Angående företagsräkning
11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1950:85, Angående företagsräkning
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 85.
1
Nr 85.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående företagsräkning;
given Drottningholms slott den 10 februari
1950.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
John Ericsson.
Sammanfattning.
I Sverige har tidigare endast en företagsräkning anordnats, nämligen år
1931. Med hänsyn till den utveckling, som vårt näringsliv därefter genomgått,
äro uppgifterna till denna räkning i stort sett föråldrade. Aktuella uppgifter
i ämnet kunna icke heller erhållas från annan statistik eller annat
material. En närmare statistisk kännedom om vårt näringsliv kan därför
blott erhållas genom en ny företagsräkning. Behov av en aktuell företagsstatistik
har framträtt på flera områden. En sådan har betydelse bl. a. för
konjunkturinstitutets undersökningar rörande den allmänna ekonomiska
utvecklingen i landet och för nationalbudgetberäkningarna samt för åtgärder
på arbetsmarknadens område och för utvecklingen av hantverket och
småindustrien. Frågan om en ny företagsräkning har senast väckts av kommerskollegium
efter kontakt med representanter för ett stort antal berörda
myndigheter och organisationer. I propositionen föreslås, att en ny företagsräkning
anordnas i kommerskollegii regi och att till vissa förberedelser för
denna räkning sammanlagt 54 200 kronor anvisas å riksstaten för nästa budgetår.
1 Ilihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 85.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 85.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Höns
Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott
den 10 februari 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden*
Möller, Sköld, Quensel, Yougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,.
Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, fråga om företagsräkning
och anför därvid följande.
En företagsräknings uppgift är att klarlägga de inom skilda näringsgrenar
och lokala områden förekommande företagens antal, verksamhetsart,
rättsliga organisation, omsättning, personal, användning av mekanisk kraft
in. in. En sådan räkning utgör ett komplement till övrig ekonomisk statistik
och möjliggör en fördjupad inblick i näringslivets organisation, omfattning,
inre byggnad och funktioner.
I Sverige har hittills endast en företagsräkning genomförts, nämligen år
1931. För denna räkning anvisade riksdagen under budgetåren 1930/31—
1934/35 sammanlagt 248 000 kronor, därav 25 000 kronor till förberedelsearbeten.
Bestämmelser om skyldighet att avgiva uppgifter till räkningen
in. in. meddelades av Kungl. Maj:t i kungörelse den 22 juli 1931 (nr 311).
Räkningen utfördes av kommerskollegium och omfattade samtliga företag,
även statliga och kommunala, oberoende av storlek, inom de flesta näringsgrenar.
Undantag gjordes för jordbruk, skogsbruk i direkt förening med
jordbruk samt viss verksamhet, som ej ansågs äga karaktär av näring i
vanlig bemärkelse, såsom statlig och kommunal förvaltning, religionsvård,
undervisningsväsende, försvarsväsende, social verksamhet i allmänhet samt
vetenskaplig, litterär, konstnärlig och läkarverksamhet och därmed jämförlig
sysselsättning. En fullständig redogörelse för räkningen och dess resultat
publicerades år 1935 av kommerskollegium i publikationsserien Statistiska
Meddelanden (ser. A, band IV: 10).
Före det andra världskriget vidtogos av kommerskollegium vissa förberedande
undersökningar för en ny företagsräkning år 1941. På grund av
krigsutbrottet koinrno emellertid planerna icke till utförande. Frågan om en
ny företagsräkning har därefter väckts flera gånger. 1951 års befolkningsutredning
tog sålunda i sin framställning rörande 1945 års folkräkning
upp frågan och framhöll, att en fullständig företagsräkning borde komma
till stånd så snart näringslivet och arbetsmarknaden fått ett mera normalt
utseende och icke längre vore utsatta för efterkrigstidens omställningssvårigheter.
Kungl. Maj:ts proposition nr 8ö.
