Sök i Ratio Lex

Angående företagsräkning

11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:85, Angående företagsräkning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

1

Nr 85.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående företagsräkning;

given Drottningholms slott den 10 februari

1950.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

John Ericsson.

Sammanfattning.

I Sverige har tidigare endast en företagsräkning anordnats, nämligen år

1931. Med hänsyn till den utveckling, som vårt näringsliv därefter genomgått,

äro uppgifterna till denna räkning i stort sett föråldrade. Aktuella uppgifter

i ämnet kunna icke heller erhållas från annan statistik eller annat

material. En närmare statistisk kännedom om vårt näringsliv kan därför

blott erhållas genom en ny företagsräkning. Behov av en aktuell företagsstatistik

har framträtt på flera områden. En sådan har betydelse bl. a. för

konjunkturinstitutets undersökningar rörande den allmänna ekonomiska

utvecklingen i landet och för nationalbudgetberäkningarna samt för åtgärder

på arbetsmarknadens område och för utvecklingen av hantverket och

småindustrien. Frågan om en ny företagsräkning har senast väckts av kommerskollegium

efter kontakt med representanter för ett stort antal berörda

myndigheter och organisationer. I propositionen föreslås, att en ny företagsräkning

anordnas i kommerskollegii regi och att till vissa förberedelser för

denna räkning sammanlagt 54 200 kronor anvisas å riksstaten för nästa budgetår.

1 Ilihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 85.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 85.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Höns

Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott

den 10 februari 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden*

Möller, Sköld, Quensel, Yougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,.

Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, fråga om företagsräkning

och anför därvid följande.

En företagsräknings uppgift är att klarlägga de inom skilda näringsgrenar

och lokala områden förekommande företagens antal, verksamhetsart,

rättsliga organisation, omsättning, personal, användning av mekanisk kraft

in. in. En sådan räkning utgör ett komplement till övrig ekonomisk statistik

och möjliggör en fördjupad inblick i näringslivets organisation, omfattning,

inre byggnad och funktioner.

I Sverige har hittills endast en företagsräkning genomförts, nämligen år

1931. För denna räkning anvisade riksdagen under budgetåren 1930/31—

1934/35 sammanlagt 248 000 kronor, därav 25 000 kronor till förberedelsearbeten.

Bestämmelser om skyldighet att avgiva uppgifter till räkningen

in. in. meddelades av Kungl. Maj:t i kungörelse den 22 juli 1931 (nr 311).

Räkningen utfördes av kommerskollegium och omfattade samtliga företag,

även statliga och kommunala, oberoende av storlek, inom de flesta näringsgrenar.

Undantag gjordes för jordbruk, skogsbruk i direkt förening med

jordbruk samt viss verksamhet, som ej ansågs äga karaktär av näring i

vanlig bemärkelse, såsom statlig och kommunal förvaltning, religionsvård,

undervisningsväsende, försvarsväsende, social verksamhet i allmänhet samt

vetenskaplig, litterär, konstnärlig och läkarverksamhet och därmed jämförlig

sysselsättning. En fullständig redogörelse för räkningen och dess resultat

publicerades år 1935 av kommerskollegium i publikationsserien Statistiska

Meddelanden (ser. A, band IV: 10).

Före det andra världskriget vidtogos av kommerskollegium vissa förberedande

undersökningar för en ny företagsräkning år 1941. På grund av

krigsutbrottet koinrno emellertid planerna icke till utförande. Frågan om en

ny företagsräkning har därefter väckts flera gånger. 1951 års befolkningsutredning

tog sålunda i sin framställning rörande 1945 års folkräkning

upp frågan och framhöll, att en fullständig företagsräkning borde komma

till stånd så snart näringslivet och arbetsmarknaden fått ett mera normalt

utseende och icke längre vore utsatta för efterkrigstidens omställningssvårigheter.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 8ö.

