Sök i Ratio Lex

Angående anslag till statens försöksgårdar för budgetåret 1950/51, m. m

1950-01-17 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:76, Angående anslag till statens försöksgårdar för budgetåret 1950/51, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

1

Nr 76.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till statens

försöksgårdar för budgetåret 1950/51, m. m.; given

Drottningholms slott den ~27 januari 1950.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

G. E. Sträng.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att för bestridande av nettoutgifterna vid statens

försöksgårdar under budgetåret 1950/51 skall anvisas ett förslagsanslag av

156 800 kronor. Vidare förordas, att såsom ett första led i en upprustning av

de nuvarande försöksgårdarna medel skola anslås till utförande av vissa

arbeten å Ugerups och Öjebyns försöksgårdar samt för inköp av ytterligare

mark till Offers försöksgård. För inlösen av vissa skulder, som belasta Wiads

försöksgård, begäres ett belopp av 220 000 kronor. Slutligen föreslås, att ett

anslag å 40 000 kronor skall anvisas för utförande av underhållsarbeten å

vissa lantbruksakademien tillhöriga byggnader vid Experimentalfältet, vilka

disponeras av statens jordbruksförsök.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 76.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott

den 27 januari 1950.

Närvarande: -

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Ericsson, Weijne, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, frågor angående anslag

till statens försöksgårdar för budgetåret 1950/51, m. m. samt anför

därvid följande.

Inledning.

Medel till nettoutgifterna för statens försöksgårdar ha hittills anvisats

under lantbrukshögskolans omkostnadsanslag. Vid behandlingen av nämnda

anslag i årets statsverksproposition (IX. H. T. p. 19) biträdde jag en framställning

av stvrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök

om att medel till försöksgårdarnas nettoutgifter från och med budgetåret

1950/51 skulle anvisas under ett särskilt förslagsanslag, benämnt Lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök: Statens försöksgårdar. Vad

angår medelsbehovet för nästa budgetår under sistnämnda anslag erinrade

jag (IX. H. T. p. 27) om att Kungl. Maj :t den 11 februari 1949 uppdragit åt

styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök att utreda frågan

om den fortsatta utbyggnaden av försöksgårdsverksamheten. Då förslag

i ämnet väntades inkomma inom den närmaste tiden uttalade jag, att anslaget

i riksstatsförslaget för nästa budgetår borde upptagas med endast beräknat

belopp. Med utgångspunkt från de verkliga nettoutgifterna för försöksgårdarna

under budgetåret 1948/49 förordade jag därvid, att detta belopp

skulle bestämmas till 126 000 kronor. I enlighet med min hemställan

föreslog Kungl. Maj :t riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Statens försöksgärdar

för budgetåret 1950/51 beräkna ett förslagsanslag av 126 000 kronor.

Jag torde nu få återkomma till denna anslagsfråga.

Högskolestyrelsen har i anledning av det utredningsuppdrag, som den erhållit

genom Kungl. Maj :ts förenämnda beslut den 11 februari 1949, uppdragit

åt en kommitté inom styrelsen att verkställa utredningen. Kommittén,

som antagit namnet 1949 års försöksgårdskommitté, har bestått av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

3

överinspektören för försöksväsendet Y. Gustafsson, ordförande, rektorn Å.

Hovgård, lantbrukaren G. Brofalk, professorn G. Nilsson-Leissner och ledamoten

av riksdagens första kammare, hemmansägaren Jon N. Jonsson. Den

20 december 1949 har kommittén till högskolestyrelsen avgivit betänkande

med förslag rörande fortsatt utbyggnad av försöksgårdsverksamheten. Styrelsen

har med yttrande den 17 januari 1950 överlämnat betänkandet till

Kungl. Maj:t.

I betänkandet framlägger kommittén ett program för upprustning av de

nu belintliga gårdarnas byggnader och fasta anläggningar. Kommittén föreslår

vidare, att en utvidgad husdj ursförsöksverksamhet skall komma till

stånd vid vissa av gårdarna. Vid sidan av de statliga försöksgårdarna böra

enligt kommitténs åsikt inrättas gårdar, vilka skola drivas av hushållningssällskapen

och huvudsakligen tjäna demonstrations- och upplysningssyften.

Denna fråga anses böra närmare utredas. Slutligen framlägges ett program

för utbyggnad av det statliga försöksgårdssystemet. Programmet innebär

att förutom en försöksgård vid Bogesund med särskilda uppgifter åtta nya

statliga försöksgårdar skola inrättas. Enligt kommitténs förslag bör dock

denna utbyggnad icke genomföras förrän de nuvarande gårdarna upprustats.

Vid behandlingen i årets statsverksproposition av frågan om anslag till

den fasta och den lokala försöksverksamheten anförde jag, att åtskilliga

beröringspunkter funnos mellan denna verksamhet och den, som bedrives

vid de statliga försöksgårdarna. Jag uttalade vidare att detta samband enligt

min mening motiverade att, sedan förslaget rörande utbyggnaden av sagda

gårdar framlagts, även organisationen av den fasta och den lokala försöksverksamheten

skulle överses samt att jag hade för avsikt att hos Kungl.

Maj :t hemställa om bemyndigande att tillkalla särskilda sakkunniga för detta

ändamål.

