Sök i Ratio Lex

Angående löneoch pensionsreglering för lärarpersonal vid statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter, m. m

1951-03-09 · 76 sidor, varav 72 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 72 av 76 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:113, Angående löneoch pensionsreglering för lärarpersonal vid statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 113.

1

Nr 113.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående löne- och

pensionsreglering för lärarpersonal vid statsunderstödda

folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter,

m. m.; given Stockholms slott den 9 mars

1951.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

John Lingman.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Vid 1950 års riksdag fattades principbeslut angående lönereglering, innefattande

anslutning till det statliga lönesystemet, för lärarpersonalen vid

statsunderstödda folkhögskolor samt lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolor.

I förevarande proposition framläggas de detalj förslag, som erfordras

för beslutets genomförande.

Principbeslutet omfattade icke rektorerna vid lantbruksundervisningsanstalterna,

enär frågan om anställnings- och avlöningsförhållandena för

bl. a. dessa befattningshavare var föremål för utredning. Den av riksdagen

för folkhögskolerektorerna beslutade anställningsformen och löneställningen

föreslås skola tillämpas även för rektorerna vid lantbruks- och lantmannaskolor,

vilka sålunda hänföras till lönegraden Ca 31. För rektorerna

vid lanthushållsslcolorna förordas lönegraden Ca 26.

Löneregleringen föreslås skola omfatta även lärarpersonalen vid de statsunderstödda

trädgårdsskolorna, vilken i avlöningshänseende jämställes med

motsvarande personal vid lantbruksskolorna. Lärarpersonalen vid jordbrukets

yrkesskolor anses icke böra inordnas under de föreslagna avlöningsbestämmelserna

men en löneförbättring för denna personal avses bli

möjliggjord genom att statsbidragen till dessa skolor ökas.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. i samt. Nr 113.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

Förslag framlägges även om viss pensionsreglering för av löneregleringen

berörda befattningshavare.

Löne- och pensionsregleringarna föreslås skola genomföras vid ingången

av nästkommande verksamhetsår vid skolorna, d. v. s. den 1 oktober 1951

för folkhögskolorna och den 1 november 1951 för lantbruksundervisningsanstalterna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 113.

3

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 mars

1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Möller, Sköld,Q uensel, Danielson,

Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson,

Lingman.

Efter gemensam beredning med statsministern Erlander såsom särskild

föredragande för vissa propositionsärenden i ecklesiastikdepartementet samt

med cheferna för finans- och jordbruksdepartementen anmäler chefen för

civildepartementet, statsrådet Lingman, fråga om löne- och pensionsreglering

för lärare vid statsunderstödda folkhögskolor och lanlhruksundervisningsanstalter

m. m. samt anför därvid följande.

I. Inledning.

Vid 1950 års riksdag (prop. 235; statsutsk. uti. 226, r. skr. 411; jordbr.- utsk. uti. 61, r. skr. 422) fattades principbeslut angående lönereglering för lärare

vid statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter.

I den redogörelse, som i innevarande års statsverksproposition (för flera

huvudtitlar gemensamma frågor, punkt 3) lämnades för löneregleringsarbetet

och vissa därmed sammanhängande frågor meddelade jag, att frågorna

rörande denna lönereglering voro föremål för beredning inom civildepartementet.

Med hänsyn till innebörden av riksdagens principbeslut i

fråga om folkhögskolans lärare, vilket beslut icke innefattar någon tidpunkt

för löneregleringens genomförande, ansåg jag det vara nödvändigt

att särskilt överväga, huruvida löneregleringen borde i förhandenvarande

läge genomföras eller om den borde uppskjutas till dess det organisatoriska

underlaget för löneregleringen lättare medgåve en tillämpning av det statliga

lönesystemet å ifrågavarande lärare och resultatet av 1949 års tjänsteförteckningskommittés

arbete förelåge. De svårigheter, med vilka man på

grund av 1950 års principbeslut rörande folkhögskolelärarna hade att räkna

vid ett genomförande av förevarande löneregleringsfrågor, ha i vissa

hänseenden accentuerats ytterligare sedan den åt lantbruksstyrelsen anförtrodda

utredningen rörande fyllnadstjänstgöring för lärare vid lantmannaoch

lanthushållsskolor framlagts. Denna utredning har utvisat, att — i

varje fall under avsevärd tid framåt — icke alla lärare vid sistnämnda skolor

kunna erhålla full tjänstgöring utan att för vissa av dem lönetekniska

problem uppkomma av motsvarande slag som i fråga om lärare med mindre

än full tjänstgöring vid folkhögskolorna. Då jag likväl anser mig kunna

förorda, att förslag om genomförande av ifrågavarande löneregleringar under

innevarande år framlägges, sker detta efter viss tvekan och jag vill

härvid understryka, att de nu framkomna lösningarna icke få anses såsom

slutgiltiga, utan att i varje fall beträffande folkhögskolorna en omprövning

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

bör vidtagas sedan denna skolforms ställning och organisation klarlagts genom

skolkommissionens utredningar samt bättre möjligheter än f. n. föreligga

att avväga folkhögskolelärarnas skyldigheter och rättigheter på ett i

förhållande till andra tjänstemannagrupper likvärdigt sätt. Jag vill framhålla,

att även lärarlönesakkunniga uttalat att — därest framdeles mera

omfattande tjänstgöring än för närvarande kan beredas folkhögskolans lärare

— den tjänstgöringstid, som skall anses motsvara full tjänstgöring,

bör kunna ökas. En dylik utsträckning av undervisningsskyldigheten inom

ramen för den beslutade lönesättningen bör sålunda hållas öppen.

Löneregleringen torde böra genomföras vid ingången av nästkommande

verksamhetsår vid läroanstalterna.

II. Lönefrågor.

A. 1950 års riksdags principbeslut.

1. Folkhögskolorna.

1950 års riksdag har för sin del beslutat, att en lönereglering för lärarpersonalen

vid de statsunderstödda folkhögskolorna skall genomföras i huvudsaklig

överensstämmelse med av 1941 års lärarlönesakkunniga i betänkande

den 12 oktober 1949 (SOU 1949: 50) framlagt förslag. Härigenom

har propositionen 1950: 235 avslagits samt motionerna I: 483 och II: 574 bifallits.

De delar av sakkunnigförslaget, till vilka riksdagen genom sitt principbeslut

närmast tagit ställning, avse anställningsform, tjänstgöringsskyldighet

och löneställning för ordinarie, extra ordinarie och extra lärarpersonal.

Rörande den närmare innebörden av principbeslutet i angivna delar

torde få hänvisas till förenämnda betänkande och proposition, varför här

endast lämnas en kortfattad sammanfattning beträffande dessa frågor.

Principbeslutet innebär

i fråga om rektors och ämneslärares anställnings- och tjänstgöringsförhållanden,

att vid skolorna skola finnas rektor, ordinarie, extra ordinarie eller extra

ämneslärare samt timlärare;

att rektor och ordinarie ämneslärare skola antagas antingen för anställning

tillsvidare med fyra månaders ömsesidig uppsägningstid eller för viss

tid;

att rektor och ordinarie ämneslärare, som tre år i följd oförvitligt tjänstgjort

i samma eller motsvarande ordinarie befattning vid folkhögskola, ej

må skiljas från sin befattning i annan ordning än som kan ifrågakomma i

samband med vidtagande av disciplinära åtgärder så länge enligt skolöverstyrelsens

prövning full tjänstgöring kan beredas honom under vinterkurs

vid skolan;

att anställning som extra ordinarie ämneslärare må avse endast vinterkurs

och att ämneslärare skall anställas som extra ordinarie, om anställningen

avser full tjänstgöring under minst 20 veckor i följd av samma vinterkurs

och läraren är behörig för sådan anställning;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj. ts proposition nr 113.

att extra ordinarie ämneslärare må anställas tills vidare, därest anställningen

är avsedd att omfatta mer än en vinterkurs;

att beträffande extra ordinarie ämneslärare uppsägningstiden från skolans

sida skall vara tre månader och från lärarens sida en månad;

att extra ämneslärare skall anställas för viss tid eller tills vidare, dock

för högst en vinterkurs;

att rektor, anställd vid skola med både vinter- och sommarkurs, samt

ordinarie ämneslärare, vars tjänst omfattar både vinter- och sommarkurs,

skola vara skyldiga meddela undervisning under sommarkurs eller vid statsunderstödd

fortsättningskurs eller folkbildningskurs, rektor 195 timmar och

ämneslärare 270 timmar, dock att skolöverstyrelsen skall äga medgiva nedsättning

av nämnda timtal;

att rektor och ordinarie ämneslärare skola vara skyldiga att under sommarkurs,

statsunderstödd fortsättningskurs och folkbiidningskurs mot särskild

ersättning meddela undervisning i den omfattning skolstyrelsen bestämmer,

dock icke med högre sammanlagt timtal i veckan än som motsvarar

full tjänstgöring, och med rätt för vederbörande befattningshavare att

få frågan om sådan tjänstgöring underställd skolöverstyrelsens prövning

och avgörande; samt

att rektor och ordinarie ämneslärare ej må åläggas undervisning mer än

sammanlagt 42 veckor av arbetsåret;

beträffande rektors och ämneslärares avlöningsförhållanden,

att följande lönegrader skola gälla; rektor Ca 31, ordinarie ämneslärare

Ca 26, extra ordinarie ämneslärare Ce 24 och extra ämneslärare Cg 21;

att extra ordinarie och extra ämneslärare skola åtnjuta läsårsdaglön, beräknad

efter ett läsår om 238 dagar (34 veckor); samt

att lönen i vederbörande löneklass skall vid mindre än full tjänstgöring

reduceras för rektor till 90 % av full lön och för ordinarie ämneslärare till

i följande uppställning angivna procenttal av full lön.

Anställningen avser Procenttal

vinterkurs om 23 veckor och sommarkurs ........................ 99

» » 22 » » » ........................ 97

» » 21 » i> » ........................ 95

vinterkurs om 24 veckor ........................................ 81

» » 23 » 79

» » 22 » 77

» » 21 * 75

Av vinterkurs må därvid endast räknas den tid, för vilken statsbidrag utgår.

Med anställning, som avser vinter- och sommarkurs, må jämställas anställning,

som avser vinterkurs och statsunderstödda fortsättnings- eller

folkbildningskurser, därest läraren under sistnämnda kurser kan beredas

tjänstgöring under 270 undervisningstimmar.

För ordinarie ämneslärare, anställd för enbart vinterkurs, ökas lönen

med 2 procent för varje hel vecka, varmed statsbidragsberättigad tid av vinterkursen

överstiger 24 veckor, dock till högst 100 procent.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

I fråga om lönegradsplacering och tid för befordran förutsättes i principbeslutet

för icke-ordinarie lärare en begynnelseplacering i lönegrad Cg 21

såväl för lärare med akademisk examen som för annan lärare samt att extra

lärare skall antagas till extra ordinarie under förutsättning bl. a. att han

tjänstgjort minst 42 veckor under vinterkurs vid statsunderstödd folkhögskola

eller minst 20 veckor vid sådan kurs och minst 36 veckor vid annan

läroanstalt under offentlig kontroll.

För behörighet till ordinarie ämneslärartjänst (Ca 26) har i fråga om

längden av fullgjord tjänstgöring uppställts enahanda krav som nyss angivits

beträffande extra ordinarie lärare.

Vad beträffar övningslärarna innebär lärarlönesakkunnigas av riksdagen

i princip godtagna förslag i huvudsak

i fråga om anställnings- och tjänstgöringsförhållandena,

att de av de sakkunniga i betänkande den 23 januari 1947 med förslag till

lönereglering för övningslärare vid olika skolformer framlagda förslagen till

stadga och avlöningsreglemente skola i huvudsak gälla jämväl för folkhögskolans

övningslärare, ehuru med tillämpning av vissa för sistnämnda lärare

föreslagna särbestämmelser; samt

att ordinarie anställning i regel endast skall förekomma i ämnena hushållsgöromål,

kvinnlig slöjd och vävning samt att sådan anställning i övriga

övningsämnen skall förekomma endast efter medgivande av Kungl. Maj:t;

i fråga om avlöningsförhållandena,

att följande lönegrader skola gälla:

lärare i teckning, musik och gymnastik, ordinarie Ca 21 och extra ordinarie

Ce 20, dock att, om särskilda skäl föreligga, även lönegraderna Ca 23

och Ce 22 skola kunna medgivas,

lärare i hushållsgöromål, ordinarie Ca 20 och extra ordinarie Ce 19,

lärare i kvinnlig slöjd och vävning, ordinarie Ca 18 och extra ordinarie

Ce 17, dock att sådan lärare, som innehaft reglerad tjänst minst tio år men

icke har föreskriven utbildning, övergångsvis skall tillhöra lönegrad Ca 14

eller Ce 13 samt

lärare i manlig slöjd, ordinarie Ca 18 eller Ca 16 och extra ordinarie Ce

17 eller Ce 15, allt efter lärarens högre eller lägre kompetens.

Departementschefen. Såsom inledningsvis framhållits har jag hyst betänkligheter

mot att i förhandenvarande läge framlägga förslag angående

genomförande för folkhögskolornas lärare av en lönereglering, som innebär

anslutning till det statliga lönesystemet. Då förslag om sådan reglering nu

framlägges, har jag sett mig nödsakad att åtminstone på några punkter

ifrågasätta vissa jämkningar i förhållande till principbeslutet.

Med hänsyn till de konsekvenser, som de av lärarlönesakkunndga uppställda

villkoren för erhållande av ordinarie ämneslärartjänst i lönegrad Ca

26 eller extra ordinarie lärartjänst i lönegrad Ce 24 kunna få i fråga om

löneställningen för andra tjänstemannagrupper, anser jag mig böra föreslå

att för placering i angivna lönegrader skall fordras, för lärare med akade
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

misk examen (motsvarande), som innefattar ämnen av betydelse för hans

lärarverksamhet, att han tjänstgjort vid folkhögskola eller annan läroanstalt

under offentlig kontroll minst fyra år, och för annan lärare, att skolöverstyrelsen

med hänsyn till lång och välmeriterad tjänstgöring beviljat honom

dispens. Särskilda övergångsbestämmelser förutsättas emellertid för lärare,

som vid löneregleringens genomförande förvärvat behörighet för fast anställning

enligt nu gällande bestämmelser.

Emot nu angivna jämkningar svarande förändringar böra även vidtagas

i fråga om extra lärare, så att anslutning vinnes till princippropositionens

förslag. För dessa lärare kunna icke åberopas samma skäl för en enhetlig

lönegradsplacering som beträffande ordinarie lärare. Placering i lönegraden

Cg 21 bör därför endast komma i fråga för den som avlagt akademisk examen

(motsvarande). Annan extra ämneslärare bör placeras i lönegraden Cg

20, om han av skolöverstyrelsen förklarats behörig att inneha icke-ordinarie

ämneslärarbefattning vid folkhögskola. Den som icke uppfyller villkoren

för anställning såsom extra lärare, bör anställas såsom timlärare.

Av det anförda framgår att jag för behörighet till extra ordinarie ämneslärartjänst

i lönegraden Ce 24 ansett mig böra uppställa samma krav som

i fråga om ordinarie tjänst. Extra ordinarie anställning i lönegraden Ce 21

bör dock kunna vinnas av lärare med akademisk examen (motsvarande)

efter en tjänstgöringstid av minst 42 veckor under vinterkurs vid folkhögskola

eller ock minst 20 veckor vid sådan kurs och minst 36 veckor vid annan

läroanstalt under offentlig kontroll. Annan lärare bör efter nu angivna

tid kunna antagas till extra ordinarie ämneslärare i lönegraden Ce 21, om

han av skolöverstyrelsen förklarats behörig att inneha icke-ordinarie anställning

vid folkhögskola.

Jag vill i detta sammanhang framhålla, att för andra grupper akademiker

gälla följande regler rörande reglerad befordringsgång, nämligen för juris

kandidat utan tingsmeritering och för filosofie kandidat

Cf 17 — PA år — Ce 20 — 2 år — Ce 22 — 2 år — Ce 23 — 2 år — Ce 24

77=17

samt för juris kandidat med tingsmeritering, filosofie licentiat och lantmätare

Cf 19 — 1 år —Ce 22 — 2 år —Ce 23 — 2 år —Ce 24

5 år

Om löneregleringen på förevarande punkt genomfördes i fullständig överensstämmelse

med lärarlönesakkunnigas förslag, skulle detta sålunda innebära,

att en filosofie kandidat vid folkhögskola skulle uppnå lönegraden Ce

24 efter 2 års anställning, medan i statlig tjänst en filosofie kandidat uppnår

denna lönegrad först efter 772 år och en filosofie licentiat först efter 5 år.

Eftersom jämförelser ofta göras mellan folkhögskollärare och lärare vid

realskolorna, må framhållas, att sistnämnda lärare erhålla begynnelseplacering

i lönegraden Cg 21 och efter 2 års tjänstgöring antagas till extra ordinarie

i Ce 21 samt att befordran till Ce 24 sker först efter fullgjord provårs
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 113.

tjänstgöring. Läroverkslärare torde för närvarande erhålla befordran till lönegraden

Ce 24 först efter i medeltal 4—5 år räknat från inträdet å lärarbanan.

Såsom framgår av det föregående erhåller inom statsförvaltningen eu

akademiker med högre examen gynnsammare befordringsgång än en akademiker

med lägre examen. För att läroverkslärare skall erhålla begynnelseplacering

i lönegraden Cg 21 förutsättes, att han avlagt filosofie magisterexamen.

Har han icke denna kompetens anställes han såsom timlärare.

Även om vissa skäl tala för att icke-ordinarie folkhögskollärare erhålla

gynnsammare befordringsmöjligheter än andra jämförliga lärare, torde man

emellertid med hänsyn till den pågående översynen av olika befordringsgångar

icke kunna för närvarande sträcka sig längre än till att, i enlighet

med vad jag nu föreslagit, medgiva uppflyttning till 24 lönegraden efter 4

år. Då jag förordar detta, förutsätter jag dock, att tjänsteförteckningskommittén

vid behandlingen av löneställningen för lärarna vid folkhögskolorna

skall beakta de speciella förhållanden, som råda vid dessa skolor.

Även i andra hänseenden än de här angivna torde vissa jämkningar böra

vidtagas i förhållande till lärarlönesakkunnigas förslag. Sådana jämkningar

torde dock kunna göras inom ramen för riksdagens beslut om att löneregleringen

skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med lärarlönesakkunnigas

förslag.

I fråga om övningslärarna må framhållas, att riksdagsbeslutet bl. a. innebär,

att löneregleringen skall genomföras i viss anslutning till de sakkunnigas

förslag till lönereglering för övningslärare i allmänhet. Då emellertid

lönereglering numera genomförts för dessa andra övningslärare (prop.

1950:234; statsutsk. uti. 1950: 155; r. skr 1950:290) och härvid i en del

hänseenden avvikelser gjorts i förhållande till de sakkunnigas förslag, torde

härav betingade jämkningar böra få vidtagas vid nu förevarande lönereglering.

Härvid torde även särskilt böra beaktas, att befattning som husmoderlärare

behandlas som lärartjänst endast om —- i överensstämmelse med

de sakkunnigas förslag i betänkandet (SOU 1947:15) angående övningslärarna

—- minst hälften av tjänstgöringen fullgöres som lärare samt vidare

att kompetensen för lärare i kvinnlig slöjd bör bedömas med hänsynstagande

till vad skolöverstyrelsen i sitt i princippropositionen refererade yttrande

anfört i denna fråga.

2. Lantbruksundervisningsanstalterna.

Principbeslutet innebär i huvudsak,

beträffande rektors och ämneslärares anställnings- och tjänstgöringsförhållanden,

att vid skolorna skola finnas rektor, ordinarie, extra ordinarie eller extra

ämneslärare samt timlärare (speciallärare);

att ordinarie ämneslärare skall anställas tills vidare med minst sex månaders

ömsesidig rätt till uppsägning eller för viss tid;

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kurigl. Maj.ts proposition nr 113.

att ordinarie ämneslärare, som under minst tre år i följd oförvitligt tjänstgjort

i samma eller motsvarande ordinarie befattning vid lantbruksundervisningsanstalt,

ej må skiljas från sin befattning i annan ordning än som

kan ifrågakomma i samband med vidtagande av disciplinära åtgärder, så

länge enligt lantbruksstyrelsens prövning tjänstgöring vid av skolan anordnade

huvudkurser kan beredas honom;

att extra ordinarie ämneslärare skall anställas för viss tid eller tills vidare

samt att vid anställning tills vidare uppsägningstiden, med vissa undantag,

skall från skolans sida vara tre månader och från lärarens sida en månad;

att extra ämneslärare anställes för viss tid eller tills vidare, dock för

högst ett år;

att i den med rektors- och ämneslärartjänst förenade tjänstgöringsskyldigheten

även må inräknas tjänstgöring vid till skolan förlagda andra kurser

än huvudkurs;

att rektor och ämneslärare, i den mån de icke helt tagas i anspråk för

skolans verksamhet, skola fullgöra viss fyllnadstjänstgöring vid hushållningssällskap,

lantbruksnämnd, landsting eller skogsvårdsstyrelse eller vid

annan lantbruks undervisningsanstalt;

att befattningshavare skall åtnjuta semester;

beträffande ämnesläiares avlöningsförhållanden,

att följande lönegrader skola gälla:

vid lantmanna- och lantbruksskolor: ordinarie ämneslärare Ca 26, extra

ordinarie ämneslärare Ce 24 och extra ämneslärare Cg 21 eller Cg 20;

vid lanthushållsskolor: ordinarie ämneslärare Ca 20, extra ordinarie ämneslärare

Ce 18 och extra ämneslärare Cg 17.

I fråga om lönegrads placering och tid för befordran för icke-ordinarie lärare

innebär beslutet, att lärare, som avlagt agronomexamen, erhåller begynnelseplacering

i 21 lönegraden och efter två års tjänstgöring antages

till extra ordinarie i samma grad. Frågan om huru lång anställningstid,

som skall erfordras för uppflyttning till lönegraden Ce 24, skulle bero av

bl. a. resultatet av utredningen angående löneställningen för amanuenser

och assistenter vid universitet och högskolor.

Departementschefen. I principbeslutet rörande lantbruksundervisningsanstalterna

ifrågasätter jag icke någon ändring. Den nyssberörda utredningen

rörande löneställningen för amanuenser och assistenter vid universitet och

högskolor är numera slutförd. Utredningen har emellertid icke utmynnat

i något förslag beträffande löneställningen för agronomer. I detta läge anser

jag mig böra föreslå, att för behörighet som ordinarie ämneslärare i Ca 26

och extra ordinarie ämneslärare i Ce 24 vid lantbruks- eller lantmannaskola

skola gälla motsvarande krav som av mig förordats beträffande folkhögskolorna

eller således i princip en anställningstid av fyra år. Vad jag i

övrigt anfört rörande sistnämnda skolors lärare gäller i tillämpliga delar

även om förevarande lärare.

Då sålunda en agronom, som är anställd vid lantbruks- eller lantmannaskola,

beredes möjlighet att uppnå 24 lönegraden efter fyra års tjänstgöring,

finner jag det rimligt att för agronom i statstjänst eller i annan statsunder
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 113.

stödd verksamhet tillämpas en någon gynnsammare befordringsgång än

den hittills använda, som leder till angivna löneställning efter sju och ett

halvt år. I avvaktan på slutförandet av tjänsteförteckningskommitténs arbete

förordar jag, att för dessa agronomer i tillämpliga delar införes den

för akademiker med högre examen gällande befordringsgången, enligt vilken

24 lönegraden uppnås efter fem års tjänstgöring. I samband därmed

torde även löneställningen för viss assistentpersonal vid jordbrukets högre

undervisningsanstalter böra i viss mån förbättras.

B. Vissa för folkhögskolorna och lantbruksundervisningsanstalterna

gemensamma frågor.

1. Avlöningsbestämmelsernas allmänna utformning.

1950 års riksdags principbeslut angående lönereglering för folkhögskolornas

och lantbruksundervisningsanstalternas lärare innebär, att dessa

grupper av befattningshavare skola inordnas under det statliga lönesystemet.

I fråga om avlöningsbestämmelsernas utformning ha de sakkunniga

framlagt förslag om ett särskilt för de båda skolformerna gemensamt avlöningsreglemente,

vilket torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende

(Bilaga 1). Ett inordnande av befattningshavarna under statens allmänna

avlöningsreglemente (Saar) skulle nämligen nödvändiggöra ett stort antal

särbestämmelser, särskilt i fråga om folkhögskolornas lärare. Dessutom

skulle flertalet förvaltningsbestämmelser i 4—17 §§ Saar, vilka äro av stadgekaraktär,

icke bli tillämpliga. Motsvarande för ifrågavarande skolformer

direkt anpassade bestämmelser hade intagits i de sakkunnigas stadgeförslag.

De statliga och högre kommunala skolorna hade visserligen inordnats

i Saar, men de speciella förhållandena vid dessa skolor hade påkallat ett

stort antal särbestämmelser, och härmed förknippade olägenheter skulle

enligt de sakkunnigas mening uppstå även för den händelse folkhögskolorna

inordnades i Saar.

I de sakkunnigas förslag till avlöningsreglemente för statsunderstödda

folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter ha sammanförts de föreskrifter

i Saar och tilläggsbestämmelserna (TB) till Saar, vilka synts böra

gälla för ifrågavarande befattningshavare. De sakkunniga ha härvid i syfte

att giva reglementet en så enkel och överskådlig utformning som möjligt

slopat en del detalj föreskrifter, vilka ansetts vara av mindre betydelse

i praktiken. De ha dock utgått från att, därest i dessa detalj föreskrifter angivna

fall undantagsvis skulle inträffa, dessa fall i allmänhet skola lösas i

enlighet med vad som följer av nämnda detalj föreskrifter.

De sakkunnigas förslag om ett särskilt, för folkhögskolorna och lantbruksundervisningsanstalterna

gemensamt avlöningsreglemente har i allmänhet

icke föranlett särskilda uttalanden i remissyttrandena.

Statens lönenämnd har framhållit, att nämnden med hänsyn till de speciella

arbetsförhållandena vid ifrågavarande skolor och till därav föranledd

tvekan rörande lämpligheten av att vid dem tillämpa det statliga lönesystemet

ansåge det välbetänkt att för berörda områden utfärda särskilda

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

avlöningsbestämmelser, vilka vore fristående från Saar, även om de i sina

huvuddrag anslöte sig till detta reglemente.

Vidare ha några skolstyrelser ifrågasatt, huruvida icke för vinnande av

större överskådlighet skilda avlöningsreglementen borde utfärdas för folkhögskolorna

och lantbruksundervisningsanstalterna.

Departementschefen. I princippropositionen framhöll jag i fråga om avlöningsbestämmelsernas

utformning, att lämpligheten av att, såsom de sakkunniga

föreslagit, sammanföra avlöningsbestämmelserna för folkhögskolornas

och lantbruksundervisningsanstalternas rektorer och ämneslärare

till ett särskilt avlöningsreglemente kunde ifrågasättas. Jag fann det emellertid

icke påkallat, att då taga ställning till frågan om avlöningsbestämmelsernas

utformning utan förutsatte, att spörsmålet skulle ytterligare övervägas

innan förslag till avlöningsbestämmelser förelädes riksdagen.

Frågan om reglementsbestämmelsernas allmänna anordning har sedermera

kommit i ett annat läge dels på grund av att riksdagen i icke oväsentlig

utsträckning frångick propositionens förslag och dels på grund av

att den i propositionen bebådade närmare undersökningen rörande möjligheterna

att genomföra de sakkunnigas förslag i fråga om fyllnadstjänstgöring

för befattningshavare vid lantbruksundervisningsanstalterna utvisat,

att full tjänstgöring icke synes i erforderlig utsträckning kunna erbjudas

dylika befattningshavare. Vid sådant förhållande torde en anslutning av

dessa befattningshavare till det statliga lönesystemet få åstadkommas efter

i huvudsak sådana modifikationer av systemet, bl. a. i fråga om reduktion

av lön vid mindre än full tjänstgöring, som beslutats beträffande folkhögskollärare.

Med hänsyn till sålunda ändrade utgångspunkter finner jag, att bestämmelser

angående ifrågavarande befattningshavargrupper icke böra intagas

i Saar, och jag kan därför ansluta mig till de sakkunnigas förslag om ett

särskilt för folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter gemensamt

avlöningsreglemente. För en dylik anordning med särskilda bestämmelser

vid sidan av Saar talar även den omständigheten, att det knappast är möjligt

att utan närmare erfarenheter bestämt avgöra, huruvida den detaljreglering

som nu föreslås, i alla avseenden är den för ifrågavarande särpräglade

skolformer mest lämpliga. I detta sammanhang må särskilt framhållas,

att fyllnadstjänstgöringsinstitutet för lantbruksundervisningsanstalterna

måste betecknas såsom en försöksanordning.