3

Småföre tagsutredningen, som hade till uppgift att utreda hantverkets och

småindustriens utvecklingsmöjligheter, föreslog i skrivelse den 12 november

1945, att en företagsräkning avseende hantverk och småindustri snarast

skulle utföras. Utredningen anförde bl. a., att utvecklingen efter den allmänna

töretagsräkningen år 1931 varit sådan, att då framkomna uppgifter icke

längre kunde antagas äga aktualitet, och att det icke heller vore möjligt att

genom bearbetning av annat tillgängligt statistiskt material erhålla kännedom

om hantverkets och småindustriens lokalisering, omfattning, arbetareantal,

produktionsvärde, kreditförhållanden in. in. Kunskap om dessa förhållanden

vore enligt utredningen en förutsättning för ett tillförlitligt bedömande

av småföretagens utvecklingsmöjligheter. Huruvida den föreslagna

räkningen skulle utföras separat eller i samband med en allmän företagsräkning

borde enligt småföretagsutredningens mening främst bedömas från

andra synpunkter än dem utredningen hade att anlägga.

Småföretagsutredningens förslag remitterades till socialstyrelsen, statistiska

centralbyrån, kommerskollegium, konjunkturinstitutet, dåvarande statens

arbetsmarknadskommission samt Industriens utredningsinstitut. Remissinstanserna

förordade samtliga en allmän företagsräkning och framliöllo

bl. a., att en sådan räkning gåve bättre möjligheter att tillgodose även

småföretagsutredningens mera speciella önskemål.

Dåvarande chefen för handelsdepartementet, statsrådet Myrdal, uppdrog

därefter åt särskilda sakkunniga1, i det följande benämnda beredningen,

att undersöka behovet av en ny företagsräkning samt, därest detta ansåges

styrkt, uppdraga vissa allmänna riktlinjer för den fortsatta planeringen av

en sådan räkning. Beredningen skulle även göra en preliminär beräkning av

de ungefärliga kostnaderna för räkningens genomförande.

Den 3 oktober 1946 avlämnade beredningen eu promemoria angående ny

företagsräkning. I denna framhålles, att behovet av en företagsräkning vore

så allmänt känt och omvittnat, att en fullständig inventering av intresserade

parters synpunkter och önskemål i frågan ej ansetts erforderlig. Vid kommerskollegii

undersökningar före det andra världskriget hade de hörda myndigheterna

och näringsorganisationerna allmänt ansett, att en ny räkning

borde komma till stånd. Enligt beredningens mening borde en företagsräkning

verkställas utan tidsutdräkt dels för att fylla uppkomna luckor i kännedomen

om den allmänna utvecklingen av näringslivet sedan 1931 och dels

för att avhjälpa alltmer kännbara brister i den statistiska kunskapen på

särskilda områden, såsom handel, småindustri, hantverk och serviceyrken.

Beredningen hänvisar i detta sammanhang bl. a. till småföretagsutredningens

förut nämnda framställning. Såsom skäl för en ny allmän företagsräkning

åberopar beredningen vidare, att det endast genom en sådan räkning

torde vara möjligt att få en tillfredsställande bild av befolkningens

sysselsättningsförhållanden samt att räkningen kunde ge den statistiska

kunskap om betydelsefulla sektorer av näringslivet, som erfordrades för de

1 De sakkunniga voro överdirektören E. Höijer, ordförande, kommerserådet A. I.ilienberg,

iprofessorn E. Lundberg, sekreteraren R. Meidner och numera professorn I. Svennilson.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

fortlöpande nationalinkomstberäkningarna. Den nya räkningen borde företagas

i samråd och ingående samarbete med näringslivets egna organisationer

och arbetet uppläggas så, att jämväl näringslivets särskilda behov av

information på skilda områden i största möjliga utsträckning tillgodosåges.

I fortsättningen borde företagsräkningar verkställas med regelbundna mellanrum,

förslagsvis vart femte eller åtminstone vart tionde år.

