Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag till lägre lantbiuksundervisning m. m. för budgetåret 1951/52

1951-03-09 · 29 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 29 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:126, Angående vissa anslag till lägre lantbiuksundervisning m. m. för budgetåret 1951/52

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

1

Nr 126.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa anslag

till lägre lantbiuksundervisning m. m. för budgetåret

1951/52; given Stockholms slott den 9 mars 1951.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbrultsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

G. E. Sträng.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I andra sammanhang framläggas denna dag förslag till riksdagen angående

avlönings- och pensionsreglering för lärarpersonalen vid vissa statsunderstödda

undervisningsanstalter inom jordbrukets område. I anslutning härtill

föreslås i förevarande proposition, att en motsvarande lönereglering skall

genomföras för lärarpersonalen vid lantbruksskolan vid Ultuna. Vidare föreslås

att statsbidrag till kostnaderna för avlöningar och pensionsavgifter för

rektorer och ämneslärare vid de statsunderstödda lägre lantbruksundervisningsanstalterna

samt vid lanthushållningsseminariet å Rimforsa efter ikraftträdandet

av förstnämnda lönereglering skall utgå med belopp motsvarande

90 procent av kostnaderna. Statsbidrag till uppförande av bostäder åt lärarpersonalen

vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna anses däremot

icke böra utgå i fortsättningen.

Härjämte beröres i propositionen frågan om utbildningen av fjäderfäskötare.

Därvid uttalas bland annat, att statsbidrag icke för närvarande bör utgå

för inrättande och drivande av en särskild fjäderfäskötarskola.

Med utgångspunkt från de sålunda framlagda förslagen äskas för budgetåret

1951/52 till Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa ett

förslagsanslag av 109 000 kronor, till Lägre lanlbruksundervisning m. in.:

Lantbruksskolan vid Ultuna: Avlöningar och Omkostnader förslagsanslag

å 57 500 respektive 8 800 kronor, till Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter: Avlöningar, Driftkostnader

och Bidrag till arvoden åt skolläkare förslagsanslag å respektive

4 220 000, 1 335 000 och 10 000 kronor, samt till Lägre lantbruksundervisning

m. in.: Bidrag til! jordbrukets yrkesskolor ett förslagsanslag av

257 000 kronor.

1 Dihang till ril;mlagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 126.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

Utdrag av protokollet över jordbruksårenden hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

9 mars 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Möller, Sköld, Quensel, Danielson,

Yougt, Zetterrerg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson,

Lingman.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

anmäler chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, frågor

angående vissa anslag till lägre lantbruksundervisning in. in. för budgetåret

1951/52 samt anför därvid följande.

A. Inledning.

1 betänkande den 12 oktober 1949 med förslag till lönereglering m. in. för

lärarpersonalen vid statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter

(SOU 1949: 50) framlade 1941 års lärarlönesakkunniga förslag

till, bland annat, ändrade bestämmelser rörande ansfällnings- och avlöningsförhållandena

för rektorer och ämneslärare vid de statsunderstödda

lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolorna. Nämnda lärarpersonal,

vilken hittills åtnjutit dels kontant avlöning i form av minimigrundlön jämte

vissa tillägg, dels fri bostad jämte bränsle eller i vissa fall ersättning för

bristande bostadsförmån, skulle enligt förslaget inplaceras i vissa lönegrader

i anslutning till det statliga lönesystemet. I betänkandet förutsattes

därvid att rektor eller ämneslärare, som icke kunde beredas årstjänstgöring

vid den skola, där han var anställd, skulle vara skyldig att fullgöra

s. k. fyllnadstjänstgöring hos hushållningssällskap, skogsvårdsstyrelse,

lantbruksnämnd eller landsting eller vid annan lantbruksundervisningsanstalt.

Enligt de sakkunnigas förslag borde vidare en pensionsreglering

genomföras för ifrågavarande befattningshavare. De sakkunniga föreslogo

dessutom ändrade bestämmelser rörande statsbidrag till lönekostnaderna

för ifrågavarande personal och till arvoden åt speciallärare ävensom

rörande organisationen av och statsbidrag till hälso- och sjukvården vid de

berörda undervisningsanstalterna.

Efter remiss avgåvos yttranden dels över betänkandet i dess helhet av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

3

statskontoret, statens lönenämnd och Svenska landstingsförbundet, dels över

betänkandet i vad det avsåg lantbruksundervisningsanstalterna av lantbruksstyrelsen

efter hörande av vissa styrelser för lantbruksundervisningsanstalter

samt Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund ävensom av

styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök, styrelsen för

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut samt Hushållningssällskapens

förbund. Dessutom avgav medicinalstyrelsen yttrande över förslaget såvitt

det rörde hälso- och sjukvården.

På grundval av betänkandet och yttrandena över detta föreslog Kungl.

Maj:t i proposition till riksdagen den 31 mars 1950, nr 235, att principbeslut

skulle fattas om lönereglering för, bland andra, ämneslärarna vid de i det

föregående angivna lantbruksundervisningsanstalterna. Detalj bestämmelser

för denna lönereglering, vilken om möjligt borde träda i kraft den 1 juli 1951,

avsågos skola föreläggas 1951 års riksdag. Vad angår frågan om anställningsformen

för rektorerna vid lantbruksundervisningsanstalterna uttalades

i propositionen, att denna borde upptagas till förnyad prövning av de sakkunniga.

Vid sådant förhållande ansågs icke heller förslaget om rektorernas

löneställning för det dåvarande kunna upptagas till slutlig prövning. Resultatet

av de sakkunnigas utredning i frågan beräknades emellertid kunna föreligga

före utgången av år 1950. Jämväl spörsmålet om fyllnadstjänstgöring

ansågs böra utredas ytterligare. I propositionen togs icke heller ställning

till förslagen angående statsbidrag till ifrågavarande skolor samt angående

hälso- och sjukvården vid dessa. Statsbidragsfrågan borde nämligen,

enligt vad föredragande statsrådet anförde, övervägas ytterligare. Han uttalade

emellertid att han utginge från att staten i princip skulle påtaga sig

ansvaret för de ytterligare kostnader, som kunde uppkomma genom den

föreslagna löneregleringen. I propositionen anfördes slutligen, att ett genomförande

av den föreslagna löneregleringen för lantbruks-, lantmannaoch

lanthushållsskolorna borde föranleda, att löneställningen för viss lärarpersonal

vid trädgårdsskolorna och jordbrukets yrkesskolor omprövades.

De i propositionen framlagda förslagen biföllos av 1950 års riksdag (skr. nr

422; jordbruksutsk. uti. nr 61 och memorial nr 62). Beslutet innebär, bland

annat, att de ordinarie ämneslärarna vid de statsunderstödda lantbruks- och

lantmannaskolorna skola placeras i lönegrad Ca 26. De iclce-ordinarie ämneslärarna

vid samma skolor skola till en början hänföras till lönegrad Cg 21,

under förutsättning att de avlagt agronomexamen. Efter två års tjänstgöring

skola de erhålla anställning såsom extra ordinarie med oförändrad placering

i 21 lönegraden. Slutlönegraden för extra ordinarie lärare skall vara

Ce 24. Frågan, efter hur lång tid uppflyttning till sistnämnda lönegrad

skall medgivas, har i riksdagens beslut lämnats öppen i avvaktan på resultatet

av bland annat utredningen om löneställningen för amanuenser

och assistenter vid universitet och högskolor. Vid lanlhushållsskolorna skola

de ordinarie, extra ordinarie och extra lärarinnorna placeras i respektive

Ca 20, Ce 18 och Cg 17.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

Eller uppdrag av Kungl. Maj:t framlade lantbruksstyrelsen i skrivelse

den 2 november 1950 förslag rörande löneställningen för lärarpersonalen

vid de statsunderstödda trädgårdsskolorna, jordbrukets yrkesskolor och

lanlhushållningsseminariet å Rimforsa. Beredningen av detta förslag och

av de förslag, som de sakkunniga framlagt i fråga om statsbidrag till avlöningskostnader

samt hälso- och sjukvård, hade icke avslutats, då årets statsverksproposition

avlämnades. Vid denna tidpunkt hade icke heller frågorna

om rektorernas löneställning samt om fyllnadstjänstgöringen hunnit omprövas.

Med hänsyn härtill och då förslag i ifrågavarande ämnen beräknades

kunna föreläggas 1951 års riksdag har Kungl. Maj :t på min hemställan

i statsverkspropositionen (IX ht p. 40 och 43) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, upptaga vissa anslag rörande lantbruksundervisningen

med allenast beräknade belopp.

Sålunda ha upptagits till Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa

ett förslagsanslag av 94 300 kronor, till Lägre lantbruksundervisning

in. m.: Lantbruksskolan vid Ultuna ett förslagsanslag av 61 400 kronor, till

Lägre lantbruksundervisning in. in.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:

Avlöningar, Driftkostnader och Bidrag till arvoden åt skolläkare

förslagsanslag av respektive 3 800 000, 1 291 000 och 10 000 kronor

samt till Lägre lantbruksundervisning m. in.: Bidrag till jordbrukets yrkesskolor

ett förslagsanslag av 233 200 kronor.

Chefen för civildepartementet har för avsikt att senare denna dag hemställa,

att Kungl. Maj :t måtte förelägga riksdagen vissa förslag rörande avlönings-

och pensionsreglering för lärare vid de statsunderstödda folkhögskolorna

och lantbruksundervisningsanstalterna samt privatläroverken

in. m. Departementschefens hemställan innefattar bland annat förslag om

förbättrad löneställning för rektorer vid statsunderstödda lantbruks-, lantmanna-

och lanthushållsskolor ävensom för viss lärarpersonal vid de statsunderstödda

trädgårdsskolorna, lanthushållningsseminariet å Rimforsa samt

jordbrukets yrkesskolor. Sålunda föreslås att rektorerna vid lantbruks-,

lantmanna- och trädgårdsskolorna skola placeras i lönegrad Ca 31 samt rektorerna

vid lanthushållsskolorna i Ca 26. Ämneslärarna vid trädgårdsskolorna

föreslås inplacerade i samma lönegrader som bestämts för motsvarande

lärare vid lantmanna- och lantbruksskolorna. Beträffande lärarpersonalen vid

lanthushållningsseminariet å Rimforsa föreslås, att sju av de vid seminariet

anställda lärarinnorna skola hänföras till lönegrad Ca 22 och återstående två

lärarinnor till lönegrad Ce 20. Till den lärarinna, som tillika är föreståndarinna,

skall dessutom utgå ett av Kungl. Maj :t bestämt arvode. I fråga om jordbrukets

yrkesskolor framhålles endast, att en löneförbättring för befattningshavare

vid dessa skolor bör möjliggöras genom ökade statsbidrag till

skolorna, varvid förutsättes, att förbättringens storlek skall efter närmare

prövning bestämmas av Kungl. Maj:t. I övrigt innebära de av chefen för

civildepartementet framlagda förslagen, bland annat, att berörda lärarpersonal

med undantag av personalen vid jordbrukets yrkesskolor, i fortsätt
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition in- 126.

5

ningen icke skall äga åtnjuta förmån av fri bostad eller ersättning härför.

