Angående ytterligare statsbidrag till Garnsviken—Vadasjön—Helgösjön— Hedervikens torrläggningsföretag i Stockholms län
1951-03-30 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1951:166, Angående ytterligare statsbidrag till Garnsviken—Vadasjön—Helgösjön— Hedervikens torrläggningsföretag i Stockholms län
Dokumentets text
Kungt. Maj.ts proposition nr 166.
1
Nr 166.
Kungt. Maj.ts proposition till riksdagen angående ytterligare
statsbidrag till Garnsviken—Vadasjön—Helgösjön—
Hedervikens torrläggningsföretag i Stockholms län;
given Stockholms slott den 30 mars 1951.
Kungi. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
G. E. Sträng.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I propositionen föreslås, att till Garnsviken—Vadasjön—Helgösjön—Hedervikens
torrläggningsföretag i Stockholms län skall utgå ett ytterligare
statsbidrag å 135 000 kronor från statens avdikningsanslag.
1 Riliang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr ISO.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 166.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
30 mars 1951.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Quensel, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,
Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Nygren.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam
beredning med chefen för finansdepartementet.
Genom beslut den 9 juni 1939 beviljade Kungl. Maj :t bidrag från statens
avdikningsanslag med 192 430 kronor samt lån från statens avdikningslånefond
med 195 150 kronor till Garnsviken—Vadasjön—Helgösjön—Hedervikens
torrläggningsföretag i Stockholms län. Samtidigt fastställdes arbetsplan
för företaget. De godkända kostnaderna för företaget beräknades
därvid uppgå till 404 619 kronor 90 öre. Av detta belopp utgjorde 355 000
kronor arbets- och materialkostnader, 35 563 kronor ersättningar in. in. och
14 056 kronor 90 öre förrättningskostnader in. in. Båtnaden uppskattades
till 433 311 kronor 30 öre.
Sedan det visat sig att de verkliga kostnaderna för företaget avsevärt
överstego de beräknade, beviljade lantbruksstyrelsen den 15 april 1946 ytterligare
bidrag från statens avdikningsanslag med 24 220 kronor. Därigenom
kom det sammanlagda bidraget från anslaget att uppgå till hälften
av den vitsordade båtnaden. Samtidigt beviljade styrelsen ytterligare lån
med 71 710 kronor.
Företaget avsynades i oktober 1947 och godkändes av lantbruksstyrelsen
den 12 december 1947.
Den 7 juni 1948 beviljade lantbruksstyrelsen företaget tilläggsbidrag med
96 170 kronor enligt kungörelsen den 12 april 1946 angående tilläggsbidrag
till vissa statsunderstödda torrläggningsföretag. Bidragsbeloppet beräknades,
med utgångspunkt från att den verkliga arbets- och materialkostnaden
uppgått till 795 519 kronor 35 öre, å ett totalbelopp för arbets- och
materialkostnader som i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen maximerats
till 615 506 kronor 24 öre.
Sammanlagt har företaget således fått bidrag med 312 820 kronor och
lån med 266 860 kronor.
I två likalydande motioner till 1950 års riksdag (I: 267 och II: 322) framhölls
att de slutliga kostnaderna för Garnsvikens—Vadasjön—Helgösjön—
Hedervikens torrläggningsföretag blivit 972 971 kronor. Under hänvisning
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 166.
