Sök i Ratio Lex

Angående anslag till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken in. m

1951-03-16 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:129, Angående anslag till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken in. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 129.

1

Nr 129.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till utbyggnad

av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå

socken in. m.; given Stockholms slott den 16 mars

1951.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

John Ericsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Enligt ett mellan kommerskollegium för Kungl. Maj :t och kronan samt

Bolidens gruvaktiebolag ingånget s. k. legodriftsavtal har gruvbolaget åtagit

sig att intill utgången av år 1960 för statens räkning handhava gruvdriften

i Adakgruvan och Lindsköldsgruvan inom Adakfältet i Malå socken i Västerbottens

län. Invid Adakfältet ligger Rudtjebäcksgruvan, som vid år 1950

slutförda undersökningar visat sig innehålla i runt tal 3 miljoner ton brytbar

malm. Ur 1 000 ton av denna malm kunna enligt gjorda beräkningar

utvinnas malmprodukter med ett innehåll av 7 ton koppar och 28,7 ton zink

samt 640 ton svavelkis.

Kommerskollegium har föreslagit, att malmbrytning igångsättes i Rudtjehäcksgruvan

och att gruvan därvid inordnas i legodriften vid Adakfältet.

Beträffande erforderlig utbyggnad av gruvanläggningar m. in. framlägger

kollegium två olika förslag. Enligt huvudförslaget skulle malmbrytningen

efter två år komma upp i en storlek av 100 000 ton per år och efter ytterligare

två år till 200 000 ton per år. För att gruvdriften skall uppnå denna

omfattning erfordras en investering i anläggningar in. m. vid gruvan och

inom Adakfältet i övrigt av i runt tal 12 000 000 kronor. Företagcl beräknas

bli lönsamt vid priser på koppar, zink och svavelkis, som icke oväsentligt

underskrida de nuvarande. Kommerskollegium uttalar dock viss tvekan

i fråga om den planerade gruvdriftens räntabilitet på längre sikt.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 129.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

Det andra förslaget avser en tillfällig malmbrytning vid Rudtjebäcksgruvan

under innevarande och nästa år om sammanlagt 68 000 ton, motsvarande

43 500 ton svavelkis samt malmprodukter, innehållande ca 500 ton

koppar och ea 2 000 ton zink. För denna gruvdrift föreslås en investering

i anläggningar in. m. av 1 500 000 kronor. Råmalmen skulle enligt detta

förslag till ett i förväg bestämt pris övertagas av Bolidens gruvaktiebolag

för vidare bearbetning vid bolagets anrikningsverk i Kristineberg. Beträffande

priset skulle framdeles, efter prövning av Kungl. Maj :t, träffas särskild

överenskommelse.

Med hänsyn till försörjningsläget anser departementschefen angeläget, att

åtgärder för malmbrytning vid Rudtjebäcksgruvan snarast vidtagas. Då ett genomförande

av kommerskollegii mera omfattande förslag icke skulle leda

till någon lättnad för försörjningen förrän om tidigast två år och dessutom

medföra avsevärt större investeringar, är enligt hans mening förslaget om

en tillfällig malmbrytning av ringare omfattning att föredraga. I propositionen

förordas kommerskollegii förslag att Rudtjebäcksgruvan skulle inordnas

under den pågående legodriften inom Adakfältet. Det föreslås att till utbyggnad

av erforderliga gruvanläggningar m. m. för budgetåret 1951/52 anvisas

ett investeringsanslag av 1 500 000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 129.

3

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

16 mars 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman,

Hammarskjöld .

Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations- och finansdepartementen

anmäler chefen för handelsdepartementet, statsrådet

Ericsson, fråga om utnyttjande av malmtillgångarna i Rudtjebäcksgruvan

inom Adakfältet i Malå socken, Västerbottens län, m. m. och anför därvid

följande.

Inledning.

Enligt bemyndigande av Kungl. Maj :t ingick kommerskollegium den 30

december 1940, den 31 augusti 1943, den 21 juli 1945 och den 19 augusti

1950 för Kungl. Maj :t och kronan överenskommelser med Bolidens gruvaktiebolag

— de s. k. legodriftsavtalen — angående bearbetande av kronan

tillhöriga eller till kronan upplåtna malmfyndigheter i Västerbottens län.

Genom det år 1950 träffade legodriftsavtalet har Bolidens gruvaktiebolag

åtagit sig att intill utgången av år 1960 för statens räkning ombesörja

malmbrytning i vissa utmål, omfattande Lind,sköldsgruvan och Adakgruvan

inom Adakfältet i Malå socken, ävensom anrikning och transport av

den därvid erhållna malmen. I avtalet föreskrives bl. a. följande. För legodriften

erforderliga anläggningsarbeten och anskaffningar skola ombesörjas

av bolaget på kronans bekostnad. Kopparslig och kopparstyckemalm,

som framställts av råmalm från de berörda gruvorna, skola under vissa förutsättningar

övertagas av bolaget för vidare förädling vid bolagets verk å

Rönnskär. Bolaget skall jämväl, i den mån särskild överenskommelse träffas,

övertaga annan slig och styckemalm. Malmprodukter, som icke bearbetas

vid Rönnskärsverken, .skola av bolaget för kronans räkning utbjudas

till försäljning på villkor, som godkännas av kommerskollegium. Utgifterna

för legodriften skola förskotteras av bolaget. Varje år skall bolaget

till kollegium lämna avräkning för legodriften under det senast förflutna

kalenderåret, upptagande bl. a. å ena sidan värdet av malmprodukter, som

erhållits genom legodriften, och å andra sidan samtliga legodriftskostnader.

Nämnda värde och kostnader skola beräknas på sätt, som närmare angives

i avtalet. Därest i avräkningen för visst år värdet av malmprodukterna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

skulle överstiga legodriflskostnaderna, skall bolaget inbetala skillnaden till

länsstyrelsen i Västerbottens län; i motsatt fall skall kronan ersätta underskottet.

Är det uppenbart, att legodriften vid viss gruva kommer att gå

med förlust, äger kronan bestämma, att driften skall upphöra. Kronan äger

att genom vederbörligt ombud utöva kontroll å legodriftens handhavande.

För närmare kännedom om det nu gällande legodriftsavtalet m. m. torde

få hänvisas till föregående års proposition i ämnet, nr 135/1950.

I en den 10 januari 1950 dagtecknad skrivelse, för vars innehåll redogjorts

i nyssnämnda proposition, berörde kommerskollegium frågan om

utnyttjandet av malmtillgångarna i den invid Adakfältet belägna Rudtjebäcksgruvan.

Vid arbeten i denna gruva hade Sveriges geologiska undersökning

konstaterat en betydande malmkropp, bestående av ganska rik svavelkis

med mindre mängder zink och koppar. Undersökningsarbetena beräknades

bli avslutade under 1950. Kollegium ansåg starka skäl tala för

att en eventuell framtida drift i Rudtjebäcksgruvan — där hela gruvrätten

tillhör staten — ställdes under samma ledning som legodriften i Adakfältet

men förklarade sig icke berett att fatta ståndpunkt i frågan huruvida drift

i gruvan borde påbörjas.

Kommerskollegium har nu i en av fem bilagor åtföljd skrivelse den 28

oktober 1950 framlagt förslag om utnyttjande av malmtillgångarna i Rudtjebäcksgruvan.

För tillrednings- och anläggningsarbeten samt för anskaffning

av maskiner och inventarier beräknas i skrivelsen ett medelsbehov av

tillhopa 12 060 000 kronor. Enligt förslaget skulle driften vid Rudtjebäcksgruvan

handhavas av Bolidens gruvaktiebolag; det nu gällande legodriftsavtalet

skulle sålunda utvidgas till att omfatta jämväl nämnda gruva.

Till komplettering av nyssnämnda framställning har kommerskollegium

sedermera överlämnat dels en den 18 december 1950 upprättad promemoria

rörande försörj ningsläget i fråga om koppar, zink och svavel, dels en till

kollegium inkommen, den 22 december 1950 dagtecknad skrivelse från

kommunalfullmäktige i Malå socken rörande omläggning av viss enskild

väg mellan Adaks by och den privata bebyggelsen Björkland i närheten av

Adakfältet.

