Sök i Ratio Lex

Angående reglering av sockernäringen i riket m. m

1951-03-30 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:173, Angående reglering av sockernäringen i riket m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 173.

1

Nr 173.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående reglering av

sockernäringen i riket m. mgiven Stockholms slott

den 30 mars 1951.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

G. E. Sträng.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

30 mars 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Quensel, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,

Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Nygren.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng.

Sockernäringen i Sverige har under en följd av år åtnjutit statsmakternas

stöd genom särskilda åtgärder vid sidan av tullskyddet. Från och med

år 1932 ha dessa åtgärder inneburit, att den inhemska sockerindustrien

tillförsäkrats ensamrätt i fråga om införsel av socker mot skyldighet att

tillämpa vissa angivna priser och bestämmelser vid inköp av sockerbetor

och försäljning av socker. Sedan år 1940 garanterar staten därjämte industrien

täckning av vissa med sockertillverkningen förbundna kostnader, mot

det att sockerindustrien är redovisningsskyldig för sina inkomster av soc1

Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 173.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Mcij.ts proposition nr 173.

kertillverkningen. Sockerindustrien i landet har tidigare varit representerad

av två bolag, Svenska sockerfabriksaktiebolaget och Mellersta Sveriges

socker!:abriksaktiebolag. År 1936 uppgick Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag

i Svenska sockerfabriksaktiebolaget. De nuvarande bestämmelserna,

grundade å ett kontrakt mellan sistnämnda bolag och staten, ha tillkommit

i överensstämmelse med beslut av 1950 års riksdag (prop. nr 213;

r. skr. nr 150) och gälla för tiden till och med den 30 april 1951.

De allmänna grunderna beträffande nu tillämpade åtgärder till

sockerbetsodlingens stödjande m. m.

Genom förordning den 12 maj 1950 (nr 169) har förordningen den 22

februari 1932 (nr 30) angående reglering av införseln av socker, vilken

förordning trädde i kraft den 23 februari 1932 och enligt särskilda förordningar

skulle gälla till och med den 30 april 1950, givits förlängd giltighet

för tiden till och med den 31 maj 1951. Enligt förordningen nr 30/1932

får socker (tulltaxenummer 119 och 120) icke till riket införas av annan

än staten eller den, åt vilken Kungl. Maj :t överlåter sådan rätt. Detta stadgande,

sådant det lyder jämlikt nyssnämnda förordning nr 169/1950, har

dock ej avseende å transitering, returförtullning eller uppläggning i frihamn

eller å tullager och under visst villkor provianteringsfrilager, egentlig

gränstrafik samt viss tullfri införsel. Den, åt vilken Kungl. Maj :t överlåter

införselrätt av vara, som avses i förordningen nr 30/1932, äger att lämna

annan tillstånd till införsel därav. Vara, som på grund av bestämmelserna

i denna förordning icke får införas, må, därest densamma icke är enligt

lagen om stralf för olovlig varuinförsel att anse såsom olovligen införd, åter

utföras under de villkor och i den ordning, som tullstadgan föreskriver.

Gällande kontrakt med Svenska sockerfabriksaktiebolaget överensstämmer

med det förslag i ämnet, som fogats vid nyssnämnda proposition

nr 213/1950. Beträffande innehållet i kontraktet torde jag få hänvisa till

berörda förslag. Jag torde vidare här få erinra, att Kungl. Maj :t i brev till

generaltullstyrelsen den 12 maj 1950 tillkännagivit, att Kungl. Maj :t å Svenska

sockerfabriksaktiebolaget för tiden till och med den 30 april 1951 överlåtit

rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120). Omförmälda

brev har intagits i SFS nr 168.

Sockerbetsodlingen och sockertillverkningen 1932—1950.

Såsom förut nämnts ha statsmakterna för odlingsåren 1932—1950 lämnat

sockerbetsodlingen särskilt stöd i den form, att den inhemska sockerindustrien

tillerkänts ensamrätt i fråga om införsel av socker mot skyldig
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 173.

3

het att tillämpa vissa angivna priser och bestämmelser vid inköp av sockerbetor

och försäljning av socker. Beträffande de grunder, efter vilka betpriset

bestämts under åren 1932—1947, torde få hänvisas till propositionen

nr 262/1948. För odlingen under ett vart av åren 1948 och 1949 sattes grundpriset

för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt till 5 kronor

30 öre, varjämte odlarna inom vissa områden erhöllo ett arealtillägg.

Vidare utgick tillägg för odling å särskilt stenbunden mark. Vad angår

1950 års betodling har grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16

procent sockerhalt med hänsyn till ökade produktionskostnader höjts från

5 kronor 30 öre till 5 kronor 35 öre. Härjämte har emellertid införts ett

stimulanstillägg, som gjorts beroende av den odlade totalarealen på så sätt,

att grundpriset ökats med ett öre för varje helt 200-tal hektar, varmed

odlingen överstigit 50 000 hektar. Grundpriset har dock icke fått överstiga

5 kronor 55 öre, vilket pris uppnåtts vid en odling omfattande minst 54 000

hektar. Eftersom 1950 års odling omfattat cirka 54 400 hektar, har sagda

maximala grundpris uppnåtts. Även för 1950 års betodling har gällt, att odlarna

inom vissa områden erhållit ett arealtillägg och att tillägg utgått för odling

å särskilt stenbunden mark.

Rörande betareal, betskörd och betpris m. m. torde såvitt avser kampanjåren

1936/37—1944/45 få hänvisas till propositionen nr 213/1950. För de

senare åren må följande uppgifter lämnas.

Kampanjår

Betareal

för hela

riket

Skörderesultat

Betpris, öre per deciton

Betskörd. inköpt

vikt

Socker-

halt

%

Grund- pris för

16 %

betor

Tillägg

för

socker-

halt

Tillhopa

Hela

riket

ton

Deciton

per

hektar

1945/46 .............

54 586

1814 414

332

17-61

465-00

43-88

1 508-88

1946/47 .............

54 664

1 777 062

325

17-50

465-00

43-72

1 508-72

1947/48 .............

48 203

1493143

310

17-80

500" 00

56-25

1 556’25

1948/49 .............

47 544

1808162

380

17-47

530-00

48-69

1 578-69

1949/50 .............

49 287

1 770 050

359

J7-69

530-00

55’98

1 585’98

1950/51 .............

54 427

1 978 404

363

16-92

2 555''00

31-91

1 586-91

Beträffande tillverkningen i riket av råsocker och raffinad må i fråga

om åren 1936/37—-1944/45 likaledes hänvisas till propositionen nr 213/1950.

Under åren därefter uppgick tillverkningen till de myckenheter, som redovisas

i följande tablå.

1 Därjämte har till betodlare som åren 1945—1950 tecknat kontrakt med Mörbylénga, Roma,

Linköpings eller (t. o. m. 1949) Lidköpings råsockerfabrik utgått arealtillägg, som — utslaget

på dessa odlares betskörd — utgjorde 8,33 öre per deciton för år 1945, 7,96 öre per deciton för

år 1946, 8,86 öre per deciton för år 1947, 7,48 öre per deciton för år 1948, 7,08 öre per deciton för

år 1949 och 7,19 öre per deciton för år 1950.

2 Inklusive stimulanstillägg av 20 öre.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Mcij.ts proposition nr 173.

Kampanjår

Tillverkat

råsocker, ton

Tillverkad

raffinad, ton

1945/46 ..............

..... 294 405

233 778

1946/47 ..............

..... 289 130

248 244

1947/48 ..............

..... 242 706

219 084

1948/49 ..............

..... 291 136

254 265

1949/50 ..............

..... 290 154

229 526

1950/51 (beräknat).....

..... *312 000

256 313

Försäljningen av socker inom riket m. in.

Under tiden 1932—1939 gällde i avseende å sockerindustriens prissättning

å socker i huvudsak följande bestämmelser. Sockerbolagets priskurantpris

å krossmelis (K 5) skulle vara normerande för priskurantpriserna

å övriga sockersorter på så sätt, att en ökning eller minskning av priset å

K 5 åtföljdes av samma ökning eller minskning av priserna å övriga sockersorter.

Priset å K 5 bestämdes enligt samma grunder som dittills efter

världsmarknaden, varvid dock skulle gälla, att lägre pris för sagda sockersort

ej behövde tillämpas än ett visst bestämt pris, vilket på sätt framgår

av följande tablå varierade under åren omedelbart före och efter krigsutbrottet.

Monopolåret Fastställda minimipriset å K 5

i/3 i93g_28/2 i937 131 öre per kg för tiden Va—20/u 1936

; '' .................. 130 öre per kg därefter

‘/s 1937 —28/a 1938 .................. 32 öre per kg

Vs 1938—29/2 1940 .................. 32 öre per kg

Med hänsyn till läget utomlands kunde detta system ej tillämpas på sockerproduktionen

under monopolåret 1940/41. På sätt framgår av vad förut

anförts har under denna tid och därefter ett sådant system tillämpats, att

staten med viss inskränkning garanterat bolaget täckning för de med sockertillverkningen

förbundna kostnaderna mot det att bolaget varit redovisningsskyldigt

för sina på grund av sockertillverkningen erhållna inkomster.

Det har förutsatts, att priserna skola av Kungl. Maj :t så avvägas, att

den staten åvilande garantien principiellt och i stort sett infrias genom bolagets

sockerförsäljningar, en princip som emellertid under vissa av krigsoch

efterkrigsåren, i syfte att förebygga höjd prisnivå, icke ansetts böra

följas.

Även beträffande de under tidigare år faktiskt tillämpade priserna å socker

av de viktigaste märkena må hänvisas till propositionen nr 213/1950.

Från och med mitten av år 1942 ha berörda priser uppgått till de belopp,

som angivas i följande sammanställning.

1 Härav 305 113 ton ur svenska betor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 173.

5

Priskurantprisema i öre per kg enligt

Tidsperiod sockerbolagets noteringar

Krossmelis Bitsocker Toppsocker

13 it

1942-

■ 7i

1947 ...............

............. 49

55

56

2A

1947—

%

1947 ...............

