Angående anslag till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken in. m
1951-03-16 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1951:129, Angående anslag till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken in. m
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 129.
1
Nr 129.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till utbyggnad
av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå
socken in. m.; given Stockholms slott den 16 mars
1951.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
John Ericsson.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
Enligt ett mellan kommerskollegium för Kungl. Maj :t och kronan samt
Bolidens gruvaktiebolag ingånget s. k. legodriftsavtal har gruvbolaget åtagit
sig att intill utgången av år 1960 för statens räkning handhava gruvdriften
i Adakgruvan och Lindsköldsgruvan inom Adakfältet i Malå socken i Västerbottens
län. Invid Adakfältet ligger Rudtjebäcksgruvan, som vid år 1950
slutförda undersökningar visat sig innehålla i runt tal 3 miljoner ton brytbar
malm. Ur 1 000 ton av denna malm kunna enligt gjorda beräkningar
utvinnas malmprodukter med ett innehåll av 7 ton koppar och 28,7 ton zink
samt 640 ton svavelkis.
Kommerskollegium har föreslagit, att malmbrytning igångsättes i Rudtjehäcksgruvan
och att gruvan därvid inordnas i legodriften vid Adakfältet.
Beträffande erforderlig utbyggnad av gruvanläggningar m. in. framlägger
kollegium två olika förslag. Enligt huvudförslaget skulle malmbrytningen
efter två år komma upp i en storlek av 100 000 ton per år och efter ytterligare
två år till 200 000 ton per år. För att gruvdriften skall uppnå denna
omfattning erfordras en investering i anläggningar in. m. vid gruvan och
inom Adakfältet i övrigt av i runt tal 12 000 000 kronor. Företagcl beräknas
bli lönsamt vid priser på koppar, zink och svavelkis, som icke oväsentligt
underskrida de nuvarande. Kommerskollegium uttalar dock viss tvekan
i fråga om den planerade gruvdriftens räntabilitet på längre sikt.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 129.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 129.
Det andra förslaget avser en tillfällig malmbrytning vid Rudtjebäcksgruvan
under innevarande och nästa år om sammanlagt 68 000 ton, motsvarande
43 500 ton svavelkis samt malmprodukter, innehållande ca 500 ton
koppar och ea 2 000 ton zink. För denna gruvdrift föreslås en investering
i anläggningar in. m. av 1 500 000 kronor. Råmalmen skulle enligt detta
förslag till ett i förväg bestämt pris övertagas av Bolidens gruvaktiebolag
för vidare bearbetning vid bolagets anrikningsverk i Kristineberg. Beträffande
priset skulle framdeles, efter prövning av Kungl. Maj :t, träffas särskild
överenskommelse.
Med hänsyn till försörjningsläget anser departementschefen angeläget, att
åtgärder för malmbrytning vid Rudtjebäcksgruvan snarast vidtagas. Då ett genomförande
av kommerskollegii mera omfattande förslag icke skulle leda
till någon lättnad för försörjningen förrän om tidigast två år och dessutom
medföra avsevärt större investeringar, är enligt hans mening förslaget om
en tillfällig malmbrytning av ringare omfattning att föredraga. I propositionen
förordas kommerskollegii förslag att Rudtjebäcksgruvan skulle inordnas
under den pågående legodriften inom Adakfältet. Det föreslås att till utbyggnad
av erforderliga gruvanläggningar m. m. för budgetåret 1951/52 anvisas
ett investeringsanslag av 1 500 000 kronor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 129.
3
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
16 mars 1951.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman,
Hammarskjöld .
Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations- och finansdepartementen
anmäler chefen för handelsdepartementet, statsrådet
Ericsson, fråga om utnyttjande av malmtillgångarna i Rudtjebäcksgruvan
inom Adakfältet i Malå socken, Västerbottens län, m. m. och anför därvid
följande.
Inledning.
Enligt bemyndigande av Kungl. Maj :t ingick kommerskollegium den 30
december 1940, den 31 augusti 1943, den 21 juli 1945 och den 19 augusti
1950 för Kungl. Maj :t och kronan överenskommelser med Bolidens gruvaktiebolag
— de s. k. legodriftsavtalen — angående bearbetande av kronan
tillhöriga eller till kronan upplåtna malmfyndigheter i Västerbottens län.
Genom det år 1950 träffade legodriftsavtalet har Bolidens gruvaktiebolag
åtagit sig att intill utgången av år 1960 för statens räkning ombesörja
malmbrytning i vissa utmål, omfattande Lind,sköldsgruvan och Adakgruvan
inom Adakfältet i Malå socken, ävensom anrikning och transport av
den därvid erhållna malmen. I avtalet föreskrives bl. a. följande. För legodriften
erforderliga anläggningsarbeten och anskaffningar skola ombesörjas
av bolaget på kronans bekostnad. Kopparslig och kopparstyckemalm,
som framställts av råmalm från de berörda gruvorna, skola under vissa förutsättningar
övertagas av bolaget för vidare förädling vid bolagets verk å
Rönnskär. Bolaget skall jämväl, i den mån särskild överenskommelse träffas,
övertaga annan slig och styckemalm. Malmprodukter, som icke bearbetas
vid Rönnskärsverken, .skola av bolaget för kronans räkning utbjudas
till försäljning på villkor, som godkännas av kommerskollegium. Utgifterna
för legodriften skola förskotteras av bolaget. Varje år skall bolaget
till kollegium lämna avräkning för legodriften under det senast förflutna
kalenderåret, upptagande bl. a. å ena sidan värdet av malmprodukter, som
erhållits genom legodriften, och å andra sidan samtliga legodriftskostnader.
Nämnda värde och kostnader skola beräknas på sätt, som närmare angives
i avtalet. Därest i avräkningen för visst år värdet av malmprodukterna
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 129.
skulle överstiga legodriflskostnaderna, skall bolaget inbetala skillnaden till
länsstyrelsen i Västerbottens län; i motsatt fall skall kronan ersätta underskottet.
Är det uppenbart, att legodriften vid viss gruva kommer att gå
med förlust, äger kronan bestämma, att driften skall upphöra. Kronan äger
att genom vederbörligt ombud utöva kontroll å legodriftens handhavande.
För närmare kännedom om det nu gällande legodriftsavtalet m. m. torde
få hänvisas till föregående års proposition i ämnet, nr 135/1950.
I en den 10 januari 1950 dagtecknad skrivelse, för vars innehåll redogjorts
i nyssnämnda proposition, berörde kommerskollegium frågan om
utnyttjandet av malmtillgångarna i den invid Adakfältet belägna Rudtjebäcksgruvan.
Vid arbeten i denna gruva hade Sveriges geologiska undersökning
konstaterat en betydande malmkropp, bestående av ganska rik svavelkis
med mindre mängder zink och koppar. Undersökningsarbetena beräknades
bli avslutade under 1950. Kollegium ansåg starka skäl tala för
att en eventuell framtida drift i Rudtjebäcksgruvan — där hela gruvrätten
tillhör staten — ställdes under samma ledning som legodriften i Adakfältet
men förklarade sig icke berett att fatta ståndpunkt i frågan huruvida drift
i gruvan borde påbörjas.
Kommerskollegium har nu i en av fem bilagor åtföljd skrivelse den 28
oktober 1950 framlagt förslag om utnyttjande av malmtillgångarna i Rudtjebäcksgruvan.
För tillrednings- och anläggningsarbeten samt för anskaffning
av maskiner och inventarier beräknas i skrivelsen ett medelsbehov av
tillhopa 12 060 000 kronor. Enligt förslaget skulle driften vid Rudtjebäcksgruvan
handhavas av Bolidens gruvaktiebolag; det nu gällande legodriftsavtalet
skulle sålunda utvidgas till att omfatta jämväl nämnda gruva.
Till komplettering av nyssnämnda framställning har kommerskollegium
sedermera överlämnat dels en den 18 december 1950 upprättad promemoria
rörande försörj ningsläget i fråga om koppar, zink och svavel, dels en till
kollegium inkommen, den 22 december 1950 dagtecknad skrivelse från
kommunalfullmäktige i Malå socken rörande omläggning av viss enskild
väg mellan Adaks by och den privata bebyggelsen Björkland i närheten av
Adakfältet.
