Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1951/52 till vissa ytterligare investeringar i statens järnvägars fond

1951-03-13 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:131, Angående anslag för budgetåret 1951/52 till vissa ytterligare investeringar i statens järnvägars fond

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 131.

1

Nr 131.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret

1951/52 till vissa ytterligare investeringar i statens

järnvägars fond; given Stockholms slott den 16 mars 1951.

Kungl. Maj: t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen framlägges förslag om vissa ersättningsanskaffningar och

förnyelsearbeten för malmbanan. Totalkostnaden för dessa investeringar beräknas

till 26,5 miljoner kronor, varav 13,8 miljoner kronor belöpa på budgetåret

1951/52.

Kungl. Maj:t begär vidare riksdagens bemyndigande att godkänna en överenskommelse

mellan järnvägsstyrelsen och Aktiebolaget Hägglund & Söner

angående anläggning m. m. av ett industrispår Örnsköldsviks västra—Gullänget.

Totalkostnaden beräknas vid 1950 års prisförhållanden till 2,4 miljoner kronor,

varav en miljon kronor belöpa på nästa budgetår.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 saml. Nr 131.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 131.

JJtdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16

mars 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman, Hammarskjöld.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler chefen

för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, fråga om anvisande

av anslag för budgetåret 1951/52 till vissa ytterligare investeringar i statens

järnvägars fond samt anför därvid följande.

1. Ytterligare investeringar för malmtrafiken.

De rättsliga och ekonomiska förhållandena beträffande utnyttjandet av de

norrbottniska malmfälten och bortfraktningen av malm på malmbanan regleras

av det ännu gällande 1927 års malmavtal mellan svenska staten å ena sidan samt

Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB) och Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund

(TGO) å andra sidan. Enligt avtalet begränsas LKAB:s rätt

att bortfrakta järnmalm till högst 9 miljoner ton pr år, därav

från Kiirunavaara ........... 6,1 milj. ton

„ Gällivare............... 2,5 „ „

„ Luossavaara ............ 0,4 „ „

Den fastställda årskvantiteten må dock överskridas med intill 10 % under

iakttagande av att de under en period av tre på varandra följande bokslutsår

(1 okt.—30 sept.) bortfraktade kvantiteterna icke sammanlagt överstiga 27

milj. ton. Bolaget kan påfordra, att av nämnda kvantitet högst 7 milj. ton utfraktas

över Narvik och högst 3,5 milj. ton över Luleå. Genom tillägg, godkänt

av parterna år 1948, till 1927 års malmavtal erhöll LKAB rätt att under vartdera

av bokslutsåren 1948/49 och 1949/50 öka bortfraktningen till 11 milj. ton.

Medgivandet förlängdes av 1950 års riksdag att gälla även bokslutsåren 1950/51

—1952/53.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 131.

3

De faktiska transportkvantiteterna under senare år samt under toppåren närmast

före andra världskriget utgjorde:

År

Ton milj.

Tonkm milj.

1937 ........

........ 10,81

1681

1938 ........

........ 9,57

1485

1939 ........

........ 9,40

1584

1948 ........

........ 10,35

1742

1949 ........

........ 10,43

1753

1950 ........

........ 10,38

1781

I nämnda siffror ingå samtliga malmtransporter alltså även transporter till

Norrbottens järnverk och från gruvor, som icke ägas av LKAB. Sistnämnda

kvantiteter äro doek förhållandevis små.

Järnvägsstyrelsen.

I skrivelse den 13 mars 1951 har järnvägsstyrelsen meddelat, att malmtransporterna

sedan några månader motsvara en årskvantitet av drygt 11 milj. ton.

Det har emellertid visat sig, att gränsen för transportkapaciteten — även betraktad

på kort sikt — härvid är nådd, såväl i fråga om lok och vagnar som

beträffande vissa fasta anläggningar. Kedan på grund härav samt med hänsyn

till den ogynnsamma åldersfördelningen för den rullande materielen är en betydande

ersättningsanskaffning erforderlig för malmbanan, om den av statsmakterna

godkända brytningskvantiteten av 11 milj. ton från LKAB skall kunna

bortfraktas under en följd av år med därav följande anspänning och förslitning.

Från LKAB har under hand till järnvägsstyrelsen anmälts, att bolaget under

vissa omständigheter skulle kunna ytterligare öka malmbrytningen och för närvarande

undersöker de tekniska förutsättningarna i olika hänseenden härför.

Järnvägstransporterna ha härvidlag en utslagsgivande betydelse, och styrelsen

har ansett sig böra tillmötesgå LKAB:s begäran om att få de järnvägstekniska

betingelserna utredda. Därvid har framkommit, att en sådan ökning förutsätter

betydande investeringar i järnvägsanläggningen utöver dom, som äro erforderliga

redan för ett upprätthållande av nuvarande transportkapacitet.

En faktor av avgörande betydelse är därvid den begränsning av antalet malmtågspar

per vardagsdygn på bandelen Kiruna—Narvik, som betingas av nödvändigheten

att reservera tid för underhållsarbeten på bana och elektriska

anläggningar. En utökning av trafiken under nu ej disponerad tid försvåras

också av förhållanden i samband med malmtågens expediering och lossning i

Narvik. Utöver malmtågen skola även persontåg och lokalgodståg framföras.

På södra linjen Gällivare—Luleå finnes tidtabellstekniskt plats för ytterligare

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 131.

tåg, men skeppningen över Luleå hämmas av längre sjötransporter till avnämare,

sjöfartsstoppet under vintern etc.

Då tågantalet på norra linjen icke i nämnvärd omfattning kan ytterligare

ökas, måste man vid höjd transportkapacitet sikta på att göra tågen större. Men

större tåg kräva starkare lok än SJ nu disponerar över. Om oek extraordinära

åtgärder, vilka för en begränsad tid lösa bl. a. lokproblemet, kunna vidtagas, äro

de dock på längre sikt endast provisorier. Som nödfallsutvägar kunna vidare

ifrågakomma vissa omläggningar av tidtabellen för personförande tåg. Om de

ökade kvantiteterna malm skola kunna bortfraktas, måste följaktligen anläggningarna

mera permanent utbyggas och mer rullande materiel anskaffas.