härtill hemställdes i motionerna, att ett ytterligare statsbidrag å 393 000
kronor måtte utgå från statens avdikningsanslag till företaget. Jordbruksutskottet
uttalade, efter att ha inhämtat yttrande från lantbruksstyrelsen,
i sitt utlåtande (nr 45) över motionerna, att det av utredningen i ärendet
framginge, att kostnaderna för ifrågavarande torrläggningsföretag blivit avsevärt
högre än vad som beräknats. Fördyringen hade haft sin grund i flera
förhållanden. Den stigande prisnivån under krigstiden hade föranlett en
väsentlig kostnadsökning. Vidare hade på vissa håll grundförhållandena
visat sig vara sämre än man räknat med vid planeringen av företaget. Avsevärda
skred hade inträffat, vilka påkallat dyrbara förstärkningsarbeten
och även i övrigt föranlett väsentligt ökade kostnader. Med hänsyn till de
i ärendet upplysta omständigheterna fanns det enligt utskottets mening
skäl att antaga, att företaget borde erhålla bidrag utöver vad som kunde
utgå enligt gällande författningar. Emellertid erfordrades ytterligare utredning,
innan beslut i ärendet kunde fattas. Då utredningen torde bliva ganska
tidsödande, syntes det utskottet lämpligt, att den skulle vidtagas genom
Kungl. Maj :ts försorg. Emellertid ville utskottet, för att därjämte enhetlighet
skulle vinnas i bedömningen, för sin del förorda att sakägarna
skulle till Kungl. Maj :t ingiva ansökan om utfående av det ytterligare bidrag,
som ansåges böra komma i fråga. Utskottet förutsatte därvid, alt
Kungl. Maj :t sedermera till riksdagen skulle inkomma med det förslag,
vartill skäl kunde finnas.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde utskottet att motionerna
icke måtte föranleda någon riksdagens vidare åtgärd. Riksdagen
beslöt i enlighet med vad utskottet hemställt.
I skrivelse till Kungl. Maj :t den 5 september 1950 anhåller nu styrelsen
för Garnsviken—Vadasjön—Helgösjön—Hedervikens torrläggningsföretag,
under åberopande av vad sålunda förekommit, om ytterligare bidrag från
statens avdikningsanslag med 393 000 kronor eller det lägre belopp, som
kan motiveras av utredningen i ärendet.
Över framställningen ha lantbruksstyrelsen och statskontoret avgivit yttranden.
Lantbruksstyrelsen hemställer i sitt yttrande, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen medgiva dels att företaget skall erhålla ett ytterligare
bidrag av 204 670 kronor från statens avdikningsanslag, dels att detta bidrag
icke skall inräknas i den för budgetåret 1950/51 medgivna bidragstilldelningen
å 4 000 000 kronor från sagda anslag.
I sin motivering för vad sålunda hemställts hänvisar lantbruksstyrelsen
inledningsvis till sitt ståndpunktstagande i det yttrande som styrelsen varen
1950 avgav till jordbruksutskottet. Däri framhöll styrelsen, att ytterligare
bidrag till företaget borde komma i fråga endast beträffande de kostnader,
vilka med tillämpning av gällande bidragsbestämmelser överskjuta
vad som normalt skall bäras av delägarna i ett torrläggningsföretag. Vi
-
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 166.
dare borde endast sådana kostnader medräknas, som hänförde sig till tiden
innan företaget godkändes eller således avsågo tiden intill utgången av
år 1947.
Ur yttrandet till jordbruksutskottet må här ytterligare återgivas vad styrelsen
anförde beträffande företagets räntabilitet.
Företagets räntabilitet torde vara gynnsammare än vad förhållandet mellan
den vid syneförrättningen uppskattade båtnaden och de slutliga kostnaderna
visar. Med hänsyn till den inträffade stegringen i jordvärdena synes
nämligen nyssnämnda båtnad (alstringsbåtnad) nu kunna uppskattas
till ett avsevärt förhöjt belopp, varjämte på grund av förbättrade brukmngsbetingelser
eller möjlighet till sådana tillkommer viss brukningsbåtn-Mi
j vilken hänsyn icke kunde tagas vid syneförrättningen enligt då
gallande bestämmelser. Härtill bör läggas båtnad av social och allmän naY?.
r'',..Av®? med beaktande av att de slutliga kostnaderna blivit höga får
dartor företagets genomförande anses ha varit en nödvändig och nyttig
atgard for förbättring av jordbruket i den bygd, varom här är fråga. “
Betiäffande innehållet i övrigt i lantbruksstyrelsens yttrande till jordbruksutskottet
torde jag få hänvisa till utskottets utlåtande nr 45 till 1950
års riksdag.
