Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1951/52 till vissa brandskyddsåtgärder i Uppsala domkyrka m. m

1951-03-16 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:146, Angående anslag för budgetåret 1951/52 till vissa brandskyddsåtgärder i Uppsala domkyrka m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 116.

1

Nr 146.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret

1951/52 till vissa brandskyddsåtgärder i Uppsala

domkyrka m. m.; given Stockholms slott den 16 mars

1951.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

N. Quensel.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Förutom redan utförda och pågående skyddsarbeten å Uppsala domkyrka

äro omläggning av starkströmsinstallationen, vissa andra brandskyddsåtgärder

samt omläggning av värmesystemet och svagströmsinstallationen i kyrkan

nödvändiga. I fråga om bestridandet av kostnaderna för samtliga dessa åtgärder

föreslås i propositionen, att staten påtager sig hela kostnaden för redan

utförda och pågående skyddsarbeten samt för de såsom »vissa andra

brandskyddsåtgärder» betecknade arbetena, varvid emellertid förutsättes, att

domkyrkoförsamlingen ensam svarar för omläggningen av starkströms- och

svagströmsinstallationerna och för omläggningen av värmesystemet samt att

i övrigt skall beträffande församlingens bidragsskyldighet till det framtida

underhållet av Uppsala domkyrka gälla, vad som kan komma att föreskrivas

för övriga jämförliga domkyrkor.

Till »vissa andra brandskyddsåtgärder» föreslås anvisande för nästa budgetår

av ett reservationsanslag av 474 000 kronor.

Vidare förordas anvisande för nästa budgetår av ett reservationsanslag av

55 000 kronor till Ombyggnad av domkapitelshuset i Västerås m. in., varjämte

riksdagen föreslås medgiva, att till samma ändamål må ur kyrkofonden

utgå ett lika stort belopp.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. I sarnl. Nr 146.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj-.ts proposition nr 146.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16

mars 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman,

Hammarskjöld.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

statsrådet Quensel dels frågor om anvisande av medel till vissa brandskyddsåtgärder

i Uppsala domkyrka och om bestridande av kostnaderna

för redan utförda och pågående skyddsarbeten m. m. å domkyrkan, dels

ock fråga om anvisande av medel till ombyggnad av domkapitelshuset i

Västerås m. m.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr t Ad.

3

1. Uppsala domkyrka.

Brandskydds åt gårder.

Fråga om vidtagande av åtgärder för stärkande av brandskyddet i Uppsala

domkyrka har länge varit aktuell. Det må sålunda erinras om att problemet

på sin tid belystes i en av numera kanslirådet E. Söderberg på uppdrag

av 1937 års domkyrkokommitté utarbetad, i oktober 1937 dagtecknad

promemoria. Sedermera ha under årens lopp ytterligare utredningar och

framställningar gjorts i ämnet; särskilt må nämnas tvenne av Söderberg

upprättade promemorior av den 15 november 1947 och den 20 december

1948, vari denne utförligt redogjort för förefintliga brister i brandskyddshänseende

beträffande domkyrkan och framhållit vikten av att snabba och

energiska åtgärder vidtagas för att öka brandsäkerheten.

Sedan domkapitlet i Uppsala i skrivelse den 3 maj 1949 föreslagit, att förnyad

utredning om åtgärder i syfte att förbättra brandsäkerhetsförhållandena

i Uppsala domkyrka snarast måtte äga rum, och domkapitlet sedermera

till ecklesiastikdepartementet överlämnat, bland annat, en av riksbrandinspektören

den 14 april 1949 avgiven promemoria i ämnet, uppdrog

Kungl. Maj:t den 21 oktober 1949 dels åt professor Kreiiger att verkställa

utredning och utarbeta kostnadsförslag beträffande de byggnadstekniska

frågor, som berördes i riksbrandinspektörens promemoria, dels ock åt civilingenjören

K. G. O. Lidforss och överingenjören F. M. Jacobsson att verkställa

utredning och utarbeta kostnadsförslag i fråga om de åtgärder, som

i samma promemoria föreslagits rörande de elektriska anläggningarna i

domkyrkan, allt under iakttagande av att utredningarna begränsades till

sådana omedelbart påkallade brandskyddsåtgärder, som kunde vidtagas

utan föregripande av en blivande restaurering av domkyrkan. Sedan Jacobsson

avlidit, uppdrog Kungl. Maj:t den 4 augusti 1950 åt överingenjören

H. T. Brodin att jämte Lidforss slutföra ifrågavarande utredningsarbete.

Den 5 maj 1950 överlämnade Kreuger till domkapitlet den av honom

verkställda utredningen jämte kostnadsförslag. De av Kreuger förordade

byggnadstekniska brandskyddsåtgärderna beräknades draga eu kostnad av

444 000 kronor eller, därest takryttaren avlägsnades, vilket Kreuger för sin

del av säkerhetsskäl ville förorda, 464 000 kronor. I anslutning härtill har

domkapitlet i skrivelse den 17 augusti 1950 med godkännande av Kreiigers

förslag utom med avseende å takryttarens avlägsnande hemställt om anvisande

av 444 000 kronor av statsmedel för ifrågavarande åtgärder, över

denna framställning ha remissyttranden avgivits av riksbrandinspektören

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj:ts proposition nr 146.

den 13 januari 1951 och av byggnadsstyrelsen — efter hörande av riksantikvarieämbetet

— den 20 februari 1951.

De av professor Kreuger förordade åtgärderna, vilka delvis sammanfalla

med de av riksbrandinspektören i förutnämnda promemoria ifrågasatta,

avse dels installerande av automatisk brandalarmanläggning, dels åtgärder

för släckning (anordnande av fasta stigarledningar, brandposter och

sprinklers) dels ock vissa byggnadstekniska åtgärder, såsom nytt brandsäkert

bjälklag under orgeln, brandsektionering av vindarna och tornen,

särskilda skyddsåtgärder beträffande takryttaren, anordnande av branddörrar

och borttagande i största möjliga utsträckning av brandfarligt material

samt åtgärder för underlättande av kyrkans utrymning genom bland

annat upptagande av ny reservutgång och anordnande av utgående nederpartier

å kyrkportarna.