Ehuru jag sålunda finner mig böra förorda ett särskilt avlöningsreglemente

för ifrågavarande befattningshavargrupper, vill jag dock understryka,

att detta reglemente bör i såväl sak som form så nära som möjligt

ansluta sig till Saar eller avlöningsreglementet för folkskolan (Arf) och att

sålunda avvikelse bör göras endast då så är direkt påkallat av de särpräglade

förhållandena vid folkhögskolorna och lantbruksundervisningsanstalterna.

Emot att förvaltningsbestämmelser i stort sett icke intagits i förslaget

till avlöningsreglemente utan hänförts till respektive stadgor finner

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 113.

jag dock icke anledning till erinran. Anledningen till att dylika bestämmelser

intagits i Saar är närmast att någon allmän verksstadga icke finnes.

Däremot kan jag icke förorda, att, på sätt de sakkunniga föreslagit, i avlöningsreglemcntet

intagas stadganden av natur att böra hänföras till tillläggsbestämmelser.

Jag vill erinra, att problemet härvidlag är likartat med

det, som förelåg vid 1950 års lönereglering för övningslärare och kyrkomusiker.

1941 års lärarlönesakkunniga hade även för dessa befattningshavare

föreslagit avlöningsreglementen, i vilka tilläggsbestämmelser voro inarbetade.

De sakkunniga hade härvid föreslagit, att Kungl. Maj:t skulle äga

ändra reglementena, i vad de kunde anses innehålla tilläggsbestämmelser,

i större utsträckning än i andra avseenden. En dylik anordning ansåg jag

mig på grund av svårigheter att draga gränsen mellan bestämmelser av det

ena och det andra slaget icke kunna förorda. I stället förordade jag en fördelning

av bestämmelserna på avlöningsreglementen och tilläggsbestämmelser

efter vedertagna normer. Eftersom riksdagen godtog det av mig sålunda

framlagda förslaget, torde en lösning efter likartade linjer böra ske

även i nu förevarande fall.

Vid utfärdandet av statens allmänna avlöning,sreglemente och folkskolans

avlöningsreglemente har tillämpats den ordningen, att riksdagen bemyndigat

Kungl. Maj :t att utfärda reglementena i huvudsaklig överensstämmelse

med framlagda författningsförslag; Kungl. Maj :t har härigenom

blivit oförhindrad att vidtaga förtydliganden eller eljest redaktionella

jämkningar i författningarna, såväl vid utfärdandet som därefter. Kungl.

Maj :t har vidare bemyndigats att utan riksdagens medverkan ändra avlöningsbestämmelserna,

dels då skäl föreligga att utsträcka tillämpningen

av enligt reglementena för vissa grupper av tjänstemän gällande bestämmelser

till andra, i stort sett likartade grupper, dels då riksdagens beslut

i organisations- eller anslagsfrågor föranleda tillägg till eller ändring i reglementenas

bestämmelser, så framt dessa tillägg eller ändringar icke avvika

från de principer, på vilka avlöningsreglementenas bestämmelser äro

byggda, dels ock då skäl föreligga att i samband med ändringar och tilllägg,

som nyss sagts, vidtaga vissa modifikationer av gällande bestämmelser.

Därjämte har Kungl. Maj :t bemyndigats att utfärda övergångsbestämmelser

i samband med löneregleringen. I fråga om avlöningsreglementena

för övningslärare och kyrkomusiker gjordes så till vida avvikelse

från den nyss angivna ordningen att överarbetade författningsförslag icke

förelädes riksdagen. I stället framlades de av vederbörande sakkunniga utarbetade

författningsförslagen och i anslutning härtill redovisades de ändringar

i förslagen, som syntes böra vidtagas. Bemyndigande utverkades för

Kungl. Maj :t att utfärda reglementen i huvudsaklig överensstämmelse med

propositionens förslag.

Beträffande utfärdandet av det nu föreslagna avlöningsreglementet för

statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter torde

böra förfaras på i huvudsak samma sätt som i fråga om reglementena för

övningslärare och kyrkomusiker. Samma förfaringssätt tillämpades f. ö.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 113.

13

även vid utfärdandet år 1949 av reglementet för pensionering genom statens

pensionsanstalt av vissa icke-statliga befattningshavare (SPA-reglementet).

Jag förordar sålunda, att riksdagens bemyndigande utverkas att

utfärda avlöningsreglemente i huvudsaklig överensstämmelse med av mig

framlagda förslag samt att utfärda för löneregleringen erforderliga övergångsbestämmelser.

2. Anställningsform och löneställning för rektorer.

Gällande bestämmelser. Lärarlönesakkunnigas tidigare förslag m. m.

Rektorerna vid folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter äro enligt

gällande bestämmelser innehavare av särskilda rektors tjänster. Dessa

äro emellertid icke såsom vid de allmänna läroverken förordnandetjänster.

Rektorerna vid de båda förstnämnda slagen av läroanstalter anställas nämligen

i regel tills vidare med ömsesidig rätt till uppsägning. Vid folkhögskolorna

gäller dessutom, att rektor efter tre på varandra följande års oförvitlig

tjänstgöring i samma eller motsvarande befattning vid folkhögskola icke

må skiljas från sin befattning, så länge den kurs eller avdelning uppehälles,

för vilken han är anställd vid skolan, där han ej befinnes försumlig i tjänsten.

I sistnämnda fall skall beslut om entledigande för att bli gällande stadfästas

av skolöverstyrelsen. Vid lantbruksundervisningsanstalt gäller, att

uppsägning av ordinarie rektor skall, innan beslutet må gå i verkställighet,

underställas lantbruksstyrelsen för godkännande.

Lärarlönesakkunniga framhöllo i sitt betänkande med förslag till lönereglering

för lärarpersonalen vid folkhögskolor och lantbruksundcrvisningsantalter,

att en anställningsform för rektorerna enligt det statliga systemet

icke lämpligen kunde ifrågakomma vid nämnda läroanstalter. De sakkunniga

ansågo sig därför icke böra föreslå annan ändring beträffande anställningsformen

för ifrågavarande rektorstjänster än att de för folkhögskolorna

gällande bestämmelserna bleve tillämpliga även vid lantbruksundervisningsanstalterna.

Enligt de sakkunnigas förslag borde rektorstjänsterna hänföras

till lönegrad Ca 31.

I yttrande över nyssnämnda betänkande uttalade skolöverstyrelsen den

uppfattningen, att det borde övervägas, om icke rektorerna vid folkhögskolor

liksom vid realskolor borde förordnas för högst sex år i taget. Skolstyrelserna

borde dock icke äga vägra meddela förnyat förordnande annat än

efter medgivande av skolöverstyrelsen. Rektor skulle i så fall, då tiden för

förordnandet utgått och nytt förordnande ej meddelats, äga övergå å tjänst

över stat i lönegrad Ca 26, d. v. s. den av lärarlönesakkunniga föreslagna

lönegraden för ordinarie ämneslärare vid folkhögskola. Han skulle därefter

vara skyldig att tjänstgöra vid någon statlig eller statsunderstödd skola,

till vilken han hänvisades av skolöverstyrelsen. Självfallet skulle han även

kunna inneha ämneslärartjänst vid den skola, där han tidigare varit anställd

som rektor. Nämnda skola skulle vara skyldig att svara för tio pro
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 113.

cent av kostnaderna för hans avlöning, intill dess att lämplig tjänst kunde

beredas honom.

I anslutning till nämnda uttalande av skolöverstyrelsen uppdrog Kungl.

Maj :t åt 1941 års lärarlönesakkunniga att till förnyad prövning upptaga frågan

om anställnings- och avlöningsförhållandena för rektorerna vid såväl

folkhögskolor som lantbruksundervisningsanstalter. I princippropositionen

(1950: 235) föreslogs, att resultatet av sagda utredningsuppdrag skulle avvaktas,

innan beslut meddelades om anställningsformen för rektorerna vid

ifrågavarande båda skolformer.

Riksdagen beslutade emellertid bifalla en vid propositionens behandling i

statsutskottet avgiven reservation, innebärande, bland annat, att rektor vid

folkhögskola skall placeras i lönegraden Ca 31. I fråga om lantbruksundervisningsanstalterna

biföll riksdagen däremot propositionen, vilket innebär

att frågan om anställningsformen och löneställningen för dessa anstalters

rektorer lämnades öppen i avvaktan på slutförandet av den anbefallda utredningen.

I en den 29 december 1950 avgiven promemoria ha lärarlönesakkunniga

redovisat resultatet av sin förnyade prövning av berörda frågor angående

rektorerna vid folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter. De sakkunniga

ha framhållit, att frågan om anställningsformen för rektor vid

folkhögskola genom riksdagens beslut kommit i ett annat läge än det som

förelåg vid den tidpunkt, då lärarlönesakkunniga erhöllo förenämnda utredningsuppdrag.

Riksdagens nyssnämnda beslut syntes nämligen utesluta

möjligheten av att ifrågavarande rektor stjänster konstruerades såsom förordnandetjänster.

De sakkunniga ha emellertid detta oaktat ansett sig böra

fullfölja det å dem givna uppdraget, särskilt som frågan om anställningsformen

även berört rektor stjänsterna vid lantbruksundervisningsanstalterna,

beträffande vilka tjänster 1950 års riksdag, såsom nyss nämnts, icke

fattat något beslut.

Frågan om anställningsformen.

I fråga om anställningsformen för berörda rektorer ha de sakkunniga i

sin promemoria anfört i huvudsak följande beträffande rektorerna vid folkhögskolorna.

Frågan, huruvida förutsättningar kunna skapas för att rektorstjänst vid

folkhögskolorna skall kunna konstrueras på samma sätt som vid allmänt

läroverk, torde icke utan vidare kunna besvaras nekande. Ur organisatorisk

synpunkt torde nämligen större svårigheter icke möta för genomförande av

en sådan anordning. I och med inrättande av förordnandetjänster för rektorerna

måste emellertid förflyttningsskyldighet inträda för den lärare, som

tillsatts å rektorns lärartjänst, eller, i vissa fall, för rektorn själv, och detta

skulle medföra avsevärda olägenheter i olika hänseenden. Folkhögskolorna

intaga såväl i fråga om organisation som beträffande undervisningsarbetets

bedrivande en särställning. En tvångsförflyttning av en förutvarande rektor

eller lärare vid folkhögskola till exempelvis allmänt läroverk eller högre

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

kommunal skola skulle därför otvivelaktigt medföra betydande svårigheter

av pedagogisk art. Man måste härvid taga i beaktande, att för anställning

som ämneslärare vid allmänna läroverk och högre kommunala skolor gälla

andra behörighetsvillkor än för ämneslärare vid folkhögskolor. På grund

härav sakna icke så få folkhögskollärare för ämneslärarbefattning vid nyssnämnda

skolor föreskriven kompetens. Vidare bör beaktas att förflyttningen

i många fall komme att avse lärare, som haft en mångårig tjänstgöring vid

folkhögskola och som under denna tjänstgöring blivit helt inställd på de undervisningsmetoder

och arbetsformer, vilka tillämpas i folkhögskolan.

Därest förflyttningsskyldigheten begränsades till att gälla förflyttning endast

till folkhögskolor, skulle sannolikt de berörda svårigheterna i någon

mån minska. Antalet folkhögskolor, till vilka förflyttning kunde ifrågakomma,

är dock jämförelsevis ringa. Det är även en annan omständighet, som

här bör uppmärksammas, nämligen den att många folkhögskolor dro s. k.

rörelseskolor. Dessa skolor, som upprättats och understödjas av religiösa

sammanslutningar eller av folkrörelser av olika slag, äro präglade av en viss

rörelses folkbildningsintresse. En tvångsförvaltning av lärare till sådana

skolor skulle med ail sannolikhet möta ett alldeles särskilt starkt motstånd,

vilket får anses vara förklarligt.

Det torde icke heller kunna anses som en lycklig lösning, att en förutvarande

rektor kvarstår i tjänst som ämneslärare vid den skola, där han kanske

under en längre tid innehaft anställning som rektor. I dylika fall skulle

säkerligen konflikter av det ena eller andra slaget icke kunna undvikas.

Då enligt de sakkunnigas bestämda mening organisatoriska, pedagogiska

och även principiella skäl tala mot inrättande av förordnandetjänster och

därmed införande av förflyttningsskyldighet för rektorer och lärare vid

folkhögskolor, kunna de sakkunniga icke förorda att så sker.

Vad sålunda anförts rörande rektor stjänster na vid folkhögskolor anse de

sakkunniga i allt väsentligt gälla även motsvarande tjänster vid lantbruksundervisningsanstalterna.

De sakkunniga anföra i detta hänseende följande.

Lantbruksundervisningsanstalterna intaga en än mera utpräglad särställning

inom undervisningsväsendet än folkhögskolorna. Undervisningen vid

lantbruksundervisningsanstalterna är i hög grad yrkesbetonad, och flertalet

lärare ha förvärvat för undervisning i denna skolform erforderlig specialutbildning.

Dessa förhållanden utgöra enligt de sakkunnigas mening tungt

vägande skäl mot inrättande av förordnandetjänster för rektorerna, då en

dylik anordning skulle nödvändiggöra införande av förflyttningsskyldighet

för ifrågavarande befattningshavare. Härtill kommer att lantbruksundervisningsanstalterna

äro underställda lantbruksstyrelsen, medan däremot

övriga här berörda skolor stå under skolöverstyrelsens inseende, vilket skulle

försvåra handläggningen av ärendena om tvångsförflyttning.

En begränsning av förflyttningsskyldigheten till att avse förflyttning endast

till lantbruksundervisningsanstalter vore givetvis tänkbar. Eventuellt

kunde skyldigheten utvidgas till att omfatta även vissa tjänster hos hushållningssällskap

och lanbruksnämndcr samt liknande institutioner. Då de sakkunniga

emellertid icke kunna förorda införande av bestämmelser om allmän

förflyttningsskyldighet, vilket enligt de sakkunnigas mening får anses

utgöra eu" förutsättning för att rektorsbefattningarna vid lantbruksundervisningsanstaltcrna

skola inrättas so in förordnandetjänster, anse sig de sakkunniga

icke kunna tillstyrka en sådan anställningsform för ifrågavarande

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

rektorer. Även lanthushållslärarinnornas utbildning och tjänstgöring avvika

från utbildningen och tjänstgöringen för lärarinnor i hushållsgöromål

vid flertalet skolformer, varför en förflyttning av förstnämnda lärarinnor

skulle vara förenad med vissa olägenheter.

Lönefrågan.

Lärarlönesakkunniga föreslogo i sitt betänkande lönegraden Ca 31 för rekiorer

vid folkhögskolor, lantbruksskolor och lantmannaskolor samt lönegraden

Ca 26 för rektorer vid lanthushållsskolor. De sakkunniga förordade

sålunda en enhetlig lönegradsplacering av rektorerna vid respektive skolformer,

dock med viss reducering av lönen beträffande befattningar, vilka

icke ansågos vara förenade med full tjänstgöring. Lönerna borde vara såväl

minimi- som maximilöner och skolorna skulle alltså icke äga rätt att utge

vare sig lägre lön eller särskilda löneförmåner utöver lönen för i tjänsten

ingående arbetsuppgifter. Skötseln av skol jordbruken vid ett stort antal

lantbruksundervisningsanstalter krävde emellertid enligt de sakkunnigas mening

ett så omfattande arbete särskilt av rektorerna och i en del fall även av

ämneslärarna, att detta arbete i dess helhet icke rimligen borde inräknas i

tjänsten. I sådana fall borde därför skolorna vara oförhindrade att, liksom

hittills, utgiva särskilt arvode för skötseln av och ansvaret för skoljordbrulcet.

Arvodets storlek borde bestämmas efter prövning i varje särskilt fall.

I yttrandena över lärarlönesakkunnigas löneregleringsförslag, i vad detsamma

avser rektorernas löneställning, framkoinmo vissa ändringsförslag.

Beträffande folkhögslcolerektorernas lönegradsplacering förklarade sig

statskontoret i avvaktan på resultatet av pågående utredning angående rektorernas

ställning vid högre kommunala in. fl. skolor icke kunna förorda

högre löneställning för rektor vid folkhögskola än en lönegrad över den

lägsta för rektor vid kommunal mellanskola eller således Ca 30. Med hänsyn

till skolornas väsentligt olika storlek framhöll statskontoret vidare, att

en differentiering av rektorsbefattningarna borde ske, så att de mindre skolornas

rektorer placerades i 28 lönegraden.

Statens lönenämnd uttalade, att nämnden i betraktande av folkhögskolornas

mycket varierande storlek funnit en differentiering av rektorernas

lönegradsplacering framstå som en naturlig åtgärd. Då emellertid vissa

praktiska svårigheter sannolikt skulle vara förenade därmed, ansåg sig lönenämnden

böra förorda en enhetlig löneställning. Lönenämndens majoritet

ville därvid icke motsätta sig rektorernas placering i lönegraden Ca 31,

medan ordföranden och två ledamöter ansågo, att rektor icke borde hänföras

till högre lönegrad än Ca 30.

Svenska landstingsförbundet fann de sakkunnigas förslag angående avlöningsförhållandena

för folkhögskolornas lärare i det stora hela tillfredsställande.

Med hänsyn till riksdagens beslut angående lönegradsplacering för folkhögskolerektorerna

ha de sakkunniga i promemorian förklarat sig icke ha

anledning att ytterligare uppehålla sig vid frågan om dessa rektorers löneställning.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungi. Maj.ts proposition nr 113.

Vad angår rektorerna vid lanthushållsskolorna tillstyrkte flertalet remissinstanser

i yttranden över betänkandet lönegraden Ca 26. Lantbruksstyrelsen

och Hushållningssällskapens förbund förordade en placering i lönegraden

Ca 27. Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund ansåg skäligt, att

ifrågavarande rektorer placerades i lönegraden Ca 28. Vad som anförts i

sistnämnda yttranden har icke föranlett de sakkunniga att frångå sitt i betänkandet

avgivna förslag om placering av rektorerna vid lanthushållsskolorna

i lönegraden Ca 26.

Vad slutligen angår lärarlönesakkunnigas förslag angående löneställningen

för rektorerna vid lantbruks- och lantmannaskolorna framkonuno i yttrandena

över betänkandet flera ändringsförslag avseende dels lönegradsplaceringen

samt differentiering av rektorsbefattningarna, dels ock ersättning

för skötsel av skölj ordbruken.

Statskontoret föreslog, att rektorerna vid lantbruksskolorna, vilka skolor

äro förenade med skoljordbruk av mycket stor omfattning, skulle placeras

i lönegraden Ca 30, medan rektorerna vid lantmannaskolorna skulle hänföras

till lönegraden Ca 28 utom rektorerna vid tre angivna lantmannaskolor,

vilka enligt statskontorets mening på grund av storleken av skölj ordbruket

och elevantalet kunde anses vara så likställda med lantbruksskolorna, att

rektorerna icke skäligen borde sättas i lägre lönegrad än vid sistnämnda

skolor. Statskontoret förklarade sig icke kunna biträda förslaget, att rektor

eller ämneslärare för skötsel av skoljordbruk skulle beredas särskild

ersättning vid sidan av avlöningsförmånerna enligt avlöningsreglementet.

Med hänsyn till nu utgående ersättningar borde särskilda övergångsbestämmelser

meddelas i fall av löneminskning.

Statens lönenåmnd ansåg, att högre lönegrad än Ca 30 icke borde komma

i fråga. Lönenämnden uttalade vidare, att arbetet med skol jordbruket

borde i sin helhet tillhöra rektorstjänsten och följaktligen icke ersättas särskilt

vid sidan av lönen. Med hänsyn härtill och till förekommande variationer

beträffande skölj ordbrukens storlek vore enligt lönenämndens mening

en differentiering av rektorernas löneställning påkallad, så att rektorstjänsterna

vid lantbruks- och lantmannaskolorna bleve fördelade på lönegraderna

Ca 30 och Ca 28. Samtliga rektorstjänster vid lantbruksskolor

borde hänföras till 30 lönegraden. En ledamot av lönenämnden tillstyrkte

lärarlönesakkunnigas förslag.

Lantbruksstgrelsen, som tillstyrkte en placering av rektorer vid lantbruks-

och lantmannaskolor i lönegrad Ca 31, uttalade den meningen, att

liandhavandet av skötseln av skoljordbruk i princip borde ingå i vederbörande

rektors tjänståligganden. Skol jordbruken vid lantbruksskolor och

större lantmannaskolor kunde dock vara av den storleken och driften av

sådan omfattning, att detta enligt styrelsens mening motiverade att för

skötseln och ansvaret för sagda arbete särskilt förvaltararvode utginge.

Lantbruksstyrelsen föreslog därför, alt det skulle få ankomma på styrelsen

alt, efter förslag av vederbörande skolstyrelse, fastställa ifrågavarande förvaltararvode.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 113.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

Svenska landstingsförbundet framhöll, att de till vissa rektorer utgående

förvaltararvodena borde avvecklas.

Hushållningssällskapens förbund förklarade sig icke ha något att erinra

mot den föreslagna löneställningen för rektorer vid lantbruks- och lantmannaskolor

men ifrågasatte, om icke anledning kunde anses föreligga för

en differentiering av rektorernas löneställning.

Beträffande sina förnyade överväganden rörande nu ifrågavarande rektorers

löneförhållanden ha de sakkunniga, som i huvudsak icke funnit anledning

att frångå sina i betänkandet framlagda förslag, anfört bl. a. följande.

Som motivering för sitt tidigare förslag om placering av rektorerna vid

lantbruks- och lantmannaskolorna i lönegrad Ca 31 ha de sakkunniga åberopat,

dels att folkhögskolans rektorer föreslagits skola hänföras till nämnda

lönegrad, dels ock att hushållningssällskapens sekreterare tillhöra samma

lönegrad. I fråga om likställigheten i lönehänseende mellan rektorerna

vid folkhögskolor och lantbruksskolor synes statskontoret i princip vara

ense med de sakkunniga. Statskontoret föreslår nämligen för båda dessa

kategorier befattningshavare lönegraden Ca 30. Detta torde få anses innebära

att, därest folkhögskolans rektorer placeras i lönegrad Ca 31, enligt

statskontorets mening även rektorerna vid lantbruksskolorna böra erhålla

samma lönegrad. Nämnda placering har numera genom riksdagens beslut

blivit fastställd, och konsekvensen av detta beslut borde då vara, att i varje

fall lantbruksskolerektorerna böra tillhöra lönegrad Ca 31.

Majoriteten i statens lönenämnd har förordat en enhetlig löneställning för

folkhögskolans rektorer och har icke velat motsätta sig deras placering i

lönegrad Ca 31. Däremot anser nämnden, att högre lönegrad än Ca 30 icke

bör komma i fråga beträffande rektorerna vid lantbruks- och lantmannaskolorna.

Som motivering för detta sitt förslag anför lönenämnden endast,

att nämnden icke funnit den av de sakkunniga gjorda jämförelsen i lönehänseende

mellan rektorerna vid sistnämnda skolor och hushållningssällskapens

sekreterare övertygande. Däremot har nämnden icke direkt anfört

några skäl mot den av de sakkunniga förordade likställigheten i lönehänseende

med folkhögskolans rektorer. Det är dock denna likställighet, som de

sakkunniga tillmätt avgörande betydelse vid bedömandet av frågan om löneställningen

för nu ifrågavarande rektorer. Enligt de sakkunnigas mening

synes det ej rimligt, att dessa rektorer, vilka, för att vara behöriga till rektorstjänst,

skola ha avlagt agronomexamen och vilkas tjänstgöringsskyldighet

avser hela året utom tid, varunder de äga rätt till semester skola placeras

en lönegrad lägre än folkhögskolans rektorer. Detta skulle innebära en

undervärdering av lantbruksundervisningens betydelse.

Vad som framkommit i yttrandena har icke givit de sakkunniga anledning

att frångå sitt ursprungliga förslag om placering av rektorerna vid

lantbruks- och lantmannaskolorna i lönegraden Ca 31.

De sakkunniga framhålla i promemorian, att frågan om differentiering

av nu ifrågavarande rektorers löneställning berörts i flera yttranden. Detta

spörsmål har ställts i samband med en annan fråga, nämligen frågan om

särskild ersättning åt befattningshavare, som ha att svara för skötseln av

skölj ordbruken. Härom anföra de sakkunniga följande.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

Såväl statskontoret som lönenämnden, vilka motsatt sig, att dylik ersättning

skulle få utgå, ha ansett, att skölj ordbrukens varierande storlek bör

påverka lönegradsplaceringen och funnit nämnda omständighet utgöra ett

bärande skäl för en differentiering av rektorernas löneställning.

Det är riktigt, att det förekommer betydande variationer beträffande

skoljordbrukens storlek. Detta förhållande har också tagit sig uttryck däri,

att storleken av de hittills utgående förvaltararvodena växlar avsevärt, vilket

framgår av de uppgifter, som därom lämnats av de sakkunniga. Sålunda

utgingo läsåret 1946/47 särskilda förvaltararvoden vid sex lantbruksskolor

med lägst 4 000 och högst 6 500 kronor. Vid lantmannaskolorna företedde

ifrågavarande arvoden än större växlingar. En rektor hade 10 000

kronor i förvaltararvode, en 3 000 kronor, en 2 400 kronor, femton rektorer

hade 1 000—2 000 kronor och sex rektorer mindre än 1 000 kronor.

Arvodesbeloppens storlek torde få anses giva en antydan om att de arbetsuppgifter,

som äro förenade med skötseln av de större skölj ordbruken,

ha en sådan omfattning, att det enligt skolstyrelsernas uppfattning icke

rimligen kan ifrågakomma, att desamma skola ingå i rektors tjänsteåligganden

och fullgöras utan särskild ersättning. Självfallet böra i rektors och

ämneslärares åligganden ingå den befattning med skölj ordbruket, som kan

anses äga samband med undervisningen. Det synes dock kunna göras gällande,

att skötseln och den ekonomiska förvaltningen av de större skölj ordbruken

äro arbetsuppgifter av sådan art, att desamma i väsentliga avseenden

skilja sig från rektorernas och ämneslärarnas egentliga åligganden. Av

praktiska skäl är det emellertid nödvändigt att nämnda befattningshavare

skola vara skyldiga att åtaga sig desamma, därest skolstyrelsen så förordnar.

Då det ifrågasättes, att dessa förvaltningsuppgifter skola ingå i rektors

tjänsteåligganden, må jämväl framhållas att det i en del fall torde vara

lämpligt att i stället åt någon av skolans ämneslärare överlåta handhavandet

av skol jordbrukets skötsel, en anordning som i enlighet med hittills

gällande — och även nu föreslagna — stadgebestämmelser också vunnit tilllämpning.

För många skolor torde förvaltningen av skol jordbruken vara

av sådan ekonomisk betydelse, att vederbörande skolstyrelse bör äga möjlighet

att utse den för ifrågavarande uppdrag mest lämplige befattningshavaren

och att särskild ersättning härför skall kunna utgå.

I fråga om de mindre skol jordbruken ställer sig frågan om särskild ersättning

för skötseln av desamma annorlunda. Dessa skölj ordbruk äro mera

uteslutande avsedda att utnyttjas för demonstrationer och övningar samt

utbildning av eleverna i praktiska lantbruksarbeten. Uppdraget att svara för

skötseln och den ekonomiska förvaltningen av dessa sköljordbruk torde icke

vara alltför betungande för vederbörande befattningshavare. Särskild ersättning

för detta arbete synes därför icke böra ifrågasättas.

I ett avseende förorda de sakkunniga en mindre jämkning av sitt tidigare

förslag. De sakkunniga föreslå sålunda, i anslutning till vad lantbruksstyrelsen

anfört i sitt yttrande över betänkandet, alt det skall ankomma

på lantbruksstyrelsen i stället för vederbörande skolstyrelse att

pröva huruvida och till vilket belopp särskilt förvaltararvode må utgå för

skötsel av större skol jordbruk.

Yttrandena över lurarlönesakkunnigas nga förslag.

Över lärarlönesakkunnigas promemoria angående anställningsform och

löneställning för irektorerna vid folkhögskolor och lantbruksundcrvisningsanstaltcr

ha yttranden avgivits av statskontoret, statens lönenänmd, skol
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

överstyrelsen, lantbruksstyrelsen, Svenska landstingsförbundet och Hushållningssällskapens

förbund.

I frågan om anställningsformen för rektorerna har icke av någon av remissinstanserna

föreslagits att förordnandeanställningsformen skulle komma

till användning.