Vid uppgörandet av föreliggande investeringsplaner har järnvägsstyrelsen

förutsatt:

1) att LKAB kommer att i enlighet med gällande överenskommelse godkänna

de föreslagna investeringarna,

2) att, i enlighet med för respektive parter gällande avtal, överenskommelse

träffas mellan statens järnvägar och de norska statsbanorna (NSB) och

LKAB om fördelning av erforderlig vagnanskaffning,

samt vidare ifråga om investeringarna för den utvidgade transportkapaciteten

3) att LKAB bemyndigas öka brytningen i enlighet med föreliggande planer

och att i samband därmed övriga delar av gällande malmavtal undergå erforderlig

ändring samt slutligen

4) att NSB på sträckan Riksgränsen—Narvik utför vissa arbeten, bl. a. erforderlig

förlängning av mötesspår.

Styrelsen övergår härefter till en redogörelse för de planerade åtgärderna och

medelsbehovet. För vinnande av större överskådlighet behandlas investeringarna

för ersättningsanskaffning m. m. jämsides med investeringarna för förstärkning

av trafikkapaciteten m. m.

Elektrolok. Malmtågsloken äro alla av äldre datum och ha icke tillräcklig

dragkraft för malmtåg av annars möjlig och ekonomisk storlek. Loken böra därför,

enligt styrelsen, under alla omständigheter ombyggas för att erhålla större

dragkraft.

I ett första skede innan de ombyggda loken hinna färdigställas, få D-lok från

övriga SJ utlånas till malmbanan. D-loken sammankopplas två eller tre och

utrustas för multipelkoppling, så att de hopkopplade loken kunna framföras

av en enda förare.

För förverkligande av det utvidgade malmprogrammet erfordras jämväl anskaffning

av nya lok.

Medelsbehovet för ombyggnad och anskaffning är nu svårt att fastställa på

grund av prisnivåns rörlighet. Överslagsvis räknar styrelsen emellertid med ett

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 131.

5

totalt medelsbehov av för ombyggnad 6 milj. kronor och för lokanskaffning''

15 milj. kronor, varav under budgetåret 1951/52 resp. 2,5 och 5,0 milj. kronor.

Därest det skulle visa sig, att haverier på befintliga lok skulle inträffa i större

utsträckning än man nu har anledning räkna med, kan ytterligare lokanskaffning

bli erforderlig.

Om beställningarna skola utläggas hos svenska verkstäder, torde med hänsyn

till verkstädernas nuvarande hårt utnyttjade kapacitet leveranser icke med

säkerhet kunna väntas förrän tidigast under år 1954. Man synes därför böra

undersöka även utländska verkstäders möjligheter för snabbare leverans.

Malmvagnarnas åldersfördelning är mycket ogynnsam. Icke mindre än omkring

1 350 malmvagnar, eller en tredjedel av vagnparken, äro 40 år eller äldre.

Under hänvisning både till den slopning, som betingas av denna ogynnsamma

åldersfördelning, och till ökat behov av malmvagnar på övriga SJ begärde järnvägsstyrelsen

i sin framställning den 23 september 1950 anslag under budgetåret

1951/52 för anskaffning av 250 malmvagnar. Båda de nämnda faktorerna

ha under det gångna halvåret förstärkts. Sålunda kan nämnas, att malmvagnsparken

minskats med 71 vagnar under år 1950, huvudsakligen på grund av att

vagnarna varit fullständigt uttjänta. Nya behov av malmvagnar på övriga SJ

för transporter av olika slag anmälas. Allt samverkar till att vagnbehovet nu är

påtagligt större än på eftersommaren 1950. Mot bakgrunden av malmvagnarnas

ogynnsamma åldersfördelning är detta ökade behov särskilt oroande. De 250

vagnar, vilka upptagits i statsverkspropositionen, äro således långt ifrån tillräckliga.

Under sådana omständigheter anser järnvägsstyrelsen det nödvändigt att

hemställa om anslag för inköp av nya malmvagnar för en total kostnad av 12

milj. kronor. För att vinna en någorlunda tillfredsställande leveranstid torde

det bl. a. med hänsyn till de svenska vagnverkstädernas belastning vara nödvändigt

att placera åtminstone en del av beställningen i utlandet.

Vid den eventuella utökningen av transportprogrammet skulle härutöver erfordras

ytterligare beställning av malmvagnar för ett beräknat sammanlagt

belopp av 15 milj. kr., varav under budgetåret 1951/52 5 milj. kr. Vid dessa

beräkningar har förutsatts, att svenska och norska statsbanorna skola gemensamt

svara för anskaffningen av ytterligare erforderliga malmvagnar jämlikt

gällande överenskommelse i ämnet av 6—8 oktober 1923. Detta förutsätter en

betydande anskaffning även från norsk sida.

Bana och byggnader. För att kunna möta den planerade ökade trafiken måste

vissa förstärknings- och utbyggnadsarbeten utföras. Dessa kunna dock inskränkas

till bandelen Kiruna—Narvik, där kapacitetshöjning är mest trängande. För

SJ del blir det således bandelen Kiruna—Riksgränsen, som kommer ifråga.

Spåröverbyggnaden måste i viss utsträckning förbättras genom rälsutbyte och

makadamisering m. in. och eu del broar förstärkas. Vidare måste längre mötesspår

anordnas på ett antal bangårdar med hänsyn till eu önskvärd ökning av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 131.

tågstorleken. Vid en utökning av lokparken skulle krävas vissa ändringar av

anordningar vid lokstationer och verkstäder. Även en viss personalökning blir

erforderlig. Härför kräves även nya personalbostäder jämte en upprustning av

bostadsbeståndet.

