Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj.ts proposition nr 13

8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:13, Kungl. Maj.ts proposition nr 13

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

1

Nr 13.

Kungl. Maj.ts proposition titt riksdagen angående ändring av

statens borgensåtagande för vissa skuldförbindelser

av Husabg aktiebolag, in. in.; given Stockholms slott

den 22 december 1950.

Under åberopande av härvid fogade utdrag av statsrådsprotokollet över

handelsärenden för denna dag vill Kungl. Maj :t föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

John Ericsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

År 1946 nedlades driften vid Svenska skifferoljeaktiebolagets oljeverk vid

Kinne-Kleva. I samband därmed vidtogos olika åtgärder för att hjälpa den

friställda arbetskraften till andra försörjningsmöjligheter. Bl. a. medverkade

staten till att ett företag för tillverkning av rostfria matbestick, Husaby

aktiebolag, förlädes till Kinne-Kleva. Med stöd av riksdagens medgivande

ikläddes staten betalningsansvar intill utgången av år 1948 för sistnämnda

bolags skuldförbindelser till affärsbank å tillhopa 1 000 000 kronor.

År 1948 medgav riksdagen att borgensåtagandet finge utsträckas till

utgången av år 1952, därvid detsamma skulle omfatta 800 000 kronor för

år 1949, 700 000 kronor för år 1950, 600 000 kronor för år 1951 och 500 000

kronor för år 1952. Med anledning av framställning från Husaby aktiebolag

föreslås riksdagen nu medgiva, att borgensåtagandet må omfatta ett

belopp av 700 000 kronor intill utgången av år 1952. Vidare lämnas en redogörelse

för vissa av Kinne-Klevautredningen framlagda förslag angående

industriell verksamhet vid Kinne-Kleva.

1 Uihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 13.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9.

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

Utdrag uv protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

22 december 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen

anmäler chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, fråga

om ändring av statens borgensåtagande för vissa skuldförbindelser av

Husabg aktiebolag, m. m. och anför därvid följande.

I propositionen nr 48 till 1946 års riksdag hemställde Kungl. Maj:t hl. a.

om bemyndigande att medgiva Svenska skifferoljeaktiebolaget att nedlägga

driften vid bolagets oljeverk i Kinne-Kleva. Senare samma år framlade

Kungl. Maj:t i propositionen nr 214 för riksdagen vissa förslag med syfte

att hjälpa den personal, som skulle friställas genom oljeverkets nedläggande,

till andra försörjningsmöjligheter. Enligt ett av förslagen skulle till

Kinne-Kleva förläggas ett nytt företag med ändamål att i industriell drift

tillverka rostfria matbestick. För att genomföra detta förslag erfordrades,

att skifferoljebolaget åtog sig borgensgaranti för de banklån å sammanlagt

högst 1 200 000 kronor, som det nya företaget kunde komma att upptaga i

affärsbank. Kungl. Maj :t hemställde i propositionen om bemyndigande att

medgiva skifferoljebolaget att ikläda sig ifrågavarande betalningsansvar.

Enligt propositionen nr 214 kunde tillverkningen av rostfria matbestick

i Kinne-Kleva icke med säkerhet väntas fortvara längre tid än omkring två

år. Föredragande departementschefen uttalade emellertid, att genom igångsättandet

av fabrikationen skulle vinnas en tidsfrist, varunder mera ingående

undersökningar angående den framtida verksamheten vid Kinne-Kleva

skulle hinna verkställas. Departementschefen förklarade sig ha för avsikt

att snarast föranstalta om sådana undersökningar.

I anledning av de nämnda propositionerna bemyndigade riksdagen enligt

skrivelse nr 435/1946 Kungl. Maj :t bl. a. att medgiva skifferoljebolaget att

nedlägga driften vid oljeverket i Kinne-Kleva. Riksdagen medgav därjämte,

att staten finge på de närmare villkor, som Kungl. Maj:t ägde bestämma,

iklädas betalningsansvar för lån på sammanlagt 1 200 000 kronor, som ett

tilltänkt aktiebolag för framställning av rostfria matbestick i Kinne-Kleva

kunde komma att upptaga i affärsbank.