Vidare skall vid lantmanna- eller lanthushållsskola anställd rektor eller

lärare, som icke helt kan tagas i anspråk för skolans räkning eller beredas

fyllnadstjänstgöring, vidkännas ett efter vissa grunder beräknat avdrag å

lönen. Förslaget innebär även en av löneregleringen betingad förbättring

av pensionsförmånerna för ifrågavarande lärarpersonal, vilken liksom hittills

skall vara ansluten till statens pensionsanstalt. Slutligen förordas, att

den av riksdagen redan beslutade och den av chefen för civildepartementet

föreslagna löneregleringen skola träda i kraft den 1 november 1951. Löneregleringen

vid lanthushållningsseminariet å Rimforsa föreslås dock skola

träda i kraft redan den 1 juli 1951. Beträffande detalj bestämmelserna för

de ifrågavarande löneregleringarna torde få hänvisas till vad chefen för

civildepartementet anför därom.

Med utgångspunkt från förenämnda av chefen för civildepartementet

framlagda förslag och från den av riksdagen redan beslutade löneregleringen

torde jag nu få ånyo anmäla frågan om anslag till lantbruksskolan rid

Ultuna samt om statsbidrag till lanthushållningsseminariet å Rimforsa, de

statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalterna och jordbrukets yrkesskolor

för budgetåret 1951/52. I samband därmed torde även lärarlönesakkunnigas

förenämnda förslag rörande ändrade bestämmelser för statsbidrag

samt hälso- och sjukvård böra behandlas. I fråga om beräkningen av medelsbehovet

för nyssnämnda ändamål under nästa budgetår ha lantbruksstyrelsen

samt styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök

inkommit med framställningar den 28 augusti respektive den 14 september

1950. Lantbruksstyrelsen har därvid med sin skrivelse överlämnat

dels en framställning om statsbidrag av styrelsen för lanthushållningsseminariet

å Rimforsa, dels särskilda ansökningar om dylikt bidrag av Stockholms

läns och stads hushållningssällskap såsom huvudman för Gålö jordbruksskola,

styrelsen för Sorsclegården, styrelsen för Vittjärvsgården samt

stiftelsen Norrbottens läns arbetsstugor för jordbruks- och lanthushållsskolan

i Pålkem.

I detta sammanhang torde jag vidare få erinra, att jag i årets statsverksproposition

(IX ht p. 44, s. 72) i samband med behandlingen av ett av de

sakkunniga för yrkesutbildning inom jordbruk och skogshantering den 14

november 1949 avgivet betänkande med förslag angående vissa särskilda utbildningskurser

inom jordbrukets område anförde, att frågan om åtgärder

för att främja utbildningen av fjäderfäskötare torde få anmälas i samband

med äskande av slutligt anslag till de lägre lantbruksundervisningsanstalterna.

Jag torde nu få återkomma även till denna fråga.

Slutligen har Stiftelsen Sveriges fjäderfäavelsförenings lantmannaskola i

skrivelse den 15 september 1950 anhållit om statsbidrag till inrättande och

drift av en fjäderfäskötarskola. över denna framställning har lantbruksstyrelsen

avgivit infordrat utlåtande och därvid även överlämnat ett av

byggnadsstyrelsen avgivet yttrande i ärendet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

Vid den närmare redogörelsen för de frågor, som nu föreligga till prövning,

torde jag få först upptaga spörsmålen om grunderna för statsbidrag

till de lägre lantbruksundervisningsanstalterna samt om utbildningen av

fjäderfäskötare samt därefter ingå på frågan om storleken av de anslag, som

böra beviljas för nästa budgetår. Vid beräkningen av avlöningskostnaderna

kommer jag att utgå frän ett rörligt tillägg å 12 procent. För att täcka de

kostnader, som föranledas av det av riksdagen nyligen fattade beslutet

angående höjning av berörda tillägg, ha medel anvisats under tolfte huvudtiteln.

B. Grunderna för statsbidrag till avlöningar ni. m. vid

lägre lantbruksundervisningsanstalter.

Gällande bestämmelser. Enligt kungörelsen den 5 september 1942 (nr 807;

ändr. nr 375/1945 och 462/1949) angående statsbidrag till lantbruksundervisningsanstalter

in. m. utgår statsbidrag för bestridande av kontant minimigrundlön,

ålderstillägg, rörligt tillägg och, i viss omfattning, vikariatsersättning

till föreståndare och det antal lärare vid lantmanna-, lantbruksoch

lanthushållsskolor, som Kungl. Maj:t bestämmer för varje skola. Vid

lanthushållsskola utgår dessutom bidrag till semestervikarier, dock endast

under vissa förutsättningar och med ett fastställt högsta belopp. Om befattningshavare,

som är berättigad till fri bostad, i stället erhåller kontant ersättning

för denna förmån, utgår tillika statsbidrag med tre fjärdedelar av ersättningens

belopp, såvitt detta ej överstiger vad som finnes skäligt. Till ifrågavarande

lärarpersonal utgå vidare av statsmedel provisoriskt lönetillägg och

kristillägg. Till arvode åt speciallärare må, i den mån undervisningen icke

skäligen kan uppdragas åt ordinarie eller extra ordinarie ämneslärare vid

skolan, utgå statsbidrag med belopp, som Kungl. Maj :t bestämmer i varje

särskilt fall, dock högst med 10 kronor för varje undervisningstimme. Enligt

stadgan den 31 augusti 1949 (nr 495) för statsunderstödda trädgårdsskolor

skall i fråga om anställningsvillkor för föreståndare och lärare vid trädgårdsskola

samt statsunderstöd till sådan skola vad i kungörelsen angående statsbidrag

till lantbruksundervisningsanstalterna är stadgat om lantbruksskola i

huvudsak äga motsvarande tillämpning.

Till kostnaderna för hälsovård vid statsunderstödda lantbruks-, lantmannaoch

lanthushållsskolor utgår statsbidrag enligt bestämmelserna i kung. nr

634/1946. Hälsovården, som främst skall vara av förebyggande natur och

icke innebära sjukvård i egentlig mening, skall handhavas av läkare (skolläkare).

Till arvode åt sådan läkare skall utgå statsbidrag med tre kronor

för varje elev, som under läsåret varit inskriven vid skolan, under villkor

bland annat att arvodet utgår med minst nämnda belopp. Motsvarande bestämmelser

äga tillämpning jämväl i fråga om statsunderstödda trädgårdsoch

fruktodlingsskolor (kung. nr 230/1947).

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 126. 7

Här må vidare erinras om att statsbidrag även utgår dels efter vissa grunder

till driftkostnader, dels till uppförande av undervisningslokaler, lärarbostäder

och ekonomibyggnader. Beträffande lärarbostäder utgår bidraget

med 75 procent av kostnaden för byggnadsföretaget.

De sakkunnigas förslag. Det förslag, som 194-1 års lärarlönesakkunniga

framlagt, innebär att statsbidrag till avlöningskostnaderna, sedan

löneregleringen genomförts, skall utgå med 90 procent av lönekostnaderna

för statsbidragsberättigade lärartjänster samt att statsbidrag till avlöning

av speciallärare skall utgå med belopp, som lantbruksstvrelsen bestämmer,

dock högst med 12 kronor för undervisningstimme. Vidare förutsättes

nu utgående statsbidrag till uppförande av lärarbostäder bortfalla.

Till stöd för förslaget om ändring av statsbidraget till avlöningar åt föreståndare

och ämneslärare anföra de sakkunniga i huvudsak följande.

Enligt de sakkunnigas löneregleringsförslag skall befattningshavare, åt

vilken bostad upplåtes, erlägga hyra för densamma. Ersättning för bristande

bostadsförmån skall ej längre utgå. Härigenom minskas skolans utgifter

för varje befattningshavare. Detta har föranlett de sakkunniga att till övervägande

upptaga frågan, huruvida och i vad mån nämnda omständighet bör

inverka på statsbidragets storlek. De sakkunniga lia härvid, liksom vid sitt

ställningstagande till samma problem beträffande folkhögskolorna, kommit

till den uppfattningen, att skolornas huvudmän böra bidraga till lärarlönerna

med ett belopp, motsvarande tio procent av lönebeloppen. Detta innebär,

att statsbidrag bör utgå med nittio procent av de löner och arvoden, som

komma att fastställas.

De sakkunniga vilja i detta sammanhang erinra om att lantbruksundervisningsanstalterna

i fråga om statsbidrag, särskilt i förhållande till folkhögskolorna,

intaga en ganska gynnad ställning. Till dessa anstalter utgår

nämligen statsbidrag, utom till lärarlöner, dels till driftkostnader, dels till

uppförande av, bland andra lokaler, bostäder åt befattningshavarna med

75 procent av byggnadskostnaderna, dels ock med 75 procent av det ersättningsbelopp,

som utgår till befattningshavare för bristande bostadsförmån.

Vid ett genomförande av de sakkunnigas löneregleringsförslag, enligt vilket

skolorna skulle befrias från skyldigheten att tillhandahålla fri bostad

och att utgiva ersättning för bristande bostadsförmån, kommer givetvis statsbidraget

till dylik ersättning att bortfalla. I övrigt medför nämnda förslag

ingen annan ändring beträffande nu utgående statsbidrag än att bidrag kommer

att utgå med 90 procent av lönekostnaderna och att skolorna sålunda

skola bidraga därtill med 10 procent. För skolorna torde denna utgift i stort

sett kompenseras genom den hyra skolorna erhålla för åt befattningshavarna

tillhandahållna bostäder. Med det av de sakkunniga förordade förslaget synas

skolorna komma i åtnjutande av i huvudsak samma förmåner som enligt

nu gällande statsbidragsgrunder. Därest någon ändring härutinnan skulle

anses påkallad, torde detta lämpligast kunna ske genom justering av bidraget

till driftkostnaderna.

1 fråga om skolhälsovårde n vid lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolorna

förorda lärarlönesakkunniga, all densamma skall bli obligatorisk

och utsträckas att i viss omfattning avse även sjukvård. I anslutning

härtill föreslås, att statsbidraget till arvode åt skolläkarc skall höjas

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

till fyra kronor för varje under läsåret vid skolan inskriven elev under villkor

bland annat att nämnda arvode utgår med minst sex kronor för elev och

år. Vidare föreslås, att skolsköterska skall finnas som biträde åt skolläkaren.

De sakkunniga förutsätta därvid, att distriktssköterskorna inom ramen

för sin tjänstgöring såsom sådana även skola vara skolsköterskor.

åttrandena. De sakkunnigas förslag rörande statsbidrag till avlöning skostnaderna

har berörts endast i yttrandena från statskontoret, tantbruksstyrelsen

och Svenska landstingsförbundet. Sistnämnda förbund förklarar

att det kan ansluta sig till de sakkunnigas förslag, även om det inflytande,

som staten betingat sig över skolorna, motiverar att lönerna helt bestridas

av statsmedel. Statskontoret anser att statsbidraget icke bör sättas

högre än 85 procent av lönekostnaderna, medan lantbruksstgrelsen uttalar

att statsbidraget bör utgå med belopp motsvarande hela lönekostnaden efter

avdrag av hyresinkomsterna för de tjänstebostäder, som upplåtas till befattningshavarna.

Till utveckling av sin ståndpunkt anför statskontoret.