Kommerskollegium har vidare med skrivelse den 20 februari 1951 överlämnat
en den 12 samma månad upprättad promemoria med förslag rörande
tillfällig brytning av svavelkis i Rudtjebäcksgruvan. För att igångsätta
driften vid gruvan enligt de riktlinjer, som angivas i promemorian, skulle
för investeringar i anläggningar m. m. erfordras ett belopp av 1 500 000
kronor. Jämväl i detta fall skulle driften handhavas av Bolidens gruvaktiebolag.
Till investeringar i gruvanläggningar m. m. inom de gruvfält, som inbegripits
i legodriftsavtalen — utom Adakfältet också Bjurforsfältet i Norsjö
socken och Rävlidenfältet i Lycksele socken — har riksdagen åren 1940
—1950 under kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket, anvisat anslag
å sammanlagt 14 616 500 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 129.
5
Förslag rörande legodrift vid Rudtjebäcksgruvan.
Kommerskollegium anför i sin skrivelse den 28 oktober 1950, att den
totala kvantiteten rikare malm, s. k. kompaktmalm, i Rudtjebäcksgruvan beräknas
uppgå till 3,3 miljoner ton. I genomsnitt håller denna malm enligt
kollegium ungefär 41,9 procent svavel, l,o procent koppar och 4,25 procent
zink. Kopparhalten i södra delen av malmkroppen har befunnits uppgå till
2—3 procent. Nämnda del av fyndigheten anses vad kopparhalten angår vara
likvärdig med de malmförekomster inom Adakfältet, som för närvarande
bearbetas.
I skrivelsen framhålles vidare, att råmalmen från Rudtjebäcksgruvan visat
en för anrikning godartad struktur och att utfallet av verkställd provanrikning
varit ganska tillfredsställande. Kommerskollegium finner visserligen
olägligt, att malmen har en viss halt av magnetkis, men anser, att halten
av sådan kis i slutprodukterna bör kunna nedbringas genom lämpliga anordningar
vid anrikningen.
Med ledning av resultatet av provanrikningen beräknar kommerskollegium,
att ur den brytbara råmalmen i Rudtjebäcksgruvan, i runt tal 3 miljoner
ton, kunna utvinnas 106 000 ton kopparslig med 21 000 ton koppar,
165 000 ton zinkslig med 86 000 ton zink och 1 920 000 ton svavelkisslig med
960 000 ton svavel. Enligt denna beräkning skulle av 1 000 ton råmalm erhållas
malmprodukter med ett innehåll av 7 ton koppar och 28,7 ton zink
samt 640 ton svavelkis.
Kommerskollegium framlägger i skrivelsen en av kostnadsberäkningar åtföljd
plan för gruvdrift i Rudtjebäcksgruvan samt för därmed sammanhängande
tillrednings- och anläggningsarbeten m. m. jämte anskaffning av
maskiner och inventarier. Kostnadsberäkningarna, vilka uppgivas vara grundade
på pris- och kostnadsnivån den 1 september 1950, ha enligt skrivelsen
verkställts av Bolidens gruvaktiebolag.
Enligt utbyggnadsprogrammet skulle på ca 276 meters nivå (Adakawägning)
eller på något större djup utföras en förbindelseort mellan Rudtjebäcksgruvan
och Lindsköldsgruvan samt mellan sistnämnda gruva och
Adakgruvan. Härigenom skulle man i första hand få möjlighet att inom
gruvfältet eftersöka malmfyndigheter, som ligga så djupt, att de icke med
nuvarande metoder kunna lokaliseras genom undersökningar från jordytan.
Förbindclseorten skulle också användas för transport av råmalm från
Adak- och Rudtjebäcksgruvorna till Lindsköldsgruvan, genom vars schakt all
inom Adakfältet bruten malm skulle uppfordras. Kostnaden för utförande
av förbindelseorten beräknas till 1 788 000 kronor.
I Rudtjebäcksgruvan har, enligt vad som framgår av skrivelsen, Sveriges
geologiska undersökning i samband med sina tidigare prospekteringsarbetcn
utfört vissa anläggningar,'' vilka efter smärre förstärkningar, utvidgningar
och kompletteringar kunna utnyttjas för gruvdriften. Bl. a. finnas
redan ett ca 215 meter djupt gruvschakt med uppfordringsanordningar samt
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 129.
fält- och tvärorter på ca 206 meters nivå. Nämnda schakt skulle enligt den
för gruvdriften uppgjorda planen användas för malmuppfordring, till dess
förbindelseorten mellan Rudtjebäcksgruvan och Lindsköldsgruvan blir färdig,
och därefter för interna transporter i gruvan.
De tillredningsarbeten och anläggningsarbeten under jord, som enligt
skrivelsen erfordras i Rudtjebäcksgruvan, skulle draga en kostnad av sammanlagt
1 826 000 kronor. För anläggningsarbeten ovan jord avses ett belopp
av tillhopa 222 000 kronor, däri inbegripet ett belopp av 50 000 kronor
för ombyggnad av en manskapsbarack till familjebostad. Kollegium anför,
att denna ombyggnad är behövlig för att en vakt skall kunna hållas vid
gruvan. Maskiner och inventarier för anläggningarna ovan jord skulle anskaffas
för en beräknad kostnad av 175 000 kronor. Gruvbolaget har vid sin
beräkning av denna post utgått från att viss redan befintlig utrustning,
varav en del tillhör Sveriges geologiska undersökning och en del tidigare
anskaffats för legodriften, skall kunna disponeras för driften vid Rudtjebäcksgruvan.
De nuvarande anläggningarna inom Adakfältet skulle enligt den framlagda
planen i så stor utsträckning som möjligt utnyttjas för driften vid
Rudtjebäcksgruvan. Det förutsättes därvid, att nämnda anläggningar såväl
under som ovan jord utvidgas och kompletteras i viss omfattning. Sålunda
skulle underjordsanläggningarna vid Lindsköldsgruvan utbyggas för en
kostnad, som av gruvbolaget uppskattas till 600 000 kronor. För anskaffning
av maskiner och inventarier att användas under jord beräknas ett
belopp av 893 000 kronor. Även vid denna uppskattning har gruvbolaget
förutsatt, att vissa maskiner och inventarier, som tillhöra Sveriges geologiska
undersökning eller förut anskaffats för legodriftens räkning, skola kunna
disponeras för den nya gruvdriften. Vad angår anläggningarna ovan jord
skulle enligt planen det nuvarande anrikningsverket vid Lindsköldsgruvan,
som är inrättat endast för utvinning av kopparslig, utbyggas för framställning
även av zinkslig och svavelkisslig ur rudtjebäcksmalmen. Denna utbyggnad
beräknas draga en kostnad av 2 634 000 kronor. Kostnaderna för
övriga vid Adak- och Lindsköldsgruvorna planerade anläggningsarbeten
ovan jord och därmed sammanhängande maskinanskaffningar m. m. uppskattas
till sammanlagt 517 000 kronor. Till följd av den planerade produktionsökningen
väntas vidare behov uppkomma av nya anordningar för utlastning
av slig vid Slagnäs järnvägsstation, dit malmprodukterna närmast
forslas för vidare befordran till Rönnskärsverken. För nämnda anordningar
har i kostnadskalkylen upptagits ett belopp av 120 000 kronor. Med hänsyn
till att gruvarbetarstyrkan kommer att ökas och då bostadstillgången
vid gruvfältet redan är knapp, anser kommerskollegium nödvändigt att låta
uppföra tre nya bostadshus, vart och ett med fyra lägenheter om tre rum
och kök. Kostnaden härför skulle uppgå till 400 000 kronor.
För konstruktionsarbeten, administration och oförutsedda utgifter m. m.
beräknar slutligen gruvbolaget ett belopp av 2 625 000 kronor.
Härjämte bör enligt kommerskollegii mening 260 000 kronor ställas till
7
Kungl. Maj.ts proposition nr 129.
förfogande för följande ändamål, nämligen 100 000 kronor för förbättring
av en enskild väg mellan Adaks by och den privata bebyggelsen Björkland
invid Adakfältet, 100 000 kronor för inlösen av vissa anläggningar, maskiner
och redskap in. m., som tillhöra Sveriges geologiska undersökning, samt
60 000 kronor för vissa geofysiska mätningar i den planerade förbindelseorten.