Medelsbehovet för här uppräknade åtgärder har uppskattats till följande

belopp.

Spåröverbyggnad .............................. 6,5 milj. kr.

Broar ...................................... 0,3 „ „

Förlängda mötesspår m. m..................... 1,2 „ „

Vissa anordningar vid lokstationer och verkstäder 3,5 ,, „

Bostäder (förslagsvis) ......................... 5,0 „ „

Summa 16,5 milj. kr.

Dessa medel behöva disponeras successivt under de närmaste åren t. o. in. år

1954. Sistnämnda år, då de nya loken väntas, böra nämligen förstärkningsarbetena

vara slutförda.

För budgetåret 1951/52 erfordras 4,0 milj. kr.

Kraft försörjningen. För att säkerställa kraftförsörjningen erfordras vissa

förbättringar av nuvarande anläggningar, bl. a. avseende inmontering av strömbrytare

till en beräknad kostnad av 0,5 milj. kr. Detta belopp erfordras även om

trafikkapaciteten ej skulle utökas.

Skall trafikkapaciteten höjas, måste även matningseffekten utökas. I detta

syfte avser järnvägsstyrelsen att anordna en omformarestation i Kiruna, som i

enlighet med tidigare uppgjorda planer ändock skall tillkomma. Järnvägsstyrelsen

förutser, att styrelsen får anledning att återkomma härtill i sina petita för

budgetåret 1952/53. Kostnaden uppskattas till ca 3 milj. kr.

Signal- och säkerhetsanläggningar. Om trafikkapaciteten hos malmbanan ökas

enbart genom att man iordningställer densamma för tyngre tåg, skulle något

nytt signal- och säkerhetssystem icke i och för sig erfordras. Å andra sidan äro

nuvarande signalanläggningar icke utbyggda för den tågrörelse, som redan finnes.

Eu modernisering är därför nödvändig. Härvid är automatisk blocksignalering

i samband med komplettering av stationernas signalsystem obetingat

att förorda. Förutom ökad säkerhet ger detta möjlighet till viss ökning av

tågfrekvensen och smidigare avveckling av trafiken vid oregelmässigheter

i tågföringen. En sådan automatisk anläggning påbygges framdeles med fördel

med central fjärrmanövrering av stationernas signaler och växlar enligt

ett system, som på fackspråk kallas CTC-systemet (Centralized Traffic Control).

Härigenom vinnes smidigare tågföring och betydelsefull personalbesparing.

Medelsbehovet för automatisk linjeblockering på sträckan Kiruna—Riksgränsen

beräknas till 2,5 milj. kr. samt för komplettering av stationernas säkerhetsanläggningar

till 1,5 milj. kr. eller sammanlagt 4,0 milj. kr. Med hänsyn till

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 131.

7

önskvärdheten att under alla omständigheter förbättra trafiksäkerheten på

malmbanan är detta anslag erforderligt redan vid nuvarande trafik.

En senare utbyggnad till komplett CTC-anläggning inkl. härför erforderliga

säkerhetsspår förutses under alla omständigheter. Den beräknas draga ett ytterligare

medelsbehov av omkring 5 milj. kr., varav dock ingen del på budgetåret

1951/52.

Totalt respektive för budgetåret 1951/52 skulle alltså enligt styrelsens skrivelse

erfordras

Därutöver för förstärkning

För ersättningsanskaff- av trafikkapaciteten m. m.

ning m. m. för malmbanan för malmbanan

härav för

härav för

totalt

budgetåret

totalt

budgetåret

milj. kr.

1951/52

milj. kr.

1951/52

milj. kr.1

milj. kr.1

Ombyggnad av ellok.............

6,0

2,5

—

—

Anskaffning av ellok ............

—

—

15,0

5,0

Anskaffning av malmvagnar......

12,0

8,0

15,0

5,0

Bana och byggnader ............

—

—

16,5

4,0

Kraftförsörjning ................

0,5

0,5

—

—

Signal- och säkerhetsanläggningar

4,0

1,5

5,0

•—

Summa

22,5

12,5

51,5

14,0

1 Fördelningen på objektgrupper är preliminär.

Under budgetåret 1951/52 skulle således av förestående belopp erfordras

För ersättningsanskaffning m. in. för malmbanan.............. 12,5 milj. kr.

Därutöver eventuellt för förstärkning av trafikkapaciteten m. m.

för malmbanan.......................................... 14,0 „ „

Styrelsen, som förutsätter, att medlen ifråga skola hållas utanför den allmänna

investeringsram, som finnes angiven i årets statsverksproposition, hemställer, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till anläggningar vid malmbanan för

budgetåret 1951/52 anvisa

dels för ersättningsanskaffning in. m. ett investeringsanslag av 12 500 000 kronor

dels, med de under 1)—3) angivna förutsättningarna, för förstärkning av

trafikkapaciteten ett investeringsanslag därutöver av 14 000 000 kronor.

Departementschefen.

Av järnvägsstyrelsens framställning framgår, att eu betydande ersättningsanskaffning

av rullande materiel nu erfordras för malmbanan, om den av'' stats
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj ds proposition nr 131.

makterna godkända brytningskvantiteten 11 miljoner ton från LKAB skall

kunna bortfraktas under en följd av år. Härjämte måste vissa åtgärder vidtagas

beträffande kraftförsörjningen samt signal- och säkerhetsanläggningarna.

Jag tillstyrker, att det av styrelsen framlagda investeringsprogrammet för

ersättningsanskaffningar m. m. för malmbanan, vilket beräknas draga en kostnad

av sammanlagt 22,5 miljoner kronor, genomföres. För nästa budgetår erfordras

en medelsanvisning för ändamålet av sammanlagt 12,5 miljoner kronor,

varav 8,0 miljoner kronor böra anvisas under rubriken Ytterligare anskaffning

av godsvagnar, 2,5 miljoner kronor under rubriken Ytterligare ombyggnad av

rullande materiel samt 2,0 miljoner kronor under rubriken Upprustning av

malmbanan.