............. 60

66

—

7*

1947—

■U/6

1948 ...............

............. 63

69

—:

18/6

1948-

76

1950 ..............

7125

—

*/5

1950-

- 9/2

1951...............

.............. 67-25

73-25

—

°/s

1951-

-16/3

1951...............

.............. 7725

83-25

—

7/s

1951-

............. 8025

8625

—

Granskningen av Svenska sockerfabriksaktiebolagets

verksamhet m. m.

Sedan Kungl. Maj:t den 19 april 1940 i enlighet med riksdagens beslut

godkänt det i propositionen nr 189/1940 L intagna kontraktet mellan staten

och Svenska sockerfabriksaktiebolaget, utfärdade Kungl. Maj :t den 10

maj 1940 (SFS nr 377) ny instruktion för statens sockernämnd att lända

till efterrättelse från och med den 1 juni 1940. I samband därmed erhöll statens

sockernämnd från sistnämnda dag ändrad sammansättning. Enligt

den nya ordningen skulle sockernämndens viktigaste uppgift vara att granska

sockerbolagets verksamhet. Därtill kommo vissa andra uppdrag såsom

att utöva upplysningsverksamhet beträffande arbetslöner in. in. ävensom,

enligt särskild författning, att fördela statsanslag och statslån till enskilda

järnvägar för utförande av lastningsanordningar för sockerbetor. Nämnden

har slutligen på särskilt uppdrag ägt att utöva tillsynen över den av bolaget

på statens uppdrag bedrivna sockerimporten. Nämndens uppgifter ha från

och med den 1 juli 1950 överförts till statens jordbruksnämnd (prop. nr

161/1950; r. skr. nr 248).

Med skrivelse den 20 mars 1951 har statens jordbruksnämnd överlämnat

en redogörelse för sockerbolagets verksamhet avseende avtalsåret 1949/50.

Redogörelsen har upprättats av särskilda av jordbruksnämnden tillkallade

sakkunniga. De sakkunniga ha varit landshövdingen C. Mannerfelt, statens

sockernämnds förutvarande ordförande, samt revisorn A. Ljunggren, samma

nämnds expert i industriell bokföring och organisation.

Beträffande det närmare innehållet av redogörelsen, vilken uppställts på

liknande sätt som sockernämndens tidigare verksamhetsberättelser, torde

jag få hänvisa till densamma. Här torde blott få beröras vad de sakkunniga

anfört rörande det ekonomiska mellanhavandet mellan staten och sockerbolaget.

De sakkunniga framhålla, att i 1949/50 års bokslut redovisats ett underskott

å cirka 10 990 000 kronor och att statsregleringens skuld till sockerbolaget

upptagits till cirka 6 125 000 kronor. Samtidigt påpeka de emellertid,

att statsregleringens konto i dess i bokslutet föreliggande skick icke ger ett

definitivt uttryck för mellanhavandet mellan staten och bolaget utan att det

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Mcij:ts proposition nr 173.

i viss män kan komma alt korrigeras genom tillkommande eller avgående

poster, hänförande sig till ett tidigare års räkenskaper. Kontot har sålunda

åren 1948/49 och 1949/50 påförts bränsleomkostnader med betydande belopp,

vilka kostnader enligt en mellan sockernämnden och bolaget träffad

överenskommelse skola regleras vart tredje år. Kontot kommer vidare sannolikt

att krediteras för vissa vid räkenskapsgranskningen vid bruken påtalade

kostnader, varom överenskommelse ännu ej träffats med bolaget.

Bokslutet 1949/50 är slutligen vad sockerbruken beträffar ej slutgranskat.

Vid den fortgående granskningen av bolagets verksamhet kunna därför

framkomma poster, vilka kunna komma att påverka statsregleringens i det

senaste bokslutet redovisade skuld till bolaget.

Vad härefter angår det ekonomiska resultatet av sockerbolagets verksamhet

under innevarande avtalsår framhålla de sakkunniga, att det är ytterst

vanskligt att under nu rådande förhållanden uttala sig därom, med hänsyn

till att alla priser å materialier, förnödenheter och övriga kostnader äro labila

i vida högre grad än tidigare. De sakkunniga anföra vidare härom följande.

Kalkyler ha emellertid upprättats baserade på de i början av mars 1951

kända förutsättningarna rörande betskörd, sockerhalt, råsocker- och raffinadtillverkning,

priser å bränsle, emballage och övriga förnödenheter in. in.

Jämfört med 1949/50 har enligt kalkylsiffrorna 1950/51 års rörelseresultat

förbättrats med cirka 22 700 000 kronor. Intäktsökningen hänför sig i första

hand till prisökningarna under året å socker, sirap och melass samt till

de i samband härmed jämlikt statsavtalet företagna lageruppskrivningarna å

produkterna i fråga. Genom de den 8 maj 1950 och den 10 februari och den 17

mars 1951 företagna prisökningarna å socker och sirap med resp. 2, 10 och

3 öre per kilogram beräknas sålunda sockerrörelsen tillföras en intäktsökning

å cirka 9 600 000 kronor, varjämte genom uppskrivningen å sockerlagret

framkommer ett överskott å 20 900 000 kronor. Genom det med 4—8 öre

per kilogram ökade melasspriset samt genom lageruppskrivningen å melass

redovisas ett överskott å cirka 2 200 000 kronor. Genom den från 22: 76 till

21: 78 minskade ersättningen till bolaget för låsta kostnader framkommer

slutligen en kostnadsminskning å cirka 3 100 000 kronor. Dessa förbättringar

motvägas delvis av det vid oförändrad sockerhalt från 5: 61 till 5: 87 kronor

per deciton ökade betpriset, föranledande en kostnadsökning å cirka

5 300 000 kronor, vidare av ökade täckningskostnader samt betfrakter för

danska betor cirka 1 000 000 kronor, av genom prisstegringen föranledda

ökningar av rekonstruktionsfondcrna för stenkol cirka 4 000 000 kronor och

för emballage cirka 1 200 000 kronor samt slutligen av kostnadsökningar på

grund av prisstegringar för bränsle och emballage in. in. cirka 1 600 000 kronor.

Totalt föreligger sålunda för 1950/51 en nettoförbättring gent emot

1949/50 å som nämnts cirka 22 700 000 kronor, vilken förbättring ungefär

motsvarar enbart de under året företagna lageruppskrivningarna. Då vid

innevarande verksamhetsårs ingång förelåg en bolagets fordran å statsregleringen

å cirka 10 990 000 kronor, kommer så långt nu kan bedömas denna

fordran under förutsättning av oförändrade socker- och sirapspriser och under

eljest lika förhållanden att i 1950/51 års bokslut förvandlas i en statsregleringens

fordran å bolaget å cirka 11 700 000 kronor.

Statens jordbruksnämnd har lämnat de sakkunnigas redogörelse utan

erinran.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 173.

Anordningar för lastning och lossning av sockerbetor.

I syfte att underlätta järnvägstransporter av sockerbetor ha sedan år

1940 särskilda åtgärder vidtagits genom att vid olika järnvägsstationer inom

betdistrikten byggts arbetsbesparande anordningar för lastning och lossning

av betor. För ändamålet ha anvisats dels till Bidrag till lastnings- och

lossningsanordningar för sockerbetor tillhopa 1 250 000 kronor, dels till Anordningar

för lastning och lossning av sockerbetor vid statens järnvägar

sammanlagt 4 515 000 kronor, dels ock till Lån till lastnings- och lossningsanordningar

för sockerbetor 400 000 kronor. Från statens järnvägars dispositionsanslag

ha dessutom ställts till förfogande 2 721 400 kronor för dylika

anordningar vid statens järnvägar. Kungl. Maj :t har den 21 juni 1940 utfärdat

kungörelse (nr 547) angående bidrag och lån av statsmedel till lastnings-

och lossningsanordningar för sockerbetor, vilken kungörelse ändrats

genom kungörelsen nr 199/1943.

I skrivelse den 29 augusti 1950 har Sveriges betodlares centralförening —

under framhållande av den avgörande betydelse, som tillfredsställande lastningsanordningar

numera ha för en rationellt bedriven sockerbetsodling

— hemställt, att snarast och om möjligt före 1951 års betkampanj lastningsanordningar

för sockerbetor måtte komma till stånd vid följande stationer

vid statens järnvägar.

Inom III distriktet.

a) Utbyten av österslövselevatorer mot skopkranar vid

Svenstorp ............................................. 54 000

Smedstorp ............................................ 53 000

Västra Klagstorp ...................................... 53 000

Kingelstad ............................................ 55 000

b) Nyanläggningar med användande av de genom utbytena un
der

a) frigjorda österslövselevatorerna

Vejbyslätt ............................................ 31 000

Förslövsholm .......................................... 22 000

Heagård .............................................. 39 000

Kärreberga ............................................ 29 000

c) Nyanläggningar med nyanskaffade skopkranar

Askeröd .............................................. 107 000

Onslunda ............................................. 7b 000

Järrestad ............................................. 35 000

d) Kompletteringsarbeten

Ramlösabrunn, spårförlängning för fullt utnyttjande av tidigare

uppsatt skopkran ..............................

Inom VI distriktet.

a) Nyanläggningar med användande av nyanskaffade österslövselevatorer
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 173.

Gualöv ............................................... 28 500

Edestad ............................................... 28 000

b) Anskaffande av flyttbara bryggor för förhöjning av befintliga

lågkajer å följande 13 stationer: Vekerum, Ingelstad, Jämshög,

Härsjön, Gustavstorp, Väckelsång, Sandbäck, Ettebro,

Gungvala, Gammalstorp, Sölvesborg, Elisberg och Holje.

Beräknad kostnad för varje station 600 kronor........... 7 800

Kronor 692 300

I skrivelsen uppgives vidare att, enligt vad statens järnvägar upplyst, s. k.

mobilkranar skulle prövas vid vissa stationer under 1951 års kampanj. Föreningen

förklarar att den, om dessa försök utfalla tillfredsställande, icke har

något att erinra mot att dylika mdbilkranar användas vid en eller flera av

de stationer, vilka upptagits under III distriktet b) och c).

