Sök i Ratio Lex

Angående avtal om koordination mellan statens järnvägar och Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösunds järnvägar

15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:177, Angående avtal om koordination mellan statens järnvägar och Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösunds järnvägar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

1

Nr 177.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående avtal om koordination

mellan statens järnvägar och Trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösunds järnvägar; given

Stockholms slott den G april 1951.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen begäres medgivande för Kungl. Maj :t att bemyndiga

järnvägsstyrelsen att träffa avtal om koordination mellan statens järnvägar

och Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösunds järnvägar (TGOJ)

enligt riktlinjer som angivas i propositionen. Dessa innebära bl. a., att statens

järnvägars person- och godstaxor skola gälla på TGOJ. Vagngemenskap

skall genomföras, så att TGOJ i vad gäller användningen av godsvagnar

och presenningar skall betraktas såsom en del av statens järnvägar.

Bolaget skall vidare söka hålla sin tågplan likvärdig med statens järnvägars.

Slutligen förutsättes att TGOJ skall elektrifieras.

Avtalet skall träda i kraft tidigast den 1 juli 1953 och gälla tills vidare.

1 Bihanq till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 177.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärendcn, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den G april 1951.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Möller, Sköld, Quensel,

Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman,

Nygren.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, fråga angående

avtal om koordination mellan statens järnvägar och Trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösunds järnvägar samt anför därvid följande.

Inledning.

Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösunds järnvägar, härefter kallade

TGOJ, bestå från ägaresynpunkt av tre skilda förvaltningar, nämligen

(Örebro—)Frövi—Köpings järnväg, oktrojerad 1852, Frövi—Ludvika järnväg,

koncessionerad 1869 och Oxelösund—Flen—Västmanlands järnväg,

koncessionerad 1872.

Från transportsynpunkt består TGOJ av en huvudbana Ludvika—Vanneboda—Valskog—Rekarne—Eskilstuna—Flen—Oxelösund

av 273 km

längd, å vilken malmen från Grängesberg med flera gruvor fraktas till

järnverket och utskeppningshamnen i Oxelösund. Härjämte framgår å huvudlinjen

en betydande övrig trafik. Till huvudlinjen ansluta sig tre kortare

linjer, nämligen Rekarne—Kolbäck om 17 km, Valskog—Köping om

9 km och Vanneboda—Frövi om 2 km, vilka huvudsakligen användas för

annan trafik än malmtransporter. TGOJ har sålunda en sammanlagd banlängd

av 301 km och är normalspårig. Endast linjen Köping—Frövi, som

är 45 km lång, har elektrifierats. Järnvägsnätets utsträckning belyses av

följande översiktskarta (s. 3).

TGOJ är en jämförelsevis trafikstark bana. Inkomsterna av järnvägsrörelsen

uppgingo 1949 till 18,6 miljoner kronor, varav 3,7 miljoner kronor

föllo på persontrafiken, 14,i miljoner kronor på godstrafiken och återstoden

på posttrafik, extra trafikinkomster m. m. TGOJ är från inkomstsynpunkt

den största av de alltjämt i enskild ägo befintliga järnvägarna.

Trafikrörelsens intensitet, mätt i personkm och godstonkm per bankm,

var 1949 beträffande persontrafiken ungefär hälften mot genomsnittet för

hela det svenska järnvägsnätet samt i fråga om godstrafiken ungefär tre

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

gånger så stor som genomsnittet. Trafikintensiteten 1949 belyses av följande

sammanställning.

Järnvägar

Personkm

per bankm

Godstonkm

per bankm

1000-tal

TGOJ............................................

206,1

406,1

1530,2

494,6

Hela svenska järnvägsnätet........................

[p) LUDVIKA

UNDE5BERÖ

NKÖPIi

NORA

WLSTUNA

5TÖCHÖ]

ipDERTÅi

g) NORRKOPIN<

m—♦—» normatiparlenj/r//cfo

•—•—• sma/spår ) åanor

smafepår

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

TGO.I har en betydande samtrafik med det övriga järnvägsnätet. Av

godstrafikinkomsten 1949 på 14,i miljoner kronor härrörde sammanlagt

6,i miljoner kronor från samtrafiken. Persontrafikinkomsten kom till större

delen från resande i samtrafik.

För att utföra trafiken hade TGOJ vid slutet av 1949 sammanlagt 79

ånglok, 10 lokomotorer och 18 rälsbussar. TGOJ äger vidare två elektrolok.

Antalet personvagnar var 95 samt antalet gods- och resgodsvagnar

2.314, därav 1416 treaxliga godsvagnar.