Styrelsen har vidare anmält, att styrelsen i anledning av föreliggande planer

om ytterligare ökning av malmbrytningen undersökt de transporttekniska förutsättningarna

härför. Därvid har framkommit att ytterligare betydande investeringar

erfordras för eu sammanlagd kostnad av ca 51,5 miljoner kronor. Vid

uppgörandet av denna investeringsplan har styrelsen förutsatt bl. a. att gällande

malmavtal skulle komma att revideras i vissa avseenden samt att vissa överenskommelser

träffas med Norges statsbanor. Detta torde emellertid komma att

kräva sadan tid att slutlig ståndpunkt till frågekomplexet icke kan tagas inom

den för avlämnande av propositioner till årets riksdag fastställda tiden. Sedan

förutsättningarna för investeringsprogrammets genomförande klarnat, torde

frågan ånyo få upptagas till prövning.

Vid mina överläggningar i denna fråga med järnvägsstyrelsen har emellertid

framkommit att visst behov av ersättning av elektrolok under alla förhållanden

föreligger. Styrelsen överväger, att vid förnyelsen övergå till en ny typ av lok,

vilket i så fall kräver viss tids konstruktionsarbete. Med hänsyn härtill har det

befunnits önskvärt, att styrelsen får möjlighet att redan i år lägga ut en beställning

på två lok. Totalkostnaden härför kan uppskattas till ca 4 miljoner kronor.

Under nästa budgetår skulle förskottslikvider å ca 1,3 miljoner kronor behöva

erläggas. Jag tillstyrker, att sistnämnda belopp anvisas under rubriken Ytterligare

anskaffning av elektrolok.

De av järnvägsstyrelsen för ersättningsanskaffning äskade anslagsmedlen beräknas

bliva i sin helhet förbrukade under nästa budgetår. Då det icke synes

möjligt att företaga någon nedskärning av de i investeringsplanen för kommunikations

verken i årets statsverksproposition beräknade in vester ingsutgif terna,

utgår jag från att maximiramen för statens järnvägars investeringar budgetåret

1951/52 skall få ökas med nämnda belopp. Denna fråga kommer framdeles att

anmälas för Kungl. Maj: t.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att under statens affärsverksfonder, statens järnvägar för

budgetåret 1951/52 anvisa följande investeringsanslag, nämligen
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 131. 9

a) Ytterligare anskaffning av elektrolok ... 1 300 000 kronor,

b) Ytterligare anskaffning av godsvagnar .. 8 000 000 kronor,

c) Ytterligare ombyggnad av rullande materiel

................................. 2 500 000 kronor,

d) Upprustning av malmbanan........... 2 000 000 kronor.

2. Anläggning av indnstrispår Örnsköldsvik—Gullänget.

Aktiebolaget Hägglund & Söners industrianläggningar vid Gullänget, beläget

cirka 3 km utanför Örnsköldsvik, ha under 1940-talet nått en mera betydande

omfattning. Företaget har i större utsträckning börjat inrikta sig på tillverkning

av spårbunden materiel. Tid efter annan ha önskemål och förslag framställts

om spåranslutning mellan företaget och statens järnvägar. Sålunda har

Själevads kommun i skrivelse till statens arbetsmarknadskommission den 15

augusti 1944 hemställt, att en järnväg Översjäla—Gullänget måtte få utföras

såsom statligt beredskapsarbete. Över denna framställning avgav järnvägsstyrelsen

yttrande den 18 januari 1945. Framställningen föranledde icke någon

åtgärd.

Projektet behandlades sedermera av norrlandskommittén, som i skrivelse till

Kungl. Maj:t den 15 december 1945 framlade förslag om anläggande av järnväg

mellan Översjäla och Husum, varvid arbetena i första hand skulle påbörjas å

sträckan Översjäla—Gullänget. I sitt över denna framställning avgivna utlåtande

vitsordade järnvägsstyrelsen — liksom även 1944 års trafikutredning —

en dylik spårförbindelses betydelse men avstyrkte likväl bifall till kommitténs

förslag, framför allt med hänsyn till den då pågående utredningen om ostkustbanans

förlängning. Denna utredning slutfördes ett år därefter, och norrlandskommittén

framlade på grundval därav i skrivelse den 23 januari 1947 förslag

om anläggande av en järnväg Köpmanholmen—Örnsköldsvik—Umeå (SOU

1949: 3). Frågan om en dylik järnväg — genom vars tillkomst även nu ifrågavarande

industriföretag skulle få sin kommunikationsfråga löst — är emellertid

alltjämt oavgjord.

Järnvägsstyrelsen.

I skrivelse den 13 mars 1951 har järnvägsstyrelsen hemställt om godkännande

av eu mellan styrelsen och Aktiebolaget Hägglund & Söner träffad, den 12 och

13 mars 1951 dagtecknad överenskommelse om anläggning, underhåll och trafi
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 131.

kering av spår mellan örnsköldsviks västra och bolagets fabriksanläggning i

Gullänget. Styrelsen bär härjämte hemställt, att 1 000 000 kronor anvisas för

nästa budgetår till påbörjande av ifrågavarande industrispår.

Överenskommelsen torde såsom bilaga få fogas till dagens statsrådsprotokoll.

Styrelsen har i sin förenämnda skrivelse till en början meddelat, att företagets

ledning under hand gjort förnyade framställningar om järnvägsstyrelsens medverkan

till anläggning av ett industrispår mellan Gullänget och statens järnvägars

nuvarande bannät. Därvid har med siffror belysts den alltjämt fortgående

kraftiga expansionen av ifrågavarande företag, på vars tillverkningsprogram

f. n. stå omnibuskarosserier, spårvagnar, rälsbussar, elektriska motorer

och elektriska svetsmaskiner ävensom ett antal smärre artiklar, företrädesvis

inom den elektrotekniska branschen. I anslutning härtill har framhållits, att

direkt spårförbindelse med järnväg under sådana förhållanden och särskilt med

hänsyn till att tillverkningsprogrammet numera i så stor utsträckning är inriktat

på tunga och skrymmande produkter, delvis även på spårbunden rullande

materiel, måste betraktas som synnerligen värdefull såväl för företaget som för

statens järnvägar.

