Angående statsförvärv av aktier1 i Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag
1951-03-12 · 33 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 31 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1951:130, Angående statsförvärv av aktier1 i Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 130.
1
Nr 130.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statsförvärv
av aktier1 i Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag;
given Stockholms slott den 16 mars 1951.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
Torsten Nilsson.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I propositionen begäres bemyndigande för Kungl. Maj :t att godkänna en
överenskommelse om statsförvärv mot en köpeskilling av 1 297 629 kronor 50 öre
av aktiemajoriteten i Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, som självt eller
genom dotterbolag äger den till Stockholm—Roslagens järnvägar hörande
järnvägs- och bilrörelsen m. m.
Till gäldande av köpeskillingen och för inlösen av återstående stamaktier
hemställes, att för nästa budgetår anvisas 1 505 000 kronor.
Slutligen anhålles om medgivande för Kungl. Maj:t att bemyndiga järnvägsstyrelsen
att sedan aktieförvärvet ägt rum dels teckna borgen för bolagets
lån i vissa fall, dels lämna bolaget de bidrag i form av tillskott respektive
lån, som kunna erfordras.
1— r>83 r.i Iiihang till riksdagens protokoll 1951. 1 sand. Nr 130.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 130.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 16 mars 1951.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Skörd, Quensel, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman,
Hammarskjöld.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson.
Med skrivelse den 13 mars 1951 har järnvägsstyrelsen — till fullgörande
av det genom Kungl. Maj:ts beslut den 9 juni 1939 lämnade uppdraget att
vidtaga åtgärder för enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet — underställt
Kungl. Maj:ts prövning en med representanter för vissa aktieägare i
Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, under förbehåll av Kungl. Majds god
kännande, träffad överenskommelse om förvärv för svenska statens räkning av
aktiemajoriteten i bolaget. Förvärvet omfattar järnvägsrörelse, bilrörelse och
fastighetsförvaltning, varje förvaltningsgren representerad av ett eller flera
särskilda bolag, överenskommelsen har behövt avse endast aktierna i ett bolag,
Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, vilket är moderbolag till samt innehavare
av alla aktier i de övriga bolagen.
De trafikleder, som järnvägsbolaget driver i östra Uppland, bruka sammanfattningsvis
benämnas Stockholm—Roslagens järnvägar (SRJ) och omfatta
dels Stockholm—Roslagens järnvägar med, förutom Djursholmsbanan, huvud
linjerna Stockholm—Rimbo, Uppsala—Rimbo—Norrtälje, Roslagsnäsby—
österskär och Rimbo—Hallstavik dels Dannemora—Hargs järnväg med hu >
vudlinjerna Dannemora—Hargshamn och Faringe—Gimo. Spårvidden är 891
mm. Biltrafiken bedrives av dotterbolagen Stockholms läns omnibus AB
(SLO) och Norra Upplands omnibus AB (NUO).
Jag anhåller att få till behandling upptaga sålunda föreliggande fråga om
statsförvärv av ifrågavarande aktier. Den träffade överenskommelsen härom
torde såsom bilaga (Bil. 1) få fogas till dagens statsrådsprotokoll.
Järnvägsstyrelsen. k
Järnvägsstyrelsen framhåller i sin framställning, att det överenskomna
statsförvärvet avser aktier i ett järnvägsbolag, som är tänkt att tills vidare
fortbestå, och sålunda vad formen angår skiljer sig från flertalet av
de redan beslutade järnvägsförvärven. I sin skrivelse 1939:318 angående
principbeslut i järnvägsförstatligandefrågan framhöll 1939 års riksdag t
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 130.
å
RomhcHl tt''0rr''/ä/,en
arrnge
UPPSALA
NORRTÅLJt
^i^pOsferskan
djuMholM— ~
KJ>-n.(/AXHOLM
TOCKhÖLM
norma/spår (Statsbanor)
sma/spår (Ti/i inköp föres/agna
bönor}
DJURSHOLM OS BY,
Langängstorp
5THLM Ö
Stockholm—Roslagens Järnvägar.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.
som önskvärt, att förvärven oj — såsom dittills emellanåt skett — skulle
genomföras allenast indirekt genom förvärv av en aktiemajoritet utan i den
mera direkta och också mera betryggande form, som ett inköp av själva järnvägsanläggningen
innebure. Emellertid har under förstatligandeprocedurens
fortgång detta principuttalande icke hindrat statsmakterna att godkänna
avtal om aktieförvärv i de fall, där avgörande skäl för ett sådant
förfaringssätt kunnat förebringas. Sådana tungt vägande skäl, ehuru
av annan art än de, som betingat ifrågavarande tidigare förvärv, föreligga
i detta fall. Det kring järnvägsbolaget samlade systemet av trafikleder
bildar nämligen i detta sammanhang ett utpräglat särfall.
I den principiella allmänneligheten i järnvägsförstatligandet skall, uttalar
styrelsen, enligt 1939 års beslut göras ett i detta sammanhang viktigt generellt,
undantag, nämligen beträffande de järn vägsenheter, vilka äro att betrakta som
spårvägar eller ha liknande lokal karaktär. Förra delen av denna menings sista
sats torde ha tillkommit närmast med tanke på sådana trafikföretag, vilkas
vagnar framföras delvis å koncessionerad järnvägslinje, delvis å samma spår
som den egentliga spårvägsmaterielen, såsom de s. k. Lidingöbanorna eller
vissa av Stockholms spårvägars ytterlinjer, medan den senare delen torde
direkt syfta på Göteborg—Särö och Stockholm—Saltsjöns järnvägar, vilka äro
helt självständiga även vad bananläggningarna beträffar. Medan förstnämnda
»spårvägar med järn vägskoncession» överhuvud icke förekomma i den officiella
järnvägsstatistiken, redovisas därstädes de båda sistnämnda förvaltningarna
som järnvägar av allmän betydelse, en omständighet som kan ha framstått såsom
motiv för ett uttryckligt undantag.
Huru därmed än må förhålla sig, så ha med stöd av bl. a. formuleringen i
berörda riksdagsskrivelse sistnämnda båda järnvägar betraktats såsom å priori
uteslutna från det pågående järnvägsförstatligandet. Såsom helhet betraktad
kan SIM självfallet icke sägas ha spårvägsliknande karaktär. Så är däremot
obestridligen förhållandet med den av bolagets rörelsegrenar, som benämnes
Djursholmsbanan, särskilt i betraktande av »stationsförhållandena» å Engelbrektsgatan,
vilka föga avvika från Lidingöbanornas. I en framtid får väl
också Djursholmsbanan, likaväl som Lidingöbanorna, antagas anknuten till
tunnelbanesystemet.
Om Djursholmsbanan utgjort en självständig förvaltning, skulle följaktligen
ett statsförvärv därav näppeligen kunnat ifrågasättas med stöd av 1939 års
principbeslut. Omständigheten, att dess tåg framföras å SRJ huvudlinje mellan
Djursholms ösby och Stockholms östra, kan ju heller icke anses ensam
motivera ett sådant förvärv. Vid framtida anknytning till tunnelbanesystemet
måste för övrigt, om därmed avsedd effekt skall nås, Djursholmsbanan antingen
delvis ombyggas till tunnelbanestandard eller, vilket förefaller sannolikare,
anknytas till en tunnelbanelinje, varvid gemenskapen med SRJ bygdebanenät
kan komma att — helt eller delvis — brytas.
Då det från allmän trafiksynpunkt icke kan anses rationellt vare sig att låta
statsförvärvet av SRJ hindra Djursholmsbanans framtida uppgående i
Kungl. Maj:ts proposition nr 130.
5
det lokaltrafiksystem för Stockholmsregionen, till vilket banan naturligt
hör, eller att först inlemma banan i SJ organisation och taxesystem
samt sedermera efter en från samhällelig synpunkt kort tidrymd bryta den så
åstadkomna gemenskapen i och för banans uppgående i sagda lokaltrafik
system, har utvägen diskuterats att vid statsförvärv av SJ!J i övrigt låta Djurs
holmsbanan förbli i enskild ägo. Man skulle sålunda undvika de särskilda
vanskligheter, som möta vid avyttring av statsegendom, ävensom olägenheterna
med flera systemskiften än nödvändigt.
Emellertid ha SEJ förhandlare icke funnit en sådan lösning godtagbar för
nuvarande aktieägare (eller praktiskt genomförbar med hänsyn till fånesäkerheterna)
utan hävdat, att om vägen i fråga skulle följas, så borde
staten först utlösa dessa aktieägare. Om man förfar sålunda och låter det statsägda
bolaget tills vidare fortbestå såsom järnvägsägare, ernås för övrigt fördelen,
att man lättare än eljest kan framdeles utskilja icke blott Djursholms
banan utan jämväl övrig förortstrafik utefter SEJ, i den mån denna vid den
pågående, i första hand åt Stor-Stockholms trafikutredning anförtrodda, all
märtna utredningen av frågan befinnes böra ingå i nyssnämnda Stockholms
regionens lokaltrafiksystem. Ett sådant inlemmande anses kunna ifrågakomma
för exempelvis vad man kan benämna österskärstrafiken, d. v. s. trafiken från
och till stationerna å linjen (Djursholms ösby)—Roslagsnäsby—österskär.
På nuvarande utredningsstadium kan givetvis ingen säker prognos ställas
vare sig beträffande den ena eller den andra järnvägslinjen. Det kan bli önskvärt
att komma fram till en regional trafikplan, och i en sådan situation
kan det icke vara rimligt att investera statsmedel för genomförande av
förändringar, som sedermera kunna försvåra planens realiserande.
En inkomstekonomisk jämförelse mellan statens järnvägars och SEJ taxor
måste i huvudsak grundas på nuvarande, sedan 1948 utgående avgifter, helst
som de reella verkningarna av föreliggande framställningar om höjningar
ställa sig vanskliga att förhandsberäkna.
Vad godstrafiken beträffar, skulle en övergång till statens järnvägars taxa
kunna ske utan nämnvärd inkomständring i fråga om egentrafiken, medan det
bortfall av övergångs- och banavgifter, som skulle följa med införlivande i
statsbanenätet, (på grundval av 1949 års trafiksiffror) beräknats medföra en
inkomstminskning av cirka. 225 000 kronor årligen (för SEJ och statens järn
vägar tillsammans).