Kommerskollegium framhåller, att den enskilda vägen från Adaks by
till Björkland — där vägen ansluter sig till allmänna landsvägen mellan
Surliden och Kuorbevare gruva, d. v. s. Adakfältet — är 4 km lång, under det
att motsvarande förbindelse över den allmänna landsvägen har en längd av
8 km. Den enskilda vägen är emellertid enligt kollegium i så dåligt skick,
att den icke kan regelbundet trafikeras av bussar eller bilar. Kollegium
anser, att arbetskraftssituationen vid Adakfältet skulle bli lättare att bemästra,
om vägen och därmed kommunikationerna mellan Adaks by med
dess ganska stora bebyggelse och gruvfältet förbättrades.
I en till kommerskollegium ställd, den 22 december 1950 dagtecknad och
av kollegium den 29 samma månad till Kungl. Maj :t överlämnad skrivelse
ha kommunalfullmäktige i Malå socken anfört bl. a., att ifrågavarande väg
icke i sitt nuvarande skick kan bära den till följd av gruvdriften starkt
ökade trafikbelastningen. Enligt kommunalfullmäktiges uppfattning är det
av allmänt intresse att vägen så snart som möjligt ombygges.
Av en bilaga till kommerskollegii skrivelse framgår, att kostnaderna för
den önskade vägförbättringen i juni 1949 uppskattats till 113 000 kronor.
Kollegium framhåller, att någon förrättning jämlikt lagen den 3 september
1939 om enskilda vägar icke hållits och att vederbörande intressenters
skyldighet att deltaga i väghållningen sålunda icke fastställts; ej heller
har enligt kollegium klarlagts huruvida bidrag till vägförbättringen kan
erhållas från reservationsanslaget för bidrag till byggande av enskilda
vägar. Kollegium anser sig emellertid kunna utgå från att någon förbättring
av vägen icke kommer till stånd, såvida icke kronan för legodriftens
räkning bidrager med en avsevärd del av kostnaderna. Med hänsyn härtill
anser kollegium att ett belopp av 100 000 kronor bör beräknas för detta
ändamål.
De anläggningar, maskiner och redskap m. in., som Sveriges geologiska
undersökning använt vid sina arbeten i Rudtjebäcksgruvan, torde enligt
kommerskollegii skrivelse ha bekostats av medel från anslaget till malmletning.
Såsom förut omnämnts, har Bolidens gruvaktiebolag vid sin beräkning
av kostnaderna för anskaffning av maskiner in. in. för driften vid
Rudtjebäcksgruvan utgått från att en del av nyssnämnda utrustning skulle
disponeras för gruvdriften. Kollegium anser, att för den utrustning, som
sålunda skulle övertagas, bör beräknas viss ersättning åt Sveriges geologiska
undersökning bl. a. för att detta ämbetsverk skall kunna anskaffa
ny materiel i stället för den, som behöver tagas i anspråk för gruvdriften.
Ehuru anskaffningskostnaderna för ifrågavarande utrustning enligt vad
kollegium förmodar uppgått till mer än 100 000 kronor, anser ämbetsverket,
alt för ändamålet bör beräknas etl belopp av högst nämnda storlek.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 129.
De geofysiska mätningar, för vilka kommerskollegium beräknar en kostnad
av 60 000 kronor, skulle utföras av Sveriges geologiska undersökning
i den planerade förbindelseorten mellan de olika gruvorna och syfta till
att utröna förekomsten av hittills icke kända malmfyndigheter. Det synes
kollegium skäligt, att utgifterna för dessa mätningar skola belasta legodriften
och icke Sveriges geologiska undersöknings anslag.
Summan av de kostnader, Bolidens gruvaktiebolag enligt det föregående
beräknat för erforderliga investeringar i samband med planerad gruvdrift
i Rudtjebäcksgruvan, utgör 11 800 000 kronor. Härtill skulle komma det
av kommerskollegium för vissa särskilda ändamål avsedda beloppet av
260 000 kronor. Sammanlagt skulle sålunda för att genomföra utbyggnadsprogrammet
erfordras ett belopp av 12 060 000 kronor.
Kommerskollegium beräknar, att hela utbyggnaden skall kunna fullbordas
på omkring fyra år. Utvidgningen av anrikningsverket, vilken skulle
påbörjas så snart beslut fattats i ärendet, väntas taga omkring två år.
Under denna tid skulle malmfyndigheten i Rudtjebäcksgruvan tillredas för
en brytning av 100 000 ton råmalm per år. När anrikningsverket efter nyssnämnda
tvåårsperiod står färdigt att emottaga malmen från Rudtjebäcksgruvan,
skulle där påbörjas en provisorisk gruvdrift av nyssnämnda storleksordning.
Råmalmen skulle därvid forslas från gruvan till anrikningsverket
med lastbil. Den provisoriska gruvdriften skulle pågå omkring två
år. Efter denna tid, således omkring fyra år från det utbyggnadsarbetena
påbörjades, skulle enligt kollegii plan samtliga tillredningsarbeten vara
slutförda och gruvdrift i full avsedd omfattning igångsättas. Vid Rudtjebäcksgruvan
skulle då komma att brytas omkring 200 000 ton råmalm
per år.
För bedömning av det tillämnade företagets lönsamhet har Bolidens
gruvaktiebolag på anmodan av kommerskollegium utfört vissa beräkningar
rörande kostnaderna för gruvdriften och värdet av de malmprodukter, som
skulle kunna utvinnas. Resultatet av beräkningarna redovisas i kollegii skrivelse.
Produktionskostnaderna för de malmprodukter, som skulle erhållas
från malmen i Rudtjebäcksgruvan, ha av gruvbolaget beräknats till sammanlagt
39 kronor 19 öre per ton råmalm fritt Rönnskärsverken. I nämnda
kostnader har gruvbolaget inräknat såväl utgifterna för normal ersättningsanskaffning
som amortering och förräntning av ett nedlagt kapital om
11 800 000 kronor, vilket motsvarar de av gruvbolaget beräknade investeringskostnaderna.
Beräkningen av malmprodukternas värde har grundats på
antagna noteringar av 1 krona 80 öre per kg för koppar och 80 öre per kg
för zink samt ett pris på svavelkis om 35 kronor per ton, allt räknat fritt
Rönnskär. Vid dessa antaganden visar den utförda beräkningen, att det sammanlagda
produktionsvärdet fritt Rönnskär skulle komma att uppgå till
39 kronor 20 öre per ton råmalm eller ungefär samma belopp som de beräknade
produktionskostnaderna.
Kommerskollegium anför, att alla drift- och kapitalkostnader sålunda
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 129.
skulle bli täckta vid de antagna priserna; därest priserna bleve högre, skulle
vinst uppstå. Om däremot priserna skulle sjunka under vad som antagits,
komma, påpekar kollegium, kapitalkostnaderna ej att kunna täckas och i
sämsta fall ej heller driftkostnaderna.
Att med någon grad av säkerhet förutse prisutvecklingen fram till den
tidpunkt, då Rudtjebäcksgruvan kan väntas vara uttömd, är enligt kommerskollegii
mening helt uteslutet. Till ledning vid en bedömning av räntabilitetsutsikterna
lämnar emellertid kollegium i sin skrivelse vissa uppgifter
om den tidigare prisutvecklingen. Vad först angår koppar och zink
utgår kollegium från exportnoteringarna i Amerikas förenta stater. Noteringen
för koppar har enligt kollegium från 1947 legat över det vid beräkningarna
antagna kopparpriset och beträffande zink har samma förhållande
rått under alla de år, för vilka uppgifter lämnats i skrivelsen,
d. v. s. sedan 1945. Före andra världskriget ha, framhåller kollegium, ifrågavarande
priser nämnvärt överstigits blott enstaka år; däremot ha de
ofta underskridits. Kollegium erinrar emellertid om att pris- och lönenivåerna
i snart sagt alla ifrågakommande produktionsländer stigit avsevärt
och anser med hänsyn härtill, att en återgång till förkrigspriserna beträffande
koppar och zink förefaller mindre trolig.