I sitt nu avgivna yttrande anför lantbruksstyrelsen vidare bland annat
följ ande.
De kostnader, till vilka bidrag utgått, äro dels de vid arbetsplanens fastställande
år 1939 godkända kostnaderna för ersättningar och förrättningskostnader
(35 563 -j- 14 056:90 =) 49 619:90 kronor och dels de arbetsoch
materialkostnader, vartill styrelsen beviljade tilläggsbidrag år 1948 och
där%id maximerade intill ett totalbelopp av 615 506: 24. Den sammanlagda
kostnad, vartill företaget erhållit bidrag, uppgår sålunda till (49 619:90
+ 615 506: 24 =) 665 126: 14 kronor.
I lantbruksstyrelsens yttrande till utskottet angavs med ledning av då
tillgängliga uppgifter, att företagets totala omkostnader intill utgången av
åi 1947 utgjorde 967 169: 03 kronor, varvid i kostnaden även inräknades eu
ännu ej betald skuld å 47 743 kronor till entreprenören, utgörande gottgörelse
enligt entreprenadkontraktet för ökade arbetspriser. Enligt av vederbörande
lantbruksingenjör nu verkställd utredning i frågan framgår, att
verkliga kostnaden intill utgången av 1947 uppgått till 938 032: 78 kronor,
varvid ej medräknats nyssnämnda ersättning till entreprenören eftersom
denne ännu icke godkänts av företagets styrelse. Denna verkliga totalkostnad
överstiger den av lantbruksstyrelsen tidigare preliminärt angivna
kostnaden med 18 606: 75 kronor. Anledningen härtill är, att ränteutgifterna
intill 1947 års utgång visat sig vara större än vad tidigare uppgivits och
att ett belopp om 4 847: 4Ö kronor tillkommit, utgörande ersättning till lantbruksingenjören
för ledning och kontroll av arbetet under tiden 1939—1945.
Den kostnadsdel, vartill ytterligare statsbidrag synes böra utgå, utgör
skillnaden mellan den nu redovisade verkliga totalkostnaden, 938 032: 78
kronor, och den kostnad, vartill företaget tidigare erhållit statsunderstöd,
665 126: 14 kronor, eller summa 272 906: 64 kronor.
Med ledning av vad nu anförts och med hänvisning till de motiv, som
styrelsen framfört i yttrandet till jordbruksutskottet, anser styrelsen skäligt,
att till de kostnader, 272 906: 64 kronor, till vilka enligt vad nyss anförts
ytterligare bidrag torde böra ifrågakomma, sådant bidrag beviljas
med tre fjärdedelar av nämnda kostnadsbelopp eller i runt tal 204 670 kro
-
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 166.
nor. De sammanlagda statliga bidragen till företaget komma därvid att uppgå
till 517 490 kronor, utgörande 55,2 procent av de totala kostnaderna intill
tiden för företagets godkännande. Härigenom begränsas delägarnas
kostnader för företaget till 420 542:78 kronor, för vilkas bestridande —
såsom nyss anförts — statligt lån tidigare beviljats med 266 860 kronor.
Därtill komma på delägarna även, räntor m. in., belöpande på tiden efter
företagets godkännande.
Det sålunda föreslagna ytterligare bidraget synes böra avföras å statens
avdikningsanslag. Sedan flera år tillbaka har emellertid den av riksdagen
medgivna högsta bidragssumman, som må beviljas jämlikt gällande bestämmelser
för avdikningsanslagets användning, varit otillräcklig för att
tillgodose till styrelsen inkomna ansökningar om statsunderstöd. Av denna
anledning ha ansökningarna blivit liggande hos styrelsen under tlera år i
avvaktan på behandlingen av tidigare ingivna ansökningar. På grund härav
torde ifrågavarande ytterligare statsbidrag, som dessutom är av avsevärd
storlek, icke böra inräknas i den av riksdagen för innevarande budgetår
medgivna högsta bidragssumman.
