Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändring i familjebidragsförordningen den 29 mars 1946 (nr 99)

1951-01-03 · 28 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 21 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:17, Med förslag till förordning om ändring i familjebidragsförordningen den 29 mars 1946 (nr 99)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 17

1

Nr 17.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till

förordning om ändring i familjebidragsförordningen

den 29 mars 1946 (nr 99); given Stockholms slott

den 3 januari 1951.

Kungl. Maj:t Till härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till förordning om ändring i familjebidragsförordningen

den 29 mars 1946 (nr 99).

GUSTAF ADOLF.

Allan Vougt.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Genom förordning den 26 maj 1950 (nr 188) utfärdades bestämmelser

angående provisorisk förhöjning av familjepenningen enligt familjebidragsförordningen

att gälla under budgetåret 1950/51. Förhöjningen var föranledd

av ett förslag från försvarets socialbyrå till vissa ändringar i familjebidragsförordningen,

vilket förslag nu synes böra genomföras. Här föreslås

i detta syfte dels en mera slutlig reglering av familjepenningens belopp

dels ock ändring i vissa andra avseenden av familjebidragsförordningen.

Familjepenningens maximum föreslås sålunda ytterligare höjt med kronor

0: 25 respektive 0: 10 för dag för vissa kategorier av familjemedlemmar.

Vidare föreslås förhöjning av de maximibelopp, med vilka näringsbidrag

såväl för upprätthållande av rörelse som för nedlagd rörelse kunna utgå,

ävensom förhöjning av begravningsbidragens belopp. Skyldigheten för

familjebidragsnämnd att inhiimta tillsynsmyndighetens medgivande i vissa

fall föreslås skola upphävas.

Slutligen föreslås vissa författningsändringar, som ansluta till de nu

nämnda förslagen eller eljest med hänsyn till vunnen erfarenhet funnits

erforderliga.

]—2899 öo Bihang till riksdagens protokoll 1951. I samt. Nr 17.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts proposition nr 17.

Förslag

till

Förordning

om ändring i familjebidragsförordningen den 29 mars 1946

(nr 99).

Härigenom förordnas att 1 § 2 och 3 mom., (5 §, 12 § 3 mom., 13 §,

14 § 4 mom., 15, 17 och 19 §§, 28 § 1 mom. samt 39 § familjebidragsförordningen

den 29 mars 1946 skola erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives samt att 2 § i

att gälla1.

(Sparande lydelse.)

1 §•

2 mom. Vad i 20 § stadgas skall

gälla allenast, när krigsavlöningsreglementet

äger tillämpning; Konungen

äger dock förordna, att bestämmelserna

i 20 §, i vad de avse långtidslön,

skola äga tillämpning under tid,

då värnpliktiga äro inkallade jämlikt

27 § 2 mom. värnpliktslagen.

3 mom. Konungen äger föreskriva,

att under tid, då värnpliktiga äro inkallade

enligt 27 § 2 mom. eller 28 §

1 mom. värnpliktslagen, bestämmelserna

i denna förordning skola, med

de inskränkningar som finnas påkallade,

äga tillämpning jämväl å krigsfrivilliga

och annan personal, som

tjänstgör vid krigsmakten.

Konungen må — — — åtnjuta

familjebidrag.

2 §•

3 mom. Om rätt till familjebidrag

för den som under militärtjänstgöring

ådragit sig kroppsskada är särskilt

stadgat.

mom. förordningen skall upphörn

(Föreslagen lydelse.)

1 §■

2 mom. Vad i 20 § stadgas skall

gälla allenast, när krigsavlöningsreglementet

äger tillämpning. Ändock att

nämnda reglemente icke äger tillämpning

äger Konungen förordna, att bestämmelserna

i 20 §, i vad de avse

långtidslön, skola äga tillämpning

under tid, då värnpliktiga äro inkallade

jämlikt 27 § 2 mom. eller 28 §

1 mom. värnpliktslagen.

3 mom. Konungen äger föreskriva,

att bestämmelserna i denna förordning

skola, med de inskränkningar

som finnas påkallade, äga tillämpning

å värnpliktiga jämväl i andra fall än

i 1 mom. avses ävensom å krigsfri

villiga och annan personal, som tjänstgör

vid krigsmakten.

Konungen må — — — åtnjuta

familjebidrag.

1 Senaste lydelse av 6 § 2 och 3 mom., se 1947: 237.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 17.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

6 §• 6 §.

1 mom. Familjepenning utgår med

högst så stort belopp för dag, som för

en var av nedan angivna ortsgrupper

upptages i följande tariff:

1

2

3

För hustru och från- skild hustru ävensom

— därest värnpliktig

icke sammanlever med

För

För

hustru eller hustrun,

annan

annan

med vilken han sam-

familj e-

familje-

Orts-

manlever, är arbets-

medlem

medlem

oförmögen — för an-

över 16

under 16

grupp

nan familjemedlem,

som förestår hemmet

år än

år än

som avses

som avses

åt värnpliktig med

i kol. 1

i kol. 1

hemmavarande familje- modlem undor

16 år

kronor

kronor

kronor

I..

2: 75

1:40

1:10

II ..

3: —

1:65

1:20

III.

3:25

1:90

1:30

När synnerliga skäl därtill äro må

efter särskilt medgivande, enligt vad

i 39 § stadgas, familjepenning för

värnpliktigs moder, som förestår hans

hem, utgå enligt kolumn 1 i tariffen,

oaktat den värnpliktige icke har

hemmavarande familjemedlem under

16 år.

2 mom. Familjepenning utgår efter

den ortsgrupp, till vilken den kommun

år att hänföra, som enligt vad i 27 §

stadgas skall utgiva beloppet. I fråga

om kommunernas hänförande till ortsgrupp

skall tillämpas den indelning i

ortsgrupper, som enligt lagen den 28

juni 1035 (nr 434) om folkpensionering

var gällande vid utgången av år

1947.

Familjepenning utgår för familjemedlem

som omnämnes i 3 § med

högst nedanstående belopp för dag:

Kronor

1) För hustru och frånskild

hustru ävensom — därest

värnpliktig icke sammanlever

med hustru eller hustrun,

med vilken han sammanlever,

är arbetsoförmögen —

för annan familjemedlem,

som förestår hemmet åt

värnpliktig med hemmavarande

familjemedlem under

16 år........................ 3: 75

2) För annan familjemedlem

över 16 år än som avses

undei■ 1) .................... 2: -—

3) För annan familjemedlem

under 16 år än som avses

under 1) .................... 1:50

När synnerliga skäl därtill äro må

efter särskilt medgivande, enligt vad

i 39 § stadgas, familjepenning för

värnpliktigs moder, som förestår hans

hem, utgå med högst 3 kronor 75 öre

för dag, oaktat den värnpliktige icke

har hemmavarande familjemedlem under

16 år.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 17.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagm lydelse.)

3 mom. I fråga om ort, vilken

gränsar till ort i högre ortsgrupp, äger

Konungen med avseende å visst intill

gränsen liggande område på därom av

vederbörande kommun gjord framställning

förordna, att familjepenning, som

enligt vad i 27 § stadgas skall utgivas

av den kommun, inom vilken området

är beläget, skall förhöjas med

hälften av skillnaden mellan familjepenningen

i koynmunen i den högre

ortsgruppen och familjepenningen i den

kommun, inom. vilken området är beläget.

12 §.

3 mom. Vid bestämmande ------

för bränslekostnader.

Därest ombyte------ombytet

av bostad.

I fråga om värnpliktig, som fullgör

första tjänstgöring (tjänstgöring

i en följd), må vid bestämmandet av

bostadsbidrag enligt denna paragraf

hänsyn icke tagas till större bostadskostnad

än som svarar mot hyran å

orten för bostad om ett rum och kök,

där ej i särskilt fall tillsynsmyndigheten

medgiver, att bostadsbidraget

bestämmes med hänsyn till hyran å

orten för bostad om två rum och kök.

13 §.

1 mom. Familjepenning utgår Jrån

och med inryckningsdagen till och med

dagen för tjänstgöringens upphörande

(utryckningsdagen). Har tjänstgöringen

varat minst trettio dagar, skall bidrag

utgå för ytterligare fem dagar; dock

att till värnpliktig, som fullgjort tjänstgöring

jämlikt 27 § 1 mom. värnpliktslagen,

endast må utgå bidrag för

resdagar utöver in- och utryckningsdagar.

12 §•

3 mom. Vid bestämmande

för bränslekostnader.

Därest ombyte---— ombytet

av bostad.

I fråga om värnpliktig, som fullgör

första tjänstgöring (tjänstgöring

i en följd), må vid bestämmandet av

bostadsbidrag enligt denna paragraf,

där ej i särskilt fall tillsynsmyndigheten

annat medgiver, hänsyn icke

tagas till större bostadskostnad än

som svarar mot hyran å orten för

bostad om två rum och kök.

13 §.

1 mom. Familjepenning utgår under

tjänstgöringstiden. Har tjänstgöringen

varat minst trettio dagar, skall familje

penning utgå för ytterligare fem dagar ;

dock ej efter tjänstgöring jämlikt 27

§ 1 mom. värnpliktslagen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 17.

(Nuvarande lydelse.)

Bostadsbidrag för bostad i den

värnpliktige eller hans hustru tillhörig

fastighet samt bostadsbidrag jämlikt

10 § utgår, beräknat för tjänstgöringsdag,

under tiden från och med

inryckningsdagen till och med dagen

för tjänstgöringens upphörande. Bo

stadsbidrag i annat fall än nu sagts

utgår till gäldande av utgifter, vilka

förfalla från och med inställelsedagen,

och uppbäres, där ej Konungen annorlunda

förordnar, till och med utgången

av den månad, under vilken tjänstgöringen

upphört, dock att om bostadsbidrag

jämlikt 9 § kommer att till

beloppet understiga det bidrag, som

skulle hava utgått, därest detsamma

beräknats för tjänstgöringsdag, skillnaden

utgår vid tjänstgöringens slut.