Med hänsyn till nu anförda förhållanden är jag icke för närvarande beredd

att taga ställning till kommitténs förslag om en utvidgning av den statliga

försöksgårdsverksamheten. Däremot torde — med de undantag som jag

i det löljande kommer att beröra — behovet av de nuvarande försöksgårdarna

icke kunna ifrågasättas. Jag anser därför hinder ej möta, att kommitténs

förslag nu upptages till behandling, såvitt det gäller upprustning av

de nu befintliga försöksgårdarnas byggnader och fasta anläggningar.

I förevarande sammanhang torde jag även få anmäla framställningar av

styrelsen lör lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök om inköp av

vissa fastigheter för sammanläggning med Offers försöksgård, om medel till

inlösen av vissa skulder, som åvila Wiads försöksgård, samt angående anslag

till underhållsarbeten å vissa byggnader vid Experimentalfältet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

Anslaget till statens försöksgårdar.

För innevarande budgetår ha under omkostnadsanslaget till lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök anvisats 89 100 kronor för att täcka

försöksgårdarnas nettoutgifter. Å andra sidan har under anslaget beräknats

cn nettoinkomst av 10 000 kronor från Wiads försöksgård, vilken övertagits

av lantbrukshögskolan från och med den 1 januari 1950.

I samband med fastställandet av omkostnadsstat för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök har Kungl. Maj :t fastställt specialstater för de

olika försöksgårdarna. I dessa stater ha upptagits två maximerade utgiftsposter,

nämligen kostnader för försöksverksamheten och kostnader för investeringar.

Vidare ha upptagits en förslagsvis betecknad post till kostnader

för jordbruksdriften samt en post för särskilda uppbördsmedel (inkomster).

Beträffande posten kostnader för jordbruksdriften har föreskrivits,

att av densamma ej må utan Kungl. Maj :ts medgivande användas högre

belopp än som motsvarar de genom verksamheten vid försöksgården inflytande

inkomsterna efter avdrag eller med tillägg av visst belopp. Anslagsposten

må dock icke i något fall överskridas utan Kungl. Maj :ts medgivande.

Frän och med budgetåret 1944/45 ha de fastställda staterna icke kunnat

hållas vid flertalet försöksgårdar. De verkliga nettoutgifterna ha sålunda

under budgetåren 1944/45—1948/49 uppgått till sammanlagt 673 500 kronor,

medan nettoutgifterna i staterna för dessa budgetår beräknats till allenast

232 400 kronor. De beräknade respektive de faktiska nettoutgifterna

under ett vart av nämnda budgetår ha uppgått till följande belopp.

Budgetåret

1944/45 .......

Beräknat

belopp

....... 26 200

Redovisat

belopp

91 200

1945/46 .......

....... 32 200

126 500

»

1946/47 .......

....... 62 200

165 300

»

1947/48 .......

....... 47 200

163 900

»

1948/49 .......

....... 64 600

126 600

I sin framställning om anslag för budgetåret 1950/51 (skr. “/» 1949)

hemställer styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök,

att till statens försöksgårdar skall för budgetåret 1950/51 anvisas ett förslagsanslag

av 231 300 kronor. Av detta belopp avses 181 300 kronor för de

normala nettoutgifterna, d. v. s. skillnaden mellan de utgifter och de inkomster,

som med någorlunda säkerhet kunna beräknas i förväg. Återstående

belopp, 50 000 kronor, begäres för att täcka oförutsedda utgiftsökningar

rörande jordbruksdriften såsom höjda arbetslöner, prisstegringar

på förbrukningsartiklar in. in. Högskolestyrelsen föreslår, att specialstaterna

för försöksgårdarna i fortsättningen skola fastställas av styrelsen. Vid

bifall härtill avser styrelsen att efter hörande av försöksgårdsföreståndarna

i juni månad för varje försöksgård fastställa en preliminär normalstat för

följande budgetår. En definitiv stat skulle sedan fastställas i januari månad,

då skörderesultaten föreligga. Enligt styrelsens mening böra försöks
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

5

gärdsföreståndarna äga använda ökade inkomster av jordbruksdriften till

investeringar, om nettoutgifterna hållas inom den fastställda normalstatens

ram.

Förslaget är grundat på en utredning, som företagits av en inom styrelsen

utsedd kommitté i syfte att uppnå ett förenklat anslagstekniskt förfarande.

Till motivering för förslaget anföres i huvudsak följande.

Från och med budgetåret 1943/44 ha de för för söksgårdarna fastställda

staterna icke kunnat hållas vid flertalet gårdar. Detta har föranlett ett flertal

framställningar om anslagsöverskridande. Även i de fall, då nettoutgifterna

kunnat hållas, har ofta överskridande måst begäras, eftersom ökade

inkomster icke utan Kungl. Maj :ts medgivande få användas för att täcka

ökade utgifter. Anledningen till att staterna icke kunnat hållas är att försöksgårdsföreståndarnas

och styrelsens beräkningar över inkomster och utgifter

vid försöksgårdarna, vilka beräkningar ligga till grund för staterna,

verkställas omkring ett år före budgetårets ingång och därmed två år före

budgetårets utgång. Så långt i förväg kan en säker uppskattning av inkomster

och utgifter icke göras. Under de gångna åren ha utgifterna för

omkostnader och löner stegrats år från år. Skördeutfall och priser för produkter

ha ännu mindre kunnat beräknas i förväg.