Sammanställas balansräkningarna per den 31 december 1949 för de tre i

TGOJ-koncernen ingående banorna, erhålles ett sammanlagt boklört värde

på anläggningarna för järnvägsrörelsen av 54,5 miljoner kronor, varav 32,3

miljoner kronor falla på bana och byggnader samt 20,7 miljoner kronor på

rullande materiel. Anläggningarna för den till TGOJ hörande bilrörelsen

bokföras i 1,8 miljon kronor. Läggas härtill koncernens rörelsemedel m. m.

blir slutsumman på tillgångssidan 63,i miljoner kronor. Häremot svara på

skuldsidan ett aktiekapital av 16 miljoner kronor samt egna fonder och

vinstmedel på 8,7 miljoner kronor. Förnyelsefonderna upptagas till 20,7

miljoner kronor och främmande kapital till 17,7 miljoner kronor.

På vinst- och förlusträkningen redovisas för 1949 en vinst av 762 000

kronor.

Koordinationsavtalet.

Mellan järnvägsstyrelsen och Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund,

härefter kallat TGO, har träffats ett koordinationsavtal, dagtecknat den 22

februari 1950, vilket i avtryck torde få fogas till dagens statsrådsprotokoll

(Bilaga 1). Avtalets innehåll är i huvudsak följande.

I avtalets § 1 första stycket angivas såsom utgångspunkter för den träffade

överenskommelsen, att TGOJ:s trafikkapacitet huvudsakligen tages i

anspråk för bortfraktande av malm från bolagets gruvor över bolagets utskeppningshamn

i Oxelösund samt att bolaget med hänsyn till järnvägstrafikens

nära samband med bolagets gruv- och hamnrörelse icke anser sig

kunna medverka till en ändring av äganderättsförhållandet till järnvägslinjerna.

Avtalets syfte angives i § 1 andra stycket vara att genomföra en önskvärd

rationalisering och utvidgning av bestående trafik och driftsamverkan samt

att bereda trafikanterna villkor och förmåner likvärdiga dem, som järnvägslinjernas

införlivande med statens järnvägar skulle medföra.

I § 1 tredje stycket förutsättes — förutom Kungl. Maj :ts och vederbörande

bolagsstyrelsers godkännande av avtalet —- att TGOJ i sin helhet elektrifieras

samt att »ändring i den nu befintliga äganderätten till järnvägslinjerna

och dess samband med bolagets gruvrörelse och hamntrafik icke utan bolagets

medgivande genomföres under avtalstiden».

Den avsedda koordinationen mellan statens och bolagets järnvägar skall

genomföras på tre sätt, nämligen genom taxegemenskap (§§ 2—5), vagngemenskap

(§6) och enhetlig tågplanering (§7).

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

5

Taxegemenskapen är enligt § 2 så fullständig, att statens järnvägars person-

och godstaxor samt utfärdade tilläggsbestämmelser och tillämpningsföreskrifter

bli gällande å TGOJ, som vore denna järnväg en del av statens

järnvägar. Vid godssamtrafik skall enligt § 3 avståndsberäkning ske över

kortaste väg även om godset transporteras över en längre väg — en regel,

vilken också tillämpas i fråga om godstransporter på statens järnvägar. De

vanliga trafikanterna, vilka ej räkna med speciella taxenedsättningar, komma

genom dessa bestämmelser i taxehänseende i samma läge som om TGOJ

införlivats med statsbanenätet. För järnvägsföretagen innebär en övergång

från nuvarande ordning — förutom ändringar i själva taxorna — att övergångsavgifterna

i godssamtrafiken bortfalla och att inkomsterna i persontrafiken

minska på grund av den genomgående avståndsberäkningen. Inkomstminskningen

har på grundval av 1948 års trafik beräknats till ca

2 620 000 kronor, varav vid fördelning enligt § 5 i avtalet, som utformats i

överensstämmelse med sedvanliga fördelningsregler, 1 200 000 kronor komma

på statens järnvägar och 1 420 000 kronor på TGOJ. Samma inkomstminskning

uppkommer självfallet, om TGOJ skulle förstatligas.

I anslutning härtill må anmärkas, att i § 10 finnes en specialbestämmelse

om att statens järnvägars fribiljett-bestämmelser skola tillämpas jämväl på

TGOJ.

Avtalet innebär i fråga om vagngemenskapen att TGOJ, i vad gäller användningen

av godsvagnar och presenningar, skall betraktas såsom en del

av statens järnvägar. Dessa förhållanden ha reglerats genom ett särskilt avtal

om vagngemenskap.

Vid utarbetande av tågplanen skall bolaget enligt § 7 söka bereda reselägenheter

samt transportlägenheter för gods, likvärdiga med dem, som skäligen

kunde ha förväntats, därest järnvägslinjerna varit införlivade med

statens järnvägar.

