Sök i Ratio Lex

Angående statsbidrag till privatläroverk m. m

1951-03-09 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:147, Angående statsbidrag till privatläroverk m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

1

Nr 147.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående statsbidrag till

privatläroverk m. m.; given Stockholms slott den 9 mars

1951.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Tage Erlander.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I anslutning till förslag, som på föredragning av chefen för civildepartementet

samtidigt härmed framlägges, rörande dels genomförandet av de i

princip beslutade löneregleringarna för lärarpersonalen vid privatläroverk

och folkhögskolor, dels ock genomförande av en lönereglering för lärarpersonalen

vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala och en provisorisk

löneförbättring för personalen vid vissa privata handarbets- och skolköksseminarier,

föreslås i förevarande proposition nya grunder för statens bidrag

till lärarlönekostnaderna vid nämnda läroanstalter. Statsbidrag föreslås skola

utgå med 90 procent av sagda kostnader (inklusive de fortlöpande pensionsavgifterna)

vid folkhögskolor och fackskolan samt med sammanlagt högst

75 procent av samma kostnader vid dels gruppen privatläroverk, dels ock

gruppen privata handarbets- och skolköksseminarier.

I propositionen äskas anslag till nämnda statsbidrag samt till dvrtidstillägg

å lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter.

Slutligen föreslås i propositionen, att ett område av folkskoleseminariets i

Umeå tomt skall få avgiftsfritt upplåtas till Västerbottens läns landsting för

uppförande av eu nybyggnad för skolköksseminarium.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 sand. Nr 147.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 1A7.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9

mars 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Möller, Sköld, Quensel, Danielson,

Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson,

Lingman.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

anför statsminister Erlander följande.

I årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, har Kungl.

Maj:t under punkterna 186, 195, 259 och 385 föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition, för budgetåret 1951/52 beräkna

dels till Privatläroverk: Bidrag till vissa privatläroverk ett förslagsanslag

av 3 700 000 kronor,

dels till Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i kvinnlig

slöjd ett anslag av 100 000 kronor,

dels till Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala ett anslag av

325 000 kronor,

dels till Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål

ett anslag av 55 000 kronor,

dels till Folkhögskolor: Understöd ett förslagsanslag av 4 500 000 kronor,

dels ock till Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-

m. fl. anstalter ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

Sedan beredningen av dessa anslagsfrågor numera avslutats, anhåller jag

att få ånyo anmäla desamma.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 14-7.

3

1. Statsbidrag till vissa privatläroverk.

För innevarande budgetår finnas under riksstatens åttonde huvudtitel

under härefter avgivna rubriker uppförda anslag med följande belopp.

Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor......... 1 025 000

» : Bidrag till högre flickskolor................. 285 000

» : Bidrag till enskilda mellanskolor............. 90 000

» : Särskilt bidrag till verksamheten vid statsunderstödda

privatläroverk ........................ 40 000

Summa kronor 1 440 000

Dessutom utgå lönetillägg till lärare vid ifrågavarande privatläroverk ur

de under åttonde huvudtiteln upptagna särskilda anslagen till särskilt lönetillägg

åt lärare vid statsunderstödda enskilda läroanstalter, till dyrtidstillägg

åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter

och till kristillägg. Dessa bidrag torde något överstiga det angivna beloppet

av 1 440 000 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen 1950: 232 framlagda förslag

godkände 1950 års riksdag grunderna för en lönereglering för de statsunderstödda

privatläroverken, avsedd att träda i tillämpning den 1 juli 1951.

I propositionen gavs även en redogörelse för statsbidragsfrågan (s. 4—7

och 20—24), till vilken redogörelse torde få hänvisas. Såsom av propositionen

framgår förelädes emellertid riksdagen icke något förslag rörande de

statsbidragsgrunder, som borde gälla i anslutning till den nya löneregleringen.

Med hänsyn till remissinstansernas kritik av de förslag härutinnan,

som framlagts av 1944 års lönekommitté för privatläroverken, ansågs nämligen

statsbidragsfrågan vara i behov av ytterligare överväganden. Föredragande

statsrådet förutsatte emellertid, att den totala kostnadsökning,

som för privatläroverken föranleddes av löneregleringen, i princip skulle

bäras av statsverket.

Föredraganden. Ett genomförande av den lönereglering för privatläroverkens

lärare, varom förslag förelägges riksdagen i annat sammanhang,

nödvändiggör såväl en ökning av statens bidrag till privatläroverken som

en omläggning av nuvarande grunder för bidragens utgående.

Jag delar kommitténs principiella uppfattning, att i samband med lönereglering

för privatläroverkens lärare de nuvarande mångskiftande formerna

för understöd åt dessa läroverk och deras lärare böra avvecklas och ersättas

med en enda form för statsbidrag, nämligen bidrag till bestridande av avlöningskostnaderna.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

Enligt kommitténs förslag skulle årligen för varje skola bestämmas ett

särskilt statsbidragsbelopp, som skulle utgöra skillnaden mellan skolans

kostnader för lärarlöner och det s. k. icke-statliga bidraget. Sistnämnda

bidrag skulle i princip utgå med samma belopp som i sådant hänseende

utgick för budgetåret 1948/49, d. v. s. året närmast före det då kommittén

tänkt sig att löneregleringen skulle träda i kraft. Summan av statsbidragen

till samtliga skolor skulle dock enligt kommitténs förslag få utgöra högst

78 procent av de sammanlagda avlöningskostnaderna vid samma skolor.

Även om med hänsyn till de mångskiftande förhållandena vid privatläroverken

skäl kunna åberopas för det av kommittén föreslagna statsbidragssystemet,

torde det ur praktisk synpunkt vara mindre väl avvägt. Samtliga

hörda myndigheter ha också rest invändningar mot detsamma. I remisssvaren

ha olika förslag till en lösning av denna svåra fråga framförts. För

egen del vill jag förorda, att statsbidragssystemet ordnas så, att till varje

skola utan behovsprövning utgår statsbidrag med 60 procent av kostnaderna

för lärarpersonalens avlöning enligt vederbörliga avlöningsbestämmelser,

med möjlighet för den eller de skolor, för vilka ett statsbidrag av

60 procent prövas vara otillräckligt, att efter framställning till Kungl. Maj:t

erhålla ytterligare bidrag. Dock må statsbidragen till samtliga av detta system

omfattade privatläroverk tillhopa icke överstiga 75 procent av samtliga

skolornas sammanlagda lärarlönekostnader. Jag utgår från att kommuner,

stiftelser och andra, som hittills lämnat vissa bidrag till privatläroverkens

verksamhet, skola fortsätta härmed jämväl efter den höjning av statens

bidragsmedel, som den av mig nu förordade statsbidragsregleringen innebär.

Då det synes skäligt, att privatläroverken erhålla understöd även till bestridande

av huvudmansavgifter för lärarnas pensionering, föreslår jag, att

de fortlöpande avgifterna inräknas i de lärarlönekostnader, å vilka statsbidrag

skall utgå.

I överensstämmelse med vad som regelmässigt gäller i fråga om statsbidrag

till lönekostnader på skolväsendets område torde under löpande

redovisningsår förskott på statsbidraget böra utgå, förslagsvis med högst

90 procent av det sammanlagda statsbidraget för föregående redovisningsår.

Statens bidrag till lönekostnader och huvudmansavgifter enligt av mig

nu förordade grunder torde vid ett rörligt tillägg av 12 procent kunna uppskattas

till i runt tal 3 700 000 kronor, vilket skulle innebära en utgiftsökning

för statsverket med omkring 800 000 kronor. Förstnämnda belopp

torde böra anvisas såsom ett särskilt förslagsanslag under rubriken Privatläroverk:

Bidrag till vissa privatläroverk. Till bestridande av de merkostnader,

som uppkomma genom det rörliga tilläggets höjning till 32 (33)

procent, ha medel anvisats under tolfte huvudtiteln.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av skolöverstyrelsen

meddela erforderliga villkor och bestämmelser rörande statsbidragen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 747.

5

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig förordade ändrade grunder för1 statsbidrag

till vissa privatläroverk, att gälla från och med den

1 juli 1951;

b) till Privatläroverk: Bidrag till vissa privatläroverk för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 3 700 000

kronor.

2. Statsbidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala.

Hittillsvarande förhållanden.

I sitt den 10 februari 1950 avgivna betänkande angående bland annat

lönereglering in. m. för lärarpersonalen vid fackskolan för huslig ekonomi

i Uppsala har 1944 års lönekommitté för privatläroverken i fråga om hittills

utgående statsunderstöd åt fackskolan inledningsvis anfört följande.

Fackskolan erhöll statsunderstöd första gången år 1897 med 2 200 kronor.

Allteftersom nya kurser tillkommo höjdes understödet. Under de första

decennierna utgingo understöden dels som bidrag till var och en av de

olika lärarutbildningskursema, dels till förbättring över huvud taget av

skolans ekonomiska ställning.

Efter en inom skolöverstyrelsen verkställd utredning sammanslogos (propositionen

1920: 369) från och med år 1921 de till skolans olika kurser

utgående anslagen till ett gemensamt anslag, vilket då bestämdes till 95 000

kronor. Vid fixerandet av denna summa utgick man från de skolan tidigare

beviljade understöden, vartill lades dels ett bidrag till täckande av de genom

prisstegringarna starkt ökade driftkostnaderna, dels ett bidrag motsvarande

merkostnaden för en samtidigt införd bestämmelse om minimilöner för

lärarpersonalen. Av ett till utredningen fogat statförslag framgick, att anslaget

skulle ha behövt höjas med ytterligare c:a 10 000 kronor, för att förlust

å skolverksamheten helt skulle kunnat undvikas.

