Sök i Ratio Lex

Angående inhämtande av riksdagens samtycke till förordnande om tillämpning av vissa bestämmelser i allmänna förfogandelagen den 22 juni 1939 (nr 293)

7 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:81, Angående inhämtande av riksdagens samtycke till förordnande om tillämpning av vissa bestämmelser i allmänna förfogandelagen den 22 juni 1939 (nr 293)

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

I

Nr 81.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inhämtande av

riksdagens samtycke till förordnande om tillämpning

av vissa bestämmelser i allmänna förfogandelagen den

22 juni 1939 (nr 293); given Drottningholms slott den

24 februari 1950.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över folkhushållningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredraganden

hemställt.

GUSTAF.

John Ericsson.

Sammanfattning.

I propositionen hemställes om riksdagens samtycke till förordnande, att

2—5 §§ förfogandelagen skola äga tillämpning under tiden den 1 juli 1950

—den 30 juni 1951, 2 § andra stycket samt 4 och 5 §§ dock endast i den

män det erfordras för att tillgodose krigsmaktens beredskapsbehov.

liihang till riksdagens protokoll 1950. I sand. Nr 81.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr St.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet a Drottningholms

slott den 2''i februari 1950.

N är varande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Ericsson, Weijne, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

t. f. chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Ericsson fråga om

tillämpning under tiden den 1 juli 1950—den 30 juni 1951 av vissa bestämmelser

i allmänna förfogandelagen den 22 juni 1939 (nr 293) och anför

därvid följande.

Allmänna förfogandelagen utfärdades den 22 juni 1939 (nr 293) och

gällde ursprungligen till och med den 31 mars 1940. Lagens giltighetstid

förlängdes sedermera med ett år i sänder till och med den 30 juni 1949.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i proposition nr 210 till 1949 års riksdag

( r. skr. nr 317/1949) har lagen i något förändrad form genom lag den 3 juni

1949 (nr 273) erhållit fortsatt giltighet till och med den 31 december 1952.

1 § förfogandelagen upptar förutsättningarna för lagens tillämplighet och

förfarandet, när lagen skall sättas i tillämpning, medan 2—7 §§ innehålla

Kungl. Maj:ts fullmakter. Övriga paragrafer (8—31 §§) innehålla speeialstadganden

i anslutning till fullmaktsparagraferna samt bestämmelser om

ersättning, påföljder in. in.

Innehållet i 2—7 §§ i förfogandelagen är i korthet följande.

Enligt 2 § äger Kungl. Maj :t — där så finnes erforderligt — meddela föreskrifter

om avstående till kronan av förnödenhet för att tillgodose behovet

för befolkningen eller produktionen eller för krigsbruk eller annat ändamål

av betydelse för det allmänna (första stycket) samt om viss skyldighet att

verkställa sedvanlig beredning av förnödenheterna (andra stycket). Jämlikt

tredje stycket kan föreskrift enligt paragrafen avse även förnödenhet, som

tillverkas eller importeras efter föreskriftens meddelande.

I 3 § stadgas om beslag å förnödenhet, som avses i 2 §, samt i 4 § om upplåtelse

med nyttjanderätt till kronan av fastighet, byggnad, järnväg eller

annan anläggning, fartyg, motorfordon eller annat transportmedel för behov

som avses i 2 § eller för sjukvårdsändamål, för beredande av tjänstelokal

åt offentlig myndighet eller för annat liknande ändamål.

5 § innehåller bestämmelser om skyldighet för ägare eller innehavare av

fastighet, fabrik eller annan anläggning, järnväg, fartyg, motorfordon eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr St.

annat transportmedel att för behov som avses i 2 § frambringa, tillverka,

bereda, iståndsätta eller tillhandahålla respektive verkställa forsling av förnödenhet.

6 § stadgar om upplåtelse av byggnad eller del därav eller markområde

eller annat utrymme till kronan för att bereda bostad åt husvilla eller för

förvaring av arkivalier eller samlingar eller för annat liknande ändamål.

