Med förslag till förordning om ändring i familjebidragsförordningen den 29 mars 1946 (nr 99)
1951-01-03 · 28 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 21 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1951:17, Med förslag till förordning om ändring i familjebidragsförordningen den 29 mars 1946 (nr 99)
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 17
1
Nr 17.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till
förordning om ändring i familjebidragsförordningen
den 29 mars 1946 (nr 99); given Stockholms slott
den 3 januari 1951.
Kungl. Maj:t Till härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till förordning om ändring i familjebidragsförordningen
den 29 mars 1946 (nr 99).
GUSTAF ADOLF.
Allan Vougt.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
Genom förordning den 26 maj 1950 (nr 188) utfärdades bestämmelser
angående provisorisk förhöjning av familjepenningen enligt familjebidragsförordningen
att gälla under budgetåret 1950/51. Förhöjningen var föranledd
av ett förslag från försvarets socialbyrå till vissa ändringar i familjebidragsförordningen,
vilket förslag nu synes böra genomföras. Här föreslås
i detta syfte dels en mera slutlig reglering av familjepenningens belopp
dels ock ändring i vissa andra avseenden av familjebidragsförordningen.
Familjepenningens maximum föreslås sålunda ytterligare höjt med kronor
0: 25 respektive 0: 10 för dag för vissa kategorier av familjemedlemmar.
Vidare föreslås förhöjning av de maximibelopp, med vilka näringsbidrag
såväl för upprätthållande av rörelse som för nedlagd rörelse kunna utgå,
ävensom förhöjning av begravningsbidragens belopp. Skyldigheten för
familjebidragsnämnd att inhiimta tillsynsmyndighetens medgivande i vissa
fall föreslås skola upphävas.
Slutligen föreslås vissa författningsändringar, som ansluta till de nu
nämnda förslagen eller eljest med hänsyn till vunnen erfarenhet funnits
erforderliga.
]—2899 öo Bihang till riksdagens protokoll 1951. I samt. Nr 17.
2
Kungl. May.ts proposition nr 17.
Förslag
till
Förordning
om ändring i familjebidragsförordningen den 29 mars 1946
(nr 99).
Härigenom förordnas att 1 § 2 och 3 mom., (5 §, 12 § 3 mom., 13 §,
14 § 4 mom., 15, 17 och 19 §§, 28 § 1 mom. samt 39 § familjebidragsförordningen
den 29 mars 1946 skola erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan angives samt att 2 § i
att gälla1.
(Sparande lydelse.)
1 §•
2 mom. Vad i 20 § stadgas skall
gälla allenast, när krigsavlöningsreglementet
äger tillämpning; Konungen
äger dock förordna, att bestämmelserna
i 20 §, i vad de avse långtidslön,
skola äga tillämpning under tid,
då värnpliktiga äro inkallade jämlikt
27 § 2 mom. värnpliktslagen.
3 mom. Konungen äger föreskriva,
att under tid, då värnpliktiga äro inkallade
enligt 27 § 2 mom. eller 28 §
1 mom. värnpliktslagen, bestämmelserna
i denna förordning skola, med
de inskränkningar som finnas påkallade,
äga tillämpning jämväl å krigsfrivilliga
och annan personal, som
tjänstgör vid krigsmakten.
Konungen må — — — åtnjuta
familjebidrag.
2 §•
3 mom. Om rätt till familjebidrag
för den som under militärtjänstgöring
ådragit sig kroppsskada är särskilt
stadgat.
mom. förordningen skall upphörn
(Föreslagen lydelse.)
1 §■
2 mom. Vad i 20 § stadgas skall
gälla allenast, när krigsavlöningsreglementet
äger tillämpning. Ändock att
nämnda reglemente icke äger tillämpning
äger Konungen förordna, att bestämmelserna
i 20 §, i vad de avse
långtidslön, skola äga tillämpning
under tid, då värnpliktiga äro inkallade
jämlikt 27 § 2 mom. eller 28 §
1 mom. värnpliktslagen.
3 mom. Konungen äger föreskriva,
att bestämmelserna i denna förordning
skola, med de inskränkningar
som finnas påkallade, äga tillämpning
å värnpliktiga jämväl i andra fall än
i 1 mom. avses ävensom å krigsfri
villiga och annan personal, som tjänstgör
vid krigsmakten.
Konungen må — — — åtnjuta
familjebidrag.
1 Senaste lydelse av 6 § 2 och 3 mom., se 1947: 237.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 17.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
6 §• 6 §.
1 mom. Familjepenning utgår med
högst så stort belopp för dag, som för
en var av nedan angivna ortsgrupper
upptages i följande tariff:
1
2
3
För hustru och från- skild hustru ävensom
— därest värnpliktig
icke sammanlever med
För
För
hustru eller hustrun,
annan
annan
med vilken han sam-
familj e-
familje-
Orts-
manlever, är arbets-
medlem
medlem
oförmögen — för an-
över 16
under 16
grupp
nan familjemedlem,
som förestår hemmet
år än
år än
som avses
som avses
åt värnpliktig med
i kol. 1
i kol. 1
hemmavarande familje- modlem undor
16 år
kronor
kronor
kronor
I..
2: 75
1:40
1:10
II ..
3: —
1:65
1:20
III.
3:25
1:90
1:30
När synnerliga skäl därtill äro må
efter särskilt medgivande, enligt vad
i 39 § stadgas, familjepenning för
värnpliktigs moder, som förestår hans
hem, utgå enligt kolumn 1 i tariffen,
oaktat den värnpliktige icke har
hemmavarande familjemedlem under
16 år.
2 mom. Familjepenning utgår efter
den ortsgrupp, till vilken den kommun
år att hänföra, som enligt vad i 27 §
stadgas skall utgiva beloppet. I fråga
om kommunernas hänförande till ortsgrupp
skall tillämpas den indelning i
ortsgrupper, som enligt lagen den 28
juni 1035 (nr 434) om folkpensionering
var gällande vid utgången av år
1947.
Familjepenning utgår för familjemedlem
som omnämnes i 3 § med
högst nedanstående belopp för dag:
Kronor
1) För hustru och frånskild
hustru ävensom — därest
värnpliktig icke sammanlever
med hustru eller hustrun,
med vilken han sammanlever,
är arbetsoförmögen —
för annan familjemedlem,
som förestår hemmet åt
värnpliktig med hemmavarande
familjemedlem under
16 år........................ 3: 75
2) För annan familjemedlem
över 16 år än som avses
undei■ 1) .................... 2: -—
3) För annan familjemedlem
under 16 år än som avses
under 1) .................... 1:50
När synnerliga skäl därtill äro må
efter särskilt medgivande, enligt vad
i 39 § stadgas, familjepenning för
värnpliktigs moder, som förestår hans
hem, utgå med högst 3 kronor 75 öre
för dag, oaktat den värnpliktige icke
har hemmavarande familjemedlem under
16 år.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 17.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagm lydelse.)
3 mom. I fråga om ort, vilken
gränsar till ort i högre ortsgrupp, äger
Konungen med avseende å visst intill
gränsen liggande område på därom av
vederbörande kommun gjord framställning
förordna, att familjepenning, som
enligt vad i 27 § stadgas skall utgivas
av den kommun, inom vilken området
är beläget, skall förhöjas med
hälften av skillnaden mellan familjepenningen
i koynmunen i den högre
ortsgruppen och familjepenningen i den
kommun, inom. vilken området är beläget.
12 §.
3 mom. Vid bestämmande ------
för bränslekostnader.
Därest ombyte------ombytet
av bostad.
I fråga om värnpliktig, som fullgör
första tjänstgöring (tjänstgöring
i en följd), må vid bestämmandet av
bostadsbidrag enligt denna paragraf
hänsyn icke tagas till större bostadskostnad
än som svarar mot hyran å
orten för bostad om ett rum och kök,
där ej i särskilt fall tillsynsmyndigheten
medgiver, att bostadsbidraget
bestämmes med hänsyn till hyran å
orten för bostad om två rum och kök.
13 §.
1 mom. Familjepenning utgår Jrån
och med inryckningsdagen till och med
dagen för tjänstgöringens upphörande
(utryckningsdagen). Har tjänstgöringen
varat minst trettio dagar, skall bidrag
utgå för ytterligare fem dagar; dock
att till värnpliktig, som fullgjort tjänstgöring
jämlikt 27 § 1 mom. värnpliktslagen,
endast må utgå bidrag för
resdagar utöver in- och utryckningsdagar.
12 §•
3 mom. Vid bestämmande
för bränslekostnader.
Därest ombyte---— ombytet
av bostad.
I fråga om värnpliktig, som fullgör
första tjänstgöring (tjänstgöring
i en följd), må vid bestämmandet av
bostadsbidrag enligt denna paragraf,
där ej i särskilt fall tillsynsmyndigheten
annat medgiver, hänsyn icke
tagas till större bostadskostnad än
som svarar mot hyran å orten för
bostad om två rum och kök.
13 §.
1 mom. Familjepenning utgår under
tjänstgöringstiden. Har tjänstgöringen
varat minst trettio dagar, skall familje
penning utgå för ytterligare fem dagar ;
dock ej efter tjänstgöring jämlikt 27
§ 1 mom. värnpliktslagen.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 17.
(Nuvarande lydelse.)
Bostadsbidrag för bostad i den
värnpliktige eller hans hustru tillhörig
fastighet samt bostadsbidrag jämlikt
10 § utgår, beräknat för tjänstgöringsdag,
under tiden från och med
inryckningsdagen till och med dagen
för tjänstgöringens upphörande. Bo
stadsbidrag i annat fall än nu sagts
utgår till gäldande av utgifter, vilka
förfalla från och med inställelsedagen,
och uppbäres, där ej Konungen annorlunda
förordnar, till och med utgången
av den månad, under vilken tjänstgöringen
upphört, dock att om bostadsbidrag
jämlikt 9 § kommer att till
beloppet understiga det bidrag, som
skulle hava utgått, därest detsamma
beräknats för tjänstgöringsdag, skillnaden
utgår vid tjänstgöringens slut.