I avtalets § 8 ha intagits bestämmelser om statens järnvägars pensionsförpliktelser

mot TGOJ:s personal. Innebörden härav är, att dessa pensionsförpliktelser,

vilka statens järnvägar övertogo den 1 juli 1945 med Enskilda

järnvägarnes pensionskassa, skola övertagas av TGO den dag koordinationsavtalct

träder i kraft. Samtidigt skall järnvägsstyrelsen till en pensionsstiftelse,

vilken skall bildas genom bolagets försorg, såsom vederlag för befrielsen

från pensionsförpliktelserna överlämna statsobligationer, som till

kursvärdet motsvara premiereserven för pensionsförpliktelserna. Detta belopp

uppgår till cirka 13 miljoner kronor och har tillgodoförts statens järnvägar

dels i samband med att den förutnämnda pensionskassans tillgångar

övertogos av staten, dels genom därefter inflytande pensionsavgifter från

TGO.

Banelektrifieringen skall enligt § 9 utföras med iakttagande av de särskilda

av Kungl. Maj :t givna föreskrifter, som skola tillämpas vid elektritiering

av statens järnvägar tillhöriga linjer. Järnvägsstyrelsen har förklarat

sig beredd att efter särskild överenskommelse utföra elektrifieringsarbetel.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

I §§ 11—13 ha slutligen upptagits bestämmelser om koordinationsavtalets

giltighet m. in. Avtalet skall enligt § 11 träda i kraft vid första halvårsskifte

som inträffar ett år efter det att i § 1 angivna godkännanden och tillstånd

lämnats. Avtalet skall vidare gälla t. o. m. utgången av år 1975 samt

därefter tills vidare intill dess 5 år förflutit från av endera parten verkställd

uppsägning.

§ 12 innehåller en skiljedomsklausul och § 13 en bestämmelse, att avtalet

förfallit, därest förutsatta godkännanden och tillstånd ej lämnats före den

1 januari 1951. Enär sistnämnda villkor ej uppfyllts, har avtalet numera

förfallit.

Departementsförslaget.

Vid granskningen inom kommunikationsdepartementet av koordinationsavtalet

ha följande erinringar framförts mot detsamma.

Den i § 1 första stycket angivna grunden för avtalet, nämligen att bolaget

icke anser sig kunna medverka till en ändring av äganderättsförhållandet

till järnvägslinjerna, utgör — med hänsyn till statsmakternas beslut i frågan

om enhetliggörandet av det svenska järnvägsnätet — icke någon anledning

att träffa ett koordinationsavtal. Denna fråga bör främst bedömas från

synpunkten, om de samhällsekonomiska och övriga fördelar som åsyftats

med statsmakternas beslut kunna nås genom det föreslagna koordinationsavtalet.

Huruvida avtalet uppfyller detta krav, kan ej avgöras på förhand,

och avtalet bör därför gälla tills vidare med viss uppsägningstid, som bör

bestämmas under hänsynstagande till avtalets tekniska innebörd. Härav

i Öl jer även att några utfästelser icke kunna göras från statsmakternas sida

om att ändringar i äganderätten till järnvägslinjerna icke skola genomföras

under avtalstiden utan bolagets medgivande.

Såsom förut nämnts förföll koordinationsavtalet den 1 januari 1951. Sedermera

har emellertid TGO ånyo upptagit överläggningar med departementet

i frågan och därvid förklarat sig berett träffa en ny överenskommelse, vari

departementets erinringar beaktas. Samtidigt har enighet uppnåtts om viss

framflyttning av tidpunkten för ikraftträdandet. Det har vidare ansetts

lämpligt att utesluta de i avtalets § 9 mom. 2 intagna bestämmelserna rörande

framtida leverans av elektrisk energi, vilka torde böra göras till föremål

för ett särskilt, mellan järnvägsstyrelsen och TGO ingånget kraftkontrakt.

Syftet härmed är, att parterna skola beredas tillfälle överenskomma

om ett kraftkontrakt med en löptid, som mera överensstämmer med gängse

praxis på kraftförsörjningsområdet.

I anledning härav har inom kommunikationsdepartementet utarbetats

förslag till ändringar i koordinationsavtalet, vilket förslag torde få fogas såsom

bilaga (Bilaga 2) till dagens statsrådsprotokoll.

I departementsförslagets § 1 angives syftet med överenskommelsen samt

dess allmänna förutsättningar. Lydelsen överensstämmer — med vissa formella

jämkningar — med det äldre avtalets § 1, dock att hela första stycket

och tredje styckets bestämmelse om ändringar i äganderätten utgått. I § 9

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

7

har mom. 2, som avhandlar frågan om leverans av elektrisk energi, uteslutits

och ersatts med allenast en hänvisning till nyssnämnda kraftkontrakt.

