Sök i Ratio Lex

Angående vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m

1951-03-09 · 50 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 49 av 50 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:151, Angående vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

1

Nr 151.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa

byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.;

given Stockholms slott den 9 mars 1951.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Eije Mossberg.

1-55J 51

Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. År 151.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet injör

Hans Maj-.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 9 mars 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Möller, Sköld, Quensel, Danielson,

Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson,

Lingman.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och finansdepartementen

anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg.

I årets statsverksproposition, elfte huvudtiteln, punkten 31, har anslaget

till Utrustning av nya sinnessjukhus upptagits med ett allenast preliminärt

beräknat belopp, 900 000 kronor. Anledningen härtill var, att medicinalstyrelsen

vid tiden för statsverkspropositionens färdigställande endast inkommit

med preliminärt förslag.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan under

kapitalbudgeten, inrikesdepartementet, statens allmänna fastighetsfond,

punkten 2, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. för budgetåret

1951/52 beräkna ett investeringsanslag av 10 500 000 kronor.

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål.

I samband därmed torde jag få anmäla uppkomna frågor om anvisande

av medel å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår till vissa byggnads

arbeten vid statens sinnessjukhus.

Anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens

sinnessjukhus m. m.

Anslag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1950/51.

Vissa byggnadsarbeten m. m. vid Sundby sjukhus.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 281 till 1944 års riksdag

angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppförde riksdagen

(skr. nr 453) å kapitalbudgeten, statens allmänna fastighetsfond, å allmän

beredskapsstat II till vissa byggnadsarbeten m. m. vid Sundby sjukhus vid

Strängnäs ett anslag av 120 00Ö kronor. Med hänsyn till de för dispositionen

av anslag å allmän beredskapsstat II gällande förutsättningarna hade ifrågavarande

arbete icke kunnat påbörjas under budgetåret 1945/46.

På förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 177 till 1946 års riksdag

beslöt riksdagen (skr. nr 209) att för budgetåret 1946/47 under anslaget till

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. anvisa dels 120 000

kronor till vissa byggnadsarbeten m. in. vid Sundby sjukhus, dels ock 22 500

kronor till komplettering av avloppsledningarna vid samma sjukhus.

Genom beslut den 21 juni 1946 uppdrog Kungl. Maj it åt byggnadsstyrelsen

att låta utföra ifrågavarande byggnadsarbeten och komplettering av avloppsledningar

för en kostnad av högst 120 000 resp. 22 500 kronor.

I skrivelse den 23 september 1950 har byggnadsstyrelsen hemställt om etttilläggsanslag

å 41 000 kronor för budgetåret 1950/51 för berörda arbeten samt

därvid anfört.

Byggnadsarbetena, vilka avsågo ombyggnad av paviljong II och nybyggnad

av ett personalbostadshus, kostnadsberäknades hösten 1942 till 117 000

kronor och upptogos i propositionen nr 281/1944 till 120 000 kronor med hänsyn

till intill våren 1944 inträffade kostnadsstegringar. Arbetet för komplettering

av avloppsledningarna kostnadsberäknades av styrelsen hösten 1945.

Den allmänna byggnadskostnadsstegringen uppgår från våren 1944 och från

hösten 1945 till i genomsnitt 30 resp. 22%, vilket för ifrågavarande

arbeten motsvarar 36 000 resp. 5 000 kronor. Erforderligt tilläggsanslag för

inträffade byggnadskostnadsstegringar för ifrågavarande arbeten uppgår således

till 41 000 kronor.

Departementschefen. Mot byggnadsstyrelsens förslag har jag intet att

erinra. Jag tillstyrker alltså, att för bestridande av merkostnaderna för ifrågavarande

arbeten å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår

anvisas ett belopp av 41 000 kronor.

Uppförande av två läkarbostäder vid Birgittas sjukhus.

I enlighet med förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 185 till 1948

års riksdag anvisade riksdagen (skr. nr 235) under anslaget till Vissa byggnadsarbeten

vid statens sinnessjukhus m. m. för budgetåret 1948/49 ett

belopp av 164 000 kronor till uppförande av två läkarbostäder vid Birgittas

sjukhus i Vadstena.

Genom beslut den 4 juni 1948 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att för en kostnad av högst 164 000 kronor låta utföra arbetena i fråga.

I skrivelse den 23 september 1950 har byggnadsstyrelsen erinrat, att

bostäderna kostnadsberäknats hösten 1947, varefter en byggnadskostnadsstegring

av cirka 4 % motsvarande 6 500 kronor inträffat, samt hemställt om ett

tilläggsanslag å sagda belopp för budgetåret 1950/51 för täckande av berörda

kostnadsstegring.

Departementschefen. I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag tillstyrker

jag, att för ifrågavarande byggnadsarbeten anvisas 6 500 kronor å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1950/51.

Vissa byggnadsarbeten vid Ryhovs sjukhus ni. ni.

Med bifall till av Kungl. Maj:t i propositionen nr 244 till 1947 års riksdag

framlagda förslag anvisade riksdagen (skr. nr 352) under anslaget till Vissa

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj ds proposition nr 151.

byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. dels 325 000 kronor till

vissa ombyggnadsarbeten vid Ryhovs sjukhus i Jönköping, dels ock 55 000

kronor till uppförande av eu läkarbostad vid sjukhuset. För läkarbostaden

hade tidigare av 1946 års riksdag (prop. nr 211; riksd. skr. nr 313) å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppförts ett belopp av 55 000 kronor.

Genom beslut den 27 juni 1947 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att låta utföra ifrågavarande arbeten för en kostnad av högst 325 000 resp.

55 000 kronor.

I skrivelse den 23 september 1950 har byggnadsstyrelsen — med förmälan,

att båda byggnadsföretagen av styrelsen beräknats enligt det hösten 1946

rådande prisläget till sammanlagt 380 000 kronor samt att den allmänna byggnadskostnadsstegring,

som därefter inträffat, uppgår till i genomsnitt cirka

14 % — hemställt om ett tilläggsanslag å 55 000 kronor för budgetåret 1950/51

för täckande av berörda kostnadsstegring.

Departementschefen. Då jag icke har något att erinra mot byggnadsstyrelsens

beräkning av den uppkomna merkostnaden, tillstyrker jag, att för

arbetena anvisas 55 000 kronor å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1950/51.

Ombyggnad av administrationsbyggnaden vid Restads sjukhus in. m.

Med bifall till av Kungl. Maj:t i propositionen nr 244 till 1947 års riksdag

framlagda förslag anvisade riksdagen (skr. nr 352) under anslaget till

Yissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. dels 290 000 kronor

till ombyggnad av administrationsbyggnaden vid Eestads sjukhus i Vänersborg,

dels ock 51 000 kronor till renovering och utvidgning av sjukhusets

vattenverk. För ombyggnaden av administrationsbyggnaden hade tidigare

av 1946 års riksdag (prop. nr 211; riksd. skr. nr 313) å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47 uppförts ett belopp av 290 000 kronor.

Genom beslut den 27 juni 1947 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att låta utföra ifrågavarande arbeten för en kostnad av högst 290 000

resp. 51 000 kronor.

I skrivelse den 23 september 1950 har byggnadsstyrelsen hemställt om ett

tilläggsanslag å 102 000 kronor för budgetåret 1950/51 för bestridande av uppkomna

merkostnader vid arbetenas utförande samt därvid anföri följande.

Ombyggnadsarbetena i administrationsbyggnaden kostnadsberäknades av

hy8gnadsstyrelsen hösten 1945 till 315 000 kronor. Arbetena upptogos i ett

av dåvarande arbetsmarknadskommissionen den 21 februari 1946 framlagt förslag

till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 till ett belopp, som, tydligen

på grund av missförstånd, kom att sluta på endast 290 000 kronor. När

ärendet sedan förelädes 1947 års riksdag, anmäldes detta lägre belopp, som

sålunda var 25 000 kronor lägre än den av byggnadsstyrelsen hösten 1945

beräknade kostnaden 315 000 kronor. Den allmänna byggnadskostnadsstegringen

sedan kostnadsberäkningen utfördes uppgår till i genomsnitt cirka

22 %, vilket räknat på det kostnadsberäknade beloppet motsvarar cirka 70 000

kronor. Sammanlagt blir därför medelsbehovet (70000 + 25 000) 95 000

kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 151.

Renovering och utvidgning av vattenverket hade av styrelsen beräknats

vid det hösten 1946 rådande prisläget, varefter en byggnadskostnadsstegring

av cirka 14 %, motsvarande i runt tal 7 000 kronor, inträffat.

För arbetena vid sjukhuset erfordras således ytterligare (95 000 + 7 000)

102 000 kronor.

Departementschefen. På grund av den av byggnadsstyrelsen i det föregående

angivna felaktigheten har den tidigare framlagda kostnadsberäkningen

kommit att upptagas till ett belopp, som med 25 000 kronor understiger den

verkliga beräkningen. Med hänsyn härtill samt till den allmänna stegringen

av byggnadskostnaderna tillstyrker jag, att för arbetena i fråga anvisas 102 000

kronor å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51.

Tillbyggnad av Mariebergs sjukhus m. in.

Med bifall till av Kungl. Maj:t i propositionen nr 244 till 1947 års riksdag

framlagt förslag anvisade riksdagen (skr. nr 352) under anslaget till vissa

byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. 11Ö000 kronor till nybyggnad

av två läkarbostäder vid Mariebergs sjukhus i Kristinehamn. För läkarbostäderna

hade tidigare av 1946 års riksdag (prop. nr 211; riksd. skr. nr 313)

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 anvisats ett belopp av samma

storlek.

Genom beslut den 27 juni 1947 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att för högst 110 000 kronor låta uppföra de båda läkarbostäderna.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 185 till 1948 års riksdag

anvisade vidare riksdagen (skr. nr 235) under förenämnda anslag 1 610 000

kronor till uppförande av en ny paviljong vid sjukhuset samt till utbyggnad av

värmecentralen.

Genom beslut den 4 juni 1948 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att för en kostnad av högst 1 610 000 kronor låta utföra dessa arbeten.

I skrivelse den 23 september 1950 har byggnadsstyrelsen upplyst, att kostnaderna

för läkarbostäderna av styrelsen beräknades vid prisläget hösten

1946 och för den nya vårdpaviljongen jämte utökning av panncentralen vid

prisläget hösten 1947. Den sedan kostnadsberäkningarnas utförande inträffade

allmänna byggnadskostnadsstegringen uppgår enligt styrelsen till i

genomsnitt cirka 14% sedan hösten 1946 och cirka 4% sedan hösten 1947.

För täckande av dessa kostnadsstegringar skulle således erfordras

14 X 110 000\ ,

\ .------- resp.

15 500 kronor

4 X 1610 000) -nA , „

-—rjr---- 64 500 kronor eller sain
100

/ \ 100 /

manlagt (15 500 + 64 500) 80 000 kronor. Styrelsen hemställer, att sist
-

nämnda belopp anvisas för budgetåret 1950/51.

Departementschefen. Byggnadsstyrelsens framställning föranleder ej någon

erinran från min sida. Jag tillstyrker därför, att till arbetena i fråga anvisas

80 000 kronor å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Utvidgning av vattenverket vid Säters sjukhus in. m.

Med bifall till av Kungl. Maj:t i propositionen nr 244 till 1947 års riksdag

framlagda förslag anvisade riksdagen (skr. nr 352) dels 159 000 kronor

till utvidgning av vattenverket m. m. vid Säters sjukhus, dels 150 000 kronor

till uppförande av två läkarbostäder vid sjukhuset, dels ock 75 000 kronor till

uppförande av en stängselmur vid samma sjukhus.

Genom beslut den 27 juni 1947 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att för högst nämnda belopp låta utföra resp. arbeten.

I skrivelse den 23 september 1950 har byggnadsstyrelsen upplyst, att samtliga

ifrågavarande arbeten av styrelsen kostnadsberäknats efter det hösten

1946 rådande prisläget samt att på grund av därefter inträffad allmän kost
nadsstegring

— cirka 14 % —ytterligare (159 000 + 150 000 + 75 000)J

54 000 kronor erfordras. Styrelsen hemställer, att beloppet anvisas för budgetåret

1950/51.

Departementschefen. I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag tillstyrker

jag, att 54 000 kronor anvisas till ifrågavarande byggnadsarbeten å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1950/51.

Vissa arbeten för tryggande av vattenförsörjningen vid S:t Olofs sjukhus.

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förelag beslöt 1950 års riksdag

(prop. nr 113; riksd. skr. nr 209) att till vissa arbeten för tryggande av vattenföreörjningen

vid S:t Olofs sjukhus i Visby för budgetåret 1949/50 anvisa

50 000 kronor.

I skrivelse den 12 januari 1951 har medicinalstyrelsen hemställt, att ytterligare

11 600 kronor måtte anvisas till ifrågavarande arbeten. Styrelsen har

som skäl härför anfört, att arbetets igångsättande var av så brådskande natur,

att det var vanskligt att på den korta tid, som stod till förfogande, göra en

noggrannare kostnadskalkyl.

Byggnadsstyrelsen har i yttrande över framställningen upplyst, att den icke

har något att erinra mot bifall till framställningen, då det vid arbeten av

ifrågavarande art ofta uppträder oförutsedda kostnader.

Departementschefen. I likhet med byggnadsstyrelsen har jag intet att invända

mot medicinalstyrelsens framställning. På tilläggsstat II till riksstaten

för innevarande budgetår torde sålunda för ifrågavarande arbeten böra anvisas

11 600 kronor.

Uppförande av läkarbostad vid S:t Olofs sjukhus.

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagda förelag uppförde 1946 års riksdag

(prop. nr 211; riksd. skr. 313) å allmän beredskapsstat för budgetåret

1946/47 under kapitalbudgeten, statens allmänna fastiglietsfond, till vissa

byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. ett anslag av 1500 000

kronor. Nämnda anslag avsågs bl. a. för bestridande av kostnaderna för upp
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

förande av sex läkarbostäder vid statens sinnessjukhus. Kostnaderna för dessa

arbeten beräknades till 250 0000 kronor. Av de sex läkarbostäderna skulle

en uppföras vid S:t Olofs sjukhus i Visby.

I enlighet med av Kungl. Maj:t framlagt förslag anvisade vidare 1947 ars

riksdag (prop. nr 244; riksd. skr. nr 352) till uppförande av läkarbostaden vid

S:t Olofs sjukhus för budgetåret 1947/48 ett belopp av 60 000 kronor.

I skrivelse den 12 januari 1951 har medicinalstyrelsen hemställt om ett till1

äggsanslag av 13 500 kronor för ifrågavarande arbete. Styrelsen har därvid

uppgivit, att erforderligt byggnadstillstånd meddelats den 22 december 1949,

samt i övrigt framhållit följande.

Kostnaden, 60 000 kronor, hänför sig till en sommaren 1946 av byggnadsstyrelsen

uppgjord kalkyl. Kostnadsstegnngen sedan denna tidpunkt skulle

enligt av byggnadsstyrelsen uppgjord tabell belöpa sig till cirka 10 000 kronor,

d. v s. byggnadskostnaden skulle för dagen vara 70 000 kronor. I verkligheten

är emellertid kostnadsökningen ännu större. Vid jämförelse med flera likadana

av byggnadsstyrelsen uppförda byggnader framgar, att kostnaden i

själva verket f. n. kan väntas belöpa sig till 73 500 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande över framställningen upplyst, att vid

kostnadsberäkningarnas uppgörande var belägenheten av bostaden icke fullt

klarlagd. Av denna anledning upptogos i beräkningen inga kostnader för

yttre ledningar och arbeten. Med hänsyn härtill och den efter tidpunkten for

kostnadsberäkningen inträffade allmänna kostnadsstegringen tillstyrker byggnadsstyrelsen

framställningen.

Departementschefen. Med beaktande av de av byggnadsstyrelsen angivna

skälen till kostnadsstegringen tillstyrker jag, att på tilläggsstat II till riksstaten

för innevarande budgetår upptagas ytterligare 13 500 kronor för uppförande

av ifrågavarande läkarbostad.

Elektriska arbeten vid vissa statens sinnessjukhus.

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1948 års riksdag

i prop. nr 185; riksd. skr. nr 235), att vid Restads sjukhus i Vänersborg skulle

utföras vissa elektriska arbeten. Genom beslut den 4 mars 1949 uppdrog

Kungl. Maj:t åt medicinalstyrelsen att låta utföra arbetena samt ställde 46 000

kronor till styrelsens förfogande härför.

I enlighet med av Kungl. Maj: t i propositionen nr 242 till 1945 års riksdag

beslöt riksdagen (skr. nr 420), att vid Säters sjukhus skulle utföras omläggning

av de elektriska installationerna samt anvisade för budgetåret 1945/46

ett belopp av 123 500 kronor till arbetenas utförande.

Med bifall till av Kungl. Maj:t i propositionen nr 111 framlagt förslag beslöt

1949 års riksdag (skr. nr 225), att vid Frösi» sjukhus i Östersund skulle utföras

vissa elektriska arbeten. Genom beslut den 20 maj 1949 uppdrog Kungl.

Maj:t åt medicinalstyrelsen att låta utföra ifrågavarande arbeten samt ställde

ett belopp av 50 000 kronor till styrelsens förfogande härför.

X skrivelse den 12 januari 1951 har medicinalstyrelsen hemställt om till
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

läggsanslag för utförande av ovan berörda arbeten. Av vid styrelsens skrivelse

fogade promemorior framgår i huvudsak följande.

Restads sjukhus. Orsaken till det erforderliga anslagsöverskridandet —

31500 kronor -— är huvudsakligen, att kostnaden för transformatorby gg

naden i den ursprungliga kostnadsberäkningen år 1944 uppgavs till 7 000

kronor, medan den i verkligheten uppgår till cirka 24 000 kronor. Orsaken

härtill är den att transformatorstationen från början planerades kunna

inrymmas inom panncentralen. Då emellertid sistnämnda byggnad skall

rivas och ersättas med ny panncentral på annan plats, där det icke är lämpligt

att förlägga transformatorstationen, blev uppförandet av en särskild transformatorbyggnad

erforderligt. Härtill komma de under mellantiden inträffade

prisstegringarna.

Schaktning och återfyllning av kabelgravar hade ursprungligen beräknats

kunna utföras med hjälp av patientarbetskraft. Sådan arbetskraft har ej kun

nät åstadkommas, varför detta arbete måste utföras genom byggnadsstyrelsens

försorg, vilket bidragit till den höga byggnadskostnaden.

Säters sjukhus. Enligt av elektriska prövningsanstalten verkställd utred

ning den 26 juni 1944 skulle kostnaderna uppgå till 123 500 kronor. De verk

liga kostnaderna belöpa sig emellertid på sammanlagt 144 400 kronor d. v. s.

20 900 kronor mer än som ursprungligen beräknats. Orsaken härtill är huvudsakligen

inträffade prisstegringar samt vissa oförutsedda utgifter.

Frösö sjukhus. För arbetena erfordras ytterligare 13 000 kronor. Orsaken

till överskridandet är, att vid den förberedande utredningen endast utbyte

av mathissarnas motorer beräknades vara erforderligt. Sedermera har det

emellertid visat sig, att mathissarna voro så föråldrade och förslitna, att ett

utbyte av anläggningen i sin helhet måste ske.

Byggnadsstyrelsen har i yttrande över medicinalstyrelsens förslag tillstyrkt

framställningarna.

Departementschefen. Med hänsyn till de av medicinalstyrelsen angivna

orsakerna till det ytterligare medelsbehovet till ifrågavarande arbeten tillstyrker

jag, att på tilläggsstat II till riksstaden för innevarande budgetår

anvisas ytterligare (31 500 + 20 900 + 13 000) 65 400 kronor.

Elektriska arbeten vid S:ta Gertruds sjukhus.

I skrivelse den 6 mars 1951 har medicinalstyrelsen framlagt förslag till

vissa elektriska arbeten vid S:ta Gertruds sjukhus i Västervik. Därvid har

styrelsen anfört bl. a. följande.

Till medicinalstyrelsen inkom den 26 februari 1951 meddelande om att

S:ta. Gertruds sjukhus’ enda tillförande ledning, en högspänningskabel för

förbindelse med kraftleverantören, Västerviks Kraftaktiebolag, numera vore

så bristfällig, att den omedelbart behövde ersättas med en ny eller sjukhusets

strömförsörjning på annat sätt säkras. Täta avbrott, som på sista tiden

hade medfört total mörkläggning av hela sjukhuset, som endast partiellt

kunnat hävas, när den lokala kraftproduktionen hunnit sättas i gång, tillåta

ej något uppskov med vidtagande av erforderliga åtgärder. Sjukhusets kök

och tvätt hade ock vid strömavbrott blivit helt satta ur funktion.

