Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av vissa kronoegendomar m. m

1951-03-02 · 36 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 35 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:115, Angående försäljning av vissa kronoegendomar m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 115.

1

Nr 115.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående försäljning av

vissa kronoegendomar m. m., given Stockholms slott

den 2 mars 1951.

Kungl. Maj :t vill härmed, under- åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

under punkterna l:o-—14 :o hemställt.

GUSTAF ADOLF.

G. E. Sträng.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

2 mars 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler vissa

ärenden angående försäljning av kronoegendomar m. m., vilka ärenden

synts böra föranleda framställning till riksdagen, samt anför följande.

l:o.

Ryckelsby 21 i Östergötlands län.

Domänstyrelsen (skr. 17/11 1950) hemställer, att kronoegendomen förra

landsfiskalsbostället 1 mantal Ryckelsby 21 i förutvarande Ekeby socken,

numera Boxholms köping, Östergötlands län, skall säljas till egendomens

arrendator Elis Friberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 115.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

Rörande egendomens beskaffenhet m. in. meddelas följande.

Egendomen, som är belägen 15 kilometer från Mjölby och 7 kilometer från

Stråisnäs järnvägsstation, är till den 14 mars 1951 utarrenderad mot en avgäld,

som för arrendeåret 1950/51 utgår med 2 750 kronor. Efter försäljning

av ett antal mindre områden uppgår arealen i två skiften till 84,s hektar,

därav 21,4 hektar tomt och åker, 22,3 hektar äng, 40,5 hektar avrösningsjord

och 0,3 hektar impediment. Åkerjorden består delvis av mullhaltig lerjord,

delvis av mullhaltig sandjord. Omkring V, av åkern är starkt bemängd

med sten. En mindre del av åkern behöver täckdikas. Hävden är god.

Av byggnaderna är boningshuset renoverat år 1943 och i medelgott stånd.

Övriga byggnader äro mindre goda. Ladugården behöver ombyggas. Den

elektriska anläggningen tillhör arrendatorn. Elektriska ledningar, tillhörande

Motala ströms kraftaktiebolag och Ryckelsby elektriska distributionsförening

u. p. a., äro framdragna över ägorna.

Till egendomen hör andel dels i Göstrings häradsallmänning med en årlig

utdelning under de senaste åren av omkring 250 kronor, dels ock med

s/n i byallmänningen Ryckelsby såg och kvarn, som åsatts ett taxeringsvärde

av 33 700 kronor. Utdelningen från byallmänningen uppgår till omkring 350

kronor per år.

Egendomens taxeringsvärde utgör 41 200 kronor, därav 34 000 kronor

jordbruksvärde och 7 200 kronor skogsvärde.

Ägaren av en angränsande bostadsfastighet, byggmästaren Hugo Ejderstad,

har anhållit, att av egendomen få inköpa en tomt om cirka 2 500

kvadratmeter för att användas till en början såsom upplagsplats och senare

för bebyggelse.

Uppskatlningsnämndcn, som icke funnit skäl tillstyrka Ejderstads framställning,

har uppskattat saluvärdet å inägorna till 44 000 kronor — vari

värdet av andelarna i by- och häradsallmänningarna ingår med 14 000 kronor

— samt meddelat, att saluvärdet å skogen och skogsmarken enligt en

av domänstyrelsens skogstekniska byrå fastställd värdering utgör 56 000

kronor. Nämnden har vidare framhållit, att något skäl att behålla egendomen

i kronans ägo icke ansetts föreligga. Då arrendatorn brukat egendomen

sedan 1940 och väl hävdat densamma, har nämnden tillstyrkt hembudsrätt

för denne vid försäljningen.

Vederbörande jägmästare och överjägmästare ha lämnat försäljningsförslaget

utan erinran.

Domänintendenten har framhållit, att jordbruket på egendomen är så

svagt att egendomen icke kan avstå någon jord. Lantbruksnämnden har instämt

häri.

Domänstyrelsen har tillstyrkt, att egendomen säljes till arrendatorn Friberg

för (44 000 -f 56 000 =) 100 000 kronor. Vid försäljningen böra enligt

styrelsens mening föreskrivas följande villkor:

Egendomen överlåtes i befintligt skick med tillträde å dag, som domänstyrelsen

bestämmer. Endast domänverket tillhöriga hus och anläggningar

ingå i försäljningen. Samtliga på arrendekontraktet grundade rättsanspråk

mellan kronan och arrendatorn — dock med undantag för eventuellt oguldna

arrendeavgälder och skatter — skola anses vara reglerade genom försäljningen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

Det skall åligga Friberg såsom ägare av egendomen att gentemot vattenfallsstyrelsen

såsom ägare av strömfallsfastigheten Ekenäs T i Vinnerstads

socken lämna medgivanden och ikläda sig förpliktelser av följande innehåll.

Vattenfallsstyrelsen skall äga rätt att kostnadsfritt för all framtid hava en

elektrisk ledning framdragen över egendomen. Mot att styrelsen ersätter skada

som därav må uppkomma äger styrelsen att borttaga för ledningen hinderliga

träd och buskar. Dessa skola sedan såsom tillhöriga markägaren tillvaratagas

av denne. Vattenfallsstyrelsens personal skall äga obehindrat tillträde

till egendomen för ledningens tillsyn, underhåll och reparation. Till säkerhet

för nämnda rättigheter må inteckning meddelas i egendomen. Intill

dess sådan inteckning meddelats skall ägaren av egendomen vara skyldig

att vid överlåtelse av densamma eller del därav göra förbehåll om rättigheternas

bestånd och förbinda ny ägare att vid överlåtelse göra enahanda förbehåll.

Innehavare av övriga över egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna

elektriska ledningar förbehållas rätt att behålla och nyttja ledningarna

utan rätt för köparen till annan ersättning än gottgörelse av ledningarnas

innehavare för skada till följd av förändring, reparation och tillsyn

av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å kreatur.

I övrigt skola bestämmelserna i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262)

angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. i tillämpliga delar

lända till efterrättelse.

Arrendatorn Friberg har förklarat sig önska inköpa egendomen till det

uppskattade saluvärdet.

Departementschefen.

Jag biträder försäljningsförslaget och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Ryckelsby 21 i Boxholms köping,

Östergötlands län, må säljas till egendomens arrendator Elis

Friberg för en köpeskilling av 100 000 kronor samt på i

huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

2:o.

Melby l1 i Östergötlands län.

Domänstyrelsen (skr. 26/1 1951) hemställer, att kronoegendomen förra

kompanichef sbostället 1 mantal Melby ll i Finspångs köping, Östergötlands

län, skall säljas till egendomens arrendator O. Melvinger. Rörande egendomens

beskaffenhet in. m. inhämtas följande.

Egendomen är belägen 13 km från Finspångs järnvägsstation och 20 km

från Norrköping. Den är till den 14 mars 1952 utarrenderad mot en årlig

avgäld av 1 400 kronor. Arealen uppgår till 87,9 hektar, därav 38 hektar åker

och tomt, 6,8 hektar äng och betesmark, 41,8 hektar skogsmark och 1,3 hektar

impediment. Till egendomen hör härjämte ett år 1944 avstyckat skogsmarksområde

om 37,5 hektar (Melby 1°). Åkern utgöres till hälften av sandblandad

lera och i övrigt av mullhaltig lera och någon mulljord. Nästan all

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr Hd.

åker behöver täckdikas. Hävden är god. Egendomen sambrukas sedan 1890- talet med fastigheten Melby 21, som tillhör arrendatorn och innehåller 18

hektar åker samt 65 hektar skogs- och hagmark.

Byggnadsbeståndet är mycket dåligt. Boningshuset är utdömt av hälsovårdsnämnden.

Loge saknas. Ladugården saknar mjölkrum. Vissa mindre

anläggningar tillhöra arrendatorn. Egendomen är elektrifierad på kronans

bekostnad. Elektriska ledningar, tillhörande vattenfallsstyrelsen och Risinge

östra elektriska distributionsförening, äro framdragna över ägorna.

Till egendomen hör fiskerätt i sjöarna Glan och Risten. Egendomen har

del i »Melby dikningsföretag år 1949». Kostnaderna för företaget uppgå för

egendomen till 12 513 kronor 14 öre och ha erlagts av arrendatorn. Å egendomen

belöpande andel i statsbidrag för företaget beräknas uppgå till omkring

4 000 kronor.

Taxeringsvärdet å egendomen inklustive Melby le är 58 500 kronor, därav

42 100 kronor jordbruksvärde och 16 400 kronor skogsvärde.

Å egendomen finnes en lägenhet, benämnd Hultsberg, som av arrendatorn

upplåtits till K. A. Anderssons dödsbodelägare mot en avgift av 15

kronor per år. Lägenheten innehåller 0,os hektar och motsvaras av ägofiguren

nr 23 å en i ärendet företedd, av distriktslantmätaren E. Christoffersson

år 1922 över egendomen upprättad karta. Å lägenheten befintliga

byggnader tillhöra dödsbodelägarna. Dessa ha anhållit att få inköpa lägenheten.

Uppskattningsnämnden har förslagit försäljning av egendomen och därvid

framhållit, att kostnaderna för iståndsättning av densamma jämte erforderlig

torrläggning beräknats till cirka 70 000 kronor, därest egendomen

sambrukas med Melby 2\ och cirka 100 000 kronor, därest egendomen

skall drivas som självständigt jordbruk. Saluvärdet har uppskattats till

101 000 kronor, därav 70 000 kronor för skogsmark och skog. Nämnden har

med hänsyn till byggnadskostnaderna ansett, att egendomen bör säljas

till arrendatorn för 80 000 kronor under förutsättning bl. a., att kronan

svarar för egendomens andel i kostnaderna för dikningsföretaget med rätt

för domänstyrelsen att uppbära det å egendomen belöpande statsbidraget

för företaget. Nämnden har upplyst, att egendomen sedan 1947 brukats av

Melvinger, som väl hävdat densamma, samt dessförinnan av hans morfader

och dennes släkt sedan 1890-talet.

Lägenheten Hultsberg bör enligt nämndens mening med hänsyn till beskaffenheten

av boningshuset och tomtens läge mellan de båda sambrukade

egendomarna icke säljas till Anderssons dödsbodelägare. Dessa böra

i stället förbehållas rätt att innehava lägenheten mot skälig ersättning.

Vederbörande jägmästare har ifrågasatt om ej fiskerätten i sjön Risten

bör undantagas vid försäljningen, enär sjön ligger avlägset från den till

försäljning föreslagna gården men i direkt anslutning till domänverkets övriga

markinnehav. Överjägmästaren har ansett, att nämnda fiskerätt icke

bör medfölja vid försäljningen, men i övrigt lämnat uppskattningsförslaget

utan erinran.

Lantbruksnämnden har uttalat, att egendomen synes vara av lämplig

storlek, att någon jord icke bör avskiljas från densamma, samt att, ehuru

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 115.

5

arrendatorn redan är ägare av jordbruksfastighet, stora förutsättningar synas

föreligga för bifall till ansökan av arrendatorn om tillstånd att förvärva

egendomen.

Arrendatorn Melvinger har meddelat, att han är villig förvärva egendomen

för den köpeskilling, som uppskattningsnämnden föreslagit.

Domänstyrelsen har icke funnit något att erinra mot försäljningsfårslaget.

Någon möjlighet för kronan att, såsiom jägmästaren och överjägmästaren

föreslagit, från försäljningen undantaga fiskerätten i sjön Pusten anser

styrelsen icke föreligga. Vid försäljningen böra enligt styrelsens mening

föreskrivas i tillämpliga delar enahanda villkor, som under punkt 1

föreslagits för försäljning av kronoegendomen Ryckelsby 21, samt därutöver

följande.

Kronan har att svara för egendomens andel i kostnaderna för Melby

dikningsföretag år 1949 med rätt för domänstyrelsen att uppbära egendomens

andel i det statsbidrag, som kan komma att beviljas företaget,

ävensom å egendomen belöpande jordersättning.

Det skall åligga Melvinger såsom ägare av egendomen att gentemot vattenfallsstyrelsen

såsom ägare av strömfallsfastigheten Ekenäs 22 i Vinnerstads

socken lämna medgivanden samt ikläda sig förpliktelser av följande

innehåll. Vattenfallsstyrelsen skall äga att kostnadsfritt för all framtid hava

en elektrisk ledning framdragen över egendomen. Mot att styrelsen ersätter

skada, som därav må uppkomma, äger styrelsen borttaga för ledningen hinderliga

och för dess säkerhet farliga träd och buskar; dessa skola sedan som

tillhörande markägaren tillvaratagas av denne. Vattenfallsstyrelsens personal

skall äga obehindrat tillträde till egendomen för ledningens tillsyn, underhåll

och reparation. Till säkerhet för nämnda rättigheter må inteckning

meddelas i egendomen. Intill dess sådan inteckning meddelats, skall ägaren

av egendomen vara skyldig att vid överlåtelse av densamma eller del därav

göra förbehåll om rättigheternas bestånd och förbinda ny ägare att vid överlåtelse

göra enahanda förbehåll.

•K. A. Anderssons dödsbodelägare förbehållas rätt att innehava den å

egendomen belägna lägenheten Hultsberg mot erläggande av skälig avgäld

till köparen.

Departementschefen.

Även jag biträder försäljningsförslaget och hemställer förty, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Melby l1 i Finspångs köping, Östergötlands

län, må säljas till egendomens arrendator O. Melvinger

för en köpeskilling av 80 000 kronor samt på i huvudsak

de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 115.

3:o.

Källstorps Södergård i Kalmar län.

Förre ägaren av jordbruksfastigheten Källstorps Södergård i Ljungby

och Dörby socknar, Kalmar län, Efraim Ohlsson anhåller hos Kungl. Maj :t

(skr. 8/3 1950) att få återköpa fastigheten. Den förvärvades av statsverket

år 1948 för att eventuellt utbyggas till försöksgård på jordbrukets och trädgårdsodlingens

område. Rörande förvärvet må här erinras om följande.