Vad angår svavelkisslig förefinnes enligt kommerskollegium knappast
någon internationell marknad av samma omfattning och struktur som i
fråga om koppar och zink. För bedömningen av skäligheten av det vid
lönsamhetsberäkningen antagna priset på svavelkisslig, 35 kronor per ton,
hänvisar kollegium till en vid skrivelsen fogad sammanställning, upptagande
bl. a. det i den svenska handelsstatistiken redovisade genomsnittliga
värdet å importerad svavelkis. Av sammanställningen framgår, att detta
sedan år 1940 varit högre än det antagna priset och år 1949 uppgått till
över 43 kronor per ton.
Avsättningsmöjligheterna för den planerade produktionen av svavelkisslig
ur malm från Rudtjebäcksgruvan, vilken produktion skulle vid en årlig
brytning av 200 000 ton råmalm enligt kommerskollegii uppskattning
komma att uppgå till ca 128 000 ton per år, söker kollegium bedöma med
ledning bl. a. av en som bilaga till skrivelsen fogad översikt beträffande
landets försörjning med svavelkis och svavel. Ur ifrågavarande översikt
kunna hämtas följande uppgifter.
År
Produktion
Nettoimport1
Förbrukning
ton
ton
ton
Svavelkis: 1938
186 390
204 010
390 400
1939
191 737
163 145
354 882
1946
280 208
- 16 028
264 180
1947
310 571
- 9 051
301 520
1948
392 033
14 843
406 876
1949 2
424 007
41 986
465 993
1 Nettoimport = import — export; minustecken (—) utmärker exportöverskott.
2 Preliminär uppgift.
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 129.
År
Produktion
Nettoimport1
Förbrukning
ton
ton
ton
Svavel: 1938
17 793
48 053
65 846
1939
20 572
63 803
84 375
1946
21 738
50 154
71 892
1947
14 206
'' 55 148
69 354
1948
12 333
55 544
67 877
1949 2
11958
50 691
62 649
Till försörjningsöversikten fogar kommerskollegium följande kommentar.
I fråga om svavelkis fylldes landets behov före andra världskriget i regel
med import till över hälften. De närmaste åren efter kriget kunde hela den
egna produktionen ej avsättas inom landet, men överskottet kunde utan
svårighet exporteras. De senaste åren har den inhemska förbrukningen
stegrats så mycket att produktionen trots avsevärd ökning ej motsvarat
densamma.
Svavel kan ersätta svavelkis och är vid användningen bekvämare. Den
svenska svaveltillverkningen (numera endast vid Kvarntorps skifferoljeverk)
är ej särdeles stor, varför import hittills alltid har förekommit. Emellertid
har importen på senare tid sjunkit, vilket innebär att stegringen av
förbrukningen av svavelsubstans täckts med svavelkis i stället för gediget
svavel. Detta torde sammanhänga med att förbrukarna i allt större utsträckning
börjat använda den vid flotationsanrikning erhållna svavelkissligen,
vilken till en början möttes av ett visst misstroende och kanske ibland
ej heller lämpade sig för förbrukarnas förbränningsugnar.
Fördelningen av landets förbrukning av svavelkis och svavel på olika
användningsområden belyses av följande ur kommerskollegii skrivelse hämtade
uppgifter, vilka avse förhållandena år 1948.
Procent av totalförbrukningen:
Svavelkis Svavel
Tillverkning av sulfitcellulosa......... 38,3 90,5
superfosfat........... 24,9 —
svavelsyra........... 35,8 —
andra produkter..... 1,0 9,5
Summa procent 100,0 100,0
I anslutning till dessa uppgifter anför kommerskollegium, att det åtminstone
teoretiskt är tänkbart, att sulfitcellulosaindustriens hela behov av
svavelsubstans skulle kunna fyllas med svavelkis.
Enligt kommerskollegium kan ett ton svavel såsom råvara anses likvärdigt
med två ton svavelkis. Kollegium meddelar följande uppgifter rörande
landets förbrukning, produktion och nettoimport av svavelkis och
till svavelkis på grundval av nyssnämnda förhållande omräknat svavel.
1 Nettoimport = import — export.
’ Preliminär uppgift.
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 129.
Förbrukning Produktion Nettoimport
•^■r ton ton ton
1947 ........... 440 228 339 983 ''100 245
1948 ........... 542 630 416 699 125 931
1949 ........... 594 291 447 923 146 368
Utgående från de anförda försörj ningssiffrorna anser kommerskollegium
det icke uteslutet, att avsättning på den inhemska marknaden kan vinnas
för den planerade produktionen av svavellcisslig — ca 128 000 ton per år
— därest industriens förbrukning av svavelsuhstans håller sig på de senaste
årens ganska höga nivå. Även om sulfitcellulosaindustriens förbrukning
framdeles icke skulle komma att öka i någon högre grad, torde man
dock enligt kollegium kunna förvänta ett stigande behov av .svavelsubstans
för framställning av superfosfat och svavelsyra.
Beträffande exportmöjligheterna i fråga om svavelkis framhåller kommerskollegium,
att det under de senaste åren icke varit svårt att finna
utländska köpare till .svensk svavelkis. Vad angår den framtida utvecklingen
säger sig kollegium icke våga uttala någon bestämd mening. Kollegium
anför, att Spanien, Portugal, Norge och Cypern, som före det senaste
världskriget voro framträdande produktions- och exportländer, de
senaste åren börjat uppträda på marknaden i större utsträckning.
Huruvida det i verkligheten skall kunna lyckas att vinna avsättning
för hela den kvantitet svavelkis, som årligen skulle komma att produceras
av malmen från Rudtjebäcksgruvan, kan emellertid enligt kommerskollegium
icke med bestämdhet förutsägas, eftersom även lokala faktorer,
exempelvis fraktförhållanden, kunna spela in. Kollegium erinrar om att de
ganska höga fraktkostnaderna för transporterna mellan Adakfältet och
exempelvis Skelleftehamn komma att verka ofördelaktigt för en produkt
med så förhållandevis lågt värde per ton som svavelkis. Det kan vidare enligt
kollegium befaras, att den från Rudtjebäcksgruvan härrörande svavelkissligen
kommer att besväras av en viss halt av magnetkis, något som
skulle nedsätta sligens kvalitet ur vissa synpunkter. Kollegium framhåller
också, att man försiktigtvis bör räkna med att genom flotationsanrikning
utvunnen svavelkisslig, sådan som den här ifrågavarande, kan komma
att i högre grad än importerad kis bli utsatt för prissänkande faktorer.
I det för lönsamhetsbedömningen beräknade värdet av de från Rudtjebäcksgruvan
härrörande malmprodukterna, 39 kronor 20 öre per ton råmalm,
ingår enligt kommerskollegium värdet av svavelkissligen — vid ett
antaget pris per ton slig av 35 kronor — med icke mindre än 22 kronoi
40 öre eller med drygt 57 procent. Försäljningspriset och avsättningsförhållandena
för svavelkissligen kunna med hänsyn härtill, såsom kollegium
ock framhåller, väntas få stor betydelse för det ekonomiska utfallet av
driften vid Rudtjebäcksgruvan. Detta förhållande i förening med vad som
anförts rörande svavelkismarknaden har kommit kollegium att hysa viss
tvekan huruvida Rudtjebäcksgruvan borde drivas i den utsträckning som
förutsatts i skrivelsen. Kommerskollegium framhåller också såsom ett al
-
12
Kungl. Maj. ts proposition nr 129.
ternativ möjligheten av att tillgodogöra enbart den södra, kopparrikare delen
av malmkroppen. Härigenom skulle bl. a. åtskilliga av de planerade investeringarna
kunna undvikas. Någon närmare utredning rörande detta alternativ
framlägges dock icke.
Kommerskollegium anför i sin skrivelse vissa allmänna skäl för att nu
påbörja gruvdrift i Rudtjebäcksgruvan. Därvid erinras om att malmen i
Adak- och Lindsköldsgruvorna vid årlig brytning i nuvarande omfattning
kan beräknas vara slut omkring år 1957. Kollegium framhåller visserligen
olika omständigheter, som kunna medföra, att gruvornas livslängd blir
större. Vidare anföres, att undersökningar pågå för konstaterande, huruvida
icke malm förekommer på större djup i gruvorna än hittills är känt.
Kollegium anser det emellertid icke uteslutet, att såväl Adak- som Lindsköldsgruvan
måste såsom siutbrutna övergivas inom ett tiotal år. Adakfältets
industrianläggningar ovan jord samt bostäder m. in. komma då enligt
kollegium att fortfarande vara fullt brukbara men kunna på grund
av sitt läge knappast få nämnvärd användning, därest icke ny gruvdrift
kan komma till stånd.