Om särskilda skäl därtill föranleda,
må familj epenning utgå för högst
tjugu dagar och bostadsbidrag för
högst trettio dagar utöver de i första
och andra styckena stadgade tider, därvid
dock i fråga om bostadsbidraget
skall gälla att, därest sådant bidrag
utgått för längre tid än som motsvarar
den värnpliktiges tjänstgöring,
det överskjutande antalet dagar skall
medräknas i den tid, för vilken förlängt
bidrag beviljas. Vad sålunda
stadgats skall dock i fråga om värnpliktig,
som fullgjort tjänstgöring jämlikt
27 § 1 mom. värnpliktslagen, äga
tillämpning allenast därest tjänstgöringen
upphört tidigare än som vid
tjänstgöringens början kunde förutsättas.
(Föreslagen lydelse.)
Bostadsbidrag för bostad i den
värnpliktige eller hans hustru tillhörig
fastighet utgår, beräknat för
tjänstgöringsdag, under tjänstgöringstiden.
Bostadsbidrag enligt 9 § i annat
fall än i andra stycket sägs och bostadsbidrag
enligt 11 § 2 mom. utgår
till gäldande av utgifter, vilka förfalla
under tjänstgöringstiden, dock att
om sådant bostadsbidrag kommer att
till beloppet understiga det bidrag,
som skulle hava utgått, därest detsamma
beräknats för tjänstgöringsdag,
skillnaden utgår vid tjänstgöringstidens
slut.
Bostadsbidrag enligt 10 § utgår
från tjänstgöringstidens början till utgången
av den månad under vilken
tjänstgöringstiden utlöper.
Bostadsbidrag enligt 11 § 1 mom.
utgår för kostnader för flyttning, som
verkställts under tjänstgöringstiden.
2 mom. Om särskilda skäl därtill
föranleda, må familjepenning utgå för
högst tjugu dagar och bostadsbidrag
enligt 9 §, 10 § och 11 § 2 mom.
för högst trettio dagar utöver de i
1 mom. angivna tiderna, därvid dock
i fråga om bostadsbidrag skall gälla,
att, därest sådant bidrag utgått för
längre tid än som motsvarar tjänstgöringstiden,
det överskjutande antalet
dagar skall medräknas i den tid, för
vilken förlängt bidrag beviljas.
Bostadsbidrag enligt 11 § 1 mom.
må, om särskilda skäl därtill äro, utgå
jämväl för kostnader för flyttning, som.
verkställts mom trettio dagar efter
tjäns t g örings tid ens slu t.
Vad ovan i detta moment stadgats
skall dock i fråga om värnpliktig,
opaginerad Kontrollera mot PDF
<5
Kungl. Maj-.ts proposition nr 17.
(Nuvarande lydelse.)
För tid, under vilJcen värnpliktig
åtnjuter tidsbegränsad ledighet utan
krigslön (penningbidrag), må familjepenning
och bostadsbidrag ej utgå; dock
att, om särskilda skäl är o för handen,
familjepenning må beviljas högst till
och med tjugonde dagen samt bostadsbidrag
högst till och med trettionde
dagen efter ledighetens början.
2 mom. Storleken av familj epenning
och bostadsbidrag enligt 1 mom.
tredje och fjärde styckena bestämmes
med hänsyn till föreliggande behov.
3 mom. Om den värnpliktige avlidit,
utgå familjepenning och bostadsbidrag
till och med månaden näst efter
den under vilken dödsfallet blivit kun
nigt. Lika med tjänstgöring anses krigsfångenskap.
Har den värnpliktige anmälts
såsom saknad och är ej uppenbart,
att han rymt, må ock bidraget
tills vidare utgå.
14 §.
4 mom. Bidrag må utgå med högst
tio kronor för dag. Vid bestämmande
— — — arbetskraftens avlönande.
15 §.
Därest hinder — — — (tjänst
göring i en följd).
Näringsbidrag enligt denna paragraf
må beviljas med högst etthundra
kronor för månad. Utan tillsynsmyndighetens
medgivande må sådant bidrag
icke beviljas med belopp, som tillsammans
med utgående familjepenning och
bostadsbidrag överstiger trehundra kronor
i månaden.
17 §•
Den, som uppbär näringsbidrag
jämlikt 14 §, äger ej erhålla annat
(Föreslagen lydelse.)
som fullgjort tjänstgöring jämlikt 27
§ 1 mom. värnpliktslagen, äga till
lämpning allenast därest tjänstgöringen
upphört tidigare än som vid
tjänstgöringens början kunde förutsättas.
Storleken av familjepenning och
bostadsbidrag, som i detta moment avses,
bestämmes med hänsyn till föreliggande
behov.
3 mom. Beträffande vad som avses
med tjänstgöringstid meddelar Konungen
närmare föreskrifter.
14 §.
4 mom. Bidrag må utgå med högst
femton kronor för dag. Vid bestäm
mande — — — arbetskraftens av
lönande.
15 §.
Därest hinder — — — (tjänst
göring i en följd).
Näringsbidrag enligt denna para
graf må beviljas med högst etthundra
femtio kronor för månad.
17 §•
Den, som uppbär näringsbidrag
jämlikt 14 §, äger ej erhålla annat
Kungl. Maj:ts proposition nr 17.
7
(Nuvarande lydelse.)
slag av familjebidrag än sjukbidrag
och begravningsbidrag. Vid valet mellan
de bidragsformer, som kunna ifrågakomma,
skall, om förutsättningar för
beviljande av näringsbidrag jämlikt
14 § äro för handen, denna form av
bidrag äga företräde framför familjepenning
och bostadsbidrag.
19 §.
Har familjemedlem, som avses i
3 § a), avlidit och ägde den värnpliktige
vid tiden för dödsfallet uppbära
familjepenning för familjemedlemmen
eller åtnjöt den värnpliktige
vid nämnda tidpunkt näringsbidrag
som i 14 § sägs, skall begravningsbidrag
tillerkännas den värnpliktige.
Sådant bidrag utgår med tvåhundrafemtio
kronor för hustru och med
etthundrafemtio kronor för barn eller
adoptivbarn.
28 §.
1 mom. Kommun, varest den värnpliktige
å inryckningsdagen hade sin
bostad, är, i avbidan på att annan
kommun slutgiltigt ålägges betalningsskyldighet
jämlikt 27 § för den värnpliktige
tillkommande familjebidrag,
skyldig att förskjuta familjebidrag,
vartill den värnpliktige är berättigad.
Familjepenning, som förskjutes enligt
detta moment, skall bestämmas efter
ortsgrupp [.
39 §.
Sådant medgivande, som avses i
3 § andra stycket, 6 § 1 mom. andra
stycket, 9 § 2 och 3 inom., 11 §
1 mom. andra stycket, 12 § 3 mom.
tredje stycket, 14 § 1 inom., 15 §
första stycket eller 15 § andra stycket,
lämnas av tillsynsmyndigheten på an
(Föreslagen lydelse.)
slag av familjebidrag än sjukbidrag
och begravningsbidrag.
19 §.
Har familjemedlem, som avses i
3 § a), avlidit och ägde den värnpliktige
vid tiden för dödsfallet upp
bära familjepenning för familjemedlemmen
eller åtnjöt den värnpliktige
vid nämnda tidpunkt näringsbidrag
som i 14 § sägs, skall begravningsbidrag
tillerkännas den värnpliktige.
Sådant bidrag utgår med femhundra
kronor för hustru och med tvåhundrafemtio
kronor för barn eller adoptiv
barn.
28 §.
1 mom. Kommun, varest den värn
pliktige å inryckningsdagen hade sin
bostad, är, i avbidan på att annan
kommun slutgiltigt ålägges betalningsskyldighet
jämlikt 27 § för den värn
pliktige tillkommande familjebidrag,
skyldig att förskjuta familjebidrag,
vartill den värnpliktige är berättigad.
39 §.
Sådant medgivande, som avses i
3 § andra stycket, 6 § andra stycket,
9 § 2 och 3 mom., 11 § 1 mom.
andra stycket, 12 § 3 mom. tredje
stycket, 14 § 1 mom. eller 15 §,
lämnas av tillsjmsmyndigheten på
ansökan av familjebidragsnämnd. Med
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 17.
(Nuvarande lydelse.)
sökau av familjebidragsnämnd. Medgivande
lämnas för viss tid eller tills
vidare. När skäl därtill äro, må medgivandet
av tillsynsmyndigheten återkallas.
Har familjebidragsnämnd vägrat att
hos tillsynsmyndigheten göra ansökan
om medgivande, som avses i 3 §
andra stycket, äger den värnpliktige
ävensom sådan anhörig eller husföreståndarinna
som där sägs göra
ansökan direkt hos tillsynsmyndigheten.
I övriga i första stycket avsedda
fall tillkommer sådan rätt den
värnpliktige samt familjemedlem, som
av den värnpliktige angivits såsom
betalningsmottagare för bidraget, ävensom,
därest annan än den värnpliktige
hos familjebidragsnämnd gjort
ansökan om bidrag, sökanden.
(Föreslagen lydelse.)
givande lämnas för viss tid eller
tills vidare. När skäl därtill äro, må
medgivandet av tillsynsmyndigheten
återkallas.
Har familjebidragsnämnd icke funnit
skäl att hos tillsynsmyndigheten
göra ansökan om medgivande, som
avses i 3 § andra stycket, äger den
värnpliktige iivensom sådan anhörig
eller husföreståndarinna som där sägs
göra ansökan direkt hos tillsynsmyndigheten.
I övriga i första stycket
avsedda fall tillkommer sådan rätt
den värnpliktige samt familjemedlem,
som av den värnpliktige angivits såsom
betalningsmottagare för bidraget,
ävensom, därest annan än den värnpliktige
hos familjebidragsnämnd gjort
ansökan om bidrag, sökanden.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1951; dock att i fråga om
värnpliktig, som inryckt till tjänstgöring senare än den 27 maj 1951,
stadgandet i 12 § 3 mom. sista stycket, sådant det lyder enligt denna
förordning, skall tillämpas från tjänstgöringens början.
Kungl. Maj:ts proposition nr 17.
9
Utdrag av protokollet över för sv ar särenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott
den 3 januari 1951.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, vissa frågor rörande ändring i
familjebidragsförordningen och anför därvid följande.
Inledning.
Försvarets socialbyrå erhöll våren 1947 uppdrag att i samråd med socialstyrelsen
och, i den mån så befunnes erforderligt, jämväl med dåvarande
statens arbetsmarknadskommission verkställa utredning rörande grunderna
för bestämmande av familjebidrag m. m. Våren 1948 anmodades socialbyrån
att vid fullgörandet av uppdraget närmare överväga jämväl de synpunkter,
som i fråga om familjebidrag åt värnpliktiga framkommit i vissa, remissyttranden
över 1945 års försvarskommittés betänkande.