Om särskilda skäl därtill föranleda,

må familj epenning utgå för högst

tjugu dagar och bostadsbidrag för

högst trettio dagar utöver de i första

och andra styckena stadgade tider, därvid

dock i fråga om bostadsbidraget

skall gälla att, därest sådant bidrag

utgått för längre tid än som motsvarar

den värnpliktiges tjänstgöring,

det överskjutande antalet dagar skall

medräknas i den tid, för vilken förlängt

bidrag beviljas. Vad sålunda

stadgats skall dock i fråga om värnpliktig,

som fullgjort tjänstgöring jämlikt

27 § 1 mom. värnpliktslagen, äga

tillämpning allenast därest tjänstgöringen

upphört tidigare än som vid

tjänstgöringens början kunde förutsättas.

(Föreslagen lydelse.)

Bostadsbidrag för bostad i den

värnpliktige eller hans hustru tillhörig

fastighet utgår, beräknat för

tjänstgöringsdag, under tjänstgöringstiden.

Bostadsbidrag enligt 9 § i annat

fall än i andra stycket sägs och bostadsbidrag

enligt 11 § 2 mom. utgår

till gäldande av utgifter, vilka förfalla

under tjänstgöringstiden, dock att

om sådant bostadsbidrag kommer att

till beloppet understiga det bidrag,

som skulle hava utgått, därest detsamma

beräknats för tjänstgöringsdag,

skillnaden utgår vid tjänstgöringstidens

slut.

Bostadsbidrag enligt 10 § utgår

från tjänstgöringstidens början till utgången

av den månad under vilken

tjänstgöringstiden utlöper.

Bostadsbidrag enligt 11 § 1 mom.

utgår för kostnader för flyttning, som

verkställts under tjänstgöringstiden.

2 mom. Om särskilda skäl därtill

föranleda, må familjepenning utgå för

högst tjugu dagar och bostadsbidrag

enligt 9 §, 10 § och 11 § 2 mom.

för högst trettio dagar utöver de i

1 mom. angivna tiderna, därvid dock

i fråga om bostadsbidrag skall gälla,

att, därest sådant bidrag utgått för

längre tid än som motsvarar tjänstgöringstiden,

det överskjutande antalet

dagar skall medräknas i den tid, för

vilken förlängt bidrag beviljas.

Bostadsbidrag enligt 11 § 1 mom.

må, om särskilda skäl därtill äro, utgå

jämväl för kostnader för flyttning, som.

verkställts mom trettio dagar efter

tjäns t g örings tid ens slu t.

Vad ovan i detta moment stadgats

skall dock i fråga om värnpliktig,

opaginerad Kontrollera mot PDF

<5

Kungl. Maj-.ts proposition nr 17.

(Nuvarande lydelse.)

För tid, under vilJcen värnpliktig

åtnjuter tidsbegränsad ledighet utan

krigslön (penningbidrag), må familjepenning

och bostadsbidrag ej utgå; dock

att, om särskilda skäl är o för handen,

familjepenning må beviljas högst till

och med tjugonde dagen samt bostadsbidrag

högst till och med trettionde

dagen efter ledighetens början.

2 mom. Storleken av familj epenning

och bostadsbidrag enligt 1 mom.

tredje och fjärde styckena bestämmes

med hänsyn till föreliggande behov.

3 mom. Om den värnpliktige avlidit,

utgå familjepenning och bostadsbidrag

till och med månaden näst efter

den under vilken dödsfallet blivit kun

nigt. Lika med tjänstgöring anses krigsfångenskap.

Har den värnpliktige anmälts

såsom saknad och är ej uppenbart,

att han rymt, må ock bidraget

tills vidare utgå.

14 §.

4 mom. Bidrag må utgå med högst

tio kronor för dag. Vid bestämmande

— — — arbetskraftens avlönande.

15 §.

Därest hinder — — — (tjänst

göring i en följd).

Näringsbidrag enligt denna paragraf

må beviljas med högst etthundra

kronor för månad. Utan tillsynsmyndighetens

medgivande må sådant bidrag

icke beviljas med belopp, som tillsammans

med utgående familjepenning och

bostadsbidrag överstiger trehundra kronor

i månaden.

17 §•

Den, som uppbär näringsbidrag

jämlikt 14 §, äger ej erhålla annat

(Föreslagen lydelse.)

som fullgjort tjänstgöring jämlikt 27

§ 1 mom. värnpliktslagen, äga till

lämpning allenast därest tjänstgöringen

upphört tidigare än som vid

tjänstgöringens början kunde förutsättas.

Storleken av familjepenning och

bostadsbidrag, som i detta moment avses,

bestämmes med hänsyn till föreliggande

behov.

3 mom. Beträffande vad som avses

med tjänstgöringstid meddelar Konungen

närmare föreskrifter.

14 §.

4 mom. Bidrag må utgå med högst

femton kronor för dag. Vid bestäm

mande — — — arbetskraftens av

lönande.

15 §.

Därest hinder — — — (tjänst

göring i en följd).

Näringsbidrag enligt denna para

graf må beviljas med högst etthundra

femtio kronor för månad.

17 §•

Den, som uppbär näringsbidrag

jämlikt 14 §, äger ej erhålla annat

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 17.

7

(Nuvarande lydelse.)

slag av familjebidrag än sjukbidrag

och begravningsbidrag. Vid valet mellan

de bidragsformer, som kunna ifrågakomma,

skall, om förutsättningar för

beviljande av näringsbidrag jämlikt

14 § äro för handen, denna form av

bidrag äga företräde framför familjepenning

och bostadsbidrag.

19 §.

Har familjemedlem, som avses i

3 § a), avlidit och ägde den värnpliktige

vid tiden för dödsfallet uppbära

familjepenning för familjemedlemmen

eller åtnjöt den värnpliktige

vid nämnda tidpunkt näringsbidrag

som i 14 § sägs, skall begravningsbidrag

tillerkännas den värnpliktige.

Sådant bidrag utgår med tvåhundrafemtio

kronor för hustru och med

etthundrafemtio kronor för barn eller

adoptivbarn.

28 §.

1 mom. Kommun, varest den värnpliktige

å inryckningsdagen hade sin

bostad, är, i avbidan på att annan

kommun slutgiltigt ålägges betalningsskyldighet

jämlikt 27 § för den värnpliktige

tillkommande familjebidrag,

skyldig att förskjuta familjebidrag,

vartill den värnpliktige är berättigad.

Familjepenning, som förskjutes enligt

detta moment, skall bestämmas efter

ortsgrupp [.

39 §.

Sådant medgivande, som avses i

3 § andra stycket, 6 § 1 mom. andra

stycket, 9 § 2 och 3 inom., 11 §

1 mom. andra stycket, 12 § 3 mom.

tredje stycket, 14 § 1 inom., 15 §

första stycket eller 15 § andra stycket,

lämnas av tillsynsmyndigheten på an

(Föreslagen lydelse.)

slag av familjebidrag än sjukbidrag

och begravningsbidrag.

19 §.

Har familjemedlem, som avses i

3 § a), avlidit och ägde den värnpliktige

vid tiden för dödsfallet upp

bära familjepenning för familjemedlemmen

eller åtnjöt den värnpliktige

vid nämnda tidpunkt näringsbidrag

som i 14 § sägs, skall begravningsbidrag

tillerkännas den värnpliktige.

Sådant bidrag utgår med femhundra

kronor för hustru och med tvåhundrafemtio

kronor för barn eller adoptiv

barn.

28 §.

1 mom. Kommun, varest den värn

pliktige å inryckningsdagen hade sin

bostad, är, i avbidan på att annan

kommun slutgiltigt ålägges betalningsskyldighet

jämlikt 27 § för den värn

pliktige tillkommande familjebidrag,

skyldig att förskjuta familjebidrag,

vartill den värnpliktige är berättigad.

39 §.

Sådant medgivande, som avses i

3 § andra stycket, 6 § andra stycket,

9 § 2 och 3 mom., 11 § 1 mom.

andra stycket, 12 § 3 mom. tredje

stycket, 14 § 1 mom. eller 15 §,

lämnas av tillsjmsmyndigheten på

ansökan av familjebidragsnämnd. Med

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 17.

(Nuvarande lydelse.)

sökau av familjebidragsnämnd. Medgivande

lämnas för viss tid eller tills

vidare. När skäl därtill äro, må medgivandet

av tillsynsmyndigheten återkallas.

Har familjebidragsnämnd vägrat att

hos tillsynsmyndigheten göra ansökan

om medgivande, som avses i 3 §

andra stycket, äger den värnpliktige

ävensom sådan anhörig eller husföreståndarinna

som där sägs göra

ansökan direkt hos tillsynsmyndigheten.

I övriga i första stycket avsedda

fall tillkommer sådan rätt den

värnpliktige samt familjemedlem, som

av den värnpliktige angivits såsom

betalningsmottagare för bidraget, ävensom,

därest annan än den värnpliktige

hos familjebidragsnämnd gjort

ansökan om bidrag, sökanden.

(Föreslagen lydelse.)

givande lämnas för viss tid eller

tills vidare. När skäl därtill äro, må

medgivandet av tillsynsmyndigheten

återkallas.

Har familjebidragsnämnd icke funnit

skäl att hos tillsynsmyndigheten

göra ansökan om medgivande, som

avses i 3 § andra stycket, äger den

värnpliktige iivensom sådan anhörig

eller husföreståndarinna som där sägs

göra ansökan direkt hos tillsynsmyndigheten.

I övriga i första stycket

avsedda fall tillkommer sådan rätt

den värnpliktige samt familjemedlem,

som av den värnpliktige angivits såsom

betalningsmottagare för bidraget,

ävensom, därest annan än den värnpliktige

hos familjebidragsnämnd gjort

ansökan om bidrag, sökanden.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1951; dock att i fråga om

värnpliktig, som inryckt till tjänstgöring senare än den 27 maj 1951,

stadgandet i 12 § 3 mom. sista stycket, sådant det lyder enligt denna

förordning, skall tillämpas från tjänstgöringens början.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 17.

9

Utdrag av protokollet över för sv ar särenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott

den 3 januari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, vissa frågor rörande ändring i

familjebidragsförordningen och anför därvid följande.

Inledning.

Försvarets socialbyrå erhöll våren 1947 uppdrag att i samråd med socialstyrelsen

och, i den mån så befunnes erforderligt, jämväl med dåvarande

statens arbetsmarknadskommission verkställa utredning rörande grunderna

för bestämmande av familjebidrag m. m. Våren 1948 anmodades socialbyrån

att vid fullgörandet av uppdraget närmare överväga jämväl de synpunkter,

som i fråga om familjebidrag åt värnpliktiga framkommit i vissa, remissyttranden

över 1945 års försvarskommittés betänkande.