De sakkunniga ha ansett, att den princip beträffande statsbidrag till löner,

som för närvarande tillämpas med avseende å såväl folk- och småskolor som

högre kommunala skolor, bör bli tillämplig jämväl i fråga om folkhögskolor

och lantbruksundervisningsanstalter. Skolorna inom sistnämnda båda kategorier

skulle således tillskjuta en del av lärarnas löner, förslagsvis 10 procent

av lönebeloppen. Relationen mellan nu utgående statsbidrag och skolornas

bidrag till lönekostnaderna har därvid beräknats bli i huvudsak oförändrad,

möjligen med någon mindre förskjutning i regel till skolornas fördel. I anledning

härav vill statskontoret erinra, att statsbidrag till högre kommunala

skolor utgår med 78 procent av lönekostnaderna, att samma procenttal skall

tillämpas i fråga om övningslärare vid icke-statliga skolor, samt att kommunernas

tillskott till lärarlönerna inom folkskolan torde variera mellan cirka

13 och 25 procent. Under sådana omständigheter synes — även med beaktande

av förevarande skolors begränsade ekonomiska möjligheter — statsbidraget

icke böra sättas högre än 85 procent.

Lantbruksstgrelsen åter anför följande.

I de fall då skolan icke tillhandahåller sina befattningshavare bostäder,

innebär de sakkunnigas förslag om statsbidrag till lönekostnaderna en försämring

i förhållande till nu utgående bidrag, ty 10 procent av lönekostnaderna

är väsentligt mer än 25 procent av hyresersättningen. Om statsbidrag

med 75 procent utgått till kostnaderna för uppförande av lärarbostäder, för

vilka skolan får uppbära hyra, torde ifrågavarande hyresinkomster i stort

sett motsvara 10 procent av skolans löneutgifter. Vid lanthushållsskolorna

torde i regel hyresinkomsterna för lärarinnepersonalens tjänstebostäder

icke uppgå till 10 procent av lönen. De föreslagna statsbidragsreglerna komma

att för dessa skolors huvudmän medföra ökade utgifter. Lantbruksstyrelsen

vill ock erinra därom, att kostnaderna för fyllnadstjänstgöringen komma

att belasta avlöningsanslaget till den lägre lantbruksundervisningen. Vidare

tillkommer det skolorna att svara för 10 procent av lönekostnaden även

under den tid vederbörande befattningshavare fullgör fyllnadstjänstgöring

vid i de flesta fall annan institution än skolans huvudman.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

Förslaget om eu höjning av statsbidraget till arvoden åt speciallärare har

särskilt behandlats endast av lantbruksstyrelsen, som tillstyrker detsamma.

Styrelsen framhåller att det vid många skolor icke varit möjligt att erhålla

speciallärare till det nuvarande arvodet av högst 10 kronor för undervisningstimme.

Skolorna måste i regel förutom nämnda arvode även utbetala

reseersättning åt speciallärarna.

De sakkunnigas förslag rörande skolhälsovården har berörts endast

i yttrandena från lantbruksstyrelsen, medicinalstyrelsen och Svenska

landstingsförbundet. Styrelsen för sistnämnda förbund förklarar sig icke ha

nagot att erinra mot förslaget. Lantbruksstyrelsen åter framhåller, att enligt

styrelsens mening statsbidraget bör utgå med sex kronor per elev. Som skäl

härför hänvisas till att arvode skall utgå med minst detta belopp och till att

skolorna ha att bestrida övriga med skolhälsovården förenade kostnader.

Medicinalstyrelsen tillstyrker förslaget att hälsovården vid lantbruksundervisningsanstalterna

skall vara obligatorisk samt även innefatta sjukvård.

Medicinalstyrelsen ansluter sig vidare i princip till förslaget att skolsköterska

skall finnas anställd vid sådan undervisningsanstalt. Styrelsen kan dock

icke för närvarande med hänsyn till distriktssköterskornas alltmer ökade

arbetsbörda tillstyrka, att dessa obligatoriskt skola vara skolsköterskor. Då

emellertid hjälp av sjuksköterska är nödvändig, måste särskild deltidsanställd

skolsköterska anställas, om syftet med ifrågavarande statsunderstödda

verksamhet skall uppnås. För avlönande av sådan skolsköterska bör statsbidrag

kunna utgå med belopp motsvarande hälften av vad huvudmannen

visar sig ha utgivit för skolsköterskans avlöning. Såsom villkor härför bör

föreskrivas, bland annat, att sköterskan genomgått godkänd sjuksköterskeskola.

Om distriktssköterska — med huvudmannens samtycke — tjänstgör

som skolsköterska bör hon erhålla samma ersättning som skulle ha utgått

till särskilt anställd sköterska. Även till sådan ersättning bör statsbidrag

kunna utgå. De av de sakkunniga föreslagna beloppen för skolläkarens avlöning

och statsbidraget därå finner medicinalstyrelsen vara väl avvägda.

C. Utbildningen av fjäderfäskötare in. m.

Förslag rörande ordnandet av utbildningen av fjäderfäskötare. De sakkunniga

för yrkesutbildning inom jordbruk och skogshantering erinra i sitt

förenämnda den 14 november 1949 avgivna betänkande om att lantbruksstyrclsen

i sina an slagsäskanden för budgetåret 1947/48 (IX ht 1947, p. 41,

s. 89) föreslagit anordnandet av särskilda utbildningskurser för fjäderfäskötare.

Dessa kurser skulle omfatta en tid av tre månader. Styrelsen räknade

med att två kurser med 10 elever i vardera årligen skulle behöva anordnas.

Enligt förslaget skulle statsbidrag utgå för varje kurs med 600 kronor

såsom grundbidrag och därutöver 90 kronor för varje elev. Såsom villkor

för statsbidrag skulle bland annat gälla, att eleverna bereddes fri bostad

och kost under kursen. Eleverna föreslogos erhålla stipendier enligt de

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj ris proposition nr 126.

grunder, som gälla för stipendier åt elever vid lantmannaskolornas vinterkurs.

Rörande lantbruksstyrelsens förenämnda förslag anföra de sakkunniga

för yrkesutbildning inom jordbruk och skogshantering, att enligt deras mening

vissa andra vägar för utbildning inom området böra prövas framför

anordnandet av sådana särskilda utbildningskurser, som styrelsen förordat.

Härom anföra de i huvudsak följande.

Fjäderfäskötselns betydelse torde icke alltid i tillräcklig grad beaktas

av lantbruk sundervisningsanstalterna. Särskilt utrymme åt undervisning i

tjäderfäskötsel lämnas i huvudsak endast vid lanthushållsskolorna. I viss

mån torde bristen på lärare, som behärska området, vara anledningen till

att undervisningen i ämnet är knapphändig. Enligt de sakkunnigas uppfattning

borde det dock vara möjligt att i vinterkurserna vid några lantmannaskolor

i landet ordna särskilda studielinjer för grundläggande undervisning

i tjäderfäskötsel. Stadgan för statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalter

lämnar möjlighet härtill. Såsom ett annat alternativ står också, i

de skolor där man kan utsträcka vinterkursen, möjligheten att ge ökat

utrymme åt bland annat undervisning i fjäderfäskötsel. För att ge en mera

grundlig undervisning inom området borde också på något håll en fjädertäbetonad

fortsättningskurs kunna anordnas; även härtill föreligger formell

möjlighet. Det synes böra ankomma på skolornas huvudmän inom

områden, där tjäderfäskötseln har större betydelse, att överväga, huruvida

en sådan utbildning bör komma till stånd. De sakkunniga anse, att en sådan

å olika håll i landet inom ramen för lantbruksundervisningsväsendets

ordinarie program ordnad undervisning skulle komma att få största betydelse

för tjäderfäskötseln. Kortare kurser för utbildning inom speciella avsnitt

av området böra också kunna anordnas av hushållningssällskapen

med biträde av lärarkrafter, som kunna förmedlas genom Sveriges fjäderfäavelsförening.

Föreningen bedriver även själv lairs- och konsulentverksamhet.

I övrigt anmäles i betänkandet att de sakkunniga vid sin behandling av

irågan om utbildning av fjäderfäskötare haft överläggningar med representanter

för Sveriges fjäderfäavelsförening. Därvid hade framkommit, att

vissa åtgärder från föreningens sida vidtagits för att få till stånd en särskild

skola för utbildning inom fjäderfäskötselns område. De sakkunniga

anföra härom bland annat, att de finna det värdefullt, om denna fjäderfäavelsföreningens

tanke på en särskild fjäderfäskötarskola kunde förverkligas.

På grund av det värde, som en sådan skola säkerligen skulle få för

fjäderfäskötseln, anse sig de sakkunniga böra i princip förorda, alt staten

skall lämna bidrag till engångskostnader för byggnader och till skolans drift

enligt samma grunder som gälla för lantmannaskolor.

I samtliga de yttranden vari utlåtanden avgivits över de sakkunnigas

förslag i denna del, har vad de sakkunniga förordat i princip godtagits

eller lämnats utan erinran.

Bland annat har förslaget i denna del uttryckligen tillstyrkts av styrelsen

för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök, styrelsen för Alnarps

lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, Riksförbundet Landsbygdens folk,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

Svenska lantarbetsgivareföreningen, Svenska lantarbetare förbundet och Sveriges

fjäderfäavelsförening.

Sveriges lantbruksförbund anmärker emellertid, att utbildningen av fjäderfäskötare

endast i begränsad omfattning synes kunna förläggas till lantbruksundervisningsanstalterna.

Dessa skolor torde nämligen blott i rena undantagsfall

ha personal och andra resurser för dylik undervisning. Enligt

förbundet synes det lämpligare att statsbidrag, såsom de sakkunniga även

föreslagit, utgår till den av Sveriges fjäderfäavelsförening planerade fjäderfäskötarskolan.

Förbundet förutsätter därvid, att statsbidrag skall utgå

dels till byggnader, dels till lärarlöner och dels till driftkostnader. Vidare

anför Hushållningssällskapens förbund att de kortare kurser för fjäderfäskötare,

som sällskapen för närvarande anordna, om möjligt böra komma

till stånd i ökad omfattning i fortsättningen.

Sveriges fjäderfäavelsförening understryker betydelsen av den av de sakkunniga

föreslagna utvidgningen av undervisningen i fjäderfäskötsel vid

lanlbruksundervisningsanstalterna. Föreningen föreslår vidare bland annat

att cn fortbildningskurs i fjäderfäskötsel skall anordnas för lärarna vid

ifrågavarande skolor.

I sin förenämnda skrivelse den 15 september 1950 anhåller Stiftelsen

Sveriges f jäderfäavelsförenings lantmannaskola, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen medgiva att statsbidrag skall utgå i enlighet med de för lantmannaskolor

gällande grunderna till uppförande och iordningställande av

erforderliga byggnader för en av stiftelsen planerad fjäderfäskötarskola å

fjäderfäavelsföreningens fastighet Björkesta i Turinge socken, Stockholms

län. Vidare begäres, att statsbidrag enligt nyssnämnda grunder skall utgå

även till avlöning av lärare och till driftkostnader vid ifrågavarande skola.