Den föreslagna företagsräkningen behövde enligt beredningens uppfattning

icke omfatta jordbruksnäringen, enär erforderliga uppgifter rörande

denna näring kunde inhämtas genom jordbruksräkningarna. Eljest uppgiftspliktig

verksamhet, exempelvis såg- och kvarnrörelse, mejerirörelse, hantverk,

handel och trafikrörelse, borde emellertid medtagas, även då den bedreves

i förening med jordbruk. Då erfarenheterna vid 1931 års företagsräkning

visat, att det mötte svårigheter att erhålla en fullgod redovisning beträffande

fisket, har beredningen ansett det tillrådligt att utelämna denna

näringsgren vid den kommande företagsräkningen. För övriga näringars del

syntes det ändamålsenligt att i stort sett följa principerna vid 1931 års företagsräkning.

Beredningen förutsatte emellertid, att vid det fortsatta planeringsarbetet

en detaljerad prövning konnne att verkställas beträffande omfattningen

och avgränsningen av de näringsgrenar, som medtoges.

Beredningen har framlagt två alternativ för företagsräkningens genomförande.

Enligt alternativ 1 skulle räkningen bestå av två led. Det första

ledet, som benämnts räkningens allmänna program, skulle redovisa vissa för

samtliga företag gemensamma frågor, uppställda på ett och samma frågeformulär.

Beredningen har utgått från att dessa frågor måste bli relativt

enkla och icke kunna gå in på speciella förhållanden, som känneteckna olika

grenar av näringslivet. Uppgifterna skulle insamlas postledes. De borde

kompletteras med en redovisning —- det s. k. speciella programmet — som

inhämtades genom frågeformulär, anpassade efter förhållandena inom olika

verksamhetsbranscher. Härvid borde uppgifterna lämpligen insamlas av särskilda

räknare. Båda de nu nämnda leden vore enligt beredningens mening

lika nödvändiga. Genom det första erhölles en allmän orientering angående

sysselsättning och omsättning. Till följd av att hithörande frågor uppställdespå

ett särskilt för alla företag gemensamt formulär kunde denna del av

företagsräkningen bearbetas för sig och framläggas snabbare än specialutredningarna

för olika verksamhetsgrenar. Genom det andra ledet erhölles

den närmare belysning av förhållandena inom skilda näringsgrenar, som enligt

beredningens uppfattning vore ett av huvudändamålen med företagsräkningen.

Vid uppgörandet av förslag till frågor för det allmänna programmet har

beredningen utgått från frågeformuläret för 1931 års företagsräkning. Vissa;

av frågorna där ha emellertid ansetts onödiga och utmönstrats. I stället ha

föreslagits nya frågor, bl. a. beträffande personalens storlek vid fyra olika;

tillfällen under ett redovisningsår, varigenom säsongväxlingarna i sysselsättningen

inom olika näringsgrenar skulle närmare belysas. Sammanfattningsvis

har beredningen föreslagit, att på frågeformuläret för det allmänna programmet

upptagas frågor avseende namn och belägenhet, verksamhets
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 85.

5

bransch, ägarekategori, företagets (arbetsställets) egenskap av ensamt företag,

huvudföretag eller filial, omsättning under ett redovisningsår, vid räkningsdatuin

sysselsatt personal med fördelning på yrkesgrupper och kön,

antalet sysselsatta personer — exklusive ägare, företagsledare och förvaltningspersonal

— vid förslagsvis fyra olika avlöningstillfällen under ett redovisningsår,

till de anställda utbetalade löner under ett redovisningsår med

fördelning på förvaltningspersonal och annan personal samt tidpunkten för

firmans grundande och förvärv av nuvarande ägare. Beredningen har emellertid

ansett, att den definitiva utformningen av det allmänna programmet

borde överlämnas åt den myndighet, som får i uppdrag att verkställa räkningen.

Det speciella programmet borde enligt beredningen genomföras först sedan

materialet från räkningens allmänna program inkommit och undergått viss

bearbetning och sålunda en vägledande klassificering av företagen erhållits.