Skolöverstyrelsen har hänvisat till riksdagens beslut i fråga om folkhögskolerektorerna

och till 1948 års pensionsålderskommittés förslag angående

åtgärder, syftande till ökade möjligheter till förtidspensionering, samt förklarat

sig kunna godtaga frågans lösning för angivna rektorer.

Statens lönenåmnd har förklarat sig anse, att det skulle vara principiellt

mest tillfredsställande, om rektorerna vid folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter

tillsattes medelst förordnanden för viss tid. Med hänsyn

till riksdagens beslut, att folkhögskolans rektorer skola tillhöra lönegraden

Ca 31, och till de skäl, som de sakkunniga i övrigt anfört, syntes

dock förordnandeformen praktiskt sett icke vara ett alternativ att räkna

med.

Vad beträffar lönegrads placeringen av rektorst jänsterna ha i de avgivna

yttrandena icke framställts erinringar mot förslaget att i enlighet med principbeslutet

placera folkhögskolerektorerna i lönegraden Ca 31.

I fråga om lönegradsplaceringen för rektorerna vid lantbruks- och lantmannaskolorna

ha däremot skilda uppfattningar kommit till uttryck.

Statskontoret, .som likställt rektorer vid lantbruksskolor med rektorer

vid folkhögskolor, har numera icke velat motsätta sig att lantbruksskolornas

rektorer inplaceras i lönegraden Ca 31. Till denna lönegrad borde även

hänföras rektorerna vid de tre största lantmannaskolorna, under det att

övriga rektorstjänster vid lantmannaskolorna enligt ämbetsverkets mening

borde inplaceras i 28 lönegraden.

Statens lönenåmnd har vidhållit sin tidigare uppfattning att rektorstjänsternas

lönegradsplacering borde påverkas av skölj ordbrukens storlek och

har föreslagit, att rektor st jänsterna skola fördelas på lönegraderna Ca 31

och Ca 29. Lönenämnden har till motivering härför anfört i huvudsak följande.

I anslutning till den ståndpunkt, som vid lönenämndens behandling i

januari 1950 av förevarande lönespörsmål intogs av fyra ledamöter, anser

lönenämnden, att rektorerna vid lantbruks- och lantmannaskolor — eller,

vid differentiering av löneställningen, de bland dessa rektorer, som tillerkännas

den högre löneställningen — böra givas samma löneställning som

folkhögskolornas rektorer. Lönenämnden förordade i sitt tidigare utlåtande

differentiering av lantbruks- och lantmannaskolerektorernas lönegradsplacering

med hänsyn till skölj ordbrukens varierande omfattning; därvid utgick

lönenämnden från att rektors arbete med skölj ordbruket borde i sin helhet

tillhöra tjänsten och följaktligen icke borde kunna ersättas särskilt vid

sidan av lönen. Lärarlönesakkunniga framhålla nu, att även annan lärare

än rektor bör kunna utses att handha skötseln av ett skoljordbruk samt att

detta förhållande synes utgöra ett tungt vägande skäl mot en generell före
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

skrift, att uppdraget under alla förhållanden skall ingå i rektors tjänsteåligganden

och att rektorslönen fastställes att inkludera ersättning därför.

Enligt lönenämndens mening skulle både rektorer och lärare kunna åläggas

skyldighet att svara för skol jordbruken utan särskild ersättning, om de

därmed förenade göromålen tillätes påverka omfattningen av vederbörandes

undervisningsskyldighet. Det förefaller emellertid som om frågor om nedsättning

i undervisningsskyldigheten i verkligheten skulle uppkomma endast

vid en del av skolorna. Lönenämnden har nämligen under hand inhämtat,

att lantbruksstyrelsen numera undersökt möjligheterna att bereda lärarpersonalen

vid lantbruks- och lantmannaskolor fyllnadstjänstgöring på andra

håll. Det lärer därvid ha framgått, att svårigheter i vissa fall kunna väntas

möta att åstadkomma full tjänstgöring för lärarpersonalen.

Lönenämnden anser alltjämt, att skötseln av ett skölj ordbruk skall ingå

i rektors — eller lärares — tjänsteåligganden. Lönenämnden vidhåller också

sin uppfattning, att rektor stjänsternas lönegradsplacering bör påverkas av

sköljordbrukens storlek, och föreslår med hänsyn till riksdagens belut om

folkhögskolerektorernas placering samt under hänvisning till vad i det föregående

anförts, att tjänsterna fördelas på lönegraderna Ca 31 och Ca 29.

En ledamot av lönenämnden har uttalat, att enligt hans mening rektorerna

vid lantbruks- och lantmannaskolor borde utan differentiering hänföras

till lönegraden Ca 31. En annan ledamot av nämnden har förklarat sig

anse, att skötsel av skölj ordbruk icke under alla omständigheter skulle

åläggas rektor — eller lärare — i tjänsten. Då såväl skolorna som skol jordbruken

vore av högst varierande storlek borde, i enlighet med vad de sakkunniga

förordat, lantbruksstyrelsen efter förslag av vederbörande skolstyrelse

få fastställa lämpligt förvaltararvode.

Lantbruksstyrelsen har i sitt nu avgivna yttrande, liksom i sitt yttrande

över betänkandet, anslutit sig till de sakkunnigas förslag angående inplacering

av samtliga rektorer vid nyssnämnda skolor i lönegraden Ca 31. I anslutning

till vad som beslutats i fråga om folkhögskolerektorerna har lantbruksstyrelsen

förordat, att vid lantmannaskola anställd rektor med mindre

än full tjänstgöring skall erhålla 90 procent av lönen i vederbörlig löneklass.

Hushållningssällskapens förbund har uttalat, att vad de sakkunniga i sin

promemoria anfört icke givit förbundet anledning frångå sina i yttrande

över betänkandet anförda synpunkter. I sistnämnda yttrande förklarade sig

förbundet i princip icke ha något att erinra mot den av de sakkunniga föreslagna

löneställningen för ifrågavarande rektorer. Styrelsen ifrågasatte dock

för rektor vid skola, där verksamheten icke pågick hela året, en lägre löneställning

än den av de sakkunniga föreslagna.

Svenska landstingsförbundet, som förklarat sig icke vilja motsätta sig en

lösning enligt lärarlönesakkunnigas förslag, har anfört följande.

I sitt tidigare yttrande beträffande rektor stjänster na vid lantmannaskolorna

uttalade sig styrelsen för att de särskilda förvaltararvoden, som nu

utgå till vissa rektorer för ledningen av skol jordbruken, avvecklas. Detta

skulle kunna ske t. ex. därigenom, att lönerna för rektorstjänsterna graderas

med hänsyn till skölj ordbrukens storlek. Emellertid finner styrelsen

skäl tala för att man — såsom skett i fråga om folkhögskolelärarna — går in

för en enhetlig lönesättning. Man kan även tänka sig, att den som förestår

skoljordbruket — vare sig det är fråga om en rektor eller lärare — - erhåller

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 113.

sådan minskning av sin undervisningsskyldighet, att arbetsbördan blir av

normal omfattning. Lärarlönesakkunniga ha emellertid vid sitt förnyade

övervägande av frågan ansett, att man svårligen kan komma ifrån ett särskilt

arvode i de fall skölj ordbruken äro av mera avsevärd omfattning, och

enligt förslaget skulle det tillkomma lantbruksstyrelsen att bestämma vid

vilka skolor och med vilka belopp dylika arvoden skulle utgå.

Lärarlönesakkunnigas förslag erbjuder självfallet en framkomlig väg och

styrelsen vill icke motsätta sig en lösning efter denna linje. Emellertid bör

i sådant fall bestämmanderätten härutinnan ankomma icke på Jantbruksstyrelsen

utan på Kungl. Maj :t. Endast härigenom torde nämligen en med

hänsyn till andra undervisningsformer m. m. lämplig och rättvis avvägning

av dessa arvoden kunna komma till stånd.

I fråga om rektorerna vid lanthushållsskolorna har lantbruksstyrelsen,

som tidigare förordat lönegraden Ca 27, numera anslutit sig till de sakkunnigas

förslag om att dessa rektorer skola hänföras till lönegraden Ca 26.

Departementschefen. Lärarlönesakkunniga föreslogo i sitt betänkande, att

rektorerna vid folkhögskolorna och vid lantbruks- och lantmannaskolorna

skulle placeras i lönegraden Ca 31 samt rektorerna vid lanthushållsskolorna

i lönegraden Ca 26. I fråga om anställningsformen ifrågasattes i stort sett

ingen förändring i gällande bestämmelser, enligt vilka rektorerna i regel antagas

för anställning tills vidare med viss uppsägningstid. Den vid folkhögskolorna

gällande bestämmelsen att rektor efter oförvitlig tjänstgöring under

tre år i följd erhåller mera fast anställning föreslogs utsträckt till de

övriga skolorna.

Vid remissbehandlingen ifrågasattes emellertid av skolöverstyrelsen, huruvida

icke den för bl. a. rektorerna vid de statliga läroverken använda anställningsformen

— förordnande på viss tid — skulle kunna tillämpas för

folkhögskolerektorerna. Med hänsyn härtill och till den omständigheten, att

utredning genom lärarlönesakkunnigas försorg pågick rörande frågan om

konstruktionen av rektorsbefattningarna vid högre kommunala m. fl. skolor

ansågs spörsmålet om anställnings- och avlöningsförhållandena för rektorerna

vid folkhögskolorna och lantbruksundervisningsanstalterna böra upptagas

till förnyad prövning av de sakkunniga i samband med nämnda utredning.

Av angivna skäl föreslog jag i princippropositionen, att i avbidan på

resultatet av utredningen beslut icke skulle meddelas angående anställningsoch

avlöningsförhållandena för berörda rektorer. Riksdagen fattade dock beslut

i enlighet med lärarlönesakkunnigas i betänkandet framlagda förslag i

fråga om lönegrad — Ca 31 — och anställningsform för folkhögskolerektorerna.

Lärarlönesakkunniga ha numera i en promemoria redovisat resultatet av

den anbefallda omprövningen av rektorsfrågan. De sakkunniga ha härvid

förklarat sig icke ha funnit anledning frångå sina i betänkandet framlagda

förslag.

I remissyttrandena ha löne- och anställningsfrågorna för folkhögskolerektorerna

icke upptagits till närmare diskussion.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

I fråga om lönegradsplaceringen för rektorerna vid lantbruksskolorna och

lantmannaskolorna ha de myndigheter och sammanslutningar, som yttrat

sig över promemorian, i princip fasthållit vid vad de i yttrandena över betänkandet

anfört. Svenska landstingsförbundet har dock numera icke velat

motsätta sig en enhetlig lönesättning. Statskontoret och majoriteten av statens

lönenämnd, som tidigare föreslagit, att rektor stjänsterna skulle fördelas

på lönegraderna Ca 30 och Ca 28, ha med hänsyn till föreliggande beslut

rörande folkhögskolerektorerna numera förordat en inplacering i lönegraderna

Ca 31 och Ca 28 respektive Ca 31 och Ca 29. Härvid har förutsatts, att förekommande

arbetsuppgifter inom skölj ordbruken skulle ingå i tjänsteåliggandena.

I fråga om rektorerna vid lanthushållsskolor na ha i de nu angivna yttrandena

icke framkommit några nya synpunkter eller yrkanden med undantag

av att även lantbruksstyrelsen numera biträder sakkunnigförslaget

om placering i lönegraden Ca 26.

För egen del vill jag, med hänsyn till numera föreliggande utredning, i det

väsentliga ansluta mig till de sakkunnigas förslag rörande anställningsformen

för rektorerna vid folkhögskolorna och lantbruksundervisningsanstalterna.

Vad angår lönegradsplaceringsfrågorna vill jag till en början framhalla,

att jag icke anser mig böra ifrågasätta ändring i det beslut, som fattats beträffande

folkhögskolerektorerna.

I fråga om rektorerna vid lantbruksskolorna och lantmannaskolorna tala

onekligen starka skäl för en lönegradsdifferentiering. På grund av bl. a. beslutet

angående folkhögskolerektorerna anser jag mig dock icke böra motsätta

mig yrkandena om en enhetlig inplacering. I enlighet härmed förordar

jag, att rektorerna vid lantbruksskolorna och lantmannaskolorna hänföras

till lönegraden Ca 31. Jag förutsätter härvid, att arbetsuppgifterna i samband

med slcoljordbruken i princip skola tillhöra tjänsteåliggandena. Vid

lantbruksskolorna och i särskilda fall jämväl vid större lantmannaskolor

bör dock arvode för förvaltning av skölj ordbruk kunna ifrågakomma. I likhet

med Svenska landstingsförbundet anser jag, att frågor angående dylika

arvoden böra underställas Kungl. Maj :t.

I fråga om rektor som på grund av skolans organisation har mindre än

full tjänstgöring vill jag i anslutning till vad lantbruksstyrelsen anfört förorda,

att avdrag göres å lönen. Lantbruksstyrelsens förslag att sådant avdrag

skall liksom vid folkhögskolorna utgöra 10 procent kan jag dock icke

helt biträda. Jag vill i detta sammanhang erinra om de nuvarande löneförhållandena

för rektorer vid folkhögskolor och lantmannaskolor. Vid folkhögskolorna

förekomma särskilda lönebelopp för å ena sidan rektor vid

skola med endast vinterkurs och å andra sidan rektor vid skola med både

vinter- och sommarkurs. Vid lantmannaskolorna utgå särskilda lönebelopp

allteftersom rektor är anställd vid skola med 125-dagarskurs, 150-dagarskurs

eller helårsundervisning. Med hänsyn till nuvarande lönerelationer och med

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 113.

beaktande av kursernas längd vid de olika skolorna vill jag förorda, att rektor

vid skola med 125-dagarskurs erhåller 85 procent och rektor vid skola

med 150-dagarskurs 90 procent av full lön i vederbörlig löneklass. I analogi

med vad som föreslagits beträffande folkhögskolerektorerna bör lantbruksstyrelsen

äga medgiva, att lön till ifrågavarande rektorer vid lantmannaskolor

må utgå efter högre procenttal — 90 eller 100 — än som skulle följa

av angivna regel, därest så finnes påkallat med hänsyn till omfattningen av

regelbundet förekommande statsunderstödd kursverksamhet.

I fråga om rektor vid lanthushållsskola förordar jag i likhet med flertalet

av de hörda myndigheterna och sammanslutningarna en inplacering i lönegraden

Ca 26. Rektor vid lanthushållsskola med enbart halvårskurs bör komma

i åtnjutande av 85 procent av full lön. Lantbruksstyrelsen bör även i fråga

om sistnämnda rektorer äga medgiva jämkning.

C. Fyllnadstjänstgöring för vissa befattningshavare vid

lantmannaskolor och lanthushållsskolor.

I flera av de över sakkunnigbetänkandet avgivna yttrandena uttalades

tveksamhet i fråga om det av de sakkunniga föreslagna systemet med fyllnadstjänstgöring

för vissa befattningshavare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor.

Ehuru dessa yttranden utförligt refererades i princippropositionen,

torde det vara lämpligt att här återgiva några huvudpunkter i de

sålunda gjorda invändningarna mot de sakkunnigas förslag.

Statens lönenämnd förklarade sig hysa stark tvekan rörande löneregleringens

organisatoriska underlag.

Siyrelsen för svenska landstingsförbundet ansåg det vara ovisst, huruvida

och i vilken omfattning fyllnadstjänstgöring verkligen kunde komma till

stånd.

Sigrelsen för hushållningssällskapens förbund ifrågasatte lämpligheten

av att föreskriva skyldighet för befattningshavare att åtaga sig fyllnadstjänstgöring

och förklarade, att många skäl talade för att frågan om fyllnadstjänstgöring

allt fortfarande borde lösas genom överenskommelser från

fall till fall.

Lantbruksstyrelsen framställde icke någon principiell erinran mot sakkunnigförslaget

i förevarande hänseende samt framhöll, att behovet av fyllnadstjänstgöring

komme att bli väsentligt mindre än de sakkunniga beräknat

i samma mån som skolorna bleve utbyggda och i större utsträckning

försedda med egna skölj ordbruk och såväl längre som kortare kurser kunde

anordnas under både vinter- och sommarhalvåren.

I anledning av vad som framkommit under remissbehandlingen föreslogs

i princippropositionen (1950:235) att frågan om fyllnadstjänstgöringen

skulle ytterligare undersökas innan detaljförslagen angående löneregleringen

förelädes riksdagen. Löneställningen för befattningshavarna vid ifrågavarande

skolor bestämdes med utgångspunkt från att helårstjänstgöring skulle

kunna erbjudas i erforderlig omfattning och det förutsattes att om så ej

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj ds proposition nr 113.

bleve fallet särskilda föreskrifter angående reduktion av lön vid mindre än

full tjänstgöring för år finge meddelas. Riksdagen anslöt sig till vad sålunda

föreslagits.

Sedan Kungl. Maj :t uppdragit åt lantbruksstyrelsen att med beaktande

av vad som förekommit i frågan verkställa undersökning rörande möjligheterna

att genomföra de sakkunnigas förslag rörande fyllnadstjänstgöring

för befattningshavare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor, har styrelsen

inkommit med utredning och förslag i ämnet.

Lantbruksstyrelsen har vid sin utredning kommit till det resultatet, att

fyllnadstjänstgöring icke kan anordnas i sådan utsträckning att särskilda

föreskrifter om lön vid mindre än full årlig tjänstgöring kunna undvaras.

Styrelsen har härom anfört i huvudsak följande.

Medan lantbruksskolornas befattningshavare regelmässigt tjänstgöra året

om, finnas vid lantmanna- och lanthushållsskolorna befattningshavare anställda

för enbart vinterkurs om 150 eller 125 arbetsdagar respektive halvårskurs

om minst 154 dagar. Lantbruksstyrelsen har från samtliga styrelser

för lantmanna- och lanthushållsskolor infordrat uppgifter angående den

lärarpersonal, som under läsåret 1949—50 icke haft full sysselsättning. Av

inkomna uppgifter framgår, att vid lantmannaskolorna 10 föreståndare, 20

ämneslärare och 17 extra ordinarie ämneslärare samt vid lanthushållsskolorna

9 föreståndarinnor, 10 ämneslärarinnor och 10 extra ordinarie ämneslärarinnor

icke helt kunnat sysselsättas vid respektive skolor. Av nämnda

befattningshavare ha dock 8 av föreståndarna, 4 av ämneslärarna och 3

av de extra ordinarie ämneslärarna samt 1 av föreståndarinnorna kunnat helårsanställas

till följd av antingen sitt arbete med skölj ordbrukets skötsel

eller fyllnadstjänstgöring hos hushållningssällskap. Vidare uppgives, att en

av de av undersökningen omfattade lärarna erhållit helårsanställning fr. o.

m. läsåret 1950—51. Såvitt de infordrade uppgifterna utvisa, skulle sålunda

den föreslagna fyllnadstjänstgöringen komma att beröra vid lantmannaskolorna

47 befattningshavare (10 föreståndare, 20 ämneslärare och 17 extra

ordinarie ämneslärare) samt vid lanthushållsskolorna 28 befattningshavare

(8 föreståndarinnor, 10 ämneslärarinnor och 10 extra ordinarie ämneslärarinnor).

Av dessa 75 befattningshavare ha 9 (1 föreståndare, 1 ämneslärare,

3 extra ordinarie ämneslärare, 1 föreståndarinna, 2 ämneslärarinnor och 1

extra ordinarie ämneslärarinna) förklarat sig endast på vissa villkor vilja

åtaga sig fyllnadstjänstgöring; 13 (3 föreståndare, 1 ämneslärare, 7 extra

ordinarie ämneslärare, 1 ämneslärarinna och 1 extra ordinarie ämneslärarinna)

ha icke uppgivit, huruvida de äro villiga att fullgöra sådan tjänstgöring

eller ej och 15 (2 föreståndare, 5 ämneslärare, 2 extra ordinarie ämneslärare,

1 föreståndarinna, 1 ämneslärarinna och 4 extra ordinarie ämneslärarinnor)

ha av olika skäl, t. ex. skötsel av eget eller faderns jordbruk, bedrivande

av fortsatta studier, skötsel av hemmet, förklarat sig icke önska

fullgöra fyllnadstjänstgöring.

För att utröna, huruvida lämplig fyllnadstjänstgöring i erforderlig utsträckning

kan beredas lantbruksundervisningsanstalternas befattningshavare,

har lantbruksstyrelsen från samtliga hushållningssällskap, skogsvårdsstyrelser,

lantbruksnämnder och landsting infordrat uppgifter om dels det

antal lärare, som skulle kunna mottagas för fyllnadstjänstgöring, dels vilka

arbetsuppgifter, som skulle kunna anförtros dem, dels ock de villkor, som

anses böra föreskrivas för tjänstgöringen. Samtliga landsting och skogsvårdsstyrelser

ha emellertid icke inkommit med svar.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr Ilo.

Av resultatet av denna undersökning fraingår att Iantbruksundervisningsanstalternas

lärarpersonal i brist på skoglig utbildning endast undantagsvis

kan sysselsättas vid skogsvårdsstyrelserna. Icke heller landstingen kunna

annat än i enstaka fall bereda lärarpersonalen fyllnadstjänstgöring. Hushållningssällskapen

och lantbruksnämnderna åter synas ha en mångfalld arbetsuppgifter,

som skulle kunna utföras av lärarna. Svaren utvisa, att cirka

75 av lantbruksundervisningsanstalternas befattningshavare skulle kunna

erbjudas fyllnadstjänstgöring, varav vid skogsvårdsstyrelserna 3 lärare, vid

landstingen 3 lärarinnor, vid hushållningssällskapen 25—29 lärare och 8—13

lärarinnor samt vid lantbruksnämnderna 30—38 lärare. Bortser man från

de hushållningssällskap och lantbruksnämnder, som förklarat sig kunna

mottaga fyllnadstjänstgörande lärare, endast under förutsättning att vederbörande

under tjänstgöringen helt ställes till sällskapets eller nämndens

disposition, synas sällskapen kunna mottaga 19—23 lärare och 4—9 lärarinnor

samt nämnderna 27—35 lärare.

Sammanfattningsvis kunna enligt lantbruksstyrelsens mening de verkställda

undersökningarna sägas visa, dels att samtliga lärare icke äro villiga

att fullgöra fyllnadstjänstgöring, dels att sådan tjänstgöring icke kan beredas

alla halvårsanställda befattningshavare vid lanthushållsskolorna, dels att de

fyllnadstjänstgörande befattningshavarna icke alltid synas kunna påräkna

fullt självständiga arbetsuppgifter och dels att svårigheter stundom kunna

förutses komma att uppstå, för det fall att befattningshavare under fyllnadstjänstgöringen

måste utföra arbete för skolans räkning. Lantbruksstyrelsen

har därför — av hänsyn till såväl lärarna som de organ, hos vilka fyllnadstjänstgöringen

skulle fullgöras — förklarat sig vilja framhålla angelägenheten

av att lärarna icke åläggas fyllnadstjänstgöring. Sådan tjänstgöring

bör i stället fullgöras efter överenskommelse från fall till fall. Styrelsen har

i detta sammanhang betonat vikten av att föreståndarinna och ämneslärarinna

vid lanthushållsskola få tillgodoräkna sig tjänstgöring såsom husmoder

vid lantmannaskola eller annan statsunderstödd skola såsom fyllnadstjänstgöring.

Vad beträffar frågan om minskning av lön för befattningshavare med

mindre än full tjänstgöring för år har lantbruksstyrelsen erinrat om de sakkunnigas

förslag om att såsom full tjänstgöring för ämneslärare skulle anses

en tjänstgöring av 42 veckor för år under förutsättning att läraren under

återstående delen av läsåret kunde erhålla tjänstgöring vid skolan i icke

alltför ringa utsträckning, t. ex. vid skoljordbruket. Styrelsen har med hänsyn

till angivna förslag förordat att lönen för befattningshavare med mindre

än full tjänstgöring skulle reduceras i visst förhållande till den tid, varmed

den årliga tjänstgöringstiden understiger 42 veckor.

Rörande sina överväganden i fråga om lämplig norm för lönereduktionen

har styrelsen anfört bl. a. följande.

Erfarenheten har visat, att de halvårsanställda ämneslärarna vid lantmannaskolorna

endast i ringa utsträckning begagnat sig av möjligheten att

genom tjänstgöring hos hushållningssällskap erhålla helårsanställning vid

skolorna. Då anledningen härtill torde vara den jämförelsevis ringa skillnaden

mellan de hel- och halvårsanställda lärarnas löner, bör enligt styrelsens

mening de nuvarande proportionerna mellan dessa löner icke bibehållas.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

27

Därest lönerna reducerades i samma proportion som tjänstgöringstiden,

skulle flertalet lärare få vidkännas så kraftiga löneminskningar, att rekryteringen

till tjänsterna äventyrades. De mindre löneökningar, som trots den

ogynnsamma avdragsnormen skulle uppkomma för vissa ämneslärarinnor,

förklaras av dessa lärarinnors nuvarande låga löneställning.

Eftersom lärartjänsterna även vid de kortaste kurserna äro huvudsysslor,

måste reduceringen av lönerna i vederbörande löneklass avvägas så,

att lönerna i de befattningar, som icke äro förenade med full tjänstgöring,

kunna å ena sidan locka kvalificerade sökande till tjänsterna och å andra

sidan stimulera innehavarna att åtaga sig fyllnadstjänstgöring.

Med hänsyn bl. a. till att för lanthushållsskolorna icke framlagts något

förslag om undervisningsskyldighetens omfattning per vecka, utan det i

fråga om dessa skolors befattningshavare förutsatts, att undervisningsskyldigheten

liksom hittills skulle regleras genom undervisningsplan och arbetsordning,

har lantbruksstyrelsen funnit det vara lämpligt att vidtaga

viss reduktion å lönen för varje vecka, varmed tjänstgöringstiden understiger

42 veckor. Då de kortaste kurserna vid lantmannaskola omfatta 125

arbetsdagar eller 21 veckor, d. v. s. lika lång tid som de f. n. kortaste

vinterkurserna vid folkhögskola har lantbruksstyrelsen ansett det skäligt

att lönen för lärare, anställd vid lantmannaskola för vinter kurs om 21

veckor, icke fastställes till lägre belopp än som motsvarar den lön som

skulle tillkomma folkhögskolelärare med anställning vid lika lång kurs. Med

utgångspunkt från vad som i princippropositionen föreslagits beträffande

ordinarie folkhögskollärare förordar lantbruksstyrelsen, att lönen för vid

21-veckors kurs anställd lärare skall utgå med 66,4 procent av löneplanslönen

i vederbörlig löneklass. Ett konstant löneavdrag för varje vecka, som

fattades i 42, borde alltså bestämmas till [(100 — 66,4) : (42 — 21) =]

1,6 procent av löneplanslönen. Samma avdragsprocent borde enligt lantbruksstyrelsens

mening tillämpas för ordinarie och icke-ordinarie lärare

vid såväl lantmannaskolor som lanthushållsskolor.

Departementschefen. Den nu verkställda närmare utredningen angående

möjligheterna att anordna fyllnadstjänstgöring hos hushållningssällskap,

lantbruksnämnder, landsting och skogsvårdsstyrelser för befattningshavare

vid lantmannaskolor och lanthushållskolor giver, såsom lantbruksstyrelsen

framhållit, vid handen, att man icke kan bygga löneregleringen för vederbörande

lärare på förutsättningen, att full tjänstgöring skall kunna beredas

dem.

Jag vill emellertid understryka lantbruksstyrelsens i yttrandet över de

sakkunnigas betänkande gjorda uttalande att behovet av fyllnadstjänstgöring

kommer att bli väsentligt mindre än de sakkunniga beräknat i och

med att skolorna och den vid desamma bedrivna kursverksamheten ökas.

Det finnes dock anledning beakta, att i den mån en dylik utökning av

verksamheten beror av möjligheterna att genomföra ny- och ombyggnad

av skollokaler och andra erforderliga byggnader man kan få räkna med

att problemet med fyllnadstjänstgöringen kommer att kvarstå under relativt

lång tid framåt.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

Såsom i princippropositionen framhållits har man vid tidigare utredningar

angående lönereglering för lantbruksundervisningsanstalternas lärare

övervägt olika möjligheter att bereda dem helårsanställning genom

fyllnadstjänstgöring. 1936 års lantbruksundervisningskommitté föreslog, att

lantbruksundervisningsanstalt skulle kunna inordnas såsom ett led i vederbörande

hushållningssällskaps allmänna undervisningsverksamhet. Vid

statsmakternas ställningstagande till frågan stannade man emellertid vid

att förorda en frivillig samverkan mellan skolorna och sällskapen. Överenskommelse

om dylik samverkan har doek endast kommit till stånd i Göteborgs

och Bohus samt Skaraborgs län.