Vad persontrafiken angår, har man att skilja mellan å ena sidan Djurs
holmsbanan, som har en särskild taxa, och å andra sidan övriga linjer. En
beräkning på grundval av uppgifter från år 1948 har givit vid handen, att för
SEJ samtliga järnvägslinjer eu övergång till statens järnvägars taxa skullo
medfört en sänkning av den totala persontrafikinkomsten från, i runda tal,
8 170 000 till 5 860 000 eller med 2 310 000 kronor.
För Djursholmsbanan ensam äro motsvarande siffror 2 300 000, 1 250 000
< och 1 050 000 kronor, vilket innebär, att den genomsnittliga sänkningen skulle
opaginerad Kontrollera mot PDF
0
Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.
utgöra drygt 45 %, medan för övriga linjer, där SEJ normaltaxa tillämpas,
summorna bli 5 870 000, 4 610 000 och 1 260 000 kronor samt procenttalet drygt
20. Skillnaden i prissättning är delvis motiverad därav, att Djursholmsbanan
består av ett flertal grenlinjer, vilkas förefintlighet fördyrar driften,
men främst hänförlig till omständigheten, att Djursholmstrafikanterna genom
spåret i Engelbrektsgatan beredes en väsentlig fördel jämfört med SEJ övriga
resande genom möjligheten att börja och avsluta sin resa vid Engelbrektsplan.
Härmed har enligt en av SEJ verkställd undersökning ernåtts, att av
den förstnämnda trafikantgruppen minst 80 % nå sin arbetsplats utan att
anlita annat trafikmedel, medan för trafikanterna från övriga linjer, vilkas
tåg framföras endast till östra stationen, motsvarande procenttal utgör 35.
Beträffande båda linjesystemen gäller emellertid i lika mån, att sänkningar
i biljettpriserna alls icke kunna motiveras därmed, att driften i statens järnvägars
regi skulle ställa sig billigare än den hittillsvarande, eller med hänvisning
till förefintligt överskott å SEJ-trafiken tagen som helhet. Det faktiska
förhållandet är fastmer, att varje prissänkning i sagda trafik måste —
i den mån ej kompensation i nettoinkomst vinnes genom ökning av frekvensen
— täckas med överskott från övriga statens järnvägars linjer.
Såsom förstående siffror visa, är det framför allt Djursholmsbauans persontaxa,
som i jämförelse med statens järnvägars uppvisar ett betydande prisgap,
och detta torde komma att till större delen bestå jämväl efter genomförandet
av nu projekterade taxehöjningar, även om SEJ icke kan annat än
partiellt utnyttja nu begärda höjningar.
Innan detta gap utfyllts eller åtminstone väsentligt reducerats, vilket sannolikt
måste dröja åtskillig tid, synes det näppeligen vara rationellt att i statens
järnvägars taxesystem infoga linjer, vilka uppvisa sådana trafiktekniska säregenheter
som de förevarande och vilkas förstatligande icke kan betraktas som
definitivt. Något som helst realskäl kan heller icke åberopas, varför staten
skulle subventionera resandetrafiken å Djursholmsbanan men lämna åt trafikanterna
å Lidingö- och Saltsjöbadsbanorna att icke blott betala ett högre
biljettpris utan också att i egenskap av statliga skattebetalare indirekt deltaga
i täckningen av förlusterna å Djurholmsbanan.
Från en vidare synvinkel betraktat synes det för övrigt knappast vara principiellt
riktigt att på statsbanan som helhet slå ut kostnaderna för de betydande
investeringar, som bli en följd av Stor-Stockholms säregna trafikförhållanden.
Den naturliga konsekvensen av dessa borde i stället bli, att för de
SJ-linjer, som tillhöra Stockholmsräjongen — efter mönster från vissa utländska
storstäder — infördes en efter linjernas egna kostnadsförhållanden avpassad
särskild lokaltaxa. Såsom skäl för en sådan åtgärd kan jämväl åberopas
önskemålet, att inom en och samma räjong de olika lokaltrafikmedlens inbördes
taxeförhållanden icke må stå i sådan disproportion, att en ur allmänna synpunkter
ofördelaktig fördelning av trafiken och på lång sikt också bebyggelsen
blir följden.
Kungl. Maj:ts proposition nr 130.
7
För övrigt skulle i fall av ett principbeslut om total tillämpning å SEJ
nuvarande järnvägslinjer av SJ taxa en bestämmelse om flerårig övergångstid
vara ofrånkomlig redan med hänsyn till den förefintliga transportkapaciteten.
Det har i ett tidigare fall (Västeråsbanan) konstaterats, att övergången till SJ
taxa föranlett eu omedelbar ökning av månadsbiljettrafiken med flera 10-tal
procent, i en av ifrågavarande förbindelser till det dubbla, en förändring, som
givetvis främst var att tillskriva de resandes övergång från andra trafikleder.
Om något liknande inträffade här, skulle trafiksvårigheterna icke kunna
bemästras, då såväl vagnparken och uppsättningen av dragande fordon som
vissa fasta anläggningar skulle komma att visa sig starkt underdimensionerade.
Man behöver blott erinra om spåret i Engelbrektsgatan och den enkelspåriga
bron vid Stocksund. Även innerstadsförbindelserna spårvägsledes med
östra stationen skulle i ett dylikt fall med all säkerhet komma att visa sig otillräckliga.
Om man sålunda kommit till uppfattningen, att för SEJ även efter övergången
i statlig ägo, böra tillämpas taxebestämmelser, som i vissa hänseenden
avvika från den allmänna statsbanetaxans, utgör denna omständighet uppenbarligen
ett starkt skäl för att giva linjesystemet i fråga viss självständighet
även i förvaltningshänseende.
Visserligen behöver med administrativ sammansmältning icke med nödvändighet
följa full likformighet i fråga om taxan, detta i all synnerhet om,
såsom här är fallet, ett linjesystem uppvisar tekniska och trafiktekniska säregenheter.
Till jämförelse kan erinras om förhållandet, att efter det omkring tiden
för sekelskiftet genomförda s. k. återköpet av de viktigaste schweiziska privatbanorna
särbestämmelser i taxehänseende under flera årtionden bestodo för
vissa delar av det nybildade nätet; enligt uppgift lär en fullständig avveckling
därav ha skett först under 40-talet. Även den särskilda taxan för SJ biltrafik
kan åberopas.
Uppenbart är emellertid, att en sådan taxeanordning som den här antydda
iir enklare att genomföra och framstår såsom naturligare för ett statligt bolags
linjer än för en statsbanedel. Härtill kommer, att, såsom redan nämnts, SEJ
uppvisar betydande säregenheter i fråga om trafikuppgifter samt driftförhållanden.
Systemet ligger ju också geografiskt skilt från järnvägsnätet i övrigt.
Även frånsett taxesynpunkterna föreligga alltså skäl att låta SEJ bilda egen
förvaltning samt att bibehålla bolagsformen. Ett avskiljande i förvaltningshänseende
kan för övrigt motiveras jämväl med hänsyn till do särskilda förhållanden,
som smalspårsnäten generellt uppvisa.
Järnvägsstyrelsen har därför i likhet med förliandlingsdelegerade från
båda sidor blivit övertygad därom, att SEJ även som statsägd järnväg bör
åtminstone under cn följd av år ställas under särskild förvaltning. Statsförvarvets
genomförande i form av aktieköp bär därför kommit att framstå såsom
den naturliga vägen.
8
Kungl. Maj:t$ proposition nr 130.
Beträffande järnvägarnas tillkomst och utbyggnad meddelar järnvägsstyrelsen
följande uppgifter.
Stockholm—Roslagens järnvägar.
(Ägare: Stockholm—Rimbo Järnvägsaktiebolag)
Koncession Öppnad för
Längd
bevil j ad
år trafik år
km
Stockholm—Rimbo .....................
..................... 1882
1885 o. 1895
56,2
Uppsala—Länna..........................
..................... 1875
1876
20,6
Länna—Norrtälje.........................
..................... 1882
1884
60,9
Stocksund—Långängstorp.............
..................... 1910
1911
1,3
Osby—Djursholm ........................
..................... 1890
1890
3,3
Djursholm—Eddavägen ...............
..................... 1899
1901 o. 1912
1,3
ösby—Altorp ..............................
...................... 1899
1910
2,1
Näsby—Åkersberga......................
..................... 1897
1901
16,1
Åkersberga—österskär ................
...................... 1907
1906
2,3
Altorp—Lahäll ............................
...................... 1928
1928
1,6
Lahäll—Näsbypark ......................
..................... 1928
1937
1,5
Rimbo—Häverösund ....................
..................... 1891
1898
39,1
Häverösund—Hallstavik ...............
...................... 1915
1915
2,7
Summa
208,9
Dannemora
—Hargs järnväg.
(Ägare: Dannemora—
-Hargs Järnvägsaktiebolag)
Koncession Öppnad för
Längd
beviljad
år trafik år
km
Dannemora—Hargshamn...............
..................... 1875
1878
39,0
Knaby—Ramhäll .........................
..................... 1875
1878
8,0
Risinge—Norrvällen .....................
..................... 1913
1915
8,2
Norrmon—Lövstabruk ..................
..................... 1921
1926
29, s
Faringe—Gimo ............................
..................... 1915
1919, 1920,
1921
32,4
Summa 117,i
Bakom dessa järnvägslinjer ha från början stått ett flertal bolag, nämligen,
förutom de i sammanställningen angivna ännu bestående, Stockholm—Rimbo
och Dannemora—Hargs järnvägsaktiebolag, Uppsala—Länna, Länna—Norrtälje,
Rimbo—Sunds, Södra Roslags kustbana samt Faringe—Gimo järnvägsaktiebolag.
SR-J bildar alltså en fusion av ett flertal från början självständiga järnvägsföretag.
I fråga om banornas tekniska standard har järnvägsstyrelsen i första hand
framhållit den omfattande elektrifieringen, vilken medfört att för närvarande
85 % av trafikarbetet faller på linjer med elektrisk drift. Beträffande styrelsens
i övrigt lämnade uppgifter av teknisk art torde jag få hänvisa till hand
lingarna.
För de fasta anläggningarna redovisas byggnadskostnader till följande belopp
(i avrundade tal): Stockholm—Roslagens järnvägar 23,8 miljoner kronor
och Dannemora—Hargs järnväg 9,3 miljoner kronor.
9
Kungl. Maj-.ts proposition nr 130.