7 § innehåller föreskrifter om tillhandahållande av elektrisk kraft från

starkströmsanläggning för kronans räkning eller upplåtelse av sådan anläggning

eller del därav till kronan för att tillgodose befolkningens eller

produktionens behov av elektrisk kraft eller eljest för ändamål av betydelse

för det allmänna.

Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, äger Kungl. Maj:t enligt

1 § första stycket förfogandelagen, utan medverkan av riksdagen, förordna

att lagens fullmaktsbestämmelser skola sättas i tillämpning. Riksdagens

godkännande av sådant tillämpningsförordnande är dock förutsättning för

förordnandets giltighet utöver viss kortare tid.

Under andra utomordentliga, av krig föranledda förhållanden äger Kungl.

Maj:t enligt 1 § andra stycket förfogandelagen endast med riksdagens samtycke

förordna om tillämpning av vad i 2—7 §§ stadgas. Förordnandet gäller

i sådant fall under viss tid, högst ett år, och kan inskränkas till att avse

endast vissa av bestämmelserna i fråga eller vissa ändamål. Sedan 1949

års riksdag enligt nämnda skrivelse nr Öl7 lämnat samtycke som nyss sagts,

har Kungl. Maj:t genom förordning den 3 juni 1949 (nr 274) förordnat, att

2—5 och 7 §§ förfogandelagen skola äga tillämpning under tiden den 1

juli 1949—den SO juni 1950, 4 § dock endast i den mån det erfordras för

alt tillgodose krigsmaktens beredskapsbehov.

För bedömande av frågan i vad män behov av tillämpning av 2—5 och

7 §§ förfogandelagen kan väntas föreligga jämväl under tiden den I juli

1950- den 30 juni 1951 ha yttranden inhämtats från armé-, marin- och flygförvaltningarna,

fortifikationsförvallningen, riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap, statens livsmedelskommission, statens bränslekommission

och statens priskontrollnämnd.

Arméförvaltningen, marinförvaltningen och flygförvaltningen ha samtliga

uttalat sig för förlängning av giltigheten av nuvarande bestämmelser.

Marinförvaltningen har i samband därmed särskilt framhållit, att förfogandelagen

beredde möjlighet att, när rekvisitionslagstiftningen ej kunde

tillämpas, tillgodose försvarets behov av oundgängliga förnödenheter och

atl bestämmelsen i 5 § förfogandelagen kunde åstadkomma erforderlig

prioritet åt militära beställningar och vara av betydelse för beredskapsfrågor.

Fortifikationsförvallningen bär med hänsyn till önskvärdheten av all

i ett skärpt läge snabbt kunna genomföra planerad utbyggnad av rikets befästningar

och för detta ändamål disponera såväl erforderlig mark som

lokalt förefintlig materiel av olika slag — ansett att ett upphörande av möj
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kanyl. Maj:ls proposition nr SI.

ligheten att enligt allmänna förfogandelagen taga i anspråk erforderlig mark

in. m. skulle i nuvarande läge kunna medföra vissa risker, som ej finge underskattas.

Fortifikationsförvaltningen har därför funnit det olämpligt, att

ifrågavarande bestämmelser i förfogandelagen för närvarande sattes ur

tillämpning.

Från livsmedelskommissionens sida har uttalats, att för livsmedelskommissionens

verksamhetsområde allenast syntes erforderligt att förordnande

om tillämpning av allmänna förfogandelagen under tiden den 1 juli 1950—

30 juni 1951 avsåge 2 § första och tredje styckena samt 3 §, därvid kommissionen

emellertid framhållit, att möjlighet i och för sig torde finnas att

— med undantag av kafferansoneringen — upphäva samtliga å förfogandelagen

grundade ransoneringar och till stöd för återstående regleringsåtgärder

i stället utfärda författningar, som icke grundade sig på förfogandelagen.