Den 21 december 1948 avgav socialbyrån förslag i anledning av de så

lunda meddelade uppdragen. Efter remiss av förslaget framlades genom pro

position den 10 mars 1950, nr 146, förslag till förordning angående provisorisk

förhöjning av familjepenning enligt familjebidragsförordningen den

29 mars 1946 (nr 99). Propositionen innefattade förslag om upphävande av

dittillsvarande dyrortsgruppering av familjepenningen ävensom rörande vissa

justeringar av familjepenningens maximibelopp. Propositionen bifölls av

riksdagen och förordningen utfärdades den 26 maj 1950 (nr 188). Förordningen

har giltighet allenast under budgetåret 1950/51.

I propositionen 1950: 146 har lämnats redogörelse för dels huvuddragen i

socialbyråns förslag, dels detalj förslaget om avskaffandet av dyrortsgnipperingen

i vad gäller familjepenningen samt rörande familjepenningens maximibelopp,

dels ock innehållet i de yttranden, vilka i fråga om nyssberörda de

taljförslag avgivits av hörda myndigheter och organisationer.

Sedermera har försvarets socialbyrå don 25 oktober 1950 avgivit förslag

till vissa ytterligare ändringar i familjebidragsförfattningarna. Över sistnämnda

förslag, som berör fråga angående dels familjebidragsförordningens

tillämplighetsområde dels ock storleken av ifrågakommando begravnings

bidrag, ha i anledning av remiss utlåtanden avgivits av kammarrätten och

chefen för försvarsstaben.

opaginerad Kontrollera mot PDF

JO

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 17.

Familjepenning (6 §).

Departementschefen.

Enligt förordningen den 26 maj 1950 må familjepenning under budgetåret

1950/51 å samtliga orter utgå med högst så stort belopp för dag, som upptages

i följande tariff:

För hustru och frånskild

hustru ävensom — därest

värnpliktig icke sammanlever

med hustru eller hustrun,

med vilken han samman- lever, är arbetsoförmögen —

för annan familjemedlem,

som förestår hemmet åt

värnpliktig med hemma- varande familjemedlem

under 16 år

För annan

familjemedlem

över 16 år

än som avses

i kol. 1

För annan

familjemedlem

under 16 år

än som avses

i kol. l

kronor

kronor

kronor

3:50

1:90

1:50

Med hänsyn till den ståndpunkt i fråga om familjepenningens dyrortsgruppering,

som riksdagen intog vid behandlingen av propositionen 1950:146,

synes anledning icke föreligga att ånyo upptaga detta spörsmål. Jag förut

sätter alltså, att dyrortsgrupperingen nu definitivt slopas såsom grundval för

familjepenningen och att familjepenningens maximibelopp skola vara lika å

samtliga orter.

Vad härefter angår maximibeloppen vill jag först erinra, att socialbyrån i

sitt förslag framhöll att den levnadskostnadsfördyring, som inträffat från den

1 juli 1942, när förordningen i ifrågavarande avseende trädde i kraft, och

till den 1 oktober 1948, vore så markerad att den i och för sig motiverade en

höjning av familjepenningsbeloppen inom samtliga dyrortsgrupper, ävensom

att levnadskostnadsfördyringen under berörda tidrymd syntes böra medföra,

att de högsta belopp, varmed familjepenning skulle kunna utgå, borde fast

ställas till respektive kronor 3:75, 2:— och 1:50 för dag för ifrågavarande

tre kategorier av familjemedlemmar.

Jag förordar att familjepenningen bestämmes i enlighet med byråns för

slag. Jag vill i anslutning därtill framhålla, att nämnda förslag visserligen

anslöt sig till prisläget den 1 oktober 1948 men att därvid en viss avrundning

uppåt vidtogs i fråga om dagsbeloppen för hustru, 3: 75, och minderårigt

barn, 1:50. Denna avrundning täcker den prisstegring som inträffat

under tiden den 1 oktober 1948—den 1 oktober 1950 och lämnar jämväl utrymme

för viss ytterligare prisstegring.

\ ad här föreslagits rörande familjepenningen föranleder genomgripande

ändring av 6 § förordningen, varjämte till följd av dyrortsgrupperingens avskaffande

28 § 1 mom. sista meningen bör utgå.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr IT.

11

Näringsbidrag (14—17 §§).

Gällande bestämmelser.

Bestämmelser rörande näringsbidrag äro meddelade i 14—17 §§ förordningen.

Näringsbidrag kan ifrågakomma för såväl upprätthållande av rörelse

som för nedlagd sådan.

Enligt 14 § må värnpliktig, som driver näring eller rörelse, i stället för

familjepenning och bostadsbidrag erhålla näringsbidrag till bestridande av

avlöningskostnader, som uppkomma till följd av att särskild arbetskraft

måste anlitas för att under den värnpliktiges tjänstgöring helt eller delvis

ersätta honom. Dylikt bidrag må utgå med högst 10 kronor för dag. Enligt

17 § skall vid valet mellan bidragsformer — om förutsättningar för beviljande

av näringsbidrag som nyss nämnts äro för handen — denna form av bidrag

äga företräde framför familjepenning och bostadsbidrag.

Enligt 15 § kan, då synnerliga skäl föreligga och hinder möter mot

näringens eller rörelsens fortsatta bedrivande under den värnpliktiges

tjänstgöring men förutsättningar finnas för näringens eller rörelsens återupptagande

efter tjänstgöringens slut, särskilt bidrag beviljas för bestridande

under tjänstgöringen av utgifter, som prövas nödvändiga för att näringen eller

rörelsen skall kunna av den värnpliktige återupptagas efter tjänstgöringens

slut. Dylikt näringsbidrag må beviljas med högst etthundra kronor för

månad. Bidragsformen utgör ett komplement till den familjepenning och det

bostadsbidrag, som den värnpliktige må komma i åtnjutande av. Tillsynsmyndighetens

medgivande erfordras emellertid för att bidraget tillsammans

med utgående familjepenning och bostadsbidrag skall få överstiga trehundra

kronor för månad.

Beträffande båda näringsbidragsformerna gäller, utt de icke utan tillsynsmyndighetens

medgivande må utgå till värnpliktig, som fullgör första

tjänstgöring (tjänstgöring i en följd).

Socialbyrån.

Socialbyrån har framhållit, att, därest näringsbidragsformerna skola bibehållas

i huvudsak oförändrade, deras maximibelopp torde böra höjas. Byrån

bär härvid anfört beträffande bidrag enligt 14 §.

Näringsbidraget för upprätthållande av rörelse avser i främsta rummet

att möjliggöra bestridande av de avlöningskostnader, som uppkomma till

följd av att särskild arbetskraft måste anlitas för att under den värnpliktiges

tjänstgöring helt eller delvis ersätta honom. Vid bedömning av behovet av

sådant bidrag nödgas man dock att, i förekommande fall, taga hänsyn till den

värnpliktiges försörjningsskyldighet mot familjemedlemmar och hans bostads

kostnad samt alltså i vissa fall låta näringsbidraget på sitt sätt helt eller delvis

inbegripa den familjepenning och det bostadsbidrag, som eljest i mån

av behov skulle ha utgått. Med hänsyn till dessa förhållanden torde en

ändring av bidragets maximibelopp svårligen kunna vidtagas på en exakt

beräkningsgrund. Vid en eventuell ändring synes dock i främsta rummet

böra komma i betraktande den avsevärda löneförbättring, som för stora grup
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Knngl. Maj:ts proposition nr 17.

per. av arbetstagare ägt. rum sedan den 1 juli 1942 och som medför, att avlöningskostnaderna

för anlitande av särskild arbetskraft att ersätta den värn

pliktige i näringen eller rörelsen i flertalet fall måste bli avsevärt högre än

det maximibelopp, varmed näringsbidrag för närvarande kan utgå. Detta

bär sin betydelse i de fall, då ringa eller till och med intet tillskott kan

påräknas från näringen eller rörelsen. Å andra sidan ha produktpriserna

också undergått en höjning. Denna kan dock icke alltid förutsättas motsvara

löneutvecklingen. En ändring av näringsbidragets maximibelopp synes där

för knappast böra ske med utgångspunkt enbart i ett procenttal, som kan

anses motsvara den genomsnittliga löneförbättringen sedan den 1 juli 1942.

Att vidtaga en höjning av näringsbidraget med samma procenttal, som före

slagits beträffande höjning av familjepenningen, synes icke heller berättigat.

Byrån har vid övervägande av olika synpunkter funnit sig böra föreslå, att

näringsbidrag enligt 14 § må utgå med ett till femton kronor för dag förhöjt

belopp.

\ ad gäller maximibeloppet för näringsbidrag enligt 15 § har byrån också

ansett vissa svårigheter föreligga att välja beräkningsgrund för en höjning

och härom anfört.

Att det nuvarande maximibeloppet, etthundra kronor för månad, ofta är

för lågt för att syftemålet med denna bidragsform skall kunna tillgodoses

torde få anses obestridligt. Närmast förtjänar här beaktas, att hyreskostnaderna

ökat rätt väsentligt i så måtto, att dessa för smärre verkstads-, affärsoch

liknande lokaler i nybyggda fastigheter äro avsevärt högre än i fastigheter,

som funnos tillgängliga vid tidpunkten för fastställandet av det nuvarande

maximibeloppet. Byrån har funnit sig böra föreslå, att maximibeloppet

höjes från nuvarande etthundra till etthundrafemtio kronor för månad.

Socialbyrån har vidare funnit det i 15 § andra stycket intagna stadgandet,

att näringsbidrag för nedlagd rörelse icke utan tillsynsmyndighetens medgivande

må tillsammans med familjepenning och bostadsbidrag överstiga trehundra

kronor för månad, icke längre erforderligt. Byrån har framhållit,

att stadgandet närmast torde ha tillkommit för att skapa viss kontroll över

beräkningen av behovet av näringsbidrag för nedlagd rörelse. Denna kontroll

crhölles emellertid i avseende på värnpliktiga, vilka fullgöra första

tjänstgöring (tjänstgöring i en följd), redan genom att bidrag till dessa värn

pliktiga icke finge utgå utan tillsynsmyndighetens medgivande. Beträffande

övriga värnpliktiga hade önskad kontroll ansetts kunna erhållas dels genom

anvisningar till familjebidragsnämnderna dels ock genom länsstyrelsernas

revision av familjebidragsverksamheten.