Elektriska Prövningsanstalten Aktiebolag har med anledning av inträffade

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 151. 9

förhållanden verkställt utredning angående erforderliga arbeten för de påtalade

riskernas undanröjande.

Det av elektriska prövningsanstalten uppgjorda förslaget upptar två alternativ,

det ena utgörande en fördubbling av den tillförande kabeln och reparation

av den gamla, det andra gående ut på att från sjukhusområdets motsatta

sida, från en annan kraftleverantören tillhörande högspänningsledning i Jenny

tillföra sjukhuset elkraft i form av 10 kV växelström och därjämte reparation

av den befintliga tillförande kabeln i likhet med vad i första alternativet föreslås.

Medicinalstyrelsen finner i likhet med elektriska prövningsanstalten alternativ

2 avgjort vara att föredraga ur säkerhetssynpunkt. Vid sjukhuset med helt

elektrifierade kök och tvätt kan sådan dubbel säkerhet för kraftförsörjningen

icke undvaras. Elektriska prövningsanstalten har för sin del kostnadsberäknat

de båda alternativen till 17 500 resp. 27 500 kronor. Båda dessa belopp kunna

emellertid minskas med 2 500 kronor, utgörande kostnaden för översyn och

reparation av den befintliga kabeln.

Medicinalstyrelsen hemställer, att 25 000 kronor anvisas för budgetåret

1951/52.

Departementschefen. För egen del anser jag mig kunna tillstyrka medicinalstyrelsens

förslag. Emot den gjorda kostnadsberäkningen har jag intet att

erinra. Med hänsyn till angelägenheten av att arbetena komma till utförande

snarast möjligt torde beloppet böra anvisas å tilläggsstat. Jag föreslår alltså,

att för ifrågavarande arbeten anvisas ett belopp av 25 000 kronor å tilläggsstat

II till riksstaten för innevarande budgetår.

Anslag för budgetaret 1951/52.

Uppförande av en tuberkulosavdelning vid Ulleråkers sjukhus.

I enlighet med förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1949 års riksdag (prop. nr

111; riksd. ski*. nr 225), att vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala skulle uppföras

en tuberkulosavdelning för en beräknad kostnad av högst 2 000 000 kronor.

I detta belopp ingingo icke kostnaderna för yttre ledningar, för eventuellt

erforderlig komplettering av panncentral m. m. vid sjukhuset och för eventuellt

nödvändiga särskilda grundläggningsarbeten. Dessa kostnader voro

nämligen då ej möjliga att överblicka. För påbörjande av avdelningen anvisade

riksdagen för budgetåret 1949/50 ett belopp av 300 000 kronor, varjämte

liksdagen beslöt, att för ändamålet finge disponeras 300 000 kronor av de

medel, som av riksdagen tidigare anvisats för andra etappen av om- och nybyggnadsarbeten

vid sjukhuset.

Vidare beslöt 1950 års riksdag (skr. nr 209) efter förslag av Kungl. Maj:t

1 propositionen nr 113 — vari kostnaderna för avdelningen beräknats till

2 300 000 kronor — att för arbetena i fråga anvisa ytterligare 100 000 kronor.

För byggnadsföretaget har sålunda hittills anvisats sammanlagt (300 000 -f

300 000 + 100 000) 700 000 kronor.

I skrivelse den 30 januari 1951 har byggnadsstyrelsen anfört, att den räknar

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

med att den ena av de båda till avdelningen hörande paviljongerna jämte

vissa gemensamma yttre arbeten skall kunna påbörjas under första halvåret

1951, varvid arbetena i huvudsak komma att färdigställas under loppet av

nästa budgetår. För färdigställande av dessa arbeten beräknar styrelsen, att

ett belopp av 1 200 000 kronor erfordras. Medelsbehovet för nästa budgetår

skulle således uppgå till (1200 000 — 700 000) 500 000 kronor.

Departementschefen. Byggnadsstyrelsens förslag föranleda ingen erinran

från min sida. Jag tillstyrker sålunda att för fullföljande av den ena i de avdelningen

ingående paviljongerna för nästa budgetår anvisas 500 000 kronor.

Ombyggnad av norra mansavdelningen vid Ulleråkers sjukhus.

I propositionen nr 68 till 1936 års riksdag redovisades utförligt en av medicinalstyrelsen

med skrivelse den 12 februari 1935 framlagd plan för en fullständig

renovering av Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Genomförandet av denna

plan har uppdelats i tre etapper.

Av 1936 års riksdag (prop. nr 68; riksd. skr. nr 318) beslöts sålunda, att

såsom en första etapp av sjukhusets renovering skulle verkställas följande

arbeten, nämligen dels anläggande av en ny ångcentral jämte ombyggnad av

vattenverket, dels ock uppförande av fem bostadshus för sjukvårdspersonalen.

Dessa arbeten äro utförda, dock med den förändringen att tre av bostadshusen

avsedda för ogift personal sammanslagits till ett större hus.

Vid 1939 års lagtima riksdag (prop. nr 256; riksd. skr. nr 413) beslötos

vidare såsom en andra etapp i sjukhusets renovering uppförande

av läkarbostad, utförande av ledningsarbeten i köksbyggnaden, anordnande

av lokaler för bageri och tvätt, ändring av gamla snickarverkstaden

till bostadsrum, vissa ändringar av målarverkstaden, uppförande av ny

snickeriverkstad, inledande av vatten- och avloppsledningar i de söder om

sjukhuset belägna personalbostäderna, avhjälpande av vissa med sjukhusets

svinstall förenade hygieniska olägenheter, desinfektionsanläggning, vissa utvändiga

ledningar, reningsverk för avlopp samt vissa elektriska anläggningar,

maskinell utrustning och utvändiga kablar m. m. Av de i andra etappen ingående

arbetena ha hittills utförts endast vatten- och avloppsledningar till

de söder om sjukhuset belägna personalbostäderna, ledningar för svinstall

och tvättstuga samt avloppsledningar, pumpverk m. m. för anslutning till

Uppsala stads reningsverk. Därjämte har sjukhuset försetts med automattelefonanläggning.

Övriga i etappen ingående arbeten ha ännu icke påbörjats.

För de nu nämnda båda etapperna av sjukhusets renovering ha av 1936,

1937, 1938, 1939, 1941 och 1946 års riksdagar anvisats (1 000 000 + 524 000

+ 471 000 + 900 000 + 440 000 + 118 000) 3 453 000 kronor. Vid ingången av

budgetåret 1948/49 hade 1 028 018 kronor därav ännu ej tagits i anspråk. Beträffande

sistnämnda belopp beslöt 1949 års riksdag, att 600 000 kronor finge

disponeras för uppförande av två nya vårdpaviljonger och 300 000 kronor för

uppförande av en tuberkulosavdelning vid sjukhuset.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

Av de i den förenämnda planen för sjukhusets renovering upptagna arbetena

återstod härefter som en tredje etapp renoveringen av administrationsbyggnaderna

och sjukpaviljongerna. Sedan Kungl. Maj:t genom beslut

den 21 juni 1940 uppdragit åt medicinalstyrelsen att i samråd med byggnadsstyrelsen

verkställa överarbetning av denna etapp av renoveringsplanen, framlade

medicinalstyrelsen i skrivelse den 18 februari 1947 förslag till uppförande

vid sjukhuset av en ny vårdpaviljong för omkring 200 patienter,

vilken närmast var avsedd för att omhändertaga de patienter, som måste evakueras

från de redan befintliga paviljongerna vid sjukhuset under dessas ombyggnad.

Förslaget förelädes 1947 års riksdag (prop. nr 244; riksd. skr. nr

352), som beslöt, att vid sjukhuset skulle uppföras en ny vårdpaviljong för

en beräknad kostnad av högst 2 200 000 kronor. För paviljongen anvisades

av 1947 och 1948 års riksdagar tillhopa 1 600 000 kronor. Sedermera föreslog

emellertid statens sinnessjukvårdsberedning i skrivelse den 10 februari 1949,

att paviljongen skulle uppdelas i två från varandra skilda byggnader. Frågan

härom underställdes 1949 års riksdag (prop. 111; riksd. skr. nr 225), som beslöt,

att vid sjukhuset skulle uppföras två nya vårdpaviljonger för en beräknad kostnad

av högst 3 150 000 kronor. Härjämte beslöt riksdagen, att för de båda

paviljongerna finge disponeras dels de medel å tillhopa 1 600 000 kronor, som

tidigare anvisats för den av 1947 års riksdag beslutade paviljongen, dels ock

600 000 kronor av de medel, som tidigare anvisats för andra etappen av omoch

nybyggnadsarbetena vid sjukhuset. 1950 års riksdag anvisade ytterligare

950 000 kronor (prop. nr 113; riksd. skr. nr 209). Sammanlagt ha alltså för

de båda paviljongerna hittills ställts till förfogande 3150000 kronor.

Frågan om de fortsatta moderniseringsarbetena vid sjukhuset upptogs därefter

av statens sinnessjukvårdsberedning, som i skrivelse den 16 februari

1950 framhöll i fråga om ordningsföljden för de fortsatta arbetena, att den

funnit mest angeläget, att paviljong 2, den nuvarande manspaviljongen vid

norra sjukhuset, först bleve föremål för ombyggnad. Efter förslag av Kungl.

Maj:t (prop. nr 113) anvisade 1950 års riksdag (skr. nr 209) 475 000 kronor

till upprättande av ritningar och andra handlingar samt påbörjande av vissa

delar av arbetena.

I skrivelse den 30 januari 1951 har byggnadsstyrelsen upplyst, att de två

nu färdigställda nya paviljongerna tagits i bruk. Arbetena med ombyggnad

av norra mansavdelningen borde därför igångsättas i början av år 1951. Styrelsen

uttalar, att det därvid är lämpligt att såsom en första etapp utföra ombyggnad

av den södra flygelbyggnaden till norra mansavdelningen. Kostnaderna

för denna etapp uppskattas preliminärt till 1 800 000 kronor. För budgetåret

1951/52 erfordras härav ett belopp av 900 000 kronor.

Departementschefen. Jag delar byggnadsstyrelsens uppfattning, att ombyggnaden

av norra mansavdelningen vid Ulleråkers sjukhus nu bör sättas

igång. Under hand har jag inhämtat, att ritningar numera upprättats över

ombyggnadsförslagen rörande avdelningens båda flyglar. Huru byggnadens

mittparti skall utformas är iinnu icke slutligen löst. Någon mera definitiv

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

kostnadsberäkning för hela ombyggnadsprogrammet för avdelningen har därför

icke kunnat uppgöras. Det oaktat synas hinder icke böra möta mot att

medel nu anvisas för ombyggnadsarbeten i den södra flygeln. Emot byggnadsstyrelsens

beräkning av medelsbehovet för denna del av ombyggnadsarbetena

bär jag ej någon erinran. Jag tillstyrker styrelsens förslag om anvisande arett

belopp av 900 000 kronor för nästa budgetår.

Ombyggnad av Birgittas sjukhus.

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1946 års riksdag

(prop. nr 177; riksd. skr. nr 209), att vid Birgittas sjukhus i Vadstena skulle

1 huvudsaklig överensstämmelse med i propositionen nr 242 till 1945 års riksdag

framlagt förslag i en första etapp utföras om- och nybyggnadsarbeten för en

beräknad kostnad av högst 4 150 000 kronor. Av detta belopp anvisade riksdagen

för budgetåret 1946/47 1 000 000 kronor. Sedermera har för fullföljande

av dessa arbeten av 1947, 1948 och 1949 års riksdagar anvisats tillhopa

2 360 000 kronor för budgetåren 1947/48—1949/50, varjämte 1949 års riksdag

medgivit, att för arbetena finge disponeras besparingar om tillhopa 940 000

kronor å investeringsanslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. in. Vidare beslöt 1950 års riksdag (skr. nr 209) efter förslag av

Kungl. Maj:t i propositionen nr 113, enligt vilken kostnaderna för ifrågavarande

byggnadsföretag beräknats till 6 865 000 kronor, att till berörda arbeten

anvisa sammanlagt 2 000 000 kronor, varav 800 000 kronor på tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1949/50 samt 1 200 000 kronor för budgetåret

1950/51. Sammanlagt ha alltså hittills (1 000 000-f 2 360 000 + 940 000-f

2 000 000) 6 300 000 kronor ställts till förfogande för arbetena.

I skrivelse den 30 januari 1951 har byggnadsstyrelsen — med förmälan,

att de arbeten, som nu återstå av första etappen, äro färdigställande av paviljong

Dl (påbörjad senhösten 1949), uppförande av paviljong D2 (påbörjad

hösten 1950) samt yttre arbeten i anslutning till dessa byggnader jämte smärre

kompletteringsarbeten i de redan färdiga byggnaderna — hemställt om att

återstoden av den hösten 1949 beräknade kostnaden, (6 865 000 — 6 300 000)

565 000 kronor, måtte ställas till styrelsens förfogande för nästa budgetår.

Departementschefen. Med hänsyn till fortskridandet av nybyggnadsarbetena

råd Birgittas sjukhus tillstyrker jag, att för nästa budgetår anvisas det

av byggnadsstyrelsen äskade beloppet, 565 000 kronor.

Om- och nybyggnad sarbeten vid Västra Ny sjukhus.

I enlighet med förslag av Kungl. Maj:t medgav 1946 års riksdag (prop.

nr 177; riksd. skr*, nr 209), att dåvarande statens uppfostringsanstalt å Bona

överfördes till den statliga sinnessjuk- eller sinnesslövården fr. o. m. den

tidpunkt Kungl. Maj:t bestämde. Vidare anvisade riksdagen under femte

huvudtiteln för budgetåret 1946/47 ett reservationsanslag av 490 000 kronor

för vissa ombyggnadsarbeten vid anstalten. Dessa arbeten avsågo modernisering

och ombyggnad av de båda flygelbyggnaderna vid den s. b. gamla an
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition ni 151. 13

stalten. Sedermera ha av 1948 års riksdag (prop. nr 2 och 303; riksd. skr. nr

34 och 457) såsom reservationsanslag under V a huvudtiteln å tilläggsstat Ii

för budgetåret 1947/48 och under elfte huvudtiteln å tilläggsstat I för budgetåret

1948/49 anvisats ytterligare tillhopa 98 000 kronor för dessa arbeten.

Sedan medicinalstyrelsen i sin anslagsframställning rörande avlöningar vid

statens sinnessjukhus för budgetåret 1948/49 framlagt förslag till personalstat

för Bonaanstalten och därvid utgått från att anstalten skulle utnyttjas

för vård av yngre asociala imbecilla män, underställdes denna fråga 1948 års

riksdag (prop. nr 145). Däri förordades i enlighet med medicinalstyrelsens

förslag, att anstalten skulle tagas i anspråk som sjukhus för asociala imbecilla

män med till en början 120 vårdplatser, inrymda i de nyss omnämnda

båda flygelbyggnaderna, samt framlades förslag till personalorganisation vid

sjukhuset och medelsanvisning härför. Riksdagen (skr. nr 234) lämnade förslagen

i propositionen utan erinran.

Genom beslut den 4 juni 1948 föreskrev Kungl. Maj:t härefter, att Bonaanstalten

fr. o. m. den 1 juli 1948 skulle överföras till den statliga sinnesslövården

och fr. o. m. samma dag benämnas Västra Ny sjukhus.

Vidare må i detta sammanhang erinras om att 1948 års riksdag (prop.

nr 205; riksd. skr. nr 239) såsom reservationsanslag å tilläggsstat II under

V a huvudtiteln för budgetåret 1947/48 anvisat 303 000 kronor till fortsatt

ombyggnad av Bonaanstalten. Dessa arbeten avsågo ombyggnad av två i den

s. k. jordbruksavdelningen ingående flygelbyggnader, vilka efter ombyggnaden

skulle disponeras såsom en provisorisk alkoholistanstalt med 40 vårdplatser.

Samtidigt anvisades för budgetåret 1948/49 medel för utrustning av

denna alkoholistanstalt samt för avlöningar och omkostnader vid densamma.

Anstalten var avsedd att ersätta den vid fångvårdsanstalten i Västervik anordnade

alkoholistanstalten, vilken alltså skulle nedläggas, samt att i övrigt

omhändertaga sådana svårskötta alkoholister, som icke kunde vårdas på alkoholistanstalten

å Svartsjö.

I skrivelse den 10 december 1949 framlade medicinalstyrelsen förslag

om utförande av vissa ytterligare arbeten vid Västra Ny sjukhus, varvid

styrelsen samtidigt föreslagit en förflyttning av den provisoriska alkoholistanstalten

till Salberga sjukhus i Sala. Styrelsen upplyste, att en plan förelåg

för anstaltens om- och utbyggnad till ett specialsjukhus för asociala imbecilla

med 337 vårdplatser. Emellertid ansåg sig styrelsen böra inskränka sig

till att föreslå ett begränsat byggnadsprogram för sjukhusets färdigställande

för endast 205 patienter. Kostnaderna härför beräknades av styrelsen till

3 500 000 kronor. Härav hade dock 303 000 kronor redan anvisats av 1948

års riksdag för ombyggnad av jordbruksavdelningens flyglar. Styrelsen anförde

vidare, att en förflyttning av den provisoriska alkoholistanstalten till

Salberga sjukhus i Sala kunde ytterligare förbilliga sjukhusets utbyggnad.

Totolkostnaderna för genomförandet av det av medicinalstyrelsen föreslagna

byggnadsprogrammet beräknades av byggnadsstyrelsen till 2 860 000 kronor.

Medicinalstyrelsens skrivelse anmäldes i propositionen nr 113 till 1950

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

års riksdag. Däri tillstyrktes medicinalstyrelsens byggnadsprograin om 205

vårdplatser och förslaget om förflyttning av den provisoriska alkoholistanstalten

till Salberga sjukhus samt föreslogs för arbetenas påbörjande anvisande

av 800 000 kronor av de till i runt tal 2 900 000 kronor uppskattade

kostnaderna. Riksdagen biföll förslagen (skr. nr 209).

I skrivelse den 30 januari 1951 har byggnadsstyrelsen upplyst, att de arbeten,

som enligt fastställd kvotplan nyligen påbörjats, äro huvuddelen avarbetena

för ordnande av vattenförsörjningen samt nybyggnad av bostadshus

för ogift personal. Styrelsen anser, att under år 1951 böra i första hand

igångsättas ombyggnad av ekonomibyggnaden, skolbyggnaden och vissa yttre

arbeten samt beräknar det för budgetåret 1951/52 erforderliga medelsbehovet

till 700 000 kronor.

Departementschef en. Emot den föreslagna ordningsföljden för de fortsatta

om- och tillbyggnadsarbetena vid Västra Ny sjukhus har jag intet att

erinra. Jag tillstyrker även byggnadsstyrelsens förslag om anvisande av

700 000 kronor för nästa budgetår till ifrågavarande arbeten.

Uppförande av panncentral vid Restads sjukhus.

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1949 års riksdag

(prop. nr 111; riksd. skr. nr 225), att vid S:ta Gertruds sjukhus i Västervik,

Restads sjukhus i Vänersborg och S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg skulle

utföras arbeten inom ångpanneanläggningarna för en beräknad kostnad av

högst 1 350 000 kronor. Häri ingick ett belopp av 525 000 kronor för Restads

sjukhus. Beloppet var avsett för utbyte av ångpanneanläggningen vid sjukhuset.

För anläggningen anvisade riksdagen för budgetåret 1949/50 ett belopp

av 55 000 kronor för att möjliggöra beställning av erforderliga ångpannor,

för vilka leveranstiden då uppskattades till cirka 3 år.

I skrivelse den 16 februari 1950 framlade statens sinnessjukvårdsberedning

förslag till uppförande av en helt ny panncentral vid sjukhuset för en avbyggnadsstyrelsen

beräknad kostnad av 1 250 000 kronor. Beredningen framhöll,

att det befintliga pannhuset var planerat för en helt annan typ av pannanläggningar

än som skulle komma till utförande samt att man, därest det

nuvarande pannhuset bibehölles, trots viss ombyggnad av detsamma icke

skulle erhålla en på längre sikt rationell lösning av panncentralens utformning.

Beredningens skrivelse anmäldes i propositionen nr 113 till 1950 års riksdag.

Däri föreslogs, att vid ifrågavarande sjukhus skulle uppföras en panncentral

till en beräknad kostnad av högst 1 250 000 kronor samt att för budgetåret

1950/51 borde anvisas ytterligare 25 000 kronor. Riksdagen biföll förslaget

(skr. nr 209).