De ifrågasatta byggnadsarbetena beräknas i skrivelsen kosta sammanlagt

015 000 kronor. Därav avses 425 000 kronor till nybyggnad för skollokaler

och elevhushåll in. m., 20 000 kronor till rektorsbostad, 35 000 kronor till

vaktmästarebostad, 25 000 kronor till kycklinghus, 60 000 kronor till planeringsarbeten,

arvoden in. m. samt 50 000 kronor till inventarier i elevrum,

lärosalar in. in. Av det sammanlagda beloppet å 615 000 kronor beräknas

191 000 kronor kunna ställas till förfogande av stiftelsen, varför av statsmedel

endast skulle erfordras ett belopp av 424 000 kronor. Behovet av lärare

vid skolan beräknas i ansökningen till cn rektor och en ordinarie

lärare.

I motiveringen för sin ansökning om statsbidrag berör stiftelsen inledningsvis

de utbildningsmöjligheter, som för närvarande stå till buds på fjäderfäskötselns

område. Stiftelsen anser dessa möjligheter långt ifrån tillräckliga.

Inom landet finnes sålunda för närvarande icke någon skola, där

yrkesutbildning i fjäderfäskötsel förekommer. Undervisning i sådan skötsel,

(''huru i ringa omfattning, meddelas endast vid lantbrukets ungdomsskolor

och vissa korrespondensskolor samt vid kurser, som anordnas av Sveriges

fjäderfäavelsförening. Beträffande ungdomsskolorna förekommer dylik un
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

dervisning i huvudsak endast vid lanthushållsskolorna. Vid de flesta lantmannaskolorna

saknas hönshus och de hönshus, som finnas vid lanthushållsskolorna,

äro icke alla så modernt inredda att de kunna anses lämpliga

som studieobjekt för eleverna. Anledningen till dessa brister i fråga om

undervisningsmöjligheter torde enligt stiftelsens mening i viss mån vara

dels den ringa tillgången på lärare, som behärska ifrågavarande område,

dels ämnesträngseln i lantmannaskolornas vinterkurser. I anslutning härtill

erinrar stiftelsen om att utbildningsmöjligheter helt saknas för blivande

hönseriföreståndare, instruktörer, konsulenter in. fl. Fjäderfäskötseln behandlas

dessutom så relativt ytligt vid agronomutbildningen, att de nyutexaminerade

agronomerna icke behärska ämnet tillräckligt för att kunna

undervisa. Rörande det föreliggande utbildningsbehovet anföres i övrigt huvudsakligen

följande.

Liksom de blivande jordbrukarna ha behov av att besöka de lägre lantbruksundervisningsanstalterna

för att erhålla en grundläggande jordbruksutbildning,

ha givetvis blivande innehavare av mindre och större hönserier

behov av utbildning för att bliva goda yrkesutövare. En beräkning av det

sannolika antalet elever per år är svår att genomföra. Det finns cirka

320 000 hönsbesättningar i landet och av dessa ha cirka 60 000 en storlek av

över 50 höns. Den normala totalomsättningen per höna och år uppgår till 34

kronor eller vid en besättning på exempelvis 100 höns till 3 400 kronor. Dessa

hönsägare behöva grundläggande utbildning vid förslagsvis en 3-månaders

kurs för att kunna bedriva en ekonomiskt effektiv produktion. Med hänsyn

till kursens kortvarighet och till det stora intresse varmed fjäderfäskötseln

allmänt omfattas på landsbygden, har utbildningsbehovet beräknats till

minst 120 elever per år, fördelade på flera skolor.

Behovet av utbildad arbetskraft inom fjäderfäskötseln är stort. Enligt 1941

års hönsräkning fanns 73 hönserier med mera än 1 000 höns, 248 stycken

med mera än 500 och mindre än 1 000 höns och 208 hönserier med mellan

400 och 500 höns. Antalet hönserier med mera än 400 höns uppgick sålunda

år 1941 till 529 stycken. Under och efter kriget har detta antal ökat avsevärt

och sannolikt fördubblats och utgör för närvarande cirka 1 000. Av

dessa beräknas ett antal av minst 200 skötas av hönseriföreståndare och

förmän. Även de egna företagarna vid hönserier av denna storleksklass äro

i behov av liknande utbildning. Räknar man endast med behovet av hönseriföreståndare

och med en genomsnittlig tjänstgöringstid av 20 år, uppgår utbildningsbehovet

till 10 elever per år. Härtill kommer behovet av instruktörer,

konsulenter för upplysningsverksamheten inom fjäderfäskötseln samt

tjänstemän inom ägghandeln och fjäderfäslakten. Stiftelsen beräknar utbildningsbehovet

till minst 15 elever per år.

Med utgångspunkt från det sålunda anförda anser stiftelsen, att den högre

utbildningen på fjäderfäskötselns område bör förläggas till en fristående

tjäderfäskötarskola, speciellt inrättad för utbildning av hönseriföreståndare

och instruktörer. Den grundläggande utbildningen bör förläggas till fjäderfäskötarskolan

samt till ett par lantmannaskolor, belägna inom sådana delar

av landet där fjäderfäskötseln har särskilt stor betydelse. Utbildningen vid

dessa skolor bör såsom de sakkunniga för yrkesutbildning inom jordbruk

och skogshantering föreslagit organiseras som en särskild studielinje för

meddelande av grundläggande undervisning i fjäderfäskötsel.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1~G. 13

I fråga om inrättandet och organisationen av den planerade fjäderfäskötarskolan

framgår av ansökningen, att Stiftelsen Sveriges fjäderfäavelsförenings.

lantmannaskola särskilt bildats för att få till stånd nämnda skola.

Stiftelsens styrelse består av sju ledamöter, valda av fjäderfäavelslörening•en

och Svenska ägghandelsförbundet. Stiftelsen har till uppgift att insamla

erforderliga medel, att organisera skolans start och att därefter driva skolan.

I övrigt anföres beträffande placeringen av skolan och inrättandet av densamma

bland annat följande.

Fördelen av att förlägga skolan till fjäderfäavelsföreningens fastighet är

främst, att skolan får intim kontakt med föreningens tjänstemän och det

praktiska avelsarbetet samt i övrigt arbetet till fjäderfäskötselns fromma.

På fastigheten har föreningen sedan år 1934 haft sin värpkontrollstation

förlagd. Fastigheten omfattar 5 hektar åker och 5 hektar skog. Byggnadsbeståndet

består för närvarande av två kontrollhus, ett avelshönshus, en konsulentbostad,

en byggnad med nedervåningen inredd för kycklinguppfödning

och övervåningen till förmansbostad samt en byggnad inredd till vedbod",

kläckningsrum och magasin. Värpkontrollstationen skall ställas under

rektors överinseende och få användas för demonstrationer för eleverna och

besökande. Arbetet vid kontrollstationen bör ledas efter de direktiv som utfärdas

av fjäderfäavelsföreningen. Till stiftelsens förfogande kommer att

ställas behövlig mark för uppförande av skolbyggnaden samt ett hus för

kläckning, kycklingsuppfödning och magasin, ävensom behövlig mark för

uppfödningar av kycklingar, ankor, gäss och kalkoner, för trädgårdsskötsel

m. m. Avelshönshuset kommer att överlåtas på skolan, likaså konsulentbostaden.

Beträffande undervisningens omfattning, elevantalet m. in. vid fjäderfäskötarskolan

anföres i ansökningen i huvudsak följande.

Antalet ordinarie kurser föreslås till två 3-månaderskurser och en 4-månaders

påbyggnadskurs. Av de förstnämnda förlägges en till hösten och en

till våren, medan 4-månaderskursen förlägges till sommaren. Dessutom avser

stiftelsen att till skolan förlägga ett antal kortare kurser i olika ämnen,

såsom gallring av höns utan värpkontroll, slakt, exteriörbedömning in. m.

Lärarpersonalen blir härigenom sysselsatt hela året. Skolan har med avseende

på matsal och skolsalar dimensionerats för 30 elever, men av kostnadshänsyn

ha elevbostäder inretts endast för 20 elever med möjlighet att senare

inreda bostäder för ytterligare 10 elever. Styrelsen räknar med att under

mellantiden ett antal elever kunna inackorderas vid Nykvarns brukssamhälle.

För tillträde till 3-månaderskursen bör krävas ett års praktik och en

minimiålder av 18 år. Tillträde till 4-månaderskursen bör lämnas elever,

vilka med goda betyg genomgått en 3-månaders grundkurs vid skolan eller

annan läroanstalt, samt vilka ha ett års väl vitsordad praktik vid av skolan

godkänd elevgård eller motsvarande.

I fråga om kursplanerna slutligen föreslås, att 3-månaderskursen skall

omfatta 500 timmar motsvarande 75 arbetsdagar. Av detta timantal beräknas

420 timmar för teori och 80 timmar för praktiska demonstrationer och

övningar. Den 4-månaderskurs, som föreslagits för utbildning av hönseriföreståndare,

instruktörer samt tjänstemän inom ägghandeln och fjäderfäslakten,

beräknas omfatta cirka 800 timmar, varav 430 timmar för teori och

370 timmar för praktiska övningar och demonstrationer.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Muj.ts proposition nr 126.

I sitt yttrande över förslaget från Stiftelsen Sveriges

fjäderfäavelsförenings lantmannaskola anför lantbruksstyrelsen

inledningsvis, att utbildningsfrågorna på fjäderfäskötselns område

böra bedömas med utgångspunkt från att hönsskötseln alltjämt bedrives väsentligen

i små enheter och förekommer i denna form vid flertalet mindre

jordbruk. Dessutom är det i allmänhet vid dessa jordbruk den kvinnliga arbetskraften

som tages i anspråk för hönsskötseln. Lantbruksstyrelsen framhåller

vidare, att styrelsen delar sökandens mening att den nuvarande utbildningen

på området lämnar en del övrigt att önska. Alltför många fjäderfäodlare

sakna sålunda kännedom om de resultat och erfarenheter, som

under senare år framkommit genom forskning, försöksverksamhet och praktiskt

arbete. Av denna anledning bedrives näringen i många fall otidsenligt

och lämnar icke det utbyte som eljest skulle kunna erhållas.

Vad angår förslaget att inrätta en särskild fjäderfäskötarskola anför lantbruksstyrelsen

att det utan tvekan föreligger behov av sådana specialkurser

som förordats i sökandens framställning. De i denna gjorda beräkningarna

angående elevantalet vid de olika kurserna kunna enligt styrelsen i och

för sig sägas ge uttryck för ett minimibehov sett ur näringens synpunkt.

Oavsett om detta behov på en gång kan aktualiseras genom att anmälningar

inkomma i beräknad omfattning eller icke, ifrågasätter dock styrelsen, huruvida

icke de föreslagna specialkurserna skulle kunna anordnas vid befintliga

lantmannaskolor allteftersom behov av dylika kurser framträder. Vid

liera av dessa skolor finnas under vissa tider av året tillräckliga utrymmen

för skollokaler och elevbostäder för anordnande av dylika specialkurser. De

skulle därför endast behöva utrustas med anläggningar för bedrivande av

fjäderfäskötsel i lämplig omfattning för undervisningen. Härigenom skulle

behovet av utbildningsverksamhet på detta område helt säkert kunna tillgodoses

till betydligt lägre kostnader än genom inrättande av en speciell fjäderfäskötarskola.

Dessutom skulle den fördelen vinnas, att anordnandet av

föreslagna fjäderfäkurser skulle kunna ske i den takt, vari intresset härför

kan mobiliseras. Därest Kungl. Maj :t skulle finna sig böra föreslå att medel

skola anvisas för den planerade fjäderfäskötarskolan, bör vidare det föreliggande

byggnadsförslaget göras till föremål för en genomgripande omarbetning,

innan detsamma lägges till grund för utarbetande av byggnadsritningar.