Statsunderstödet till fackskolan har efter år 1921 undergått betydande

växlingar. Oaktat skolans bokslut visade årlig förlust å rörelsen, nedskärs

av statsfinansiella skäl anslaget redan år 1923 till 75 000 kronor, höjdes

1925 till 80 000 kronor, men minskades år 1933 till 70 000 kronor och år

1940 till 65 000 kronor. Under hela denna tid har dessutom av statsmedel

utgått dyrtidstillägg till lärarpersonalen, från och med 1941 också kristillägg

och från och med den 1 juli 1946 särskilt lönetillägg, vartill medel beräknats

under andra anslag i åttonde huvudtiteln än det under särskild rubrik upptagna

huvudanslaget till skolan. Det sistnämnda har under 1940-talet utökats

med en del skolan beviljade understöd för särskilda ändamål; frånräknas

dessa kan själva grundanslaget fortfarande sägas utgöra 65 OOO kronor,

d. v. s. 30 000 kronor mindre, än vad 1920 års utredning ansåg erforderligt

för skolverksamhetens stödjande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

Statsbidraget till fackskolan utgår för innevarande budgetår från följande

under åttonde huvudtiteln upptagna riksstatsanslag.

H 27 Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala (nu 140 000

kronor).

H 29 Särskilt lönetillägg åt lärare vid statsunderstödda enskilda läroanstalter.

N 21 Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsm.

fl. anstalter.

N 24 Kristillägg.

I huvudanslaget å 140 000 kronor ära beräknade anslagsmedel till föl
-

jande ändamål.

1. Grundunderstöd ......................................... 65 000

2. Anslag till tillfällig löneförbättring (fr. o. m. 1941/42) ........ 35 300

3. Anslag för höjda bränslekostnader (fr. o. m. 1943/44) ........ 4 000

4. Anslag för förlängd lärarinneutbildning (fr. o. m. 1945/46) ... 7 000

5. Anslag för 2 förberedande lärarinnekurser (fr. o. m. 1945/46) . 7 000

6. Anslag för dubblerad lärarinnekurs, intagen 1950 ............ 7 500

7. Anslag för ökade allmänna omkostnader (fr. o. m. 1949/50) ... 7 200

8. Anslag till höjda premier till riksförsäkringsanstalten och höjda

timlärarlöner (fr. o. m. 1950/51)........................... 7 000

Summa kronor 140 000

Beträffande gällande statsbidragsföreskrifter torde få hänvisas till statsliggarens

uppgifter under ifrågavarande anslag.

Kommittén har i sitt betänkande lämnat en redogörelse för fackskolans

ekonomiska ställning med hänsyn till förhållandena under budgetåret

1948/49. Av redogörelsen må anföras följande.

Fackskolan äges av Sällskapet Uppsala enskilda läroverk. Sällskapet är

en stiftelse, vars tillgångar enligt av Kungl. Maj:t fastställt reglemente skola

förvaltas som offentlig egendom och ej få användas för medlemmarnas

enskilda fördel.

Utom statsbidrag å 222 905 kronor åtnjöt fackskolan under budgetåret

1948/49 anslag från Uppsala stad till tillfällig löneförbättring med 5 450

kronor och till verksamheten med 15 000 kronor, varav 3 000 kronor till

daghemmet, samt från landstinget med 5 000 kronor, sammanlagt 25 450

kronor.

Elevavgifterna uppgingo under budgetåret 1948/49 till 102 607 kronor,

varav 1 265 kronor utgjorde inskrivningsavgifter.

Övriga inkomster uppgingo. under nämnda budgetår till 50503 kronor, i

vilket belopp ingingo bl. a. nettoinkomsterna för elevernas avgifter för

måltiderna, försäljning av bakverk och matvaror samt ersättningar från

vissa skolor för undervisning, meddelad av fackskolans lärarinnor (tillika

övningsundervisning för seminarieeleverna).

De sammanlagda inkomsterna under budgetåret 1948/49 utgjorde alltså

(222 905 d- 25 450 4~ 102 607 4~ 50 503 =) 401 465 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

7

Utgifterna för lärarlöner utgjorde 264 872 kronor. Ifrågavarande budgetår

slutade med en förlust av 16 285 kronor. I detta sammanhang må framhållas,

att fackskolans rörelse under de senaste tio budgetåren utvisar en

förlust av i genomsnitt 15 765 kronor.

Utöver ovan angivna inkomster erhåller fackskolan sedan år 1920 från

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse ett årligt anslag på 25 000 kronor, för

vars åtnjutande donatorerna föreskrivit, att det icke finge användas »till

sådana ändamål, för vilka stat eller kommun lämna understöd» utan skulle

tjäna till att pröva nya idéer och uppslag till folkhälsans förbättrande och

till att förbättra skolköksundervisningens standard. Donationsmedlen ha

under de gångna åren enligt uppgift använts till en rad skilda ändamål,

t. ex. anordnande av fortbildningskurser bl. a. i dietmatlagning och kristidskosthåll,

deltagande i internationella skolkökskongresser, resestipendier åt

skolans lärarinnor, anskaffande av specialutrustningar av olika slag såsom

elektrifierat kök och charkuterikök med kylanordning, reparationer och

förbättringar å skolans byggnader, nybyggnadsarbeten vid lanthushållningsavdelningen

å Brogård och vid den till 1 november 1949 skolan tillhöriga

lanthushållsskolan Kumlan samt erläggande av retroaktiva avgifter

för förvärvande av pensionsrätt för skolans lärarpersonal. Under senare år,

då skolan saknat möjligheter att på annat sätt täcka den årliga förlusten,

har denna täckts genom användande av en del av nämnda donationsmedel,

ett tillvägagångssätt som dock med hänsyn till donationsvillkoren anses

utgöra en tillfällig nödfallsutväg.

I fråga om fackskolans lokaler har kommittén anfört följande.

Fackskolans fastighet, som äges av den stiftelse — Sällskapet Uppsala

enskilda läroverk — som också äger skolan, består av en äldre träbyggnad

från 1850-talet och ett därmed hopbyggt stenhus, uppfört för skolan under

åren 1912—1917. Nybyggnaden möjliggjordes genom att Uppsala stad lämnat

sin borgen för ett byggnadslån å 118 700 kronor; till samma ändamål

beviljade 1916 års riksdag ett årligt anslag å 5 000 kronor, vilket utgick

under 5 år. Vissa förbättringar och utvidgningar av lokalerna ha senare

utförts med hjälp av ovannämnda Wallenbergska donationsmedel; bl. a.

har varmvatten inletts i hela skolan, 2 nya skolkök, modem bagarstuga och

demonstrationsrum för undervisning i hemvård ha tillkommit och ny vävlokal

har inretts å stenhusets vind. Med användande av en för ändamålet

given donation har vidare i skolan inretts ett kemiskt laboratorium. Lokalerna

kunna därför betecknas som för sitt ändamål väl lämpade. På grund

av skolans starka expansion anses dock en ytterligare tillbyggnad som ersättning

för det äldre trähuset snart nödvändig; då stiftelsen även äger en

intilliggande fastighet finnas möjligheter för en ytterligare framtida utbyggnad

av skolan.

Daghemmets lokaler — belägna i annan del av staden — ha under 1930- talet betydligt utvidgats. Utredning pågår inom kommunen om eventuell

nybyggnad för daghemmets räkning.

Även vid Brogård ha omfattande reparationsarbeten utförts; med anlitande

av de Wallenbergska donationsmedlen uppfördes där år 1940 en fristående

småstuga, avsedd att giva eleverna möjlighet att turvis arbeta under

förhållanden, som så nära som möjligt erinra om ett svenskt småbrukarhem.

Elevbostäderna vid Brogård betecknas dock som mindre goda, undervisningslokalerna

som väl trånga. Skolans styrelse har därför låtit uppgöra

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 1&7.

ritningar till omfattande nybyggnader vid Brogård. År 1947 anhöll styrelsen

om statsbidrag till uppförande av nya elevbostäder, vilken anhållan ännu

ej föranlett något beslut.

Lönekominitténs förslag.

Vid utformande av grunderna för statsunderstödets storlek efter genomförd

lönereglering måste enligt kommitténs uppfattning hänsyn tagas dels

till den omständigheten, att i nuvarande anslag ingå såväl direkt synliga

som icke särskilt specificerade driftbidrag, dels till att grundanslaget, vari

vissa driftanslag ingå, av statsfinansiella skäl sedan år 1921 sänkts med

30 000 kronor. Hänsyn måste vidare tagas till att skolverksamheten sedan

många år visat underskott; skolöverstyrelsen hade också vid ett flertal tillfällen

föreslagit en ytterligare ökning av statsbidraget till skolans driftkostnader.

Kommittén anser, att det statliga understödet till skolan framdeles

bör regleras så, att garantier finnas såväl för löneregleringens genomförande

som för det framtida upprätthållandet av den standard i skolans arbete, som

kräves av en lärarutbildningsanstalt av fackskolans storlek.