De sakkunnigas förslag innebär i fråga om fyllnadstjänstgöring att dylik

tjänstgöring skall åligga rektor eller ämneslärare, som icke helt tages i

anspråk för skolans verksamhet. Skolans styrelse eller i särskilda fall lantbruksstyrelsen

skall enligt förslaget ha att besluta om fyllnadstjänstgöring.

Lantbruksstyrelsen har under hänvisning till resultatet av sin utredning

framhållit angelägenheten av att befattningshavarna icke åläggas fyllnadstjänstgöring.

För egen del kan jag icke ansluta mig till styrelsens

uppfattning i detta hänseende. De tidigare erfarenheterna synas giva klart

belägg för att mycket icke står att vinna i fråga om en rationellare utnyttjning

av de icke helårstjänstgörande lärarna, om icke fyllnadstjänstgöringen

inordnas bland de med tjänsten förbundna åliggandena. Jag förutsätter

dock härvid, att det skall bero på lantbruksstyrelsens prövning av omständigheterna

i det särskilda fallet, huruvida fyllnadstjänstgöring faktiskt

skall uttagas av befattningshavaren, varvid samråd självfallet bör äga rum

med berörda institutioner. Önskvärdheten ur lönetekniska och lönepolitiska

synpunkter av att en organisatorisk grund för löneregleringen bygges

upp med tillhjälp av fyllnadstjänstgöringen bör icke la föranleda att dylik

tjänstgöring tillgripes annat än då anordningen med hänsyn till vikten av

det ifrågakommande arbetet kan anses ekonomiskt motiverad. Av kostnadsskäl

och med hänsyn till befattningshavarna bör i största möjliga utsträckning

ifrågakomma sådan fyllnadstjänstgöring, som kan fullgöras å

den ort, där vederbörande s-kola är belägen eller i trakten omkring denna

ort.

I fråga om arten av de arbetsuppgifter som i första hand böra ifrågakomma

vid fyllnadstjänstgöringen må här endast framhållas, att uppgifter

inom hushållningssällskapens undervisningsverksamhet torde vara särskilt

lämpliga. Ett nära samarbete mellan Iantbruksundervisningsanstalterna

och hushållningssällskapen torde också med hänsyn till att sällskapens

huvudsakliga verksamhet numera är inriktad på undervisningsfrågor

framstå såsom naturligt och önskvärt.

Vad beträffar frågan om lönereduktion vid mindre än full tjänstgöring

har lantbruksstyrelsen förutsatt, att sådan reduktion skall ske från den

utgångspunkten att lärare vid lantmannaskola med anställning för enbart

kurs om 125 arbetsdagar eller 21 veckor jämställes med ordinarie folkhög
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 113.

29

skollärare, anställd för vinterkurs om 21 veckor. För egen del anser jag

mig böra i stort sett acceptera en sådan avvägning i fråga om ordinarie

lärare vid lantmannaskola. För icke-ordinarie lärare med anställning av

nyss angiven längd vid lantmannaskola bör jämförelse dock ske med närmast

motsvarande icke-ordinarie lärare vid folkhögskola.

I fråga om reduktionsregelns utformning har lantbruksstyrelsen föreslågit,

att löneplanslönen i vederbörlig löneklass skall minskas med en viss

del för varje vecka, varmed den årliga tjänstgöringstiden understiger 42.

I anslutning härtill vill jag erinra att tjänstgöringsskyldigheten för befattningshavarna

vid lantbruksundervisningsanstalterna enligt principbeslutet

i ämnet skall omfatta hela året bortsett från semester. Befattningshavare,

som under läsåret tjänstgör under kurser vid skolan i föreskriven omfattning

minst 42 veckor och som under återstående delen av läsåret kan

erhålla tjänstgöring vid skolan i icke alltför ringa utsträckning, t. ex. vid

skol jordbruket, skall dock icke åläggas fyllnadstjänstgöring. Med hänsyn

till vad sålunda beslutats angående tjänstgöringsskyldighetens omfattning

kunde egentligen enligt min mening skäl anföras för att avdrag å lön skulle

göras så snart tjänstgöringstiden understege helt år bortsett från semester.

Emellertid skulle härav följa relativt små löneökningar vid utsträckt tjänstgöringstid

för flertalet av de befattningshavare, för vilka fyllnadstjänstgöring

ifrågakommer. Då dessutom olägenheter komme att uppstå även i

andra hänseenden för den händelse avdrag skulle göras, så snart tjänstgöringstiden

understege helt år, anser jag mig kunna godtaga lantbruksstyrelsens

förslag att avdrag bör göras med viss del av löneplanslönen för

varje vecka, varmed den årliga tjänstgöringstiden understiger 42 veckor.

Detta innebär dock icke något ändrat ståndspuniktstagande i fråga om

tjänstgöringsskyldighetens omfattning.

De icke-ordinarie folkhögskollärarna skola enligt principbeslutet uppbära

läsårsdaglön, beräknad med utgångspunkt från att helt läsår för dem utgör

238 dagar (34 veckor). I fråga om de icke-ordinarie lärarna vid lantbruksundervisningsanstalterna

skulle emellertid ett system med läsårsdaglön i

vanlig mening leda till alltför kraftig reduktion, eftersom för dessa lärare

reduktionen skall påbörjas redan så snart tjänstgöringstiden understiger

42 veckor. Lönen för icke-ordinarie lärare med mindre än full tjänstgöring

vid lantbruksundervisningsanstalt bör i stället konstrueras på motsvarande

sätt som en läsårsdaglön, ehuru beräknad med utgångspunkt från

den tjänstgöringstid för vilken läraren i det enskilda fallet anställts.

Då jag sålunda i enlighet med det anförda vill förorda, att avdrag å lön

bör äga rum för varje vecka, som fattas i 42, och att lärare anställd för

21-veckorskurs vid lantmannaskola bör i stort sett jämställas med folkhögskollärare

anställd för 21-veckorskurs, synes det vara lämpligt att bestämma

avdragsprocenten för vecka till 1,2 för ordinarie lärare och 1,8 för

icke-ordinarie lärare. Ordinarie lärare skulle då för 21-veckorskurs erhålla

(100 — 21 X 1,2 —) 74,8 procent och icke-ordinarie lärare (100 — 21 X

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

1,8 =) 62,2 procent av full lön i vederbörlig löneklass. För motsvarande folkhögskollärare

ha procenttalen fastställts till 75 respektive 61,8.

De angivna reduktionskoefficienterna böra tillämpas såväl vid lantmannaskolor

som vid lanthushållsskolor. Lärare anställd för enbart kurs om

150 arbetsdagar (25 veckor) vid lantmannaskola kommer i enlighet med

förslaget att erhålla (100 — 17 X 1.2 =) 79,6 procent respektive (100 — 17

X l.s =) 69,4 procent av full lön och för lärarinna anställd vid kurs om

154 dagar (22 veckor) vid lanthushållsskola skulle lönen komma att utgöra

(100 — 20 X 1.2 =) 76 procent respektive (100 —- 20 X 1.8 =) 64 procent

av full lön.

Vid statsrådsprotokollet i detta ärende torde såsom bilagor få fogas tabeller,

utvisande föreslagna löner för lärarpersonalen vid lantbruksundervisningsanstalterna

(Bilagorna 2 och 3).

D. Lönereglering för viss personal vid statsunderstödda

trädgårdsskolor och vid jordbrukets yrkesskolor.

Såsom framhållits i princippropositionen (1950:235) torde ett genomförande

av lönereglering vid lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolorna

böra föranleda att löneställningen för viss personal vid de statsunderstödda

trädgårdsskolorna och vid jordbrukets yrkesskolor omprövas. Sedan lantbruksstyrelsen

numera inkommit med förslag rörande löneförhållandena

vid sistnämnda skolor, torde angivna lönefrågor böra upptagas till omprövning.

I fråga om de statsunderstödda trädgårdsskolorna har lantbruksstyrelsen

föreslagit, att lärarpersonalen vid dessa skolor skall komma i åtnjutande

av motsvarande löneförbättring som lantbruksskolornas motsvarande

personal. Till stöd härför har styrelsen anfört i huvudsak följande.

För närvarande finnas endast två statsunderstödda trädgårdsskolor, nämligen

lantbruksakademiens trädgårdsskola å Experimentalfältet och Norrlands

trädgårdsskola i Söråker. Vid skolan å Experimentalfältet äro anställda

en föreståndare, tre ämneslärare och en extra ordinarie ämneslärare

samt vid skolan i Söråker en föreståndare, två ämneslärare samt en

extra ordinarie ämneslärare. Då undervisningen vid skolorna pågår hela

läsåret och undervisningsskyldigheten per vecka fastställts till minst 12

timmar för föreståndare samt 20—-30 timmar för ämneslärare, äro samtliga

lärare helårsanställda. Jämlikt 35 § stadgan den 31 augusti 1949 (nr

495) för statsunderstödda trädgårdsskolor skall i fråga om såväl anställningsvillkor

som löneförmåner för föreståndare och lärare vad i kungörelsen

den 5 september 1942 (nr 807; ändr. 462/1949) angående statsbidrag

till lantbruksundervisningsanstalter m. m. är stadgat för motsvarande befattningshavare

vid lantbruksskola äga tillämpning.

Statens lönenämnd har framhållit, att sedan vid 1945 och 1946 års riksdagar

fattats beslut om att föreståndare och lärare vid trädgårdsskolor

skulle vara i lönehänseende jämställda med motsvarande befattningshavare

vid lantbruksskolor hade, såvitt nämnden kunnat finna, inga föränd
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

31

ringar inträffat, som borde föranleda ett ändrat ståndpunktstagande i frågan.

Lönenämnden har därför biträtt lantbruksstyrelsens förslag i förevarande

del.

Även i fråga om lärarpersonalen vid jordbrukets yrkesskolor har lantbruksstyrelserr

föreslagit löneförbättring, syftande till ett bibehållande av

nuvarande jämställdhet i lönehänseende med motsvarande personal vid

lantbruksundervisningsanstalterna. Styrelsen har i fråga om anställningsoch

avlöningsförhållandena för berörd personal vid yrkesskolorna anfört i

huvudsak följande.

Lärarpersonalen vid jordbrukets yrkesskolor utgöres av, vid vardera av

jordbruksskolorna å Gålö och Vittjärvsgården en föreståndare, eu yrkeslärare,

en husmor och lärarinna samt en assistent, vid jordbruks- och lanthushållsskolan

å Sorselegården en föreståndare, en yrkeslärare, en föreståndarinna

och en biträdande husmor och lärarinna samt vid jordbruksoch

lanthushållsskolan i Pålkem en föreståndare, en föreståndarinna och

en biträdande husmor och lärarinna. I detta sammanhang vill styrelsen

erinra om, att styrelsen i sina petita rörande anslag till jordbrukets yrkesskolor

för budgetåret 1951/52 hemställt om statsbidrag till avlönande av

en yrkeslärare vid Pålkem.

Enligt lantbruksstyrelsens mening bör lärarpersonalen vid jordbrukets

yrkesskolor i löneavseende vara jämställd med befattningshavarna vid de

statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalterna, förutsatt att de inneha

motsvarande kompetens. Därest en löneförbättring genomföres för lärarpersohalen

vid de statsunderstödda lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolorna

böra därför motsvarande ändringar i löneställningen medgivas

föreståndarna vid jordbruksskolorna å Gålö, Sorselegården och Vittjärvsgården,

föreståndarinnan vid lanthushållsskolan å Sorselegården samt

husmödrarna och lärarinnorna vid samtliga jordbrukets yrkesskolor.

Assistenterna böra vid en lönereglering placeras i lönegrad It och yrkeslärarna

i lönegrad 21.

Eftersom lönerna för föreståndaren vid jordbruksskolan och föreståndarinnan

vid lanthushållsskolan i Pålkem — vilka befattningshavare icke

inneha samma kompetens som de övriga föreståndarna och föreståndarinnorna

— måste anses alltför låga med hänsyn till det ansvar som åvila dem,

vill lantbruksstyrelsen framhålla angelägenheten av att de i löneavseende

bli mera jämställda med motsvarande befattningshavare vid de statsunderstödda

lantbruksundervisningsanstalterna och jordbrukets yrkesskolor i

övrigt. Därest nuvarande lönerelationer i förhållande till föreståndare och

föreståndarinnor vid lantbruksundervisningsanstalter skulle bibehållas efter

en lönereglering i anslutning till lärarlönesakkunnigas förslag, skulle

föreståndaren och föreståndarinnan vid Pålkem komma att uppbära avlöningsförmåner

närmast motsvarande lön enligt lönegrad 23 resp. 22. Medan

lantbruksstyrelsen anser sig kunna förorda sistnämnda lönegrad för

föreståndarinnan, finner styrelsen lönegrad 23 vara för låg för föreståndaren.

Med hänsyn till det ansvar och det betydande arbete, som på grund av

skolans karaktär av internat åvilar honom vid sidan av undervisningen,

föreslår styrelsen, att han inplaceras i lägst lönegrad 24.

Statens lönenämnd, som avgivit sitt yttrande över lantbruksstyrelsens nu

förevarande förslag innan lärarlönesakkunniga framlagt resultatet av sin

förnyade prövning av frågan om löne- och anställningsförhållandena för

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

rektorerna vid folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter, har ansett

sig icke böra taga ställning till frågorna om föreståndares och föreståndarinnors

ställning vid jordbrukets yrkesskolor.

Vad beträffar yrkeslärarna har det synts lönenämnden ligga närmast

till hands att jämföra dessa lärare med yrkeslärarna vid de centrala verkstadsskolorna,

för vilka av 1950 års löneutredning för de centrala verkstadsskolorna

föreslagits avlöningsförmåner motsvarande lön i 20 lönegraden,

samt yrkeslärarna vid statens skogsmästarskola och statens skogsskolor,

vilka sistnämnda hänförts till 19 lönegraden. Då yrkeslärarna vid jordbrukets

yrkesskolor såväl i fråga om utbildning som arbetsuppgifter synts

vara närmast jämförbara med yrkeslärare vid verkstadsskolorna har lönenämnden

förklarat sig icke vilja motsätta sig en placering i 20 lönegraden.

En ledamot av lönenämnden har dock ansett, att lönenämnden bort förklara

sig icke vara beredd att på grundval av den förebragta utredningen

tillstyrka högre placering för yrkeslärare vid jordbrukets yrkesskolor än i

19 lönegraden.

Beträffande husmoder och lärarinna respektive biträdande husmoder och

lärarinna har lönenämnden ifrågasatt inplacering i 18 lönegraden och som

skäl härför anfört följande.

Att döma av de — visserligen ofullständiga — uppgifter som lönenämnden

kunnat erhålla rörande åliggandena för husmoder och lärarinna resp.

biträdande husmoder och lärarinna, vill det synas, som om tillräckliga skäl

knappast skulle föreligga att göra skillnad i lönehänseende mellan dessa

båda kategorier. Lönenämnden, som funnit det möta betydande svårigheter

att avväga deras löneställning på grundval av den förefintliga utredningen,

vill ifrågasätta huruvida icke en placering i 18 lönegraden är till fyllest.

I samband med inplaceringen i lönegrad synes ett enhetliggörande av tjänstebenämningarna

böra övervägas.

Departementschefen. I fråga om lärarpersonalen vid de statsunderstödda

trädgårdsskolorna tillstyrker jag lantbruksstyrelsens av statens lönenämnd

biträdda förslag att denna personal skall bibehållas vid den nuvarande

jämställdheten med motsvarande befattningshavare vid lantbruksskolorna.

Enligt min mening bör härvid personalen i fråga inordnas under det föreslagna

avlöningsreglementet för statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter.

Däremot är jag med hänsyn till jordbrukets yrkesskolors ställning i förhållande

till de övriga lantbruksundervisningsanstalterna icke beredd att

för närvarande förorda ett dylikt inordnande under reglementet i fråga om

befattningshavare vid dessa skolor. Jag vill i detta sammanhang erinra om

av chefen för jordbruksdepartementet gjorda uttalanden i propositionen

1949: 124 (s. 49—50). En löneförbättring för befattningshavare vid jordbrukets

yrkesskolor torde emellertid böra möjliggöras genom ökade statsbidrag

till skolorna. Det torde härvid böra få ankomma på Kungl. Maj:t att

efter närmare prövning bestämma förbättringens storlek.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

33

E. Vissa speciella frågor.

Detaljutformningen av avlöningsreglementet.

Frågorna angående reglementsbestämmelsernas utformning ha i allmänhet

icke föranlett särskilda uttalanden eller erinringar av de hörda myndigheterna

och sammanslutningarna. Vissa av myndigheterna ha emellertid i

remissyttranden i anledning av lärarlönesakkunnigas förslag till avlöningsreglementen

för övningslärare och kyrkomusiker framställt ändringsförslag

i frågor, vilka äro gemensamma för nyssnämnda reglementen och nu förevarande

avlöningsreglemente.

Såsom i avsnittet angående avlöningsbestämmelsernas allmänna utformning

framhållits, bör överensstämmelse med Saar och Arf i största möjliga

utsträckning eftersträvas. En tillämpning härav i fråga om avlöningsreglementet

för statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter

medför i skilda hänseenden ändringar i förhållande till de sakkunnigas

reglementsförslag. Ändringarna bli dock i allmänhet av ringa eller ingen

saklig betydelse.

I den mån utöver vad som följer av det förut anförda saklig ändring åsyftas

i de sakkunnigas förslag lämnas redovisning härför i det följande. Paragrafangivningarna

hänföra sig till de sakkunnigas reglementsförslag (Bilaga

1).

4 §.

Enligt stadganden i de statliga avlöningsreglementen, som gälla för icke

statsanställd personal, beror på beslut eller bestämmelser, som meddelats av

Kungl. Maj :t, om och i vad mån förmånerna enligt vederbörande reglementen

skola minskas i de fall, då vederbörande befattningshavare uppbär livränta

enligt olycksfallsförsäkringslagen eller lagen om försäkring för vissa

yrkessjukdomar på grund av arbete i statlig eller kommunal tjänst. Stadganden

av denna innebörd återfinnas icke i förevarande förslag till avlöningsreglemente,

som i stället innehåller föreskrifter om att i reglementet

avsedd tjänsteman i fråga rörande ersättning enligt nämnda båda lagar skall

anses såsom statsanställd. Till motivering härav ha de sakkunniga anfört följande.

Lärarpersonalen vid folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter är

icke statsanställd, liksom icke heller lärarpersonalen vid högre kommunala

skolor och folkskolor. För de båda sistnämnda skolformerna gäller, att vederbörande

kommun anses såsom arbetsgivare enligt olycksfallsförsäkringslagen.

Detta har till följd, att kommunerna skola erlägga försäkringsavgifter

för lärarpersonalen och att ersättning enligt nämnda lag skall utgå, vilken

därefter avdrages från de löneförmåner, som utgå vid olycksfall i arbete.

Motsvarande gäller vid yrkessjukdom, som avses i yrkessjukdomsförsäkringslagen.

Riksdagens revisorer ha i sin berättelse till 1943 år,s riksdag

(s. 130—132) framhållit att denna anordning medfört åtskilliga praktiska

olägenheter.

I» Biliang till riksdagens protokoll 1951. i samt. Nr 113.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 113.

Vid 1948 års riksdag (prop. 235) har beslutats eu ändring av 3 § olycksfallsförsäkringslagen,

vilken möjliggör för Kungl. Maj :t att i dylika fall

meddela särskilda föreskrifter. Med anledning härav ha de sakkunniga

föreslagit en bestämmelse, att lärarpersonalen vid folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter

i fråga om ersättning enligt nämnda lagar skall

anses såsom statsanställd. Detta innebär, att skolorna icke skola erlägga försäkringsavgifter

för lärarpersonalen, samt att i regel endast de i reglementet

angivna förmånerna skola utgå vid olycksfall i arbete. Om dessa i något

fall skulle vara lägre än ersättningen enligt nämnda lagar, skall dock mellanskillnaden

utbetalas av riksförsäkringsanstalten. Även om ersättning ej

utgår, skall varje olycksfall i arbete och yrkessjukdom i föreskriven ordning

anmälas till riksförsäkringsanstalten.

Samma problem som det nu förevarande förelåg vid tillkomsten år 1950

av avlöningsreglementet för övningslärare. Härvid gjordes i enlighet med

mitt förslag icke någon ändring i tidigare tillämpad ordning. Till stöd för

min ståndpunkt framhöll jag, att spörsmålet, huruvida för en reglering av

förhållandet mellan avlöningsförmåner och förmåner enligt olycksfallsförsäkrings-

och yrkessjukdomslagarna bör väljas den hittills tillämpade anordningen

eller den av de sakkunniga förordade, icke enbart är beroende

av rent administrativa synpunkter utan att även bl. a. finansieringsfrågan

bör beaktas. Jag förklarade emellertid vidare, att jag ansåg frågan vara förtjänt

att ytterligare övervägas.

Med hänsyn till att någon allsidig utredning av spörsmålet för närvarande

icke föreligger anser jag ej heller i detta sammanhang skäl finnas att frångå

de hittills tillämpade principerna.

5 §•

2 mom. Enligt reglementsförslaget må för med tjänsten förenade arbetsuppgifter

icke utgå gottgörelse utöver vad i reglementet förutsättes eller

eljest medgivits av Kungl. Maj:t. Stadgandet motsvaras av en bestämmelse

i 18 § Saar. Enligt denna gäller dock, att förmåner utöver de reglementsenliga

kunna tillerkännas ordinarie tjänsteman endast med stöd av riksdagens

beslut, varför viss jämkning i förhållande till förslaget bör ske för vinnande

av överensstämmelse med bestämmelsen i Saar.

De sakkunniga ha anfört, att skolorna syntes vara oförhindrade att utgiva

särskild ersättning för arbetsuppgifter, som ej kunna anses ingå i tjänsten,

t. ex. föreståndarskap för internat och skötsel av skol jordbruk.

I detta sammanhang må erinras att jag i det föregående byggt mitt förslag

om lönegradsplacering för rektorer vid lantbruksundervisningsanstalter

på den förutsättningen, att arbetsuppgifter i samband med skoljordbi uk

i princip skola ingå i tjänsten och att fråga angående ersättning för förvaltning

av skoljordbruk skall underställas Kungl. Maj :t. Skolstyrelse torde ej

heller själv böra få medgiva särskild ersättning för arbetsuppgifter inom

internatverksamheten. Dylik ersättningsfråga bör prövas av skolöverstyrelsen

respektive lantbruksstyrelsen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 113. 35

8 §•

4 mom. Kan ordinarie ämneslärare, anställd för både vinter- och sommarkurs

vid folkhögskola, enligt skolöverstyrelsens prövning icke längre beredas

föreskriven tjänstgöring under sommarkurs eller under statsunderstödd

fortsättnings- eller folkbildningskurs, skall enligt de sakkunnigas

förslag lön utgå med det lägre procenttal, som betingas härav, från och

med det arbetsår, söm börjar näst efter det sådan tjänstgöring icke kan

beredas honom.

Enligt avlöningsreglementet för folkskolan gäller däremot, att om den

årliga lästidens längd ändras, skall därav betingad ändring i lärares lönegradsplacering

verkställas från och med ingången av det redovisningsår

den ändrade lästiden helt tillämpas. Bestämmelsen i reglementsförslaget

torde böra ändras med hänsyn härtill.

9 §•

Deltidsanställning. De sakkunniga ha icke ansett skäl föreligga att medgiva

deltidsanställning för icke-ordinarie lärare vid vare sig folkhögskolor

eller lantbruksundervisningsanstalter. I denna fråga ha de sakkunniga,

såvitt angår folkhögskolornas lärare, framhållit följande.

Enligt det statliga lönesystemet skall med ordinarie anställning regelmässigt

vara förenad full tjänstgöring. Tidigare gällde detsamma även beträffande

extra ordinarie och extra lärare. Enligt kungörelsen 1948: 564,

8 §, gäller emellertid fr. o. m. den 1 juli 1948, att extra ordinarie och extra

lärare vid läroverk m. fl. läroanstalter må enligt vederbörande centrala förvaltningsmyndighets

bestämmande anställas för en undervisningsskyldighet

svarande mot minst hälften av full tjänstgöring.

Vid folkhögskolorna kunna extra ordinarie och extra lärare endast anställas

för vinterkurs, vilken regelmässigt är avsevärt kortare än den kurstid

om 34 veckor, som de sakkunniga ansett motsvara full tjänstgöring.

Till följd härav blir deras lön under ett arbetsår avsevärt lägre än lönen

i den löneklass de tillhöra. Om dessutom tjänstgöringen under vinterkurs

skulle reduceras till hälften, skulle deras sammanlagda tjänstgöring under

ett arbetsår motsvara betydligt mindre än halvtidstjänstgöring under ett

läsår vid andra skolformer. På grund härav bör enligt de sakkunnigas mening

deltidsanställning icke kunna medgivas för extra ordinarie och extra

ämneslärare vid folkhögskolor.

I princippropositionen framhölls, att frågan om deltidstjänstgöringen

borde ytterligare övervägas i anslutning till den förordade undersökningen

rörande fyllnadstjänstgöring för lärarna vid lantmanna- och lanthushållsskolorna.

Med hänsyn till resultatet av denna undersökning anser jag mig

böra biträda de sakkunnigas förslag utom beträffande vid lantbruksunderAdsningsanstalt

anställd lärare, som — utan att fullgöra fyllnadstjänstgöring

— innehar helårsanställning.

Tillgodoräkning för löneklassnppflgttning. Ordinarie och extra ordinarie

lärare vid läroverk in. fl. läroanstalter anses anställda även under ferietid,

och de få sålunda tillgodoräkna även ferietid för uppflyttning i löneklass.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj. ts proposition nr 113.

Extralärare vid dessa läroanstalter, vilka uppbära läsårsdaglön, anses ej

anställda under ferietid och äga sålunda ej tillgodoräkna ferietiden för

uppflyttning i löneklass. Ett undantag gäller dock enligt särskild föreskrift.

Därest extra lärares anställning under ett kalenderhalvår avser eller skall

avse hel termin, tillgodoräknas återstående delar av kalenderhalvåret för

uppflyttning i löneklass.

För tjänstemän, som anställts med avkortad tjänstgöring (deltidsanställning),

tillgodoräknas anställningstiden för uppflyttning i löneklass i

samma utsträckning som för heltidsanställd personal. En tjänsteman,

som under tre år varit anställd på halvtid, uppflyttas alltså i löneklass, även

om han samtidigt övergår till heltidsanställning, oaktat hans effektiva

tjänstgöring endast motsvarar heltidstjänstgöring under P/2 år. I konsekvens

härmed gäller för de heltidsanställda, att tid med partiell tjänstledighet

med C-avdrag under högst hälften av den dagliga tjänstgöringstiden

må tillgodoräknas i full utsträckning. På samma sätt tillgodoräknas

för heltidsanställd, som medgivits nedsättning med högst hälften av tjänstgöringstiden,

sådana under viss kalendermånad infallande dagar, som äro

tjänstefria till följd av för denna månad gällande föreskrift om tjänstgöringens

fullgörande allenast å andra dagar i månaden.

De sakkunniga uttala, att för rektorerna vid folkhögskolorna det statliga

lönesystemets regler om uppflyttning i löneklass böra kunna i huvudsak äga

motsvarande tillämpning.

Beträffande ämneslärama vid angivna skolor framhålla de sakkunniga,

att dessa lärare i regel ha mindre än full tjänstgöring (34 veckor) och att

tjänstgöringen varierar i omfattning för olika lärarkategorier. De ordinarie

ämneslärarna, vilka uppbära kalendermånadslön, kunna sägas ha anställning

med avkortad tjänstgöring, som koncentrerats till vissa tider av

arbetsåret. Även då anställningen avser enbart vinterkurs om 21 veckor,

motsvarar den mer än halvtidstjänstgöring. På grund härav böra enligt

de sakkunnigas mening samtliga ordinarie ämneslärare för uppflyttning i

löneklass få "tillgodoräkna hela anställningstiden, således håde kurstid och

kursfri tid. Tid för tjänstledighet med C-avdrag, som enligt det statliga lönesystemet

ej finge tillgodoräknas, borde ej heller tillgodoräknas för deras

del. Hade C-avdrag verkställts under kursfri tid i anledning av sådan ledighet

under kurstid, borde icke heller sådan tid få tillgodoräknas.

