Sök i Ratio Lex

Angående prisutjämningsavgift m. m

1951-03-09 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:167, Angående prisutjämningsavgift m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 167.

1

Nr 167.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående prisutjämningsavgift

m. m.; given Stockholms slott den 9 mars

1951.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

John Ericsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Fortsatt bemyndigande att meddela föreskrifter om prisutjämningsavgift

begäres för tiden till och med den 30 juni 1952.

Förslag framlägges rörande dispositionen av vissa medel, som influtit i

form av prisutjämningsavgifter.

1 Ilihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 167.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 167.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9

mars 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Möller, Sköld, Quensel, Danielson,

Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson,

Lingman.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, fråga om fortsatt bemyndigande

att uttaga prisutjämningsavgift samt anvisande av medel ur diversemedelsfonden

för prisutjämningsavgifter till vissa ändamål.

Fortsatt bemyndigande att uttaga pris utjämningsavgift.

De sex senaste årens riksdagar ha bemyndigat Kungl. Maj :t att, när behov

därav ur prispolitiska synpunkter prövats föreligga, meddela föreskrifter om

uttagande av prisutjämningsavgift för varor, som utföras ur riket. Nu gällande

bemyndigande, som meddelats i riksdagens skrivelse den 3 maj 1950,

nr 148, gäller till och med den 30 juni 1951.

Med anledning av 1945 års riksdags beslut utfärdade Kungl. Maj :t den 25

maj 1945 (nr 256) förordning angående prisutjämningsavgift. I denna stadgas

bland annat, att Kungl. Maj :t må, när behov därav ur prispolitiska synpunkter

prövas föreligga, förordna, att viss avgift (prisutjämningsavgift)

skall erläggas för vara, som utföres ur riket (1 §), att prisutjämningsavgift

utgår enligt grunder och med belopp, som Kungl. Maj:t bestämmer (2 §),

samt att medel, som inflyta genom uttagande av prisutjämningsavgift, skola

fonderas och användas enligt vad särskilt stadgas (3 §). I övrigt innehåller

förordningen föreskrifter om debitering, uppbörd och redovisning av prisutjämningsavgifter

samt vissa straff- och processrättsliga stadganden. Förordningen,

som ursprungligen gällde till och med den 30 juni 1946, har sedermera

förlängts, senast till och med den 30 juni 1951 genom förordningen den

12 maj 1950, nr 178.

Genom förordningarna den 14 juni 1946, nr 282, och den 31 oktober 1947,

nr 863, ha vissa smärre ändringar vidtagits i den ursprungliga förordningen.

I kungörelse den 9 maj 1947 (nr 184, ändrad 1947: 705, 1948: 121, 1949: 5,

57 och 490) angående prisutjämningsavgift å vissa trävaror föreskrevs, för

vilka varuslag prisutjämningsavgift skulle utgå ävensom avgiftens storlek.

Enligt 2 § i denna kungörelse i de.ss lydelse enligt kungörelsen 1948: 121

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

skulle prisutjämningsavgift icke utgå för varuparti, för vilket jämlikt av

Kungl. Maj:t godkänd överenskommelse i stället för prisutjämningsavgift

medel skola avsättas i annan ordning. Statens bränslekommission ingick

1947 avtal med dels Svenska trävaruexportföreningen, dels Svenska cellulosaföreningen

och dels Svenska trämasseföreningen, vari dessa föreningar

åtogo sig att av sina medlemmar uppbära en avgift per viss enhet exporterad

vara i och för avsättning till särskilda konjunkturutjämningsfonder. Avsikten

var att fondmedlen skulle steriliseras. Detta skedde på så sätt, att medlen

avtalsenligt utlånades till riksgäldskontoret fram till januari 1951, varefter

återbetalning till företagen skulle ske med 1/3 årligen.

Motsvarande avtal med samma parter slöts även år 1948. Därvid infördes

emellertid för cellulosa- och trämasseindustriens del en modifikation såtillvida,

att endast 50 % av avgiften skulle vid samma utbetalningsterminer

som förut nämnts återgå till företagen, medan återstoden skulle utbetalas i

sin helhet i januari 1951 med 20 % till särskilda länsstiftelser med ändamål

att främja det enskilda skogsbruket, 24 % till sociala stiftelser vid varje enskilt

företag till förmån för där anställda arbetare samt 6 % till en central

social stiftelse till förmån för samtliga inom skogsindustrien sysselsatta arbetare.

Avtalen med cellulosa- och trämasseindustrien kompletterades med

kungörelsen den 11 juni 1948 (nr 293) om prisutjämningsavgift vid export

av pappersmassa, vars tillämpning blev förhållandevis begränsad och endast

berörde de företag inom cellulosaindustrien, som icke anslutit sig till 1948

års avtal med bränslekommissionen.

Nya avtal mellan bränslekommissionen och trävaruexportföreningen om

avsättning till dess konjunkturutjämningsfond ha ingåtts såväl under 1949

som 1950. De ha i stort sett haft samma innehåll som 1947 års avtal med undantag

för avgiftsbeloppet, som under giltighetstiden för 1949 års avtal nedsattes

från 75 kronor till 50 kronor per nominell standard trävaror och från

3 kronor 20 öre till 2 kronor för varje 100 kg profilerade lister. 1950 års

avtal upptog de sålunda nedsatta avgifterna.

Detaljerade redogörelser för tidigare bestämmelser i här berörda avseenden

ha givits i propositionerna 285/1947, 269/1948, 178/1949 och 124/1950.

I januari 1951 innestodo i cellulosaföreningens samt trämasseföreningens

konjunkturutjämningsfonder 124 miljoner kronor. Av dessa belopp ha i januari

1951 35 miljoner kronor återburits till företagen, 6,7 miljoner kronor

överförts till ovannämnda länsstiftelser för skogliga ändamål, 8,5 miljoner

kronor till olika sociala företagsstiftelser samt slutligen 2,i miljoner kronor

till den centrala sociala stiftelsen. Vid årsskiftet innestodo i trävaruexportföreningens

konjunkturutjämningsfond 110 miljoner kronor, varav 34 miljoner

kronor återburits till företagen i januari 1951.

