Angående vissa anslag till civilförsvaret
1951-03-16 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1951:154, Angående vissa anslag till civilförsvaret
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 154.
1
Nr 154.
Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående vissa anslag
till civilförsvaret; given Stockholms slott den 16 mars
1951.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
Eije Mossberg.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
Utbildningen vid statens civilförsvarsskola föreslås under nästa budgetår
bedrivas efter provisoriska linjer vid internatskolor i likhet med vad
fallet är f. n. Förslag om en permanent omorganisation av skolan framlägges
således icke. Anslaget till utbildnings- och övningsverksamhet, vari
skolverksamheten ingår, upptages till 2 830 000 kronor, vilket i förhållande
till riksstaten för budgetåret 1950/51 innebär en ökning med 830 000 kronor.
Anslagen till Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum m. m.
samt Bidrag till kommuner för anordnande av vissa trafik- och skolskyddsrum
föreslås skola uppföras med 7 840 000 (+ 5 710 000) resp. 500 000
(— 200 000) kronor.
Slutligen begäres ett anslag under civilförsvaret för nytt ändamål, nämligen
till Inköp av verkskyddsmateriel för statliga myndigheter m. m. Härför
äskas 1 000 000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 sand. Nr 154.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 15b.
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16
mars 1951.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson,
Lingman, Hammarskjöld.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg, fråga om vissa anslag
till civilförsvaret samt anför.
I årets statsverksproposition, elfte huvudtiteln, punkten 200, har Kungl.
Maj :t på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, till Utbildnings- och övningsverksamhet beräkna ett förslagsanslag
av 3 800 000 kronor.
I statsverkspropositionen föreslog Kungl. Maj :t vidare, under punkterna
208 och 209, att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, skulle beräknas
dels till Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum in. m. ett reservationsanslag
av 7 400 000 kronor och dels till Bidrag till kommuner för
anordnande av vissa trafik- och skolskyddsrum ett förslagsanslag av
700 000 kronor.
Jag anhåller nu att få upptaga hithörande spörsmål till fortsatt behandling.
I detta sammanhang vill jag även taga upp ytterligare en fråga, som
berör civilförsvaret, nämligen anskaffning av materiel till verkskyddet vid
statliga verk och myndigheter.
1. Utbildnings- och övningsverksamhet.
Anslag Nettoutgift
1949/50 ........................ 2 315 000 2 060 179
1950/51 (statsliggaren s. 1088) 2 000 000
1951/52 (förslag) ................ 2 830 000
Statens civilförsvarsskola.
Föreliggande förslag m. m.
I sin petitaskrivelse den 30 augusti 1950 framförde civilförsvarsstyrelsen
förslag om en omorganisation av statens civilförsvarsskola. 1 den dåvarande
skolan, som var förlagd till styrelsens ämbetslokaler i Stockholm, kunde
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 15b.
endast teoretisk undervisning äga rum. Det var dessutom ej möjligt att
ordna en sådan otvungen samvaro eleverna emellan, som kunde stimulera
ett fritt tankeutbyte om de problem, utbildningen avhandlade. Verksamheten
vid skolan borde därför flyttas till någon annan plats. Styrelsen skisserade
två alternativ för skolans förläggning. Enligt det ena alternativet skulle
skolan anordnas i en planerad bergrumsanläggning utanför Örebro. Det
andra alternativet avsåg, att det till Göta trängregementes kompani i Nora
(T 2 N) hörande förläggningsetablissementet skulle utnyttjas för skolans
räkning för den händelse att kompaniet, såsom föreslaget var, skulle indragas.
Sedermera föreslog styrelsen i skrivelse den 21 september 1950, att, intill
dess en permanent organisation kunde genomföras, eu provisorisk anordning
skulle prövas redan under budgetåret 1950/51. Skolan borde givas
internatskaraktär och förläggas till plats, där möjligheter tunnes till även
praktiska övningar; kursverksamheten borde bedrivas kontinuerligt och utbildningskapaciteten
väsentligt utökas. Med anledning härav uttalade jag
till det vid propositionen 248/1950 fogade statsrådsprotokollet, att jag tillstyrkte
en dylik omläggning av undervisningen från vårterminens början
1951. Även riksdagen ansåg, att skolan borde omorganiseras och givas internatskaraktär.
Sedan erforderliga medel ställts till förfogande, har civilförsvarsstyrelsen
startat kursverksamhet av internatskaraktär dels i österskär
och dels i Gimo.
I skrivelse den 16 oktober 1950 har civilförsvarsstyrelsen framlagt beräkningar
över medelsbehovet för civilförsvarsskolan enligt det alternativ,
som innebär, att den permanenta skolan skulle förläggas till Örebro. Enligt
beräkningarna skulle engångskostnaderna uppgå till 1 129 380 kronor och
den årliga kostnaden för anläggningens drift till 661 204 kronor.