Den rullande materielen utgjordes vid 1949 års slut av:
Stockholm-
lioslagens
järnvägar
......... 14
Dannemora-
Hargs
järnväg
7
......... 6
—
......... 26
—
......... 3
—
........ O
1
......... 1
—
......... 28
—
......... 92
4
......... 117
6
......... 434
210
_
8
Bokförd anskaffningskostnad, miljoner kronor......
......... 11,8
0,9
Trafikrörelsens storlek i jämförelse med av staten hittills övertagna järn
vägar av samma spårvidd, 891 mm, framgår av följande sammanställning, i
vilken angivits trafiksiffror från senaste mellankrigsåret (1938).
Järnväg
Stockholm—Roslagens...........................
Västergötland—Göteborgs .....................
Norra Östergötlands ..............................
Kalmar—Torsås ...................................
Kalmar—Berga ....................................
Dannemora—Hargs ..............................
Lidköping—Skövde och Stentorps .........
Lidköping—Håkantorps ........................
Norrköping—Söderköping—Vikbolandets .
Uddevalla—Lelången ............................
Kinneknlle—Lidköpings ........................
Mellersta Östergötlands (inkl. Väderstad—
Skännige—Bränninge) ......................
Norsholm—Västervik—Hultsfreds ..........
Gotlands .............................................
Växjö—Åseda—Hultsfreds .....................
Södra Kinnekulle .................................
Hjo—Stenstorps ..................................
Trollhättan—Nossebro...........................
Ölands ................................................
Vetlanda .............................................
Mariestad—Moholms ............................
Östra Smålands ....................................
Klintehamn—Itoma ..............................
Falkenbergs ........................................
Slite—Roma.........................................
Mönsterås ...........................................
Östra. Värends .....................................
Eksjö—österbymo ..............................
Samtliga enskilda smalspåriga järnvägar ...
rrafikerad Personkm Godstonkm
Till-
banlängd pr bankm pr bankm
km 1 000-tal
hopa
208,9
311,8
36,5
348,3
260,i
93,4
169,2
262,6
133,i
61,2
87,o
148,2
40,3
85,i
33,o
118,7
76,6
65,8
45,7
111,6
117,1
15,i
94,i
109,2
70,9
77,3
31,6
108,9
27,8
49,s
58,7
108,o
101,i
78,4
29,4
107,8
89,o
36,8
65,6
101,9
29,o
42,8
56,9
99,7
175,o
64,4
32,7
97,i
232,3
49,7
34,i
83,8
116,5
46,5
35,o
82,i
115,9
36,3
30,9
67,2
9,1
0,4
55,i
55,5
54,5
28,2
25,o
53,2
32,i
20,o
22,o
43,2
150,8
16,i
22,8
38,9
80,4
16,5
19,3
35,8
17,8
30,o
3,1
33,7
79,i
13,7
12,7
26,4
49,7
9,5
16,4
25,9
102,o
16,2
8,7
24,9
33,o
7,9
16,6
24,5
69,3
11,0
8,1
19,i
42,4
10,5
6,o
16,5
34,o
3,1
8,5
11,0
3 597,3
61, i
54,9
116,3
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 130.
Av denna jämförelse framgår, att räknat efter antalet trafikenheter Stock
liolm—Koslagens järnvägar stå långt framför övriga järnvägar med samma
spårvidd, medan Dannemora—Hargs järnväg liåller sig nära genomsnittet, samt
att denna rangplats för SKJ helt beror på persontrafiken. Tilläggas må, att
från 1938 till 1949 antalet personkm stigit med 119 % på SKJ mot 106 % för
vårt lands järnvägar i genomsnitt. Räknat efter inkomst är stegringen 164 %
för SRJ mot 170 % för genomsnittet. I fråga om progressionen äro sålunda
skillnaderna relativt små.
Något statslån finnes för närvarande icke. Som bidrag till byggande av järnvägarna
ha följande statslån beviljats:
Uppsala—Länna jämvägsaktiebolag 30 000 kronor år 1876
Länna—Norrtälje 750 000 » 1882
Stockholm—Rimbo » 500 000 1883
Därjämte har ur motorvagnslånefonden under åren 1937—1939 beviljat-s lån
om sammanlagt 202 900 kronor, vilka inlösts år 1943.
I anslutning till järnvägstrafiken bedriver SRJ — genom sina dotterbolag
Stockholms Läns Omnibus AB (SLO) och Norra Upplands Omnibus AB (NUO)
- en mycket omfattande billinjetrafik för person- och godsbefordran samt jämväl
viss beställningstrafik. Därjämte bedriver SRJ viss lastbilsrörelse i egen
regi.
Följande sammanställning innehåller uppgifter angående linjelängd, vagnpark,
fasta anläggningar samt anläggningsvärden.
SLO och
NUO SRJ
Våglängd, km .................................... 930
Linjelängd, km.................................... 1 649
F ordonspark
Bussar ........................................... 106
Personbilar .................................... 19
Lastbilar ....................................... 17 14
Släpvagnar ..................................... 39 l
Anskaffningskostnad, 1 000 kr................ 4 463 140
Fasta anläggningar
Anskaffningskostnad, 1 000 kr................ 1 889 _
Uppdelningen på bolag är i huvudsak formell, i det att SRJ dels äger hela
aktiestocken i dotterbolagen, dels arrenderar de båda bussbolagens anläggningar,
materiel och rörelser mot en arrendeavgift motsvarande dotterbolagens
kostnader för räntor, avskrivningar och skatter. Denna anordning synes ägnad
att befrämja en rationell samverkan mellan skilda trafikmedel ävensom en
förvaltning i den samhälleliga trafikhushållningens intresse.
Beträffande motiven för stats förvärvet har järnvägsstyrelsen till en början
uttalat, att den rationaliseringseffekt, vilken är hänförlig till samgåendet mellan
anslutande smalspåriga järnvägar, helt eller i huvudsak ernåtts redan i enskild
regi. Konsekvensen blir, att möjligheterna att efter förstatligandet åstadkomma
11
Kungl. May.ts proposition nr 130.
ytterligare rationalisering bli skäligen obetydliga. Med SJ normalspårsnät kan
egentlig samdrift icke äga rum. Genomgås de motiv, som i samband med 19o9
års riksdagsbeslut anfördes för förstatligandet och av vilka flertalet kunna sammanfattas
i satsen, att enhetliggörande innebär effektivisering, visa sig dessa
endast i ringa män bärande i fråga om smalspårsnäten, i allt fall beträffande
banorna i Roslagen. SItJ-systemet går ju fram till trafikområdets dominerande
centralpunkt och överkorsas icke av någon normalspårslinje. I konsekvens häimed
spelar föreningsstationsfrågan en osedvanligt liten roll, och trafikutbytet
med normalspårsnätet är skäligen obetydligt jämfört med de totala trafikuppgifterna.
SEJ materiel måste också praktiskt taget helt hållas kvar inom nätet,
oberoende av vem som är trafikutövare. Ej heller i fråga om verkstadsanläggningarnas
utnyttjande synes förstatligandet kunna beräknas medföra någon
.ändring, detta med hänsyn till bl. a. de säregna driftförhållandena.
Emellertid var man säkerligen redan år 1939 fullt på det klara med, att den
i kommittébetänkande och riksdagshandlingar utsatta motiveringen i huvudsak
syftade på det splittrade normalspårsnätet och att man följaktligen
måste basera medtagandet av de i stort sett färdigfusionerade smalspårsnäten
på andra motiv, vilka man dock ej fann lämpligt att framhäva.
Främst står därvid självfallet det sakförhållande, som under de senare
åren kan sägas ha blivit universellt, nämligen järnvägsrörelscns successivt
avtagande lönsamhet, varmed följt en alltmer utbredd oförmåga för de enskilda
järnvägsföretagen att med egna eller lånta medel finansiera erforderliga
investeringar. Från denna synpunkt ha flertalet smalspårsnät länge varit
mogna för förstatligande. Vid nära nog samtliga smalspårsbanor, som staten
hittills övertagit, visar sig nämligen investeringsverksamheten för tiden efter
1930 hava kompenserat endast en — oftast liten — del av den tekniska värdeminskningen.
Samma var för övrigt säkerligen fallet tander 20-talet, men denna
tids mindre välordnade, från järnväg till järnväg i viss man växlande bokföring
lämnar icke en lika klar bild av förhållandet.
Järnvägsstyrelsen har icke funnit lämpligt här angiva siffror för enstaka
förvaltningar utan har begränsat sig till att nämna, att för alla vårt lands
enskilda smalspåriga järnvägar tillsammantagna det- bokförda nettovärdet
minskade från 139 miljoner kronor vid utgången av 1931, det första aret
med likformig bokföring, till 124 miljoner kronor vid utgången av 1938, det
sista hela mellankrigsåret. Som nettovärde har därvid räknats skillnaden
mellan byggnadskostnaden, å ena sidan, och förnyelsefondens behållning, utförd
eller satt inom linjen, å andra sidan. Den funna minskningen av 15 miljoner
kronor har skett under 7 av och giver alltså ett arsmedeltal av 2,1
miljoner kronor, att ställa mot en total årlig avsättning till förnyelsefondema
av i genomsnitt 2,3 miljoner kronor.
Även om jämförelsen icke bör pressas, visa siffrorna i allt fall, att under
]terioden i Iråga endast en ringa del av'' den automatiska väldeminskningen
kompenserats genom anskaffningar och arbeten, vilka bokförts som investeringar.
Vid de under 40 talet genomförda statsförvärven av smalspårsbanor
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 130.
har det också visat sig, att anläggningarna till helt övervägande del härröra
från tiden före år 1914.
Att något sådant kunnat ske, utan att järnvägarna blivit funktionsodugliga,
beror givetvis av att användningstiden för järnvägarnas anläggningar är lång,
varom de tillämpade procenttalen för avskrivningarna bära vittne, samt att in
till 1914 denna användningstid hunnit endast till en mindre del utnyttjas.