De sedan sommaren 1950 inträffade starka prisstegringarna å flertalet

råvaror världen runt ha också kommit till uttryck beträffande våra skogsprodukter.

Exportpriserna på dessa varor ha sålunda visat en förhållandevis

kraftig uppgång. Till belysning härav må nämnas, att exportpriset på 1"

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

furu-battens stigit från mellan 42 och 46 £ 1949 till ca 55 £ i september

1950. För pappersmassan lågo prisnoteringarna i augusti 1950 mer än 100 %

högre än vid samma tid år 1949. Prisstegringen för papper och papp under

motsvarande tid uppgick till inemot 30 %. Denna prisutveckling på exporten

av skogsprodukter medförde vissa ogynnsamma verkningar på hemmamarknaden.

Sålunda ledde prisspänningen mellan exportpriser och hemmamarknadspriser

till underförsörj ning av vissa delar av den inhemska marknaden,

speciellt beträffande papp och papper samt pappersmassa. Det ökade tillflödet

av pengar till skogsindustrien ansågs därjämte kunna bidraga till att

öka riskerna för en inflationistisk utveckling i vårt land. Till motverkande

härav befanns det önskvärt att söka sterilisera viss del av de stigande exportinkomsterna.

I början av oktober 1950 upptogos därför förhandlingar mellan statsmakterna

och de stora branschföreningarna inom skogsindustrien i syfte att

undersöka möjligheterna till en samverkan från dessas sida till en sterilisering

av exportvinsterna. Sedan principiell enighet nåtts mellan parterna,

uppdrog Kungl. Maj :t genom beslut den 3 november 1950 åt statens handelsoch

industrikommission att, i huvudsaklig överensstämmelse med utkast

som tillkommit under förhandlingar i handelsdepartementet, med envar av

följande organisationer, nämligen Svenska trävaruexportföreningen, Svenska

cellulosaföreningen, Svenska trämasseföreningen och Svenska pappersbruksföreningen

träffa avtal angående konjunkturutjämningsavgifter att utgå

för skogsindustriella produkter som exporteras under 1951. Genom beslut

samma dag utfärdades vidare kungörelse om prisutjämningsavgift å vissa

trävaror, pappersmassa av trä samt vissa slag av papp och papper (nr 586),

som trätt i kraft den 1 januari 1951, då kungörelsen den 9 maj 1947 (nr

184) om prisutjämningsavgift å vissa trävaror upphörde att gälla. Den nya

kungörelsen gäller tills vidare under giltighetstiden för förordningen den

25 maj 1945 (nr 256) angående prisutjämningsavgift. Prisutjämningsavgifter

skola emellertid icke uttagas beträffande varuparti, för vilket jämlikt

av Kungl. Maj :t godkänd överenskommelse medel .skola avsättas i annan

ordning än i form av prisutjämningsavgift.

Genom kungörelse den 15 december 1950 (nr 652) belädes även pappersved

samt pappersavfall och makulerade tryckalster med prisutjämningsavgift,

som bestämdes till 14 kronor per m3 fast mått respektive 150 kronor

per ton. Denna senare åtgärd var närmast att betrakta som en konsekvens

av avgiftsbeläggningen av cellulosaexporten. Det låg nämligen i sakens

natur, att pappersved respektive pappersavfall, som båda äro råvaror för

cellulosaframställning, icke finge säljas till sådana priser, att utlandets

massa- och pappersindustrier bleve gynnade i konkurrensen på världsmarknaden

med de svenska .skogsindustrierna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

I enlighet med sitt förutnämnda uppdrag har statens handels- och industrikommission

den 5 december 1950 ingått avtal med trävaruexport- och

pappersbruksföreningarna samt den 8 december 1950 med cellulosa-och trämasseföreningarna.

Gemensamt för avtalen är att de av medlemsföretagen

erlagda avgifterna skola tillföras av respektive föreningar förvaltade fonder.

Fondmedlen skola därefter överlämnas till riksgäldskontoret för sterilisering.

Medlen skola innestå räntefritt tills vidare, dock längst till januari

1958, efter vilken tidpunkt de skola av riksgäldskontoret återbäras med en

femtedel årligen fram till och med år 1962. Allmänt gäller att Kungl. Maj :t

vid vikande konjunkturer med sysselsättnings- och avsättningssvårigheter

inom här ifrågavarande industrier kan medgiva tidigare utbetalning. Beträffande

återbäringen gäller att företagen endast återfå 70 % av sina inbetalade

avgifter. Den återstående delen av fondmedlen skall användas för

främjande av det enskilda skogsbruket samt olika sociala ändamål. I denna

del har man i stort sett haft 1948 års avtal mellan statens bränslekommission

och cellulosa- respektive trämasseföreningen som mönster. I den

mån så ej redan skett till följd av 1948 års avtal, skola sålunda i januari

1958 bildas länsstiftelser för det enskilda skogsbruket samt företagsstiftelser

för social verksamhet. Härtill kommer stiftelsen Centralfonden för anställda

inom skogsbruket och skogsindustrien, som bildats innevarande år i enlighet

med 1948 års avtal. De 30 % av avgiftsinbetalningarna, som företagen icke

återfå, skola enligt avtalen med cellulosa-, trämasse- och trävaruexportföreningarna

fördelas med en tredjedel på envar av läns- och företagsstiftelserna

samt centralstiftelsen. Enligt avtalet med pappersbruken gäller däremot

en annan fördelning såtillvida, som 7 % tillfalla länsstif tel serna, 20 %

företagsstiftelsema samt 3 % den år 1944 bildade stiftelsen Pappersbrukens

forskningsinstitut. Tidigare utbetalning av medel till länsstiftelser, företagsstiftelser,

centralstiftelsen och Pappersbrukens forskningsinstitut må

enligt avdalen jämväl kunna ske i den mån Kungl. Maj :t så medgiver.

För pappersmassans och papperets del har enighet nåtts om följande avgifter

för de olika kvaliteterna, nämligen för viskoscellulosa 100:—/ton,

övrig kemisk cellulosa 150:-—/ton, mekanisk massa 40:—/ton, tidningspapper

50:—/ton samt annat papper och papp 100:-—/ton. Om den kommande

prisutvecklingen på England, som närmast tagits som norm för hela

avgiftssystemet, leder till högre exportpriser, höjas enligt överenskommelsen

grundavgifterna i viss mån automatiskt med regelmässigt 50 % av prisskillnaden.