Kreuger framhåller, att takryttaren innebär ett stort riskmoment. En

brand i denna kan få ödesdiger verkan därigenom att stora skador på

underliggande delar kunna vållas, därest den störtar ned, och att faran

för dess nedstörtande kan verka hämmande på släckningsarbetet. Kreuger

har därför funnit det mest rationellt att takryttaren helt avlägsnas, även

om vissa särskilda kostnader skulle föranledas därav. De av Kreuger angivna

kostnaderna fördela sig på olika åtgärder sålunda.

Kostnader med bibehållande av takryttaren.

Byggnadstekniska åtgärder .............................. 282 282: —

Automatisk brandalarmanläggning ....................... 40 000: —

Sprinklers-och brandpostanläggning...................... 47 950: —

Reserverat belopp för oförutsedda arbeten ................ 36 768: —

Arvoden till konsulter för förslag, konstruktionsritningar och

kontroll ............................................. 37 000: —

Kronor 444 000: —

Kostnader för alternativ med takryttarens avlägsnande.

Byggnadstekniska åtgärder .............................. 306 930: —

Automatisk brandalarmanläggning ....................... 37 000: —

Sprinklers-och brandpostanläggning...................... 43 550: —

Reserverat belopp för oförutsedda arbeten ................ 38 520: —

Arvoden till konsulter för förslag, konstruktionsritningar och

kontroll ............................................. 38 000: —

Kronor 464 000: —

Riksantikvarieämbetet har i huvudsak icke haft något att erinra mot

Kreiigers förslag i princip; dock har ämbetet haft vissa invändningar. Sålunda

bör takryttaren enligt ämbetets mening bibehållas. Förslaget om en

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

5

ny reservutgång kan ämbetet ej godtaga. Det föreslagna brandsäkra bjälklaget

under orgelläktaren finner ämbetet olämpligt ur den synpunkten, att

det fixerar orgelläktaren på dess nuvarande höjd, vilket kan visa sig medföra

svårigheter vid en kommande restaurering. I stället bör man kläda in

läktarkonstruktionen med brandsäkert material och lägga brandisolerande

fyllning i bjälklaget. Ur arkitektonisk synpunkt kunna de nuvarande portalerna

icke förses med utåtgående portar. I stället böra sådana anordningar

vidtagas, att portarna kunna hållas öppna, då mycket folk uppehåller

sig i kyrkan.

Ämbetet framhåller, att detaljerade förslag med ritningar till förbättring

av anordningarna för kyrkans utrymning, höjande av orgelläktarens brandsäkerhet

och till dragning av stigarledningar och elektriska ledningar böra

utarbetas och underställas byggnadsstyrelsens och ämbetets prövning. Det

är angeläget, att dessa anordningar även ur arkitektoniska och antikvariska

synpunkter få bästa möjliga utformning. Förslagen böra därför utarbetas

i samråd med lämplig arkitekt och konsthistoriker. Ämbetet finner

nödvändigt, att arbetena hela tiden följas av kulturhistorisk kontrollant.

Till bestridande av kostnaderna härför föreslås i kostnadsberäkningen infört

ett belopp av förslagsvis 5 000 kronorj

Byggnadsstyrelsen tillstyrker Kreugers förslag med de erinringar, som

anförts dels i en inom styrelsens byggnadsbyrå upprättad promemoria

och dels av riksantikvarieämbetet. I promemorian ha förordats vissa åtgärder,

som icke äro upptagna i Kreugers förslag, nämligen anordnande

av sprinkleranläggning vid orgeln på stora orgelläktaren, brandskyddande

beklädnad av yttertaket och vissa takstolar invid de föreslagna sektioneringsväggarna

på mittskepps- och tvärskeppsvindarna samt brandhärdig

beklädnad av konsolerna från fläkt- och maskinrummet på gosskörläktaren.

Merkostnaderna härför ha beräknats till 25 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen understryker riksantikvarieämbetets yrkande om utarbetande

av detaljerade förslag till vissa angivna partier, liksom att detta

bör ske genom anlitande även av arkitektonisk och antikvarisk sakkunskap.

1 skrivelse den 17 juli 1950 framlade överingenjören Brodin och civilingenjören

Lid forss resultatet av utredningen rörande de elektriska anläggningarna

i domkyrkan i form av ett icke kostnadsberäknat entreprenadprogram,

avsett att, sedan det granskats av vederbörande myndigheter,

utlämnas till lämpliga elektriska entreprenörer för avgivande av anbud,

över förslaget ha remissyttranden avgivits av domkapitlet den 17 augusti

1950, riksbrandinspektören den 9 december 1950 och byggnadsstyrelsen

den 13 februari 1951.

Sedermera har domkapitlet ■— med överlämnande av två inom mellersta

och norra Sveriges ångpanneförening uppgjorda kostnadsförslag för ifrå
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

gavarande elektriska anläggningar, upptagande en beräknad kostnad av

tillhopa 395 000 kronor, varav ett belopp av 17 292 kronor 50 öre utgör

arvode till utredningsmännen — hemställt, att Kungl. Maj:t ville meddela

beslut beträffande de sålunda beräknade anläggningskostnaderna för ifrågasatta

kraft- och belysningsinstallationer i domkyrkan.

I sitt utlåtande tillstyrker byggnadsstyrelsen, att den nuvarande elinstallationen

avlägsnas och ersättes med en modern starkströmsanläggning.

Styrelsen finner emellertid, att den projekterade anläggningen blivit i viss

utsträckning överdimensionerad och med fördel kan begränsas utan att

därigenom vare sig olägenheter beträffande anläggningens manövrering

eller minskning i anläggningens livslängd och driftsäkerhet uppstode. Beträffande

arbetenas utförande och kostnadsberäkningarna har därefter

byggnadsstyrelsen anfört följande.