Emellertid är det klart, att ett sådant 30-årigt uppehåll i fråga om investeringarna
inneburit en tillbakagång icke blott relativt utan också absolut. Till
jämförelse må nämnas, att under nämnda tid (1932—1938) det bokförda nettovärdet
av de normalspåriga järnvägarna öfcat från 1 598 till 1 751, d. v. s. med
153 miljoner kronor, en utveckling där investeringarna vid SJ dominerat. -—
Det är givetvis förklarligt, att, sedan utsikterna till vinst försvunnit, de enskilda
järnvägarnas långivare ansett, att avskrivningsmedlen bort i största,
möjliga utsträckning användas till låneamortering, men också uppenbart, att
det framdeles, då förnyelsen icke längre kunnat uppskjutas, skulle ha blivit
praktiskt taget omöjligt att skaffa ny kredit. Vid sådant förhållande framstod
smalspårsbanornas medtagande i förstatligandet såsom ett ofrånkomligt
villkor för desammas bevarande såsom effektiva trafikleder.
SRJ har i sistberörda hänseende intagit en särställning, då denna järnväg
efter slutet av förenämnda period 1932—38 uppvisat eu expansion, till vilken
få motstycken finnas. Sålunda ökades anläggningsvärdet för den färdiga
banan från 19,3 enligt 1938 års bokslut till 37,3 miljoner kronor enligt 1949
års, medan fömyelsefonden samtidigt steg från 6,5 till 11,3 miljoner kronor,
innebärande en ökning av nettovärdet från 12,8 till 26,o miljoner kronor. Denna
expansion tyder ingalunda på något sådant utsinande av kreditkällorna, som
det förut antydda.
Av detta förhållande är man emellertid icke berättigad draga slutsatsen,
att SEJ vid fortsatt enskild drift kunde förväntas uppvisa en lika gynnsam
utveckling. Fastmer förefaller det sannolikt, att SEJ medtagande i 1939 års
förstatligandeplaner för långivarna framstått som »extragaranti», och följaktligen
väsentligt underlättat de genomförda stora kreditoperationerna.
Medlen synas genomgående ha använts till rationella samt i och för sig
väl räntabla investeringar. Med den förda investeringspolitiken har sålunda
följt, icke blott att SEJ uppvisar eu väsentligt högre standard än någon
tidigare övertagen smalspårig järnväg, utan jämväl att — delvis tack vare den
prisutveckling som har ägt rum — bolagets ekonomiska ställning, om också
absolut taget vansklig med hänsyn till nyss berörda allmänna järnvägsekonomiska
förhållanden, dock är betydligt starkare än den skulle varit med restrik
t i vite! i fråga om investeringarna.
För att belysa järnvägsbolagets ekonomiska förhållanden under åren 1931—
1949 har järnvägsstyrelsen lämnat vissa sammanställningar, innefattande
drifträkningar, vinst- och förlusträkningar samt balansräkningar. Sammanställningarna
torde såsom bilagor (bil. 2—8) få fogas till dagens statsråds
protokoll.
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 130.
En sammanfattning av bolagens ställning erhålles ur koncernbalansen per
den 31 december 1949, som här återgives i något förkortad form.
Anläggningstillgångar:
Tillgångar.
1000-tal kronor
Anläggningar för järn vägsrörelsen...........,....................
Avgår: förnyelsefonder ...............................................
Omnibusbolagens fastigheter, fordon, inventarier m.
(netto) .................................................................
Anläggningar för diverse rörelsegrenar..........................
Aktier, reverser, diverse fordringar m. m.....................
41 972
12 859 29113
3 291
1143
573 5007
Summa anläggningstillgångar 34 120
Omsättningstillgångar:
Förråd ..............................
Diverse fordringar och kassa
............................. 1640
.......................................... 776
Summa omsättningstillgångar 2 416
Summa tillgångar 36 536
Skulder.
Främmande kapital:
Långfristiga skulder:
Obligationslån...................................
Förlagslån........................................
Diverse inteckningslån .......................
Bankskulder ....................................
9 977
2 460
195
14 842 27 474
Kortfristiga skulder:
Kontraktskulder .
Övriga skulder .
Oguldna skatter ....
861
2 221
Summa främmande kapital
Eget kapital:
Moderbolagets aktiekapital ................................................
Bundna reserver
hos moderbolaget .........................................................
hos dotterbolagen .........................................................
Övriga reserver
hos moderbolaget .........................................................
hos dotterbolagen ..........................................................
Tillkommer skillnaden mellan dotterbolagens nom. aktiekapital
och bokförda värdet av aktier i dotterbolagen .....................
630
173
165
168
1 665
825
3 082
__8
30 564
3 750
803
333
840
5 726
246
Årets vinst (inkl. dotterbolagen) ......
Summa eget kapital 5 972
Summa skulder 36 536
14
Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.
Beträffande företagens affärsvärde framhåller järnvägsstyrelsen, att liksom
i de tidigare fall av statsförvärv, där ett affärsvärde ansetts vara för handen,
har för bestämning av detta uppgjorts en s. k. normalkalkyl avsedd att visa
det sannolika utfallet av den till statsförvärv ifrågasatta rörelsen, för det fall
att denna skulle ha förblivit i enskild ägo. Beträffande de grundantaganden,
på vilka normalkalkylen baserats, ävensom de riktlinjer i övrigt, som följts vid
dess uppgörande, har redogörelse på sin tid meddelats i järnvägsstyrelsens
framställning den 23 februari 1940 angående statsförvärv av Göteborg—Borås
och Borås—Alvesta järnvägar, vilket förvärv inledde det år 1939 i princip beslutade
allmänna järnvägsförstatligandet. Styrelsen erinrar nu, att beräkningen
främst grundats på uppgifter för den som basperiod betraktade årsföljden
1931—38, varvid tiden för denna periods slut framstått såsom primär
beräkningstidpunkt.
Den valda baseringen har självfallet blivit föråldrad i och med framkomsten
av siffror för efterkrigsåren, vilka måste anses vara bättre ägnade att
ligga till grund för cn bedömning av framtidsutsikterna.
För SBJ är en sådan aktualisering särskilt starkt påkallad med hänsyn till
den omvandling, som där försiggått under 40-talet. Med åren 1946—49
som basperiod samt årsskiftet 1949/50 som primär beräkningstidpunkt har
för SRJ-koncernen erhållits följande normalårssiffror.
Järnvägarna Biltrafiken
1000-tal kronor
Driftinkomster .............................. 11 200 4 370
Driftutgifter ................................. 9 234 3 430
Driftöverskott ............................... 1966 940
De sålunda bestämda, såsom normala betraktade driftöverskotten ha inlagts
i efterföljande sammanställning av utgifter och inkomster för SKJ jämvägsoch
bilrörelse, vilken vad övriga utgifter och inkomster angår närmast hänför
sig till förhållandena vid den primära beräkningstidpunkten.
Inkomster och utgifter.
Inkomster:
Driftöverskott av järnvägsrörelsen .....
Driftöverskott av bilrörelsen ...........
Övriga inkomster.............................
Underskott ....................................
Utgifter:
Räntor å lån .......................
Avsättning till förnyelsefond:
järnvägsrörelsen ..............
bilrörelsen .....................
1 000-tal kronor
...... 1966
..... 940
70
..... 32
Tillhopa 3 008
....... 1 145
1305
558
Tillhopa 3 008
Kungl. Maj:ts proposition nr 130.
15
Av anförda poster är det, framhåller styrelsen, främst avsättningen till förnyelsefond
för jämvägsrörelsen, som förorsakat meningsskiljaktighet. Den
angivna siffran är beräknad enligt nuvärdesprincipen, d. v. s. baserad på de vid
beräkningstidpunkten gällande priserna, under motivering att man endast på
så sätt erhåller medel till investeringar, tillräckligt stora för kompensation av
den fortgående tekniska värdeminskningen.
Från säljaresidan har däremot gjorts gällande, att tillämpningen av nuvärdesprincipen
visserligen vore i och för sig riktig, men att resultatet icke
vore kongruent med kalkylen av driftinkomsterna, då den senare skett på
grundval av taxor, vilka förutsatte avskrivningar enbart å de historiska värdena.
Med utgående från dessa värden har säljaren framiäknat en normalav
sättning för jämvägsrörelsen av 877 000 kronor, d. v. s. 428 000 kronor mindre
än den nyss angivna. Med sistnämnda belopp skulle följaktligen 1949 års
trafikinkomster ha behövt höjas för att kompensera övergången till nuvärdes
principen, varvid enligt normalkalkylen skulle uppstått ett överskott av
(428 000 — 32 000) 396 000 kronor. Med den omslutning av 11200 000 kronor,
som förut angivits, blir detta en höjning av ej fullt 4 % och från säljaresidan
hyser man intet tvivel därom, att en höjning av avgiftsnivån, som givit en så
stor resterande inkomstökning, utan olägenhet skulle kunnat genomföras, om
blott vederbörande statliga myndigheter godkänt en kalkyl med avskrivningar
enligt nuvärden.
Om man räknade denna höjning såsom genomförd, bleve under förhållan
den, som i övrigt motsvarade de vid normalkalkylen .antagna, d. v. s. i stort
sett de under 1949 faktiskt rådande, överskottet tillräckligt såväl för förräntning
av de nya investeringar, vilka påkallades av andra skäl än trafikens
expansion, som till utdelning å aktierna. Yad beträffar utrymmet för taxehöjningar,
borde jämväl beaktas möjligheten av trafikskattens avskaffande.
På köparesidan ansåg man icke riktigt att företaga en sådan modifikation,
då man därmed komme in på en allför osäker grund. Mot den 1949 bestående
regleringen av priserna stod ett lönestopp, och om man förutsatte ändring av
kalkylen i ett stycke, komme man oundvikligen in på ändringar i övriga. Bo
aktades samtliga förevarande förhållanden, förefölle det icke sannolikt, att den
från och med 1927 inställda utdelningen å stamaktierna skulle komma att i
en närmare framtid återupptagas, åtminstone om bolaget voro inställt mot
en egen förvaltning på lång sikt, vid vilken en begränsning av skuldsumman
måste stå som huvudriktpunkt.
På köparesidan kom man sålunda, uttalar styrelsen, till slutsatsen, att ut
sikten att erhålla avkastning å stamaktierna vore särdeles oviss och att följ
aktligen priset för desamma finge bli beroende på en skälighetsprövning. Såsom
resultat av dessa överväganden har man kommit till de aktiepriser om 25
kronor jämte ackumulerad utdelning för varje preferensaktie och 5 kronor 89
öre (6 kronor) för varje stamaktie, som framgå av avtalstexten.
