Kungl. Maj.ts proposition nr 13
8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1951:13, Kungl. Maj.ts proposition nr 13
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 13.
1
Nr 13.
Kungl. Maj.ts proposition titt riksdagen angående ändring av
statens borgensåtagande för vissa skuldförbindelser
av Husabg aktiebolag, in. in.; given Stockholms slott
den 22 december 1950.
Under åberopande av härvid fogade utdrag av statsrådsprotokollet över
handelsärenden för denna dag vill Kungl. Maj :t föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
John Ericsson.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
År 1946 nedlades driften vid Svenska skifferoljeaktiebolagets oljeverk vid
Kinne-Kleva. I samband därmed vidtogos olika åtgärder för att hjälpa den
friställda arbetskraften till andra försörjningsmöjligheter. Bl. a. medverkade
staten till att ett företag för tillverkning av rostfria matbestick, Husaby
aktiebolag, förlädes till Kinne-Kleva. Med stöd av riksdagens medgivande
ikläddes staten betalningsansvar intill utgången av år 1948 för sistnämnda
bolags skuldförbindelser till affärsbank å tillhopa 1 000 000 kronor.
År 1948 medgav riksdagen att borgensåtagandet finge utsträckas till
utgången av år 1952, därvid detsamma skulle omfatta 800 000 kronor för
år 1949, 700 000 kronor för år 1950, 600 000 kronor för år 1951 och 500 000
kronor för år 1952. Med anledning av framställning från Husaby aktiebolag
föreslås riksdagen nu medgiva, att borgensåtagandet må omfatta ett
belopp av 700 000 kronor intill utgången av år 1952. Vidare lämnas en redogörelse
för vissa av Kinne-Klevautredningen framlagda förslag angående
industriell verksamhet vid Kinne-Kleva.
1 Uihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 13.
opaginerad Kontrollera mot PDF
9.
Kungl. Maj:ts proposition nr 13.
Utdrag uv protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
22 december 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.
Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen
anmäler chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, fråga
om ändring av statens borgensåtagande för vissa skuldförbindelser av
Husabg aktiebolag, m. m. och anför därvid följande.
I propositionen nr 48 till 1946 års riksdag hemställde Kungl. Maj:t hl. a.
om bemyndigande att medgiva Svenska skifferoljeaktiebolaget att nedlägga
driften vid bolagets oljeverk i Kinne-Kleva. Senare samma år framlade
Kungl. Maj:t i propositionen nr 214 för riksdagen vissa förslag med syfte
att hjälpa den personal, som skulle friställas genom oljeverkets nedläggande,
till andra försörjningsmöjligheter. Enligt ett av förslagen skulle till
Kinne-Kleva förläggas ett nytt företag med ändamål att i industriell drift
tillverka rostfria matbestick. För att genomföra detta förslag erfordrades,
att skifferoljebolaget åtog sig borgensgaranti för de banklån å sammanlagt
högst 1 200 000 kronor, som det nya företaget kunde komma att upptaga i
affärsbank. Kungl. Maj :t hemställde i propositionen om bemyndigande att
medgiva skifferoljebolaget att ikläda sig ifrågavarande betalningsansvar.
Enligt propositionen nr 214 kunde tillverkningen av rostfria matbestick
i Kinne-Kleva icke med säkerhet väntas fortvara längre tid än omkring två
år. Föredragande departementschefen uttalade emellertid, att genom igångsättandet
av fabrikationen skulle vinnas en tidsfrist, varunder mera ingående
undersökningar angående den framtida verksamheten vid Kinne-Kleva
skulle hinna verkställas. Departementschefen förklarade sig ha för avsikt
att snarast föranstalta om sådana undersökningar.
I anledning av de nämnda propositionerna bemyndigade riksdagen enligt
skrivelse nr 435/1946 Kungl. Maj :t bl. a. att medgiva skifferoljebolaget att
nedlägga driften vid oljeverket i Kinne-Kleva. Riksdagen medgav därjämte,
att staten finge på de närmare villkor, som Kungl. Maj:t ägde bestämma,
iklädas betalningsansvar för lån på sammanlagt 1 200 000 kronor, som ett
tilltänkt aktiebolag för framställning av rostfria matbestick i Kinne-Kleva
kunde komma att upptaga i affärsbank.