Extra ordinarie och extra ämneslärare skola enligt de sakkunnigas förslag

uppbära läsårsdaglön endast under själva vinterkursen. Om endast

tiden för vinterkurs finge tillgodoräknas, skulle de i regel ej kunna uppflyttas

i löneklass efter tre år. De sakkunniga förorda dock, att för hel vinterkurs

anställd extra ordinarie eller extra lärare skall för uppflyttning i löneklas,

s äga tillgodoräkna ett helt arbetsår om 365 dagar. Omfattar anställningen

mindre än hel vinterkurs, borde varje dags anställning för uppflyttning

i löneklass få tillgodoräknas som två dagar. I konsekvens härmed

borde varje dags tjänstledighet med C-avdrag, som ej finge tillgodoräknas,

räknas dubbelt. Det sistnämnda borde även gälla för extra ordinarie och

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

37

extra lärare anställda för hel vinterkurs. Om lärare under ett arbetsår haft

annan anställning, som finge tillgodoräknas, borde han givetvis icke i något

fall få tillgodoräkna mer än 365 dagar under ett arbetsår.

De sakkunniga förorda även, att tid, varunder ämneslärare åtnjutit partiell

tjänstledighet motsvarande högst 1/i av full tjänstgöring skall få tillgodoräknas

för uppflyttning i löneklass. För rektorer skulle i fråga om

partiell tjänstledighet gälla detsamma som för andra rektorer under det

statliga lönesystemet.

De av de sakkunniga föreslagna specialreglerna angående tillgodoräkning

för icke-ordinarie lärare av tid för anställning under mindre än hel

vinterkurs sakna motsvarigheter i de statliga avlöningsreglementena. För

egen del finner jag icke skäl föreligga att för statsunderstödd verksamhet

införa regler, som äro förmånligare än de för de statsanställda gällande.

12 och 13 §§.

Tjänstledighetsavdrag. De sakkunniga ha erinrat att folkhögskollärarnas

löneförmåner vid tjänstledigheter av olika slag för närvarande bestämmas

enligt avsevärt oförmånligare grunder än dem som gälla för statstjänstemän

m. fl. Då lärarna inordnas under det statliga lönesystemet, böra även

dettas regler om lön under tjänstledighet tillämpas å dem. En del avvikelser

bliva emellertid erforderliga. Härom anföra de sakkunniga i huvudsak

följande.

Enligt 28 § statens allmänna avlöningsreglemente verkställes A-, B- eller

C-avdrag å lönen allt efter orsaken till tjänstledigheten. A-avdraget angives

i statens löneplansförordning. B-avdraget är dubbelt så stort som A-avdraget

och C-avdraget är lika med lönen. För lärare vid läroverk m. fl. läroanstalter,

vilka åtnjuta ferier, gäller en särskild bestämmelse om avdrag å lönen

under ferietid. I den mån icke vederbörande myndighet annat bestämmer,

skall sådan lärare''vidkännas A-avdrag under ferier närmast efter två

terminer i följd, under vilka han vidkänts C-avdrag eller varit tjänstledig

för sjukdom (utom för olycksfall i arbete in. in.) eller för svag hälsas vårdande

så lang tid, att återstoden icke uppgår till 60 dagar, såvida icke på

grund av tjänstledighet under ferierna eller av annan anledning större löneavdrag

än A-avdrag är tillämpligt.

Då kurserna vid folkhögskolorna äro av varierande längd och undervisningsskyldigheten

för rektorer och ordinarie ämneslärare under sommarkurs

är begränsad, skulle ett flertal särbestämmelser erfordras, om löneavdragen

skulle leda till samma resultat som vid andra skolformer. De

sakkunniga anse emellertid det vara av vikt, att avdragsreglerna bli enkla

och lättillämpade. Den omständigheten, att reglerna i vissa "fall kunna leda

till förmånligare eller oförmångligare resultat än vid andra skolformer, bör

ej tillmätas avgörande betydelse.

Extra ordinarie och extra ämneslärare skola enligt de sakkunnigas förslag

åtnjuta läsårsdaglön. Vid längre tjänstledigheter borde egentligen för

dem A- och B-avdragen höjas med omkring 50 procent för att leda till

samma resultat som vid andra skolformer. Däremot blir C-avdraget vid kortare

tjänstledigheter för extra ordinarie oförmånligare iin för extra ordinarie

lärare vid andra skolformer. I förenklingssyfte förorda de sakkunniga,

att A- och B-avdrag för extra ordinarie och extra ämneslärare vid folkhög
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 113.

skolorna verkställes med de belopp, som framgå av Saar och statens löneplansförordning,

samt att C-avdrag verkställes med läsårsdaglönens belopp.

Då de icke uppbära lön under kursfri tid, kan avdrag under sådan tid icke

verkställas.

Ordinarie rektorer och ämneslärare skola enligt de sakkunnigas förslag

erhålla kalendermånadslön, som utgår även under kursfri tid. Deras lön

skall utgå med viss procent av lönen i vederbörande löneklass allt efter

tjänstgöringens omfattning. Undervisningsskyldigheten under sommarkurs

är lägre än under vinterkurs. Skulle hänsyn tagas till alla dessa förhållanden,

måste synnerligen invecklade regler tillskapas, vilka dessutom beträffande

A- och B-avdrag skulle leda till andra resultat än för extra ordinarie

och extra ämneslärare.

De sakkunniga förorda därför, att för ordinarie rektorer och ämneslärare

vid folkhögskolor A- och B-avdragen fastställas till i Saar och statens löneplansförordning

angivna belopp. Dessa böra tillämpas vare sig tjänstledigheten

avser vinterkurs eller sommarkurs och oavsett efter vilket procenttal

av löncklasslönen vederbörandes lön utgår. Vid tjänstledighet med A- eller

B-avdrag bör för ordinarie ämneslärare avdrag under kursfri tid i regel

ej verkställas. Endast om läraren vidkänts avdrag å lönen under hel vinterkurs,

bör A-avdrag ske under kursfri tid. C-avdraget åter blir för ordinarie

ämneslärare gynnsammare än för extra ordinarie och extra ämneslärare,

eftersom avdraget verkställes å kalendermånadslön i stället för

å läsårsdaglön. De sakkunniga föreslå därför, att ordinarie ämneslärare,

som under ett arbetsår vidkänts C-avdrag under kurstid mer än 60 dagar,

skola vidkännas C-avdrag å lönen under tid därefter, då vinter- eller sommarkurs

ej pågår, i den omfattning skolöverstyrelsen efter prövning i varje

särskilt fail bestämmer. För rektorer, vilka åtnjuta semester, blir frågan

om avdrag under kursfri tid ej aktuell.

Vissa jämkningar i förhållande till vad sålunda föreslagits böra göras i

syfte att uppnå överensstämmelse med Saar och Arf. Sålunda böra i fråga

om avdrag under kursfri tid gälla regler av samma innebörd som enligt

nyssnämnda reglementen. Under sjukdom, som avses i 13 § 1 mom. under

punkt 6 b) reglementsförslaget bör, i anslutning till vad i motsvarande hänseende

stadgas i Saar, A-avdrag tillämpas för sådan till grupp 3 hörande

tjänsteman, som har mer än 45 dagars årlig kursfri tid eller åtnjuter läsårsdaglön.

19 §.

Kallortstillägg för extra ordinarie och extra ämneslärare vid folkhögskolor

bör enligt de sakkunnigas förslag utgå med visst belopp för dag, eftersom

dessa lärare ej erhålla lön fördelad på hela året. Med hänsyn till de

korta kurserna, vilka nästan uteslutande äro förlagda till vinterhalvåret, ha

dagbeloppen beräknats efter förmånligare grunder än de för folkskollärarna

gällande. För de senare utgår kallortstillägget för dag med i runt tal

1 /360 av årsbeloppet. För folkhögskollärarna föreslå de. sakkunniga ett

dagbelopp av 1/300 av årsbeloppet.

För egen del finner jag den omständigheten att folkhögskolekurserna äro

särskilt korta icke utgöra tillräckligt skäl för avvikelse från de för andra

lärare gällande reglerna. Jag förordar därför, att dagbeloppet i princip bestämmes

till 1/360 av årsbeloppet.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 113.

21 §.

Vid behandlingen av 4 § har jag förordat en reglering på annat sätt än

de sakkunniga föreslagit i fråga om sammanträffande avlöningsförmåner

och förmåner enligt olycksfallsförsäkringslagen eller lagen om försäkring för

vissa yrkessjukdomar. Viss jämkning bör i anledning därav göras i denna

paragraf.

Vissa av de speciella regler, ,som i olika hänseenden förutsättas i fråga

om ämneslärare vid folkhögskolorna, torde böra i tillämpliga delar gälla

även för lärare med mindre än full tjänstgöring vid lantmanna- och lanthushållsskolorna.

Övergångsbestämmelser. Såsom förut framhållits torde det ankomma på

Kungl. Maj :t att, med beaktande av bl. a. vid tidigare löneregleringar följda

riktlinjer, besluta i fråga om övergångsbestämmelser.

Tjänstebostäder.

Utöver kontanta avlöningsförmåner äga rektor och ämneslärare med full

tjänstgöring f. n. åtnjuta fri bostad jämte erforderligt bränsle eller ersättning

därför enligt ortens pris.

De sakkunniga ha framhållit, att några särskilda skäl ej finnas för beviljande

av fri tjänstebostad åt ifrågavarande rektorer och lärare efter genomförandet

av en lönereglering i anslutning till det statliga lönesystemet.

På grund härav ha de sakkunniga föreslagit, att befattningshavarna efter

löneregleringens ikraftträdande i vanlig ordning skola erlägga hyra för tillhandahållna

tjänstebostäder. Då emellertid många skolor äro belägna på

orter, där hyresmarknad för bostäder av ifrågavarande typer icke finnes,

måste hyresbeloppen för upplåtna bostäder i allmänhet fa.stställas utan ledning

av något marknadsvärde. De sakkunniga anse, att generellt bestämda

hyresbelopp lämpligen ej kunna ifrågakomma med hänsyn till att ifrågavarande

bostäder beträffande såväl storlek som beskaffenhet äro mycket olika.

En individuell uppskattning av de olika bostädernas värde skulle vara förenad

med betydande svårigheter och onödiga kostnader. De sakkunniga förorda

därför, att det överlåtes till skolornas styrelser att med vederbörande

befattningshavare träffa överenskommelse om hyresbeloppen. Om parterna

ej kunna enas, skulle frågan om hyrans storlek lämpligen underställas skolöverstyrelsen

respektive lantbrukstyrelsen för prövning och avgörande.

De sakkunniga utgå i princip från att befattningshavare skall vara skyldig

mottaga åt honom upplåten bostad. Möjlighet skulle dock finnas att efter

särskild prövning av skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen

vinna befrielse från skyldigheten att mottaga tjänstebostad.

Statskontoret har funnit det böra övervägas, om icke i anslutning till 1949

års riksdags beslut om pensionsreglering för vissa befattningshavare vid

folkhögskolor och lägre lantbruksundervisningsanstalter hyrcsersättningcn

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

för tjänstebostad enhetligt bör fastställas till de belopp, vilka av statsmakterna

lagts till grund vid bestämmandet av pension sklasser för lärarna i

fråga (bankoutsk. uti. nr 481 s. 35—36). I vart fall förutsätter statskontoret,

att hyran icke fastställes till sådant belopp, att läraren erhåller en förtäckt

löneförmån.

Svenska landstingsförbundet har förklarat sig icke ha något att erinra

mot att lärare skall vara skyldig mottaga honom av huvudmannen erbjuden

hostad. Landstingen hade i betydande omfattning bibehållit skyldighet

att bebo tjänstebostad för andra grupper av befattningshavare. Förbundet

har vidare framhållit nödvändigheten av att värdet av bostadsförmån uppskattas

efter gängse normer. I annat fall skulle de befattningshavare, vilka

erhölle tjänstebostad, bli oskäligt gynnade i förhållande till andra, och den

rättvisa i lönehänseende, som man har velat ernå genom lönegradsplaceringen,

bleve illusorisk. Tjänstebostäderna borde därför åsättas ett värde,

som så nära som möjligt motsvarade marknadsvärdet, varvid självfallet

skälig hänsyn finge tagas bl. a. till om bostadens belägenhet kunde medföra

vissa olägenheter för befattningshavaren.

Hushållningssällskapens förbund har i sitt yttrande över förslaget rörande

befattningshavarna vid lantbruksundervisning,sanstalterna framhållit, att

hyresbelopp för tjänstebostad för ernående av önskvärd enhetlighet syntes

böra prövas och avgöras av ett centralt organ, lämpligen lantbruksstyrelsen,

och sålunda icke bestämmas genom överenskommelse mellan vederbörande

skolstyrelse och befattningshavaren. Vid den av förbundet förordade centrala

prövningen syntes bestämmelserna i den för folkskolans lärare gällande

boställsordningen åtminstone i viss omfattning kunna tjäna som

ledning.

I yttrandena ha sålunda uttalats farhågor för att berörda befattningshavare

skulle vid en lösning av tjänstebostadsfrågan enligt de av de sakkunniga

föreslagna linjerna komma i förmånligare läge än andra tjänstemannagrupper

samt att stora ojämnheter skulle kunna uppstå i de enskilda fallen.

Med anledning härav vill jag framhålla, att jag förutsätter, att de normer

rörande bestämmande av ersättning för tjänstebostad, som gälla för

övriga statliga och statsunderstödda grupper, i tillämpliga delar skola komma

till användning även för lärarpersonalen vid folkhögskolorna och lantbruksundervisningsanstalterna.

III. Pensionsfrågor.

1. Nuvarande förhållanden.

Den statliga pensionering, som är anordnad för befattningshavare vid

statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter, sker

numera med tillämpning av reglementet den 29 december 1949 (nr 726) för

pensionering genom statens pensionsanstalt av vissa icke-statliga befattningshavare

(SPA-reglementet).

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 113.

41

Pensioneringens omfattning.

I fråga om folkhögskolorna omfattar pensioneringen enligt SPA-reglementet

rektor, ämneslärare med fast anställning, extra ordinarie ämneslärare

med full tjänstgöring vid huvudkurs, lärare i slöjd, lärare i gymnastik

och i sång samt lärarinna i hushållsgöromål ävensom sådan husmoder vid

skolas elevhushåll, som tillika är lärarinna vid skolan. Rektor och ämneslärare

äro i reglementet hänförda till grupp A och således obligatoriskt anslutna

till pensioneringen. Beträffande de övriga befattningarna, vilka äro

hänförda till grupp B, förutsätter anslutningen, att befattningarna efter

framställning av huvudmannen blivit registrerade enligt reglementets bestämmelser.

Registrering erfordras emellertid icke i fråga om befattning,

som den 31 december 1949 var förenad med pensionsrätt enligt 1919 års

reglemente för pensionsanstalten.

I enlighet med Kungl. Maj :ts brev den 29 december 1949 med vissa bestämmelser

i anledning av SPA-reglementets ikraftträdande är till pensioneringen

vidare ansluten en navigationslärare, som är anställd vid folkhögskolan i

Grebbestad.

Vad angår lantbruksundervisningsanstalterna —• varmed i detta sammanhang

förstås lantbruksskolor, lantmannaskolor, lanthushållsskolor och trädgårdsskolor

— omfattar pensioneringen föreståndare (rektor) och ordinarie

eller extra ordinarie ämneslärare vid lantbruks-, lantmanna- och trädgårdsskolor

samt föreståndarinna (rektor) och ordinarie eller extra ordinarie

ämneslärarinna vid lanthushållskola. Samtliga befattningar äro hänförda till

grupp A. Pensioneringen avser f. n. även befattningshavare vid den statliga

lantbruksskolan vid Ultuna samt i princip även befattningshavare vid lantbruksskolan

vid Alnarp.

Pensions klasser.

De av grupp A omfattade befattningarna vid folkhögskolorna äro hänförda

till pensionsklass i enlighet med vad härefter angives:

Befattning

Pensions-

klass

Rektor vid

skola med huvudkurs och kvinnlig kurs.............

1:31

skola med endast huvudkurs........................

1:28

Fast anställd ämneslärare vid

huvudkurs och kvinnlig kurs........................

1:27

endast huvudkurs med varaktighet av

1: 25

mindre än 24 veckor..............................

1:24

Extra ordinarie ämneslärare vid

1

huvudkurs med varaktighet av

minst 24 veckor..................................

1:16

mindre än 24 veckor ............................

1: 14

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

Enligt övergångsbestämmelserna till SPA-reglementet äro pensionsklasserna

för kvinnliga befattningshavare tills vidare (för extra ordinarie ämneslärare

två klasser och för övriga en klass) lägre än de här ovan angivna.

I fråga om de till pensioneringen anslutna övningslärarbefattningarnai

m. fl. framgå nu gällande pensionsklasser av följande sammanställning.

Befattning

Pensionsklass

Antal

befattningar

Anm.

Lärare i manlig slöjd................

1:2

1

1 Därav 1 i kvinnlig

Lärare i kvinnlig slöjd..............

1: 1

>8

slöjd och gymna-

•1:2

2

stik

1:4

3

2 Den ena i kvinnlig

1: 5

2

slöjd och gymna-

1:7

3

stik. Den andra i

1:8

*3

kvinnlig slöjd med

1:9

2

undervisningsskyl-

1:10

*2

dighet i hälsolära,

1:13, 1:14

2

kvinnlig hygien,

j Lärare i hushållsgöromål ............

1: 1

2

hemvård och bar-

1:3

1

navård

!

1:4

2

1:5, 1:7

2

1: 9, 1:13

2

j Husmoder, tillika lärarinna..........

1:1, 1:2, 1: 6

3

1:7

3

1:8

4

1:9

4

1:10, 1:11, 1:12

3

1:14

2

1:17

2

1:20, 1:21

2

Biträdande husmoder, tillika lärarinna

1:1

1

Navigationslärare....................

1:24

1

(12

Beträffande befattningarna vid lantbruksundervisningsanstalterna gälla

följande pensionsklasser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

43

Befattning

Pensions-

klass

Lantmannaskola med vinterkurs om minst 125 arbetsdagar.

Föreståndare (rektor).....................................................

1:27

1:24

Extra ordinarie ämneslärare..............................................

1: 14

Lantmannaskola med vinlerkurs om minst 150 arbetsdagar.

Föreståndare (rektor) ....................................................

1:28

1:25

1:15

Lantmannaskola med helårskurs m. m., lantbruksskola och trädgårdsskola

1:31

1:27

Extra ordinarie ämneslärare..............................................

1:19

Lanthushällsskola med halvårskurs.

1:14

1: 11

Extra ordinarie ämneslärarinna ..........................................

1:3

Lanthushällsskola med årskurs m. m.

1:23

1:19

Extra ordinarie ämneslärarinna ..........................................

1:10

Pensionsåldrar.

För rektor och ämneslärare samt slöjdlärare vid folkhögskola är pensionsåldern

65 år. För innehavare av övriga i SPA-reglementet avsedda befattningar

vid folkhögskola är pensionsåldern 63 år. För den förut omnämnde

navigationsläraren är pensionsåldern 60 år.

I fråga om lantbruksundervisningsanstalterna är pensionsåldern för befattningshavare

vid lantmanna-, lantbruks- och trädgårdsskolor 65 år samt

för befattningshavare vid lanthushållsskolor 60 år.

2. Lärarlönesakkunnigas förslag.

Lärarlönesakkunniga, som avgivit sitt förslag före SPA-reglementets tillkomst,

ha i fråga om rektorer och ämneslärare vid folkhögskolor förordat

pensionsbestämmelser utformade i anslutning till pensionsreglementena för

de högre kommunala skolorna. Vid tjänstårsberäkningen borde för rektorer

och ordinaine lärare anställningstiden reduceras med samma procenttal som

lönen. För extra ordinarie lärare, som skola uppbära läsåx’sdaglön, borde

anställningstiden under vinterkurs ökas med hälften, eftersom full tjänstgöring

om 34 veckor ungefär motsvarade Va av ett kalenderår.

övningslärarna vid folkhögskolorna skulle enligt de sakkunnigas förslag

i pensionshänseende jämställas med fortsättningsskolans övningslärare.

Av praktiska skäl borde huvudmansavgifter till statens pensionsanstalt

icke utgå för övningslärare.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 113.

3. Inom civildepartementet utarbetat förslag till pensionsreglering.

Det vid 1950 års riksdag fattade principbeslutet angående lönereglering

för befattningshavare vid statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter

avser i stort sett anslutning till det statliga lönesystemet.

Rektorer och ämneslärare föreslås komma att inordnas under ett särskilt

avlöningsreglemente för statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter.

Folkhögskolans övningslärare inordnas under avlöningsreglementet

för övningslärare.

Förstnämnda avlöningsreglemente skulle enligt lärarlönesakkunnigas förslag

äga tillämpning å rektorer och ämneslärare, som avses i de sakkunnigas

förslag till folkhögskolestadga och stadga för lantbruksundervisningsanstalter.

Sistnämnda stadga skulle enligt förslaget i tillämpliga delar gälla även

de statliga lantbruksskolorna i Ultuna och Alnarp. Vid den senare skolan

finnes icke för närvarande någon befattningshavare, som beröres av löneregleringen.

Däremot finnas vid lantbruksskolan i Ultuna vissa ordinarie och

extra ordinarie lärare. För dessa gäller för närvarande i pension,shänseende

SPA-reglementet.

I en inom civildepartementet upprättad promemoria har framlagts förslag

till pensionsreglering, avsedd att genomföras i anslutning till den beslutade

löneregleringen, över promemorian har statens pensionsanstalt den 7 mars

1951 avgivit utlåtande. Förslagen framgå av följande redogörelse.

Pensions regleringens omfattning.

Pensionsregleringen bör avse de av löneregleringen omfattade ordinarie

och extra ordinarie befattningshavarna, d. v. s. rektorer samt ordinarie

ämneslärare ävensom, såvitt angår folkhögskola, ordinarie och extra ordinarie

övningslärare. Om emellertid någon enstaka av de för närvarande med

pensionsrätt förenade övningslärarbefattningarna eller kombinerade befattningarna

som husmor-lärare på grund av med desamma förenad mindre omfattande

undervisningsskyldighet eller av annan anledning icke inrättas såsom

ordinarie eller extra ordinarie bör befattningen tills vidare bibehållas

vid nu gällande pensionsrätt. Detsamma gäller den förut nämnde navigationsläraren,

därest icke denne skulle komma att beredas anställning såsom

ordinarie eller extra ordinarie ämneslärare.

I fråga om befattningshavarna vid lantbruksskolan i Ultuna har i promemorian

uttalats, att det synts ligga närmast till hands att ordna dessa statliga

befattningshavares pensionering genom tillämpning av 1947 år allmänna

tjänstepensionsreglementen. Med hänsyn till förestående allmänna översyn

av hela det statliga och statsunderstödda pensionsväsendet kunde det emellertid

befinnas lämpligt, att icke företaga denna överflyttning i förevarande

sammanhang.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 113.

45

Pensionsgrupper och pensionsklasser.

Rektorer och ämneslärare böra liksom hittills hänföras till grupp A. Denna

grupp bör omfatta även de av löne- och pensionsregleringen berörda lärarna

i övningsämnen.

Det i SPA-reglementet innefattade systemet med pensionsklasser är, såvitt

angår pensionsklasserna inom nummerserien 1: 1—1: 40, så konstruerat,

att pensionsunderlagen för pensionsklass med visst nummer överensstämma

med pensionsunderlagen enligt 1947 års allmänna pensionsreglementen

för den lönegrad med beteckningen Ca eller Ce, vilkens slutlöneklass

har samma nummer. I enlighet härmed bör befattning, varom nu är fråga, i

allmänhet hänföras till den pensionsklass inom nämnda nummerserie, vilkens

nummer med tre enheter överstiger lönegradens nummer. Då enligt

löneregleringen blott arten av befattning men icke omfattningen av den med

befattningen förenade tjänstgöringen avgör lönegraden, innebär det nyss

sagda, att alla befattningar av visst slag, till skillnad från vad som f. n.

gäller, hänföras till samma pensionsklass.

En dylik enhetlig placering i pensionsklass utan avseende å tjänstgöringens

omfattning står vid det förhållandet, att lönegraderna avvägts med hänsyn

till befattningar med full tjänstgöring, i överensstämmelse med de i

SPA-reglementet innefattade principerna för bestämmande av pensionsklass.

Detta gäller i varje fall i fråga om lärarna. Beträffande rektorerna ställer

sig saken däremot i viss mån tveksam.

Vad först angår folkhögskolerektorerna skola dessa enligt löneregleringsbeslutet

placeras i lönegrad Ca 31. Den mot denna lönegrad svarande pensionsklassen

är 1: 34. Om folkhögskolans rektorer hänföras till denna pensionsklass,

komma emellertid pensionsunderlagen att bli högre än de pensionsunderlag,

som enligt 1947 års allmänna pensionsreglementen gälla för

de statliga realskolornas rektorer, med vilka de jämställts vid lönegradsplaceringen.

Realskolerektorernas pensionsunderlag motsvara nämligen underlagen

för pensionsklassen 1: 33. Med hänsyn härtill föreslås i promemorian,

att folkhögskolornas rektorer skola hänföras till sistnämnda pensionsklass.

Beträffande lantbriiksundervisningsanstalternas rektorer föreligger ännu

icke beslut om placering i lönegrad. Om rektorerna vid lantbruks-, lantmanna-

och trädgårdsskolorna hänföras till samma lönegrad som folkhögskolerektorerna

böra de jämväl placeras i samma pensionsklass som dessa.

Avgiftsunderlag i vissa fall.

Rektor vid folkhögskola utan sommarkurs skall åtnjuta 90 procent av

lönen enligt statens löneplansförordning, med befogenhet dock för skolöverstyrelsen

att under vissa förutsättningar i fråga om vinterkursens eller

den sammanlagda kurstidens längd medgiva sådan rektor rätt att uppbära

full lön. Ordinarie ämneslärare med mindre än full tjänstgöring skall åtnjuta

lön motsvarande en av tjänstgöringens omfattning på visst sätt beroende

del av lönen enligt löneplanen.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr Ilo.

Med hänsyn till vad sålunda skall gälla i fråga om reduktion av lönen

skall motsvarande minskning jämlikt 7 § 3 mom. första stycket SPA-reglementet

göras å det för vederbörande pensionsklass i reglementet angivna

avgiftsunderlaget.

Det nu sagda äger giltighet även i fråga om extra ordinarie ämneslärare

samt ordinarie och extra ordinarie övningslärare.

Vad angår lantbruksundervisningsanstalterna har vid löneregleringsbeslutet

förutsatts att, frånsett semestertid, tjänstgöring skulle kunna beredas

befattningshavarna under hela året. Om härför erforderlig fyllnadstjänstgöring

icke kan beredas befattningshavare och denne härvid icke skulle

äga uppbära full lön, skall avgiftsunderlaget även för honom reduceras på

nyss angivet sätt.

Tid, för vilken fortlöpande avgift skall utgå.

Enligt 8 § 2 mom. SPA-reglementet skall fortlöpande avgift i allmänhet

erläggas för tid från och med den dag, befattningshavaren blir underkastad

reglementet, intill dess avgång från befattningen äger rum.

Anställning som extra ordinarie ämneslärare vid folkhögskola skall endast

avse tjänstgöring under vinterkurs. Läraren anställes därvid i allmänhet för

den tid, vinterkursen pågår. Enligt nyssnämnda bestämmelse skulle för en på

sådant sätt anställd lärare för det arbetsår, kursen avser, erläggas fortlöpande

avgift endast för själva kurstiden. Har läraren tjänstgjort under hela

kurstiden, bör emellertid avgift, beräknad efter det för anställningen gällande

procentuellt nedsatta avgiftsunderlaget, utgå för hela året. För att undanröja

varje tvivel härom bör enligt promemorian viss omformulering av bestämmelserna

vidtagas. Föreskriften i 3 § 1 mom. tillämpningsföreskrifterna

till SPA-reglementet, enligt vilken pensionsanstalten i vissa fall äger meddela

anvisningar för beräkning av fortlöpande avgift, torde nämligen med nuvarande

lydelse av förevarade reglementsbestämmelse icke formellt avse fall,

då avgiften skall beräknas för helt år.

Pensionsåldrar.

Folkhögskolornas arbetsår räknas från och med den 1 oktober visst år

till och med den 30 september nästloljande år. Lärarnas tjänstgöring torde

i allmänhet vara mest omfattande under arbetsårets förra hälft. Då pensionsåldern

såsom f. n. är fallet inträder vid utgången av den kalendermånad,

då föreskriven levnadsålder uppnås, skulle det sålunda kunna inträffa,

att t. ex. en ordinarie ämneslärare blir avgångsskyldig på grund av

uppnådd pensionsålder just då han fullgjort all på arbetsåret belöpande

tjänstgöring. Han skulle emellertid för detta arbetsår icke äga uppbära lön

för t. ex. mer än förra hälften av året och för den senare hälften få åtnöja

sig med pension, kanske till avsevärt avkortat belopp. Med hänsyn härtill

föreslås i promemorian, att pensionsåldern för folkhögskolornas lärarpersonal

skall inträda vid utgången av det arbetsår, under vilket föreskriven

levnadsålder uppnås. Såsom ytterligare skäl härför har anförts den omstän
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 113. 47

digheten, att ordinarie tjänst vid folkhögskola regelmässigt tillträdes vid

arbetsårets början.