Byggnadsstyrelsen har i egen regi utfört elinstallationer i de institutionsoch

andra byggnader i Uppsala, som under de senare åren uppförts genom

styrelsens försorg. Installationerna i de byggnader, som för närvarande

uppföras av styrelsen, ske jämväl i styrelsens regi. Styrelsen disponerar

därför i Uppsala över ett antal kunniga elmontörer med vana vid komplicerade

anläggningar. På grund av de relativt många osäkerhetsfaktorer,

som ofrånkomligt föreligga vid en installation av det slag, som avsetts för

domkyrkan, ävensom de ändringsarbeten, som under arbetets gång icke

torde kunna undvikas, synes det styrelsen lämpligast och mest ekonomiskt,

att åt styrelsen uppdrages att i samråd med domkapitlet till självkostnad

utföra den föreslagna anläggningen i domkyrkan. Styrelsen uppskattar

kostnaderna för anläggningen till i runt tal 150 000 kronor. Därvid har styrelsen

icke medräknat några kostnader för transduktorer för fördunkling

eller för de elinstallationer, som sammanhänga med en uppvärmning medelst

aerotemprar. Ej heller ingår något belopp för ställningar, håltagningar,

efterlagningar och dylikt. Kostnaderna för sistnämnda ändamål kunna

uppskattas till 25 000 kronor. Däremot har styrelsen räknat med en kostnad

av 30 000 kronor avseende bland annat motorer och apparater för orgelfläktarna.

Anses automatiskt brandalarm böra anordnas tillkommer en kostnad

av i runt tal 35 000 kronor. Styrelsen vill i anslutning till kostnadsberäkningarna

understryka, att dessa på grund av arbetenas tämligen komplicerade

slag måste innefatta åtskilliga osäkerhetsmoment.

Förutom de angivna brandskyddsåtgärdema påkallas enligt under hand

från församlingen lämnade uppgifter vidtagande inom en nära framtid av

ytterligare två kostnadskrävande åtgärder beträffande domkyrkan, nämligen

omläggning av värmesystemet — approximativt kostnadsberäknad till

800 000 kronor — och omläggning av svagströmsinstallationen, beträffande

vilken några kostnadsuppgifter ej föreligga.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

7

Övriga skyddsarbeten å domkyrkan.

Till vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka ha under tiden 1938—1950

av statsmedel anvisats 1 130 000 kronor. Därjämte har förslag framlagts

i årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, punkten 47, om

en medelsanvisning av 100 000 kronor till samma ändamål för budgetåret

1951/52. Enligt professor Kreiiger torde därutöver ytterligare medel komma

att erfordras, med utgångspunkt från prisnivån i september 1950 beräknade

till cirka 100 000 kronor. Av domkyrkans egna medel ha tillskjutits 55 000

kronor, medan domkyrkoförsamlingen hittills icke lämnat något bidrag.

Vid äskandet av anslagen hos 1949, 1950 och 1951 års riksdagar har

föredragande statsrådet framhållit, att de föreslagna medelsanvisningarna

finge betraktas som ett förskjutande från statens sida i avvaktan på ett

avgörande om och i vad mån andra för domkyrkans bestånd ansvariga

borde bidraga till utgifterna för skyddsarbetena. Statsutskottet vid 1949

års riksdag (uti. nr 78) framhöll, att angivna spörsmål snarast möjligt borde

göras till föremål för närmare utredning; det förefölle nämligen utskottet

som om även vederbörande församling borde i skälig utsträckning deltaga

i, berörda kostnader. Genom beslut den 6 maj 1949 uppdrog Kungl. Maj:t

åt kammarkollegiet att verkställa den ifrågavarande utredningen. I sitt

utlåtande 1950: 174 uttalade sedermera statsutskottet, att det syntes utskottet

angeläget, att utredningen bedreves så, att resultatet av densamma

kunde föreläggas 1951 års riksdag. I skrivelse den 14 juni 1950 har kammarkollegiet

framlagt resultatet av sin utredning.

Innan jag går närmare in på denna, vill jag erinra om att domkyrkosakkunniga

i sitt betänkande med förslag angående domkyrkornas förvaltning

och ekonomi (SOU 1949:63) ansett, att domkyrkoförsamlingarna, vilka få

använda domkyrkorna som församlingskyrkor, böra lämna bidrag till underhållet.

Med utgångspunkt från att församlingens bidrag skall motsvara

ungefär vad församlingen, med beaktande av dess folkmängd och skattekraft,

skulle haft att utgiva för en för församlingen avpassad kyrka med

utrustning, föreslå de sakkunniga, att det löpande underhållet av de äldre

domkyrkorna skall i den mån domkyrkans egna medel ej förslå bestridas

lika av församlingen och staten, dock att församlingens andel begränsas

att högst motsvara en utdebitering av 2 öre för skattekrona. De årliga anslagen

till domkyrkornas underhåll böra bestämmas till så stora belopp,

att även rätt omfattande reparationsarbeten må kunna bestridas av dessa

anslag. För större restaureringsarbeten räkna de sakkunniga med engångsanslag

liksom nu och förutsätta, att kostnaderna skola i främsta rummet

bekostas av staten och församlingarna, men fördelningen av kostnaderna

får bestämmas för varje gång.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj:ts proposition nr U6.

Domkyrkoförsamlingen i Uppsala har beträffande de sakkunnigas förslag

funnit otillfredsställande, att frågan om församlingens ansvar för kommande

större restaurerings- eller reparationsarbeten skjutits på framtiden,

och i stället föreslagit, att församlingens årliga bidrag i domkyrkans stat

upptages till ett belopp, motsvarande 2 öre per skattekrona. Vad därutöver

erfordras för täckande av domkyrkans utgifter — såväl för mera löpande

underhåll som för större restaureringsarbeten — skall utgå av statsmedel,

utan att det därför behöver stadgas, att staten årligen skall bidraga med

minst samma belopp som församlingen.

Beträffande därefter frågan om bestridandet av kostnaderna

för de redan utförda och nu pågående skyddsarbetena

har domkyrkoförsamlingen förklarat, att den känner sig förpliktad och ej

heller är villig att deltaga i kostnaderna härför, enär varken domkapitlet

eller statsmakterna upptagit något samråd med församlingen eller berett

den tillfälle att yttra sig i frågan.

Domkapitlet i Uppsala har med hänsyn till församlingens ståndpunkt

ansett kostnaderna för skyddsarbetena böra slutligt gäldas av statsmedel.

Samtidigt har emellertid domkapitlet uttalat en förväntan, att församlingen

skall åtaga sig andra kostnader för domkyrkans underhåll. Det syntes

skäligt att församlingen åtoge sig kostnaden för omläggning av uppvärmnings-

och de elektriska belysningsanordningarna, likaså för nya utrymningsanordningar

och nödiga brandskyddsåtgärder. Kostnaderna härför

komme att uppgå till så betydande belopp, att de fullt motsvarade en skälig

andel i kostnaderna för skyddsarbetena å domkyrkan.