Med stöd av riksdagens medgivande anbefallde Kungl. Maj:t genom be
-
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 13.
slut den 28 juni 1946 statskontoret att i enlighet med vissa fastställda huvudvillkor
teckna borgen för ifrågavarande lån. Samma dag bemyndigade
Kungl. Maj :t chefen för handelsdepartementet att tillkalla utredningsmän
för frågan huru anläggningarna och naturtillgångarna vid Kinne-Kleva på
bästa sätt skulle utnyttjas. Den 29 juni 1946 tillkallades utredningsmännen,
som antogo benämningen Kinne-KIevautredningen.
Det för industriell tillverkning av rostfria matbestick vid Kinne-Kleva avsedda
företaget bildades sedermera under namnet Husaby aktiebolag.
Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 28 juni 1946 skulle statens borgensåtagande
för bolagets skuldförbindelser till tiden begränsas så, att det ej komme
att avse lån, som förfölle till betalning senare än tre månader efter ett
eventuellt nedläggande av bolagets drift vid Kinne-Kleva eller under några
förhållanden senare än vid utgången av år 1948. Bolaget skulle såsom säkerhet
överlämna förlagsinteckningar med bästa rätt i den till rörelsen hörande
förlagsegendomen till belopp motsvarande minst det belopp som borgensförbindelsen
avsåg. Solidarisk underborgen skulle vidare tecknas av
bolagets stiftare.
Med iakttagande av de föreskrivna villkoren tecknade statskontoret borgen
för Husaby aktiebolags skuldförbindelser till Aktiebolaget Jordbrukarbanken
den 20 september 1946, den 27 januari 1947 och den 30 augusti 1947
å sammanlagt 1 000 000 kronor.
I skrivelse den 10 mars 1948 anhöll Husaby aktiebolag, att statens borgensåtagande
måtte utsträckas till den 31 december 1952 och omfatta för år
1949 800 000 kronor, för år 1950 700 000 kronor, för år 1951 600 000 kronor
och för år 1952 500 000 kronor. Som huvudsakligt skäl för sin framställning
anförde bolaget, att därest statens borgensåtagande icke förlängdes
bolagets rörelse måste avvecklas med början den 1 oktober 1948. Härvid
skulle de anställda, sammanlagt 130 personer, därav ett 80-tal förutvarande
arbetare hos Svenska skifferoljeaktiebolaget, bli utan arbete.
Med anledning av bolagets framställning föreslog Kungl. Maj :t riksdagen
alt medgiva, alt staten finge på de närmare villkor, som Kungl. Maj:t ägde
bestämma, till 1952 års utgång iklädas fortsatt betalningsansvar intill ett
belopp av högst 800 000 kronor för Husaby aktiebolags skuldförbindelser till
affärsbank (prop. nr 271/1948). Sedan propositionen bifallits av riksdagen
(r. skr. nr 397/1948), anbefallde Kungl. Maj:t den 30 juni 1948 statskontoret
att vid upphörande av löpande borgensåtagande å statens vägnar teckna
borgen för bolagets skuldförbindelser till affärsbank intill ett belopp av
högst 800 000 kronor. Därvid föreskrevs bl. a. alt borgensåtagandet, som
skulle begränsas att gälla till 1952 års utgång, finge omfatta för år 1949
800 000 kronor, för år 1950 700 000 kronor, för år 1951 600 000 kronor och
för år 1952 500 000 kronor. I övrigt ställdes för borgensåtagandet samma
villkor som tidigare. Med iakttagande av de föreskrivna villkoren har statskontoret
härefter å statens vägnar tecknat borgen för fyra Husaby aktiebolags
skuldförbindelser till Aktiebolaget Jordbrukarbanken den 22 november
1948 å sammanlagt 800 000 kronor. Husabv aktiebolag har sedermera
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 13.
infriat en av dessa skuldförbindelser, lydande å ett belopp av 100 000 kronor.
Av de lån till bolaget om tillhopa 1 000 000 kronor, för vilka staten
iklätts betalningsansvar, har bolaget därmed återbetalat sammanlagt 300 000
kronor. Bolagets ifrågavarande gäld utgör sålunda för närvarande 700 000
kronor.
I skrivelse den 25 april 1950 har Husaby aktiebolag hemställt, att statens
borgensåtagande för bolagets skuldförbindelser måtte utvidgas till att gälla
för hela det ursprungliga lånebeloppet av 1 000 000 kronor intill utgången
av år 1952. I skrivelsen anföres, att bolaget, vars produktion i stor utsträckning
varit inriktad på export, under de senaste två åren haft avsättningssvårigheter.