Slutligen bör såsom villkor föreskrivas, bland annat, att fjäderfäavelsföreningen

skall överlåta äganderätten till fastigheten till stiftelsen.

I övrigt förordar lantbruksstyrelsen i sitt yttrande en utvidgning av såväl

kursverksamheten som den vid lantbrukets ungdomsskolor bedrivna undervisningen

på fjäderfäskötselns område. Härom anför styrelsen i huvudsak

följande.

Enligt lantbruksstyrelsens mening bör i första hand hushållningssällskapens

kursverksamhet rörande fjäderfäskötsel i samarbete med fjäderfäavelsföreningen

ävensom den kombinerade kursverksamheten väsentligt ökas.

Det är icke troligt att de mindre hönsodlarna skola i någon nämnvärd utsträckning

komma att besöka längre specialkurser. För denna kategori måste

man säkerligen för lång tid framåt räkna med att kortare kurser ute i

bygderna bäst motsvara de behov, som kunna mobiliseras.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Vidare bör fjäderfäskötseln ges tillräckligt utrymme vid lantbrukets ungdomsskolor.

Eftersom hönsskötseln företrädesvis bedrives inom det mindre

jordbruket synes det naturligt, att yrkeskunskaper härutinnan inhämtas

samtidigt som i övriga icke mindre viktiga lanthushållningsämnen. Som anföres

i stiftelsens ansökning är undervisningen i lantmannaskolornas vinterkurser

av ringa omfattning, vilket väl delvis motiveras av trängseln på schemat

mellan olika ämnen men kanske främst av att såsom tidigare påpekats

hönsskötseln i allmänhet vid det mindre jordbruket handhaves av kvinnorna.

I överensstämmelse härmed ägnas vid lanthushållsskolorna avsevärt mera

tid åt teoretisk och praktisk undervisning i fjäderfäskötsel. Lantbruksstyrelsen

anser för sin del undervisningen i detta ämne vara i stort sett välordnad

vid lanthushållsskolorna. Visserligen äga ännu icke alla dessa skolor

tillgång till fullt moderna anläggningar men upprustning och modernisering

pågår i den takt som tidsläget gör möjligt. Genom lanthushållsskolorna få

1 300—1 400 elever årligen en någorlunda tillfredsställande utbildning i fjäderfäskötsel.

I byggnadsstyrelsens yttrande anföres, att en genomgripande omarbetning

av det vid stiftelsens ansökning fogade byggnadsförslaget synes erforderlig,

innan detsamma kan läggas till grund för utarbetande av byggnadsritningar.

Härom anför styrelsen följande.

Att på sätt som föreslagits sammanföra elev- och personalbostäder, skollokaler

samt köks- och matsalsutrymmen i en och samma byggnad synes i

detta fall mindre lämpligt och medför en onödigt komplicerad planlösning.

Även med hänsyn till byggnadens miljö bör en något mindre skala på anläggningen

eftersträvas. Vidare får styrelsen framhålla, att anordningen med en

korridor i övervåningen över de större i bottenvåningen inrymda lokalerna

medför vissa tekniska olägenheter. Ur brandskyddssynpunkt synes den föreslagna

framtida inredningen av elevrum i vindsvåningen icke önskvärd.

Den större lärosalen torde med hänsyn till elevantalet kunna begränsas till

cirka 50 kvadratmeter.

I övrigt anför byggnadsstyrelsen, att de till sammanlagt 615 000 kronor

uppskattade kostnaderna för byggnadsföretagets genomförande förefalla styrelsen

lågt beräknade.

D. Anslagsberäkningar.

Lanthushållningsseminariet å Rimforsa.

För budgetåret 1950/51 har till Understöd åt lanthushållningsseminariet å

Rimforsa anvisats ett förslagsanslag av 94 300 kronor. Därav ha 71 300 kronor

avsetts för avlöningar och 23 000 kronor för driftkostnader. Av det för

avlöningar avsedda beloppet ha beräknats 68 068 kronor till grundlöner,

ålderstillägg m. in. åt föreståndarinnan och nio ämneslärarinnor, 300 kronor

till vikariatsersättningar samt 2 875 kronor till ersättning åt speciallärare.

Bidrag till avlöning åt den nionde ämneslärarinnan utgår dock

endast om elevantalet i varje årskurs överstiger 16. Detta har icke varit

fallet innevarande läsår.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

I den av lantbruksstyrelsen med skrivelse den 28 augusti 1950 överlämnade

framställningen från seminariets styrelse hemställes, att seminariet

jämväl för budgetåret 1951/52 skall tilldelas statsbidrag till avlöningar

och driftkostnader. Till förstnämnda ändamål äskar seminariestyrelsen,

vilken utgått från nu gällande beräkningsgrunder, 42 990 kronor till grundlöner

och ålderstillägg åt en föreståndarinna och nio ämneslärarinnor, erforderligt

belopp till vikariatsersättningar, rörligt tillägg m. m. samt 4 010

kronor till ersättning åt speciallärare. I fråga om statsbidraget till driftkostnaderna

föreslås, att detta liksom för innevarande budgetår skall utgå

efter samma grunder, som gälla för de statsunderstödda lanthushållsskolorna,

nämligen med ett grundbidrag av 20 kronor per undervisningsdag

och ett tilläggsbidrag av en krona per elev och dag.

Lantbruksstyrelsen, som i likhet med seminariestyrelsen utgått från nu

gällande avlöningsbestäinmelser för lärarpersonalen, föreslår i sin förenämnda

skrivelse, att anslaget med hänsyn till beräknade kostnader för

ålderstillägg, rörligt tillägg och kristillägg för nästa budgetår skall höjas

med 800 kronor till 95 100 kronor.

Lantbruksskolan vid Ultuna.

Under anslagsrubriken Lägre lantbruksundervisning m. in.: Lantbruksskolan

vid Ultuna har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag

av 61 400 kronor. För avlönande av föreståndaren, förste läraren och andre

läraren vid lantbruksskolan ha i den för skolan gällande staten upptagits

16 180 kronor till grundbelopp, 3 600 kronor till arvodesförhöjningar och

sammanlagt 10 150 kronor till rörligt tillägg, barntillägg, kristillägg och

provisoriskt avlöningstillägg. Till vikariatsersättningar ha beräknats 320

kronor.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök hemställer

i sin skrivelse den 14 september 1950 — med överlämnande av förslag till

stat för verksamheten vid lantbruksskolan under budgetåret 1951/52 —

att anslaget för nästa budgetår skall höjas med 4 000 kronor till 65 400

kronor. Höjningen beror på att en utgiftspost å 2 000 kronor till ersättning

till extra arbetskraft ersatts med en post å 6 000 kronor till avlönande av

yrkeslärare. Detta motiveras med att en särskild yrkeslärare måste anställas

för att leda de i stadgan för lantbruksundervisningsanstalterna omförmälda

arbetsövningarna. Dessa skola enligt undervisningsplanen omfatta

400 timmar.

De lägre lantbruksundervisningsanstalterna.

Avlöningar. För innevai-ande budgetår har under anslagsrubriken Lägre

lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:

Avlöningar anvisats ett förslagsanslag av 3 012 000 kronor. Till

avlöningskostnader vid lantbruks-, lantmanna-, lanthushålls- och trädgårds
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

17

skolorna skall av detta anslag disponeras ett belopp av 2 951 600 kronor,

varav 2 792 270 kronor till löner och vikariatsersättningar åt rektorer och

ämneslärare samt 159 330 kronor till arvoden åt speciallärare. I övrigt skall

anslaget disponeras med 48 000 kronor till bostadsersättningar vid lantmanna-

och lanthushållsskolor, med 2 000 kronor till bidrag till hyra för en

lärarbostad vid lantbruksakademiens trädgårdsskola, med 6 000 kronor till

bidrag till kostnader för trädgårdslärlingskurser vid lantmannaskolor, folkhögskolor

m. fl. skolor samt med 4 700 kronor till bidrag till kostnader för

korrespondenskurser för trädgårdslärlingar.

I sin förenämnda skrivelse den 28 augusti 1950 angående beräkningen av

medelsbehovet under ifrågavarande anslag för nästa budgetår föreslår

lantbruksstyrelsen, med utgångspunkt från nuvarande bestämmelser rörande

lärarpersonalens löner och grunderna för statsbidrag till dessa, att anslaget

skall höjas med 271 000 kronor till 3 283 000 kronor. De till löner,

vikariatsersättningar och bostadsersättningar åt rektorer och lärare avsedda

beloppen ha därvid uppräknats med i runt tal 229 000 kronor, varav omkring

40 800 kronor till bidrag till arvoden åt speciallärare. För sistnämnda

ändamål har sålunda för nästa budgetår beräknats ett belopp av omkring

200 200 kronor. Återstoden av ökningen, 42 000 kronor, äskas för bidrag till

kostnaderna för anordnande av maskinskötarkurser vid tio lantmannaskolor

i anslutning till det förslag härom, som de sakkunniga för yrkesutbildning

inom jordbruk och skogshantering framlagt i betänkande med förslag

angående vissa särskilda utbildningskurser inom lantbrukets område (jfr IX

ht 1951, p. 44, s. 76). ökningen av bidraget till avlöningskostnaderna betingas

huvudsakligen av dels inrättandet av tre nya lantmannaskolor, dels utvidgad

undervisningsverksamhet. Styrelsen beräknar att 6 lantbruksskolor, 52

lantmannaskolor, 39 lanthushållsskolor och 2 trädgårdsskolor skola vara i

verksamhet under hela budgetåret 1951/52 samt att den planerade fruktodlingsskolan

i Urshult skall kunna börja sin verksamhet från och med

februari 1952. Styrelsen räknar vidare med att följande antal lärare skall

finnas vid skolorna.

Vid

Vid lant-

Vid lant-

Vid träd-

Vid frukt-

lantbruks-

manna-

hushålls-

gårds-

odlings-

skolor

skolor

skolor

skolor

skola

Rektorer..........................

6

52

39

2

1

Ämneslärare (resp. ämneslärarinnor)..

6

75

80

5

1

Extra ordinarie ämneslärare (resp.

extra ordinarie ämneslärarinnor) ..

6

46

49

2

_

I statsbidrag under budgetåret 1951/52 till kostnader för trädgårdslärlingskurser

vid lantmannaskolor, folkhögskolor in. fl. skolor beräknas

6 000 kronor och till kostnader för korrespondenskurser för trädgårdslärlingar

upptages 4 700 kronor eller samma belopp som anvisats för innevarande

budgetår.

2 Ilihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 120.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Därest den i det föregående angivna löneregleringen genomföres från och

med den 1 november 1951 torde, enligt inom lantbruksstyrelsen gjorda beräkningar,

avlöningskostnaderna, inklusive rörligt tillägg med 12 procent,

för den av löneregleringen berörda personalen vid här ifrågavarande skolor

komma att uppgå till i runt tal 4 098 000 kronor under läsåret 1951/52.

Lantbruksstyrelsen har därvid utgått från att undervisningen vid skolorna

skall få i huvudsak den omfattning som förutsatts i styrelsens skrivelse

den 28 augusti 1950.