Priskontrollnämmlcn har anfört:

Få flera viktiga varuområden äro prisregleringsbestämmelserna beroende

av författningar, som utfärdats med stöd av allmänna förfogandelagen.

Kungörelserna den 17 maj 1940 (nr 306) angående beslag å vissa hudar och

skinn samt den 28 mars 1941 (nr 170) angående utvidgat beslag å hudar

och skinn, vilka kungörelser bygga på 2 § första och tredje styckena samt

3 § allmänna förfogandelagen, utgöra sålunda grundvalen för prisregleringen

av skodon enligt det s. k. P-skosystemet. Detta system torde icke

kunna avvecklas utan avsevärda prishöjningar på alla slag av skodon i de

lägre prisklasserna. Till samma kategori författningar torde vidare få räknas

bland annat kungörelsen den 23 november 1945 (nr 714) om viss inskränkning

i rätten att använda textilvaror för yrkesmässig tillverkning

eller beredning av varor till avsalu. Med stöd av sistnämnda kungörelse ha

utfärdats vissa tillverkningsföreskrifter, vilka måste anses utgöra eu nödvändig

grundval för den nuvarande prisregleringen beträffande såväl vissa

garner och vävnader som färdiga konfektionsvaror, bland vilka särskilt

blåkläderna böra nämnas.

Till undvikande av prishöjningar, som skulle medföra stora svårigheter

för den ekonomiska stabiliseringspolitiken, torde det med hänsyn till de

anförda förhållandena vara nödvändigt, att 2 8 första och tredje styckena

samt 3 g allmänna förfogandelagen erhålla fortsatt tillämpning under tiden

den 1 juli 1950—den 30 juni 1951.

Däremot torde fortsatt tillämpning av föreskrifterna i 2 andra stycket

samt 4, 5 och 7 §§ allmänna förfogandelagen icke vara behövlig ur de synpunkter,

som priskontrollnämnden har att bevaka.

Bränslekommissionen har i sitt yttrande inledningsvis erinrat om att av

de regleringar, som förekommit inom bränslekommissionens verksamhetsområde,

numera endast återstode regleringarna av handeln med koks och

antracit samt av handeln med vissa flytande bränslen.

Beträffande regleringen av handeln med koks och antracit har kommissionen

anfört.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj:ts proposition nr <S7.

Ändamålet med denna reglering är dels att fördela dessa bränslen inom

landet på ett ur försörjningssynpunkt lämpligt sätt dels ock att hålla fobpriser

och fraktkostnader ävensom prisnivån inom landet på eu så låg nivå

som möjligt. I nuvarande läge med subventionering av hushållens bränslekostnader

torde en statlig medverkan inom förevarande område vara ofrånkomlig.

Det har därför ansetts nödvändigt att regleringen av handeln med

koks och antracit äger bestånd tills vidare. Vid tidpunkten för hävandet av

regleringen med stenkol den 1 juni förlidet år befunnos förhållandena på

stenkolsmarknaden vara beroende av så många oberäkneliga faktorer all

det icke ansågs möjligt att då häva de gällande beslagsförfattningarna. Förhållandena

på kol- och koksmarknaden torde alltjämt vara så labila och

svårbedömbara, att det icke kan anses tillrådligt att häva gällande beslagsförfattningar

förrän regleringen på området upphört.

Bränslekommissionen har slutligen, under erinran om att beträffande de

flytande bränslena någon beslagsförfattning icke funnes, framhållit, att försörj

ningsläget på de områden, där kommissionen för övrigt tidigare varit

verksam icke ingåve några farhågor för tid, som nu kunde överblickas, varför

man icke torde behöva räkna med några ytterligare regleringsåtgärder.

Med hänsyn till vad sålunda anförts har kommissionen som sin mening

framfört, att tillämpligheten av 2, 3 och 5 §§ i allmänna förfogandelagen

borde utsträckas ytterligare ett år, räknat från och med den 1 juli 1950.