Vidare har civilförsvarsstyrelsen i skrivelse den 22 januari 1951 beräknat
medelsbehovet för skolan vid förläggning till T 2 N i Nora. Engångskostnaderna
ha upptagits till 1 088 000 kronor och de årliga kostnaderna
till 630 000 kronor. Över detta förslag ha yttranden inhämtats från vissa
militära myndigheter samt från statskontoret och statens lönenäinnd.
•
Departementschefen.
För egen del är jag icke nu beredd att giva mitt förord för något av de
av civilförsvarsstyrelsen föreslagna alternativen. Utredningen i ärendet
visar, att de anläggningar, som föreslagits, äro mycket personalkrävande
och dyra i drift. Investeringskostnaderna äro därjämte betydande. Innan
förslag i ärendet framlägges för riksdagen, böra enligt min mening ytterligare
undersökningar göras, därvid även andra alternativ än de av civilförsvarsstyrelsen
föreslagna torde få prövas. Jag har således icke för avsikt
att föreslå Kungl. Maj:t att till innevarande års riksdag framlägga något
förslag till en mera permanent organisation av statens civilförsvarsskola.
4
Kungi. Maj.ts proposition nr 154.
Utbildningen torde under nästa budgetår få bedrivas efter i stort sett samma
linjer som f. n. Till frågan om kostnaderna för ett sådant provisorium vill
jag återkomma i det följande.
Övrig utbildnings- och övningsverksamhet.
Yrkanden.
1. Civilförsvar sstyr elsen har i skrivelse 30/8 1950 hemställt, att 2 655 000
kronor anvisas för nu avsedda ändamål.
Anslag
1950/51
Förslag
Ökning
80 000
1 330 000
100 000
2 000 000
20 000
670 000
5 000
175 000
5 000
210 000
35 000
300 000
300 000
40 000
40 000
1 890 000
2 655 000
765 000
a) Informations- och upplysningsmöten, utbildning
av bevakningspolis samt inspelning av film
b) Central och lokal utbildning inom länen......
c) övningar, anordnade av civilförsvarsstyrelsen
m. m.................................
d) Lokala övningar ......................
e) Ersättningar jämlikt avlöningsreglementet till
civilförsvarspersonal........................
f) Deltagande i utländska civilförsvarskurser m. m.
2. Vidare har styrelsen i skrivelse 3/10 1949 föreslagit viss ändring i
kungörelsen den 3 juni 1949 (nr 347) med bestämmelser om arvode m. in.
åt civilförsvarschefer och ställföreträdare för civilförsvarschef. Enligt 3 § i
kungörelsen äger civilförsvarschef eller ställföreträdare, som ej är statlig
befattningshavare vid polisväsendet, åtnjuta ersättning för förlorad arbetsinkomst
med belopp, som ej får vara högre än som svarar mot 12 000
kronor per år. Styrelsen föreslår, att jämförelsebeloppet ökas från 12 000
till 15 000 kronor.
Motiv.
1 a) Medel för dessa ändamål ha tidigare ingått i de för statens civilförsvarsskola
anvisade medlen. I 1950 års statsverksproposition beräknades
40 000 kronor för utbildning av bevakningspolis och ett lika stort belopp
för inspelning av film. Därest civilförsvarsskolan gives internatskaraktär,
kommer verksamheten i skolans nuvarande lokal att starkt begränsas. Det
är dock möjligt och lämpligt att där anordna informations- och upplysningsmöten
med civilförsvarsdirektörer, högre befäl, instruktörer in. fl.
Styrelsen räknar med att ca fem sådana möten skola hållas under nästa
budgetår till en kostnad av sammanlagt 20 000 kronor. Härtill kommer
deltagande i den omskolning i militär regi, som anordnas av vederbörliga
5
Kurnjl. Maj:ts proposition nr löt.
militära förband med bl. a. lärarkrafter, som tillhandahållas av civilförsvarsstyrelsen.
Fyra omskolningskurser för bevakningspoliser beräknas
pågå under budgetåret 1951/52. Civilförsvarsstyrelsens kostnader för dessa
kurser uppskattas till oförändrat (4 x 10 000) 40 000 kronor. För inspelning
av instruktionsfilm äskar styrelsen samma belopp som för innevarande
budgetår, nämligen 40 000 kronor.
1 b) Anslagsposten nedräknades för budgetåret 1950/51 från 1 650 000
till 1 330 000 kronor. Styrelsen anser sig ha skäl antaga, att utbildningsverksamheten
under nästa budgetår kommer att avsevärt intensifieras.