Kammarkollegiet erinrar i sin förutnämnda utredning, att det icke existerar

någon laglig skyldighet för församlingen att ekonomiskt medverka till

arbetenas utförande, men kollegiet anser det överensstämma med rättvisa

och billighet, att församlingen lämnar bidrag. De företagna skyddsarbetena

hade otvivelaktigt varit behövliga för kyrkobyggnadens bevarande för förfall

och sålunda av utomordentlig betydelse för möjliggörande av gudstjänsternas

fortsatta uppehållande inom församlingen. De hade även varit

nödvändiga för undvikande av olyckshändelser, som kunnat drabba kyrkobesökare,

och sålunda till direkt gagn för församlingens medlemmar. Det

vore därför ägnat att förvåna, att församlingen ansett sig böra vägra att

ekonomiskt medverka till arbetenas utförande.

Gentemot församlingens motivering för sin avvisande hållning, nämligen

att något samråd med församlingen beträffande dessa arbeten icke skett,

har kollegiet erinrat, att i Uppsala vid sidan av domkapitlet, som handhar

förvaltningen av domkyrkan, inrättats en s. k. domkyrkonämnd, bestående

av representanter för domkapitlet och församlingen. Det ålåge bland annat

denna nämnd att bereda ärenden rörande förvaltning, vård och underhåll

av domkyrkobyggnaden, innan ärendena föredroges i domkapitlet. Även

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

9

om domkyrkonämnden icke fått den betydelse för samarbetet mellan församlingen

och domkapitlet beträffande domkyrkan, som från början avsetts,

torde dock vid denna beredning församlingens synpunkter på de föreliggande

frågorna kunnat framföras.

Kollegiet anser, att församlingen, som hittills icke lämnat något årligt

bidrag till domkyrkans underhåll, åtminstone bör deltaga i kostnaden för

skyddsarbetena med det belopp, varmed församlingen i anledning av domkyrkosakkunnigas

förslag ansett sig böra bidraga till domkyrkans underhåll,

eller motsvarande en utdebitering av 2 öre per skattekrona. För tiden

1938—1949 skulle detta utgöra ett belopp av 206 835 kronor.

I remissutlåtande över kammarkollegiets förslag framhåller statskontoret,

att domkyrkoförsamlingens bidrag till skyddsarbetena icke bör bestämmas

efter de principer, som domkyrkosakkunniga förordat för beräkning av

församlingens bidrag till regelmässigt årligt underhåll. Statskontoret har

hänvisat till sitt utlåtande av den 24 mars 1941 angående betänkande med

förslag rörande restaureringen av Uppsala domkyrka och förklarar sig icke

ha funnit anledning frångå sin däri uttalade uppfattning, att statens andel

i kostnaderna bör väsentligt understiga hälften. Statskontoret hade nämligen

funnit stöd för denna uppfattning i statsmakternas ställningstagande

under senare år till framställningar om bidrag av statsmedel till restaurering

och reparation av domkyrkor. (Jfr Västerås, Linköping och Strängnäs,

där församlingens andel i kostnaderna bestämts till 1/2, medan återstoden

— efter avdrag av eventuella bidrag från domkyrkokassan [i Västerås

uppgående till 1/4] — täckts av statsbidrag.)

Statskontoret förordar vidare ianspråktagande av disponibla räntemedel

av den s. k. Sundbergska domkyrkofonden å i runt tal 75 000 kronor, varjämte

bör övervägas att under ytterligare någon tid binda den disponibla

avkastningen av fonden för restaureringskostnaderna.

Vidare syntes domkyrkokassan böra kunna svara för ränta och amortering

av ett lån å 100 000 kronor, vilket skulle förskjutas av staten genom

lån till domkyrkan från fonden för låneunderstöd.

Efter vissa överläggningar dels i ecklesiastikdepartementet med representanter

för Uppsala domkyrkoförsamling rörande bestridandet av kostnaderna

för skyddsarbetena och brandskyddsåtgärderna m. m. och dels

med chefen för finansdepartementet har inom ecklesiastikdepartementet

upprättats en promemoria i ämnet, vari bland annat anförts följande.

De redan utförda och nu pågående skyddsarbetena i Uppsala domkyrka

ha otvivelaktigt, såsom även kammarkollegiet framhållit, varit av direkt

betydelse för domkyrkoförsamlingen därigenom att de möjliggjort, att

gudstjänstlivet överhuvudtaget kunnat uppehållas i kyrkan. Till den övervägande

delen torde dock arbetena och framförallt omfattningen därav

böra betraktas såsom direkt betingade av kyrkans egenskap av domkyrka

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

och nationell monumentalbyggnad. Även om på grund härav staten ansetts

böra ikläda sig huvudparten av kostnaderna, så har det likväl med hänsyn

till vad nyss anförts och till att församlingen hittills icke lämnat något

bidrag ens till det löpande underhållet av kyrkan framstått såsom i och

för sig rimligt och skäligt, att församlingen lämnar visst bidrag till kostnaderna

för skyddsarbetena, exempelvis i enlighet med kammarkollegiets

förslag.

Emellertid har saken i viss mån kommit i ett annat läge genom att ytterligare

vissa kostnadskrävande åtgärder befunnits påkallade med avseende

å domkyrkan, nämligen omläggning av starkströms- och svagströmsinstallationerna,

vissa andra brandskyddsåtgärder samt omläggning av värmesystemet.

Av dessa synes omläggningen av starkströms- och svagströmsinstallationerna

samt av värmesystemet närmast vara av beskaffenhet att böra

ombesörjas och bekostas av domkyrkoförsamlingen. Med hänsyn till de

stora utgifter, som härigenom skulle komma att åsamkas församlingen under

den närmare framtiden, har det synts skäligt att icke fullfölja anspråken

på att församlingen nu i efterhand skulle bidraga till skyddsarbetena.

Vidare ha de såsom »vissa andra brandskyddsåtgärder» betecknade arbetena

ansetts till så väsentlig del sammanhöra med redan pågående skyddsarbeten

och vara av så angelägen betydelse för bevarandet av domkyrkan

som monumentalbyggnad, att även dessa kostnader borde i sin helhet bestridas

av statsmedel.

