;

b) gods, som tagits i beslag;

c) postförsändelse;

d) resandes effekter ävensom av resande för eget bruk medförd cykel;

e) vara, som lossas från fartyg, varom förmäles i 8 § 1 mom. g), och

åter utföres med samma fartyg;

f) förnödenhets- och proviantartiklar för fartygets behov;

g) ballast, som av fartyget intages eller lossas, under förutsättning att

ballasten befordras fraktfritt;

h) gods, som tillhör hamnen eller nyttjas i dess tjänst;

i) vara, som efter uppläggning å tullnederlag utföres från hamnen, under

förutsättning att hamnavgift erlagts vid uppläggningen; samt

j) vara, som upplägges å transitupplag, intill dess varan förtullas, överföres

till tullnederlag eller provianteringsfrilager, förflyttas till annat transitupplag

eller utföres.

2 mom. Där icke synnerliga skäl föranleda till annat, skall befrielse från

hamnavgift åtnjutas jämväl för personbil eller motorcykel, som resande

medför för eget bruk.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1950. i samt. Nr 69.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 69.

17 §.

1 mom. Såvida förhållandena giva anledning därtill, skall lindring i

hamnavgift eller befrielse därifrån åtnjutas för vara, som lastas eller lossas

i hamnen utan att därvid föras över hamnen tillhörig kaj eller brygga.

2 mom. Där särskilda skäl äro därtill, må i hamntaxa stadgas avgiftsbefrielse

eller avgiftsnedsättning för varor jämväl i andra fall än förut

sagts.

Grunder för hamnavgift i särskilda fall.

18 §.

För flottgods må hamnavgift fastställas i den mån sådan avgift kan anses

vara av förhållandena påkallad.

19 §.

Ha i avtal med främmande makt särskilda bestämmelser meddelats angående

hamnavgift, skola dessa bestämmelser iakttagas, då sådan avgift

fastställes.

För statens fiskehamnar samt statsunderstödda eller av statsmedel byggda

dylika hamnar må hamnavgift fastställas enligt andra grunder än förut

sagts.

20 §.

Befrielse från fastställd hamnavgift eller andra fastställda hamntaxebestämmelser

eller ock lindring däri må ej medgivas viss trafikant utan skall

efter bestämd, på förhand kungjord grund, som ofördröjligen skall delgivas

kommerskollegium och länsstyrelsen, komma alla trafikanter under

lika förhållanden tillgodo.

Ansökan och beslut om fastställelse av hamntaxa.

21 §.

1 mom. Ansökan om fastställelse av hamntaxa skall ingivas till länsstyrelsen.

Avskrift av de ingivna handlingarna skall samtidigt överlämnas

till kommerskollegium.

. 01Tj förnyelse av hamntaxa, skall ansökan vara ingiven senast

sju månader innan giltighetstiden för taxan utlöper. Ansökan om fastställelse

av ändring i gällande taxa skall såvitt möjligt ingivas senast sex

månader innan ändringen avses träda i kraft.

2 mom. Sedan ansökan inkommit till länsstyrelsen, skall genom dennas

försorg på sökandens bekostnad tillkännagivande om framställningen införas

i allmänna tidningarna och tidning i orten. Härvid skall utsättas viss

tid, inom vilken erinringar mot framställningen må göras. Äges eller innehaves

hamn av annan än kommunen, skall länsstyrelsen inhämta yttrande

från drätselkammaren eller kommunalnämnden. Länsstyrelsen har därefter

att snarast möjligt till kommerskollegium överlämna samtliga handlingar i

ärendet jämte eget yttrande.

Där ej särskild anledning föreligger till annat, skall kommerskollegium

inhämta utlåtande från generaltullstyrelsen beträffande omfattningen å

tullplats av område som i 4 § sägs. Innan beslut meddelas, har kollegium

därjämte att införskaffa den ytterligare utredning, som må erfordras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 69.

19

22 §.

1 mom. Vid ansökan om fastställelse av hamntaxa lör annan hamn än

i 19 § andra stycket sägs skola fogas

1) förslag till taxa, upprättat enligt de grunder som förut sagts;

2) karta och beskrivning över hamnen med uppgift om befintliga kajbyggnader

och andra till hamnen hörande anstalter samt med angivande

av det område i vattnet, inom vilket sökanden vill upptaga hamnavgift;

3) uppgift om ägande- och dispositionsrätten till det område som angives

under 2) och till anstalterna inom hamnen; samt

4) utredning som omförmäles nedan i detta moment.