Den omständigheten att staten icke har försäkringar kan vidare medföra

svårigheter att följa staterna. Kreatur och hästar kunna förolyckas, dyrbara

maskiner förstöras o. s. v. I sådana fall kan visserligen överskridande

av specialstaten begäras. Behandlingen av ett dylikt ärende kan dock beräknas

taga minst två månader. Dröjsmålet medför givetvis svårigheter för

försöksgårdarna. Nuvarande utformning av specialstaterna medför även

att föreståndarna först sedan tröskningen avslutats kunna någorlunda säkert

beräkna de belopp, som gården har att röra sig med. Det hittills tilllämpade

systemet för anslagsanvisningen medför slutligen mycket stora

svårigheter för försöksgårdsföreståndarna, enär deras tid till förfång för

försöksverksamheten i hög grad tages i anspråk av frågor rörande gårdens

ekonomi, bokföring och försäljning av gårdens produkter.

I förhållande till det belopp, som för innevarande budgetår anvisats till

försöksgårdarna, innebär den summa, som högskolestyrelsen begärt för

försöksgärdarnas normala nettoutgifter under nästa budgetår, en höjning

med 92 200 kronor. Därvid beräknas utgifterna öka med 104 500 kronor

samt inkomsterna med 12 300 kronor. Av utgiftsökningen hänföra sig 9 300

kronor till kostnader för försöksverksamheten, 35 200 kronor till kostnader

för investeringar och 00 000 kronor till kostnader för jordbruksdriften.

I remissutlåtande den 17 oktober 1949 avstyrker statskontoret högskolestyrelsens

förslag rörande ändring av medelsanvisningen till försöksgårdarna.

Enligt ämbetsverkets åsikt bör en så genomgripande och till sina

konsekvenser svåröverskådlig förändring föregås av en mera ingående utredning

än den, som styrelsen framlagt. Statskontoret anför, att den av styrelsen

upptagna frågan liksom för övrigt spörsmålet om försöksgärdarnas

ekonomi över huvud taget utan tvivel bör ägnas närmare uppmärksamhet.

De senare årens överskridanden av de fastställda staterna ha varit betydande.

De av styrelsen föreslagna åtgärderna kunna icke sägas vara ägnade att

på ett ur statsfinansiella synpunkter godtagbart sätt råda bot på detta

missförhållande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

Upprustning av försöksgårdarnas byggnader och

fasta anläggningar.

Försöksgårdskommittén framlägger i sitt betänkande detalj förslag till de

nuvarande försöksgårdarnas upprustning beträffande byggnader och andra

fasta anläggningar. Kommittén framhåller, att vid de flesta gårdarna därjämte

behövs en ökad och förbättrad inventarieutrustning. Kommittén anser,

att detta behov bör överses och att översynen bör resultera i en plan

för inventarieanskaffning under de närmaste åren. Kostnaderna för att genomföra

det program, som kommittén lagt fram beträffande upprustningen

av byggnader och andra fasta anläggningar, uppskattas till i runt tal 800 000

kronor. För de olika försöksgårdarnas del innebär förslaget i huvudsak

följande.

Ugerups försöksgård. Kommittén föreslår, att två silotorn av betong

skola uppföras för ensilering av sötlupiner in. m. Till stöd härför framhålles,

bland annat, att lupinodlingen på sandjordarna i Kristianstads län

fått en allt större betydelse. Den utgör nämligen ett betydelsefullt led i

kampen mot jordförstöringen genom att lupinernas kraftiga rotsystem förbättrar

jordarnas humusbalans. För att underlätta arbetet i ladugården

förordas att i anslutning till den nya foderavdelningen en foderbana med

fodervagn samt en mekanisk utgödslingsanordning skola anläggas. Kostnaderna

för dessa förbättringar jämte några mindre reparationer beräknas

till 20 100 kronor.

Vidare föreslås, att några stora öppna avloppsdiken, vilka äro dyra i underhåll,

skola igenläggas med rör. De höga underhållskostnaderna föranledas

av de i trakten mycket vanliga sandstormarna. Om dikena igenläggas

skulle en betydande brukningsbåtnad och även någon alstringsbåtnad

vinnas. Ett av dikena omöjliggör nämligen för närvarande en konsekvent

genomförd odling i band. En dylik odling innebär, att skiftena läggas vinkelrätt

mot den förhärskande vindriktningen och besås med t. ex. omväxlande

höstsådda och vårsådda växtslag. Härigenom elimineras risken för

jordflykt. Kostnaderna för företaget uppskattas till 20 000 kronor. Av detta

belopp beräknas emellertid angränsande fastigheter komma att få bidraga

med 4 000 kronor.

Flahults försöksgård. Kommittén finner gårdens nuvarande maskin- och

redskapsutrymmen bristfälliga och otillräckliga. Den förordar därför, att

ett nytt vagns- och redskapslider skall uppföras. Vidare föreslås att ett uthus,

som hör till föreståndarbostaden, skall ersättas med ett nytt. Kostnaderna

för dessa byggnadsarbeten beräknas till sammanlagt 20 500 kronor.