Med hänsyn till vad sålunda anförts torde, uttalas i promemorian, i huvudsak

följande förslag i frågan kunna föreläggas riksdagen:

1) Staten påtager sig hela kostnaden för redan utförda och nu pågående

provisoriska skyddsarbeten samt för de i det föregående såsom »vissa andra

brandskyddsåtgärder» betecknade arbetena.

2) Församlingen svarar helt för erforderlig omläggning av starkströmsoch

svagströmsinstallationerna samt för omläggning av värmesystemet.

3) I övrigt skall i fråga om domkyrkoförsamlingens bidrag till det framtida

underhållet av Uppsala domkyrka — varvid avses såväl mera normalt

löpande underhåll som större reparations- och restaureringsarbeten — gälla

vad som vid ett ställningstagande till domkyrkosakkunnigas förslag härutinnan

kan komma att föreskrivas för övriga jämförliga domkyrkor.

över promemorian ha remissutlåtanden inhämtats av domkyrkoförsamlingen

och domkapitlet.

Kyrkofullmäktige framhålla, att vad i punkterna 1 och 2 i promemorian

föreslagits överensstämmer med församlingens uppfattning, att statsmakterna

böra svara för själva byggnadsmonumentets bestånd och församlingen

för de kostnader, som höra samman med domkyrkans användning som

gudstjänstlokal. Fullmäktige ha vidare anfört följande.

Kyrkofullmäktige vilja i detta sammanhang hänvisa till Kungl. Maj ds

proposition 1944: 187 angående statsbidrag till den senaste restaureringen av

Skara domkyrka. Denna proposition torde få anses vara av särskilt intresse,

enär kammarkollegium, vars förslag i anslagsfrågan Kungl. Maj:t följde, här

gjort vissa principuttalanden angående församlingens bidrag till domkyrkans

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

11

underhåll, vilka kyrkofullmäktige nu vilja taga fasta på. Sålunda erinrade

kollegiet om, att rikets ständer i skrivelse 30 juni 1860 nr 81 uttalat att vederbörande

församling bör bekosta sådana arbeten, vilka icke avse domkyrkornas

»monumentala delar» utan endast församlingens »gagn och bekvämlighet».

Vid bedömande av storleken av församlingens bidrag torde eniigt kollegiet

»hänsyn även böra tagas till vad utgifterna för byggande och underhåll

av församlingskyrka i stadsförsamling av motsvarande storlek belöpa sig

till, en princip, som redan uttalades i 1846 års kyrkolagsförslag och där uttrycktes

sålunda, att domkyrkoförsamling för sin kyrka ej finge betungas

mera än annan lika stor församling, skäligen till sin kyrkas underhåll

gjorde.» Bland de anordningar, kollegiet fann vara avsedda till församlingens

bekvämlighet och förty i enlighet med ständernas ovan nämnda uttalanden

böra bekostas av församlingen, angavs bl. a. anläggning av värmeledning,

elektriska installationsarbeten och armatur. Med hänsyn till Skara domkyrkas

storlek i förhållande till församlingens behov av församlingskyrka ansåg sig

kollegiet skäligen icke böra ifrågasätta att församlingen till nämnda i huvudsak

för dess bekvämlighet och gagn avsedda arbeten skulle bidraga med

mer än en tredjedel av kostnaderna.

Den princip, som ligger till grund för kollegiets yttrande, måste anses godtagbar

och kyrkofullmäktige finna det följaktligen rimligt, att församlingen

skall bekosta för dess »gagn och bekvämlighet» avsedda arbeten, dock högst

i den utsträckning, som motsvarar de normala kostnaderna för en församlingskyrka.

Med tanke på att församlingen hittills endast i begränsad omfattning

behövt bidraga till det löpande underhållet av domkyrkan, vilja

kyrkofullmäktige i detta fall icke sätta i fråga, att de på församlingen ankommande

utgifterna delvis skola bestridas av staten, som skedde beträffande

den avsevärt mindre domkyrkoförsamlingen i Skara.

I överensstämmelse härmed förklarar sig kyrkofullmäktige beredda att,

såsom föreslås i departementspromemorian, helt bestrida kostnaderna för erforderlig

omläggning av starkströms- och svagströmsinstallationerna samt för

omläggning av värmesystemet.

Församlingen utgår emellertid från, dels att staten, å sin sida, påtager sig

hela kostnaden för redan utförda och nu pågående samt ännu återstående

skyddsarbeten ävensom för vissa andra såsom brandskyddsåtgärder betecknade

arbeten, dels att domkyrkoförsamlingens bidrag till det framtida underhållet

av Uppsala domkyrka — varvid avses såväl mera normalt löpande underhåll

som större reparations- och restaureringsarbeten — icke skall komma

att överskrida det årliga bidrag till domkyrkan, som församlingen föreslagit

i sitt yttrande över domkyrkosakkunnigas betänkande, d. v. s. två öre per

skattekrona, utan att vad därutöver fordras skall utgå av statsmedel. Därest

annan norm för församlingens bidrag skulle angivas i den lag om domkyrkornas

förvaltning och ekonomi, som förutsättes i eu nära framtid bliva

antagen, måste församlingen i vart fall, under hänvisning till kammarkollegiums

ovan återgivna och av statsmakterna såväl som av församlingen

godtagna principuttalanden kräva dragandet av en bestämd gränslinje för

dess bidragsskyldighet, innebärande att församlingen icke skall behöva

vidkännas kostnader för domkyrkan i vidare män än vad som följer av dess

användning som gudstjänstlokal på sätt i det föregående angivits.

Domkapitlet i Uppsala har intet att erinra mot det framlagda förslaget

till kostnadsfördelning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

Föredraganden. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår ha gjorda

undersökningar givit vid handen, att vissa kostnadskrävande åtgärder äropåkallade

för att stärka brandskyddet i Uppsala domkyrka, åtgärder som

icke utan allvarliga risker kunna uppskjutas. Dessa brandskyddsåtgärder,

vilka gå helt vid sidan om de skyddsarbeten, som sedan en längre tid pågått

å domkyrkan i avvaktan på en fullständig restaurering av denna, omfatta

dels omläggning av starkströmsinstallationen och dels vissa andra brandskyddsåtgärder,

innefattande huvudsakligen byggnadstekniska åtgärder för

ökande av brandsäkerheten och förbättring av evakueringsmöjlighetema i

kyrkan. Dessutom föreligger ett starkt behov av ny värmeanläggning samt

omläggning av svagströmsinstallationen i kyrkan. Det är givet, att alla

dessa anordningar måste draga avsevärda kostnader. Sedan domkapitlet,

som handhar förvaltningen av domkyrkan, hemställt, att Kungl. Maj:t ville

meddela beslut rörande de beräknade anläggningskostnaderna för ny stark - strömsinstallation samt om anvisande av 444 000 kronor av statsmedel för

de ifrågasatta övriga brandskyddsåtgärderna har jag ansett lämpligt att i

ett sammanhang till behandling upptaga förutom dessa frågor även den

alltjämt öppna frågan om bestridandet av kostnaderna för vissa skyddsarbeten

å domkyrkan.