Driftkostnader. Under anslagsrubriken Lägre lantbruksundervisning in. in.:

Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter: Driftkostnader har för

innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 1 291 000 kronor. Beträffande

de närmare bestämmelserna för statsbidrag och angående fördelningen

av anslaget å de olika slagen av skolor torde få hänvisas till statsliggaren

s. 771.

I sin förenämnda skrivelse den 28 augusti 1950 hemställer lantbruksstyrelsen,

att anslaget för budgetåret 1951/52 skall uppföras med 1 352 800

kronor.

Styrelsen räknar med att, förutom lantbruksskolan vid Ultuna, sex lantbruksskolor,

52 lantmannaskolor, 39 lanthushållsskolor och två trädgårdsskolor

komma att vara i verksamhet under ifrågavarande budgetår. Dessutom

räknar styrelsen, såsom tidigare nämnts, med att den planerade fruktodlingsskolan

i Urshult kommer att träda i verksamhet från och med februari

1952.

Rörande kursernas omfattning vid lantmannaskolorna beräknas att enbart

vinter kurs eller enbart sommarkurs skall hållas vid 17 lantmannaskolor,

vinterkurs och praktisk-teoretisk sommarkurs vid tre skolor, vinterkurs

och fortsättningskurs vid 12 skolor, sommarkurs, fortsättningskurs,

extra fortsättningskurs och praktikantkurs vid en skola, längre kurs vid en

skola, vinterkurs och längre kurs vid en skola, vinterkurs, fortsättningskurs

och praktisk-teoretisk sommarkurs vid tre skolor, helårskurs vid två

skolor, vinterkurs och helårskurs vid två skolor, vinterkurs, helårskurs och

ladugårdsförmanskurs vid en skola, vinterkurs, längre kurs och helårskurs

vid en skola, helårskurs och ladugårdsförmanskurs vid en skola, vinterkurs,

fortsättningskurs, längre kurs, praktisk-teoretisk sommarkurs, bokföringskurs

och ladugårdsförmanskurs vid en skola, vinterkurs, sommarkurs, fortsättningskurs,

praktisk-teoretisk sommarkurs, trädgårdsbetonad kurs och

ladugårdsförmanskurs vid en skola, vinterkurs, längre kurs och praktiskteoretisk

sommarkurs vid en skola, vinterkurs, fortsättningskurs, längre

kurs och praktisk-teoretisk sommarkurs vid en skola, praktisk teoretisk

sommarkurs och två maskinskötarkurser vid en skola, helårskurs och trädgårdsbetonad

kurs vid en skola ävensom sommarkurs samt jordbruks- och

ladugårdskurs vid en skola. Dessutom beräknas att de av de sakkunniga för

yrkesutbildning inom jordbruk och skogshantering föreslagna maskinskötarkurserna

skola hållas vid tio lantmannaskolor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

19

Beträffande kursernas omfattning vid lanthushållsskolorna under läsåret

1951/52 beräknas komma att anordnas vid nio skolor halvårskurs, vid 15

skolor två halvårskurser m. in., vid tre skolor två halvårskurser och en trädgårdsbetonad

kurs m. m., vid tre skolor årskurs, vid åtta skolor årskurs och

två halvårskurser samt vid en skola årskurs och halvårskurs m. m.

För lantbruks- och trädgårdsskolornas vidkommande räknar lantbruksstyrelsen

slutligen med oförändrat antal kurser och elever.

I anslutning till dessa beräkningar uppskattar lantbruksstyrelsen medelsbeliovet

för statsbidrag till driftkostnaderna vid de olika slagen av skolor

under budgetåret 1951/52 till följande belopp..

Grundbidrag Tilläggsbidrag Summa

kronor kronor kronor

Lantbruksskolor............ 43 800 91 300 135100

Lantmannaskolor........... 252 500 418 100 670 600

Lanthushållsskolor ......... 215 800 288 500 504 300

Trädgårdsskolor............ 20 000 17 700 37 700

Fruktodlingsskola........... 2 300 2 800 5100

Summa kronor 534 400 818 400 1 352 800

Av de för lantmannaskolorna sålunda beräknade bidragen avses 8 000

respektive 18 000 kronor till grundbidrag och tilläggsbidrag till de förenäinnda

vid tio lantmannaskolor planerade maskinskötarkurserna.

Hälsovård. Under anslagsrubriken Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd

åt vissa lantbruksundervisningsanstalter: Bidrag till arvoden åt

skolläkare har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 10 000

kronor.

Lantbruksstyrelsen föreslår i sin skrivelse den 28 augusti 1950, med utgångspunkt

från nu gällande bestämmelser angående statsbidrag till hälsovården

A7id ifrågavarande undervisningsanstalter, att förevarande anslag för

nästa budgetår skall upptagas med ett oförändrat belopp av 10 000 kronor.

Jordbrukets yrkesskolor.

Under anslagsrubriken Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till

jordbrukets yrkesskolor har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag

av 233 200 kronor. Detta anslag disponeras för utbetalande av bidrag

till avlöningar och driftkostnader vid Gålö jordbruksskola, jordbruksgården

i Sorsele, Vittjärvsgården samt jordbruks- och lanthushållsskolan i Pålkem.

Bidragen till avlöningar utgå därvid till täckande av dels hela den kontanta

avlöningen till den ordinarie lärarpersonalen, dels hälften av avlöningen till

trädgårdsmästare och andra förmän, dels ock kostnaderna för vikarier och

speciallärare. Bidragen till driftkostnader utgå för varje skola med ett

grundbidrag av 5 400 kronor och ett tilläggsbidrag av 30 kronor per elev

och månad.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

I sin skrivelse den 28 augusti 1950 hemställer lantbruksstyrelsen, att för

nästa budgetår ett förslagsanslag av 244 100 kronor skall anvisas för ändamålet.

Styrelsen har därvid utgått från de hittills gällande grunderna för

lärarpersonalens avlönande. Beloppet överstiger med 10 900 kronor det för

innevarande budgetår anvisade anslaget. Fördelningen av detsamma mellan

skolorna framgår av följande tabell, i vilken till jämförelse medtagits beviljade

bidrag för löpande budgetår.

Avlöningar

Driftkostnader

Summa

Skola

beviljat

för 19nU/51

kronor

beräknat

för 1951/52

kronor

beviljat

för 1950/51

kronor

beräknat

för 1951/52

kronor

beviljat

för 1950/51

kronor

beräknat

för 1951/52

kronor

Gålö..............

41 744

42 532

26 240

26 240

67 984

68 772

Sorsele............

41046

41380

18 000

18 360

59 046

59 740

Vittjärvsgården....

41 408

43 366

23 400

23 400

64 808

66 766

Pålkem...........

26 062

33 490

15 300

15 300

41 362

48 790

150260

160 768

82 940

83 300

233 200

244 068

Av de belopp, som för innevarande budgetår beviljats till avlöningar, ha

avsetts vid Gålö 30 788 kronor till den ordinarie lärarpersonalen, 3 000 kronor

till vikarier och speciallärare samt 7 956 kronor till trädgårdsmästare

in. fl., vid Sorselegården 34 336 kronor till den ordinarie lärarpersonalen,

3 000 kronor till vikarier och speciallärare samt 3 710 kronor till trädgårdsmästare

och ladugårdsförman, vid Vittjärvsgården 29 204 kronor till den

ordinarie lärarpersonalen, 2 600 kronor till vikarier och speciallärare samt

9 604 kronor till trädgårdsmästare in. fl. samt slutligen vid Pålkem 18 802

kronor till den ordinarie lärarpersonalen, 3 500 kronor till vikarier och speciallärare

samt 3 760 kronor till trädgårdsmästare och ladugårdsförman.

Av lantbruksstyrelsens skrivelse framgår att den anslagshöjning, som

begärts för nästa budgetår, i huvudsak betingas av att statsbidrag med 6 730

kronor äskas till avlönande av en yrkeslärare vid Pålkem. Lantbruksstyrelsen

anser nämligen, att statsbidrag liksom vid de övriga jordbruksskolorna

bör utgå till avlönande av den förman, som för närvarande tjänstgör såsom

yrkeslärare vid skolan. För att undervisningen i skogsskötsel vid Vittjärvsgården

skall kunna utökas hemställer styrelsen vidare, att det till arvoden

åt speciallärare vid ifrågavarande yrkesskola avsedda beloppet skall uppräknas

med 500 kronor. Dessutom beräknas till löneökningar på grund av

kollektivavtal åt förmanspersonalen vid Vittjärvsgården 350 kronor. I övrigt

beror höjningen av anslaget till avlöningar på en ökning av det nu utgående

antalet ålderstillägg till lärar- och förmanspersonalen.

Den föreslagna höjningen av driftkostnadsbidraget till Sorselegården betingas

av en ökning av antalet elever vid skolan.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 126.

21

E. Departementschefen.

Grunderna för statsbidrag.

Såsom framgått av det förut anförda utgår för närvarande statsbidrag till

avlöningskostnaderna för rektorer och ämneslärare vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna

med belopp motsvarande de kontanta avlöningsförmånerna

till dessa befattningshavare. Dessutom utgår statsbidrag med

75 procent av den kontanta ersättning för bristande bostadsförmån, som tillkommer

de befattningshavare, vilka icke av skolorna kunna tillhandahållas

fri bostad jämte erforderligt bränsle. Genom den av riksdagen i princip beslutade

löneregleringen och enligt de förslag, som chefen för civildepartementet

ämnar framlägga denna dag, kommer sagda lärarpersonal att den

1 november 1951 hänföras till vissa lönegrader i anslutning till det statliga

lönesystemet. Detta innebär bland annat, att skolornas huvudmän

från och med sistnämnda dag icke skola vara skyldiga att antingen tillhandahålla

sina befattningshavare fri bostad eller utgiva ersättning härför,

samt att hyra skall erläggas för bostad, som upplåtes av huvudmannen.

Dessa ändringar påkalla givetvis en omprövning även av de nu gällande

bestämmelserna om statsbidrag till avlöning åt lärarna m. m.

I propositionen nr 235 till 1950 års riksdag anförde föredragande statsrådet,

att han utgick från att staten i princip skulle påtaga sig ansvaret

för de ytterligare kostnader, som kunde uppkomma genom den i propositionen

föreslagna löneregleringen. Detta uttalande lämnades utan erinran

av riksdagen och torde följaktligen böra tagas till utgångspunkt vid

nyssnämnda omprövning.

Vad angår statsbidraget till avlöningskostnaderna vill jag nämna att det

vid en av lantbruksstyrelsen verkställd undersökning visat sig, att ett genomförande

av de sakkunnigas förslag i vissa fall skulle medföra förbättringar

men i andra fall försämringar för skolorna. Detta beror främst på

olikheter i fråga om storleken av de hyresinkomster, som skolorna kunna

beräkna att erhålla i fortsättningen. Skillnaderna i förhållande till det

nuvarande systemet äro dock i båda fallen relativt begränsade. De bestämmelser

i fråga om bidrag till pensioneringskostnader, som jag i det följande

kommer att förorda, innebära vidare icke oväsentliga lättnader för

samtliga skolor. Med hänsyn till det anförda kan jag biträda lärarlönesakkunnigas

förlag att statsbidrag till avlöningskostnaderna, sedan löneregleringen

genomförts, skall utgå med 90 procent av lönekostnaderna för statsbidragsberättigade

lärartjänster vid lantbruks-, lantmanna- och Janthushållskolorna.