Genom beslut den 6 juli 1945 uppdrog Kungl. Maj :t åt styrelsen för lantbrukshögskolan

att i samarbete med statens trädgårdsförsök och representanter

för Kalmar läns södra hushållningssällskap verkställa utredning om

anordnande inom södra Kalmar län av försöksverksamhet på jordbrukets

och trädgårdsodlingens område. Sedan på uppdrag av högskolestyrelsen en

särskild kommitté verkställt utredningen, överlämnade styrelsen med skrivelse

till Kungl. Maj:t den 31 januari 1947 en av de kommitterade upprättad

promemoria samt förklarade sig tillstyrka ett i promemorian framlagt

förslag om inköp av Källstorps Södergård ävensom ett där intaget program

för gårdens utbyggande till försöksgård.

I promemorian uttalades, att arten av arbetsuppgifterna för försöksverksamheten

inom sydöstra kustbygden samt den omfattning, som försöksverksamheten

kunde beräknas få, motiverade att en särskild försöksgård

inrättades inom södra Kalmar län, vilken samtidigt skulle användas som

trädgårdsförsöksstation. Vidare framhölls, att det visat sig svårt att till

skäligt pris förvärva cn till försöksgård i alla avseenden lämplig gård. På

grundval av en undersökning, som företagits av länets hushållningssällskap

innan de kommitterade upptagit sitt arbete, hade hushållningssällskapet

föreslagit tre gårdar såsom lämpliga för ändamålet. Av de föreslagna gårdarna

hade de kommitterade funnit Källstorps Södergård vara den lämpligaste.

På denna egendom funnes visserligen icke alla de för södra Kalmar

län typiska jordarterna representerade, och försöksverksamheten på

gården måste därför kompletteras med verksamhet å försöksfält i trakten,

men någon för ändamålet lämpligare gärd kunde säkerligen icke för det

dåvarande uppbringas.

Beträffande Källstorps Södergård lämnades i promemorian bland annat

följande uppgifter.

Gården, som bestode av jordregisterfastigheterna Källstorps l6—l10, l1*,

1“, 1”, 412 och 4U i Ljungby socken och Värlemåla l1 i Dörby socken och

tillhörde lantbrukaren Efraim Ohlsson, vore belägen omkring 15 km väster

om Kalmar och 2,i km från Trekantens järnvägsstation. Totalarealen uppginge

till omkring 228,9 hektar, därav 71,8 hektar tomt och åker samt 157,i

hektar annan mark. Taxeringsvärdet vore från år 1945 125 400 kronor,

därav jordbruksvärde 98 500 kronor, skogsvärde 22 900 kronor samt värde

av annan mark 4 000 kronor. På gården funnes mangårdsbyggnad, uppförd

år 1936 och innehållande 7 rum, 2 hallar, kök och badrum, en äldre mangårdsbyggnad,

en tvåfamiljs lantarbetarbostad, en enfamiljs lantarbetarbostad,

ladugård, häststall, magasin och vagnbod, loge och vagnbod, mindre

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 115.

loge, svinstall samt ekonomihus till lantarbetarbostäder ävensom, på ett

avstånd av omkring 3 km från mangårdsbyggnaden, ett bostadshus jämte

djurstall och loge. Byggnaderna vore huvudsakligen i gott skick. Mangårdsbyggnaden

vore försedd med centralvärmeledning, vatten och avloppsledning,

motorpump och vattencistern. Till övriga bostadshus hörde dricksvattenbrunnar.

Elektriskt ljus funnes i lantarbetarbostaden för två familjer.

Vad jordförhållandena anginge vore endast ett färre antal jordartstyper

representerade. Jorden vore i stort sett likartad, vilket vore en nackdel vid

användning för jordbruksförsök. Grovmon (syrsand) dominerade med stora,

plana och tillräckligt jämna fält för försök. Även någon torvjord funnes,

och torvjordsarealen torde kunna utökas genom nyodling. Åkerjordarna

vore i stort sett inga brännsandsjordar. Under torrår bleve dock skörden

utan konstgjord bevattning avsevärt nedsatt. Matjordens mullhalt motsvarande

i stort sett det normala vad beträffar matjorden inom länet.

Köpeskillingen för gården utgjorde 235 000 kronor, vari inräknats till

5 000 kronor uppskattade kostnader för gårdens elektrifiering. Säljaren

hade att vid tillträdet tillhandahålla minst 15 000 kilogram halm, 10 000

kilogram hö och 5 000 kilogram havre. Kommitterade hade visserligen funnit

köpeskillingsbeloppet vara högt men likväl ansett det böra godkännas

med hänsyn till att några mer omfattande ny- eller ombyggnader icke syntes

erforderliga. Preliminärt köpeavtal på angivna villkor hade träffats med

ägaren. Enligt dessa skulle fastigheten säljas i befintligt skick samt tillträdas

den 14 mars 1948.

Sedan yttranden i ärendet inhämtats från vederbörande myndigheter,

anmäldes ärendet för Kungl. Maj :t den 21 februari 194/, därvid dåvarande

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anförde bland

annat följande.

I betraktande av att den pågående utredningen rörande försöksverksamheten

icke är avslutad anser jag mig för närvarande icke vilja taga ståndpunkt

till spörsmålet huruvida en försöksgård bör inrättas i ifrågavarande

del av landet. Emellertid föreligga såsom framgår av utredningen svårigheter

att finna en för ändamålet lämplig gård. Enligt vad jag inhämtat är

den nuvarande innehavaren av gården icke villig att efter den 14 mars 1948

vidbliva det preliminära köpeavtalet. Det för gården begärda priset synes

skäligt. Med hänsyn till nu berörda förhållanden och då gården torde lämpa

sig som försöksgård, vill jag emellertid icke motsätta mig, att medel nu

äskas av riksdagen för inköp av densamma. Skulle det visa sig att en försöksgård

icke skulle anses böra komma till stånd i denna del av landet,

torde gården kunna disponeras för annat ändamål eller ock försäljas. Det

för förvärvet erforderliga beloppet 235 000 kronor torde böra äskas å kapitalbudgeten

för budgetåret 1947/48 under rubriken Statens affärsverksfonder:

Domänverket. Gården synes tills vidare kunna omhänderhavas efter

Kungl. Maj :ts bestämmande.

Kungl. Maj :ts till riksdagen avlåtna proposition i ämnet (nr 90) avfattades

i enlighet med föredragandens förslag och bifölls av riksdagen (skr.

nr 324).

Jag vill erinra, att W 4.9 års för söksgårdskommitté numera slutfört sitt

utredningsuppdrag. I sitt betänkande den 20 december 194!) har kommittén

behandlat hland annat frågan om det statliga försöksgårdssystemets lämpliga

omfattning. I fråga om inrättandet av en försöksgård inom sydöstra

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

försök,sdistriktet •— omfattande Kronobergs, Jönköpings, Kalmar, Östergötlands

och Gotlands län — har kommittén som sin mening uttalat, att

behovet av en försöksgård därstädes är betydande. Kommittén anför vidare.

Försöksgården bör placeras så, att den med stöd av angränsande försöksgårdar,

Ugerup i Kristianstads län, Flahult i Jönköpings län samt de

föreslagna försöksgårdarna i Östergötlands län och å Gotland, på bästa sätt

täcker områdets behov. Det förefaller kommittén, som om gårdens lämpligaste

läge vore inom sydöstra delarna av landet å urbergsmoränen. Detta

mycket stora område, som omfattar nästan hela Småland samt sträcker

sig in i alla angränsande landskap, saknar f. n. försöksgård på fastmarksjord.

Emellertid har kommittén icke varit i tillfälle att utföra tillräckligt

grundliga detaljundersökningar för att definitivt kunna föreslå lämplig

plats för gården. Denna fråga torde böra göras till föremål för en särskild

detalj utredning.

Kommittén, som besökt Källstorps Södergård, är icke övertygad om, att

gården kommer att bli representativ för detta mycket .stora område, som

ovan nämnts, vare sig beträffande jordart eller klimat. Även oavsett dessa

förhållanden ställer sig kommittén tveksam beträffande inrättandet av

Källstorps Södergård till försöksgård. Gårdens jord förefaller nämligen

alltför ojämn för att försöksverksamhet i större omfattning skall med framgång

kunna bedrivas. Kommittén vill även framhålla, att kostnaderna för

gårdens utbyggnad till försöksgård torde bli betydande och väsentligt komina

att överstiga det belopp, som beräknats. Sammanfattningsvis får kommittén

anföra, att den anser en närmare detaljutredning påkallad av försöksgårdsfrågan

inom sydöstra försöksdistriktet och Blekinge län. I avvaktan

på denna utrednings resultat bör Källstorps Södergård icke utbyggas

till försöksgård. I

I betänkandet har avhandlats jämväl frågan om turordningen mellan

vissa av kommittén framförda förslag till upprustning och utbyggnad av

försöksgårdarna. Först i ordningen bör enligt kommitténs uppfattning

ställas en upprustning av de nuvarande försöksgårdarna i fråga om byggnader

och grundförbättringar, så att dessa kunna fylla sitt ändamål och

dritkostnaderna hållas nere. Först när denna upprustning genomförts bör

försöksgårdssystemet utbyggas. Denna utbyggnad bör genomföras i viss

ordning. Därvid bör försöksgården inom sydöstra försöksdistriktet komma

till stånd som nummer 5 av 7 försöksgårdar.

Förre ägaren, numera arrendatorn av Källstorps Södergård Efraim Ohlsson

erinrar i den av mig inledningsvis omförmälda skrivelsen om försöksgårdskommitténs

förberörda uttalande att egendomen mindre väl lämpar

sig som statlig försöksgård. Under hänvisning härtill anhåller han att få

återköpa egendomen till det pris, för vilket han avyttrade den till statsverket,

eller 235 000 kronor.

Lantbruksnämnden i Kalmar läns södra område har i yttrande den 15

augusti 1950 förklarat sig finna den erbjudna köpeskillingen skälig samt

förordat godtagande av densamma. Sedan nämnden härefter av lantbruksstyrelsen

anmodats verkställa värdering av egendomen för uppskattning

av dess nuvarande saluvärde, har nämnden inkommit med dels promemoria

rörande egendomens areal och ägoslagsfördelning m. m. samt bygg
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

9

nadernas beskaffenhet, innefattande jämväl värdering, dels en av vederbörande

länsjägmästare upprättad skogshushållningsplan jämte värdering.

I promemorian har beträffande inägojorden framräknats ett genomsnittligt

värde av i runt tal för åker 2 100 kronor och för betesmark 600 kronor

för hektar. Härtill kommer tomtvärde av 2 000 kronor. Jordbruksvärdet, inklusive

byggnader, skulle med angivna beräkningsgrunder uppgå till

134 000 kronor. Enligt länsjägmästarens värdering utgör försäljningsvärdet

av skogsmarken med växande skog 117 000 kronor. Egendomens nuvarande

saluvärde skulle sålunda utgöra cirka 250 000 kronor.

Lantbruksnämnden håller på grundval av de angivna beräkningarna icke

för uteslutet, att egendomen vid en öppen försäljning skulle kunna komma

att betinga en köpeskilling av uppskattningsvis 250 000 kronor. Nämnden

anför emellertid vidare. Uppmärksammas bör, att ladugården med undantag

av inredningen är synnerligen bristfällig och att även övriga ekonomibyggnader

förete skador, som under senare år blivit mera påfallande på

grund av eftersatt allmänt underhåll. Därest arrendatorn Ohlsson skulle

komma att få återköpa fastigheten, torde hans omkostnader för byggnadernas

iståndsättande bli avsevärt större än om detta kunnat ske tidigare.

Även om storleken av dessa merkostnader icke kan närmare angivas och

vägas mot ett uppskattat antagbart saluvärde vid öppen försäljning, anser

lantbruksnämnden med vidhållande av sitt tidigare yttrande övervägande

skäl tala för, att staten icke vid en eventuell återför sälj ning till arrendator

Ohlsson bör betinga .sig högre köpeskilling än 235 000 kronor.

Med förmälan att egendomen den 25 september 1950 besiktigats av t. f.

byråchefen i styrelsen S. G. Berg anför lantbruksstyrelsen som anbefallts

yttra sig över skäligheten av den av Ohlsson erbjudna köpeskillingen.

Det av lantbruksnämnden beräknade värdet å egendomen, 250 000 kronor,

synes lantbruksstyrelsen skäligt med hänsyn till prisläget å liknande

egendomar i öppna marknaden. Styrelsen vill emellertid instämma i lantbruksnämndens

uttalande, att vissa skäl tala för att arrendatorn Ohlsson

vid ett eventuellt återförvärv av egendomen bör erlägga allenast 235 000

kronor, d. v. s. den köpeskilling staten betalade vid fastighetens förvärvande

år 1948. Härför talar bland annat, att statsverket icke nedlagt några

kostnader för byggnadernas underhåll under dessa år men uppburit normal

arrendeavgift för egendomen. Ekonomibyggnaderna och lantarbetarbostäderna

ha försämrats under den tid staten varit ägare till egendomen

och ladugården hotar att störta ihop på grund av förskjutningar i bjälklag

och väggar. Dyrbara för.stärkningsåtgärder äro härvidlag nödvändiga.

Några dylika ha emellertid icke igångsatts beroende på att det varit ovisst,

huruvida gården skall användas för försöksgårdsändamål eller ej. Lantbruksstyrelsen

kommer att under närmaste tiden upptaga frågan om vissa

nödvändiga försvarsarbeten i fråga om byggnaderna, för den händelse en

försäljning av egendomen nu icke kommer till stånd.

Departementschefen.

Såsom förut berörts har försöksgårdskommittén ställt sig tveksam beträffande

lämpligheten att inrätta Källstorps Södergård som statlig för,söksgård.

Kommittén har härvid bland annat hänvisat till att egendomens jord

är alltför ojämn för försöksverksamhet i större omfattning samt att egendomen

icke komme att bli representativ för det stora sydöstra försöks
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

distriktet. Av dessa skäl och med hänsyn till att ett iståndsättande av egendomens

byggnadsbestånd kommer att draga stora kostnader finner jag det

lämpligast, att egendomen avyttras. Då den förutvarande ägaren och nuvarande

arrendatorn av egendomen, Efraim Ohlsson, hemställt att få köpa

tillbaka egendomen, synes det rimligt, att denne i första hand skall få

komma i fråga som köpare. Den av Ohlsson bjudna köpeskillingen, 235 000

kronor, motsvarar vad statsverket erlagl för fastigheten. Av skäl som de

i ärendet hörda myndigheterna angivit anser jag anbudet böra godtagas.