Sistnämnda skyddsarbeten ha otvivelaktigt, såsom i den förutberörda departementspromemorian

framhållits, varit av direkt betydelse för gudstjänstlivet

inom församlingen. Till den övervägande delen torde dock

arbetena få betraktas såsom betingade av kyrkans egenskap av domkyrka

och nationell monumentalbyggnad. Att i betraktande härav staten

näppeligen kunde undandraga sig en mycket väsentlig del av kostnaderna

synes självklart, men det kunde å andra sidan icke anses orimligt eller oskäligt

om man ansåge, att församlingen borde lämna visst bidrag till kostnaderna,

detta icke minst med hänsyn till att församlingen hitintills icke på

något sätt bidragit ens till det löpande underhållet av domkyrkan. Jag

skulle sålunda icke hyst några betänkligheter i och för sig mot att föreslå

en uppdelning av kostnaderna mellan staten och församlingen, därest denna

kostnadsfråga kunnat bedömas isolerat för sig. De ytterligare avsevärda

kostnader, som nu anmäla sig, göra emellertid en omprövning av hela frågan

nödvändig.

Enligt hittills för liknande fall merendels tillämpade principer synes omläggningen

av starkströms- och svagströmsinstallationema samt av värmesystemet

närmast vara av beskaffenhet att böra ombesörjas och bekostas av

församlingen. De utgifter, som härigenom skulle komma att åsamkas församlingen

under en närmare framtid, torde approximativt kunna beräknas

uppgå till betydligt över 1 000 000 kronor. Med hänsyn till dessa avsevärda

kostnader har det synts mig, att staten icke skäligen bör fullfölja anspråken

på att församlingen nu i efterhand skulle bidraga till skyddsarbetena, utan

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

13

torde kostnaderna för dessa böra stanna på statsverket och detta givetvis

även till den del de avse arbeten, som ännu icke påbörjats och vartill medel

ännu icke anvisats. Även det av domkyrkans egna medel tillskjutna beloppet

å i runt tal 55 000 kronor torde slutligt böra bestridas av statsmedel. Vidare

synas de såsom »vissa andra brandskyddsåtgärder» betecknade arbetena till

så väsentlig del sammanhöra med övriga pågående skyddsarbeten och vara

av så angelägen betydelse för bevarandet av domkyrkan som monumentalbyggnad,

att även dessa kostnader lämpligen böra bestridas av statsmedel.

Såsom framgår av domkyrkoförsamlingens yttrande över departementspromemorian

har församlingen för sin del accepterat en fördelning av nu

ifrågavarande kostnader efter de sålunda angivna linjerna.

Vad gäller det framtida underhållet av Uppsala domkyrka — varvid avses

såväl det mera löpande normala underhållet som större reparations- och

Testaureringsarbeten — förutsätter jag, att kostnaderna härför skola gäldas

enligt samma principer, som vid ett ställningstagande till domkyrkosakkunnigas

förslag härutinnan kunna komma att genomföras beträffande

övriga jämförliga domkyrkor. Detta synes även vara församlingens uppfattning;

någon särställning i förhållande till övriga domkyrkor torde sålunda

icke åsyftas av församlingen. Det är ännu för tidigt att yttra sig om

hur principerna för fördelningen av kostnaderna för underhållet av domkyrkorna

komina att utformas; här må endast framhållas, att när församlingen

uttalar, att den icke bör vidkännas kostnader för domkyrkan i vidare

mån än som följer av dess användning som gudstjänstlokal, detta synes

nära överensstämma med de grundläggande principer, varpå domkyrkosakkunniga

byggt sina förslag.

De övriga brandskyddsåtgärder, vilka enligt vad jag förordat böra bekostas

av statsverket, ha av professor Kreuger kostnadsberäknats till 444 000

kronor eller, därest takryttaren avlägsnas, till 464 000 kronor. Därutöver

har byggnadsstyrelsen rekommenderat vissa åtgärder till en beräknad ytterligare

kostnad av 25 000 kronor, varjämte riksantikvarieämbetet förordat

anvisande av 5 000 kronor för kulturhistorisk kontroll av arbetena. Jag har

ansett mig kunna tillstyrka, att arbetena utföras i huvudsaklig enlighet med

Kreugers förslag med däri av byggnadsstyrelsen förordade jämkningar. Liksom

riksantikvarieämbetet anser jag, att takryttaren bör bibehållas och att

arbetena böra följas av kulturhistorisk kontrollant. De sammanlagda kostnaderna

beräknar jag sålunda till (444 000 + 25 000 + 5 000 =) 474 000

kronor. Då det synes angeläget, att arbetena kunna igångsättas så snart

som möjligt, torde de erforderliga medlen böra anvisas redan för nästa

budgetår i form av ett särskilt reservationsanslag å nämnda belopp under

rubriken Vissa brandskyddsåtgärder å Uppsala domkyrka.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 1AG.

a) godkänna vad jag i det föregående förordat rörande

bestridandet av kostnaderna för vissa skyddsarbeten samt

vissa brandskyddsåtgärder å Uppsala domkyrka,

b) till Vissa brandskyddsåtgärder å Uppsala domkyrka för

budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 474 000

kronor.