Kommerskollegium har vidare med skrivelse den 20 februari 1951 överlämnat

en den 12 samma månad upprättad promemoria med förslag rörande

tillfällig brytning av svavelkis i Rudtjebäcksgruvan. För att igångsätta

driften vid gruvan enligt de riktlinjer, som angivas i promemorian, skulle

för investeringar i anläggningar m. m. erfordras ett belopp av 1 500 000

kronor. Jämväl i detta fall skulle driften handhavas av Bolidens gruvaktiebolag.

Till investeringar i gruvanläggningar m. m. inom de gruvfält, som inbegripits

i legodriftsavtalen — utom Adakfältet också Bjurforsfältet i Norsjö

socken och Rävlidenfältet i Lycksele socken — har riksdagen åren 1940

—1950 under kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket, anvisat anslag

å sammanlagt 14 616 500 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

5

Förslag rörande legodrift vid Rudtjebäcksgruvan.

Kommerskollegium anför i sin skrivelse den 28 oktober 1950, att den

totala kvantiteten rikare malm, s. k. kompaktmalm, i Rudtjebäcksgruvan beräknas

uppgå till 3,3 miljoner ton. I genomsnitt håller denna malm enligt

kollegium ungefär 41,9 procent svavel, l,o procent koppar och 4,25 procent

zink. Kopparhalten i södra delen av malmkroppen har befunnits uppgå till

2—3 procent. Nämnda del av fyndigheten anses vad kopparhalten angår vara

likvärdig med de malmförekomster inom Adakfältet, som för närvarande

bearbetas.

I skrivelsen framhålles vidare, att råmalmen från Rudtjebäcksgruvan visat

en för anrikning godartad struktur och att utfallet av verkställd provanrikning

varit ganska tillfredsställande. Kommerskollegium finner visserligen

olägligt, att malmen har en viss halt av magnetkis, men anser, att halten

av sådan kis i slutprodukterna bör kunna nedbringas genom lämpliga anordningar

vid anrikningen.

Med ledning av resultatet av provanrikningen beräknar kommerskollegium,

att ur den brytbara råmalmen i Rudtjebäcksgruvan, i runt tal 3 miljoner

ton, kunna utvinnas 106 000 ton kopparslig med 21 000 ton koppar,

165 000 ton zinkslig med 86 000 ton zink och 1 920 000 ton svavelkisslig med

960 000 ton svavel. Enligt denna beräkning skulle av 1 000 ton råmalm erhållas

malmprodukter med ett innehåll av 7 ton koppar och 28,7 ton zink

samt 640 ton svavelkis.

Kommerskollegium framlägger i skrivelsen en av kostnadsberäkningar åtföljd

plan för gruvdrift i Rudtjebäcksgruvan samt för därmed sammanhängande

tillrednings- och anläggningsarbeten m. m. jämte anskaffning av

maskiner och inventarier. Kostnadsberäkningarna, vilka uppgivas vara grundade

på pris- och kostnadsnivån den 1 september 1950, ha enligt skrivelsen

verkställts av Bolidens gruvaktiebolag.

Enligt utbyggnadsprogrammet skulle på ca 276 meters nivå (Adakawägning)

eller på något större djup utföras en förbindelseort mellan Rudtjebäcksgruvan

och Lindsköldsgruvan samt mellan sistnämnda gruva och

Adakgruvan. Härigenom skulle man i första hand få möjlighet att inom

gruvfältet eftersöka malmfyndigheter, som ligga så djupt, att de icke med

nuvarande metoder kunna lokaliseras genom undersökningar från jordytan.

Förbindclseorten skulle också användas för transport av råmalm från

Adak- och Rudtjebäcksgruvorna till Lindsköldsgruvan, genom vars schakt all

inom Adakfältet bruten malm skulle uppfordras. Kostnaden för utförande

av förbindelseorten beräknas till 1 788 000 kronor.

I Rudtjebäcksgruvan har, enligt vad som framgår av skrivelsen, Sveriges

geologiska undersökning i samband med sina tidigare prospekteringsarbetcn

utfört vissa anläggningar,'' vilka efter smärre förstärkningar, utvidgningar

och kompletteringar kunna utnyttjas för gruvdriften. Bl. a. finnas

redan ett ca 215 meter djupt gruvschakt med uppfordringsanordningar samt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

fält- och tvärorter på ca 206 meters nivå. Nämnda schakt skulle enligt den

för gruvdriften uppgjorda planen användas för malmuppfordring, till dess

förbindelseorten mellan Rudtjebäcksgruvan och Lindsköldsgruvan blir färdig,

och därefter för interna transporter i gruvan.

De tillredningsarbeten och anläggningsarbeten under jord, som enligt

skrivelsen erfordras i Rudtjebäcksgruvan, skulle draga en kostnad av sammanlagt

1 826 000 kronor. För anläggningsarbeten ovan jord avses ett belopp

av tillhopa 222 000 kronor, däri inbegripet ett belopp av 50 000 kronor

för ombyggnad av en manskapsbarack till familjebostad. Kollegium anför,

att denna ombyggnad är behövlig för att en vakt skall kunna hållas vid

gruvan. Maskiner och inventarier för anläggningarna ovan jord skulle anskaffas

för en beräknad kostnad av 175 000 kronor. Gruvbolaget har vid sin

beräkning av denna post utgått från att viss redan befintlig utrustning,

varav en del tillhör Sveriges geologiska undersökning och en del tidigare

anskaffats för legodriften, skall kunna disponeras för driften vid Rudtjebäcksgruvan.

De nuvarande anläggningarna inom Adakfältet skulle enligt den framlagda

planen i så stor utsträckning som möjligt utnyttjas för driften vid

Rudtjebäcksgruvan. Det förutsättes därvid, att nämnda anläggningar såväl

under som ovan jord utvidgas och kompletteras i viss omfattning. Sålunda

skulle underjordsanläggningarna vid Lindsköldsgruvan utbyggas för en

kostnad, som av gruvbolaget uppskattas till 600 000 kronor. För anskaffning

av maskiner och inventarier att användas under jord beräknas ett

belopp av 893 000 kronor. Även vid denna uppskattning har gruvbolaget

förutsatt, att vissa maskiner och inventarier, som tillhöra Sveriges geologiska

undersökning eller förut anskaffats för legodriftens räkning, skola kunna

disponeras för den nya gruvdriften. Vad angår anläggningarna ovan jord

skulle enligt planen det nuvarande anrikningsverket vid Lindsköldsgruvan,

som är inrättat endast för utvinning av kopparslig, utbyggas för framställning

även av zinkslig och svavelkisslig ur rudtjebäcksmalmen. Denna utbyggnad

beräknas draga en kostnad av 2 634 000 kronor. Kostnaderna för

övriga vid Adak- och Lindsköldsgruvorna planerade anläggningsarbeten

ovan jord och därmed sammanhängande maskinanskaffningar m. m. uppskattas

till sammanlagt 517 000 kronor. Till följd av den planerade produktionsökningen

väntas vidare behov uppkomma av nya anordningar för utlastning

av slig vid Slagnäs järnvägsstation, dit malmprodukterna närmast

forslas för vidare befordran till Rönnskärsverken. För nämnda anordningar

har i kostnadskalkylen upptagits ett belopp av 120 000 kronor. Med hänsyn

till att gruvarbetarstyrkan kommer att ökas och då bostadstillgången

vid gruvfältet redan är knapp, anser kommerskollegium nödvändigt att låta

uppföra tre nya bostadshus, vart och ett med fyra lägenheter om tre rum

och kök. Kostnaden härför skulle uppgå till 400 000 kronor.

För konstruktionsarbeten, administration och oförutsedda utgifter m. m.

beräknar slutligen gruvbolaget ett belopp av 2 625 000 kronor.

Härjämte bör enligt kommerskollegii mening 260 000 kronor ställas till

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 129.

förfogande för följande ändamål, nämligen 100 000 kronor för förbättring

av en enskild väg mellan Adaks by och den privata bebyggelsen Björkland

invid Adakfältet, 100 000 kronor för inlösen av vissa anläggningar, maskiner

och redskap in. m., som tillhöra Sveriges geologiska undersökning, samt

60 000 kronor för vissa geofysiska mätningar i den planerade förbindelseorten.