Genom att upptaga drift i Rudtjebäcksgruvan skulle sålunda den fördelen
ernås, att nämnda industrianläggningar och bostäder in. m. kunde utnyttjas
mera fullständigt. Kommerskollegium framhåller därjämte, att det
vid Adakfältet uppväxta gruvsamhällets bestånd komme att säkras för ej
obetydlig tid framåt. Det torde enligt kollegium vara av stor betydelse också
för den omgivande trakten, att gruvdriften fortsättes.
I skrivelsen anföres vidare, att de framlagda planerna beträffande Rudtjebäcksgruvan
bl. a. även syfta till att möjliggöra en grundlig ytterligare undersökning
av det malmförande området. En undersökningskampanj av något
slag bör enligt kommerskollegii mening i vart fall utföras i god tid innan
gruvdriften i Adakfältet nedlägges.
Därest de framlagda planerna komme att förverkligas inom en snar framtid
skulle, framhåller kommerskollegium, ytterligare den fördelen vinnas,
att driften vid Adakfältet kunde anpassas efter växlande konjunkturer och
behov. Särskilt med tanke på att vissa svårigheter eventuellt kunna uppstå
för svavelkissligens avsättning, vilken är i hög grad beroende bl. a. av sysselsättningen
inom sulfitcellulosaindustrien, ha nämligen enligt kollegium planerna
utformats på sådant sätt, att brytningen kan i viss mån alternativt
förläggas till Adak-Lindsköldsgruvorna — där enda produkten är kopparslig
— eller till Rudtjebäcksgruvan.
Med stöd av vad sålunda anförts föreslår kommerskollegium, att åtgärder
vidtagas för utnyttjande av malmtillgångarna i Rudtjebäcksgruvan i enlighet
med de i skrivelsen framlagda planerna. Kollegium förutsätter därvid,
att driften vid Rudtjebäcksgruvan lägges under samma förvaltning som den
nuvarande driften i Adakfältet, d. v. s. inordnas i legodriften. Bolidens gruvaktiebolag
har enligt kollegium förklarat sig villigt medgiva, att det nu gällande
legodriftsavtalet utvidgas till att omfatta även de utmål, till antalet
sju, inom vilka Rudtjebäcksgruvan är belägen. Kollegium anhåller om be
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 129.
13
myndigande att med gruvbolaget härom träffa överenskommelse i huvudsaklig
överensstämmelse med ett till skrivelsen fogat utkast. Då det enligt
kollegium är möjligt, att ytterligare utmål i anslutning till Rudtjebäcksfyndigheten
kunna komma att anvisas, hemställer ämbetsverket om bemyndigande
att med gruvbolaget ingå motsvarande avtal rörande sådana tillkommande
utmål, i den mån där uppträdande malmer böra utnyttjas i samband
med legodriften i Adakfältet.
Kostnaderna för den planerade utbyggnaden av gruvanläggningar m. m.
ha, såsom förut nämnts, av Bolidens gruvaktiebolag beräknats till It 800 000
kronor. Av detta belopp skulle, enligt vad kommerskollegium förutser,
2 600 000 kronor komma att förbrukas under den första och 5 200 000 kronor
under den andra tolvmånadersperioden av utbyggnadstiden. Under den
första tolvmånadersperioden väntas dessutom de av kollegium beräknade
medlen till inlösen av viss Sveriges geologiska undersökning tillhörig utrustning
och till vägförbättring, sammanlagt 200 000 kronor, komma att
behöva tagas i anspråk. Kommerskollegium hemställer, att ett belopp av
(2 600 000 + 5 200 000 + 200 000 =) 8 000 000 kronor, motsvarande vad
sålunda skulle komma att erfordras under de två första tolvmånadersperioderna,
måtte ställas till ämbetsverkets förfogande.
Tillika hemställer kommerskollegium om bemyndigande att för Kungl.
Maj :ts och kronans räkning i den utsträckning, som kan anses önskvärd
med hänsyn till legodriften i Adakfältet, deltaga i kostnaderna för underhåll
och förbättring av den förutnämnda enskilda vägen mellan Adaks by
och Björkland.
I förutnämnda av kommerskollegium överlämnade promemoria den 18 december
1950 rörande försörjningsläget i fråga om koppar, zink och svavel
anföres, att det vid arbetet inom Paris-organisationen (OEEC) konstaterats,
att försörj ningsläget beträffande åtskilliga förnödenheter på sista tiden allvarligt
försämrats. I promemorian anföres vidare.
Vid sammanträden inom OEEC vid månadsskiftet november/december
har påtalats en bestämd brist i fråga om bland annat koppar, zink och svavel,
för vars avhjälpande åtgärder vore av nöden. Beträffande exempelvis
nativl svavel hade läget förvärrats genom att U. S. A. först sänkt sina utfästelser
om leveranser till deltagareländerna till 400 000 ton år 1951, vilken
kvantitet sedan ytterligare nedsatts till 250 000 ton. Behovet per år uppskattades
till cirka 800^000 ton och rapporter hade ingått om att i England,
Frankrike och Belgien vissa svavelförbrukande industrier redan hade inställt
driften.
Rörande koppar hade ett akut bristläge — ehuru tills vidare icke av storre
omfattning — konstaterats i fråga om Österrike, Danmark och Sverige, varför
omedelbara hjälpaktioner diskuterades.
Såsom tidigare omnämnts, har kommerskollegium vidare med skrivelse
den 20 februari 1951 överlämnat en promemoria rörande tillfällig brytning
av svavelkis i Rudtjebäcksgruvan. Enligt promemorian har i anledning av
en hemställan av ordföranden i statens handels- och industrikommission
undersökts huruvida det vore möjligt att med hänsyn till det aktuella för
-
14
Iiungl. Maj.ts proposition nr 129.
sörjningsläget omedelbart igångsätta produktion av svavelkis ur malm från
nämnda gruva. Som resultat av undersökningen framlägges i promemorian
en plan, enligt vilken i Rudtjebäcksgruvan under innevarande och nästa år
skulle brytas sammanlagt 68 000 ton råmalm. Denna malm skulle med lastbil
forslas den 65 km långa vägen till Kristinebergs anrikningsverk, som
tillhör Bolidens gruvaktiebolag. Genom behandling av malmen därstädes
skulle kunna utvinnas ca 43 500 ton svavelkisslig samt metallsliger, innehållande
i runda tal 500 ton koppar och 2 000 ton zink.
För ifrågavarande tillfälliga malmbrytning vid Rudtjebäcksgruvan skulle
erfordras investeringar enligt följande av Bolidens gruvaktiebolag upprät
-
tade, i promemorian återgivna plan.
Kronor
Tillredningar under jord ................................... 165 150
Tillredningar ovan jord .................................... 50 000
Industribyggnader ........................................ 72 000
Förstärkning av körväg inom gruvområdet.................... 25 000
Kraftledning .............................................. 25 000
Maskiner m. m. under jord.................................. 207 000
Maskiner in. m. ovan jord .................................. 182 000
Oförutsedda utgifter ...................................... 72 610
Tillägg för prisstegring V» 1950—1951 .................... 119 240
Allmänna omkostnader, utjämning .......................... 147 000
Summa kronor 1 065 000
Utom de nämnda investeringskostnaderna beräknas enligt promemorian
100 000 kronor till inlösen av Sveriges geologiska undersöknings anläggningar
m. m., 155 000 kronor till uppförande av en ny arbetarbostad för fyra
familjer och 140 000 kronor till förbättring av vägen mellan Adaks by och
Björkland. Beträffande de två sistnämnda kostnadsposterna anföres i promemorian
i stort sett följande.