1 d) För budgetåret 1950/51 sänktes anslagsposten från 210 000 kronor
till 175 000 kronor. Den ökade utbildningsverksamheten medför behov av
ökad övningsverksamhet. Medelstilldelningen för övningar bör ökas med
det belopp, varmed anslagsposten tidigare minskats eller 35 000 kronor.
1 f) I utlandet har civilförsvarsverksamheten starkt intensifierats. Härvid
har tillika åt utbildningsproblemen ägnats det största intresse. Därest
några högre befattningshavare inom vårt civilförsvar gåves möjlighet att
följa kurs- och utbildningsverksamheten inom de på detta område längst
komna länderna, skulle impulser och initiativ av oerhört värde kunna tillföras
utbildningsverksamheten. Medelsbehovet för deltagande i utländska
civilförsvarskurser beräknar styrelsen för nästa budgetår till 40 000 kronor.
2) Gränsen vid 12 000 kronor sattes år 1944. Därefter har — ej minst
för de kategorier, ur vilkas led lämpliga civilförsvarschefer kunna hämtas
— en icke obetydlig inkomststegring ägt rum. Oaktat en strävan förelegat
att till civilförsvarschefer eller ställföreträdare icke utse alltför höga inkomsttagare,
har erfarenheten ofta visat, att dylika befattningshavare under
ledighet från ordinarie tjänst för utbildning icke kunna helt kompenseras
för förlorad arbetsinkomst. I ett icke obetydligt antal fall ha vederbörande
gjort kännbar ekonomisk förlust.
Yttrande.
Statskontoret. Det föreslagna beloppet 40 000 kronor för filminspelning
har statskontoret i tidigare utlåtanden icke funnit sig kunna tillstyrka.
Under erinran att Kungl. Maj :t i proposition nr 248/1950 beräknat icke
mindre än 300 000 kronor för inspelning av film anser ämbetsverket, att
det nu begärda beloppet ej bör beviljas.
Departementschefen.
För utbildning vid statens civilförsvarsskola beräknades i 1950 års statsverksproposition
190 000 kronor, vari ingick dels ett belopp av 40 000 kronor
för utbildning av bevakningspolis och dels ett lika stort belopp för
inspelning av instruktionsfilm. I proposition nr 248/1950 upptogs ett belopp
av 360 000 kronor för anordnande av en provisorisk internatskola
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 154.
under första halvåret 1951. Av detta belopp har Kungl. Maj :t anvisat
240 000 kronor till driftkostnader.
Jag har tidigare förordat, att utbildningen vid civilförsvarsskolan även
under nästa budgetår skall bedrivas under ungefär samma former som
f. n. Kostnaderna för denna utbildning beräknar jag till 585 000 kronor
med i stort sett följande fördelning: avlöningar till lärare m. fl. 74 000
kronor, ersättningar till tillfälliga lärare 55 000 kronor, reseersättningar till
lärare och elever 200 000 kronor, inkvartering av lärare och elever 242 000
kronor samt utbildningsmateriel och expenser 14 000 kronor.
För informations- och upplysningsmöten i skolans gamla lokaler beräknar
jag ett belopp av 10 000 kronor. Då jag under hand inhämtat, att utbildningen
av bevakningspolis hittills kostat ca 5 000 kronor per kurs, upptager
jag för ändamålet 20 000 (— 20 000) kronor. För inspelning av film torde
beräknas samma belopp som i 1950 års statsverksproposition eller 40 000
kronor.
Anslagsposterna till central och lokal utbildning inom länen samt till
lokala övningar torde böra uppräknas till 1 500 000 (+ 170 000) resp.
200 000 (+ 25 000) kronor.
I proposition nr 248/1950 upptog jag ett belopp av 25 000 kronor till kostnader
för studier och deltagande i utbildningskurser i utlandet. Jag anser,
att möjligheter böra finnas att även under nästa budgetår låta några lämpliga
befattningshavare följa utbildningsverksamheten i utlandet. För ändamålet
torde böra anvisas 20 000 kronor.
Övriga i staten för anslaget uppförda anslagsposter beräknar jag till
oförändrade belopp.
Under anslaget vill jag även upptaga medel för ett nytt ändamål, nämligen
för utbildning av personal vid de statliga myndigheternas verkskydd.
Enligt civilförsvarslagen åligger det ägare eller nyttjanderättshavare till
byggnad, för vilken verkskydd skall vara organiserat, att bl. a. sörja för
utbildning av verkskyddspersonalen. De statliga myndigheterna skola således
i regel svara för verkskyddsutbildning av den egna personalen. En
sådan utbildning medför kostnader, som ofta icke kunna rymmas inom
de anslag, över vilka myndigheterna förfoga för sina ordinära löpande utgifter.