Bolaget uppgiver, att detta berott på importrestriktioner i utlandet,
till följd varav betydande exportmarknader, såsom Sydamerika och
Turkiet, bortfallit för bolagets vidkommande.
Vidare framhåller bolaget, att genom den svenska kronans devalvering och
tullsänkningar i Amerikas förenta stater vissa möjligheter öppnats till försäljning
av bolagets produkter till detta land. Den nordamerikanska kundkretsen
fordrar emellertid enligt bolaget delvis andra modeller och kvaliteter
än dem som bolaget tidigare tillverkat. Dessutom säger sig bolaget ha
upptagit tillverkning av vissa nya artiklar som äro lättare att exportera på
grund av en generösare licensgivning i vederbörande köparländer. Av nu
nämnda skäl har bolaget enligt skrivelsen nödgats anskaffa nytt material
samt nya maskiner och verktyg i viss utsträckning.
Till följd av de ändrade marknadsförhållandena och de åtgärder som bolaget
måst vidtaga för att möta desamma har, framhåller bolaget, mera
kapital kommit att bindas i lager av färdigvaror och material samt i maskiner
och verktyg än som tidigare kunnat förutses. Bolaget har av denna anledning
funnit sig vara i behov av ett kapitaltillskott av 300 000 kronor, motsvarande
vad bolaget avbetalat å de banklån, för vilka staten iklätts betalningsansvar.
Dessutom har bolaget önskat bli befriat från skyldighet att
fullgöra vidare amorteringar å sagda lån intill utgången av år 1952. Bolaget
förklarar sig ha för avsikt att framlägga förslag till en ny amorteringsplan
för ifrågavarande lån i början av nämnda år, då företagets tillverkning enligt
bolagets mening bör ha stabiliserats.
över bolagets framställning den 25 april 1950 har statskontoret avgivit
infordrat utlåtande och därvid förklarat sig icke kunna tillråda, att framställningen
tillmötesgås i annan mån än att statsverkets borgen för bolagets
nuvarande lån till ett belopp av 700 000 kronor utsträckes till att — under i
övrigt oförändrade villkor — i sin helhet gälla intill utgången av år 1952.
Härtill torde enligt ämbetsverkets mening riksdagens medverkan vara erforderlig.
I skrivelse den 3 juni 1950 har Husaby aktiebolag återtagit sin tidigare
framställning i vad den avser utsträckande av statens borgensåtagande till
att gälla det ursprungliga lånebeloppet av 1 000 000 kronor. Bolaget har däremot
vidhållit sin begäran att få befrielse från amorteringsskyldighet till
utgången av år 1952. Dessutom har bolaget ansökt om ett reverslån av sta
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 13.
5
ten å 150 000 kronor att återbetalas enligt en i skrivelsen närmare angiven
plan. I skrivelsen anföres, att utvecklingen på exportmarknaden, sedan
den tidigare framställningen gjordes, gått i gynnsam riktning. Bolagets varulager
har enligt skrivelsen dock icke minskats i någon större utsträckning.
Kinne-Klevautreciningen har med skrivelse den 15 februari 1949 inkommit
med ett utlåtande med förslag till industriell verksamhet vid Kinne-Kleva.
Av utlåtandet framgår, att utredningen, med utgångspunkt från en undersökning
av anläggningarna och naturtillgångarna vid Kinne-Kleva, övervägt
möjligheterna till en av oljetillverkningen oberoende produktion därstädes
av bränd kalk, lättbetong, mursten, dräneringsrör, cement (cementinblandningsmaterial)
och mineralull. Utredningen har vidare undersökt frågan
huruvida några fördelar skulle kunna vinnas genom fortsatt drift av oljeverket.