Kommerskollegium framhåller, att den enskilda vägen från Adaks by

till Björkland — där vägen ansluter sig till allmänna landsvägen mellan

Surliden och Kuorbevare gruva, d. v. s. Adakfältet — är 4 km lång, under det

att motsvarande förbindelse över den allmänna landsvägen har en längd av

8 km. Den enskilda vägen är emellertid enligt kollegium i så dåligt skick,

att den icke kan regelbundet trafikeras av bussar eller bilar. Kollegium

anser, att arbetskraftssituationen vid Adakfältet skulle bli lättare att bemästra,

om vägen och därmed kommunikationerna mellan Adaks by med

dess ganska stora bebyggelse och gruvfältet förbättrades.

I en till kommerskollegium ställd, den 22 december 1950 dagtecknad och

av kollegium den 29 samma månad till Kungl. Maj :t överlämnad skrivelse

ha kommunalfullmäktige i Malå socken anfört bl. a., att ifrågavarande väg

icke i sitt nuvarande skick kan bära den till följd av gruvdriften starkt

ökade trafikbelastningen. Enligt kommunalfullmäktiges uppfattning är det

av allmänt intresse att vägen så snart som möjligt ombygges.

Av en bilaga till kommerskollegii skrivelse framgår, att kostnaderna för

den önskade vägförbättringen i juni 1949 uppskattats till 113 000 kronor.

Kollegium framhåller, att någon förrättning jämlikt lagen den 3 september

1939 om enskilda vägar icke hållits och att vederbörande intressenters

skyldighet att deltaga i väghållningen sålunda icke fastställts; ej heller

har enligt kollegium klarlagts huruvida bidrag till vägförbättringen kan

erhållas från reservationsanslaget för bidrag till byggande av enskilda

vägar. Kollegium anser sig emellertid kunna utgå från att någon förbättring

av vägen icke kommer till stånd, såvida icke kronan för legodriftens

räkning bidrager med en avsevärd del av kostnaderna. Med hänsyn härtill

anser kollegium att ett belopp av 100 000 kronor bör beräknas för detta

ändamål.

De anläggningar, maskiner och redskap m. in., som Sveriges geologiska

undersökning använt vid sina arbeten i Rudtjebäcksgruvan, torde enligt

kommerskollegii skrivelse ha bekostats av medel från anslaget till malmletning.

Såsom förut omnämnts, har Bolidens gruvaktiebolag vid sin beräkning

av kostnaderna för anskaffning av maskiner in. in. för driften vid

Rudtjebäcksgruvan utgått från att en del av nyssnämnda utrustning skulle

disponeras för gruvdriften. Kollegium anser, att för den utrustning, som

sålunda skulle övertagas, bör beräknas viss ersättning åt Sveriges geologiska

undersökning bl. a. för att detta ämbetsverk skall kunna anskaffa

ny materiel i stället för den, som behöver tagas i anspråk för gruvdriften.

Ehuru anskaffningskostnaderna för ifrågavarande utrustning enligt vad

kollegium förmodar uppgått till mer än 100 000 kronor, anser ämbetsverket,

alt för ändamålet bör beräknas etl belopp av högst nämnda storlek.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

De geofysiska mätningar, för vilka kommerskollegium beräknar en kostnad

av 60 000 kronor, skulle utföras av Sveriges geologiska undersökning

i den planerade förbindelseorten mellan de olika gruvorna och syfta till

att utröna förekomsten av hittills icke kända malmfyndigheter. Det synes

kollegium skäligt, att utgifterna för dessa mätningar skola belasta legodriften

och icke Sveriges geologiska undersöknings anslag.

Summan av de kostnader, Bolidens gruvaktiebolag enligt det föregående

beräknat för erforderliga investeringar i samband med planerad gruvdrift

i Rudtjebäcksgruvan, utgör 11 800 000 kronor. Härtill skulle komma det

av kommerskollegium för vissa särskilda ändamål avsedda beloppet av

260 000 kronor. Sammanlagt skulle sålunda för att genomföra utbyggnadsprogrammet

erfordras ett belopp av 12 060 000 kronor.

Kommerskollegium beräknar, att hela utbyggnaden skall kunna fullbordas

på omkring fyra år. Utvidgningen av anrikningsverket, vilken skulle

påbörjas så snart beslut fattats i ärendet, väntas taga omkring två år.

Under denna tid skulle malmfyndigheten i Rudtjebäcksgruvan tillredas för

en brytning av 100 000 ton råmalm per år. När anrikningsverket efter nyssnämnda

tvåårsperiod står färdigt att emottaga malmen från Rudtjebäcksgruvan,

skulle där påbörjas en provisorisk gruvdrift av nyssnämnda storleksordning.

Råmalmen skulle därvid forslas från gruvan till anrikningsverket

med lastbil. Den provisoriska gruvdriften skulle pågå omkring två

år. Efter denna tid, således omkring fyra år från det utbyggnadsarbetena

påbörjades, skulle enligt kollegii plan samtliga tillredningsarbeten vara

slutförda och gruvdrift i full avsedd omfattning igångsättas. Vid Rudtjebäcksgruvan

skulle då komma att brytas omkring 200 000 ton råmalm

per år.

För bedömning av det tillämnade företagets lönsamhet har Bolidens

gruvaktiebolag på anmodan av kommerskollegium utfört vissa beräkningar

rörande kostnaderna för gruvdriften och värdet av de malmprodukter, som

skulle kunna utvinnas. Resultatet av beräkningarna redovisas i kollegii skrivelse.

Produktionskostnaderna för de malmprodukter, som skulle erhållas

från malmen i Rudtjebäcksgruvan, ha av gruvbolaget beräknats till sammanlagt

39 kronor 19 öre per ton råmalm fritt Rönnskärsverken. I nämnda

kostnader har gruvbolaget inräknat såväl utgifterna för normal ersättningsanskaffning

som amortering och förräntning av ett nedlagt kapital om

11 800 000 kronor, vilket motsvarar de av gruvbolaget beräknade investeringskostnaderna.

Beräkningen av malmprodukternas värde har grundats på

antagna noteringar av 1 krona 80 öre per kg för koppar och 80 öre per kg

för zink samt ett pris på svavelkis om 35 kronor per ton, allt räknat fritt

Rönnskär. Vid dessa antaganden visar den utförda beräkningen, att det sammanlagda

produktionsvärdet fritt Rönnskär skulle komma att uppgå till

39 kronor 20 öre per ton råmalm eller ungefär samma belopp som de beräknade

produktionskostnaderna.

Kommerskollegium anför, att alla drift- och kapitalkostnader sålunda

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

skulle bli täckta vid de antagna priserna; därest priserna bleve högre, skulle

vinst uppstå. Om däremot priserna skulle sjunka under vad som antagits,

komma, påpekar kollegium, kapitalkostnaderna ej att kunna täckas och i

sämsta fall ej heller driftkostnaderna.

Att med någon grad av säkerhet förutse prisutvecklingen fram till den

tidpunkt, då Rudtjebäcksgruvan kan väntas vara uttömd, är enligt kommerskollegii

mening helt uteslutet. Till ledning vid en bedömning av räntabilitetsutsikterna

lämnar emellertid kollegium i sin skrivelse vissa uppgifter

om den tidigare prisutvecklingen. Vad först angår koppar och zink

utgår kollegium från exportnoteringarna i Amerikas förenta stater. Noteringen

för koppar har enligt kollegium från 1947 legat över det vid beräkningarna

antagna kopparpriset och beträffande zink har samma förhållande

rått under alla de år, för vilka uppgifter lämnats i skrivelsen,

d. v. s. sedan 1945. Före andra världskriget ha, framhåller kollegium, ifrågavarande

priser nämnvärt överstigits blott enstaka år; däremot ha de

ofta underskridits. Kollegium erinrar emellertid om att pris- och lönenivåerna

i snart sagt alla ifrågakommande produktionsländer stigit avsevärt

och anser med hänsyn härtill, att en återgång till förkrigspriserna beträffande

koppar och zink förefaller mindre trolig.