I ovannämnda beräkning över investeringskostnaderna för den nu föreslagna
tillfälliga brytningen äro icke medtagna några kostnader för arbetarbostäder
eller dylikt. Behovet av arbetskraft beräknas uppgå till 22 å 25
man, exklusive sådana som kunna komma att sysselsättas vid å entreprenad
utlämnade anläggningar ovan jord. Då det rör sig om en tillfällig brytning
under begränsad tid torde man i fråga om arbetarnas förläggning kunna i
stor utsträckning lita till provisoriska anordningar. Med hänsyn till att arbetartillgången
vid den nu pågående legodriften är tämligen knapp synes
det emellertid nödvändigt att åtminstone ett av de förut föreslagna tre 4- farnilj shusen snarast blir uppfört. Kostnaderna för ett sådant hus beräknades
tidigare till 133 000 kronor. Detta belopp torde nu böra höjas med cirka
15 procent eller till cirka 155 000 kronor.
Såsom anfördes i kollegii skrivelse den 28 oktober 1950, skulle arbetskraltssituationen
lättas, om den enskilda vägen Adak (Adaks by)—Björkland
bleve förbättrad. Förbättringsarbetena beräknades i juni 1949 kosta
113 000 kronor. Kostnaden torde innevarande år kunna uppskattas bliva åtminstone
25 procent högre, eller cirka 141 000 kronor, möjligen ännu högre.
Kungl. Mcij:ts proposition nr 129.
15
Huru stor del, som efter förrättning i föreskriven ordning skulle komma
att falla på legodriften, kan nu icke förutses, men man synes kunna utgå
ifrån att någon vägförbättring icke kommer till stånd om icke legodriftens
andel sättes till nästan hela förbättringskostnaden. Förslagsvis beräknas
denna post till 140 000 kronor.
I den promemorian åtföljande skrivelsen anför kommerskollegium, att
det synes lämpligast, att den ur legodriftens synpunkter önskvärda vägförbättringen
helt bekostas av medel, som disponeras för legodriftens räkning.
Härigenom skulle nämligen förrättning enligt lagen om enskilda vägar samt
därmed följande omgång och tidsutdräkt kunna undvikas.
Sammanlagt skulle investeringskostnaderna enligt promemorian komma
att uppgå till (1 065 000 + 100 000 + 155 000 + 140 000 =) i runt tal
1 500 000 kronor. Av detta belopp uppgivas ca 1 400 000 kronor avse investeringar
i anläggningar m. in., som äro upptagna jämväl i den av kommerskollegium
i skrivelse den 28 oktober 1950 framlagda större utbyggnadsplanen.
Återstoden av beloppet eller 100 000 kronor hänför sig däremot till sådana
investeringar, vilka uteslutande betingas av den här föreslagna begränsade
gruvdriften.
Självkostnaden per ton bruten råmalm beräknas i promemorian enligt
följande sammanställning.
Kronor
Driftkostnader inkl. allmänna omkostnader .................... 12:93
Amortering av 100 000 kronor ................................ 1:47
Tonavgift .................................................... —: 50
Säkerhetspålägg och utjämning .............................. 2: 10
Summa kronor per ton råmalm 17:—
Vid denna beräkning har, som framgår av sammanställningen, driften belastats
med kapitalkostnader endast i vad avser amortering av 100 000 kronor
och sålunda icke med ränta och amortering å hela det nedlagda kapitalet,
vilket såsom nyss nämnts beräknas uppgå till 1 500 000 kronor. Den
i sammanställningen uppförda tonavgiften avser ersättning för substansminskning
inklusive avgäld till markägaren.
I promemorian föreslås, att råmalmen från Rudtjebäcksgruvan skall övertagas
av Bolidens gruvaktiebolag till förutnämnda självkostnadspris av 17
kronor per ton och att kommerskollegium bemyndigas att med gruvbolaget
härom ingå överenskommelse, gällande för åren 1951 och 1952. I kollegii
missivskrivelse den 20 februari 1951, med vilken promemorian överlämnats,
anföres emellertid, att det med hänsyn till omständigheterna synes
lämpligare att tills vidare icke, eller i vart fall icke för den angivna tidrymden,
fastställa de villkor på vilka råmalmen skall övertagas av gruvbolaget;
avtal härom bör enligt kollegii mening göras beroende på Kungl.
Maj :ts prövning framdeles.
Enligt promemorian räknar Bolidens gruvaktiebolag med att kunna leverera
den ur råmalmen från Rudtjebäcksgruvan tillverkade svavelkissligen till
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 129.
ett pris av 70 kronor per ton fritt Rönnskär. Nämnda pris uppgives motsvara
bolagets självkostnader för tillverkningen, sedan denna gottskrivits
värdet av metallinnehållet i råmalmen med belopp motsvarande 2 kronor 50
öre per kg koppar och 1 krona 20 öre per kg zink. Vid nuvarande noteringar
å nämnda metaller, 2 kronor 80 öre respektive 2 kronor per kg, skulle vinst
uppstå för bolaget.
Remissyttranden.
Över kommerskollegii framställning den 28 oktober 1950 ha remissutlåtanden
avgivits av statskontoret, Sveriges geologiska undersökning, statens
handels- och industrikommission samt fullmäktige i riksgäldskontoret.
Statskontoret, som förklarar sig icke kunna bedöma riktigheten av de
gjorda kalkylerna, ifrågasätter, huruvida det kan anses välbetänkt att i nuvarande
statsfinansiella läge investera medel av den storlek varom här är
fråga i en verksamhet, vars lönsamhet på längre sikt icke kan med säkerhet
bedömas. Enligt statskontorets mening kunna några särskilt vägande
skäl för att omedelbart igångsätta arbetena knappast anses föreligga. Ämbetsverket
berör vidare bl. a frågan om medel till förbättring av den enskilda
vägen Adaks by—Björkland och anför därvid, att statsbidrag i första
hand bör utgå från det för dylika ändamål avsedda anslaget och att
gruvdriften torde böra belastas med så stor andel av övriga kostnader, som
kan anses belöpa på densamma. Hel befrielse från bidragsskyldighet för
övriga intressenter synes enligt statskontorets uppfattning icke böra ifrågakomma.
Fullmäktige i riksgäldskontoret finna de framlagda kalkylerna omsorgsfullt
och försiktigt gjorda. Trots vissa betänkligheter och trots nödvändigheten
att i rådande statsfinansiella läge såvitt möjligt begränsa statens kapitalinvesteringar,
ha fullmäktige ansett sig böra tillstyrka kommerskollegii
framställning.
Sveriges geologiska undersökning, som tillstyrker kommerskollegii förslag,
erinrar om att halten av ädelmetaller i rudtjebäcksmalmen icke bör
helt förbigås, då resultatet av den verkställda provanrikningen givit vid
handen, att dylika metaller till ett värde av ca 1 krona kunna utvinnas per
ton råmalm.
Ämbetsverket framhåller vidare, att en arbetsstyrka om ca 15 man måst
avskedas, då ämbetsverkets undersökningsarbeten under jord i Rudtjebäcksgruvan
avslutades vid ingången av innevarande budgetår. Det synes
ämbetsverket angeläget, att dessa arbetare i den mån de så önska tillerkännes
förmånsrätt till anställning i legodriften, när verksamhet åter upptages
vid gruvan.
Statens handels- och industrikommission, som vid remissvarets avgivande
haft att taga i övervägande jämväl den av kommerskollegium överlämnade
promemorian rörande försörj ningsläget i fråga om koppar, zink
och svavel, anser att utom försörj ningsskäl även praktiska och sociala skäl
17
Kungl. Maj.ts proposition nr 129.
tala för att upptaga drift i Rudtjebäcksgruvan. Kommissionen finner nödvändigt,
att denna gruvdrift lägges under samma förvaltning som driften
vid Adakfältet i övrigt, d. v. s. inordnas i legodriften, och tillstyrker därför,
att legodriftsavtalet med Bolidens gruvaktiebolag utsträckes till att omfatta
de utmål, inom vilka Rudtjebäcksgruvan är belägen.
Det förefaller kommissionen, som om nu rådande svårigheter på den internationella
råvaruförsörjningens område — vilka svårigheter enligt vad
kommissionen anser kunna bli långvariga — i och för sig motivera en
undersökning av förutsättningarna för att genom forcering av förberedelsearbetena
möjliggöra ett tidigare utnyttjande av malmfyndigheten i
Rudtjebäcksgruvan än vad kommerskollegium förutsatt i sin skrivelse den
28 oktober 1950.
Departementschefen.