3
Småföre tagsutredningen, som hade till uppgift att utreda hantverkets och
småindustriens utvecklingsmöjligheter, föreslog i skrivelse den 12 november
1945, att en företagsräkning avseende hantverk och småindustri snarast
skulle utföras. Utredningen anförde bl. a., att utvecklingen efter den allmänna
töretagsräkningen år 1931 varit sådan, att då framkomna uppgifter icke
längre kunde antagas äga aktualitet, och att det icke heller vore möjligt att
genom bearbetning av annat tillgängligt statistiskt material erhålla kännedom
om hantverkets och småindustriens lokalisering, omfattning, arbetareantal,
produktionsvärde, kreditförhållanden in. in. Kunskap om dessa förhållanden
vore enligt utredningen en förutsättning för ett tillförlitligt bedömande
av småföretagens utvecklingsmöjligheter. Huruvida den föreslagna
räkningen skulle utföras separat eller i samband med en allmän företagsräkning
borde enligt småföretagsutredningens mening främst bedömas från
andra synpunkter än dem utredningen hade att anlägga.
Småföretagsutredningens förslag remitterades till socialstyrelsen, statistiska
centralbyrån, kommerskollegium, konjunkturinstitutet, dåvarande statens
arbetsmarknadskommission samt Industriens utredningsinstitut. Remissinstanserna
förordade samtliga en allmän företagsräkning och framliöllo
bl. a., att en sådan räkning gåve bättre möjligheter att tillgodose även
småföretagsutredningens mera speciella önskemål.
Dåvarande chefen för handelsdepartementet, statsrådet Myrdal, uppdrog
därefter åt särskilda sakkunniga1, i det följande benämnda beredningen,
att undersöka behovet av en ny företagsräkning samt, därest detta ansåges
styrkt, uppdraga vissa allmänna riktlinjer för den fortsatta planeringen av
en sådan räkning. Beredningen skulle även göra en preliminär beräkning av
de ungefärliga kostnaderna för räkningens genomförande.
Den 3 oktober 1946 avlämnade beredningen eu promemoria angående ny
företagsräkning. I denna framhålles, att behovet av en företagsräkning vore
så allmänt känt och omvittnat, att en fullständig inventering av intresserade
parters synpunkter och önskemål i frågan ej ansetts erforderlig. Vid kommerskollegii
undersökningar före det andra världskriget hade de hörda myndigheterna
och näringsorganisationerna allmänt ansett, att en ny räkning
borde komma till stånd. Enligt beredningens mening borde en företagsräkning
verkställas utan tidsutdräkt dels för att fylla uppkomna luckor i kännedomen
om den allmänna utvecklingen av näringslivet sedan 1931 och dels
för att avhjälpa alltmer kännbara brister i den statistiska kunskapen på
särskilda områden, såsom handel, småindustri, hantverk och serviceyrken.
Beredningen hänvisar i detta sammanhang bl. a. till småföretagsutredningens
förut nämnda framställning. Såsom skäl för en ny allmän företagsräkning
åberopar beredningen vidare, att det endast genom en sådan räkning
torde vara möjligt att få en tillfredsställande bild av befolkningens
sysselsättningsförhållanden samt att räkningen kunde ge den statistiska
kunskap om betydelsefulla sektorer av näringslivet, som erfordrades för de
1 De sakkunniga voro överdirektören E. Höijer, ordförande, kommerserådet A. I.ilienberg,
iprofessorn E. Lundberg, sekreteraren R. Meidner och numera professorn I. Svennilson.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 85.
fortlöpande nationalinkomstberäkningarna. Den nya räkningen borde företagas
i samråd och ingående samarbete med näringslivets egna organisationer
och arbetet uppläggas så, att jämväl näringslivets särskilda behov av
information på skilda områden i största möjliga utsträckning tillgodosåges.
I fortsättningen borde företagsräkningar verkställas med regelbundna mellanrum,
förslagsvis vart femte eller åtminstone vart tionde år.