På grundval av egna överväganden samt resultaten av vissa undersökningar
och beräkningar in. in., som för utredningens räkning utförts inom Svenska
skifferoljeaktiebolaget, föreslår utredningen, att en mineralullfabrik och
en kalkugn med transportanordningar jämte en kalkmalningsanläggning
uppföres vid Kinne-Kleva ävensom att därvarande skifferoljeverk i viss omfattning
moderniseras och tages i bruk. För sistnämnda åtgärd talar enligt
utredningens uppfattning dels beredskapssynpunkter, dels den omständigheten,
att oljeskifferns bränslevärde i viss utsträckning skulle kunna nyttiggöras
till förmån för de övriga tillverkningsgrenarna, därest oljetillverkningen
återupptoges. Kostnaderna för uppförande av nyssnämnda anläggningar
och för modernisering av oljeverket i föreslagen omfattning beräknas
av utredningen till sammanlagt 3 750 000 kronor, varav på mineralullfabriken
skulle belöpa sig 755 000 kronor, på kalkugnen in. m. 465 000 kronor
och på oljeverket 2 530 000 kronor. Genom de av utredningen förordade åtgärderna
skulle sysselsättning beredas tillhopa 140 tjänstemän och arbetare.
Den planerade verksamheten vid Kinne-Kleva skulle enligt utredningens beräkningar
lämna ett årligt överskott av i runt tal 400 000 kronor.
Utredningen förordar vidare, att för förvaltningen och driften av anläggningarna
vid Kinne-Kleva bildas ett särskilt aktiebolag såsom dotterbolag till
Svenska skifferoljeaktiebolaget samt att staten tillskjuter det för bolagets
verksamhet erforderliga kapitalet. Detta uppskattas av utredningen till
5 000 000 kronor, däri inbegripet såväl det för anläggningsarbetena beräknade
beloppet som erforderligt rörelsekapital.
Över utredningens utlåtande ha yttranden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen,
statskontoret, kommerskollegium (som bifogat ett utlåtande från Sveriges
industriförbund), riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, statens
industrikommission, statens bränslekommission, fullmäktige i riksbanken,
fullmäktige i riksgäldskontoret, länsstyrelsen i Skaraborgs län (som i
ärendet hört vissa kommuner, företag och enskilda m. fl.), Landsorganisationen
i Sverige (som bifogat yttranden från Svenska fabriksarbetareförbundet
och nämnda förbunds avdelning 94 i Kinne-Kleva) samt Svenska skifferolje
-
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 13.
aktiebolaget. Därjämte har Aktiebolaget Statens skogsindustrier inkommit
med en skrivelse i ämnet.
Av de hörda remissinstanserna tillstyrka Landsorganisationen i Sverige,
Svenska fabriksarbetareförbundet och förbundets avdelning 9''r i KinneKleva
utredningens förslag i dess helhet. Arbetsmarknadsstyrelsen biträder
förslaget i vad detsamma avser uppförande av en kalkugn m. in. vid KinneKleva.
Kommerskollegium anser, att det ur försörjningssynpunkt knappast
föreligger något behov av nyinvesteringar för vare sig mineralulltillverkning
eller produktion av bränd kalk. Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap
har begränsat sitt yttrande till frågan, huru anläggningarna
och naturtillgångarna vid Kinne-Kleva skola på bästa sätt kunna utnyttjas
ur beredskapssynpunkt, och anför, att den planerade oljeutvinningen vid
Kinne-Kleva icke kan tillmätas sådan vikt, att staten härför bör åtaga sig
investeringar av ifrågasatt storleksordning. En liknande inställning intaga
statens bränslekommission och fullmäktige i riksgäldskontoret. Riksgäldsfullmäktige
framhålla därjämte, att det ur sysselsättningssynpunkt icke föreligger
något skäl för att återupptaga oljeverkets drift. Även i övrigt avstyrka
fullmäktige utredningens förslag. Länsstyrelsen i Skaraborgs län,
som funnit, att sysselsättningsfrågan för de förutvarande arbetarna vid
skifferoljeverket i Kinne-Kleva icke numera har samma aktualitet som för
några år sedan, förordar, att utredningens förslag upptages till statsmakternas
övervägande om förhållandena ändras, speciellt vid begynnande eller inträffad
arbetslöshetskris. Statens industrikommission finner, att en nyinvestering
av det slag utredningen förordar icke kan inrymmas inom gällande
gränser för investeringsverksamheten.
Departemen tschefen.
Ett av motiven för tillkomsten av Husaby aktiebolag och för det stöd, staten
därvid lämnade bolaget i form av borgen för vissa banklån, var önskemålet
att bereda försörjningsmöjligheter åt de av skifferoljeaktiebolagets
förutvarande arbetare i Kinne-Kleva, som önskade bo kvar på platsen. Bolagets
verksamhet väntades ursprungligen icke kunna fortgå längre tid än två
år och statens borgensåtagande, som utnyttjades för eif lånebelopp av
1 000 000 kronor, begränsades därför att gälla intill utgången av år 1948.