För byggnadsföretaget har sålunda hittills anvisats sammanlagt (55 000 +

25 000) 80 000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

I skrivelse den 30 januari 1951 har byggnadsstyrelsen upplyst, att den

under hösten 1950 beställt ångpanneutrustningen och därvid erhållit sådan

leveranstid, att panncentralen bör stå färdig för installation i slutet av år

1951. Detta betyder, att uppförandet av byggnaden måste påbörjas i början

av år 1951 och att huvudparten av ännu icke anvisade medel (1250 000 —

80 000) 1 170 000 bör stå till förfogande under budgetåret 1951/52. Styrelsen

beräknar det för budgetåret 1951/52 erforderliga medelsbehovet till 1 000 000

kronor.

Departementschefen När 1949 års riksdag anvisade medel för att möjliggöra

utläggande av beställning av erforderliga ångpannor till panncentralen

vid Restads sjukhus räknade man med en leveranstid av cirka 3 år. Enligt

vad byggnadsstyrelsen nu upplyser, kan leveransen av pannorna förväntas

så snart, att panncentralen bör vara uppförd i slutet av år 1951. Det är under

rådande omständigheter angeläget att sätta i gång byggnadsarbetena. Emot

byggnadsstyrelsens beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår har jag

ingen erinran. Jag tillstyrker därför, att för nästa budgetår anvisas 1 000 000

kronor.

Uppförande av panncentral vid Mariebergs sjukhus.

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1950 års riksdag

(prop. nr 113; riksd. skr. nr 209), att vid Mariebergs sjukhus i Kristinehamn

skulle uppföras en panncentral för en beräknad kostnad av högst 1 250 000 kronor

samt anvisade för budgetåret 1950/51 400 000 kronor för ändamålet.

I skrivelse den 30 januari 1951 har byggnadsstyrelsen upplyst, att uppförandet

av panncentralen skall inom kort påbörjas och att panncentralen skall i

samköming med den befintliga panncentralen drivas med enbart varmvattenpannor

intill dess de nya högtrycksångpannorna installerats. Medelsbehovet

under nästa budgetår beräknar styrelsen under dessa förutsättningar till

700 000 kronor.

Departementschefen. I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag tillstyrker

jag, att för uppförande av ny panncentral vid Mariebergs sjukhus för

nästa budgetår anvisas 700 000 kronor.

Ombyggnad av ekonomibyggnaden vid Säters sjukhus.

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1950 års riksdag

(prop. nr 113; riksd. skr. nr 209), att vid Säters sjukhus skulle för en kostnad

av högst 1 150 000 kronor verkställas ombyggnad av ekonomibyggnaden

samt anvisade för budgetåret 1950/51 250 000 kronor för ändamålet.

I skrivelse den 30 januari 1951 har byggnadsstyrelsen anfört, att ombyggnaden

icke kan påbörjas förrän ett personalbostadshus, avsett att ersätta de

i byggnaden nu inrymda bostäderna, uppförts. Byggnadsstyrelsen har underhand

erfarit, att statens kommitté för sinnessjukvårdons utbyggande har för

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts •proposition nr 151.

avsikt att äska medel för detta bostadshus, vilket i händelse av Kungl. Maj:ts

och riksdagens bifall bör påbörjas snarast möjligt under innevarande år.

Under sådana förhållanden anser byggnadsstyrelsen, att ombyggnaden av

ekonomibyggnaden icke kan påbörjas förrän i början av år 1952. Medelsbehovet

för budgetåret 1951/52 torde därför komma att inskränka sig till 100 000

kronor.

Departementschefen. Under rubriken uppförande av personalbostadshus

m. m. vid Säters sjukhus biträder jag i det följande av statens kommitté för

sinnessjukvårdens utbyggande framlagda förslag till ändringar av det tidigare

beslutade ombyggnadsprogrammet för ekonomibyggnaden vid Säters sjukhus

samt uppförande av ett personalbostadshus vid sjukhuset. De senare skulle

bl. a. ersätta vissa personalbostäder i ekonomibyggnaden, vilka enligt förslaget,

komma att tagas i anspråk för ordnande av personalmatsalarna. Vid bifall

härtill komma de förutsättningar, under vilka byggnadsstyrelsen hemställt om

anvisande av medel för nästa budgetår till ombyggnad av ekonomibyggnaden,

alltså att föreligga. I likhet med styrelsen uppskattar jag medelsbehovet för

dessa arbeten under nästa budgetår till 100 000 kronor.

Uppförande av personalbostadshus vid Gådeå sjukhus.

I enlighet med av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1950 års riksdag

(prop. nr 113; riksd. skr. nr 209), att vid Gådeå sjukhus i Härnösand skulle

för en kostnad av 625 000 kronor uppföras ett personalbostadshus samt anvisade

för budgetåret 1950/51 ett belopp av 300 000 kronor för arbetenas påbörjande.

I skrivelse den 30 januari 1951 har byggnadsstyrelsen ■— med förmälan,

att ifrågavarande arbeten beräknas kunna påbörjas under våren 1951 och i

huvudsak färdigställas under nästa budgetår -— hemställt om anvisande av

(625 000 — 300 000) 325 000 kronor.

Departementschefen. Enär personalbostadshuset beräknas bliva i huvudsak

färdigställt under nästa budgetår, böra ännu icke anvisade medel av det

för byggnadens färdigställande beräknade beloppet ställas till förfogande.

Jag tillstyrker därför byggnadsstyrelsens förslag om anvisande av

325 000 kronor för nästa budgetår.

Uppförande av en tuberkulosavdelning vid Umedalens sjukhus.

I enlighet med förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1949 års riksdag (prop. nr

111; riksd. skr. nr 225), att vid Umedalens sjukhus skulle uppföras en

tuberkulosavdelning för en beräknad kostnad av 2 000 000 kronor. I detta

belopp ingingo icke kostnaderna för yttre ledningar, för eventuellt erforderlig

komplettering av panncentral m. m. vid sjukhuset och för eventuellt nödvändiga

grundläggningsarbeten. Dessa kostnader voro nämligen då ej möjliga

att överblicka. För påbörjande av avdelningen anvisade riksdagen för

budgetåret 1949/50 ett belopp av 400 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IT

Eungl. Maj:ts proposition nr 151.

Vidare beslöt 1950 års riksdag (skr. nr 209) etter förslag av Kungl. Maj:t

1 propositionen nr 113 -— vari kostnaderna för avdelningen beräknats till

2 700 000 kronor — att för arbetena anvisa ytterligare 300 000 kronor.

För byggnadsföretaget ha sålunda hittills anvisats sammanlagt (400 000 +

300 000) 700 000 kronor.

I skrivelse den 30 januari 1951 har byggnadsstyrelsen upplyst, att enligt

fastställd kvotplan har den ena av de båda till avdelningen hörande paviljongerna

jämte vissa gemensamma yttre arbeten helt nyligen påbörjats och

kommer att färdigställas under nästa budgetår. För färdigställande av dessa

arbeten torde erfordras ett belopp av 1400 000 kronor och medelsbehovet

för nästa budgetår uppgår därvid till (1400 000 — 700 000) 700 000 kronor.

Departementschefen. Mot byggnadsstyrelsens förslag har jag intet att

erinra. Jag tillstyrker alltså, att för nästa budgetår anvisas 700 000 kronor

för fortsättande av arbeten på uppförande av den ena av de i avdelningen

ingående paviljongerna.

Ombyggnads- och utvidgningsarbeten vid Furunäsets sjukhus.

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1945 års riksdag

(prop. nr 242; riksd. skr. nr 420), att vid Furunäsets sjukhus vid Piteå skulle

i enlighet med av chefen för socialdepartementet i propositionen nr 281 till

1944 års riksdag förordat förslag verkställas ombyggnads- och utvidgningsarbeten

för en sammanlagd kostnad av högst 1 723 800 kronor. Av detta belopp

avsågos 990 000 kronor för uppförande av en ny paviljong, 668 800 kronor

för ombyggnad av huvudbyggnaden och 65 000 kronor för reparationer å

huvudbyggnaden. För dessa arbeten ha av 1945, 1946 och 1948 års riksdagar

för budgetåren 1945/46, 1946/47 och 1948/49 anvisats sammanlagt 1 350 000

kronor.

Sedermera framlade byggnadsstyrelsen i skrivelse den 22 november 1948

ett omarbetat och utökat förslag till ombyggnad av huvudbyggnaden, vilket

av styrelsen kostnadsberäknades till 3 800 000 kronor. Samtidigt anmälde styrelsen,

att kostnaderna för nybyggnadsarbetena, d. v. s. den nya paviljongen

och därmed sammanhängande arbeten inom pannhuset, då uppskattades till

cirka 1 250 000 kronor. Vidare framlade medicinalstyrelsen i skrivelse den 16

september 1949 förslag till viss utvidgning av byggnadsprograminet beträffande

ombyggnaden av huvudbyggnaden, vilken ökning kostnadsberäknats

till 350 000 kronor. De sammanlagla kostnaderna för arbetena vid sjukhuset

komme alltså att uppgå till (3 800 000 + 1 250 000 + 350 000) 5 400 000 kronor.

Förslaget till ombyggnad av huvudbyggnaden förelädes 1949 års riksdag (prop.

nr 111; riksd. skr. nr 225), som icke motsatte sig den föreslagna omändringen

och för fortsättande av arbetena vid sjukhuset anvisade 700 000 kronor för

budgetåret 1949/50. Förslaget till viss utvidgning av byggnadsprogrammet för

ombyggnaden av huvudbyggnaden underställdes 1950 års riksdag (prop. nr

113; riksd. skr. nr 209), som lämnade förslaget utan erinran samt för budget2—ms

51 Bihang till riksdagens protokoll 1951. I sand. Nr 151.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

året 1950/51 anvisade 1 100 000 kronor för fortsättande av arbetena vid sjukhuset.

Sammanlagt har alltså hittills för förenämnda arbeten vid sjukhuset anvisats

(1 350 000 + 700 000 + 1 100 000) 3 150 000 kronor.

I skrivelse den 30 januari 1951 har byggnadsstyrelsen upplyst, att arbetena

med ombyggnad av huvudbyggnaden ha pågått sedan hösten 1949 och beräknas

bliva i huvudsak färdigställda till våren 1953. Med hänsyn till arbetenas

karaktär är det enligt styrelsen f. n. icke möjligt att bedöma huruvida

den senast angivna kostnaden (3 800 000 + 350 000) 4 150 000 kronor för omoch

tillbyggnad av huvudbyggnaden kommer att överskridas eller ej. Styrelsen

ämnar längre fram, då ett bättre överblickande av kostnaderna är möjligt,

anmäla det ytterligare medelsbehov, som eventuellt kan komma att uppstå.

Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar styrelsen till 900 000 kronor.

Departementschefen. De arbeten, som beslutats för ombyggnad och utvidgning

av Furunäsets sjukhus i Piteå ha kostnadsberäknats till sammanlagt

5 400 000 kronor. För arbetena ha hittills anvisats tillhopa 3 150 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen beräknar medelsbehovet under nästa budgetår för ifrågavarande

arbeten till 900 000 kronor. Häremot har jag ej någon erinran. Jag

tillstyrker sålunda att för nästa budgetår anvisas 900 000 kronor. Vid bifall

härtill skulle den totala medelsanvisningen uppgå till (3 150 000 + 900 000)

4 050 000 kronor.

Uppförande av nytt sinnessjukhus vid Karlskrona.

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1950 års riksdag

(prop. nr 113; riksd. skr. nr 209), att för utredning rörande uppförande av

nytt sinnessjukhus vid Karlskrona för budgetåret 1950/51 anvisa 100000 kronor.

I skrivelse den 26 februari 1951 har statens kommitté för sinnessjukvårdens

utbyggande hemställt om 50 000 kronor för bestridande av kostnader för fortsatt

utredning rörande utformningen av ett nytt sinnessjukhus vid Karlskrona.

Kommittén anför.

Kommittén — som val inser angelägenheten av att i rådande statsfinansiella

läge största möjliga återhållsamhet iakttages i fråga om statens utgifter

— måste beklaga, att det för nästa budgetår preliminärt beräknade beloppet

till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. begränsats till

10,5 miljoner kronor i stället för det av statens sinnessjukvårdsberedning beräknade

årliga medelsbehovet av cirka 17 miljoner kronor. Enligt kommitténs

mening hade det varit angeläget, att förslag kunnat föreläggas 1951 års riksdag

om uppförande av det av statsmakterna beslutade nya sinnessjukhuset i

Karlskrona med hänsyn till behovet av nya vårdplatser såväl för intagning

av nya patienter som för evakuering av patienter vid sjukhus, vilka beräknas

bliva föremål för ombyggnad. Vid avvägningen av de behov, som närmast

borde tillgodoses inom den preliminärt beräknade kostnadsramen har kommittén

inför angelägenheten av att fullfölja redan påbörjade renoveringsarbeten

dock funnit sig sakna möjlighet att framlägga förslag till det nya sinnessjukhuset

i Karlskrona. Utredningsarbetet rörande Karlskronasjukhuset har

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

på grund härav måst i viss mån anstå till förmån för de av kommittén i det

följande framförda förslagen. Emellertid avser kommittén att fortsätta utredningen

av sjukhusets utformning så att definitivt förslag kan föreläggas

nästa års riksdag. Utöver av 1950 års riksdag anvisade 100 000 kronor får

kommittén hemställa om ytterligare 50 000 kronor för ändamålet.

Departementschefen. I likhet med statens kommitté för sinnessjukvårdens

utbyggande anser jag det angeläget att så snart ske kan underställa riksdagen

förslag till uppförande av det av 1950 års riksdag beslutade nya sinnessjukhuset

vid Karlskrona. Den fortsatta bearbetningen av det antagna förslaget till

sjukhusets utformning samt upprättandet av fullständiga ritningar och kostnadsberäkningar

för byggnadsföretaget omhänderhaves av kommittén. För

fortsättande av utredningsarbetet imder nästa budgetår beräknar kommittén

50 000 kronor. Jag tillstyrker, att sagda belopp anvisas.

Renovering av personalbostadslnis vid Ulleråkers sjukhus.

I skrivelse den 26 februari 1951 har statens kommitté för sinnessjukvårdens

utbyggande hemställt, att medel måtte anvisas till renovering av vissa personalbostadshus

vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Kommittén anför.

Direktionen för Ulleråkers sjukhus har hemställt, att genom medicinalstyrelsens

försorg måtte upprättas förslag och vidtagas åtgärder för anordnande

av badrum och installation av värmeledning i personalbostadshusen nr XLIII

och XLIV vid sjukhuset. Efter verkställd utredning har medicinalstyrelsen

överlämnat ärendet till kommittén för vidare handläggning.

Ifrågavarande byggnader, som äro uppförda under 1920-talet och belägna

utmed den från Stockholmsvägen ledarade infartsvägen till sjukhuset sakna

nu värmeledning, varmvatten och badrum. Byggnad XLIII inrymmer 3 lägenheter

om 3 rum och kök för uppsyningsmän, 1 lägenhet om 2 rum och kök

för hantverksföreståndaren i snickeri och 3 enkelrum. Byggnad XLIY omfattar

4 lägenheter om 2 rum och kök för en uppsyningsmän och tre överskötare.

Byggnaderna äro beträffande standard och utförande i huvudsak

jämförbara med de personalbostäder vid Sundby sjukhus, för vilkas ombyggnad

och modernisering 1949 års riksdag anvisat medel. I motsats till sistnämnda

byggnader äro bostäderna vid Ulleråker dock försedda med vattenklosetter

varjämte köksinredningarna i desamma ha moderniserats.

Kommittén framhåller, att de föreslagna moderniseringsåtgärderna kunna

betraktas ingå såsom ett led i den allmänna upprustning av sjukhusanläggningen,

som förordats av statens sinnessjukvårdsberedning i dess avgivna

betänkande.

Kostnaderna för renoveringsarbetena uppskattas till 75 000 kronor. Kommittén

hemställer, att för budgetåret 1951/52 anvisas ett belopp av 75 000

kronor för ändamålet.

Departementschefen. Enligt vad jag själv kunnat konstatera voro vissa personalbostäder

vid Sundby sjukhus vid Strängnäs före renoveringen i starkt

behov av en genomgripande reparation. Statens kommitté för sinnessjukvårdens

utbyggande har framhållit, att nu ifrågavarande bostadshus vid Uller
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majds proposition nr 151.

åkers sjukhus i Uppsala frånsett moderniseringar i ett par hänseenden beträffande

standard och utförande äro i huvudsak jämförbara med nyssnämnda

bostäder vid Sundby sjukhus före renoveringen. Behov synes sålunda enligt

min mening föreligga att renovera bostäderna i fråga. Bet av kommittén uppgivna

medelsbehovet härför anser jag mig kunna godtaga. Jag tillstyrker

alltså, att för nästa budgetår anvisas 75 000 kronor till renovering av bostäderna.

Uppförande av tvättinrättning in. in. vid Ulleråkers sjukhus.

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag anvisade 1950 års riksdag

(prop. nr 113; riksd. skr. nr 209) 25 000 kronor för utredning rörande lämpligaste

sättet att anordna tvättinrättningen vid sjukhuset samt i samband

därmed frågan om uppförande av en ny köksinrättning med matsalar. Genom

beslut den 19 maj 1950 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommittén för sinnessjukvårdens

utbyggande att verkställa sådan utredning, varvid kommittén hade att

beakta eventuella möjligheter till samordning med andra sjukvårds- eller

andra inrättningar.

I skrivelse den 26 februari 1951 har statens kommitté för sinnessjukvårdens

utbyggande upplyst, att i anledning härav kommittén i samråd med dess

av Kungl. Maj:t utsedde expert i frågor rörande sinnessjukhusens tvättinrättningar,

tvättmästaren vid statens järnvägar Ingvar Frithiof, närmare studerat

olika tvättanläggningar och verksamheten vid desamma samt upprättat

olika typförslag i fråga om planläggning och utformning av sådana anläggningar.

I skrivelsen anföres rörande kommitténs överväganden bl. a.

Kommittén har även undersökt möjligheterna att samordna tvättverksamheten

med andra inrättningar. I detta syfte verkställda utredningar ha utvisat,

att en sådan samordning icke lämpligen bör ske enbart med utgångspunkt

från å platsen rådande lokala förhållanden. Även om hitintills utförda undersökningar

givit vid handen, att påtagliga ekonomiska fördelar torde kunna

vinnas genom att vid ett nytt tvätteri vid Ulleråkers sjukhus samordna tvättverksamheten

för i Uppsala stad befintliga statliga institutioner och andra inrättningar,

t. ex. akademiska sjukhuset, har kommittén kommit till den uppfattningen,

att berörda fråga bör prövas och lösas med hänsyn till dess sammanhang

med övrig statlig tvättverksamhet över huvud.

Statlig tvättverksamhet av större omfattning bedrives i huvudsak vid

tvätterier tillhöriga de statliga sjukhusanläggningarna, försvarets fabriksverk,

de militära myndigheterna och statens järnvägar. Fångvårdsstyrelsen driver

smärre tvättanläggningar vid ett antal fångv&rdsanstalter.

Enligt vad kommittén inhämtat föreligga planer sedan ett antal år tillbaka

på uppförande av tre nya tvätterier för försvarets fabriksverks räkning.

Därjämte lär fångvårdsstyrelsen f. n. pröva möjligheterna att anordna nya

större, rationellt planlagda tvätterier vid vissa fångvårdsanstalter. Ovan

nämnda planer på anläggande av statliga tvätterier liksom behovet av nya

tvätterier vid de statliga sinnessjukhusen bör enligt kommitténs mening icke

komma till utförande utan att lämpligheten av och de ekonomiska förutsättningarna

för deras förverkligande närmare prövats. Därvid synes i första

hand det statliga tvättbehovet böra kartläggas med avseende på tvättförbru
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

karnas geografiska belägenhet och mängden av det gods, resp. förbrukare behöver

ha tvättat. Sedan erfarenhet i dessa avseenden vunnits, synes möjligheter

föreligga att närmare klarlägga var och i vilken omfattning nya statliga

tvätterier böra anordnas. Därvid torde även böra undersökas i vad mån det

kan vara ekonomiskt fördelaktigt att utbygga eller nedlägga eller i oförändrad

omfattning fortsätta driften vid befintliga tvätterier. Kommittén förutsätter,

att möjligheterna till samordning av denna tvättverksamhet med av landsting

och kommuner bedriven verksamhet i detta avseende närmare undersökas.

Då berörda spörsmål således icke f. n. kan betraktas vara utredda, anser

sig kommittén icke nu kunna framlägga slutligt förslag till tvättfrågans lösning

vid Ulleråkers sjukhus.