Den närmare planläggningen och prövningen av det speciella programmet

borde anförtros åt särskilda sakkunniga och utföras i samråd med representanter

för bl. a. förvaltnings- och forskningsorgan samt organisationer inom

berörda delar av näringslivet. Till behandling behövde antagligen upptagas

frågan om specialutredningarnas koordination med löpande statistik samt

hur behovet av bättre statistisk information på olika områden i fortsättningen

skulle tillgodoses. En del av utredningarna syntes kunna göras partiella.

I vissa fall kunde det vara lämpligt att göra förberedande provundersökningar.

Beträffande behovet av specialundersökningar på olika områden har beredningen

anfört bl. a. följande.

Det statistiska underlaget för nationalinkomstberäkningarna uppvisar i

flera avseenden stora luckor. En kartläggning av företagens kostnader utgör

för erhållandet av ökad kunskap beträffande inkomstbildningen en mycket

angelägen utredningsuppgift. De i industristatistiken ingående företagen redovisa

numera de viktigare kostnaderna, med viss uppdelning på utbetalade

löner, inköpta varor m. m., i sina årliga uppgifter till kommerskollegium.

Liknande uppgifter i för olika verksamhetsbranscher avpassad form böra

genom specialutredningar inhämtas även från övriga delar av näringslivet.

Kännedomen om produktionen synes beträffande den större industrien

vara väl tillgodosedd genom den årliga industristatistiken. Frånvaron av statistik

rörande hantverkets och till stor del även småindustriens produktion

reducerar emellertid möjligheterna till en samlad överblick av hela näringslivets

produktionsinriktning och -resultat. Bristen i nämnda avseende har

gjort sig starkt kännbar bl. a. vid beräkningar rörande nationalinkomsten

samt landets försörjning med vissa varor. Även näringslivet torde ha stort

behov av uppgifter på detta område.

Beredningen vill även särskilt framhålla behovet av en redovisning beträffande

avsättningsvägarna och avsättningsområdena för hantverkets och

småindustriens produkter för ökad kännedom om de olika verksamhetsbranschernas

roll vid distributionen. Ur denna synpunkt äro motsvarande

data jämte uppgifter om export även erforderliga beträffande grosshandelns

och den större industriens avsättning. En sådan redovisning, kompletterad

med uppgifter om lagrens storlek, bör också kunna ge underlag för säkrare

beräkningar av nationalinkomsten.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr So.

Bland andra viktiga speciella undersökningsobjekt nämner beredningen

företagens omsättning med fördelning på varukategorier, företagens kapitalförhållanden

samt förekomsten av hel- och deltidssysselsättning.

Det av beredningen framlagda alternativ 2 för företagsräkningens

genomförande innebär, att räkningen skulle bestå av ett enda led och uppläggas

så, att vissa av de frågor, som enligt alternativ 1 ingå i det speciella

programmet, skulle intagas i samma formulär som de allmänna frågorna.

Specialfrågorna skulle härvid anpassas efter förhållandena inom olika branscher,

och uppgifterna skulle insamlas av särskilda räknare. Vid detta alternativ

skulle den fördelen vinnas, att samtliga uppgifter komme att hänföra

sig till samma år och företagen icke behövde besväras mer än en gång. Flera

nackdelar vore emellertid förbundna med denna ordning. Utarbetandet av

frågeformulär krävde bl. a. ingående samråd med representanter för olika

näringsgrenar och förberedande provundersökningar måste antagligen utföras.

Planläggningen och organisationen komme därför att kräva väsentligt

längre tid än för det första alternativets allmänna program. Härigenom

komme den allmänna översikten över företagsstrukturen att fördröjas. Icke

heller >kunde man i detta fall vid specialundersökningarna bygga på en föregående

noggrann klassificering av företagen.

Vid avvägningen av de två alternativens fördelar och olägenheter i olika

avseenden har beredningen — om än med stor tveksamhet från några medlemmars

sida — stannat vid att förorda det första alternativet, enligt vilket

räkningen skulle genomföras i två led.