Försäljningsvillkoren i övrigt torde böra fastställas av Kungl. Maj :t, sedan

riksdagen lämnat medgivande till försäljningen.

Jag hemställer nu, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att jordregisterfastigheterna Källstorps l9—l10, I1*, l16, l17,

4“ och 411 i Ljungby socken och Värlemåla l1 i Dörby socken,

Kalmar län, må säljas till arrendatorn Efraim Ohlsson

för en köpeskilling av 235 000 kronor samt på de villkor i

övrigt, som Kungl. Maj :t bestämmer.

4:o.

Viarp 21 i Malmöhus län.

Domänstijrelsen (skr. 2/2 1951) hemställer, att kronoegendomen förra

sergeantbostället 3/s mantal Viarp 21 i Härslövs socken, Malmöhus län, skall

säljas till egendomens arrendator Anders Andersson.

Rörande egendomens beskaffenhet in. m. meddelas följande.

Egendomen är belägen 5 km från Vadensjö och 12 1cm från Landskrona.

Den är till den 14 mars 1951 utarrenderad mot en årlig avgäld, som

för arrendeåret 1950/51 utgår med 3 242 kronor 70 öre. Arealen uppgår i

ett skifte till 27,2 hektar, därav 26,9 hektar tomt, trädgård och åker samt 0,3

hektar impediment. Åkern består till hälften av lermylla på lerbotten och

i övrigt av dels svartmylla på sandbotten, dels grusmylla på grushaltig botten.

Dräneringen är icke tillfredsställande. Hävden är mycket god.

Byggnaderna äro i stort sett goda och tillräckliga samt väl underhållna.

Ett antal mindre byggnader och den elektriska anläggningen m. in. tillhöra

arrendatorn. Elektriska ledningar, tillhörande Sydsvenska kraftaktiebolaget,

äro framdragna över ägorna.

Taxeringsvärdet är 72 500 kronor jordbruksvärde.

Uppskattningsnämnden har föreslagit försäljning av egendomen. Saluvärdet

har uppskattats till 107 700 kronor under förutsättning, att egendomen

överlåtes i det skick, vari den på grund av bestämmelserna i gällande

arrendekontrakt skall avlämnas av arrendatorn. Egendomen har

värderats med hänsyn tagen till av arrendatorn utförda förbättringar. Vid

försäljning till honom bör fördenskull enligt nämndens mening saluvärdet

nedsättas med 3 900 kronor till 103 800 kronor. Enär egendomen brukats

av arrendatorn sedan år 1918 och hävdats väl, har nämnden tillstyrkt

hembudsrätt för honom vid försäljningen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition, nr 115.

Lantbruksnämnden har icke haft något att erinra mot egendomens försäljning

till arrendatorn.

Arrendatorn Andersson har förklarat sig Villig erlägga den föreslagna köpeskillingen.

Domänstyrelsen har icke funnit anledning till erinran mot försälj ningsförslaget.

Enligt vad styrelsen meddelat har egendomen icke upptagits i

förteckning över egendomar, som av särskilda skäl ansetts böra behållas i

kronans ägo. Försäljningen bör enligt styrelsens mening ske under i tilllämpliga

delar enahanda villkor, som under punkt 1 angivits för försäljning

av kronoegendomen Ryckelsby 21.

Departementschefen.

Biträdande försäljningsförslaget hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Viarp 21 i Här.slövs socken, Malmöhus

län, må säljas till egendomens arrendator Anders Andersson

för en köpeskilling av 103 800 kronor samt på i

huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

5:o.

Remmarlöv 2l i Malmöhus län.

Domänstyrelsen (skr. 1/9 1950) hemställer, att kronoegendomen förra häradsskrivarebostället

s/8 mantal Remmarlöv 21 i Remmarlövs socken, Malmöhus

län, skall säljas till egendomens arrendator Tage Sigvard Nilsson.

Rörande egendomens beskaffenhet m. in. meddelas följande.

Egendomen, som är belägen 7 kilometer från Eslöv och 4 kilometer från

Trollenäs järnvägsstation, är till den 14 mars 1952 utarrenderad mot en

årlig avgäld av 2 750 kronor. Den innehaller i ett skifte 33,8 hektar, därav

33,2 hektar tomt, trädgård och åker, 0,i hektar äng samt 0,5 hektar impediment.

Åkerjorden består till största delen av god lermylla på lerbotten.

Hävden är god. Till egendomen hör andel i Remmarlövs byallmänning.

Av byggnaderna är boningshuset gammalt och otidsenligt. Ekonomibyggnaden

är av god samt övriga byggnader utom svinhuset av medelgod beskaffenhet.

De äro väl underhållna. En del mindre byggnader samt brunn

och hydroforanläggning tillhöra arrendatorn. Den fasta elektriska anläggningen

äges av kronan. Elektrisk ledning, tillhörig Eslövs stad, är framdragen

över egendomen.

Taxeringsvärdet är 86 800 kronor.

Uppskattningsnämndcn har föreslagit försäljning av egendomen. Därvid

har nämnden framhållit, att egendomen vid fortsatt utarrendering måste

förses med nytt svinhus för en beräknad kostnad av 22 000 kronor, att boningshuset

måste förbättras, eventuellt nybyggas, samt att övriga byggnader

böra moderniseras. Nämnden har uppskattat saluvärdet till 116 400 kro
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 115.

nor under förutsättning att egendomen kommer att överlåtas i det skick,

vari den på grund av bestämmelserna i gällande arrendekontrakt skall avlämnas

av arrendatorn. Då nuvarande arrendatorn brukat egendomen sedan

1934 och städse väl hävdat densamma samt hans fader dessförinnan innehaft

arrendet sedan 1920, har nämnden tillstyrkt hembudsrätt för arrendatorn

vid försäljningen.

Arrendatorn Nilsson har förklarat sig villig att för egendomen erlägga den

föreslagna köpeskillingen.

Lantbruksnämnden har tillstyrkt försäljningsförslaget och därvid framhållit

att egendomen torde kunna betecknas såsom lämplig brukningsenhet.

Behov av avstyckning från egendomen för förstärkning av intilliggande

brukningsenheter föreligger enligt nämndens mening icke.

Jämväl domänstyrelsen har tillstyrkt egendomens försäljning till arrendatorn

för den föreslagna köpeskillingen. Styrelsen har vidare upplyst, att

egendomen icke upptagits i förteckning över kronoegendomar, som av särskilda

skäl ansetts böra kvarbliva i kronans ägo. Försäljningen bör enligt

styrelsens mening i övrigt ske på i tillämpliga delar samma villkor, som

under punkt 1 angivits för försäljning av kronoegendomen Ryckelsby 2\

Departementschefen.

Jag biträder det föreliggande försäljningsförslaget och hemställer alltså,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Remmarlöv 21 i Remmarlövs socken,

Malmöhus län, må säljas till egendomens arrendator Tage

Sigvard Nilsson för en köpeskilling av 116 400 kronor och

på i huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

6.-o.

Remmarlöv 91 i Malmöhus län.

Domänstyrelsen (skr. 1/9 1950) hemställer, att kronoegendomen förra

länsmansbostället Va mantal Remmarlöv 91 i Remmarlövs socken, Malmöhus

län, skall säljas till egendomens arrendator Johan Karlsson.

Rörande egendomens beskaffenhet in. m. meddelas följande.

Egendomen, som är belägen 6 kilometer från Eslöv och 4 kilometer från

Trollenäs järnvägsstation, är till den 14 mars 1952 utarrenderad mot en

ärlig avgäld av 2 175 kronor. Den innehåller — efter försäljning år 1931 av

två mindre tomtområden — i ett skifte 21,6 hektar, därav 21,5 hektar tomt,

trädgård och åker samt 0,i hektar äng. Till egendomen hör andel i Remmarlövs

byallmänning. Åkerjorden består av lermylla på lerbotten av god

beskaffenhet och är väl hävdad.

Byggnaderna äro goda och tillräckliga för egendomen samt väl underhållna.

Samtliga byggnader ägas av kronan. Elektriska ledningar, tillhörande

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo. 13

Remmarlövsortens elektricitetsförening och Eslövs stad, äro framdragna

över egendomen.

Egendomen är taxerad till ett jordbruksvärde av 60 100 kronor.

Uppskatlningsnämnden har föreslagit försäljning av egendomen. Saluvärdet

har uppskattats till 90 200 kronor under förutsättning att egendomen

kommer att överlåtas i det skick, vari den på grund av bestämmelserna i

gällande arrendekontrakt skall avlämnas av arrendatorn. Nämnden framhåller

att arrendatorn brukat egendomen sedan 1926 och städse väl hävdat

densamma samt tillstyrker hembudsrätt för denne vid försäljningen.

Arrendatorn Karlsson har förklarat sig villig att erlägga den föreslagna

köpeskillingen.

Lantbruksnämnden har tillstyrkt försäljningsförslaget och därvid framhållit,

att egendomen torde kunna betecknas såsom lämplig brukningsenhet.

Behov av avstyckning från egendomen för förstärkning av intilliggande

brukningsenheter föreligger enligt nämndens mening icke.

Jämväl domänstyrelsen har förordat egendomens försäljning till arrendatorn

för den föreslagna köpeskillingen. Verkställd utredning har enligt

styrelsen icke givit vid handen, att egendomen på grund av särskilda skäl

bör kvarbliva i kronans ägo. Försäljningen bör enligt styrelsens mening i

övrigt ske på i tillämpliga delar samma villkor, som under punkt 1 angivits

för försäljning av kronoegendomen Ryckelsby 2\

Departementschefen.

Även jag biträder försälj ningsförslaget och hemställer alltså, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Remmarlöv 91 i Remmarlövs socken,

Malmöhus län, må säljas till egendomens arrendator Johan

Karlsson för en köpeskilling av 90 200 kronor samt på i

huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

7 :o.

Mölleberga Stora l1 i Malmöhus län.

Domänstyrelsen (skr. 10/11 1950) hemställer, att kronoegendomen förra

hospitalshemmanet B/8 mantal Mölleberga Stora l1 i Mölleberga socken, Malmöhus

län, skall efter avskiljande av ett utskifte om 0,is7 hektar säljas till

egendomens arrendator Axel Jönsson.

Om egendomens beskaffenhet m. m. meddelas följande.

Egendomen, som är belägen 5 km från Staffanstorps järnvägsstation och

13 km från Lund, är till den 14 mars 1952 utarrenderad mot en årlig avgäld,

som för arrendeåret 1949/50 utgick med 4 824 kronor 25 öre. Ägorna äro

utlagda i två skiften, hemskiftet och utskiftet i Stora Ramsmosse. Hcmskiftet

innehåller 36,2 hektar, därav 31,5 hektar åker, 4,i hektar äng och 0,6 hektar

impediment. Utskiftet, som utarrenderats tillsammans med kronoegendo
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

men Mölleberga Stora 63 och 81, innehåller 0,is7 hektar. Åkern utgöres till

största delen av god lermylla på lerbotten, i övrigt av lättare mylla på sandbotten.

Ängsmarken är av god beskaffenhet. Hävden är god. Dräneringen är

icke tillfredsställande. Byggnaderna äro goda och väl underhållna. Elektriska

ledningar, tillhörande Malmö stad och Djurslövsorten energiförening,

äro framdragna över egendomen. Malmö stad har härjämte å egendomens

mark en vattenledningsanläggning, vilken förser bl. a. egendomarna i Mölleberga

by med vatten. Taxeringsvärdet är 85 700 kronor jordbruksvärde.

Uppskattningsnåmnden har ansett egendomen vara av lämplig storlek med

goda och tillräckliga byggnader. Nämnden har icke funnit anledning att

föreslå avstyckning därifrån för bildande av egnahemslägenheter. Behov

av mark från egendomen för komplettering av närliggande jordbruk föreligger

enligt nämnden icke heller. Nämnden har föreslagit, att egendomen

säljes till arrendatorn Jönsson, vilken brukat egendomen sedan 1929 och

städse väl hävdat densamma. Saluvärdet har uppskattats till 115 600 kronor

under förutsättning att egendomen överlåtes i det skick, vari den på grund

av bestämmelserna i gällande arrendekontrakt skall avlämnas av arrendatorn.

Arrendatorn Jönsson har förklarat sig villig att erlägga den föreslagna

köpeskillingen.

Lantbruksnämnden har uttalat, att egendomen torde kunna betecknas

såsom lämplig brukningsenhet samt att behov av mark från densamma för

förstärkning av intilliggande brukningsenheter icke föreligger. Nämnden

har förklarat sig icke hava något att erinra mot försäljningen.

Domänstyrelsen har icke funnit anledning till annan erinran mot uppskattningsnämndens

förslag än att utskiftet i Stora Ramsmosse bör avstyckas

för sammanläggning med angränsande kronoegendomen Mölleberga

Stora 6S. Försäljningen bör enligt styrelsens mening ske på i tillämpliga

delar enahanda villkor, som under punkt 1 föreslagits för försäljning av

kronoegendomen Rvckelsby 21, samt därutöver dels att köparen såsom ägare

av egendomen medgiver såväl Malmö stad såsom ägare av fastigheten

Grevie 54 i Nevishögs socken som ock kronan såsom ägare av Mölleberga

Stora 31 m. fl. fastigheter i Mölleberga socken rätt att avgiftsfritt behålla

och nyttja å egendomen befintlig vattenledningsanläggning samt att hava

anläggningen kvarliggande så länge vatten utlämnas från densamma, allt

på de villkor i övrigt, som angivas i ett mellan domänstyrelsen och staden

den 21 april och den 12 maj 1942 träffat avtal, dels ock att till säkerhet

för nämnda rättigheter inteckning må meddelas i den försålda delen avegendomen.

Departementschefen.

Jag biträder försäljningsförslaget sådant det förordats av domänstyrelsen

och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Mölleberga Stora l1 i Mölleberga socken,

Malmöhus län, må efter avskiljande av ett utskifte om

0,i87 hektar säljas till egendomens arrendator Axel Jönsson

för en köpeskilling av 115 600 kronor samt på i huvudsak de

villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 115.

15

S:o.

Mölleberga Stora 91 i Malmöhus län.