Vad angår själva pensionsåldrarna har framhållits, att löne- och pensionsregleringen

icke i och för sig syntes utgöra anledning till ändring. Skulle

det i 1948 års pensionsålderskommittés betänkande föreslagna systemet med

pensioneringsperioder genomföras och därvid i enlighet med vad statens

pensionsanstalt förordat i sitt remissyttrande över betänkandet utsträckas

till att avse jämväl de under SPA-reglementet inordnade övningslärarna,

torde emellertid nämnda system böra tillämpas även å folkhögskolans övningslärare.

Beträffande lantbruksundervisningsanstalternas lärarpersonal bör pensionsåldern

av i huvudsak samma skäl, som anförts i fråga om folkhögskolorna,

inträda vid utgången av det läsår (1 november—31 oktober), under

vilket föreskriven levnadsålder uppnås.

Vad angår avvägningen av de särskilda pensionsåldrarna har i promemorian

anförts i huvudsak följande.

I fråga om den såsom pensionsålder föreskrivna levnadsåldern synes det

— åtminstone vad angår lantmanna-, lantbruks- och trädgårdsskolor — icke

vara anledning att ifrågasätta någon ändring.

Beträffande lanthushållsskolornas befattningshavare är pensionsåldern

f. n. 60 år. Denna pensionsålder är enligt 1947 års allmänna tjänstepen.sionsreglemente

den normala för befattningshavare i högst lönegrad Ca 16. För

lärarpersonal i högre lönegrad, frånsett lärare i fysisk fostran vid gymnastiska

centralinstitutet, förekommer så låg pensionsålder som 60 år allenast

i fråga om läroanstalter med alldeles speciellt elevmaterial, såsom statens

skolor tillhörande barna- och ungdomsvården, läroanstalterna för blinda,

vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, dövstumskolorna samt statens

skol- och yrkeshem på Salbohed och i Vänersborg. Med hänsyn härtill och

då lärarpersonalen vid lanthushållsskolorna genom löneregleringen kommer

att placeras i lägst lönegraden Ce 18 kunde det ifrågasättas, att i samband

med pensionsregleringen höja pensionsåldern till 63 år. Det må emellertid

erinras, att en dylik höjning på sin tid föreslogs av 1944 års pensionsutredning,

men att föredragande departementschefen vid frågans behandling i

propositionen 1949:200 uttalade, att han icke då ville föreslå högre pensionsålder

än 60 år. I anslutning till detta uttalande framhöll departementschefen

vidare, att det syntes lämpligt att 1948 års pensionsålderskommitté

företoge en granskning av pensionsåldrarna för icke-statliga befattningshavare

med anslutning till statens pensionsanstalt. I betraktande härav synes

det ligga närmast till hands att ej heller i förevarande sammanhang föreslå

någon höjning av pensionsåldern för ifrågavarande lärarpersonal.

T jånstursberäkning.

Enligt 18 § 1 mom. första stycket SP A-reglementet beräknas tjänstår regelmässigt

för tid, under vilken befattningshavaren är underkastad reglementet.

En extra ordinarie ämneslärare vid folkhögskola, anställd för den av skolans

vinterkurs omfattande tiden, är uppenbarligen icke i fråga om det

arbetsår, under vilket kursen infaller, underkastad reglementet annat än

under själva kurstiden. Med hänsyn till reduktionsbestämmelsen i femte

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj. ts proposition nr 113.

stycket av nyssnämnda moment bör emellertid tjänstår tillgodoräknas för

hela arbetsåret. Det torde vid sådant förhållande få förutsättas, att pensionsanstalten

för ett dylikt fall jämlikt 3 § 1 inom. tillämpningsföreskrifterna

kommer att meddela den anvisningen, att läraren skall anses ha varit underkastad

reglementet under hela arbetsåret. För att emellertid såsom tjänstår

icke skall tillgodoräknas längre tid än som betingas av det nedsatta avgiftsunderlaget,

erfordras viss komplettering av sistnämnda författningsrum.

Övergångsanordningar.

Genom pensionsregleringen komma de av densamma berörda befattningarna

att bli hänförda till högre pensionsklasser än de för dem enligt SPAreglementet

nu gällande. Enligt 18 § 4 mom. första stycket SPA-reglementet

skall viss reducering göras vid beräkning av tjänstår med avseende å tid,

för vilken underlagen varit mindre än de vid avgången gällande. Huvudmannen

har dock möjlighet att genom erläggande av engångsavgift bereda

befattningshavaren oreducerad tjänstårstillgodoräkning för tid, varunder sålunda

gällt lägre underlag, i den mån så erfordras, för att befattningshavaren

skall kunna erhålla hel ålderspension. Vad angår tid före den 1 januari 1950

stadgas emellertid i övergångsbestämmelserna till SPA-reglementet, att pensionsanstalten

utan att engångsavgift behöver erläggas äger medgiva befattningshavaren

rätt till tjänstårsberäkning för tid motsvarande hälften av

berörda reducering. För tjänstårsberäkning för den återstående hälften påföres

i stället full engångsavgift.

Med hänsyn till att de beträffande folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter

i eller enligt SPA-reglementet med övergångsbestämmelser

fastställda pensionsklasserna äro att anse som provisoriska i avvaktan på

genomförandet av förevarande pensionsreglering har i promemorian föreslagits,

att motsvarande övergångsanordning skall tillämpas även i fråga

om den tid, då nämnda pensionsklasser varit gällande. Därvid bör tillses,

att den sålunda med engångsavgift icke belagda tillgodoräkningen blir densamma,

vare sig engångsavgift erlagts med avseende å tid före den 1 januari

1950 eller ej.

I fråga om tid före pensionsregleringens genomförande, under vilken befattningshavare

innehaft i avlöningsreglementet för folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter

avsedd anställning, bör dock iakttagas, att sammanlagt

icke tillgodoräknas större del av tiden än som svarar mot den del

av full lön för samma tid, som utgått eller skulle ha utgått enligt avlöningsreglementet.

Vad angår anställningstid före den 1 januari 1950 böra enligt

promemorian de anställningsförhållanden, som under varje tidsperiod gällt

för befattningshavaren, i allmänhet vara avgörande i förevarande avseende.

Den i promemorian föreslagna anordningen, enligt vilken pensionsåldern

skulle inträda vid utgången av det verksamhetsår, under vilket vederbörlig

levnadsålder uppnås, innebär, att pensionsåldern i vissa fall jämkas

uppåt med högst 11 månader. I promemorian framhålles, att en dylik justering

icke synts påkalla några särskilda övergångsanordningar.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 113.

49

Reglering av vissa äldre pensioner.

I ett den 15 december 1950 avgivet betänkande har statens pensionsanstalt

framlagt utredning och förslag i fråga om förbättring av vissa s. k.

äldre pensioner, som utgå från pensionsanstalten och från lärarinnornas

pensionsanstalt. Vad angår de från statens pensionsanstalt utgående pensionerna

omfattar förslaget i princip samtliga sådana pensioner, som beviljats

enligt 1919 års reglemente för pensionsanstalten och som f. n. till sina belopp

äro reglerade enligt bestämmelserna i kungörelsen 1947: 658. Den med

förslaget avsedda pensionsförbättringen åstadkommes genom viss anpassning

av pensionerna efter pensionsunderlagen för de pensionsklasser, som

från och med den 1 januari 1950 gälla för vederbörande befattningar enligt

SPA-reglementet.

Vad angår folkhögskolornas och lantbruksundervisningsanstalternas lärarpersonal

ha, såsom förut nämnts, nämnda pensionsklasser fastställts

som ett provisorium i avvaktan på definitiv pensionsreglering i anslutning

till löneregleringen. Med hänsyn härtill torde i samband med pensionsregleringen

för den aktiva personalen böra ske en omreglering av de hithörande

pensioner, som dessförinnan beviljats enligt SPA-reglementet. I denna fråga

har i promemorian anförts i huvudsak följande.

En utvidgning av förbättringen av äldre pensioner med hänsyn till nu

ifrågavarande pensionsreglering torde — med avseende å såväl de enligt

1919 års reglemente som de enligt SPA-reglementet beviljade pensionerna

— böra ske med utgångspunkt från pensionsunderlagen för de pensionsklasser,

som komma att fastställas vid den definitiva pensionsregleringen,

eller, såvitt angår kvinnliga befattningshavare, närmast lägre pensionsklasser.

I fråga om pensioner, grundade i befattningar, för vilka lönen framdeles

kommer att utgå med viss del av full lön, bör vid förbättringen såsom

pensionsunderlag tillämpas motsvarande del av pensionsunderlagen för vederbörande

pensionsklasser. Eljest skulle nämligen de förbättrade pensionerna

i här avsedda fall — i strid mot de allmänna principerna för pensionsförbättringen

— kunna bli större än de pensioner, som tillkomma den aktiva

personalen i motsvarande fall. För den händelse den av lärarlönesakkunniga

i fråga om lantbruksundervisningsanstaltcrna föreslagna anordningen

med fyllnadstjänstgöring skulle komma att genomföras bör pensionsförbättringen

ändock ske med tillämpning av nedsatta pensionsunderlag.

Nedsättningen torde därvid böra motsvara den minskning, som kan antagas

skulle ha ifrågakommit utan nyssnämnda anordning.

Vad särskilt angår pensioner, som före 1940 års omorganisation av lanthushållsskolorna

beviljats befattningshavare vid sådan lanthushållsskola,

till vars kursordning någon motsvarighet icke numera finnes, erfordras i

varje fall en beräkning av särskilda procenttal för bestämmande av de pensionsunderlag,

som skola tillämpas vid pensionsförbättringen. Dessa procenttal

torde — med hänsyn till vad pensionsanstalten anfört rörande förbättringen

av hithörande pensioner — böra beräknas med utgångspunkt från

att tjänstgöringen vid nu förekommande helårs- och halvårskurser närmast

motsvarar tjänstgöring vid två längre kurser respektive en längre kurs enligt

den tidigare kursordningen.

Även i fråga om pensioner, som utgå till f. d. övningslärare vid folkhög
4

Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. iYr 113.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr Ilo

skolor, kan det i något fall befinnas erforderligt att vid pensionsförbättringen

tillämpa nedsatta pensionsunderlag. Det torde böra ankomma på statens

pensionsanstalt att med hänsyn till förhållandena i varje särskilt fall bestämma

det procenttal, efter vilket pensionsunderlagen skola beräknas.

Vad angår enligt SPA-reglementet beviljade pensioner torde skäligen böra

tillses, att ifrågakonnnande pensionsförbättring — för den händelse förekommande

engångsavgift till hävande av sådan reduktion vid tjänstårsberäkning,

som avses i 18 § 4 mom. reglementet, ej i sin helhet erlagts — icke

kommer att understiga den som skolat beräknas, därest berörda avgift till

fullo erlagts.

En utvidgning i enlighet med vad här förordats av den av statens pensionsanstalt

föreslagna pensionsförbättringen medför ökning av de av pensionsanstalten

beräknade kostnaderna. Enligt verkställd överslagsberäkning

skulle denna kostnadsökning, vad angår pensionernas grundbelopp, till en

början utgöra omkring 50 000 kronor för år.

Den utvidgade pensionsförbättringen torde böra genomföras från den av

statens pensionsanstalt för förbättringen i övrigt föreslagna tidpunkten eller

den 1 juli 1951. Om tidpunkten för genomförande av löne- och pensionsregleringen

vid folkhögskolorna och lantbruksundervisningsanstalterna — på

samma sätt som skedde vid 1942 års regleringar — kommer att fastställas

till den 1 oktober respektive den 1 november, böra även de befattningshavare,

som avgå under tiden efter den 30 juni 1951 men före löne- och pensionsregleringen,

omfattas av pensionsförbättringen.

Statens pensionsanstalt har i stort sett anslutit sig till vad som förordats

i promemorian. I fråga om pensioneringens omfattning har pensionsanstalten,

i anledning av förslaget i promemorian om att vissa övningslärarbefattningar

med mindre omfattande undervisningsskyldighet övergångsvis skulle

bibehållas vid nu gällande pensionsrätt, framhållit, att dylik pensionsrätl

endast borde tillkomma befattningshavare, som anställts före löneregleringens

genomförande.

Vad beträffar förslaget att hänföra rektorerna vid lantmanna- och lantbruksskolorna

till pensionsklassen 1: 33 har pensionsanstalten understrukit,

att detta förslag står i full överensstämmelse med de principer, efter

vilka pensionsunderlagen bestämts för jämförliga rektorer med pensionsrätt

enligt 1947 års allmänna pensionsreglementen.

Mot förslaget att pensionsåldern för berörda befattningshavare skulle inträda

vid utgången av det arbetsår eller läsår, under vilket föreskriven levnadsålder

uppnås, har pensionsanstalten förklarat sig icke ha något att

erinra.

Beträffande de särskilda problem, som uppstå i fråga om extra ordinarie

lärare har pensionsanstalten anfört i huvudsak följande.

För extra ordinarie ämneslärare — såväl de på viss tid som de tills vidare

anställda — uppkomma vid tillämpning av det tillämnade systemet

med läsårsdagavlöning vissa spörsmål. Dessa spörsmål avse i huvudsak

pensionsrätten under kursfri tid samt bestämmandet i vissa fall av den tidpunkt,

från vilken tjänstepension och familjepension skola utgå. Systemet

med läsårsdaglön innebär nämligen, att t. ex. en lärare, som mot sådan lön

tjänstgjort hel vinterkurs, får anses ha uppburit hela den på arbetsåret belöpande

lönen. Det synes då skäligt, att läraren i ett sådant fall får åtnjuta

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

51

pensionsrätt under hela året. Å andra sidan synes emellertid icke böra ifrågakomma,

att pension vid t. ex. inträffande sjuk- eller familjepensionsfall börjar

utgå förrän efter förloppet av den tid, för vilken avlöning kan anses ha

åtnjutits.

De här berörda och de i promemorian angivna spörsmålen äga ett sådant

inbördes samband, att de enligt pensionsanstaltens mening böra — i den

mån detta är möjligt — regleras genom en gemensam bestämmelse. Denna

bestämmelse, vilken synes kunna intagas antingen i SPA-reglementet eller

i tillämpningsföreskrifterna till detta reglemente, bör i huvudsak innebära,

att befattningshavare, som fullgjort all tjänstgöring under arbetsåret, vid

reglementets tillämpning skall anses såsom innehavare av befattningen

under hela året. Dessutom bör stadgas, att familjepension icke får utgå för

tid, för vilken avlöning kan anses åtnjutits.

Departementschefen.

De pensionsberättigade befattningshavarna vid folkhögskolorna och lantbruksundervisningsanstalterna

åtnjuta för närvarande pensionsrätt enligt

SP A-reglementet. Detta reglemente har i stort sett utformats efter förebild

av de för statstjänstemännen gällande pensionsbestämmelserna och bygger

i princip på att det statliga lönesystemet tillämpas för berörda befattningar.

För de här ifrågavarande grupperna av befattningshavare, för

system nu icke gäller, ha i avbidan på den numera beslutade anknytningen

till det statliga lönesystemet pensionsfrågorna i vissa hänseenden lösts provisoriskt.

Sålunda ha vid bestämmandet av pensionsklasserna de för vederbörande

befattningar utgående lönerna ansetts avse en tjänstgöringsskyldighet,

som svarar mot full tjänstgöring. Såsom tjänstår för pension

enligt nämnda pensionsklasser tillgodoräknas på grund härav hela den tid,

varunder motsvarande anställning innehafts. De provisoriska pensionsklasserna

ha vidare måst avvägas med viss försiktighet för att icke den slutliga

pensionsregleringen skulle föregripas.

I samband med den beslutade löneregleringen skall lärarpersonalen vid

ifrågavarande skolor inplaceras i lönegrader enligt det statliga systemet.

Befattning av visst slag vid fölkhögskola skall härvid hänföras till en och

samma lönegrad oavsett omfattningen av den med den särskilda befattningen

förenade tjänstgöringsskyldigheten. Befattningshavare med mindre

än full tjänstgöring skall emellertid å löneplanslönen vidkännas visst avdrag.

Motsvarande lösningar föreslås för lantbruksundervisningsanstaltemas

vidkommande. Av angivna konstruktion av lönebestämmelserna följer enligt

SP A-reglementet automatiskt bl. a., att för befattningshavare med

mindre än full tjänstgöring anställningstiden tillgodoräknas i pensionshänseende

allenast efter sådan reduktion, som svarar mot nedsättningen i

tjänstgöringsskyldigheten. Med hänsyn härtill och till inplaceringen i lönegrader

påkallas vissa ändringar i de nuvarande pensionsbestämmelserna.

Förevarande pensionsreglering gäller sålunda i huvudsak en anpassning till

vad som följer av att det statliga lönesystemet skall tillämpas för berörda

befattningshavare. Fn i enlighet med vad i det följande förordas genom
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

förd anpassning medför i allmänhet rätt väsentliga förbättringar i pensionsförmånerna.

Lärarlönesakkunniga ha i fråga om rektorer och ämneslärare vid folkhögskolor

föreslagit pensionsbestämmelser utformade i anslutning till pensionsreglementena

för de högre kommunala skolorna. Vissa särbestämmelser

ha därvid ansetts erforderliga i fråga om tjänstårsberäkning för befattningshavare

med mindre än full tjänstgöring. För ordinarie dylik befattningshavare

skulle sålunda anställningstiden vid tjänstårstilJgodoräkningen

reduceras i samma omfattning som lönen minskats enligt avlöningsreglementet.

För extra ordinarie lärare skulle vid tjänstårsberäkningen den faktiska

anställningstiden utökas med hälften, så att t. ex. en sådan lärare

med full tjänstgöring (34 veckor) i stort sett finge tillgodoräkna ett läsår

såsom helt tjänstår.

För folkhögskolornas övningslärare, som föreslagits bli jämställda i pensionshänseende

med övningslärarna vid fortsättnimgsskolan, ha de sakkunniga

föreslagit, att huvudmansavgifter icke skola utgå.

I departementspromemorian förutsättes, att pensioneringen av de av löneregleringen

omfattade grupperna skall ske enligt SPA-reglementet. Lämpligheten

av att bibehålla de statliga befattningshavarna vid lantbruksskolan

i Ultuna under SPA-reglementet ifrågasättes dock. Beträffande befattningshavare

med mindre än full tjänstgöring utgår man i promemorian

från att tjänstgöringsskyldigheten skall anses vara nedsatt i samma proportion

som lönen. Härav följer i fråga om tjänstårsberäkningen för både

ordinarie och extra ordinarie befattningshavare i huvudsak sådan reduktion,

som de sakkunniga i sitt förslag åsyftat.

Vad angår pensionsklasserna föreslås i promemorian, att dessa med undantag

i fråga om rektorerna vid folkhögskolorna samt lantbruks-, lantmanna-

och trädgårdsskolorna skola bestämmas så, att pensionsunderlagen

bli desamma som för statliga befattningshavare i samma lönegrader. Undantaget

i fråga om nämnda rektorer har ansetts påkallat av vad som

gäller i fråga om realskolerektorer med motsvarande eller högre löneförmåner.

Beträffande pensionsåldrarna har i promemorian anförts, att löne- och

pensionsregleringen icke i och för sig synts böra föranleda några ändringar.

En höjning av nu gällande pensionsålder av 60 år för lärarpersonalen vid

lanthushållsskolorna bär emellertid diskuterats, men ansetts icke böra vidtagas

i förevarande sammanhang. Vad beträffar det närmare bestämmandet

av den tidpunkt, vid vilken pensionsåldern skall inträda för den av pensionsregleringen

omfattade personalen, föreslås i promemorian, med utgångspunkt

närmast från förhållandena vid folkhögskolorna, att denna

tidpunkt skall bestämmas så, att den sammanfaller med utgången av verksamhetsåret

vid respektive skolform.

Med anledning av att statens pensionsanstalt i ett den 15 december 1950

avgivet betänkande framlagt förslag om förbättring av vissa s. k. äldre

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj.ts proposition nr 113.

pensioner, som utgå från anstalten, har i promemorian även upptagits frågan

om reglering av pensionerna för förutvarande befattningshavare rid

folkhögskolorna och lantbruksundervisningsanstalterna. Härvid har — under

hänvisning till att de nu gällande pensionsklasserna fastställts provisoriskt

i avbidan på löneregleringen — föreslagits, att de sistnämnda pensionerna

skola förbättras med utgångspunkt från de slutligt fastställda

pensionsklasserna och att motsvarande förhöjning även skall vidtagas i

fråga om pensioner, som beviljats enligt de provisoriska bestämmelserna i

SPA-reglementet.

För egen del ansluter jag mig i likhet med statens pensionsanstalt i huvudsak

till vad som föreslagits i departementspromemorian.

Pensioneringen av ifrågavarande befattningshavare bör sålunda alltjämt

ske enligt SPA-reglementets bestämmelser.

Vad angår den statliga lantbruksskolan i Ultuna har på föredragning av

chefen för jordbruksdepartementet tidigare denna dag beslutats proposition

till riksdagen angående bl. a. överförande av vissa befattningshavare

rid denna skola till statlig löneplan. Ordinarie och extra ordinarie befattningshavare

bli rid bifall härtill automatiskt underkastade 1947 års allmänna

pensionsreglementen. Erhåller någon vid skolan nu anställd lärare

med pensionsrätt enligt SPA-reglementet icke efter löneregleringen anställning,

som medför pensionsrätt enligt 1947 års allmänna pensionsreglementen,

bör han övergångsvis bibehållas vid nu gällande pensionsrätt.

Vad i promemorian anförts i fråga om avvägningen av pensionsklasserna

i samband med löneregleringen biträder jag helt. Vad särskilt beträffar de

i lönegraden Ca 31 placerade rektorerna förordar jag sålunda, att dessa hänföras

till pensionsklassen 1: 33.

Vad angår förslaget att pensionsåldern skulle inträda vid utgången av

verksamhetsåret, vilket förslag lämnats utan erinran av statens pensionsanstalt,

tala otvivelaktigt starka skäl för en dylik anordning. Jag förordar

därför, att bestämmelserna utformas i enlighet med förslaget.

Motsvarande anordning bör tillämpas i fråga om lärarpersonalen vid

lantbruksskolan i Ultuna, vilket torde föranleda riss ändring i 1947 års

allmänna tjänstepension sreglemente. Förslag härom framlägges sedermera

i annat sammanhang.

På grund av bl. a. att läsårsdaglön skall utgå till vissa pensionsberättigade

lärare samt beroende på tjänstgöringsperiodernas förläggning inom

verksamhetsåret aktualiseras vissa särskilda problem i samband med pensionsregleringen.

Under hänvisning till vad statens pensionsanstalt i sitt

yttrande anfört i dessa frågor vill jag framhålla, att dessa problem, vilka

torde få anses vara av övervägande teknisk natur, torde böra bli föremål

för ytterligare överväganden i samband med utformningen av författningstexten.

I fråga om avvägningen av de särskilda pensionsåldrarna ansluter jag

mig till vad som föreslagits i promemorian. Jag anser mig sålunda icke för

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr Ilo.

närvarande böra förorda höjd pensionsålder för befattningshavarna vid

lanthushållsskolorna.

Vad angår övningslärarna vid folkhögskolorna vill jag, i anledning av de

sakkunnigas förslag om att huvildmamsavgifter icke skulle utgå för dessa

lärare, framhålla, att en dylik undantagsanordning icke synes mig böra

ifrågakomma.

Beträffande förslaget i promemorian om. reglering av de äldre pensionerna,

genom vilket syftet med ett av statens pensionsanstalt i förenämnda

betänkande gjort uttalande i ämnet skulle tillgodoses, vill jag framhålla att

därest en på betänkandet byggd pensionsreglering i fråga om de äldre SPApensionerna

kommer till stånd, denna reglering torde, i vad avser de förutvarande

befattningshavarna vid folkhögskolorna och lantbruksundervisningsanstalterna,

böra äga rum i huvudsak enligt de i promemorian angivna

grunderna.

Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen bemyndiga Kungl. Maj :t

a) att utfärda avlöningsreglemente för statsunderstödda

folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter i huvudsaklig

överensstämmelse med vad i det föregående förordats

;

b) att under de förutsättningar och i den omfattning, som

i det föregående angivits, ridtaga ändringar i ifrågavarande

reglemente;

c) att utfärda erforderliga övergångsbestämmelser till

reglementet;

d) att meddela avlöningsbestämmelser för övning,slärare

vid folkhögskolor i enlighet med vad jag föreslagit; samt

e) att med iakttagande av de huvudgrunder, som i det

föregående förordats, meddela pensionsbestämmelser för

den av löneregleringen omfattade personalen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lennart Hauschildt.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

55

Bilaga 1.

1941 års lärariönesakkunnigas förslag

till

avlöningsreglemente för statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter.

1 kap. Inledande bestämmelser.

1 §•

Tillämpningsområde.

Detta reglemente äger tillämpning å rektorer och ämneslärare, som avses

i folkhögskolestadgan och stadgan för lantbruksundervisningsanstalter.

2 §•

Stationeringsort. Ortsgrupp.

Med stationeringsort förstås orten för den skola, där tjänstemannen huvudsakligen

tjänstgör.

Orterna fördelas å ortsgrupper med hänsyn till levnadskostnaderna på

sätt därom särskilt stadgas.

3 §•

Rektors och ordinarie lärares avgångsskyldighet.

Angående rektors och ordinarie lärares skyldighet att avgå från tjänsten

stadgas i gällande bestämmelser om tjänstepension.

4 §•

Olycksfallsförsäkringslagen m. in.

Tjänsteman, som avses i detta reglemente, skall i fråga om ersättning enligt

olycksfallsförsäkringslagen eller lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar

anses såsom statsanställd.

2 kap. Avlöningsbestämmelser för rektorer samt ordinarie, extra ordinarie

och extra ämneslärare.

Allmänna avlöningsbestämmelser.

5 §•

1 mom. Rektor samt ordinarie, extra ordinarie och extra ämneslärare äga

på grund av anställningen rätt till avlöningsförmåner enligt detta reglemente

och de bestämmelser, vilka meddelas med stöd därav eller eljest utfärdas

av Kungl. Maj :t, ävensom pensionsrätt, i den mån så följer av gällande

tjänste- och familjepensionsbestämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 113.

2 mom. För med tjänsten förenade arbetsuppgifter må till i detta kapitel

avsedda tjänstemän icke utgå gottgörelse utöver vad i reglementet förutsättes

eller eljest medgivits av Kungl. Maj :t.

3 mom. Frånträder ordinarie eller extra ordinarie tjänsteman utövningen

av sin tjänst på grund av att han samtidigt innehar annan anställning med

avlöning enligt av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser såsom ordinarie,

extra ordinarie eller extra tjänsteman eller såsom aspirant, skall han, om

ej Kungl. Maj:t annat medgiver, allenast äga åtnjuta med sistnämnda anställning

förenade avlöningsförmåner.

« §•

1 mom. Avlöningsförmåner enligt detta kapitel utgöras av

lön,

semester och motsvarande ledighet,

lönetillägg och särskilda ersättningar,

sjukvård och

begravningshj älp.

2 mom. Åtnjuter tjänsteman, som avses i detta kapitel, avlöningsförmåner

enligt krigsavlöningsbestämmelser, träda nämnda förmåner i stället

för å tjänsten eljest utgående avlöningsförmåner.

3 mom. På beslut eller bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj :t, skall

bero i vad mån avdrag å lönen skall ske för tjänsteman, som åtnjuter avlöning

i beställning å reservstat vid försvaret eller som av statsmedel äger

uppbära annan tjänstepension eller årligt understöd än reservpension eller

därmot svarande engångsbelopp.

Den, som uppbär sådan förmån, skall anmäla detta till skolstyrelsen. Genom

skrivelse, ingiven till finansdepartementet, skall skolstyrelsen underställa

Kungl. Maj :ts prövning frågan, i vad mån avdrag å lönen skall ske.

4 mom. Under tid kurs pågår, äger tjänsteman utan eget hushåll åtnjuta

kost i elevhushållet till självkostnadspris.

Lönen.

Lönegrader. Löneklasser. Lönebelopp.

Tjänsteman, som avses i detta kapitel, tillhör lönegrad med beteckning

och nummer, som framgå av nedan intagna tabell. Lönegrad omfattar de

löneklasser, som angivas i tabellen. Lön utgår enligt den löneklass, i vilken

tjänstemannen placeras enligt 9—11 §§ samt enligt den ortsgrupp, till vilken

hans stationeringsort är hänförd.