Med stöd av riksdagens medgivande anbefallde Kungl. Maj:t genom be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

slut den 28 juni 1946 statskontoret att i enlighet med vissa fastställda huvudvillkor

teckna borgen för ifrågavarande lån. Samma dag bemyndigade

Kungl. Maj :t chefen för handelsdepartementet att tillkalla utredningsmän

för frågan huru anläggningarna och naturtillgångarna vid Kinne-Kleva på

bästa sätt skulle utnyttjas. Den 29 juni 1946 tillkallades utredningsmännen,

som antogo benämningen Kinne-KIevautredningen.

Det för industriell tillverkning av rostfria matbestick vid Kinne-Kleva avsedda

företaget bildades sedermera under namnet Husaby aktiebolag.

Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 28 juni 1946 skulle statens borgensåtagande

för bolagets skuldförbindelser till tiden begränsas så, att det ej komme

att avse lån, som förfölle till betalning senare än tre månader efter ett

eventuellt nedläggande av bolagets drift vid Kinne-Kleva eller under några

förhållanden senare än vid utgången av år 1948. Bolaget skulle såsom säkerhet

överlämna förlagsinteckningar med bästa rätt i den till rörelsen hörande

förlagsegendomen till belopp motsvarande minst det belopp som borgensförbindelsen

avsåg. Solidarisk underborgen skulle vidare tecknas av

bolagets stiftare.

Med iakttagande av de föreskrivna villkoren tecknade statskontoret borgen

för Husaby aktiebolags skuldförbindelser till Aktiebolaget Jordbrukarbanken

den 20 september 1946, den 27 januari 1947 och den 30 augusti 1947

å sammanlagt 1 000 000 kronor.

I skrivelse den 10 mars 1948 anhöll Husaby aktiebolag, att statens borgensåtagande

måtte utsträckas till den 31 december 1952 och omfatta för år

1949 800 000 kronor, för år 1950 700 000 kronor, för år 1951 600 000 kronor

och för år 1952 500 000 kronor. Som huvudsakligt skäl för sin framställning

anförde bolaget, att därest statens borgensåtagande icke förlängdes

bolagets rörelse måste avvecklas med början den 1 oktober 1948. Härvid

skulle de anställda, sammanlagt 130 personer, därav ett 80-tal förutvarande

arbetare hos Svenska skifferoljeaktiebolaget, bli utan arbete.

Med anledning av bolagets framställning föreslog Kungl. Maj :t riksdagen

alt medgiva, alt staten finge på de närmare villkor, som Kungl. Maj:t ägde

bestämma, till 1952 års utgång iklädas fortsatt betalningsansvar intill ett

belopp av högst 800 000 kronor för Husaby aktiebolags skuldförbindelser till

affärsbank (prop. nr 271/1948). Sedan propositionen bifallits av riksdagen

(r. skr. nr 397/1948), anbefallde Kungl. Maj:t den 30 juni 1948 statskontoret

att vid upphörande av löpande borgensåtagande å statens vägnar teckna

borgen för bolagets skuldförbindelser till affärsbank intill ett belopp av

högst 800 000 kronor. Därvid föreskrevs bl. a. alt borgensåtagandet, som

skulle begränsas att gälla till 1952 års utgång, finge omfatta för år 1949

800 000 kronor, för år 1950 700 000 kronor, för år 1951 600 000 kronor och

för år 1952 500 000 kronor. I övrigt ställdes för borgensåtagandet samma

villkor som tidigare. Med iakttagande av de föreskrivna villkoren har statskontoret

härefter å statens vägnar tecknat borgen för fyra Husaby aktiebolags

skuldförbindelser till Aktiebolaget Jordbrukarbanken den 22 november

1948 å sammanlagt 800 000 kronor. Husabv aktiebolag har sedermera

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

infriat en av dessa skuldförbindelser, lydande å ett belopp av 100 000 kronor.

Av de lån till bolaget om tillhopa 1 000 000 kronor, för vilka staten

iklätts betalningsansvar, har bolaget därmed återbetalat sammanlagt 300 000

kronor. Bolagets ifrågavarande gäld utgör sålunda för närvarande 700 000

kronor.

I skrivelse den 25 april 1950 har Husaby aktiebolag hemställt, att statens

borgensåtagande för bolagets skuldförbindelser måtte utvidgas till att gälla

för hela det ursprungliga lånebeloppet av 1 000 000 kronor intill utgången

av år 1952. I skrivelsen anföres, att bolaget, vars produktion i stor utsträckning

varit inriktad på export, under de senaste två åren haft avsättningssvårigheter.