Sedan år 1941 har Bolidens gruvaktiebolag i enlighet med särskilda överenskommelser
mellan kommerskollegium för Kungl. Maj :t och kronan samt
gruvbolaget — de s. k. legodriftsavtalen — för statens räkning omhänderhaft
gruvdriften å vissa kronan tillhöriga eller till kronan upplåtna malmmyndigheter
i Västerbottens län. Det nu gällande legodriftsavtalet, som ingicks
föregående år och som gäller till och med år 1960, avser malmbrytning
och viss därmed sammanhängande verksamhet vid Adakgruvan och
Lindsköldsgruvan inom Adakfältet i Malå socken. Vid dessa gruvor med
tillhörande anläggningar, däribland ett anrikningsverk vid Lindsköldsgruvan,
har under de senaste åren huvudsakligen producerats kopparslig, innehållande
mindre mängder guld och silver. Det må här erinras om att driften
vid nämnda gruvor på sin tid upptogs för att landets försörjning med i
första hand koppar skulle förbättras. Förväntningarna i detta avseende få
anses ha blivit infriade; enligt uppgifter från kommerskollegium beräknas
produktionen inom Adakfältet under åren 1941—1949 ha motsvarat 15 843
ton och under år 1950 3 700 ton färdig koppar. Tillhopa skulle sålunda enligt
dessa uppgifter, av vilka den sistnämnda är preliminär, genom gruvdriften
inom Adakfältet ha erhållits ett tillskott av koppar om inemot 20 000 ton.
I omedelbar närhet av Adakfältet ligger Rudtjebäcksgruvan, vilken malmfyndighet
■— i likhet med fyndigheterna inom Adakfältet — upptäckts och
närmare utforskats av Sveriges geologiska undersökning. Rudtjebäcksgruvan
har beräknats innehålla i runt tal 3 miljoner ton brytbar malm av sådan
beskaffenhet, att ur 1 000 ton av densamma kunna utvinnas 640 ton svavelkis
samt malmprodukter med ett innehåll av uppskattningsvis 7 ton koppar
och 28,7 ton zink.
Kommerskollegium har nu inkommit med två förslag om utnyttjande av
denna malmfyndighet. Enligt båda förslagen skulle gruvdriften i legodriftsform
handhavas av Bolidens gruvaktiebolag. Detta bolag har upprättat planer
för erforderliga tillrednings- och anläggningsarbeten samt anskaffningar
2 Dihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 129.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 129.
av maskiner och inventarier ävensom utfört beräkningar rörande investeringskostnader
och väntat driftsresultat.
Det första, mera omfattande förslaget innebär i huvudsak följande. Mellan
Rudtjebäcksgruvan, Lindsköldsgruvan och Adakgruvan skulle på ca 276 meters
djup utföras en förbindelseort, vilken skulle dels tjäna som utgångspunkt
för djupundersökningar i gruvfältet, dels användas för malmtransporter. I
Rudtjebäcksgruvan tänkas i första hand vissa av Sveriges geologiska undersökning
utförda anläggningar, däribland ett 215 meter djupt gruvschakt med
tillhörande system av fält och tvärorter ävensom viss maskinell utrustning,
komma till användning; därutöver skulle tillrednings- och anläggningsarbeten
utföras samt maskiner m. m. anskaffas i den utsträckning, som
erfordras för den planerade gruvdriften. Det förutsättes vidare att anrikningsverket
vid Lindsköldsgruvan utbygges, så att svavelkisen och zinken i
rudtjebäcksmalmen skola kunna tillgodogöras där, vilket icke är möjligt för
närvarande. De övriga nuvarande anläggningarna inom Adakfältet skulle
utnyttjas för den nya gruvdriften i så stor utsträckning som möjligt samt
för detta ändamål utvidgas och kompletteras i ej ringa omfattning. Vissa
nya lastningsanordningar för produkterna från gruvdriften skulle utföras
vid järnvägsstationen Slagnäs.
Med tanke på den erforderliga ökningen av gruvarbetarstyrkan och på
den redan nu knappa tillgången på bostäder vid gruvfältet skulle enligt förslaget
vidare uppföras tre nya bostadshus, vart och ett med fyra lägenheter
om tre rum och kök.
Inklusive kostnader för konstruktionsarbeten, administration och en post
för oförutsedda utgifter m. m. beräknas totalkostnaden för genomförande av
detta utbyggnadsprogram till 11 800 000 kronor vid den pris- och lönenivå
som rådde omkring den 1 september 1950.
Kommerskollegium föreslår dessutom, att 200 000 kronor ställas till förfogande
för vissa särskilda ändamål i samband med gruvdriftens utvidgning.
Av nämnda belopp skulle 100 000 kronor användas till förbättring av den
enskilda vägen mellan Adaks by och Björkland i närheten av gruvfältet.
Härigenom skulle kommunikationerna mellan gruvfältet och den ganska
stora bebyggelsen i Adaks by väsentligt förbättras. Detta skulle enligt kollegii
mening vara till fördel för arbetskraftssituationen vid gruvorna. Vidare
avser kollegium högst 100 000 kronor till inlösen av vissa Sveriges geologiska
undersökning tillhöriga anläggningar, maskiner och redskap, vilka
tidigare torde ha bekostats från anslaget till malmletning och som nu
skulle avstås till förmån för legodriften. Slutligen skulle 60 000 kronor
disponeras för vissa geofysiska mätningar i den förut omtalade förbindelseorten
mellan gruvorna i gruvfältet.
Kommerskollegium beräknar att detta utbyggnadsprogram kan genomföras
på omkring fyra år. Anrikningsverkets ombyggnad skulle vara fullbordad
efter två år; därefter skulle en begränsad brytning — av ca 100 000
ton malm per år — kunna börja i Rudtjebäcksgruvan. Efter ytterligare två
år skulle gruvdriften kunna utvidgas till full avsedd omfattning med en
Kungl. Maj:ts proposition nr 129.
19
malmbrytning av ca 200 000 ton per år. Detta motsvarar en årlig framställning
av 128 000 ton svavelkis samt malmprodukter med ett beräknat innehåll
av 1 400 ton koppar och 5 740 ton zink.
Företaget skulle enligt de framlagda beräkningarna bli ekonomiskt självbärande
vid priser på koppar, zink och svavelkis, som ligga ej oväsentligt
under de nuvarande. Kollegium yppar visserligen en viss tveksamhet beträffande
räntabiliteten på längre sikt men förordar dock, under framhållande
av olika ekonomiska, sociala och tekniska fördelar med förslaget, att detta
förverkligas. Kollegium hemställer att medel till de första två årens investeringar,
sammanlagt 8 miljoner kronor, anvisas för ändamålet.
Statskontorets remissutlåtande i ärendet ger uttryck för starka betänkligheter,
grundade i främsta rummet på det nuvarande statsfinansiella läget
och den av kommerskollegium antydda ovissheten i fråga om den framtida
lönsamheten. Riksgäldsfullmäktige anse sig, trots betänkligheter av liknande
art, böra tillstyrka kommerskollegii framställning. Även Sveriges geologiska
undersökning samt statens handels- och industrikommission biträda
förslaget. Undersökningen framhåller bl. a. angelägenheten av att de arbetare,
som deltagit i ämbetsverkets nu avslutade arbeten vid Rudtjebäcksgruvan,
tillerkännes förmånsrätt till anställning vid gruvan, när verksamhet
där åter upptages. Statens handels- och industrikommission ifrågasätter,
under åberopande av rådande svårigheter beträffande råvaruförsörjningen,
en sådan forcering av förberedelserna, att malmfyndigheten i Rudtjebäcksgruvan
skulle kunna utnyttjas tidigare än vad kommerskollegium tänkt
sig.
Förutsättningarna i sistnämnda avseende ha belysts av en undersökning,
som företagits av kommerskollegium på anmodan av ordföranden i handelsoch
industrikommissionen. Denna undersökning har utmynnat i ett andra
förslag, vilket avser en tillfällig brytning i Rudtjebäcksgruvan under innevarande
och nästa år av 68 000 ton råmalm. En gruvdrift av denna omfattning
beräknas möjliggöra framställning av 43 500 ton svavelkis samt malmprodukter
med ett innehåll av i runda tal 500 ton koppar och 2 000 ton zink.