Enligt § 11 träder avtalet i kraft två år efter det att i § 1 omförmälda godkännanden

och tillstånd lämnats samt gäller tills vidare intill det första

halvårsskifte som inträffar tre år efter det uppsägning skett av endera parten.

Slutligen har i § 13 den tid inom vilken förutsatta godkännanden och

tillstånd skola lämnas bestämts till den 1 januari 1952.

J ärnvägssty relsen.

Järnvägsstyrelsen har i skrivelse den 25 februari 1950, varmed koordinationsavtalet

underställdes Kungl. Maj :ts prövning, uttalat, att koordinationsavtalet

ur trafikanternas synpunkt syntes medföra en fullständig likställighet

jämfört med det fall att järnvägslinjerna införlivades med statens järnvägar.

Däremot är det enligt styrelsen uppenbart, att ej ens den mest intima

driftsamverkan kan giva lika god rationaliseringseffekt som en enhetlig

ledning. Skillnaden blir dock närmast beroende av, huru ett lcoordinationsavtal

kan komma att tillämpas.

Efter att ha jämfört koordinationsalternativet med andra tänkbara former

för inordnande av TGOJ under de allmänna statsbanereglerna kommer

styrelsen till det resultatet, att de med enhetliggörandet av järnvägsnätet

reguljärt följande samhällsekonomiska vinsterna i koordinationsalternativet

uppnås utan sådan uppoffring av statsmedel, som å andra håll erfordrats för

detsammas genomförande, enär TGOJ:s ägare har möjlighet och är benägen

att påtaga sig den ökning i utgifter och minskning i inkomster, som övergången

till statens järnvägars bestämmelser medför.

Styrelsen framhåller slutligen, att ett försök att få ett förstatligande realiserat

i varje fall måste befaras medföra en lång tidsförskjutning, varmed

säkerligen skulle följa olägenheter för det allmänna, större än den mervinst

utöver koordinationens, som kan tänkas uppstå under den del av avtalsperioden,

som faller efter tidpunkten för ett eventuellt förstatligande.

Med hänsyn till nu berörda förhållanden och främst till omständigheten,

att koordinationsalternativet medgiver snabbast möjliga genomförande av

önskvärd driftrationalisering — utan risker eller belastning av statens kapitalbudget

— har järnvägsstyrelsen funnit det föreliggande förslaget till

överenskommelse vara för statens järnvägars del antagbart även med beaktande

av det förutnämnda årliga inkomstbortfallet för statens järnvägar.

Järnvägsstyrelsen har i sin skrivelse jämväl lämnat en allmän motivering

för de villkor och bestämmelser i avtalet, vilka enligt departementsförslaget

skola utgå eller ändras. I det läge frågan nu befinner sig saknas anledning

att här upptaga denna motivering.

Departementschefen.

Av det anförda framgår, att förutsättningar numera synas föreligga för

slutande av ett koordinationsavtal mellan staten och TGOJ :s ägare, vilket

— utan att föregripa frågan vilka åtgärder som slutligen skola vidtagas för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

att verkställa statsmakternas år 1939 fattade principbeslut om enhetliggörande

av det svenska järnvägsnätet — syftar till att genomföra önskvärd

rationalisering och utvidgning av bestående trafik- och driftsamverkan mellan

statens järnvägar och TGOJ samt att bereda trafikanterna villkor och

förmåner likvärdiga med dem, som ett införlivande av TGOJ med statens

järnvägar skulle medföra.

Med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen anfört om möjligheterna att genom

ett koordinationsavtal uppnå syftet med 1939 års principbeslut samt om

angelägenheten att snabbast möjligt genomföra den önskvärda driftrationaliseringen,

anser jag mig böra tillstyrka, att ett avtal träffas om koordinering

av statens järnvägar och TGOJ. Avtalet bör utformas på sätt parterna

tidigare överenskommit med de ändringar som innefattas i det tidigare omnämnda

departementsförslaget. Ett bemyndigande för järnvägsstyrelsen att

ingå ett dylikt avtal synes nu böra inhämtas av riksdagen.

Enligt lcoordinationsavtalet i den av mig föreslagna utformningen skall

ett belopp av ca 13 miljoner kronor överföras till TGOJ.s blivande pensionsstiftelse.

Medel för detta ändamål erfordras icke under nästa budset
O
år

och frågan torde därför få anmälas för Kungl. Maj :t senare.

Jag hemställer nu, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att medgiva att Kungl. Maj :t må bemyndiga järnvägsstyrelsen

träffa avtal om koordination mellan statens järnvägar

och TGOJ enligt de riktlinjer som jag i det föregående

förordat.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven G. Karlson.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

9

Bilaga 1.

överenskommelse.