I motsats till övriga hörda myndigheter har liksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap framhållit, alt ur nämndens synpunkter behov ej syntes

föreligga av möjlighet att fortsättningsvis kunna tillämpa 2—5 och 7 §§

förfogandelagen.

Föredraganden. Försörjningsläget bar under det senaste året avsevärt

förbättrats, vilket gjort det möjligt all upphäva ell flertal ransoneringar på

myckel betydelsefulla områden. Alltjämt kvarstå emellertid eu del regleringar,

främst avseende fördelningen av råvaror. Dessa regleringar grunda

sig å allmänna förfogandelagen. För att kunna bedöma huruvida förfogondelageus

bestämmelser komma att vara behövliga även för det år, som

loljer efter den 30 juni 1950, är det därför nödvändigt alt försöka bilda sig

en uppfattning om utvecklingen av försörj ningsläget i stort för detta år

och om de eventuella regleringar som på grund av denna bedömning kunna

anses erforderliga. Att redan nu göra några mera bestämda uttalanden

härom är givetvis ej möjligt. I del följande lämnas eu kortfattad översikt

över läget inom olika försörjningsområden.

Skörden av brödspannmål år 1949 uppgick enligl preliminära uppgifter

till 939 milj. kg, vilket är den näsl högsta siffra som noterats sedan förkrigstiden.

Tillsammans med övergångslager av gammal skörd täcker årets

skörd väl del inhemska behovet och lämnar dessutom rum för eu icke obetydlig

nettoexport. Potatisskörden utgjorde I <>()(> milj. kg och var därmed

s. 6 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 81.

6

en av de lägsta som redovisats under det senaste årtiondet. Den är dock

tillräcklig för att täcka det inhemska behovet av mat- och fabrikspotatis.

Sockerbetsskörden beräknas medge tillverkning av 291 milj. kg råsocker,

vilket motsvarar ungefär 80 % av det inhemska årsbehovet.

Animalieproduktionen har under det gångna året visat en fortsatt uppgång.

Produktionen av mjölk har i det närmaste uppnått förkrigsnivån. Invägningen

av mjölk steg 1949 till 3 679 milj. kg, vilket är den högsta siffra

som någonsin uppnåtts. Även 1949 års produktion av mejerisiuör och ost

98,1 resp. 65,5 milj. kg — är hög, i fråga om ost t. o. m. den högsta som

någonsin noterats.

Utvecklingen har som bekant medgivit, att försäljning av tjock grädde

och hellet ost kunnat friges. Standardiseringen av konsumtionsmjölken till

3 c/o fetthalt kvarstår dock fortfarande och har inneburit ett ej obetydligt

tillskott till smörproduktionen. Till följd av produktionsökningen har uppslått

en lagerökning av såväl smör som ost. I fråga om båda varuslagen

har eu viss export ägt rum. Av mycket stor betydelse för vår matfettsförsörjning

har varit den omfattande ol jeväxtskörden under senare år.

På kött råder alltjämt viss knapphet beroende på att nötkreatursstammen

starkt beskurits i förhållande till förkrigstiden. Viss import måste här

tillgripas för att täcka efterfrågan. Fläskproduktionen har överskridit produktionen

under de sista förkrigsåren samt i stort sett medgivit täckning

av det inhemska behovet.

Produktionen av ägg har visat en fortsatt stegring och en betydande export

har förekommit hela år 1949 och pågår fortfarande. Förkrigsnivån för

produktionen har väsentligt överskridits.

Vår försörjning med livsmedel är, som av del föregående framgår, i stort

sett tillfredsställande. Vissa råvaruregleringar inom detta försörjningsområde

kvarstå alltjämt, men det torde ej vara omöjligt att såsom livsmedelskommissionen

påpekat grunda dylika regleringar, därest de över huvud

behöva bibehållas, på andra regler än allmänna förfogandelagens. Beträffande

kaffe synes den nuvarande konsumtionsregleringen vara nödvändig,

sä länge valutaläget gör en begränsning av importen erforderlig.