Över föreningens skrivelse ha remissutlåtanden avgivits av järnvägsstyrelsen,

arbetsmarknadsstyrelsen, statens handels- och industrikommission

samt statens jordbruksnämnd, som tillika överlämnat yttrande från Svenska

sockerfabriksaktiebolaget.

Järnvägsstyrelsen erinrar om att den tidigare vid upprepade tillfällen

hävdat, att det ur järnvägsekonomisk synpunkt icke kan anses motiverat

och lämpligt att av medel, som belasta statens järnvägars driftsräkning och

Station

Sveriges betodlares central- förenings förslag (efter om- disponering av elevator- värde vid ifrågasatta utbyten)

Järnvägsstyrelsens förslag

Kostnad

Anläggn. el. åtgärd

Kostnad

Anläggn. el. åtgärd

Svenstorp.....

45 500

)

Smedstorp.........

46 500

(Utbyte av elevatorer

—

|

V. Klagstorp..............

45 500

mot skopkran

—

/Ingen åtgärd

Kingelstad............

47 500

_

Vejbyslätt..........

38 500

22 500

Förslövsholm .........

29 500

Anläggning med en-

23 000

(1 gemensam mobilkran

1

Heagård..............

46 500

> ligt ovan frigjorda

21 000

I,

Kärreberga.............

36 500

elevatorer

25 500

U gemensam mobilkran

Askeröd......

»97000

Skopkran

53 000

1 mobilkran

Onslunda ........

75 000

Skopkran

31500

Järrestad ..............

»88000

Skopkran

50 500

U gemensam mobilkran

Ramiösabrunn............

25 000

Förlängning av spår

—

Ingen åtgärd

Gualöv ...........

28 500

Elevator

31000

1 mobilkran

Edestad..............

28 000

Elevator

29 000

1 mobilkran

13 stationer inom VI distr.

7 800

Flyttbar brygga för

7 800

Flyttbar brygga

förhöjning av be-

fintliga lågkajer

Summa

685300

297 800

Av centralföreningen uppgiven kostnad justerad på grund av senare vidtagen omräkning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 173.

9

Kapitalkonto, bestrida de avsevärda kostnaderna för särskilda betlastningsanordningar

vid järnvägsstationerna. Inom styrelsen pågående undersökning

rörande bettrafikens lönsamhet torde av allt att döma komma att

bestyrka denna mening, Vidare bekräftar styrelsen, att under 1950 års betkampanj

prov med mobila lastningskranar utförts i viss utsträckning. Enligt

styrelsen torde systemet med dylika kranar medföra en betydande kostnadsbesparing

i jämförelse med de hittills använda stationära lastningsanordningarna.

Härefter övergår järnvägsstyrelsen till en granskning av betodlareföreningens

framställning. Resultatet av denna granskning samt styrelsens

därå grundade förslag, jämförda med föreningens framställning, ha sammanfattats

i den å s. 8 återgivna tablån.

I jämförelse med betodlareföreningens framställning innebär sålunda

järnvägsstyrelsens förslag en besparing å (685 300 — 297 800 =) 387 500

kronor. Styrelsen föreslår emellertid tillika, att vid fyra stationer, till vilka

tidigare anvisats 152 000 kronor för anskaffande av skopkranar eller elevatorer,

i stället skola användas mobilkranar. Då dessa kostnadsberäknas

till 114 000 kronor, uppstår härigenom en ytterligare besparing å 38 000

kronor. Därest betlastningsanordningar utföras vid ifrågavarande stationer

enligt styrelsens förslag, erfordras sålunda icke .större medelsanvisning

än (685 300 — 387 500 — 38 000 =) 259 800 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen finner sig ur de synpunkter, som styrelsen har

att beakta, böra tillstyrka föreningens framställning. Styrelsen framhåller,

att mekaniska lastningsanordningar ha visat sig vara arbetsbesparande och

sålunda bidraga till att minska arbetskraftsbehovet vid betlastningen.

Ej heller statens handels- och industrikommission har ur sina synpunkter

något att erinra mot att erforderliga medel ställas till förfogande för att

utföra ifrågavarande anläggningar. Kommissionen framhåller samtidigt,

att leveranstiden för anläggningar av förevarande slag alltjämt är mycket

lång. Enligt kommissionen kräver därför anskaffningsfrågan och medelsanvisningen

för ändamålet ett avgörande utan uppskov, om de avsedda anordningarna

skola kunna utnyttjas vid 1951 års betkampanj.

Statens jordbruksnämnd uttalar inledningsvis, att den anser sig böra

understödja tillkomsten av arbetsbesparande anordningar på ifrågavarande

område. Nämnden anser det emellertid kunna ifrågasättas om de fasta lastningsanordningar

— s. k. österslövselevatorer och skopkranar — som avses

i betodlareföreningens framställning, i nuvarande läge äro de mest ändamålsenliga.

De s. k. mobilkranarna torde nämligen vara väsentligt mera

användbara än de nyssnämnda båda typerna. Enligt vad nämnden inhämtat

torde dock på utvecklingens nuvarande ståndpunkt mobilkranar

ej böra komma till allmännare användning för bellastning, innan de ytterligare

prövats under åtminstone ännu en säsong i landet. Jordbruksnämnden

anser sig därför böra understödja betodlareföreningens program och

tillstyrker sålunda bifall till dess framställning.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 173.

Förslag till avtal med Svenska sockerfabriksaktiebolaget in. m.

I januari 1951 tillsatte statens jordbruksnämnd en förhandlingsdelegation

i sockerprisfrågor, bestående av landshövdingen C. Mannerfelt, ordförande,

samt generaldirektören och chefen för statens jordbruksnämnd O.

Söderström, organisationschefen i kooperativa förbundet fil. lic. M. Bonow

och ordföranden i statens priskontrollnämnd kommerserådet H. Älmeby.1

Delegationen har under februari 1951 förhandlat med styrelsen för Sveriges

betodlares centralförening och representanter för Svenska sockerfabriksaktiebolaget

rörande villkoren för 1951 års betodling och sockerproduktion.

Med förenämnda skrivelse den 20 mars 1951 har jordbruksnämnden överlämnat

en av delegationen upprättad promemoria rörande resultatet av

nyssnämnda förhandlingar. Promemorian innehåller dels en närmare redogörelse

för förhandlingarnas gång, dels förslag till villkor för 1951 års betodling

och till överenskommelse mellan staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget.

Enligt vad jordbruksnämnden uppger ha förslagen antagits av föreningens

stämma och bolaget. För egen del förklarar sig jordbruksnämnden

biträda ifrågavarande förslag.

Vad först angår delegationens förhandlingar med Sveriges

betodlares centralförening redogör delegationen i sin promemoria

först för två produktionskostnadskalkyler, uppgjorda den ena av

betodlareföreningen och den andra inom jordbruksnämnden och avsedda

att belysa den kostnadsändring för sockerbetsodlingen, som kunde beräknas

för år 1951 i jämförelse med år 1950. Vidare redovisas i promemorian

vissa synpunkter och förslag, ,som framförts under överläggningarna.

I anslutning till vad som förekommit vid förhandlingarna har delegationen

framlagt följande förslag till villkor för 1951 års

betodling.

1. Grundpriset för 100 kilogram betor med 16 procent sockerhalt skall,

därest sockerbetsodlingen uppgår till minst 50 000 hektar, utgöra 6 kronor

25 öre. Härav äro 23 öre att anse såsom ett för året utgående stimulansbelopp,

som förutsatts skola inräknas i jordbrukskalkylen. Om odlingen understiger

50 000 hektar minskas grundpriset med sagda belopp. För att i nuvarande

läge främja en i förhållande till fjolåret vidgad odling av sockerbetor

skall till ovannämnda grundpris av 6 kronor 25 öre göras ett ytterligare stimulanstillägg

(avsett att ligga utanför jordbrukskalkylen), beroende av den

odlade arealen i enlighet med följande bestämmelser: För varje helt 200-tal

hektar, varmed odlingen överstiger 54 000 hektar, ökas grundpriset med 1

öre. Till grund för prisberäkningen skall ligga den av Svenska sockerfabriksaktiebolaget

med utgångspunkt från en representativ uppmätning på sedvanligt

sätt beräknade totala sockerbetsarealen.

Det förutsättes, att centralföreningen liksom i fjol medverkar till att sockerbetsodlingen

erhåller största möjliga omfattning.

1 Då kommerserådet Älmeby under tiden för prisförhandlingarna vistats utomlands, har i

hans ställe byråchefen E. Carbell, med herr Harry Svensson såsom ersättare, representerat priskontrollnämnden

i delegationen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 173.

2. Det i betodlingskontraktet § 8 omförmälda tilläggspriset av 40 öre per

100 kg såsom ersättning för extra täckningskostnader skall för till Linltöpingfabriken

kontrakterade betor utgå för leverans fr. o. m. den 1 november.

3. Den i betodlingskontraktet § 8 intagna s. k. 63-dagarsregeln ändras därhän,

att uträkningen om eventuellt framflyttad tid sker med hänsyn till ej

blott medelhektarskörden vid bruket (i följande regel betecknad med s) utan

även till rikets totala sockerbetsareal därest denna överstiger 52 500 hektar

(i följande regel betecknad med A). Det antal hela dygn, varunder avverkningen

— driftavbrott på grund av force majeure frånräknade — får pågå,

innan den extra ersättningen utgår och sockerhaltsbestämningen upphör,

skall beräknas genom att 63 multipliceras med

s

36—0,ooo2 (A—52 500)

4. Rörande frågan om sockerhaltsbestämningen har sockerbolaget utfäst

sig dels att de s. k. betsvansarna ej skola ingå i sockersnitseln utan tillföras

betmassan eller betforen, dels att den internationella polarisationsskalan

skall införas.

5. Prisbestämmelserna å sockerbetor behållas i övrigt oförändrade från

år 1950.

6. Den i betodlingskontraktet § 5 ingående särskilda fraktbestämmelsen

för det fall, att smutsprocenten överstiger 25, utgår helt.

7. Den i betodlingskontraktet intagna tabellen för fraktkostnadsberäkning

skall, med hänsyn till höjda frakttaxor, få följande ändrade lydelse.