Den föreslagna företagsräkningen behövde enligt beredningens uppfattning
icke omfatta jordbruksnäringen, enär erforderliga uppgifter rörande
denna näring kunde inhämtas genom jordbruksräkningarna. Eljest uppgiftspliktig
verksamhet, exempelvis såg- och kvarnrörelse, mejerirörelse, hantverk,
handel och trafikrörelse, borde emellertid medtagas, även då den bedreves
i förening med jordbruk. Då erfarenheterna vid 1931 års företagsräkning
visat, att det mötte svårigheter att erhålla en fullgod redovisning beträffande
fisket, har beredningen ansett det tillrådligt att utelämna denna
näringsgren vid den kommande företagsräkningen. För övriga näringars del
syntes det ändamålsenligt att i stort sett följa principerna vid 1931 års företagsräkning.
Beredningen förutsatte emellertid, att vid det fortsatta planeringsarbetet
en detaljerad prövning konnne att verkställas beträffande omfattningen
och avgränsningen av de näringsgrenar, som medtoges.
Beredningen har framlagt två alternativ för företagsräkningens genomförande.
Enligt alternativ 1 skulle räkningen bestå av två led. Det första
ledet, som benämnts räkningens allmänna program, skulle redovisa vissa för
samtliga företag gemensamma frågor, uppställda på ett och samma frågeformulär.
Beredningen har utgått från att dessa frågor måste bli relativt
enkla och icke kunna gå in på speciella förhållanden, som känneteckna olika
grenar av näringslivet. Uppgifterna skulle insamlas postledes. De borde
kompletteras med en redovisning —- det s. k. speciella programmet — som
inhämtades genom frågeformulär, anpassade efter förhållandena inom olika
verksamhetsbranscher. Härvid borde uppgifterna lämpligen insamlas av särskilda
räknare. Båda de nu nämnda leden vore enligt beredningens mening
lika nödvändiga. Genom det första erhölles en allmän orientering angående
sysselsättning och omsättning. Till följd av att hithörande frågor uppställdespå
ett särskilt för alla företag gemensamt formulär kunde denna del av
företagsräkningen bearbetas för sig och framläggas snabbare än specialutredningarna
för olika verksamhetsgrenar. Genom det andra ledet erhölles
den närmare belysning av förhållandena inom skilda näringsgrenar, som enligt
beredningens uppfattning vore ett av huvudändamålen med företagsräkningen.
Vid uppgörandet av förslag till frågor för det allmänna programmet har
beredningen utgått från frågeformuläret för 1931 års företagsräkning. Vissa;
av frågorna där ha emellertid ansetts onödiga och utmönstrats. I stället ha
föreslagits nya frågor, bl. a. beträffande personalens storlek vid fyra olika;
tillfällen under ett redovisningsår, varigenom säsongväxlingarna i sysselsättningen
inom olika näringsgrenar skulle närmare belysas. Sammanfattningsvis
har beredningen föreslagit, att på frågeformuläret för det allmänna programmet
upptagas frågor avseende namn och belägenhet, verksamhets
-
Kungi. Maj:ts proposition nr 85.
5
bransch, ägarekategori, företagets (arbetsställets) egenskap av ensamt företag,
huvudföretag eller filial, omsättning under ett redovisningsår, vid räkningsdatuin
sysselsatt personal med fördelning på yrkesgrupper och kön,
antalet sysselsatta personer — exklusive ägare, företagsledare och förvaltningspersonal
— vid förslagsvis fyra olika avlöningstillfällen under ett redovisningsår,
till de anställda utbetalade löner under ett redovisningsår med
fördelning på förvaltningspersonal och annan personal samt tidpunkten för
firmans grundande och förvärv av nuvarande ägare. Beredningen har emellertid
ansett, att den definitiva utformningen av det allmänna programmet
borde överlämnas åt den myndighet, som får i uppdrag att verkställa räkningen.
Det speciella programmet borde enligt beredningen genomföras först sedan
materialet från räkningens allmänna program inkommit och undergått viss
bearbetning och sålunda en vägledande klassificering av företagen erhållits.