Ehuru styrelsen väl förstår de svårigheter och hinder i utvecklingen som

föranledas av att en tung och på spårbunden materiel inriktad industri saknar

spårförbindelse med järnväg, har styrelsen likväl ansett sig böra i första hand

undersöka, huruvida icke företagets önskemål och behov i transporthänseende

på ett billigare sätt skulle kunna tillmötesgås medelst specialfordon för landsvägstransport,

s. k. vagnbjörnar. Styrelsens undersökningar ha givit vid handen,

att ur från sport teknisk synpunkt intet hinder föreligger för en sådan lösning

och att denna skulle kräva lägre kostnad än vad ett industrispår kan betinga,

även om detta utföres på enklast tänkbara och följaktligen billigaste sätt.

Bolagets ledning har emellertid icke ansett vagnbjörnsalternativet likvärdigt

med industrispårsalternativet och har till stöd för denna mening bl. a. framhållit,

att företaget har behov av direkt spårförbindelse för att utan tidsödande

och besvärliga transporter kunna utföra provkörningar av rälsbussar och annan

spårbunden rullande materiel. Bolaget lägger så stor vikt vid denna omständighet,

att det förklarat sig villigt att bestrida de årliga kostnaderna ■— inklusive

ränta på anläggningskapitalet —- för det billigaste ifrågakommande industrispårsalternativet,

trots att detta som nyss nämnts ställer sig dyrare än vagnbjörnsalternativet.

Järnvägsstyrelsen anser för sin del, att dessa från bolagets sida framhållna

synpunkter och önskemål förtjäna beaktande, i all synnerhet som företaget redan

anlitar statens järnvägar i stor utsträckning för sina transporter, och statens

järnvägar dessutom genom tillkomsten av en direkt spårförbindelse ha möjlighet

och utsikter att erhålla väsentligt ökade transporter av råvaror, t. ex. virke,

samt färdigprodukter och annat gods som för närvarande transporteras landsvägs-

eller sjöledes. Någon motsvarande trafikökning lärer knappast vara att

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 131. 11

förvänta, därest bolagets transport fråga löses genom tillhandahållande av vagnbjörnar.

Det måste vidare nr statens järnvägars synpunkt anses vara värdefullt att

få direkt spårförbindelse med ett företag, som redan nu åtagit sig och som i

framtiden i än större utsträckning kan komma att åtaga sig leverans av rälsbussar

och annan rullande materiel till statens järnvägar. För närvarande föreligga

— såsom även överrevisorerna framhållit i sin berättelse över statens

järnvägars förvaltning budgetåret 1949/50 — svårigheter att erhålla anbud på

rullande materiel i tillräcklig omfattning.

Med hänsyn till det anförda anser järnvägsstyrelsen ett industrispår — trots

de därmed förenade högre kostnaderna — vara att föredraga framför vagnbjörnsalternativet,

även om frågan bedömes ur statens järnvägars intressesynpunkt.

Styrelsen har därför med Aktiebolaget Hägglund & Söner trätfat förenämnda

överenskommelse om anläggning, underhåll och trafikering av ett industrispår

mellan Örnsköldsvik och Gullänget. överenskommelsen har i princip

utformats så, att bolagets bidrag till kostnaderna för industrispåret blir beroende

av storleken av företagets samlade järnvägstransporter under varje år.

Härigenom kommer det att bli fördelaktigt för företaget att i största möjliga

utsträckning anlita statens järnvägar för sina transporter.

Beträffande sträckningen av ifrågavarande industrispår bär styrelsen framhållit

i huvudsak följande:

Enligt det ursprungliga i samband med norrlandskommitténs utredningar

framlagda förslaget skulle industrispåret — till den del detsamma sammanfaller

med sträckningen för den då tänkta ostkustbanan — utgå från den nuvarande

banlinjen Örnsköldsvik—Mellansel vid Översjäla och framdragas utefter marksluttningen

väster om landsvägen till Lilla Backsjön, där landsvägen skulle

korsas i planläge. Därifrån skulle spåret följa samma väg omkring 1 km och

sedan gå i östlig riktning utmed Åsbergets norra sluttning fram till bebyggelsen

i Gullänget och bolagets fabriksområde.

Ifrågavarande sträckning har emellertid vid nu företagna närmare undersökningar

visat sig mindre lämplig ur driftteknisk synpunkt, på grund av att

spåret får sin anslutning 6 km utanför Örnsköldsvik.

Med hänsyn härtill har styrelsen även ansett sig böra undersöka ett annat

alternativ, enligt vilket industrispåret kommer att utgå från hållplatsen Örnsköldsviks

västra, passera Dalgatan i planläge och därefter gå i en 1 000 m

lång tunnel genom Åsberget. Vid tunnelns östra ände korsas landsvägen till

Gullänget medelst eu vägbro. Till denna punkt är sträckningen gemensam med

ett av alternativen för den förlängda ostkustbanan. Från nyssnämnda vägbro

följer industrispåret landsvägen i nordlig riktning fram till bolagets fabriksområde.

Spårlängder och anläggningskostnader —- de senare baserade på prisnivån

sommaren 1950 — framgå av följande sammanställning. I de angivna beloppen

ingå icke kostnader för marklösen och eventuella skadeersättningar, vilka kostnader

enligt avtalets § 3 skola bestridas av bolaget.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj: is proposition nr 131.