Därjämte anser kommittén, att ett belopp av 29 800 kronor bör ställas till

förfogande för att förbättra tillfartsvägen från Smålands Taberg. Denna väg,

vilken tages i anspråk för den dagliga mjölktransporten, förklaras nämligen

vara svårframkomlig, särskilt vintertid. Slutligen förordas, att till viss

nydränering m. m. skola anvisas 4 000 kronor. Det sammanlagda investe
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

K ungt. Maj:ts proposition nr 76.

ringsbehovet vid gården uppgår sålunda enligt kommitténs förslag till

(20 500 + 29 800 + 4 000 =) 54 300 kronor.

Lanna försöksgård. Kommittén anför, att byggnaderna vid denna försöksgård

till största delen äro 20 år gamla och att de ha avsevärt lägre standard

än byggnader, som uppförts under senare år. Särskilt beträffande bostäderna

komma ganska omfattande reparationer att bliva nödvändiga redan under

de närmaste åren. Kommittén anser dock att det icke för närvarande

föreligger något direkt byggnadsbehov vid gården.

Offers försöksgård. En lagerkällare för rotfrukter och potatis samt ett

s. k. stolpskjul för torkning av mindre höpartier föreslås skola uppföras.

Kostnaderna beräknas till sammanlagt 8 000 kronor. Vidare förordas att

39 000 kronor skola anvisas för inköp av mera jord till gården. En närmare

redogörelse för denna fråga lämnas i det följande.

Gisselås försöksgård. Försöksgårdskommittén har fullföljt det utredningsarbete

rörande lämpligheten av och förutsättningarna för att bibehålla Gisselås

såsom försöksgård, som påbörjats av en av högskolestyrelsen för ändamålet

särskilt tillsatt kommitté. Härvid har den stannat för att föreslå,

att Gisselås skall bibehållas såsom försöksgård. En ledamot, lantbrukaren

G. Brofalk, är dock skiljaktig och anser att försöksgården bör nedläggas.

Kommittén framhåller, att en ganska omfattande upprustning erfordras,

om verksamheten vid försöksgården skall bibehållas i nuvarande omfattning.

Investeringsbehovet uppskattas till 188 000 kronor. Av detta belopp

avses 35 000 kronor för avdikning och detalj av vattning, 66 000 kronor för

inköp av byggnader, jord och skog samt 87 000 kronor för upprustning av

byggnader.

Öjebgns försöksgård. Kommittén erinrar om att det redan innan gården

övertogs av staten år 1945 var uppenbart, att avsevärda investeringar erfordrades

för att sätta gården i stånd. Husdjursförsöksverksamheten, som

ursprungligen avsetts få en betydande omfattning vid gården och som motiverat

dess tillkomst, har på grund av bristfälliga ekonomibyggnader kunnat

bedrivas endast i mycket blygsam omfattning. Byggnaderna äro omoderna

och tungarbetade och inverka därför menligt på gårdens ekonomi.

Kommittén finner det uppenbart att frågan om nya ekonomibyggnader snarast

bör lösas. Den föreslår att delar av den äldre ekonomibyggnaden skola

repareras och att en låghusladugård för 70 mjölkkor skall nybyggas. Enligt

ett förslag, som kommittén låtit utarbeta, uppgå kostnaderna härför till

233 100 kronor. På grundval av detta förslag har styrelsen för lantbrukshögskolan

i sina anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt, att ett anslag

å nämnda belopp skall anvisas för ändamålet. Kommittén föreslår vidare,

att en byggnad, rymmande dels maskinparken, dels lagerhus för rotfrukter

skall uppföras. Byggnaden har kostnadsberäknats till 34 800 kronor.

För renovering av häststallet, vilket skulle tagas i anspråk som försökslada,

upptagas 15 700 kronor. Slutligen föreslås, att för uppförande av

bostäder för två assistenter, för en befallningsman, samt för två arbetare

skola beräknas respektive 80 000, 35 000 och 59 000 kronor. Kommittén

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

framhåller härvid, att gården endast har två arbetarbostäder. Av dessa består

en blott av ett rum och kök. Det sammanlagda investeringsbehovet vid

gården enligt kommitténs förslag uppgår sålunda till (233 100 + 34 800 +

15 700 + 80 000 + 35 000 + 59 000 =) 457 600 kronor.

Brännbergs försöksgård. Försöksgårdskommittén framhåller, att arronderingen

vid Brännberg för närvarande är ganska ogynnsam. Den odlade

arealen är samlad i två långsmala ägofigurer i ungefär rät vinkel mot varandra.

Området mellan dessa ägofigurer, vilket år 1932 förvärvats^till försöksgården,

har ännu icke blivit odlat. Detta bör emellertid ske. Kommittén

föreslår, att i första hand 10 000 kronor skola anvisas för att möjliggöra nyodling

av omkring 5 hektar av nyssnämnda område. Vidare behöva omkring

3,5 hektar av åkerarealen omdikas. Kostnaden härför uppskattas till 3 000

kronor. Slutligen föreslås att 7 900 kronor skola beräknas för förbättring

av infartsvägen och planering kring vissa byggnader. Investeringsbehovet

för gården uppgår sålunda enligt kommitténs förslag till (10 000 + 3 000 +

7 900 =) 20 900 kronor.

I sitt yttrande över kommitténs betänkande understryker styrelsen för

lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök vikten av att den upprustning

av de nuvarande försöksgårdarna, som kommittén föreslagit, skall komma

till stånd såsom ett första stadium i försöksgårdssystemets utbyggnad.