Fackskolan saknar enligt kommitténs åsikt medel att själv bidraga till

genomförandet av den föreslagna löneregleringen. Av principiella skäl syntes

skolan dock i likhet med övriga statsunderstödda utbildningsanstalter

av sina inkomster från andra håll böra bidraga med viss del av de sammanlagda

läraravlöningskostnaderna. Då skolan också vore i behov av driftanslag

syntes dess bidrag till avlöningskostnadema böra begränsas till 10

procent av dessa. Kommittén föreslår därför, att statens understöd till lärarlöner

bestämmes till 90 procent. Kommittén erinrar, att 1941 års lärarlönesakkunniga

i betänkandet SOU 1949: 50 föreslagit denna statsbidragsprocent

till lärarlöner vid folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter samt

dessutom förordat statsbidrag till driftkostnader vid de sistnämnda undervisningsanstalterna.

Det borde ankomma på skolöverstyrelsen att för varje

budgetår fastställa storleken av det avlöningsbelopp, å vilket statsbidrag

borde beräknas.

För att möjliggöra för fackskolan att utbetala lärarlöner per månad

borde den erhålla rätt att vid början av varje kvartal utbekomma visst förskott

a statsbidraget. Kommittén föreslår samma ordning som den föreslagit

beträffande de statsunderstödda privatläroverken, nämligen att länsstyrelsen

skall utan rekvisition till fackskolans styrelse i början av varje kvartal

i avräkning på skolan för redovisningsåret tillkommande belopp utbetala

förskott, uppgående till följande procent av det belopp, som utbetalats i

statsbidrag för närmast föregående redovisningsår, nämligen i början av

juli 30 procent, i början av oktober 15 procent, i början av januari likaledes

15 procent och i början av april 30 procent.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

9

I fråga om beräkning och rekvisition av statsunderstödet har kommittén

vidare anfört följande.

Vid skolöverstyrelsens prövning av underlaget för beräkningen av statsunderstödet

till lärarlöner bör särskild uppmärksamhet ägnas åt den av

fackskolan för erhållande av övningsundervisning för lärarinnekursema

bedrivna undervisningen av elever i vissa av stadens skolor. Enligt hittills

tillämpad ordning ha dessa skolor själva rekvirerat för sagda undervisning

utgående statsanslag, då undervisningen ingår i respektive skolas undervisningsplan,

även om defi bedrives i fackskolans lokaler. De ha därefter

till fackskolan enligt speciella avtal inbetalat ett belopp per undervisningsavdelning,

som i flertalet fall varit lika med avlöningen för motsvarande

antal timmar åt lärarinna i fackskolans »andra» lönegrad jämte ett till 500

kronor per år och avdelning fixerat belopp för lokal, bränsle, lyse, inventarier

m. m.

Kommittén föreslår, att följande system i fortsättningen tillämpas. De

skolor, vilkas elever åtnjuta undervisning i fackskolan, rekvirera alltfort

härför utgående statsanslag, varvid den av fackskolan använda lärarinnan

bör redovisas som timlärarinna vid övningsklassens skola. Till fackskolan

inbetalas därefter full timläraravlöning per år och klassavdelning enligt för

respektive skolform gällande bestämmelser jämte den ersättning för hyra

m. m., varom överenskommelse kan träffas skolstyrelserna emellan. Vid

beräkningen av fackskolans sammanlagda kostnader för lärarlöner för ett

läsår upptages därefter för här ifrågakommande lärarinnor hela den årslön,

vilken tillkommer dem såsom lärarinnor vid fackskolan, med avdrag för

vad som sålunda till skolan i lärarlön inbetalats från andra håll. Med detta

system förhindras på enklaste sätt varje form av dubbelrekvisition av statsunderstöd.

Kommittén finner det ofrånkomligt, att staten lämnar fackskolan ett

särskilt driftanslag. I motsatt fall skulle den ekonomiska ställningen bliva

direkt försämrad i och med genomförandet av löneregleringen, därest statsbidraget

till lönerna begränsades till 90 procent. Anslaget borde vara av

sådan storleksordning, att det möjliggjorde för fackskolans styrelse att med

iakttagande av alla krav på en rationell skötsel driva verksamheten utan

fortsatt förlust. Det syntes icke lämpligt med ett år från år varierande anslag,

då en sådan anordning skulle försvåra uppgörandet av hållbara ekonomiska

beräkningar. Kommittén föreslår därför, att driftanslaget beviljas

för en period av 5 år. Vid slutet av denna period borde genom skolöverstyrelsens

försorg företagas en ingående prövning av detsammas fortsatta behövlighet

och storlek.

I anslutning härtill har kommittén anfört följande.

På kommitténs begäran har fackskolans styrelse uppgjort ett förslag till

normalstat, byggt på genomförd lönereglering. Efter ingående granskning

av statförslaget har kommittén kommit till den slutsatsen, att de i samband

med driften förbundna utgifterna icke kunna beskäras, såvida icke fackskolans

standard skall försämras. En inkomstökning är ofrånkomlig, då

skolan icke rimligen i längden kan drivas med konstant förlust. Kommittén

har dryftat möjligheten av en höjning av skolans elevavgifter, men har av

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungi. Maj.ts proposition nr 147.

sociala skäl icke ansett sig böra tillstyrka denna utväg. Härvid må erinras

om att undervisningen i lärarinnekursen vid statens skolköksseminarium

och vid skolköksseminariet i Umeå är avgiftsfri, medan avgifterna för hel

genomgång av fackskolans fyra lärarinnekurser uppgå till icke mindre än

respektive 815, 1 160, 785 och 510 kronor. Icke heller torde höjning av det

kommunala understödet kunna förväntas. Med hänsyn till att endast ett

mindretal av eleverna i fackskolans kurser (ht 1949 20 av 263 elever) äro

hemmahörande i Uppsala, har staden nämligen enligt uppgift låtit meddela

skolans styrelse, att en omprövning av det kommunala anslagets storlek

kommer att ske under år 1950. Då det anslag staden några år lämnat som

bidrag till lärarinnornas avlöning (5 450 kronor), förutsatts skola bortfalla

i och med genomförandet av den statliga löneregleringen, har detta icke

medtagits i skolans normalstat. Däremot har det kommunala anslaget till

skolans daghem från och med år 1950 höjts till 4 000 kronor. Därest daghemmet

framdeles kommer att utbyggas, förutsätter kommittén, att kommunen

helt svarar för därmed förenade merkostnader. Från Uppsala läns

landsting har under några år lämnats ett anslag på 5 000 kronor; med hänsyn

till att utom de i Uppsala mantalsskrivna eleverna endast ytterligare

7 äro hemmahörande i Uppsala län (ht 1949), synes högre anslag från detta

landstings sida icke kunna ifrågasättas.

Fäckskolans sammanlagda utgifter för lärarlöner efter genomförd lönereglering

beräknas enligt den av fackskolans styrelse framlagda normalstaten

till 358 836 kronor, varvid samtliga befattningshavare förutsatts skola

erhålla lön enligt lägsta löneklassen i vederbörande lönegrad. Då enligt

kommitténs förslag staten skulle bidraga med 90 procent av lönekostnaderna,

erfordrades ett förslagsanslag till avlöningar å 323 000 kronor. I den

mån löneklassuppflyttningar bleve aktuella, medförde de ökning av anslagsbehovet.

Vidare erfordrades enligt normalstaten ett driftanslag å 40 000

kronor.

Yttranden.

Styrelsen för fackskolan har betonat vikten av att statsbidraget bleve så

stort, att skolans framtida verksamhet icke äventyrades, samt påpekat, att

utgifterna i det förslag till normalstat, som låge till grund för det föreslagna

driftanslaget, vore beräknade i underkant. Styrelsen har begärt, att

kommitténs förslag genomföres från och med nästa budgetår.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt genomförande av kommitténs förslag. I

sina petita för nästa budgetår har emellertid överstyrelsen gått utöver kommitténs

och fackskolans anslagsberäkningar. Sålunda har överstyrelsen

under hänvisning till sina anslagsäskanden i fråga om statens skolköksseminarium

påyrkat anvisande av ytterligare 9 000 kronor i syfte att möjliggöra

en enhetlig tjänstgöringstid av 27 veckotimmar samt 5 670 kronor för

att åstadkomma förbättrade arvoden i teoretiska läroämnen. Det av kommittén

föreslagna driftanslaget borde kunna bli föremål för omprövning

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 147.

11

även under 5-årsperioden, därest omorganisation eller annan mera väsentlig

ändring av verksamheten därtill föranledde.

Statskontoret har icke funnit anledning till erinran mot kommitténs förslag

till fördelning av avlöningskostnaderna mellan staten och fackskolan.

En tillämpning av förslaget i oförändrat skick skulle leda till en ökning av

statens kostnader med i runt tal 100 000 kronor för år, vilket belopp med

6 000 kronor skulle överstiga ökningen av lönekostnaden för lärarpersonalen.

Fackskolans ekonomiska ställning skulle således förbättras vid ett

genomförande av kommitténs förslag. Under erinran härom och då statskontoret

hölle före, att understöd från staden och eventuellt även landstinget

borde kunna påräknas i något större utsträckning än hittills — i var je

fall från stadens sida beträffande daghemmet — har statskontoret avstyrkt,

att särskilt driftanslag ställes till fackskolans förfogande. Statskontoret har

heller icke ansett sig kunna tillstyrka särskilt statsbidrag för de huvudmansavgifter,

som kunde erfordras för befattningshavarnas pension i statens

pensionsanstalt. Statskontoret har slutligen avstyrkt den av skolöverstyrelsen

ifrågasatta anvisningen av medel utöver kommitténs förslag.