Bolaget uppgiver, att detta berott på importrestriktioner i utlandet,

till följd varav betydande exportmarknader, såsom Sydamerika och

Turkiet, bortfallit för bolagets vidkommande.

Vidare framhåller bolaget, att genom den svenska kronans devalvering och

tullsänkningar i Amerikas förenta stater vissa möjligheter öppnats till försäljning

av bolagets produkter till detta land. Den nordamerikanska kundkretsen

fordrar emellertid enligt bolaget delvis andra modeller och kvaliteter

än dem som bolaget tidigare tillverkat. Dessutom säger sig bolaget ha

upptagit tillverkning av vissa nya artiklar som äro lättare att exportera på

grund av en generösare licensgivning i vederbörande köparländer. Av nu

nämnda skäl har bolaget enligt skrivelsen nödgats anskaffa nytt material

samt nya maskiner och verktyg i viss utsträckning.

Till följd av de ändrade marknadsförhållandena och de åtgärder som bolaget

måst vidtaga för att möta desamma har, framhåller bolaget, mera

kapital kommit att bindas i lager av färdigvaror och material samt i maskiner

och verktyg än som tidigare kunnat förutses. Bolaget har av denna anledning

funnit sig vara i behov av ett kapitaltillskott av 300 000 kronor, motsvarande

vad bolaget avbetalat å de banklån, för vilka staten iklätts betalningsansvar.

Dessutom har bolaget önskat bli befriat från skyldighet att

fullgöra vidare amorteringar å sagda lån intill utgången av år 1952. Bolaget

förklarar sig ha för avsikt att framlägga förslag till en ny amorteringsplan

för ifrågavarande lån i början av nämnda år, då företagets tillverkning enligt

bolagets mening bör ha stabiliserats.

över bolagets framställning den 25 april 1950 har statskontoret avgivit

infordrat utlåtande och därvid förklarat sig icke kunna tillråda, att framställningen

tillmötesgås i annan mån än att statsverkets borgen för bolagets

nuvarande lån till ett belopp av 700 000 kronor utsträckes till att — under i

övrigt oförändrade villkor — i sin helhet gälla intill utgången av år 1952.

Härtill torde enligt ämbetsverkets mening riksdagens medverkan vara erforderlig.

I skrivelse den 3 juni 1950 har Husaby aktiebolag återtagit sin tidigare

framställning i vad den avser utsträckande av statens borgensåtagande till

att gälla det ursprungliga lånebeloppet av 1 000 000 kronor. Bolaget har däremot

vidhållit sin begäran att få befrielse från amorteringsskyldighet till

utgången av år 1952. Dessutom har bolaget ansökt om ett reverslån av sta
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

5

ten å 150 000 kronor att återbetalas enligt en i skrivelsen närmare angiven

plan. I skrivelsen anföres, att utvecklingen på exportmarknaden, sedan

den tidigare framställningen gjordes, gått i gynnsam riktning. Bolagets varulager

har enligt skrivelsen dock icke minskats i någon större utsträckning.

Kinne-Klevautreciningen har med skrivelse den 15 februari 1949 inkommit

med ett utlåtande med förslag till industriell verksamhet vid Kinne-Kleva.

Av utlåtandet framgår, att utredningen, med utgångspunkt från en undersökning

av anläggningarna och naturtillgångarna vid Kinne-Kleva, övervägt

möjligheterna till en av oljetillverkningen oberoende produktion därstädes

av bränd kalk, lättbetong, mursten, dräneringsrör, cement (cementinblandningsmaterial)

och mineralull. Utredningen har vidare undersökt frågan

huruvida några fördelar skulle kunna vinnas genom fortsatt drift av oljeverket.