Den närmare planläggningen och prövningen av det speciella programmet
borde anförtros åt särskilda sakkunniga och utföras i samråd med representanter
för bl. a. förvaltnings- och forskningsorgan samt organisationer inom
berörda delar av näringslivet. Till behandling behövde antagligen upptagas
frågan om specialutredningarnas koordination med löpande statistik samt
hur behovet av bättre statistisk information på olika områden i fortsättningen
skulle tillgodoses. En del av utredningarna syntes kunna göras partiella.
I vissa fall kunde det vara lämpligt att göra förberedande provundersökningar.
Beträffande behovet av specialundersökningar på olika områden har beredningen
anfört bl. a. följande.
Det statistiska underlaget för nationalinkomstberäkningarna uppvisar i
flera avseenden stora luckor. En kartläggning av företagens kostnader utgör
för erhållandet av ökad kunskap beträffande inkomstbildningen en mycket
angelägen utredningsuppgift. De i industristatistiken ingående företagen redovisa
numera de viktigare kostnaderna, med viss uppdelning på utbetalade
löner, inköpta varor m. m., i sina årliga uppgifter till kommerskollegium.
Liknande uppgifter i för olika verksamhetsbranscher avpassad form böra
genom specialutredningar inhämtas även från övriga delar av näringslivet.
Kännedomen om produktionen synes beträffande den större industrien
vara väl tillgodosedd genom den årliga industristatistiken. Frånvaron av statistik
rörande hantverkets och till stor del även småindustriens produktion
reducerar emellertid möjligheterna till en samlad överblick av hela näringslivets
produktionsinriktning och -resultat. Bristen i nämnda avseende har
gjort sig starkt kännbar bl. a. vid beräkningar rörande nationalinkomsten
samt landets försörjning med vissa varor. Även näringslivet torde ha stort
behov av uppgifter på detta område.
Beredningen vill även särskilt framhålla behovet av en redovisning beträffande
avsättningsvägarna och avsättningsområdena för hantverkets och
småindustriens produkter för ökad kännedom om de olika verksamhetsbranschernas
roll vid distributionen. Ur denna synpunkt äro motsvarande
data jämte uppgifter om export även erforderliga beträffande grosshandelns
och den större industriens avsättning. En sådan redovisning, kompletterad
med uppgifter om lagrens storlek, bör också kunna ge underlag för säkrare
beräkningar av nationalinkomsten.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr So.
Bland andra viktiga speciella undersökningsobjekt nämner beredningen
företagens omsättning med fördelning på varukategorier, företagens kapitalförhållanden
samt förekomsten av hel- och deltidssysselsättning.
Det av beredningen framlagda alternativ 2 för företagsräkningens
genomförande innebär, att räkningen skulle bestå av ett enda led och uppläggas
så, att vissa av de frågor, som enligt alternativ 1 ingå i det speciella
programmet, skulle intagas i samma formulär som de allmänna frågorna.
Specialfrågorna skulle härvid anpassas efter förhållandena inom olika branscher,
och uppgifterna skulle insamlas av särskilda räknare. Vid detta alternativ
skulle den fördelen vinnas, att samtliga uppgifter komme att hänföra
sig till samma år och företagen icke behövde besväras mer än en gång. Flera
nackdelar vore emellertid förbundna med denna ordning. Utarbetandet av
frågeformulär krävde bl. a. ingående samråd med representanter för olika
näringsgrenar och förberedande provundersökningar måste antagligen utföras.
Planläggningen och organisationen komme därför att kräva väsentligt
längre tid än för det första alternativets allmänna program. Härigenom
komme den allmänna översikten över företagsstrukturen att fördröjas. Icke
heller >kunde man i detta fall vid specialundersökningarna bygga på en föregående
noggrann klassificering av företagen.
Vid avvägningen av de två alternativens fördelar och olägenheter i olika
avseenden har beredningen — om än med stor tveksamhet från några medlemmars
sida — stannat vid att förorda det första alternativet, enligt vilket
räkningen skulle genomföras i två led.