För att icke Kungl. Maj:t skall behöva belastas med framställningar
om överskridanden av anslagsposter på grund av nu ifrågavarande utbildningskostnader,
har jag funnit lämpligt föreslå, att kostnaderna härför
bestridas från en gemensam anslagspost under anslaget till Utbildningsoch
övningsverksamhet. Jag föreslår, att en post på 150 000 kronor uppföres
för ändamålet under nästa budgetår.
Har civilförsvarschef eller ställföreträdare på grund av honom åvilande
civilförsvarsuppgifter gått miste om arbetsinkomst, äger han enligt kungörelsen
nr 347/1949 uppbära ersättning härför. I fråga om ersättningens
storlek är bl. a. den begränsningen stadgad, att ersättningen till civilförsvarschef
eller ställföreträdare, som icke är statlig befattningshavare vid
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 154.
polisväsendet, i intet fall må utgå med högre belopp än efter 12 000 kronor
per år. Civilförsvarsstyrelsen har hemställt, att detta jämförelsebelopp skall
höjas. Jag anser, att starka skäl tala för en sådan höjning, särskilt med
hänsyn till den ökning av det rörliga tillägget, som ägt rum för lönegradsplacerade
befattningshavare. Maximibeloppet bör enligt min mening fastställas
till 16 000 kronor. Som jämförelse kan nämnas, att lönen för en
landsfiskal i 27 löneklassen och högsta dyrort kommer att uppgå till 15 888
kronor. Den av mig föreslagna höjningen kommer att medföra ökade kostnader
å den förslagsvis uppförda anslagsposten till arvoden till civilförsvarschefer
m. in. under anslaget till Civilförsvarsområdenas administration:
Avlöningar. Kostnadsökningen torde dock icke bliva av den storlek,
att det i statsverkspropositionen för ändamålet beräknade beloppet bör
uppräknas. En bestämmelse om motsvarande begränsning av ersättningen
för mistad arbetsinkomst finnes även i ett kungl. brev den 26 maj 1950
(se statsliggaren s. 1089). Där stadgas att den, som deltager i central kurs,
äger uppbära ersättning för mistad arbetsinkomst, som i intet fall må utgå
med högre belopp än efter 12 000 kronor per år. Även här bör samma höjning
av jämförelsebeloppet göras. Den härav föranledda kostnadsökningen,
som jag uppskattar till ca 50 000 kronor, kommer att falla på anslagsposten
till central och lokal utbildning inom länen under nu förevarande
anslag. Vid beräkningen av denna anslagspost för nästa budgetår har jag
tagit hänsyn till kostnadsökningen.
I enlighet med det anförda skulle medelsbehovet under anslaget för
nästa budgetår uppgå till (585 000 + 10 000 + 20 000 + 40 000 + 1 500 000 +
5 000 + 200 000 + 300 000 + 20 000 + 150 000) 2 830 000 (+ 830 000) kronor.
Därest riksdagen icke uttalar erinran däremot, torde från anslaget därjämte
få bestridas kostnaderna för den av mig tidigare förordade utredningen
om ytterligare alternativ för civilförsvarsskolans förläggning.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Utbildnings- och övning sverksamhet för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 830 000 kronor.
2. Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum m. m.
1949/50 .....................
1950/51 (statsliggaren s. 1092)
1951/52 (förslag) ...........
Anslag Nettoutgilt
1 400 000 1 204 267
2 130 000
7 840 000
Yrkanden.
1. Civilförsvarsstyrelsen (skr. 30/8 1950) hemställer, att 25 475 000 kronor
anvisas för ändamålet.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 154.
Kronor
a) Fullträffsäkra ledningscentraler ...............
b) Fullträffsäkra skyddsrum för enheterna .......
c) Fullträffsäkra offentliga skyddsrum ...........
d) Skyddsanordningar för kommunala tekniska verk
2 140 000
13 400 000
9 000 000
935 000
25 475 000
2. Byggnadsstyrelsen (skr. 27/10 1950) hemställer, att 542 000 kronor
ställas till styrelsens förfogande för komplettering av skyddsrumsutrustningen
i vissa under styrelsens vård ställda fastigheter.
1 a) Kostnaderna för täckande av behovet av fullträffsäkra ledningscentraler
uppgå till i runt tal 25 000 000 kronor. Därest statsbidraget bestämmes
till 2/a därav, erfordras av statsmedel 16 700 000 kronor. Av tidigare
anvisade medel finnas ca 6 000 000 kronor disponibla. Styrelsen beräknar,
att dessa medel skola bli förbrukade eller bundna under innevarande budgetår.
Återstående medelsbehov 10 700 000 kronor bör täckas på fem år.
För nästa budgetår erfordras alltså 2 140 000 kronor.
1 b) Kostnaderna för täckande av behovet av fullträffsäkra skyddsrum
för enheterna beräknas till 100 000 000 kronor. Statsbidraget härför uppgår
till 67 000 000 kronor. Behovet bör täckas på fem år. För nästa budgetår
erfordras alltså 13 400 000 kronor.