Då trädgårdsskolorna och den planerade truktodlingsskolan

hittills jämställts med lantbruksskolorna i statsbidragshänseendc, torde de

sålunda förordade grunderna för statsbidrag böra gälla även för dessa båda

skolformer. Vidare synas samma grunder böra gälla jämväl vid beviljandet

av statsbidrag till avlöningskostnaderna vid lantbushållningsscminariet å

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Rimforsa. Till förmån för sistnämnda förslag talar enligt min mening det

förhållandet, att de nuvarande bestämmelserna om avlöningsförmåner och

statsbidrag till dessa i princip överensstämma med motsvarande, hittills

gällande föreskrifter för de lägre lantbruksundervisningsanstalterna. Vad

åter angår jordbrukets yrkesskolor avses såsom tidigare nämnts att det

hittillsvarande systemet för personalens avlönande fortfarande i princip

skall äga tillämpning. Med hänsyn härtill torde jämväl de hittills gällande

grunderna för statsbidrag till avlöningskostnaderna vid dessa skolor böra

bibehållas oförändrade.

Såsom anförts i det föregående skola huvudmännen för de av löneregleringen

berörda undervisningsanstalterna efter dennas ikraftträdande icke

vara skyldiga att tillhandahålla befattningshavarna fri bostad. Under sådana

förhållanden torde icke heller skäl föreligga för att bibehålla möjligheten

för dem att erhålla statsbidrag till uppförande av lärarbostäder.

Jag föreslår därför att dylika bidrag icke skola beviljas i fortsättningen.

Därest behov av bidrag till uppförande av sådana bostäder skulle uppstå

vid jordbrukets yrkesskolor, vid vilka befattningshavarna alltjämt skola

tillhandahållas fri bostad, torde frågan få underställas riksdagens prövning

i varje särskilt fall. Därest riksdagen icke har något att erinra mot

dessa förslag torde jag sedermera få för Kungl. Maj :t anmäla frågan om

erforderliga författningsändringar.

Vad angår frågan om statsbidrag till pensionsavgifter må först nämnas,

att de avgifter, som de lägre lantbruksundervisningsanstalterna och trädgårdsskolorna

erlade till statens pensionsanstalt omedelbart före ikraftträdandet

av det nya reglementet för nämnda anstalt, uppgingo till omkring

40 000 kronor för år, medan befattningshavarna själva hade att erlägga

sammanlagt omkring 80 000 kronor för år. Efter den 1 januari 1950 ha de

ökat till i runt tal 250 000 kronor, varav dock omkring 80 000 kronor jämlikt

en särskild övergångsbestämmelse torde täckas genom avdrag å befattningshavarnas

löner. Vid ett genomförande av löneregleringen torde

avgifterna enligt en av lantbruksstyrelsen gjord beräkning kunna uppskattas

till i runt tal 300 000 kronor. Detta belopp skall dessutom helt gäldas av

huvudmännen. Löneregleringen för ifrågavarande lärarpersonal kommer sålunda

att i detta hänseende innebära en betydande ökning av huvudmännens

utgifter. Jag anser mig under sådana förhållanden och med hänsyn

till den principiella ståndpunkt i fråga om fördelningen av kostnaderna

för löneregleringen, som angivits i propositionen nr 235/1950, böra föreslå,

att statsbidrag skall utgå jämväl till bestridande av de fortlöpande pensionsavgifterna

vid såväl de lägre lantbruksundervisningsanstalterna som lanthushållningsseminariet

å Rimforsa. Bidraget torde liksom bidraget till de

direkta avlöningskostnaderna böra utgå med 90 procent av avgifterna.

Beträffande frågan om statsbidrag till arvoden åt speciallärare vill jag

med hänsyn till den förestående löneregleringen för övrig lärarpersonal och

till vad lantbruksstyrelsen anfört i ämnet tillstyrka lärarlönesakkunnigas

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

förslag. Dylikt bidrag torde alltså böra utgå med belopp som lantbruksstyrelsen

bestämmer, dock högst 12 kronor för undervisningstimme.

De sakkunnigas förslag rörande utvidgning av skolhälsovården vid de

lägre lantbruksundervisningsanstalterna anser jag mig i nuvarande läge

icke kunna biträda. Under sådana förhållanden torde statsbidraget till

denna verksamhet böra utgå enligt samma grunder som hittills.

Därest riksdagen icke har något att erinra mot vad jag i det föregående

föreslagit, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts

bemyndigande, lantbruksstyrelsen att utfärda de närmare föreskrifter som

erfordras för den ifrågavarande bidragsverksamheten.

Utbildningen av fjäderfäskötare m. m.

Vad härefter angår de förslag, som framlagts om åtgärder i syfte att förbättra

undervisningen i hönsskötsel, vill jag till en början understryka vikten

av att detta ämne tillräckligt beaktas vid utbildningen i lantmanna- och

lanthushållsskolorna. De undervisningsstadgar, som nu gälla, ge emellertid,

såsom de sakkunniga för yrkesutbildning inom jordbruk och skogshantering

även själva framhållit, ganska vidsträckta möjligheter att anpassa

undervisningen efter lokala förhållanden och speciella behov. De önskemål,

som de sakkunniga uttalat och som tillstyrkts i så gott som samtliga avgivna

yttranden, kunna således tillgodoses redan inom ramen för nu gällande

bestämmelser.

Den framställning, som Stiftelsen Sveriges fjäderfäavelsförenings lantmannaskola

gjort, syftar däremot längre. Densamma tar nämligen icke i

främsta rummet sikte på att meddela en för jordbrukare i allmänhet lämpad

undervisning och utbildning. Den avser i stället inx-attande av en särskild

fjäderfäskötarskola, vars uppgift främst skulle vara att utbilda personal

för egentliga hönserier ävensom instruktörer i fjäderfäskötsel. En

dylik skola skulle även enligt min mening vara av värde. Jag anser därför i

likhet med stiftelsen det önskvärt, att åtgärder skola vidtagas för att fylla

den lucka i utbildningshänseende, som nu otvivelaktigt föreligger på ifrågavarande

område. Jag hyser dock vissa betänkligheter mot att nu tillstyrka,

att statsbidrag skall utgå till uppförande och drift av den av stiftelsen planerade

skolan vid Nykvarn. Dessa mina betänkligheter äro närmast föranledda

av det statsfinansiella läget. Såvitt man kan döma av erfarenheterna

från de lantmannaskolor, som nu äro under uppförande, måste nämligen

kostnaderna för den planerade fjäderfäskötarskolan väntas komma att avsevärt

överstiga det belopp, som stiftelsen beräknat. Jag vill vidare eiinra om

att, på sätt framgår av vad jag i årets statsverksproposition anfört vid behandlingen

av frågan om bidrag till byggnadsarbeten vid lägre lantbruksundervisningsanstalter,

ett mycket stort antal byggnadsföretag äro planerade

— i åtskilliga fall sedan flera år tillbaka — men ännu icke kunnat igångsättas.

Även om vederbörlig hänsyn tages till den betydelse nu ifrågavarande

skola skulle kunna få, synes det icke rimligt att den skulle ges företräde

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

framför alla dessa byggnadsföretag. Man måste därför enligt min uppfattning

räkna med att det under alla förhållanden skulle dröja avsevärd tid, innan

erforderligt statsanslag skulle kunna ställas till förfogande. Det torde vidare

vara uppenbart, att ur kostnadssynpunkt åtskilligt skulle kunna vinnas, om

den av stiftelsen planerade utbildningen kunde anknytas till någon eller

några av de redan befintliga skolorna. Om så kan ske, torde för övrigt utbildningen

kunna igångsättas avsevärt snabbare än vad som eljest skulle

bli möjligt. Jag anser därför, att möjligheterna att lösa frågan på det sätt,

som sist nämnts, böra ytterligare undersökas. Det torde få ankomma på

lantbruksstyrelsen att företaga en sådan undersökning i samråd med berörda

organisationer. I avbidan på resultatet av densamma anser jag mig

icke nu kunna tillstyrka stiftelsens framställning.

Lanthushållningsseminariet å Rimforsa.

Därest den inledningsvis omnämnda löneregleringen för lärarpersonalen

vid seminariet genomföres från och med den 1 juli i år, torde medelsbehovet

till avlöningar till nämnda personal — med utgångspunkt från det nuvarande

antalet ämneslärarinnor — under budgetåret 1951/52 komma att

uppgå till i runt tal 85 000 kronor. Med hänsyn till vad jag i det föregående

anfört i statsbidragsfrågan torde sålunda såsom bidrag till sagda avlöningar

under nästa budgetår böra anvisas ett belopp av 76 500 kronor. Med hänsyn

till de nya grunderna för lärarpersonalens avlönande synes anledning icke

föreligga att såsom hittills under anslaget beräkna något särskilt belopp för

vikariatsersättningar. Däremot torde för statsbidrag till pensionsavgifter

böra beräknas ett belopp av i runt tal 6 000 kronor. I anslutning till den föreslagna

höjningen av bidragen till speciallärararvoden vid lantbruksundervisningsanstalterna

synes vidare beloppet till ersättning åt speciallärare böra

böjas till 3 500 kronor. Vad slutligen angår seminariets driftkostnader förordar

jag att bidrag till dessa skall utgå enligt samma grunder som hittills

och att för ändamålet skall beräknas ett oförändrat belopp av 23 000 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda anfört torde till understöd åt lanthushållningsseminariet

å Rimforsa för budgetåret 1951/52 böra anvisas ett förslagsanslag

av (76 500 + 6 000 + 3 500 + 23 000 = ) i runt tal 109 000 kronor. Beloppet

överstiger med 14 700 kronor motsvarande medelsanvisning för innevarande

budgetår.

Lantbruksskolan vid Ultuna.

Den lönereglering, för vilken redogjorts i det föregående, avser endast lärarpersonalen

vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter. Den av staten

inrättade lantbruksskolan vid Ultuna beröres sålunda icke av densamma.

Lärarpersonalen vid sistnämnda skola har hittills åtnjutit löneförmåner

motsvarande dem vilka tillkommit personalen vid de statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalterna.

Detta bör enligt min mening vara fallet jäm
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

väl i fortsättningen. Jag föreslår därför att föreståndaren och förste läraren

vid lantbruksskolan vid Ultuna, vilka hittills i lönehänseende varit jämställda

med rektor respektive ordinarie ämneslärare vid statsunderstödd

lantbruksskola, från och med nästa budgetår skola placeras i lönegrad Ca

31 respektive Ca 26 enligt statens allmänna avlöningsregleinente. Kungl.

Maj:t torde böra inhämta riksdagens bemyndigande att fastställa personalförteckning

för lantbruksskolan i enlighet härmed. Förslaget om anvisande

av medel till avlönande av en yrkeslärare kan jag icke biträda. Däremot

finner jag det befogat att tjänsten som andre lärare — vars innehavare hittills

i lönehänseende varit jämställd med extra ordinarie ämneslärare vid

lantmannaskola med 125-dagarskurs -— i överensstämmelse med vad som

gäller för övriga lantbruksskolor skall erhålla karaktären av helårstjänst.