Vad angår svavelkisslig förefinnes enligt kommerskollegium knappast

någon internationell marknad av samma omfattning och struktur som i

fråga om koppar och zink. För bedömningen av skäligheten av det vid

lönsamhetsberäkningen antagna priset på svavelkisslig, 35 kronor per ton,

hänvisar kollegium till en vid skrivelsen fogad sammanställning, upptagande

bl. a. det i den svenska handelsstatistiken redovisade genomsnittliga

värdet å importerad svavelkis. Av sammanställningen framgår, att detta

sedan år 1940 varit högre än det antagna priset och år 1949 uppgått till

över 43 kronor per ton.

Avsättningsmöjligheterna för den planerade produktionen av svavelkisslig

ur malm från Rudtjebäcksgruvan, vilken produktion skulle vid en årlig

brytning av 200 000 ton råmalm enligt kommerskollegii uppskattning

komma att uppgå till ca 128 000 ton per år, söker kollegium bedöma med

ledning bl. a. av en som bilaga till skrivelsen fogad översikt beträffande

landets försörjning med svavelkis och svavel. Ur ifrågavarande översikt

kunna hämtas följande uppgifter.

År

Produktion

Nettoimport1

Förbrukning

ton

ton

ton

Svavelkis: 1938

186 390

204 010

390 400

1939

191 737

163 145

354 882

1946

280 208

- 16 028

264 180

1947

310 571

- 9 051

301 520

1948

392 033

14 843

406 876

1949 2

424 007

41 986

465 993

1 Nettoimport = import — export; minustecken (—) utmärker exportöverskott.

2 Preliminär uppgift.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 129.

År

Produktion

Nettoimport1

Förbrukning

ton

ton

ton

Svavel: 1938

17 793

48 053

65 846

1939

20 572

63 803

84 375

1946

21 738

50 154

71 892

1947

14 206

'' 55 148

69 354

1948

12 333

55 544

67 877

1949 2

11958

50 691

62 649

Till försörjningsöversikten fogar kommerskollegium följande kommentar.

I fråga om svavelkis fylldes landets behov före andra världskriget i regel

med import till över hälften. De närmaste åren efter kriget kunde hela den

egna produktionen ej avsättas inom landet, men överskottet kunde utan

svårighet exporteras. De senaste åren har den inhemska förbrukningen

stegrats så mycket att produktionen trots avsevärd ökning ej motsvarat

densamma.

Svavel kan ersätta svavelkis och är vid användningen bekvämare. Den

svenska svaveltillverkningen (numera endast vid Kvarntorps skifferoljeverk)

är ej särdeles stor, varför import hittills alltid har förekommit. Emellertid

har importen på senare tid sjunkit, vilket innebär att stegringen av

förbrukningen av svavelsubstans täckts med svavelkis i stället för gediget

svavel. Detta torde sammanhänga med att förbrukarna i allt större utsträckning

börjat använda den vid flotationsanrikning erhållna svavelkissligen,

vilken till en början möttes av ett visst misstroende och kanske ibland

ej heller lämpade sig för förbrukarnas förbränningsugnar.

Fördelningen av landets förbrukning av svavelkis och svavel på olika

användningsområden belyses av följande ur kommerskollegii skrivelse hämtade

uppgifter, vilka avse förhållandena år 1948.

Procent av totalförbrukningen:

Svavelkis Svavel

Tillverkning av sulfitcellulosa......... 38,3 90,5

superfosfat........... 24,9 —

svavelsyra........... 35,8 —

andra produkter..... 1,0 9,5

Summa procent 100,0 100,0

I anslutning till dessa uppgifter anför kommerskollegium, att det åtminstone

teoretiskt är tänkbart, att sulfitcellulosaindustriens hela behov av

svavelsubstans skulle kunna fyllas med svavelkis.

Enligt kommerskollegium kan ett ton svavel såsom råvara anses likvärdigt

med två ton svavelkis. Kollegium meddelar följande uppgifter rörande

landets förbrukning, produktion och nettoimport av svavelkis och

till svavelkis på grundval av nyssnämnda förhållande omräknat svavel.

1 Nettoimport = import — export.

’ Preliminär uppgift.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

Förbrukning Produktion Nettoimport

•^■r ton ton ton

1947 ........... 440 228 339 983 ''100 245

1948 ........... 542 630 416 699 125 931

1949 ........... 594 291 447 923 146 368

Utgående från de anförda försörj ningssiffrorna anser kommerskollegium

det icke uteslutet, att avsättning på den inhemska marknaden kan vinnas

för den planerade produktionen av svavellcisslig — ca 128 000 ton per år

— därest industriens förbrukning av svavelsuhstans håller sig på de senaste

årens ganska höga nivå. Även om sulfitcellulosaindustriens förbrukning

framdeles icke skulle komma att öka i någon högre grad, torde man

dock enligt kollegium kunna förvänta ett stigande behov av .svavelsubstans

för framställning av superfosfat och svavelsyra.

Beträffande exportmöjligheterna i fråga om svavelkis framhåller kommerskollegium,

att det under de senaste åren icke varit svårt att finna

utländska köpare till .svensk svavelkis. Vad angår den framtida utvecklingen

säger sig kollegium icke våga uttala någon bestämd mening. Kollegium

anför, att Spanien, Portugal, Norge och Cypern, som före det senaste

världskriget voro framträdande produktions- och exportländer, de

senaste åren börjat uppträda på marknaden i större utsträckning.

Huruvida det i verkligheten skall kunna lyckas att vinna avsättning

för hela den kvantitet svavelkis, som årligen skulle komma att produceras

av malmen från Rudtjebäcksgruvan, kan emellertid enligt kommerskollegium

icke med bestämdhet förutsägas, eftersom även lokala faktorer,

exempelvis fraktförhållanden, kunna spela in. Kollegium erinrar om att de

ganska höga fraktkostnaderna för transporterna mellan Adakfältet och

exempelvis Skelleftehamn komma att verka ofördelaktigt för en produkt

med så förhållandevis lågt värde per ton som svavelkis. Det kan vidare enligt

kollegium befaras, att den från Rudtjebäcksgruvan härrörande svavelkissligen

kommer att besväras av en viss halt av magnetkis, något som

skulle nedsätta sligens kvalitet ur vissa synpunkter. Kollegium framhåller

också, att man försiktigtvis bör räkna med att genom flotationsanrikning

utvunnen svavelkisslig, sådan som den här ifrågavarande, kan komma

att i högre grad än importerad kis bli utsatt för prissänkande faktorer.

I det för lönsamhetsbedömningen beräknade värdet av de från Rudtjebäcksgruvan

härrörande malmprodukterna, 39 kronor 20 öre per ton råmalm,

ingår enligt kommerskollegium värdet av svavelkissligen — vid ett

antaget pris per ton slig av 35 kronor — med icke mindre än 22 kronoi

40 öre eller med drygt 57 procent. Försäljningspriset och avsättningsförhållandena

för svavelkissligen kunna med hänsyn härtill, såsom kollegium

ock framhåller, väntas få stor betydelse för det ekonomiska utfallet av

driften vid Rudtjebäcksgruvan. Detta förhållande i förening med vad som

anförts rörande svavelkismarknaden har kommit kollegium att hysa viss

tvekan huruvida Rudtjebäcksgruvan borde drivas i den utsträckning som

förutsatts i skrivelsen. Kommerskollegium framhåller också såsom ett al
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 129.

ternativ möjligheten av att tillgodogöra enbart den södra, kopparrikare delen

av malmkroppen. Härigenom skulle bl. a. åtskilliga av de planerade investeringarna

kunna undvikas. Någon närmare utredning rörande detta alternativ

framlägges dock icke.

Kommerskollegium anför i sin skrivelse vissa allmänna skäl för att nu

påbörja gruvdrift i Rudtjebäcksgruvan. Därvid erinras om att malmen i

Adak- och Lindsköldsgruvorna vid årlig brytning i nuvarande omfattning

kan beräknas vara slut omkring år 1957. Kollegium framhåller visserligen

olika omständigheter, som kunna medföra, att gruvornas livslängd blir

större. Vidare anföres, att undersökningar pågå för konstaterande, huruvida

icke malm förekommer på större djup i gruvorna än hittills är känt.