I fråga om hamn, för vilken hamntaxa icke är fastställd, skall sökanden

lämna

a) uppgift å anläggningskostnaderna för dels sådana anstalter i hamnen,

vilka äro avsedda att omedelbart tjäna sjöfartens intressen, och dels övriga

anläggningar i hamnen;

b) uppgift å de medel, med vilka anläggningskostnaderna bestritts eller

skolä bestridas *

c) specificerad uppgift å värdet av hamnens tillgångar utöver själva

hamnanläggningen;

d) uppgift å antalet fartyg, som under vart och ett av de senast torflutna

tre kalenderåren besökt hamnen, jämte uppgift å deras sammanlagda

nettodräktighet och uppgift å omfattningen av den fartygstrafik,

som årligen under den närmaste framtiden kan förväntas i hamnen; samt

e) uppgift å de för hamnen viktigaste omsättningsartiklarna samt moch

utförselmängden av dessa för vart och ett av de senast förflutna tre

kalenderåren jämte uppgift å omfattningen av den varutrafik, som årligen

under den närmaste framtiden kan förväntas i hamnen.

För hamn med fastställd hamntaxa skall sökanden bifoga

a) sammandrag av hamnens räkenskaper för de senast förflutna fem

räkenskapsåren, utvisande på överskådligt och tydligt sätt samtliga de

förhållanden, vilka enligt 25 § skola framgå av räkenskaperna; samt

b) uppgift å de för hamnen viktigaste omsättningsartiklarna samt inoch

utförselmängden av dessa för vart och ett av de senast förflutna fem

räkenskapsåren "ävensom beloppet av de för de olika artiklarna uppburna

hamnavgifterna. . , . . . .. ..

Äro sådana förhållanden för handen som i a § andra stycket sags eller

ifrågasättes upptagande av hamnavgift i fall, som avses i 10 § 3 mom., 12 §

1 mom., 17 § 1 mom. eller 18 §, skall närmare utredning i ämnet förebringas.

• in e

2 mom. Vid ansökan om fastställelse av hamntaxa för hamn som i ly f)

andra stycket sägs skall i tillämpliga delar iakttagas vad i 1 mom. stadgas.

3 mom. Ansökan om fastställelse av ändring i hamntaxa före utgången

av taxans giltighetstid skall åtföljas av de handlingar, som erfordras for

framställningens bedömande.

4 mom. Kommerskollegium skall upprätta och tillhandahålla hamntaxeformulär

samt anvisningar för ansökan om fastställelse av hamntaxa.

23 §.

Hamntaxa fastställes att gälla tills vidare under fem år, där ej kommerskollegium

annorlunda bestämmer. Hinder möter icke för kollegium att

besluta, att giltighetstiden för fastställelse skall utlöpa vid skilda tidpunkter

för olika hamnar.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungi. Maj.ts proposition nr 69.

24 §.

Fastställd hamntaxa skall av hamninnehavaren tryckas och hållas tillgänglig

å de ställen, där avgifterna uppbäras, samt mot skälig ersättning

tillhandahållas trafikanterna. Tre exemplar av den tryckta taxan skola insändas

till kommerskollegium och ett exemplar till länsstyrelsen.

Räkenskaper.

25 §.

Innehavare av hamn, för vilken hamntaxa blivit fastställd, skall för

hamnrorelsen föra räkenskaper, så uppställda, att sammanblandning icke

sker med annan av hamninnehavaren bedriven rörelse.

Hamnräkenskaperna skola avslutas med kalenderår samt i övrigt föras så

att de utvisa ’

a) hamnens samtliga tillgångar och skulder samt av hamnens vinstmedel

bildat eget kapital vid slutet av varje år;

b) under året uppburna hamnavgifter, särskilt för fartyg och särskilt för

varor;

c) hamnens övriga intäkter för året, däribland räntor och annan avkastning

av hamnens tillgångar;

d) hamnens kostnader för året, däribland drifts- och underhållskostnader

och räntor, ävensom avskrivningar; samt

e) årets nettoresultat (vinst eller förlust å hamnrörelsen).

Räkenskaperna skola tillika lämna redogörelse för hamnens utgifter för

anskaffande av tillgångar för stadigvarande bruk samt för hur dessa utgifter

finansierats.

Ha vinstmedel använts till att bestrida utgift för hamnen, må detta icke

föranleda att bokföringsvärdet av hamnens anläggningskapital ökas.