Till följd av under senaste tid inträdda förändringar äro, erinrar styrelsen,
även den moderniserade normalkalkylens siffror — vilka visat sig mycket nära
överensstämma med 1950 års resultat — nu föråldrade, särskilt vad järnvägs
-
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 130.
rörelsen angår. En av SEJ uppgjord i samband med Svenska järnvägsföreningens
framställning om taxereglering meddelad beräkning över årliga inkomster
och utgifter, slutar på följande summor.
Milj. kronor
Inkomster ..................................... 12,4
Utgifter ........................................ 10,9
Driftöverskott ................................ 1,5
Inkomstberäkningen, som innebär höjning gentemot normalkalkyleu av 1,2
miljon kronor, förutsätter, dels att förslaget om taxereglering blir av Kungl.
Maj:t godkänt, dels att Kungl. Maj:ts proposition 1951: 67 angående trafikskattens
upphörande vinner riksdagens bifall. Av utgiftsökningen om cirka 1,7
miljon kronor har ett belopp av 1,2 miljon kronor beräknats hänförligt till
det nya avtalet beträffande de vid SEJ anställdas avlöningsförmåner samt 0,2
miljon kronor till höjda bränslepriser.
Järnvägsstyrelsen framhåller, att det nu kalkylerade driftöverskottet ligger
ej oväsentligt under normalkalkylens, och att det följaktligen för närvarande
finnes, för såvitt avsättning till förnyelse skall beräknas efter nupriser, alls
intet utrymme för överskott åt aktieägarna.
Av det nu anförda torde enligt styrelsen framgå, att utgiften för förevarande
aktieförvärv icke skulle kunna betraktas såsom räntabel investering ens under
förutsättningen, att det vore möjligt undvika alla konsekvenser av statsövertagandet,
en förutsättning som uppenbarligen är orealistisk. Detta oaktat har
emellertid järnvägsstyrelsen, efter övervägande i möjlig män av samtliga omständigheter,
som beröra denna uppgörelse, däribland främst innehållet i 1939
års principbeslut, samt verkställd jämförelse med de ersättningar, som lämnats
vid hittills skedda förvärv av enskilda järnvägar, kommit till uppfattningen,
att de beträffande aktieförvärvet i Stockholm—Eimbo järnvägsaktiebolag avtalade
ekonomiska villkoren kunna betraktas såsom för statsverket godtagbara.
Mot överenskommelsens bestämmelser i övrigt har järnvägsstyrelsen icke
funnit anledning till erinran.
Samtidigt har styrelsen uttryckligen framhållit, att detta ställningstagande
icke innebär, att styrelsen bortsett från förhållandet, att — oavsett villkoren —
statsförvärvet av Stockholm—Eoslagens järnvägar kommer att innebära en
väsentlig belastning av statens järnvägars affärsresultat. Styrelsen har emellertid
betraktat en sådan inverkan som en oundviklig konsekvens av järnvägsförstatligandets
allmännelighet.
Såsom förut berörts och i det följande något närmare utvecklas, väntas
bolagsformens bibehållande under en relativt lång övergångstid icke kunna
leda till att förluster å rörelsen undgås men väl till att desamma reduceras
åtminstone temporärt. Vad som anses uppnåeligt är med andra ord, att de med
statsförvärvet följande inkomstminskningarna och utgiftsökningarna icke skola
sätta in i ett slag.
Några detaljplaner för den framtida anpassningen har styrelsen ännu icke
uPPgj°rt- Vad beträffar den närmare framtiden räknar styrelsen emellertid
med i huvudsak följande ändringar:
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 130.
a) att efter den vanliga övergångstiden av sex månader, d. v. s. från och
med januari 1952, personalens avlöningsförmåner bringas upp till statens järnvägars
nivå;
b) att från och med juli 1951 samma reglering företages i fråga om SRJ
pensionärer, som skulle ha blivit en konsekvens, om det nu föreslagna beslutet
följts av järnvägsbolagens likvidation och järnvägarnas inlemmande i statsbanenätet.
En verkställd överslagsberäkning har, meddelar styrelsen, givit vid handen,
att ändringarna vid a) och b) skulle medföra utgiftsökningar om respektive
0,5 och l,o miljon kronor årligen.
Enär, såsom förut påpekats, driftöverskottet i fortsatt enskild regi beräknats
till allenast 1,5 miljon kronor, vilket belopp enligt normalkalkylens antaganden
icke är tillräckligt för lånens förräntning samt avsättning till förnyelse
efter rationella grunder, följer, fortsätter styrelsen, såsom en ofrånkomlig
konsekvens, att efter nyssberörda ändringar i ogynnsam riktning förlustresultat
av betydande storlek bliva oundvikliga. Enligt normalkalkylen
jämförd med nyss anförda siffror skulle — med avskrivning efter nuvärden —
förlusten uppgå till cirka 2 miljoner kronor årligen, med hänsyn till pågående
prisförhöjningar samt riskerna för övriga ändringar i ogynnsam riktning förefaller
emellertid ett belopp av 2,5—3 miljoner kronor sannolikare.
Då det icke kan vara rationellt att under tiden för bolagsformens bibehållande
balansera dessa förluster, en anordning som för övrigt framstår såsom
möjlig endast för en relativt kort tid i betraktande av bolagets i förhållande
till totalomslutningen mycket låga aktiekapital, har styrelsen föreslagit en
sådan ordning, att bolaget beredes årligt tillskott från statens järnvägar med
så stort belopp, som erfordras för balansering av den samlade driftbudgeten
för koncernen, varvid i utgifterna skall inräknas för järnvägsrörelsen författningsenlig
och i övrigt sedvanlig avsättning till förnyelsefondema. Ett sådant
arrangemang skiljer sig formellt men icke reellt från de relationer, som skulle
ernås, därest koncernens järnvägar och övriga rörelse direkt övertoges av
staten men icke inlemmades i statens järnvägar utan förvaltades som en med
exempelvis hyresverksamheten jämställd sidoordnad rörelsegren, vars saldo
under samlingsrubriken »Övriga inkomster» finge överföras till statens järnvägars
drifträkning.
Den träffade överenskommelsen avser, uttalar styrelsen slutligen, i första
hand förvärv av aktier till ett nominellt belopp av 2 888 750 kronor. Enligt § 3
i överenskommelsen är staten emellertid skyldig att på i huvudsak lika villkor
inlösa jämväl övriga aktier i bolaget, varför medel nu måste avses för inlösen
av hela aktiebeståndet, vilket utgör nominellt 3 750 000 kronor och betingar
en total köpesumma av 1 504 330 kronor eller avrundat 1 505 000 kronor.
Genom statsförvärvet av aktierna ökas den reella säkerheten för bolagets
lån. För att en önskvärd väsentlig förbättring av räntevillkoren för dessa skall
kunna ernås, torde emellertid krävas, att järnvägsstyrelsen beredes möjlighet
att i erforderlig utsträckning teckna borgen därför. Styrelsen hemställer om
2—583 si Bihang Ull riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 130.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 130.
ett sådant bemyndigande, vilket synes böra innefatta jämväl rättighet att
meddela tillfällig försträckning av investerings- och rörelsemedel. Frågan,
huruvida och i vad mån statens järnvägars fond bör tilldelas särskilda anslagsmedel
för sagda ändamål, torde lämpligen kunna upptagas till behandling i
framställningen angående anslag för budgetåret 1952/53 till nya byggnader och
anläggningar m. m. vid statens järnvägar.
Med åberopande av det anförda hemställer styrelsen, att Kungl. Maj:t ville
föreslå riksdagen
dels besluta att aktierna i Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag må på
överenskomna villkor förvärvas av staten,
dels till Förvärv av aktier i Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag för budgetåret
1951/52 å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder, statens
järnvägar, anvisa ett investeringsanslag av 1 505 000 kronor,
dels ock medgiva, att järnvägsstyrelsen bemyndigas att, efter det aktieförvärvet
ägt rum, dels teckna borgen å förenämnda bolags lån, i de fall där genom
en sådan åtgärd kan ernås en väsentlig förbättring av lånevillkoren, dels lämna
samma bolag de bidrag i form av tillskott respektive lån, som kunna befinnas
erforderliga för balansering av driftbudgeten, varvid i utgifterna skall inräknas
författningsenlig avsättning till förnyelsefond, respektive för bestridande av
utgifter för investeringar samt förvärv av för verksamheten erforderliga rörliga
tillgångar, i den mån driftinkomster samt nämnda avsättningar ej därtill
förslå.
Departementschefen.
Innan jag närmare behandlar den föreliggande överenskommelsen om statsförvärv
av Stockholm—Roslagens järnvägar (SRJ), torde jag få erinra om
att i propositionen 1939: 207 förslag framlagts för 1939 års lagtima riksdag
om åtgärder för enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet. Till de enskilda
järnvägar, som enligt propositionen borde införlivas med statsbanenätet, höra
bland andra Stockholm—Roslagens järnvägar. Vid behandlingen av propositionen
i statsutskottet uttalade detta (utlåt, nr 172), att det blivande förstatligandet
borde omfatta samtliga rikets järnvägsenheter, såväl normalspåriga
som smalspåriga, vilka ej voro att betrakta som spårvägar eller hade
liknande lokal karaktär och som överhuvud voro av den allmänna betydelse
att de borde fortbestå.
Riksdagen biträdde (skriv, nr 318) utskottets uttalande. Härjämte framhöll
riksdagen önskvärdheten av att förvärven ej — såsom dittills emellanåt
skett — genomfördes allenast indirekt genom förvärv av en aktiemajoritet
utan i den mera direkta och också mera betryggande form, som ett inköp
av själva järnvägsanläggningen innebure.
Den överenskommelse, som järnvägsstyrelsen nu, under förbehåll av
Kungl. Maj:ts godkännande senast den 25 juni 1951, underställt statsmakterna,
avser statsförvärv av samtliga 24 000 preferensaktier och en majoritets
-
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 130.
post om 91550 stamaktier i Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, vilket
självt eller genom dotterbolag äger den till SRJ hörande järnvägs- och bilrörelsen
m. m. Köpeskillingen utgör för preferensaktierna 758 400 kronor och
för stamaktieposten 539 229 kronor 50 öre eller tillhopa 1 297 629 kronor 50
öre. Staten förbinder sig även att inlösa övriga stamaktier i järnvägsbolaget.