Kollegium anser det emellertid icke uteslutet, att såväl Adak- som Lindsköldsgruvan

måste såsom siutbrutna övergivas inom ett tiotal år. Adakfältets

industrianläggningar ovan jord samt bostäder m. in. komma då enligt

kollegium att fortfarande vara fullt brukbara men kunna på grund

av sitt läge knappast få nämnvärd användning, därest icke ny gruvdrift

kan komma till stånd.

Genom att upptaga drift i Rudtjebäcksgruvan skulle sålunda den fördelen

ernås, att nämnda industrianläggningar och bostäder in. m. kunde utnyttjas

mera fullständigt. Kommerskollegium framhåller därjämte, att det

vid Adakfältet uppväxta gruvsamhällets bestånd komme att säkras för ej

obetydlig tid framåt. Det torde enligt kollegium vara av stor betydelse också

för den omgivande trakten, att gruvdriften fortsättes.

I skrivelsen anföres vidare, att de framlagda planerna beträffande Rudtjebäcksgruvan

bl. a. även syfta till att möjliggöra en grundlig ytterligare undersökning

av det malmförande området. En undersökningskampanj av något

slag bör enligt kommerskollegii mening i vart fall utföras i god tid innan

gruvdriften i Adakfältet nedlägges.

Därest de framlagda planerna komme att förverkligas inom en snar framtid

skulle, framhåller kommerskollegium, ytterligare den fördelen vinnas,

att driften vid Adakfältet kunde anpassas efter växlande konjunkturer och

behov. Särskilt med tanke på att vissa svårigheter eventuellt kunna uppstå

för svavelkissligens avsättning, vilken är i hög grad beroende bl. a. av sysselsättningen

inom sulfitcellulosaindustrien, ha nämligen enligt kollegium planerna

utformats på sådant sätt, att brytningen kan i viss mån alternativt

förläggas till Adak-Lindsköldsgruvorna — där enda produkten är kopparslig

— eller till Rudtjebäcksgruvan.

Med stöd av vad sålunda anförts föreslår kommerskollegium, att åtgärder

vidtagas för utnyttjande av malmtillgångarna i Rudtjebäcksgruvan i enlighet

med de i skrivelsen framlagda planerna. Kollegium förutsätter därvid,

att driften vid Rudtjebäcksgruvan lägges under samma förvaltning som den

nuvarande driften i Adakfältet, d. v. s. inordnas i legodriften. Bolidens gruvaktiebolag

har enligt kollegium förklarat sig villigt medgiva, att det nu gällande

legodriftsavtalet utvidgas till att omfatta även de utmål, till antalet

sju, inom vilka Rudtjebäcksgruvan är belägen. Kollegium anhåller om be
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 129.

13

myndigande att med gruvbolaget härom träffa överenskommelse i huvudsaklig

överensstämmelse med ett till skrivelsen fogat utkast. Då det enligt

kollegium är möjligt, att ytterligare utmål i anslutning till Rudtjebäcksfyndigheten

kunna komma att anvisas, hemställer ämbetsverket om bemyndigande

att med gruvbolaget ingå motsvarande avtal rörande sådana tillkommande

utmål, i den mån där uppträdande malmer böra utnyttjas i samband

med legodriften i Adakfältet.

Kostnaderna för den planerade utbyggnaden av gruvanläggningar m. m.

ha, såsom förut nämnts, av Bolidens gruvaktiebolag beräknats till It 800 000

kronor. Av detta belopp skulle, enligt vad kommerskollegium förutser,

2 600 000 kronor komma att förbrukas under den första och 5 200 000 kronor

under den andra tolvmånadersperioden av utbyggnadstiden. Under den

första tolvmånadersperioden väntas dessutom de av kollegium beräknade

medlen till inlösen av viss Sveriges geologiska undersökning tillhörig utrustning

och till vägförbättring, sammanlagt 200 000 kronor, komma att

behöva tagas i anspråk. Kommerskollegium hemställer, att ett belopp av

(2 600 000 + 5 200 000 + 200 000 =) 8 000 000 kronor, motsvarande vad

sålunda skulle komma att erfordras under de två första tolvmånadersperioderna,

måtte ställas till ämbetsverkets förfogande.

Tillika hemställer kommerskollegium om bemyndigande att för Kungl.

Maj :ts och kronans räkning i den utsträckning, som kan anses önskvärd

med hänsyn till legodriften i Adakfältet, deltaga i kostnaderna för underhåll

och förbättring av den förutnämnda enskilda vägen mellan Adaks by

och Björkland.

I förutnämnda av kommerskollegium överlämnade promemoria den 18 december

1950 rörande försörjningsläget i fråga om koppar, zink och svavel

anföres, att det vid arbetet inom Paris-organisationen (OEEC) konstaterats,

att försörj ningsläget beträffande åtskilliga förnödenheter på sista tiden allvarligt

försämrats. I promemorian anföres vidare.

Vid sammanträden inom OEEC vid månadsskiftet november/december

har påtalats en bestämd brist i fråga om bland annat koppar, zink och svavel,

för vars avhjälpande åtgärder vore av nöden. Beträffande exempelvis

nativl svavel hade läget förvärrats genom att U. S. A. först sänkt sina utfästelser

om leveranser till deltagareländerna till 400 000 ton år 1951, vilken

kvantitet sedan ytterligare nedsatts till 250 000 ton. Behovet per år uppskattades

till cirka 800^000 ton och rapporter hade ingått om att i England,

Frankrike och Belgien vissa svavelförbrukande industrier redan hade inställt

driften.

Rörande koppar hade ett akut bristläge — ehuru tills vidare icke av storre

omfattning — konstaterats i fråga om Österrike, Danmark och Sverige, varför

omedelbara hjälpaktioner diskuterades.

Såsom tidigare omnämnts, har kommerskollegium vidare med skrivelse

den 20 februari 1951 överlämnat en promemoria rörande tillfällig brytning

av svavelkis i Rudtjebäcksgruvan. Enligt promemorian har i anledning av

en hemställan av ordföranden i statens handels- och industrikommission

undersökts huruvida det vore möjligt att med hänsyn till det aktuella för
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Iiungl. Maj.ts proposition nr 129.

sörjningsläget omedelbart igångsätta produktion av svavelkis ur malm från

nämnda gruva. Som resultat av undersökningen framlägges i promemorian

en plan, enligt vilken i Rudtjebäcksgruvan under innevarande och nästa år

skulle brytas sammanlagt 68 000 ton råmalm. Denna malm skulle med lastbil

forslas den 65 km långa vägen till Kristinebergs anrikningsverk, som

tillhör Bolidens gruvaktiebolag. Genom behandling av malmen därstädes

skulle kunna utvinnas ca 43 500 ton svavelkisslig samt metallsliger, innehållande

i runda tal 500 ton koppar och 2 000 ton zink.

För ifrågavarande tillfälliga malmbrytning vid Rudtjebäcksgruvan skulle

erfordras investeringar enligt följande av Bolidens gruvaktiebolag upprät
-

tade, i promemorian återgivna plan.

Kronor

Tillredningar under jord ................................... 165 150

Tillredningar ovan jord .................................... 50 000

Industribyggnader ........................................ 72 000

Förstärkning av körväg inom gruvområdet.................... 25 000

Kraftledning .............................................. 25 000

Maskiner m. m. under jord.................................. 207 000

Maskiner in. m. ovan jord .................................. 182 000

Oförutsedda utgifter ...................................... 72 610

Tillägg för prisstegring V» 1950—1951 .................... 119 240

Allmänna omkostnader, utjämning .......................... 147 000

Summa kronor 1 065 000

Utom de nämnda investeringskostnaderna beräknas enligt promemorian

100 000 kronor till inlösen av Sveriges geologiska undersöknings anläggningar

m. m., 155 000 kronor till uppförande av en ny arbetarbostad för fyra

familjer och 140 000 kronor till förbättring av vägen mellan Adaks by och

Björkland. Beträffande de två sistnämnda kostnadsposterna anföres i promemorian

i stort sett följande.