Sjunka exportpriserna under ett visst basispris, reduceras grundavgiften

med samma belopp, varmed priset sänkts.

För trävarornas del har man kommit överens om en fix avgift under hela

1951 om 65 kronor per standard.

Departementschefen.

Exportpriserna för skogsindustriprodukterna visade under förhösten 1950

en starkt stigande tendens, varigenom betydande risker för förskjutningar

av den inhemska prisnivån uppkommo. I syfte att söka undgå de ofördelak
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 167.

tiga verkningarna av denna prisutveckling ha såsom av den lämnade redogörelsen

framgår avtal ingåtts med de stora branschorganisationerna inom

skogsnäringen om en frivillig inleverans av viss del av deras exportinkomster

under 1951. Parallellt härmed förordnades om uttagande av prisutjämningsavgift

å motsvarande varor från företag som ej anslutit sig till avtalen

samt om sådana avgifter å pappersved och pappersavfail. Gemensamt för

båda systemen är, att de därigenom inflytande medlen inbetalas till riksgäldskontoret.

Eftersom anordningen tillkommit för att åstadkomma en åtstramning

av penningmarknaden, ligger det i sakens natur, att riksgäldskontoret

icke skall äga disponera ifrågavarande medel i ,sin normala verksamhet.

Medlen böra endast få användas för återköp av statliga värdepapper

från riksbanken. Genom att på detta sätt medel dragas ur den allmänna

penningmarknaden få skogsindustrierna minskade möjligheter att finansiera

nya investeringar eller att påtaga sig ökade omkostnader. I den mån

medlen eljest skulle ha placerats i enskilda banker, innebär åtgärden en

beskärning av dessas utlåningsmöjligheter. Denna sterilisering av en viss

del av importintäkterna bör sålunda ha en betydande restriktiv verkan.

Inflytandet på den inhemska prisnivån av exportprisutvecklingen belyses

väl av att papperspriserna, vilka i anslutning till höstens förhandlingar frigjordes

från prisreglering genom beslut av Kungl. Maj :t den 3 november 1950,

därefter stego med i genomsnitt 30 %. Den fortsatta exportprisutvecklingen

för skogsindustriens produkter har beskrivit en brant stigande kurva. Jämfört

med det exportprisläge, som låg till grund för höstens förhandlingar,

representera de nu aktuella exportnoteringarna nästan en fördubbling vad

pappersmassan beträffar medan uppgången för trävaror rör sig om cirka

50 %. De faktiska exportpriserna på papper torde visa en stegring med över

60 % från den 1 oktober i fjol till den 1 april i år. Så länge denna situation

består, är det angeläget, att prisutjämningsavgiften bibehålies för att motverka

en ohämmad stegring av de inhemska priserna. Giltighetstiden för

de redan träffade överenskommelserna med Svenska cellulosa-, trämasse-,

trävaruexport- samt pappersbruksföreningarna om erläggande av konjunkturutjämningsavgift

omfattar hela 1951. I den mån den nuvarande exportkonjunkturen

består vid innevarande års utgång, kan frågan om en förlängning

av ifrågavarande avtal bliva aktuell. Förutsättning för överenskommelse

härom kan sägas vara, att fortsatt bemyndigande att uttaga prrsutjämningsavgift

erhålles.

I fråga om andra än skogsindustriprodukter föreligger för närvarande

icke motsvarande behov att skydda den inhemska prisnivån från inflytelser

utifrån. Uteslutet är emellertid icke, att situationer kunna uppkomma, som

motivera uttagandet av prisutjämningsavgift jämväl på andra varor än

sådana produkter.

Av det anförda framgår, att behov föreligger av fortsatt bemyndigande för

Kungl. Maj :t att uttaga prisutjämningsavgift. Bemyndigandet torde därför

böra förlängas, förslagsvis med ett år till och med den 30 juni 1952, och torde

liksom hittills böra göras generellt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

7

Användningen av 1951 års prisutjämningsavgifter.

Influtna prisutjämningsavgifter tillföras enligt gällande bestämmelser den

inom statskontoret upprättade diversemedelsfonden för prisutjämningsavgifter.

De sågverk, som icke äro anslutna till avtalet mellan statens handelsoch

industrikommission samt trävaruexportföreningen, äro givetvis intresserade

av att erhålla förhandsutfästelse om rätt till återbetalning av de prisutjämningsavgifter,

som de under år 1951 ha att erlägga till tullanstalt vid

utförseln av ifrågavarande trävaror. Sålunda har Södra Sveriges trävaruexportförening

inkommit med en framställning att dess exportsektions medlemmar

i fråga om återbetalningen av prisutjämningsavgiften för trävaror

måtte få komma i ekonomiskt samma läge som de sågverk, som äro anslutna

till avtalet med Svenska trävaruexportföreningen. Vidare har Göteborgs

trävaruexportörers förening för sina medlemmars räkning hemställt om befrielse

från prisutjämningsavgift och att i stället få med Kungl. Maj:t och

kronan ingå en överenskommelse av i stort sett samma innehåll som avtalet

med trävaruexportföreningen. Det mål som föreningen önskar uppnå för

sina medlemmar i och med ett dylikt avtal är säkerställande av en verklig

avtalsgrundad rätt till inbetalade medel i paritet med Svenska trävaruexportföreningens

medlemmar.

Yttrande över sistnämnda framställning har inhämtats från handelsoch

industrikommissionen, som icke funnit tillräckliga skäl föreligga för att

tillmötesgå önskemålet om ett specialavtal mellan denna förening och Kungl.

Maj :t och kronan. Kommissionen ifrågasätter emellertid i detta sammanhang,

om icke även större sågverk, som icke äro anslutna till överenskommelsen

mellan kommissionen och Svenska trävaruexportföreningen, böra få disponera

10 % av erlagd prisutjämningsavgift för bildande av företagsstiftelser.

Ett sådant medgivande torde även kunna komma en del företag tillgodo,

som tillhöra Göteborgs trävaruexportörers förening.