Enär föreskriften i 17 § om företrädesrätt för näringsbidrag som avser

upprätthållande av rörelse visat sig vålla svårigheter i tillämpningen, har

socialbyrån ansett föreskriften böra utgå. Härigenom vunnes större frihet

vid val av bidragsform i det enskilda fallet.

I anslutning till vad sålunda anförts har socialbyrån övervägt frågan,

huruvida icke mera genomgripande förändringar beträffande näringsbidragsformerna

borde vidtagas, och har härom anfört i huvudsak följande.

Huvudsyftet med de båda nuvarande näringsbidragsformerna finge anses

vara, att närings- eller rörelseidkarens militärtjänstgöring icke äventyrade

näringens eller rörelsens fortbestånd. Det vore då på sitt sätt likgiltigt, huru
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 17.

vida ett eventuellt underskott föranleddes av ökade avlöningskostnader eller

av andra omständigheter. Grundsynpunkten medförde emellertid också, att

behov av näringsbidrag borde anses föreligga, allenast när ett underskott

skulle äventyra företagets framtida fortbestånd. Enbart den omständigheten,

att underskott förelåge, syntes icke böra berättiga till näringsbidrag, utan

sådant borde beviljas endast där underskottets omfattning under tiden för

militärtjänstgöringen hade sådan betydelse, att företagets fortbestånd äventyrades.

Ett bedömande av behovet ur denna vidare synpunkt syntes vara

ägnat att åtminstone i viss mån undanröja de svårigheter vid behovsprövmngen,

som kunde uppkomma därigenom att företagaren hade vissa möjlig

heter att själv avgöra, huru han i tiden ville förlägga vissa utgifter och intäkter.

Vidare syntes vid en dylik behovsprövning hänsyn böra tagas även

till företagets och företagarens förmåga att med hänsyn till tillgångar och

skulder samt dessas art själv bära underskottet. I sammanhanget ville byrån

erinra att hela familjebidragssystemet icke syftade till att gottgöra de värnpliktiga

för de ekonomiska uppoffringar, som kunde föranledas av militärtjänstgöringen,

utan till att i mån av behov lindra dessa. Erån denna grundprincip

ansåge socialbyrån rörelse- och näringsidkare icke skäligen kunna

undantagas.

Ur här berörda synpunkter hade socialbyrån haft under övervägande,

huruvida icke eu enda näringsbidragsform borde vara tillräcklig, vilken i

så fall skulle möjliggöra bidrag i de fall, då behov därav förelåge för att

näringens eller rörelsens framtida fortbestånd icke skulle äventyras, medan

i förekommande fall behov i fråga om familjemedlemmarnas försörjning eller

bostadskostnadens täckande skulle tillgodoses genom familjepenning och

bostadsbidrag.

De svårigheter, som alltid varit förenade med prövningen av behovet av

näringsbidrag, hade socialbyrån funnit icke kunna helt undvikas med den

ifrågasatta enhetliga näringsbidrags!''ormen. Ökade förutsättningar för en rätt

bedömning av bidragsbehovet ansåges dock kunna erhållas genom föreskrift,

att prövning härutinnan skulle ankomma, på länsstyrelse.

Socialbyrån har icke framlagt något utformat förslag till författningsbes

tämmelser för den sålunda diskuterade, enhetliga näringsbidragsformen.

Yttranden.

En höjning av nu utgående maximibelopp för näringsbidrag har tillstyrkts

av flertalet myndigheter och sammanslutningar, som yttrat sig i denna del

av förslaget. Statskontoret har dock icke velat tillstyrka höjning. Sveriges

hantverks- och småindustriorganisation åter har påyrkat en större höjning än

socialbyrån föreslagit.

Statskontoret har sålunda uttalat, att, därest en höjning ansåges böra

vidtagas, denna torde kunna begränsas till 10 % eller samma procenttal, som

av ämbetsverket förordats beträffande familjepenningen.

Sveriges hantverks- och småindvstriorganisation har ansett maximibeloppen

böra fastställas till enligt 14 § lägst 20 kronor för dag och enligt 15 §

lägst 200 kronor för månad. Till stöd härför har framhållits, att en företagare

inom hantverk och småindustri åsamkas betydande indirekta förluster, om

han i anledning av militärtjänstgöring måste överlåta ansvaret för rörelsen

på, främmande arbetskraft eller nedlägga driften. Det syntes då skäligt, att

bestämmelserna angående näringsbidrag så utformades, att åtminstone bidra

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj ds proposition nr 17.

gens maximibelopp tillnärmelsevis kunde motsvara kostnaden för avlöning

av vikarie eller för täckande av de direkta fasta kostnaderna vid en driftsnedläggelse.

I några yttranden har den förut berörda frågan om en gemensam näringsbidragsform

upptagits till behandling.

Socialstyrelsen och länsstyrelsen i Norrbottens län ha sålunda förordat

en gemensam näringsbidragsform, därvid familjebidragsnämnds beslut borde

underställas länsstyrelsens prövning. Överbefälhavaren har ifrågasatt, huruvida

icke en enhetlig näringsbidragsform i ungefärlig överensstämmelse med

de av socialbyrån ifrågasatta riktlinjerna borde införas. Tjänstemännens

centralorganisation har funnit införandet av en enhetlig näringsbidragsform

böra närmare övervägas och försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd

har skisserat ett förslag rörande näringsbidragsformerna, som nära ansluter

tiH socialbyråns, dock utan att ändringar vidtagas beträffande näringsbidrag

enligt 14 § familjebidragsförordningen, medan länsstyrelsen i Malmöhus län

ansett, att redan i det av socialbyrån nu framlagda förslaget bort intagas en

bestämmelse, att familjebidragsnämnds beslut angående näringsbidrag skall

fastställas av länsstyrelse.

Departementschefen.

I likhet med socialbyrån och flertalet hörda myndigheter och sammanslutningar

finner jag erforderligt att i förevarande sammanhang ändringar vidtagas

i de stadganden i förordningen, som beröra näringsbidrag. Yad först

gäller frågan om formerna för sådana bidrag vill jag erinra, att bidrag för

upprätthållande av rörelse infördes genom 1940 års krigsfamiljebidragsförordning

och bidrag för nedlagd rörelse genom 1942 års förordning. Det är

uppenbart, att näringsbidragen under den tid, då 1946 års familjebidragsför

ordning varit i kraft, på grund av den relativt ringa omfattningen av inkallelserna

och den omständigheten att dessa berört huvudsakligen värnpliktiga

under första tjänstgöring kommit att minska i omfattning och betydelse.

Häri torde till en del ligga orsaken till de uppkomna svårigheterna vid behovsprövningen

av dessa bidragsformer. Näringsbidragens betydelse vid inkallelser

som äro mera omfattande och beröra äldre värnpliktiga synes

emellertid icke böra underskattas. De svårigheter, som nu mött vid behovsprövningen,

äro måhända i och för sig ägnade att aktualisera frågan om en

mera genomgripande ändring av näringsbidragen, men jag är icke nu beredd

att förorda införandet av en enhetlig näringsbidragsform.

Den förut berörda förhöjningen av familjepenningens maximibelopp synes

även böra föranleda en uppräkning av maximibeloppen för näringsbidrag i

dess två nu förekommande former. Socialbyråns förslag härutinnan, som

lämnats utan erinran i flertalet yttranden, anser jag lämpligt avvägt. Jag

föreslår alltså, att näringsbidrag enligt 14 § förordningen må utgå med högst

15 kronor för dag och näringsbidrag enligt 15 § med högst 150 kronor för

månad.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 17.

De skäl, som socialbyrån ansett tala för slopandet av det i 17 § förordningen

intagna stadgandet om företrädesrätt för näringsbidrag som avser upprätthållande

av rörelse framför andra former av familjebidrag, finner jag

bärande. Jag förordar alltså att berörda stadgande utgår.

Jag anser också, att stadgandet i 15 § förordningen om att tillsynsmyndighetens

medgivande erfordras för att näringsbidrag för nedlagd rörelse till

sammans med familjepenning och bostadsbidrag må överstiga visst belopp

för månad knappast är erforderligt och vill alltså förorda att detta stadgande

utgår.

Begravningsbidrag (19 §).

Gällande bestämmelser.

Bestämmelser om begravningsbidrag till värnpliktig äro givna i 19 §

förordningen. Bidrag utgår med 250 kronor för avliden hustru, med vilken

den värnpliktige sammanlevde, och med 150 kronor för avlidet barn eller

adoptivbarn, som stod under den värnpliktiges vårdnad.

Bidraget är förknippat med visst villkor. För bidragets utbekommande

förutsättes nämligen att den värnpliktige antingen uppbar familj epenning för

den avlidna familjemedlemmen eller åtnjöt näringsbidrag enligt 14 § för

ordningen.

Socialbyrån.

Vad först angår b e gravn ings b idrag e ns belopp har socialbyrån i sin framställning

den 21 december 1948 föreslagit en höjning av desamma till 400

kronor för avliden hustru och 250 kronor för avlidet barn eller adoptivbarn.

Härigenom, anförde byrån, komme bidraget för avliden hustru att till beloppet

motsvara den enligt 1927 års militärersättningsförordning utgående begravningshjälpen.

Byrån har sedermera — under erinran att enligt nu gällande militärersättningsförordning

den 2 juni 1950 begravningshjälpen utgjorde 500 kronor —

föreslagit höjning av begravningsbidraget för avliden hustru enligt familjebidragsförordningen

till sistnämnda belopp. Någon höjning av bidraget för

avlidet barn utöver den tidigare förordade syntes däremot icke påkallad.

Beträffande ovan berörda villkor för bidragets utbekommande har byrån

framhållit att den nuvarande föreskriften därom åtminstone i vissa fall kunde

leda till obilliga resultat:

Som exempel kan nämnas det fall, att den värnpliktige med hänsyn till

hustruns arbetsinkomst icke uppbär familjepenning. Avlider hustrun, kan

det vara orimligt, att begravningsbidrag förvägras. Borttagande av varje

behovsprövning kan å andra sidan i enstaka fall leda till, att dylikt bidrag

kommer att utgå, ehuru något som helst behov icke kan anses föreligga. Det

får emellertid anses mindre tilltalande med en behovsprövning för denna

form av familjebidrag. Det kan också erinras, att åtminstone under fredsförhållanden

bidragsformen har ringa statsfinansell betydelse.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 17.