2. Ombyggnad av domkapitelshuset i Västerås m. m.

Byggnadsstyrelsen har hemställt om anvisande för budgetåret 1951/52 av

100 000 kronor till ombyggnad av domkapitelshuset i Västerås. Av handlingarna

framgår, att lokalförhållandena för domkapitlets kansli till följd

av bristfälligheter i domkapitelshuset och dess värmesystem en längre tid

varit synnerligen svåra. En förbättring härutinnan avses nu ske genom ombyggnad

av domkapitelshuset och utnyttjande av den nuvarande stiftsbiblioteksbyggnaden

för domkapitlets räkning. Då emellertid sistnämnda byggnad

icke kan tagas i anspråk för detta ändamål, förrän det planerade landsbiblioteket

i Västerås kommit till stånd, måste arbetet genomföras i två

etapper, den första omfattande domkapitelshuset och den andra biblioteksbyggnaden.

Enligt det av byggnadsstyrelsen upprättade förslaget, vilket även godtagits

av domkapitlet, skulle i domkapitelshusets bottenvåning arkivet bibehållas

på sin nuvarande plats. För att bereda bättre utrymme åt det tillväxande

arkivmaterialet syntes dock ny ändamålsenlig arkivinredning böra

anskaffas. Dessutom skulle till denna våning förläggas lunchrum, vaktmästarrum

och förråd, vilket sistnämnda utrymme vid eventuellt behov framdeles

skulle kunna användas såsom tjänsterum för biträde. Till övervåningen

skulle förläggas rum för stiftssekreterare, stiftsnotarie, e. o. stiftsnotarie

och biträdespersonal.

En sådan disposition av byggnaden medför, att domkapitlets vaktmästare

måste avflytta från den i bottenvåningen inrymda bostaden. Denna är ej

tjänstebostad, men den nuvarande vaktmästaren har bebott densamma under

sin mer än 26-åriga tjänstetid.

I en andra byggnadsetapp beräknas lokaler för stiftsjägmästaren med

assistent och biträde bliva förlagda till biblioteksbyggnadens bottenvåning,

varjämte övervåningen i denna byggnad inredes till sessionsrum för stiftsstyrelsen

och rum för biskopen. Till dess denna etapp kan genomföras,

måste stiftsjägmästaren med personal såsom hittills beredas plats i den för

ändamålet förhyrda lokalen i fastigheten Köpmangatan 2; en provisorisk

sammanträdeslokal för stiftsstyrelsen torde i avvaktan på omdispositionen

av biblioteksbyggnaden kunna åstadkommas i gamla lektorsgården.

Beträffande frågan om anordnande av för dessa byggnader gemensam

panncentral har byggnadsstyrelsen, sedan numera för läroverket påbörjats

en nybyggnad i kvarteret Halfdan, undersökt möjligheterna och kostnaderna

för anslutning av de för domkapitlet avsedda byggnaderna till den

för hela läroverket avsedda nya panncentralen i nämnda nybyggnad. Efter

underhandlingar med drätselkammaren i Västerås, har denna under hand

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr H6.

15

medgivit en dylik anslutning, och skulle anläggningskostnaderna härför

komma att uppgå till 8 835 kronor. Den årliga värmeförbrukningen för

domkapitelshuset och stiftsbiblioteket anses lämpligen böra ersättas efter

avläsning å värmemätare; denna ersättning skulle tillföras läroverkets ljusoch

vedkassa.

Genom denna anordning för värmeförsörjningen, vilken synes byggnadsstyrelsen

innebära den mest ändamålsenliga lösningen, vinnes bl. a., att

inga förbättringar behöva vidtagas i det nuvarande trånga pannrummet

eller den bristfälliga skorstensstocken i domkapitelshuset.

Den närmare utformningen av byggnadsstyrelsens förslag framgår av

tre handlingarna i ärendet bilagda ritningar, senast reviderade den 15 februari

1951.

Kostnaderna för ombyggnadsarbetena i den första etappen ha av byggnadsstyrelsen

beräknats till 90 000 kronor. Härtill kommer ovannämnda

kostnad av 8 835 kronor för anslutning av de bägge ifrågavarande byggnaderna

till läroverkets nya panncentral varför den sammanlagda kostnaden

kan uppskattas till i avrundat tal 100000 kronor. I förstnämnda belopp

ingå vidare icke kostnaderna för eventuell nyanskaffning av inventarier.

Byggnadsstyrelsen har funnit angeläget, att den första etappen med hänsyn

till de nuvarande ogynnsamma lokalförhållandena kan genomföras

snarast möjligt. Vad angår de i andra etappen ingående byggnadsarbetena

har byggnadsstyrelsen icke ansett sig nu böra närmare ingå på dessa, enär

de definitiva planerna härför syntes böra göras till föremål för ytterligare

överväganden, när biblioteksbyggnaden kunde ställas till domkapitlets förfogande.

Slutligen har byggnadsstyrelsen anfört följande rörande grundförhållandena

vid domkapitelshuset.

Såsom byggnadsstyrelsen framhållit i underdånig skrivelse den 3 augusti

1944, förefinnas i domkapitelshusets väggar större sprickor av äldre datum.

Med anledning av dessa skador har byggnadsstyrelsen under år 1949 företagit

en undersökning av grundförhållandena på platsen samt därefter haft

byggnaden under observation. Sålunda ha byggnadens sättningar följts genom

precisionsavvägningar, och de förekommande sprickbildningarna ha

iakttagits genom fortlöpande besiktningar. Det har härvid konstaterats, att

rörelser hos byggnaden och förändringar i sprickorna fortfarande äga rum

men observationstiden är ännu för kort för att man med säkerhet skall

kunna bedöma, hur hastigt förändringarna ske samt om rörelserna äro i aveller

tilltagande. Genom det föreslagna sättet för ordnandet av uppvärmningen

skulle, såsom ovan berörts, en ombyggnad av skorstensstocken

i domkapitelshuset ej bliva nödvändig varför någon grundförstärkning av

densamma icke heller skulle erfordras. På grund härav finner byggnadsstyrelsen

det icke osannolikt, att grundförstärkning av byggnaden i sin helhet

kan undvikas. Emellertid måste fortsatt uppmärksamhet ägnas åt byggnadens

grundförhållanden, innan definitiv ställning lages till frågan om

eventuella grundförstärkningsåtgärder och byggnadsstyrelsen avser att sedermera

återkomma till Kungl. Maj:t i denna fråga.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

I skrivelse den 2 mars 1951 har vidare domkapitlet i Västerås hemställt

om anvisande av 41 000 kronor till möbler, armatur m. m. för de ombyggda

lokalerna samt för täckande av vissa andra kostnader i samband med ombyggnaden.