För den tillfälliga malmbrytningen skulle enligt den av kommerskollegium
överlämnade promemorian i ämnet erfordras investeringar till en kostnad
av i runt tal 1 500 000 kronor. Vid beräkningen av denna kostnad har hänsyn
tagits till den senaste tidens pris- och lönestegring. Av nyssnämnda belopp
skulle 1 065 000 kronor användas för tillrednings- och anläggningsarbeten
samt anskaffning av maskiner och inventarier m. in. Vidare ha i
investeringsplanen för den tillfälliga brytningen upptagits den förut omtalade
förbättringen av den enskilda vägen mellan Adaks by och Björkland
samt uppförandet av ett bostadshus med fyra trerumslägenheter. I fråga
om vägförbältringen har kollegium föreslagit, att erforderliga medel, vid
nuvarande kostnadsnivå beräknade till 140 000 kronor, ställas till förfogande
i sådan utsträckning, att arbetet på vägen kan utföras oberoende av
kontanta insatser från de enskilda vägintressenternas sida. Härigenom
skulle nämligen undvikas den tidsutdräkt, som skulle vara förenad med för
-
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 129.
rättning enligt lagen om enskilda vägar för fastställande av de enskilda intressenternas
bidragsskyldighet. För bostadshuset avses 155 000 kronor.
Kollegium har även i denna plan beräknat ett belopp av högst 100 000 kronor
för ersättning till Sveriges geologiska undersökning för vissa anläggningar,
maskiner och redskap m. m., som sistnämnda ämbetsverk skulle
avstå till legodriften. Summan av de nämnda posterna, 1 460 000 kronor,
har avrundats till 1 500 000 kronor. Av det större utbyggnadsprogrammet
har icke medtagits exempelvis utförandet av förbindelseorten eller utbyggnad
av anrikningsverket vid Lindsköldsgruvan. Malmens anrikning skulle
enligt förslaget ske vid Bolidens gruvaktiebolags anläggningar i Kristineberg,
som ligga 65 km från Rudtjebäcksgruvan. Enligt den promemoria,
som ligger till grund för förslaget, skulle det pris, gruvbolaget skulle betala
för malmen, motsvara de på visst sätt beräknade självkostnaderna för brytningen.
Kollegium har emellertid ansett lämpligare, att avtal om priset göres
beroende på särskild prövning av Kungl. Maj :t.
Till följd av den internationella utvecklingen har, såsom ock framgår av
vissa handlingar i ärendet, landets försörjning med vissa råvaror på senaste
tiden försämrats. Icke minst gäller detta i fråga om tillförseln av de produkter,
som skulle erhållas, därest malmbrytning komme i gång vid Rudtjebäcksgruvan.
Särskilt skulle det därvid väntade tillskottet av svavelkis, som
vid industriell användning kan i viss utsträckning ersätta svavel, vara välkommet
i nuvarande läge. Flera viktiga industrier, exempelvis sulfitcellulosaindustrien,
äro nämligen för sin drift starkt beroende av en tillräcklig
tillgång på svavelsubstans. En brist på dylikt material skulle omedelbart
kunna få menliga följder bl. a. för landets export. Utsikterna att öka tillförseln
av gediget svavel synas för närvarande små. Jag anser därför angeläget
att den nu anvisade möjligheten till en utvidgning av den inhemska
produktionen av bl. a. svavelkis utnyttjas utan onödigt dröjsmål och förordar
sålunda, att förberedelser för malmbrytning vid Rudtjebäcksgruvan snarast
vidtagas.
Vid genomförande av kommerskollegii först framlagda förslag, som syftar
till en mera omfattande gruvdrift vid Rudtjebäcksgruvan med investeringar
till ett belopp av i runt tal 12 000 000 kronor, skulle någon egentlig
malmbrytning vid gruvan icke komma till stånd förrän efter omkring två
år. Någon omedelbar lättnad för försörjningen skulle således i detta fall icke
åstadkommas. Det andra förslaget, vilket avser en tillfällig malmbrytning
av ringare omfattning, skulle kräva en avsevärt mindre investering och samtidigt
innebära, att malmbrytningen kunde påbörjas efter jämförelsevis kort
tid. I betraktande av såväl de aktuella försörjningssvårigheterna som nödvändigheten
att såvitt möjligt begränsa statens utgifter för investeringsändamål
synes detta förslag i nuvarande läge vara att föredraga. Visserligen
kan det antagas, att den tillfälliga brytningen ur driftsekonomiska synpunkter
är mindre tillfredsställande; bl. a. kan det invändas, att råmalmen enligt
förslaget skulle få fraktas lång väg för att undergå vidare behandling,
vilket givetvis måste föranleda merkostnader. Det kan vidare erinras, att
Kungl. Maj:ts proposition nr 129.
21
någon amortering av hela det nedlagda kapitalet icke förutsättes enligt förslaget.
Självfallet kan ett driftsresultat, som medgiver full amortering av
sagda kapital under den tid, malmbrytningen i första hand skulle pågå,
d. v. s. under innevarande och nästa år, icke påräknas. Emellertid böra enligt
min mening möjligheterna till en skälig såväl amortering som förräntning
av kapitalet närmare övervägas, då priset för råmalmen till gruvbolaget
skall fastställas. Vidare torde det icke få anses uteslutet, att den föreslagna
tillfälliga malmbrytningen kan komma att fortsätta under längre tid,
i vilket fall utsikterna att återvinna en större del av kapitalet skulle bli
gynnsammare. Det må slutligen framhållas, att större delen av investeringarna
för den tillfälliga malmbrytningen jämväl erfordras för genomförande
av det mera omfattande utbyggnadsförslaget; om förhållandena framdeles
skulle motivera, att detta förverkligas, skulle sålunda de därmed förbundna
kapitalanspråken komma att minskas i motsvarande mån.
Med hänsyn till vad sålunda anförts och särskilt de omedelbara fördelar,
som ur försörjningssynpunkt äro att vinna, förordar jag, att kommer skollegii
förslag om tillfällig malmbrytning i Rudtjebäcksgruvan snarast kommer
till utförande samt att erforderliga medel, enligt de framlagda beräkningarna
1 500 000 kronor, anvisas för ändamålet. Medelsanvisningen torde böra ske
i form av ett investeringsanslag under fonden för förlag till statsverket.
Liksom tidigare skett vid medelsanvisning för liknande ändamål i samband
med gruvdriften inom Adakfältet torde anslaget böra uppföras under rubriken
Utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken in. m.
Kommerskollegii förslag att driften vid Rudtjebäcksgruvan skulle inordnas
i den redan pågående legodriften inom Adakfältet synes mig riktigt.
Därest riksdagen icke har något att erinra, torde det få ankomma på kollegium
att efter Kungl. Maj :ts bemyndigande med Rolidens gruvaktiebolag
träffa överenskommelse om utvidgning av det gällande legodriftsavtalets bestämmelser
till att omfatta de utmål, inom vilka Rudtjebäcksgruvans malmfyndighet
är belägen. Frågan om det pris, till vilket råmalmen från Rudtjebäcksgruvan
skall övertagas av gruvbolaget, torde få prövas av Kungl. Maj:t
efter framställning av kollegium.
Kommerskollegium fäster med hänsyn till arbetskraftssituationen vid
Adakfältet stor vikt vid att en förbättring av den enskilda vägen mellan
Adaks by och Björkland snarast blir utförd. Då något väsentligt bidrag från
vägintressenternas sida icke förefaller vara att påräkna, torde därför något
hinder icke böra resas mot att kollegium föranstaltar om arbetets utförande
utan att avvakta resultatet av kommande förhandlingar om bidrag från enskilt
håll. Jag förutsätter emellertid, att arbetet så planeras, att kostnaden
därför icke kommer att överstiga det belopp om 140 000 kronor, som beräknats
för ändamålet.
Det av Sveriges geologiska undersökning framförda önskemålet att de
arbetare, som deltagit i ämbetsverkets tidigare arbeten vid Rudtjebäcksgruvan,
skulle tillerkännas förtursrätt till anställning vid den blivande
gruvdriften, förtjänar enligt min mening att så långt möjligt beaktas.
22 Kungl. Maj:ts proposition nr 129.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i
Malå socken m. m. under kapitalbudgeten, fonden för förlag
till statsverket, för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag
av 1 500 000 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Gunnel Sjölin.
517308. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1951.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1951:193 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken ra. in. a1 i texten
- SU 1951:108 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m. s. 29 i texten