16

Yttranden.

Socialbyråns iörsta förslag om höjning av begravningsbidragens belopp

har icke mött gensaga. Överbefälhavaren samt försvarets upplysnings- och

personalvårdsnamnd ha emellertid föreslagit, att begravningsbidrag med

250 kronor borde utgå även för andra avlidna familjemedlemmar än de av

socialbyråns förslag berörda. Därvid borde dock förutsättas, att den värnpliktige

vid tiden för dödsfallet ägde uppbära familjepenning för ifråga

varande familjemedlem.

I anledning av socialbyråns senare förslag har chefen för försvarsstaben

tillstyrkt en höjning av begravningsbidraget för avliden hustru till 500 kronor,

dock endast under förutsättning att den för värnpliktig enligt värnpliktsavlöningskungörelsen

(SFS 1945: 881) utgående begravningshjälpen samtidigt

höjdes från nuvarande 400 till 500 kronor. I anslutning härtill har föreslagits

att skillnad icke skall göras i begravningsbidragets belopp för olika familje

medlemmar.

Kammarrätten har ansett att det av socialbyrån åberopade skälet för höj

ning av bidraget för hustru till 500 kronor knappast är bärande, därvid kammarrätten

erinrat om att begravningshjälpen enligt värnpliktsavlöningskun

görelsen allenast utgör 400 kronor.

Mot byråns förslag i övrigt i denna del har någon erinran icke framställts.

Departementschefen.

Jag finner mig böra biträda socialbyråns förslag till höjning av de nu ut

gående begravningsbidragens belopp och förordar alltså att dessa bestämmas

till 500 respektive 250 kronor. Jag vill i detta sammanhang erinra om att jag

i statsverkspropositionen denna dag under punkten Armén: Avlöningar m. m.

till värnpliktiga förordat att den för värnpliktig utgående begravningshjälpen

enligt värnpliktsavlöningskungörelsen höjes till 500 kronor.

Däremot är jag icke beredd att tillstyrka socialbyråns förslag om upphävande

av nu gällande villkor för begravningsbidrags utbekommande, näm

ligen åtnjutande vid tiden för dödsfallet av familjepenning för den avlidne

eller ock näringsbidrag.

Tid varunder familjebidrag må utgå (13 §).

a) Förlängda familjebidrag.

Gällande bestämmelser.

I 13 § förordningen meddelas bestämihelser rörande de tidrymder var

under familjebidrag i dess vanliga former må utgå. Bestämmelserna äro så

utformade att bidrag i vissa fall kan utgå för någon tid utöver den värnplik

tiges tjänstgöring, s. k. förlängt familjebidrag. Från denna förmån äro i

princip undantagna värnpliktiga vid tjänstgöring enligt 27 § 1 mom. värn

plikt-slagen (13 § 1 mom. första och tredje styckena förordningen).

opaginerad Kontrollera mot PDF

IT

Kungl. Maj:ts proposition nr 17.

Till belysning av paragrafens nuvarande regler om förlängt familjebidrag

må här återgivas departementschefens uttalande i propositionen 1946:73

(s. 44):

För värnpliktig, som fullgör fredstjänstgöring enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen,

är dagen för tjänstgöringens början och för dess slut på förhand

bestämd. Med hänsyn härtill föreslås, att den vid beredskaps- och krigstjänstgöring

gällande rätten att bibehålla familj epenning under fem dagar efter

tjänstgöringens avslutande, därest tjänstgöringstiden uppgått till minst 30

dagar, icke skall gälla för ifrågavarande värnpliktiga. Skäl för att familjebidrag

skulle utgå under nämnda fem dagar var, när bestämmelsen härom

genomfördes, att den värnpliktige därigenom skulle beredas ersättning för

eventuella resdagar i samband med tjänstgöringens början och avslutande,

och därjämte, att man ville säkerställa att familj ebidragsnämnderna hunne

bliva underrättade om tjänstgöringens upphörande före nästa utbetalningstillfälle.

Dessa skäl föreligga icke beträffande fredstjänstgörande värnpliktiga

i vidare mån än då resan till respektive från tjänstgöringsorten tager i anspråk

längre tid än inrycknings- respektive utryckningsdagen. Endast i sådant fall

bör familjepenning få utgå utöver tjänstgöringstiden jämte in- och utryckningsdagarna.

Detta har tillgodosetts genom den föreslagna nya lydelsen av

1 momentets första stycke.

I 1 mom. tredje stycket har intagits ett stadgande, att förlängd familjepenning

och förlängt bostadsbidrag, som efter särskild prövning må beviljas

efter krigs- och beredskapstjänstgörings upphörande, icke må beviljas efter

fredstjänstgöring enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen i andra fall än då tjänstgöringen

kommit att upphöra tidigare än som ursprungligen kunnat förutsättas,

d. v. s. vid hemförlovning i anledning av sjukdom eller av annan särskild

orsak.

1945 års forsvarskommitté.

1945 års forsvarskommitté berörde i sitt den 25 november 1947 avgivna betänkande

angående försvarets omorganisation en i anledning av motion vid

1946 års riksdag behandlad fråga om införande av en särskild utrycknings

premie om minst 100 kronor, avsedd att tilldelas den värnpliktige vid

rekrytutbildningens slut. Kommittén avstyrkte förslaget. Under remissbehandlingen

av kommittébetänkandet berördes frågan av några myndigheter.

Sålunda uttalade sig försvarsväsendets personalvårdsnämnd, numera försvarets

upplysnings- och personalvårdsnämnd, för införandet av en utryckningspremie

om 100 kronor för familjeförsörjare och 50 kronor för övriga.

Nämnden framhöll dock, att om av kostnadsskäl eller eljest förslaget om eu

utryckningspremie icke ansåges kunna realiseras, det torde böra övervägas

huruvida icke värnpliktiga, vilka under tjänstgöringstiden uppburit familjebidrag,

borde medgivas rätt till förlängt familjebidrag enligt i familjebidragsförordningen

angivna, grunder. Nu gällande hinder härför vid tjänstgöring

enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen borde sålunda enligt nämndens uppfattning

undanröjas. Försvarets socialbyrå framhöll i anledning av kommitténs

betänkande, att man generellt icke borde avvisa tanken på ekonomisk hjälp

åt de värnpliktiga vid återgången till civil verksamhet. Behovet av sådan

hjälp ansåg byrån dock växla och i vissa fall icke alls föreligga. Byrån ansåg

2—339‘j 50 Bihang till riksdagens protokoll 1951. / samt. Nr 17.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 17.

det därför icke lämpligt att bereda alla värnpliktiga en lika stor utryckningsförmån.

En utväg att avhjälpa åtminstone de mest trängande hjälpbehoven

syntes vara att utvidga rätten till förlängt familjebidrag. Möjligheten att

erhålla sådant förlängt familjebidrag syntes böra utsträckas till att omfatta

även värnpliktiga, vilkas tjänstgöring avslutades vid på förhand bestämd

tidpunkt. Undantag syntes dock böra göras beträffande värnpliktig, som fullgjorde

repetitionsövning om allenast 30 dagar. Vidare syntes i övriga fall —

vid fredstjänstgöring -— den tid, under vilken förlängt familjebidrag i vad

avsåge familjepenning borde utgå, kunna begränsas till 14 dagar.

Socialbyrån.

Socialbyrån, som erhållit uppdrag att överväga de synpunkter som framkommit

under remissbehandlingen av försvarskommitténs betänkande, har

förklarat sig fortfarande hysa den uppfattningen, att förlängt familjebidrag

borde beredas i stället för en till alla värnpliktiga utgående, lika stor ut

ryckningsförmån, och efter erinran om de synpunkter, som lades till grund

vid utformandet av familjebidragsförordningen i nu ifrågavarande del, anfört

följande.

Även om vid tjänstgöring enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen in- och utryckningsdagarna

må vara på förhand kända, föreligga enligt byråns förmenande

i vissa fall behov av s. k. förlängt familjebidrag. Utryckningsdagen har nämligen

i vissa fall infallit så, att den värnpliktige på grund av helger och liknande

omständigheter — även om han återgått till före militärtjänstgöringens

påbörjande innehavd anställning — varit förhindrad att för viss relativt lång

lid förskaffa sig arbetsinkomst. I andra fall ha svårigheter uppkommit på

grund av att avlöning i civilt arbete utbetalats i efterskott, För den värnpliktige

måste det i dylika fall framstå såsom obilligt, att familjebidrag icke

må utgå under viss tid efter militärtjänstgöringens slut.

Vad angår s. k. obligatoriskt förlängt familjebidrag — familjebidrag under

fem dagar — gäller fortfarande det skälet, att man bör söka säkerställa, att

familjebidragsnämnderna före nästa utbetalningstillfälle för familjebidraghinna

bliva underrättade om tjänstgöringens upphörande.

Byrån finner sig på anförda skäl böra föreslå, att de inskränkande bestäm

melserna rörande s. k. förlängt familjebidrag i samband med tjänstgöring

jämlikt 27 § 1 mom. värnpliktslagen utgå. Detta innebär ett frånträdande

av den uppfattning, åt vilken byrån i sitt förenämnda yttrande över försvarskommitténs

betänkande gav uttryck, nämligen att tiden för förlängt familjebidrag

vid tjänstgöring, varom nu är fråga, borde begränsas till fjorton dagar.

Det synes nämligen icke praktiskt att i förordningen intaga skilda bestämmelser

för tjänstgöring enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen och tjänstgöring

enligt andra stadganden i samma lag. Syftemålet med den ursprungligen av

byrån förordade begränsningen torde också kunna nås anvisningsvägen.

Yttranden.

De myndigheter, som uttalat sig om socialbyråns senaste förslag, ha i allmänhet

tillstyrkt detsamma. Statskontoret har dock ansett tillräckliga skäl

ej anförda för ett slopande av de inskränkande bestämmelser, som nu gälla

rörande förlängt familjebidrag i samband med värnpliktigs rekryttjänstgöring.

Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd har i princip förklarat sig

vidhålla vad nämnden i sitt utlåtande över 1945 års försvarskommittés be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 17. 1 9

tänkande anfört rörande utryckningspremie. Nämnden har dock i nuvarande

läge velat begränsa sig till att föreslå, att utryckningspremien bestämdes till

25 kronor, varvid nämnden förutsatte, att socialbyråns förslag om förlängt

familjebidrag icke därigenom skulle beskäras.

Departementschefen.

Enligt 1942 års fredsfamiljebidragsförordning gällde, att familjebidrag till

värnpliktiga under fredstjänstgöring utgick endast för tid, varunder tjänstgöring

fullgjordes. Vid den år 1946 verkställda översynen av familjebidragsbestämmelserna

ansågs det motiverat att för ifrågavarande värnpliktiga bibehålla

restriktiva bestämmelser rörande rätt till förlängt familjebidrag.

Sedermera ha väckts förslag alternativt om upphävande helt eller delvis

av nämnda restriktioner eller om införande av en utryckningspremie vid

rekrytutbildningens slut.

För min del anser jag att vad som förekommit i frågan sedan 1946 icke

givit övertygande skäl för frångående av den ståndpunkt som då intogs.

Jag är alltså icke beredd förorda förlängning av rätten till familjebidrag

för värnpliktiga som fullgjort tjänstgöring enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen.

Ej heller kan jag biträda förslaget om utryckningspremie.

Enligt departementsförslaget har 13 § undergått omarbetning av väsentligen

formell natur. Härvid har begreppet »tjänstgöringstid» införts som allmän

norm vid beviljande av familjebidrag; i detta avseende må hänvisas till

redogörelsen under b) i det följande. — I såväl den gällande som föreslagna

texten förutsättes att bostadsbidrag kan hava utgått för längre tid än som

motsvarar tjänstgöringstiden. Detta sammanhänger därmed att vissa bostadsbidrag,

såsom framgår av paragrafens 1 mom., beviljas enligt principen att till

betalning förfallande utgifter skola gäldas. — (Slutligen må framhållas, att

bostadsbidrag enligt 11 § 1 mom. (flyttningsbidrag) utbrutits och behandlats

för sig i departementsförslaget; skälet härtill framgår av redogörelsen under

c) i det följande.

b) Beräkning av tjänstgöringstid.

Departementschefen.

I 13 § förordningen äro meddelade ett flertal föreskrifter rörande den tid

under vilken familjebidrag i olika former och under skiftande förhållanden

kunna utgå. Principiellt utgå bidragen för tjänstgöringstiden.

34 § familjebidragskungörelsen innehåller bestämmelser om vad som förstås

med tjänstgöringstid. Dessa bestämmelser äro emellertid icke fullständiga

utan kompletteras av föreskrifter i 13 § förordningen.

Av praktiska skäl förordar jag att frågan vad som skall avses med tjänstgöringstid

helt regleras i kungörelsen. Bestämmelse i sådant syfte har införts

i 13 § 3 mom. förordningen. I enlighet härmed har ordet »tjänstgöringstid»

genomgående införts i 13 § förordningen.

Vid bestämmandet i kungörelsen av begreppet tjänstgöringstid torde däri

få inräknas även resdagar utöver in- och utryckningsdagar (jfr nuvarande

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 17.

13 § 1 mom. första stycket förordningen); detta innebär för vissa fall motsvarande

förlängning av bidraget.

På grund av vad jag nu och ovan under a) förordat saknas skäl att bibehålla

nuvarande 13 § 1 mom. fjärde stycket förordningen. Likaledes torde

3 mom. i samma paragraf böra utgå, då de ifrågavarande spörsmålen nära

sammanhänga med begreppet tjänstgöringstid och därför böra regleras i

kungörelsen.

c) Bostadsbidrag.

Gällande bestämmelser.

Bostadsbidrag utgå i följande olika former, nämligen:

bostadsbidrag i egentlig mening, omfattande dels bidrag för bostad i den

värnpliktige eller hans hustru tillhörig fastighet dels ock bidrag i annat fall,

d. v. s. för förhyrd bostad (9 §);

bidrag för uppvärmning (10 §);

bidrag för flyttningskostnader (11 § 1 mom.); samt

bidrag för förvaring av lösören (11 § 2 mom.).

I 13 § 1 mom. andra stycket regleras de tider för vilka bidragen skola

beräknas. Det stadgas sålunda, att bidrag för bostad i egen eller hustrus

fastighet samt bidrag för uppvärmning beräknas för dag och utgå under

tjänstgöringstiden. Bidrag »i annat fall» — d. v. s. bidrag för förhyrd

bostad samt för flyttningskostnad och förvaring — utgå till gäldande av

utgifter, vilka förfalla från och med inställelsedagen och uppbäras till och

med utgången av den månad under vilken tjänstgöringen upphört; härjämte

ges en jämkningsregel med avseende å bidrag för förhyrd bostad. Bidrag

av den förra kategorien gäldas enligt kungörelsen i efterskott, medan bidrag

av den senare kategorien i princip gäldas för månad i förskott.

Departementschefen.

Socialbyrån har avgivit förslag även i förevarande avseende, vilket förslag

— delvis på grund av ett av kammarrätten avgivet remissyttrande —

undergått en relativt genomgripande omarbetning inom departementet. På

grund härav och med hänsyn till bestämmelsernas tekniska natur inskränker

jag mig i huvudsak till att motivera departementsförslagets avvikelser från

vad som för närvarande gäller. I departementsförslaget återfinnas bestämmelserna

i fråga uti 13 § 1 mom. andra—femte styckena.

För närvarande utgår bidrag för flyttning enligt principen att förfallande

utgifter ersättas. Denna princip synes emellertid här föga tillämplig. Det

avgörande torde vara tidpunkten för flyttningens verkställande. I enlighet

härmed har femte stycket i förslaget fått sin lydelse, varjämte, såsom förut

nämnts under a), flyttningsbidraget utbrutits ur bestämmelsen om de förlängda

bidragen och behandlats för sig (2 mom. andra stycket förslaget).

I fråga om bidraget för bostad i egen eller hustrus fastighet har ändring

i sak ej gjorts (andra stycket förslaget).

Beträffande bidrag för förhyrd bostad har ej heller saklig ändring varit

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj-.ts proposition nr 17.

åsyftad. Enligt förslaget utgår bidraget till gäldande av utgifter, vilka förfalla

under tjänstgöringstiden (tredje stycket). Denna avfattning avviker från

den nuvarande, men då bidraget utgår månadsvis i förskott torde resultatet

bliva detsamma.

Yad härefter angår bidraget för förvaring har kammarrätten framhållit, att

detsamma bör vara underkastat samma regler som bidraget för förhyrd bostad.

Jag delar denna mening. De båda bidragen ha därför i förslaget jämställts

(tredje stycket).

Bidrag för uppvärmning utgår enligt gällande bestämmelser under tjänstgöringstiden

och gäldas i efterskott.

Socialbyrån har föreslagit att detta bidrag borde utgå för samma tid som

bidraget för lörhyrd bostad och i förskott. Häremot har kammarrätten

ifrågasatt huruvida icke då fråga är om värnpliktig som bebor egen fastighet

eller eljest själv har att ombesörja sin bostads uppvärmning gällande

ordning vore att föredraga.

För egen del får jag i fråga om uppvärmningsbidragen anföra följande.

Svårigheten att lösa frågan om beräkningen av dessa bidrag ligger däri att

de äro av sinsemellan olika natur, nämligen å ena sidan bidrag för uppvärmning

av bostad i egen fastighet eller för uppvärmning som den värnpliktige

eljest har att ombesörja, t, ex. i förhyrd bostad utan värmeledning, och å andra

sidan bidrag till de för närvarande brukliga bränsletilläggen, vilka ofta debiteras

i samband med hyran och förfalla samtidigt med denna. Att bidrag av

den senare kategorien bör gäldas i förskott synes uppenbart. Men även beträffande

den förra kategorien kan förskottsbetalning ofta vara påkallad; det kan

ju inträffa, vilket socialbyrån även framhållit, att den värnpliktiges familj

saknar egna medel för att förskjuta kostnaderna för inköp av bränsle. I den

mån bidrag utgår i förskott, bör även författningsenlig möjlighet föreligga att

låta bidraget omfatta hela slutmånaden; i annat fall bleve familj ebidragsnämnderna

ofta nödsakade att inleda en ur flera synpunkter olämplig återkravsprocedur

mot den värnpliktige. Då det enligt min mening icke bör

ifrågakomma att i förordningen meddela skilda bestämmelser om olika slag

av uppvärmningsbidrag — särskilt icke med tanke på do skiftande former av

bränsletillägg som förekomma inom riket — torde det få överlämnas åt till

synsmyndigheten att genom anvisningar överbrygga de oundvikliga svårigheterna.

Det må nämnas att enligt gällande praxis i familjebidragsärenden ha

sådana bränsletillägg som förfallit samtidigt med hyran jämställts med denna.

Så torde även böra ske i fortsättningen, utan alt särskild föreskrift härom i

förordningen torde vara erforderlig.

Vissa frågor rörande bostadsbidrags storlek,

a) 12 § 3 inom. tredje stycket.

I 12 § 3 inom. tredje stycket förordningen stadgas att i fråga om värnpliktig

som fullgör första tjänstgöring (tjänstgöring i eu följd) vid bestäm
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

-- Kungl. Maj.ts proposition nr 17.

mandet av bostadsbidrag hänsyn icke må tagas till större bostadskostnad än

som svarar mot hyran å orten för bostad om ett rum och kök, där ej i särskilt

lall tillsynsmyndigheten medgiver att bidraget bestämmes med hänsyn till

hyran för bostad om två rum och kök.

Socialbyrån har i denna del anfört i huvudsak följande.

Medgivande enligt nu förevarande stadgande har förekommit i betydande

omfattning. År 1947 inkommo sålunda till byrån 132 framställningar om medgivande,

av vilka 124 föranledde bifall och 7 avslag, medan i ett fall medgivande

icke erfordrades. År 1948 intill den 1 oktober ha inkommit 134 framställningar

om medgivande, av vilka 121 bifallits och 13 avslagits.