I detta sammanhang må nämnas att även Graningeverkens aktiebolag,

som icke anslutit sig till trävaruexportföreningens avtal, erlägger prisutjämningsavgift

för sin export av trävaror. I en till handels- och industrikommissionen

inkommen skrift har bolaget hemställt om återfående av

70 % av avgiftsbeloppet vid samma tidpunkter och med samma årliga andelar,

som föreskrives i nyssnämnda avtal. Däremot önskar bolaget icke

bilda någon social stiftelse utan föreslår, att de resterande 30 % disponeras

efter Kungl. Maj ds gottfinnande för skogliga och sociala ändamål inom

bolagets verksamhetsområde.

Även inom cellulosa- respektive pappersindustrien finnas sådana företag,

vilka icke äro anslutna till vederbörligt avtal utan erlägga prisutjämningsavgift

vid sin export av cellulosa. Man torde kunna emotse framställningar

i sinom tid från dessa företag om återbäring av avgiftsbeloppet under en i

jämförelse med cellulosa- respektive trämasseavtalen mer eller mindre modifierad

form. Eu sådan framställning har redan inkommit från Sörstafors

pappersbruks aktiebolag, som tidvis exporterar en del sulfitcellulosa.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 167.

Genom beslut den 22 december 1950 har Kungl. Maj:t meddelat särskilda

föreskrifter beträffande prisutjämningsavgifterna samt förfarandet vid

uppbörden av dessa. Enligt detta beslut skola prisutjämningsavgifter, som

inflyta vid export under 1951 av varor, tillhörande någon av följande fem

varugrupper, nämligen pappersved, trävaror, pappersmassa, pappersavfall

m. m. samt papp och papper, av statskontoret inom diversemedelsfonden

för prisutjämningsavgifter bokföras särskilt för varje nyssnämnd varugrupp

och disponeras på sätt Kungl. Maj :t framdeles kommer att föreskriva.

I avvaktan på Kungl. Maj :ts beslut härom skola medlen av statskontoret

räntefritt ställas till riksgäldskontorets disposition. Vidare ha

lämnats detaljerade föreskrifter för tullanstalternas mottagande och redovisning

av prisutjämningsavgifterna, allt i avsikt att möjliggöra för handels-

och industrikommissionen att i fråga om prisutjämningsavgifter föra

särskilt register, utvisande namnet å den för vilkens räkning exporten ägt

rum och det erlagda sammanlagda prisutjämningsavgiftsbeloppet med fördelning

på de förutnämnda fem varugrupperna.

Departementschefen.

I fråga om användningen av de under år 1951 inflytande prisutjämningsavgifterna

torde det för vissa fall vara önskvärt med ett ställningstagande

redan nu, oavsett att den eventuella återbäringen ligger åtskilliga år fram

i tiden. Så är fallet beträffande trävarorna. De sågverk, som inbetala prisutjämningsavgift

vid sin export, böra i möjligaste mån komma i samma

ställning som de sågverk, vilka äro anslutna till avtalet med Svenska trävaruexportföreningen.

Enligt detta avtal skall återbäring av konjunkturutjämningsavgift

ske med 70 % till det företag, som verkställt avgiftsinbetalningen.

Jag anser rimligt att även 70 % av prisutjämningsavgifterna för

trävaror — med avdrag för de med uppbärandet och återbetalningen förenade

administrationskostnaderna — återbäras till den för vars räkning

exporten ägt rum. För uppnående av önskvärd enkelhet i förfarandet vid

återbäringen torde det hos handels- och industrikommissionen förda registret

över ifrågavarande exportörer och storleken av dessas inbetalningar av

prisutjämningsavgift böra givas uteslutande vitsord, så att tidsödande och

omständligt ansökningsförfarande därigenom undvikes. Detta är av betydelse

även ur den synpunkten, att återbetalningen ligger så pass långt

fram i tiden som 1958—1962. Av återstående 30 % torde böra reserveras

20 % för sociala och 10 % för .skogliga ändamål. Sådana sågverk, som ha

erforderliga förutsättningar för inrättande av social företagsstiftelse, böra

efter särskild prövning kunna erhålla återbäring med hälften av de för

sociala ändamål reserverade medlen för inrättande av dvlik stiftelse. Riksdagens

medgivande till här föreslagen disposition av inflytande prisutjämningsavgifter

för trävaror torde böra inhämtas redan nu, trots att återbäring

icke torde bli aktuell förrän längre fram.

Beträffande prisutjämningsavgifter, som komma att erläggas i samband

med export av pappersmassa och papper under 1951, torde hinder icke böra

möta för Kungl. Maj :t att efter prövning i varje särskilt fall besluta om

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 167.

eventuell återbäring därav. I detta sammanhang bör beaktas, att de företag,

som anslutit sig till cellulosaföreningens, trämasseföreningens respektive

pappersbruksföreningens avtal med handels- och industrikommissionen,

åtagit sig att till priser, understigande exportpriset, tillgodose den svenska

hemmamarknadens behov av ifrågavarande produkter. I den män ett företag,

som icke är anslutet till något av dessa avtal, icke iakttager motsvarande

återhållsamhet i prissättningen på den inhemska marknaden, torde

erforderlig hänsyn böra tagas härtill vid bedömande av eventuella framställningar

om återfående av inbetalade prisutjämningsavgifter.

Möjlighet torde böra föreligga för Kungl. Maj :t att efter prövning i individuella

fall återbära 10 % av de av ett företag erlagda prisutjämningsavgifterna

för pappersmassa och papper för inrättande av social stiftelse

vid företaget. Jag finner det för övrigt angeläget, att företagsstiftelser

komma till .stånd vid samtliga större företag och att företag icke egenmäktigt

skola kunna besluta att avstå från denna förmån för sina anställdas

räkning.

Vad slutligen beträffar prisutjämningsavgifterna för pappersved och pappersavfall

m. m. föreligga speciella förhållanden, som motivera, att dessa

avgifter icke återbäras utan disponeras för sådana skogliga ändamål, som

riksdagen framdeles kan komma att godkänna. Pappersveden levereras

sålunda från en mångfald skogsägare i poster av varierande storleksordning.