För att driften vid det befintliga tvätteriet skall kunna upprätthållas föreslår

kommittén, att vissa provisoriska åtgärder vidtagas under nästa budgetår.

Ångmangeln befinner sig i så dåligt skick, att ångtrycket enligt yrkesinspektionens

föreläggande måst sänkas, och den torde icke erbjuda betryggande säkerhet

vid en längre tids användning. Vidare kan ett utbyte av vissa nedslitna

centrifuger icke längre uppskjutas. Kommittén föreslår, att en ny mangel och

en centrifug anskaffas av sådan typ, att de kunna inpassas i en blivande tvättinrättning

vid sjukhuset. Kostnaden härför — som av kommittén uppskattas

till i runt tal 70 000 kronor —- föreslås skola bestridas av tidigare anvisade,

icke ianspråktagna medel till genomförande av andra etappen för sjukhusets

renovering (prop. 111/49), cirka 45 000 kronor. Härutöver erfordras 25 000

kronor, vilket belopp torde böra anvisas för nästa budgetår.

I detta sammanhang meddelar kommittén, att den jämsides med tvätteriutredningen

förutsatta utredningen om uppförande av ny köksinrättniug med

matsalar ännu icke verkställts.

Departementschefen. Ett av de angelägnaste önskemålen i den tidigare

moderniseringsplanen för Ulleråkers sjukhus i Uppsala var anordnandet av

ändamålsenliga lokaler för tvättinrättningen. Till utredning härom anvisade

1950 års riksdag 25 000 kronor. Utredningsuppdraget har sedermera anförtrott-s

statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande. Kommittén har nu

framhållit, att innan man tager ställning till spörsmålet om tvättinrättningens

slutliga utformning, frågan om en samordning av den statliga

tvättverksamheten över huvud bör göras till föremål för utredning

i syfte att därmed söka åvägabringa en sänkning av tvättkostnaderna.

Med hänsyn härtill har kommittén ansett sig för nästa budgetår allenast böra

föreslå utbyte mot nya av vissa förslitna tvättmaskiner i tvätteriet vid Ulleråkers

sjukhus för en sammanlagd kostnad av 70 000 kronor. Av detta belopp

behövde 25 000 kronor nyanvisas.

För egen del vill jag betona, att man givetvis bör eftersträva så låga tvättkostnader

som möjligt. Kommitténs förslag till en undersökning av möjligheterna

att i detta syfte samordna den statliga tvättverksamheten har jag för

avsikt att senare taga upp till närmare övervägande. Mot kommitténs förslag

till anskaffande av vissa tvättmaskiner har jag intet att erinra. Ej heller föranleda

kostnadsberäkningarna någon erinran från min sida. Jag tillstyrker

alltså, att för nästa budgetår anvisas 25 000 kronor för ifrågavarande inköp.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Uppförande av personalbosfadshus in. ra. vid S:ta Annas sjukhus.

I skrivelse den 26 februari 1951 har statens kommitté för sinnessjukvårdens

utbyggande framlagt förslag till uppförande av två personalbostadshus vid

S:ta Annas sjukhus i Nyköping. Kommittén har beträffande de nuvarande

bostäderna anfört följande.

I fråga om bostäderna vid S:ta Annas sjukhus har statens sinnessjukvårdsberedning

i sitt betänkande framhållit, att desamma till större delen äro i

så dåligt skick, att det syntes beredningen ofrånkomligt att snarast ersätta

dem med nybyggnader trots att ifrågavarande sjukhus enligt beredningens

generalplan framdeles beräknades skola nedläggas.

För egen del framhåller kommittén, att det för den ogifta personalen vid

sjukhuset f. n. finnas 18 rum, vilka alla äro i så dåligt skick, att de böra utdömas.

Bostäderna äro i huvudsak inrymda inom vindar i de oroliga paviljongerna.

Denna placering är mycket olämplig. Särskilt den personal, som

haft nattjänstgöring och under dagen måste vila i rummen, blir ofta störd

av patienterna i de under rummen belägna oroliga avdelningarna. Rummen

äro dessutom i allmänhet små, i vissa fall endast 7 m2 samt sakna garderober

och sanitär utrustning. Till 11 rum i östra paviljongen, där f. n. i

det närmaste 20 såväl kvinnliga som manliga befattningshavare ha sin bostad,

finnas endast två tappställen med kallt vatten och en enda vattenklosett. Den

personal, som bor på västra paviljongens vind, måste för att komma till sina

rum passera genom vårdavdelningarna, varvid varje gång icke mindre än

fem låsta dörrar måste öppnas och stängas.

Familjebostädema äro, med undantag för läkare och intendent, mycket

otidsenliga. Av befintliga familjebostäder äro två, belägna i det s. k. västra

bostadshuset, av så dålig beskaffenhet att de böra utdömas. I det östra

bostadshuset har tidigare funnits fyra lägenheter om 2 rum och kök, vilka

nyligen varit föremål för ombyggnad. Genom att en av lägenheterna slopats

ha tre lägenheter om 3 rum och kök kunnat utvinnas. Dessa ha därvid försetts

med vissa sekundärutrymmen såsom tamburer, kapprum och w. c. m. m.

Lägenheterna äro visserligen icke moderna, men de torde i sitt ombyggda

skick kunna godtagas för den tid, som sjukhuset beräknas kvarstå.

Kommittén erinrar härefter, att direktionen för sjukhuset i skrivelse till

statens sinnessjukvårdsberedning i september 1949 uppskattat nybyggnadsbehovet

av familjebostäder till 6 lägenheter och behovet av bostäder för ogift

personal till 3 dubbletter och 30 enkelrum. Kommittén anser sig dock icke

kunna tillstyrka uppförande av samtliga dessa bostäder.

Kommittén upplyser, att den genom arkitekten G. Wiman låtit upprätta

förslag till två nya bostadshus. Det ena avses skola inrymma 20 enkelrum

och 3 dubbletter jämte erforderliga badrum, toaletter, tekök och dagrum. Det

andra bostadshuset planeras omfatta 6 lägenheter om 3 rum och kök. Enkelrummen

beräknas få en lägenhetsyta av högst 18 m2. Dubbletterna ha givits

en storlek av högst 28 m2. Lägenhetsytan i familjebostäderna beräknas innehålla

cirka 65 in2. Dessa ytor överensstämma med de i tävlingsprogrammet

för nytt sinnessjukhus vid Karlskrona angivna ytoma för bostäder av motsvarande

slag.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

I detta sammanhang framhåller kommittén, att den har för avsikt att då

fråga uppkommer om byggande av bostäder vid sinnessjukhusen ävensom

beträffande de bostadshus som i det följande föreslås uppförda, efter samråd

med vederbörande personalorganisationer, företaga en omprövning av bostädernas

storlek.

Kommittén finner det vidare angeläget att bereda nya lokaler för sjukhuskontoret,

samt anför härom.

Sjukhuskontoret disponerar f. n. två rum i administrationsbyggnaden.

Dessa utrymmen äro otillräckliga för de befattningshavare -—- intendent,

kassör och två andra tjänstemän — som där ha sin verksamhet. Då sjukhuset

saknar utrymmen för arkiv och ett mindre förråd böra även sådana anordnas.

Kommittén anser, att lokaler för sjukhuskontoret lämpligen böra inrymmas

i den ena av de nu föreslagna bostadsbyggnaderna. Kontoret bör där erhålla

4 rum med särskild entré, förlagda i bottenvåningen. I källaren kan beredas

plats för arkiv och förråd. Sjukhuskontorets nuvarande lokaler behöva tagas

i anspråk för utvidgning av läkarexpeditioner och undersökningsrum.

Slutligen framhåller kommittén, att de föreslagna bostadsbyggnaderna få

en sådan utformning, att de beräknas kunna inordnas i en framtida stadsplan

för sjukhusområdets utnyttjande för bostadsändamål.

Kostnaden för nybyggnaderna har av kommittén beräknats till sammanlagt

650 000 kronor, vartill bör läggas ett belopp av 10 000 kronor för erforderliga

reparationsarbeten i administrationsbyggnaden efter det att sjukhuskontoret

avflyttat från denna. Byggnadskostnaderna skulle sålunda uppgå

till sammanlagt 660 000 kronor. För påbörjande av byggnaderna har kommittén

beräknat ett belopp av 300 000 kronor vara erforderligt för budgetåret

1951/52.

Departementschefen. 1 den av sinnessjukvårdsberedningen uppgjorda

generalplanen bär man, såsom förut framhållits av statens kommitté för

sinnessjukvårdens utbyggande, räknat med att S:ta Annas sjukhus i Nyköping

framdeles skall nedläggas. Det kan med hänsyn härtill ifrågasättas, om

några nybyggnadsarbeten böra utföras vid sjukhuset. Då det emellertid

icke nu är möjligt att bedöma, när ett nedläggande av sjukhuset kan ske

— sinnessjukvårdsberedningen räknade med en utbyggnadsperiod för generalplanen

av 15 år — och då de nuvarande ytterst otillfredsställande bostadsförhållandena

för sjukhusets personal icke rimligen kunna få fortbestå under

den tid, sjukhuset kommer att vara i bruk, anser jag det nödvändigt, att nya

personalbostäder anordnas där. Jag tillstyrker därför kommitténs förslag om

uppförande av två bostadshus med sammanlagt 6 lägenheter om tre rum och

kök, 3 dubbletter och 20 enkelrum jämte vissa andra utrymmen. Med hänsyn

till vad kommittén framhållit torde i det ena bostadshuset även böra inrymmas

vissa expeditionslokaler, arkiv och förråd. Enligt vad kommittén

framhåller skola de nya bostäderna förläggas så, att do kunna ansluta sig till

en framtida stadsplan för sjukhusområdets utnyttjande för bostadsändamål.

Detta är givetvis en fördel, när framdeles eu försäljning av byggnaderna blir

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

aktuell. De beräknade kostnaderna — 650 000 kronor för byggnaderna och

10 000 kronor för erforderliga reparationsarbeten i administrationsbyggnaden

— föranleda ingen erinran från min sida. För nästa budgetår torde böra

anvisas ett belopp av 300 000 kronor för påbörjande av arbetena för byggnadernas

uppförande.

Uppförande av ett personalbostadshus in. in. vid Birgittas sjukhus.

I skrivelse den 26 februari 1951 har statens kommitté för sinnes sjukvårdens

utbyggande framlagt förslag till uppförande av ett personalbostadshus

m. in. vid Birgittas sjukhus i Vadstena. Kommittén har därvid anfört bl. a.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 januari 1951 har byggnadsstyrelsen

äskat medel för slutförande av första byggnadsetappen vid Birgittas sjukhus

i Vadstena. Medlen äro avsedda för färdigställande av paviljong D 2.

Sedan denna byggnad blivit färdigställd, vilket enligt vad kommittén inhämtat

beräknas ske mot slutet av innevarande år, komma samtliga vårdavdelningar,

inrymda i det förutvarande väster om Hospitalsgatan belägna

nunneklostret, att överflyttas till de nybyggda paviljongerna. Kommittén

räknar med att förutom nyssnämnda klosterbyggnad även övriga väster om

Hospitalsgatan belägna byggnader, som disponeras av sjukhuset, framdeles

komma att överlåtas till Birgittastiftelsen. Inom denna del av sjukhuset belägna

bostäder måste därvid ersättas med nybyggnader. Utöver av sagda

anledning erforderliga nybyggnader har sjukhuset anmält behov av såväl

ytterligare nya bostäder av olika slag som renovering och modernisering av

befintliga äldre lägenheter vid sjukhuset.

Det omedelbara behovet av nya bostäder anser kommittén böra kunna

tillgodoses genom uppförande av en byggnad, inrymmande 32 enkelrum och

8 dubbletter för ogift kvinnlig personal. Behovet av ytterligare nya bostäder

och modernisering av befintliga bör enligt kommitténs mening närmare utredas

i samband med sjukhusets fortsatta utbyggande.

Det nya personalbostadshuset föreslås uppfört i två våningar. Omkring

var och en av trappuppgångarna i byggnaden grupperas i varje våningsplan

4 enkelrum eller dubbletter. I trappornas vilplan mellan de båda våningsplanen

förläggas erforderliga tekök och badrum jämte toaletter. Enkelrummen

äro av två olika storleksordningar med högst 19 resp. högst 16 m2 lägenhetsyta.

Dubbletterna få en storlek av cirka 30 ur. Kostnaden för byggnaden

har beräknats till 630 000 kronor, vilket belopp kommittén föreslår skola anvisas

för nästa budgetår.

Kommittén anser det vidare önskvärt, att medel ställas till förfogande för

planering och iordningställande av det nya sjukhusområdet. Totalkostnaderna

för dessa arbeten — sannolikt omkring 100 000 kronor — äro beroende av

sjukhusets fortsatta utbyggnad och den slutliga utformningen av sjukhusområdet.

Under närmaste tiden torde emellertid vissa områden omkring redan

uppförda nybyggnader böra planeras och planteras. Kommittén föreslår, att

för nästa budgetår ett belopp av 20 000 kronor anvisas för ändamålet.

Yid bifall till vad sålunda förordats skulle för nästa budgetår erfordras

(630 000 + 20 000) 650 000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj-.ts proposition nr 151.

Departementschefen. Det omedelbara behovet av personalbostäder vid

Birgittas sjukhus i Vadstena anser kommittén kunna tillgodoses genom uppförande

av ett bostadshus, innehållande 32 enkelrum och 8 dubbletter. Med

hänsyn till vad kommittén anfört tillstyrker jag, att medel anvisas för ett

dylikt bostadshus.

Enligt kommitténs förslag skulle enkelrummen få en lägenhetsyta av högst

19 m2 och dubbletterna högst 30 nr. Vid avgivande av sitt förslag till två

nya perponalbostadshus vid S:ta Annas sjukhus framhöll kommittén —- såsom

framgår av den under rubriken uppförande av personalbostadshus m. m. vid

S:ta Annas sjukhus lämnade redogörelsen — att den hade för avsikt att, då

fråga uppkommer om byggande av bostäder vid statens sinnessjukhus ävensom

beträffande ifrågavarande bostadshus, efter samråd med vederbörande

personalorganisationer företaga en omprövning av bostädernas storlek. Kommittén

synes sålunda beredd att ytterligare pröva storleken av lägenhetsytorna

i det nu föreslagna personalbostadshuset. Häremot har jag intet att erinra.

Enligt min mening böra bostäderna i regel icke givas större ytinnehåll än

motsvarande, i tävlingsprogrammet för nytt sinnessjukhus i Karlskrona ingående

bostäder, d. v. s. cirka 18 m2 för enkelrum och cirka 28 m2 för dubletter.

Vad angår kostnadsberäkningarna torde en mindre reducering av lägenhetsytorna

icke komma att nämnvärt påverka medelsbehovet. Kommitténs

uppskattning av kostnaderna anser jag mig kunna godtaga. Ej heller föranleder

förslaget om anvisande av 20 000 kronor till viss planering av det nya

sjukhusområdet någon erinran. Jag tillstyrker alltså, att för uppförande av

bostadshuset i fråga samt för vissa planeringsarbeten för nästa budgetår anvisas

sammanlagt (630 000 + 20 000) 650 000 kronor.

Ombyggnad av tvättinrättningen vid S:t Lars sjukhus.

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förelag anvisade 1950 års riksdag

(prop. nr 113; riksd. skr. nr 209) 55 000 kronor till anskaffande av viss maskinutrustning

till tvättinrättningen vid S:t Lars sjukhus i Lund.

I skrivelse den 26 februari 1951 har statens kommitté för sinnessjukvårdens

utbyggande framlagt förslag till ombyggnad av tvättinrättningen. Kommittén

har därvid anfört bl. a.

Med anledning av tvättinrättningens dåliga beskaffenhet hade statens

sinnessjukvårdsberedning påbörjat en utredning rörande det lämpligaste

sättet att förbättra densamma. Beredningen hade därvid övervägt, huruvida

en ombyggnad och modernisering av den nuvarande tvättbyggnaden vore

möjlig i stället för en hel nyanläggning. Den av beredningen till inköp föreslagna

maskinutrustningen var avsedd att ersätta befintlig sådan utrustning,

vilken ansågs vara så försliten, att ett utbyte av densamma icke kunde uppskjutas

till dess den påbörjade utredningen hade hunnit slutföras. I avvaktan

härpå tänktes de föreslagna maskinerna skola provisoriskt uppställas i

den nuvarande tvättanläggningen.

Sedan statens sinnessjukvårdsberedning slutfört sitt uppdrag har kommittén

övertagit och fullföljt ovannämnda utredning. Därvid har kommitténs

expert i tvättfrågor efter företagna undersökningar funnit en tillfredsställande

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungi. Maj:ts proposition nr 151.

lösning a\ tvätteriet vid S:t Lars sjukhus kunna erhållas genom ombyggnad

nuvarande tvättbyggnaden vid sjukhuset. Härvid förutsättes, att

tvätteriet anordnas i två plan och att i huvudsak samtliga utrymmen inom

dessa plan i byggnaden tagas i anspråk för ändamålet.

I smnessjukvårdsberedningens expertutlåtande över sjukhuset föreslogs,

■i T1C* anordnandet av ny tvättanläggning borde densamma givas så stor kapacitet,

att tvätt även skulle kunna mottagas från det närliggande Vipeholms

sjukhus. Hen sammanlagda tvättgodsmängden från S:t Lars och Vipeholms

!JinA VS har av,kommitténs tvättexpert beräknats komma att uppgå till högst

■o Per UTbetsdag. Såsom vid behandlingen av frågan om en nytvättinlattmng

vid Ulleråkers sjukhus, har kommittén beträffande nu ifrågavarande

tvattanlaggnmg funnit lämpligt att, då möjligheter därtill föreligga, vid densarnma

söka samordna tvätten jämväl för andra i sjukhusets närhet belägna

statliga anstalter m. m. Sålunda beräknar kommittén, att vid den nu föreslagna

tvättiniättningen skall utöver tvätt för S:t Lars och Vipeholms sjukhus

kunna verkställas tvätt för andra statliga inrättningar, såsom fångvårdsanstalterna

i Ystad, Tygelsjö och Malmö, vårdanstalten för blinda med komphceiat

lyte, dövstumskolan, folkskoleseminariet och universitetet i Lund.

Tvättgodsmängden per arbetsdag för sistnämnda institutioner har uppskattats

till sammanlagt omkring 500 kg. Totala tvättgodsmängden per dag

skulle sålunda komma att uppgå till (4 500 + 500) 5 000 kg. För att kunna

mota en framtida med all sannolikhet uppkommande ökning av tvättgodsmangden

har kommittén ansett lämpligt, att tvätteriet redan från början

dimensioneras för en något större kapacitet än vad ovan angivits. Sålunda beräknar

kommittén, att den i tvätteriet föreslagna maskinutrustningen skall

kunna avverka omkring 6 000 kg tvättgods per arbetsdag.

Kommittén föreslår, att det nuvarande tvätteriet ombygges. Till byggnadens

bottenvåning tänkas förlagda rum för mottagning och utlämning av

ti ätt samt ri ätteriets mangel och strykrum. I andra våningen placeras själva

tvätteriet med tvättmaskiner, centrifuger och torktumlare samt rum för sortering

av tv ätt, reparationsverkstad, omklädnads- och lunchrum för personal

jämte vissa förråd m. m. Mellan våningarna anordnas hiss för transport av

gods. Maskinutrustningen beräknas i huvudsak komma att omfatta 3 tvättmaskiner,

3 centrifuger, 8 torktumlare, 2 manglar. 2 pressaggregat och 1 kragmangel.

Kostnaden för ombyggnaden har beräknats till 850 000 kronor. Härtill bör

enligt kommittén läggas kostnaderna för iordningställande av provisoriska

lokaler för i tvättbyggnaden nu inrymda patientbibliotek och förråd, vilka

måste utflyttas för att bereda plats för den nya tvättanläggningen. Dessa lokaler

äro avsedda att framdeles förläggas till en ny administrations- resp. arbetsterapibyggnad.

I avvaktan härpå föreslår kommittén, att lokalerna i

den vid sjukhuset befintliga bageribyggnaden tills vidare tagas i anspråk för

fönåd. Bageriet befinner sig nämligen i dåligt skick; såväl ugnar som annan

utrustning äro så förslitna, att bageridriften icke utan avsevärda olägenheter

Lan upprätthållas. Med hänsyn härtill och då sinnessjukvårdsberedningen i

sitt betänkande framhållit önskvärdheten av att bagerirörelse ej bedrives vid

de statliga sinnessjukhusen, föreslår kommittén, att bageriet nedlägges. Kostnaden

för ett provisoriskt iordningställande av bageriet för förråd har beräknats

till 15 000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Iiungl. Maj ds proposition nr 151.