Riksräkenskapsverket har icke funnit anledning till erinran mot kommitténs

förslag.

Svenska facklärarförbundet och svenska barnavårdslärarinnors förening

ha framhållit, att driftanslaget måste vara så väl avvägt, att det med god

marginal överstege vad kommittén föreslagit för att möjliggöra bl. a. underhåll

och nyanskaffning av undervisningsmateriel m. m.

Föredraganden.

Ett genomförande av den lönereglering för fackskolans lärare, varom

förslag förelägges riksdagen i annat sammanhang, nödvändiggör såväl en

ökning av statens bidrag till fackskolan som en omläggning av nuvarande

grunder för bidragets utgående.

Kommittén bar med ledning av en av fackskolans styrelse uppgjord

normalstat för fackskolan — i vilken de totala utgifterna upptagits till

omkring 494 000 — beräknat fackskolans sammanlagda årliga utgifter för

lärarlöner till 358 836 kronor. Härav skola enligt kommitténs förslag 90

procent eller 323 000 kronor bestridas med statsmedel. Likväl skulle enligt

normalstaten uppstå en brist på ungefär 40 000 kronor. Denna brist föreslår

kommittén skola täckas genom ett särskilt statsbidrag till skolans

driftkostnader.

Mot av kommittén föreslagna statsbidragsgrunder, i vad de avse bidrag

till lärarlöner, har jag ingen erinran. Jag förordar alltså, att statens bidrag

till kostnaderna för lärarpersonalens avlöning enligt vederbörliga avlöningsbcstämmelser

utgår med 90 procent. Det synes mig emellertid skäligt,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj.ts proposition nr 147.

att fackskolan erhåller understöd även till bestridande av de fortlöpande

huvudmansavgifterna för lärarnas pensionering. Jag föreslår därför, att

dessa avgifter må inräknas i de kostnader, å vilka statsbidrag med 90 procent

skall utgå. Däremot är jag icke beredd att nu tillstyrka förslaget om

ett särskilt driftanslag till fackskolan.

Det torde böra ankomma på skolöverstyrelsen att för varje budgetårfastställa

storleken av det belopp, å vilket statsbidrag må utgå. Vad kommittén

anfört om tillhandahållande av förskott å statsbidrag och rekvisition

av sådant ger mig icke anledning till erinran.

Med hänsyn till den omläggning av statsbidragssystemet, som jäg nu

förordat, torde anslaget till bidrag till fackskolan böra uppföras såsom

förslagsanslag. Anslagsbehovet för nästa budgetår uppskattar jag vid ett

rörligt tillägg av 12 procent till 315 000 kronor, med vilket belopp anslaget

bör uppföras. Till bestridande av de merkostnader, som uppkomma genom

det rörliga tilläggets höjning till 32 (33) procent, ha medel anvisats under

tolfte huvudtiteln.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av skolöverstyrelsen

meddela erforderliga villkor och bestämmelser rörande statsbidrag

till fackskolan.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig förordade grunder för statsbidrag till

fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, att gälla från och

med den 1 juli 1951;

b) till Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 315 000>

kronor.

3. Statsbidrag till övriga handarbets- och skolköksseminarier.

Nuvarande förhållanden.

Understöd till Maria Nordenfelts högre handarbetsseminarium

i Göteborg och föreningen Handarbetets vänners och

Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium i Stockholm

utgår för innevarande budgetår från följande under åttonde huvudtiteln

upptagna riksstatsanslag:

H 26 Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i kvinnlig

slöjd (nu 33 300 kronor).

H 29 Särskilt lönetillägg åt lärare vid statsunderstödda enskilda läroanstalter.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 147. 13

N 21 Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsm.

fl. anstalter.

N 24 Kristillägg.

Av huvudanslaget å 33 300 kronor avses 12 130 kronor för Göteborgsseminariet

och 21 170 kronor för Stockholmsseminariet. Av sistnämnda

belopp belöpa på Handarbetets vänners avdelning 4 200 kronor och på

Andrea Eneroths avdelning 16 970 kronor.

Den med Göteborgsseminariet förenade skolan för kvinnlig yrkesutbildning

erhåller statsbidrag från det under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget

J 16. Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning.

Beträffande gällande statsbidragsföreskrifter torde få hänvisas till statsliggarens

uppgifter under ifrågavarande anslag.

Göteborgsseminariet äges av ett aktiebolag, där ingen utdelning till aktieägarna

skett efter 1941. Seminariet uppbär även understöd från kommunen,

men en väsentlig del av inkomsterna utgöres av elevavgifter. Göteborgs

stadsfullmäktige ha den 15 juni 1950 beslutat övertaga seminariet och ställt

medel till förfogande för inköp av aktierna.

Av Stockholmsseminariet äges Andrea Eneroths avdelning av privatperson

och den andra avdelningen av föreningen Handarbetets vänner.

Seminariet åtnjuter intet kommunalt understöd. Den förnämsta inkomstkällan

är terminsavgifterna.

Statsbidrag till Göteborgs skolköksseminarium och skolköksseminariet

i Umeå utgår för innevarande budgetår från de under

åttonde huvudtiteln upptagna anslagen:

H 28 Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål

(nu 18 900 kronor) och

H 29 Särskilt lönetillägg åt lärare vid statsunderstödda enskilda läroanstalter.

Av huvudanslaget å 18 900 kronor avses 11 400 kronor för Göteborgsseminariet

och 7 500 kronor för seminariet i Umeå.

Beträffande gällande statsbidragsföreskrifter torde få hänvisas till statsliggarens

uppgifter under ifrågavarande anslag.

Göteborgsseminariet upprätthålles av Göteborgs stad; vissa elevavgifter

upptagas. Seminariet i Umeå upprätthålles av Västerbottens läns landsting;

undervisningen är avgiftsfri.

Lönckoininitténs förslag.

1944 års lönekommitté för privatläroverken har i sitt under avdelning 2

i denna proposition angivna betänkande förutsatt, att vid genomförande

av kommitténs förslag om provisorisk löneförbättring vid nu ifrågavarande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

handarbets- och skolköksseminarier samtliga statliga lönetillägg till befattningshavarna

vid seminarierna skola upphöra att utgå. Såsom i det

föregående berörts utgå de statliga lönetilläggen, utom tillfällig löneförbättring,

från särskilda förslagsanslag, medan understöden i övrigt till seminarierna,

även innefattande tillfällig löneförbättring, utgå från två obetecknade

anslag, varav ett avser handarbetsseminarierna och ett skolköksseminarierna.

Enligt kommitténs mening erfordras höjning av understöden till seminarierna

icke endast med de belopp, som motsvara de statliga lönetillägg,

vilka utgått från särskilda förslagsanslag, utan också med de belopp, som

motsvara skillnaden mellan de nya minimilönerna och de vid löneförbättringens

ikraftträdande faktiskt utgående lönerna, om dessa äro lägre än de

för befattningshavarna bestämda minimilönerna. Det syntes nämligen icke

böra förutsättas, att sådana statsbidragsvillkor skulle föreskrivas, som innebure

skyldighet för vederbörande huvudman att höja utgående löner, utan

att staten samtidigt ansloge medel för ändamålet.

Beräkning av det årliga anslagsbehovet förutsättes av kommittén skola

ske i skolöverstyrelsen med ledning av från varje seminarium inlämnat

utförligt statförslag. Därvid borde tillses, att kommuner eller landsting

bidroge med minst nuvarande belopp och att de faktiskt utgående lönerna

till såväl lärarpersonal som förvaltningspersonal vore avvägda efter lämpliga

grunder. Av praktiska skäl syntes understöd böra av Kungl. Maj:t beviljas

varje seminarium för sig, men i riksstaten syntes understöden kunna

sammanföras till ett gemensamt anslag, förslagsvis rubricerat Understöd

till vissa handarbets- och skolköksseminarier.

Den erforderliga anslagshöjningen för löneförbättringens genomförande

har kommittén beräknat till 40 000 kronor, varav 30 000 kronor för Maria

Nordenfelts högre handarbetsseminarium och 10 000 kronor för föreningen

Handarbetets vänners och Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium.

För de båda skolköksseminarierna har kommittén icke räknat med någon

utgiftsökning för statsverket.

I fråga om statsbidragsvillkor har kommittén hänvisat till vad kommittén

föreslagit angående minimilöner, maximeringsregel och undervisningsskyldighet

samt vidare anfört följande.

De nuvarande bestämmelserna om tillsyn, lokaler, undervisningsmateriel,

undervisningsplan, arbetsordning och redogörelse för verksamheten

m. m. synas böra bibehållas. Vidare torde för samtliga läroanstalter böra

meddelas bestämmelser om att skolöverstyrelsen skall fastställa elevavgifter,

om nedsättning och befrielser i elevavgifter, om inträdesfordringar och

elevantal i kurserna, styrelse, lärarkompetens, läsårets omfattning och

lektionstidens längd. Det torde böra ankomma på skolöverstyrelsen att

framlägga förslag till erforderliga detaljbestämmelser.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungi. Maj:ts proposition nr 147.

Anslagsberäkningar m. m.