Fraktkostnad för 100 kg Betodlarens

sockerbetor: andel:

35 eller 37 öre 8 öre

39 » 9 »

41 » och däröver 10 »

8. På grund av de väntade stegringarna i järnvägarnas betmassefrakter

har sockerbolaget medgivit, att följande regel rörande utjämning av dessa

fraktkostnader skall tillämpas: Envar odlare svarar för betmassefrakten

t. o. in. 30 km, d. v. s. för en fraktkostnad av högst 33 öre per 100 kg massa.

På längre avstånd kvarstår endast de 33 örena, medan överskjutande fraktkostnad

bäres kollektivt av betodlarna. Sockerbolaget skall administrera

denna clearing.

9. Beträffande frågan om rätt för odlare att i särskilda fall plöja upp besått

betfält antecknas, att centralföreningen och sockerbolaget överenskommit

om samråd för påskyndande av avgörandet av sådana frågor.

10. Här ej särskilt nämnda bestämmelser i gällande betodlingskontrakt

behållas jämväl för år 1951 under iakttagande tillika av vad som överenskommits

vid direkta förhandlingar mellan centralföreningen och sockerbolaget.

11. Beträffande melasstilldelningen år 1951 erhåller betodlare ett fat om

cirka 250 kilogram för varje påbörjat hektar till ett pris av 3 öre per kilogram

beträffande före den 1 december uttagen kvantitet och 4 öre per kilogram

beträffande därefter uttagen kvantitet. Därjämte äger odlare erhålla

ett halvt fat för varje påbörjat hektar till ett pris av 14 öre per kilogram.

12. I avseende å traktortågen antecknas, att den intill den 31 december

1950 gällande dispensbestämmelsen med viss ändring förlängts att gälla till

och med den 31 december 1951.

13. Beträffande statsbidrag till kockahushåll, reseersättning för betarbe
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 173.

tare och vissa daghem har från arbetsmarknadsstyrelsen uttalats, att de under

1950 härom gällande reglerna ävensom de högre bidrag som utgingo under

höstens upptagning, skola kvarstå under 1951, därvid förutsattes, att

hithörande kostnader skola ingå bland de kostnader, som staten garanterar

sockerbolaget. Bolaget har alltså att ersätta vad arbetsmarknadsstyrelsen utgiver

under 1951 för ändamålet.

14. Beträffande arbetskraftfrågan i övrigt för betfälten ävensom frågan

om gummiutrustningen för fordon för transport av betor m. in. åberopas vad

härom meddelats vid årets förhandlingar.

15. Beträffande ersättning till centralföreningen för dess utbetalningar

och kostnader rörande bidrag till vissa odlare för arbetssvårigheter på grund

av stenförekomst skall vad härom för åren 1949 och 1950 gällt även tillämpas

för 1951 med den ändring, att det tidigare angivna högsta beloppet per

hektar, 21 kronor 70 öre, höjes till 26 kronor 60 öre.

16. Beträffande betlastningsanläggningarna förutsättes, att de av Kungl.

Järnvägsstyrelsen i yttrande den 24 januari 1951 till Chefen för jordbruksdepartementet

tillstyrkta anläggningarna komma till utförande, ävensom att

en elevator anordnas vid den såsom angelägen ansedda betlastningsstationen

Kingelstad. Detta innebär, att mobilkranar skulle anskaffas en för Vejbyslätt

och Förslövsholm gemensamt, en för Heagård och Kärreberga gemensamt,

en för Askeröd, en för Onslunda och Järrestad gemensamt, en "för Gualöv

och en för Edestad, A^arjämte dels vid 13 stationer inom VI distr. skall anordnas

flyttbara bryggor, dels de tidigare besluten rörande Klippan, Ö.

Ljungby, Persnäs och Löttorp bör ändras därhän, att härför skulle anskaffas

två mobilkranar, dels och att vid Kingelstad den nuvarande österlövselevatorn

ersättes av en Mekano elevator. Anläggningskostnaderna, i vad de

enligt järnvägsstyrelsens fördelningsförslag anses böra hänföras till betleveranserna,

skola för samtliga ovan nämnda anordningar med undantag

för de två mobilkranarna vid Klippan, Ö. Ljungby, Persnäs och Löttorp, för

vilka anslag beviljats redan föregående år, till halva beloppet påläggas de

kostnader, som staten garanterar sockerbolaget, som alltså har att ersätta

Kungl. Järnvägsstyrelsen berörda del av anläggningskostnaderna. Övrig del

av anläggningskostnaderna bestrides av SJ.

17. Beträffande villkoren för odling och le\erans av i Västergötland odlade

betor förutsättes, att vad förra året härom blivit överenskommet också

i tillämpliga delar skall gälla även för 1951 under iakttagande tillika vad

som överenskommits vid direkta förhandlingar mellan betodlarorganisationen

och sockerbolaget. (Jfr dock punkt 18 nedan.)

18. Det antecknas beträffande frakter för betor, där transporten genom

sockerbolagets försorg sker per bil, att sockerbolaget förklarat sig vilja såsom

hittills söka att på ett för leverantörerna ekonomiskt sätt ordna dessa

transporter ävensom tillse att, därest dessa fraktkostnader skulle öka, odlares

procentuella andel av kostnaden ej skall bli högre än under 1950.

Delegationen övergår härefter till en redogörelse för förhandlin garna

med sockerbolaget. Till förhandlingarna hade på sedvanligt

sätt från bolaget införskaffats erforderligt siffermaterial in. in., vilket

siffermaterial legat till grund för dessa. Rörande innebörden av bolagets

kalkyler för verksamhetsåret 1951/52 i vad dessa avse den låsta posten,

hänvisar delegationen till den å nästa sida intagna sammanställningen. I

denna ha till jämförelse även intagits vissa uppgifter, avseende motsvarande

kostnadsposter under innevarande och närmast föregående år.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 173.

Sammanställning av låsta kostnader (1000-tal kronor).

13

Enligt

sockerbolagets

bokslut för

1949/50

Enligt sockerbolagets kalkyler

februari 1951

290 876 ton

råsocker

För 1950/51

312 000 ton

För 1951/52 grundad

på priserna i nov.—

dec. 1950

råsocker

285 000 ton

råsocker

300 000 ton

råsocker

Underhåll ...........................

10 516

10 224

6 889

6 889

Avskrivningar .......................

5 296

5142

5 250

5 250

Meravskr. ber. på återansk.värdet ....

2 332

2 319

8127

8127

Skatter.............................

3 309

3180

4 245

4 245

Omkostnader (fri disposition).........

300

300

300

300

Personalkostnader (avlöningar m. m.)..

23 961

25 277

25 474

25 876

Vågpersonalavlöningar................

768

905

827

870

Pensioner............................

1 270

1262

1334

1334

Försäkringar ........................

559

509

607

620

Betfrö ..............................

2 282

2 441

2 770

2 917

Kalksten ............................

1286

1437

1276

1343

Kalkstensfrakter.....................

190

240

209

220

Förbrukningsmaterial för drift........

1 159

1 282

1228

1294

Betfrakter ..........................

3 582

4.297

3 781

3 979

Råsockerfrakter......................

2156

2616

2 595

2 696

Omkostnader........................

2 198

2 239

2 317

2 317

Nedskrivning av förnödenheter........

1700

—

—

—

Regleringskonto......................

30

66

—

—

Kapitalränta ........................

3163

3 321

4 750

4 750

Ber. löneförhöjning (tjro. 4 man., arb.

3 mån.) ..........................

_

900

_

Summa

66057

67 957

71979

73 027

Belopp i öre per kilogram råsocker....

22-71

2P78

25-26

24-34

I anslutning till nyssnämnda sammanställning anför delegationen beträffande

förhandlingarna med sockerbolaget om den låsta kostnadsposten

i huvudsak följande.

Bolaget framhöll vid förhandlingarna, att osäkerheten i fråga om den

framtida utvecklingen av penningvärdet gjorde det svårt att göra någorlunda

hållbara förkalkyler beträffande vissa kostnadsposter. Med hänsyn

härtill föreslog bolaget, att man vid multipelberäkningen skulle utgå från

en kalkyl, som baserades på ett visst prisläge, i förevarande fall lämpligen

prisläget november—december 1950. På grundval av upprättade prisindices

skulle sedan fortlöpande under året omräkning ske av de poster

i kalkylen som voro svåra att direktberäkna, nämligen underhålls- och förbrukningsmaterial,

frakter för kalksten, betor och råsocker, kostnaderna

för kalksten samt omkostnader. Om indexmetoden komme till användning,

skulle det vidare bli möjligt att bland de låsta kostnaderna även inräkna

posterna bränsle, emballage, raffinadfrakter och melassfrakter. Det fram
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 173.

hölls att i avtalet mellan staten och sockerbolaget intagits eu klausul om

förhandlingar för jämkning av de låsta kostnaderna, därest väsentliga förändringar

i prisnivån skulle inträffa. En praktisk tillämpning av denna bestämmelse

skulle vara, ansåg bolaget, att prisstegringar inom en viss ram

utöver de, som redan vid förhandlingstillfället kunde konstateras jämfört

med november—december 1950, skulle ingå i den slutliga multipelberäkningen

utan särskild ny förhandling. Om kostnadsökningen skulle spränga

denna ram, erfordras däremot förhandling mellan parterna. Häremot genmälde

delegationen att en princip, som innebar automatisk kostnadsersättning

vid stigande priser, icke kunde godtagas. Bolaget borde i stället

räkna om berörda kostnadsposter med hänsyn till de sedan december 1950

inträffade eller eljest kända pris- och lönestegringarna, varjämte uppgifter

borde inhämtas om de kommande höjningarna av SJ:s fraktsatser.

Vid återupptagna förhandlingar meddelade bolaget bl. a. att en omfattande

undersökning verkställts, vilken för posterna underhålls- och förbrukningsmaterial

visade en faktisk prisstegring sedan november—december

1950 med 18,8 procent. En granskning utförd av den inom delegationen

ingående representanten för priskontrollnämnden gav vid handen att bolagets

beräkningar syntes ge ett riktigt uttryck för den inträdda prisstegringen.