Ått medgivande sökts och ansetts böra lämnas i nämnd utsträckning måste

ses mot bakgrunden av förhållandena å bostadsmarknaden. De värnpliktiga

ha i många fall varit nödsakade att förhyra till buds stående bostad, även

om denna varit större och dyrare än vad den bostadssökande själv önskat och

till och med om kostnaden varit större än som under mera normala förhållanden

skulle svarat mot vederbörandes ekonomiska förhållanden. I många

fall har det också visat sig, att värnpliktig under militärtjänstgöringen erbjudits

bostad från bostadsförmedling eller annat håll, där han länge varit

anmäld som bostadssökande.

Det synes inte sannolikt, att förhållandena på bostadsmarknaden komma

att avsevärt förbättras under de allra närmaste åren. Vidare torde böra beaktas,

att bostadsproduktionen i stor utsträckning inriktats på större bostäder

än enrumslägenheter. Slutligen torde på längre sikt hänsyn böra tagas

till det socialt önskvärda i att åtminstone familjer med barn få större bostadsutrymme

än ett rum och kök. Åv anförda skäl torde nu och inom den

närmaste framtiden den restriktiva huvudregeln ha mindre betydelse och

dess berättigande i vart fall framdeles kunna ifrågasättas.

Ovan anförda synpunkter böra enligt byråns uppfattning ytterligare medföra,

att bostadsbidraget icke ovillkorligen begränsas till kostnaden för två

rum och kök. I ett om än relativt ringa antal fall har nämligen förekommit,

att en dylik begränsning tett sig obillig. Särskilt har så varit förhållandet

beträffande vissa värnpliktiga, som på grund av tidigare sjukdom eller på

grund av att de genom naturalisation blivit svenska medborgare fullgjort

första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd) vid relativt hög levnadsålder. I

dylika fall kunna den värnpliktiges civila inkomst och familjens storlek ha

medfört, att den värnpliktige förskaffat sig en större bostad, för vilken kostnaden

skäligen bör kunna tillgodoses genom bostadsbidrag. Med hänsyn

härtill synes socialbyrån böra äga att undantagsvis medgiva hänsynstagande

till större bostadskostnad än som svarar mot hyran å orten för bostad om två

rum och kök.

Mot socialbyråns nu förevarande förslag ha erinringar framställts endast

av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, som funnit tveksamt huruvida

familjebidragsnämnds rätt att bevilja bostadsbidrag till värnpliktiga, som

fullgjorde första tjänstgöring etc., borde utsträckas att gälla högre bostadskostnad

än som svarade mot hyran för ett rum och kök. Erfarenheterna

visade nämligen, att maximiersättning lätt tenderade att bli normalersättning.

De fall, då värnpliktig kunde anses berättigad till högre bostadsbidrag,

syntes ej bli flera än att prövning härav utan större olägenhet kunde läggas

i tillsynsmyndighetens hand.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 17.

23

Departementschefen.

Vid anmälan av propositionen 1946: 73 (s. 43 och 44) fann jag de skäl

bärande som dåvarande arbetsmarknadskommissionen anförde till stöd för

en begränsning av bostadsbidragets storlek för värnpliktiga, som fullgjorde

första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd). Då emellertid de då föreslagna

bestämmelserna — innebärande begränsning av bidraget till ett rum och kök

•— i vissa fall syntes kunna leda till ur social synpunkt obilliga resultat,

föreslog jag, att bestämmelse borde intagas om rätt för tillsynsmyndigheten

att i särskilt fall medgiva, att bostadsbidraget finge bestämmas med hänsyn

till hyran å orten för bostad om två rum och kök. Därvid förutsattes att närmare

anvisningar i ämnet skulle meddelas av tillsynsmyndigheten.

Jag håller fortfarande före att en begränsning principiellt bör finnas beträffande

storleken av det bostadsbidrag, som må utgå till ifrågavarande värnpliktiga.

De av socialbyrån anförda synpunkterna, vilka, i huvudsak lämnats utan

erinran i remissyttrandena, ha emellertid övertygat mig om att familjebidragsnämnderna

även för nu ifrågavarande värnpliktiga böra ha rätt att bevilja

ett bostadsbidrag, som svarar mot hyran för två rum och kök. Frågan om

bidrag för större bostad än nu nämnts bör emellertid vara beroende av tillsynsmyndighetens

medgivande. Jag förutsätter att sådant medgivande endast

undantagsvis kommer att vara erforderligt och att tillsynsmyndigheten

kommer att utfärda erforderliga anvisningar för tillämpningen av de nya bestämmelserna.

b) 11 § 1 mom. andra stycket.

I 11 § 1 mom. förordningen meddelas bestämmelser om bostadsbidrag för

flyttningskostnader. Sådant bidrag må tillerkännas värnpliktig, som enligt

9 § är berättigad till bostadsbidrag, därest giltiga skäl för ombyte av bostad

föreligga. Andra stycket av momentet innehåller inskränkande bestämmelser.

Socialbyrån har i denna del anfört:

Den (i 1 momentets andra stycke) nu stadgade inskränkningen, att värnpliktig,

som fullgör första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd), icke utan

tillsynsmyndighetens medgivande må tillerkännas bidrag för flyttning till

dyrare bostad eller för flyttning till annan ort, har icke haft större praktisk

betydelse. Antalet ansökningar om dylikt medgivande har under de gångna

åren varit mycket ringa och i regel föranlett bifall. Inskränkningen kan tänkas

ha verkat återhållande på såväl värnpliktiga som familj ebidragsnämnder,

men nämnderna torde, därest de självständigt ägt besluta i hithörande

ärenden, icke ha beviljat bidrag i större utsträckning än tillsynsmyndigheten.

Garanti mot missbruk synes kunna skapas genom att tillsynsmyndigheten utfärdar

erforderliga anvisningar, varför det inskränkande stadgandet kan utgå.

Erinringar mot socialbyråns förslag ha framställts av försvarets upplysnings-

och personalvårdsnämnd. Nämnden har funnit tillräckliga skäl icke

föreligga att upphäva bestämmelsen, att värnpliktig, som fullgör första tjänstgöring

etc., icke må utan tillsynsmyndighetens medgivande tillerkännas

bidrag för flyttning i vissa fall. Nämnden har ansett troligt, att bestämmelsens

restriktiva innehåll hämmat ett icke avsett utnyttjande av bidrag

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 17.

för nämnda ändamål. Särskilt om situationen på bostadsmarknaden lättade

eller ett långvarigt beredskapsläge åter skulle inträda syntes bestämmelsen

erforderlig.

Departementschefen.

Vid anmälan av propositionen 194(>: 73 (s. 42) framhöll jag beträffande de

bär berörda bestämmelserna i 11 § 1 mom. andra stycket, att erfarenheten

visat att vissa värnpliktiga vore benägna att, utan att godtagbara skäl kunde

anses föreligga, låta familjen flytta till bättre och dyrare bostad eller från

den tidigare bosättningsorten till den värnpliktiges tjänstgöringsort. Detta

senare förhållande förekom särskilt, därest tjänstgöringsorten tillhörde högre

dyrortsgrupp än den tidigare bosättningsorten. Dylika opåkallade flyttningar

borde icke föranleda bidrag för flyttningskostnader.

I likhet med försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd finner jag

det icke tillrådligt att upphäva gällande restriktioner i fråga om flyttningsbidrag

åt värnpliktiga som fullgöra första tjänstgöring (tjänstgöring i en

följd). Jag är därför icke beredd tillstyrka ändring av 11 § förordningen.

Förordningens tillämplighet (1 §).

Förordningen äger tillämpning beträffande värnpliktiga, som enligt värnpliktslagen

inkallas till tjänstgöring, varvid med värnpliktig avses den som

avlönas enligt för värnpliktig gällande grunder (1 § 1 mom.) Familj ebidragsbestämmelserna

må göras tillämpliga jämväl å krigsfrivilliga och annan personal,

som tjänstgör vid krigsmakten. Så må dock ske endast under tid, då

värnpliktiga äro inkallade enligt 27 § 2 inom. eller 28 § 1 mom. värnplikts

lagen (1 § 3 mom. första stycket). Likaledes kunna bestämmelserna göras

tillämpliga å medlemmar av frivillig försvarsorganisation, då de enligt i

kommandoväg meddelade bestämmelser deltaga i utbildningskurs eller övning

(1 § 3 mom. andra stycket).

Socialbyrån har yttrat att 3 mom. i sin nuvarande lydelse vore för snävt

och icke medgåve en rimlig tillämpning av familj ebidragsreglerna i visst

avseende. Sålunda vore för närvarande t. ex. en värnpliktig, vilken vid sitt

förband önskade fullgöra militärtjänstgöring utöver den som åvilade honom

enligt värnpliktslagen, utesluten från rätt till familjebidrag under den extra

tjänstgöringen. Så syntes emellertid icke böra vara förhållandet. En ändring

av 1 § 3 mom. första stycket syntes därför påkallad. Rätten för Konungen

att meddela föreskrift som här avses borde alltså utsträckas till att gälla

vid all militärtjänstgöring och omfatta jämväl värnpliktiga, nämligen sådana

som icke kunnat inkallas jämlikt värnpliktslagen.

Yidare har socialbyrån i detta sammanhang berört 1 § 2 mom. förordningen.

Byrån har sålunda framhållit, att det formellt icke syntes uteslutet, att

värnpliktiga kunde vara inkallade enligt 28 § 1 mom. värnpliktslagen utan

att krigsavlöningsreglementet ägde tillämpning. Enär redan nu Konungen

jämlikt 1 § 2 mom. förordningen ägde förordna, att bestämmelserna i 20 §,

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 17.

i vad de avsåge långtidslön, skulle äga tillämpning under tid då värnpliktiga

vore inkallade jämlikt 27 § 2 mom. värnpliktslagen, borde sådant

förordnande kunna meddelas jämväl vid inkallelser jämlikt 28 § 1 mom. värnpliktslagen.

I samband härmed föresloges en ändring i 1 § 2 mom. av formell

natur.

Av de i denna del hörda myndigheterna, kammarrätten och chefen för

försvarsstaben, har kammarrätten icke uttalat sig i frågan, huruvida krigsfrivilliga

och annan i 3 mom. första stycket avsedd personal borde kunna

erhålla familjebidrag oavsett tjänstgöringens art, medan i övrigt ingen erinran

framställts mot de av socialbyrån föreslagna ändringarna.

Departementschefen.