Av järnvägsstyrelsens utredning i ämnet framgår, att utgiften för ifrågavarande
aktieförvärv icke kan anses utgöra en räntabel investering. Järnvägsstyrelsen
har emellertid, efter övervägande av på denna fråga inverkande
omständigheter, främst 1939 års principbeslut om enhetliggörande av landets
järnvägar, och efter verkställd jämförelse med de ersättningar, som lämnats
vid hittills skedda förvärv av enskilda järnvägar, ansett de avtalade ekonomiska
villkoren vara för statsverket godtagbara. Mot järnvägsstyrelsens bedömning
har jag ej något att erinra.
I det följande berör jag vissa särskilda spörsmål, som sammanhänga med
ifrågavarande förvärv.
Såsom järnvägsstyrelsen framhållit, har viss del av SRJ, nämligen Djursholmsbanan,
karaktär av spårväg och bör därför i princip ej omfattas av ett
förstatligande. En förutsättning för överenskommelsen är emellertid, att
Djursholmsbanan medföljer i köpet. Med hänsyn härtill anser jag mig böra
tillstyrka, att denna bana efter statsförvärvet av SRJ tills vidare får samförvaltas
med övriga till koncernen hörande banor.
Ej heller har jag något att erinra mot vad styrelsen anfört till förmån för
aitt SRJ med hänsyn till bl. a. föreliggande säregenheter i trafikhänseende
erhåller viss självständighet i förvaltningshänseende. Jag finner i likhet med
styrelsen särskilda skäl i detta fall föreligga som motivera, att statsförvärvet
sker i form av ett aktieköp.
Styrelsen har äskat 1 505 000 kronor till täckande av köpeskillingen för
aktierna och till likvid vid inlösen av återstående stamaktier. Jag tillstyrker,
att nämnda belopp anvisas å riksstaten för nästa budgetår.
Yad styrelsen anfört till stöd för att uppkommande förluster täckas genom
årliga tillskott och nödvändigt kapitalbehov tillgodoses genom lån från statens
järnvägar kan jag ansluta mig till, såvitt avser det närmaste budgetåret. Jag
utgår från att de investeringar, som under denna tid kunna ifrågakomma,
skola bli av ringa omfattning. Frågan huru dessa spörsmål skola lösas på
längre sikt får upptagas till prövning i 1952 års statsverksproposition. Det begärda
bemyndigandet bör nu begränsas till att avse budgetåret 1951/52.
Slutligen förordar jag, att riksdagen medgiver att järnvägsstyrelsen lämnas
bemyndigande att i erforderlig utsträckning teckna borgen för koncernens
nuvarande låneskulder, därest en väsentlig förbättring av villkoren för bolagets
lån härigenom kan erhållas.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna föreliggande överenskommelse,
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 130.
dels till Förvärv av aktier i Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag
för budgetåret 1951/52 å kapitalbudgeten under statens
affärsverksfonder, statens järnvägar, anvisa ett investeringsanslag
av 1 505 000 kronor,
dels ock medgiva, att Kungl. Maj:t må bemyndiga järnvägsstyrelsen
att, efter det aktieförvärvet ägt rum, dels teckna borgen
å förenämnda bolags lån, i de fall där genom en sådan
åtgärd kan ernås en väsentlig förbättring av lånevillkoren, dels
under budgetårett 1951/52 lämna samma bolag de bidrag i
form av tillskott respektive lån, som kunna befinnas erforderliga
för balansering av driftbudgeten, varvid i utgifterna
skall inräknas författningsenlig avsättning till förnyelsefond,
respektive för bestridande av utgifter för investeringar samt. förvärv
av för verksamheten erforderliga rörliga tillgångar, i den
mån driftinkomster samt nämnda avsättningar ej därtill förslå.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt
förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Hård af Segerstad.
Kungl. Maj:ts proposition nr 130.
21
Bil. 1.
Överenskommelse.
Aktiebolaget Svenska Handelsbanken, nedan kallad banken, disponerar för
egen och annans räkning över följande aktier i Stockholm—Rimbo Järnvägsaktiebolag,
nämligen dels samtliga 24 000 st. preferensaktier å sammanlagt
nom. 600 000 kronor, dels 91550 st. stamaktier å sammanlagt nom. 2 288 750
kronor. Preferensaktierna äro förenade med kupong från och med nr 11 och
stamaktierna med kupong från och med nr 33.
Stockholm—Rimbo Järnvägsaktiebolag kallas nedan järnvägsbolaget, och
järnvägsbolaget jämte fyra dotterbolag, i vilka järnvägsbolaget direkt eller
indirekt äger samtliga aktier, benämnes i det följande bolagen.
Mellan Svenska Staten genom Kungl. Järnvägsstyrelsen, nedan kallad styrelsen,
å ena, och banken, å andra sidan, har denna dag träffats följande överenskommelse
om statens övertagande av ovannämnda aktier i järnvägsbolaget.
§ 1-
Styrelsen förbinder sig att den 1 juli 1951 köpa och banken att samma dag
(tillträdesdagen) tillhandahålla de i ingressen till denna överenskommelse angivna
aktierna.
Köpeskillingen skall vara:
för preferensaktierna med kuponger .................................... 758 400: —
varav 600 000 kronor motsvarar aktiernas kapitalvärde och
158 400 kronor belöper på kuponger för åren 1946—1950, samt
för stamaktierna med kuponger kronor 5:89 per aktie eller inalles 539 229:50
Kronor 1 297 629:50
Styrelsen skall vara berättigad att betala köpeskillingen med kontant kronor
47 629: 50 samt av Riksgäldskontoret utfärdat fordringsbevis å köpeskillingens
återstående belopp, 1 250 000 kronor, löpande med 3 % årlig ränta, som den
1 juli årligen lägges till kapitalet, samt förfallande till betalning den 1 juli
1961, ehuru med rätt för innehavaren att på anfordran utfå upplupna till
kapitalet lagda räntor.
Köpeskillingen skall betalas och aktierna med kuponger överlämnas vederbörligen
transporterade in blanco kl. 10 den 1 juli 1951 på Riksgäldskontoret
i Stockholm. Avräkningsnota skall upprättas genom bankens försorg.
§2.
Styrelsen förbinder sig att under tiden den 2 juli 1951—1 juli 1952 på anmodan
inlösa övriga stamaktier i järnvägsbolaget till ett pris av sex (6) kronor
per aktie, att kontant erläggas. Anmodan skall riktas till styrelsen.
§ 3.
Banken garanterar, att vederbörande bolagsledningar intill tillträdesdagen
icke utan skriftligt medgivande av styrelsen disponera bolagens tillgångar eller
ikläda bolagen förpliktelser för andra ändamål än sådana, som avse bolagens
normala rörelse.
Banken garanterar vidare, att en av styrelsen utsedd representant kallas till
alla styrelsesammanträden i bolagen under tiden fram till tillträdesdagen och
på styrelsesammanträdena höres i alla frågor av större vikt.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 130.
§4.
Styrelsen förbinder sig att i det eller de avtal, som framdeles kunna komma
att träffas om att bolagen tillhöriga järnvägar och rörelse i övrigt skola införlivas
med statens järnvägar, intaga bestämmelser rörande personalens anställning
och lönevillkor, som äro likvärdiga med dem, vilka tillämpats vid hittills,
jämlikt statsmakternas beslut vid 1939 års riksdag om enhetliggörande
av det svenska järnvägsnätet, skedda övertaganden av enskilda järnvägar.
I den mån personliga tjänsteavtal föreligga, skola dock bestämmelserna i
dem iakttagas.
§ 5.
Styrelsen förbinder sig att respektera av bolagen enligt en till styrelsen
överlämnad, innevarande dag dagtecknad förteckning redan fattade beslut om
särskilda pensioner och understöd, och skall detta åtagande jämväl gälla, efter
det att bolagens järnvägar och rörelsen i övrigt må hava införlivats med statens
järnvägar.
§6.
Banken garanterar, att frågorna om disposition av vinstmedel, bestämmande
av arvoden åt styrelse och revisorer, val av styrelseledamöter jämte suppleanter
och val av revisorer jämte suppleanter för dem icke skola avgöras å bolagens
ordinarie bolagsstämmor 1951, om dessa hållas före den 30 juni, utan skola
bordläggas till fortsatta stämmor nämnda dag och då avgöras i enlighet med
de anvisningar, som styrelsen kommer att lämna.
, §?•
Denna överenskommelse är träffad under förutsättning att den godkännes
av Kungl. Maj:t senast den 25 juni 1951. Om sådant godkännande ej lämnats
inom angiven tid, skall överenskommelsen ha förfallit utan anspråk från någondera
sidan.
Stockholm den 12 mars 1951.
KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN AKTIEBOLAGET SVENSKA
HANDELSBANKEN
Erik Upmark E. Browaldh
Erik Malmkvist
Stig Ödmark
Kungl. Maj.ts proposition nr 130.
23
Bil. 2.
Stockholm—Roslagens järn vägar
(inkl. Faringe—Gimo järnväg 1931—1934).
Drifträkningar åren 1931—1939.
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
T u
sental
tron
o r
Inkomster.
2 667
2 636
2 625
2 706
2 716
2 787
2 921
3063
3 333
1019
878
776
847
800
748
782
757
907
143
144
157
164
160
162
166
170
158
Summa
3 829
3 658
3 558
3 717
3676
3697
3 869
3 990
4398
3 204
2 979
2 886
2 885
2 943
2 926
3 064
3175
3 413
625
679
672
832
733
771
805
815
985
Stockholm—Roslagens järnvägar.
Drifträkningar åren 1940—1949.
Inkomster.
Persontrafik ....
Godstrafik ......
Övriga inkomster
Summa
Utgifter ..........
Driftöverskott......
1940
1941
1942
1943
1944
1945
1946
1947
1948
1949
Tusental kronor
4 217
1167
166
5 550
4 281
1269
4 664
1528
182
6374
4 936
1438
5 499
2142
202
7 843
6 070
1773
6 360
2 210
226
8 796
6 585
2 211
6 784
2 774
235
9 793
7 249
2 544
7 035
3 084
252
10371
8 581
1790
6 448
2 817
246
9 511
8111
1400
6 684
2176
256
9116
7 891
1225
7 990
2 in
292
10393
8 728
1665
8 096
1905
295
10296
8 503
1793
Bil. 3.
Dannemora—Hargs järnväg
(inkl. Faringe—Gimo järnväg fr. o. m. 1935).