Beträffande patientbiblioteket föreslår kommittén, att detta förlägges till

tidigare som matsal utnyttjat utrymme i den västra administrationsbyggnaden.

Kostnaderna för iordningställande av matsalen uppgår till 5 000

kronor.

Sammanlagt skulle således erfordras (850 000 + 15 000 + 5 000) 870 000

kronor. Härifrån bör dragas av 1950 års riksdag redan anvisade 55 000 kronor

för inköp av maskinutrustning. Återstående belopp, (870 000 — 55 000) 815 000

kronor bör i sin helhet anvisas för nästa budgetår.

Departementschefen. Till det vid propositionen nr 113/1950 fogade statsrådsprotokollet

över inrikesärenden framhöll jag vid behandlingen av frågan

om anskaffande av viss maskinutrustning vid S:t Lars sjukhus i Lund, att

tvättinrättningen vid sjukhuset befunne sig i ett mycket bristfälligt skick.

På vilket sätt inrättningen skulle kunna erhålla mera tillfredsställande lokaler

vore icke klarlagt. Oavsett hur denna fråga kunde komma att lösas, ansåg jag

angeläget, att nya maskiner till ett sammanlagt belopp av 55 000 kronor anskaffades

till anläggningen.

Kommitténs förslag innebär eu ombyggnad av det nuvarande tvätteriet.

Tvättanläggningen föreslås erhålla en sådan kapacitet, att den kan tillgodose

tvättbehovet även vid Yipeholms sjukhus i Lund samt vissa andra i det föregående

nämnda statliga institutioner. Härutöver har kommittén räknat med

ett visst ytterligare utrymme för en framtida ökning av tvättgodsmängden.

Förslaget att bygga om det nuvarande tvätteriet röner från min sida ej

någon erinran. I likhet med kommittén finner jag det lämpligt att i samband

med ombyggnaden söka åstadkomma en för de förut nämnda institutionerna

gemensam tvättanläggning. Jag tillstyrker, att för anskaffande av den förut

nämnda maskinutrustningen för tvätteriet och för ombyggnaden anvisas

850 000 kronor. Förslaget att nedlägga bageridriften vid sjukhuset samt anordnande

av visst förrådsutrymme i bageriet föranleder med hänsyn till vad

kommittén anfört ej någon erinran från min sida. Ej heller har jag något att

invända mot kommitténs förslag i övrigt. Jag tillstyrker alltså, att för nästa

budgetår anvisas ett belopp av 815 000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Uppförande av upptagningspaviljong vid Mariebergs sjukhus.

I skrivelse den 26 februari 1951 har statens kommitté för sinnessjukvårdens

utbyggande framlagt förslag till uppförande av en upptagningspaviljong vid

Mariebergs sjukhus i Kristinehamn. Kommittén har därvid anfört.

Beträffande moderniseringen av Mariebergs sjukhus i Kristinehamn anföres

i det till statens sinnessjukvårdsberednings betänkande fogade expertutlåtandet

bl. a. följande.

»De återstående moderniseringsarbetena vid sjukhuset omfatta i huvudsak

uppförande av ny panncentral, modernisering av de kvinnliga vårdpaviljongema

jämte återstoden av de manliga paviljongerna, anordnande av arbetsterapilokaler

samt om- och utbyggnad av personalbostäder.

T fråga om redan vidtagna och påbörjade åtgärder synes intet väsentligt

vara att tillägga. Vissa av de renoverade avdelningarna, enligt moderniseringsplanen

avsedda för akuta fall, hava dock ett väl stort platsantal. I anledning

härav synes man böra pröva, huruvida icke lämpligen en viss ompla
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

hnngl. Maj:ts proposition nr 151.

eering av vårdavdelningarna i förhållande till den ursprungliga planen bör

1950 ars riksdag (prop. 113) liar beslutat uppförandet av en ny panneential

samt tv a mindre bostadshus för ogift personal. Ifrågavarande byggnader

ha nyligen påbörjats. Av resterande renoveringsarbeten bör enligt kommittens

mening iståndsättningen av de kvinnliga paviljongerna i första hand

J8‘*‘n§sättas. Kommittén har vid närmare prövning av7 de tidigare uppgjorda

förslagen till dessa byggnaders renovering funnit paviljong nr 18 vara av

sådan beskaffenhet, att den i motsats till vad tidigare föreslagits icke lämpligen

bör ombyggas. Inom paviljongen, som är uppförd i en våning med mittpartiet

i två våningar, kan blott med stora svårigheter och avsevärda kostnader

anordnas vårdavdelningar med en storlek och utformning som ansluta

sig till numera vedertagna principer. I anledning härav anser kommittén, att

Paviljongen bor ersattas med eu nybyggnad. Med hänsyn till svårigheterna

att utrymma de byggnader, vilka varit föremål för ombyggnad, torde vid påbörjandet

av de kvinnliga avdelningarnas modernisering nybyggnaden först

komma till utförande. I enlighet med statens sinnessjukvårdsberednings betänkande

föreslogs paviljongen tagas i anspråk för eu avdelning om 36 platser

för akuta lugna, patienter. Ersättningsbyggnaden bör sålunda planeras

för avdelningar av nämnda typ.

Kommittén upplyser, att den ingående övervägt, huruvida icke den nu

föreslagna nybyggnaden bör inrättas såsom en upptagningspaviljong för

lättare akuta fall. Vid de statliga sjukhus, där sådana paviljonger nu finnas,

ha dessa visat sig vara synnerligen lämpliga för vård av lättare akuta fall.

Särskilt vid ifrågavarande sjukhus med dess stora platsantal och förhållandevis

koncentrerade bebyggelse anser kommittén eu från övriga paviljonger mera

friliggande byggnad, utformad för nyssnämnda slag av patienter, kunna bidraga

till en förbättring av vårdförhållandena.

Paviljongen föreslås utformad på följande sätt.

Byggnaden, .som beräknas uppförd i två våningar, skall inrymma två vårdavdelningar,

en för män och en för kvinnor. Med hänsyn till vad i statsutskottets

utlåtande nr213/1950anförts beträffande storleken av de akuta lugna vårdavdelningarna

i det föreslagna nya sinnessjukhuset vid Karlskrona, ha avdelningarna

utformats med 28 platser, fördelade på 4 3-, 4 2- och 8 1-patientrum. Varje avdelliing

tänkes uppdelad i två delar, den ena avsedd för övervakning och planerad

för 14 platser med särskilt toalett- och snyggningsrum och den andra av mera

öppen karaktär, där varje rum försetts med garderob och tvättställ. Inom sistnämnda

del äro vårdavdelningens expedition, bad, förråd och sköljrum förlagda.

I övrigt ha avdelningarna utrustats med alla de utrymmen och den inredning,

som beträffande avdelningar av detta slag föreslagits av statens sjukhusutredning

i dess betänkande angående synpunkter och förslag rörande sinnessjukvården

(SOU 1948:37). Till byggnadens källare, som tänkes utgrävd till omkring

hälften, ha förlagts erforderliga skyddsrum och förråd in. m. I syfte att

nedbringa kostnaderna för byggnaden har storleken av de olika utrymmena i

möjligaste mån begränsats. Sålunda uppgår den totala våningsytan per patient

till cirka 25 m2, vilket är omkring 3 m2 mindre än vad sjukhusutredningen i sitt

till ovannämnda betänkande fogade principförslag till utformning av akuta

vårdavdelningar ansett erforderligt.

Kostnaden för paviljongen har beräknats till 950 000 kronor. I beloppet

mgå 140 000 kronor för undergrund samt yttre arbeten. Dragés sistnämnda belopp

från totalkostnaderna utgöra kostnaderna per vårdplats i runt tal fl/56 X

(950 000 — 140 000)] 14 500 kronor. Kommittén beräknar, att för nästa budgetår

erfordras ett belopp av 500 000 kronor för påbörjande av byggnaden.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Departemetvtachefen. De för Mariebergs sjukhus i Kristinehamn återstående

moderniseringsarbetena omfatta i huvudsak modernisering av de kvinnliga

vårdpaviljongerna jämte återstoden av de manliga paviljongerna samt anordnande

av arbetsterapilokaler.

Enligt kommitténs förslag böra i första hand de kvinnliga vårdpaviljongerna

iståndsättas. Kommittén har föreslagit, att i stället för renovering av

paviljong nr 18, vilket skulle medföra avsevärda kostnader och stora svårigheter,

skulle uppföras en nybyggnad, inrättad såsom en upptagningspaviljong

för vård av lättare akuta fall. Till denna paviljong skulle kunna evakueras

patienter i samband med det fortsatta renoveringsarbetet. Paviljongen har

i förslaget givits en utformning, som till platsantal per vårdavdelning överensstämmer

med det av riksdagen uttalade önskemålet rörande akuta lugna vårdavdelningar

i det beslutade Karlskronasjukhuset, samt med den standard

i övrigt, som föreslagits av statens sjukhusutredning i dess betänkande angående

synpunkter och förslag rörande sinnessjukvården. Kostnaderna ha

beräknats till cirka 14 500 kronor per vårdplats. Totala kostnaderna för paviljongens

uppförande ha uppskattats till 950 000 kronor.

Med hänsyn till vad kommittén anfört kan jag för egen del inskränka mig

till att tillstyrka förslagets genomförande. I likhet med kommittén uppskattar

jag den erforderliga medelsanvisningen för arbetets påbörjande under nästa

budgetår till 500 000 kronor.

Uppförande av personalbostadshus vid Säters sjukhus.

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag (prop. nr Ilo) beslöt 1950

års riksdag (skr. nr 209), att vid Säters sjukhus skulle verkställas ombyggnad

av ekonomibyggnaden till en vid 1949 års prisläge beräknad kostnad av

1 150 000 kronor. För innevarande budgetår anvisades ett belopp av 250 000

kronor för påbörjande av arbetena. Byggnadsstyrelsen har för budgetåret

1951/52 hemställt om ytterligare 100 000 kronor för ändamålet.

I skrivelse den 20 februari 1951 har statens kommitté för sinnessjukvårdens

utbyggande framlagt förslag till viss omdisposition av beslutade

ändringsarbeten i ekonomibyggnaden vid Säters sjukhus samt i samband därmed

uppförande av ett personalbostadshus.

Beträffande omdispositionen av ekonomibyggnaden har kommittén anfört.

Till grund för den av riksdagen godkända moderniseringen av ekonomibyggnaden

förelåg ett av medicinalstyrelsen den 14 februari 1947 framlagt och

av statens sinnessjukvårdsberedning den 16 februari 1950 överarbetat ombyggnadsförslag.

Sedermera har kommittén låtit ytterligare ompröva det framlagda

förslaget bl. a. med hänsyn till den av kommittén igångsatta utredningen

rörande utformningen och planläggningen av tvättanläggningarna vid de statliga

sinnessjukhusen under hänsynstagande till statlig tvättverksamhet i

övrigt. Därvid har kommittén efter samråd under hand med försvarets

fabriksverk funnit lämpligt, att tvätteriet vid Säters sjukhus utbygges till att

jämväl kunna omhändertaga tvätten för de militära förbanden T 13 i Falun,

114 i Gävle och F 15 i Söderhamn. Tvättgodsmängden vid Säters sjukhus

jämte dess sekundäravdelningar vid Pärlby och Olofsfors kan beräknas till

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kung!. Maj:ts proposition nr 151.

sammanlagt omkring 1 200 kg per arbetsdag, medan tvättgodsmängden vid

resp. militära förband har uppskattats till cirka 600 kg per arbetsdag. Totala

tvättgodsmängden skulle sålunda utgöra cirka o 000 kg per arbetsdag.

Enligt av riksdagen godkänt förslag till modernisering av ekonomibyggnaden

beräknades tvätteriet med bilokaler kunna i huvudsak inrymmas i den

halva av byggnadens bottenvåning, som upptages av det befintliga tvätteriet.

Vid av kommittén nu föreslagen utvidgning av tvättens kapacitet måste även

en del av den ovanförliggande våningen tagas i anspråk. I denna våning

tänkes rum för sortering av tvätt, tvättmaskiner, centrifuger och torktumlare

placerade. Dit har även förlagts rum för lagning av tvätt m. m. I bottenvåningen

ha ångmangel, pressar, tvättutlämning och omklädnadsrum för personal

m. m. placerats. Den nu föreslagna planläggningen av tvätteriet nödvändiggör

anordnandet av hiss för upp- och nedtransport av tvättgodset.

Kommittén har även verkställt översyn av ombyggnadsförslaget beträffande

kök- och matsalar i syfte att söka begränsa detsamma. Enligt tidigare

upprättat förslag till byggnadens modernisering tänktes dennas mittparti,

som nu är utformat i endast en våning, påbyggt med ytterligare en våning,

vilken skulle inrymma en matsal med barservering jämte biutrymmen.

Enligt kommitténs mening synes tillräckliga utrymmen för barservering

kunna utvinnas inom de nuvarande över köket belägna matsalarna. Den

tidigare föreslagna påbyggnaden torde sålunda kunna utgå. Det nu ändrade

ombyggnadsförslaget bär beräknats draga en kostnad av 1325 000 kronor,

vilket belopp med 175 000 kronor överstiger den beräknade kostnaden för

det tidigare förslaget. Av kostnadsökningen är ett belopp av 50 000 kronor

att hänföra till inträffade prisökningar sedan föregående beräkning upprättades,

medan 125 000 kronor utgör merkostnaden för den nu föreslagna utökningen

av tvätteriet.

Förutom tvätten och kök äro i byggnaden f. n. inrymda skrädderiverkstad

samt vissa bostadsutrymmen för personal. Skrädderiverkstaden är förlagd i

den del av våningen 1 trappa, som beräknas bli ianspråktagen för utvidgning

av tvätten. I likhet med det tidigare framlagda renoveringsförslaget tänkes

denna verkstad överflyttad till den vid sjukhuset befintliga beredskapspaviijongen

för män.

Vad angår frågan om personalbostäder föreslår kommittén, att ett nytt

personalbostadshus uppföres. Härom anför kommittén i huvudsak följande. I * * 4

I ekonomibyggnaden tidigare belägna bostadsrum — 12 enkelrum och 3

dubbletter — böra enligt kommitténs mening i huvudsak utgå. Endast 5

smärre enkelrum, lämpliga att disponeras för vikarier, böra bibehållas i byggnadens

vindsvåning. Med hänsyn härtill är det nödvändigt att innan renoveringen

av ekonomibyggnaden påbörjas anordna ett antal bostadsrum för

den personal, som nu har sina bostäder inrymda i ekonomibyggnaden. Kommittén

har räknat med uppförande av en nybyggnad för ändamålet. I detta

sammanhang vill kommittén framhålla, att även övriga inom sjukhuset nu befintliga

enkelrum och dubbletter — sammanlagt omkring 120 -— äro nästan

alla belägna i vårdpaviljonger eller andra för sjukhusets drift erforderliga

byggnader. Ku föreliggande behov av bostäder har kommittén uppskattat till

12 enkelrum och 2 dubbletter.

Byggnaden tänkes i princip utformad som det föreslagna bostadshuset för

ogift personal vid Birgittas sjukhus. I byggnaden har våningsvis grupperats

4 rum omkring en trappa, varigenom byggnaden blir uppdelad i av varandra

oberoende block. Den kan sålunda framdeles lätt utbyggas utan att några

ingrepp behöver göras i den ursprungliga byggnaden. ‘Då sjukhusets pann
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

central är i mindre gott skick och avståndet från densamma till det nya bostadshuset

är förhållandevis långt — cirka 900 meter — är det icke möjligt att

ansluta nybyggnaden till centralen. Byggnaden bör därför förses med egen

värmeanläggning. I samband med sjukhusets fortsatta renovering, vilken framdeles

torde föranleda anordnandet av ny panncentral, bör frågan om eventuell

anslutning av såväl det nu föreslagna bostadshuset som i övrigt erforderliga

nya bostadsbyggnader till centralen upptagas till prövning.

Kostnaderna för bostadshuset ha beräknats till 215 000 kronor.

Kommittén har vidare föreslagit, att medel måtte anvisas till grovplanering

av områdena omkring tre nyligen uppförda läkarbostäder samt hårdgöring

av 200 meter väg, som måste utföras i samband därmed. Kommittén — som

förklarat sig ha för avsikt att närmare utreda kostnaderna för planteringar

in. m. i samband med hela det nya bostadsområdets ordnande — har hemställt,

att 30 000 kronor måtte anvisas.

Sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår skulle sålunda uppgå till

(215 000 + 30 000) 245 000 kronor.

Departementschefen. Vad angår de av kommittén föreslagna ändringarna

i ombyggnadsförslaget rörande ekonomibyggnaden vid Säters sjukhus anser

jag mig kunna biträda förslaget att öka kapaciteten hos sjukhusets tvättanläggning

så, att den kan avverka tvätt även från nyssnämnda tre regementen.

Genom denna större anläggning skulle tvättverksamheten kunna

rationaliseras och kostnaderna för tvätten nedbringas. Överenskommelse om

detta arrangemang har av kommittén under hand träffats med försvarets

fabriksverk. Den som en följd härav erforderliga omdispositionen enligt

kommitténs förslag föranleder ej någon erinran från min sida.

Jag har ej heller något att erinra mot det nya förslaget beträffande matsalarna.

Härigenom kan den tidigare planerade påbyggnaden utgå. Å andra

sidan ianspråktagas vissa bostäder, vilka äro belägna i ekonomibyggnaden.

I detta sammanhang vill jag erinra, att enligt statens sinnessjukvårdsberednings

generalplan anses bostäder, belägna i byggnader av nämnda slag, icke

lämpligen böra bibehållas. De böra i stället ersättas med nybyggnader på

områden, som i möjligaste mån böra vara avgränsade från sjukhuset i övrigt.

Med hänsyn till vad jag sålunda anfört, tillstyrker jag kommitténs förslag

att uppföra ett nytt bostadshus, innehållande 12 enkelrum och 2

dubbletter. Av vid kommitténs skrivelse fogade ritningar över bostadshuset

framgår, att för enkelrummen beräknats en lägenhetsyta av 19 m2 och för

dubbletterna cirka 33 in2. Såsom jag nyss vid behandlingen av frågan om

personalbostäder vid Birigittas sjukhus framhållit torde emellertid en från

kommitténs sida förnyad översyn av storleken av bostäderna vara att förvänta.

Övriga av kommittén nu framlagda förslag ha ej givit anledning till erinran

från min sida. Jag tillstyrker, att för nästa budgetår anvisas 215 000

kronor för uppförande av bostadshuset samt 30 000 kronor till viss grovplanering

m. m. eller sålunda sammanlagt (215 000 + 30 000) 245 000 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition ur 151.

Modernisering och utbyggnad av ekonomibyggnaden vid Umedalens

sjukhus.

I skrivelse den 26 februari 1951 har statens kommitté för sinnessjukvårdens

utbyggande framlagt förslag till modernisering och utbyggnad av ekonomibyggnaden

vid Umedalens sjukhus vid Umeå. Därvid har kommittén angående

behovet av åtgärderna anfört.

Beträffande centralkök och personalmatsalar vid sjukhuset anföres i det

till statens sinnessjukvårdsberednings betänkande fogade expertutlåtandet

följande.

»Centralköket är av förhållandevis god beskaffenhet, även om det icke till

alla delar motsvarar de krav, som numera uppställas på en sådan anläggning.

Vissa olägenheter såsom bristen på stekbord och stekskåp, ävensom otillfredsställande

ventilationsförhållanden, böra snarast avhjälpas. Jämväl böra skilda

toaletter och omklädnadsrum anordnas för manlig och kvinnlig personal.

Större och lämpligare proviantförråd än de nu befintliga böra även iordningställas.

Ifrågavarande förbättringar torde emellertid icke kunna genomföras

utan viss tillbyggnad av köket.

Personalmatsalarna, som äro fördelade på 6 olika rum, äro i gott skick.

Från personalens sida hava dock önskemål framställts om anordnande av en

större matsal för självservering med bardisk. Detta system, som i allmänhet

har tillämpats vid under senare år verkställda moderniseringar av kök och

matsalar vid andra sjukhus, torde även böra genomföras vid denna anläggning.

Tvättavdelningen är i stort sett bra och ändamålsenlig. Här liksom i köket

och i den ovanpå tvätten belägna festsalen behöver dock ventilationen för

bättras. Anordnande av skilda toaletter och omklädningsrum för manlig och

kvinnlig personal är här liksom i köksavdelningen en angelägen åtgärd.»