Erfarenheterna särskilt från de senast anordnade krigsförbandsvisa

repetitionsövningarna ge vid handen, att behov föreligger av att —

efter frivilligt åtagande — taga i anspråk även värnpliktiga, som icke med

stöd av värnpliktslagen kunna inkallas till den repetitionsövning varom fråga

är. Intresse finnes på många håll för sådan tjänstgöring. Dessa värnpliktiga

synas emellertid under angivna förhållanden icke böra vara uteslutna

från förmåner, som jämlikt 1 § 1 mom. kunna tillkomma de med stöd av

värnpliktslagen inkallade värnpliktiga. Det torde därför få ankomma på

Konungen att meddela föreskrift enligt 1 § 3 mom. första stycket om förordningens

tillämplighet å värnpliktiga vilka frivilligt tjänstgöra vid repetitionsövningar

och annan utbildning som står i omedelbart sammanhang med dylika

övningar. Även krigsfrivilliga och annan med det nuvarande stadgandet avsedd

personal synes böra kunna åtnjuta familjebidrag under utbildning som

nyss nämnts.

Även förslaget till ändring av 1 § 2 mom. kan jag biträda. I detta sammanhang

må framhållas att 20 § förordningen — vartill hänvisning sker i

nyssnämnda stadgande —- ännu icke blivit satt i kraft. 20 §, som avser hemortslön,

får numera anses vara i behov av relativt genomgripande förändringar.

Förslag härom kan emellertid ej framläggas förrän de nu pågående

övervägandena om nya krigsavlöningsbestämmelser slutförts.

Viss fråga rörande behovsprövningen (14 och 15 §§ kungörelsen).

Närmare bestämmelser om principerna för behovsprövningen i vad avser

familjebidragen äro meddelade i familjebidragskungörelsen, särskilt dess 14

och 15 §§.

Vid framläggandet av förslaget till ändringar i förordningen har socialbyrån

berört bestämmelserna i 14 och 15 §§ kungörelsen rörande det sätt på

vilket behovet av familjebidrag skall beräknas och härom anfört i huvudsak

följande.

Regler för s. k. normerad behovsprövning äro meddelade i 14 § familjebidragskungörelsen

och föreskrifter rörande s. k. fri behovsprövning i 15 §

kungörelsen. Förstnämnda regler gälla närmast familjemedlemmar, som

3—299» 5» Biliantj till riksdagens protokoll li)51. 1 sand. Nr 17.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2t>

Kanyl. Maj.-ls proposition nr 17.

avses i 3 i? a) förordningen, medan föreskrifterna om den fria behovsprövningen

avse övriga kategorier av familjemedlemmar.

jV id utformningen av regierna i 14 § om hänsynstagande till inkomst, som

i vissa fall må föreligga, sökte man att på grundval av ett relativt stort anta!

faktiska fall, där inkomster av olika slag förefunnos, nå resultat, som för

varje särskilt fall kunde anses skäligt.

Byrån har med ett antal teoretiskt tänkbara fall såsom utgångspunkt närmare

undersökt, vilka familjebidragsbelopp som med ett bibehållande av de

nuvarande bestämmelserna i 14 § kungörelsen skulle komma att utgå vid

bifall till byråns förslag om ett slopande av dyrortsgrupperingen i avseende

på familjepenningen och en förhöjning av familjepenmngens maximibelopp

för olika kategorier av familjemedlemmar. Det har då visat sig, att fall uppkomma,

där den normerade behovsprövningen leder till i viss mån oskäliga

resultat i så måtto att under mannens militärtjänstgöring familjens inkomster,

däri inberäknat familjepenning och bostadsbidrag, komma att uppgå till

eller överstiga de inkomster, som eljest föreligga. Dylika fall böra emellertid

enligt byråns uppfattning icke föranleda ändring av reglerna för den normerade

behovsprövningen utan allenast att dessa kompletteras med föreskrift

av innebörd, att, i fall som här avses, familjebidraget skall jämkas till skäligt

belopp.

Även i andra fall kan behov av sådan jämkning föreligga. Särskilt gör sig

detta gällande i sådana fall, där ett minderårigt barn för längre eller kortare

tid kan skaffa sig en mera betydande arbetsinkomst. Det kan då inträffa,

att den strikta tillämpningen av reglerna om den normerade behovsprövningen

medför, att något familjebidrag icke skulle utgå. Det minderåriga barnet

blir alltså i dylika fall familjeförsörjare under tid för faderns militärtjänst

göring, något som uppenbart icke åsyftats skola bliva förhållandet.

I 14 § 3 mom. kungörelsen finnes redan nu intaget ett stadgande av innebörd,

att jämkning av resultatet av den normerade behovsprövningen kan

ifrågakomma i sådana fall, där inkomst föreligger av näring eller rörelse.

Med hänsyn till vad i det föregående anförts om resultatet i vissa fall av

den strikta tillämpningen av den normerade behovsprövningen synes sistberörda

stadgande lämpligen böra erhålla en mera allmän innebörd och allt

så avse samtliga fall, där behov av jämkning av det framräknade resultatet

föreligger. Härvid avser socialbyrån att utfärda anvisningar till belysning

av stadgandets innebörd, vilka anvisningar ange de förhållanden, under vilka

jämkning bör vidtagas, och lämna ledning för jämkningens företagande. Avsikten

med vad sålunda ifrågasatts kan också uttryckas så, att byrån anser

å ena sidan den normerade behovsprövningen böra i princip strängt bibehållas

men att å andra sidan tillsynsmyndigheten bör äga befogenhet att

för de skiftande förhållanden, som vid den praktiska tillämpningen kunna

uppkomma, lämna kompletterande och vägledande riktlinjer för den normerade

behovsprövningens företagande i särskilda, mera egenartade fall.

Departementschefen.

Ehuru det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela beslut om änd

ringar i familjebidragskungörelsen har jag dock velat redovisa de synpunkter,

som i förevarande sammanhang anförts rörande tillämpningen av nu

gällande regler för behovsprövningen. I likhet med socialbyrån finner jag

det icke rimligt, att det på grund av behovsprövningsreglernas utformning

skall kunna inträffa att under en värnpliktigs inkallelse ett hans minderåriga

barn med egen arbetsinkomst skall nödgas i större utsträckning bidraga till

andra familjemedlemmars försörjning. Jag är alltså beredd att förorda

ändring i familjebidragskungörelsen i den riktning socialbyrån åsyftat.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 17.

Förslaget innefattar ytterligare några formella ändringar. Sålunda bör

2 § 3 mom. utgå, sedan bestämmelserna om familjebidrag åt kroppsskadade

värnpliktiga numera upphört att gälla (SFS 1950:263). De förut berörda

ändringarna av 6, 11 och 15 §§ föranleda ändringar i 39 § första stycket.

Slutligen har i andra stycket av sistnämnda paragraf det något missvisande

ordet »vägrat» ansetts böra ersättas med »icke funnit skäl».

Förordningens ikraftträdande.

Departementschefen.

I fråga om tidpunkten för de föreslagna bestämmelsernas ikraftträdande

hade det i och för sig tett sig naturligt att densamma valts så att bestämmelserna

blivit tillämpliga från och med den dag — den 28 maj 1951 -—- då

huvuddelen av de värnpliktiga nästa gång inrycker. Då emellertid en provisorisk

förhöjning av familjepenningen redan genomförts för hela budgetåret

1950/51 och med hänsyn till den dominerande ställning familj epenningen

intar i systemet finner jag det lämpligare att genomföra det framlagda förslaget

först från och med ingången av budgetåret 1951/52. Härifrån torde

dock böra göras ett undantag, nämligen i fråga om bostadsbidrag enligt

12 § 3 mom. sista stycket förordningen. I detta avseende synas mig övervägande

skäl tala för att de föreslagna ändringarna få träda i kraft redan

före den 1 juli 1951. Det kan nämligen anses innebära en onödig omgång,

om familjebidragsnämnd skulle vara nödsakad att söka tillsynsmyndighetens

medgivande att för juni månad 1951 utgiva bostadsbidrag med belopp, som

svarar mot hyreskostnaden för lägenhet om två rum och kök, när nämnden

i allt fall från och med den 1 juli 1951 skall äga självständigt besluta härom.

Jag vill därför förorda, att de föreslagna ändringarna i familj ebidragsförordningen

träda i kraft den 1 juli 1951 dock att i fråga om värnpliktig, som inryckt

till tjänstgöring senare än den 27 maj 1951, den föreslagna bestämmelsen

i 12 § 3 mom. sista stycket förordningen skall få tillämpas redan

från tjänstgöringens början.

Slutligen får jag i korthet beröra frågan om familjebidragssystemet i krig.

Familjebidragssystemet i krig.

Nu gällande familjebidragsförordning är avsedd att kunna tillämpas såväl

i fred som under beredskapstillstånd och krig.

Under remissbehandlingen av socialbyråns förevarande förslag har emellertid

ifrågasatts huruvida bestämmelserna i förordningen äro i allo ändamålsenliga

under krigsförhållanden.

Sålunda har överbefälhavaren i sitt yttrande över socialbyråns förslag

gjort gällande, att f a m i lj e b i d r ags b os t ä mm o 1 s e r n a icke synas så utformade

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj ds proposition nr 17.

att de kunna följas under krig. Överbefälhavaren har därför föreslagit att

en planläggning kommer till stånd beträffande de åtgärder av social och ekonomisk

natur för de inkallade och deras anhöriga, som kunna bliva erforderliga

i krigsläge.

Jag vill vidare erinra om att försvarets personalbehandlingsutredning i ett

den 3 oktober 1950 dagtecknat betänkande rörande försvarets personaltjänst

framhållit angelägenheten av att överväganden om den militära socialtjänsten

i krig komma till stånd.

Jag vill här anmäla min avsikt att föranstalta om den sålunda ifrågasatta

utredningen, i vilket sammanhang också frågan om familjebidragssystemet

under krig torde böra tagas under närmare övervägande.

Departementschefens hemställan.

Departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att antaga upprättat förslag till förordning om ändring i familjebidragsför

ordningen den 29 mars 1946 (nr 99).

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Magnus T. Möller.

Stockholm 1031. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1951:60 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i famQjebidragsförordningen den 29 mars 1940 a1 i texten
  2. 2LU 1951:14 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i familjebidrag sför ordning en den 29 mars 1946 a1 i texten