Bolaget påyrkade emellertid, att man vid multipelberäkningen borde

ta hänsyn jämväl till de ytterligare kostnadsökningar för berörda poster,

som kunde väntas under året och föreslog, att de i grundkalkylen upptagna

beloppen borde höjas med 25 procent. Enighet uppnåddes sedermera om att

för kostnadsposterna underhålls- och förbrukningsmaterial för drift räkna

med en kostnadsökning, som motsvarade 23,7 procent av beloppen i grundkalkylen.

I och med att man sålunda enades om att de låsta kostnaderna skulle

direlctberäknas utan senare justering med användning av prisindices frånträdde

bolaget önskemålet om att ytterligare kostnadsposter skulle låsas.

Beträffande årets förhandlingar i övrigt med bolaget om den låsta kostnadsposten

framhåller delegationen, att dessa huvudsakligen berört kapitalränta,

skatter, meravskrivningarna och den råsockerkvantitet, som borde

läggas till grund för multipelberäkningen. Härom anför delegationen.

I fråga om kapitalräntan hade bolaget med hänsyn till penningvärdets fall

räknat med högre belopp än tidigare. I samband med att denna post diskuterades

påyrkade bolaget, att den i kontraktet mellan staten och bolaget intagna

bestämmelsen om att utdelningen till bolagets aktieägare ej får höjas,

borde utgå. Utdelningsspärren önskades hävd redan för det löpande avtalsåret.

I förhandlingarnas slutskede meddelade delegationen, att den icke kunde

gå med på en höjning av kapitalräntan i kalkylen men att den ville framlägga

förslag om att utdelningsspärren skulle hävas. Då kapitalräntan alltså

ej höjdes, skulle ej heller skatteposten få höjas.

I bolagets grundkalkyl hade meravskrivningar utöver tabellenliga avskrivningar

beräknats på fulla återanskaffningsvärdena för maskiner och

inventarier under motivering att avskrivning enligt denna princip numera

erkänts vara riktig. Meravskrivningarna uppgingo därvid till 8 127 000 kronor.

Delegationen uttalade, att principen om avskrivning beräknad på återanskaffningsvärdena

nu borde kunna godtagas, men att man i kalkylen icke

borde räkna med 100-procentig avskrivning. Det vore sålunda befogat att räkna

med en betydande reduktion av meravskrivningarna. Delegationen erinrade

i detta sammanhang om att bolaget föregående år upptagit de totala

avskrivningarna til! 75 procent av återanskaffningsvärdena. Denna nedräk
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 173.

15

ning motiverade bolaget bland annat med att ersättningsanskaffningar ofta

äro modernare än de föremål de ersätta. Häremot genmälde bolaget nu bl. a.

att det av bolaget upptagna beloppet vid en fortgående prisstegring icke täckte

en 100-procentig avskrivning och att de återanskaffningsvärden, som legat

till grund för kalkylen, avsågo maskiner av samma typ som de befintliga;

man hade sålunda nu icke räknat med någon värdeökning för ersättning med

maskiner av modernare typ.

I fråga om råsockerkvantiteten ansåg delegationen att den myckenhet,

som bolaget räknade med vore för låg, särskilt med hänsyn till att delegationen

ämnade föreslå ett extra stimulanstillägg till årets grundpris på

sockerbetor. Det vore därför mera rimligt att basera kalkylen på en råsockerkvantitet

av 300 000 ton.

Delegationen anför härefter, att bolaget vid slutförhandlingarna den 20

februari 1951 bl. a. meddelade, att man var beredd att sänka meravskrivningsbeloppet

i kalkylen till 7 miljoner kronor och beräkna multipeln på

basis av 290 000 ton råsocker. Delegationens motförslag upptog 5,i miljoner

kronor i meravskrivningar och en råsockerkvantitet av 300 000 ton. Alternativt

kunde råsockerkvantiteten upptagas till 290 000 ton, men då skulle multipeln

göras rörlig enligt samma metod som tillämpats för åren 1948/49

och 1949/50. Uppgörelse träffades sedan om att meravskrivningarna skulle

upptagas till 6,i miljoner kronor och att multipeln skulle utgöra 26,25 öre

per kilogram råsocker, vilket belopp framkommer vid en råsockerkvantitet

av 300 000 ton. Den närmare beräkningen av multipeln framgår av följande

kalkyl.

Låsta kostnaderskalkyl för 1951/52 enligt överenskommelse den 20 februari 1951

(definitiva frakter ej fastställda).

Kostnadsslag

Enligt

grundkalky- lens priser

per nov.—

dec. 1950

1 000 kr

Avdrag

1000 kr

Tillägg

Grundkal- kylavdrag

+ tillägg

1 000 kr

1 000 kr

i % på

grund- kalky- len

Underhåll ..........................

6 889

1635

23-7

8 524

Avskrivningar.......................

5 250

5 250

Meravskr. ber. på åte ransk.värdet ....

8 127

2 027

6100

Skatter..............................

4 245

545

3 700

Omkostnader (fri disposition)..........

300

300

Personalkostnader (avi. m. in.)........

25 876

3 980

15-4

29 856

Vågpersonalavlöningar................

870

144

16-6

1014

Pensioner............................

1334

168

12-6

1 502

Försäkringar ........................

620

620

Betfrö ..............................

2 917

2 917

Kalksten............................

1343

251

18-7

1 594

Kalkstenstrakter......................

220

55

25-0

275

Förbrukningsmaterial för drift........

1 294

307

23-7

1 601

Betfrakter ..........................

3 979

1 392

35-0

5 371

Råsockerfrakter......................

2 696

621

23-0

3 317

Omkostnader........................

2 317

392

16-9

2 709

Kapitalränta ........................

4 750

650

4 100

Summa

"3 027

3 222

8 945

78 750

Belopp i öre per kilogram råsocker

24-84

1-07

2-98

26-25

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 173.

Enligt delegationen var emellertid nyssnämnda uppgörelse att betrakta

som preliminär, eftersom de verkliga fraktkostnadsökningarna för kalksten,

betor och råsocker ej voro kända. Det överenskoms att multipeln

skulle justeras, sedan uppgifter om nya fraktsatser inkommit.

Delegationen anför till sist, att statens järnvägar sedermera framlagt förslag

till nya fraktsatser. På grundval härav har en slutlig beräkning av

nyssnämn,da fraktkostnadsökning kunnat utföras. Ökningen har därvid

visat sig uppgå till 0,36 öre per kilogram råsocker. Den preliminärt fastställda

multipeln 26,25 öre bör enligt delegationen på grund härav höjas med

sagda belopp till 26,6i öre per kilogram råsocker.

I anslutning till de förda förhandlingarna med sockerbolaget har delegationen

utarbetat följande av bolaget godkända förslag till överenskommelse

rörande villkoren för sockertillverkningen

in. m. under regleringsåret 1 maj 1951 — 30april

1 9 5 2.

a) Det för tiden 1 maj 1950—30 april 1951 gällande kontraktet mellan

svenska staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget angående sockertillverkninjgen

m. m. förnyas att gälla för tiden 1 maj 1951—30 april 1952,

därvid i det nya kontraktet skola gälla följande under b)—i) angivna ändrade

bestämmelser.

b) Vad i det äldre kontraktet säges om tiden 1 maj 1950—30 april 1951

skall i stället gälla tiden 1 maj 1951—30 april 1952, liksom vad i det äldre

kontraktet säges rörande förhållandena den 30 april 1951 i stället skall

avse den 30 april 1952.

c) »Statens jordbruksnämnd» skall i kontraktet insättas i stället för »statens

sockernämnd».

d) Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående

sockerbetsodling under år 1951 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges

betodlares centralförening vid förhandlingar direkt eller inför statsdelegerade

överenskomna grunder (se bilaga angående villkoren för 1951 års

sockerbetsodling). — 2 § första stycket i kontraktet jämkas i enlighet härmed.

— Till 2 § tredje stycket fogas tillägget »eller bestämts vid årets förhandlingar».

e) I 3 § första stycket ersättes »som av Kungl. Maj :t fastställas» med,

»som fastställas av Kungl. Maj:t eller efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

av statens jordbruksnämnd». I 3 § andra stycket ersättes »Kungl. Maj :t» med

»statens jordbruksnämnd».

f) Den i 4 § 1 mom. angivna multipel (21,so öre) ändras till 26,6i öre.

g) 4 § 1 mom. sista stycket utgår. (I samband härmed framlägges förslag,

att den i nu löpande kontrakt intagna motsvarande bestämmelsen förklaras

hävd, d. v. s. att utdelningsbegränsningen ej skall gälla i avseende å

bolagets för året 1/5 1950—3% 1951 uppburna vinst.)

h) Följande nya sista stycke i 4 § 1 mom. införes:

»Under statsgarantien få inläggas av bolaget bestridda kostnader dels för

täckande av vad genom arbetsmarknadsstyrelsen under avtalsåret utgivits

i bidrag till kockahushåll och resekostnader för arbetskraft till betfälten

och till vissa daghem, dels för täckande av hälften av de till betleveranserna

hänförda anläggningskostnaderna för de 1951 vederbörligen beslutade av

statens järnvägar utförda betlastningsanordningarna.»

i) Punkt 3 i allmänna uttalanden från förhandlingarna utgår.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj.ts proposition nr 173.

17

Departementschefen.

Under en följd av år ha statsmakterna genom avtal med såväl sockerindustrien

som betodlarna reglerat sockernäringen i landet. Huvudprincipen för

regleringen har varit, att staten enligt vissa bestämmelser tillförsäkrat Svenska

sockerfabriksaktiebolaget ensamrätt till import av socker mot det att

bolaget åtagit sig att inbjuda till teckning av kontrakt om sockerbetsodling

i enlighet med av staten godkända grunder. Sedan ett antal år tillbaka garanterar

staten därjämte bolaget täckning av vissa med sockertillverkningen

förbundna kostnader, mot det att bolaget är redovisningsskyldigt för sina

inkomster av sockertillverkningen.