Den 21 december 1948 avgav socialbyrån förslag i anledning av de så
lunda meddelade uppdragen. Efter remiss av förslaget framlades genom pro
position den 10 mars 1950, nr 146, förslag till förordning angående provisorisk
förhöjning av familjepenning enligt familjebidragsförordningen den
29 mars 1946 (nr 99). Propositionen innefattade förslag om upphävande av
dittillsvarande dyrortsgruppering av familjepenningen ävensom rörande vissa
justeringar av familjepenningens maximibelopp. Propositionen bifölls av
riksdagen och förordningen utfärdades den 26 maj 1950 (nr 188). Förordningen
har giltighet allenast under budgetåret 1950/51.
I propositionen 1950: 146 har lämnats redogörelse för dels huvuddragen i
socialbyråns förslag, dels detalj förslaget om avskaffandet av dyrortsgnipperingen
i vad gäller familjepenningen samt rörande familjepenningens maximibelopp,
dels ock innehållet i de yttranden, vilka i fråga om nyssberörda de
taljförslag avgivits av hörda myndigheter och organisationer.
Sedermera har försvarets socialbyrå don 25 oktober 1950 avgivit förslag
till vissa ytterligare ändringar i familjebidragsförfattningarna. Över sistnämnda
förslag, som berör fråga angående dels familjebidragsförordningens
tillämplighetsområde dels ock storleken av ifrågakommando begravnings
bidrag, ha i anledning av remiss utlåtanden avgivits av kammarrätten och
chefen för försvarsstaben.
opaginerad Kontrollera mot PDF
JO
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 17.
Familjepenning (6 §).
Departementschefen.
Enligt förordningen den 26 maj 1950 må familjepenning under budgetåret
1950/51 å samtliga orter utgå med högst så stort belopp för dag, som upptages
i följande tariff:
För hustru och frånskild
hustru ävensom — därest
värnpliktig icke sammanlever
med hustru eller hustrun,
med vilken han samman- lever, är arbetsoförmögen —
för annan familjemedlem,
som förestår hemmet åt
värnpliktig med hemma- varande familjemedlem
under 16 år
För annan
familjemedlem
över 16 år
än som avses
i kol. 1
För annan
familjemedlem
under 16 år
än som avses
i kol. l
kronor
kronor
kronor
3:50
1:90
1:50
Med hänsyn till den ståndpunkt i fråga om familjepenningens dyrortsgruppering,
som riksdagen intog vid behandlingen av propositionen 1950:146,
synes anledning icke föreligga att ånyo upptaga detta spörsmål. Jag förut
sätter alltså, att dyrortsgrupperingen nu definitivt slopas såsom grundval för
familjepenningen och att familjepenningens maximibelopp skola vara lika å
samtliga orter.
Vad härefter angår maximibeloppen vill jag först erinra, att socialbyrån i
sitt förslag framhöll att den levnadskostnadsfördyring, som inträffat från den
1 juli 1942, när förordningen i ifrågavarande avseende trädde i kraft, och
till den 1 oktober 1948, vore så markerad att den i och för sig motiverade en
höjning av familjepenningsbeloppen inom samtliga dyrortsgrupper, ävensom
att levnadskostnadsfördyringen under berörda tidrymd syntes böra medföra,
att de högsta belopp, varmed familjepenning skulle kunna utgå, borde fast
ställas till respektive kronor 3:75, 2:— och 1:50 för dag för ifrågavarande
tre kategorier av familjemedlemmar.
Jag förordar att familjepenningen bestämmes i enlighet med byråns för
slag. Jag vill i anslutning därtill framhålla, att nämnda förslag visserligen
anslöt sig till prisläget den 1 oktober 1948 men att därvid en viss avrundning
uppåt vidtogs i fråga om dagsbeloppen för hustru, 3: 75, och minderårigt
barn, 1:50. Denna avrundning täcker den prisstegring som inträffat
under tiden den 1 oktober 1948—den 1 oktober 1950 och lämnar jämväl utrymme
för viss ytterligare prisstegring.
\ ad här föreslagits rörande familjepenningen föranleder genomgripande
ändring av 6 § förordningen, varjämte till följd av dyrortsgrupperingens avskaffande
28 § 1 mom. sista meningen bör utgå.
Kungl. Maj:ts proposition nr IT.
11
Näringsbidrag (14—17 §§).
Gällande bestämmelser.
Bestämmelser rörande näringsbidrag äro meddelade i 14—17 §§ förordningen.
Näringsbidrag kan ifrågakomma för såväl upprätthållande av rörelse
som för nedlagd sådan.
Enligt 14 § må värnpliktig, som driver näring eller rörelse, i stället för
familjepenning och bostadsbidrag erhålla näringsbidrag till bestridande av
avlöningskostnader, som uppkomma till följd av att särskild arbetskraft
måste anlitas för att under den värnpliktiges tjänstgöring helt eller delvis
ersätta honom. Dylikt bidrag må utgå med högst 10 kronor för dag. Enligt
17 § skall vid valet mellan bidragsformer — om förutsättningar för beviljande
av näringsbidrag som nyss nämnts äro för handen — denna form av bidrag
äga företräde framför familjepenning och bostadsbidrag.
Enligt 15 § kan, då synnerliga skäl föreligga och hinder möter mot
näringens eller rörelsens fortsatta bedrivande under den värnpliktiges
tjänstgöring men förutsättningar finnas för näringens eller rörelsens återupptagande
efter tjänstgöringens slut, särskilt bidrag beviljas för bestridande
under tjänstgöringen av utgifter, som prövas nödvändiga för att näringen eller
rörelsen skall kunna av den värnpliktige återupptagas efter tjänstgöringens
slut. Dylikt näringsbidrag må beviljas med högst etthundra kronor för
månad. Bidragsformen utgör ett komplement till den familjepenning och det
bostadsbidrag, som den värnpliktige må komma i åtnjutande av. Tillsynsmyndighetens
medgivande erfordras emellertid för att bidraget tillsammans
med utgående familjepenning och bostadsbidrag skall få överstiga trehundra
kronor för månad.
Beträffande båda näringsbidragsformerna gäller, utt de icke utan tillsynsmyndighetens
medgivande må utgå till värnpliktig, som fullgör första
tjänstgöring (tjänstgöring i en följd).
Socialbyrån.
Socialbyrån har framhållit, att, därest näringsbidragsformerna skola bibehållas
i huvudsak oförändrade, deras maximibelopp torde böra höjas. Byrån
bär härvid anfört beträffande bidrag enligt 14 §.
Näringsbidraget för upprätthållande av rörelse avser i främsta rummet
att möjliggöra bestridande av de avlöningskostnader, som uppkomma till
följd av att särskild arbetskraft måste anlitas för att under den värnpliktiges
tjänstgöring helt eller delvis ersätta honom. Vid bedömning av behovet av
sådant bidrag nödgas man dock att, i förekommande fall, taga hänsyn till den
värnpliktiges försörjningsskyldighet mot familjemedlemmar och hans bostads
kostnad samt alltså i vissa fall låta näringsbidraget på sitt sätt helt eller delvis
inbegripa den familjepenning och det bostadsbidrag, som eljest i mån
av behov skulle ha utgått. Med hänsyn till dessa förhållanden torde en
ändring av bidragets maximibelopp svårligen kunna vidtagas på en exakt
beräkningsgrund. Vid en eventuell ändring synes dock i främsta rummet
böra komma i betraktande den avsevärda löneförbättring, som för stora grup
-
12
Knngl. Maj:ts proposition nr 17.
per. av arbetstagare ägt. rum sedan den 1 juli 1942 och som medför, att avlöningskostnaderna
för anlitande av särskild arbetskraft att ersätta den värn
pliktige i näringen eller rörelsen i flertalet fall måste bli avsevärt högre än
det maximibelopp, varmed näringsbidrag för närvarande kan utgå. Detta
bär sin betydelse i de fall, då ringa eller till och med intet tillskott kan
påräknas från näringen eller rörelsen. Å andra sidan ha produktpriserna
också undergått en höjning. Denna kan dock icke alltid förutsättas motsvara
löneutvecklingen. En ändring av näringsbidragets maximibelopp synes där
för knappast böra ske med utgångspunkt enbart i ett procenttal, som kan
anses motsvara den genomsnittliga löneförbättringen sedan den 1 juli 1942.
Att vidtaga en höjning av näringsbidraget med samma procenttal, som före
slagits beträffande höjning av familjepenningen, synes icke heller berättigat.
Byrån har vid övervägande av olika synpunkter funnit sig böra föreslå, att
näringsbidrag enligt 14 § må utgå med ett till femton kronor för dag förhöjt
belopp.
\ ad gäller maximibeloppet för näringsbidrag enligt 15 § har byrån också
ansett vissa svårigheter föreligga att välja beräkningsgrund för en höjning
och härom anfört.
Att det nuvarande maximibeloppet, etthundra kronor för månad, ofta är
för lågt för att syftemålet med denna bidragsform skall kunna tillgodoses
torde få anses obestridligt. Närmast förtjänar här beaktas, att hyreskostnaderna
ökat rätt väsentligt i så måtto, att dessa för smärre verkstads-, affärsoch
liknande lokaler i nybyggda fastigheter äro avsevärt högre än i fastigheter,
som funnos tillgängliga vid tidpunkten för fastställandet av det nuvarande
maximibeloppet. Byrån har funnit sig böra föreslå, att maximibeloppet
höjes från nuvarande etthundra till etthundrafemtio kronor för månad.
Socialbyrån har vidare funnit det i 15 § andra stycket intagna stadgandet,
att näringsbidrag för nedlagd rörelse icke utan tillsynsmyndighetens medgivande
må tillsammans med familjepenning och bostadsbidrag överstiga trehundra
kronor för månad, icke längre erforderligt. Byrån har framhållit,
att stadgandet närmast torde ha tillkommit för att skapa viss kontroll över
beräkningen av behovet av näringsbidrag för nedlagd rörelse. Denna kontroll
crhölles emellertid i avseende på värnpliktiga, vilka fullgöra första
tjänstgöring (tjänstgöring i en följd), redan genom att bidrag till dessa värn
pliktiga icke finge utgå utan tillsynsmyndighetens medgivande. Beträffande
övriga värnpliktiga hade önskad kontroll ansetts kunna erhållas dels genom
anvisningar till familjebidragsnämnderna dels ock genom länsstyrelsernas
revision av familjebidragsverksamheten.