Med hänsyn till att den ena av de av 1949 års riksdag beslutade tuberkulospaviljongerna

vid sjukhuset nu påbörjats och beräknas vara färdigställd i

början av år 1952 kommer platsantalet vid sjukhuset att öka. Till följd härav

komma större krav att ställas på köksanläggningens kapacitet, vilken redan

nu i vissa avseenden är hårt ansträngd. När även den andra av tuberkulospaviljongerna

färdigställts, torde köksanläggningen icke kunna betjäna de

behov, som då beräknas föreligga. Kommittén finner därför angeläget, att

redan nu framlägga förslag om avhjälpande av i expertutlåtandet angivna

bristfälligheter och föreslagna förändringar samt utökning av kökets kapacitet.

Kommitténs förslag till modernisering och utbyggnad av ekonomibyggnaden

innebär i huvudsak följande.

Sammanbindningsbyggnaden mellan kök och tvätteri, som nu inrymmer

en för nämnda anläggningar gemensam vagnliall, utökas med en mindre tillbyggnad

i en våning mot norr. I tillbyggnaden anordnas kallskänk, kylrum

för mjölk in. m. samt omklädningsrum och toaletter för personalen i tvätteriet

ävensom förrådsrum. Enär vissa olägenheter äro förenade med att vagnhallen

är gemensam för kök och tvätt föreslås denna uppdelad i dels en

särskild vagnhall för köket, dels utlämningsrum för personaltvätt och dels

mottagningsrum för smutsig tvätt.

Beträffande själva köksanläggningen inredes i dennas förrådskällare ett

kylrum för fisk varjämte vissa förändringar vidtagas i fråga om förråd samt

renseri för potatis, fisk och dylikt. Till köket hörande utrustning och ventilationsanläggning

utökas och moderniseras. Biutrymmen, såsom förråds- och

arbetsrum moderniseras, en mindre tillbyggnad för matavfall uppföres och

särskilda omklädningsrum för manlig och kvinnlig personal anordnas.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

I fråga om matsalarna ha nu befintliga 6 matsalar sammanslagits till 2

större med varandra sammanhängande salar med serveringsrum och bardisk

för självservering. I anslutning till matsalarna har anordnats diskrum och

omklädningsrum för i serveringen arbetande personal. En ny trappförbindelse

bör anordnas till de nya matsalarna. För att bereda plats för erforderliga

kapprum och toaletter måste sammanbindningsbyggnaden påbyggas.

Kostnaden för det nu framlagda förslaget till ekonomibyggnadens modernisering

och utbyggnad har i januari 1950 beräknats till 775 000 kronor.

Kommittén hemställer att av detta belopp 495 000 kronor anvisas för nästa

budgetår.

Departementschefen. I och med att de av 1949 års riksdag beslutade nya

vårdpaviljongerna vid Umedalens sjukhus vid Umeå bliva färdigställda komma

ökade krav att ställas på centralkökets kapacitet. En av paviljongerna beräknas

vara uppförd i början av år 1952. I ekonomibyggnaden, vari kök och

tvätteri äro inrymda, saknas vissa erforderliga utrymmen. Härjämte behöva

en del lokaler i byggnaden moderniseras eller anordnas på ett lämpligare

sätt. Även kökets utrustning behöver moderniseras.

De av kommittén framlagda förslagen, vilka syfta till att avhjälpa dessa

brister och att öka kökets kapacitet, föranleda ej någon erinran från min

sida. Även kostnadsberäkningen anser jag mig kunna godtaga. I enlighet

med kommitténs framställning tillstyrker jag, att för nästa budgetår anvisas

495 000 kronor till ändamålen i fråga.

Uppförande av personalbostadshus in. in. vid Furunäsets sjukhus.

Med bifall till av Kungl. Maj:t i propositionen nr 242 till 1945 års riksdag

framlagt förslag beslöt riksdagen (skr. nr 420) en om- och nybyggnad

av Furunäsets sjukhus vid Piteå, Till grund härför låg ett av medicinalstyrelsen

den 8 juni 1943 framlagt renoveringsförslag. I anledning av de synpunkter

i fråga om sinnessjukhusens planläggning och standard, som framlagts

av statens sjukhusutredning, verkställde byggnadsstyrelsen i samråd

med medicinalstyrelsen sedermera en omarbetning av medicinalstyrelsens

förslag. Detta förslag, som godtagits av 1949 års riksdag, förutsätter, att

sjukhuset efter genomförd ombyggnad kommer att omfatta 2 överläkaravdelningar

med sammanlagt 22 vårdavdelningar och 2 behandlingsavdelningar.

I förhållande till antalet avdelningar vid sjukhuset före ombyggnaden innebär

förslaget en ökning med 5 vårdavdelningar och 2 behandlingsavdelningar.

I skrivelse den 26 februari 1951 har statens kommitté för sinnessjukvårdens

utbyggande framlagt förslag till uppförande av ett nytt personalbostadshus

samt utbyggnad av ett redan befintligt sådant hus. Kommittén har därvid

anfört bl. a.

Den beslutade utökningen av antalet vårdavdelningar vid sjukhuset kan

icke ske utan nyanställning av såväl läkare som sjukvårdspersonal, varvid

erfordras anordnande av bostäder för olika befattningshavare. Yad angår

bostäder för läkare har 1948 års riksdag anvisat medel för uppförande av två

nya sådana vid sjukhuset.

3—553 5i Bihan g till riksdagens protokoll 1951. 1 sand. Nr 151.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

I fråga om behovet av bostäder för gift och ogift personal, som behöver

nyanställas, räknar sjukhusledningen med att flertalet av dessa får skaffa sig

bostad utanför sjukhuset. Viss utökning av sjukhusets bostadsbestånd finner

sjukhuset dock oundgängligen nödvändigt att tillgodose. Därjämte måste en

ersättningsbyggnad uppföras för dels sådana bostäder, som gå förlorade vid

sjukhusets ombyggnad, och dels ett antal bostäder, som äro av så dålig beskaffenhet,

att de lämpligen böra utdömas. Vidare äro flertalet befintliga enkelrum

och familjebostäder vid sjukhuset i behov av modernisering och upprustning.

Med utgångspunkt från angivna förutsättningar har, sedan sjukhusets ombyggnad

slutligen genomförts, behovet av nya bostäder vid sjukhuset tidigare

beräknats till 16 familjebostäder och sammanlagt 26 enkelrum och dubbletter.

Erforderliga nya bostäder måste dock anskaffas successivt i samma takt som

sjukhusets ombyggnad fortskrider. Då ombyggnaden numera nått så långt,

att en utökning av personalkadrarna snart är behövlig, har kommittén funnit

nödvändigt att nu framlägga förslag om uppförande av en del av förut angivna

bostäder. Därvid har kommittén ännu icke tagit slutlig ställning till i vad

mån hela det tidigare uppskattade bostadsbehovet behöver komma till utförande.

De av kommittén förordade åtgärderna innefatta dels uppförande av ett

nytt bostadshus för ogift kvinnlig personal med 16 enkelrum och dels tillbyggnad

av befintligt bostadshus (nr 23) för ogift manlig personal med 8

enkelrum. Tillkommande antal rum i sistnämnda byggnad blir i verkligheten

blott 6, enär 2 rum i den gamla byggnaden komma att tagas i anspråk för

anordnande av erforderliga badrum och tekök, som nu saknas. I byggnaden

befintliga rum i övrigt föreslås i samband med tillbyggnaden skola moderniseras

och bl. a. förses med tvättställ.

Kostnaden för av kommittén nu föreslagna byggnadsåtgärder har beräknats

till 235 000 kronor för nybyggnaden och 140 000 kronor för om- och tillbyggnad

av bostadshus nr 23. Sammanlagt skulle för nästa budgetår sålunda

erfordras 375 000 kronor.

Departementschefen. Såsom kommittén anfört torde nya bostäder vid

Furunäsets sjukhus vid Piteå böra anordnas i ungefär den takt, sjukhuset utbygges

och moderniseras. Det tidigare till 16 familjebostäder och sammanlagt

26 enkelrum och dubbletter beräknade behovet av nya bostäder har kommittén

ansett nu böra tillgodoses i så måtto, att den föreslagit att 24 enkelrum

skola anordnas. I samband härmed minskas emellertid det befintliga antalet

enkelrum med 2. För ändamålet har föreslagits uppförande av ett nytt

bostadshus för ogift kvinnlig personal med 16 enkelrum och tillbyggnad

med 8 enkelrum av ett befintligt bostadshus för ogift manlig personal. Dessa

förslag föranleda från min sida ej någon erinran, liksom ej heller kostnadsberäkningen.

Jag tillstyrker, att för ändamålet anvisas 375 000 kronor för nästa

budgetår.

Ombyggnad av personalbostäder vid sekundäravdelningen i Ribbingelund.

I skrivelse den 9 februari 1951 har medicinalstyrelsen gjort framställning

om anvisande av medel för ombyggnad av vissa personalbostäder vid sekundäravdelningen

i Ribbingelund. Styrelsen har härom anfört i huvudsak följande.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Eungl. Maj:ts proposition nr 151.

35

I till direktionen för Sundby sjukhus inkommen skrivelse den 6 mars

1950 har avdelning 53 av statens sjukhuspersonals förbund på anförda skäl

hemställt, att vid Ribbingelunds sekundäravdelning måtte inredas 7 bostadslägenheter

om 2 rum och kök och 4 bostadslägenheter om 1 rum och kök.

Vid överlämnandet till medicinalstyrelsen av denna skrivelse åberopade direktionen

som egen framställning tjänstememorial den 12 april 1950 av t. f. sjukhusintendenten

Moestedt, som däri anför bl. a.:

»Vid sekundäravdelningen i Ribbingelund finnas f. n. fem familjebostäder

om två rum och kök samt 29 enkelrum för ogift personal. Av enkelrummen,

vilka äro inrymda i två bostadshus om 15 resp. 14 rum, äro f. n. endast 12

uthyrda. Det råder sålunda ett väsentligt överskott på enkelrum under det

antalet familjebostäder redan nu är otillräckligt. Vid en eventuell utökning

av personalen kommer bristen på familjebostäder att i ännu högre grad göra

sig gällande. Det är på grund härav av behovet påkallat, att flera familjebostäder

inrättas vid denna sekundäravdelning. Vid Ribbingelund vårdas

endast manliga patienter och på grund härav utgöres sjukvårdspersonalen

till hälften av manliga tjänstemän. Behovet av familjebostäder blir därför

avsevärt större än vid en sekundäravdelning med endast kvinnlig sjukvårdspersonal.

Genom ombyggnad av bostadshus Bi för ogift personal torde fem lägenheter

om två rum och kök samt en lägenhet om ett rum och kök kunna

erhållas. Antalet enkelrum minskas härigenom med 14. I resten av byggnaden

bör kunna inredas ett mindre antal enkelrum med kokvrå samt ett

samlingsrum för personal.»

Med anledning härav uppdrog medicinalstyrelsen, som kunde vitsorda

behovet av ytterligare familjebostäder vid Ribbingelund, åt arkitekten Hakon

Ahlberg att uppgöra ritningar för erforderliga ändringar. I skrivelse till

medicinalstyrelsen den 10 juli 1950 förklarade direktionen sig icke ha något

att erinra mot det av Ahlberg sedermera uppgjorda förslaget.

För egen del framhåller medicinalstyrelsen önskvärdheten av att personalen

vid sekundäravdelningen, vilken är belägen cirka 5 km från Ärla

station och ungefär mitt emellan Strängnäs och Eskilstuna, beredes bostäder,

som i någon mån kunna kompensera olägenheterna av det ensliga läget. Styrelsen

föreslår, att i en var av de nuvarande byggnaderna litt. Bi och B2

inredas två lägenheter om 2 rum och kök m. m. och i byggnaden litt. E fem

enrumslägenheter. Härigenom kommer visserligen den ena hälften av de

båda förstnämnda bostadshusen att innehålla både familjebostäder och enkelrum,

men denna olägenhet har ej kunnat undvikas. I yttrande över förslaget

den 28 december 1950 påpekar byggnadsstyrelsen detta förhållande, men

anser sig ej böra avstyrka förslaget i nuvarande ekonomiska läge. Byggnadsstyrelsen

beräknar kostnaderna för föreslagna ändringsarbeten till 135 000

kronor. Då 33 000 kronor redan ställts till byggnadsstyrelsens förfogande

för vissa ändrings- och kompletteringsarbeten inom ifrågavarande byggnader,

behöver för nu föreslagna arbeten anvisas ytterligare (135 000 — 33 0001

102 000 kronor.

Departementschefen. Proportionen mellan familjebostäder och enkelrum

vid sekundäravdelningen i Ribbingelund är f. n. icke tillfredsställande. Av 29

enkelrum äro endast 12 ianspråktagna, Do 5 familjebostäderna vid avdelningen

äro samtliga uthyrda. Detta förhållande sammanhänger med att vid

avdelningen, på vilken vårdas endast manliga patienter, omkring hälften av

tjänstemännen äro manliga. Behovet av familjebostäder kommer att än mer

accentueras i samband med en utökning av personalen. I årets statsverks
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

proposition (elfte huvudtiteln, punkten 28) har jag rälmat med att personalen

under nästa budgetår skall ökas med en föreståndarinna, en förste skötare,

sju skötare, en köksföreståndare och en sömmerska eller väverska i anledning

av tillkomsten av en avdelning med 30 platser. Med hänsyn till vad jag nu

framhållit anser jag, att antalet familjebostäder bör ökas. Det av medicinalstyrelsen

framlagda förslaget finner jag mig kunna godtaga. Jag tillstyrker

alltså, att 102 000 kronor anvisas för nästa budgetår för ifrågavarande

arbeten.

Uppförande av läkarbostad vid Ryhovs sjukhus.

I skrivelse den 9 februari 1951 har medicinalstyrelsen hemställt om medel

till uppförande av en läkarbostad vid Ryhovs sjukhus i Jönköping. Styrelsen

har därvid anfört bl. a.

Vid sjukhuset äro a dminis trationslokaleima och sjukhusets medicinska

centrum inrymda i de båda nedre våningarna i den gamla kanslibyggnaden,

som i övrigt utnyttjas som bostäder, bl. a. för en överläkare. Sedan sjukhuset

år 1934 togs i bruk, har behovet av lokaler inom administrationsbyggnaden

avsevärt stegrats, allteftersom antalet befattningshavare, som skola

ha sin arbetsplats inom denna, ökat.

Efter sjukhusets öppnande ha sålunda 1 överläkare, 2 föreståndaiinnor

samt 1 kontorsbiträde tillkommit för hjälpverksamheten. Vidare ha tillkommit

1 förste läkare med självständigt ansvar, 1 andre läkare, 1 extra kontorist

samt 5 kontorsbiträden. För kjälpverksamhetspersonalen ha såsom expeditionslokaler

upplåtits 3 bostadsrum i administrationsbyggnaden. Förste läkaren

disponerar det tidigare direktionsrummet. För kontoristen och ett kontorsbiträde

har upplåtits ett bostadsrum i administrationsbyggnaden. Det må

särskilt framhållas, att kassören med sina krävande arbetsuppgifter är i stort

behov av ensamt tjänsterum för att kunna arbeta ostört. Läkarnas kontorsbiträden

ha ingen annan plats än i det nuvarande direktionsrummet. Uppsyningspersonalens

två biträden arbeta på denna personals expeditioner. Vid

telefonsamtal och besök måste av diskretionshänsyn biträdena lämna rummet,

vilket hindrar dem i deras arbete.

Efter uppdelning av sjukhuset på 4 självständiga sjukvårdsavdelningar

har expedition för en föreståndarinna måst inrättas i ett utrymt personalrum

på avdelningen. Föreståndarinnan bör beredas arbetsplats i anslutning till

övriga expeditioner. Slutligen har tillkommit en personalföreståndare, som helt

saknar expedition, när innehavare av tjänsten kommer att utses inom den

närmaste tiden. Lokal för verksläkaren saknas helt. Denne har därför mottagning

i sin bostad i staden. Personalen måste sålunda för att söka verksläkaren

gå in till staden, varigenom betydliga tidsförluster uppstå.

Det bör ytterligare framhållas, att 5 läkare tillsammans disponera 2 rum,

av vilka ett tidigare varit bostadsrum.

Styrelsen anser det nödvändigt att snarast bereda ökade utrymmen för

sjukhusets administration och medicinska centrum. Den närmast till hands

liggande lösningen synes vara, att hela våningen två trappor upp utnyttjas

för nu ifrågavarande ändamål och att en ny överläkarbostad av nu bruklig

storlek uppföres. Härigenom skulle ytterligare 7 å 8 expeditionsrum kunna

göras disponibla. Kostnaden för en sådan ny bostad har av byggnadsstyrelsen

beräknats till 95 000 kronor, inklusive ledningar av olika slag.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Departementschefen. Den lämnade redogörelsen giver vid handen, att

arbetsförhållandena för de befattningshavare, som ha sina lokaler i den gamla

kanslihusbyggnaden vid Ilyhovs sjukhus i Jönköping, äro mycket ogynnsamma.

Jag delar medicinalstyrelsens uppfattning om lämpligheten av att låta

uppföra en läkarbostad för att därigenom frigöra vissa utrymmen i kanslihusbyggnaden.

Mot den beräknade kostnaden för bostaden, 95 000 kronor,

har jag intet att erinra och tillstyrker, att detta belopp anvisas för nästa

budgetår.

Uppförande av personalbostadshus vid Pärlby sjukhus.

Med bifall av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1948 års riksdag (prop.

nr 185; riksd. skr. nr 235), att vid det till Säters sjukhus anslutna Pärlby sekundärsjukhus

i Grangärde skulle uppföras två bostadshus för gift personal,

samt anvisade för budgetåret 1948/49 135 000 kronor för ändamålet.

I enlighet med av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt vidare 1950 års

riksdag (prop. nr 113; riksd. skr. nr 209), att vid sjukhuset skulle uppföras

ett bostadhus, samt anvisade för budgetåret 1950/51 150 000 kronor för ändamålet.

I skrivelse den 12 januari 1951 har medicinalstyrelsen hemställt om ytterligare

medel till nämnda byggnadsföretag. Styrelsen har därvid framhållit,

att sedan anbud inkommit på samtliga arbeten rörande de bostadshus (I och

II), som enligt beslut av 1948 års riksdag skulle uppföras, visade det sig,

att kostnaderna skulle komma att uppgå till cirka 190 000 kronor. På grund

härav beslöt styrelsen, att med arbetets igångsättande skulle anstå tills

vidare i avvaktan på resultatet av en framställning från styrelsen till Kungl.

Maj:t om erforderligt tilläggsanslag.

I brev den 19 maj 1950 uppdrog Kungl. Maj: t åt medicinalstyrelsen att

till Kungl. Maj:t inkomma med närmare utredning rörande de numera beräknade

kostnaderna för uppförande av nämnda två byggnader.

Medicinalstyrelsen har nu inkommit med sådan utredning.

Enär det är ekonomiskt fördelaktigt att uppföra samtliga tre byggnader

samtidigt i en gemensam entreprenad, och då även det anslag, som senast

beviljats för uppförande av ett bostadshus (III) på grund av byggnadskostnadernas

snabba stegring visat sig otillräckligt, bär medicinalstyrelsen låtit

den anbefallda kostnadsutredningen omfatta alla tre byggnaderna.

En genom arkitekten Hakon Ahlberg verkställd utredning avser de

beräknade kostnaderna omkring den 1 december 1950. Uppdelas kostnaderna

för vissa gemensamma arbeten, såsom yttre arbeten, kontroll m. m., i ungefärligen

lika stora delar på de olika byggnaderna bliva kostnaderna för bostadshus

I och TI 228 700 kronor samt för bostadshus III 179 400 kronor eller

sammanlagt 408 100 kronor

Härtill komma kostnader å sammanlagt 8 600 kronor för utbyte av den

automatiska lokaltelefonväxeln mot en större sådan jämte vissa utvändiga

telefonkablar. Då den nuvarande telefonväxeln är fullbelastad, nödvändiggöres

detta utbyte av nybyggnadernas tillkomst och bör alltså inräknas i anslagsbehovet.

Totalkostnaderna beräknas alltså komma att uppgå till (408 100 + 8 600)

416 700 kronor. Sålunda skulle erfordras ytterligare (416 700 — 135 000 —

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

150 000) 131 700 kronor. Som känt är, väntas emellertid byggnadskostnaderna

inom den närmaste tiden ytterligare komma att avsevärt stiga. Medicinalstyrelsen

kan dock icke f. n. angiva den på grund bärav betingade ökningen

av medelsbehovet.

I yttrande över framställningen har byggnadsstyrelsen, med hänsyn till

byggnadernas art, byggnadsplatsens belägenhet och den allmänna kostnadsstegringen

förklarat sig icke ha något att erinra mot de gjorda beräkningarna

i och för sig. Styrelsen har emellertid framhållit, att den funnit kostnaderna

för de i byggnaderna ingående bostäderna för gift personal förhållandevis

höga.