Styrelsen framhåller att, utöver vad kommittén föreslagit, viss nyodling bör

ske vid Öjebyns försöksgård i samband med att vissa betesförsök förläggas

dit. Dessa försök bekostas av medel, som anvisats för betesförsöksverksamheten

i Norrland. Den erforderliga nyodlingsarealen uppskattas till omkring

3,5 hektar och kostnaden för nyodlingen till 7 000 kronor. Styrelsen föreslår,

att detta belopp skall tilläggas den summa, som kommittén beräknat för

upprustning av Öjebyns försöksgård.

Ledamoten av styrelsen, lantbrukaren G. Brofalk, har reserverat sig mot

styrelsens beslut att förorda bibehållande av Gisselås försöksgård.

Framställningen om inköp av ytterligare jord till

Offers försöksgård.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksf örsök (skr. 8/12

1949) hemställer, att ett investeringsanslag av 39 000 kronor skall anvisas

för inköp av fastigheterna Subbersta 22 och Klippen ll i Boteå socken

i Västernorrlands län. Fastigheterna, som gränsa till Offers försöksgård,

avses skola sammanläggas med denna. Av styrelsens skrivelse inhämtas

bland annat följande.

De till inköp föreslagna fastigheterna omfatta cirka 7,5 hektar åker och

äng samt cirka 62 hektar skogsmark. Ägaren har erbjudit styrelsen för

lantbrukshögskolan att köpa dem för 36 000 kronor. Anbudet gäller till

och med den 1 juli 1950. Fastigheterna besväras av ett skogs- och betes
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

9

servitut. Enligt en uppskattning, som företagits av forstmästaren T. Jonsson,

har fastigheternas skog, efter avdrag av den belastning som servitutet

utgör, ett värde av omkring 32 000 kronor. Föreståndaren för försöksgården

har värderat åkerjorden till 14 000 kr.

Beträffande försöksgårdens behov av tillskottsjord framhålles bland annat,

att gårdens åkerareal är väl knapp för att den skall kunna rationellt

brukas med maskiner. För vissa försök, främst sådana som sammanhänga

med växtföljden, behöves vidare jord, som är i något lägre kultur än gårdens

nuvarande jord och som därför är mera representativ för jordbruket

i mellersta Norrland. Kreatursbesättningen kan utökas utan att drifts- och

skötselkostnaderna behöva stiga nämnvärt. Därest försöksgården får mer

skogsmark, kunna fast anställda arbetare samt dragare utnyttjas bättre,

särskilt vintertid.

Högskolestyrelsen anser det begärda priset, 36 000 kronor, godtagbart.

Utöver detta belopp beräknar styrelsen att 3 000 kronor erfordras för att

bestrida vissa kostnader i samband med köpet.

För söksgårdskommittén tillstyrker inköpet.

Inlösen av skulder, som belasta Wiads försöksgård.

Enligt beslut vid 1949 års riksdag (prop. nr 41; r. skr. nr 347) har den

forskning, som bedrivits vid Institutet för husdjursförädling vid Wiad, från

och med den 1 januari 1950 inordnats under lantbrukshögskolan såsom en

självständigt arbetande avdelning av dess institution för avels- och raslära.

Egendomen Wiad har lagts under förvaltning av styrelsen för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök som en försöksgård.

Med stöd av riksdagens bemyndigande har Kungl. Maj :t den 29 december

1949 fastställt ett avtal om statens övertagande av institutets tillgångar, vilket

träffats mellan styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök

samt styrelsen för institutet. Enligt avtalet har institutet förbundit

sig att den 1 januari 1950 med full äganderätt och utan vederlag till stiaten

överlämna institutets samtliga tillgångar, såsom egendomen Wiad med

institutionen, levande och döda inventarier samt allt vad därtill hörer. Staten

skall därvid övertaga betalningsansvaret för institutets fasta skulder.

Dessa uppgå per den 31 december 1949 till 244 486 kronor 83 öre. Av detta

belopp utgöras 24 509 kronor 97 öre av en inteckningsskuld till institutets

pensionsfond. Fonden har dessutom omkring 20 000 kronor innestående å

bankräkning.

Pensionsfonden har upplagts huvudsakligen för att möjliggöra tjänstepensionering

av avdelningsföreståndaren vid institutet, fil. dr C. A. Hallqvist.

Denne har blivit övertalig vid den nya organisationen av institutets

verksamhet. På sätt förutsatts i propositionen nr 41 till 1949 års riksdag

har riksdagen medgivit (prop. nr 142/49, p. 8; r. skr. nr 178), att Hallqvist

må från och med den 1 januari 1950 under sin återstående livstid

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

uppbära en årlig pension från anslaget till diverse pensioner och understöd

in. in. I propositionen nr 41 förordades vidare, att återstående avgifter för

en för Hallqvist i Sveriges privatanställdas pensionskassa (SPP) tecknad

familjepensionsförsäkring skulle gäldas i form av ett engångsbelopp ur

institutets pensionsfond. Återstoden av fonden skulle överföras till statsverket.

Riksdagen har icke framställt någon erinran häremot.