I hamnens räkenskaper må ej redovisas andra utgifter än sådana, som äro

att hänföra till hamnens direkta behov, såvida ej annat föranledes av stadgandet

i 3 § andra stycket.

Besvär m. m.

26 §.

Över kommerskollegii beslut i hamntaxeärende må klagan föras hos

Kungl. Maj :t genom besvär, som skola hava inkommit till handelsdepartementet

mom trettio dagar efter det klaganden erhöll del av beslutet.

Då särskild anledning därtill föreligger, äger kommerskollegium överlämna

hamntaxeärende till Kungl. Maj:ts avgörande.

Om grundpenningtaxa.

Allmänna bestämmelser.

27 §.

. ^ ansökan av ägare eller innehavare av lastageplats, varifrån utskeppning

av varor i större omfattning äger rum och varest mera betydande anstalter

för sjöfartens trygghet och bekvämlighet vidtagits, fastställer kommerskollegium

taxa å avgifter (grundpenningar) för fartyg, vilka anlöpa

lastageplatsen och begagna sig av nyssnämnda anstalter i samband med

lastning eller lossning av gods.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition m 69.

28 §.

1 mom. Vid fastställelse av grundpenningtaxa jnå hänsyn icke tagas till

andra anstalter å lastageplatsen än sådana, som uteslutande eller väsentligen

tillkommit för fartygstrafikens trygghet och bekvämlighet och som erfordras

för nämnda ändamål. Därvid må anstalter, som icke enbart tj ana

fartygstrafiken, medräknas endast till den del, som kan anses motsvara

nämnda trafiks fördel av anordningarna. ...... ....

2 mom. Grundpenningar må icke fastställas till högre belopp an att uppbörden

för år beräknas motsvara summan av

1) kostnaderna för drift och underhåll av sådana anstalter a lastageplatsen,

som avses i 1 mom.; . ,

2) skälig ränta å anläggningskapitalet för de i 1 mom. avsedda anstalterna

efter avdrag av verkställda avskrivningar, i den mån anordningarna

bekostats av lastageplatsens ägare eller innehavare; samt

3) skälig avskrivning å de anstalter, varom under 2) ar fråga.

29 §.

Där särskild anledning därtill föreligger, skall vid fastställelse av grundpenningar

angivas det område i vattnet, inom vilket sådan avgift ma upptagas.

Grunder för grundpenningar.

30 §.

Grundpenningar skola fastställas att utgå efter de grunder, som angivas

i 31 och 32 §§.

31 §.

1 mom. Grundpenningar skola utgå med angivet belopp för registerton

av anlöpande fartygs nettodräktighet. .

Nedsättning till hälften i eljest utgående grundpennmgar skall åtnjutas

för fartyg, som anlöper lastageplatsen för lastning eller lossning av gods,

vars sammanlagda rymd ej överstiger hälften av fartygets nettodräktighet.

Vid beräkning av det lastade och lossade godsets rymd skall 1 registerton

anses motsvara 1 500 kilogram för gods, som i konossement eller annan

handling, enligt vilken godset befordras, upptages i vikt, och 2,83 kubikmeter

för annat gods.

Brutet tal av registerton samt vid avgiftsberäkning uppkommande brutet

örctäl räknas icke»

1 grundpenningtaxa må stadgas, att för fartyg, som anlöper lastageplatsen,

skall erläggas en minsta avgift av fem kronor.

2 mom. Där särskilda skäl föranleda därtill, må andra grunder än i 1

mom. sägs godtagas för beräkningen av grundpenningar.

32 §.

Vad i 8 och 13 §§ samt 19 § första stycket och 20 § stadgas beträffande

hamnavgift och hamntaxebestämmelser skall i tillämpliga delar lända till

efterrättelse jämväl i fråga om grundpenningar och bestämmelser i grundpenningtaxa.

Ansökan och beslut om fastställelse av grundpenningar m. m.

33 §.

/ mom. Ansökan om fastställelse av grundpenningar skall ingivas till

kommerskollegium.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 69.

Är fråga om förnyelse av grundpenningtaxa, skall ansökan vara ingiven

senast sju månader innan giltighetstiden för taxan utlöper. Ansökan om

fastställelse av ändring i gällande taxa skall såvitt möjligt ingivas senast

sex månader innan ändringen avses träda i kraft.