Departementschefen. Med hänsyn till av medicinalstyrelsen angivna omständigheter

anser jag mig böra godtaga de gjorda kostnadsberäkningarna.

Jag tillstyrker, att för nästa budgetår anvisas ett till 131 500 kronor jämkat

belopp.

Anordnande av promenadgård vid Pärlby sjukhus.

I skrivelse den 2 mars 1951 har medicinalstyrelsen gjort framställning om

anvisande av medel till anordnande av en promenadgård vid Pärlby sjukhus

i Grangärde. Styrelsen har därvid anfört i huvudsak följande.

Det till Säters sjukhus såsom sekundäravdelning anslutna Pärlby sjukhus

i Grangärde har en beläggning av omkring 150 manliga patienter, huvudsakligen

kroniska fall. Sjukhuset, som togs i bruk hösten 1948, var från början

avsett att omhändertaga fall, som kunde medgivas en viss rörelsefrihet.

Någon promenadgård ingick därför ej i den ursprungliga planen. Under

senare år har emellertid antalet inneliggande ålderspsykoser vid Säters sjukhus

avsevärt ökats. För att medgiva intagning av akuta behandlingsfall vid

detta sjukhus har Pärlby sjukhus måst beläggas med ett klientel, som visat

sig kräva betydligt mera tillsyn än vad man från början räknat med. Sjukhusets

belägenhet omedelbart intill sjön Saxen gör, att erforderlig utevistelse

icke utan stora övervakningssvårigheter kan beredas patienterna. Plan för anordnandet

av en promenadgård har av sjukhusledningen inlämnats till medicinalstyrelsen.

Planen har bearbetats av arkitekten Hakon Ahlberg.

Själva promenadgården kommer att omfatta en yta av cirka 2 000 ms. I

anslutning till denna uppföres en mindre tegel- eller lättbetongbyggnad, inrymmande

dels toaletter för patienter och personal, dels en bod för betryggande

förvaring av brandredskap, dels ett transformatorrum och dels utrymme

för vattenverkets hydrofor. Dessa senare lokaler bliva erforderliga,

emedan nu befintlig transformator måste flyttas och hydroforerna, som nu

äro inrymda i huvudbyggnadens källare, ligga obekvämt till och verka störande.

Till promenadgården hör även en öppen veranda.

Kostnaderna beräknas till 43 500 kronor, vilket belopp synes böra avrundas

uppåt till 45 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i yttrande till medicinalstyrelsen godtagit kostnadsberäkningen.

Styrelsen har därjämte uttalat, att promenadgården borde givas

en bättre anslutning till terrängen på platsen. Medicinalstyrelsen vill i

största möjliga mån beakta detta av byggnadsstyrelsen framförda önskemål.

Departementschefen. Behovet av en promenadgård vid Pärlby sjukhus i

Grangärde är uppenbart. En sådan plats skulle avsevärt underlätta över
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

vakningen av de patienter, som kunna vistas utomhus. Såsom byggnadsstyrelsen

påpekat, bör övervägas att anordna promenadgården i bättre anslutning

till terrängen. Då kostnadsberäkningen icke givit mig anledning till

erinran, tillstyrker jag, att för nästa budgetår anvisas 45 000 kronor för ändamålet.

Anordnande av promenadgård vid sekundäravdelningen i Olofsfors.

I skrivelse den 2 mars 1951 har medicinalstyrelsen hemställt om anvisande

av medel till anordnande av promenadgård vid sekundäravdelningen i Olofsfors.

Till stöd härför anför styrelsen.

Vid beläggningen av den till Säters sjukhus anslutna sekundäravdelningen

i Olofsfors har det visat sig, att patienterna vid sin vistelse i det fria icke

kunna tilllåtas fritt röra sig inom hela det sekundäravdelningen tillhörande,

inhägnade området. Promenadgård med tillhörande solveranda behöver därför

anordnas gemensam för två bredvid varandra liggande paviljonger. Förslag

härtill har uppgjorts av arkitekten Hakon Ahlberg. I promenadgårdens

solveranda har utrymme beretts för erforderliga toaletter för patienter och

personal. Genom att solverandan förlagts mellan två vårdpaviljonger kunna

erforderliga anslutningar till vatten-, avlopps- och värmeledningar ernås med

minsta möjliga kostnader.

I yttrande den 14 december 1950 har byggnadsstyrelsen uppgivit den

beräknade kostnaden för arbetets genomförande till 36 500 kronor.

Medicinalstyrelsen, som anser den ifrågasatta promenadgården ofrånkomlig

för avdelningens rationella utnyttjande, hemställer, att 36 500 kronor

måtte anvisas till kostnaderna härför.

Departementschefen. I enlighet med medicinalstyrelsens förslag tillstyrker

jag, att en promenadgård anordnas vid sekundäravdelningen i Olofsfors samt

att för nästa budgetår 36 500 kronor anvisas för ändamålet.

Förvärv av Brotorps arbetshem.

I skrivelse den 2 mars 1951 har medicinalstyrelsen ifrågasatt förvärv

fr. o. m. den 1 juli 1952 av Brotorps arbetshem för att drivas såsom en

sekundäravdelning till Yästra Marks sjukhus. Styrelsen erinrar, att Yästra

Marks sjukhus i Örebro, vilket togs i bruk år 1931, är inrymt i de om- och

tillbyggda kasernbyggnader, vilka tidigare disponerats av Svea trängkår,

samt beläget mitt inne i staden, vilket med hänsyn till klientelet, asociala

imbecilla kvinnor, är mindre lämpligt. Betydande svårigheter uppstå härigenom

att bereda de intagna de friheter, som de på grund av sitt tillstånd

lämpligen borde åtnjuta. Direktionen för sjukhuset har till styrelsen överlämnat

ett erbjudande från innehavarinnan av Brotorps arbetshem för sinnesslöa

kvinnor (42 platser) i Hidingebro, cirka 20 kilometer från Örebro, för

staten att för en kostnad av 175 000 kronor, därav 20 000 kronor för lösa

inventarier, få förvärva hemmet.

Av medicinalstyrelsens skrivelse framgår, att sjukhuschefen vid Yästra

Marks sjukhus i en vid direktionens framställning bifogad skrivelse anfört

bl. a.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

Brotorps arbetshem startades av fröken Gustafsson år 1934 och har sedan

dess av henne drivits såsom ett privat, statsunderstött arbetshem. Undertecknad

har hela tiden varit hemmets läkare. Redan från början överflyttades

en del patienter från Västra Marks sjukhus såsom försöksutskrivna till

Brotorp och under de närmaste åren ökade antalet från sjukhuset försöksutskrivna

allt mer, så att arbetshemmet nu sedan flera år är belagt uteslutande

med från sjukhuset förflyttade försöksutskrivna patienter. Detta samarbete

med Brotorps arbetshem har varit av synnerligen stort värde för

sjukhuset. Det har varit en god tillgång för sjukhuset, att patienter, som

blivit lugna och för vård på arbetshem lämpliga, kunnat försöksvis placeras

på ett i närheten beläget arbetshem, vid vilket kontakten med patienterna

kunnat uppehållas genom vid sjukhuset anställd läkare och hjälpverksamhetsföreståndarinna.

Beträffande de flesta av sjukhusets lugna patienter är

dock deras lugn ovaraktigt, deras affektivitet labil och deras anpassningsförmåga

klen, varför det ofta händer, att till Brotorp försöksutskrivna patienter

måste återintagas på sjukhuset. Just i dessa fall har det varit värdefullt

med ett arbetshem i intimt samarbete med sjukhuset och så närbeläget,

att återflyttningen kunnat ske utan svårighet. I andra fall har en tids vistelse

på Brotorp varit en lämplig övergång till placering ute i samhället. Brotorps

arbetshem har sålunda i icke oväsentlig grad bidragit till att höja patientomsättningen

vid sjukhuset. Vårdplatserna på Brotorp ha varit av i det

närmaste samma värde som vårdplatserna på sjukhuset och ha utökat sjukhusets

kapacitet i motsvarande grad. Det vore sålunda av värde för sjukhuset,

om Brotorps arbetshem även framdeles kunde bedriva sin verksamhet,

vilket kunde ske om det bleve anknutet till sjukhuset som en sekundäravdelning.

Ett bortkopplande av Brotorp skulle kännbart minska sjukhusets

vårdresurser såväl kvantitativt som med hänsyn till möjligheten till vårdens

differentiering.

Om Brotorps arbetshem skulle drivas som en sekundäravdelning till

Västra Marks sjukhus och administrationen, läkarvården, journalföringen och

patienternas utplacering i samhället bestridas från sjukhuset, bleve dock ett

oeftergivligt villkor för möjligheten härav, att sjukhuset kunde räkna på att

kontinuerligt kunna som andre läkare disponera en legitimerad läkare med

full tjänstgöring vid sjukhuset.

Av medicinalstyrelsens skrivelse inhämtas vidare, att byggnadsinspektören

i styrelsen, F. Lauritzen, efter verkställd besiktning av fastigheten framhållit

bl. a.

Anläggningens taxeringsvärde är 60 000 kronor och brandförsäkringsvärdet

170 000 kronor. Brandförsäkringsvärdet torde ganska väl motsvara byggnadernas

nuvarande värde. Tomtarealen uppgår till 21 400 m2. Med vissa

smärre kompletteringsarbeten är vårdhemmet ur byggnadsteknisk synpunkt

väl lämpat att övertagas av staten.

Medicinalstyrelsen har vidare inhämtat yttrande från byggnadsstyrelsen,

som anför.

Byggnadsstyrelsen kan beträffande dessa byggnaders tekniska tillstånd i

huvudsak vitsorda vad medicinalstyrelsens byggnadsinspektör anfört i ett

den 6 september 1950 avgivet besiktningsutlåiande över anläggningen.

I fråga om byggnadernas planläggning må framhållas, att de i nämnda

utlåtande med I och II betecknade byggnaderna, vilka nu användas såsom

förläggning för patienter resp. bostäder för personal, äro så utformade, att

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. May.ts proposition nr 151.

en omdisposition av desamma — t. ex. i form av en uppdelning av befintliga

rum i smärre enheter — icke kan genomföras utan stora svårigheter och avsevärda

kostnader.

Med hänsyn härtill kan byggnadsstyrelsen tillstyrka ett förvärv av fastigheten

till av ägaren begärd köpeskilling endast under förutsättning, att anläggningen

i huvudsakligen befintligt skick kan utnyttjas för det avsedda

ändamålet. Styrelsen vill sålunda framhålla såsom angeläget, att de ekonomiska

förutsättningarna för anläggningens fortsatta drift närmare prövas,

innan förslag om inköp av fastigheten förelägges statsmakterna.

Medicinalstyrelsen har för egen del anfört följande.

Innehavarinnan kommer senast den 1 juli 1952 att nedlägga verksamheten

och så osäkra som förhållandena allt fortfarande äro för de privata sinnesslöanstalterna

torde någon som vill övertaga fastigheten och i fortsättningen

driva arbetshemmet med största sannolikhet ej anmäla sig. Hemmet måste

i sådant fall nedläggas. Redan att bereda plats för de 42 patienterna kommer

att möta mycket stora svårigheter, och Yästra Marks sjukhus blir berövat

den enda evakueringsmöjlighet, som f. n. föreligger. Denna påtagliga försämring

i sjukhusets möjligheter kommer med största säkerhet att leda till en

ökning av antalet exspektanter.

Då hemmet även som sekundäravdelning kommer att beläggas med samma

klientel som nu, behöva enligt styrelsens förmenande några ändringar av vårdlokalerna

icke utföras. Preliminära beräkningar av driftkostnaderna visa

ock, att vårdkostnaden per dag och patient kommer att ställa sig lägre än

vid Yästra Marks sjukhus.

Medicinalstyrelsen får med hänsyn till vad sålunda anförts redan nu underställa

Kungl. Maj:t frågan om förvärv fr. o. m. den 1 juli 1952 av Brotorps

arbetshem för att drivas såsom en till Yästra Marks sjukhus ansluten sekundäravdelning.

Det för förvärv av arbetshemmet erforderliga anslaget på lo5 000

kronor behöver anvisas först av 1952 års riksdag. Medel till förvärv av de

till 20 000 kronor värderade inventarierna, som enligt medicinalstyrelsens

förmenande ävenledes böra övertagas, torde lämpligen böra medräknas i det

belopp, som hos 1952 års riksdag kommer att begäras till utrustning av nya

sinnessjukhus.

Departementschefen. Av den lämnade redogörelsen framgår, att Brotorps

arbetshem för sinnesslöa kvinnor södan flera år tillbaka helt utnyttjats av

Yästra Marks sjukhus för dess klientel av asociala imbecilla kvinnor. Dessa

patienter vistas vid Brotorp såsom försöksutskrivna från sjukhuset. Enligt

vad sjukhuschefen upplyst, ha vårdplatserna på Brotorp varit i det närmaste

av samma värde som vårdplatserna på sjukhuset och ha ökat sjukhusets

kapacitet i motsvarande grad. Hemmet har även möjliggjort en differentiering

av vården på sjukhuset.

Innehavarinnan av hemmet, som har för avsikt att senast den 1 juli 1952

nedlägga verksamheten, har erbjudit staten att övertaga hemmet för ett

belopp av 175 000 kronor. Medicinalstyrelsen framhåller, att, om hemmets

verksamhet upphörde, detta skulle medföra betydande olägenheter i skilda

hänseenden. Såväl medicinalstyrelsen som byggnadsstyrelsen ha tillstyrkt

att hemmet förvärvas av staten, byggnadsstyrelsen dock under förutsättning

att anläggningen i huvudsakligen befintligt skick kan användas för det avsedda

ändamålet. Byggnadsstyrelsen har även betonat angelägenheten av att

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

de ekonomiska förutsättningarna för anläggningens drift närmare prövas,

innan fastigheten inköpes.

För egen del vill jag framhålla, att det i nuvarande läge inom sinnesslövården

måste anses vara av stor vikt att platsantalet icke minskas. Det torde,

såsom medicinalstyrelsen också påpekat, vara små utsikter till att hemmet

övertages av någon, som kommer att fortsätta den ursprungliga verksamheten

där. Med hänsyn härtill samt vad som upplysts om anläggningen och den

begärda köpeskillingen vore det enligt min mening önskvärt, att hemmet inköptes

av statsverket. En förutsättning härför är emellertid, att driftkostnaderna

för hemmet halla sig pa normal nivå. Denna fråga torde böra särskilt

undersökas. Beslut om inköp bör därför icke nu fattas. Då emellertid

verksamheten skall nedläggas den 1 juli 1952 torde Kungl. Maj:t böra erhålla

bemyndigande att efter närmare övervägande få förvärva fastigheten

för en köpeskilling av högst 175 000 kronor.

Elektriska arbeten vid vissa statens sinnessjukhus.

I särskilda skrivelser den 2 och 6 mars 1951 har medicinalstyrelsen framlagt

förslag om utförande av elektriska arbeten vid tre olika statens sinnessjukhus.

Styrelsen har därvid anfört i huvudsak följande.

Sedan en följd av år har av riksdagen årligen anvisats avsevärda belopp

för modernisering och komplettering av de elektriska anläggningarna vid

statens sinnessjukhus. Framför allt har det därvid varit fråga om övergång

från lik- till växelström, varigenom anläggningarna effektiviserats och driften

förbilligats. Jämväl för nästa budgetår bli vissa sådana arbeten ofrånkomliga.

Med hänsyn till önskvärdheten av att f. n. begränsa investeringsanslagen

har medicinalstyrelsen endast ansett sig böra begära medel till de arbeten,

som äro mest trängande.

S:ta Gertruds sjukhus i Västervik. Genom beslut den 20 maj 1949 har

Kungl. Maj:t för etapp I av beslutad omläggning till växelström anvisat

53 000 kronor. Dessa medel komma emellertid icke att bliva tillräckliga

emedan dels^ priset på kablar, vilka i stor utsträckning ingå i denna etapp,

stigit med 25—30 %, dels den patienthjälp till kabelgravsgrävningen, varmed

man räknat, icke stått till buds, och dels den nya transformatorstationen

måst förläggas till en nybyggd kiosk och icke såsom tidigare planerats i en

av de befintliga byggnaderna. Denna förändring har av byggnadsstyrelsen

i princip godkänts.

För etappen erfordras ytterligare 17 000 kronor.

För etapp 2, vilken omfattar framdragande av kablar till paviljongerna

16 n, 16 ö, 18 ö och 20 samt bostadshusen 27 b och 48, vattenverket och lantgården,

ha kostnaderna av Elektriska Prövningsanstalten Aktiebolag beräknats

till 25 000 kronor. För det nya bostadsområdet för läkare kräves vidare nedläggande

av elektriska kablar till en kostnad av 10 000 kronor.

I skrivelse den 29 januari 1951 har vidare direktionen för sjukhuset hemställt

om anvisande av 11 200 kronor för anordnande av erforderlig ytterbelysning

inom det område, där bostäderna för läkare och sjukhusintendent

äro belägna. Av de beviljade två nya andreläkarbostäderna är den ena snart

färdig att tagas i bruk. I samband härmed är ny körväg under anläggning.

Den befintliga ytterbelysningen inom det tidigare bebyggda bostadsområdet

är långt ifrån tillfredsställande. Enligt ett av Elektriska Prövningsanstalten

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

utarbetat förslag skulle belysningen inom detta område samtidigt nyordnas.

Medicinalstyrelsen finner detta förslag snarast böra genomföras.

Sammanlagt skulle sålunda för S:ta Gertruds sjukhus erfordras (17 000 +

25 000 + 10 000 + 1*1 200) 63 200 kronor.

S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg. Redan beslutade och delvis av byggnadsstyrelsen

genomförda arbeten omfatta nya kablar till kök, tvätt, bageri,

verkstäder och vattenverk. Nästa etapp i moderniseringen av det från sjukhusets

byggnadsperiod före år 1926 stammande elektriska systemet bör bliva

nedläggandet av en ringkabel för växelström. Elektriska Prövningsanstaltens

kostnadsberäkning för denna ringkabel slutar på 40 000 kronor. Byggnadsstyrelsen

anser emellertid, att denna summa bör höjas till 50 000 kronor.

Restads sjukhus i Vänersborg. I tur att utföras står nu etapp 4 av pågående

omläggning till växelström samt ny ytterbelysning för vissa delar av

sjukhusområdet. Etapp 4 omfattar ny kabel till sköterskebyggnaden samt

omläggning av installationerna inom detta hus. Kostnaderna härför ha beräknats

till 12 000 kronor. Kostnaderna för ytterbelysningen ha beräknats

till 11 000 kronor, eller tillsammans för sjukhuset 23 000 kronor.

Under hänvisning till det anförda har medicinalstyrelsen hemställt, att

till elektriska arbeten vid förenämnda tre sjukhus måtte anvisas (63 200 +

50 000 + 23 000) 136 200 kronor eller i runt tal 150 000 kronor.

Departementschefen. Då samtliga föreslagna arbeten synas vara av angelägen

natur, vill jag förorda, att de komma till utförande under nästa budgetår.

Mot de beräknade kostnaderna för arbetena har jag intet att erinra.

Jag föreslår alltså, att för ändamålet för nästa budgetår anvisas ett sammanlagt

belopp av 150 000 kronor.

Utredningsmedel.

I skrivelse den 26 februari 1951 har statens kommitté för sinnessjukvårdens

utbyggande hemställt om medel för bestridande av expenser m. m. för kommitténs

verksamhet under nästa budgetår. Därvid har kommittén anfört.

Genom beslut den 5 maj 1950 har för budgetåret 1950/51 till medicinalstyrelsens

förfogande ställts 100 000 kronor för bestridande av expenser m. m.

för kommittén.

Kostnaderna för kommittén ha fram till den 1 februari 1951 uppgått till

i runt tal 20 000 kronor. Kommittén vill framhålla, att den under denna tid

icke haft anställd erforderlig personal för arbetets bedrivande. För återstoden

av budgetåret torde därför kostnaderna komma, att öka med cirka 30 000

kronor. Av det anvisade beloppet skulle sålunda vid ingången av nästa budgetår

återstå (100 000 — 20 000 — 30 000) 50 000 kronor. Medelsåtgången för

nästa budgetår uppskattar kommittén till omkring 100 000 kronor. Kommittén

har därvid i avsaknad på närmare erfarenhet rörande medelsbehovet måst

beakta den omständigheten, att anslaget är ett reservationsanslag och sålunda

icke får överskridas utan riksdagens hörande. Medelsbehovet för nästa

budgetår skulle i enlighet härmed utgöra (100 000—-50 000) 50 000 kronor.