1 c) I 1948 års skyddsrumsutrednings betänkande har föreslagits, att
fullträffsäkra skyddsrum för allmänheten skola byggas för en total kostnad
av 500 000 000 kronor, varav staten skulle bära 90 000 000 kronor. Utredningen
har ansett, att skyddsrummen böra färdigställas på tio år. I enlighet
härmed äskar styrelsen för nästa budgetår 9 000 000 kronor för här
avsett ändamål.
1 d) För budgetåret 1949/50 beviljades 1 400 000 kronor till statsbidrag
åt Göteborgs stad för merkostnad, som beräknades skola uppstå vid utförandet
av vitala delar till ett vattenverk vid Alelyckan i fullträffsäkert
skick. Den totala merkostnaden uppskattades då till ca 2 100 000 kronor.
Göteborgs stad har hemställt om ytterligare statsbidrag med 952 000 kronor.
Vattenverket beräknas bli fullt färdigställt under budgetåret 1951/52. Staden
har visat, att de verkliga merkostnaderna komma att uppgå till i runt
tal 3 500 000 kronor i stället för 2 100 000 kronor. Styrelsen har i stort sett
ingen erinran mot denna uppskattning. Statsbidraget bör beräknas till
|2_x_3_500000j j runt taj 2 335 000 kronor. Härav ha 1 400 000 kronor redan
beviljats. Återstående medelsbehov uppgår sålunda till (2 335 000 —
1 400 000) 935 000 kronor.
2) Under åren 1945—1948 medgavs viss begränsning av eljest föreskrivna
åtgärder i fråga om anordnandet av enskilda skyddsrum. Vid an
-
Motiv.
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 154.
ordnande av nya skyddsrum kunde sålunda få anstå med bl. a. insättande
av luftreningsaggregat, dörrar, luckor, ventiler m. m. Beträffande av byggnadsstyrelsen
förvaltade fastigheter äro skyddsrummen icke färdigställda
för ett 35-tal i Stockholm och landsorten belägna byggnader. I fråga om
sådana byggnadsföretag, som påbörjats efter den 15 november 1948, då
dispensmöjligheterna upphörde, ha flera av dem planerats under den tid,
då dispensbestämmelserna gällde, varför i kostnaderna för byggnaderna
icke medräknats installation av luftreningsaggregat m. m. Det är här fråga
om 18 byggnader. Kostnaderna för iordningställande av samtliga ifrågavarande
skyddsrum har av byggnadsstyrelsen beräknats till 542 000 kronor.
Yttrande.
Över byggnadsstyrelsens framställning har yttrande avgivits av civilförsvarsstyrelsen,
som anför.
Byggnadsstyrelsens framställning anknyter i allt väsentligt till civilförsvarsstyrelsens
tidigare hemställan till Kungl. Maj :t om bemyndigande att
föreskriva skyldighet för ägarna av byggnader att iordningställa skyddsrum.
De mest betydelsefulla kompletteringarna av skyddsrummens fasta inredning
utgöras av dörrar, luckor, ventiler och luftrenare, vilka skola monteras
in på sina platser. Central upphandling av dylik materiel har genomförts
av civilförsvarsstyrelsen. Tillverkning och leverans därav pågår för
närvarande. Vid beräkning av totala materielbehovet har civilförsvarsstyrelsen
jämväl medräknat behovet för skyddsrum i statliga byggnader. Civilförsvarsstyrelsen
förutsätter, att den av styrelsen upphandlade skyddsrumsmaterielen
kommer att utnyttjas vid färdigställande av skyddsrummen
i av byggnadsstyrelsen förvaltade byggnader. Materielen skall enligt
riksdagsbeslut tillhandahållas vederbörande fastighetsägare — i detta fall
byggnadsstyrelsen — mot självkostnadspris. Sålunda inflytande medel torde
böra återföras till det anslag, som anvisats för centralupphandlingen. Beträffande
de byggnader, som påbörjats efter den 15 november 1948, förelåg
skyldighet att enligt gällande anvisningar uppföra fullt utrustade
skyddsrum. Det är av betydelse, att skyddsrummen i dessa nybyggnader
icke eftersättas i vad avser dörrar, luckor, ventiler och luftrenare, utan
vilka rummens skyddsvärde blir förhållandevis ringa. Nuvarande alltmer
ansträngda materielläge, speciellt med avseende på plåttillgången, ökar
angelägenheten att snarast få till stånd kompletta skyddsrumsanläggningar.
Departementschefen.