Domänstyrelsen (skr. 10/11 1950) hemställer, att kronoegendomen förra

hospitalshemmanet 1/3 mantal Mölleberga Stora 91 i Mölleberga socken, Malmöhus

län, skall efter avskiljande av två utskiften om tillhopa 0,si4 hektar

säljas till egendomens arrendator Hans Ivar Pålsson.

Om egendomens beskaffenhet in. m. meddelas följande.

Egendomen, som är belägen 5 km från Staffanstorps järnvägsstation och

15 km från Lund, är till den 14 mars 1957 utarrenderad mot en årlig avgäld,

som för arrendeåret 1949/50 utgick med 2 422 kronor 50 öre. Ägorna äro

utlagda i fyra skiften, hemskiftet, Slevereskiftet och två utskiften i Stora

Ramsmosse. Hemskiftet innehåller 19,3 hektar, därav 18,9 hektar tomt och

åker samt 0,4 hektar äng. Slevereskiftet omfattar 2,2 hektar äng. Utskiftena,

som utarrenderats tillsammans med kronoegendomen Mölleberga Stora 6’

och 8'', innehålla sammanlagt 0,514 hektar. Åkerjorden består av lermylla på

lerbotten. Ängsmarken å Slevereskiftet är av ganska god beskaffenhet. Hävden

är god. Dräneringen är tillfredsställande. Byggnadsbeståndet är medelgott

men otidsenligt. Ekonomihuset är av svag beskaffenhét. Den elektriska

anläggningen tillhör arrendatorn. Vatten erhålles från en av Malmö stad

utförd vattenledningsanläggning i Mölleberga. Taxeringsvärdet är 58 200 kronor

jordbruksvärde.

Uppskattningsnämnden har ansett egendomen vara av lämplig storlek och

har icke funnit anledning att föreslå avstyckning därifrån för bildande av

egnahemslägenheter. Behov av mark från egendomen för förstärkning av

intilliggande brukningsenheter föreligger enligt nämndens mening icke.

Nämnden har vidare uttalat, att Slevereskiftet — ehuru beläget över en kilometer

från huvudgården — bör med hänsyn till dess värde som ängsmark

bibehållas vid egendomen. Nämnden har föreslagit försäljning av egendomen

och uppskattat saluvärdet till 70 600 kronor under förutsättning att egendomen

överlåtes i det skick, vari den på grund av bestämmelserna i gällande

arrendekontrakt skall avlämnas av arrendatorn. Då arrendatorn brukat

eeendomen sedan 1938 och städse väl hävdat densamma har nämnden till
O
styrkt

hembudsrätt för honom vid försäljningen.

Arrendatorn Pålsson har förklarat sig villig att erlägga den föreslagna

köpeskillingen.

Lantbruksnämnden har tillstyrkt egendomens försäljning samt meddelat,

att arrendatorn enligt inhämtade uppgifter icke torde vara ägare till annan

j ordbruksf astighet.

Överlantmätaren har förklarat, att hinder icke synes föreligga mot avstyckning

av skiftena i Stora Ramsmosse för sammanläggning med angränsande

kronoegendomen Mölleberga Stora 63.

Domänstyrelsen har tillstyrkt, att egendomen med undantag av utskiftena

i Stora Ramsmosse säljcs till arrendatorn Pålsson för åsatta saluvärdet. Försäljningen

bör enligt styrelsens mening ske på i tillämpliga delar enahanda

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 115.

villkor, som under punkt 1 föreslagits för försäljning av kronoegendomen

Ryckelsby 2\

Departementschefen.

Biträdande domänstyrelsens försäljningsförslag hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Mölleberga Stora 91 i Mölleberga socken,

Malmöhus län, må efter avskiljande av två utskiften

om sammanlagt 0,514 hektar säljas till egendomens arrendator

Hans Ivar Pålsson för en köpeskilling av 70 600 kronor

samt på i huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen

föreslagit.

9:o.

Mölleberga Lilla 51 i Malmöhus län.

Domänstyrelseti (skr. 24/10 1950) hemställer, att kronoegendomen förra

hospitalshemmanet 1/i mantal Mölleberga Lilla 5l i Mölleberga socken, Malmöhus

län, skall säljas till egendomens arrendator Ludvig Ohlsson.

Om egendomens beskaffenhet m. m. meddelas följande.

Egendomen, som är belägen 4 kilometer från Djurslövs järnvägsstation

samt 13 kilometer från såväl Malmö som Lund, är till den 14 mars 1957

utarrenderad mot en avgäld, som för arrendeåret 1949/50 utgick med 2 527

kronor 95^ öre. Arealen uppgår till 19,8 hektar, därav 19,3 hektar tomt, åker

och trädgård, 0,2 hektar äng och 0,3 hektar impediment. Egendomen har andel

i ett för Lilla Mölleberga by gemensamt lertag. Åkerjorden består till

största delen av mylla på mergellera av god beskaffenhet. Egendomen är dränerad

men icke enligt uppgjord plan. Hävden är mycket god.

Av byggnaderna äro boningshuset och västra längan i gott skick, medan

stallängan, svinhuset och östra längan äro äldre och otidsenliga. Ett mindre

maskinhus tillhör arrendatorn. Vattentillgången är god. Den elektriska anläggningen

tillhör kronan. Sydsvenska Kraftaktiebolaget har elektriska ledningar

framdragna över egendomen.

Taxeringsvärdet utgör 53 000 kronor jordbruksvärde.

Uppskattningsnämnden har förordat egendomens försäljning och uppskattat

saluvärdet till 63 000 kronor under förutsättning att egendomen överlåtes

i det skick, vari den på grund av bestämmelserna i gällande arrendekontrakt

skall avlämnas av arrendatorn. Då arrendatorn Ohlsson innehaft

egendomen sedan år 1922 och väl hävdat densamma samt egendomen dessförinnan

brukats av hans släkt sedan 1700-talet har nämnden tillstyrkt hembudsrätt

för arrendatorn vid försäljningen.

Arrendatorn Ohlsson har förklarat sig villig köpa egendomen till det föreslagna

saluvärdet.

Lantbruksnämnden har anfört, att egendomen synes utgöra en lämplig

brukningsenhet och att anledning till antagande, som omförmäles i 3 §

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr Ilo.

17

första stycket jordförvärvslagen, icke torde föreligga. Enligt egen uppgift

ägde arrendatorn icke annan jordbruksfastighet.

Domänstyrelsen har icke haft något att erinra mot den föreslagna försäljningen.

Den bör enligt styrelsens mening ske på i tillämpliga delar enahanda

villkor, som under punkt 1 föreslagits för försäljning av kronoegendomen

Ryckelsby 2\

Departementschefen.

Jag hemställer i enlighet med domänstyrelsens förslag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Mölleberga Lilla 51 i Mölleberga socken,

Malmöhus län, må säljas till egendomens arrendator

Ludvig Ohlsson för en köpeskilling av 63 000 kronor samt

på i huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

10:o.

Mölleberga Lilla 61 i Malmöhus län.

Domänstyrelsen (skr. 8/9 1950) hemställer, att kronoegendomen förra

hospitalshemmanet Va mantal Mölleberga Lilla 61 i Mölleberga socken, Malmöhus

län, skall säljas till egendomens arrendator John Hansson.

Rörande egendomens beskaffenhet m. in. meddelas följande.

Egendomen, som är belägen 13 kilometer från Malmö och Lund samt 4

kilometer från Djurslövs järnvägsstation, är till den 14 mars 1957 utarrenderad

mot en avgäld, som för arrendeåret 1949/50 utgjorde 2 589 kronor 29

öre. Arealen innehåller i ett skifte 22,975 hektar åker, tomt och trädgård.

Egendomen har del i ett samfällt grustag. Åkern består till övervägande del

av god lermylla på lerbotten. Den är täckdikad, dock ej enligt uppgjord

plan. Hävden är mycket god.

Av byggnaderna är boningshuset gammalt men i gott skick, stallet och

norra längan gamla och otidsenliga, loglängan samt svin- och hönshuset

medelgoda. Stallet och norra längan behöva nybyggas. Elektriska ledningar,

tillhörande Malmö stad, äro framdagna över egendomen.

Taxeringsvärdet utgör 54 200 kronor jordbruksvärde.

Jag vill erinra, att fråga om försäljning av förevarande kronoegendom

tidigare varit föremål för Kungl. Maj :ts prövning, och får jag rörande handläggningen

av detta ärende ur då föreliggande handlingar bringa i erinran

följande.

Den 9 juli 1946 avhölls å egendomen uppskattningsförrättning, därvid

saluvärdet fastställdes till 61 100 kronor under förutsättning att egendomen

överlätes i det skick, vari den på grund av bestämmelserna i gällande arrendekontrakt

skulle avlämnas av arrendatorn. Uppskattninysnämnden förordade

försäljning av egendomen till arrendatorn, förenämnde Hansson. Denne

ägde visserligen jordbruksfastigheten Lilla Mölleberga nr 1 om cirka 9 hekt
2

Ililiang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 115.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Knngl. Maj.ts proposition nr 115.

ar, belägen omkring 1 kilometer från kronoegendomen. Denna fastighet

sambrukades med kronoegendomen och användes det därå befintliga boningshuset

som arbetarbostad, enär dylik icke funnes å kronoegendomen.

Som emellertid arrendet av kronoegendomen innehafts av Hansson sedan

1944 och före honom av hans svärfader sedan 1910 och egendomen hävdats

väl fann nämnden Hanssons innehav av berörda småbruk icke böra utgöra

hinder för att optionsrätt till kronoegendomen tillerkändes denne.

Arrendatorn Hansson förklarade sig vid uppskattningsförrättningen önska

förvärva egendomen till åsatta saluvärdet samt inkom — med anledning av

bestämmelserna i 1945 års lag om inskränkning i rätten att förvärva jordbruksfastighet

— i november 1946 med ansökan till Kungl. Maj :t om tillstånd

att förvärva egendomen.

I ärendet avgavs gemensamt yttrande av egnahemsnämnden och jordbrukskommissionen

i länet, varefter egnahemsstyrelsen yttrade sig.

Egnahemsnämnden och jordbrukskommissionen uttalade efter besiktning

av de båda ärendet vidkommande fastigheterna att anledning icke förelåge

till antagande som omförmäles i 3 § första stycket jordförvärvslagen. De

framhöllo emellertid att, då avståndet mellan fastigheterna vore cirka 1 kilometer

och kronoegendomen hade förhållandevis goda byggnader, syntes en

sammanläggning av fastigheterna icke kunna betecknas såsom lämplig. Det

syntes även vara tvivelaktigt, huruvida ett samfällt innehav av de båda fastigheterna

kunde förväntas medföra övervägande nytta för jordbruket eller

näringslivet i orten. Förvärv av kronoegendomen torde för sökanden icke

ha annat värde än rent ekonomiskt.

Egnahemsstyrelsen framhöll bl. a., att en sammanslagning av fastigheterna

i fråga icke torde vara lämplig av skäl som egnahemsnämnden och jordbrukskommissionen

anfört samt med hänsyn tillika till att båda fastigheternas

ägor utgjordes av enbart åker. Styrelsen fann sig fördenskull kunna tillstyrka

bifall till ansökningen endast under förutsättning att sökanden avhände

sig sin egen fastighet.

I beslut den 31 januari 1947 lämnade Kungl. Maj.t ansökningen utan

bifall.

Med förberörda skrivelse den 8 september 1950 har domänstyrelsen överlämnat

en till styrelsen ställd ansökning av den 11 januari samma år, vari

arrendatorn Hansson anhållit att få inköpa kronoegendomen. Vid domänstyrelsens

skrivelse hava fogats yttranden över ansökningen av vederbörande

lantbruksnämnd och domänintendent.

Lantbruksnämnden har ifrågasatt, om icke med försäljningen kan anstå

till 1957, då arrendet utgår. Som emellertid Hansson under alla förhållanden

har optionsrätt till egendomen och någon förändring i nu rådande

brukningsförhållanden — sambruk av egendomen med arrendatorns egen

fastighet — icke skulle ske genom att egendomen säljes till Hansson, har

nämnden förklarat sig icke vilja motsätta sig försäljningen, därest den likväl

anses böra ske nu.

Domänintendenten har anfört, att det med hänsyn till byggnadernas beskaffenhet

torde vara lämpligast, att egendomen nu försäljes till arrendatorn.

Om så sker kan denne nämligen bygga om gården, så snart han önskar.

Jämväl domänstyrelsen har med hänsyn till föreliggande förhållanden för
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 115.

19

ordat, att egendomen nu skall säljas till Hansson till det åsatta saluvärdet.

Styrelsen framhåller, att några särskilda skäl, som göra egendomens behållande

i allmän ägo önskvärt, icke anförts. Försäljningen bör enligt styrelsens

mening ske på i tillämpliga delar samma villkor som under punkt 1

föreslagits för försäljning av kronoegendomen Ryckelsby 21.

Efter att hava från vederbörande lantbruksdirektör inhämtat, att varken

kronoegendomen eller arrendatorn Hanssons fastighet torde vara behövliga

för förstärkning av ofullständiga jordbruk, har lantbruksstyrelsen i ärendet

anfört följande.

Enligt lantbruksstyrelsens mening är ett sambruk mellan arrendatorns

egen fastighet och kronoegendomen ej direkt olämpligt, då köravståndet mellan

fastigheterna ej är större än ca 1 km, huvudsakligen längs landsväg. Såvitt

av tillgängliga kartor kan bedömas ligger ur ägoavståndets synpunkt

arrendatorns fastighet lika väl till för kronoegendomen som för något annat

jordbruk.

Med hänsyn till den relativt ringa arealen kan det ifrågasättas, om arrendatorns

fastighet är lämplig att bestå såsom självständigt jordbruk. Ett sambruk

med kronoegendomen torde utgöra ett ekonomiskt brukningssätt.

Nämnda brukningssamband existerar sedan flera år, varför försäljningen

innebär ett fastställande av ett redan bestående förhållande.

Med hänsyn till det sagda utgör enligt lantbruksstyrelsens mening arrendatorns

innehav av egendomen Mölleberga Lilla nr 1 icke något hinder mot

den avsedda försäljningen. Enär det vidare får anses medföra övervägande

nytta för jordbruket i orten att arrendeförhållandet utbytes mot ett äganderättsförhållande

tillstyrker styrelsen domänstyrelsens hemställan angående

kronoegendomens försäljning för angivet pris. Med beaktande av vad som

i ärendet upplysts angående behovet av snara nybyggnader torde anledning

ej föreligga att låta försäljningen anstå tills nuvarande arrendekontrakt

utgår.