Enär föreskriften i 17 § om företrädesrätt för näringsbidrag som avser
upprätthållande av rörelse visat sig vålla svårigheter i tillämpningen, har
socialbyrån ansett föreskriften böra utgå. Härigenom vunnes större frihet
vid val av bidragsform i det enskilda fallet.
I anslutning till vad sålunda anförts har socialbyrån övervägt frågan,
huruvida icke mera genomgripande förändringar beträffande näringsbidragsformerna
borde vidtagas, och har härom anfört i huvudsak följande.
Huvudsyftet med de båda nuvarande näringsbidragsformerna finge anses
vara, att närings- eller rörelseidkarens militärtjänstgöring icke äventyrade
näringens eller rörelsens fortbestånd. Det vore då på sitt sätt likgiltigt, huru
-
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 17.
vida ett eventuellt underskott föranleddes av ökade avlöningskostnader eller
av andra omständigheter. Grundsynpunkten medförde emellertid också, att
behov av näringsbidrag borde anses föreligga, allenast när ett underskott
skulle äventyra företagets framtida fortbestånd. Enbart den omständigheten,
att underskott förelåge, syntes icke böra berättiga till näringsbidrag, utan
sådant borde beviljas endast där underskottets omfattning under tiden för
militärtjänstgöringen hade sådan betydelse, att företagets fortbestånd äventyrades.
Ett bedömande av behovet ur denna vidare synpunkt syntes vara
ägnat att åtminstone i viss mån undanröja de svårigheter vid behovsprövmngen,
som kunde uppkomma därigenom att företagaren hade vissa möjlig
heter att själv avgöra, huru han i tiden ville förlägga vissa utgifter och intäkter.
Vidare syntes vid en dylik behovsprövning hänsyn böra tagas även
till företagets och företagarens förmåga att med hänsyn till tillgångar och
skulder samt dessas art själv bära underskottet. I sammanhanget ville byrån
erinra att hela familjebidragssystemet icke syftade till att gottgöra de värnpliktiga
för de ekonomiska uppoffringar, som kunde föranledas av militärtjänstgöringen,
utan till att i mån av behov lindra dessa. Erån denna grundprincip
ansåge socialbyrån rörelse- och näringsidkare icke skäligen kunna
undantagas.
Ur här berörda synpunkter hade socialbyrån haft under övervägande,
huruvida icke eu enda näringsbidragsform borde vara tillräcklig, vilken i
så fall skulle möjliggöra bidrag i de fall, då behov därav förelåge för att
näringens eller rörelsens framtida fortbestånd icke skulle äventyras, medan
i förekommande fall behov i fråga om familjemedlemmarnas försörjning eller
bostadskostnadens täckande skulle tillgodoses genom familjepenning och
bostadsbidrag.
De svårigheter, som alltid varit förenade med prövningen av behovet av
näringsbidrag, hade socialbyrån funnit icke kunna helt undvikas med den
ifrågasatta enhetliga näringsbidrags!''ormen. Ökade förutsättningar för en rätt
bedömning av bidragsbehovet ansåges dock kunna erhållas genom föreskrift,
att prövning härutinnan skulle ankomma, på länsstyrelse.
Socialbyrån har icke framlagt något utformat förslag till författningsbes
tämmelser för den sålunda diskuterade, enhetliga näringsbidragsformen.
Yttranden.
En höjning av nu utgående maximibelopp för näringsbidrag har tillstyrkts
av flertalet myndigheter och sammanslutningar, som yttrat sig i denna del
av förslaget. Statskontoret har dock icke velat tillstyrka höjning. Sveriges
hantverks- och småindustriorganisation åter har påyrkat en större höjning än
socialbyrån föreslagit.
Statskontoret har sålunda uttalat, att, därest en höjning ansåges böra
vidtagas, denna torde kunna begränsas till 10 % eller samma procenttal, som
av ämbetsverket förordats beträffande familjepenningen.
Sveriges hantverks- och småindvstriorganisation har ansett maximibeloppen
böra fastställas till enligt 14 § lägst 20 kronor för dag och enligt 15 §
lägst 200 kronor för månad. Till stöd härför har framhållits, att en företagare
inom hantverk och småindustri åsamkas betydande indirekta förluster, om
han i anledning av militärtjänstgöring måste överlåta ansvaret för rörelsen
på, främmande arbetskraft eller nedlägga driften. Det syntes då skäligt, att
bestämmelserna angående näringsbidrag så utformades, att åtminstone bidra
14
Kungl. Maj ds proposition nr 17.
gens maximibelopp tillnärmelsevis kunde motsvara kostnaden för avlöning
av vikarie eller för täckande av de direkta fasta kostnaderna vid en driftsnedläggelse.
I några yttranden har den förut berörda frågan om en gemensam näringsbidragsform
upptagits till behandling.
Socialstyrelsen och länsstyrelsen i Norrbottens län ha sålunda förordat
en gemensam näringsbidragsform, därvid familjebidragsnämnds beslut borde
underställas länsstyrelsens prövning. Överbefälhavaren har ifrågasatt, huruvida
icke en enhetlig näringsbidragsform i ungefärlig överensstämmelse med
de av socialbyrån ifrågasatta riktlinjerna borde införas. Tjänstemännens
centralorganisation har funnit införandet av en enhetlig näringsbidragsform
böra närmare övervägas och försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd
har skisserat ett förslag rörande näringsbidragsformerna, som nära ansluter
tiH socialbyråns, dock utan att ändringar vidtagas beträffande näringsbidrag
enligt 14 § familjebidragsförordningen, medan länsstyrelsen i Malmöhus län
ansett, att redan i det av socialbyrån nu framlagda förslaget bort intagas en
bestämmelse, att familjebidragsnämnds beslut angående näringsbidrag skall
fastställas av länsstyrelse.
Departementschefen.
I likhet med socialbyrån och flertalet hörda myndigheter och sammanslutningar
finner jag erforderligt att i förevarande sammanhang ändringar vidtagas
i de stadganden i förordningen, som beröra näringsbidrag. Yad först
gäller frågan om formerna för sådana bidrag vill jag erinra, att bidrag för
upprätthållande av rörelse infördes genom 1940 års krigsfamiljebidragsförordning
och bidrag för nedlagd rörelse genom 1942 års förordning. Det är
uppenbart, att näringsbidragen under den tid, då 1946 års familjebidragsför
ordning varit i kraft, på grund av den relativt ringa omfattningen av inkallelserna
och den omständigheten att dessa berört huvudsakligen värnpliktiga
under första tjänstgöring kommit att minska i omfattning och betydelse.
Häri torde till en del ligga orsaken till de uppkomna svårigheterna vid behovsprövningen
av dessa bidragsformer. Näringsbidragens betydelse vid inkallelser
som äro mera omfattande och beröra äldre värnpliktiga synes
emellertid icke böra underskattas. De svårigheter, som nu mött vid behovsprövningen,
äro måhända i och för sig ägnade att aktualisera frågan om en
mera genomgripande ändring av näringsbidragen, men jag är icke nu beredd
att förorda införandet av en enhetlig näringsbidragsform.
Den förut berörda förhöjningen av familjepenningens maximibelopp synes
även böra föranleda en uppräkning av maximibeloppen för näringsbidrag i
dess två nu förekommande former. Socialbyråns förslag härutinnan, som
lämnats utan erinran i flertalet yttranden, anser jag lämpligt avvägt. Jag
föreslår alltså, att näringsbidrag enligt 14 § förordningen må utgå med högst
15 kronor för dag och näringsbidrag enligt 15 § med högst 150 kronor för
månad.
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 17.
De skäl, som socialbyrån ansett tala för slopandet av det i 17 § förordningen
intagna stadgandet om företrädesrätt för näringsbidrag som avser upprätthållande
av rörelse framför andra former av familjebidrag, finner jag
bärande. Jag förordar alltså att berörda stadgande utgår.
Jag anser också, att stadgandet i 15 § förordningen om att tillsynsmyndighetens
medgivande erfordras för att näringsbidrag för nedlagd rörelse till
sammans med familjepenning och bostadsbidrag må överstiga visst belopp
för månad knappast är erforderligt och vill alltså förorda att detta stadgande
utgår.
Begravningsbidrag (19 §).
Gällande bestämmelser.
Bestämmelser om begravningsbidrag till värnpliktig äro givna i 19 §
förordningen. Bidrag utgår med 250 kronor för avliden hustru, med vilken
den värnpliktige sammanlevde, och med 150 kronor för avlidet barn eller
adoptivbarn, som stod under den värnpliktiges vårdnad.
Bidraget är förknippat med visst villkor. För bidragets utbekommande
förutsättes nämligen att den värnpliktige antingen uppbar familj epenning för
den avlidna familjemedlemmen eller åtnjöt näringsbidrag enligt 14 § för
ordningen.
Socialbyrån.
Vad först angår b e gravn ings b idrag e ns belopp har socialbyrån i sin framställning
den 21 december 1948 föreslagit en höjning av desamma till 400
kronor för avliden hustru och 250 kronor för avlidet barn eller adoptivbarn.
Härigenom, anförde byrån, komme bidraget för avliden hustru att till beloppet
motsvara den enligt 1927 års militärersättningsförordning utgående begravningshjälpen.
Byrån har sedermera — under erinran att enligt nu gällande militärersättningsförordning
den 2 juni 1950 begravningshjälpen utgjorde 500 kronor —
föreslagit höjning av begravningsbidraget för avliden hustru enligt familjebidragsförordningen
till sistnämnda belopp. Någon höjning av bidraget för
avlidet barn utöver den tidigare förordade syntes däremot icke påkallad.
Beträffande ovan berörda villkor för bidragets utbekommande har byrån
framhållit att den nuvarande föreskriften därom åtminstone i vissa fall kunde
leda till obilliga resultat:
Som exempel kan nämnas det fall, att den värnpliktige med hänsyn till
hustruns arbetsinkomst icke uppbär familjepenning. Avlider hustrun, kan
det vara orimligt, att begravningsbidrag förvägras. Borttagande av varje
behovsprövning kan å andra sidan i enstaka fall leda till, att dylikt bidrag
kommer att utgå, ehuru något som helst behov icke kan anses föreligga. Det
får emellertid anses mindre tilltalande med en behovsprövning för denna
form av familjebidrag. Det kan också erinras, att åtminstone under fredsförhållanden
bidragsformen har ringa statsfinansell betydelse.