Under framhållande att statens domäner bruka vara gravationsfria hemställer

styrelsen för Icintbrukshögskolan och statens lantbruksförsök (skr.

zs/1 1950), att för inlösen av de skulder, som belasta Wiads försöksgård, skall

å tilläggsstat för innevarande budgetår anvisas ett reservationsanslag av

244 500 kronor.

Anslag till underhållsarbeten å vissa byggnader vid

Experimentalfältet.

Enligt avtal mellan styrelsen för lantbrukshögskolan, å ena, samt lantbruksakademien,

å andra sidan, disponerar lantbrukshögskolan för statens

jordbruksförsöks räkning sedan den 1 januari 1939 vissa akademien

tillhöriga byggnader vid Experimentalfältet. Byggnaderna utgöras av en ladugård

med vagnslider, en byggnad, som förut inrymt ett gasverk, och ett

ishus. Byggnaderna ha tidigare från och med år 1907 varit upplåtna åt

centralanstalten för försöksväsendet på jordbrukets område. Upplåtelsen

åt lantbrukshögskolan är hyresfri men det åligger högskolan att ombesörja

och bekosta tillfredsställande underhåll av byggnaderna.

I anledning av statens jordbruksförsöks förestående avflyttning från Experimentalfältet

ha representanter för statens lantbruksförsök samt lantbruksakademien

med biträde av särskilda sakkunniga besiktigat byggnaderna.

Vid besiktningen ha konstaterats vissa brister i byggnadsunderhållet.

De underhållsarbeten, som ansetts erforderliga, ha kostnadsberäknats

till 40 000 kronor. Under åberopande härav har lantbruksakademien hemställt

hos styrelsen för lantbrukshögskolan, att styrelsen måtte vidtaga åtgärder

för att de erforderliga underhållsarbetena skola bliva utförda.

Med överlämnande av akademiens framställning ävensom av protokoll

över besiktningsförrättningen m. m. hemställer styrelsen för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök (skr. “/u 1949), att Kungl. Maj :t måtte

bevilja lantbruksakademien bidrag med skäligt belopp till förenämnda underhållsarbeten.

Beträffande dessa arbeten inhämtas av handlingarna i ärendet

bland annat följande.

De kostsammaste av de reparationsarbeten, som ansetts böra vidtagas,

äro ny takbetäckning å samt förstärkning av takkonstruktionerna å ladugårdsbyggnaden

och vagnslidret. Genom att tegel pålagts spåntaket å ladugårdsbyggnaden

och vissa bjälkar kapats ha svackor och ojämnheter i

taket uppstått. Dessa åtgärder ha vidtagits redan under den tid då centralanstalten

för försöksväsendet disponerade byggnaderna. Av den beräknade

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 76.

11

kostnaden hänför sig huvuddelen, eller 34 000 kronor, till ladugårdsbyggnaden.

Medelsbehovet för reparation av vagnslidret och det s. k. gashuset

uppskattas till 5 200 respektive 800 kronor.

I ärendet ha remissutlåtanden avgivits av statskontoret den 28 december

1949 och av byggnadsstyrelsen den 17 januari 1950.

Statskontoret har icke något att erinra mot att skäliga underhållskostnader

beträffande ifrågavarande byggnader bestridas av statsverket. Ämbetsverket

förklarar emellertid, att det icke kan bedöma, huruvida det beräknade

kostnadsbeloppet, 40 000 kronor, i sin helhet är att hänföra till

underhåll eller till någon del avser grundförbättringar.

Byggnadsstyrelsen uttalar, att ämbetsverket vid besiktning på platsen

funnit, att de ifrågasatta arbetena helt avse underhåll och att de till 40 000

kronor beräknade kostnaderna måste anses skäliga.

Departementschefen.

Jag torde först få behandla frågan om anslag till försöksgårdarna för

nästa budgetår. Den omständigheten att staterna för gårdarna i regel icke

kunnat hållas under senare år och att ett flertal framställningar måst göras

hos Kungl. Maj :t om överskridande har föranlett högskolestyrelsen att

föreslå vissa ändringar i formerna för medelsanvisningen. Kungl. Maj :t

har redan i riksstatsförslaget för budgetåret 1950/51 biträtt detta förslag,

såvitt detsamma avser att medelsanvisningen skall ske under ett särskilt

förslagsanslag. I övrigt innebär förslaget att fastställandet av staterna för

försöksgårdarna skall delegeras till styrelsen för lantbrukshögskolan. Vidare

förutsättes, att medel skola beräknas för att täcka oförutsedda utgifter

och att staterna skola grundas på uppskattningar av medelsbehovet, som

icke gjorts så långt i förväg som nu är fallet.

Med anledning av vad högskolestyrelsen sålunda föreslagit vill jag först

erinra om att de årliga kostnaderna för försöksgårdsverksamheten blivit

väsentligt högre än vad man från början ansåg sig behöva räkna med. I

1943 års statsverksproposition (IX H. T. punkt 16) framhöll dåvarande

chefen för jordbruksdepartementet önskvärdheten av att verksamheten vid

försöksgårdarna — då ränta icke beräknades å vare sig jordbruks- eller inventariekapital

och då gårdarna icke heller belastades med utgifter för

driftsledare — bedreves så att den, bortsett från ofrånkomliga extra kostnader

för försöksverksamheten, icke behövde föranleda direkta bidrag av

statsmedel. I själva verket ha emellertid, såsom framgår av den förut lämnade

redogörelsen, avsevärda belopp utöver vad som motsvarar de extra

kostnaderna för försöksverksamheten årligen måst ställas till gårdarnas

förfogande.