Mellan Kungl. järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,

å ena sidan, och Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund, nedan

kallat bolaget, såsom ägare av Frövi—Ludvika järnväg samt företrädare för

Örebro—Köpings järnvägsaktiebolag och Oxelösund—Flen—Westmanlands

järnvägsaktiebolag, med vilka bolaget står i koncerngemenskap, å andra

sidan, har överenskommits följande beträffande det av bolaget förvaltade

järnvägssystemet med huvudlinje mellan Ludvika och Oxelösund, betecknat

TGOJ.

Överenskommelsens grund, syfte och allmänna förutsättningar.

§ 1.

Vid överenskommelsens ingående hava parterna utgått från det förhållandet,

att förutnämnda järnvägslinjers trafikkapacitet huvudsakligen tages

i anspråk för bortfraktande av malm från bolagets gruvor över bolagets utskeppningshamn

i Oxelösund, och att bolaget med hänsyn till järnvägstrafikens

nära samband med bolagets gruv- och hamnrörelse, icke anser sig

kunna medverka till en ändring av äganderättsförhållandet till järnvägslinjerna.

Med beaktande härav hava parterna enats om att på sätt här nedan närmare

angives söka genomföra önskvärd rationalisering och utvidgning av

bestående trafik- och driftsamverkan samt att bereda trafikanterna villkor

och förmåner likvärdiga med dem, som järnvägslinjernas införlivande med

statens järnvägar skulle medföra. Bolaget är jämväl berett att ikläda sig

samma skyldigheter i beredskapshänseende, som skulle hava åvilat styrelsen

i händelse av ett sådant införlivande samt därpå följande elektrifiering.

Vid överenskommelsens träffande är förutsatt

av styrelsen

att överenskommelsen godkännes av Kungl. Maj:t och

att bolaget utan dröjsmål vidtager på bolaget ankommande åtgärder för

järnvägslinjernas elektrifiering,

av bolaget

att överenskommelsen godkännes av styrelserna för Örebro—Köpings

järnvägsaktiebolag och Oxelösund—Flen—Westmanlands jernvägsaktiebolag,

och

att ändring i den nu befintliga äganderätten till järnvägslinjerna och dess

samband med bolagets gruvrörelse och hamndrift icke utan bolagets

medgivande genomföres under avtalstiden, samt

av båda parterna

att erforderliga tillstånd för järnvägslinjernas elektrifiering lämnas.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Om taxegemenskap.

§ 2.

Mom. 1. Av Kungl. Maj:t fastställda taxor för transporter å statens järnvägar

jämte på grundval av dessa taxor uträknade avgifter, frakter och

fraktsatser ävensom av styrelsen i anslutning härtill utfärdade tilläggsbestämmelser

och tillämpningsföreskrifter skola gentemot trafikanterna tilllämpas

å TGOJ, som vore denna järnväg en del av SJ.

Samma skall i tillämpliga delar gälla beträffande av Kungl. Maj :t medgivna

allmänna nedsättningar i taxornas avgifter m. m. jämte av styrelsen beträffande

dessa nedsättningar fastställda tillämpningsföreskrifter.

Mom. 2. Bestämmelsen i mom. 1 medför ingen inskränkning i bolagets

rätt att, med iakttagande av järnvägstrafikstadgans bestämmelser, bevilja

TGOJ helt belastande nedsättningar.

Med iakttagande av för SJ egen trafik gällande föreskrifter äger styrelsen

medgiva nedsättningar jämväl i samtrafik med TGOJ; dock att i fråga om

nedsättningar av större ekonomisk betydelse för bolaget dettas godkännande

skall i förväg inhämtas.

Mom. 3. Av styrelsen för SJ stationer utfärdade expedieringsföreskrifter i

person- och godstrafik skola tillämpas av TGOJ stationer, bolaget dock obetaget

att i TGOJ egen trafik tillämpa härifrån avvikande föreskrifter.

(Ordet station användes i denna överenskommelse i betydelsen av järnvägsanstalt,

öppen för person- och/eller godstrafik.)

§ 3.

Mom. 1. Under tiden för denna överenskommelses giltighet må ändring icke

ske beträffande vid tiden för överenskommelsens undertecknande gällande

transport- och tariffvägar för gods i samtrafik, i vad angår TGOJ andelar

i desamma, försåvitt icke särskild överenskommelse härom träffas mellan

parterna.

Transportvägarna på TGOJ och SJ skola vara angivna i av styrelsen utgivna

Godstransportföreskrifter, Del V.

Mom. 2. I de fall, då tariffavståndet för jämlikt mom. 1 tillämpad väg över

enbart SJ eller enbart TGOJ är större än avståndet över ifrågakommande

väg, berörande både SJ och TGOJ, skola fraktsatserna nedsättas till att motsvara

det senare, mindre avståndet.