Kungl. Maj:ts proposition nr 17.
16
Yttranden.
Socialbyråns iörsta förslag om höjning av begravningsbidragens belopp
har icke mött gensaga. Överbefälhavaren samt försvarets upplysnings- och
personalvårdsnamnd ha emellertid föreslagit, att begravningsbidrag med
250 kronor borde utgå även för andra avlidna familjemedlemmar än de av
socialbyråns förslag berörda. Därvid borde dock förutsättas, att den värnpliktige
vid tiden för dödsfallet ägde uppbära familjepenning för ifråga
varande familjemedlem.
I anledning av socialbyråns senare förslag har chefen för försvarsstaben
tillstyrkt en höjning av begravningsbidraget för avliden hustru till 500 kronor,
dock endast under förutsättning att den för värnpliktig enligt värnpliktsavlöningskungörelsen
(SFS 1945: 881) utgående begravningshjälpen samtidigt
höjdes från nuvarande 400 till 500 kronor. I anslutning härtill har föreslagits
att skillnad icke skall göras i begravningsbidragets belopp för olika familje
medlemmar.
Kammarrätten har ansett att det av socialbyrån åberopade skälet för höj
ning av bidraget för hustru till 500 kronor knappast är bärande, därvid kammarrätten
erinrat om att begravningshjälpen enligt värnpliktsavlöningskun
görelsen allenast utgör 400 kronor.
Mot byråns förslag i övrigt i denna del har någon erinran icke framställts.
Departementschefen.
Jag finner mig böra biträda socialbyråns förslag till höjning av de nu ut
gående begravningsbidragens belopp och förordar alltså att dessa bestämmas
till 500 respektive 250 kronor. Jag vill i detta sammanhang erinra om att jag
i statsverkspropositionen denna dag under punkten Armén: Avlöningar m. m.
till värnpliktiga förordat att den för värnpliktig utgående begravningshjälpen
enligt värnpliktsavlöningskungörelsen höjes till 500 kronor.
Däremot är jag icke beredd att tillstyrka socialbyråns förslag om upphävande
av nu gällande villkor för begravningsbidrags utbekommande, näm
ligen åtnjutande vid tiden för dödsfallet av familjepenning för den avlidne
eller ock näringsbidrag.
Tid varunder familjebidrag må utgå (13 §).
a) Förlängda familjebidrag.
Gällande bestämmelser.
I 13 § förordningen meddelas bestämihelser rörande de tidrymder var
under familjebidrag i dess vanliga former må utgå. Bestämmelserna äro så
utformade att bidrag i vissa fall kan utgå för någon tid utöver den värnplik
tiges tjänstgöring, s. k. förlängt familjebidrag. Från denna förmån äro i
princip undantagna värnpliktiga vid tjänstgöring enligt 27 § 1 mom. värn
plikt-slagen (13 § 1 mom. första och tredje styckena förordningen).
opaginerad Kontrollera mot PDF
IT
Kungl. Maj:ts proposition nr 17.
Till belysning av paragrafens nuvarande regler om förlängt familjebidrag
må här återgivas departementschefens uttalande i propositionen 1946:73
(s. 44):
För värnpliktig, som fullgör fredstjänstgöring enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen,
är dagen för tjänstgöringens början och för dess slut på förhand
bestämd. Med hänsyn härtill föreslås, att den vid beredskaps- och krigstjänstgöring
gällande rätten att bibehålla familj epenning under fem dagar efter
tjänstgöringens avslutande, därest tjänstgöringstiden uppgått till minst 30
dagar, icke skall gälla för ifrågavarande värnpliktiga. Skäl för att familjebidrag
skulle utgå under nämnda fem dagar var, när bestämmelsen härom
genomfördes, att den värnpliktige därigenom skulle beredas ersättning för
eventuella resdagar i samband med tjänstgöringens början och avslutande,
och därjämte, att man ville säkerställa att familj ebidragsnämnderna hunne
bliva underrättade om tjänstgöringens upphörande före nästa utbetalningstillfälle.
Dessa skäl föreligga icke beträffande fredstjänstgörande värnpliktiga
i vidare mån än då resan till respektive från tjänstgöringsorten tager i anspråk
längre tid än inrycknings- respektive utryckningsdagen. Endast i sådant fall
bör familjepenning få utgå utöver tjänstgöringstiden jämte in- och utryckningsdagarna.
Detta har tillgodosetts genom den föreslagna nya lydelsen av
1 momentets första stycke.
I 1 mom. tredje stycket har intagits ett stadgande, att förlängd familjepenning
och förlängt bostadsbidrag, som efter särskild prövning må beviljas
efter krigs- och beredskapstjänstgörings upphörande, icke må beviljas efter
fredstjänstgöring enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen i andra fall än då tjänstgöringen
kommit att upphöra tidigare än som ursprungligen kunnat förutsättas,
d. v. s. vid hemförlovning i anledning av sjukdom eller av annan särskild
orsak.
1945 års forsvarskommitté.
1945 års forsvarskommitté berörde i sitt den 25 november 1947 avgivna betänkande
angående försvarets omorganisation en i anledning av motion vid
1946 års riksdag behandlad fråga om införande av en särskild utrycknings
premie om minst 100 kronor, avsedd att tilldelas den värnpliktige vid
rekrytutbildningens slut. Kommittén avstyrkte förslaget. Under remissbehandlingen
av kommittébetänkandet berördes frågan av några myndigheter.
Sålunda uttalade sig försvarsväsendets personalvårdsnämnd, numera försvarets
upplysnings- och personalvårdsnämnd, för införandet av en utryckningspremie
om 100 kronor för familjeförsörjare och 50 kronor för övriga.
Nämnden framhöll dock, att om av kostnadsskäl eller eljest förslaget om eu
utryckningspremie icke ansåges kunna realiseras, det torde böra övervägas
huruvida icke värnpliktiga, vilka under tjänstgöringstiden uppburit familjebidrag,
borde medgivas rätt till förlängt familjebidrag enligt i familjebidragsförordningen
angivna, grunder. Nu gällande hinder härför vid tjänstgöring
enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen borde sålunda enligt nämndens uppfattning
undanröjas. Försvarets socialbyrå framhöll i anledning av kommitténs
betänkande, att man generellt icke borde avvisa tanken på ekonomisk hjälp
åt de värnpliktiga vid återgången till civil verksamhet. Behovet av sådan
hjälp ansåg byrån dock växla och i vissa fall icke alls föreligga. Byrån ansåg
2—339‘j 50 Bihang till riksdagens protokoll 1951. / samt. Nr 17.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 17.
det därför icke lämpligt att bereda alla värnpliktiga en lika stor utryckningsförmån.
En utväg att avhjälpa åtminstone de mest trängande hjälpbehoven
syntes vara att utvidga rätten till förlängt familjebidrag. Möjligheten att
erhålla sådant förlängt familjebidrag syntes böra utsträckas till att omfatta
även värnpliktiga, vilkas tjänstgöring avslutades vid på förhand bestämd
tidpunkt. Undantag syntes dock böra göras beträffande värnpliktig, som fullgjorde
repetitionsövning om allenast 30 dagar. Vidare syntes i övriga fall —
vid fredstjänstgöring -— den tid, under vilken förlängt familjebidrag i vad
avsåge familjepenning borde utgå, kunna begränsas till 14 dagar.
Socialbyrån.
Socialbyrån, som erhållit uppdrag att överväga de synpunkter som framkommit
under remissbehandlingen av försvarskommitténs betänkande, har
förklarat sig fortfarande hysa den uppfattningen, att förlängt familjebidrag
borde beredas i stället för en till alla värnpliktiga utgående, lika stor ut
ryckningsförmån, och efter erinran om de synpunkter, som lades till grund
vid utformandet av familjebidragsförordningen i nu ifrågavarande del, anfört
följande.
Även om vid tjänstgöring enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen in- och utryckningsdagarna
må vara på förhand kända, föreligga enligt byråns förmenande
i vissa fall behov av s. k. förlängt familjebidrag. Utryckningsdagen har nämligen
i vissa fall infallit så, att den värnpliktige på grund av helger och liknande
omständigheter — även om han återgått till före militärtjänstgöringens
påbörjande innehavd anställning — varit förhindrad att för viss relativt lång
lid förskaffa sig arbetsinkomst. I andra fall ha svårigheter uppkommit på
grund av att avlöning i civilt arbete utbetalats i efterskott, För den värnpliktige
måste det i dylika fall framstå såsom obilligt, att familjebidrag icke
må utgå under viss tid efter militärtjänstgöringens slut.
Vad angår s. k. obligatoriskt förlängt familjebidrag — familjebidrag under
fem dagar — gäller fortfarande det skälet, att man bör söka säkerställa, att
familjebidragsnämnderna före nästa utbetalningstillfälle för familjebidraghinna
bliva underrättade om tjänstgöringens upphörande.
Byrån finner sig på anförda skäl böra föreslå, att de inskränkande bestäm
melserna rörande s. k. förlängt familjebidrag i samband med tjänstgöring
jämlikt 27 § 1 mom. värnpliktslagen utgå. Detta innebär ett frånträdande
av den uppfattning, åt vilken byrån i sitt förenämnda yttrande över försvarskommitténs
betänkande gav uttryck, nämligen att tiden för förlängt familjebidrag
vid tjänstgöring, varom nu är fråga, borde begränsas till fjorton dagar.
Det synes nämligen icke praktiskt att i förordningen intaga skilda bestämmelser
för tjänstgöring enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen och tjänstgöring
enligt andra stadganden i samma lag. Syftemålet med den ursprungligen av
byrån förordade begränsningen torde också kunna nås anvisningsvägen.
Yttranden.
De myndigheter, som uttalat sig om socialbyråns senaste förslag, ha i allmänhet
tillstyrkt detsamma. Statskontoret har dock ansett tillräckliga skäl
ej anförda för ett slopande av de inskränkande bestämmelser, som nu gälla
rörande förlängt familjebidrag i samband med värnpliktigs rekryttjänstgöring.
Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd har i princip förklarat sig
vidhålla vad nämnden i sitt utlåtande över 1945 års försvarskommittés be
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 17. 1 9
tänkande anfört rörande utryckningspremie. Nämnden har dock i nuvarande
läge velat begränsa sig till att föreslå, att utryckningspremien bestämdes till
25 kronor, varvid nämnden förutsatte, att socialbyråns förslag om förlängt
familjebidrag icke därigenom skulle beskäras.
Departementschefen.
Enligt 1942 års fredsfamiljebidragsförordning gällde, att familjebidrag till
värnpliktiga under fredstjänstgöring utgick endast för tid, varunder tjänstgöring
fullgjordes. Vid den år 1946 verkställda översynen av familjebidragsbestämmelserna
ansågs det motiverat att för ifrågavarande värnpliktiga bibehålla
restriktiva bestämmelser rörande rätt till förlängt familjebidrag.
Sedermera ha väckts förslag alternativt om upphävande helt eller delvis
av nämnda restriktioner eller om införande av en utryckningspremie vid
rekrytutbildningens slut.
För min del anser jag att vad som förekommit i frågan sedan 1946 icke
givit övertygande skäl för frångående av den ståndpunkt som då intogs.
Jag är alltså icke beredd förorda förlängning av rätten till familjebidrag
för värnpliktiga som fullgjort tjänstgöring enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen.
Ej heller kan jag biträda förslaget om utryckningspremie.
Enligt departementsförslaget har 13 § undergått omarbetning av väsentligen
formell natur. Härvid har begreppet »tjänstgöringstid» införts som allmän
norm vid beviljande av familjebidrag; i detta avseende må hänvisas till
redogörelsen under b) i det följande. — I såväl den gällande som föreslagna
texten förutsättes att bostadsbidrag kan hava utgått för längre tid än som
motsvarar tjänstgöringstiden. Detta sammanhänger därmed att vissa bostadsbidrag,
såsom framgår av paragrafens 1 mom., beviljas enligt principen att till
betalning förfallande utgifter skola gäldas. — (Slutligen må framhållas, att
bostadsbidrag enligt 11 § 1 mom. (flyttningsbidrag) utbrutits och behandlats
för sig i departementsförslaget; skälet härtill framgår av redogörelsen under
c) i det följande.
b) Beräkning av tjänstgöringstid.
Departementschefen.
I 13 § förordningen äro meddelade ett flertal föreskrifter rörande den tid
under vilken familjebidrag i olika former och under skiftande förhållanden
kunna utgå. Principiellt utgå bidragen för tjänstgöringstiden.
34 § familjebidragskungörelsen innehåller bestämmelser om vad som förstås
med tjänstgöringstid. Dessa bestämmelser äro emellertid icke fullständiga
utan kompletteras av föreskrifter i 13 § förordningen.
Av praktiska skäl förordar jag att frågan vad som skall avses med tjänstgöringstid
helt regleras i kungörelsen. Bestämmelse i sådant syfte har införts
i 13 § 3 mom. förordningen. I enlighet härmed har ordet »tjänstgöringstid»
genomgående införts i 13 § förordningen.
Vid bestämmandet i kungörelsen av begreppet tjänstgöringstid torde däri
få inräknas även resdagar utöver in- och utryckningsdagar (jfr nuvarande
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 17.
13 § 1 mom. första stycket förordningen); detta innebär för vissa fall motsvarande
förlängning av bidraget.
På grund av vad jag nu och ovan under a) förordat saknas skäl att bibehålla
nuvarande 13 § 1 mom. fjärde stycket förordningen. Likaledes torde
3 mom. i samma paragraf böra utgå, då de ifrågavarande spörsmålen nära
sammanhänga med begreppet tjänstgöringstid och därför böra regleras i
kungörelsen.
c) Bostadsbidrag.
Gällande bestämmelser.
Bostadsbidrag utgå i följande olika former, nämligen:
bostadsbidrag i egentlig mening, omfattande dels bidrag för bostad i den
värnpliktige eller hans hustru tillhörig fastighet dels ock bidrag i annat fall,
d. v. s. för förhyrd bostad (9 §);
bidrag för uppvärmning (10 §);
bidrag för flyttningskostnader (11 § 1 mom.); samt
bidrag för förvaring av lösören (11 § 2 mom.).
I 13 § 1 mom. andra stycket regleras de tider för vilka bidragen skola
beräknas. Det stadgas sålunda, att bidrag för bostad i egen eller hustrus
fastighet samt bidrag för uppvärmning beräknas för dag och utgå under
tjänstgöringstiden. Bidrag »i annat fall» — d. v. s. bidrag för förhyrd
bostad samt för flyttningskostnad och förvaring — utgå till gäldande av
utgifter, vilka förfalla från och med inställelsedagen och uppbäras till och
med utgången av den månad under vilken tjänstgöringen upphört; härjämte
ges en jämkningsregel med avseende å bidrag för förhyrd bostad. Bidrag
av den förra kategorien gäldas enligt kungörelsen i efterskott, medan bidrag
av den senare kategorien i princip gäldas för månad i förskott.
Departementschefen.
Socialbyrån har avgivit förslag även i förevarande avseende, vilket förslag
— delvis på grund av ett av kammarrätten avgivet remissyttrande —
undergått en relativt genomgripande omarbetning inom departementet. På
grund härav och med hänsyn till bestämmelsernas tekniska natur inskränker
jag mig i huvudsak till att motivera departementsförslagets avvikelser från
vad som för närvarande gäller. I departementsförslaget återfinnas bestämmelserna
i fråga uti 13 § 1 mom. andra—femte styckena.
För närvarande utgår bidrag för flyttning enligt principen att förfallande
utgifter ersättas. Denna princip synes emellertid här föga tillämplig. Det
avgörande torde vara tidpunkten för flyttningens verkställande. I enlighet
härmed har femte stycket i förslaget fått sin lydelse, varjämte, såsom förut
nämnts under a), flyttningsbidraget utbrutits ur bestämmelsen om de förlängda
bidragen och behandlats för sig (2 mom. andra stycket förslaget).
I fråga om bidraget för bostad i egen eller hustrus fastighet har ändring
i sak ej gjorts (andra stycket förslaget).
Beträffande bidrag för förhyrd bostad har ej heller saklig ändring varit
21
Kungl. Maj-.ts proposition nr 17.
åsyftad. Enligt förslaget utgår bidraget till gäldande av utgifter, vilka förfalla
under tjänstgöringstiden (tredje stycket). Denna avfattning avviker från
den nuvarande, men då bidraget utgår månadsvis i förskott torde resultatet
bliva detsamma.
Yad härefter angår bidraget för förvaring har kammarrätten framhållit, att
detsamma bör vara underkastat samma regler som bidraget för förhyrd bostad.
Jag delar denna mening. De båda bidragen ha därför i förslaget jämställts
(tredje stycket).
Bidrag för uppvärmning utgår enligt gällande bestämmelser under tjänstgöringstiden
och gäldas i efterskott.
Socialbyrån har föreslagit att detta bidrag borde utgå för samma tid som
bidraget för lörhyrd bostad och i förskott. Häremot har kammarrätten
ifrågasatt huruvida icke då fråga är om värnpliktig som bebor egen fastighet
eller eljest själv har att ombesörja sin bostads uppvärmning gällande
ordning vore att föredraga.
För egen del får jag i fråga om uppvärmningsbidragen anföra följande.
Svårigheten att lösa frågan om beräkningen av dessa bidrag ligger däri att
de äro av sinsemellan olika natur, nämligen å ena sidan bidrag för uppvärmning
av bostad i egen fastighet eller för uppvärmning som den värnpliktige
eljest har att ombesörja, t, ex. i förhyrd bostad utan värmeledning, och å andra
sidan bidrag till de för närvarande brukliga bränsletilläggen, vilka ofta debiteras
i samband med hyran och förfalla samtidigt med denna. Att bidrag av
den senare kategorien bör gäldas i förskott synes uppenbart. Men även beträffande
den förra kategorien kan förskottsbetalning ofta vara påkallad; det kan
ju inträffa, vilket socialbyrån även framhållit, att den värnpliktiges familj
saknar egna medel för att förskjuta kostnaderna för inköp av bränsle. I den
mån bidrag utgår i förskott, bör även författningsenlig möjlighet föreligga att
låta bidraget omfatta hela slutmånaden; i annat fall bleve familj ebidragsnämnderna
ofta nödsakade att inleda en ur flera synpunkter olämplig återkravsprocedur
mot den värnpliktige. Då det enligt min mening icke bör
ifrågakomma att i förordningen meddela skilda bestämmelser om olika slag
av uppvärmningsbidrag — särskilt icke med tanke på do skiftande former av
bränsletillägg som förekomma inom riket — torde det få överlämnas åt till
synsmyndigheten att genom anvisningar överbrygga de oundvikliga svårigheterna.
Det må nämnas att enligt gällande praxis i familjebidragsärenden ha
sådana bränsletillägg som förfallit samtidigt med hyran jämställts med denna.
Så torde även böra ske i fortsättningen, utan alt särskild föreskrift härom i
förordningen torde vara erforderlig.
Vissa frågor rörande bostadsbidrags storlek,
a) 12 § 3 inom. tredje stycket.
I 12 § 3 inom. tredje stycket förordningen stadgas att i fråga om värnpliktig
som fullgör första tjänstgöring (tjänstgöring i eu följd) vid bestäm
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
-- Kungl. Maj.ts proposition nr 17.
mandet av bostadsbidrag hänsyn icke må tagas till större bostadskostnad än
som svarar mot hyran å orten för bostad om ett rum och kök, där ej i särskilt
lall tillsynsmyndigheten medgiver att bidraget bestämmes med hänsyn till
hyran för bostad om två rum och kök.
Socialbyrån har i denna del anfört i huvudsak följande.
Medgivande enligt nu förevarande stadgande har förekommit i betydande
omfattning. År 1947 inkommo sålunda till byrån 132 framställningar om medgivande,
av vilka 124 föranledde bifall och 7 avslag, medan i ett fall medgivande
icke erfordrades. År 1948 intill den 1 oktober ha inkommit 134 framställningar
om medgivande, av vilka 121 bifallits och 13 avslagits.