1 huvudsak synas samma principer böra gälla även för nästa tillverkningsår.

Ett avtal mellan staten och sockerbolaget rörande sockerproduktionen

bör alltså även i år genomföras.

Vid förhandlingar mellan å ena sidan en av statens jordbruksnämnd tillsatt

delegation samt å andra sidan styrelsen för Sveriges betodlares centralförening

har delegationen framlagt förslag rörande villkoren för sockerbetsodlingen

under år 1951. Dessa ha sedermera godkänts av föreningen vid föreningsstämma

den 5 mars 1951.

De sålunda utarbetade villkoren för 1951 års odling avvika i några avseenden

från dem, som gällde för 1950 års odling. Grundpriset för 100 kilogram

betor med 16 procent sockerhalt skall sålunda utgöra 6 kronor 25 öre,

därest sockerbetsodlingen uppgår till minst 50 000 hektar. Härav äro emellertid

23 öre att anse såsom ett för året utgående stimulansbelopp, vilket

förutsatts skola inräknas i jordbrukskalkylen. Om odlingen understiger

50 000 hektar skall grundpriset minskas med sagda belopp. För att i nuvarande

läge främja en i förhållande till år 1950 vidgad odling av sockerbetor

skall utöver grundpriset av 6 kronor 25 öre utgå ett ytterligare stimulanstillägg,

avsett att ligga utanför jordbrukskalkylen. Detta ytterligare tillägg

skall bero av den odlade arealen på så sätt, att grundpriset skall ökas med

ett öre för varje helt 200-tal hektar, varmed odlingen överstiger 54 000 hektar.

Vidare må nämnas att den i betodlingskontraktet intagna s. k. 63-dagarsregeln

ändrats på sätt som närmare framgår av det förut återgivna förslaget

till villkor för 1951 års betodling. Även betodlingskontraktets tabell för

fraktkostnadsberäkning har ändrats. Orsaken härtill är den böjning, som

skett av frakttaxorna. På grund av de väntade stegringarna i järnvägarnas

betmassefraktcr har vidare sockerbolaget medgivit att en viss utjämning av

dessa fraktkostnader skall ske. Envar odlare skall sålunda svara för betmassefrakten

t. o. in. 30 kilometer, d. v. s. för en fraktkostnad av högst 33

öre per 100 kilogram massa. Vid längre avstånd skall endast nämnda kostnadsbelopp

kvarstå, medan överskjutande kostnad skall bäras kollektivt av odlarna.

Sockcrbolaget har åtagit sig att administrera denna clearing. Slutligen

bar det högsta bidraget till vissa odlare för arbetssvårigheter på grund

2 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. !Vr 173.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 173.

av stenförekomst höjts från 21 kronor 70 öre till 26 kronor 60 öre per

hektar.

I övrigt överensstämma villkoren för årets odling i huvudsak med de hittillsvarande.

Sålunda skall även i år till odlare, som tecknar kontrakt avseende

leverans till Mörbylånga, Roma eller Linköpings råsockerfabrik, utgå

ett arealtillägg av 10 kronor för varje påbörjat halvt hektar odlade betor.

För odling, som ej överstiger ett kvarts hektar, skall arealtillägget dock utgå

med allenast 5 kronor. Vidare skola även under år 1951 för odling och

leverans av i Västergötland odlade betor gälla de särskilda villkor, som överenskommits

för år 1950 med hänsyn till nedläggandet av sockerfabriken i

Lidköping. I den mån intet särskilt omnämnts i delegationens förslag skall

gälla vad som tillämpats förra året.

De sålunda angivna villkoren för sockerbetsodlingen under år 1951 synas

böra godtagas.

Härefter torde jag till behandling få upptaga frågan om nytt avtal mellan

staten och sockerbolaget. Förslag till ett dylikt avtal har upprättats av

delegationen efter överläggningar med bolaget och överensstämmer med

vissa jämkningar och avvikelser med det nu löpande avtalet, vilkets giltighetstid

utgår den 30 april 1951.

Enligt gällande avtal omfattar statens kostnadsgaranti ej posterna underhåll,

avskrivningar, skatter, visst mindre belopp till bolagsstyrelsens fria

disposition, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar, omkostnader, kalksten,

betfrö, frakter för kalksten, betor och råsocker, försäkringar samt

förräntning av bolagets eget kapital (vinst). Bolaget får i stället för täckande

av dessa poster tillgodoräkna sig ett belopp av 21,80 öre per kilogram

tillverkat råsocker (den s. k. multipeln). Sagda belopp föreslås nu höjt till

26,61 öre. Mot detta förslag har jag icke någon erinran.

Den i gällande avtal intagna bestämmelsen att den under år 1940 tillämpade

utdelningen till bolagets aktieägare ej får höjas, föreslås vidare skola

utgå i nästa års avtal. Stadgandet avses för övrigt skola hävas även i löpande

avtal. Med hänsyn till att den allmänna utdelningsbegränsningen numera

borttagits torde icke något vara att invända mot detta förslag. Jag vill

i detta sammanhang även erinra om att den i den låsta kostnadsposten

ingående delposten kapitalränta förutsättes skola bibehållas vid oförändrat

belopp. Slutligen föreslås, att i avtalet skall införas en bestämmelse om att

under statsgarantien skola få inläggas av bolaget bestridda kostnader dels

för täckande av vad genom arbetsmarknadsstyrelsen under avtalsåret utgivits

i bidrag till kockahushåll och resekostnader för arbetskraft till betfälten

och till vissa daghem, dels för täckande av hälften av de till betleveranserna

hänförda anläggningskostnaderna för de år 1951 vederbörligen

beslutade betlastningsanordningar som utföras av statens järnvägar. Jag

har icke något att invända mot att dessa bestämmelser upptagas i avtalet.

Även i övrigt synes delegationens förslag kunna godtagas.

I anslutning till det anförda har utarbetats ett förslag till kontrakt mel
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 17o.

lan staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget rörande sockertillverkningen

in. m. under tiden den 1 maj 1951—den 30 april 1952 med därtill

fogade allmänna uttalanden från förhandlingarna (bilaga 1). Förslaget, som

godtagits av sockerbolaget, ansluter sig med de i det föregående angivna

undantagen i det väsentliga till nu gällande kontrakt. I övrigt tillåter jag

mig hänvisa till kontraktsförslagets lydelse, som ej synes tarva ytterligare

motivering.

Det nu ifrågasatta avtalet synes lämpligen i huvudsak böra gälla under

tiden den 1 maj 1951—den 30 april 1952. Såsom framgår av avtalets innehåll

komma emellertid vissa av bestämmelserna att få giltighet även efter

sistnämnda tidpunkt.

Grunderna för avtalet böra underställas riksdagen. Med hänsyn till rådande

ovissa förhållanden kan den situationen möjligen inträffa, att under

avtalstiden vissa ändringar i de avtalade bestämmelserna kunna bliva nödvändiga.

Jag förutsätter, att den omständigheten att avtalsgrunderna prövats

av riksdagen ej skall utgöra hinder för Kungl. Maj :t att, därest så av

väsentligt ändrade förhållanden påkallas, med berörda parter överenskomma

om av dylika omständigheter motiverade jämkningar i kontraktet ävensom

eljest företaga de mindre jämkningar, som kunna finnas påkallade.

Vidare förutsättes, att riksdagen fattar beslut, att för tiden från den 31

januari 1952, då nu gällande importmonopol utgår, till och med viss framtida

tidpunkt rätt att till riket införa socker icke skall tillkomma annan än

staten eller den, åt vilken Kungl. Maj :t överlåter sådan rätt. Erforderliga

närmare föreskrifter torde få utfärdas av Kungl. Maj :t. Det bör givetvis

iakttagas, att importrätten lämnas fri beträffande de i 1 § andra och tredje

styckena av kontraktet avsedda fallen. Beträffande den tidpunkt då införselmonopolet

skall utlöpa är att märka, att, ehuru avtalet med bolaget är

avsett att utgå den 30 april 1952, det med hänsyn till statens garanti rörande

bolagets rid sagda dag förefintliga sockerlager synes nödvändigt, att

riksdagens beslut om införselmonopolet får den innebörden, att Kungl.

Maj :t har möjlighet att utsträcka giltighetstiden för detsamma intill dess

garantien infriats genom lagrets försäljning. Detta kan antagas ha skett

vid ingången av februari månad 1953.

Vad härefter angår det ekonomiska mellanhavandet mellan staten och sockerbolaget

torde jag få erinra om de prishöjningar å socker och sirap, som

genomförts från och med den 10 februari respektive den 17 mars 1951.

Dessa prishöjningar ha avvägts så, att de med hänsyn till nu rådande prisförliållanden

och till det nya avtalet mellan staten och bolaget kunna beräknas

täcka de ökade kostnaderna för sockerproduktionen. Åtminstone såvitt

nu kan bedömas synas därför icke några särskilda medel behöva äskas

på grund av statens åtaganden gentemot sockerbolaget.

Till slut torde jag få erinra om att Kungl. Maj :t tidigare denna dag bemyndigat

järnvägsstyrelsen att av .statens järnvägars dispositionsanslag taga

i anspråk högst 357 800 kronor för vidtagande av ytterligare bctlastnings
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 173.

anordningar vid statens järnvägar. I enlighet med förut omförmälda överenskommelse

skall halva beloppet påläggas de kostnader som staten garanterar

sockerbolaget. Frågan i vad mån avskrivning av investeringsbeloppet

skall ske torde framdeles få anmälas av chefen för finansdepartementet.

Under åberopande av det anförda hem.ställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

1) besluta, att för tiden från och med den 1 februari 1952

till och med dag, som Kungl. Maj :t bestämmer, dock senast

den 31 januari 1953, rätt att till riket införa socker

(tulltaxenummer 119 och 120) med av Kungl. Maj:t stadgade

undantag icke skall tillkomma annan än staten eller

den, åt vilken Kungl. Maj :t överlåter sådan rätt;

2) bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda de närmare föreskrifter,

som må erfordras för upprätthållande av nu angivna

ensamrätt; samt

3) medgiva, att avtal må träffas mellan staten och Svenska

sockerfabriksaktiebolaget rörande sockertillverkningen

m. in. i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag förut

anfört.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet;

G. Liizell.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 173.

21

Bilaga 1.