Mom. 3. De avstånd på TGOJ, efter vilka avgifterna skola beräknas och

som jämväl skola vara bestämmande för i mom. 2 angivna nedsättningar,

fastställas enligt vid SJ gällande grunder och intagas i SJ avståndstabeller

för persontrafik och godstrafik och i Samtrafikstabellen, på samma sätt som

om TGOJ inginge i SJ.

Intill dess avstånden intagits i nämnda tabeller, skola nu gällande avstånd

tillämpas.

§ 4-

TGOJ stationer skola insända sina redovisningar över person- och godssamtrafik

till SJ kontrollkontor genom TGOJ kontrollkontors förmedling.

TGOJ remitterar snarast möjligt efter varje månads utgång motsvarande

uppbörd till SJ. Detalj föreskrifter angående redovisnings- och remissförfarandet

äro intagna i ett av båda parterna godkänt memorandum.

§ 5.

Mom. 1. TGOJ är berättigad erhålla andelar av samtrafikinkomsterna, i

princip bestämda som i denna paragraf sägs. Detaljbestämmelser angående

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

11

fördelningens praktiska genomförande, innebärande förenklade avräkningsmetoder,

äro intagna i förenämnda memorandum.

Mom. 2. Inkomsten av transport i personsamtrafik, berörande enbart SJ

och TGOJ, skall fördelas mellan SJ och TGOJ i förhållande till vardera järnvägens

i transportsträckan ingående avstånd. Vid fall av alternativa transportvägar,

båda berörande TGOJ, fördelas inkomsten, som om transporten

skett över den kortaste vägen. I de fall, då av alternativa transportvägar endast

den ena berör TGOJ, skola särskilda överenskommelser träffas om ersättningar

till TGOJ.

Om ytterligare en eller flera järnvägar ingå i transportsträckan, fördelas

SJ och TGOJ gemensamma inkomst efter samma grunder.

Mom. 3. Inkomsten av transport i godssamtrafik, berörande enbart SJ och

TGOJ, skall fördelas enligt samma grunder, som skulle hava gällt om transporten

skett nu, med användning i föreskriven utsträckning av mot delavstånden

svarande fördelningstal.

Om ytterligare en eller flera järnvägar ingå i transportsträckan skall

inkomsten först uppdelas enligt för redovisningsperioden gällande bestämmelser,

tillämpade som om SJ och TGOJ sammanlagda sträcka tillhört SJ,

samt därefter den för SJ och TGOJ gemensamma andelen fördelas som i

föregående stycke sägs, med beaktande av den reduktion i mot visst avstånd

svarande fördelningstal, som sker för transitojärnväg.

Om vagngemenskap.

§ 6.

Mom. 1. I vad gäller användningen av godsvagnar och presenningar skall

TGOJ betraktas såsom en del av SJ, och hava förhållandena i detta hänseende

reglerats genom ett samtidigt härmed ingånget avtal om vagngemenskap.

Mom. 2. För gemensamt begagnande av person-, post-, fång- och resgodsvagnar

eller såsom sådana använda godsvagnar ävensom motorvagnar träffas

vid varje tidtabellsskifte särskild överenskommelse i samband med fastställande

av »normalplan för tågsätten». Naturautjämning skall härvid äga

rum.

Om tågplanen.

§ 7.

Vid utarbetandet av tågplanen skall bolaget söka bereda reselägenlieter

samt transportlägenheter för gods, likvärdiga med dem, som skäligen kunde

hava förväntats, därest järnvägslinjerna varit införlivade i statens järnvägar.

I den mån tågplanen berör gemensamma stationer, skall den uppgöras

och fastställas efter samråd mellan parterna.

Om SJ pensionsförpliktelser gentemot TGOJ personal.

§ 8.

Mom. 1. För omhänderhavande av medel avsatta för pensioneringen av

pensionsberättigad personal skall genom bolagets försorg bildas en pensionsstiftelse,

benämnd TGOJ pensionsstiftelse.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Knngl. Maj.ts proposition nr 177.

Genom avtal mellan denna stiftelse, styrelsen och bolaget skall pensioneringen

för personalen ordnas sålunda:

Bolaget skall från den dag, då denna överenskommelse jämlikt g 11 träder

i kraft (övergångsdagen), mot i mom. 2 här nedan omnämnt till stiftelsen

överlämnat vederlag övertaga såväl samtliga de förpliktelser gentemot

dåvarande och förutvarande anställningshavare vid de tre järnvägsbolagen

samt dessas efterlevande, vilka då åvila styrelsen jämlikt överenskommelsen

den 18 juni 1945 mellan staten och Enskilda järnvägarnes pensionskassa,

som även samtliga däremot svarande rättigheter.