Handar bet sseminarierna.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att den provisoriska löneregleringen

genomföres från och med nästa budgetår. Den för handarbetsseminarierna

erforderliga statsbidragsanvisningen har överstyrelsen beräknat till 105 000

kronor, överstyrelsen har därvid uppskattat lönekostnaderna till följande

belopp:

Maria Nordenfelts seminarium................................ 53 700

Handarbetets vänners avdelning.............................. 13 500

Andrea Eneroths avdelning .................................. 55 800

Summa kronor 123 000

I lönekostnaderna har överstyrelsen inräknat vissa förbättringar, som ej

direkt följa av den föreslagna provisoriska löneregleringen: tilläggsarvode

till seminariernas föreståndarinnor, ökad undervisning i teoretiska ämnen

m. m. och arvoden till handledare av övningsundervisning. Till förenkling

av statsbidragsuträkningen har överstyrelsen föreslagit, att statsbidraget

bestämmes till 85 procent av lönekostnaderna (——= 104 550).

Då de sammanlagda statsbidragen till handarbetsseminarierna för innevarande

budgetår av överstyrelsen beräknas till omkring 61 000 kronor,

skulle alltså den verkliga anslagsökningen utgöra (105 000—61 000 =)

44 000 kronor.

Statskontoret har ansett, att den provisoriska löneregleringen icke borde

grundas på högre minimilöneklass än den 21. Ej heller torde särskilt bidrag

till huvudmansavgifter medgivas. Skulle en provisorisk lönereglering nu

genomföras, borde med hänsyn till den korta lästiden (36 veckor) tjänstgöringen

å de pensionsreglerade tjänsterna höjas från 27 till 30 veckotimmar,

vilket skulle påverka behovet av timlärare och dessas ersättning

(36/39 av arvodena för veckotimme). Vidare syntes förutsättningar icke

föreligga att i nuvarande läge genomföra en utökning av undervisningen i

teoretiska läroämnen eller att införa handledararvoden vid övningsundervisningen.

Från nämnda utgångspunkter bar statskontoret beräknat lönekostnaderna

till (41 600 + 11 400 + 44 180 =) 97 180 kronor. Då statsbidragsprocenten

enligt statskontorets mening svårligen kunde sättas högre

än 75, skulle statsbidragen uppgå till sammanlagt 73 000 kronor, vilket innebure

en faktisk utgiftsökning för statsverket med (73 000 — 61 000 =)

12 000 kronor.

Skolköksseminarierna.

Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden föreslagit, att den provisoriska

löneregleringen även beträffande skolköksseminarierna genomföres

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 747.

från och med nästa budgétår. Den erforderliga statsbidragsanvisningen har

överstyrelsen beräknat till 58 000 kronor, överstyrelsen har därvid uppskattat

lönekostnaderna till följande belopp:

Göteborgs skolköksseminarium............................... 35 000

Skolköksseminariet i Umeå .................................. 33 800

Summa kronor 68 800

I lönekostnaderna har överstyrelsen liksom beträffande handarbetsseminarierna

inräknat vissa förbättringar, som ej direkt följa av den föreslagna

provisoriska löneregleringen, samt dessutom medel för anordnande av en

förberedande lärarinnekurs. Statsbidragsprocenten har beräknats till 85.

Då de sammanlagda statsbidragen till skolköksseminarierna för innevarande

budgetår av överstyrelsen beräknas till omkring 23 000 kronor, skulle

alltså den verkliga anslagsökningen utgöra (58 000 — 23 000 —) 35 000

kronor.

Statskontoret har i yttrande över skolöverstyrelsens nämnda anslagsäskanden

framhållit, att förutsättningar icke förelåge för genomförande av

lönekommitténs och skolöverstyrelsens förslag. I samband med borttagande

av det särskilda anslaget till lönetillägg åt lärare vid statsunderstödda privatläroverk

borde den fasta medelsanvisningen beräknas till, för Göteborgsseminariet

14 000 kronor och för seminariet i Umeå 9 000 kronor,

vilket i realiteten icke skulle innebära någon utgiftsökning för statsverket.

Sedermera har skolöverstyrelsen begärt en ytterligare medelsanvisning

av 10 800 kronor för att möjliggöra intagning av elever i den tvååriga lärarinnekursen

vid skolköksseminariet i Umeå varje år i stället för som nu

vartannat år.

Föredraganden.

Vid genomförande av den provisoriska löneförbättring för de enskilda

handarbets- och skolköksseminarierna, varom förslag förelägges riksdagen

i annat sammanhang, torde samtidigt en omläggning av nuvarande statsbidragsgrunder

böra ske.

Jag delar i princip skolöverstyrelsens uppfattning att statsbidraget till

ifrågavarande seminarier bör utgå med viss procent av avlöningskostnaderna.

I övrigt anser jag, att statsbidragssystemet bör uppläggas på samma

sätt som vid privatläroverken. Sålunda torde till varje seminarium utan

behovsprövning böra utgå statsbidrag med 60 procent av kostnaderna för

lärarpersonalens avlöning. Därest ett statsbidrag av denna storlek skulle

för något eller några av seminarierna prövas icke vara tillräckligt, torde

Kungl. Maj:t böra äga rätt att tilldela ifrågavarande seminarium ytterligare

statsbidrag, dock ej med högre belopp än att summan av statsbidragen till

alla seminarierna icke överstiger 75 procent av de sammanlagda lönekostnaderna

vid seminarierna.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

17

Då det synes skäligt, att även de enskilda handarbets- och skolköksseminarierna

erhålla understöd till bestridande av huvudmansavgifter för

lärarnas pensionering, torde även här de fortlöpande avgifterna böra inräknas

i de kostnader, å vilka statsbidrag skall utgå.

Däremot anser jag mig icke böra tillstyrka av överstyrelsen utöver löneregleringen

ifrågasatta åtgärder.

Medelsbehovet för nästa budgetår vid ett rörligt tillägg av 12 procent

torde böra beräknas till i avrundade tal 90 000 kronor vid handarbetsseminariema

och 65 000 kronor vid skolköksseminariema. I överensstämmelse

med lönekommitténs förslag förordar jag, att understöden i riksstaten sammanföras

till ett gemensamt anslag, betecknat Understöd till vissa handarbets-

och skolköksseminarier. Detta anslag, som bör ha karaktär av förslagsanslag,

bör för1 nästa budgetår uppföras med (90 000+65 000=) 155 000

kronor. Jag erinrar om, att till bestridande av de merkostnader, som uppkomma

genom det rörliga tilläggets höjning till 32 (33) procent medel ha

anvisats under tolfte huvudtiteln.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av skolöverstyrelsen

meddela erforderliga villkor och bestämmelser rörande statsbidrag

till här ifrågavarande seminarier.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig förordade grunder för statsbidrag

till vissa handarbets- och skolköksseminarier, att gälla från

och med den 1 juli 1951;

b) till Understöd till vissa handarbets- och skolköksseminarier

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

155 000 kronor.

4. Upplåtelse av tomt till nybyggnad för skolköksseminariet i Umeå m. m.

Hos Kungl. Maj:t har byggnadsstyrelsen, efter samråd med skolöverstyrelsen,

i skrivelse den 19 februari 1951 gjort framställning om upplåtelse

till Västerbottens läns landsting av tomt till nybyggnad för skolköksseminariet

i Umeå m. m. och därvid anfört huvudsakligen följande.

Den av Västerbottens läns landsting anordnade utbildningen av skolkökslärarinnor

i Umeå bedrives i provisoriska lokaler inom därvarande

folkskoleseminarium.

Redan vid nuvarande utbildningskapacitet är skolköksseminariet i behov

av egna lokaler, vilket även framhålles i ett av byråchefen Ingrid Osvald

den 1 december 1950 avgivet betänkande med förslag till utbildning av

lärarinnor inom det husliga området (S. O. U. 1950:46). I denna utredning

klargöres vidare, att det, om utbildningskapaciteten ökas på däri föreslaget

2 Hilmng till riksdagens i>rolakoll 1951. 1 samt. Nr 147.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungi. Maj:ts proposition nr 147.

sätt, så att tvenne kurser komma att pågå samtidigt med ett elevantal på

tillsammans 24—30 elever, blir nödvändigt att bereda skolköksseminariet

egna lokaler genom uppförande av en nybyggnad. Utrymme för en sådan

byggnad med erforderliga trädgårdsanläggningar för undervisningsändamål

finnes inom den staten tillhöriga tomt, på vilken folkskoleseminariet

är beläget.

Av berörda skäl har landstinget beslutat att låta uppföra en byggnad för

skolköksseminariet och hemställt, att byggnadsstyrelsen ville medverka

till att nybyggnaden kunde förläggas till den nyssnämnda, av folkskoleseminariet

disponerade tomten nr 1 i kvarteret Hugin. Genom en sådan

förläggning av byggnaden skulle även vinnas den fördelen, att sambruk av

vissa lokaler kunde ske mellan folkskoleseminariet och skolköksseminariet.

Landstinget har hemställt, att skolköksseminariet för den planerade nybyggnaden

måtte få åtnjuta förmåner av fri värme och elström.

Det område, som skulle erfordras för det nya skolköksseminariet, har å

en i ärendet företedd situationsplan markerats med blå färg. Denna mark,

som omfattar omkring 4 200 m2, utgör seminarietomtens sydvästra del.

Seminarietomten med därå uppförd byggnad finnes upptagen på statens

allmänna fastighetsfond, byggnadsstyrelsens delfond. Efter samråd med

skolöverstyrelsen får byggnadsstyrelsen tillstyrka, att den ifrågavarande

tomtmarken kostnadsfritt upplåtes till Västerbottens läns landsting för uppförande

av nybyggnad för skolköksseminarium samt att Kungl. Maj:t medgiver,

att denna nybyggnad kostnadsfritt erhåller värme och elström från

den i folkskoleseminariet inrymda värme- och elcentralen. Upplåtelsen bör

gälla sa länge utbildning av skolkökslärarinnor bedrives inom byggnaden.

Efter upplåtelsens upphörande skall tomtdelen, därest från statsverkets

sida så pafordras, pa landstingets bekostnad återställas i ursprungligt

skick. Ritningar till nybyggnaden skola underställas byggnadsstyrelsen för

granskning.

Föredraganden. Det i byggnadsstyrelsens skrivelse berörda betänkandet

med förslag till utbildning av lärarinnor inom det husliga området är nu

föremål för remissbehandling. Då det enligt min mening icke kan råda

någon tvekan om behovet och lämpligheten av att alltjämt förlägga dylik

utbildning till Umeå, anser jag anledning icke föreligga att avvakta resultatet

av remissbehandlingen, innan ställning tages till byggnadsstyrelsens

nu gjorda framställning, som tillkommit efter samråd med skolöverstyrelsen.

Jag anser mig böra tillstyrka, att det föreslagna området om c:a 4 200 m2

av folkskoleseminariets i Umeå tomt upplåtes till Västerbottens läns landsting

för uppförande av nybyggnad för skolköksseminarium. Hinder bör

givetvis icke möta mot att till nybyggnaden förlägges jämväl annan utbildning

inom det husliga området. Upplåtelsen ifråga bör ske avgiftsfritt och

med nyttjanderätt tills vidare, så länge området användes för avsett ändamål,

samt under villkor i övrigt, som Kungl. Maj:t bestämmer. Ifrågavarande

markupplåtelse synes vara av beskaffenhet att böra underställas

riksdagens prövning.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

19

Jag har icke något att erinra emot att nybyggnaden anslutes till den i

folkskoleseminariet inrymda värme- och elcentralen, och förutsätter härvid,

att landstinget icke skall lämna något byggnadsbidrag för nämnda

centralanläggning. Däremot är jag icke beredd att nu taga ställning till

frågan om kostnadsfri leverans till nybyggnaden av värme och elström.

Denna fråga torde böra prövas först framdeles, då spörsmålet blivit mera

aktuellt.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att medgiva, att till Västerbottens läns landsting må för

uppförande av nybyggnad för skolköksseminarium avgiftsfritt

och med nyttjanderätt samt under villkor i övrigt, som

av Kungl. Maj:t bestämmas, upplåtas av mig förordat område

av folkskoleseminariets i Umeå tomt.

5. Statsbidrag till folkhögskolor.

A. Gällande bestämmelser.

Till folkhögskolorna utgår nu statsbidrag i huvudsak:

såsom bidrag till kursernas uppehållande:

1. med högst 10 000 kronor som grundanslag till vinterkurs, högst 4 000

kronor till kvinnlig avdelning vid vinterkurs, högst 5 000 kronor som grundanslag

till sommarkurs, högst 4 000 kronor till andra årskurs under vinterkurs

jämte ytterligare högst 1 000 kronor, om med sådan kurs är förenad

skyldighet att avlöna särskild ämneslärare med fast anställning, samt högst

3 000 kronor till andra årskurs under sommarkurs,

2. till anordnande av parallellundervisning vid vinterkurs med högst

1 500 kronor för avdelning, dock sammanlagt högst 6 000 kronor, och vid

sommarkurs med högst 1 000 kronor för kurs, dock sammanlagt högst

2 000 kronor,

3. med 15 procents höjning av eljest utgående statsbidrag, därest vinteroch

sommarkurs författningsenligt skola pågå minst tre veckor utöver eljest

föreskriven minsta undervisningstid,

såsom bidrag till rektors och lärares avlöning:

4. till föreskrivna ålderstillägg,

5. till ersättning åt vikarie utöver det belopp den tjänstledige är skyldig

avstå av sin avlöning till vikarien,

6. till undervisning i hushållsgöromål i skolans första årskurs,

7. till rörligt tillägg, kristillägg och dyrtidstillägg ett procentuellt tillägg

å under 1—4 angivna bidrag, beräknat efter ett procenttal, som motsvarar

den genomsnittliga procentsats, efter vilken rörligt tillägg och kristillägg

utgått till statliga befattningshavare under de två senast förflutna kalenderhalvåren

och

8. till provisoriskt lönetillägg jämte däremot svarande avlöningstillägg

22 procent av de under 1—3 angivna bidragen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

Såsom villkor för statsbidrag gäller bland annat, att landsting, hushållningssällskap,

kommuner eller enskilda var för sig eller gemensamt tillskjuta

vad som utöver statsbidragen erfordras för skolverksamhetens behöriga

bedrivande.

För fortsättningskurs utgår statsbidrag till lärares avlöning, beräknat

efter högst 1 000 kronor för varje läsperiod om fyra veckor. För parallellundervisning

utgår icke särskilt statsbidrag, men sådan undervisning

beaktas i viss män vid bestämmande av statsbidragets storlek. Statsbidrag

må under läsåret utgå för högst 3 läsperioder för fortsättningskurs anknuten

till första årskursen samt för högst 3 läsperioder för fortsättningskurs

anknuten till andra årskursen. Såsom villkor för statsbidrag gäller bland

annat, att kursplan för fortsättningskursen godkänts av skolöverstyrelsen.

Ansökan om statsbidrag prövas och avgöres av skolöverstyrelsen, och

bidragen utbetalas av statskontoret.

B. Lärarlöncsakkunnigas förslag.

Allmänna grunder.

Lärarlönesakkunniga ha framhållit, att statsbidragen till folkhögskolorna

nu utginge i många olika former. Huvudparten av statsbidragen vore beroende

på kursernas antal och längd samt elevantalet. Fn större enhetlighet

i bidragssystemet vore önskvärd. Skolöverstyrelsen hade i ett år 1938

framlagt förslag bl. a. föreslagit, att löner och arvoden till lärarna skulle

läggas till grund för beräkning av statsbidragets storlek, dock att kostnaderna

icke skulle helt täckas av statsmedel. De sakkunniga anslöte sig

i princip till denna uppfattning. Det torde ej kunna råda någon tvekan om

att vid bestämmande av de olika bidragen för särskilda kurser hänsyn

främst borde tagas till de utgifter, som betingades av lärarlönerna. Att så

skulle ske hade också förutsatts vid fastställandet av nu gällande statsbidragsgrunder.

En konsekvent tillämpning av principen om att statsbidragen borde ställas

i relation till lärarlönerna skulle enligt de sakkunnigas mening knappast

medföra några olägenheter för folkhögskolorna:

Principen nödvändiggör, att skolöverstyrelsen bestämmer det antal lärare,

som med hänsyn till antalet elever, kurser och undervisningsavdelningar

erfordras vid varje folkhögskola, och till vilket statsbidrag kan

utgå. Ett dylikt förfarande avviker dock mera i form än i sak från nu tilllämpad

ordning vid beviljandet av statsbidrag. Ur administrativ synpunkt

synes skolöverstyrelsens prövning icke medföra större svårigheter än fastställandet

av det antal kurser av olika slag, parallellundervisning och liknande

anordningar, för vilka statsbidrag kan utgå.

Det föreslagna förfaringssättet har tidigare påståtts medföra inskränkning

av skolstyrelsens rätt att alltefter skolans behov anställa icke-ordinarie

lärare. Denna frihet kan givetvis ha ett visst värde, men den medför knap
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1A7.

21

past ekonomiska förmåner för skolan, emedan statsbidragens storlek nu

väsentligen torde vara oberoende av lärarantalet. Någon inskränkning av

skolstyrelsernas nuvarande frihet i berörda avseende synes för övrigt icke

böra ske. Styrelserna böra nämligen utan särskild prövning av överstyrelsen

äga att exempelvis öka kursernas längd, anordna parallellavdelningar

eller vidtaga andra av förhållandena påkallade åtgärder i fråga om skolans

verksamhet ävensom att anställa härför erforderliga lärare, dock att statsbidrag

till lärarlönerna i dylika fall icke kan påräknas.

Vid övervägande av frågan, hur stor del av löner och arvoden vid folkhögskolorna

som borde utgå av statsmedel, ha lärarlönesakkunniga funnit

sig böra förorda, att statsbidraget skulle utgå med 90 procent av de löneoch

arvodesbelopp, som bestämdes för lärarna. De sakkunniga ha anfört

bl. a.:

Till löner åt såväl folk- och småskollärare som lärare vid högre kommunala

skolor bidraga vederbörande huvudmän. Denna princip bör tillämpas

jämväl beträffande folkhögskolorna.

De till folkhögskolorna enligt nu gällande grunder utgående statsbidragen

täcka ofta icke helt skolornas kontanta lönekostnader. Till kostnaderna

för lärarna böra även hänföras utgifter, som föranledas av skyldigheten att

tillhandahålla lärare fri bostad eller lämna kontant ersättning härför. Enligt

de sakkunnigas förslag skall emellertid denna skyldighet bortfalla.

Med hänsyn till det ändrade förhållandet beträffande bostadsförmånerna

kan den nuvarande formen för folkhögskolornas tillskott till lärarlönerna

icke tillämpas. Med utgångspunkt i att relationen mellan nu utgående statsbidrag

och skolornas bidrag till lönekostnaderna i huvudsak bör bibehållas

ha de sakkunniga funnit sig böra förorda, att skolornas bidrag fastställes

till 10 procent av lönebeloppen och att statsbidraget sålunda utgår med

90 procent av de löne- och arvodesbelopp, som komma att bestämmas för

lärarna vid folkhögskolorna.

I den mån angivna grund för beräkningen av statsbidragets storlek skulle

komma att medföra någon mindre förskjutning av relationen mellan statens

och skolornas bidrag torde denna enligt de sakkunnigas beräkningar i

regel utfalla till skolornas förmån. Slutligen framhålla de sakkunniga, att

de vid sitt ståndpunktstagande icke kunnat taga hänsyn till att statsbidrag

ifrågasatts skola utgå jämväl till skollokaler och tjänstebostäder vid folkhögskolor.

Vissa de t al jf rå g o r.

Lärarlönesakkunnigas förslag innebär, att statsbidrag skall utgå med

90 procent av folkhögskolornas kostnader för lärarlöner. Dessa kostnader

kunna emellertid ej bestämmas förrän efter kursernas eller arbetsårets

slut. Statsbidrag bör därför enligt de sakkunnigas mening framdeles rekvireras

först efter arbetsårets slut. Emellertid bör förskott utgå, så att skolorna

ej komme i sämre läge än nu.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 147.

De sakkunniga ha vidare framhållit, att gällande statsbidrag vore avsett

att täcka kostnaderna endast för den föreskrivna minimitiden för kurserna.

Framdeles borde det emellertid få vara möjligt för skolöverstyrelsen att

medgiva statsbidrag till lärarlöner för längre kurstid än minimitiden. Skolorna

borde dock alltjämt vara oförhindrade att på egen bekostnad förlänga

kurstiden utöver den sålunda medgivna. Undervisningens anordning

liade hittills ankommit på skolorna att själva bestämma. Denna frihet

borde skolorna i viss utsträckning få behålla, men statsbidraget borde —

liksom nu — maximeras, överstyrelsen borde sålunda framdeles bestämma

det sammanlagda antal undervisningstimmar per vecka eller kurs, för vilket

statsbidrag finge utgå i läroämnen och varje övningsämne.

Enligt de sakkunnigas mening skulle skolöverstyrelsen alltså besluta om

den kurstid samt det antal tjänster och undervisningstimmar, å vilka statsbidrag

skulle beräknas. Härom ha de sakkunniga anfört bland annat:

Anordnar folkhögskola undervisning flera timmar i veckan under den

godtagna kurstiden eller låter skolan kurs pågå längre tid än överstyrelsen

godtagit, skola kostnaderna härför helt åvila skolan. Löneregleringen bör

emellertid gälla även för sådan undervisning, och skolorna böra icke äga

rätt att härför avlöna rektorer och lärare med högre eller lägre belopp än

dem, som fastställts för den statsbidragsberättigade undervisningen. Härvid

böra gälla vissa speciella regler, huvudsakligen avseende bestämmande

av timarvode.

Prövningen av omfattningen av den undervisning, för vilken statsbidrag

må utgå, bör ske före kursernas början eller kort tid därefter.

För vinterkurs bör skolöverstyrelsen fastställa icke blott sammanlagda

timtalet utan även antalet icke-ordinarie ämneslärartjänster med full tjänstgöring,

till vilka statsbidrag må utgå utöver statsbidrag till ordinarie tjänster.

Vid lantbruksundervisningsanstalterna sker redan nu en sådan prövning.

Vid beräknandet av antalet tjänster bör för rektorstjänst beräknas

14—22 veckotimmar med hänsyn till skolans storlek och rektorsgöromålens

omfattning samt för varje heltidstjänst 26 veckotimmar. Skolorna äga

visserligen utan skolöverstyrelsens medgivande nedsätta tjänstgöringen å

ordinarie ämneslärartjänst till lägst 20 veckotimmar. Kostnaderna härför

böra emellertid helt åvila skolan. I ämneslärartjänst bör inom vissa gränser

kunna inräknas undervisning i övningsämne. I den mån statsbidragsberättigade

lärartimmar ingå i icke-ordinarie heltidstjänst, som skolan själv

bekostar, bör statsbidrag härför utgå såsom till timlärare. För sådan tjänst

bör skolan erlägga huvudmansavgift på samma sätt som för övriga lärare.

Skillnaden mellan det av överstyrelsen fastställda timtalet för läroämnen

under vinterkurs samt det beräknade timtalet för ordinarie tjänster och

icke-ordinarie heltidstjänster bör överstyrelsen tilldela skolan som timlärartimmar.

För sommar- och fortsättningskurs behöver endast fastställas antalet

statsbidragsberättigade timmar i läroämnen för vecka eller kurs. Det ankommer

sedan på skolan att tillse, att för dessa timmar i första hand anlitas

rektor och ordinarie lärare (den senares tjänstgöring kan delvis avse öv
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

23

ningsämnen). Vad nu sagts om fortsättningskurs gäller även statsunderstödd

folkbildningskurs.

I övningsämnen är ordinarie och extra ordinarie lärares tjänstgöringsskyldighet

ej knuten till de olika kurserna såsom i fråga om ämneslärarna.

I stället skall deras undervisningsskyldighet utgöra visst timtal per arbetsår

eller halvt arbetsår. Det är därför tillfyllest, att skolöverstyrelsen fastställer

det sammanlagda timtalet i varje övningsämne för varje kurs.

De sakkunniga ha ansett det nödvändigt, att följande riktlinjer fastställdes

för anordnande av parallellundervisning vid folkhögskolorna [3 § f)

i de sakkunnigas förslag till statsbidragskungörelse]:

För anordnande av parallellundervisning bör som allmän regel gälla,

att i läroämnen samt i ämnena gymnastik och sång elevantalet i samavdelning

eller i manlig och kvinnlig avdelning i första årskursen under

vinterkurs, i första årskursen under sommarkurs och i fortsättningskurs

bör överstiga 40, därest mera omfattande parallellundervisning anordnas,

eller överstiga 25, därest parallellundervisning anordnas i mindre omfattning,

samt

att i ämnena hushållsgöromål, manlig eller kvinnlig slöjd eller vävning

i avdelning knuten till första eller andra årskurs eller till fortsättningskurs

elevantalet bör uppgå till lägst 16.

I det timtal, för vilket statsbidrag må utgå, skall enligt lärarlönesakkunnigas

förslag också få inräknas studiecirkelverksamhet, anordnad för

skolans elever under ledning av rektor eller lärare, med högst 10 studiecirkeltimmar

per vecka för varje skola. De sakkunniga ha åberopat, att

framställning om statsbidrag för studiecirkelverksamhet gjorts från folkhögskolehåll

och att de sakkunniga funnit denna studieform väl lämpad

att ingå som ett led i folkhögskolans arbete.

Enligt lärarlönesakkunnigas förslag skall det ankomma på skolöverstyrelsen

att såväl bestämma som utbetala statsbidrag till folkhögskolorna.

Om skolorna icke skola komma i sämre ställning än nu, böra enligt de sakkunnigas

mening förskott utgå med jämförelsevis höga belopp. Då huvudparten

av kostnaderna hänför sig till vinterkursérna, som infalla i början

av arbetsåret (den 1 oktober—den 30 september), ha de sakkunniga förordat,

att förskott skall utbetalas den 1 oktober, den 1 januari och den 1

april med sammanlagt 90 procent av det statsbidragsbelopp, som kan

beräknas komma att utgå till skolan under arbetsåret.

C. Yttranden.

Skolöverstyrelsen har med anledning av yrkanden från några folkhögskolor

förordat, att statsbidrag får utgå även för tredje årskurs av vinterkurs,

då särskilda skäl därtill föreligga, överstyrelsen har vidare anfört,

att de sakkunnigas förslag till statsbidragsgrundcr ej mött några principiella

invändningar i de infordrade utlåtandena. Beträffande vissa detaljer

hade emellertid invändningar rests. Sålunda hade ett par folkhögskolor

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr Hl.

yrkat, att för varje heltidstjänst i läroämnen borde beräknas 24 undervisningstimmar

i veckan under vinterkurs. överstyrelsen förordade 25

timmar. Beträffande statsbidrag till parallellundervisning har överstyrelsen

anfört:

I de infordrade utlåtandena har yrkats, att uppdelning i parallellavdelningar

skulle kunna ske icke blott på grund av elevernas förkunskaper och

antal utan även med hänsyn till deras studieintresse eller studieriktning.

Vid tilldelning av parallellanslag tar överstyrelsen redan nu viss hänsyn

härtill genom att medge sådant anslag i större utsträckning i vissa ämnen,

såsom språk, överstyrelsen förordar, att stadgande härom meddelas. Detta

bör givetvis gälla samtliga vinter-, sommar- och fortsättningskurser vid

folkhögskola.

Dessutom har yrkats, att lika förmånliga normer skulle gälla för sommarkurs

som för vinterkurs. överstyrelsen, som ansluter sig till denna uppfattning,

förordar, att 3 § f) andra stycket av förslaget till statsbidragskungörelse

blir generellt tillämpligt å samtliga årskurser av vinterkurs,

sommarkurs och fortsättningskurs. Därigenom blir det möjligt att anordna

parallellundervisning även vid den av överstyrelsen förordade tredje årskursen

av vinterkurs.

Statskontoret har erinrat om, att statsbidrag till högre kommunala skolor

utgår med 78 procent av lönekostnaderna och att samma procenttal

skall tillämpas i fråga om övningslärare vid icke-statliga skolor samt att

kommunernas tillskott till lärarlönerna inom folkskolan torde variera mellan

cirka 13 och 25 procent. Under sådana omständigheter syntes — även

med beaktande av folkhögskolornas begränsade ekonomiska möjligheter

— enligt statskontorets mening statsbidraget icke böra sättas högre än

85 procent.