Av dessa vedpartier kan en del levereras på hemmamarknaden och

resten exporteras. Att utreda storleken av varje vedleverantörs andel i exporten

av pappersved möter sålunda svårigheter, varjämte återbäringen till

individuella leverantörer i många fall kan tänkas bli förhållandevis liten.

Att medge återbäring till det mellanled som ombesörjer exporten synes

icke ligga i linje med den tanke om återbäring vid sysselsättnings- och avsättningssvårigheter

för producenterna som kommit till uttryck i avtalen

med de stora branschorganisationerna inom skogsindustrien. Sistnämnda

motiv talar även mot en återbäring av de prisutjämningsavgifter som erläggas

av pappersavfallsgrossister. Vad angår dispositionen av de prisutjämningsavgifter

som erlagts under 1951 vid export av pappersved synes

dock lämpligt att Sveriges skogsägareföreningars riksförbund beredes tillfälle

yttra sig härom när denna fråga blir aktuell.

Användningen av tidigare influtna prisutjämningsavgifter.

Riksdagen har tidigare i anledning av propositionerna nr 285/1947 och

nr 178/1949 tagit ställning till användningen av de prisutjämningsavgifter

för trävaror, som erlagts under åren 1947—1950, och de prisutjämningsavgifter

för pappersmassa, som uttogos under 1948. En redogörelse för de åtgärder,

som hittills vidtagits i dessa avseenden, må emellertid lämnas här.

Enligt beslut av Kungl. Maj :t den 4 mars 1949 skulle tills vidare samtliga

de prisutjämningsavgifter, som jämlikt kungörelsen den 9 maj 1947,

nr 184, erlades för trävaror, överföras till en särskild fond, benämnd

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 167.

De mindre sågverkens konjunkturutjämningsfond av år 1948. Delägare i

denna fond äro enligt beslut den 6 februari och den 19 mars 1948 tillverkarna

av de trävaror, för vilka de till fonden överförda prisutjämningsavgifterna

erlagts. För avgörande av frågor om utbetalning av medel ur

fonden är tillsatt en särskild nämnd. Medel ur fonden kunna utgå för

forsknings- och andra ändamål, som äro av samfällt intresse för trävaruindustrien.

Återstående medel ur fonden skola utbetalas till delägarna

med y3 under januari 1951, V, under januari 1952 och återstoden under

januari 1953. Om ändrade konjunkturförhållanden därtill föranleda, må

dock efter särskilt medgivande av Kungl. Maj:t utbetalning ur fonden till

delägarna ske vid tidigare tidpunkt. Till frågan om de grunder, efter vilka

fondens medel skola fördelas mellan delägarna, skulle Kungl. Maj:t efter

förslag av nämnden framdeles taga ställning.

Sedan nämnden jämlikt sitt uppdrag inkommit med förslag till grunder

för fördelning av fondmedlen mellan delägarna, har Kungl. Maj:t den

3 november 1950 förordnat, att till varje delägare i De mindre sågverkens

konjunkturutjämningsfond av år 1948 skall med en tredjedel årligen från

och med januari 1951 återbetalas 80 % av fonden tillförda prisutjämningsavgifter,

som före den 1 juli 1950 erlagts för de trävaror delägarskapet avser.

Det före denna tidpunkt influtna avgiftsbeloppet uppgick till 27 951 286

kronor exklusive ränta. Har beträffande visst varuparti ansökan om delägarskap

i fonden gjorts endast av den som inbetalt avgift för varan, må

återbetalningen ske till honom även om han icke är tillverkare. Uppstår

tvekan om till vem återbetalning rätteligen .skall ske, må nämnden för

ifrågavarande fond besluta, att beloppet skall nedsättas i allmänt förvar

jämlikt lagen den 24 mars 1947 om gälds betalning genom penningars

nedsättande i allmänt förvar. Kungl. Maj:t uppdrog samtidigt åt nämnden

att, sedan nämnden berett av frågan intresserade parter tillfälle att framlägga

sina synpunkter, till Kungl. Maj :t inkomma med förslag rörande användningen

av de medel, som efter återbetalningen komma att kvarstå i

fonden. Därmed åsyftades de 20 % som återstodo av det före den 1 juli

1950 influtna beloppet, i runt tal 5,4 miljoner kronor. De avgifter, som influtit

till fonden under andra halvåret 1950, uppgå exklusive ränta till

10 772 795 kronor. Även beträffande dessa medel har nämnden att enligt

sin allmänna instruktion inkomma med förslag om användningen.

Såsom framgår av propositionen nr 124/1950 ha de prisutjämningsavgifter,

som influtit på grund av kungörelsen den 11 juni 1948 (nr 293)

angående prisutjämningsavgifter å pappersmassa av trä, bokförts särskilt

inom diversemedelsfonden för prisutjämningsavgifter. Vid tidpunkten för

framläggande av ifrågavarande proposition hade Kungl. Maj :t ännu icke

tagit ställning till dispositionen av dessa medel. Genom beslut den 31 mars

1950 har Kungl. Maj :t sedermera föreskrivit, att av de prisutjämningsavgifter

för pappersmassa, vilka erlagts av Graningeverkens aktiebolag, Sandvikens

cellutosaaktiebolag samt Utansjö cellulosaaktiebolag och sammanlagt

uppginge till 904 185 kronor 01 öre, skulle den 1 juli 1950 50 % ut
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 167.

betalas till företagen att disponeras efter gottfinnande. Av återstoden skulle

SO % användas till uppförande av bostäder åt pensionärer vid företagens

anläggningar och 10 % till .sådana skogsförbättrande åtgärder inom företagens

egna ''skogar, sorn skogsägare enligt skogsvård,slagen icke vore skyldig

att vidtaga. Dessa åtgärder skulle genomföras efter samråd med skogsstyrelsen.

Återstående 10 % .skulle med lika delar överlämnas till skogsvårdsstyrelserna

i Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län att begagnas

till skogsförbättrande åtgärder på övriga enskilda skogar inom företagens

virke,sfångstområden. De för uppförande av pensionärshem och för

skogsförbättrande åtgärder avsedda beloppen skulle utbetalas efter den 1

januari 1951.