Alt. I

översjäla—

r, o i Gullänget

Sparlangd, in

del, som skulle kunna användas för en eventuell

ostkustbana ................................ 5 700

del, som även efter anläggande av en eventuell

ostkustbana skulle komma att förbli industrispår 800

Hela spårlängden 6 500

Alt. II

Örnsköldsvik Y—

Gullänget

1410

1060

2 470

Spårlängd Örnsköldsvik—Gullänget, km......... 11,9 3,3

Anläggningskostnad, milj. kr.

gemensamma delen ......................... 1,1 2,2

egentliga industrispåret ..................... 0,1 0,2

Summa 1,2 2,4

I anslutning härtill framhåller styrelsen, att alternativ II trots den kortare

spårlängden blir avsevärt dyrare i anläggning än alternativ I, enär spåret vid

alternativ II till stor del måste framdragas i tunnel. Härav följer, att den del

av årskostnaderna, som utgöres av kapitaltjänstkostnader, är högre för alternativ

II än för alternativ I. Övriga konstanta årliga kostnader beräknas däremot

bli lägre, som framgår av följande sammanställning:

Alt. I Alt. II

översjäla— Örnsköldsvik V

Gullänget Gullänget

kronor kronor

Banunderhåll ................................ 17 000 6 000

Avsättning till värdeminskningskonto .......... 4 000 2 000

Ränta å anläggningskapitalet, 3 14 % .......... 39 000 78 000

Summa konstanta kostnader 60 000 86 000

De varianta kostnaderna äro, erinrar styrelsen, avhängiga av trafikomfattningen

och kunna därför icke närmare preciseras. De äro i och för sig i detta

sammanhang av underordnad betydelse, enär statens järnvägar genom särskilda

tilläggsavgifter få dessa kostnader täckta, vilket alternativ som än utföres. Då

emellertid de två alternativens relativa lönsamhet icke kan bedömas utan hänsynstagande

till de varianta kostnaderna kan nämnas, att dessa enligt alternativ

II beräknas bli 35 å 40 % lägre än enligt alternativ I. Detta skulle innebära,

att den högre räntekostnaden för alternativ II till mer än 50 % täckes genom

lägre drift- och underhållskostnader. Mellanskillnaden, ca 20 000 kronor per år,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 131.

13

motsvarar kapitaliserad efter 3 14 % ett kapital på 0,6 miljon kronor. Enligt

denna beräkning utgör den kalkylatoriska skillnaden i kapitalbehov för de båda

alternativen, enligt sammanställningen här förut uppgående till (2,4 — 1,2 «=) 1,2

miljon kronor, i själva verket endast (1,2 —0,6 =) 0,6 miljon kronor. Härtill

kommer, att en ökning av drift- och underhållskostnaderna, vare sig den beror

på trafikökning eller på löne- och prisstegring, vidgar avståndet mellan kostnadsbeloppen

för de två alternativen och utjämnar i motsvarande mån den

kalkylatoriska skillnaden i kapitalbehov.

Även om skillnaden mellan de båda alternativen i fråga om kapitalbehov på

anfört sätt kan reduceras till tunnelalternativets förmån, är det dock, framhåller

styrelsen, en fråga på lång sikt, huruvida full likvärdighet i ekonomiskt

hänseende kan uppnås, om hänsyn tages enbart till industrispårets räntabilitet.

Styrelsen tvekar emellertid icke att förorda alternativ II, enär bortsett från det

större kapitalbehovet alla faktorer tala för detta alternativ. Trots att kapitalbehovet

är dubbelt så stort, bli de konstanta kostnaderna för banan — inklusive

räntekostnad — endast 40 å 45 procent högre, och de varianta kostnaderna bli

35 å 40 procent lägre. Totalt kunna årskostnaderna för tunnelalternativet beräknas

bli endast 20 å 25 procent högre. På tunnelalternativets kreditsida står

bl. a. kortare spårlängd med därav följande minskning av underhåll och besparingar

i växlingstid. Den omständigheten, att spåret på en sträcka av 1 km

framföres i tunnel, bidrager ej oväsentligt till att sänka kostnaderna för underhåll,

snöröjning o. d. Även ur anläggningssynpunkt har tunnelprojektet en fördel,

nämligen att det lämpligen kan drivas något hårdare under vintern och därigenom

i viss utsträckning bereda sysselsättning åt från banunderhållet friställd

arbetskraft, även om, vilket är sannolikt, själva tunneldrivningen kommer att

utlämnas på entreprenad. Vidare torde en tunnel som den här föreslagna böra

tillmätas viss betydelse för civilförsvaret inom orten. Slutligen må nämnas, att

eu från Örnsköldsvik mot norr förlängd ostkustbana knappast kan tänkas erhålla

annan sträckning än den här föreslagna från örnsköldsviks västra. Gjorda

undersökningar ha givit vid handen, att det preliminära förslaget med anknytning

vid Översjäla icke är lämpligt.

Enligt den träffade överenskommelsen svarar bolaget för så stor del av de

konstanta kostnaderna som svarar mot det billigare industrispårsalternativct.

Merkostnaderna för tumielspårsalternativet anser styrelsen böra bestridas av

statens järnvägar, med hänsyn till att det billigare alternativet är tillfyllest ur

bolagets synpunkt. Styrelsen anser det icke uteslutet, att denna merkostnad

indirekt täckes genom de ökade fraktintäkter, som tillkomsten av ett industrispår

kan komma att medföra.

Det planerade industrispåret beräknas kunna utföras inom en tid av 2 år,

varvid 1 miljon kronor av anläggningskostnaden beräknas belöpa på första

året ocli återstoden på året därpå.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 131.

Departementschefen.

Järnvägsstyrelsen har underställt statsmakternas prövning en med Aktiebolaget

Hägglund & Söner träffad överenskommelse om anläggning mellan

Örnsköldsvik och bolagets fabriker i Gullänget av ett industrispår. Enligt avtalet

skall bolaget till statens järnvägar årligen betala 60 000 kronor, vilket

belopp under vissa närmare angivna förhållanden kan jämkas. Beloppet motsvarar

en så stor del av de årliga konstanta kostnaderna för anläggningarna,

som svarar mot en utbyggnad av industrispåret enligt ett alternativ, benämnt

alternativ I.