Drifträkningar åren 1931-1939.
Inkomster.
Persontrafik ............
Godstrafik ..............
Övriga inkomster........
Summa
Utgifter ..................
Driftöverskott..............
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
Tusental kronor
10
294
26
330
269
61
11
397
25
433
261
172
9
326
28
368
222
141
8
350
26
384
231
153
47
381
28
456
318
138
50
552
30
632
405
227
49
677
36
762
535
227
47
597
30
674
459
215
52
757
27
836
492
344
24
Kungl. May.ts proposition nr 130.
Danuemora—Hargs järnväg.
Drifträkningar åren 1940—1949.
Inkomster.
Persontrafik......
Godstrafik........
Övriga inkomster. .
Summa
Utgifter............
Driftöverskott ......
1940
1941
1942
1943
1944
1945
1946
1947
1948
1949
Tusental kronor
103
870
45
1018
564
454
114
982
37
1133
725
408
150
838
40
1028
849
179
163
871
45
1079
813
266
166
832
42
1040
914
126
166
619
55
840
937
-97
148
761
44
953
890
63
149
451
46
646
761
-115
182
504
50
736
779
-43
181
410
54
645
865
-220
Bil. 4.
Stockholms Läns Omnibus AB och Norra Upplands
Omni bus AB.
1946
1947
1948
1949
Tusental kronor
Inkomster..............
2 888
3 276
4 087
4 369
Utgifter ..............
2 442
2 710
3 372
3 386
Driftöverskott ..........
446
566
715
983
Stockholm—Roslagens järnvägar.
I egen regi
(lastbilsrörelse.)
1946
1947
1948
1949
Tusental kronor
Inkomster..............
218
190
218
224
Utgifter ..............
220
169
205
200
Driftöverskott..........
-2
21
13
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 130.
25
Bil. 5.
Stockholm—Roslagens järnvägar
(inkl. Faringe—Gimo järnväg 1931—1934).
Vinst- och förlusträkningar åren 1931—1939.
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
T a
sen
tal
k r o n
o r
Inkomster.
Från föregående år balan-
serad vinst ..............
—
—
—
—
—
36
88
86
97
Driftöverskott
av järnvägsrörelsen......
625
679
672
832
733
771
805
815
985
» fastighetsrörelse m. m.
1
13
72
68
68
62
64
72
64
Järnvägs arrenden..........
_
—
—
—
—
—
_
—
136
Räntor och inkomst av värde-
handlingar..............
24
24
20
—
—
—
—
—
—
Diverse inkomster ........
87
51
506
—
22
5
72
5
—
Förlust:
balanserad från föregå-
679
929
1 010
944
_
_
___
_
_
för året ................
250
81
—
—
—
—
—
Summa
1666
1777
2 280
1844
S23
874
1029
978
1282
Stockholm—Roslagens järnvägar.
Vinst- och förlusträkningar åren 1940—1949.
1940
1941
1942
1943
1944
1945
1946
1947
1948
1949
T u s c
n t a 1 kr
o n o r
Inkomster.
Från föregående år
balanserad vinst. .
122
118
208
88
61
64
44
161
166
165
Driftöverskott
av järnvägsrörelsen
1 269
1438
1773
2 211
2 544
1790
1400
1225
1665
1793
» fastighetsrörelse
m. m.........
55
60
47
60
76
46
—
—
~
—
Järnvägsarrenden . .
136
150
—
8
—
—
—
—
—
—
Räntor och inkomst
av värdehandlingar
36
—
—
—
—
5
4
5
5
37
Diverse inkomster . .
24
—
—
—
253
435
326
237
451
Förlust:
balanserad från före-
gående år........
—
—
__
—
—
—
—
—
—
—
för året ..........
Summa
1618
1 790
2 028
2 367
2 681
2158
1883
1 717
2 078
2 446
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 130.
Stockholm—Roslagens järnvägar
(inkl. Faringe—Gimo järnväg 1931—1934).
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
Utgifter.
T u
sen
; a 1
tron
o r
Från föregående år balan-
serad förlust............
679
929
1010
944
—
—-
—
—
—
Järnvägsarrenden..........
Avsättning till fömyelsefond
för järnvägsrörelsen ....
179
182
184
194
145
150
156
161
201
Räntor....................
804
661
554
605
495
484
500
528
584
Skatter....................
2
2
2
4
5
7
7
7
7
Diverse utgifter ..........
2
3
464
29
22
25
20
25
188
Vinst:
balanserad från föregå-
ende år ..............
—
—
—
—
—
36
88
86
97
för året ................
—
—
66
68
156
172
258
171
205
Summa
1666
1777
2 2S0
1844
823
874
1029
978
1282
Stockholm—Roslagens järnvägar.
1940
1941
1942
1943
1944
1945
1946
1947
1948
1949
Utgifter.
T u s e
n t a
i k r
o n o r
Från föregående år
balanserad förlust
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Järnvägsarrenden . .
Avsättning till för-
—
—
53
—
159
313
82
275
205
382
nyelsefond för järn- vägsrörelsen ......
299
306
445
462
514
521
413
450
809
774
Räntor ............
637
834
612
480
484
498
750
811
870
889
Skatter ............
180
119
119
199
741
—
476
11
14
9
Diverse utgifter ....
Vinst:
234
283
327
843
499
73
1
4
—
—
balanserad från före-
gående år........
122
118
208
88
61
64
44
161
166
165
för året ..........
146
130
264
295
223
689
117
5
9
227
Summa
1618
1790
2 028
2367
2 681
2158
1883
1717
2073
2446
Stockholm—Roslagens järnvägar
(inkl. Faringe—Gimo järnväg 1931—1934).
1931
1932
1933
1934
1935
1930
1937
1938
1939
T u
sen
tal
tron
o r
Till bolagsstämmans för-
fogande ................
-929
-1010
-944
-876
156
208
346
257
302
Disponeras sålunda:
till egna fonder ........
—
—
—
—
120
120
260
160
180
utdelning å aktier ......
procent ................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
övriga dispositioner......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
balans till efterföljande år
-929
-1010
-944
-876
36
88
86
97
122
Xungl. Maj-.ts proposition nr 130.
27
Stockholm—Roslagens järnvägar.
1940
1941
1942
1943
1944
1945
1946
1947
1948
1949
T u s c
n t a
1 k r
o n o r
Till bolagsstämmans
161
1196
175
392
förfogande........
268
248
472
383
284
2 610
Disponeras sålunda:
till egna fonder . .
150
40
164
102
—
506
—
280
10
30
utdelning å aktier..
—
—
220
220
220
440
—
—
—
—
procent ..........
—
—
5''50
5-50
5''50
5’60
—
—
—
—
övriga dispositioner
—
—
—
—
—
1620
—
750
—
—
balans till efterföl-
362
jande år ........
118
208
88
61
64
44
161
166
165
Bil. 6.
Dannemora—Hargs järnväg
(inkl. Faringe—Gimo järnväg fr. o. in. 1935).
Vinst- och förlusträkningar åren 1931—1939.
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
Inkomster.
T u
sen
; a 1
tron
o r
Från föregående år balan-
serad vinst..............
—
—
—
—
—
—
—
5
6
Driftöverskott
av järnvägsrörelsen......
61
172
141
153
138
227
227
215
344
» övriga rörelsegrenar ..
10
15
19
6
9
24
18
17
24
Järnvägsarrenden och in- komst av utarrenderad
bana....................
1
Diverse inkomster ........
—
—
—
—
21
—
1
5
Förlust:
balanserad från föregå- ende år ..............
291
434
503
494
för året ................
143
69
—
13
—
—
—
—
—
Summa
505
090
003
060
108
251
240
238
379
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 130.
Daimemora—Hargs järnväg.
Vinst- och förlustrfikningar åren 1940—1949.
1940
1941
1942
1943
1944
1945
1946
1947
1948
1949
r u s e
n t a
1 k r
O II 0
Inkomster.
Från föregående år
balanserad vinst . .
46
19
4
7
22
37
52
53
35
35
Driftöverskott
av järnvägsrörelsen
» övriga rörelse-
454
408
179
266
126
—
63
—
—
—
grenar........
24
öl
11
20
12
2
10
2
—
—
J ärnvägsarrenden
och inkomst av ut- arrenderad bana . .
_
15
15
15
15
15
1
Diverse inkomster ..
—
—
38
—
144
337
85
277
224
398
Förlust:
balanserad från före-
gående år........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
för året ..........
—
—
—
—
—
—
—
12
—
Summa
524
473
247
308
319
391
211
344
259
433
Daimemora—Hargs järnväg
(inkl. Faringe—Gimo järnväg fr. o. m. 1935).
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
T u
sen
tal
k r o n
O 1*
Utgifter.
Från föregående år balan-
serad förlust............
291
434
503
494
—
—
—
—
—
Driftunderskott
av järnvägsrörelsen......
—
—
—
—
-—
—
—
_
_
Arrendeavgift ............
—
—
—
—
—
—
—
—
136
Avsättning till förnyelsefond
för järnvägsrörelsen ....
—
—
—
—
34
88
89
90
51
Räntor....................
213
224
149
170
133
153
144
138
134
Skatter....................
1
1
1
1
1
1
1
2
2
Diverse utgifter ..........
—
31
1
1
—
5
1
1
1
Vinst:
balanserad från föregå-
ende år ..............
—
—
—
—
—
_
-
5
för året ................
—
—
9
—
—
4
11
2
49
Summa
505
090
663
666
168
251
246
238
379
Kungl. Maj:ts proposition nr 130.
29
Dannemora—Hargs järnväg.
1940
1941
1942
1943
1944
1945
1946
1947
1948
1949
Utgifter.
T u s e
n t a
1 k r
o n o
Från föregående år
balanserad förlust
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Driftunderskott
av jämvägsrörelsen
—
—
—
—
—
97
—
115
43
220
Arrendeavgift......
136
Avsättning till för- nyelsefond för järn-
. vägsrörelsen......
92
104
107
149
151
152
87
87
87
89
Räntor ............
179
131
113
109
98
86
54
87
86
87
Skatter ............
37
37
8
2
13
—
10
2
8
2
Diverse utgifter ....
6
167
—
26
20
4
7
—
—
—
Vinst:
balanserad från före-
gående år........
46
19
4
7
22
37
52
53
35
35
för året ..........