Kungl. Maj :t beslöt den 9 mars 1951 på min hemställan att inhämta
lagrådets utlåtande över ett inom inrikesdepartementet upprättat förslag
till lag om ändring i civilförsvarslagen den 15 juli 1944. Delta lagförslag
ansluter sig i vissa delar till det förslag, som 1948 års skyddsrumsulredning
framlagt i sitt den 2 maj 1950 avgivna betänkande om skyddsrum
för civilbefolkningen. De av mig förordade författningsändringarna syfta
till att möjliggöra att i den mån så finnes erforderligt förstärka vår skyddsrumsberedskap
särskilt genom anordnande av fullträffsäkra skyddsrum.
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 15''i.
Då jag till statsrådsprotokollet den 9 mars 1951 redogjorde för mitt förslag,
uttalade jag beträffande utbyggnaden av skyddsrummen, att det icke
vore möjligt att binda sig för ett visst program. Jag ansåg icke heller, att
det borde göras upp något tidsschema för förstärkningen av skyddsrumsbeståndet.
Utbyggnadstakten finge bestämmas av en fortlöpande avvägning
mellan å ena sidan tillgängliga resurser särskilt i form av arbetskraft och
materiel eller snarare de investeringsbehov, som förelågo i övrigt, och å
andra sidan det rådande utrikes- och militärpolitiska läget och därmed
förknippade riskmoment.
Sedan civilförsvarsstyrelsen avgav sin framställning om anslag för budgetåret
1951/52, har riksdagen i anledning av proposition nr 248/1950 anvisat
medel å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1950/51 under
bl. a. nu förevarande anslag. Tillhopa 6 miljoner kronor anvisades, varav
1 miljon kronor belöpte på det allmänna civilförsvarets skyddsrum och 5
miljoner kronor på skyddsrum för civilbefolkningen.
Den sålunda påbörjade forceringen av skyddsrumsbyggandet bör enligt
min mening fortsätta under nästa budgetår. Statsfinansiella skäl ävensom
situationen på arbetsmarknaden lägga emellertid hinder i vägen för en
utbyggnad i den omfattning, som i och för sig vore motiverad. Vid en avvägning
av olika på frågan inverkande omständigheter har jag stannat för
att förorda en medelsanvisning av 6 500 000 kronor för de ändamål, om
vilka nu är fråga. Beloppet torde böra fördelas med 3 500 000 kronor till
det allmänna civilförsvarets skyddsrum och 3 000 000 kronor till skyddsrum
för civilbefolkningen.
De inkomster, som kunna komma att inflyta i form av statsverkets andel
av de i nyssnämnda lagförslag förordade fastighetsägarbidragen, torde
böra tillgodoföras detta anslag.
Göteborgs stads framställning om ytterligare statsbidrag för de merkostnader,
som uppstått vid utförande av vitala delar till ett vattenverk
vid Alelyckan i fullträff säkert skick, finner jag mig böra tillstyrka, med
den inskränkningen dock, att jag anser det ytterligare statsbidraget icke
böra få överstiga 900 000 kronor.
BySSnadsstyrelsen har hemställt om 542 000 kronor för komplettering
av skyddsrumsutrustningen i vissa under styrelsens vård ställda fastigheter.
Det är här fråga om sådana skyddsrum, som till följd av under åren
1945—1948 gällande medgivanden icke färdigställts i vad avser vissa åtgärder
av teknisk art, t. ex. insättande av luftreningsaggregat, dörrar, luckor
m. m. Såsom civilförsvarsstyrelsen påpekat, har central upphandling av
dylik materiel genomförts, sedan riksdagen anvisat särskilda medel därför
under budgetåren 1948/49 och 1949/50. Denna materiel bör enligt min
mening användas vid färdigställande av de av byggnadsstyrelsen åsyftade
skyddsrummen. Enligt företagen utredning kan härigenom medelsbehovet
för ändamålet minskas med omkring 100 000 kronor. Civilförsvarsstyrelsen
11
Kungl. Maj.ts proposition nr 15b.
har förutsatt, att materielen skall tillhandahållas byggnadsstyrelsen mot
självkostnadspris och att sålunda inflytande medel skola återföras till det
anslag, som anvisats för centralupphandlingen. För egen del vill jag förorda,
att materielen tillhandahålles byggnadsstyrelsen kostnadsfritt utan
något överförande av anslagsmedel. I enlighet härmed beräknar jag medelsbehovet
för ifrågavarande komplettering till ca 440 000 kronor, vilket belopp
avser dels arbetskostnader och dels kostnader för sådan materiel, som
icke har centralupphandlats. Då det skulle vara förenat med stor omgång
att anvisa särskilda jnedel för varje särskild byggnad för sig, torde det
vara lämpligast att hela beloppet upptages gemensamt under detta anslag.
Vid bifall till mina förslag skulle anslaget uppföras med (6 500 000 +
900 000 + 440 000) 7 840 000 kronor. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum
m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 7 840 000 kronor.