Förslag

till

Kontrakt

mellan svenska staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget

angående sockertillverkningen m. m. under tiden 1 maj

1951—30 april 1952.

Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan Svenska sockerfabriksaktiebolaget,

i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse

träffad.

1 §•

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 9 § omförmälda tid att annan än

bolaget ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer

119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,

returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager eller provianteringsfrilager

av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager

upplagd sådan vara endast efter av Kungl. Maj :t för varje särskilt fall meddelat

tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven

ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes r

egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för varan

åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den under

s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

Utan hinder av vad ovan sägs äger staten rätt att till riket införa de myckenheter

socker, som staten anser erforderligt anskaffa, varvid emellertid

förutsättes, att försäljningen av sålunda importerat socker sker med anlitande

av bolaget. Bolagets verksamhet med importsocker skall bedrivas såsom

en från verksamheten enligt förevarande kontrakt fristående rörelse, reglerad

genom särskilt avtal mellan staten och bolaget. De utgifter, som äro förenade

med importvarans anskaffande (däri inräknat ränta å i denna rörelse

investerat kapital), lagring, försäljning in. in., skola alltså icke ingå under

statens garanti enligt 4 § här nedan, utan gäller angående dylika utgifter

liksom rörande redovisning av de å importverksamheten uppkommande inkomsterna

vad därom i särskild ordning överenskommes mellan staten och

bolaget.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 173.

2 §•

Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling

under år 1951 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges

betodlares centralförening vid förhandlingar direkt eller inför statsdelegerade

överenskomna grunder. Grundpriset för 100 kilogram betor med 10

procent sockerhalt skall, därest sockerbetsodlingen uppgår till minst 50 000

hektar, utgöra 6 kronor 25 öre. Härav äro 23 öre att anse såsom ett för

året utgående stimulansbelopp, som skall inräknas i jordbrukskalkylen.

Om odlingen understiger 50 000 hektar skall grundpriset minskas med

sagda belopp. För att i nuvarande läge främja en i förhållande till år 1950

vidgad odling av sockerbetor skall utöver ovannämnda grundpris av 6 kronor

25 öre utgå ett ytterligare stimulanstillägg, avsett att ligga utanför

jordbrukskalkylen. Detta ytterligare tillägg skall bero av den odlade arealen

på så sätt, att grundpriset skall ökas med 1 öre för varje helt 200-tal

hektar, varmed odlingen överstiger 54 000 hektar. Dessutom skall till odlare,

som år 1951 tecknar kontrakt för leverans till Mörbylånga, Roma eller

Linköpings råsockerfabrik, utgå ett arealtillägg av 10 kronor för varje påbörjat

halvt hektar odlade betor, dock att för odling, som ej överstiger ett

kvarts hektar, arealtillägget skall utgå med allenast 5 kronor.

I betodlingskontrakten skall intagas erinran om den mellan Kungl. Maj :t

och Sveriges betodlares centralförening träffade överenskommelsen, att på

hemställan av sagda förening må genom visst skiljemannaförfarande omprövning

ske, huruvida höjning av betpriset kan anses motiverad med hänsyn

till sådan stegring av kostnaderna för produktionen av betor, som innebär

att förutsättningarna för det avtalade priset i någon mera betydande

mån förändrats.

Bolaget åtager sig att iakttaga vad enligt nyssberörda skilj emannaförfarande

må bliva bestämt beträffande eventuell höjning av betpriset eller

bestämts vid årets förhandlingar.

Vid teckning av betodlingskontrakt, avseende leverans till Linköpings

eller Mörbylånga råsockerfabrik, skola dock i fråga om täckningsersättning

och bidrag till järnvägsfrakter gälla i huvudsak samma grunder, som härom

tidigare tillämpats, dock att täckningsersättning för till Linköpingsfabriken

kontrakterade betor utgår för leverans fr. o. m. den 1 november.

Beträffande odling och leverans av i Västergötland odlade betor skola

gälla härom särskilt bestämda villkor.

3 §■

Bolaget är skyldigt att vid försäljning av socker och sirap samt vid sockertillverkningen

erhållna biprodukter tillämpa de priser och försäljningsvillkor,

som fastställas av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

av statens jordbruksnämnd.

Finner bolaget att på grund av ändrade förhållanden eller eljest ändring

bör ske i fråga om priser eller försäljningsvillkor, som nyss nämnts, har

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 173.

23

bolaget att med förebringande av erforderlig utredning göra anmälan därom

hos statens jordbruksnämnd.

4 §.

För avtalstiden 1 maj 1951—30 april 1952 är bolaget gentemot staten

redovisnings skyldigt för sina samtliga inkomster på grund av tillverkningen

och försäljningen av socker och sirap samt vid sockerframställningen

erhållna biprodukter, och åtager sig staten att — med den inskränkning,

som följer av bestämmelserna i 1 mom. här nedan — svara för täckning av

bolagets för samma tillverkning och försäljning havda kostnader. Därvid

skola särskilt följande grunder iakttagas.

1 mom. Statens garanti för täckning av bolagets kostnader omfattar icke

kostnadsposterna underhåll, avskrivningar å fastigheter, maskiner och inventarier,

skatter till stat och kommun, till bolagsstyrelsens fria disposition

stående medel, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar, omkostnader,

kalksten, betfrö, frakter för kalksten, betor och råsocker, försäkringar samt

ej heller förräntning av bolagets eget kapital (vinst), utan skall bolaget

självt täcka dessa kostnader mot det att bolaget äger tillgodoräkna sig ett

belopp av 26,6i öre för varje under räkenskapsåret i fråga tillverkat kilogram

råsocker. Sagda öretal blir bestående oavsett produktionens storlek.

Samtliga i närmast föregående stycke omförmälda poster skola omfatta

enahanda utgifter, som tidigare regelmässigt plägat hänföras till respektive

kostnadspost, och äger bolaget alltså icke å konton, som falla under statsgarantien,

överflytta vad som av bolaget tidigare plägat bokföras å i detta

moments första stycke avsedda konton eller i övrigt till statsregleringens

nackdel verkställa förskjutningar av kostnader av nu nämnt slag. Under

avskrivningar skola innefattas samtliga anläggningsavskrivningar, som beröra

sockerrörelsen, samt alltså jämväl sådana, som avse sirapstillverkning,

kolkranen, cisternvagnarna in. m. och vilka tidigare avförts före bokslutet

å respektive konton.

Skulle före kontraktstidens utgång den 30 april 1952 sådana förändringar

beträffande en eller flera av i detta moment avsedda kostnadsposter inträda

i pris- eller lönehänseende, som i fråga om höjning ej kunnat av bolaget

rimligen undvikas och vilka sammanlagt medföra väsentlig stegring eller

nedgång i summan av sagda kostnadsposter, skall efter påfordran av någondera

parten förhandlingar mellan dem upptagas i syfte att åstadkomma härav

föranledd skälig jämkning av lörenämnda belopp per kilogram råsocker.

I den mån sockertillverkningen så bcdrives, att råsockcr av sedvanlig typ

ej erhålles såsom mcllanprodukt, utan framställningen inriktas på annan

vara av ena eller andra slaget, skall liksom hittills erforderlig omräkning

verkställas för fastställandet av den mängd råsocker, som skulle ha framkommit

vid tillverkning enligt tidigare sedvanlig framställningsmetod.

Har den för bolagets raffinadtillverkning under avtalstiden använda myckenheten

svenskt råsocker överstigit respektive understigit bolagets tillverkning

av råsocker under samma tid, skall bolaget för överskottet, respektive

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 173.

underskottet gottskrivas, respektive påföras den del av den enligt första

stycket bestämda multipeln för låsta posten, som enligt av statens jordbruksnämnd

granskad och godkänd redovisning belöper å raffineringskostnader.

1 den mån under avtalstiden särskilda kostnader uppkomma på grund

av beredskapslagring av socker och eventuell kvalitetsförsämring därvid, få

dessa kostnader läggas utanför de i förevarande moment avsedda posterna

och alltså omfattas av statsgarantien.

Under statsgarantien få inläggas av bolaget bestridda kostnader dels för

täckande av vad genom arbetsmarknadsstyrelsen under avtalsåret utgivits

i bidrag till kockahushåll och resekostnader för arbetskraft till betfälten

och till vissa daghem, dels för täckande av hälften av de till betleveranserna

hänförda anläggningskostnaderna för de 1951 vederbörligen beslutade av

statens järnvägar utförda betlastningsanordningarna.

2 mom. Beträffande de värden, vartill lager av bränsle och andra förnödenheter

må upptagas i bokslutet den 30 april 1952, skall gälla, att räkenskapsårets

drift ej får påföras högre kostnader för respektive vara, än att

bolaget kan — med antagande av att den utgående lagerbehållningen av

varan till storleken sammanfaller med den ingående — åsätta ett dylikt

normallager samma å-pris, som gällt för det ingående. Med ingående lager

och lagervärden förstås här de, som förelågo den 1 augusti 1939. Vid sockerfabrikationen

använd torv från av bolaget ägd mosse får debiteras sockerrörelsen

med högst gällande normalpris för varan eller, därest normalpris

ej fastställts, med högst ett pris, som efter vederbörliga värme- och värdeberäkningar

kan anses motsvara billigaste inköpspris för maskintorv.

Därest lagret av någon i detta moment avsedd vara den 30 april 1952 till

kvantiteten överstiger det ingående lagret den 1 augusti 1939, skall den

överskjutande delen bokföras till den under räkenskapsåret genomsnittliga

inköpskostnaden.