28
15
15
15
15
15
1
—
—
—
Summa
524
473
247
308
319
391
211
344
259
433
Dannemora—Hargs järnväg
(inkl. Faringe—Gimo järnväg fr. o. m. 1935).
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
T u
8 e n
; a 1
i r o h
O 1*
Till bolagsstämmans för-
fogande ................
-434
-503
-494
-507
—
4
11
7
55
Disponeras sålunda:
till egna fonder ........
—
—
—
—
—
4
6
1
9
balans till efterföljande år
-434
-503
-494
-507
—
—
5
6
46
Dannemora—Hargs järnväg.
1940
1941
1942
1943
1944
1945
1946
1947
1948
1949
L'' U 8 C
n t a
i k r
o n o i
Till bolagsstämmans
förfogande ......
74
34
19
22
37
52
53
41
35
35
Disponeras sålunda:
till egna fonder . .
balans till efterföl-
55
30
12
—
—
6
—
—
jande år........
19
4
7
22
37
52
53
35
35
35
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 130.
Bil. 7.
Stockholm—Roslagens järnvägar
(inkl. Faringe—Gimo järnväg 1931—1934).
Balansräkningar åren 1931—1939.
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
T u
sental
tron
o r
Tillgångar.
Järnvägsanläggningen......
24 560
24 738
24 502
24 811
18 504
18 988
19 346
20 751
22 670
Anläggningar för diverse
rörelsegrenar:
bilrörelsen..............
134
137
128
30
45
47
46
51
53
övriga (fastigheter)......
155
155
469
513
348
348
342
326
331
V ärdehandlingar:
i samhörande företag....
2 841
2 892
2 060
2132
1 140
959
997
951
999
övriga ..................
358
635
502
114
117
131
130
104
85
Rörelsemedel:
10
kassa och. bank..........
18
29
24
34
10
22
22
22
förråd ..................
304
306
241
211
254
208
621
454
507
Övriga ..................
485
442
172
63
70
26
105
no
186
Reserverade tillgångar ....
—
—
—
—
—
_
—
—
—
Förlust:
balanserad från föregå-
679
929
1 010
944
för året ................
250
81
—
—
—
—
—
Summa
29 784
30344
29108
28852
20488
20 717
21609
22 769
24853
Stockholm—Roslagens järnvägar.
Balansräkningar åren 1940—1949.
1940
1941
1942
1943
1944
1945
1946
1947
1948
1949
T u s e
n t a
k r
o n o r
Tillgångar.
Järnvägsanläggningen
23 248
23 761
23 341
24 776
27 457
29 253
32 456
33 758
34 686
37 610
Anläggningar för di- verse rörelsegrenar:
bilrörelsen........
49
48
48
30
18
14
17
45
36
24
övriga (fastigheter)
331
299
299
323
315
340
330
330
324
324
V ärdehandlingar:
1882
1 858
i samhörande företag
1174
1466
1535
1779
1697
1843
1890
1751
Övriga ............
85
296
727
77
58
36
34
31
52
53
Rörelsemedel:
kassa och bank....
23
23
16
16
24
16
15
15
15
15
förråd ............
511
469
428
633
748
642
848
1273
1670
1319
övriga ............
208
254
357
465
602
533
581
665
562
514
Reserverade tillgångar
—
2199
—
—
—
—
—
—
—
—
Förlust för året ....
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Balanserad från före-
gående år..........
—
—
—
—
—
“
—
—
—
—
Summa
25629
28 815
26 751
28 099
31104
32 531
36124
38 007
39203
41610
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 130.
31
Stockholm—Roslagens järnvägar
(inkl. Faringe—Gimo järnväg 1931—1934).
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
T u
sen
; a 1
£ r o n
o r
Skulder.
Statslån ..................
210
209
208
206
205
204
202
318
200
Obligationslån ............
7 412
7 402
7 391
7 380
7 369
7 280
7186
7 087
6 984
Övriga lån mot skuldför- bindelse
av samhörande företag ..
527
697
321
986
100
100
100
100
100
andra lån..............
6 629
7130
7197
7 629
2 225
2 435
2 671
3 579
5 052
Svävande skulder..........
2 338
3 222
2 264
854
972
760
1102
1006
1168
Aktiekapital:
stamaktier ..............
7 491
7 491
7 491
7 491
1400
1400
1400
1400
1400
preferensaktier..........
—
—
—
—
2 000
2 000
2 000
2 000
2 000
Reservfond................
561
560
560
560
—
20
40
200
280
Förnyelsefond för järnvägs-
rörelsen..................
3104
3 285
3 470
3 632
6 030
6 179
6 331
6 491
6 692
Övriga fonder ............
1512
348
140
46
31
131
231
331
695
Vinst:
balanserad från föregå-
ende år................
—
—
—
—
—
36
88
86
97
för året ................
—
—
66
68
156
172
258
171
205
Summa
29 784
30344
29108
28852
20 488
20 717
21609
22 769
24 853
Stockholm—Roslagens järnvägar.
1940
1941
1942
1943
1944
1945
1946
1947
1948
1949
T u s e
n t a
k r
o n o
Skulder
Statslån............
189
178
167
—
—
—
—
—
—
—
Obligationslån......
6 877
10 699
8 411
8 318
8 221
8121
10 500
10 376
10 248
10115
Övriga lån mot skuld- förbindelse
av samhörande
företag........
220
396
288
310
629
607
472
385
420
533
andra län ......
5 213
3 843
3 204
2 553
2 822
2 778
5 681
9 413
9 662
10 883
Svävande skulder . .
1589
1736
2 043
2 695
4 034
5152
5 557
3 495
3 748
4 039
Aktiekapital:
stamaktier........
1 400
1 400
1 400
1 400
1 400
1400
2 520
2 520
3150
3 150
preferensaktier....
2 000
2 000
2 000
2 000
2 000
2 000
480
480
600
600
Reservfond ........
340
340
340
340
340
340
340
340
620
630
Förnyelsefond för
järnvägsrörelsen ..
6 843
7134
7 545
7 999
8 487
8 999
9 383
9 802
10 580
11268
Övriga fonder......
690
841
881
2101
2 887
2 381
1030
1 030
—
—
Vinst:
balanserad från före- gående år........
122
118
208
88
61
64
44
161
166
165
för året ..........
146
130
264
295
223
689
117
5
9
227
Summa
25629
28 815
26 751
28099
31104
32 531
36124
38007
39 203
41610
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 130.
Bil. 8.
Danncmora—Hargs järnväg
(inkl. Faringe—Gimo järnväg fr. o. m. 1935).
Balansräkningar åren 1931—1939.
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
T u
sen
; a 1
i r o n
o r
Tillgångar.
Järnvfigsanläggningen ....
3 868
3 868
3 868
4 322
4 275
4 275
4 285
4 285
4 285
Anläggningar för diverse
rörelsegrenar............
627
627
627
170
107
102
102
102
104
Värdehandlingar:
i samhörande företag ....
1
—
—
68
2
—
—
—
—
övriga ..................
—
1
1
1
—
—
—
—
—
Rörelsemedel:
kassa och bank..........
—
—
7
15
25
24
9
1
9
förråd ..................
18
9
9
11
2
—
12
—
—
övriga ..................
76
261
157
18
65
36
70
35
44
Förlust:
balanserad från föregå-
ende år ..............
291
434
503
494
—
—
—
—
—
för året ................
143
69
—
13
—
—
—
—
—
Summa
5024
5 269
5172
5112
4 476
4 437
4 478
4423
4442
Dannemora—Hargs järnväg.
Balansräkningar åren 1940—1949.
Tillgångar.
J ärnvägs anl äggningen
Anläggningar för di- verse rörelsegrenar
Värdehandlingar:
i samhörande företag
1940
1941
1942
1943
1944
1945
1946
1947
1948
1949
T u s e
n t a
1 k r
O
o
O
4 282
100
4 399
100
4 457
100
4 432
100
4 464
100
4 512
100
4 538
112
4 574
112
4 582
112
4 645
112
Rörelsemedel:
kassa och hank ....
8
2
2
16
12
2
33
O
2
5
förråd ............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
övriga ............
100
55
88
142
55
41
74
70
84
71
Förlust:
balanserad från före-
gående år ........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
för året............
—
—
—
—
—
—
—
12
—
—
Summa
4490
4556
4 647
4690
4631
4655
4 757
4 771
4 780
4 833
Kungl. Maj:ts proposition nr 130.
33
Danneinora—Hargs järnväg
(inkl. Faringe—Gimo järnväg fr. o. m. 1935).
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
Skulder.
T u
sental
c r o n
o r
Reverslån
av samhörande företag . .
3 711
3711
3 711
157
4130
no
3 330
27
3 300
171
3100
132
3 000
174
2 860
493
738
632
5
39
21
18
10
26
820
820
820
820
820
820
820
820
820
4
10
11
Förnyelsefond för järnvägs-
177
265
354
444
496
__
_
_
_
_
_
—
_
Vinst:
balanserad från föregå-
5
6
_
_
9
_
_
4
11
2
49
Summa
5 024
5269
5172
5112
4 476
4437
4 478
4 423
4 442
Danneinora—Hargs järnväg.
1940
1941
1942
1943
1944
1945
1946
1947
1948
1949
Skulder.
Reverslån
av samhörande
r u s e
n t a
k r
o n o t
företag ........
358
633
720
801
630
489
500
423
354
307
andra lån........
2 560
2 260
2160
1975
1900
1900
1900
1 900
1900
1900
Svävande skulder . .
77
49
30
18
39
38
32
35
38
49
Aktiekapital........
820
820
820
820
820
820
820
820
820
820
Reservfond ........
20
40
70
82
82
82
82
82
82
82
Förnyelsefond för
1590
järnvägsrörelsen . .
581
685
793
937
1088
1239
1326
1414
1501
Övriga fonder......
—
35
35
35
35
35
44
44
50
50
Vinst:
balanserad från
föregående år . .
46
19
4
7
22
37
52
53
35
35
för året ..........
28
15
15
15
15
15
1
—
—
—
Summa
4490
4 556
4 647
4 690
4 631
4 655
4 757
4 771
4 780
4 833
3-588 61
Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 saml. Nr 130.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1951:300 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsförvärv av aktier i Stockholm— Rimbo järnvägsaktiebolag jämte i ämnet väckta moti a1 i texten
- SU 1951:157 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående statsförvärv av aktier i Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten