Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av den vid förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) om varuskatt fogade varuförteckningen, m. m

1951-03-16 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:148, Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av den vid förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) om varuskatt fogade varuförteckningen, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

1

Nr 148.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående ändrad lydelse av den vid förordningen

den 25 maj 1941 (nr 251) om varuskatt fogade

varuförteckningen, m. m.; given Stockholms slott

den 16 mars 1951.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) förordning angående ändrad lydelse av den vid förordningen den 25

maj 1941 (nr 251) om varuskatt fogade varuförteckningen;

2) förordning angående ändring i förordningen den 30 juni 1943 (nr 477)

om skatt å vissa pälsvaror; samt

3) förordning angående ändrad lydelse av den vid förordningen den 5

mars 1948 (nr 85) om försäljningsskatt fogade varuförteckningen.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås vissa detaljändringar dels beträffande varuskatten

å choklad eller ersättningsmedel härför dels i fråga om skatten å vissa

pälsvaror såvitt angår bl. a. skattesatserna för inom riket beredda, lösa

pälsskinn dels ock beträffande försäljningsskatten för grammofoner, grammofonverk

och färdiga grammofonskivor. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 14S.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av den vid förordningen den

25 maj 1941 (nr 251) om varuskatt fogade varuförteckningen.

Härigenom förordnas, att den vid förordningen den 25 maj 1941 om varuskatt

fogade förteckningen över varor, för vilka varuskatt skall erläggas1,

skall erhålla den ändrade lydelse, som framgår av härvid fogad bilaga.

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 1951.

Bilaga.

Förteckning1 2

över

varor, för vilka varuskatt skall erläggas,

i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning

hänförliga till nedanstående statistiska nummer

Statistiskt

nr

V a r u s 1

a g

Skattesats,

procent av

beskattnings- värdet

ur 298—- 302

Choklad- och konfityrvaror, hänförliga till följan- de varugrupper:

choklad eller ersättningsmedel härför, med

eller utan tillsats av socker eller sötnings- medel;

lakritsvaror, med ■—- -— — eller essenser;

1 Senaste lydelse av förteckningen, se 1950: 574.

* I förteckningen föreslås ingen annan ändring i nu gällande lydelse än att före ordet »tillsats»

inskjutas orden »eller utan».

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

3

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 30 juni 1943

(nr 477) om skatt å vissa pälsvaror.

Härigenom förordnas, dels att 17 § förordningen den 30 juni 1943 om

skatt å vissa pälsvaror skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives,

dels att i förordningen skall, närmast efter 17 §, införas en ny paragraf

betecknad 18 § med nedan angiven lydelse dels ock att den vid förordningen

fogade förteckningen över pälsskinn, för vilka skatt skall erläggas

jämlikt 3 § 1 mom. i förordningen1, skall erhålla den ändrade lydelse, som

framgår av härvid fogad bilaga.

Gällande lydelse: Föreslagen lydelse:

17 §.

Kungl. Maj:t äger utfärda för till- Där inom riket beredda pälsskinn,

lämpningen av denna förordning er- för vilka skatt erlagts, använts för

forderliga föreskrifter. framställning av pälsverk eller arbe
ten

därav och dessa under vederbörlig

tullkontroll utförts ur riket, äger

Kungl. Maj:t medgiva tillverkaren av

varorna återbetalning med belopp

motsvarande den erlagda skatten.

18 §.

Kungl. Maj.t äger utfärda för tilllåmpningen

av denna förordning erforderliga

föreskrifter.

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 1951.

1 Senaste lydelse av förteckningen, se 1948: 68.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

Bilaga.

Förteckning''

över

pälsskinn, för vilka skatt skall erläggas jämlikt 3 § 1 mom. förordningen

om skatt å vissa pälsvaror,

i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning

upptagna under nr 678—681.

Varuslag

Skattesats

kr. per styck

Pälsskinn, beredda, lösa, av:

i

apa ..........................................

1: —

b jörn,

1

isbjörn ......................................

25: —

tvättbjörn (sjubb) ............................

1: 75 (1: 50)

annan ........................................

15: —

ekorrdjur,

murrnel ....................................

1:50

petschaniky ..................................

0: 30

andra, såsom burunduk, ekorre och susliki ......

0:35 (0:25)

får,

breitschwanz och persian ......................

5:- (6:-)

metis och sydvästpersian ......................

5; — (3: 50)

astrakan, bessarab, indiskt lamm, koweit, krim-

mer, s. k. salzfelle, schiraz och svensk karakul. .

1:50

annat får,

''

mindre skinn, intill 2 700 kvadratcentimeter, s. k.

»schmaschen» ............................

0:40

större skinn ................................

1:75 (1:25)

get,

killing och yemenkid ................

0:40

annan ........................................

1:75 (1:50)

gnagare — andra än ekorrd jur —

bäver och chinchilla, äkta ..............

15: —

sumpbäver (nutria) .........................

3:75 (3:50)

bisam,

nordlig ....................................

1-25 (1;—)

svdlig ....................................

1:— (0:60)

hare, kanin och viscacha (eldslandsbisam) ......

0:30 (0:40)

lämmel och marsvin ..........................

0:10

andra, såsom hamster ..........................

0:15

1 I förteckningen föreslås dels en uppdelning av varuslaget »utter, virginsk och annan» i två

grupper, dels ock ändring i fråga om vissa skattesatser. X fall där ändring föreslås i skattesatsen

har den gällande skattesatsen anmärkts inom parentes.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

5

Varuslag

Skattesats

kr. per styck

Uiraff ..........................................

h jortd jur,

älg ...........................................

antilop, gasell och rådjur ....................

andra, såsom hjort och ren ....................

hunddjur,

blå-, platina-, silver-, svart- och viträv samt s. k.

whiteface ..................................

annan räv ....................................

varg ........................................

andra, såsom hund, hyena och schakal ........

liåstdjur,

zebra ....................................... •

andra, såsom föl och häst ............

katt- och sibetdjur,

lejon, leopard och tiger ......................

jaguar, lodjur, puma och snöleopard ..........

gepard, ozelot och serval ....................

huskatt ........................................

andra, såsom leopardkatt, lokatt, ozelotkatt, serval
katt,

sibetkatt, tigerkatt och vildkatt ........

lamadjur, såsom guanaco och vikunja (vicuma)

mullvad ........................................

mårdd jur,

hav,sutter (kamtschatkabäver) ................

utter,

syd-, väst- och ostafrikansk (s. k. kap- eller kon
goutter)

..................................

annan, såsom virginsk ......................

sobel ........................................

fiskarmård (virginsk iller) och skogsmård ......

järv ..........................................

japansk mård och stenmård ..................

flodiller och mink (närts) ....................

sibirisk flodiller (kolinsky) ....................

stinkdjur (skunk),

nordamerikanska . . ........................

sydamerikanska ............................

andra, såsom grävling, hermelin, iller, vessla

(lasky), phami och pervitsky ................

nötkreatur ....................................

pungdjur,

känguru och vallaby .............. ..........

opossum,

australisk ..................................

nordamerikansk ............................

ringtail ....................................

sydamerikansk ..............................

20:

5

1

2

- (8:-)

-(2:-)

50

15: —

2; 75 (5: —)

25

15

7

0

50 (7:-)

50 (0:60)

1: 75 (1: 50)

1: —

0:10

300:

3

9

50

22

15

9

9

2

(11:-)

(11:-)

(15:-)

(7:-)

(5:-)

0:75

0: 40

1:50

2:50

2: —

1:50

0: 75

0: 60

0: 35

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

Varuslag

Skattesats

kr. per styck

pungråtta ....................................

0: 20

andra, såsom vombat ..........................

0: 75

såldjur,

sjöbjörn (äkta säl) ..........................

15: —

andra (inbegripet blueback och whitecoat) ......

5: — (4:-)

vildsvin ........................................

3: —

s. k pannor, lösa, av hästdjur och nötkreatur......

0:05 (0:10)

s. k. ben, lösa, av hästdjur, nötkreatur, ren och älg

0: 05

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

7

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av den vid förordningen den

5 mars 1948 (nr 85) om försäljningsskatt fogade varuförteckningen.

Härigenom förordnas, att den vid förordningen den 5 mars 1948 om försäljningsskatt

fogade förteckningen över varor, för vilka försäljningsskatt

skall erläggas1, skall erhålla den ändrade lydelse, som framgår av härvid

fogad bilaga.

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 1951.

1 Senaste lydelse av förteckningen, se 1949: 100.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

Gällande lydelse:

Förteckning

över

varor, för vilka försäljningsskatt skall erläggas,

i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning''

upptagna under nedanstående statistiska nummer.

Statistiskt

nr

Varuslag

Skattesats

Särskild

skatte- sats för

vissa va- ror vid

import,

kronor

för

100 kg

Minimiskatt (i kronor)

per kalenderår för

registrerad säljare

med skattepliktig

försäljning

pro- cent

av be- skatt- nings- värdet

kro-

nor

för

varu-

enhet

.av enbart

egen till- verkning

eljest

ur 1885: 2

Grammofonverk, ingåendt

—

radiogrammofoner.........

20

ur 1992:1

Grammofoner och grammofon-

1200

3 600

verk................

20

1992: 2

,

1

Färdiga grammofonskivor....

1

i

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

9

Bilaga.

Föreslagen lydelse:

Förteckning

över

varor, för vilka försäljningsskatt skall erläggas,

i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning

upptagna under nedanstående statistiska nummer.

Skattesats

Särskild

skatte- sats för

vissa va- ror vid

import,

kronor

för

100 kg

Minimiskatt (i kronor)

per kalenderår för

registrerad säljare

med skattepliktig

försäljning

Statistiskt

nr

Varuslag

pro- cent

av be- skatt- nings- värdet

kro-

nor

för

varu-

enhet

av enbart

egen till- verkning

eljest

ur 1885:2

Grammofonverk, ingående i

radiogrammofoner.........

20

ur 1815: 2

ur 1889: 7

ur 1992:1

Grammofoner och grammofon- verk, med undantag för hölje

utgörande möbel eller scha- tull; för grammofonverk av- sedda elektriska motorer och

elektriska ljuddosor (pick-ups)

med eller utan tonarm.....

20

, 1200

3 600

1992: 2

Färdiga grammofonskivor, ej

hän för lig a till nr 1992:

med högst 8 minuters spel- tid per skivsida..........

andra..................

1

3

1

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16 mars

1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman,

Hammarskjöld .

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler fråga om vissa

ändringar i beskattningen av chokladvaror m. m. samt anför därvid följande.

Inledning.

I en den 1 februari 1951 dagtecknad, till Kungl. Maj:t ställd skrivelse

har kontrollstyrelsen framlagt förslag till vissa detaljändringar dels i förordningen

om varuskatt, nämligen såvitt angår beskattningen av choklad

och ersättningsmedel därför, dels i förordningen om skatt å vissa pälsvaror

beträffande bl. a. skattesatserna för inom riket beredda skattepliktiga skinn

dels ock i förordningen om försäljningsskatt i fråga om grammofoner, grammofonverk

och färdiga grammofonskivor.

över nämnda skrivelse har infordrat utlåtande avgivits av generaltullstyrelsen

den 2 mars 1951.

Vidare har Sveriges konditor-förening inkommit med en den 19 februari

1951 dagtecknad skrift i anledning av kontrollstyrelsens förslag till ändring

i förordningen om varuskatt.

Sedermera har kontrollstyrelsen till finansdepartementet inkommit med

två den 2 och den 3 mars 1951 dagtecknade promemorior med förslag till ytterligare

ändringar i förordningen om skatt å vissa pälsvaror respektive

förordningen om försäljningsskatt.

Ändring beträffande förordningen om varuskatt.

Enligt den vid förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) om varuskatt fogade

förteckningen över varor, för vilka varuskatt skall erläggas, skall

sådan skatt erläggas bl. a. för choklad eller ersättningsmedel härför med

tillsats av socker eller sötningsmedel, i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning

hänförliga till statistiskt nummer 298. För osötad choklad

eller osötat ersättningsmedel för choklad föreligger däremot icke skatteplikt.

Kontrollstyrelsen har i sin skrivelse den 1 februari 1951 uppgivit, att

osötad choklad eller osötat ersättningsmedel härför hade dittills försålts

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

11

endast i mindre utsträckning såsom råvaror för bl. a. konditoribranschen.

Försäljningen därav kunde emellertid förväntas komma att öka avsevärt,

enär vissa tillverkare av blockchoklad numera börjat saluhålla för blandning

med dylik osötad choklad avsedd sockerglasyr eller för samma ändamål

avsedd blockchoklad med avsevärt högre halt av socker eller sötningsmedel

än normalt. Blandningen av osötad choklad med sötad sådan vara

eller sockerglasyr vore relativt enkel och kunde utföras utan särskild maskinell

utrustning. Enär skatten å chokladvaror numera utginge efter en

skattesats av 80 procent å varupriset vid försäljning till detaljhandlare och

detta pris för blockchoklad för närvarande utgjorde omkring 5 kronor för

kilogram, uppginge skatten till omkring 4 kronor för kilogram. Vid tilllämpning

av nu beskrivna blandningsförfarande, varigenom normalsötad

blockchoklad erhölles, kunde exempelvis en konditor helt undgå skatt för

choklad, som i hans rörelse användes för tillverkning av bakverk, eller i

varje fall väsentligen nedbringa skattekostnaden. Den blandning efter nedsmältning

av varorna, som köparna hade att verkställa för framställning

av normalsötad choklad, syntes i vissa fall kunna betraktas såsom skattepliktig

tillverkning enligt varuskatteförordningen. Det skulle emellertid

bliva förenat med avsevärda svårigheter att effektivt kontrollera sådan tillverkning,

särskilt som antalet konditorer och bagare, som kunde antagas

komma att tillämpa dylikt blandningsförfarande, uppginge till flera tusen.

Av dessa syntes flertalet tidigare icke vara hos styrelsen registrerade såsom

tillverkare och ej heller äga kännedom om skattskyldigheten för angivna

tillverkning samt därmed ofta förknippad skyldighet att erlägga minimiskatt.

På grund av vad sålunda anförts syntes erforderligt, att beskattningen

av choklad eller ersättningsmedel härför utvidgades att omfatta jämväl

sådana varor utan tillsats av socker eller sötningsmedel.

Generaltullstyrelsen har i sitt remissutlåtande anfört, att ur tullteknisk

synpunkt icke något vore att erinra mot kontrollstyrelsens ifrågavarande

förslag.

I sin förut nämnda skrift har Sveriges konditor-förening uttalat, att

föreningen vore införstådd med att de av kontrollstyrelsen behandlade kontrollsvårigheterna

kunde på visst sätt motivera den nu föreslagna skatteskärpningen.

För konditoryrket betydde emellertid ändringen, att ytterligare

en av branschens viktigare råvaror belädes med 80-procentig varuskatt

och därigenom bleve åsatt ett i det närmaste dubbelt så högt pris

som för närvarande. Osockrad choklad användes i konditorierna för smaksättning

av glasyrer och på många andra liknande sätt. Konditoryrkets ekonomiska

bärighet vore numera så dålig att föreningen hemställde, att kontrollstyrelsen

anbefalldes att söka finna ett annat sätt att komma till rätta

med de påtalade kontrollsvårigheterna.

Departementschefen. Enligt gällande bestämmelser skall varuskatt utgå för

choklad eller ersättningsmedel härför endast i de fall då i varan förekommer

tillsats av socker eller sötningsmedel.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

Kontrollstyrelsen har upplyst, att vissa tillverkare av blockchoklad -— i

stället för att såsom hittills leverera normalsötad blockchoklad — börjat

tillhandahålla dels osötad choklad och dels en särskild sockerglasyr eller

blockchoklad med avsevärt högre halt av socker eller sötningsmedel än normalt,

avsedd att blandas med den osötade chokladen; och styrelsen har

framhållit att genom ett dylikt förfarande kunde exempelvis en konditor

helt undgå skatt för choklad, som i hans rörelse användes för tillverkning

av bakverk, eller i varje fall väsentligt nedbringa skattekostnaden.

Kontrollstyrelsen anser att ett förfarande som går ut på att blanda osötad

choklad med sötad sådan vara eller sockerglasyr i vissa fall kan betraktas

såsom skattepliktig tillverkning enligt 1 § andra stycket förordningen

om varuskatt. Med hänsyn främst till svårigheterna att kontrollera eu

tillverkning av nu angivet slag torde det emellertid vara lämpligt att vidtaga

den ändringen i förordningen om varuskatt, att skattskyldighet stadgas

beträffande choklad eller ersättningsmedel härför oavsett om socker

eller ''sötningsmedel förekommer i .sådan vara eller icke. Jag förordar därför,

att det av kontrollstyrelsen framlagda ändringsförslaget genomföres.

Ändringar i förordningen om skatt å vissa pälsvaror.

Enligt 3 § 1 mom. förordningen den 30 juni 1943 (nr 477) om skatt å

vissa pälsvaror skall för inom riket beredda skinn utgå skatt med det belopp

för varje skinn, som angives i en vid förordningen fogad förteckning.

De enligt förteckningen nu gällande skattesatserna äro upptagna i förordningen

den 27 februari 1948, nr 68, vilken trädde i kraft den 1 mars 1948.''

I 3 § 2 mom. i 1943 års förordning stadgas att skatten för importerade beredda

pälsskinn utgår med 20 procent av tullvärdet med tillägg av själva

tullen, dock att beträffande beredda lösa skinn av räv skatten skall utgå

med minst det belopp som enligt 3 § 1 mom. utgår vid beredning inom riket.

Vidare må nämnas att enligt 6 § i 1943 års förordning skall beredare av

pälsskinn i deklaration, som skall insändas till kontrollstyrelsen efter varje

kalenderkvartals utgång, angiva antalet av honom beredda skattepliktiga

skinn av varje slag, som under kalenderkvartalet utlämnats från beredningsstället

eller av beredaren tagits i anspråk för vidare bearbetning. Härvid må

avdrag göras bland annat för skinn, som enligt bevis av tullmyndighet utförts

ur riket eller till svensk frihamn. Denna avdragsrätt medför, att skatt

icke åvilar inom landet beredda pälsskinn, som försäljas på världsmarknaden.

I fall där dylika skinn inom landet användas för framställning för export

av pälsverk, såsom pälsar och mössor, kan enligt nu gällande beskattningsregler

erlagd beredningsskatt icke restitucras. Pälsvaruskatt, som erlagts

vid införsel till riket av beredda lösa pälsskinn kan däremot restitueras,

bland annat i fall då vederbörande pälsvarufabrikant enligt förordningen

den 4 oktober 1929 (nr 307) angående tullrestitution hos tullverket anmäler,

att han önskar komma i åtnjutande av tull- och skatterestitution vid

utförsel av färdiga pälsvaror, i vilka de skattebelagda skinnen ingå.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

13

Kontrollstijrelsen har i sin skrivelse den 1 februari 1951 anfört, att de

styckeskattesatser, som angivits i den vid förordningen om skatt å vissa

pälsvaror fogade förteckningen, hade fastställts med beräkning av en skattebelastning

å omkring 15 procent av värdet å beredda skinn. Under tiden

efter fastställandet av nu gällande skattesatser och särskilt under år 1950

hade priserna å vissa ur skattesynpunkt betydelsefulla skinnslag stigit tämligen

kraftigt, medan prissänkning inträtt å vissa andra skinnslag såsom

skinn av kanin och rödräv. På grund härav syntes skattesatserna för de berörda

skinnen böra jämkas till sådana belopp att skattebelastningen för

varje skinnslag närmast motsvarade 15 procent av för närvarande noterade

priser på skinn av genomsnittskvalitet.

Vid sin förenämnda skrivelse har kontrollstyrelsen fogat förslag till nya

skattesatser för skinn av olika slag; och har styrelsen upplyst, att förslaget

upprättats efter visst samråd med representanter för beredarna.

Härefter har kontrollstyrelsen i sin promemoria den 2 mars 1951 — under

erinran att enligt styrelsens förslag den 1 februari 1951 skattesatsen

för skinn av utter (virginsk och annan) skulle sänkas från 11 till 9 kronor

per styck — anfört följande.

Från såväl beredare av pälsskinn som från pälsvarugrossister ha sedermera

till kontrollstyrelsen inkommit framställningar därom, att under särskild

rubrik med lägre skattesats måtte intagas afrikansk utter, även kallad

kongoutter. I framställningarna har bl. a. framhållits, att detta skinnslag

är av väsentligt lägre kvalitet och dessutom som regel av mindre storlek

än skinn av exempelvis svensk och virginsk utter, varför priserna för detsamma

äro relativt låga. Ett inköpspris av 15 shilling — d. v. s. omkring

11 kronor — har angivits. Enligt vad kontrollstyrelsen under hand inhämtat

från olika branschhåll, betalas för ifrågavarande skinnslag i genomsnitt

cirka 20 kronor. Av senaste från generaltullstyrelsen inkomna rapport

beträffande införsel av pälsverk under december månad 1950 framgår,

att ett pris av 15 kronor betalats. Som jämförelse torde böra nämnas,

att genomsnittspriset för .svensk och virginsk utter enligt uppgift är cirka

100 kronor.

Enligt vad som vidare inhämtats äro ifrågavarande afrikanska skinn betydligt

korthårigare än t. ex. skinn av svensk utter. Härigenom och på

grund av lädrets styvhet möta vissa svårigheter vid förädlingen. Då skinnen

med anledning härav icke varit särskilt begärliga å den svenska marknaden,

har import ägt rum endast i begränsad omfattning, varvid de beredda

skinnen huvudsakligen kommit till användning som besats i kappor.

Dock synes man på senare tid ha sökt introducera skinnet på den svenska

marknaden i förhoppning om, att det på grund av sitt jämförelsevis låga

pris skulle finna ökad användning för pälskonfektionen.

Då den av kontrollstyrelsen föreslagna skattesatsen av 9 kronor i förevarande

fall icke ansetts stå i rimlig proportion till skinnvärdet, har i den

från beredarhåll ingivna framställningen föreslagits eu skattesats av högst

2 kronor 50 öre.

Enligt vad som under hand inhämtats, är benämningen »kongoutter»

icke en zoologisk benämning utan en handclsvarubeteckning, som kommer

till användning bl. a. vid internationella pälsskinnsauklioner. Ifrågavarande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

skinn torde vanligen komma från Kongo men benämningen synes stundom

användas även beträffande utter av samma kvalitet från vissa andra delar

av Afrika. Enligt från skilda håll inhämtade uppgifter torde de från Syd-,

Väst- och Östafrika kommande utterskinnen i stort sett vara av samma

kvalitet. Den zoologiska beteckningen skulle vara »kaputter». Från Nordafrika

komma däremot utter skinn, vilkas kvalitet närmast kan jämföras

med exempelvis .skinn av svensk eller rysk utter. — Även i vissa andra

delar av världen, såsom i Sydamerika och Persien, finnes utter, som ej väsentligt

skiljer sig från kongouttern. Dock förekommer i dessa trakter i

viss utsträckning utter även av högre kvalitet, varför det torde vara förenat

med vissa risker att införa en lägre skattesats även beträffande de härifrån

kommande skinnen.

Skäl synas dock tala för, att en särskild rubrik för dessa skinn intages

i den vid pälsvaruskatteförordningen fogade varuförteckningen och att

skattesatsen för ifrågavarande .skinn av lägre kvalitet sättes till förslagsvis

3 kronor.

I fråga om rätten att återfå skatten för inom landet beredda pälsskinn,

som ingå i exporterade pälsvaror, har kontrollstyrelsen i sin skrivelse den 1

februari 1951 anfört följande.

Från branschens sida har till kontrollstyrelsen framförts önskemål om

att möjlighet till skatterestitution måtte beredas även beträffande inom

landet beredda pälsskinn, som ingå i exporterade pälsvaror. Enligt under

hand lämnade uppgifter ha exportaffärer med färdiga pälsverk under senare

tid i viss omfattning kunnat avslutas. Till följd av att goda priser

kunnat utvinnas, har skattekostnaden hittills icke verkat hindrande, men

densamma synes enligt lämnade upplysningar framdeles kunna få sådan

verkan.

Kontrollstyrelsen har på grund härav låtit verkställa undersökning angående

möjligheterna ur kontrollsynpunkt att tillmötesgå de framställda

önskemålen. Det har därvid befunnits, att en skatteåterbäring i nu avsedda

fall måste bli förenad med vissa kontroll,svårigheter. Då fortlöpande kontroll

hos tillverkare av pälsverk, avsedda för export, bland annat av kostnadsskäl

icke torde kunna ifrågakomma, måste kontrollen knytas till bokföringsmässig

granskning med stickprov.svis företagen besiktning av färdiga

pälsverk. Med hänsyn till att skatten, såvitt fråga är om inom riket

beredda skinn, utgår såsom styckeskatt med visst belopp för varje skinn,

måste skinnåtgången för varje färdigt pälsverk kunna fastställas. Vidare

måste tillses, att .skatteåterbäring icke lämnas efter andra skattesatser än

dem, efter vilka tillverkaren haft att erlägga skatt vid inköp av de skinn,

som ingå i exportvara. Såvitt nu kan bedömas torde dock dessa kontrollsvårigheter

nöjaktigt kunna bemästras, därest nu avsedda pälsvarufabrikanter

av kontrollstyrelsen åläggas hålla särskild redovisning över tillverkning

och försäljning för export.

Kontrollstyrelsen anser sålunda, att möjlighet till skatteåterbäring bör

beredas pälsvarutillverkare i nu avsedda fall. Detta synes kunna genomföras

på så sätt att i förordningen om pälsvaruskatt intages bestämmelse av innebörd,

att Kungl. Maj :t erhåller rätt medgiva befrielse från eller återbäring

av pälsvaruskatt. Styrelsen får erinra, att tillverkare av produkter innehållande

matolja, med stöd av 9 § andra stycket förordningen den 7 juni

1935 (nr 259) om accis å margarin och vissa andra fettvaror, av Kungl.

Maj :t regelmässigt medgives återbäring av erlagd accis för dylik olja, ingå
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

15

ende i exporterade produkter. Detta system för återbäring av accis vid export,

vilket motsvarar den nu tilltänkta anordningen beträffande pälsvaror,

har tillämpats de senaste två åren och har visat sig fungera tillfredsställande.

Generaltullstyrelsen har i sitt remissutlåtande över kontrollstyrelsens

skrivelse den 1 februari 1951 anfört att då förslaget till ändringar i förordningen

om skatt å vissa pälsvaror berörde endast den inhemska beskattningen,

förslaget icke gåve anledning till yttrande från styrelsens sida.

Departementschefen. 1 fråga om de enligt förordningen om skatt å vissa

pälsvaror gällande skattesatserna för inom riket beredda skinn — vilka

fastställts till visst belopp per skinn — har i olika sammanhang uttalats

(jfr prop. nr 10/1948 s. 57), att dessa skattesatser borde tid efter annan

göras till föremål för översyn, varvid nya skattesatser borde fastställas med

beaktande av de vid tidpunkten för översynen gällande skinnpriserna.

Nu gällande skattesatser för inom riket beredda skinn ha fastställts vid

1948 års riksdag.

Då — såsom kontrollstyrelsen framhållit — under tiden därefter priserna

å vissa skinnslag stigit tämligen kraftigt medan prissänkning inträtt

å vissa andra skinnslag, torde skattesatserna i dylika fall böra jämkas till

sådana belopp att skattebelastningen för varje skinnslag i genomsnitt kommer

att motsvara 15 procent av nu noterade skinnpriser.

Det av kontrollstyrelsen nu framlagda förslaget till ändringar i ett flertal

skattesatser har upprättats med beaktande av nyssnämnda synpunkt. Med

hänsyn härtill och då kontrollstyrelsens förslag tillkommit efter visst samråd

med representanter för vederbörande bransch förordar jag att förslaget

i fråga genomföres. Härvid bör jämväl den av kontrollstyrelsen förordade

uppdelningen beträffande beskattningen av utterskinn komma till stånd.

Kontrollstyrelsen har vidare föreslagit, att möjlighet skulle tillskapas för

pälsvarutillverkare att erhålla skatterestitution i sådana fall då i exporterade

pälsvaror ingå inom riket beredda pälsskinn som härstädes beskattats.

Styrelsen har härvid särskilt erinrat om att en motsvarande restitutionsrätt

föreligger med avseende å fettvaror, för vilka erlagts accis enligt förordningen

den 7 juni 1935 (nr 259) om accis å margarin och vissa andra

fettvaror.

Mot ett införande av rätt till restitution av erlagd pälsvaruskatt i enlighet

med vad kontrollstyrelsen föreslagit torde några principiella invändningar

icke kunna göras. De kontrollsvårigheter, som uppkomma därest förslaget

kommer till stånd, synas icke vara större än att de relativt lätt kunna bemästras.

Jag tillstyrker därför, att en restitutionsrätt av nu angivet slag

införes.

Denna nya bestämmelse synes lämpligen böra upptagas i 17 § samtidigt

som nu gällande stadgande i samma paragraf flyttas till en ny paragraf,

18 §. I 17 § i dess nya lydelse torde böra angivas att där inom riket beredda

pälsskinn, för vilka skatt erlagts, använts för framställning av pälsverk

eller arbeten därav och dessa under vederbörlig tullkontroll utförts ur riket,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

Kungl. Maj :t äger medgiva tillverkaren av varorna återbetalning med belopp

motsvarande den erlagda skatten.

Såsom kontrollstyrelsen framhållit bör återbetalning av pälsvaruskatt

medgivas endast under förutsättning att vederbörande pälsvarufabrikant

håller särskild redovisning över sin tillverkning och försäljning för export.

Ändringar beträffande förordningen om försäljningsskatt.

Enligt 1 § förordningen den 5 mars 1948 (nr 85) om försäljningsskatt

skall för vara, som är upptagen i en vid förordningen fogad förteckning,

erläggas försäljningsskatt, där varan yrkesmässigt försäljes inom riket eller

varan hit införes. I nämnda förteckning angives att försäljningsskatt utgår

för bl. a. dels grammofonverk, ingående i radiogrammofoner (ur stat.

nr 1885:2) samt grammofoner och grammofonverk (ur stat. nr 1992:1)

med 20 procent av beskattningsvärdet dels ock färdiga grammofonskivor

(stat. nr 1992: 2) med en krona per styck.

Kontrollstyrelsen har i nu förevarande avseende föreslagit vissa jämkningar

i fråga om beskattningen av dels grammofonskivor och dels grammofoner

och grammofonverk.

Beträffande beskattningen av grammofonskivor har kontrollstyrelsen

i sin skrivelse den 1 februari 1951 anfört följande.

För färdiga grammofonskivor utgår försäljningsskatt med ett belopp av

en krona för skiva, oberoende av skivans storlek. Därest hänsyn skulle tagas

till speltiderna för nu i handeln förekommande grammofonskivor — per

skivsida omkring 21/2 minuter för skiva med 25 cm diameter och omkring

4 minuter för skiva med 30 cm diameter —- skulle skattesatserna vara differentierade

till exempelvis 75 öre för de mindre och en krona 25 öre för de

större skivorna. Sålunda differentierade skattesatser förordades ock av 1946

års yarubeskattningskommitté i dess betänkande med förslag till bl. a. förordning

om försäljningsskatt. Departementschefen ansåg sig dock (prop. nr

10 till 1948 års riksdag, s. 78) böra förorda, att skatten uttoges med ett enhetligt

belopp av en krona per skiva. Den enhetliga skattesatsen förordades

i syfte att vinna största möjliga förenkling i fråga om debiterings- och kontrollarbetet

och med hänsyn till den skattelättnad, som därigenom skulle

ernås beträffande större grammofonskivor med deras i allmänhet värdefullare

musikinnehåll.

I marknaden saluförda grammofonskivor äro vanligen avsedda att avspelas

med en hastighet av 78 varv per minut. En lägre hastighet, vilken

skulle varit önskvärd bl. a. för att utsträcka speltiden per skiva, har icke

varit tekniskt möjlig på grund av den hitintills använda skivmassans egenskaper.

Genom utnyttjande såsom skivmassa av vissa plastmassor har en

finare och bättre ingravering av ljudspåren emellertid möjliggjorts, varigenom

hastigheten kunnat nedbringas väsentligt. Plastmassans egenskaper

ha tillika medgivit användande av mera tättliggande spår. På grund av dessa

förhållanden har det blivit möjligt dels att framställa skivor med mindre

diameter än nu gängse men med samma speltid, dels ock att å skivor av

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. HIaj:ts proposition nr 148.

17

hittillsvarande storlek göra inspelningar av upp till 25—30 minuters längd

per skivsida. Tillverkning av dylika skivor i större skala har sedan några

år tillbaka bedrivits i utlandet, framför allt i iVmerika, därvid tillverkningen

hitintills inriktats på skivor avsedda att avspelas med varvtal av dels 33’/3

och dels 45 per minut. På nu angivet sätt tillverkade skivor med en speltid

överstigande den tidigare vanliga saluhållas under benämningen långspelande

skivor.

De nya skivorna kunna icke avspelas på grammofoner av hittills gängse

typ, enär utväxlingsanordningen i dessa normalt icke medger de låga varvtal,

varom här är fråga. Vidare erfordras för avspelningen av dessa skivor en

pick-up av ispeciell konstruktion. Enligt vad kontrollstyrelsen erfarit har

under senare tid på den svenska marknaden försålts ett icke obetydligt antal

skivspelare med utväxlingsanordning för nu aktuella hastigheter. På sistone

ha även skivor av den nya typen börjat saluföras i Sverige.

Under hänvisning härtill har kontrollstyrelsen uttalat, att en differentiering

borde ske av skattesatsen för färdiga grammofonskivor. Efter övervägande

av olika alternativ hade styrelsen i avvaktan på vidare erfarenheter

beträffande den tekniska utvecklingen på ifrågavarande område ansett sig

böra med bibehållande av styckebeskattning föreslå en differentiering av

skattesatsen till 1 krona för skiva med en speltid av högst 6 minuter och 3

kronor för skiva med längre speltid än nu sagts. Härigenom skulle ingen ändring

inträda i fråga om beskattningen av 78-varvsskivor. Samma skattesats

som för dessa skulle även komma att gälla för sådana skivor av nyare typ,

vilkas speltid vore av ungefär samma längd som äldre skivors. Tidsgränsen

å 6 minuter hade föreslagits med hänsyn till att samma gräns enligt vad

styrelsen erfarit tillämpades på auktorrättens område i fråga om tillstånd

till mångfaldigande på grammofonskiva av s. k. skyddad musik samt avgiften

härför. På grund av här föreliggande förhållanden komme långspelande

skivor icke till användning för kortare inspelningar än 10—12 minuter

per skivsida eller 2V2—4 gånger så lång speltid som nu gängse. I regel syntes

speltider mellan 15 och 25 minuter bli aktuella. En ytterligare differentiering

av skattesatsen hade styrelsen emellertid icke för närvarande ansett

sig böra förorda. Styrelsen komme att med uppmärksamhet följa utvecklingen

och avsåge att, så snart anledning till ändring i nu förordade skattesatser

förelåge, inkomma med de förslag till ändringar, som därvid kunde

bli påkallade.

Gencraltullstijrelsen har i sitt remissutlåtande förklarat sig icke ha något

att i princip erinra mot förslaget att skattesatsen för grammofonskivor med

längre speltid än 6 minuter per skivsida ökades till 3 kronor för varuenhet.

Härefter har kontrollstyrelsen i sin promemoria den 3 mars 1951 anfört.

Elektriska aktiebolaget Siemens, Stockholm, har till kontrollstyrelsen inkommit

med en den 16 februari 1951 dagtecknad skrift, i vilken framhålles,

att bolaget försäljer en typ av grammofonskivor med en diameter av 30

centimeter, avsedd att avspelas med den hittills gängse hastigheten av 78

varv per minut och med en speltid av cirka 8 minuter per skivsida. Reper2

Bihang till riksdagens protokoll 1951. i samt. Nr 148.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

toaren på ifrågavarande skivor omfattar endast klassisk musik. Enligt bolagets

förmenande vore det icke rimligt, att dessa skivor i skattehänseende

skulle jämställas med sådana långspelande skivor, som ha en speltid av

omkring 25 minuter per skivsida. Bolaget hemställer därför om sådan ändring

i kontrollstyrelsens förslag, att skatten uttages i relation till de olika

skivtypernas speltid. Därest likväl det framlagda förslaget om allenast tvenne

skattesatser av praktiska skäl skulle vidhållas av kontrollstyrelsen, vore

det mera rättvist, att skivor avsedda att avspelas med en hastighet av 78

varv per minut och med en maximal speltid av 10 minuter hänfördes till den

grupp, för vilken skattesatsen angivits till 1 krona för skiva.

Från bolaget har vidare under hand inhämtats följande. De i skriften berörda

skivorna importeras i färdigt skick från Tyskland. Till utseendet skilja

de sig icke märkbart från vanliga 30-centimeters skivor. De äro sålunda

tillverkade av schellackmassa och avspelas med hittills gängse typ av pickup.

Att speltiden det oaktat kunnat förlängas beror på att en ny teknik med

variabel spårvidd kommer till användning, varigenom utrymmet på skivan

bättre utnyttjas. För närvarande föreligger ett femtiotal inspelningar, men

antalet torde komma att stiga avsevärt, sedan avtal nyligen träffats med vederbörande

organisationer för tillvaratagande av auktorsrätten om tillstånd

att inspela även s. k. skyddad musik på skivor av denna typ. Speltiden för

nu föreliggande skivor varierar mellan 5 och 8 minuter per skivsida. I fråga

om verk, som upptaga två eller flera skivsidor, förekomma i vissa fall speltider

både under och över 6 minuter. Speltider över 8 minuter förekomma

för närvarande icke å dessa skivor och anses sannolikt ej heller komma

i fråga.

Skatten å färdiga grammofonskivor torde av kontrolltekniska skäl icke

böra sättas i direkt relation till speltidens längd. Däremot synes det vara

lämpligt och praktiskt genomförbart att genom höjning av den tidsgräns i

fråga om speltiden av högst 6 minuter, som av kontrollstyrelsen föreslagits,

ernå att de i bolagets skrift berörda skivorna samtliga bleve hänförliga till

den lägre skatteklassen. Starka skäl tala också för att ifrågavarande skivor,

även om speltiden med en eller annan minut överstiger 6 minuter, icke bliva

beskattade efter annan skattesats än som skulle gälla för övriga 30-centimeters

skivor av schellackmassa, avsedda att avspelas med en hastighet av 78

varv per minut. På grund härav och under hänvisning till vad i övrigt anförts

föreslås, med ändring av vad i kontrollstyrelsens skrivelse den 1 februari

1951 föreslagits, att gränsen mellan beskattning efter 1 krona och efter

3 kronor för skiva fastställes till 8 minuters speltid per skivsida.

Vad härefter angår frågan om ändrade bestämmelser rörande försäljningsskatt

för grammofoner och g r a in m o f o n v e r k har kontxollstyrelsen

i dessa hänseenden anfört följande i sin skrivelse den 1 februari

1951.

Före försäljningsskattens införande utgick skärpt omsättningsskatt för

bl. a. radiogrammofoner (ur stat. nr 1885: 2). Förändringen av det skattepliktiga

varuområdet i vad avser radiogrammofoner vid omsättningsskattens

omvandling till försäljningsskatt sammanhängde med att försäljningen

av kompletta radiogrammofoner praktiskt taget hade upphört efter införandet

av den skärpta omsättningsskatten å radiogrammofoner. I stället såldes

som regel grammofonverket för sig samt radioapparaten och möbeln i övrigt

för sig, varigenom en skattelättnad ernåddes, enär vid ett dylikt försäljningssätt

endast grammofonverket skulle beskattas efter den högre skattesatsen

av 20 procent. Under senare tid har förmärkts en tendens att i allt

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj :ts proposition nr 148.

19

större utsträckning vid försäljning av sådana grammofoner och grammofonverk

— ofta för anslutning till vanlig radioapparat — där ytterhöljet kan

betraktas såsom möbel, leverera höljet för sig, varvid detta icke påföres

skatt. Skäl synas fördenskull föreligga att vidtaga sådan jämkning i den till

försäljningsskatteförordningen fogade varuförteckningen, alt i fråga om

grammofoner och grammofonverk med hölje, utgörande möbel eller schatull,

dylikt hölje undantages från beskattning i likhet med vad som nu är

fallet beträffande radiogrammofoner.

Vissa svårigheter ha slutligen förelegat i fråga om avgränsningen av beskattningsområdet

beträffande grammofonverk, särskilt där dessa tillhandahållits

i icke fullt färdigt skick. Svårigheterna synas emellertid till största

delen kunna undanröjas genom att under beskattning indraga jämväl för

grammofonverk avsedda elektriska motorer och elektriska ljuddosor

(pick-ups).

Generaltullstyrelsen har i sitt remissutlåtande anfört, att ett genomförande

av förslaget i fråga om grammofoner och grammofonverk, inmonterade i

hölje utgörande möbel eller schatull, skulle medföra att värdet finge uppdelas

på höljet och varan i övrigt. Vid införsel till riket av grammofoner

och grammofonverk i hölje vore i regel endast värdet av varan i dess helhet

angivet å fakturan. Erforderlig uppdelning av värdet kunde därför antagas

bliva förenad med vissa svårigheter och stundom giva anledning till

tvister mellan tullverket och varuhavaren. Som emellertid grammofoner och

grammofonverk nästan uteslutande infördes av hos kontrollstyrelsen registrerad

säljare eller för sådan säljares räkning och skatten i dylikt fall

icke uppbures av tullverket, funne generaltullstyrelsen nämnda förhållande

icke utgöra hinder mot ett genomförande av förslaget. Vad beträffar till

riket särskilt inkommande elektriska motorer syntes det i vissa fall icke

bliva möjligt att med ledning av elektriska data, utförande etc. bestämt avgöra,

huruvida motorerna vore avsedda att användas i grammofonverk eller

i elektriska instrument eller dylikt. Avgörandet huruvida motorerna skulle

skattebeläggas eller icke syntes emellertid i dylika tveksamma fall få grundas

på försäkran angående den tillämnade användningen.

Departementschefen. Såsom framgår av den föregående redogörelsen utgår

försäljningsskatten för färdiga grammofonskivor med en krona per styck

oavsett skivans storlek.

Enligt vad kontrollstyrelsen upplyst saluföras numera s. k. långspelande

grammofonskivor med en speltid av upp till 25 å 30 minuter per skivsida

mot en speltid av 2‘/2 å 4 minuter per skivsida för grammofonskivor av äldre

slag. Priset för dessa långspelande grammofonskivor är betydligt högre

än priset på skivor av nu gängse typer.

Med hänsyn härtill synes det motiverat att, på sätt kontrollstyrelsen föreslagit,

en differentiering genomföres av skattesatsen för färdiga grammofonskivor.

Då det av kontrollstyrelsen senast framlagda förslaget, som innebär

en höjning av skattesatsen från en till tre kronor för skivor med mer än 8

minuters speltid per skivsida, synes lämpligt avvägt, tillstyrker jag det
-

samma.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

Kontrollstyrelsen har därjämte föreslagit följande ändringar i förordningen

om försäljningsskatt, nämligen dels att från skatteplikt skulle undantagas

sådana höljen till grammofoner och grammofon verk, som utgöra möbel

eller schatull, dels ock att skatteplikten skulle utvidgas att omfatta jämväl

för grammofonverk avsedda elektriska motorer och elektriska ljuddosor

(pick-ups). Motiven till dessa ändringsförslag ha tidigare berörts. Då dessa

motiv enligt min mening måste anses bärande, förordar jag att även dessa

förslag genomföras.

Samtliga i det föregående förordade författningsändringar böra träda i

kraft snarast möjligt, lämpligen den 1 juni 1951.

Departementschefens hemställan.

I enlighet med vad i det föregående anförts ha inom finansdepartementet

upprättats förslag till

1) förordning angående ändrad lydelse av den vid förordningen den 25

maj 1951 (nr 251) om varuskatt fogade varuförteckningen;

2) förordning angående ändring i förordningen den 30 juni 1953 (nr 577)

om skatt å vissa pälsvaror; samt

3) förordning angående ändrad lydelse av den vid förordningen den 5

mars 1958 (nr 85) om försäljningsskatt fogade varuförteckningen.

Föredragande departementschefen hemställer, att nämnda tre författningsförslag

måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Erik Berggren.

B17330. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1951.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1951:146 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av den vid förordningen den 25 maj 1941 a1 i texten
  2. BevU 1951:35 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av den vid förordningen den 25 maj 1941 s. 1 i texten