Beträffande övriga till diversemedelsfonden för prisutjämningsavgifter influtna

medel må till en början anföras att, i enlighet med vad som angivits

i propositionen nr 124/1950, genom beslut den 12 maj 1950 ur diversemedelsfonden

för prisutjämningsavgifter anvisats eller avsatts sammanlagt

182 300 kronor, varav 50 000 kronor till Jordbrukare-ungdomens förbund

för ungdomsklubbsverksamhet inom skogsbruket, 65 000 kronor till Föreningen

skogsarbeten för vissa undersökningar rörande verkningarna av de

av skogsstyrelsen ändrade metoderna för virkesmätning samt 67 300 kronor

till statens skogsforskningsinstitut för en avverkningsprognos för södra

Sverige.

Sedermera har Kungl. Maj:t genom beslut den 29 september 1950 i anledning

av från Norrbottens distrikt av Arbetarnas bildningsförbund gjord

framställning föreskrivit, att ur diversemedelsfonden för prisutjämningsavgifter

skulle utgå 13 295 kronor såsom bidrag till distriktets studiecirkel-,

biblioteks-, föreläsnings- och filmverksamhet bland Norrbottens läns skogsarbetare

under arbetsåret 1950/51. Därjämte har Kungl. Maj :t genom beslut

den 16 februari 1951 i anledning av framställningar från Dalarnas ävensom

Västerbottens distrikt av Arbetarnas bildningsförbund föreskrivit, att ur

diversemedelsfonden för prisutjämningsavgifter skulle utgå dels 9 500 kronor

till Dalarnas distrikt som bidrag till inköp av en bil samt en Ijudfilmsprojektor,

dels ock 12 000 kronor till Västerbottens distrikt, allt såsom bidrag

till den studie- och biblioteksverksamhet som bedrives bland skogsarbetarna

inom dessa distrikt.

Enligt uppgift från statskontoret var behållningen av de medel, som icke

enligt beslut av Kungl. Maj :t skolat bokföras särskilt, den 6 mars 1951

1 776 368 kronor 30 öre. Hänsyn måste emellertid här tagas till belopp, som

av Kungl. Maj :t tidigare anvisats ur fonden men som hittills icke utanordnats.

Detta belopp uppgår sammanlagt till 2 584 052 kronor 60 öre. Härav

avse 2 460 433 kronor 60 öre anvisningar för subvention av finska trävaror,

vartill något medelsbehov icke längre föreligger. Om skillnaden mellan

sistnämnda båda belopp, 123 619 kronor, dragés från den förutnämnda

behållningen erhålles det belopp, 1 652 749 kronor 30 öre, av diversemedelsfondens

nu föreliggande kontantbehållning av icke särskilt bokförda medel,

som nu kan anses disponibelt.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

Vidare må anmärkas, att jag i propositionen nr 285/1947 anfört, att

Kungl. Maj :t borde erhålla bemyndigande att, för den händelse ett av norrlandskommittén

framfört förslag om inrättande av en utbildningsanstalt

lör sågverksindustrien vid Strömnäs sågverk i Västernorrlands län funnes

böra genomföras, täcka härför erforderliga engångskostnader om ca 425 000

kronor med medel ur diversemedelsfonden för prisutjämningsavgifter. Riksdagen

framställde icke någon erinran häremot, men Kungl. Maj:t har ännu

icke tagit ställning till frågan.

Såsom anförts i propositionen nr 124/1950 var jag icke beredd att då

taga ställning till framställningar från Södra Sveriges trävaruexportförening,

att ett belopp av 1 000 000 kronor av prisutjämningsavgiftsmedlen måtte

fonderas för inrättande av en sågverksskola i södra Sverige samt att ett

belopp av 500 000 kronor av samma medel måtte ställas till föreningens

förfogande som en fond att förvaltas i och för senare utbetalning till sågverksägare

i södra Sverige, vilka exporterat sparrar, bjälkar och slipers

och vilka avsåge att förbättra sina anläggningar. Jag var ej heller då beredd

att taga ställning till nyssnämnda förenings förslag att 500 000 kronor av

prisutjämningsavgiftsmedlen skulle avsättas till en fond för ett skogsmuseum

i Götaland ävensom en anhållan från skogsvårdsstyrelsen i Gävleborgs

lön om bidrag av 200 000 kronor av prisutjämningsavgiftsmedlen för inrättande

av ett skogligt museum i Gävle stad.

Genom beslut den 3 juni 1949 har Kungl. Maj :t ur diversemedelsfonden

för prisutjämningsavgifter anvisat 1 000 000 kronor till Svenska träforskningsinstitutet.

Som framgår av propositionen nr 124/1950 har styrelsen

för institutet hos Kungl. Maj :t — under hänvisning till att anslagsäskandet

avsåg 3 750 000 kronor samt att det, med hänsyn till den förhållandevis

ringa tilldelning, som hittills anslagits till institutet ur diversemedelsfonden,

vore synnerligen berättigat, att denna tilldelning i skälig grad ökades —

anmält sig som sökande till anslag ur fonden, när medel ur densamma

ånyo stode till förfogande. Styrelsen hemställde, att Kungl. Maj :t ville avsätta

de medel, som på grund av omdisponering bleve tillgängliga å eller

som komme att framdeles inflyta till fonden för träproduktsforskning vid

institutet eller, därest detta icke läte sig göra, större delen av sålunda tillgängliga

medel.

Jordbrukare-ungdomens förbund har såsom förut nämnts under de två

senaste åren erhållit bidrag med 50 000 kronor ur diversemedelsfonden för

prisutjämningsavgifter till främjande av klubbarbete inom skogsbruket. Förbundets

styrelse har nu hos Kungl. Maj:t hemställt, att för fortsättande

av försöksverksamheten med ungdomsarbete inom skogsbruket under tiden

till och med utgången av kalenderåret 1952 bidrag ur diversemedelsfonden

för prisutjämningsavgifter måtte beviljas förbundet med 88 000 kronor.

Till stöd för framställningen åberopar styrelsen denna finansieringsplan.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

13

Instruktionskurser för lokala ledare.

Antal kurser per år: 12

» dagar per kurs: 6

» deltagare per kurs: 20

Resekostnader för deltagarna, i medeltal 20: — .... 400

Kost och logi, per deltagare och dag 7: 50 ........ 900

Resekostnader och arvoden till föreläsare och övriga

medverkande ................................ 300

Arbets- och övningsmaterial .................... 100

Ttöö

Totalkostnad per år för 12 kurser...................... 20 400

Beräknad kostnad för fortbildning av verksamhetens personal

............................................ 2 000 22 400

Personalkostnader.