2 mom. Innan kommerskollegium fattar beslut i grundpenningärende,

skall kollegium införskaffa den utredning, som finnes erforderlig.

34 §.

1 mom. Vid ansökan om fastställelse av grundpenningtaxa skola fogas

1) förslag till taxa;

2) karta och beskrivning över lastageplatsen och anordningarna å densamma;
3)

uppgift om ägande- och dispositionsrätten till lastageplatsen och anordningarna

därstädes;

4) uppgift i vad mån anstalterna å lastageplatsen anses tjäna fartygstrafiken;
5)

uppgift a de drifts- och underhållskostnader, som sökanden under vart

och ett av de senast förflutna fem kalenderåren haft för olika anstalter å

lastageplatsen;

6) förslag till beräkning av ränta och avskrivning, som avses i 28 §

2 mom. under 2) och 3); samt

7) utredning angående omfattningen av den rörelse, som bedrives och

är avsedd att bedrivas vid lastageplatsen.

2 mom. Ansökan om fastställelse av ändring i grundpenningtaxa före utgången

av taxans giltighetstid skall åtföljas av de handlingar, som erfordras

för framställningens bedömande.

3 mom. Kommerskollegium äger meddela närmare föreskrifter angående

den utredning, som sökande har att förebringa i grundpenningärende.

Taxeformulär samt anvisningar för ansökan om fastställelse av grundpenningtaxa

skola upprättas och tillhandahållas av kommerskollegium.

35 §.

Där kommerskollegium så finner erforderligt eller sökanden det begär,

har kollegium att förordna om besiktning och värdering av lastageplatsen

genom särskild värderingsnämnd.

Värderingsnämnden skall bestå av tre av kommerskollegium utsedda förrättningsmän,

därav en opartisk ordförande, en företrädare för rederinäringen

och en företrädare för lastageplatsägarnas intressen. I mån av behov

skall kollegium ställa tekniskt sakkunnigt biträde till nämndens förfogande.

Arvode, resekostnadsersättning och dagtraktamente till förrättningsman

och biträde ävensom nämndens expensutgifter skola bestridas av sökanden

enligt grunder, som kommerskollegium fastställer.

36 §.

Värderingsnämnden har att avgiva utlåtande huruvida utskeppningen

från lastageplatsen och anstalterna därstädes äro av den betydenhet, att

grundpenningtaxa bör fastställas, samt i vad mån de olika anstalterna på

platsen tjäna fartygstrafiken. Nämnden skall vidare uppskatta beloppet av

de poster, som angivas i 28 § 2 mom. Då anledning därtill föreligger, skall

nämnden därjämte föreslå ändringar i den till prövning föreliggande grundpenningtaxan.

Närmare anvisningar för nämndens verksamhet må utfärdas av kommerskollegium.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 69.

37 §.

Vad i 23, 24 och 26 §§ föreskrives beträffande hamntaxa och hamntaxeärende

skall äga motsvarande tillämpning på grundpenningtaxa och ärende

rörande sådan taxa.

Räkenskaper.

38 §.

Innehavare av lastageplats, för vilken grundpenningtaxa blivit fastställd,

skall för lastageplatsrörelsen föra räkenskaper, så uppställda, att sammanblandning

icke sker med annan av lastageplatsinnehavaren bedriven rorelse.

Lastageplatsräkenskaperna skola avslutas med kalenderår samt i övrigt

föras så, att de utvisa

a) lastageplatsens samtliga tillgångar och skulder samt av lastageplatsens

vinstmedel bildat eget kapital vid slutet av varje år;

b) under året uppburna grundpenningar, däri inräknade de å lastageplatsinnehavarens

egna fartyg belöpande;

c) lastageplatsens övriga intäkter för året, däribland räntor och annan

avkastning av lastageplatsens tillgångar;

d) lastageplatsens kostnader för året, däribland drifts- och underhållskostnader

och räntor, ävensom avskrivningar; samt

e) årets nettoresultat (vinst eller förlust å lastageplatsrörelsen).

Räkenskaperna skola tillika lämna redogörelse för lastageplatsens utgifter

för anskaffande av tillgångar för stadigvarande bruk samt för hur dessa

utgifter finansierats.

Ha vinstmedel använts till att bestrida utgift för lastageplatsen, må detta

icke föranleda att bokföringsvärdet av lastageplatsens anläggningskapital

okas.

Av räkenskaperna skall framgå, hur lastageplatsens tillgångar, utgifter

och avskrivningar fördela sig på olika anordningar.