Ått medgivande sökts och ansetts böra lämnas i nämnd utsträckning måste
ses mot bakgrunden av förhållandena å bostadsmarknaden. De värnpliktiga
ha i många fall varit nödsakade att förhyra till buds stående bostad, även
om denna varit större och dyrare än vad den bostadssökande själv önskat och
till och med om kostnaden varit större än som under mera normala förhållanden
skulle svarat mot vederbörandes ekonomiska förhållanden. I många
fall har det också visat sig, att värnpliktig under militärtjänstgöringen erbjudits
bostad från bostadsförmedling eller annat håll, där han länge varit
anmäld som bostadssökande.
Det synes inte sannolikt, att förhållandena på bostadsmarknaden komma
att avsevärt förbättras under de allra närmaste åren. Vidare torde böra beaktas,
att bostadsproduktionen i stor utsträckning inriktats på större bostäder
än enrumslägenheter. Slutligen torde på längre sikt hänsyn böra tagas
till det socialt önskvärda i att åtminstone familjer med barn få större bostadsutrymme
än ett rum och kök. Åv anförda skäl torde nu och inom den
närmaste framtiden den restriktiva huvudregeln ha mindre betydelse och
dess berättigande i vart fall framdeles kunna ifrågasättas.
Ovan anförda synpunkter böra enligt byråns uppfattning ytterligare medföra,
att bostadsbidraget icke ovillkorligen begränsas till kostnaden för två
rum och kök. I ett om än relativt ringa antal fall har nämligen förekommit,
att en dylik begränsning tett sig obillig. Särskilt har så varit förhållandet
beträffande vissa värnpliktiga, som på grund av tidigare sjukdom eller på
grund av att de genom naturalisation blivit svenska medborgare fullgjort
första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd) vid relativt hög levnadsålder. I
dylika fall kunna den värnpliktiges civila inkomst och familjens storlek ha
medfört, att den värnpliktige förskaffat sig en större bostad, för vilken kostnaden
skäligen bör kunna tillgodoses genom bostadsbidrag. Med hänsyn
härtill synes socialbyrån böra äga att undantagsvis medgiva hänsynstagande
till större bostadskostnad än som svarar mot hyran å orten för bostad om två
rum och kök.
Mot socialbyråns nu förevarande förslag ha erinringar framställts endast
av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, som funnit tveksamt huruvida
familjebidragsnämnds rätt att bevilja bostadsbidrag till värnpliktiga, som
fullgjorde första tjänstgöring etc., borde utsträckas att gälla högre bostadskostnad
än som svarade mot hyran för ett rum och kök. Erfarenheterna
visade nämligen, att maximiersättning lätt tenderade att bli normalersättning.
De fall, då värnpliktig kunde anses berättigad till högre bostadsbidrag,
syntes ej bli flera än att prövning härav utan större olägenhet kunde läggas
i tillsynsmyndighetens hand.
Kungl. Maj:ts proposition nr 17.
23
Departementschefen.
Vid anmälan av propositionen 1946: 73 (s. 43 och 44) fann jag de skäl
bärande som dåvarande arbetsmarknadskommissionen anförde till stöd för
en begränsning av bostadsbidragets storlek för värnpliktiga, som fullgjorde
första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd). Då emellertid de då föreslagna
bestämmelserna — innebärande begränsning av bidraget till ett rum och kök
•— i vissa fall syntes kunna leda till ur social synpunkt obilliga resultat,
föreslog jag, att bestämmelse borde intagas om rätt för tillsynsmyndigheten
att i särskilt fall medgiva, att bostadsbidraget finge bestämmas med hänsyn
till hyran å orten för bostad om två rum och kök. Därvid förutsattes att närmare
anvisningar i ämnet skulle meddelas av tillsynsmyndigheten.
Jag håller fortfarande före att en begränsning principiellt bör finnas beträffande
storleken av det bostadsbidrag, som må utgå till ifrågavarande värnpliktiga.
De av socialbyrån anförda synpunkterna, vilka, i huvudsak lämnats utan
erinran i remissyttrandena, ha emellertid övertygat mig om att familjebidragsnämnderna
även för nu ifrågavarande värnpliktiga böra ha rätt att bevilja
ett bostadsbidrag, som svarar mot hyran för två rum och kök. Frågan om
bidrag för större bostad än nu nämnts bör emellertid vara beroende av tillsynsmyndighetens
medgivande. Jag förutsätter att sådant medgivande endast
undantagsvis kommer att vara erforderligt och att tillsynsmyndigheten
kommer att utfärda erforderliga anvisningar för tillämpningen av de nya bestämmelserna.
b) 11 § 1 mom. andra stycket.
I 11 § 1 mom. förordningen meddelas bestämmelser om bostadsbidrag för
flyttningskostnader. Sådant bidrag må tillerkännas värnpliktig, som enligt
9 § är berättigad till bostadsbidrag, därest giltiga skäl för ombyte av bostad
föreligga. Andra stycket av momentet innehåller inskränkande bestämmelser.
Socialbyrån har i denna del anfört:
Den (i 1 momentets andra stycke) nu stadgade inskränkningen, att värnpliktig,
som fullgör första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd), icke utan
tillsynsmyndighetens medgivande må tillerkännas bidrag för flyttning till
dyrare bostad eller för flyttning till annan ort, har icke haft större praktisk
betydelse. Antalet ansökningar om dylikt medgivande har under de gångna
åren varit mycket ringa och i regel föranlett bifall. Inskränkningen kan tänkas
ha verkat återhållande på såväl värnpliktiga som familj ebidragsnämnder,
men nämnderna torde, därest de självständigt ägt besluta i hithörande
ärenden, icke ha beviljat bidrag i större utsträckning än tillsynsmyndigheten.
Garanti mot missbruk synes kunna skapas genom att tillsynsmyndigheten utfärdar
erforderliga anvisningar, varför det inskränkande stadgandet kan utgå.
Erinringar mot socialbyråns förslag ha framställts av försvarets upplysnings-
och personalvårdsnämnd. Nämnden har funnit tillräckliga skäl icke
föreligga att upphäva bestämmelsen, att värnpliktig, som fullgör första tjänstgöring
etc., icke må utan tillsynsmyndighetens medgivande tillerkännas
bidrag för flyttning i vissa fall. Nämnden har ansett troligt, att bestämmelsens
restriktiva innehåll hämmat ett icke avsett utnyttjande av bidrag
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 17.
för nämnda ändamål. Särskilt om situationen på bostadsmarknaden lättade
eller ett långvarigt beredskapsläge åter skulle inträda syntes bestämmelsen
erforderlig.
Departementschefen.
Vid anmälan av propositionen 194(>: 73 (s. 42) framhöll jag beträffande de
bär berörda bestämmelserna i 11 § 1 mom. andra stycket, att erfarenheten
visat att vissa värnpliktiga vore benägna att, utan att godtagbara skäl kunde
anses föreligga, låta familjen flytta till bättre och dyrare bostad eller från
den tidigare bosättningsorten till den värnpliktiges tjänstgöringsort. Detta
senare förhållande förekom särskilt, därest tjänstgöringsorten tillhörde högre
dyrortsgrupp än den tidigare bosättningsorten. Dylika opåkallade flyttningar
borde icke föranleda bidrag för flyttningskostnader.
I likhet med försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd finner jag
det icke tillrådligt att upphäva gällande restriktioner i fråga om flyttningsbidrag
åt värnpliktiga som fullgöra första tjänstgöring (tjänstgöring i en
följd). Jag är därför icke beredd tillstyrka ändring av 11 § förordningen.
Förordningens tillämplighet (1 §).
Förordningen äger tillämpning beträffande värnpliktiga, som enligt värnpliktslagen
inkallas till tjänstgöring, varvid med värnpliktig avses den som
avlönas enligt för värnpliktig gällande grunder (1 § 1 mom.) Familj ebidragsbestämmelserna
må göras tillämpliga jämväl å krigsfrivilliga och annan personal,
som tjänstgör vid krigsmakten. Så må dock ske endast under tid, då
värnpliktiga äro inkallade enligt 27 § 2 inom. eller 28 § 1 mom. värnplikts
lagen (1 § 3 mom. första stycket). Likaledes kunna bestämmelserna göras
tillämpliga å medlemmar av frivillig försvarsorganisation, då de enligt i
kommandoväg meddelade bestämmelser deltaga i utbildningskurs eller övning
(1 § 3 mom. andra stycket).
Socialbyrån har yttrat att 3 mom. i sin nuvarande lydelse vore för snävt
och icke medgåve en rimlig tillämpning av familj ebidragsreglerna i visst
avseende. Sålunda vore för närvarande t. ex. en värnpliktig, vilken vid sitt
förband önskade fullgöra militärtjänstgöring utöver den som åvilade honom
enligt värnpliktslagen, utesluten från rätt till familjebidrag under den extra
tjänstgöringen. Så syntes emellertid icke böra vara förhållandet. En ändring
av 1 § 3 mom. första stycket syntes därför påkallad. Rätten för Konungen
att meddela föreskrift som här avses borde alltså utsträckas till att gälla
vid all militärtjänstgöring och omfatta jämväl värnpliktiga, nämligen sådana
som icke kunnat inkallas jämlikt värnpliktslagen.
Yidare har socialbyrån i detta sammanhang berört 1 § 2 mom. förordningen.
Byrån har sålunda framhållit, att det formellt icke syntes uteslutet, att
värnpliktiga kunde vara inkallade enligt 28 § 1 mom. värnpliktslagen utan
att krigsavlöningsreglementet ägde tillämpning. Enär redan nu Konungen
jämlikt 1 § 2 mom. förordningen ägde förordna, att bestämmelserna i 20 §,
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 17.
i vad de avsåge långtidslön, skulle äga tillämpning under tid då värnpliktiga
vore inkallade jämlikt 27 § 2 mom. värnpliktslagen, borde sådant
förordnande kunna meddelas jämväl vid inkallelser jämlikt 28 § 1 mom. värnpliktslagen.
I samband härmed föresloges en ändring i 1 § 2 mom. av formell
natur.
Av de i denna del hörda myndigheterna, kammarrätten och chefen för
försvarsstaben, har kammarrätten icke uttalat sig i frågan, huruvida krigsfrivilliga
och annan i 3 mom. första stycket avsedd personal borde kunna
erhålla familjebidrag oavsett tjänstgöringens art, medan i övrigt ingen erinran
framställts mot de av socialbyrån föreslagna ändringarna.
Departementschefen.