Bolaget förbinder sig att verka för att försäkringstagarnas medgivande

till ovan angivna åtgärder erhålles, och skall bolaget före övergångsdagen

till styrelsen överlämna förteckning över de försäkringstagare, som lämnat

sådant medgivande, jämte av var och en undertecknad förklaring härom.

Sedan medgivande av vederbörande försäkringstagare överlämnats, skola

nämnda försäkringstagare och dessas efterlevande tillkommande delaktighet

i pensioneringen jämlikt det i § 4 av överenskommelsen mellan staten

och Enskilda järnvägarnes pensionskassa åberopade reglementet för pensionskassan

upphöra.

Pensionsstiftelsen skall vara underkastad tillsyn enligt bestämmelserna

i lagen den 24 maj 1929 om tillsyn av stiftelser.

Mom. 2. Såsom vederlag för det enligt mom. 1 överlåtna, vilket representerar

ett passivsaldo, skall styrelsen snarast möjligt efter övergångsdagen

samt räknat per denna dag till TGOJ pensionsstiftelse överlämna statsobligationer,

som till kursvärdet1 då motsvara premiereserven för i inom. 1

omförmälda pensions fö r sp 1 i k tel ser, beräknad med tillämpning av samma

försäkringstekniska antaganden, som kommit till användning vid den av

professor H. Cramér verkställda, den 22 april 1944 dagtecknade utredningrörande

Enskilda järnvägarnes pensionskassas ställning vid utgången avår

1943, som låg till grund för nämnda överenskommelse den 18 juni 1945.

Om banelektrifiering.

§ 9.

Mom. 1. Så snart tillstånd från vederbörande myndigheter kan erhållas,

skola bolagets järnvägar utrustas för elektrisk tågdrift på sträckorna Oxelösund—Rekarne—Valskog,

Rekarne—Kolbäck och Vamaeboda} —Ludvika

med iakttagande av de särskilda av Kungl. Maj :t givna föreskrifter, som

skola tillämpas vid elektrifiering av statens järnvägar tillhöriga linjer.

För elektrifieringen erforderliga fasta anläggningar skola utföras efter

vid statens järnvägar gällande normer. Styrelsen är beredd att utföra elektrifieringsarbetet

och skall i så fall särskild överenskommelse härom träffas,

varvid det den 1 och 5 oktober 1946 träffade avtalet mellan styrelsen

och Örebro—Köpings Järnvägsaktiebolag angående elektrifiering av bandelen

Köping—Frövi skall tagas till utgångspunkt.

Mom. 2. Styrelsen skall för den elektriska driften på bolagets järnvägar

tillhandahålla dels för tågdriften erforderlig enfasenergi vid en frekvens

av 16a/3 p/s och en nominell spänning i de normala inmetningspunkterna

av cirka 16 000 V, dels för matning av hjälpkraftledning behövlig 3-fasenergi

vid en frekvens av 50 p/s och en spänning av cirka 10 000 V. Energien

skall normalt inmatas i Nyköping, Flen, Frövi och Grängesberg, vid

behov även i Ludvika, Köping, Kolbäck och Eskilstuna.

1 Aritmetiska mediet mellan köpkurs och säljkurs.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Knngl. Maj.ts proposition nr 177.

Det pris, som bolaget skall erlägga till styrelsen för förbrukad energi,

skall utgöra summan av styrelsens kostnader för dels trefaskraft, uppmätt

vid de matande omformarstationernas primärintag, dels omformning av

denna energi till enfasenergi, dels ock i förekommande fall överföring av

enfasenergi från omformarstation till inmatningspunkt. För energidebitering

erforderliga instrument anskaffas och bekostas av styrelsen, medan

för såväl detta ändamål som för nödutlösning, krafttelefon och fjärrmanövrering

av kopplingsorgan på linje och bangårdar behövliga ledningspar

anordnas i bolagets telefonkabel på bolagets bekostnad.

Energileverans, som av styrelsen fullgöres till bolaget, förutsätter, i den

mån så erfordras, medgivande härtill av styrelsens vederbörande kraftleverantör.

Beräknat som maximalt kvarttimmemedelvärde må den andel i effekten

av varje kraftleverantörs sammanlagda leveranser till statens järnvägar,

vilken faller på bolaget, icke överstiga ett belopp, varom överenskommelse

skall träffas.

Bolaget må, i den mån de tekniska förutsättningarna härför föreligga

med hänsyn till även driften av styrelsens anläggningar, inmata kraft till

bolagets anläggningar genom styrelsens omformarstation i Grängesberg.

Erfordras som följd härav ändring eller komplettering av styrelsens anläggningar,

skola kostnaderna härför gäldas av bolaget. Dylik inmatning

kan förutsätta medgivande av styrelsens kraftleverantör.