Medelsbehovet har specificerats sålunda:

A. Möbler.

Stiftssekreterarens rum....................... 4 500: —

Stiftsnotariens rum........................... 1 380: —

E. o. stiftsnotariens rum ...................... 1 450: —

Kansliskrivarens rum......................... 785: —

Kanslibiträdets rum .......................... 640: —

Rum för två kontorsbiträden .................. 2 580: —

Vaktmästarerummet ......................... 450: —

Sydvästra hörnrummet (n. b.) .................. 965: —

Lunchrum .................................. 505: —

Renovering av äldre, befintliga möbler.......... 500: — 13 755:—-

B. Textilier.

Gardiner och mattor.......................... 1 500:— 1 500:—-

C. Elektrisk armatur.

Lysämnesrörsutrustning i största möjliga utsträckning

samt s. k. ledarmatur etc................ 4 200: — 4 200: —

D. Telefonanläggningar.

Rikstelefonanläggning med linjeväljare......... 2 500: —

Lokaltelefonanläggning ....................... 2 370: — 4 870: —

E. Arkivinredning m. m.

Hyll- och skåpinredning i arkivet.............. 6 425: —

1 st. mindre kassaskåp (placeras ev. i stiftssekreterarerummet)

............................... 950:—

I och för arkivets uppordnande samt utgallring av

vissa handlingar, som ej längre behöva arkiveras,

erfordras härför lämpad arbetskraft under

en beräknad arbetstid av 4 månader.......... 3 800: — 11 175: —

F. Ytterligare omkostnader.

Ut- och inflyttning samt diverse................ 2 500: —

Förhyrande av lokal under 1/2 år under ombyggnadsarbetenas

verkställande................. 3 000: — 5 500: —

Summa kronor 41 000: —

Domkapitlet har vidare funnit skäligt, att vaktmästaren E. G. Wickström,

som blir nödsakad avflytta från sin lägenhet i domkapitelshuset, på grund

av sin mer än 26-åriga tjänstetid tillerkännes dels flyttningsbidrag med

250 kronor och dels ett årligt hyreskostnadsbidrag under sin återstående

tjänstetid med 500 kronor för år.

■f

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Hd.

17

Föredraganden. Ett förslag till beredande av bättre lokalförhållanden för

domkapitlet och stiftsnämnden i Västerås framlades redan år 1943 av byggnadsstyrelsen.

Förslaget, som byggde på ett utnyttjande av befintliga byggnader,

accepterades icke av domkapitlet, som bland annat ansåg en tillbyggnad

av domkapitelshuset erforderlig. Sedan byggnadsstyrelsen anbefallts

att med anledning härav göra förnyad utredning i frågan, har styrelsen nu

framlagt det förslag, för vilket närmare redogjorts i det föregående. Byggnadsstyrelsen

har därvid funnit sig böra vidhålla sin uppfattning, att ett

iordningställande av befintliga byggnader skulle vara den lämpligaste lösningen

av föreliggande byggnadsfråga, vilken lösning även förordats av

riksantikvarieämbetet, som funnit det ur kulturhistorisk synpunkt synnerligen

olyckligt, om en tillbyggnad till domkapitelshuset skulle komma till

stånd. Även domkapitlet har numera anslutit sig till denna linje.

Till de skäl, som sedan länge talat för en lösning av denna byggnadsfråga,

har under senare tid kommit den mycket avgörande omständigheten, att

genom sprickbildning i skorstensstocken koloxid trängt ut i lokalerna och

framtvingat utrymning av vissa tjänsterum. Enligt vad jag inhämtat äro

förhållandena ur sanitär synpunkt för närvarande sådana, att ett uppskov

med nödiga åtgärder icke ens i nuvarande ekonomiska läge kan försvaras,

och jag har därför ansett mig böra framlägga förslag om anvisande av

nödiga medel för ändamålet redan för nästa budgetår.

Enligt min uppfattning är byggnadsstyrelsens förslag ägnat att skapa

sanitärt godtagbara och även i övrigt tillfredsställande och ändamålsenliga

lokaler för domkapitlet och stiftsnämnden, och jag anser mig därför kunna

tillstyrka, att den nu ifrågasatta första etappen snarast kommer till utförande.

Mot de beräknade kostnaderna — 90 000 kronor för själva ombyggnaden

och 8 835 kronor för anslutningen till panncentralen i läroverket

eller sammanlagt i runt tal 100 000 kronor — har jag icke funnit anledning

till erinran.

I samband med ombyggnaden torde viss medelsanvisning erfordras till

möbler och annan inredning till nya tjänsterum samt vissa andra omkostnader.

Jag anser mig dock icke kunna tillstyrka hela det av domkapitlet

begärda beloppet. Någon lokaltelefonanläggning torde således knappast

vara erforderlig, varjämte medel för arkivets uppordning och utgallring av

arkivalier icke synas böra beräknas i förevarande sammanhang. Även i

(ivrigi torde i nuvarande läge rätt avsevärda besparingar böra göras. Jag

tillstyrker anvisande för nu ifrågavarande ändamål av ett belopp av 10 000

kronor. Det sammanlagda medelsbehovet skulle alltså uppgå till 110 000

kronor. Såsom tidigare skett i liknande fall (jfr 1947 och 1951 års åttonde

huvudtitel, s. 1)7 och 37) föreslår jag, alt dessa kostnader lika fördelas mellan

staten och kyrkofonden. Riksdagens medgivande härtill bör inhämtas.

2 Hihaag till riksdagens protokoll 1051. 1 sond. A''r /JO.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr HG.

Vad domkapitlet föreslagit i fråga om flyttnings- och hyresbidrag åt en

vaktmästare anser jag mig icke kunna biträda.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

a) till Ombyggnad av domkapitelshuset i Västerås m. m.

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av

55 000 kronor;

b) medgiva att ur kyrkofonden må till samma ändamål

likaledes utgå ett belopp av 55 000 kronor.

Vad föredragande statsrådet sålunda under punkterna

1 och 2 hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

bifaller Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Ekströmer.

Statens Reproduktionsanstalt, Stockholm 1951

90051

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1951:273 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:tsframställningar om anslag för budgetåret 1951/52 till vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka m. m. a1 i texten
  2. SU 1951:141 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för budgetåret 1951/52 till vissa skyddsarbeten d Uppsala domkyrka m. m. s. 1 i texten