Beredningen har gått närmare in på frågan om organisationen av det förberedande
arbetet och sättet för genomförandet av företagsräkningens allmänna
program enligt alternativ 1. Härvid har beredningen föreslagit, att
det skall ankomma på kommerskollegium att i samråd med andra myndigheter
och näringslivets organisationer verkställa den fortsatta planeringen
av programmet samt att genomföra räkningen. Till det förberedande arbetet
räknar beredningen icke blott kollegii egentliga planläggningsarbete utan
även upprättandet av namn- och adresslistor över de företag, som skola
inbegripas i räkningen. Beredningen har föreslagit, att i allmänhet taxeringsnämndsordförandena
skola få i uppdrag att utarbeta sådana listor.
Länsstyrelserna skulle kontrollera, att listor inkomme från alla håll och
att kommerskollegii instruktioner följts. Därefter skulle listorna översändas
till kollegium, som skulle företaga en ingående kontroll och komplettering av
desamma. Vid distributionen och insamlingen av frågeformulären borde kollegium
få anlita länsarbetsnämnderna, som ägde ingående kännedom om
näringslivet inom länen och tidigare deltagit i statistiska udersökningar.
Räkningen enligt det allmänna programmet borde enligt beredningens mening
lämpligen äga rum i maj 1948.
Vissa beräkningar av kostnaderna för förberedelsearbetena och genomförandet
av företagsräkningens allmänna program enligt alternativ 1 ha
gjorts av beredningen. Härvid har bl. a. förutsatts, att ökningen av antalet
företag sedan 1931 icke överstege cirka 25 procent samt att uppgifterna på
7
Kungl. Maj:ts proposition nr So.
frågeformulären ej komme att bliva mera omfattande än vid 1931 års räkning.
Beredningen har utgått från att förberedelsearbetena skulle kräva viss
personal i början av år 1947 samt att räkningen skulle organiseras i full
omfattning omkring den 1 juli 1948 och arbetet i gynnsamt fall kunde vara
i huvudsak slutfört med utgången av 1949. Den för det allmänna programmet
erforderliga personalen hos kollegium har av beredningen uppskattats
till ungefär 50 personer, därav 1 ledare och byråchef, 1 förste aktuarie, 1
aktuarie, 2 förste amanuenser, 9 amanuenser, 1 kansliskrivare, 4 kainslibiträden,
1 vaktmästare samt cirka 30 biträden, inräknat 10 stanserskor. Den.
sammanlagda kostnaden för denna personal har beredningen med utgångspunkt
från 1946 års lönenivå beräknat till i runt tal 600 000 kronor. Övriga1
kostnader, såsom ersättningar för arbetet med namn- och adresslistorna''
samt för distributionen och insamlingen av frågeformulären, lokalhyra, kostnader
för den maskinella bearbetningen av materialet och tryckningskostnader
för den slutliga redogörelsen, ha likaledes uppskattats till ungefär
600 000 kronor. Den sammanlagda kostnaden för företagsräkningens allmänna
program enligt alternativ 1 skulle sålunda uppgå till cirka 1 200 000
kronor. Beredningen har emellertid framhållit, att en definitiv kostnadsberäkning
kunde göras först sedan räkningens omfattning och frågeformulärens
innehåll slutgiltigt bestämts.
Några kostnadsberäkningar för företagsräkningens speciella program enligt
alternativ 1 eller för alternativ 2 har beredningen icke ansett sig kunna
uppgöra. Beredningen framhåller dock, att kostnaderna för det speciella,''
programmet antagligen komme att betydligt överstiga utgifterna för det allmänna
programmet.