Av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, att — sedan det s. k.

vagnbjörnsalternativet på anförda skäl avvisats —■ två alternativ föreligga för

en lösning av bolagets kommunikationsfråga. Enligt det ena, alternativ I, skulle

ett järnvägsspår läggas mellan Översjäla och Gullänget. Hela spårlängden skulle

enligt detta alternativ utgöra 6,5 lvm. Avståndet mellan Gullänget och Örnsköldsvik

skulle därvid bli 11,9 lvm. Anläggningskostnaden beräknas för detta alternativ

till 1,2 miljon kronor. För alternativ II, som avser en förbindelse mellan

Gullänget och hållplatsen Örnsköldsviks västra, har järnvägsstyrelsen räknat

med en spårlängd av 2 470 m. Avståndet till Örnsköldsvik skulle vid detta

alternativ bli 3,3 km. Anläggningskostnaden skulle uppgå till 2,4 miljoner

kronor. Att alternativ II är dyrare, beror bl. a. på att spåret måste på en

sträcka av 1 km läggas i tunnel.

De konstanta årskostnaderna beräknas av järnvägsstyrelsen till 60 000 kronor

för alternativ I och till 86 000 kronor för alternativ II. Övriga årskostnader äro

emellertid enligt styrelsen lägre för alternativ II. Totalt skulle årskostnaden för

tunnelalternativet bli endast 20—25 % högre än för alternativ I. Styrelsen har

med hänsyn till de fördelar som äro förenade med tunnelalternativet ansett sig

böra föreslå att detta utföres.

Styrelsen har ansett merkostnaden för alternativ II böra bestridas av statens

järnvägar med hänsyn till att alternativ I är tillräckligt från bolagets synpunkt.

Styrelsen har emellertid i detta sammanhang framhållit, att det ej synes

uteslutet, att merkostnaden för alternativ II indirekt täckes genom de ökade

fraktintäkter, som tillkomsten av ett industrispår kommer att medföra.

Jag anser önskvärt, att föreliggande trafikproblem löses och biträder förslaget

att en spårförbindelse anlägges till Gullänget i överensstämmelse med det

av järnvägsstyrelsen förordade tunnelalternativet. Jag ansluter mig till styrelsens

förslag att 1 miljon kronor anvisas för arbetenas påbörjande under nästa

budgetår.

Den träffade överenskommelsen finner jag vara för statsverket godtagbar och

förordar att den godkännes.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 131. 15

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna föreliggande

överenskommelse mellan järnvägsstyrelsen och Aktiebolaget

Hägglund & Söner,

dels ock till Anläggning av industrispår örnsköldsviks västra

—Gullänget å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder,

statens järnvägar, för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag

av 1 000 000 kronor.

Till vad föredragande departementschefen under punkterna

1 och 2 hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter

instämma, behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hård af Segerstad.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 131.

Bilaga.

Överenskommelse

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen och Aktiebolaget Hägglund & Söner, Örnsköldsvik,

angående anläggning, underhåll och trafikering av spår mellan örnsköldsviks

västra och bolagets fabriksanläggning i Gullänget.

§ 1.

Mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen, nedan benämnd styrelsen, och AB Ilägglund

& Söner, nedan benämnt bolaget, har — under förbehåll av Kungl. Maj: ts

godkännande — följande överenskommelse träffats.

§ 2.

1) Styrelsen förbinder sig att anlägga och underhålla ett normalspår mellan

Örnsköldsviks västra och en punkt A på bifogade karta1 (med punkten A avses

den punkt närmast Örnsköldsvik, där bolaget framdeles kan komma att anlägga

en växel för spårsystemet inom fabriksområdet i Gullänget). Sträckan örnsköldsviks

västra—punkt B på bilagda karta, benämnes i det följande L.

Styrelsen svarar härvid för kostnaderna avseende spåret örnsköldsviks västra

—A, dock med undantag för de med bestämmelserna i § 3 förenade kostnaderna.

Denna spårdel blir statens järnvägars egendom.

Bolaget svarar härvid helt för anläggnings- och underhållskostnaderna avseende

spår från A in på fabriksområdet. Dessa spår bliva bolagets egendom.

Styrelsen åtager sig dock att enligt särskild överenskommelse och i enlighet med

vad här nedan sägs för bolagets räkning anlägga dessa spår.

2) För spåranläggningen från punkten A in på fabriksområdet gäller i övrigt

följande:

a) Anläggningen under hålles av statens järnvägar på bolagets bekostnad på

av statens järnvägars banbefäl godkänt sätt. Statens järnvägars personal skall

äga obehindrat tillträde till fabriksområdet i och för järnvägstjänsten.

b) Erforderlig rengöring från is och snö m. m. i spåret utföres och bekostas

av bolaget.

c) Kostnaderna för alla genom statens järnvägars försorg för bolagets räkning

utförda arbeten och tillhandahållen materiel, beräknade enligt vid statens

järnvägar gällande bokförings- och debiteringsbestämmelser, gäldas månadsvis

enligt av vederbörande baningenjör utfärdad räkning. För av statens järnvägar

tillhandahållen spår- och förreglingsmateriel tillämpas de priser, styrelsen fastställer.

d) I fråga om spåranläggningens trafikering ävensom försiktighetsmått till

förekommande av eldfara skola trafikbefälets föreskrifter lända till noggrann

efterrättelse.

e) Byggnader få icke uppföras, anläggningar utföras eller varor uppläggas

på närmare avstånd än 2,6 meter från spårmitt, dock att utan hinder härav må

1 Kartan är här utelämnad.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 131.

17

efter medgivande av baningeujören uppföras lastkaj eller lastbrygga, som icke

inkräktar på gällande normalsektion för fria rummet. Vid kurvspår utökas förenämnda

avstånd i enlighet med vid statens järnvägar gällande bestämmelser.

f) Bolaget övertager allt ansvar för skada, som förorsakas av den å spåranläggningen

bedrivna järnvägstrafiken genom eld från lok eller på annat sätt,

vare sig skadan uppstår å person eller egendom, tillhörig SJ, bolaget eller tredje

man* dock är bolaget befriat från sitt ovannämnda ansvar, ifall skadan bevisligen

förorsakas av vårdslöshet från SJ: s personal.