Departementschefen.

Av de skäl, som lantbruksstyrelsen anfört, vill jag icke motsätta mig att

egendomen nu säljes till arrendatorn till det åsatta saluvärdet av 61 100

kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Mölleberga Lilla 61 i Mölleberga socken,

Malmöhus län, må säljas till egendomens arrendator

John Hansson för en köpeskilling av 61 100 kronor samt på

i huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit. 11

11 :o.

Bråland 31 i Göteborgs och Bohus län.

Domänstyrelsen (skr. 29/11 1950) hemställer, att kronoegendomen förra

regementschefsbostället 2 mantal Bråland 31 i Foss socken, Göteborgs och

Bohus län, skall med undantag av torplägenheterna Varpet, Slottet och

Grinden säljas till egendomens arrendator Wilhelm Giinther-Hanssen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

Vidare anhåller stiftelsen Kronofogden Herman Julius Nordbergs stiftelse

för beredande av undervisning i slöjd (skr. 14/12 1950 och 17/1

1951) att få förvärva egendomen utom torpen eller eventuellt vissa delar

av densamma.

Rörande egendomens beskaffenhet m. in. inhämtas av domänstyrelsens

skrivelse följande.

Egendomen, som är belägen 3 kilometer från Munkedal, är till den 14

mars 1952 utarrenderad mot en årlig avgäld av 2 370 kronor. Efter frånräkning

av en areal av 8,5 hektar åbelöpande förberörda tre torplägenheter,

om vilkas försäljning Kungl. Maj :t meddelat beslut den 24 februari

1950, uppgår egendomens återstående areal till 95,4 hektar, därav 57,3 hektar

tomt och åker, 3,i hektar äng, 8 hektar skogsmark samt 27 hektar annan

avrösningsjord och impediment. Ägorna äro fördelade på två skiften, varav

det ena, benämnt Kungsmarken, är beläget sydväst om huvudgårdslotlen.

Åkerjorden utgöres av lermylla av skiftande beskaffenhet; omkring 25

hektar därav är täckdikad. Hävden är tillfredsställande. Egendomen har

del i ett företag för torrläggning av mark tillhörande Hova in. fl. egendomar

i Foss socken med årliga annuiteter av 36 kr. 35 öre åren 1936—1962

och 32 kr. 94 öre år 1963.

Av åbyggnaderna är arrendatorsbostaden otidsenlig och kall. Flygelbyggnaderna

äro tidsenligt ombyggda åren 1944 och 1946. Ekonomibyggnaden

är i mindre gott skick och måste nybyggas inom den närmaste tiden. Elektriska

ledningar, tillhörande Trollhätte kraftverk samt Västra Dalslands

och Foss-Håby elektriska distributionsföreningar, äro framdragna över

ägorna.

Taxeringsvärdet å egendomen inklusive torpen utgör 82 500 kronor, därav

81 300 kronor jordbruksvärde och 1 200 kronor skogsvärde.

Lantbruksnämnden har förklarat sig icke ha något att erinra mot försäljning

av egendomen. Nämnden har därutöver anfört bland annat följande.

Vid utredning har framkommit, att en egendomen angränsande brukningsdel,

Hoga l3, som innehåller 12,67 hektar, varav 8,so hektar tomt och

åker, 0,37 hektar äng och 3,so hektar avrösningsjord, är i behov av tillskottsjord.

Ägaren av denna brukningsdel har också vid förfrågan förklarat sig

önska förvärva ytterligare jord, om sådan kan erhållas till skäligt pris.

Därest försäljning av egendomen kommer till stånd, föreslår nämnden därför,

att ett i sydvästra utkanten av egendomens huvudlott beläget åkerskifte

om cirka 4,4 hektar, benämnt Myren, måtte få disponeras såsom tillskottsjord

till Hoga l3.

Domänintendenten har meddelat bl. a., att arrendatorn förklarat att han

är spekulant på egendomen endast under förutsättning att han får förvärva

egendomen i dess helhet, frånsett torpen.

Vid uppskattningsförrättning den 26 augusti 1950 har uppskattningsnämnden

framhållit bl. a. följande.

Nämnden har vid besök å Hoga l3 funnit, att fastighetens ekonomibyggnader

äro knappt tillräckliga med nuvarande areal samt att om- eller tillbyggnad

erfordras, därest ytterligare åker skall tillföras densamma. Fastighetsägaren

har därjämte visat ,sig vara tveksam beträffande förvärvet

av åkerskiftet Myren. Arrendatorn Giinther-Hanssen har dessutom gjort

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 115.

21

gällande, att han önskar förvärva egendomen utan undantag av nämnda

åkerskifte, som han anser det vara mindre lämpligt att avstycka från egendomen.

Att disponera skiftet Myren såsom tillskottsjord är enligt nämnden

ingalunda obefogat, men nämnden ifrågasätter dock, huruvida det icke är

lämpligare att till arrendatorn försälja egendomen i dess helhet med undantag

av torpen, särskilt med hänsyn tagen till de moderniserade arbetarbostäderna,

vilka delvis bli överflödiga, därest åkerarealen enligt lantbruksnämndens

förslag kommer att reduceras. Kostnaderna för erforderlig nybyggnad

av ekonomihus på egendomen och modernisering av arrendatorsbostaden

har beräknats uppgå till 95 000, respektive 10 000 kronor. Saluvärdet

har uppskattats för Myren till 5 650 kronor och för huvudgården

med Myren till 100 000 kronor, därav 12 000 kronor för avrösningsjord och

skog enligt uppskattning av revirförvaltaren. Värderingen är verkställd under

förutsättning, att egendomen överlåtes i det skick, vari den enligt bestämmelserna

i gällande arrendekontrakt skall avlämnas av arrendatorn.

Vid uppskattningsförrättning å egendomen år 1948 har framkommit, att

det sydväst om egendomens huvudskifte belägna utskiftet Kungsmarken

vid försäljning för annat ändamål än jordbruk kan anses äga tomtvärde.

Sådant värde kan i viss mån anses föreligga även beträffande åkerskiftet

Myren.

Arrendatorn Giinther-Hanssen har efter förhandlingar förklarat sig villig

inköpa egendomen för 100 000 kronor. Han har därjämte anfört »besvär»

över lantbruksnämndens förslag beträffande Myren och därvid framhållit i

huvudsak följande.

Han har arrenderat egendomen, som är hans första jordbruk, sedan den

14 augusti 1946. Myren ligger cirka 300 meter (rätteligen cirka 700 meter)

från gården och hör samman med de övriga skiftena. De maskiner och redskap,

som nu finnas, äro erforderliga även om Myren skulle avstyckas. Men

lönsamheten blir mindre om Myren bortfaller. Åbyggnaderna äro vidare tillräckliga

och avpassade efter tidigare areal. Ägaren av Hoga l3 har däremot

icke tillräckliga hus för ytterligare 4,5 hektar. En avstyckning av Myren —

utöver redan till försäljning beslutade 8,5 hektar vid torpen — skulle därför

bli till stor ekonomisk nackdel för gårdens drift. Vid tillträdet av arrendet

räknade han med att få behålla jorden för att kunna amortera ett upptaget

lån. Av dessa skäl hoppas han, att Myren icke måtte säljas från egendomen.

Domänintendenten har uppgivit, att ägaren av Hoga l3, Axel Hermansson,

vid förfrågningar icke kunnat förmås att lämna bestämt besked men att

han till slut, dock utan att avlämna någon skriftlig förklaring härom, förklarat

sig villig förvärva Myren för 5 650 kronor.

Domänstyrelsen har med anledning av vad uppskattningsnämnden och

arrendatorn framhållit samt då Hermansson enligt styrelsens mening icke

visat något större intresse för inköp av Myren förordat, att egendomen efter

avstyckning av torpen skall säljas till arrendatorn. Med hänsyn till kostnaderna

för förestående byggnadsarbeten har styrelsen icke funnit något att

erinra mot det åsatta saluvärdet, 100 000 kronor. Som jämförelse erinrar styrelsen

om att egendomen inklusive torpen vid uppskattningsförrättning år

1941 åsattes ett saluvärde av 54 000 kronor.

Försäljningen bör enligt styrelsens mening ske under i tillämpliga delar

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

enahanda villkor, som under punkt 1 föreslagits för försäljning av kronoegendomen

Ryckelsby 2\ samt därutöver följande.

Köparen har att svara för annuiteter och övriga kostnader för det egendomen

berörande torrläggningsföretaget.

Det skall åligga köparen såsom ägare av egendomen att gentemot vattenfallsstyrelsen

såsom ägare av strömfallsfastigheten stadsägan nr 630 -f- 645

+ 646 + 647 + 691 +^695 + 696 + 697 + 698 + 699 + 1171 + 1172 i Trollhättan

lämna medgivanden och ikläda sig förpliktelser av följande innehåll.

Vattenfallsstyrelsen skall äga att kostnadsfritt för all framtid hava en

elektrisk ledning framdragen över egendomen. Mot att styrelsen ersätter

skada, som därav må uppkomma, äger styrelsen borttaga för ledningen hinderliga

träd och buskar. Dessa skola sedan såsom tillhörande markägaren

tillvaratagas av denne. Vattenfallsstyrelsens personal skall äga obehindrat

tillträde till egendomen för ledningens tillsyn, underhåll och reparation. Till

säkerhet för nämnda rättigheter må inteckning meddelas i egendomen. Intill

dess sådan inteckning meddelats, skall ägaren av egendomen vara skyldig

att vid överlåtelse av densamma eller del därav göra förbehåll om rättigheternas

bestånd och förbinda ny ägare att vid överlåtelse göra enahanda

förbehåll.

Domänstyrelsen har vidare anfört, att för den händelse Hermansson senare

skulle inkomma med framställning att få förvärva Myren för den föreslagna

köpeskillingen, 5 650 kronor — mot vilken köpeskilling i och för sig

styrelsen icke funnit något att erinra —• eller därest Kungl. Maj:t eljest

skulle finna, att Myren bör försäljas till honom, köpeskillingen för egendomen

i övrigt bör nedsättas till 94 350 kronor.

Vid försäljning av Myren bör enligt styrelsen i övrigt föreskrivas, utöver

i tillämpliga delar vad som föreslagits vid försäljning av huvudgårdslotten,

att köparen svarar för de annuiteter och övriga kostnader för det egendomen

berörande torrläggningsföretaget, som efter utredning finnas åbelöpa

lotten, samt att köparen omedelbart efter köpets genomförande låter vidtaga

åtgärd för sammanläggning av lotten med fastigheten Hoga l3.

Sedan domänstyrelsens nu omhandlade förslag till disposition av egendomen

ingivits till Kungl. Maj :t har, såsom inledningsvis berörts, Nordbergska

stiftelsen i skrivelser den 14 december 1950 och den 17 januari 1951

anhållit att få förvärva vissa delar av egendomen eller ock egendomen i dess

helhet, frånsett torplägenhelerna.

Rörande stiftelsen må här meddelas, att dess tillgångar utgöras av till Göteborgs

och Bohus läns landsting överlämnade donationsmedel, vilka skola i

enlighet med donationsbestämmelserna av landstinget förvaltas och användas

för beredande av undervisning i slöjd inom Sunnervikens fögderi. Viss

del av donationsmedlen är placerad i jordbruksfastigheter inom Foss

socken.

Jag vill erinra om, att stiftelsen tidigare gjort framställning om markförvärv

från kronoegendomen. I skrivelse till domänstyrelsen den 18 augusti

19b8 anhöll sålunda stiftelsen att få inköpa, eventuellt arrendera Kungsmarksskiftet.

I utlåtande häröver den 6 december 1949 tillstyrkte domänstyrelsen

avyttring av skiftet för en köpeskilling av 60 000 kronor. I beslut den

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr Ilo.

24 februari 1950 fann emellertid Kungl. Maj:t framställningen icke föranleda

någon åtgärd. För ståndpunktstagande till stiftelsens nu föreliggande

framställningar torde ur domänstyrelsens nämnda utlåtande den 6 december

1949 med därtill hörande handlingar få återgivas följande.

Den 9 juli och den 18 oktober 1948 avhölls å egendomen uppskattningsförrättning,

därvid uppskattningsnämnden hade att taga i övervägande stiftelsens

förberörda ansökning att få inköpa, eventuellt arrendera Kungsmarken

för sambruk av skiftet med stiftelsen tillhöriga ägor inom Foss

socken. Uppskattningsnämnden meddelade, att skiftet, som å en av distriktslantmätaren

Johan Gunnarsson år 1928 upprättad karta omfattade ägofigurerna

nr 1—13, vore beläget 110 meter sydväst om huvudgårdslotten och

1,5 kilometer från kronoegendomens ekonomibyggnader. Det omfattade cirka

15 hektar åker av mycket god beskaffenhet. Jorden vore emellertid icke

täckdikad, ehuru vissa stamdiken vore igenlagda med rör. Såvitt ansökningen

avsåge arrende av skiftet ansåg sig nämnden icke kunna förorda densamma,

enär bärande skäl för sådan disposition näppeligen syntes vara för

handen. Som motiv för förvärv av skiftet hade stiftelsen framhållit, att dess

ägoinnehav inom Foss socken av för det dåvarande cirka 45 hektar icke

vore bärkraftigt med de relativt stora ekonomibyggnader som funnes. Häremot

ville nämnden framhålla, att ekonomibyggnaderna på kronoegendomen

visserligen vore rätt svaga och i behov av ombyggnad inom en snar framtid,

men att egendomens byggnader i övrigt vore i mycket gott skick samt mer

än nödigt tillräckliga för behovet. Därest kronoegendomens åkerareal komme

att reduceras med Kungsmarksskiftet skulle förhållandet bliva omvänt,

till men för kronoegendomen, trots att vissa mindre besparingar kunde

göras vid planering av den eventuella nybyggnaden av ekonomihusen. Samtliga

i samband med försäljningen uppkommande nackdelar kunde givetvis

kompenseras av den köpeskilling, som kunde betingas för området. Som

nöjaktigt pris föresloge nämnden lägst 60 000 kronor.

Arrendatorn Giinther-Hanssen framhöll bland annat, att det på den areal

av cirka 60 hektar åker och 15 hektar naturlig betesmark, som kronoegendomen

innehöllc, vore möjligt att ekonomiskt och effektivt utnyttja moderna

maskinella redskap. Möjligheten att förränta en modern maskinuppsättning

bleve väsentligt förminskad om arealen minskades med Kungsmarksskiftet.

Kronoegendomens värde som jordbruksenhet skulle förlora avsevärt

om Kungsmarken avskildes därifrån. Intresset att bibehålla dess värde och

lämplighet som brukningsenhet syntes arrendatorn böra väga över stiftelsens

intresse av att genom Kungsmarkens förvärvande skaffa sig kompensation

för den tomtmark, som stiftelsen sålt från sin gård under årens

lopp.

Stiftelsen framhöll bland annat, att den liksom landstingets förvaltningsutskott

ansåge förvärvandet av Kungsmarken vara ett livsvillkor för möjliggörandet

av utarrendering av den del av Foss 71, som återstode sedan

Foss kommun försäkrat sig om erforderlig industri- och tomtmark. Stiftelsen

vore fördenskull villig att betala upp till 60 000 kronor för Kungsmarken.

Utan tvivel komme skiftet att i framtiden användas endast för jordbruksändamål,

enär det skulle bliva allt för stora kostnader med pumpverk

in. m. för avlopp för att marken skulle kunna tagas i anspråk för tomtmark.

Domänintendenten meddelade, att Foss kommun ej vore intresserad av

alt förvärva Kungsmarken på grund av att mark funnes tillgänglig på närmare

avstånd från Munkedals samhälle.

Lantbruksnämnden anförde bland annat, att Kungsmarken läge avsevärt

opaginerad Kontrollera mot PDF

■24

Kungl. Mcij.ts proposition nr 115.

närmare brukningscentrum å Lilla Foss än å kronoegendomen och dessutom

å tre sidor vore omgiven av ägor till Lilla Foss. Ur såväl arronderings- som

brukningssynpunkt funne därför nämnden — utan att därmed hava tagit

någon ställning till den ifrågasatta överlåtelsen av markområdet — att en

införlivning av detta med Lilla Foss egendom skulle innebära en förbättring

i båda dessa avseenden. Nämnden vore medveten om att en så kraftig nedskärning

av kronoegendomen som ett avskiljande av Kungsmarken" innebure,

nämligen med 25 %, skulle medföra en kraftig rubbning av jordbruksdriften

vid kronoegendomen, bland annat med avseende på användningen

av maskiner och redskap. Men nämnden förutsatte också, att i händelse av

försäljning hänsyn skulle tagas härtill vid fastställandet av arrendet å återstoden

av egendomen. Under förutsättning att så skedde hade nämnden för

sin del intet att erinra mot att Kungsmarken införlivades med egendomen

Lilla Foss.

överlantmätaren förklarade, att hinder ur fastighetsbildningssvnpunkt

icke syntes möta mot att avstycka Kungsmarken för sammanläggning med

Foss Lilla 41 till en fastighet.

Vederbörande jägmästare framhöll, alt Kungsmarken saknade betydelse

för skogsstaten.

Överjägmästaren framhöll att om Kungsmarken såldes skulle den odlade

arealen på kronoegendomen minskas med cirka Det vore givetvis

en allvarlig sak att så hårt beskära ett efter allt att döma lämpligt jordbruk.

Emellertid saknade denna fråga betydelse för skogens del.

Domänstyrelsen anförde, att ett avskiljande av Kungsmarken, såsom utredningen

givit vid handen, komrne att menligt inverka på jordbruksdriften

vid huvudgården. Med hänsyn till vad lantbruksnämnden anfört och

på grund av de föreliggande omständigheterna i övrigt ville styrelsen emellertid

icke emotsätta sig en försäljning av skiftet till stiftelsen för 60 000

kronor.

Lantbruksstyrelsen anförde i huvudsak följande. Den ifrågasatta försäljningen

av Kungsmarken innebure med hänsyn till arronderingsförhållanden

samt byggnadernas storlek å egendomen Lilla Foss vissa fördelar ur

fastighetsbildningssynpunkt. Å andra sidan kunde vissa olägenheter för kronoegendomen

uppkomma på grund av arealminskningen. Då dess ekonomibyggnad

enligt vad som utretts vore bristfällig och ombyggnad eller eventuellt

nybyggnad syntes erforderlig inom en nära framtid, varvid byggnaderna

kunde avpassas till den reducerade arealen, torde olägenheterna icke

väga tungt. De bostadslägenheter å egendomen, som icke komme att behövas

som bostäder åt arbetare å densamma, torde sannolikt kunna disponeras på

annat lämpligt sätt.

Nordbergska stittelsen hade avhänt sig betydande arealer jordbruksjord

för tätbebyggelseändamål och syntes avse att försälja ytterligare mark härför.

Stiftelsen torde enligt inhämtade upplysningar i och för sig icke anse

det nödvändigt för sin verksamhet att inneha jordbruksfastighet men hade

intresse av att utöka sitt innehav av jordbruksjord, då viss del av byggnadskapitalet

å egendomen Lilla Foss på grund av dess reducerade areal

icke för närvarande kunde giva skälig förräntning. Stiftelsen syntes bedriva

en ur allmän synpunkt värdefull verksamhet.

För arrendatorn av kronoegendomen skulle den avsedda förändringen

innebära avsevärt minskad rörelse och viss driftsomläggning. Vidare skulle

en del av hans nu innehavda driftkapital bli överflödigt. Lantbruksstyrelsen

ansåge, att viss vikt borde tillmätas de olägenheter, som arrendatorn sålunda

skulle åsamkas, och hölle för tveksamt, huruvida stiftelsens intresse av

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

förvärvet borde anses överväga, arrendatorns intresse. Lantbruksstyrelsen

ville dock icke motsätta sig den ifrågasatta försäljningen till stiftelsen.

Stiftelsens nu föreliggande ansökning den 74 december 1950 avser, liksom

tidigare, ägoskiftet Kungsmarken men därjämte även skiftet Myren. För

områdena erbjudes en köpeskilling av (60 000 -f- 10 000 =) 70 000 kronor.

Stiftelsens framställning den 17 januari 1951 åter avser inköp för en köpeskilling

av 120 000 kronor av kronoegendomen i dess helhet, frånsett de tre

torplägenheterna. Som motivering anföres i huvudsak följande.

Enligt för Foss kommun numera uppgjord generalplan vore markbehovet

för Munkedals stationssamhälle vida större än tidigare beräknats. För samhället

komme att med generalplanen som grund upprättas byggnadsplan.

Denna komme att medföra väsentligt stegrade anspråk på upplåtelser till

kommunen av mark från stiftelsens ägor. Med upplåtelser i tilltänkt omfattning

finge stiftelsens återstående ägoinnehav snarast betraktas som ett

ofullständigt jordbruk. Beaktas finge ock, att resterande åkerarealen, cirka

22 hektar, icke kunde bära kostnaden för befintliga åbyggnader. Storleken

av dessa framginge av brandförsäkringsvärdet, 284 250 kronor, vilket värde

komme att med hänsyn till under året vidtagna moderniseringar av byggnadsbeståndet

höjas till minst 300 000 kronor. Man finge vidare räkna med

att stiftelsen vid upplåtelser till kommunen nödgades höja tomtpriserna för

att därigenom i någon mån kompensera stiftelsens förluster på grund av

frånhändandet för samhällets utveckling av alltför stora odlade områden.

För såväl stiftelsen som kommunen vore det därför av största vikt, att stiftelsen

bereddes möjlighet att genom köp av närbelägen odlad jord utöka

sitt jordbruk till den omfattning att det bleve naturligt bärande. Genom

förvärv av Kungsmarken och Myren komme stiftelsens åkerinnehav att omfatta

41 hektar, vilket innebure lämplig avvägning till byggnadsbeståndet.

Med hänsyn till angivna förhållanden vore stiftelsen villig att för Kungsmarken

erlägga en så hög köpeskilling som efter 4 000 kronor för hektar och

för Myren ett något lägre belopp.

Stiftelsens i skrivelsen den 17 januari 1951 gjorda anhållan att få förvärva

egendomen i dess helhet, frånsett torpen, grundar sig på ett uttalande av

kronoegendomens arrendator Gunther-Hanssen att denne reflekterade på

inköp endast om egendomen finge förvärvas i ostyckat skick. Till stiftelsens

sistnämnda skrivelse har fogats uttalande av landstingets förvaltningsutskott

att utskottet godkände köpeanbud å 120 000 kronor under förutsättning

av Kungl. Maj :ts medgivande att köpeskillingen finge utgå ur stiftelsens

försäljningsmedelsfond.

I promemoria den 27 januari 1951 har domän styrelsen meddelat, att

arrendatorn Gunther-Hanssen efter förhandlingar förklarat sig villig att för

en köpeskilling av 50 000 kronor inköpa vad som komme att återstå av

egendomen efter avstyckning av lotterna Kungsmarken och Myren samt

de tre torplägenheterna.

Såsom försäljningsvillkor beträffande Kungsmarken föreslår domänstyrelsen

skola föreskrivas, utöver i tillämpliga delar vad som föreslagits vid

försäljning av huvudgårdslotten, att köparen skall vara skyldig gälda vad

kronan kan komma att utgiva till egendomens arrendator för verkställd

täckdikning, höstplöjning, trädesberedning och sådd å lotten, att köparen

omedelbart efter köpets genomförande låter vidtaga åtgärd för sam
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

manläggning av lotten med fastigheten Foss Lilla 41, samt att i köpekontraktet

skall intagas erinran om bestämmelserna i lagen den 18 juni 1925

angående förbud i vissa fall för bolag, förening och stiftelse att förvärva

fast egendom.

Departementschefen.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har Kungl. Maj :t i beslut

den 24 februari 1950 förordnat om försäljning från egendomen av torplägenheterna

Varpet, Slottet och Grinden. Med hänsyn till de avsevärda

byggnadskostnader, som måste nedläggas å egendomen, om denna skall

bibehållas i kronans ägo, har jag intet att erinra mot en försäljning av egendomen.

Därvid torde de sinsemellan konkurrerande förvärvsintressena böra

i möjligaste mån tillgodoses. Detta låter sig ock göra, sedan egendomens

arrendator numera frånträtt .sin tidigare ståndpunkt att endast vilja köpa

egendomen i ostyckat skick. För anspråken å ägoskiftet Kungsmarken synes

mig Nordbergska stiftelsen ha framlagt bärande skäl. Jag förordar

fördenskull, att skiftet skall säljas till stiftelsen för den erbjudna köpeskillingen

av 60 000 kronor. Ur rationaliseringssynpunkt synes det mig

vidare lämpligt, att den angränsande fastigheten Hoga l3 om 12,67 hektar

skall förstärkas med jord från kronoegendomen. Lantbruksnämnden har

för sådant ändamål föreslagit att sagda fastighet skall erhålla det intill

densamma belägna åkerskiftet Myren om cirka 4,4 hektar. Detta förslag

finner jag lämpligt. För skiftet bör utgå en köpeskilling motsvarande uppskattningsvärdet

5 650 kronor. Nämnda båda lotter lämpa sig väl för avstyckning,

belägna som de äro Kungsmarken helt avskild från huvudgårdslotten

och Myren i dess sydvästra utkant. Egendomen i övrigt bör avyttras

till arrendatorn Giinthcr-Hanssen för den av honom erbjudna köpeskillingen

av 50 000 kronor.

Skulle ägaren av Hoga l3 vid kommande förhandlingar icke längre vidhålla

sin begäran att få förvärva skiftet Myren, torde det istället få avyttras

till Gunther-Hanssen till ett pris, motsvarande uppskattningsvärdet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan från kronoegendomen Bråland 31 i Foss socken,

Göteborgs och Bohus län, avstyckats torplägenheterna

Varpet, Slottet och Grinden, egendomen i övrigt må sålunda

disponeras att därav avyttras till Kronofogden Herman

Julius Nordbergs stiftelse för beredande av undervisning i

slöjd ägoskiftet Kungsmarken om cirka 15 hektar för en

köpeskilling av 60 000 kronor samt till kronoegendomens

arrendator Wilhelm Gunther-Hanssen återstoden av egendomen

för en köpeskilling av 55 650 kronor, dock att ägaren

av den kronoegendomen angränsande fastigheten Hoga

l3 Axel Hermansson skall äga förhandsrätt att för en köpeskilling

av 5 650 kronor av kronoegendomens mark förvär
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 115.

va åkerskiftet Myren, varvid köpeskillingen för den del av

kronoegendomen, som avyttras till arrendatorn GiintherHan&sen,

begränsas till 50 000 kronor; skolande vid försäljningarna

gälla i huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen

föreslagit.

12:o.

Grängesbergs gruvallmänning l1 i Kopparbergs län.

Domänstijrelsen (skr. 21/2 1951) hemställer, att av fastigheten Grängesbergs

gruvallmänning l1 i Grangärde socken, Kopparbergs län, fyra områden

om tillhopa 102,9345 hektar skola säljas till Grangärde kommun för en

köpeskilling av 499 000 kronor samt under vissa villkor, som angivits i ett

mellan styrelsen och kommunen den 20 och 21 februari 1951 upprättat förslag

till köpekontrakt. Områdena ha betecknats med A—B, C, D och E å

en år 1950 av distriktslantmätaren Tore Westman i tre delar upprättad

karta.

Till grund för framställningen ligger en av Grangärde kommun till styrelsen

ingiven ansökning den 23 mars 1948, vari anföres i huvudsak följande.

Vid årsskiftet 1947/48 funnos 5 000 innevånare i den del av Grängesbergs

samhälle, som låge inom Grangärde kommun. Den industriella verksamheten

dominerades helt av gruvdriften i dess olika former. Samhällets näringsliv

vore uppbyggt omkring gruvhanteringen. Bebyggelsen utgjordes

till övervägande del av bostäder, som industribolagen uppfört för sina anställda,

samt av egnahem. Hyresbostäder i den öppna hyresmarknaden förekomme

endast i mycket begränsad omfattning. Tomtmark för bostadsbebyggelse

hade under de senaste tio åren upplåtits av industribolagen i

samhället i en omfattning, som hittills kunde anses ha i det närmaste motsvarat

efterfrågan. Bolagens möjligheter att fortfarande upplåta tomtmark,

i varje fall lämpligt belägen, torde nu få anses vara så gott som uttömda.

Tomtmark i annan privat ägo funnes praktiskt taget icke att uppbringa

inom samhället. All obebyggd och för bebyggelse välbelägen mark inom

samhället utgjordes av mark, tillhörig Grängesbergs gruvskog. Hittills hade

det icke varit möjligt att med äganderätt få förvärva mark från gruvskogen.

För gruvdriften hade disponerats vissa erforderliga områden från gruvskogen.

I undantagsfall hade därjämte annan bebyggelse fått förekomma

men då endast mot arrendeupplåtelse av marken. Som exempel kunde nämnas,

att samhällets samtliga skolanläggningar, därav två för folkskolans

behov och en för kommunal mellanskola, som vore under oinbildning till

statlig samrealskola, vore uppförda på från gruvskogen arrenderad mark.

Idrottsplatsen och Folkets park vore likaledes belägna på upplåten gruvskogsmark,

varjämte upplåtelse i vederbörlig ordning erhållits för anläggande

av en del vägar och ledningar. Gruvskogen »kilade in sig» mellan

övrig mark på ett sätt, som omöjliggjort att upprätta planer på längre sikt

för samhällets bebyggelse såväl för bostadsområden som eventuellt även

för småindustri- och hantverksbebyggelse. Till följd av att gruvskogen

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

styckade sönder samhället, varvid bebyggelseområdena måst läggas där det

varit möjligt att erhålla tomter, hade samhället fått en till arealen onormalt

stor utsträckning. På grund av samhällets utveckling vore det önskvärt,

att kommunen finge förvärva erforderliga markområden från gruvallmänningen

under sådana former, att tomter därifrån kunde tagas i anspråk

dels för den bostadsbebyggelse, som kommunen i en eller annan

form kunde komma att direkt medverka till, dels ock för att med full äganderätt

kunna försäljas för bostadsändamål eller affärs- och industribebyggelse.

Utöver nu angivna förvärvsansökan föreligga framställningar jämväl

från Grängesbergs Grufveaktiebolag och Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag,

vari bolagen var för sig anhålla om att få förvärva vissa områden av

lastigheten, i huvudsak motsvarande det med A betecknade området. Bolagens

förvärvsanspråk ha emellertid kunnat avföras ur sammanhanget genom

att Grangärde kommun förbundit sig att, därest samtliga ifrågavarande

fyra områden säljas till kommunen, till bolagen avyttra de av dem

ifrågasatta förvärvsområdena på samma villkor som de, under vilka kommunen

förvärvat dem.

I Kungl. Maj :ts proposition nr 139 till 1943 års riksdag har lämnats en

redogörelse för de särskilda gruvskogarna i riket. Rörande Grängesbergs

gruvskog (Grängesbergs gruvallmänning l1) må därur återgivas följande.

Gruvskogen brukas av ålder under Grängesbergs gruvor. Ursprunglig

upplåtelse är icke känd, men »Grängesbergs gruveskog» nämnes redan 1666.

Gruvskogen har åsatts rekognitionsavgift genom bergskollegiets utslag den

4 mars 1825. Landarealen utgör 772,83 hektar, därav 614,42 hektar skogsmark,

81,04 hektar inrösningsjord samt 77,37 hektar övrig mark.

Såsom nyttjanderättshavare anses ägarna till 58 nu drivna gruvor, som

helt eller delvis äro belägna på gruvskogen. Av dessa gruvor tillhöra 26

Grängesbergs Grufveaktiebolag, 16 Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund

och 16 Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag. Samtliga gruvägare

hava för gruvförvaltningen sammanslutit sig till en förening, Grängesbergs

Gemensamma Förvaltning. Endast gruvor tillhörande nämnda bolag äro

föremål för regelrätt gruvarbete. Dessa bolag bruka såsom gruvägare regelbundet

erhålla utsyning å gruvskogen. Något tidigare plägade även gruvor,

tillhörande Björnbergs Grufveaktiebolag och Kungsgrufve Aktiebolag, erhålla

utsyning, men under de sista åren har intet virkesbehov för sistnämnda

gruvor förelegat.

Utom nyttjanderättshavarna äro innehavarna av vissa lägenheter på gruvskogen

jämlikt kungl. brev den 19 mars 1828 berättigade till nödigt skogsfång

och mulbete på skogen.

En avsevärd areal av Grängesbergs gruvskog (enligt skogsindelningshandlingama

148,07 hektar) är på arrende eller eljest upplåten till andra

än nyttjanderättshavarna. Inflytande arrendeavgifter tillfalla delvis domänfonden

och delvis nyttjanderättshavarna.

Rörande de till försäljning ifrågasatta fyra områdena inhämtas av domänstyrelsens

föreliggande skrivelse följande.

Områdena äro belägna på gruvallmänningen i omedelbar anslutning till

Grängesbergs gruvsamhälle. De med A—B och D betecknade ligga väster

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

om samt de med C och E betecknade öster om samhället. Områdenas sammanlagda

areal utgör 102,9.05 hektar, därav 74,0155 hektar skogsmark, 5,9480

hektar kraftledningsgator, 3,4100 hektar vägmark samt 19,56io hektar mark,

som beröres av upplåtelser av olika slag. Viss del av den utarrenderade marken

utgöres av skogsmark, varför den sammanlagda skogsmarksarealen

uppgår till omkring 92 hektar. Sammanlagda virkesförrådet har uppskattats

till 6 250 m3 sk eller 08 in3 sk per hektar. Den ideala medelboniteten

har beräknats utgöra 3,65 in3 sk.

Områdena ha värderats till 499 000 kronor, därav 378 000 kronor markvärde

och 121 000 kronor skogsvärde.

För områdenas överlåtelse på Grangärde kommun ha i förslaget till k öpekontrakt

stadgats följande villkor:

Områdena tillträdas vid köpekontraktets underskrivande i då befintligt

skick. Köpeskillingen erlägges kontant till domänstyrelsen vid tillträdet.

Köparen är skyldig att omedelbart efter köpets avslutande ombesörja att

områdena avstyckas. Parterna äro skyldiga tåla de jämkningar i områdenas

arealer, gränser och eljest, vilka kunna komma att bestämmas vid områdenas

avstyckning. Köparen betalar samtliga å områdena på tiden fr. o. m.

tillträdesdagen belöpande skatter och onera ävensom kostnaderna för avstyckning

samt lagfart och övriga med köpet förenade utgifter. I köpet ingå

ej andra å områdena befintliga byggnader och anläggningar än dem som

tillhöra domänverket. Köparen är skyldig ensam svara för uppförande och

underhåll av stängsel i gränsen mellan de försålda områdena och gruvallmänningens

mark. Innehavare av över och i områdena framdragna ledningar

förbehålles rätt att behålla och nyttja ledningarna utan rätt för

köparen till annan ersättning än gottgörelse av ledningarnas innehavare

för skada till följd av reparation, förändring eller tillsyn av ledningarna.

Köparen är skyldig respektera de upplåtelser (arrendeavtal), som angivits

i en köpekontraktet bilagd förteckning. Skulle det befinnas att försålda

områdena besväras av ytterligare upplåtelser — frånsett servitut som

härefter angivas -— är köparen skyldig respektera även dessa.

Köparen är skyldig gottgöra kronan vad köparen kontant eller in natura

kommer att uppbära i form av arrende eller annan avgäld för av köpet

omfattad jord för tiden före tillträdesdagen, ävensom vara berättigad till

motsvarande ersättning avseende tiden efter samma dag.

Kronan svarar för att nu kända skogsfång- och mulbetesservitut, som besvära

gruvallmänningen, ej komma att utövas inom de försålda områdena

samt förbinder sig att vidtaga åtgärder för avlösning av desamma.

I köpet ingår ej före tillträdesdagen utstämplad skog och upphuggna virkesprodukter.

Med köpet följer icke rätt till andel i rättigheter och förmåner, som kunna

tillkomma stamfastigheten Grängesbergs Grufallmänning l1.

Som kommentar till avtalet har domänstijrelscn anfört.

Innehavare av å Grängesbergs gruvallmänning befintliga skatteköpta lägenheter

äro enligt kungl. brev den 19 mars 1872 tillförsäkrade mulbete

ävensom rätt till skogsfångst å allmänningcn. Dessa rättigheter för lägenheterna

å gruvskogen ha servituts natur. Enligt med nyttjanderättshavarna

träffad överenskommelse svarar domänstyrelsen — därest försäljningen

kommer till stånd — för att nu kända servitut, som besvära allmänningen,

ej komma att utövas inom försålda områdena, varjämte styrelsen förbundit

sig att vidtaga åtgärder för avlösning av desamma. Nyttjandcrältsha
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

varna ha å sin sida förbundit sig svara för de kostnader, som kunna föranledas

av nyssnämnda ansvar och åtgärder — med undantag för kronans

egna rättegångskostnader.

Avkastningen av Grängesbergs gruvallmänning tillfaller —- förutom ovannämnda

lägenheter — följande nyttjanderättshavare: Grängesbergs Grufve

Aktiebolag, Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund, Stora Kopparbergs

Bergslags Aktiebolag, Kungsgrufve Aktiebolag och Björnbergs Grufveaktiebolag.

Såsom villkor för försäljning till Grangärde kommun ha nyttjanderättshavarna

i första hand hemställt att överlåtelsen måtte genomföras medelst

markbyte, därvid gruvallmänningen skulle tillföras ett markområde

från angränsande kronopark, vilket svarade mot den mark, som skulle överlåtas

till kommunen. Efter förhandlingar med ny ttj ander ättshavarna har

överenskommelse träffats om att, i stället för föreslaget markbyte, som vederlag

för nyttjanderätten skall till en särskild fond avsättas det beräknade

nuvärdet av alla framtida virkesavkastningar från saluområdena. Avkastningen

av fonden skall användas för samma ändamål som det, vartill

Grängesbergs gruvallmänning anslagits. Fondens storlek har beräknats till

77 000 kronor.

Vederbörande överlantmätare har meddelat, att ur fastighetsbildningssynpunkt

anledning icke synes föreligga till erinran emot de föreslagna avstyckningarna.

Länsarkitekten har förklarat, att saluområdena äro mycket lämpliga för

bebyggelse såväl i och för sig som ur allmän planeringssynpunkt.

Bostadsstyrelsen har icke haft något att erinra mot att försäljningen genomföres

till föreslaget pris.

Nyttjanderättshavarna ha förklarat sig icke ha något att erinra emot det

upprättade köpekontraktet.

Domänstyrelsen har meddelat, att den vid ärendets handläggning samrått

med kammarkollegiet. Styrelsen tillstyrker försäljningen till angiven köpeskilling

och på de villkor i övrigt, som angivas i det preliminära köpekontraktet.

Styrelsen hemställer, att Kungl. Maj :t måtte inhämta riksdagens

medgivande till försäljningen, varvid jämväl bör utverkas bemyndigande

att av köpeskillingen ett belopp av 77 000 kronor skall avsättas till en

.särskild fond, vars avkastning skall användas för det ändamål, vartill gruvskogen

är anslagen.

Departementschefen.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har markbehovet för Grängesbergs

samhälle hittills tillgodosetts huvudsakligen genom upplåtelser från

ägor, tillhörande i samhället verksamma industribolag. Bolagens möjligheter

till ytterligare markupplåtelser äro emellertid numera i stort sett uttömda.

För samhällets vidare expansion erfordras därför upplåtelser från

den kronan tillhöriga, till bergshanteringens understöd anslagna fastigheten

Grängesbergs gruvallmänning l1. Enligt det mellan domänstyrelsen och

Grangärde kommun slutna preliminära köpeavtalet skola från denna fastighet

mot en köpeskilling av 499 000 kronor och på vissa villkor i övrigt avyttras

fyra områden om tillhopa cirka 103 hektar, vilka ligga inkilade i

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kiingl. Maj.ts proposition nr 115.

samhället och sålunda väl lämpa sig att i kommunens regi upplåtas till bostads-

och industribebyggelse. Jag har intet att erinra mot avtalet.

Enligt beslut av Kungl. Maj :t äro innehavarna av å gruvallmänningen befintliga

skatteköpta lägenheter tillförsäkrade rätt till mulbete och skogsfångst

å allmänningen. Avkastningen av allmänningen tillfaller dessa lägenheter

ävensom vissa industribolag i deras egenskap av nyttjanderättshavare.

Såsom vederlag för den nyttjanderätt, som sagda nyttjanderättshavare gå

miste om vid avyttring av omförmälda områden av gruvallmänningen, skall

enligt träffad överenskommelse av köpeskillingen för områdena till en särskild

fond avsättas det beräknade nuvärdet, 77 000 kronor, av alla framtida

virkesavkastningar från saluområdena och skall avkastningen av fonden

användas för det ändamål, vartill gruvallmänningen anslagits. Jag finner

denna anordning lämplig. För en dylik disposition av viss del av köpeskillingen

för saluområdena erfordras emellertid riksdagens medgivande.

Fonden torde böra förvaltas av domänstyrelsen i enlighet med de närmare

föreskrifter, som Kungl. Maj :t kan meddela. Därest hela frågan om en reglering

av förhållandet mellan kronan och nyttjanderättshavarna till de särskilda

gruvskogarna i riket ånyo skulle upptagas, bör givetvis även spörsmålet

om en avveckling av fonden upptagas i samband därmed.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

dels att förberörda områden om tillhopa 102,9345 hektar av

fastigheten Grängesbergs gruvallmänning l1 i Grangärde socken,

Kopparbergs län, må säljas till Grangärde kommun för

en köpeskilling av 499 000 kronor samt på i huvudsak de

villkor i övrigt, som finnas angivna i förenämnda preliminära

köpekontrakt,

dels ock att av köpeskillingen ett belopp av 77 000 kronor

må avsättas till en särskild fond, vars avkastning skall

användas för det ändamål, vartill gruvallmänningen anslagits.

13 :o.

Kronoparken Garpenberg i Kopparbergs län.