Jag föreslår därför, att medel för nästa budgetår skola anvisas för avlönande

av — förutom föreståndaren och den ordinarie ämnesläraren — en ickeordinarie

ämneslärare. Denne bör därvid med tillämpning av bestämmelserna

i statens allmänna avlöningsregleinente tillerkännas löneförmåner motsvarande

dem som skola tillkomma dylik lärare vid de statsunderstödda lantbruksskolorna.

Vid bifall till detta förslag torde det i staten för innevarande

år upptagna beloppet å 2 000 kronor till extra arbetskraft kunna bortfalla.

Vad angår medelsanvisningen till lantbruksskolan vid Ultuna för nästa

budgetår vill jag vidare med hänsyn till förslaget om inplacering av lärarpersonalen

å löneplan förorda att det anslag, som hittills anvisats för ändamålet,

skall uppdelas i ett avlönings- och ett omkostnadsanslag. Under förstnämnda

anslag synes böra anvisas ett belopp å 25 000 kronor till avlöningar

till ordinarie tjänstemän. Vidare torde liksom för innevarande budgetår böra

anvisas 3 150 kronor till timlärar- och extralärararvoden, 16 800 kronor till

arbetsersättning åt 14 lantbrukselever samt 500 kronor till lantbruksskolans

andel i befallningsmannens lön. Medel till samtliga sistnämnda ändamål

ävensom ett till 8 000 kronor beräknat belopp till avlöningskostnaderna för

andre läraren torde böra anvisas under en post till avlöningar till icke-ordinarie

personal. Till rörligt tillägg slutligen torde böra beräknas ett belopp

av 4 000 kronor. Under rubriken Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lantbruksskolan

vid Ultuna: Avlöningar bör alltså för budgetåret 1951/52 anvisas

ett förslagsanslag av (25 000 + 28500 + 4 000=) i runt tal 57 500

kronor.

Under omkostnadsanslaget torde i anslutning till den föreslagna löneregleringen

böra upptagas en post till sjukvård m. in. å förslagsvis 100 kronor.

Till reseersättningar, expenser och övriga utgifter torde böra upptagas samma

belopp som för innevarande budgetår eller respektive 400, 10 300 och

46 000 kronor. De särskilda uppbördsmedlen torde i enlighet med högskolestyrelsens

framställning böra beräknas till ett oförändrat belopp av 48 000

kronor. Under rubriken Lägre lantbruksundervisning in. m.: Lantbruksskolan

vid Ultuna: Omkostnader bör sålunda för nästa budgetår anvisas ett

förslagsanslag av (100 + 400 + 10 300 + 46 000 — 48 000 =) 8 800 kronor.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i sinom tid fastställa stat för

användningen av sistberörda anslag.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj. ts proposition nr 126.

De lägre lantbruksundervisningsanstalterna.

Den i det föregående berörda löneregleringen kommer att medföra en

väsentlig ökning av avlöningskostnaderna för rektorer och ämneslärare vid

de lägre lantbruksundervisningsanstalterna. Mot lantbruksstyrelsens beräkningar

i detta hänseende har jag i princip icke något att erinra. Då det

emellertid icke synes sannolikt, att den planerade fruktodlingsskolan kan

träda i verksamhet redan under nästa budgetår, anser jag dock, att det

av styrelsen beräknade beloppet till avlöningar åt förenämnda befattningshavare

kan minskas med omkring 19 000 kronor till 4 079 000 kronor. Med

utgångspunkt från att statsbidrag skall utgå med 90 procent av ifrågavarande

kostnader torde .sålunda under avlöningsanslaget för de lägre lantbruksundervisningsanstalterna

för ändamålet böra anvisas ett belopp av i

runt tal 3 671 000 kronor. Med hänsyn till utformningen av det lönesystem,

som skall gälla i fortsättningen, torde det icke vara erforderligt att under

anslaget särskilt beräkna medelsbehovet för vikariats- och sjukvårdsersättningar

åt ifrågavarande lärarpersonal.

Lantbruksstyrelsen har vidare i sina anslagsäskanden föreslagit, att ett

belopp av 200 200 kronor iskall anvisas till bidrag till arvoden till speciallärare.

Beräkningen synes i och för sig kunna godtagas. Då jag nyss förordat,

att maximibidraget skall höjas till 12 kronor för undervisningstimme

torde emellertid beloppet böra höjas till 240 000 kronor. Till bidrag

till pensionsavgifterna torde med utgångspunkt från vad jag därom

anfört i det föregående böra beräknas ett belopp av i runt tal 270 000 kronor.

Vad angår det av lantbruksstyrelsen äskade beloppet till maskinskötarkurser

torde jag få erinra om att denna fråga delvis behandlats redan i

årets statsverksproposition (IX ht p. 44, s. 82). I samband med beräkningen

av anslag till särskilda utbildningskurser inom jordbrukets område

trainhöll jag då, att jag icke hade något att erinra mot att dylika kurser

anordnades i enlighet med det förslag, som de sakkunniga för yrkesutbildning

inom jordbruk och skogshantering framlagt, samt att medel till kurserna

syntes böra anvisas under avlönings- och driftkostnadsanslagen till

de lägre lantbruksundervisningsanstalterna. Lantbruksstyrelsens förslag

innebär att maskinskötarkurser skola anordnas vid tio lantmannaskolor

samt alt till bidrag till avlöningskostnaderna för dessa kurser skall beräknas

ett belopp av 42 000 kronor. Enligt min mening torde emellertid dylika

kurser i nuvarande läge böra anordnas vid endast fem lantmannaskolor.

Med hänsyn härtill torde det av lantbruksstyrelsen för ändamålet beräknade

beloppet kunna nedsättas till 21 000 kronor, vilket senare belopp emellertid

i anslutning till förslaget om höjda speciallärararvoden torde böra höjas

till 25 200 kronor. Mot de av lantbruksstyrelsen beräknade beloppen till

kostnader för trädgårdslärlingskurser vid lantmannaskolor, folkhögskolor

in. fl. skolor och för korrespondenskurser för trädgårdslärlingar har jag i

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

princip icke något att invända. Ifrågavarande belopp torde emellertid med

hänsyn till sistberörda förslag böra höjas till 7 200 respektive 5 600 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit torde till bidrag till avlöningskostnaderna

vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna för nästa budgetår

böra anvisas ett förslagsanslag av (3 671 000 + 240 000 + 270 000 +

25 200 +7 200 + 5 600 =) i runt tal 4 220 000 kronor. Detta belopp överstiger

med 1 208 000 kronor det anslag, som för innevarande budgetår anvisats

till samma ändamål.

De av mig förordade ändringarna i grunderna för statsbidrag till de

lägre lantbruksundervisningsanstalterna beröra icke bidragen till skolornas

driftkostnader. Jag anser mig kunna biträda lantbruksstyrelsens beräkning

av medelsbehovet till bidrag till dessa kostnader. Med hänsyn till vad

jag i det föregående anfört angående den planerade fruktodlingsskolan samt

rörande antalet maskinskötarkurser synes emellertid det av styrelsen äskade

beloppet, 1 352 800 kronor, kunna minskas med sammanlagt omkring

18 000 kronor till i runt tal 1 335 000 kronor. Sistnämnda belopp överstiger

med 44 000 kronor motsvarande anslag,sanvisning för innevarande budgetår.

Slutligen torde, med utgångspunkt från vad jag i det föregående anfört

angående hälsovården vid här ifrågavarande skolor, för detta ändamål böra

beräknas samma belopp som det, vilket anvisats för innevarande budgetar,

Till bidrag till skolläkare bör sålunda för nästa budgetår anvisas ett förslagsanslag

av 10 000 kronor.

Jordbrukets yrkesskolor.

Såsom framgått av det föregående anser chefen för civildepartementet, att

en löneförbättring för befattningshavarna vid jordbrukets yrkesskolor bör

möjliggöras genom ökade statsbidrag till skolorna. Därvid förutsättes att

förbättringens storlek skall efter närmare prövning bestämmas av Kungl.

Maj :t. Med hänsyn härtill anser jag mig böra föreslå, att till bidrag till avlöningskostnaderna

för ifrågavarande personal skall för nästa budgetår beräknas

ett med förslagsvis 22 000 kronor förhöjt belopp.

I det föregående har jag föreslagit, att statsbidraget till speciallärararvoden

vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna skall höjas från högst

10 till högst 12 kronor för undervisningstimme. Motsvarande höjning bör

enligt min mening ske även av statsbidraget till speciallärararvoden vid

jordbrukets yrkesskolor. Härför bör anslaget uppräknas med i runt tal 1 350

kronor. Jag har icke heller något emot att anslaget, såsom lantbruksstyrelsen

föreslagit, höjes med 350 respektive 300 kronor på grund av höjda

kollektivavtalslöner vid Vittjärvsgården och ökade driftkostnader vid Sorselegården.

Däremot anser jag mig i nuvarande läge icke kunna föreslå, att

medel skola anvisas till en yrkeslärare vid jordbruksskolan i Pålkem och till

utökning av undervisningen i skogsskötsel vid Vittjärvsgården.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

Vid bifall till vad jag sålunda anfört bör till bidrag till jordbrukets yrkesskolor

för budgetåret 1951/52 anvisas ett förslagsanslag av (233 200 -f22

000 -j- 1 350 -f- 350 -f- 300 =) i runt tal 257 000 kronor. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att i sinom tid efter förslag av lantbruksstyrelsen

meddela närmare bestämmelser rörande dispositionen av anslaget.

F. Departementschefens hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

1) medgiva att statsbidrag till avlöningar och pensionsavgifter

vid lanthushållningsseminariet å Rimforsa och vid

de lägre lantbruksundervisningsanstalterna må utgå i enlighet

med de av mig i det föregående förordade grunderna;

2) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning

för lantbruksskolan vid Ultuna i enlighet med vad jag

i det föregående förordat;

3) godkänna följande avlöningsstat för lantbruksskolan

vid Ultuna att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 25 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.......... 28 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 4 000

Summa kronor 57 500;

4) å riksstaten för budgetåret 1951/52 under nionde huvudtiteln

anvisa

a) till Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa

ett förslagsanslag av 109 000 kronor,

b) till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lantbruksskolan

vid Ultuna: Avlöningar ett förslagsanslag av 57 500

kronor,

c) till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lantbruksskolan

vid Ultuna: Omkostnader ett förslagsanslag av 8 800

kronor,

d) till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt

vissa lantbruksundervisningsanstalter: Avlöningar ett förslagsanslag

av 4 220 000 kronor,

e) till Lägre lantbruksundervisning in. m.: Understöd åt

vissa lantbruksundervisningsanstalter: Driftkostnader ett

förslagsanslag av 1 335 000 kronor,

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

f) till Lägre lantbruksundervisning in. m.: Understöd åt

vissa lantbruksundervisningsanstalter: Bidrag till arvoden

åt skolläkare ett förslagsanslag av 10 000 kronor, samt

g) till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till

jordbrukets yrkesskolor ett förslagsanslag av 257 000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall och

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnar Eklund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1951:330 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående användningen av hästexportberedningens vinstmedel jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten
  2. JoU 1951:30 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag till lägre lantbruksundervisning m. m. för budgetåret 1951/52 jämte i ämnet väckta mo s. 1 i texten