Beredningen har gått närmare in på frågan om organisationen av det förberedande

arbetet och sättet för genomförandet av företagsräkningens allmänna

program enligt alternativ 1. Härvid har beredningen föreslagit, att

det skall ankomma på kommerskollegium att i samråd med andra myndigheter

och näringslivets organisationer verkställa den fortsatta planeringen

av programmet samt att genomföra räkningen. Till det förberedande arbetet

räknar beredningen icke blott kollegii egentliga planläggningsarbete utan

även upprättandet av namn- och adresslistor över de företag, som skola

inbegripas i räkningen. Beredningen har föreslagit, att i allmänhet taxeringsnämndsordförandena

skola få i uppdrag att utarbeta sådana listor.

Länsstyrelserna skulle kontrollera, att listor inkomme från alla håll och

att kommerskollegii instruktioner följts. Därefter skulle listorna översändas

till kollegium, som skulle företaga en ingående kontroll och komplettering av

desamma. Vid distributionen och insamlingen av frågeformulären borde kollegium

få anlita länsarbetsnämnderna, som ägde ingående kännedom om

näringslivet inom länen och tidigare deltagit i statistiska udersökningar.

Räkningen enligt det allmänna programmet borde enligt beredningens mening

lämpligen äga rum i maj 1948.

Vissa beräkningar av kostnaderna för förberedelsearbetena och genomförandet

av företagsräkningens allmänna program enligt alternativ 1 ha

gjorts av beredningen. Härvid har bl. a. förutsatts, att ökningen av antalet

företag sedan 1931 icke överstege cirka 25 procent samt att uppgifterna på

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr So.

frågeformulären ej komme att bliva mera omfattande än vid 1931 års räkning.

Beredningen har utgått från att förberedelsearbetena skulle kräva viss

personal i början av år 1947 samt att räkningen skulle organiseras i full

omfattning omkring den 1 juli 1948 och arbetet i gynnsamt fall kunde vara

i huvudsak slutfört med utgången av 1949. Den för det allmänna programmet

erforderliga personalen hos kollegium har av beredningen uppskattats

till ungefär 50 personer, därav 1 ledare och byråchef, 1 förste aktuarie, 1

aktuarie, 2 förste amanuenser, 9 amanuenser, 1 kansliskrivare, 4 kainslibiträden,

1 vaktmästare samt cirka 30 biträden, inräknat 10 stanserskor. Den.

sammanlagda kostnaden för denna personal har beredningen med utgångspunkt

från 1946 års lönenivå beräknat till i runt tal 600 000 kronor. Övriga1

kostnader, såsom ersättningar för arbetet med namn- och adresslistorna''

samt för distributionen och insamlingen av frågeformulären, lokalhyra, kostnader

för den maskinella bearbetningen av materialet och tryckningskostnader

för den slutliga redogörelsen, ha likaledes uppskattats till ungefär

600 000 kronor. Den sammanlagda kostnaden för företagsräkningens allmänna

program enligt alternativ 1 skulle sålunda uppgå till cirka 1 200 000

kronor. Beredningen har emellertid framhållit, att en definitiv kostnadsberäkning

kunde göras först sedan räkningens omfattning och frågeformulärens

innehåll slutgiltigt bestämts.

Några kostnadsberäkningar för företagsräkningens speciella program enligt

alternativ 1 eller för alternativ 2 har beredningen icke ansett sig kunna

uppgöra. Beredningen framhåller dock, att kostnaderna för det speciella,''

programmet antagligen komme att betydligt överstiga utgifterna för det allmänna

programmet.