Vid lantbruksundervisningsanstalt må ämneslärare anställas som extra

i lägre lönegrad än ovan angivits, därest han icke har föreskriven behörighet

och lärare, som fyller gällnade behörighetsvillkor, icke kan erhållas.

Det ankommer på lantbruksstyrelsen att bestämma den lönegrad sådan

lärare skall tillhöra.

Föreligga särskilda skäl, må Kungl. Maj:t beträffande viss tjänsteman

eller viss grupp av tjänstemän bestämma, att lön skall utgå efter annan

ortsgrupp än den, till vilken stationeringsorten är hänförd.

Lönen för varje löneklass och ortsgrupp framgår av statens löneplansförordning.

Lönen skall dock utgå med i 8 § angivna belopp till där avsedda tjänstemän

vid folkhögskola.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

57

Skolform — Befattning

Lönegrad

Löneklasser

Folkhögskolor. Lantmannaskolor. Lantbruksskolor.

31-34

Ca 31

Ca 26

26—29

Ce 24

24-27

Cg 21

21—24

Lanthushållsskolor.

26-29

Ca 26

Ca 22

22—25

Ce 20

20—23

Cg 18

18-21

8 §.

Lönebelopp för vissa tjänstemän vid folkhögskola.

1 mom. Rektor vid folkhögskola utan sommarkurs skall åtnjuta 90 procent

av lönen enligt statens löneplansförordning.

Skolöverstyrelsen äger dock medgiva, att full lön må utga, om skäl däitill

äro med hänsyn till omfattningen av regelbundet förekommande statsunderstödda

fortsättnings- och folkbildningskurser vid skolan samt till sko
-

lans storlek.

2 mom. Ordinarie ämneslärare vid folkhögskola skall åtnjuta

följande procenttal av lönen enligt statens löneplansförordning.

Anställningen avser

vinterkurs om 23 veckor och sommarkurs........................

» D 22 » 3> » ........................

» » 21 » » » ........................

vinterkurs om 24 veckor........................................

» » 23 » ........................................

» » 22 » ........................................

» » 21 » ........................................

lön med

Procenttal

. 99

. 97

. 95

. 81

. 79

77

75

Av vinterkurs må därvid endast räknas den tid, för vilken statsbidrag

utgår.

Med anställning, som avser vinter- och sommarkurs, må jämställas anställning,

som avser vinterkurs och statsunderstödda fortsättnings- eller

folkbildningskurser, därest läraren under sistnämnda kurser kan beredas

tjänstgöring under 270 undervisningstimmar.

För ordinarie ämneslärare, anställd för enbart vinterkurs, ökas lönen

med 2 procent för varje hel vecka, varmed statsbidragsberättigad tid av

vinterkursen överstiger 24 veckor, dock till högst 100 procent.

3 mom. Månadslön enligt 1 och 2 mom. som slutar på öretal, jämkas

till närmaste krontal eller, om den slutar på 50 öre, till närmast högre krontal.

Daglön, som icke slutar å helt femtal ören, jämkas till närmaste femtal.

4 mom. Minskas den statsbidragsberättigade tiden av vinterkurs, skall

lön enligt 2 mom. utgå med det lägre procenttal, som betingas av ändringen,

från och med det arbetsår ändringen trädde i kraft.

Kan ordinarie ämneslärare, anställd för både vinter- och sommarkurs,

enligt skolöverstyrelsens prövning icke längre beredas föreskriven tjänstgöring

under sommarkurs eller under statsunderstödd fortsättnings- eller

folkbildningskurs, skall lön utgå med det lägre procenttal, som betingas

härav, från och med det arbetsår, som börjar näst efter det sådan tjänstgöring

icke kan beredas honom.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Knngl. Maj.ts proposition nr 113.

För tjänstgöring under tid av vinterkurs, vilken icke medräknats vid

fastställande av det procenttal, efter vilket lön utgår, skall ordinarie ämneslärare

uppbära arvode som timlärare.

5 mom. Extra ordinarie och extra ämneslärare vid folkhögskola skola

uppbära läsårsdaglön i stället för i statens löneplansförordning angiven

månadslön eller daglön.

Läsårsdaglön utgår för varje anställningsdag under vinterkurs, oavsett

om statsbidrag utgår eller icke, med 12/233 av månadslönen enligt löneplansförordningen

för den löneklass och ortsgrupp, som läraren tillhör. Sådant

dagbelopp, som ej slutar å helt femtal ören, skall jämkas till närmaste femtal.

Genom skolöverstyrelsens försorg utfärdas tabeller över läsårsdaglöner.

Läsårsdaglön skall anses inbegripa den ersättning för semester, som eljest

må tillkomma sådan lärare.

9 §.

Grundläggande bestämmelser om placering i löneklass.

1 mom. Vid tillträde av tjänst skall i 7 § avsedd tjänsteman placeras i

lönegradens lägsta löneklass, i den mån ej annat följer av 10 och 11 §§. För

varje tidsperiod, som nedan sägs, uppflyttas han en löneklass inom lönegraden

eller, då han uppnått dennas högsta löneklass, ett lönerum inom

löneklassen, intill dess fjärde lönerummet uppnåtts.

Första tidsperioden utlöper vid utgången av det kalenderkvartal, under

vilket tre år förflutit från tjänstetillträdet. Om från periodens början förekommit

mer än 120 dagar, vilka enligt 2—5 mom. icke må tillgodoräknas

för löneklassuppflyttning, skall dock perioden utlöpa vid utgången av det

kalenderkvartal, då från periodens början infallit 976 dagar, vilka enligt

2—5 mom. må tillgodoräknas för sådan uppflyttning.

Följande tidsperioder räknas på motsvarande sätt, varje period från ingången

av det kalenderkvartal från och med vilket uppflyttning skett.

2 mom. För löneklassuppflyttning (uppflyttning i lönerum) må icke tillgodoräknas

dag, då tjänsteman vidkänts C-avdrag av annan anledning än

a) tjänstledighet för att innehava eller uppehålla statlig tjänst,

b) tjänstledighet för att innehava eller uppehålla sådan icke statlig anställning,

vid vilken avlöningen utgår enligt av Kungl. Maj:t meddelade avlöningsbestämmetser

eller som tillsättes av eller varå förordnande meddelas

av statlig myndighet eller som av Kungl. Maj :t förklarats skola i förevarande

avseende likställas med anställning hos staten,

c) tjänstledighet för offentligt uppdrag,

d) tjänstledighet för militärtjänst eller,

e) såvitt angår högst 600 dagar av en och samma i 1 mom. avsedd tidsperiod,

tjänstledighet för att fullgöra uppdrag inom personalsammanslutning,

vilken avser att tillvarataga tjänstemännens intressen i tjänsten eller

främja deras yrkesutbildning.

I övrigt må för uppflyttning tillgodoräknas tid, då tjänstemännen innehar

vederbörande tjänst.

3 mom. Utan hinder av vad i 2 mom. sägs må rektor vid folkhögskola och

tjänsteman vid lantbruksundervisningsanstalt tillgodoräkna dagar, då de

under allenast högst hälften av den dagliga tjänstgöringstiden åtnjuta

tjänstledighet med C-avdrag.

4 mom. Utöver vad i 2 mom. sägs skall för ämneslärare vid folkhöqskola

gälla följande.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

Skall ordinarie ämneslärare enligt 13 § 5 mom. vidkännas C-avdrag å

lönen under tid, då han icke har att fullgöra med tjänsten förenad undervisningsskyldighet,

skall denna tid ej tillgodoräknas för uppflyttning i

löneklass, i den mån motsvarande ledighet under kurstid icke må tillgodoräkn.

3.s>

Extra ordinarie eller extra ämneslärare skall för uppflyttning i löneklass

tillgodoräkna anställning, som omfattat hel vinterkurs, som helt arbetsåi

samt varje dag av anställning, som icke omfattar hel vinterkurs, som två

dagar. Tid varunder vinterkurs ej pågår, må ej tillgodoräknas.

Har extra ordinarie eller extra lärare vidkänts C-avdrag å lönen av anledning,

som enligt 2 mom. icke berättigar till uppflyttning i löneklass, skall

varje sådan dag räknas som två dagar.

Ordinarie, extra ordinarie eller extra ämneslärare må för uppflyttning i

löneklass tillgodoräkna tid, varunder han åtnjutit tjänstledighet under allenast

högst y4 av den dagliga tjänstgöringstiden utan hinder av vad i 2

mom. sägs.

Ämneslärare må icke i något fall under ett arbetsar tillgodoräkna mera an

365 dagar.

5 mom. Beslut om placering och uppflyttning i löneklass skall meddelas

även om tjänstemannen icke gjort framställning därom.

Beslut om placering och uppflyttning i löneklass eller lönerum fattas av

skolöverstyrelsen beträffande folkhögskolor och av lantbruksstyrelsen i fråga

om lantbruksundervisningsanstalter.

10 §.

Löneklass placering med hänsyn till tidigare innehavd tjänst.

Tjänsteman, som tillträder tjänst med lönegradsbeteckningen Ca, Ce eller

Cg och som tidigare innehaft tjänst med någon av dessa beteckningar, placeras

och uppflyttas i löneklass (lönerum) med motsvarande tillämpning av

22 § statens allmänna avlöningsreglemente och i anslutning därtill utfärdade

tilläggsbestämmelser.

11 §•

Löneklass placering enligt särskilda beslut och bestämmelser.

Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, skolöverstyrelsen

respektive lantbruksstyrelsen äger, om och i den mån så prövas skäligt,

meddela beslut eller utfärda bestämmelser, varigenom i visst fall eller viss

grupp av fall förmånligare placering eller uppflyttning i löneklass (lonerum)

inom lönegraden må exdiållas än som följer av 9 och 10 §§.

12 §.

Tid varunder lön utgår. Löneavdrag och avdragsgrupper.

I mom. Lönen utgår från och med den dag anställningen tillträdes till

och med den dag anställningen frånträdes, med iakttagande av bestämmelserna

i 13 och i4 §§. Extra ordinarie och extra ämneslärare vid folkhögskola

äga dock endast uppbära lön under vinterkurs.

Tjänsteman är skyldig vidkännas löneavdrag enligt 2 och 3 mom. här

nedan samt 13 och 14 §§, i den mån ej annat beslutas med stöd av viss bestämmelse

i reglementet eller Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen med hänsyn

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

till särskilda omständigheter finner skäl att för visst fall annorlunda bestämma.

2 mom. Löneavdragen äro av tre slag, A-, B- och C-avdrag.

A-avdraget framgår av statens löneplansförordning.

B-avdraget är dubbelt så stort som A-avdraget.

C-avdraget är lika med lönen, vad angår extra ordinarie och extra lärare

vid folkhögskola läsårsdaglönen.

Nämnda A- och B-avdrag skola gälla även för de tjänstemän vid folkhögskola,

som avses i 8 §.

Då tjänstledighet eller annat förhållande, som skall medföra löneavdrag,

föreligger under allenast del av dag (partiell tjänstledighet m. in.), tillämpas

det avdragsbelopp, som belöper på denna del av dagen.

3 mom. I fråga om löneavdrag vid tjänstledighet skall tjänsteman tillhöra

någon av följande tre avdragsgrupper nämligen,

grupp 1, vartill hänföras extra tjänstemän med mindre än 6 anställningsmånader,

grupp 2, vartill hänföras extra tjänstemän med minst 6 men mindre än

36 anställningsmånader, samt

grupp 3, vartill hänföras övriga tjänstemän.

/f mom. Såsom anställningsmånad enligt 3 inom. räknas sådan kalendermånad,

under vilken tjänstemannen hela månaden eller del därav innehaft

anställning sasom lärare vid det statliga eller statsunderstödda undervisningsväsendet

och därunder tjänstgjort eller uppburit lön för minst 40

undervisningstimmar.

Anställning med full tjänstgöring under hel vinterkurs vid folkhögskola

skall därvid anses omfatta även den tid av arbetsåret, då vinterkursen icke

pagår. Anställning med full tjänstgöring, som avser eller anses avse hel

termin vid skolform, där läsåret är indelat i terminer, skall anses omfatta

även den tid av samma kalenderhalvår, som icke motsvarar terminen.

Hänsyn ma dock icke tagas till kalendermånad, efter vilken förekommit

36 kalendermånader i följd, vilka icke må räknas såsom anställningsmånader.

13 §.

Lön under tjänstledighet.

1 mom. Lnder tjänstledighet äger tjänstemannen åtnjuta lön under de

förutsättningar och i den omfattning, som framgå av följande tabell samt

2—6 mom., men skall i övrigt vidkännas C-avdrag.

För extra tjänsteman skola tillämpas bestämmelserna för den avdragsgrupp

tjänstemannen tillhör vid tjänstledighetens början.

I tabellen under kolumnen Löneförmån avses med år arbetsår vid folkhögskola

och läsår vid lantbruksundervisningsanstalt.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj.ts proposition nr 113.

61

Tjänstledighetsorsak

1. Offentligt uppdrag.

a) Uppdrag såsom ledamot av

riksdagen eller kyrkomötet eller att

vara riksdagens revisor.

b) Uppdrag, där ersättning ej utgår

eller utgår allenast med visst belopp

för sammanträdes- eller förrättningsdag

och tjänstemannen icke

medgivits rätt till gottgörelse för de

avlöningsförmåner han under ledigheten

avstått, i den mån ej fråga är

om uppdrag som avses under a).

2. Militärtjänst, då krig savlöning sreglementet

är tillämpligt å tjänstemannen.

3. Militärtjänst, då krigsavlöningsreglementet

icke är tillämpligt å

tjänstemannen.

a) Värnplikt, som fullgöres det år

tjänstemannen fyller 23 år eller därefter.

b) Frivillig befordrings- eller repetitionskurs

eller med sådan kurs

jämställd annan kurs eller övning,

vilken erfordras för vinnande eller

bibehållande av viss tjänstegrad såsom

värnpliktigt befäl.

c) Tjänstgöring, vilken åligger anställningshavare

i reserven, beställningshavare

å reservstat eller övergångsstat

samt officer i väg- och vattenbyggnadskåren.

Kaptens-, fanjunkar- eller flaggunderofficerskurs

för anställningshavare

i reserven.

d) Deltagande i hemvärnsövning

eller hemvärnskurs.

e) Sammanträde med hemvärnets

representations- eller verkställande

organ.

f) Deltagande i driftvärnskurs.

g) Sammanträde med driftvärnets

representations- och verkställande

organ.

Lönetörmån

Grupp 3: Lön med B-avdrag.

Grupp 3: Lön med A-avdrag.

Grupp 1—3: Enligt av Kungl. i

Maj:t meddelade bestämmelser, j

Grupp 3: Lön med B-avdrag.

Grupp 2 och 3: Lön med B-avdrag

högst 32 dagar av ett och

samma år.

Grupp 3: Lön med B-avdrag.

Grupp 1—3: Lön med B-avdrag

högst 14 dagar av ett och samma

år.

Grupp 1—3: Lön med B-avdrag.

Grupp 1—3: Oavkortad lön högst

14 dagar för år.

Grupp 1—3: Oavkortad lön.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

Tjänstledighetsorsak

Löneförmån

h) Tjänstgöring såsom eller ut- i Grupp 2 och 3: Lön med B-avbildning

till lotta. drag högst 14 dagar av ett och

I samma år.

4. Arbete av synnerlig vikt för folkförsörjningen

eller av därmed jämförligt

allmänt intresse.

5. a) Iakttagelser, studier eller arbete,

som Kungl. Maj :t eller, efter

Kungl. Maj :ts bemyndigande skolöverstyrelsen

respektive lantbruksstyrelsen,

prövar på ett påtagligt

sätt tjäna undervisningsväsendets

intressen.

b) Iakttagelser, studier eller arbete,

som skolöverstyrelsen respektive

lantbruksstyrelsen prövar vara av

betydelse för tjänstemannens kompetens

för viss uppgift eller befattning

inom den skolform, vid vilken

han är anställd.

6. Sjukdom m. in.

a) Sjukdom eller förlust av arbetsförmågan,

föranledd av i tjänsten

inträffad händelse, som enligt allmän

lag är att hänföra till olycksfall

i arbete, eller av våld eller misshandel,

för vilken tjänstemannen

blivit utsatt på grund av tjänsten.

I tjänsten ådragen 1) yrkessjukdom,

varom förmäles i gällande lag

om försäkring för vissa yrkessjukdomar,

2) smittsam sjukdom, som

enligt gällande epidemilag skall anmälas

till vederbörande myndighet,

eller 3) sjukdom, som enligt gällande

epizootilag skall anmälas till vederbörande

myndighet.

Med tjänsten skall likställas statlig

anställning, sådan icke-statlig anställning

vid vilken avlöning utgår

enligt av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser,

samt uppdrag för statens

räkning.

b) Sjukdom i andra fält än under

a) avses eller tvångsvis anordnad läkarundersökning.

Grupp 1—3: Enligt av Kungl.

Maj ;t meddelade bestämmelser.

Grupp 3: Oavkortad lön.

Grupp 3: Lön med B-avdrag sammanlagt

högst 360 dagar under

loppet av tio år på varandra följande

år, dock högst 180 dagar

av den tid, under vilken tjänstemannen

innehar tjänst inom lönegrad

med ett och samma ordningsnummer.

Grupp 2: Oavkortad lön under

högst 180 dagars ledighet av en

och samma tjänstledighetsorsak.

Lön med B-avdrag i övrigt, så

framt ej skolöverstyrelsen respektive

lantbruksstyrelsen på

grund av särskilda förhållanden

finner anledning medgiva, att Aavdrag

skall tillämpas eller att

avdrag icke skall äga rum.

Grupp 3: Oavkortad lön.

Grupp 2: Lön med B-avdrag

högst 180 dagar av ett och samma

år, eller, vid sjukdom, som

fortgår över årsskifte, högst 180

dagar i en följd.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

63

Tjänstledighetsorsak

c) Svag hälsas vårdande, då behovet

av ledighet härför är behörigen

styrkt.

7. Havandeskap eller barnsbörd.

8. Tjänstgöringsförbud till förekommande

av smittas spridning.

9. Uppdrag inom sådan personalsammanslutning,

som avser att tillvarataga

tjänstemännens intressen i

tjänsten eller främja deras grkcsut-<

bildning.

JO. Enskild angelägenhet av vikt.

Löneförmån

| För extra ämneslärare vid folk|

högskola, som är sjukledig både

i vid slutet av en vinterkurs och

vid början av närmast därpå följande

vinterkurs, skall vid beräkning

av nämnda antal dagar bort|

ses från tiden mellan kurserna.

| Grupp 3: Oavkortad lön högst

i 20 dagar för år för ämneslärare

och högst 10 dagar för år för

rektor.

Oavkortad lön må likväl icke

utgå till ämneslärare vid folkhögskola

och icke heller till annan

tjänsteman, därest tjänstledigheten

åtnjutes å tid, då han

enligt 15 § 6 mom. icke skulle

hava varit berättigad till semester.

Lön med A-avdrag i övrigt.

Grupp 3: Lön med B-avdrag.

Grupp 2: Lön med B-avdrag

högst 120 dagar, dock ej för tid

efter 120 :e dagen från förlossningen.

Grupp 3: Lön med A-avdrag

högst 120 dagar, dock ej för tid

efter 120 :e dagen från förlossningen.

Grupp 2: Oavkortad lön högst

180 dagar. Lön med B-avdrag i

övrigt, så framt ej skolöverstyrelsen

respektive lantbruksstyrelsen

på grund av särskilda förhållanden

finner anledning medgiva,

att A-avdrag skall tillämpas eller

att avdrag icke skall äga rum.

Grupp 3: Oavkortad lön.

Grupp 2 och 3: Lön med B-avdrag

högst 15 dagar av ett och

samma år.

Grupp 3: Lön med B-avdrag

högst 15 dagar av ett och samma

år.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

2 mom. Det ankommer på skolstyrelsen att bestämma tjänstemans lön

under tjänstledighet, i den mån ej annat framgår av 1 mom. eller skolöverstyrelsen

respektive lantbruksstyrelsen annorlunda föreskriver.

3 mom. Har i 1 inom. föreskrivits, att vid tjänstledighet viss lön må åtnjutas

ett begränsat antal dagar, skall nämnda antal icke vara större vid

partiell än vid hel tjänstledighet.

4 mom. Äro perioder av tjänstledighet eller av semester och tjänstledighet

allenast åtskilda av en eller flera tjänstefria dagar, skall vid reglementets

tillämpning endera ledighetsperioden anses omfatta jämväl den eller

de mellanliggande dagarna, i den män ej skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen

annorlunda förordnar.

Därest tjänsteman, vilken åtnjuter partiell tjänstledighet med C-avdrag,

erhåller semester, skall den partiella tjänstledigheten fortgå jämväl under

semestertiden, så framt icke skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen

annorlunda beslutar i fall där den partiella ledigheten skall upphöra efter

semestern. Därest tjänsteman, vilken sedan längre tid åtnjuter partiell

tjänstledighet med Ä- eller B-avdrag, erhåller semester, äger skolöverstyrelsen

respektive lantbruksstyrelsen besluta, att den partiella ledigheten

skall fortgå jämväl under semestertiden.

5 mom. Har ordinarie ämneslärare vid folkhögskola vidkänts avdrag å

lön under hel vinterkurs, skall han därefter vidkännas A-avdrag å lönen

tills nästa vinterkurs börjar utom under tid, då han fullgör undervisning,

som ingår i tjänsten och för vilken särskild ersättning ej utgår. Skolöverstyrelsen

äger dock besluta, att sådant avdrag icke skall verkställas, om

särskilda skäl föreligga.

Har sådan lärare under ett arbetsår vidkänts C-avdrag under kurstid

mera än sextio dagar, skall han därefter — i förekommande fall utöver vad

i första stycket sägs — vidkännas C-avdrag å lönen, i den omfattning skolöverstyrelsen

bestämmer.

6 mom. Begär tjänsteman partiell tjänstledighet äger skolstyrelsen, om

detta påkallas för undervisningens behöriga uppehållande och framställningen

vidhålles, bevilja honom hel tjänstledighet eller partiell tjänstledighet

i större omfattning, än han begärt.

14 §.

Lön under tjänstgöringshinder in. m.

I de fall, som avses i efterföljande tabell, skall med tjänstemans lön förfaras

på sätt i tabellen angives.

Tjänstgöringshinder m. m.

Åtgärd med lönen

1. Arbete kan icke beredas extra

tjänsteman.

2. Undervisningen inställes på grund

av smittsam sjukdom eller av annan

oförutsedd anledning eller med stöd

av särskilda av Kungl. Maj:t utfär- dade bestämmelser, och tjänsteman- nen hindras därav att tjänstgöra.

C-avdrag, utom då tjänstemannen

åtnjuter semester.

Oavkortad lön.

Beträffande extra tjänsteman an- kommer det dock på skolöversty- relsen respektive lantbrukssty- relsen att besluta, huruvida lön

skall utgå.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 113.

65

Tjänstgöringshinder m. m.

3. Undervisningen inställes, inskränkes

eller avkortas på grund av krig,

krigsfara eller därmed sammanhängande

förhållanden, och tjänstemannen

hindras därav att tjänstgöra.

4. Tjänstemannen är avstängd från

tjänstgöring, enär han vägrar underkasta

sig ålagd läkarundersökning.

5. Tjänstemannen är avstängd från

tjänstgöring av annan anledning än

i punkt 4 sägs, kvarhålles av polismyndighet

såsom misstänkt för

brott, hålles häktad för brott eller

undergår frihetsstraff.

6. Tjänstemannen avhåller sig från

tjänstgöring utan att hava erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka

giltigt förfall.

Åtgärd med lönen

Oavkortad lön, där ej Kungl.

Maj :t annorlunda förordnar.

Beträffande extra tjänsteman gäller

dock dessutom vad under

punkt 2 sägs.

Lön utgår i enlighet med av

Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser

eller beslut.

C-avdrag, där ej skolöverstyrelsen

respektive lantbruksstyrelsen

prövar skäligt låta honom uppbära

viss del av lönen.

Finnes avstängningen hava varit

obefogad, blir den kvarhållne ej

häktad eller blir den kvarhållne

eller häktade frikänd, skall innehållen

lön utbetalas.

C-avdrag.

Har ordinarie ämneslärare vid folkhögskola vidkänts C-avdrag å lönen

enligt denna paragraf, skall vad i 13 § 5 mom. sägs äga motsvarande tilllämpning.

Semester. Semesterersättning.

15 §.

Semester.

1 mom. Tjänsteman, som avses i detta kapitel, har rätt till semester. Ämneslärare

vid folkhögskola är dock i stället enligt folkhögskolestadgan fri

från tjänstgöring viss tid av arbetsåret.

2 mom. För tjänsteman i avdragsgrupp 1 eller 2 omfattar semestern 20

dagar för kalenderår.

I avdragsgrupp 3 omfattar semestern för ämneslärare 25 dagar och för

rektor 35 dagar för kalenderår. Från och med det kalenderår de fylla 40 år

är dock semestern 35 respektive 45 dagar för kalenderår.

Föreligger rätt till årssemester visst antal dagar endast under del av kalenderår,

minskas dagantalet i förhållande härtill. Omfattar semestern för

ett kalenderår sammanlagt ej helt antal dagar, avrundas detta till närmaste

hela tal.

Tjänsteman, som avgår med rätt till ålderspension, har dock rätt till den

semester, som skulle tillkomma honom, om han kvarstode i tjänst till kalenderårets

utgång.

3 mom. Vidkännes tjänsteman C-avdrag å lönen av annan anledning än

offentligt uppdrag mer än 15 dagar samma kalenderår, skall han vid bestämmande

av antalet semesterdagar icke anses hava varit anställd under

den överskjutande ledighetstiden. Hänsyn skall likväl icke tagas till sam
5

Ilihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 113.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

manlagt högst 90 dagar av kalenderåret, varunder tjänstemannen vidkännes

C-avdrag under tjänstledighet för sjukdom, svag hälsas vårdande eller,

vad angår tjänsteman tillhörande avdragsgrupp 1, havandeskap eller barnsbörd.

I dagantal, som angives i föregående stycke, inräknas icke sådan dag, varunder

endast partiell tjänstledighet med C-avdrag åtnjutes.

4 mom. Om semester åtnjutits såväl före som efter dag eller dagar, som

äro tjänstefria, skall semestern anses hava omfattat jämväl den eller de

mellanliggande dagarna, i den mån ej skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen

annat bestämmer.

5 mom. Semestern erhålles å tid, som skolstyrelsen prövar lämplig med

hänsyn till göromålens behöriga gång, under det löpande kalenderåret eller,

om detta på grund av tjänstgöringsförhållandena icke kunnat ske, under

tiden 1 januari—31 maj nästpåföljande år. Utan hinder av vad nu sagts

må tjänsteman stationerad å ort inom riket, där kallortstillägg utgår, kunna

medgivas att erhålla återstående semester under nästpåföljande år i

följd med semester för detta år.

Då kurs pågår, må semester åtnjutas endast i den omfattning skolöverstyrelsen

respektive lantbruksstyrelsen bestämmer.

6 mom. Har tjänsteman under innehav av anställning hos staten eller av

icke-statlig anställning med avlöning enligt av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser

— oavbrutet eller endast med kortare avbrott för tjänstgöring

försöksvis — under tiden 1 juli—31 december av annan anledning än offentligt

uppdrag vidkänts C-avdrag å lönen, åtnjutit tjänstledighet, som avses

i 13 § 1 mom. punkt 6 b) eller c) eller punkt 10, eller åtnjutit semester,

må han ej, med mindre skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen finner

skäl därtill lämna medgivande, därefter erhålla semester, förrän han

minst 90 dagar tjänstgjort i anställning, som nyss nämnts, eller fullgjort

uppdrag för statens räkning.

7 mom. Tjänsteman må under löpande kalenderår beviljas semester det

antal dagar, vartill han är berättigad vid kvarstående i tjänst intill årets utgång,

så framt icke skolan har sig bekant eller har anledning antaga, att

anställningen skall upphöra dessförinnan eller att tjänstemannen med hänsyn

till 3 mom. här ovan skall erhålla kortare semester.

Finnes åtnjuten semester överstiga den, som skolat tillkomma tjänstemannen

enligt 2 eller 3 mom. här ovan, skall skolan vid kommande utbetalningar

av lön till tjänstemannen därifrån avdraga sammanlagt ett belopp

motsvarande lönen under den för mycket erhållna semestern, där ej skolöverstyrelsen

respektive lantbruksstyrelsen med beaktande av omständigheterna

i varje särskilt fall medgiver, att avdrag icke skall ske eller att avdrag

skall ske med lägre belopp.

Lönetillägg och särskilda ersättningar.

16 §.

Semesterersättning.