3. Bidrag till kommuner för anordnande av vissa trafikoch
skolskyddsrum.
Anslag Nettoutgift
1949/50 ............................ 700 000 281 025
1950/51 (statsliggaren s. 1092) ...... 700 000
1951/52 (förslag) .................. 500 000
Yrkande.
Civilförsvarsstyrelsen (skr. 30/8 1950) -— som inhämtat, att skolbyggnader
avses skola byggas under nästa budgetår i minst samma omfattning
som under innevarande — hemställer, att anslaget uppföres med oförändrat
belopp 700 000 kronor.
Departementschefen.
Enligt 24 § civilförsvarslagen i dess nu gällande lydelse skall inom område,
där särskilt civilförsvar skall vara organiserat, enskilt skyddsrum
anordnas bl. a. för hamn och annat trafikföretag av vikt för den allmänna
samfärdseln än järnväg och flyglinje samt för undervisningsanstalt, som
är avsedd att hysa minst 25 personer. Skyddsrummets anordnande åligger
ägaren av anläggningen eller byggnaden. 1 mitt tidigare omnämnda förslag
till lag om ändring i civilförsvarslagen har jag icke ifrågasatt någon ändring
i vad som stadgats i detta hänseende. I de fall, då eu kommun är ägare till
trafikföretag eller undervisningsanstalt, äger kommunen uppbära statsbidrag
med 2/3 av kostnaden i enlighet med elt av Kungl. Maj:t den 24 november
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 154.
1944 meddelat beslut. Statsbidrag för detta ändamål torde böra utgå även
under nästa budgetår. Kostnaderna för statsbidragen, vilka äro helt beroende
av i vilken omfattning trafikföretag och undervisningsanstalter
komma till stånd, bestridas från förevarande förslagsanslag. Belastningen
å anslaget uppgick under budgetåret 1949/50 till 281 000 kronor. För budgetåret
1951/52 torde man med hänsyn till att särskilt undervisningsanstalterna
erhållit ökad tilldelning av byggnadskvot räkna med högre
belastning. Jag uppskattar medelsbehovet till 500 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Bidrag till kommuner för anordnande av vissa
trafik- och skolskijddsrum för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 500 000 kronor.
4. Inköp av verkskyddsmateriel för statliga myndigheter m. m.
Något anslag med denna rubrik har icke tidigare funnits uppfört på riksstaten.
Under senare tid ha till olika departement inkommit framställningar och
gjorts förfrågningar om medel till inköp av materiel in. in. för verkskyddet
vid skilda statliga verk och myndigheter. Fråga har då uppkommit om anvisande
under elfte huvudtiteln av ett gemensamt anslag för detta ändamål.
Med anledning härav uppdrog Kungl. Maj.t den 26 januari 1951 åt civilförsvarsstyrelsen
att verkställa utredning om bristerna i fråga om verkskyddsmateriel,
mörkläggningsmateriel in. in. för statliga verk och myndigheter
i såväl Stockholm som landsorten samt att till Kungl. Maj :t inkomma
med beräkning över medelsbehovet ävensom med förslag om, hur
materielen borde upphandlas och distribueras.
Civilförsvarsstijrelsens utredning.
I skrivelse den 2 mars 1951 har civilförsvarsstyrelsen inkommit med den
begärda utredningen. På grundval av uppgifter, som via länsstyrelserna infordrats
från berörda verk och myndigheter, angives medelsbehovet till
3 047 000 kronor för verkskyddsmateriel och 2 008 000 kronor för mörkläggningsmateriel,
eller inalles 5 055 000 kronor. Med hänsyn till att kostnaderna
äro beräknade på basis av prisläget under år 1950, torde det vid en upphandling
under senare hälften av år 1951 enligt styrelsens mening vara erforderligt
att räkna med en prisstegring av 25 procent. Medelsbehovet skulle alltså
uppgå till omkring 6 320 000 kronor.
I fråga om sättet för upphandling av materielen föreslår civilförsvarsstyrelsen,
att denna sker dels centralt genom civilförsvarsstyrelsen och dels
lokalt genom vederbörande verk. Central upphandling genom civilförsvars
-
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 154.
styrelsen synes böra ske i första hand beträffande gasskyddsmateriel, motorsprutor,
brandslang, brandslangskopplingar samt viss peronlig utrustning
såsom hjälmar, vapen och ammunition. I fråga om övrig materiel torde densamma
böra upphandlas av varje myndighet för sig. I vad angår centralt
ämbetsverk med lokalorganisation synes upphandlingen kunna ske dels
genom vederbörande centrala verks försorg och dels rent lokalt. Det torde
dock beträffande nu ifrågavarande materiel böra ankomma på civilförsvarsstyrelsen
att — med beaktande i varje särskilt fall av statsverkets ekonomiska
intresse och övriga praktiska omständigheter -— från fall till fall avgöra
om upphandlingen bör ske centralt genom civilförsvarsstyrelsens försorg
eller på annat sätt.