Enligt min mening kan man ej heller räkna med att det önskemål, som

dåvarande departementschefen uttalade år 1943, skall kunna förverkligas

för försöksgårdarna som en enhet betraktade. Försöken inverka på grund

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kunql. Maj.ts proposition nr 76.

av sin beskaffenhet i regel störande och försämrande på resultatet av jordbruksdriften

i betydligt större utsträckning än som motsvaras av de direkta

kostnaderna för försöken. Vid vissa av de norrländska försöksgårdarna äro

vidare de naturliga förutsättningarna för en lönsam jordbruksdrift mindre

goda. Slutligen har otvivelaktigt i viss utsträckning en önskvärd rationalisering

av driften hindrats av medelsbrist.

Jag delar vidare högskolestyrelsens uppfattning, att det nuvarande systemet

för reglering av försöksgårdarnas ekonomiska förhållanden icke är fullt

tillfredsställande. Sålunda finner jag det önskvärt, att detaljfrågor rörande

de ekonomiska förhållandena vid de olika gårdarna i större omfattning än

vad nu är fallet skola kunna avgöras av underordnad myndighet, att frågor

om anvisande av medel för oförutsedda utgifter skola kunna handläggas

enklare än nu, då alla dylika ärenden måste prövas av Kungl. Maj :t, samt

att över huvud en smidigare form skall finnas för bestämmande av medelsanvisningen

till de olika gårdarna och för dispositionen av de anvisade medlen.

En dylik ökad frihet får dock givetvis ej leda till att Kungl. Maj :t

kommer att sakna möjlighet att effektivt reglera användningen av medel

för olika ändamål.

Ur nu anförda synpunkter kan jag delvis ansluta mig till det förslag, som

högskolestyrelsen framlagt. Jag anser sålunda att staterna för de olika försöksgårdarna

i fortsättningen böra fastställas av högskolestyrelsen och ej,

såsom hittills, av Kungl. Maj :t. Det bör emellertid ankomma på Kungl.

Maj :t att bestämma storleken av de belopp, som för samtliga gårdar skola

få användas till utgifter för försöksverksamheten och för investeringar.

Även storleken av det nettotillskott av statsmedel, som skall få medräknas

vid upprättandet av staterna, bör bestämmas av Kungl. Maj :t. Vidare torde

Kungl. Maj :t böra föreskriva, att styrelsen vid fastställandet av staterna

skall reservera viss del av sistnämnda belopp för oförutsedda utgiftsökningar.

Styrelsen bör äga medgiva överskridande av staterna endast inom

ramen för detta belopp. Frågor om ytterligare överskridanden böra prövas

av Kungl. Maj :t. Därest överskott i förhållande till staten skulle uppkomma

på någon gård, bör det likaledes ankomma på Kungl. Maj :t att pröva, om

och i vad mån detta överskott skall få användas för utvidgning av försöksverksamheten

eller för ytterligare investeringar.

De åtgärder, som nu föreslagits, torde få betraktas som ett försök. De

praktiska erfarenheterna torde sålunda få avgöra, huruvida andra vägar

måste sökas för att en tillfredsställande form för medelsanvisningen till

försöksgårdarna skall erhållas.

Vad angår medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår anser jag

mig icke kunna förorda någon anslagshöjning för försöksverksamheten.

För detta ändamål torde böra beräknas oförändrat 102 800 kronor. Försöksgårdskommiltén

har föreslagit, att gårdarnas behov av ökad och förbättrad

inventarieutrustning skall utredas, så att en plan för inventarieanskaffning

under de närmaste åren kan uppgöras. Jag finner kommitténs förslag

lämpligt. Det torde få ankomma på högskolestyrelsen att låta verkställa en

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

13

sådan utredning. I avbidan på resultatet av en dylik översyn bör enligt

min mening anvisningen till investeringar under nästa budgetår bibehållas

oförändrad. För ändamålet torde sålunda böra beräknas 48 000 kronor.

Till försöksgårdsledningen för Brännberg och Sunderbyn torde böra upptagas

oförändrat 3 900 kronor. Kostnaderna för jordbruksdriften och inkomsterna

av denna för budgetåret 1950/51 uppskattar högskolestyrelsen

till 407 400 respektive 425 300 kronor. Inkomsterna beräknas sålunda överstiga

utgifterna med 17 900 kronor. Jag har icke något att erinra mot dessa

beräkningar. Såsom jag nyss uttalat torde visst belopp böra upptagas för

att täcka oförutsedda kostnadsökningar eller inkomstminskningar. Högskolestyrelsen

har för detta ändamål begärt 50 000 kronor. Enligt min mening

bör ett belopp av 20 000 kronor anses tillräckligt. I likhet med högskolestyrelsen

anser jag försiktigheten bjuda att man icke räknar med någon nettoinkomst

från Wiads försöksgård under nästa budgetår. Jag torde i detta

sammanhang få nämna, att en framställning om försäljning av Sunderbyns

försöksgård för närvarande prövas inom jordbruksdepartementet. En försäljning

av gården torde emellertid icke nämnvärt påverka medelsbehovet

under förevarande anslag. Anslaget torde sålunda för nästa budgetår böra

uppföras med (102 800 -j- 48 000 -{- 3 900 -— 17 900 + 20 000 =) 156 800

kronor.