Därest extra tjänsteman med rätt till semester avgår ur tjänst eller avlider,

innan han åtnjutit den semester, vartill han vid avgången eller dödsfallet

var berättigad enligt 15 § äger tjänstemannen eller, om han avlidit,

hans dödsbo erhålla semesterersättning.

Semesterer sättningen skall motsvara lön efter den löneklass, som tjänstemannen

tillhörde omedelbart före anställningens upphörande, under det antal

dagar, som den återstående semestern omfattar.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj.ts proposition nr 113.

17 §.

Ersättning till vikarie å rektorstjänst.

1 mom. Omfattar vikariat å rektorstjänst minst sex månader, varunder

kurser vid skolan pågå minst fyra månader, skall vikarien anställas som

extra tjänsteman i lönegrad Cg 31 eller vid lanthushållsskola i lönegrad

Cg 26, därest vikarien är behörig inneha rektorstjänst.

2 mom. I andra fall än i 1 mom. sägs, utgår till ämneslärare, som tillika

fullgör rektorsgöromålen vid skolan, ett arvode härför av 8 kronor för dag.

För extra ordinarie och extra ämneslärare vid folkhögskola gäller dock

nämnda arvode endast under den tid av vinterkurs, varunder de äro anställda.

3 mom. I andra fall än i 1 och 2 mom. sägs utgår det arvode skolöverstyrelsen

respektive lantbruksstyrelsen bestämmer.

18 §.

Gottgörelse för övertidstjänstgöring.

Då rektor eller ordinarie, extra ordinarie eller extra ämneslärare vid skolan

meddelar undervisning vid sidan av tjänstgöring, som ingår i tjänsten,

utgår för varje sådan undervisningstimme vid folkhögskola timarvode TB

21 enligt kungörelsen 1947: 680 och vid lantbruksundervisningsanstalt arvode

för det antal timmar och med det belopp, som lantbruksstyrelsen bestämmer.

19 §.

Kallortstillägg.

1 mom. Tjänsteman stationerad å sådan ort inom rikets nordliga delar,

där vistelsen på grund av klimatiska förhållanden och levnadsbetingelserna

i övrigt kan anses medföra avsevärda olägenheter i fysiologiskt hänseende,

utgår kallortstillägg med följande för olika kallortsklasser bestämda

belopp.

Kallortsklass

I

II

III

IV

V

VI

Tjänstemän vid lantbruksundervisningsanstalter samt

rektorer och ordinarie ämneslärare vid folkhögskolor:

Kallortstillägg för år räknat kronor..........

96

156

240

360

540

720

Extra ordinarie och extra ämneslärare vid folkhög- skolor:

Kallortstillägg för dag räknat kronor ........

0: 30

0: 50

0: 80

1:20

1:80

2: 40

Kallortstillägg skall avstås, i den mån tjänstemannen vidkännes C-avdrag

å lönen.

2 mom. I fråga om de orter, å vilka kallortstillägg skall utgå, och dessa

orters fördelning å de olika kallortsklasserna skall gälla kungörelsen den

30 juni 1948 (nr 533) med vissa bestämmelser angående kallortstillägg.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

20 §.

Rese- och traktamentsersättning.

Tjänsteman vid lantbruksundervisningsanstalt äger under fyllnadstjänstgöring

vid hushållningssällskap, skogsvårdsstyrelse, lantbruksnämnd eller

landsting rätt till rese- och traktamentsersättning enligt de för motsvarande

tjänstemän vid hushållningssällskap gällande grunderna.

Sådan ersättning skall erläggas av den institution, där fyllnadstjänstgöringen

fullgöres.

Sjukvård.

21 §.

Grundläggande bestämmelser om sjukvård. Ersättning av statsmedel.

1 mom. Tjänsteman, vilken tillhör någon av de i 12 § 3 mom. angivna

grupperna 2 och 3, erhåller vid sjukdom ersättning av statsmedel för kostnad

för läkarvård jämte läkemedel samt vid skada till följd av olycksfall i

tjänsten, som medfört förlust eller nedsättning av arbetsförmågan, jämväl

andra till arbetsförmågans höjande eller eljest till lindrande av menliga

följder av olycksfallet nödiga hjälpmedel, allt i den omfattning och under

de villkor, som i denna paragraf och 22—28 §§ stadgas eller av Kungl.

Maj:t för särskilt fall bestämmes.

Där ej fråga är om olycksfall i tjänsten, må till läkarvård hänföras tandvård

endast om sådan vård avser botande av sjukdom i tändernas omgivningar

eller prövas vara av väsentlig betydelse för botande av annan sjukdom,

vilken står i orsakssammanhang med tändernas tillstånd.

Vad i denna § och 24—28 §§ sägs om olycksfall i tjänsten gälla även i

andra fall, som avses i 13 § 1 mom. punkt 6 a.

2 mom. Om tjänsteman av annan anledning än för offentligt uppdrag

mer än 14 dagar i en följd vidkännes C-avdrag å lönen, skall han för tiden

efter nämnda 14 dagar avstå från de förmåner, varom i denna paragraf

samt i 22—28 §§ förmäles. Skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen

äger dock medgiva, att nämnda förmåner må bibehållas för en tid av högst

tre månader.

Extra ordinarie ämneslärare vid folkhögskola, som är anställd för hel

vinterkurs och därunder icke vidkänts C-avdrag mer än 30 dagar, äger rätt

till ersättning för sjukvård m. m., varom här är fråga, även under den del

av arbetsåret, då vinterkursen icke pågår.

3 mom. Vid bestämmande av ersättning av statsmedel skall hänsyn tagas

endast till läkarvård och läkemedel m. m., som tjänstemannen erhållit i enlighet

med föreskrifterna i detta reglemente. Ersättningen skall beräknas

särskilt för varje arbetsår eller läsår. Tjänstemannens kostnader skola härvid

anses belöpa å det arbetsår eller läsår läkarvård meddelats eller läkemedel

mottagits.

Från det belopp, varmed ersättning av statsmedel eljest skolat utgå enligt

23—28 §§, skall dock där ej fråga är om olycksfall i tjänsten, avdrag

ske med ett belopp av etthundra kronor för arbetsår respektive läsår, som

skall åvila tjänstemannen. Kostnaden för vaccination, som omförmäles i

27 § 3 mom. skall dock städse ersättas av statsmedel.

4 mom. Beslut om ersättning för läkarvård och läkemedel m. m. fattas av

skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen.

Ansökan om ersättning för sjukvårdskostnader bör insändas till skolöverstyrelsen

respektive lantbruksstyrelsen inom en månad efter arbetsårets

respektive läsårets utgång.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 113.

69

22 §.

Tjänsteläkare.

Med tjänsteläkare avses i detta reglemente läkare anställd av staten eller

av kommunen i öppen sjukvård, skolläkare eller läkare å poliklinik vid

allmänt sjukhus, vilken ombesörjer läkarvård å tjänstemannens stationeringsort

eller, om tillgång till dylik vård ej finnes därstädes, sådan läkare

å närmaste ort.

23 §.

Läkarvård och läkarintyg.

Anlitar tjänsteman tjänsteläkare för erhållande av läkarvård eller intyg,

som i tjänsten erfordras rörande hans hälsotillstånd, skola kostnaderna

härför ersättas av statsmedel. Erfordras för ställande av diagnos röntgeneller

annan undersökning, som ej lämpligen kan utföras av tjänsteläkare,

skall jämväl kostnaden för sådan undersökning bestridas av statsmedel i

enahanda ordning.

Kostnader för erforderlig läkarvård samt för intyg och undersökning, som

nyss sagts, må ersättas även i de fall, då tjänsteman uppehåller sig å sådan

ort, att han icke lämpligen kan anlita tjänsteläkare, eller då vid trängande

behov av läkarvård dylik läkare icke hinner anlitas. I dylika fall bör tjänstemannen

i första rummet hänvända sig till annan av staten eller av kommun

anställd läkare.

24 §.

Specialistvård.

1 mom. Kostnad för anlitande av läkare, som specialiserat sig på behandling

av vissa sjukdomsformer, bestrides vid olycksfall i tjänsten samt vid

fall av tuberkulos helt och eljest till tre fjärdedelar av statsmedel, under

förutsättning att tjänsteläkare eller annan läkare, som tjänstemannen enligt

23 § ägt anlita, förklarat sådan specialistvård nödvändig samt tjänsteläkare

antingen själv lämnat anvisning på eller ock godkänt valet av specialist.

Utan hinder av vad i första stycket sägs skall dock kostnad för specialistvård,

som meddelas å poliklinik vid allmänt sjukhus, bestridas helt av

statsmedel.

2 mom. Vad i 1 mom. sägs skall äga motsvarande tillämpning i fråga om

kostnad för anlitande av tandläkare i fall, som avses i 21 § 1 mom. andra

stycket.

3 mom. Kostnad för specialistvård, som meddelas å sådan öppen mottagning

vid allmänt sjukhus, som ej är poliklinik i egentlig mening, må av

statsmedel bestridas intill det belopp, som skulle hava utgått, om vården

meddelats å poliklinik vid Karolinska sjukhuset i Stockholm, dock lägst

med belopp motsvarande 3/* av vårdkostnaden.

Vid olycksfall i tjänsten samt vid fall av tuberkulos skall likväl den verkliga

vårdkostnaden bestridas helt av statsmedel.

25 §.

Sjukhusvård.

1 mom. Kostnaderna för vård å allmänt sjukhus ersättas, i den mån ej

nedan annorlunda stadgas, vid olycksfall i tjänsten samt vid fall av tuberkulos

helt och eljest till hälften av statsmedel, under förutsättning att tjäns
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

teläkare eller annan läkare, som tjänstemannen enligt 23 § ägt anlita, förklarat

sjukhusvård nödvändig samt under de villkor i övrigt, som nedan

angivas.

Vid bestämmande av ersättningens storlek skola kostnaderna beräknas:

a) i fråga om egentlig sjukhusvård enligt den för sjukhuset fastställda

legosängsavgiften för plats å allmän sal samt

b) i fråga om vård å sinnessjukhus enligt den för salspatient vid dylikt

sjukhus fastställda avgiften.

Prövar tjänsteläkare eller den för vården ansvarige sjukhusläkaren den

sjukes tillstånd kräva vård i halvenskilt rum, eller, om sådant ej finnes tillgängligt,

i enskilt rum, må, utan hinder av vad ovan stadgas, av statsmedel

bestridas, vid olycksfall i tjänsten samt vid fall av tuberkulos hela kostnaden

för vården och eljest den del av sagda kostnad, som överskjuter halva

beloppet av den för sjukhuset fastställda legosängsavgiften för plats å allmän

sal.

Till kostnader för sjukhusvård, som i nästföregående stycke sägs, hanföres

ock sådant arvode, som den i enskilt eller halvenskilt rum vårdade

tjänstemannen erlagt till den för vården ansvarige sjukhusläkaren. Bidrag

av statsmedel till dylikt arvode må icke överstiga lägsta tillämpliga beloppet

enligt den av medicinalstyrelsen för sjukhuset utfärdade rådgivande taxan.

Vid olycksfall i tjänsten samt vid fall av tuberkulos må likväl efter prövning

av skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen högre bidrag kunna

utgå, dock icke med större belopp än det, som med tillämpning av den rådgivande

taxan högst skulle hava erlagts.

Ersättning för vård å allmänt sjukhus må i intet fall beräknas efter dyrare

plats än den, som kommit till användning.

Med allmänt sjukhus förstås sjukhus, som tillhör eller åtnjuter bidrag

av staten, landsting eller kommun, Konung Oscar II:s jubileumsfond tillhörigt

sanatorium ävensom kuranstalt, som disponeras för pensionsstyrelsens

sjukvårdande verksamhet.

2 mom. Kostnader för vård å enskild sjukvårdsanstalt må, under enahanda

förutsättning och villkor, som i 1 mom. sägs, bestridas av statsmedel

intill det belopp, som skulle hava utgått i ersättning vid vård å allmänt

sjukhus; dock att, där fråga är om olycksfall i tjänsten, på skolöverstyrelsens

respektive lantbruksstyrelsens prövning må bero, huruvida vårdkostnaderna

må ersättas med högre belopp än nu sagts.

26 §.

Läkemedel.

1 mom. Av statsmedel bestridas kostnaderna för läkemedel, som föreskrivits

antingen av tjänsteläkare eller annan läkare, vilken tjänstemannen enligt

bestämmelserna i 23 § ägt anlita, eller ock av specialist eller tandläkare,

till vilken tjänstemannen enligt 24 § hänvänt sig.

2 mom. Där ej Kungl. Maj :t annorlunda förordnar, skall räkning å läkemedelskostnad

vara attesterad av tjänsteläkare innan utbetalning på grund

av räkningen äger rum.

27 §.

Bad, massage m. m.

1 mom. Behandling med bad, massage, elektricitet, hetluft m. m., som av

tjänsteläkare ordinerats såsom nödvändig för botande av viss angiven sjukdom,

må bekostas vid olycksfall i tjänsten helt och eljest till hälften av

statsmedel.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj.ts proposition nr 113.

2 mom. Konstgjorda lemmar, kirurgiskt bandage och andra dylika hjälpmedel,

som tjänsteman nödgas begagna till följd av olycksfall i tjänsten,

skola bekostas av statsmedel.

3 mom. I de fall, då vederbörande myndighet finner skäl anordna vaccination

mot epidemisk sjukdom, gäldas kostnaden härför av statsmedel.

28 g.

Resor och sjuktransporter.

I den mån skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen prövar skäligt,

må av statsmedel bestridas kostnad för den sjukes resa eller forslande till

och från läkare eller sjukvårdsinrättning, under förutsättning att tjänsteläkare

eller annan läkare, som tjänstemannen enligt bestämmelserna i 23 §

ägt anlita, förklarat resan eller förflyttningen nödvändig för ställande av

diagnos eller för sjukomens behöriga behandling. Likaledes må av statsmedel

kunna ersättas skälig kostnad för resa, som tjänsteman nödgats företaga

för erhållande av specialistvård samt, där fråga är om olycksfall i tjänsten,

för erhållande av behandling, som avses i 27 § 1 mom., ävensom för anskaffande

av hälpmedel, varom förmäles i 27 § 2 mom.

Jämväl skälig kostnad för läkares resa för besök hos den sjuke i det fall,

då denne icke utan våda kan flyttas, må kunna ersättas av statsmedel.

29 §.

Begravningsh jälp.

1 mom. Avlider tjänsteman, som tillhör någon av de i 12 § 3 mom. angivna

grupperna 2 och 3, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp

utbetalas ett belopp av 500 kronor. Efterlämnar tjänstemannen anhöriga,

vilka äro berättigade till familjepension, som utgår på grund av tjänsten,

skall dock där tjänstemannens månadslön överstiger familjepensionen

för månad, begravningshjälpen förhöjas med ett belopp motsvarande skillnaden.

För beräkning av sagda förhöjning skola läggas till grund förhållandena

under den månad, då dödsfallet inträffat.

1 begravningshjälp, varom här stadgas, skall den vid dödsfall till följd av

olycksfall i arbete eller yrkessjukdom enligt allmän lag eller särskild författning

utgående begravningshjälpen anses inbegripen.

2 mom. Vid bestämmande av förhöjd begravningshjälp skall i förekommande

fall iakttagas,

a) att med familjepension avses jämväl på grund av tjänsten utgående

familjepension från enskild pensionsinrättning,

b) att å pensionen utgående tilläggsförmåner skola anses utgöra del av

familjepensionen och

c) att i fall, där familjepensionen utgår först från och med månaden näst

efter den, under vilken tjänstemannen avlidit, hänsyn skall tagas endast till

så stor del av familjepensionen för månad jämte tilläggsförmåner, som belöper

på tiden från och med ingången av månaden näst efter dödsfallet till

och med den dag, då en månad förflutit efter tjänstemannens frånfälle; dock

att där med ingången av nämnda månad ändring skett i de förhållanden,

som varit rådande den månad då dödsfallet inträffat, förhållandena under

sistnämnda månad skola vid beräkning av pensionsförmånen anses alltjämt

hava varit rådande.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

Tjänstemans skyldighet att underkasta sig ändring i avlöningsbestämmelserna.

30 §.

1 mom. Tjänsteman är pliktig att underkasta sig minskning i, upphörande

av eller eljest ändrade bestämmelser rörande de förmåner och ersättningar

m. m., om vilka förmäles i nedan angivna delar av reglementet:

O—11 §§ om placering och uppflyttning i löneklass och lönerum,

13 §, 1 mom., punkt 3 om tjänstledighet för militärtjänst, då krigsavlöningsreglementet

icke är å tjänstemannen tillämpligt,

13 §, 1 mom., punkt 6 och i anslutning därtill meddelade särskilda bestämmelser

om tjänstledighet för sjukdom m. m., i den mån ändrade bestämmelser

påkallas av genomförandet av allmän sjukförsäkring,

15 och 16 §§, såvitt angår tid, då krigsavlöningsreglementet är å tjänstemannen

tillämpligt,

17 § om ersättning till vikarie å rektorstjänst,

18 § om gottgörelse för övertidstjänstgöring samt

21—28 §§ om sjukvård.

2 mom. Tjänsteman är vidare skyldig underkasta sig minskning i eller

upphörande av extra inkomster, vilka kunna medfölja tjänsten eller utgå för

bestyr i sammanhag därmed.

Avlöningsförmåner för pensionerade tjänstemän och timlärare.

31 §.

Timlärare.

Till timlärare i läroämnen vid folkhögskola utgår timarvode TB 21 för

den, som är behörig som extra ämneslärare och timarvode TB 18 för den,

som icke har sådan behörighet. Arvodet utgår för undervisningstimme och

i övrigt enligt föreskrifterna i kungörelsen 1947: 680.

Till timlärare (speciallärare) vid lantbruksundervisningsanstalt utgår

timarvode med lägst det belopp lantbruksstyrelsen i varje särskilt fall bestämmer.

Arvode enligt denna paragraf skall anses inbegripa den ersättning för

semester, som eljest må tillkomma sådan lärare.

32 §.

Pensionerade lärare.

Till den, som åtnjuter tjänstepension av statsmedel, utgår arvode med belopp,

som fastställes av Kungl. Maj :t.

Detta reglemente träder i kraft den 1 oktober 1950 för folkhögskolor och

den 1 november 1950 för lantbruksundervisningsanstalter, från och med vilka

dagar vad i tidigare av Kungl. Maj :t utfärdad författning eller föreskrift

finnes stridande mot reglementet upphör att gälla, såvitt angår tjänsteman,

å vilken reglementet erhåller tillämpning.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

73

Bilaga 2.

Tabell I.

Lantbruksundervisningsanstaltemas fördelning å ortsgrupper.

Skolform

1

0 r

2

t s g r u

3

P P

4

5

Summa

ant

al skolor

Lantbruksskolor1....................

1

4

2

i

_

8

Trädgårdsskolor.....................

—

—

1

r 1

2

: Lantmannaskolor1...................

8

20

8

9

{i

49

! Lanthushållsskolor1.................

7

15

7

8

3

40

Summa

ie

39

17

19

8

99 |

* Uppgifterna enligt SOU 1949:50, s. SO”.

(i Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 113.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 3.

+•

Tabell II.

Löneökning ( + ) resp. löneminskning (—) för år å skilda ortsgruppcr lör lärarpersonalen vid lantbruksskolor, trädgårdsskolor, lantmannaskolor

och lanthushållsskolor enligt redan beslutad eller i propositionen föreslagen reglering av löneförhållandena.

Nuvarande bostadsförmåner ha för samtliga ortsgrupper beräknats till de belopp, varifrån 1941 års lärarlönesakkunniga respektive lantbruksstyrelsen

utgått i sina beräkningar för 2-ort.

Enligt nu gällande bestämmelser uppnås slutlönen av rektor efter 9 år, av ordinarie lärare efter 12 år och av e. o. lärare efter 6 år.

Enligt det nya lönesystemet uppnås slutlönen av samtliga kategorier efter 9 år.

Lön efter löneregleringen samt löneökning ( + ) eller löneminskning (

i kronor för år å begynnelselönen (b) och slutlönen (s)1

-)

Skolform

Befattningshavare

ortsgrupp 1

ortsgrupp 2

ortsgrupp 3

ortsgrupp 4

ortsgrupp 5

lön

ökning

eller

minskn.

lön

ökning

eller

minskn.

lön

ökning

eller

minskn.

lön

ökning

eller

minskn.

lön

ökning

eller

minskn.

Lantmannaskola med heldrskurs, lantbruksskola och

trädgårdsskola

Rektor................................ (Ca 31) b

s

14 340

16 128

+ 1011

+ 792

14 796

16 536

+ 1467

+ 1200

15 252

16 944

+ 1923

+ 1608

15 708

17 352

+ 2 379

+ 2 016

16 164

17 760

+ 2 835

+ 2 424

Ordinarie ämneslärare................. (Ca 26) b

s

10 908

12 984

+ 1035

+ 435

11376

13 440

+ 1503

+ 891

11832

13896

+ 1959

+ 1347

12 288

14 352

+ 2 415

+ 1803

12 744

14 808

+ 2 871

+ 2 259

Extra ordinarie ämneslärare............ (Ce 24) b

s

9 636

11604

+ 2 364

+ 3 663

10 092

12 060

+ 2 820

+ 4119

10 548

12 516

+ 3 276

+ 4 575

11004

12 972

+ 3 732

+ 5 031

11460

13428

+ 4188

+ 5 487

> » eller extra ämneslärare b

(Ce 21, Cg 21) s

8112

9 636

+ 840

+ 1695

8 508

10092

+ 1236

+ 2 151

8 880

10 548

+ 1608

+ 2 607

9 276

11004

+ 2 004

+ 3 063

9 660

11460

+ 2 388

+ 3 519

iMntmannaskola med enbart vinlerkurs om minst 150

arbetsdagar

Rektor................................ (Ca 31) b

s

12 906

14 515

+ 2 064

+ 1666

13 316

14 882

+ 2474

+ 2 033

13 727

15 250

+ 2 885

+ 2 401

14137

15617

+ 3 295

+ 2 768

14 548

15 984

+ 3 706

+ 3135

Ordinarie ämneslärare................. (Ca 26) b

s

8 683

10335

+ 544

- 480

9055

10 698

+ 916

- 117

9 418

11 061

+ 1279

+ 246

9 781

11424

+ 1642

+ 609

10144

11787

+ 2 005

+ 972

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Extra ordinarie ämneslärare............ (Ce 24) b

6 687

+ 1118

7 004

+ 1 435

7 320

+ 1751

7 637

+ 2 068

7 953

+ 2 384

s

8 053

+ 1815

8 370

+ 2132

8 686

+ 2 448

9 003

+ 2 765

9 319

+ 3 081

> » eller extra ämneslärare b

5630

+ 61

5 905

+ 336

6163

+ 594

6 438

+ 869

6 704

+ 1135

(Ce 21, Cg 21) s

6 687

+ 449

7 004

+ 766

7 320

+ 1082

7 637

+ 1399

7 953

+ 1715

Lantmannaskola med enbart vinterkurs om minst 125

arbetsdagar

Rektor................................ (Ca 31) b

12189

+ 2 073

12 577

+ 2 461

12 964

+ 2 848

13 352

+ 3 236

13 739

+ 3 623

s

13 709

+ 1586

14 056

+ 1933

14 402

+ 2 279

14 749

+ 2 626

15 096

+ 2 973

Ordinarie ämneslärare................. (Ca 26) b

8159

+ 544

8 509

+ 894

8 850

+ 1235

9191

+ 1576

9 533

+ 1918

s

9 712

- 579

10 053

- 238

10 394

+ 103

10 735

+ 444

11076

+ 785

Extra ordinarie ämneslärare............ (Ce 24) b

5 994

+ 855

6 277

+ 1138

6 561

+ 1422

6 844

+ 1705

7128

+ 1989

s

7 218

+ 1 409

7 501

+ 1692

7 785

+ 1976

8 069

+ 2 260

8352

+ 2 543

> > eller extra ämneslärare b

5 046

- 93

5 292

+ 153

5 523

+ 384

5 770

+ 631

6 009

+ 870

(Ce 21, Cg 21) s

5 994

+ 185

6 277

+ 468

6 561

+ 752

6 844

+ 1035

7128

+ 1319

Lanlhushällsskola med årskurs

Rektor................................ (Ca 26) b

10 908

+ 2 462

11376

+ 2 930

11832

+ 3 386

12 288

+ 3 842

12 744

+ 4 298

s

12 984

+ 3 283

13 440

+ 3 739

13 896

+ 4195

14352

+ 4 651

14808

+ 5107

Ordinarie ämneslärare................. (Ca 20) b

7 644

+ 1508

8 028

+ 1892

8 388

+ 2 252

8 748

+ 2 612

9108

+ 2 972

s

9108

+ 1299

9 540

+ 1731

9 972

+ 2163

10416

+ 2 607

10 848

+ 3039

Extra ordinarie ämneslärare............ (Ce 18) b

6 984

+ 2 152

7 320

+ 2 488

7 644

+ 2 812

7 980

+ 3148

8 316

+ 3 484

s

8112

+ 2 862

8 508

+ 3 258

8 880

+ 3 630

9 276

+ 4 026

9 660

+ 4 410

Extra ämneslärare..................... (Cg 17) b

6 720

+ 1888

7 044

+ 2 212

7 356

+ 2 524

7 680

+ 2 848

7 992

+ 3160

s

7 644

+ 2 394

8 028

+ 2 778

8 388

+ 3138

8 748

+ 3 498

9108

+ 3858

: Lanlhushällsskola med enbart halvärskurs

Rektor................................ (Ca 26) b

9 272

+ 3 855

9 670

+ 4 253

10 057

+ 4 640

10455

+ 5 028

10 832

+ 5 415

s

11036

+ 4 364

11424

+ 4 752

11812

+ 5140

12199

+ 5527

12 587

+ 5 915

Ordinarie ämneslärare................. (Ca 20) b

5 809

+ 2 064

6101

+ 2 356

6 375

+ 2 630

6 648

+ 2 903

6 922

+ 3177

s

6 922

+ 1504

7 250

+ 1832

7 579

+ 2161

7 916

+ 2 498

8 244

+ 2 826

Extra ordinarie ämneslärare............ (Ce 18) b

4 470

+ 1448

4 685

+ 1663

4 892

+ 1870

5107

+ 2 085

5 322

+ 2 300

s

5192

+ 1751

5 445

+ 2 004

5 683

+ 2 242

5 937

+ 2 496

6182

+ 2 741

Extra ämneslärare..................... (Cg 17) b

4 301

+ 1279

4508

+ 1486

4 708

+ 1686

4915

+ 1893

5115

+ 2 093

s

4 892

+ 1451

5138

+ 1697

5 368

+ 1927

5 599

+ 2158

5 829

+ 2 388

1 Beräkningarna äro gjorda med utgångspunkt från de tilläggsförmåner, som utgått närmast före den 1 januari 1951 [12 procent förhöj- ning a de nya lönerna och (15 + 24+ =) 39+ procent tillägg å nuvarande grundlöner].

Kungl. Maj. ts proposition nr 113.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

Innehållsförteckning.

I. Inledning.........................................................

II. Lönefrågor........................................................

A. 1950 års riksdags principbeslut ..................................

1. Folkhögskolorna.............................................

Departementschefen..........................................

2. Lantbruksundervisningsanstalterna.............................

Departementschefen..........................................

B. Vissa för folkhögskolorna och lantbruksundervisningsanstalterna gemensamma

frågor ..................................................

1. Avlöningsbestämmelsernas allmänna utformning..................

Departementschefen..........................................

2. Anställningsform och löneställning för rektorer..................

Departementschefen..........................................

C. Fyllnadstjänstgöring för vissa befattningshavare vid lantmannaskolor

och lanthushållsskolor...........................................

Departementschefen.............................................

D. Lönereglering för viss personal vid statsunderstödda trädgårdsskolor och

vid jordbrukets yrkesskolor......................................

Departementschefen.............................................

E. Vissa speciella frågor............................................

III. Pensionsfrågor.....................................................

1. Nuvarande förhållanden..........................................

2. Lärarlönesakkunnigas förslag.....................................

3. Inom civildepartementet utarbetat förslag till pensionsreglering........

Departementschefen.............................................

Hemställan .......................................................

Bilagor...........................................................

3

4

4

4

6

8

9

10

10

11

13

22

24

27

30

32

33

40

40

43

44

51

54

55

517276. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1951.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. JoU 1951:30 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag till lägre lantbruksundervisning m. m. för budgetåret 1951/52 jämte i ämnet väckta mo s. 4 i texten
  2. Rskr. 1951:221 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående löneoch pensionsreglering för lärarpersonal vid statsunderstödda folkhögskolor och lan a1 i texten
  3. SU 1951:130 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående löneoch pensionsreglering för lärarpersonal vid statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervis s. 1 i texten