Frågan om en ny företagsräkning har senast väckts av kommerskollegium:
I en till handelsdepartementet år 1949 ingiven promemoria har ämbetsverket
meddelat, att önskemålen om en ny företagsräkning under senare tid
framförts från skilda håll. För en närmare diskussion av frågan hade kollegium
i februari 1949 sammankallat representanter för statistiska centralbyrån,
socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, konjunkturinstitutet, riksnämnden
för ekonomisk försvarsberedskap, dåvarande statens industrikommission,
1948 års statistikutredning, arbetmarknadsstatistikkommittén, Sveriges
Industriförbund, Sveriges Grossistförbund, Sveriges Köpmannaförbund,
Kooperativa Förbundet, Landsorganisationen i Sverige samt Tjänstemännens
Centralorganisation. Av den förda diskussionen hade framgått, att allmän
enighet rådde om behovet av en ny företagsräkning och om önskvärdheten
av att åtgärder för en sådan räkning vidtoges snarast möjligt. Till
samma ståndpunkt hade senare anslutit sig Sveriges Hantverks- och Småindustriorganisation,
som icke varit representerad vid sammanträdet. I fråga
om formen för räkningens genomförande hade man vid sammanträdet varit
böjd för det av 1946 års beredning framlagda alternativ 1.
Kommerskollegium har framhållit, att genomförandet av en företagsräkning
förutsatte tidskrävande planläggnings- och andra förberedelsearbeten,
däribland ett ingående samarbete med olika myndigheter och näringslivets
8
Kungl. Maj:ts proposition nr So.
organisationer. Huvuddelen av det egentliga planeringsarbetet samt upprättandet
av erforderliga namn- och adresslistor måste enligt kollegium anstå
till dess beslut fattats om räkningens genomförande och erforderliga anslag
beviljats.
Beträffande planeringsarbetet för en företagsräkning enligt det allmänna
programmet i beredningens första alternativ har kommerskollegium i särskild
promemoria anfört i huvudsak följande, varvid kollegium utgått från
att uppdraget att handha räkningen anförtros kollegium.
Arbetet med planering av en ny företagsräkning omfattar i huvudsak följande
moment.
1) Översyn och överarbetning av 1946 års promemoria verkställes inom
kommerskollegium och kännedom om tillvägagångssättet vid liknande räkningar
i andra länder inhämtas.
2) Därefter utarbetas en reviderad promemoria, som tillställes förvaltnings-
och forskningsorgan samt närings- och personalorganisationer, vilka
äro intresserade av eller beröras av företagsräkningen. Sedan hållas överläggningar
med representanter för nämnda organ och organisationer, varvid
olika metod- och organisationsfrågor diskuteras. Även särskilda sakkunniga
på olika specialområden torde behöva anlitas.
3) På grundval av de vid överläggningarna framkomna synpunkterna och
önskemålen utarbetar kollegium förslag till program och organisation för
företagsräkningen. Förslaget förelägges intresserade parter för granskning.
4) Jämsides med de nämnda överläggningarna och förberedelsearbetena
planeras metoderna för upprättandet av namn- och adresslistor för uppgiftsinsamlingen.
För detta ändamål hållas överläggningar med bl. a. representanter
för taxerings- och mantalsskrivningsorgan samt arbetsmarknadsstatistikutredningen,
vilken utreder frågan om upprättandet av ett allmänt företagsregister.
5) Sedan de i det föregående angivna förberedelsearbetena avslutats, verkställer
kollegium den definitiva utformningen av företagsräkningens program
och organisationsplan. Kostnaderna för räkningens utförande beräknas.
6) Förslag till frågeformulär utarbetas och diskuteras med sakkunniga
och organisationer in. fl.
7) Materialets bearbetning och arbetets organisation planeras och olika
önskemål beträffande behövliga specialbearbetningar och specialsammanställningar
prövas.
Enligt kommerskollegii beräkningar skulle förberedelserna fram till utarbetandet
av förslag till frågeformulär kunna vara avslutade i december
1950, då en fullständig plan för räkningen skulle kunna framläggas. De återstående
planeringsarbetena skulle kunna utföras under tiden fram till den
1 juli 1951, då företagsräkningens organisation skulle i stort sett träda i
funktion i full utsträckning. Viss amanuens- och biträdespersonal skulle
dock icke behöva anställas förrän senare, beroende på datum för räkningen.