Vad det industriella området angår torde helt allmänt kunna sägas, atl

beliovstäckningen är tillfredsställande, så tillvida att flertalet viktiga ändamål

kunna tillgodoses. Inom vissa sektorer av näringslivet ha dock svårigheter

uppstått, exempelvis beträffande tunnplåt för radiatorer, bleckplåt för

konserveringsändamål in. m. Fn detaljerad redogörelse för produktion och

försörjningsläge inom viktigare industriella varuområden återfinnes i Bihang

3 (Nationalbudgeten, sid. 17—26) till statsverkspropositionen till 1950

års riksdag, bilaga 1, Inkomsterna, till vilken må hänvisas.

Av de regleringar som kvarstå inom detta område må nämnas råvaruregleringarna

å läderområdet, varå skyldigheten att tillverka s. k. P-skor grundar

sig, samt inom textilområdet. Av konsumtionsregleringar kan nämnas

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr S1. 7

regleringen av koks och antracit, som till stor del kan sägas vara betingad

av subventioneringen av dessa bränslen. Regleringen av handeln med flytande

bränslen har numera upphävts.

Det torde vara uppenbart, att bestämmelserna i 2 § första och tredje styckena

och 3 § förfogandelagen, vilka bestämmelser utgöra den rättsliga grunden

för bestående regleringar, böra bibehållas även för tiden efter den 30 juni

1950. Man torde nämligen få utgå från att åtskilliga av nu gällande regleringar

komma att kvarstå efter den 30 juni 1950. Kungl. Maj:t bör därför

erhålla törlängt bemyndigande att förordna om tillämpning av nu nämnda

lagrum.

Vad beträffar 2 § andra stycket samt 4, 5 och 7 §§ synes, med hänsyn

till det förbättrade försörjningsläget, ett allmänt behov av tillämpning av

dessa lagrum knappast komma att föreligga under den tid, varom nu är

fråga. De militära myndigheterna ha emellertid — under framhållande av

den betydelse lagrummen i fråga äga för tillgodoseende av de militära beredskapsbehoven

— ansett, att möjlighet alltjämt bör finnas att tillämpa

desamma. Denna synpunkt synes icke kunna frånkännas berättigande,

i vad gäller 2 § andra stycket samt 4 och 5 §§. Däremot torde värdet av

möjligheten att kunna tillämpa 7 § vara relativt litet även ur dessa synpunkter.

Jag finner mig därför böra förorda, att förordnande om förfogandelagens

tillämpning skall omfatta även 2 § andra stycket samt 4 och

5 §§, varvid dock fullmakten beträffande dessa lagrum bör begränsas till

att avse tillgodoseendet av allenast militära beredskapsbehov.

Sammanfattningsvis vill jag alltså föreslå, att förordnande om förfogandelagens

tillämpning under liden den 1 juli 1950—den 30 juni 1951 skall

omfatta 2 § första och tredje styckena samt 3 § ävensom, med den begränsning

som nu angivits, 2 § andra stycket samt 4 och 5 §§.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t inåt le

föreslå riksdagen

att lämna samtycke till att Kungl. Maj:t med stöd av 1 §

andra stycket allmänna förfogandelagen förordnar, att 2

5 §§ samma lag skola äga tillämpning under tiden den 1 juli

1950 den 30 juni 1951, 2 § andra stycket samt 4 och 5 SS

dock endast i den mån det erfordras för att tillgodose krigsmaktens

beredskapsbehov.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t

Konungen, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ing nar .l.son Rörs.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:94 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition med förslag till lag om rätt för hantverkare att sälja gods so77i ej avhämtats. s. 11 i texten
  2. 2LU 1950:25 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående inhämtande av riksdagens samtycke till förordnande om tillämpning av vissa bestämmelser i allmänna f s. 1 i texten