Det åligger lastageplatsinnehavaren att, där kommerskollegium eller värderingsnämnden

så finner nödigt, tillhandahålla kollegium eller nämnden

lastageplatsräkenskaperna med därtill hörande verifikationer.

Om taxa å sluss-, kanal- och andra farledsavgifter.

39 §.

På ansökan av ägare eller innehavare av sluss, kanal eller annan farled

fastställer kommerskollegium taxa å ersättning för anläggningens begagnande

(sluss-, kanal- eller annan farledsavgift).

40 §.

1 mom. Ansökan om fastställelse av taxa å sluss-, kanal- eller annan farledsavgift

skall ingivas till kommerskollegium.

År fråga om förnyelse av taxa, skall ansökan vara ingiven senast sju

månader innan giltighetstiden för taxan utlöper. Ansökan om fastställelse

av ändring i gällande taxa skall såvitt möjligt ingivas senast sex månader

innan ändringen avses träda i kraft.

Sedan ansökan inkommit till kommerskollegium, skall genom kollegii försorg

på sökandens bekostnad tillkännagivande om framställningen införas i

allmänna tidningarna samt en eller flera ortstidningar. Härvid skall utsättas

viss tid, inom vilken erinringar mot framställningen må göras.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Alaj:ts proposition nr 69.

Där ej särskild anledning föreligger till annat, skall kommerskollegium

inhämta utlåtande från berörda länsstyrelser. Innan beslut meddelas, har

kollegium därjämte att införskaffa den ytterligare utredning, som må erfordras.

2 mom. Är fråga om anläggning, som helt eller huvudsakligen är belägen

inom ett och samma län, skall ansökan icke handläggas i den ordning, som

stadgas i 1 inom., utan skola bestämmelserna i 21 § i tillämpliga delar gälla.

41 §.

I fråga om ansökans innehåll skola bestämmelserna i 22 § 1 och 3 mom.

äga motsvarande tillämpning. Kommerskollegium äger dock för särskilda

fall medgiva undantag från nämnda föreskrifter.

Taxeformulär samt anvisningar för ansökan skola upprättas och tillhandahållas

av kommerskollegium.

42 §.

Beträffande fastställelse av sluss-, kanal- eller annan farledsavgift samt

därmed sammanhängande förhållanden skola i övrigt stadgandena i 2 och

3 §§, 19 § första stycket, 20 § samt 23—26 §§ i tillämpliga delar gälla.

Äro hamn samt sluss, kanal eller annan farled, som står i samband med

hamnen, i samma innehavares hand, må kommerskollegium medgiva, att farleden

i redovisningshänseende räknas till hamnen. För sådant fall skall kollegium

föreskriva erforderliga undantag från bestämmelserna i 2 och 25 §§.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1950.

Genom kungörelsen upphävas förordningen den 31 december 1907 (nr

137 s. 1) angående taxor å hamnavgifter samt förordningen samma dag

(nr 137 s. 8) angående taxor å grundpenningar.

Det ankommer på kommerskollegium att fastställa ändring i sådan hamneller

grundpenningtaxa eller taxa å sluss-, kanal- eller annan farledsavgift,

som fastställts före denna kungörelses ikraftträdande. Har Kungl. Maj :t

före nämnda tidpunkt fastställt område, inom vilket hamnavgift må upptagas,

äger kommerskollegium i den ordning som sägs i denna kungörelse

jämväl fatta beslut om ändring i sådant område.

Har i hamnavgifts- eller grundpenningärende ansökan gjorts före den

1 juli 1950, må till och med den 30 juni 1951 ärendet helt eller delvis handläggas

jämlikt bestämmelserna i ovan nämnda förordningar den 31 december

1907. Prövningen av sådant ärende skall dock städse ankomma på kommerskollegium.

Fastställelse, som sålunda meddelas med stöd av äldre författning,

må icke gälla för längre tid än två år.

507074.

Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.

Doktrin (1)

  1. Bernhard Staedler, Hamnreglemente, FT 1975 nr 3 s. 97, på s. 99 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:78 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående viss ändring av bestämmelserna om utseende av ombud i Europarådets rådgivande församling. a1 i texten
  2. KU 1950:6 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad Igdelse av 79 § 1 mom. lagen den 6 juni 1930 s. 2 i texten

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. FT 1975 s. 97 Bernhard Staedler, Hamnreglemente s. 99 i texten