Några definitiva kostnadsberäkningar för en företagsräkning enligt det
allmänna programmet i beredningens första alternativ har kommerskollegium
icke ansett sig kunna framlägga förrän en fullständig plan för räkningen
utarbetats. Kollegium har dock gjort vissa preliminära kalkyler, som
sluta på en summa av 1 800 000 kronor. De olika posterna i denna preliminära
beräkning framgå av följande tablå.
Kungl. Maj:ts proposition nr 85. 9
Ändamål Kostnader
Personal .................................................. 900 000
Ersättning till sakkunniga och för upprättande av företagslistor 200 000
Ersättning för insamling av uppgifter........................ 125 000
Lokalhyra, städning, lyse m. m............................. 150 000
Möbler, armatur o. d....................................... 75 000
Maskininköp .............................................. 25 000
Maskinell bearbetning.................................... 50 000
Tryckning av blanketter.................................... 100 000
Skrivmaterial, telefon m. in................................. 175 000
Summa kronor 1 800 000.
Beträffande medelsbehovet för företagsräkningen har kommerskollegium
vidare anfört, att kollegium icke kunde utföra de erforderliga planläggningsarbetena,
med mindre ämbetsverket erhölle särskild personal för ändamålet.
För innevarande budgetår borde kollegium erhålla 1 amanuens i
Cg 22 och 1 kanslibiträde i Cg 11. För avlöning av denna personal under tre
månader har kollegium räknat med ett medelsbehov av i runt tal 4 200 kronor.
För nästa budgetår erfordrades medel för avlöning av 1 förste aktuarie
i Cg 29, 1 amanuens i Cg 22, 1 amanuens i Cg 19 samt 1 kanslibiträde i Cg 11
eller sammanlagt i runt tal 40 000 kronor. Vidare erfordrades för budgetåret
1950/51 sammanlagt 10 000 kronor till expenser m. in., såsom städning av
erforderliga lokaler samt inköp av möbler, skriv- och räknemaskiner.
Departementschefen. Uppgifterna till 1931 års företagsräkning äro nu
snart tjugo år gamla och torde med hänsyn till den utveckling, som vårt
näringsliv under tiden genomgått, i stort sett vara föråldrade. Aktuella uppgifter
om företagens antal, storlek, antal anställda, verksamhet, omsättning,
belägenhet in. in. kunna icke heller erhållas från annan statistik eller annat
material. Kommerskollegii industristatistik är visserligen innehållsrik men
avser i regel icke industriföretag med mindre än fem anställda. Hantverket
och småindustrien omfattas således i stort sett icke av denna statistik och
kunskap om dessa näringsgrenars förhållanden kan icke heller erhållas från
annat håll. Aktuell företagsstatistik saknas vidare för stora delar av transportväsendet
samt för hotell- och restaurangnäringen, serviceyrkena in. in.
Förhållandena inom handeln ha visserligen nyligen utretts genom 1946 års
företagsinventering, men därvid infordrades icke uppgifter rörande omsättningen.
Vår näringsstatistik tarvar sålunda i flera avseenden komplettering.
Eu närmare kännedom om vårt näringsliv kan, statistiskt sett, blott erhållas
genom eu ny företagsräkning.
Behovet av en aktuell företagsstatistik framträder starkt på flera områden.
Vid konjunkturinstitutets undersökningar rörande den allmänna ekonomiska
utvecklingen i landet ligger en stor svårighet däri, att icke fullständiga
och tillförlitliga uppgifter finnas om företagen i landet. Samma
svårigheter göra sig gällande vid de beräkningar, som ligga till grund för
nationalbudgeten. Då såväl konjunkturinstitutets utredningar som de där2
Pihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 85.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 85.
till anknutna nationalbudgetberäkningarna äro av stor betydelse för det allmännas
åtgärder på det ekonomiska området, är det angeläget att ett så
fullgott material som möjligt erhålles såsom grundval för beräkningarna.
För olika åtgärder på arbetsmarknadens område äro tillförlitliga uppgifter
om befolkningens sysselsättningsförhållanden av betydelse. För tillfredsställande
statistisk belysning av detta område är det av stor vikt att erhålla
en mera fullständig och tillförlitlig kunskap om företagslivet.