Jag torde härefter få övergå till försölcsgårdskommitténs förslag rörande

upprustning av de nuvarande försöksgårdarnas byggnader och fasta anläggningar.

Ett genomförande av detta skulle kräva en medelsanvisning av

omkring 800 000 kronor. En investering av denna storlek kan givetvis icke

nu komma i fråga. Jag torde i detta sammanhang få erinra om att det förslag

beträffande uppförande av ny ladugård m. m. vid Öjebyns försöksgård,

som ingår i nämnda program och som kostnadsberäknats till 233 100 kronor,

upptagits av högskolestyrelsen i dess äskanden om anslag till byggnadsarbeten

för budgetåret 1950/51 men ej biträtts av Kungl. Maj :t (statsverkspropositionen,

bil. 29, p. 3). Vidare ingå i programmet investeringar

å Gisselås försöksgård för en sammanlagd kostnad av 188 000 kronor.

Jag lutar närmast åt den uppfattningen, att Gisselås försöksgård bör nedläggas.

Slutlig ståndpunkt i denna fråga torde emellertid böra tagas först

i samband med prövningen av kommitténs förslag rörande försöksgårdssystemets

utbyggnad. Innan beslut i frågan fattats böra några investeringar

i gården icke göras. Vad angår kommitténs förslag i övrigt finner jag det

önskvärt, att upprustningen påbörjas genom att medel för nästa budgetår

anvisas till utförande av de mest angelägna investeringarna. Med hänsyn

till att de åtgärder, som föreslagits beträffande Ugerups försöksgård, äro

av intresse för den aktuella kampen mot jordförstöringen å Skånes sandjordar,

förordar jag, att dessa åtgärder skola utföras under nästa budgetår.

I enlighet med kommitténs uppskattning av kostnaderna torde för ändamålet

böra anvisas 36 100 kronor. Då bostadsbeståndet vid öjebyns försöksgård

icke är tillfredsställande föreslår jag, att såsom ett första led i upprustningen

av detsamma eu arbetarbostad skall uppföras under nästa bild
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

getår. För detta ändamål torde böra beräknas 29 500 kronor. Slutligen anser

jag, att till de mest angelägna investeringarna bör hänföras det föreslagna

förvärvet av ytterligare mark till Offers försöksgård. Den begärda

köpeskillingen, 36 000 kronor, finner jag godtagbar. Då enligt min mening

några särskilda medel till omkostnader i samband med köpet icke behöva

anvisas, torde för ändamålet böra upptagas 36 000 kronor. För upprustning

av de nuvarande försöksgårdarnas byggnader och fasta anläggningar

torde sålunda för nästa budgetår böra anvisas (36 100 + 29 500 + 36 000 =)

101 600 kronor.

I likhet med högskolestyrelsen finner jag det lämpligt, att de skulder,

som belasta Wiads försöksgård, skola inlösas. Dessa skulder uppgå till i

runt tal 244 500 kronor. Härav utgöras emellertid omkring 24 500 kronor

av en skuld till Wiadinstitutets pensionsfond. Då denna fond skall tillföras

statsverket, torde hänsyn icke behöva tagas till sistnämnda belopp.

För inlösen av skulderna torde sålunda erfordras ett anslag å 220 000 kronor.

Medel för detta ändamål och för den upprustning av försöksgårdarna,

som jag nyss förordat, torde böra anvisas under ett gemensamt anslag å

kapitalbudgeten under Statens affärsverksfonder: Domänverket och benämnas

Byggnadsarbeten och markförvärv m. m. för statens försöksgårdar.

Anslaget torde för nästa budgetår böra uppföras med (101 600 4- 220 000 = )

321 600 kronor.

Till slut torde jag få beröra framställningen om anslag till lantbruksakademien

för byggnadsarbeten å vissa byggnader vid Experimentalfältet, vilka

disponeras av statens jordbruksförsök. Av den redogörelse, som lämnats i

det föregående, torde framgå, att dessa arbeten avse sådant underhåll av

byggnaderna, som enligt avtal åvilar lantbrukshögskolan. Då byggnadsstyrelsen

funnit de kostnader å 40 000 kronor, som beräknats för dessa arbeten,

skäliga, tillstyrker jag, att ett anslag å nämnda belopp skall anvisas

för ändamålet å riksstaten för budgetåret 1950/51. Anslaget torde böra benämnas

Underhållsarbeten å vissa lantbruksakademien tillhöriga byggnader

vid Experimentalfältet och vara obetecknat.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen, att

1) å riksstaten för budgetåret 1950/51 under nionde huvudtiteln

anvisa

a) till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:

Statens försöksgårdar ett förslagsanslag av 156 800 kronor;

b) till Underhållsarbeten å vissa lantbruksakademien tillhöriga

byggnader vid Experimentalfältet ett anslag av

40 000 kronor;

2) å kapitalbudgeten för budgetåret 1950/51 under Statens

affärsverksfonder: Domänverket till Byggnadsarbeten

och markförvärv m. m. vid statens försöksgårdar anvisa

ett investeringsanslag av 321 600 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

15

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Olof Cederstrand.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:241 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående provisorisk förhöjning av familjepenning. a1 i texten