Bolaget förbinder sig att så driva och vidmakthålla sina anläggningar,

att driften av dem icke förorsakar otillbörliga störningar i styrelsens omformarstationer

eller anläggningar i övrigt.

Mom. 3. Styrelsen skall äga rätt påfordra, att bolaget i samband med

elektrifieringsarbetets utförande i sin telefonkabel på av styrelsen fastställda

sträckor inlägger det antal ledningspar, som styrelsen anser behövligt

för statens järnvägars telefonförbindelser. Härigenom uppkommande merkostnader

skola i form av årshyra bäras av styrelsen, som skall äga fritt

disponera över sålunda inlagda ledningspar.

Mom. J. Om så av styrelsen eller bolaget påfordras skola den 1 och 5

oktober 1946 träffade avtal mellan styrelsen och Örebro—Köpings Jämvägsaktiebolag

angående dels energi och underhåll, dels lok- och tågtjänst

på bandelen Köping—Frövi, revideras och inarbetas i särskilt avtal, som

skall träffas mellan styrelsen och bolaget angående en mera omfattande

elektrodrift på bolagets järnvägar. Utnyttjas denna rätt, upphöra förstnämnda

tvenne avtal att gälla, oavsett vad som däri stadgats angående uppsägningstid.

Om fribiljetter.

§ 10.

I fribiljettshänseende skall — för TGOJ och SJ personal — TGOJ betraktas

som en del av SJ och förty SJ fribiljettsbestämmelser tillämpas.

Om giltighet m. m.

§ 11.

Denna överenskommelse träder i kraft vid första halvårsskifte, som inträffar

ett år efter det att i § 1 omförmälda godkännanden och tillstånd

lämnats och gäller t. o. m. utgången av år 1975 samt därefter tills vidare

intill dess 5 år förflutit från av endera parten verkställd uppsägning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

§ 12.

Tvist, som till äventyrs uppstår rörande tolkningen eller tillämpningen av

denna överenskommelse, skall avgöras genom skiljemän, på sätt i gällande

lag om skiljemän stadgas.

§ 13.

Om i § 1 omförmälda godkännanden och erforderliga tillstånd för elektrifieringsarbetenas

påbörjande icke lämnats senast den 1 januari 1951, har

överenskommelsen förfallit utan anspråk från någondera sidan.

Stockholm den 22 februari 1950.

KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN TRAFIK AKTIEBOLAGET GRÄNGES
BERG—OXELÖSUND
Erik

Upmark M. Waldenström.

Erik Malmkvist /Gottfr. Hesselgren

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

15

Bilaga 2.

Förslag

till ändringar i koordin ationsavtalet den 22 februari 1950 mellan

statens järnvägar och TG10J.

överenskommelsens syfte och allmänna förutsättningar.

§ I
överenskommelsens

syfte är att på sätt här nedan närmare angives söka

genomföra önskvärd rationalisering och utvidgning av bestående trafikoch

driftsamverken mellan statens och bolagets järnvägar samt att bereda

trafikanterna villkor och förmåner likvärdiga med dem, som ett införlivande

av bolagets järnvägar med statens järnvägar skulle medföra. Bolaget

är jämväl berett att ikläda sig samma skyldigheter i beredskapshänseende,

som skulle hava åvilat styrelsen i händelse av ett sådant införlivande samt

därpå följande elektrifiering.

Vid överenskommelsens träffande är förutsatt

av styrelsen

att bolaget utan dröjsmål vidtager på bolaget ankommande åtgärder för

järnvägslinjernas elektrifiering,

av bolaget

att överenskommelsen godkännes av styrelserna för Örebro—Köpings

järnvägsaktiebolag och Oxelösund—Flen—Westmanlands jernvägsaktiebolag

samt

av båda parterna

att erforderliga tillstånd för järnvägslinjernas elektrifiering lämnas.

Om banelektrifiering.

§9.

Mom. 2. Rörande leverans av elektrisk energi för tågdriften gäller ett

mellan styrelsen och bolaget ingånget kraftkontrakt.

Om giltighet m. m.

§ 11.

Denna överenskommelse träder i kraft vid första halvårsskifte, som inträffar

två år efter det att i § 1 omförmälda godkännanden och tillstånd

lämnats och gäller tills vidare intill det första halvårsskifte som inträffar

tre år efter det uppsägning skett av endera parten.

§ 13.

Om i § 1 omförmälda godkännanden och erforderliga tillstånd för elektriiieringsarbetenas

påbörjande icke lämnats senast den 1 januari 1952, har

överenskommelsen förfallit utan anspråk från någondera sidan.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1951:302 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående avtal om koordination mellan statens järnvägar och Tmfikaktiebolaget Grängesberg—Oxelö a1 i texten