Sedan bolagets rörelse visat sig mera varaktig, har borgensåtagandet utsträckts
till att gälla intill utgången av år 1952, varjämte en amorteringsplan
fastställts för lånet. I enlighet med denna plan har bolaget av del
lånade beloppet återbetalat 300 000 kronor. I planen förutsattes bl. a., att
ytterligare 200 000 kronor skulle återbetalas före utgången av år 1951.
Bolaget har emellertid haft vissa avsättningssvårigheter och nödgats delvis
ställa om produktionen för att i möjligaste mån vidmakthålla sin omsättning.
Detta har haft till följd att mera kapital kommit att bindas i lager,
maskiner och verktyg än vad tidigare kunnat beräknas. Bolaget kan därför
icke fullfölja amorteringsplanen i vad avser återstående lånebelopp och
7
Kungl. Maj:is proposition nr 13.
anhåller all bli befriat från vidare amorteringsskyldigliet intill utgången av
år 1952. En dylik befrielse förutsätter i första hand, att statens borgensåtagande
utvidgas till att omfatta ett belopp av 700 000 kronor för hela den
återstående giltighetstiden.
Ett vidhållande av de 1948 fastställda gränserna för borgensåtagandet kan
möjligen föranleda, att för staten uppstår en förlustrisk, som självfallet bör
undvikas. Såvitt kan bedömas av de uppgifter, som lämnats i ärendet, få
bolagets svårigheter antagas vara av övergående natur. En förbättring av
bolagets ställning synes ligga inom räckhåll, om bolaget lyckas upparbeta
försäljningen av nya exportprodukter, som äro avsedda bl. a. för den nordamerikanska
marknaden. Med hänsyn till nu anförda omständigheter finner
jag motiverat, att statens borgensstöd åt bolaget under den övergångstid,
bolaget behöver för att ställa om sin verksamhet, utvidgas på sätt bolaget
önskat. Jag tillstyrker sålunda, att statens borgensåtagande utsträckes till
att — under i övrigt oförändrade villkor — avse nyssnämnda belopp av
700 000 kronor intill utgången av år 1952. Då detta innebär ändring av de
förutsättningar, under vilka riksdagen år 1948 lämnade sitt medgivande till
en utsträckning av borgensåtagandet, torde nytt medgivande böra inhämtas
av riksdagen. Frågan om en återbetalning av det lånade beloppet eller ytterligare
förlängt borgensåtagande från statens sida torde få övervägas framdeles
vid lämplig tidpunkt.
Bolaget har under hand förklarat sig icke vidhålla den gjorda ansökningen
om ett statligt lån å 150 000 kronor.
De av Kinne-Klevautredningen framlagda förslagen om statliga investeringar
i nya anläggningar vid Kinne-Kleva anser jag mig i likhet med flertalet
remissinstanser böra i nuvarande läge avböja. Härvidlag bör bland
annat tagas i betraktande, att det allmänna genom det stöd, varom förut
talats, på ett väsentligt sätt bidragit till fortsatt sysselsättning för en del av
de förut vid Kinne-Klevaverket sysselsatta. I övrigt är ju arbetsmarknadsläget
nu sådant att från Kinne-Kleva friställd personal i allmänhet ej har svårigheter
att vinna anställning i andra företag. Med hänsyn till det intresse,
som från riksdagens sida år 1946 visades frågan om fortsatt sysselsättning
för de förutvarande arbetarna vid oljeverket i Kinne-Kleva, torde emellertid
resultatet av den gjorda utredningen lämpligen böra i detta sammanhang delgivas
riksdagen.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, alt Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att
medgiva alt staten må på de ändrade villkor, jag i det föregående
förordat, till 1952 års utgång iklädas fortsatt betalningsansvar
intill ett belopp av högst 700 000 kronor för
Husaby aktiebolags skuldförbindelser till affärsbank.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 13.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen sitt bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Gunnel Sjölin.
508295. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckerii Aktiebolag. 1951.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1951:55 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring av statens borgensåtagande för vissa skuldförbindelser av Husaby aktiebolag m. a1 i texten
- SU 1951:33 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring av statens borgensåtagande för vissa skuldförbindelser av Husaby aktiebolag m. m. s. 6 i texten