Frågan om en ny företagsräkning har senast väckts av kommerskollegium:

I en till handelsdepartementet år 1949 ingiven promemoria har ämbetsverket

meddelat, att önskemålen om en ny företagsräkning under senare tid

framförts från skilda håll. För en närmare diskussion av frågan hade kollegium

i februari 1949 sammankallat representanter för statistiska centralbyrån,

socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, konjunkturinstitutet, riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap, dåvarande statens industrikommission,

1948 års statistikutredning, arbetmarknadsstatistikkommittén, Sveriges

Industriförbund, Sveriges Grossistförbund, Sveriges Köpmannaförbund,

Kooperativa Förbundet, Landsorganisationen i Sverige samt Tjänstemännens

Centralorganisation. Av den förda diskussionen hade framgått, att allmän

enighet rådde om behovet av en ny företagsräkning och om önskvärdheten

av att åtgärder för en sådan räkning vidtoges snarast möjligt. Till

samma ståndpunkt hade senare anslutit sig Sveriges Hantverks- och Småindustriorganisation,

som icke varit representerad vid sammanträdet. I fråga

om formen för räkningens genomförande hade man vid sammanträdet varit

böjd för det av 1946 års beredning framlagda alternativ 1.

Kommerskollegium har framhållit, att genomförandet av en företagsräkning

förutsatte tidskrävande planläggnings- och andra förberedelsearbeten,

däribland ett ingående samarbete med olika myndigheter och näringslivets

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr So.

organisationer. Huvuddelen av det egentliga planeringsarbetet samt upprättandet

av erforderliga namn- och adresslistor måste enligt kollegium anstå

till dess beslut fattats om räkningens genomförande och erforderliga anslag

beviljats.

Beträffande planeringsarbetet för en företagsräkning enligt det allmänna

programmet i beredningens första alternativ har kommerskollegium i särskild

promemoria anfört i huvudsak följande, varvid kollegium utgått från

att uppdraget att handha räkningen anförtros kollegium.

Arbetet med planering av en ny företagsräkning omfattar i huvudsak följande

moment.

1) Översyn och överarbetning av 1946 års promemoria verkställes inom

kommerskollegium och kännedom om tillvägagångssättet vid liknande räkningar

i andra länder inhämtas.

2) Därefter utarbetas en reviderad promemoria, som tillställes förvaltnings-

och forskningsorgan samt närings- och personalorganisationer, vilka

äro intresserade av eller beröras av företagsräkningen. Sedan hållas överläggningar

med representanter för nämnda organ och organisationer, varvid

olika metod- och organisationsfrågor diskuteras. Även särskilda sakkunniga

på olika specialområden torde behöva anlitas.

3) På grundval av de vid överläggningarna framkomna synpunkterna och

önskemålen utarbetar kollegium förslag till program och organisation för

företagsräkningen. Förslaget förelägges intresserade parter för granskning.

4) Jämsides med de nämnda överläggningarna och förberedelsearbetena

planeras metoderna för upprättandet av namn- och adresslistor för uppgiftsinsamlingen.

För detta ändamål hållas överläggningar med bl. a. representanter

för taxerings- och mantalsskrivningsorgan samt arbetsmarknadsstatistikutredningen,

vilken utreder frågan om upprättandet av ett allmänt företagsregister.

5) Sedan de i det föregående angivna förberedelsearbetena avslutats, verkställer

kollegium den definitiva utformningen av företagsräkningens program

och organisationsplan. Kostnaderna för räkningens utförande beräknas.

6) Förslag till frågeformulär utarbetas och diskuteras med sakkunniga

och organisationer in. fl.

7) Materialets bearbetning och arbetets organisation planeras och olika

önskemål beträffande behövliga specialbearbetningar och specialsammanställningar

prövas.

Enligt kommerskollegii beräkningar skulle förberedelserna fram till utarbetandet

av förslag till frågeformulär kunna vara avslutade i december

1950, då en fullständig plan för räkningen skulle kunna framläggas. De återstående

planeringsarbetena skulle kunna utföras under tiden fram till den

1 juli 1951, då företagsräkningens organisation skulle i stort sett träda i

funktion i full utsträckning. Viss amanuens- och biträdespersonal skulle

dock icke behöva anställas förrän senare, beroende på datum för räkningen.