Ifall SJ:s lok eller vagnar jämte därtill hörande materiel och gods, som befinna

sig inom bolagets område, utsättas för skada eller förlust, som ej är att

hänföra till järnvägstrafiken, åvilar ansvaret härför bolaget.

o) I fråga om kostnaderna för vagnöverlämningen och växlingsarbetet inom

fabriksområdet skall gälla särskild överenskommelse.

4) Lastnings- och lossningsfrister beräknas och vagnspengar erläggas enligt

vid statens järnvägar gällande bestämmelser.

5) Statens järnvägar berättigas att för egen eller trafikanters räkning använda

spåret örnsköldsviks västra—A, då detta enligt trafikbefälets beprövande

kan ske utan hinder för bolagets trafik.

§ 3.

Bolaget åtager sig att för SJ: s räkning träffa avtal med vederbörande markägare

och andra sakägare, så att styrelsen berättigas utan ersättning för mark

och intrång med äganderätt förvärva erforderlig mark för framdragande av

spåret örnsköldsviks västra—-A och trafikering för all framtid. Alla kostnader

härför skola bestridas av bolaget.

§ 4.

Styrelsen förbinder sig att, sedan ovannämnda spår tagits i bruk, frakta allt

vagnslastgods till och från bolagets fabriksanläggning i Gullänget, varvid bolaget

bär att såsom ersättning för transporten mellan fabriksanläggningen och

Örnsköldsviks västra erlägga en avgift för varje avsänd eller ankommen vagn.

För närvarande beräknas avgiften till tio kronor per tvåaxlig vagn. Avgiftens

storlek regleras i framtiden i proportion t ill den i § 5 omförmälda kvoten mellan

fraktsatserna för vissa tariffer.

§ 5.

Bolaget förbinder sig att som bidrag till kostnaderna för anläggande och

underhäll av spåret örnsköldsviks västra—A årligen i efterskott från den dagspåret

tagits i bruk lill styrelsen erlägga ett belopp av 60 000 kronor, vilket

belopp dock skall undergå följande justeringar:

a) Därest Socialstyrelsens allmänna levnadskostnadsindex vid närmaste kvartalsskifte

före den dag, då beloppet förfaller till betalning, stigit från den 1

oktober 1950 (1 = 168) skall beloppet 60 000 kronor ökas i samma proportion

som indexvärdena.

2 Bihang lill riksdagens protokoll 1051. 1 sand. Nr 131.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 131.

b) Därest bolagets samlade järnvägsfrakter för transporter på spåret till och

från fabriksområdet under ett kalenderår överstiga 270 000 kronor skall ovanstående

eventuellt enligt a) justerade belopp 60 000 kronor för detta år minskas

med en fjärdedel av det belopp, varmed de samlade järnvägsfrakterna överstiga

270 000 kronor. Vid denna beräkning skall dock hänsyn tagas till eventuella

förhöjningar i den ordinarie järnvägstaxan sålunda, att ovanstående grundbelopp

270 000 kronor ökas i samma proportion som kvoten av medeltalet av

fraktsatserna enligt tarifferna 7 A och 8 A för avstånden 600, 800 och 1 000 km

enligt den förhöjda taxan och samma medeltal enligt den 1 oktober 1950 gällande

taxan. Först om ett års fraktbelopp överstiger det på detta sätt förhöjda

grundbeloppet, skall bolagets årliga bidragsbelopp till statens järnvägar på

angivet sätt minskas. Med bolagets samlade järnvägsfrakter enligt detta moment

förstås statens järnvägars fraktinkomster för samtliga transporter till och från

bolagets anläggning i de fall frakten har erlagts av bolaget.

c) Därest bansträckan L skulle komma att ingå i en för allmän trafik öppen

järnvägslinje mellan Örnsköldsvik och Husum eller någon ort belägen norr om

Husum skall bolagets bidrag reduceras till en sjättedel av det belopp, som bolaget

eljest skulle haft att erlägga.

§ 6.

Därest arbetet med järnvägsanläggningen örnsköldsviks västra—A icke igångsatts

före den 1 oktober 1958, upphör denna överenskommelse att gälla.

Därest i framtiden de förutsättningar, som legat till grund för detta avtals

ingående, icke längre skulle förefinnas eller hava undergått avsevärd förändring

och därför villkoren i avtalet skulle bliva uppenbart oskäliga för någondera

kontrahenten, kunna villkoren ändras, om så kan ske utan att andra kontrahentens

rättmätiga intressen bliva åsidosatta.

Tvist angående tolkningen eller tillämpningen av denna överenskommelse skall

hänskjutas till avgörande av skiljemän enligt lag.

Denna överenskommelse, av vilken två lika lydande exemplar äro upprättade

och utväxlade, får icke på annan överlåtas med mindre styrelsen därtill lämnat

sitt på överenskommelsen tecknade medgivande.

Örnsköldsvik den 12 mars 1951. Stockholm den 13 mars 1951.

Aktiebolaget Hägglund & Söner. Kungl. -Järnvägsstyrelsen.

P. E. Hägglund. Erik TJprnark.

/Tage Berger.

Stockholm, Tryckeriaktiebolaget Tiden 1951

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1951:301 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsförvärv av aktier i Stockholm— Rimbo järnvägsaktiebolag jämte i ämnet väckta moti s. 11 i texten
  2. SU 1951:158 Statsutskottets utlåtande nr 158 s. 13 i texten