I fråga om distributionen synes enligt styrelsen det förfarandet böra tilllämpas,
att upphandlad materiel försändes direkt från leverantören till den
myndighet, för vilken materielen är avsedd. Någon central lagerhållning
genom civilförsvarsstyrelsens försorg anser styrelsen sålunda icke böra
äga rum.
Civilförsvarsstyrelsen anmäler därjämte i detta sammanhang, att det föreligger
behov av ■wellpappkartonger och trälådor m. m. för möjliggörande av
undanförsel av statliga myndigheters och institutioners arkivalier och samlingar.
Inom civilförsvarsstyrelsen pågår utredning angående gemensam
planläggning av skyddsåtgärder vid krig eller krigsfara av arkivalier, samlingar
m. m. Utredningen har givit vid handen, bl. a., att de arkivalier in. in.,
som äro av sådant omistligt värde, att de under alla omständigheter måste
skyddas, för sin förpackning och transport kräva cirka 100 000 kartonger.
Medelkostnaden för kartong uppgår till 3 kronor och totalkostnaden för
kartongerna skulle alltså bliva 300 000 kronor. Kostnaden för övrig materiel
(trälådor, klisterremsor in. in.) uppskattas till i runt tal 25 000 kronor.
Den sammanlagda kostnaden för anskaffning av nu ifrågavarande förpackningsmateriel
skulle alltså utgöra 325 000 kronor. Det synes civilförsvarsstyrelsen
oundgängligen nödvändigt att den primära förutsättning för en
undanförsel av arkivalier och samlingar, som ligger i anskaffningen av
torpackningsmateriel, snarast uppfylles. Upphandlingen av denna materiel
bör ske centralt genom civilförsvarsstyrelsens försorg. Civilförsvarsstyrelsen
hemställer därför, att Kungl. Maj :t vid beräkningen av medelsbehovet
för verkskyddsmaterielen m. m. även tager hänsyn till nu omförmälda
medelsbehov för förpackningsmateriel.
Departementschefen.
Enligt bestämmelser i civilförsvarslagen är ägare eller nyttjanderättshavare
till anläggning eller byggnad, för vilken verkskydd skall vara organiserat,
pliktig alt bl. a. anskaffa, förvara och underhålla materiel, utrustning
och andra förnödenheter, som erfordras för verkskyddets verksamhet.
Fastighetsägare är ytterligare pliktig att bl. a. vidtaga nödiga anordningar
14 Kungl. Maj.ts proposition nr 154.
för anläggningens eller byggnadens mörkläggning under civilförsvarsberedskap.
För verkskydden vid statliga verk, myndigheter och institutioner har
anskaffning av materiel endast kunnat ske i begränsad omfattning. Kostnaderna
för materielen uppgå till relativt stora belopp och kunna ofta icke
inrymmas i de anslag, som myndigheterna ha till sin disposition för sina
normala omkostnader. Jag har därför ansett det lämpligt, att ett särskilt
anslag anvisas för bestridande av kostnaderna för inköp av verkskyddsoch
mörkläggningsmateriel. Enligt civilförsvarsstyrelsens utredning skulle
medelsbehovet uppgå till cirka 6 320 000 kronor. Styrelsen har därjämte
anmält ett behov av förpackningsmaterial för möjliggörande av undanförsel
av vissa arkivalier och samlingar samt beräknat medelsbehovet härför till
325 000 kronor. Jag kan för nästa budgetår icke tillstyrka större medelsanvisning
till dessa ändamål än tillhopa 1 miljon kronor. Detta belopp
torde få reserveras för de allra mest angelägna ändamålen. Sålunda torde
endast de myndigheter, vilkas byggnader vid ett luftanfall kunna befaras
bli mest utsatta, tilldelas medel för inköp av verkskydds- och mörkläggningsmateriel.
Likaså torde endast oundgängligen nödvändig materiel böra
tills vidare anskaffas. Från beloppet torde i lämplig omfattning även böra
inköpas förpackningsmateriel för undanförsel av arkivalier in. m.
För ändamålet torde böra uppföras ett särskilt anslag av reservationsanslags
natur, benämnt Inköp av verkskyddsmateriel för statliga myndigheter
m. in.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Inköp av verkskyddsmateriel för statliga myndigheter
m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda,
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt behagar Hans Maj :t Konungen bifalla
samt förordnar, att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Åke W. Fornwall.
Iduns tryckeri, Esselte AB, Stockholm 1951
116265
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1951:298 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1951/52 till civilförsvaret. a1 i texten
- SU 1951:154 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1951/52 till civilförsvaret jämte i ämnet väckt motion. s. 1 i texten