Några definitiva kostnadsberäkningar för en företagsräkning enligt det

allmänna programmet i beredningens första alternativ har kommerskollegium

icke ansett sig kunna framlägga förrän en fullständig plan för räkningen

utarbetats. Kollegium har dock gjort vissa preliminära kalkyler, som

sluta på en summa av 1 800 000 kronor. De olika posterna i denna preliminära

beräkning framgå av följande tablå.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85. 9

Ändamål Kostnader

Personal .................................................. 900 000

Ersättning till sakkunniga och för upprättande av företagslistor 200 000

Ersättning för insamling av uppgifter........................ 125 000

Lokalhyra, städning, lyse m. m............................. 150 000

Möbler, armatur o. d....................................... 75 000

Maskininköp .............................................. 25 000

Maskinell bearbetning.................................... 50 000

Tryckning av blanketter.................................... 100 000

Skrivmaterial, telefon m. in................................. 175 000

Summa kronor 1 800 000.

Beträffande medelsbehovet för företagsräkningen har kommerskollegium

vidare anfört, att kollegium icke kunde utföra de erforderliga planläggningsarbetena,

med mindre ämbetsverket erhölle särskild personal för ändamålet.

För innevarande budgetår borde kollegium erhålla 1 amanuens i

Cg 22 och 1 kanslibiträde i Cg 11. För avlöning av denna personal under tre

månader har kollegium räknat med ett medelsbehov av i runt tal 4 200 kronor.

För nästa budgetår erfordrades medel för avlöning av 1 förste aktuarie

i Cg 29, 1 amanuens i Cg 22, 1 amanuens i Cg 19 samt 1 kanslibiträde i Cg 11

eller sammanlagt i runt tal 40 000 kronor. Vidare erfordrades för budgetåret

1950/51 sammanlagt 10 000 kronor till expenser m. in., såsom städning av

erforderliga lokaler samt inköp av möbler, skriv- och räknemaskiner.

Departementschefen. Uppgifterna till 1931 års företagsräkning äro nu

snart tjugo år gamla och torde med hänsyn till den utveckling, som vårt

näringsliv under tiden genomgått, i stort sett vara föråldrade. Aktuella uppgifter

om företagens antal, storlek, antal anställda, verksamhet, omsättning,

belägenhet in. in. kunna icke heller erhållas från annan statistik eller annat

material. Kommerskollegii industristatistik är visserligen innehållsrik men

avser i regel icke industriföretag med mindre än fem anställda. Hantverket

och småindustrien omfattas således i stort sett icke av denna statistik och

kunskap om dessa näringsgrenars förhållanden kan icke heller erhållas från

annat håll. Aktuell företagsstatistik saknas vidare för stora delar av transportväsendet

samt för hotell- och restaurangnäringen, serviceyrkena in. in.

Förhållandena inom handeln ha visserligen nyligen utretts genom 1946 års

företagsinventering, men därvid infordrades icke uppgifter rörande omsättningen.

Vår näringsstatistik tarvar sålunda i flera avseenden komplettering.

Eu närmare kännedom om vårt näringsliv kan, statistiskt sett, blott erhållas

genom eu ny företagsräkning.

Behovet av en aktuell företagsstatistik framträder starkt på flera områden.

Vid konjunkturinstitutets undersökningar rörande den allmänna ekonomiska

utvecklingen i landet ligger en stor svårighet däri, att icke fullständiga

och tillförlitliga uppgifter finnas om företagen i landet. Samma

svårigheter göra sig gällande vid de beräkningar, som ligga till grund för

nationalbudgeten. Då såväl konjunkturinstitutets utredningar som de där2

Pihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 85.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

till anknutna nationalbudgetberäkningarna äro av stor betydelse för det allmännas

åtgärder på det ekonomiska området, är det angeläget att ett så

fullgott material som möjligt erhålles såsom grundval för beräkningarna.

För olika åtgärder på arbetsmarknadens område äro tillförlitliga uppgifter

om befolkningens sysselsättningsförhållanden av betydelse. För tillfredsställande

statistisk belysning av detta område är det av stor vikt att erhålla

en mera fullständig och tillförlitlig kunskap om företagslivet.