Verksamhetsledare (jägmästare). Lön 12 tj.m. å 950:— . . 11 400

Resor och traktamenten 12 tj.m. å 400:—.............. 4 800 16 200

Skogsinstruktörer. Lön 36 tj.m. å 500:—.............. 18 000

Resor och traktamenten 36 tj.m. å 400:—.............. 14 400 32 400

Skoglig broschgrsamling för ungdomsarbete.

Antal sidor: 192

Upplaga: 3 000 ex.

Honorar och arvoden ................................ 2 000

Klichéer och teckningar ............................... 500

Tryckning .......................................... 4 000 6 500

Undervisningsmateriel ............................... 2 500

Premier och priser..................................... 2 000

Centrala administrationskostnader ...................... 6 000

Kronor 88 000

Statens skogsforskningsinstitut har i sitt anslagsäskande för budgetåret

1951/52 hemställt, att anslaget till Särskilda undersökningar måtte höjas

med 10 000 kronor till fullföljande av undersökning rörande framställningskostnaderna

för olika småvirkessortiment (IX ht s. 275). Tidigare hade år

1949 anvisats ett belopp av högst 20 000 kronor ur diversemedelsfonden för

prisutjämningsavgifter för ifrågavarande undersökning. Chefen för jordbruksdepartementet

har icke ansett sig kunna tillstyrka en sådan höjning

men uttalar den uppfattningen, att frågan, huruvida medel för undersökningen

liksom tidigare borde anvisas ur diversemedelsfonden för prisutjämningsavgifter,

borde prövas i annat sammanhang.

Föreningen skogs- och lantbruksfilm har i framställning till Kungl. Maj:t

anfört i huvudsak följande. Föreningen hade genom beslut den 26 juni 1948

anvisats 100 000 kronor ur diversemedelsfonden för prisutjämningsavgifter

att under vissa särskilt angivna villkor användas för framställning av skogs
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 167.

filmer. Föreningen har numera fullföljt den med ifrågavarande anslag förbundna

filmproduktionen, som omfattar två större upplysningspropagandafilmer

samt två undervisningsfilmer på det tekniska och sociala området.

Sedan föreningen avslutat denna första del av skogsfilmverksamheten, hade

behov uppstått av nya medel för fortsatt verksamhet. Man inriktade sig närmast

på framställning av ytterligare tio skogsfiliner av särskilt gagn för

skogsbrukets upplysningsverksamhet. Under hänvisning härtill och med

understrykande av angelägenheten av att föreningen finge möjlighet att fortsätta

det igångsatta fruktbärande filmsamarbetet med skogsbrukets olika

organisationer och föreningar hemställdes om ett belopp av 200 000 kronor

av prisutjämningsavgifIsmedel för ifrågavarande verksamhet.

I framställning till Kungl. Maj :t har samarbetsnämnden för skoglig växtförädling

och genetik framhållit, att anläggande av fröplantager vore en

lämplig metod att praktiskt utnyttja resultaten av växtförädlingsverksamheten

på det skogliga området. I sådana plantager kunde man sammanföra

träd, som för varje klimatområde förutsattes lämna den ärftligt sett bästa

avkomman. Tillkomsten av fröplantager erfordrades för att kunna få till

stånd en försöksverksamhet i större skala. Ett särskilt programföl slag för

anläggning av plantager, utarbetat i samråd mellan skogsforskningsinstitutet

och föreningen för växtförädling av skogsträd, var bifogat framställningen.

Enligt programförslaget skulle anläggningstiden omfatta tio år och den

totala kostnaden uppgå till 1 300 000 kronor. Detta belopp borde enligt nämnden

anslås av de medel, som avsatts ur diversemedelsfonden för prisutjämningsavgifter

till skogsbrukets återuppbyggnad, alternativt av de nya prisutjämningsavgifter,

som kunde komma att uttagas under 1951. Samarbetsnämnden,

som omfattar representanter för statens skogsforskningsinstitut,

töreningen för växtförädling av skogsträd, sällskapet för praktisk skogsförädling,

domänstyrelsen, skogsstyrelsen och skogshögskolan, ansåge sig med

hänsyn till sin organisation lämplig att själv leda den ifrågasatta plantageverksamheten.

Yttranden över framställningen ha inhämtats från statskontoret, Sveriges

skogsägareföreningars riksförbund, Sveriges skogsägareförbund och samtliga

de organisationer och myndigheter, som äro representerade i samarbetsnämnden.

Yttrandena ha överlag varit tillstyrkande med det tillägget för

skogsstyrelsens del, att det organ, som skall handha plantageverksamheten,

borde givas en fastare form än den som samarbetsnämnden hade samt

att medel till verksamheten borde anvisas ur den befintliga behållningen

inom diversemedelsfonden för prisutjämningsavgifter eller av de nya prisutjämningsavgifter,

som komme att inflyta under 1951. Styrelsen avstyrkte

däremot, att medel anvisades ur det belopp, som ur ifrågavarande diversemedelsfond

reserverats för skogsvårdande ändamål.

Skogshögskolan har i en till jordbruksdepartementet inkommen framställning

framhållit, att högskolan under budgetåret 1950/51 erhållit anslag

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 167.

15

för ombyggnad av dess skogsbotaniska institution. Ett laboratorieväxthus

— som utgjorde en mycket väsentlig del av institutionen — hade emellertid

ansetts böra upptagas såsom en andra etapp och kostnaden härför hade

inrymts i högskolans anslagsäskande för budgetåret 1951/52. Äskandet hade

emellertid icke upptagits i 1951 års statsverksproposition. För den nu snart

färdiga botaniska institutionens verksamhet vore det synnerligen angeläget

att få växthuset uppfört. Kostnaden för uppförande av detta hade beräknats

till sammanlagt 41 500 kronor, vilket belopp högskolan hemställde att få sig

anvisat ur diversemedelsfonden för prisutjämningsavgifter.

Departementschefen.