Där lagret av någon i detta moment avsedd vara den 30 april 1952 understiger

det den 1 augusti 1939 förefintliga normallagrets storlek, skall beträffande

underskottet den s. k. rekonstruktionsprincipen tillämpas. Detta

innebär i huvudsak, att för återanskaffning av den bristande lagerkvantiteten

skall, i mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt,

genom belastning av årets drift avsättas så stort belopp, att det — med utgångspunkt

från å ena sidan det vid bokslutstillfället gällande dagsvärdet å

varan och å andra sidan det ingående bokförda å-priset å normallagret —

förslår för lagrets återuppbyggande till normalkvantiteten. Av vad sålunda

avsatts, här benämnt förnödenhetens rekonstruktions fond, får bolaget varken

under eller efter kontraktstiden tillgodogöra sig mer än högst vad som

motsvarar det belopp, som bolaget den 1 augusti 1939 — med utgångspunkt

från å ena sidan det sist sagda gällande dagsvärdet å varan och å andra

sidan det ingående bokförda å-priset -— ägde såsom lagerreserv sagda dag i

normallagret för varan. Vad rekonstruktionsfonden härutöver innehåller får,

under iakttagande av vad nedan sägs, användas — förutom till statsreglering
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 173.

ens gottskrivande under avtalstiden för det fall, att rekonstruktionsfonden

vid prisfall å varan nedgår under året — allenast för återställning av lagret.

I syfte att återanskaffningen ej sker till högre värden än nödigt är, skall

bolaget rörande återanskaffningen samråda med statens jordbruksnämnd

eller annat av Kungl. Maj :t utsett organ. Det åligger bolaget att, vid anfordran,

till staten överlämna vad av rekonstruktionsfond ej åtgått för vederbörlig

återställning av lagret. Därest bolaget på något av kontona brännmaterialier

och emballage har brist i normallagret men utanför normallagret har

förråd av eller kontrakt på ersättnings- eller surrogatvaror, som bolaget

måst anskaffa för att trygga försörjningen av på dessa konton förda varuslag,

är bolaget berättigat att nedskriva dessa varor till en prisnivå, som

motsvarar bolagets bokföringspris å i normallagret ursprungligen ingående

varor, därvid hänsyn skall tagas till ersättningsvarornas användningseffekt

i bolagets drift respektive försäljning, men skola dessa därefter anses ingå

i normallagret och hänsyn till dem alltså tagas vid fastställande av rekonstruktionsfondens

belopp. Nedskrivning må dock ej ske å större kvantitet

än som efter nyss angiven omräkning erfordras för utfyllnad av normallagret.

— Därest enighet ej ernås mellan statens jordbruksnämnd och bolaget

rörande de i detta stycke omförmälda dagsnoteringarna å förnödenheter

eller mellan det statliga organet och bolaget rörande villkoren i övrigt

för ett verkställande efter kontraktstidens utgång av lageråterställningen,

skall dylik tvistefråga avgöras av skiljemän enligt lag.

Vad i detta moment sägs avser ej förnödenheter, som ingå i någon av de

i 1 mom. första stycket omförmälda kostnadsposterna.

3 mom. Beträffande värdesättningen å lager av råsocker och raffinad

skall —- oberoende av vad därom må tillämpas i bolagets i dess förvaltningsberättelse

intagna bokslut — följande lända till efterrättelse i mellanhavandet

mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt. Å ena sidan skall

under avtalstiden 1951/52 såsom inkomst, för vilken bolaget gentemot staten

är redovisningsskyldigt, räknas ett belopp, som motsvarar vid räkenskapsårets

utgång kvarvarande lager av råsocker och raffinad, värderat till

vid sagda tillfälle gällande försäljningspris å socker, efter avdrag av dels

eventuellt förekommande sockerskatt och dels försäljningskostnader och

beträffande kvarvarande råsocker jämväl raffineringskostnader. Å andra

sidan skall under nyss sagda räkenskapsår såsom kostnader, för vilka staten

gentemot bolaget lämnar garanti, räknas dels det belopp, vartill sockerlagret

vid räkenskapsårets ingång varit bokfört, dels ock ett belopp, avsett

för åternedskrivning av det på ovan angivet sätt beräknade värdet å utgående

sockerlager, vilket belopp i krontal angivet skall motsvara den reserv,

som bolaget den 31 juli 1939 ägde i sitt då förefintliga lager av råsocker

och raffinad. Först sedan hänsyn på nu angivet sätt tagits till lagervärdesättningen

å sockerlagret, skall den bolaget enligt 1 inom. här ovan

tillkommande vinsten få framkomma. Staten garanterar vidare bolaget att

beträffande utförsäljning av det vid avtalets utgång kvarvarande sockerIlilutng

till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 173.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 173.

lagret få tillämpa samma pris som det vid sagda tidpunkt gällande försäljningspriset

å socker.

Vid kontraktstidens utgång förefintligt lager av melass upptages i mellanhavandet

mellan staten och bolaget till det för kontraktstiden av Kungl.

Maj :t fastställda försäljningspriset å melass. Staten garanterar bolaget att

till sagda pris få avyttra det lager av melass, som vid kontraktstidens utgång

överstiger ett till 2 500 ton beräknat normallager, därvid förutsättes,

att avsättningen av sagda överskottslager genom statens försorg så ordnas,

att den ej intränger på bolagets regelmässiga avsättning å den svenska

marknaden. Därest efter särskilt medgivande bolaget upptager tillverkning

av socker ur melass samt importerar melass, skall rörande dylik sidorörelse

och härav berörda produkter i stället gälla vad härom särskilt bestämmes.

i mom. I mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt

skall det överskott av betmassa och annan torrsubstans, som uppkommer

genom återtagning av press- och diffusionsvatten och som betodlarna sålunda

icke äro kontraktsenligt berättigade att köpa, icke räknas bland de

sockerrörelsens biprodukter, som redovisas i sockerrörelsen.

5 mom. Under statens garanti må inräknas dels det verkligt förekommande

nettoräntebeloppet, dock icke beträffande ränteutgifter för sockerimporten,

dels ock å räkenskapsåret belöpande ränta efter 4 procent å kapitalbeloppet

den 1 augusti 1939 av bolagets självriskfonder, vilket räntebelopp

ej ingår bland de i 1 mom. ovan avsedda kostnaderna.

Internräntor inom bolaget beräknas efter en räntesats av 4 procent såväl

då fråga är om ränteinkomst till sockerrörelsens förmån som till dess belastning.

6 mom. Den omständigheten att staten svarar för täckning av bolagets

kostnader för sockertillverkningen får ej föranleda bolaget till mindre omtänksamhet

än eljest i avseende å utgifters vidkännande och företagets ekonomiska

bedrivande i övrigt, och åligger det alltså bolaget att, utan eftersättande

av driftens planmässighet och företagets rationella bedrivande,

iakttaga all nödig sparsamhet i avseende å utgifter av skilda slag och beträffande

bedrivandet av dess verksamhet över huvud taget.

7 mom. Skulle vid avtalstidens utgång kvarstå något under statens garanti

ingående kostnad sbelopp, varför täckning ej under avtalstiden av bolaget

erhållits, och träffas ej mellan staten och bolaget särskild uppgörelse

om beloppets täckning, har staten att till bolaget omedelbart vid avtalets

utgång utgiva vad sålunda återstår. Om å andra sidan det belopp, som bolaget

erhålttt i redovisningspliktiga inkomster, skulle vid avtalstidens utgång

överstiga vad som omfattas av statens garanti, är bolaget skyldigt att,

därest annan uppgörelse ej träffas, till staten likaledes omedelbart utgiva

det sålunda överskjutande beloppet.

8 mom. Utöver de i detta kontrakt angivna grunderna äger Kungl. Maj :t

att med bolaget träffa överenskommelse i avseende å närmare bestämmelser

om täckning av bolagets kostnader och redovisning av dess inkomster.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 173.

5 §.

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser

som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning till leveransdagens

pris.

Bolaget skall driva sin verksamhet på ett lojalt sätt och så att icke annans

intresse obehörigen skadas.

6 §.

Bolagets verksamhet i vad den beröres av detta kontrakt står under tillsyn

av statens jordbruksnämnd.

Nämnden äger att av bolaget erhålla de uppgifter och taga del av det material,

som den anser erforderliga för tillsynens utövande.

7 §•

I frågor rörande tillämpningen av bestämmelserna i 4 § detta kontrakt

rörande bolagets redovisningsskyldighet för sina inkomster ävensom statens

åtagande att svara för täckning av bolagets kostnader äger nämnden företräda

staten. Uppstår i sådan fråga meningsskiljaktighet mellan nämnden

och bolaget skall nämnden, därest bolaget det begär, underställa frågan

Kungl. Maj :t. Innan Kungl. Maj :t fattar ståndpunkt i sålunda uppkommen

tvistefråga, åligger det Kungl. Maj :t att inhämta utlåtande i frågan hos en

särskild delegation, bestående av tekniskt och ekonomiskt erfarna, opartiska

och sakkunniga personer, utsedda på sätt i lagen om skiljemän sägs. Att

vissa tvistefrågor kunna hänskjutas till avgörande genom skiljemän, därom

är bestämt i 4 § 2 mom. tredje stycket.

8 §.

Vad i detta kontrakt stadgas innebär ej inskränkning i de befogenheter,

som enligt lag och författning må tillkomma Kungl. Maj :t i avseende å bolaget

och dess verksamhet.

9 §•

Detta kontrakt gäller för tiden från och med den 1 maj 1951 till och

med den 30 april 1952 eller, i den mån det av avfattningen av vissa bestämmelser

uttryckligen framgår, jämväl tills vidare för tid efter sist sagda dag.

Allmänna uttalanden från förhandlingarna.

1. Det har förutsatts, att uttalandet överst å s. 28 i prop. nr 212/1941

skall gälla även beträffande nya avtalstiden (se ock sista stycket å s. 40

i prop. nr 243/1946).

2. Körande de närmare villkoren för sådan sockerimport, som avses under

1 § fjärde stycket, förutsättes, att mellan Kungl. Maj :t och bolaget härom

ingånget avtal och därvid gjort förhandlingsuttalande fortfarande skola

gälla.

3. Det förutsättes, att import enligt 1 § första stycket ej sker annat än

efter medgivande av statens jordbruksnämnd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1951:240 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående reglering av sockernäringen i riket in. in. a1 i texten
  2. BevU 1951:50 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående reglering av sockernäringen i riket m. m. s. 1 i texten