I flera sammanhang har det visat sig önskvärt att främja utvecklingen

av hantverket och småindustrien, som svara för en mycket viktig del av

den produktiva verksamheten i landet. Med hänsyn härtill är det angeläget

att få en närmare överblick över omfattningen m. m. av dessa företagsformer.

Denna överblick kan icke erhållas med mindre en ny företagsräkning

kommer till stånd. Den närmare kännedom om näringslivet, som en sådan

räkning ger, har vidare betydelse vid bedömandet av de icke minst för

landsbygden aktuella frågorna rörande näringslivets lokalisering och möjligheterna

att åstadkomma en mera differentierad företagsamhet inom områden,

där näringslivet för närvarande är ensidigt inriktat.

Samtliga myndigheter och organisationer, som yttrat sig i frågan, ha förordat

att en ny företagsräkning igångsättes så snart förhållandena det

medgiva. Nämnas må även att en företagsräkning genomförts i Danmark

år 1948.

Av det anförda framgår, att starka skäl tala för en ny företagsräkning.

Jag tillstyrker därför, att en sådan räkning anordnas så snart möjlighet

därtill finnes eller under loppet av 1951. Genom räkningens förläggande

till nämnda år skulle samtidigt den fördelen vinnas, att räkningen komme

att i tiden nära ansluta sig till 1950 års folkräkning. Företagsräkningen

bör lämpligen handhavas av kommerskollegium. Den torde till en början

endast böra omfatta det allmänna programmet i beredningens första alternativ

och således bygga på vissa för samtliga berörda företag gemensamma

frågor, uppställda på ett och samma frågeformulär. Frågan om en komplettering

av denna undersökning med specialundersökningar för olika branscher

torde få övervägas senare.

Såsom kommerskollegium framhållit kräver företagsräkningens genomförande

omfattande planerings- och andra förberedelsearbeten. Den erforderliga

tiden för dessa har beräknats till ungefär ett och ett halvt år. Förberedelseåtgärderna,

som förutsätta ett nära samarbete med olika myndigheter

och berörda enskilda organisationer, äro i stor utsträckning sådana,

att de icke rimligen kunna utföras innan beslut fattats om räkningens

verkställande. Skall räkningen komma till stånd år 1951, är det därför nödvändigt

att beslut fattas redan innevarande vår.

Kostnaderna för företagsräkningen kunna ännu icke närmare beräknas.

Vissa av kommerskollegium gjorda preliminära kalkyler beträffande det nu

aktuella allmänna programmet sluta på i runt tal 1 800 000 kronor. Mera

definitiva kostnadsberäkningar kunna framläggas först då förberedelserna

för räkningen fortskridit betydligt längre än nu är fallet. För att kom
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 85.

merskollegium skall kunna igångsätta det egentliga förberedelsearbetet måste

medel ställas till kollegii förfogande för avlöning av viss personal m. m.

För detta ändamål erfordras enligt kollegii beräkningar dels 4 200 kronor för

innevarande och dels 50 000 kronor för nästa budgetår eller sammanlagt

54 200 kronor. Jag tillstyrker att sistnämnda belopp anvisas för ändamålet.

Beloppet torde i sin helhet böra utgå i form av ett reservationsanslag å riksstaten

för nästa budgetår. Anslaget föreslås få benämningen Kostnader för

företagsräkning.

Frågan om ytterligare medelsanvisning torde få anmälas, sedan en mera

definitiv kostnadsberäkning kunnat upprättas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Kostnader för företagsräkning för budgetåret 1950/

51 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 54 200 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bengt Augustinsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:111 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om åtgärder för effektivisering av kustbevakningen. a1 i texten
  2. SU 1950:59 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående företagsräkning. s. 32 i texten
  3. SU 1950:60 Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till Sveriges hantverksoch småindustriorganisation för vissa allmänna undersökningar. a1 i texten