I ovannämnda beräkning över investeringskostnaderna för den nu föreslagna

tillfälliga brytningen äro icke medtagna några kostnader för arbetarbostäder

eller dylikt. Behovet av arbetskraft beräknas uppgå till 22 å 25

man, exklusive sådana som kunna komma att sysselsättas vid å entreprenad

utlämnade anläggningar ovan jord. Då det rör sig om en tillfällig brytning

under begränsad tid torde man i fråga om arbetarnas förläggning kunna i

stor utsträckning lita till provisoriska anordningar. Med hänsyn till att arbetartillgången

vid den nu pågående legodriften är tämligen knapp synes

det emellertid nödvändigt att åtminstone ett av de förut föreslagna tre 4- farnilj shusen snarast blir uppfört. Kostnaderna för ett sådant hus beräknades

tidigare till 133 000 kronor. Detta belopp torde nu böra höjas med cirka

15 procent eller till cirka 155 000 kronor.

Såsom anfördes i kollegii skrivelse den 28 oktober 1950, skulle arbetskraltssituationen

lättas, om den enskilda vägen Adak (Adaks by)—Björkland

bleve förbättrad. Förbättringsarbetena beräknades i juni 1949 kosta

113 000 kronor. Kostnaden torde innevarande år kunna uppskattas bliva åtminstone

25 procent högre, eller cirka 141 000 kronor, möjligen ännu högre.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 129.

15

Huru stor del, som efter förrättning i föreskriven ordning skulle komma

att falla på legodriften, kan nu icke förutses, men man synes kunna utgå

ifrån att någon vägförbättring icke kommer till stånd om icke legodriftens

andel sättes till nästan hela förbättringskostnaden. Förslagsvis beräknas

denna post till 140 000 kronor.

I den promemorian åtföljande skrivelsen anför kommerskollegium, att

det synes lämpligast, att den ur legodriftens synpunkter önskvärda vägförbättringen

helt bekostas av medel, som disponeras för legodriftens räkning.

Härigenom skulle nämligen förrättning enligt lagen om enskilda vägar samt

därmed följande omgång och tidsutdräkt kunna undvikas.

Sammanlagt skulle investeringskostnaderna enligt promemorian komma

att uppgå till (1 065 000 + 100 000 + 155 000 + 140 000 =) i runt tal

1 500 000 kronor. Av detta belopp uppgivas ca 1 400 000 kronor avse investeringar

i anläggningar m. in., som äro upptagna jämväl i den av kommerskollegium

i skrivelse den 28 oktober 1950 framlagda större utbyggnadsplanen.

Återstoden av beloppet eller 100 000 kronor hänför sig däremot till sådana

investeringar, vilka uteslutande betingas av den här föreslagna begränsade

gruvdriften.

Självkostnaden per ton bruten råmalm beräknas i promemorian enligt

följande sammanställning.

Kronor

Driftkostnader inkl. allmänna omkostnader .................... 12:93

Amortering av 100 000 kronor ................................ 1:47

Tonavgift .................................................... —: 50

Säkerhetspålägg och utjämning .............................. 2: 10

Summa kronor per ton råmalm 17:—

Vid denna beräkning har, som framgår av sammanställningen, driften belastats

med kapitalkostnader endast i vad avser amortering av 100 000 kronor

och sålunda icke med ränta och amortering å hela det nedlagda kapitalet,

vilket såsom nyss nämnts beräknas uppgå till 1 500 000 kronor. Den

i sammanställningen uppförda tonavgiften avser ersättning för substansminskning

inklusive avgäld till markägaren.

I promemorian föreslås, att råmalmen från Rudtjebäcksgruvan skall övertagas

av Bolidens gruvaktiebolag till förutnämnda självkostnadspris av 17

kronor per ton och att kommerskollegium bemyndigas att med gruvbolaget

härom ingå överenskommelse, gällande för åren 1951 och 1952. I kollegii

missivskrivelse den 20 februari 1951, med vilken promemorian överlämnats,

anföres emellertid, att det med hänsyn till omständigheterna synes

lämpligare att tills vidare icke, eller i vart fall icke för den angivna tidrymden,

fastställa de villkor på vilka råmalmen skall övertagas av gruvbolaget;

avtal härom bör enligt kollegii mening göras beroende på Kungl.

Maj :ts prövning framdeles.

Enligt promemorian räknar Bolidens gruvaktiebolag med att kunna leverera

den ur råmalmen från Rudtjebäcksgruvan tillverkade svavelkissligen till

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

ett pris av 70 kronor per ton fritt Rönnskär. Nämnda pris uppgives motsvara

bolagets självkostnader för tillverkningen, sedan denna gottskrivits

värdet av metallinnehållet i råmalmen med belopp motsvarande 2 kronor 50

öre per kg koppar och 1 krona 20 öre per kg zink. Vid nuvarande noteringar

å nämnda metaller, 2 kronor 80 öre respektive 2 kronor per kg, skulle vinst

uppstå för bolaget.

Remissyttranden.

Över kommerskollegii framställning den 28 oktober 1950 ha remissutlåtanden

avgivits av statskontoret, Sveriges geologiska undersökning, statens

handels- och industrikommission samt fullmäktige i riksgäldskontoret.

Statskontoret, som förklarar sig icke kunna bedöma riktigheten av de

gjorda kalkylerna, ifrågasätter, huruvida det kan anses välbetänkt att i nuvarande

statsfinansiella läge investera medel av den storlek varom här är

fråga i en verksamhet, vars lönsamhet på längre sikt icke kan med säkerhet

bedömas. Enligt statskontorets mening kunna några särskilt vägande

skäl för att omedelbart igångsätta arbetena knappast anses föreligga. Ämbetsverket

berör vidare bl. a frågan om medel till förbättring av den enskilda

vägen Adaks by—Björkland och anför därvid, att statsbidrag i första

hand bör utgå från det för dylika ändamål avsedda anslaget och att

gruvdriften torde böra belastas med så stor andel av övriga kostnader, som

kan anses belöpa på densamma. Hel befrielse från bidragsskyldighet för

övriga intressenter synes enligt statskontorets uppfattning icke böra ifrågakomma.

Fullmäktige i riksgäldskontoret finna de framlagda kalkylerna omsorgsfullt

och försiktigt gjorda. Trots vissa betänkligheter och trots nödvändigheten

att i rådande statsfinansiella läge såvitt möjligt begränsa statens kapitalinvesteringar,

ha fullmäktige ansett sig böra tillstyrka kommerskollegii

framställning.

Sveriges geologiska undersökning, som tillstyrker kommerskollegii förslag,

erinrar om att halten av ädelmetaller i rudtjebäcksmalmen icke bör

helt förbigås, då resultatet av den verkställda provanrikningen givit vid

handen, att dylika metaller till ett värde av ca 1 krona kunna utvinnas per

ton råmalm.

Ämbetsverket framhåller vidare, att en arbetsstyrka om ca 15 man måst

avskedas, då ämbetsverkets undersökningsarbeten under jord i Rudtjebäcksgruvan

avslutades vid ingången av innevarande budgetår. Det synes

ämbetsverket angeläget, att dessa arbetare i den mån de så önska tillerkännes

förmånsrätt till anställning i legodriften, när verksamhet åter upptages

vid gruvan.

Statens handels- och industrikommission, som vid remissvarets avgivande

haft att taga i övervägande jämväl den av kommerskollegium överlämnade

promemorian rörande försörj ningsläget i fråga om koppar, zink

och svavel, anser att utom försörj ningsskäl även praktiska och sociala skäl

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 129.

tala för att upptaga drift i Rudtjebäcksgruvan. Kommissionen finner nödvändigt,

att denna gruvdrift lägges under samma förvaltning som driften

vid Adakfältet i övrigt, d. v. s. inordnas i legodriften, och tillstyrker därför,

att legodriftsavtalet med Bolidens gruvaktiebolag utsträckes till att omfatta

de utmål, inom vilka Rudtjebäcksgruvan är belägen.

Det förefaller kommissionen, som om nu rådande svårigheter på den internationella

råvaruförsörjningens område — vilka svårigheter enligt vad

kommissionen anser kunna bli långvariga — i och för sig motivera en

undersökning av förutsättningarna för att genom forcering av förberedelsearbetena

möjliggöra ett tidigare utnyttjande av malmfyndigheten i

Rudtjebäcksgruvan än vad kommerskollegium förutsatt i sin skrivelse den

28 oktober 1950.

Departementschefen.