Enär företaget icke varit helt fullbordat inom den av syneinännen fastställda
arbetstiden, vilken fråga likaledes behandlats i styrelsens yttrande
till jordbruksutskottet, finner styrelsen det lämpligt, att styrelsen efter
prövning av omständigheterna bemyndigas föreskriva som villkor för utbetalning
av ytterligare statsunderstöd, att till säkerställande av företagets
framtida underhåll fördelningen därav skall, innan utbetalning av bidraget
sker, fastställas av vattendomstol efter ansökning ingiven av företagets
intressenter jämlikt 7 kap. 36 § vattenlagen.
Statskontoret finner den föreliggande framställningen icke föranleda annat
yttrande från, ämbetsverkets sida än att det ytterligare bidrag, som
kan komma att beviljas torrläggningsföretaget, bör inräknas i det belopp
av 4 000 000 kronor, som enligt riksdagens medgivande må i vanlig ordning
för budgetåret 1950/51 beviljas enligt bestämmelserna för statens avdikningsanslag.
Departementschefen.
Såsom framgår av det anförda ha kostnaderna för Garnsviken—Vadasjön—Helgösjön—Hedervikens
torrläggningsföretag i Stockholms län blivit
avsevärt högre än vad som från början beräknats. Med anledning härav
har även företaget, vilket slutavsynades och godkändes år 1947, år 1948
erhållit tilläggsbidrag i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen den
12 april 1946 nr 192.
Den framställning, som nu föreligger, åsyftar att företaget därutöver
skulle erhålla ytterligare statsbidrag. I och för sig kunna enligt min mening
starka betänkligheter anföras mot att ett enstaka företag skall beredas
gynnsammare villkor än som följa av de allmänna bidragsreglerna. I
betraktande av storleken av fördyringen och den betydelse, som företaget
torde äga för de berörda områdena, vill jag dock ej helt motsätta mig bifall
lill framställningen. Vid bestämmandet av bidragets storlek bör emellertid
enligt min mening bland annat beaktas alt båtnaden, på sätt lantbruksstyr
el sen framhållit, torde vara avsevärt större än det belopp, vartill den uppskattades
år 1938. Med hänsyn lill dessa förhållanden anser jag mig cj
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 166.
kunna tillstyrka att bidrag skall utgå med mer än 50 procent av det belopp
å cirka 270 000 kronor, för vilket, enligt vad som framgår av lantbruksstyrelsens
yttrande, statsbidrag icke tidigare beräknats, eller med i runt tal
135 000 kronor. Det sammanlagda statliga bidraget till företaget kommer
i så fall att uppgå till i det närmaste 50 procent av kostnaderna. Den nu
föreslagna bidragssumman bör inräknas i det totalbelopp, som enligt riksdagens
medgivande må beviljas som statsbidrag från avdikningsanslaget.
Därest riksdagen godkänner vad jag nu föreslagit, torde det få ankomma
på Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter rörande utbetalningen
av bidraget. Därvid torde även få prövas vad lantbruksstyrelsen anfört om
uppställande av visst villkor för tillgodonjutande av bidraget.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen medgiva
att till Garnsviken—Vadasjön—Helgösjön—Hedervikens
torrläggningsföretag i Stockholms län må i enlighet med vad
nu anförts ur statens avdikningsanslag utgå ytterligare statsbidrag
med 135 000 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisax-, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
G. Liizell.
517376. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1951.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1951:247 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj: ts proposition angående ytterligare statsbidrag till Garnsviken—V adasjön—Helgös jön—H edervikens torrläggn a1 i texten
- JoU 1951:18 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ytterligare statsbidrag till Garnsviken—Vadasjön— Helgösjön—Hedervikens torrläggningsföretag i Sto s. 1 i texten