Domänstijrelsen (skr. 4/1 1951) hemställer, att för åstadkommande av

bättre arrondering av vissa kronan och Garpenbergs kommun tillhöriga

markområden inom Garpenbergs socken, Kopparbergs län, markutbyte må

äga rum i den utsträckning och på de villkor, som finnas angivna i ett

styrelsens skrivelse bifogat, mellan parterna upprättat avtal av den 23 november

och den 18 december 1950. Bytesområdena ha utmärkts å tre bytesavtalet

bifogade kopior av lantmäterikartor, vilka upprättats år 1947 av

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

extra lantmätaren I. Börjesson i samband med fastighetsutredning för

markbytet i fråga.

Enligt avtalet överlåter kronan till kommunen följande områden:

a) områdena 1 och II, utgörande enskild mark till kronans fastighet Sövringsbo

21, från vilken fastighet områdena skola avstyckas,

b) område 11 a, beläget inom kommunens fastighet Sövringsbo l1 och utgörande

en gammal inäga under Sövringsbo 2\ från vilken senare fastighet

området skall avstyckas,

c) område IV, byggnadstomt i Ilässhyttan, utgörande två avstyckade

tomtfastigheter, Hässhyttan 72 och T,

d) kronans andel i till Sövringsbo 2‘ och 1‘ hörande samfälld mark, utgörande

två å kartorna med III a och III b betecknade områden (vid 1808 års

skifte ha områdena undantagits för samfällt behov och då betecknats med

nr 8 och 9).

Kommunen överlåter till kronan följande områden:

a) område 1 a, utgörande en inom kronans fastighet Kättsbo T belägen

gammal inäga under samfälld mark till kommunens fastigheter Kättsbo 9S

och 138, varifrån området skall avstyckas,

b) område 2, utgörande enskild mark till Sövringsbo l1, från vilken fastighet

området skall avstyckas,

c) områdena 3, A, 5, 6 och 8, utgörande tillsammans hela fastigheten

Buskbo 2'',

d) område 7, motsvarande all till Hässhyttan 61 hörande mark,

e) områdena 9 och 10, utgörande en för kommunen lagfaren fastighet om

1,7 skatteören av Fänsjö östra l1, från vilken senare fastighet kommunens

fastighet genom ägostyckning skall utbrytas.

Bytesområdenas arealer, virkesförråd och värden framgå av följande sammandrag

i styrelsens skrivelse:

Bytesområde

Skogs-

mark

ha

Impedi-

ment

ha

Tomt,

åker

ha

Summa

areal

ha

Ideal

medel-

bonitet

mssk

Ideala

produk-

tionen

m3sk

Virkesförråd

fr. o. m. 0 em

s:a m3sk m3sk/ha

Värde

kronor

kronans ..

kommu-

5780

035

0 40

58-55

4-85

279-8

7 345

128

141 992

nens ...

6225

5-99

206

70 30

4-45

276-3

7 1381

115

111 930

Bytesavtalet innehåller i övrigt följande bestämmelser:

I bytet ingår ej å bytesområdena vid värderingstillfället i augusti 1950

befintlig utstämplad skog, vilken skall vara avverkad och bortforslad senast

den 30 juni 1953.

I bytet ingår ej å bytesområdena vid värderingstillfället befintligt upphugget

virke, vilket skall vara bortforslat senast den 30 juni 1952.

I bytet ingår ej å kronans områden med vit oljefärg utmärkt skog, omfattande

en kubikmassa av 1 276 m*sk. Ifrågavarande skog skall vara avverkad

och bortforslad senast den 30 juni 1953.

Tomtfastigheterna Hässhyttan 72 och 7\ vilka ingå i kronans bytesområden,

har kommunen redan i avvaktan på bytets genomförande inköpt av

kronan för en köpeskilling av 1 615 kronor jämte gottgörelse för avstyck
-

1 vartill kommer virkesförråd å impediment 162 m3sk.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 115.

33

ningskostnad. Detta köp återgår och har kronan att i samband därmed

till kommunen återbetala köpeskillingsbeloppet å 1 615 kronor.

Områdena överlåtas av båda parter utan vederlag i penningar.

Parterna skola omedelbart efter bytets genomförande gemensamt ombesörja

att av bytet förorsakade avstyckningar genomföras.

Parterna betala hälften vardera av kostnaderna för av bytet förorsakade

avstyckningar och sammanläggningar. Laglig utbrytning av fastigheten 1,7

skatteören av Fäns jo östra l1 skall däremot bekostas av kommunen ensam.

Lagfartskostnaden för vad kronan och kommunen förvärvat betalas av

var och en för sig.

Parterna äro skyldiga tåla de jämkningar i styckningslotternas arealer,

gränser och eljest, vilka kunna komma att bestämmas vid avstyckningen.

Vid avstyckning av kronans bytesområden å Sövringsbo 21 skall med

styckningslotterna följa stamfastighetens andel i den för fastigheterna Sövringsbo

l1 och 21 samfällda marken, som ingår i bytet. I övrigt skall med

dessa områden liksom med de kommunens bytesområden, som skola avstyckas,

icke följa någon delaktighet i stamfastigheternas särskilda förmåner

eller tillydenheter.

På tiden från och med tillträdesdagen å respektive bytesområde belöpande

arrenden eller andra avgälder skola, evad de utgå kontant eller in natura,

tillfalla den tillträdande.

Genom detta avtal sker ej rubbning i de särskilda rättigheter å bytesområdena,

vilka kunna tillkomma andra. Kronan och kommunen inträda från

och med tillträdesdagen i varandras ställe gentemot innehavarna av sådana

rättigheter. Parterna veterligt förefinnas inga andra sådana rättigheter än

de, som äro grundade på arrendeavtal och jaktupplåtelser.

Kronan och kommunen skola å ömse sidor svara för alla å respektive bytesområden

intill tillträdesdagen belöpande utskylder och besvär. Från och

med tillträdesdagen belöpande utskylder och besvär skola gäldas för kronans

bytesområden av kommunen och för kommunens bytesområden av

kronan.

Områdena tillträdas den 1 juli 1951 och avlämnas i då befintligt skick.

Kronan och kommunen förbinda sig å ömse sidor att intill tillträdesdagen

icke avverka skog på bytesområdena utöver den avverkning som är att hänföra

till vad som överenskommits ovan.

Kronan och kommunen förbinda sig å ömse sidor att lämna de i bytet ingående

områdena fria från alla gravationer.

Enligt avtalet skall mellanavgift till följd av bytet icke erläggas av någondera

parten. Domänsti/relsen har i detta ämne anfört följande.

Skillnaden i värdet av bytesområdena i nuvarande skick uppgår till

(141 992 — 111 930 =) 30 062 kronor. Bytesobjekten ha emellertid gjorts

likvärdiga genom att å kronans områden utstämplats sammanlagt 1 276

m1sk till ett värde — enligt samma värderingsgrunder som vid värderingen

för bytet —■ av 30 062 kronor. Denna utstämplade skog ingår enligt avtalet

icke i bytet. Ifrågavarande skog har efter nämnda värdering omvärderats

efter dagspris, beräknat enligt samma normer som tillämpas vid värdering

av rotposter. Därvid har erhållits ett värde av 68 000 kronor, varvid vid värderingen

uppdelning gjorts på tvennc poster, post 1 med beräknat värde av

50 000 kronor och post 2 med beräknat värde av 18 000 kronor. Kommunen

har förklarat sig vilja förvärva sistnämnda post för angivet pris. Post 1 har

styrelsen för avsikt att för kronans räkning låta avverka under innevarande

avverkningssäsong.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1051. 1 samt. A!r IM.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 115,

Överlantmätaren har förklarat, att ur jorddelningssynpunkt hinder icke

synas förefinnas mot de avstyckningar, som erfordras för markbytet.

Vederbörande iåqmåstare och överiäqmåstare ävensom domänstur elsen ha

tillstyrkt bytet.

Styrelsen hemställer tillika, att Kungl. Maj :t, därest bytesavtalet godkännes,

måtte dels uppdraga åt styrelsen att ombesörja de för bytesavtalets fullgörande

erforderliga åtgärderna, dels ock förordna, att de områden, som

genom bytet tillfalla kronan, skola av skogsförvaltningen omhändertagas för

att förvaltas enligt de grunder som gälla för förvaltning av kronoparker.

Departementschefen.

Syftet med markbytet''är att åstadkomma en bättre arrondering av såväl

kronans som kommunens markområden i berörda trakter. Mot bytet liksom

villkoren för detsamma har jag intet att erinra. Ärendet är av natur att böra

underställas riksdagens prövning. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att utbyte av markområden mellan kronan och Garpenbergs

kommun må äga rum i den utsträckning och på de

villkor, som finnas angivna i förenämnda den 23 november

och 18 december 1950 dagtecknade bytesavtal.

14:o.

Kronoparken Grenen l1 i Västerbottens län.

Domänstyrelsen (skr. 8/12 1950) hemställer, att ett område om 129,84

hektar av fastigheten kronoparken Grenen l1 under kronoparken Abborrträskliden

i Lycksele socken, Västerbottens län, skall säljas till innehavaren

av den inom området belägna odlingslägenheten Trevnaden Hjalmar Sjögren.

Rörande upplåtelsen av nämnda odlingslägenhet samt densammas

beskaffenhet m. in. meddelas bland annat följande.

Genom kontrakt den 21 maj 1912 har till Sjögren på 50 års tid, räknat

från den 14 mars 1913, som odlingslägenhet upplåtits ett område å nämnda

kronopark om 5,93 hektar, vilken areal år 1937 utökats till 16,52 hektar.

Lägenheten, som benämnes Trevnaden, är belägen utmed allmänna vägen

Lycksele—Ruskträsk, 2 mil norr om Lycksele stad. Årliga arrendeavgälden,

som fastställts att från och med det sextonde året utgå med 51 kronor, har

från och med den 14 mars 1938 nedsatts till 24 kronor för år. Sjögren har

fullgjort föreskriven odlings- och byggnadsskyldighet. Åkern är väl hävdad;

byggnaderna äro i tillfredsställande till gott skick. Lägenheten har skötts

föredömligt. Sjögren har vid flera tillfällen erhållit belöningar och pris för

framgångsrik odlargärning.

I fråga om saluområdet inhämtas i huvudsak följande.

Sedan Sjögren hos domänstyrelsen anhållit att få förvärva odlingslägenheten

jämte nödig stödskog, påbörjades den 12 september 1949 förrättning för

avstyckning från kronoparken av ett område om 129,84 hektar, därav 5,16

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

35

hektar åker, 1,04 hektar äng, 5,oö hektar odlingsmark, 57,43 hektar skogsmark

och 61,15 hektar impediment. Området har närmare angivits å en av distriktslantmätaren

Sven-Erik Westerlund åren 1949—1950 upprättad karta.

På domänstyrelsens föranstaltande har värdering av området verkställts

av skogstaxatorn A. Hellström. Värdering har ägt rum dels enligt bestämmelserna

i kungörelsen den 14 juni 1929 (nr 170) angående upplåtande av

kronotorp å vissa kronoparker m. m., dels enligt stadgandena i kungörelsen

den 17 juni 1943 (nr 532) angående upplåtelse av kronotorp. Av värderingsinstrumentet

framgår bl. a., att skogsmarken är av relativt god beskaffenhet.

Den ideala medelboniteten har beräknats till 4 m3sk. Virkesförrådet utgör

6 671 m3sk, varav 6 463 nTsk å skogsmark, motsvarande 113 m3sk per

hektar. Salulottens värde har uppskattats till enligt 1929 års författningsbestämmelser

46 900 kronor och enligt 1943 års 48 675 kronor. Av värdena

hänföra sig 46 200 kronor till skogsmark och växande skog.

Förrättningsmannen har erinrat om att enligt övergångsbestämmelserna

till 1943 års förberörda författning, sådana de lyda enligt kungörelsen nr

336/1950, de äldre stadgandena i ämnet skola lända till efterrättelse om

detta, såsom i nu förevarande fall, leder till ett för lägenhetsinnehavaren

förmånligare resultat. Han har vid sådant förhållande tillstyrkt, att området

skall säljas till sökanden för en köpeskilling av 46 900 kronor.

Revirförvaltaren och över jägmästaren ävensom lantbruksnämnden ha tillstyrkt

försäljningen.

Ej heller domänstgrelsen har funnit något att erinra mot förrättningsmannens

förslag. För försäljningen har styrelsen föreslagit följande villkor:

Området tillträdes vid köpekontraktets underskrivande i då befintligt

skick, därvid det rörande odlingslägenheten Trevnaden gällande arrendeavtalet

skall upphöra att gälla och samtliga mellan köparen och kronan förefintliga,

på arrendeavtalet grundade fordringsanspråk med undantag av till

äventyrs oguldna arrendeavgälder och skatter skola anses vara reglerade i

och genom försäljningen. Köpeskillingen erlägges kontant till domänstyrelsen

vid tillträdet. Kronan ombesörjer att en år 1949 påbörjad förrättning

för områdets avstyckning fullföljes. Köparen är skyldig tåla de jämkningar

i områdets areal, gränser och eljest, vilka kunna komma att bestämmas vid

områdets avstyckning. Köparen betalar samtliga å området på tiden fr. o. m.

tillträdesdagen belöpande skatter och onera samt lagfart och övriga med köpet

förenade utgifter. I köpet ingå ej å området befintliga, enskilda tillhöriga

byggnader och anläggningar. Innehavare av över området med vederbörligt

tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att behålla och

nyttja ledningarna utan rätt för köparen till annan ersättning än gottgörelse

av ledningarnas innehavare för skada till följd av reparation, förändring

eller tillsyn av ledningarna.

Sjögren har skriftligen godkänt de av domänstyrelsen föreslagna försäljningsvillkoren.

Departementschefen.

Domänstyrelscns försäljningsförslag har icke givit mig anledning till erinran.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

att förberörda område om cirka 129,84 hektar av fastigheten

kronoparken Grenen l1 i Lycksele socken, Västerbottens

län, må säljas till innehavaren av den inom området belägna

odlingslägenheten Trevnaden Hjalmar Sjögren för en

köpeskilling av 46 900 kronor samt på i huvudsak de villkor

i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

Vad departementschefen ovan under punkterna l:o

—14 :o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

bifaller Hans Maj :t Konungen samt förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

G. Luzell.

517153. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1951:346 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa kronoegendomar m. m. a1 i texten
  2. JoU 1951:39 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa kronoegendomar in. m. s. 21 i texten