I flera sammanhang har det visat sig önskvärt att främja utvecklingen
av hantverket och småindustrien, som svara för en mycket viktig del av
den produktiva verksamheten i landet. Med hänsyn härtill är det angeläget
att få en närmare överblick över omfattningen m. m. av dessa företagsformer.
Denna överblick kan icke erhållas med mindre en ny företagsräkning
kommer till stånd. Den närmare kännedom om näringslivet, som en sådan
räkning ger, har vidare betydelse vid bedömandet av de icke minst för
landsbygden aktuella frågorna rörande näringslivets lokalisering och möjligheterna
att åstadkomma en mera differentierad företagsamhet inom områden,
där näringslivet för närvarande är ensidigt inriktat.
Samtliga myndigheter och organisationer, som yttrat sig i frågan, ha förordat
att en ny företagsräkning igångsättes så snart förhållandena det
medgiva. Nämnas må även att en företagsräkning genomförts i Danmark
år 1948.
Av det anförda framgår, att starka skäl tala för en ny företagsräkning.
Jag tillstyrker därför, att en sådan räkning anordnas så snart möjlighet
därtill finnes eller under loppet av 1951. Genom räkningens förläggande
till nämnda år skulle samtidigt den fördelen vinnas, att räkningen komme
att i tiden nära ansluta sig till 1950 års folkräkning. Företagsräkningen
bör lämpligen handhavas av kommerskollegium. Den torde till en början
endast böra omfatta det allmänna programmet i beredningens första alternativ
och således bygga på vissa för samtliga berörda företag gemensamma
frågor, uppställda på ett och samma frågeformulär. Frågan om en komplettering
av denna undersökning med specialundersökningar för olika branscher
torde få övervägas senare.
Såsom kommerskollegium framhållit kräver företagsräkningens genomförande
omfattande planerings- och andra förberedelsearbeten. Den erforderliga
tiden för dessa har beräknats till ungefär ett och ett halvt år. Förberedelseåtgärderna,
som förutsätta ett nära samarbete med olika myndigheter
och berörda enskilda organisationer, äro i stor utsträckning sådana,
att de icke rimligen kunna utföras innan beslut fattats om räkningens
verkställande. Skall räkningen komma till stånd år 1951, är det därför nödvändigt
att beslut fattas redan innevarande vår.
Kostnaderna för företagsräkningen kunna ännu icke närmare beräknas.
Vissa av kommerskollegium gjorda preliminära kalkyler beträffande det nu
aktuella allmänna programmet sluta på i runt tal 1 800 000 kronor. Mera
definitiva kostnadsberäkningar kunna framläggas först då förberedelserna
för räkningen fortskridit betydligt längre än nu är fallet. För att kom
-
11
Kungl. Maj.ts proposition nr 85.
merskollegium skall kunna igångsätta det egentliga förberedelsearbetet måste
medel ställas till kollegii förfogande för avlöning av viss personal m. m.
För detta ändamål erfordras enligt kollegii beräkningar dels 4 200 kronor för
innevarande och dels 50 000 kronor för nästa budgetår eller sammanlagt
54 200 kronor. Jag tillstyrker att sistnämnda belopp anvisas för ändamålet.
Beloppet torde i sin helhet böra utgå i form av ett reservationsanslag å riksstaten
för nästa budgetår. Anslaget föreslås få benämningen Kostnader för
företagsräkning.
Frågan om ytterligare medelsanvisning torde få anmälas, sedan en mera
definitiv kostnadsberäkning kunnat upprättas.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Kostnader för företagsräkning för budgetåret 1950/
51 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 54 200 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Bengt Augustinsson.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1950:111 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om åtgärder för effektivisering av kustbevakningen. a1 i texten
- SU 1950:59 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående företagsräkning. s. 32 i texten
- SU 1950:60 Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till Sveriges hantverksoch småindustriorganisation för vissa allmänna undersökningar. a1 i texten