Sedan år 1941 har Bolidens gruvaktiebolag i enlighet med särskilda överenskommelser

mellan kommerskollegium för Kungl. Maj :t och kronan samt

gruvbolaget — de s. k. legodriftsavtalen — för statens räkning omhänderhaft

gruvdriften å vissa kronan tillhöriga eller till kronan upplåtna malmmyndigheter

i Västerbottens län. Det nu gällande legodriftsavtalet, som ingicks

föregående år och som gäller till och med år 1960, avser malmbrytning

och viss därmed sammanhängande verksamhet vid Adakgruvan och

Lindsköldsgruvan inom Adakfältet i Malå socken. Vid dessa gruvor med

tillhörande anläggningar, däribland ett anrikningsverk vid Lindsköldsgruvan,

har under de senaste åren huvudsakligen producerats kopparslig, innehållande

mindre mängder guld och silver. Det må här erinras om att driften

vid nämnda gruvor på sin tid upptogs för att landets försörjning med i

första hand koppar skulle förbättras. Förväntningarna i detta avseende få

anses ha blivit infriade; enligt uppgifter från kommerskollegium beräknas

produktionen inom Adakfältet under åren 1941—1949 ha motsvarat 15 843

ton och under år 1950 3 700 ton färdig koppar. Tillhopa skulle sålunda enligt

dessa uppgifter, av vilka den sistnämnda är preliminär, genom gruvdriften

inom Adakfältet ha erhållits ett tillskott av koppar om inemot 20 000 ton.

I omedelbar närhet av Adakfältet ligger Rudtjebäcksgruvan, vilken malmfyndighet

■— i likhet med fyndigheterna inom Adakfältet — upptäckts och

närmare utforskats av Sveriges geologiska undersökning. Rudtjebäcksgruvan

har beräknats innehålla i runt tal 3 miljoner ton brytbar malm av sådan

beskaffenhet, att ur 1 000 ton av densamma kunna utvinnas 640 ton svavelkis

samt malmprodukter med ett innehåll av uppskattningsvis 7 ton koppar

och 28,7 ton zink.

Kommerskollegium har nu inkommit med två förslag om utnyttjande av

denna malmfyndighet. Enligt båda förslagen skulle gruvdriften i legodriftsform

handhavas av Bolidens gruvaktiebolag. Detta bolag har upprättat planer

för erforderliga tillrednings- och anläggningsarbeten samt anskaffningar

2 Dihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 129.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

av maskiner och inventarier ävensom utfört beräkningar rörande investeringskostnader

och väntat driftsresultat.

Det första, mera omfattande förslaget innebär i huvudsak följande. Mellan

Rudtjebäcksgruvan, Lindsköldsgruvan och Adakgruvan skulle på ca 276 meters

djup utföras en förbindelseort, vilken skulle dels tjäna som utgångspunkt

för djupundersökningar i gruvfältet, dels användas för malmtransporter. I

Rudtjebäcksgruvan tänkas i första hand vissa av Sveriges geologiska undersökning

utförda anläggningar, däribland ett 215 meter djupt gruvschakt med

tillhörande system av fält och tvärorter ävensom viss maskinell utrustning,

komma till användning; därutöver skulle tillrednings- och anläggningsarbeten

utföras samt maskiner m. m. anskaffas i den utsträckning, som

erfordras för den planerade gruvdriften. Det förutsättes vidare att anrikningsverket

vid Lindsköldsgruvan utbygges, så att svavelkisen och zinken i

rudtjebäcksmalmen skola kunna tillgodogöras där, vilket icke är möjligt för

närvarande. De övriga nuvarande anläggningarna inom Adakfältet skulle

utnyttjas för den nya gruvdriften i så stor utsträckning som möjligt samt

för detta ändamål utvidgas och kompletteras i ej ringa omfattning. Vissa

nya lastningsanordningar för produkterna från gruvdriften skulle utföras

vid järnvägsstationen Slagnäs.

Med tanke på den erforderliga ökningen av gruvarbetarstyrkan och på

den redan nu knappa tillgången på bostäder vid gruvfältet skulle enligt förslaget

vidare uppföras tre nya bostadshus, vart och ett med fyra lägenheter

om tre rum och kök.

Inklusive kostnader för konstruktionsarbeten, administration och en post

för oförutsedda utgifter m. m. beräknas totalkostnaden för genomförande av

detta utbyggnadsprogram till 11 800 000 kronor vid den pris- och lönenivå

som rådde omkring den 1 september 1950.

Kommerskollegium föreslår dessutom, att 200 000 kronor ställas till förfogande

för vissa särskilda ändamål i samband med gruvdriftens utvidgning.

Av nämnda belopp skulle 100 000 kronor användas till förbättring av den

enskilda vägen mellan Adaks by och Björkland i närheten av gruvfältet.

Härigenom skulle kommunikationerna mellan gruvfältet och den ganska

stora bebyggelsen i Adaks by väsentligt förbättras. Detta skulle enligt kollegii

mening vara till fördel för arbetskraftssituationen vid gruvorna. Vidare

avser kollegium högst 100 000 kronor till inlösen av vissa Sveriges geologiska

undersökning tillhöriga anläggningar, maskiner och redskap, vilka

tidigare torde ha bekostats från anslaget till malmletning och som nu

skulle avstås till förmån för legodriften. Slutligen skulle 60 000 kronor

disponeras för vissa geofysiska mätningar i den förut omtalade förbindelseorten

mellan gruvorna i gruvfältet.

Kommerskollegium beräknar att detta utbyggnadsprogram kan genomföras

på omkring fyra år. Anrikningsverkets ombyggnad skulle vara fullbordad

efter två år; därefter skulle en begränsad brytning — av ca 100 000

ton malm per år — kunna börja i Rudtjebäcksgruvan. Efter ytterligare två

år skulle gruvdriften kunna utvidgas till full avsedd omfattning med en

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

19

malmbrytning av ca 200 000 ton per år. Detta motsvarar en årlig framställning

av 128 000 ton svavelkis samt malmprodukter med ett beräknat innehåll

av 1 400 ton koppar och 5 740 ton zink.

Företaget skulle enligt de framlagda beräkningarna bli ekonomiskt självbärande

vid priser på koppar, zink och svavelkis, som ligga ej oväsentligt

under de nuvarande. Kollegium yppar visserligen en viss tveksamhet beträffande

räntabiliteten på längre sikt men förordar dock, under framhållande

av olika ekonomiska, sociala och tekniska fördelar med förslaget, att detta

förverkligas. Kollegium hemställer att medel till de första två årens investeringar,

sammanlagt 8 miljoner kronor, anvisas för ändamålet.

Statskontorets remissutlåtande i ärendet ger uttryck för starka betänkligheter,

grundade i främsta rummet på det nuvarande statsfinansiella läget

och den av kommerskollegium antydda ovissheten i fråga om den framtida

lönsamheten. Riksgäldsfullmäktige anse sig, trots betänkligheter av liknande

art, böra tillstyrka kommerskollegii framställning. Även Sveriges geologiska

undersökning samt statens handels- och industrikommission biträda

förslaget. Undersökningen framhåller bl. a. angelägenheten av att de arbetare,

som deltagit i ämbetsverkets nu avslutade arbeten vid Rudtjebäcksgruvan,

tillerkännes förmånsrätt till anställning vid gruvan, när verksamhet

där åter upptages. Statens handels- och industrikommission ifrågasätter,

under åberopande av rådande svårigheter beträffande råvaruförsörjningen,

en sådan forcering av förberedelserna, att malmfyndigheten i Rudtjebäcksgruvan

skulle kunna utnyttjas tidigare än vad kommerskollegium tänkt

sig.

Förutsättningarna i sistnämnda avseende ha belysts av en undersökning,

som företagits av kommerskollegium på anmodan av ordföranden i handelsoch

industrikommissionen. Denna undersökning har utmynnat i ett andra

förslag, vilket avser en tillfällig brytning i Rudtjebäcksgruvan under innevarande

och nästa år av 68 000 ton råmalm. En gruvdrift av denna omfattning

beräknas möjliggöra framställning av 43 500 ton svavelkis samt malmprodukter

med ett innehåll av i runda tal 500 ton koppar och 2 000 ton zink.