På grundval av egna överväganden samt resultaten av vissa undersökningar

och beräkningar in. in., som för utredningens räkning utförts inom Svenska

skifferoljeaktiebolaget, föreslår utredningen, att en mineralullfabrik och

en kalkugn med transportanordningar jämte en kalkmalningsanläggning

uppföres vid Kinne-Kleva ävensom att därvarande skifferoljeverk i viss omfattning

moderniseras och tages i bruk. För sistnämnda åtgärd talar enligt

utredningens uppfattning dels beredskapssynpunkter, dels den omständigheten,

att oljeskifferns bränslevärde i viss utsträckning skulle kunna nyttiggöras

till förmån för de övriga tillverkningsgrenarna, därest oljetillverkningen

återupptoges. Kostnaderna för uppförande av nyssnämnda anläggningar

och för modernisering av oljeverket i föreslagen omfattning beräknas

av utredningen till sammanlagt 3 750 000 kronor, varav på mineralullfabriken

skulle belöpa sig 755 000 kronor, på kalkugnen in. m. 465 000 kronor

och på oljeverket 2 530 000 kronor. Genom de av utredningen förordade åtgärderna

skulle sysselsättning beredas tillhopa 140 tjänstemän och arbetare.

Den planerade verksamheten vid Kinne-Kleva skulle enligt utredningens beräkningar

lämna ett årligt överskott av i runt tal 400 000 kronor.

Utredningen förordar vidare, att för förvaltningen och driften av anläggningarna

vid Kinne-Kleva bildas ett särskilt aktiebolag såsom dotterbolag till

Svenska skifferoljeaktiebolaget samt att staten tillskjuter det för bolagets

verksamhet erforderliga kapitalet. Detta uppskattas av utredningen till

5 000 000 kronor, däri inbegripet såväl det för anläggningsarbetena beräknade

beloppet som erforderligt rörelsekapital.

Över utredningens utlåtande ha yttranden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen,

statskontoret, kommerskollegium (som bifogat ett utlåtande från Sveriges

industriförbund), riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, statens

industrikommission, statens bränslekommission, fullmäktige i riksbanken,

fullmäktige i riksgäldskontoret, länsstyrelsen i Skaraborgs län (som i

ärendet hört vissa kommuner, företag och enskilda m. fl.), Landsorganisationen

i Sverige (som bifogat yttranden från Svenska fabriksarbetareförbundet

och nämnda förbunds avdelning 94 i Kinne-Kleva) samt Svenska skifferolje
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

aktiebolaget. Därjämte har Aktiebolaget Statens skogsindustrier inkommit

med en skrivelse i ämnet.

Av de hörda remissinstanserna tillstyrka Landsorganisationen i Sverige,

Svenska fabriksarbetareförbundet och förbundets avdelning 9''r i KinneKleva

utredningens förslag i dess helhet. Arbetsmarknadsstyrelsen biträder

förslaget i vad detsamma avser uppförande av en kalkugn m. in. vid KinneKleva.

Kommerskollegium anser, att det ur försörjningssynpunkt knappast

föreligger något behov av nyinvesteringar för vare sig mineralulltillverkning

eller produktion av bränd kalk. Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

har begränsat sitt yttrande till frågan, huru anläggningarna

och naturtillgångarna vid Kinne-Kleva skola på bästa sätt kunna utnyttjas

ur beredskapssynpunkt, och anför, att den planerade oljeutvinningen vid

Kinne-Kleva icke kan tillmätas sådan vikt, att staten härför bör åtaga sig

investeringar av ifrågasatt storleksordning. En liknande inställning intaga

statens bränslekommission och fullmäktige i riksgäldskontoret. Riksgäldsfullmäktige

framhålla därjämte, att det ur sysselsättningssynpunkt icke föreligger

något skäl för att återupptaga oljeverkets drift. Även i övrigt avstyrka

fullmäktige utredningens förslag. Länsstyrelsen i Skaraborgs län,

som funnit, att sysselsättningsfrågan för de förutvarande arbetarna vid

skifferoljeverket i Kinne-Kleva icke numera har samma aktualitet som för

några år sedan, förordar, att utredningens förslag upptages till statsmakternas

övervägande om förhållandena ändras, speciellt vid begynnande eller inträffad

arbetslöshetskris. Statens industrikommission finner, att en nyinvestering

av det slag utredningen förordar icke kan inrymmas inom gällande

gränser för investeringsverksamheten.

Departemen tschefen.

Ett av motiven för tillkomsten av Husaby aktiebolag och för det stöd, staten

därvid lämnade bolaget i form av borgen för vissa banklån, var önskemålet

att bereda försörjningsmöjligheter åt de av skifferoljeaktiebolagets

förutvarande arbetare i Kinne-Kleva, som önskade bo kvar på platsen. Bolagets

verksamhet väntades ursprungligen icke kunna fortgå längre tid än två

år och statens borgensåtagande, som utnyttjades för eif lånebelopp av

1 000 000 kronor, begränsades därför att gälla intill utgången av år 1948.