Erfarenheterna särskilt från de senast anordnade krigsförbandsvisa
repetitionsövningarna ge vid handen, att behov föreligger av att —
efter frivilligt åtagande — taga i anspråk även värnpliktiga, som icke med
stöd av värnpliktslagen kunna inkallas till den repetitionsövning varom fråga
är. Intresse finnes på många håll för sådan tjänstgöring. Dessa värnpliktiga
synas emellertid under angivna förhållanden icke böra vara uteslutna
från förmåner, som jämlikt 1 § 1 mom. kunna tillkomma de med stöd av
värnpliktslagen inkallade värnpliktiga. Det torde därför få ankomma på
Konungen att meddela föreskrift enligt 1 § 3 mom. första stycket om förordningens
tillämplighet å värnpliktiga vilka frivilligt tjänstgöra vid repetitionsövningar
och annan utbildning som står i omedelbart sammanhang med dylika
övningar. Även krigsfrivilliga och annan med det nuvarande stadgandet avsedd
personal synes böra kunna åtnjuta familjebidrag under utbildning som
nyss nämnts.
Även förslaget till ändring av 1 § 2 mom. kan jag biträda. I detta sammanhang
må framhållas att 20 § förordningen — vartill hänvisning sker i
nyssnämnda stadgande —- ännu icke blivit satt i kraft. 20 §, som avser hemortslön,
får numera anses vara i behov av relativt genomgripande förändringar.
Förslag härom kan emellertid ej framläggas förrän de nu pågående
övervägandena om nya krigsavlöningsbestämmelser slutförts.
Viss fråga rörande behovsprövningen (14 och 15 §§ kungörelsen).
Närmare bestämmelser om principerna för behovsprövningen i vad avser
familjebidragen äro meddelade i familjebidragskungörelsen, särskilt dess 14
och 15 §§.
Vid framläggandet av förslaget till ändringar i förordningen har socialbyrån
berört bestämmelserna i 14 och 15 §§ kungörelsen rörande det sätt på
vilket behovet av familjebidrag skall beräknas och härom anfört i huvudsak
följande.
Regler för s. k. normerad behovsprövning äro meddelade i 14 § familjebidragskungörelsen
och föreskrifter rörande s. k. fri behovsprövning i 15 §
kungörelsen. Förstnämnda regler gälla närmast familjemedlemmar, som
3—299» 5» Biliantj till riksdagens protokoll li)51. 1 sand. Nr 17.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2t>
Kanyl. Maj.-ls proposition nr 17.
avses i 3 i? a) förordningen, medan föreskrifterna om den fria behovsprövningen
avse övriga kategorier av familjemedlemmar.
jV id utformningen av regierna i 14 § om hänsynstagande till inkomst, som
i vissa fall må föreligga, sökte man att på grundval av ett relativt stort anta!
faktiska fall, där inkomster av olika slag förefunnos, nå resultat, som för
varje särskilt fall kunde anses skäligt.
Byrån har med ett antal teoretiskt tänkbara fall såsom utgångspunkt närmare
undersökt, vilka familjebidragsbelopp som med ett bibehållande av de
nuvarande bestämmelserna i 14 § kungörelsen skulle komma att utgå vid
bifall till byråns förslag om ett slopande av dyrortsgrupperingen i avseende
på familjepenningen och en förhöjning av familjepenmngens maximibelopp
för olika kategorier av familjemedlemmar. Det har då visat sig, att fall uppkomma,
där den normerade behovsprövningen leder till i viss mån oskäliga
resultat i så måtto att under mannens militärtjänstgöring familjens inkomster,
däri inberäknat familjepenning och bostadsbidrag, komma att uppgå till
eller överstiga de inkomster, som eljest föreligga. Dylika fall böra emellertid
enligt byråns uppfattning icke föranleda ändring av reglerna för den normerade
behovsprövningen utan allenast att dessa kompletteras med föreskrift
av innebörd, att, i fall som här avses, familjebidraget skall jämkas till skäligt
belopp.
Även i andra fall kan behov av sådan jämkning föreligga. Särskilt gör sig
detta gällande i sådana fall, där ett minderårigt barn för längre eller kortare
tid kan skaffa sig en mera betydande arbetsinkomst. Det kan då inträffa,
att den strikta tillämpningen av reglerna om den normerade behovsprövningen
medför, att något familjebidrag icke skulle utgå. Det minderåriga barnet
blir alltså i dylika fall familjeförsörjare under tid för faderns militärtjänst
göring, något som uppenbart icke åsyftats skola bliva förhållandet.
I 14 § 3 mom. kungörelsen finnes redan nu intaget ett stadgande av innebörd,
att jämkning av resultatet av den normerade behovsprövningen kan
ifrågakomma i sådana fall, där inkomst föreligger av näring eller rörelse.
Med hänsyn till vad i det föregående anförts om resultatet i vissa fall av
den strikta tillämpningen av den normerade behovsprövningen synes sistberörda
stadgande lämpligen böra erhålla en mera allmän innebörd och allt
så avse samtliga fall, där behov av jämkning av det framräknade resultatet
föreligger. Härvid avser socialbyrån att utfärda anvisningar till belysning
av stadgandets innebörd, vilka anvisningar ange de förhållanden, under vilka
jämkning bör vidtagas, och lämna ledning för jämkningens företagande. Avsikten
med vad sålunda ifrågasatts kan också uttryckas så, att byrån anser
å ena sidan den normerade behovsprövningen böra i princip strängt bibehållas
men att å andra sidan tillsynsmyndigheten bör äga befogenhet att
för de skiftande förhållanden, som vid den praktiska tillämpningen kunna
uppkomma, lämna kompletterande och vägledande riktlinjer för den normerade
behovsprövningens företagande i särskilda, mera egenartade fall.
Departementschefen.
Ehuru det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela beslut om änd
ringar i familjebidragskungörelsen har jag dock velat redovisa de synpunkter,
som i förevarande sammanhang anförts rörande tillämpningen av nu
gällande regler för behovsprövningen. I likhet med socialbyrån finner jag
det icke rimligt, att det på grund av behovsprövningsreglernas utformning
skall kunna inträffa att under en värnpliktigs inkallelse ett hans minderåriga
barn med egen arbetsinkomst skall nödgas i större utsträckning bidraga till
andra familjemedlemmars försörjning. Jag är alltså beredd att förorda
ändring i familjebidragskungörelsen i den riktning socialbyrån åsyftat.
27
Kungl. Maj.ts proposition nr 17.
Förslaget innefattar ytterligare några formella ändringar. Sålunda bör
2 § 3 mom. utgå, sedan bestämmelserna om familjebidrag åt kroppsskadade
värnpliktiga numera upphört att gälla (SFS 1950:263). De förut berörda
ändringarna av 6, 11 och 15 §§ föranleda ändringar i 39 § första stycket.
Slutligen har i andra stycket av sistnämnda paragraf det något missvisande
ordet »vägrat» ansetts böra ersättas med »icke funnit skäl».
Förordningens ikraftträdande.
Departementschefen.
I fråga om tidpunkten för de föreslagna bestämmelsernas ikraftträdande
hade det i och för sig tett sig naturligt att densamma valts så att bestämmelserna
blivit tillämpliga från och med den dag — den 28 maj 1951 -—- då
huvuddelen av de värnpliktiga nästa gång inrycker. Då emellertid en provisorisk
förhöjning av familjepenningen redan genomförts för hela budgetåret
1950/51 och med hänsyn till den dominerande ställning familj epenningen
intar i systemet finner jag det lämpligare att genomföra det framlagda förslaget
först från och med ingången av budgetåret 1951/52. Härifrån torde
dock böra göras ett undantag, nämligen i fråga om bostadsbidrag enligt
12 § 3 mom. sista stycket förordningen. I detta avseende synas mig övervägande
skäl tala för att de föreslagna ändringarna få träda i kraft redan
före den 1 juli 1951. Det kan nämligen anses innebära en onödig omgång,
om familjebidragsnämnd skulle vara nödsakad att söka tillsynsmyndighetens
medgivande att för juni månad 1951 utgiva bostadsbidrag med belopp, som
svarar mot hyreskostnaden för lägenhet om två rum och kök, när nämnden
i allt fall från och med den 1 juli 1951 skall äga självständigt besluta härom.
Jag vill därför förorda, att de föreslagna ändringarna i familj ebidragsförordningen
träda i kraft den 1 juli 1951 dock att i fråga om värnpliktig, som inryckt
till tjänstgöring senare än den 27 maj 1951, den föreslagna bestämmelsen
i 12 § 3 mom. sista stycket förordningen skall få tillämpas redan
från tjänstgöringens början.
Slutligen får jag i korthet beröra frågan om familjebidragssystemet i krig.
Familjebidragssystemet i krig.
Nu gällande familjebidragsförordning är avsedd att kunna tillämpas såväl
i fred som under beredskapstillstånd och krig.
Under remissbehandlingen av socialbyråns förevarande förslag har emellertid
ifrågasatts huruvida bestämmelserna i förordningen äro i allo ändamålsenliga
under krigsförhållanden.
Sålunda har överbefälhavaren i sitt yttrande över socialbyråns förslag
gjort gällande, att f a m i lj e b i d r ags b os t ä mm o 1 s e r n a icke synas så utformade
28
Kungl. Maj ds proposition nr 17.
att de kunna följas under krig. Överbefälhavaren har därför föreslagit att
en planläggning kommer till stånd beträffande de åtgärder av social och ekonomisk
natur för de inkallade och deras anhöriga, som kunna bliva erforderliga
i krigsläge.
Jag vill vidare erinra om att försvarets personalbehandlingsutredning i ett
den 3 oktober 1950 dagtecknat betänkande rörande försvarets personaltjänst
framhållit angelägenheten av att överväganden om den militära socialtjänsten
i krig komma till stånd.
Jag vill här anmäla min avsikt att föranstalta om den sålunda ifrågasatta
utredningen, i vilket sammanhang också frågan om familjebidragssystemet
under krig torde böra tagas under närmare övervägande.
Departementschefens hemställan.
Departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att antaga upprättat förslag till förordning om ändring i familjebidragsför
ordningen den 29 mars 1946 (nr 99).
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Magnus T. Möller.
Stockholm 1031. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1951:60 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i famQjebidragsförordningen den 29 mars 1940 a1 i texten
- 2LU 1951:14 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i familjebidrag sför ordning en den 29 mars 1946 a1 i texten