För den tillfälliga malmbrytningen skulle enligt den av kommerskollegium

överlämnade promemorian i ämnet erfordras investeringar till en kostnad

av i runt tal 1 500 000 kronor. Vid beräkningen av denna kostnad har hänsyn

tagits till den senaste tidens pris- och lönestegring. Av nyssnämnda belopp

skulle 1 065 000 kronor användas för tillrednings- och anläggningsarbeten

samt anskaffning av maskiner och inventarier m. in. Vidare ha i

investeringsplanen för den tillfälliga brytningen upptagits den förut omtalade

förbättringen av den enskilda vägen mellan Adaks by och Björkland

samt uppförandet av ett bostadshus med fyra trerumslägenheter. I fråga

om vägförbältringen har kollegium föreslagit, att erforderliga medel, vid

nuvarande kostnadsnivå beräknade till 140 000 kronor, ställas till förfogande

i sådan utsträckning, att arbetet på vägen kan utföras oberoende av

kontanta insatser från de enskilda vägintressenternas sida. Härigenom

skulle nämligen undvikas den tidsutdräkt, som skulle vara förenad med för
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

rättning enligt lagen om enskilda vägar för fastställande av de enskilda intressenternas

bidragsskyldighet. För bostadshuset avses 155 000 kronor.

Kollegium har även i denna plan beräknat ett belopp av högst 100 000 kronor

för ersättning till Sveriges geologiska undersökning för vissa anläggningar,

maskiner och redskap m. m., som sistnämnda ämbetsverk skulle

avstå till legodriften. Summan av de nämnda posterna, 1 460 000 kronor,

har avrundats till 1 500 000 kronor. Av det större utbyggnadsprogrammet

har icke medtagits exempelvis utförandet av förbindelseorten eller utbyggnad

av anrikningsverket vid Lindsköldsgruvan. Malmens anrikning skulle

enligt förslaget ske vid Bolidens gruvaktiebolags anläggningar i Kristineberg,

som ligga 65 km från Rudtjebäcksgruvan. Enligt den promemoria,

som ligger till grund för förslaget, skulle det pris, gruvbolaget skulle betala

för malmen, motsvara de på visst sätt beräknade självkostnaderna för brytningen.

Kollegium har emellertid ansett lämpligare, att avtal om priset göres

beroende på särskild prövning av Kungl. Maj :t.

Till följd av den internationella utvecklingen har, såsom ock framgår av

vissa handlingar i ärendet, landets försörjning med vissa råvaror på senaste

tiden försämrats. Icke minst gäller detta i fråga om tillförseln av de produkter,

som skulle erhållas, därest malmbrytning komme i gång vid Rudtjebäcksgruvan.

Särskilt skulle det därvid väntade tillskottet av svavelkis, som

vid industriell användning kan i viss utsträckning ersätta svavel, vara välkommet

i nuvarande läge. Flera viktiga industrier, exempelvis sulfitcellulosaindustrien,

äro nämligen för sin drift starkt beroende av en tillräcklig

tillgång på svavelsubstans. En brist på dylikt material skulle omedelbart

kunna få menliga följder bl. a. för landets export. Utsikterna att öka tillförseln

av gediget svavel synas för närvarande små. Jag anser därför angeläget

att den nu anvisade möjligheten till en utvidgning av den inhemska

produktionen av bl. a. svavelkis utnyttjas utan onödigt dröjsmål och förordar

sålunda, att förberedelser för malmbrytning vid Rudtjebäcksgruvan snarast

vidtagas.

Vid genomförande av kommerskollegii först framlagda förslag, som syftar

till en mera omfattande gruvdrift vid Rudtjebäcksgruvan med investeringar

till ett belopp av i runt tal 12 000 000 kronor, skulle någon egentlig

malmbrytning vid gruvan icke komma till stånd förrän efter omkring två

år. Någon omedelbar lättnad för försörjningen skulle således i detta fall icke

åstadkommas. Det andra förslaget, vilket avser en tillfällig malmbrytning

av ringare omfattning, skulle kräva en avsevärt mindre investering och samtidigt

innebära, att malmbrytningen kunde påbörjas efter jämförelsevis kort

tid. I betraktande av såväl de aktuella försörjningssvårigheterna som nödvändigheten

att såvitt möjligt begränsa statens utgifter för investeringsändamål

synes detta förslag i nuvarande läge vara att föredraga. Visserligen

kan det antagas, att den tillfälliga brytningen ur driftsekonomiska synpunkter

är mindre tillfredsställande; bl. a. kan det invändas, att råmalmen enligt

förslaget skulle få fraktas lång väg för att undergå vidare behandling,

vilket givetvis måste föranleda merkostnader. Det kan vidare erinras, att

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

21

någon amortering av hela det nedlagda kapitalet icke förutsättes enligt förslaget.

Självfallet kan ett driftsresultat, som medgiver full amortering av

sagda kapital under den tid, malmbrytningen i första hand skulle pågå,

d. v. s. under innevarande och nästa år, icke påräknas. Emellertid böra enligt

min mening möjligheterna till en skälig såväl amortering som förräntning

av kapitalet närmare övervägas, då priset för råmalmen till gruvbolaget

skall fastställas. Vidare torde det icke få anses uteslutet, att den föreslagna

tillfälliga malmbrytningen kan komma att fortsätta under längre tid,

i vilket fall utsikterna att återvinna en större del av kapitalet skulle bli

gynnsammare. Det må slutligen framhållas, att större delen av investeringarna

för den tillfälliga malmbrytningen jämväl erfordras för genomförande

av det mera omfattande utbyggnadsförslaget; om förhållandena framdeles

skulle motivera, att detta förverkligas, skulle sålunda de därmed förbundna

kapitalanspråken komma att minskas i motsvarande mån.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och särskilt de omedelbara fördelar,

som ur försörjningssynpunkt äro att vinna, förordar jag, att kommer skollegii

förslag om tillfällig malmbrytning i Rudtjebäcksgruvan snarast kommer

till utförande samt att erforderliga medel, enligt de framlagda beräkningarna

1 500 000 kronor, anvisas för ändamålet. Medelsanvisningen torde böra ske

i form av ett investeringsanslag under fonden för förlag till statsverket.

Liksom tidigare skett vid medelsanvisning för liknande ändamål i samband

med gruvdriften inom Adakfältet torde anslaget böra uppföras under rubriken

Utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken in. m.

Kommerskollegii förslag att driften vid Rudtjebäcksgruvan skulle inordnas

i den redan pågående legodriften inom Adakfältet synes mig riktigt.

Därest riksdagen icke har något att erinra, torde det få ankomma på kollegium

att efter Kungl. Maj :ts bemyndigande med Rolidens gruvaktiebolag

träffa överenskommelse om utvidgning av det gällande legodriftsavtalets bestämmelser

till att omfatta de utmål, inom vilka Rudtjebäcksgruvans malmfyndighet

är belägen. Frågan om det pris, till vilket råmalmen från Rudtjebäcksgruvan

skall övertagas av gruvbolaget, torde få prövas av Kungl. Maj:t

efter framställning av kollegium.

Kommerskollegium fäster med hänsyn till arbetskraftssituationen vid

Adakfältet stor vikt vid att en förbättring av den enskilda vägen mellan

Adaks by och Björkland snarast blir utförd. Då något väsentligt bidrag från

vägintressenternas sida icke förefaller vara att påräkna, torde därför något

hinder icke böra resas mot att kollegium föranstaltar om arbetets utförande

utan att avvakta resultatet av kommande förhandlingar om bidrag från enskilt

håll. Jag förutsätter emellertid, att arbetet så planeras, att kostnaden

därför icke kommer att överstiga det belopp om 140 000 kronor, som beräknats

för ändamålet.

Det av Sveriges geologiska undersökning framförda önskemålet att de

arbetare, som deltagit i ämbetsverkets tidigare arbeten vid Rudtjebäcksgruvan,

skulle tillerkännas förtursrätt till anställning vid den blivande

gruvdriften, förtjänar enligt min mening att så långt möjligt beaktas.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i

Malå socken m. m. under kapitalbudgeten, fonden för förlag

till statsverket, för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag

av 1 500 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnel Sjölin.

517308. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1951.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1951:193 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken ra. in. a1 i texten
  2. SU 1951:108 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m. s. 29 i texten