Sedan bolagets rörelse visat sig mera varaktig, har borgensåtagandet utsträckts

till att gälla intill utgången av år 1952, varjämte en amorteringsplan

fastställts för lånet. I enlighet med denna plan har bolaget av del

lånade beloppet återbetalat 300 000 kronor. I planen förutsattes bl. a., att

ytterligare 200 000 kronor skulle återbetalas före utgången av år 1951.

Bolaget har emellertid haft vissa avsättningssvårigheter och nödgats delvis

ställa om produktionen för att i möjligaste mån vidmakthålla sin omsättning.

Detta har haft till följd att mera kapital kommit att bindas i lager,

maskiner och verktyg än vad tidigare kunnat beräknas. Bolaget kan därför

icke fullfölja amorteringsplanen i vad avser återstående lånebelopp och

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:is proposition nr 13.

anhåller all bli befriat från vidare amorteringsskyldigliet intill utgången av

år 1952. En dylik befrielse förutsätter i första hand, att statens borgensåtagande

utvidgas till att omfatta ett belopp av 700 000 kronor för hela den

återstående giltighetstiden.

Ett vidhållande av de 1948 fastställda gränserna för borgensåtagandet kan

möjligen föranleda, att för staten uppstår en förlustrisk, som självfallet bör

undvikas. Såvitt kan bedömas av de uppgifter, som lämnats i ärendet, få

bolagets svårigheter antagas vara av övergående natur. En förbättring av

bolagets ställning synes ligga inom räckhåll, om bolaget lyckas upparbeta

försäljningen av nya exportprodukter, som äro avsedda bl. a. för den nordamerikanska

marknaden. Med hänsyn till nu anförda omständigheter finner

jag motiverat, att statens borgensstöd åt bolaget under den övergångstid,

bolaget behöver för att ställa om sin verksamhet, utvidgas på sätt bolaget

önskat. Jag tillstyrker sålunda, att statens borgensåtagande utsträckes till

att — under i övrigt oförändrade villkor — avse nyssnämnda belopp av

700 000 kronor intill utgången av år 1952. Då detta innebär ändring av de

förutsättningar, under vilka riksdagen år 1948 lämnade sitt medgivande till

en utsträckning av borgensåtagandet, torde nytt medgivande böra inhämtas

av riksdagen. Frågan om en återbetalning av det lånade beloppet eller ytterligare

förlängt borgensåtagande från statens sida torde få övervägas framdeles

vid lämplig tidpunkt.

Bolaget har under hand förklarat sig icke vidhålla den gjorda ansökningen

om ett statligt lån å 150 000 kronor.

De av Kinne-Klevautredningen framlagda förslagen om statliga investeringar

i nya anläggningar vid Kinne-Kleva anser jag mig i likhet med flertalet

remissinstanser böra i nuvarande läge avböja. Härvidlag bör bland

annat tagas i betraktande, att det allmänna genom det stöd, varom förut

talats, på ett väsentligt sätt bidragit till fortsatt sysselsättning för en del av

de förut vid Kinne-Klevaverket sysselsatta. I övrigt är ju arbetsmarknadsläget

nu sådant att från Kinne-Kleva friställd personal i allmänhet ej har svårigheter

att vinna anställning i andra företag. Med hänsyn till det intresse,

som från riksdagens sida år 1946 visades frågan om fortsatt sysselsättning

för de förutvarande arbetarna vid oljeverket i Kinne-Kleva, torde emellertid

resultatet av den gjorda utredningen lämpligen böra i detta sammanhang delgivas

riksdagen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, alt Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

medgiva alt staten må på de ändrade villkor, jag i det föregående

förordat, till 1952 års utgång iklädas fortsatt betalningsansvar

intill ett belopp av högst 700 000 kronor för

Husaby aktiebolags skuldförbindelser till affärsbank.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen sitt bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnel Sjölin.

508295. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckerii Aktiebolag. 1951.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1951:55 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring av statens borgensåtagande för vissa skuldförbindelser av Husaby aktiebolag m. a1 i texten
  2. SU 1951:33 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring av statens borgensåtagande för vissa skuldförbindelser av Husaby aktiebolag m. m. s. 6 i texten