Departementschefen. Den av kommittén gjorda uppskattningen av medelsbehovet

för nästa budgetår föranleder ingen erinran från min sida. Jag tillstyrker

alltså, att för nästa budgetår anvisas 50 000 kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

Utrustning: av nya sinnessjukhus.

I årets statsverksproposition, elfte huvudtiteln, punkten 31, har anslaget

till Utrustning av nya sinnessjukhus upptagits med ett allenast preliminärt

beräknat belopp, 900 000 kronor. Anledningen härtill var, att medicinalstyrelsen

vid tiden för statsverkspropositionens färdigställande endast inkommit

med preliminärt förslag.

Med skrivelse den 2 mars 1951 har medicinalstyrelsen avgivit slutligt förslag

i ärendet.

Styrelsen har därvid till en början hemställt om medel för utrustning

av vissa nytillkommande och ombyggda lokaler vid statens

sinnessjukhus. Härom anföres i huvudsak.

Uppförandet av en av de två beslutade tuberkulospaviljongerna vid TJllerakers

sjukhus i Uppsala beräknas skola påbörjas under första halvåret 1951.

Något definitivt förslag till utrustning av paviljongen har ännu icke kunnat

utarbetas, enar fullständiga byggnadsritningar först helt nyligen färdigställts.

Utrustnmgskostnaderna torde komma att uppgå till cirka 96 000 kronor. Till

paborjande av utrustningen ha för innevarande budgetår anvisats 75 000

“onon ^ avvakbm på den definitiva utredningen böra preliminärt ytterligare

10 000 kronor anvisas.

Uppförandet av en av de två beslutade tuberkulospaviljongerna vid Umedalens

sjukhus vid Umeå har tagit sin början och paviljongen beräknas bliva

färdigställd i början av år 1952. Jämväl för påbörjandet av denna utrustning

ha för innevarande budgetår anvisats 75 000 kronor. Ej heller beträffande

denna utrustning föreligger någon definitiv utredning. Kostnaderna kunna

beräknas uppgå till omkring 96 000 kronor. Styrelsen föreslår, att preliminärt

ytterligare 10 000 kronor anvisas.

För innevarande budgetår ha anvisats 36 000 kronor för att påbörja anskaffandet

av den utrustning, som erfordras i anledning av första etappens

ombyggnadsarbeten vid Furunäsets sjukhus vid Piteå. Enligt förebragt utredning

och kostnadsberäkning erfordras för ytterligare utrustning av lokaler,

hänförliga till första etappen, 37 000 kronor.

Andra etappen av ombyggnadsarbetena vid samma sjukhus pågår f. n. och

förväntas vaia genomförd under sommaren 19ol. De delar av huvudbyggnaden,

som därigenom beräknas bliva färdigställda, inrymma bl. a. lokaler för

medicinskt centrum och tre vårdavdelningar. Enligt centrala sjukvårdsberedningens

beräkningar erfordras till utrustning för dessa lokaler 155 000 kronor.

Beloppet innefattar emellertid icke kostnaden för belysningsarmatur eller

för centralradio och viss annan erforderlig apparatur. Anskaffningskostnaderna

härför uppgå enligt lämnade och av elektriska prövningsanstalten

aktiebolag till antagande föreslagna anbud till sammanlagt cirka 54 000

kronor.

Medelsbehovet för Furunäsets sjukhus skulle alltså uppgå till sammanlagt

(37 000 + 155 000 + 54 000) 246 000 kronor.

Vid Mariebergs sjukhus i Kristinehamn beräknas efter beslutad ombyggnad

paviljongen 5 och 6 kunna tagas i bruk under år 1951 samt paviljongen

8 och 9 omkring början av år 1952. För utrustning av lokalerna torde böra

preliminärt anvisas 200 000 kronor.

Med överlämnande av förslag till utrustning av kontors- och expeditionslokaler,

centralkök, bostadshus för ogift personal, maskinavdelning samt tre

nytillkommande vårdavdelningar om tillsammans 85 vårdplatser vid Västra Fly

sjukhus har sjukhusdirektionen hemställt om 200 000 kronor för ändamålet.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Alaj:ts proposition nr 151.

Medicinalstyrelsen räknar emellertid med att 45 av ifrågavarande vårdplatser

icke kunna färdigställas under nästa budgetår, Med hänsyn härtill böra

endast 140 000 kronor anvisas.

I anslutning härtill erinrar styrelsen, att ett särskilt reservationsanslag om

60 000 kronor ställts till styrelsens förfogande för utrustning av en provisorisk

alkoholistanstalt å Bona. Anslaget kommer ej att tagas i anspråk.

Vid var och en av sekundäravdelningarna i Rosöga, Ribbingelund och

Olofsfors kommer ytterligare en barack att iordningställas såsom vårdavdelning.

Härigenom tillkomma under nästa budgetår 40 platser vid avdelningen

i Rosöga, 30 platser vid Ribbingelund och 40 platser vid Olofsfors.

Kostnaderna för utrustning vid avdelningarna kunna enligt medicinalstyrelsens

mening beräknas till sammanlagt 142 000 kronor.

Ombyggnaden av köks- och tvättbyggnaden vid S:ta Annas sjukhus i Nyköping

är slutförd. Behov föreligger att komplettera kökets utrustning, vilken

f. n. är synnerligen bristfällig. Medicinalstyrelsen föreslår, att 10 000

kronor anvisas för detta ändamål.

Medicinalstyrelsen föreslår vidare, att för utrustning av psykiatriska

kliniken i Lund — som f. n. är föremål för om- och tillbyggnad,

vilka arbeten beräknas bliva avslutade i början av år 1952 — anvisas

212 000 kronor. Styrelsen anför härom bl. a.

Kliniken äges av staten. Nyttjanderätten till densamma är emellertid

enligt ett mellan Kungl. Maj:t och kronan och Malmöhus läns landsting den

5 september och 24 oktober 1928 träffat avtal upplåten till landstinget med

skyldighet för detta att där anordna sjukvård samt att upplåta kliniken i dess

hela omfattning för den medicinska undervisningen vid Lunds universitet.

Enligt avtalet har statsverket att bestrida kostnaden för anskaffande genom

lasarettsdirektionens försorg av första uppsättningen nödiga inventarier för

kliniken, under det att landstinget har att vid ombesörjandet av

klinikens drift bestrida kostnaderna för bl. a. inventariernas underhåll

och erforderlig nyanskaffning av inventarier utöver den första uppsättningen.

Landstinget erhåller ersättning av staten för kostnaderna för driften

enligt i avtalet närmare angivna grunder.

Med utgångspunkt från att avtalet mellan Kungl. Maj :t och kronan samt landstinget

skall gälla även efter avslutandet av om- och tillbyggnaden, har landstingets

hälso- och sjukvårdsberedning hemställt om bidrag med 219 800 kronor

till utrustning med inventarier enligt den principen, att kostnader för utrustning

till utvidgade eller nybyggda lokaler böra bestridas av staten samt kostnader

för komplettering av utrustningen i befintliga lokaler av landstinget.

Det förslag till utrustning, som lagts till grund för nyssnämnda framställning,

har varit föremål för viss överarbetning. Därvid har det visat sig, att kostnaderna

för den utrustning, vilken staten enligt landstingets mening bör

bekosta, torde kunna begränsas till omkring 212 000 kronor. Medicinalstyrelsen

har i övrigt intet att invända mot framställningen. Jämlikt § 1 andra

stycket avtalet bör utrustningsförslaget underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Då emellertid medel böra finnas tillgängliga nästa budgetår för det bidrag

till kostnaderna för ifrågavarande utrustning, till vilket Kungl. Maj:t kan

finna landstinget berättigat, hemställer medicinalstyrelsen, att 212 000 kronor

anvisas för ändamålet.

Slutligen erinrar styrelsen, att under förevarande anslag fr. o. in. budgetåret

1948/49 anvisats särskilda medel för anskaffande av diverse modern

medicinsk utrustning till sinnessjukhusen, under budgetåret 1948/49

70 000 kronor och under vart och ett av budgetåren 1949/50 och 1950/51

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj-.ts -proposition nr 151.

85 000 kronor. Åtskilliga brister förefinnas ännu, och det är enligt styrelsens

mening angeläget, att upprustningen i fråga om apparatur för effektiv sjukvård

får fortsätta. Styrelsen hemställer, att för nästa budgetår måtte anvisas

85 000 kronor.

Medelsbehovet för nästa budgetår skulle alltså enligt styrelsen uppgå till

(10 000 + 10 000 + 246 000 + 200 000 + 140 000 + 142 000 + 10 000 + 212 000

+ 85 000) 1 055 000 kronor. Av tidigare för särskilda ändamål anvisade medel

under anslaget kunna emellertid redovisas besparingar på sammanlagt cirka

16 000 kronor. Medicinalstyrelsen föreslår, att förslagsvis 15 000 kronor av

besparingarna disponeras för att till en del täcka nyssnämnda kostnader.

Medelsbehovet för nästa budgetår skulle sålunda kunna begränsas till

(1 055 000 — 15 000) 1 040 000 kronor.

Departementschefen. Medicinalstyrelsens förslag innebär bl. a., att för nästa

budgetår medel skulle ställas till förfogande för bidrag till kostnaderna för

utrustning av psykiatriska kliniken i Lund. Kostnaderna föreslås fördelade

mellan staten och landstinget enligt grunder, som motsvara den i förenämnda

avtal stadgade fördelningen av ansvaret för kostnaderna för en första uppsättning

nödiga inventarier samt inventariernas underhåll och erforderlig

nyanskaffning av inventarier utöver den första uppsättningen. Häremot har

jag icke något att erinra.

Mot de av medicinalstyrelsen gjorda kostnadsberäkningarna bär jag ingen

erinran. Medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår har styrelsen upptagit

till 1 040 000 kronor. För egen del föreslår jag, att det för budgetåret

1948/49 anvisade reservationsanslaget på 60 000 kronor till Utrustning av en

provisorisk alkoholistanstalt å Bona, vilket icke tagits i anspråk, överföres

till anslaget för utrustning av nya sinnessjukhus m. m. Den erforderliga

medelsanvisningen för nästa budgetår upptages sålunda till (1040 000 —

60 000) 980 000 kronor.

Sammanfattning och hemställan.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle å tilläggsstat II till

riksstaten för innevarande budgetår under anslaget till vissa byggnadsarbeten

vid statens sinnessjukhus m. m. avses medel för följande ändamål:

Vissa byggnadsarbeten m. m. vid Sundby sjukhus ........................... 41 000

Uppförande av två läkarbostäder Hd Birgittas sjukhus .................. 6 500

Vissa byggnadsarbeten vid Kyhovs sjukhus .................................... 55 000

Ombyggnad av administrationsbyggnaden vid Bestads sjukhus m. in. 102 000

Tillbyggnad av Mariebergs sjukhus m. m........................................ 80 000

Utvidgning av vattenverket vid Säters sjukhus m. m...................... 54 000

Vissa arbeten för tryggande av vattenförsörjningen vid S:t Olofs

sjukhus ................................................................................. 11 600

Uppförande av läkarbostad vid S:t Olofs sjukhus ........................... 13 500

Elektriska arbeten vid vissa statens sinnessjukhus ........................ 65 400

Elektriska arbeten vid S:ta Gertruds sjukhus ................................. 25 000

Summa kronor 454 000

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

Sammanlagt skulle alltså till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisas 454 000

kronor.

Härjämte skulle vid bifall till vad jag i det föregående förordat för budgetåret

1951/52 under anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnes
-

sjukhus m. m. avses medel för följande ändamål:

Uppförande av tuberkulosavdelning vid Ulleråkers sjukhus ......... 500 000

Ombyggnad av norra mansavdelningen vid Ulleråkers sjukhus ... 900 000

Ombyggnad av Birgittas sjukhus ............................................. 565 000

Om- och nybyggnad vid Västra Ny sjukhus .............................. 700 000

Uppförande av panncentral vid Restads sjukhus ........................ 1 000 000

Uppförande av panncentral vid Mariebergs sjukhus .................. 700 000

Ombyggnad av ekonomibyggnaden vid Säters sjukhus .................. 100 000

Uppförande av personalbostadshus vid Gådeå sjukhus ............... 325 000

Uppförande av en tuberkulosavdelning vid Umedalens sjukhus ... 700 000

Ombyggnads- och utvidgningsarbeten vid Furunäsets sjukhus ...... 900 000

Uppförande av nytt sinnessjukhus vid Karlskrona ..................... 50 000

Renovering av personalbostadshus vid Ulleråkers sjukhus ......... 75 000

Uppförande av tvättinrättning m. m. vid Ulleråkers sjukhus ......... 25 000

Uppförande av personalbostadshus vid S:ta Annas sjukhus ......... 300 000

Uppförande av ett personalbostadshus m. m. vid Birgittas sjukhus 650 000

Ombyggnad av tvättinrättningen vid S:t Lars sjukhus ............... 815 000

Uppförande av upptagningspaviljong vid Mariebergs sjukhus ...... 500 000

Uppförande av personalbostadshus vid Säters sjukhus ............... 245 000

Modernisering och utbyggnad av ekonomibyggnaden vid Umedalens

sjukhus .................................................................. 495 000

Uppförande av personalbostadshus m. m. vid Furunäsets sjukhus ... 375 000

Ombyggnad av personalbostäder m. m. vid sekundäravdelningen i

Ribbingelund ..................................................................... 102 000

Uppförande av läkarbostad vid Ryhovs sjukhus ........................ 95 000

Uppförande av personalbostadshus vid Pärlby sjukhus ............... 131 500

Anordnande av promenadgård vid Pärlby sjukhus ..................... 45 000

Anordnande av promenadgård vid sekundäravdelningen i Olofsfors 36 500

Förvärv av Brotorps arbetshem ................................................ —

Elektriska arbeten vid vissa statens sinnessjukhus ..................... 150 000

Utredningsmedel ............................................. 50 000

Summa kronor 10 530 000

Sammanlagda medelsbehovet under budgetåret 1951/52 för nu föreslagna

arbeten m. m. skulle alltså uppgå till 10 530 000 kronor.

Med avseende å de anvisade medlen torde få gälla, att de i det föregående

angivna fördelningarna icke skola vara i detalj bindande för medlens disposition.

I den mån så med hänsyn till sättet för byggnadsarbetenas bedrivande

eller eljest kan befinnas lämpligt, torde enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

en ökning av beräknad medelsdisposition för visst ändamål kunna ske mot

det att motsvarande minskning vidtages för ett annat.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts -proposition nr 151.

För utrustning av nya sinnessjukhus skulle slutligen anvisas ett belopp

av 980 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

I. besluta,

a) att vid S:ta Annas sjukhus i Nyköping skall i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig förordat förslag uppföras två nya

personalbostadshus för en beräknad kostnad av sammanlagt

högst 660 000 kronor;

b) att vid Mariebergs sjukhus i Kristinehamn skall i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig förordat förslag uppföras

en ny upptagningspaviljong för en beräknad kostnad av högst

950 000 kronor;

c) att vid Umedalens sjukhus i Umeå skall i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig förordat förslag verkställas modernisering

och utbyggnad av ekonomibyggnaden för en beräknad

kostnad av högst 775 000 kronor;

II. bemyndiga Kungl. Maj:t att under tidigare nämnd förutsättning

förvärva Botorps arbetshem för en köpeskilling av högst

175 000 kronor;

III. till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.

under statens allmänna fastighetsfond anvisa

a) för budgetåret 1951/52 ett investeringsanslag av 10 530 000

kronor;

b) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 ett

investeringsanslag av 454 000 kronor;

IY. till Utrustning av nya sinnessjukhus för budgetåret

1951/52 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

980 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Eivor Hermansson.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma):in proposition nr 151.

49

INNEHÅLLSFÖRTECKNIN G.

Anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.

Anslag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1950 51.

Sid.

Vissa byggnadsarbeten in. in. vid Sundby sjukhus ................................ 2

Departementschefen.......................................................... 3

Uppförande av två läkarbostäder vid Birgittas sjukhus .......................... 3

Departementschefen.......................................................... 3

Vissa byggnadsarbeten vid Ryhovs sjukhus m. in................................. 3

Departementschefen.......................................................... 4

Ombyggnad av administrationsbyggnaden vid Restads sjukhus m. in............... 4

Departementschefen.......................................................... 3

Tillbyggnad av Mariébergs sjukhus in. m......................................... 5

Departementschefen.......................................................... 3

Utvidgning av vattenverket vid Säters sjukhus m. ni............................... 6

Departementschefen.......................................................... 6

Vissa arbeten för tryggande av vattenförsörjningen vid S:t Olofs sjukhus ........ 6

Departementschefen.......................................................... 6

Uppförande av läkarbostad vid S:t Olofs sjukhus ................................ 6

Departementschefen.......................................................... 7

Elektriska arbeten vid vissa statens sinnessjukhus ................................ 7

Departementschefen.......................................................... ®

Elektriska arbeten vid S:ta Gertruds sjukhus .................................... B

Departementschefen.......................................................... 9

Anslag för budgetåret 1951/52.

Uppförande av en tuberkulosavdelning vid IJIleråkers sjukhus .................... 9

Departementschefen.......................................................... 10

Ombyggnad av norra mansavdelningen vid Ulleråkers sjukhus .................... 10

Departementschefen.......................................................... 11

Ombyggnad av Birgittas sjukhus.................................................. 12

Departementschefen.......................................................... 12

Om- och nybyggnadsarbeten vid Västra Ny sjukhus .............................. 12

Departementschefen.......................................................... 14

Uppförande av panncentral vid Restads sjukhus.................................. 14

Departementschefen.......................................................... 15

Uppförande av panncentral vid Mariebergs sjukhus .............................. 15

Departementschefen.......................................................... 15

Ombyggnad av ekonomibyggnaden vid Säters sjukhus.............................. 15

Departementschefen.......................................................... 10

Uppförande av personalbostadshus vid Gudeå sjukhus ............................ 16

Departementschefen.......................................................... 16

Uppförande av en tuberkulosavdelning vid Umedalens sjukhus .................... 16

Departementschefen.......................................................... 17

4—658 51 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 151.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 151

Sid.

Ombyggnads- och utvidgning sarbeten vid Furunäsets sjukhus ...................... 17

Departementschefen........ 18

Uppförande av nytt sinnessjukhus vid Karlskrona................................ 18

Departementschefen.......................................................... 19

Renovering av personalbostadshus vid Uller åkers sjukhus.......................... 19

Departementschefen.......................................................... 19

Uppförande av tvättinrättning m. m. vid Ulleråkers sjukhus...................... 20

Departementschefen.......................................................... 21

Uppförande av personalbostadshus m. m. vid S:ta Annas sjukhus ................ 22

Departementschefen......................................... 23

Uppförande av ett personalbostadshus m. m. vid Birgittas sjukhus................ 24

Departementschefen.......................................................... 25

Ombyggnad av tvättinrättningen vid S:t Lars sjukhus ............................. 25

Departementschefen.......................................................... 27

Uppförande av upptagningspaviljong vid Mariebergs sjukhus....................... 27

Departementschefen.......................................................... 29

Uppförande av personalbostadshus vid Säters sjukhus ........... 29

Departementschefen.......................................................... 31

Modernisering och utbyggnad av ekonomibyggnaden vid Umedalens sjukhus........ 32

Departementschefen.......................................................... 33

Uppförande av personalbostadshus m. m. vid Furunäsets sjukhus .......... 33

Departementschefen................................ 34

Ombyggnad av personalbostäder vid sekundäravdelningen i Ribbingelund .......... 34

Departementschefen.......................................................... 35

Uppförande av läkarbostad vid Ryhovs sjukhus .................................. 36

Departementschefen.......................................................... 37

Uppförande av personalbostadshus vid Pärlby sjukhus............................ 37

Departementschefen.......................................................... 38

Anordnande av promenadgård vid Pärlby sjukhus................................ 38

Departementschefen.......................................................... 38

Anordnande av promenadgård vid sekundär av delning en i Olof sfors................ 39

Departementschefen.......................................................... 39

Förvärv av Brotorps arbetshem .................................................. 39

Departementschefen.......................................................... 41

Elektriska arbeten vid vissa statens sinnessjukhus ................................ 42

Departementschefen.......................................................... 43

Utredningsmedel.................................................................. 43

Departementschefen.......................................................... 43

Utrustning av nya sinnessjukhus............................................ 44

Departementschefen.......................................................... 46

Sammanfattning och hemställan ............................................ 46

Stockholm 1051. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1951:195 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. a1 i texten
  2. SU 1951:110 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ts proposition angående vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. s. 1 i texten