Som framgår av vad tidigare anförts har beslut fattats om återbäring av

80 % till delägarna i De mindre sågverkens konjunkturutjämningsfond av

år 1948. Detta beslut avser de prisutjämningsavgifter, som tillförts fonden

före den 1 juli 1950. Beträffande användningen av återstående 20 % samt

de avgifter, som influtit till fonden under andra halvåret 1950, har nämnden

att inkomma med förslag, sedan nämnden berett av frågan intresserade

parter tillfälle att framlägga sina synpunkter. I avvaktan på nämndens

ställningstagande i denna fråga torde beslut från Kungl. Maj :ts sida om

användning av dessa medel böra anstå.

Jordbrukare-ungdomens förbund har de två senaste åren erhållit anslag

ur diversemedelsfonden för prisutjämningsavgifter till ungdomsklubbsverksamhet

inom skogsbruket med 50 000 kronor om året. Verksamheten har

karaktären av försöksverksamhet. Då bidrag söktes första gången angav

förbundet, att försöksverksamheten vore avsedd att bedrivas under en period

av tre år. Det torde ännu vara för tidigt att draga några definitiva slutsatser

rörande värdet av ifrågavarande arbete. Med hänsyn härtill anser jag

åt! detsamma bör stödjas ännu ett år. Understödet torde dock icke böra sättas

högre än till det belopp, som utgått föregående år, eller 50 000 kronor.

Beträffande den av statens skogsforskningsinstitut gjorda framställningen

om bidrag med 10 000 kronor för fullföljande av en undersökning rörande

framställningskostnaderna för olika småvirkessortiment finner jag det

önskvärt att ifrågavarande undersökning skall kunna avslutas och jag vill

nu förorda, att härför begärt belopp, 10 000 kronor, ställes till förfogande.

Jag förutsätter härvid, att ytterligare medel ej skola erfordras för ändamålet.

Då det synes vara av värde, att ett antal nya skogsfilmer skola kunna utarbetas,

biträder jag den av föreningen skogs- och lantbruksfilm gjorda

framställningen om medel härför. Anslaget torde dock böra begränsas till

100 000 kronor. För tillgodonjutande av anslaget torde böra gälla i huvudsak

samma villkor som de, vilka uppställdes, då anslag år 1948 beviljades

för samma ändamål.

Den framställning, som samarbctsnämndcn för skoglig växtförädling och

genetik gjort om medel för anläggande av plantager för produktion av skogsfrö,

gäller en fråga av mycket stor betydelse. För skogsindustriernas fram
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungi. Maj:ts proposition nr 167.

tida råvaruförsörjning och för skogsbruket i dess helhet är det uppenbarligen

av den största vikt, att man tillvaratager de möjligheter, som kunna

finnas att öka avkastningen av skogen genom att använda högvärdigt fröoch

plantmaterial. Med hänsyn härtill är jag i princip beredd att tillstyrka,

att anslag för ändamålet skall få utgå av prisutjämningsmedlen. Anslaget

synes dock för närvarande böra begränsas till 500 000 kronor. Därest verksamheten

inskränkes något i förhållande till vad samarbetsnämnden avsett,

torde en dylik medelsanvisning vara tillräcklig, för att arbetet skall kunna

igångsättas och bedrivas under de närmaste åren.

Den plan för organisationen av verksamheten, som nämnden framlagt,

kan jag däremot icke tillstyrka. Det synes mig icke lämpligt att nämnden,

vilken endast utgör en informell sammanslutning av representanter för

myndigheter och organisationer med intressen på förevarande område, skulle

på föreslaget sätt anförtros ganska omfattande administrativa uppgifter.

Jag anser i stället att ledningen av verksamheten bör uppdragas åt något av de

statliga organen på området. För att förbilliga den lokala organisationen

synes det vidare önskvärt, att skogsvårdsstyrelsernas personal och administrativa

apparat skola utnyttjas .så långt möjligt. Bland annat av nu anförda

skäl anser jag, att ledningen av verksamheten bör ankomma på

skogsstyrelsen, som emellertid givetvis bör bedriva densamma i .samarbete

med nämnden. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare

bestämmelser rörande utformningen och organisationen av ifrågavarande

verksamhet.

Beträffande Svenska träforskningsinstitutets framställning är det uppenbart,

att dess verksamhet kommer att få mycket stor betydelse för ett rationellt

utnyttjande av skogskapitalet. Jag anser därför att verksamheten

bör stödjas genom anslag ur fonden. Med hänsyn till knappheten på tillgängliga

medel, vilka även böra tillgodose andra ändamål, anser jag mig

emellertid icke böra förorda, att mer än 500 000 kronor av här ifrågavarande

medel ställes till institutets disposition. Det torde dock böra ankomma på

institutets styrelse att, innan medlen utanordnas, underställa den med ifrågavarande

medel avsedda forskningsverksamheten Kungl. Maj :ts prövning.

Frågan om sågverksskola — för vilket ändamål 425 000 kronor reserverats

— är nu föremål för utredning genom särskilt tillkallade sakkunniga.

Det belopp, som slutligen kan erfordras för detta ändamål, kommer förmodligen

att överstiga den härför gjorda reservationen. Något ianspråktagande

av det reserverade beloppet för annat ändamål synes icke böra ifrågakomma.

Med hänsyn till nu förordade anslag återstå av prisutjämningsavgiftsmedel

i runt tal endast 67 000 kronor. Dessa medel synas böra kvarstå i fonden

för att av Kungl. Maj :t disponeras för vissa skogliga eller sociala ändamål

av mindre kostnadskrävande natur. På grund härav finner jag mig

icke kunna biträda övriga nu föreliggande anslagsäskanden.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

17

Hemställan.

Åberopande vad i det föregående anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att lämna Kungl. Maj :t fortsatt bemyndigande för tiden

till och med den 30 juni 1952 att, med iakttagande av vad

i det föregående anförts, meddela föreskrifter om uttagande

av prisutjämningsavgift; samt

att godkänna vad jag föreslagit beträffande dispositionen

av influtna prisutjämningsavgifter.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bengt Nordell.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 167.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1951:242 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående prisutjämningsavgift m. m. a1 i texten
  2. BevU 1951:52 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående prisutjämningsavgift in. m. a1 i texten