Svenska landstingsförbundets styrelse har anfört, att då folkhögskolornas

huvudmän skulle få tillgodogöra sig erlagda hyror för lärarbostäder, någon

nämnvärd merbelastning av huvudmännen ej torde bli följden av förslaget

om statsbidrag med 90 procent av lärarlönekostnaderna. Styrelsen ansåge

sig därför kunna lämna sin anslutning till förslaget, även om det inflytande

staten betingat sig över skolorna egentligen motiverade, att lönerna helt

bestredes av statsmedel. Styrelsen har slutligen ifrågasatt, om den långt

drivna reglering, som sakkunnigförslaget innebure, vore påkallad.

D. Anslagsberäkningar.

Förslagsanslaget till Folkhögskolor: Understöd är för innevarande budgetår

uppfört med 3 500 000 kronor. Anslagsbelastningen under det sistförflutna

budgetåret utgjorde omkring 3 636 000 kronor.

Lärarlönesakkunniga ha med utgångspunkt i förhållandena under arbetsåret

1948/49 beräknat de sammanlagda lönekostnaderna vid folkhögskolorna

enligt de sakkunnigas förslag till 4 929 440 kronor och 90 procents

statsbidrag härå till 4 436 496 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

25

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1951/52 har skolöverstyrelsen föreslagit

höjning av anslaget till 4 500 000 kronor. Därvid har överstyrelsen

utgått från de sakkunnigas kostnadsberäkningar, varjämte överstyrelsen

räknat med en kostnadsökning av 50 000 kronor för två nya folkhögskolor.

E. Föredraganden.

I samband med att genomförande av den i fjol i princip beslutade löneregleringen

för folkhögskolans lärare föreslås, bör en omprövning av

statsbidragsgrunderna för denna skolform ske.

Enligt nuvarande statsunderstödsbestämmelser rörande folkhögskolorna

utgå bidragen dels i form av vissa grundanslag till kurserna, dels såsom

lönetillägg av olika slag till lärarna. Det sammanlagda bidragets storlek är

väsentligen beroende på kursernas antal och omfattning. Enligt lärarlönesakkunnigas

förslag skall statsunderstödet helt ställas i relation till löner

och arvoden åt lärarna. Härigenom vinnes framför allt, att antalet bidragsformer

nedbringas. Det föreslagna systemet nödvändiggör, att staten betingar

sig viss bestämmanderätt i fråga om undervisningens omfattning

och lärartjänsterna, såvitt avser den statsunderstödda delen av skolans

verksamhet. Enligt sakkunnigförslaget skall statsbidraget till lärarlönekostnadernas

bestridande utgöra 90 procent. De sakkunniga ha därmed

avsett, att skolornas bidrag, 10 procent, skulle proportionellt motsvara

deras nuvarande skyldighet att tillhandahålla lärare fri bostad eller ersättning

härför, vilken skyldighet bortfaller vid löneregleringen. Relationen

mellan nu utgående statsbidrag och skolornas bidrag till lärarlönekostnaderna

skulle alltså i huvudsak bibehållas. I den mån den föreslagna grunden

för beräkningen av statsbidragets storlek skulle komma att medföra

någon förskjutning av nämnda relation skulle denna enligt vad de sakkunniga

anfört i regel utfalla till skolornas förmån. Vid remissbehandlingen

av sakkunnigförslaget har Svenska landstingsförbundets styrelse

invänt, att den avsedda statskontrollen över undervisningen skulle beröva

skolorna den frihet, de nu i vissa avseenden äga i fråga om undervisningens

anordnande, varjämte statskontoret föreslagit något lägre statsbidragsprocent

än de sakkunniga.

Jag ansluter mig till de sakkunnigas förslag till statsbidragsgrunder.

Enligt det föreslagna statsbidragssystemet skall skolöverstyrelsen regelmässigt

i förväg bestämma omfattningen av den undervisning, för vilken

bidrag må utgå. För vinterkurs skall överstyrelsen sålunda bestämma antalet

veckor, antalet icke-ordinarie ämneslärärtjänster med full tjänstgöring

samt antalet timlärar- och övningslärartimmar. Härvid skall undervisningsskyldigheten

för ämneslärarpersonalen beräknas enligt vissa regler (för

rektor till 14—22 veckotimmar och för lärare med full tjänstgöring till 26

3 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 saml. Nr Hl.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

veckotimmar, med vissa höjningar då övningsämne ingår). För sommarkurs,

fortsättningskurs och folkbildningskurs skall överstyrelsen fastställa

antalet timmar för icke-ordinarie lärare, överstyrelsen skall i regel tillämpa

vissa bestämmelser om minimiantal elever i kvinnlig och manlig avdelning,

i första och andra årskurs samt i fortsättningskurs m. m. (till största delen

motsvarande nu gällande bestämmelser), varjämte vid medgivande till anordnande

av parallellavdelning vissa allmänna regler beträffande minimiantal

elever böra iakttagas. I ringa omfattning skall studiecirkelverksamhet

för skolans elever få ingå i det timtal, för vilket statsbidrag må utgå. Statsbidraget

skall utbetalas av skolöverstyrelsen i efterskott för arbetsår (den

1 oktober—den 30 september). Under löpande arbetsår skall emellertid

utbetalas förskott med 90 procent av det för arbetsåret beräknade statsbidraget.

I övrigt torde detaljerna i sakkunnigförslaget icke här behöva

beröras. Mot de sakkunnigas förslag härutinnan finner jag i huvudsak icke

anledning till erinran. Jag kan icke tillstyrka skolöverstyrelsens framställning

beträffande statsbidrag för tredje årskurs och för parallellavdelning,

inrättad med hänsyn till elevernas studieintresse eller studieriktning.

Vid bedömande av hur det ekonomiska ansvaret för folkhögskolornas

lärarpersonal skall fördelas mellan staten och skolorna bör också tagas

hänsyn till pensionskostnaderna. Skyldigheten att bidraga till bekostandet

av lärarnas pensionering är betungande för folkhögskolorna. Det synes

skäligt, att folkhögskolorna erhålla statsunderstöd även för bestridande

av de fortlöpande, huvudmannen åvilande avgifterna för pensionering av

lärarpersonalen. Jag föreslår därför, att huvudmansavgifterna skola inräknas

i de kostnader, å vilka statsbidrag med 90 procent skall utgå. Detta bör,

såvitt avser ämneslärare, gälla endast beträffande ordinarie tjänster och

av skolöverstyrelsen godtagna extra ordinarie tjänster. Ingår i övningslärartjänst

såväl statsbidragsberättigade som icke statsbidragsberättigade timmar,

bör statsbidrag utgå endast till den del av huvudmansavgiften, som

svarar mot den statsbidragsberättigade delen av lönen. Också statsbidraget

till huvudmansavgifterna bör utbetalas till skolorna, vilka själva böra ombesörja

inbetalningen av dessa avgifter till statens pensionsanstalt.

De föreslagna statsbidragsreglerna böra gälla från och med den 1 oktober

1951. För tiden dessförinnan räknar jag med oförändrade understödsgrunder.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga

bestämmelser rörande det nya statsbidragssystemet. Förslagsanslaget till

understöd åt folkhögskolor torde för nästa budgetår böra uppräknas till

4 500 000 kronor. Vid anslagsberäkningen har jag räknat med 12 procent

förhöjning av lönerna. Till bestridande av den merkostnad, som uppkommer

med hänsyn till den beslutade höjningen av det rörliga tillägget till 32

(33) procent, ha medel anvisats under tolfte huvudtiteln.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

27

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig förordade ändrade grunder för

statsunderstöd åt folkhögskolor,

b) till Folkhögskolor: Understöd för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 4 500 000 kronor.

6. Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings
m.

fl. anstalter.

Detta förslagsanslag är nu uppfört med 1 200 000 kronor. Medelsbehovet

för nästa budgetår påverkas av den från och med innevarande budgetår

genomförda löneregleringen för övningslärare. Denna har emellertid icke

avseende å undervisning i hushållsgöromål, som i särskild anstalt anordnas

av landsting, hushållningssällskap eller annan av Kungl. Maj:t för ändamålet

godkänd organisation, varför medel alltjämt böra beräknas under

detta anslag till dyrtidstillägg åt vissa vid dylika anstalter anställda lärarinnor

i hushållsgöromål. Medelsbehovet påverkas vidare av löneregleringarna

för lärare vid de statsunderstödda privatläroverken, fackskolan i Uppsala

och handarbetsseminarierna. I fortsättningen torde anslaget endast komma

att belastas med utgifter för dyrtidstillägg — förutom åt nyssnämnda

lärarinnor i hushållsgöromål — åt vissa lärare, som i samband med löneregleringar

icke underkastat sig de nya lönebestämmelserna. Det är vanskligt

att uppskatta medelsbehovet. Jag förordar, att anslaget uppföres med

i förslaget till riksstat preliminärt beräknat belopp eller 50 000 kronor. Jag

hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda

undervisnings- m. fl. anstalter för budgetåret 1951/52 anvisa

ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

Vad föredragande statsrådet sålunda under punkterna

1—6 hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

bifaller Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hans Löwbeer.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1951:312 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1951/52 till universiteten jämte i ämnet väckt motion. a1 i texten