Sök i Ratio Lex

Angående förlängd giltighetstid för viss provisorisk ändring av gällande tulltaxa, m. m

1951-03-30 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:179, Angående förlängd giltighetstid för viss provisorisk ändring av gällande tulltaxa, m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

1

Nr 179.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förlängd giltighetstid

för viss provisorisk ändring av gällande

tulltaxa, m. m.; given Stockholms slott den 30 mars

W51.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

30 mars 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Quensel, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,

Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Nygren.

Efter gemensam beredning med chefen för handelsdepartementet anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, fråga om förlängd

giltighetstid för viss provisorisk ändring av gällande tulltaxa, m. m. samt

anför därvid följande.

Tullen å träsprit (metanol).

(Tulltaxenr 211: 1)

Träsprit (.metanol) är i gällande tulltaxa upptagen under tulltaxenr

211: i (.stat. nr 525 och 526). För denna vara utgick för tiden intill den 1

juli 1950 en tull av 20 kronor för 100 kilogram. Efter förslag i propositionen

nr 239: 1950, vilket bifölls av riksdagen, har genom kungörelsen den

26 maj 1950 (nr 196) om viss tillfällig ändring i den Hd tulltaxeförord
1

Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 179.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 179.

utrustning, inberäknat förseende med reservdelar, av svenskt eller utländskt

fartyg av mer än 70 tons bruttodräktighet, utländskt järnfartyg

även av 70 tons bruttodräktighet eller därunder, eller av skeppsdocka, dockl>ort,

ponton, slip, stapelbädd eller mudderverk, för vilkas bjrggnad, ombyggnad,

reparation, inredning, utrustning eller sjösättning använts av honom

från utlandet införda materialier eller andra artiklar, åtnjuta restitution

av tull (varvsindustrirestitution) för eu motsvarande myckenhet materialier

eller andra artiklar av samma slag, vilka inom fem år före arbetets

slutförande av honom införts från utlandet.

Enligt 7 § nämnda förordning skall prövning av fråga angående rätt till

varvsindustrirestitution ävensom fastställandet av de närmare villkor för

rättighetens åtnjutande, som i särskilda fall må finnas erforderliga, ankomma

på generaltullstyrelsen efter samråd med konnnerskollegium. Rätt

till restitution kan, enligt 8 §, beviljas för särskilt fall, för viss tid eller

tills vidare.

I 10 § kungörelsen den 4 oktober 1929 (nr 308) med tillämpningsföreskrifter

till förenämnda förordning föreskrives, att prövning av fråga om

utbekommande av re.stitutionsbelopp eller om avgörande av sådant belopp

i fall, då befrielse från erläggande av motsvarande tullbelopp åtnjutits, ankommer

på generaltullstyrelsen, i den mån styrelsen icke finner prövningen

lämpligen kunna överlåtas på lokal tullmyndighet. Ansökning om utbekommande

eller avförande av restitutionsbelopp skali ha inkommit till den

prövande myndigheten inom tre år, räknat från den dag då arbetet slutförts.

Då skäl därtill äro må generaltullstyrelsen för särskilt fall medgiva

utsträckning av ansökningstiden. Enligt It § samma kungörelse skall, därest

varans in- eller utförsel ombesörjts av annan än sökanden, ansökningen

om reistitution åtföljas av en av sökanden på tro och heder avgiven försäkran,

att den som omliänderhaft in- eller utförseln varit sökandens befullmäktigade

ombud för ändamålet, och skall detta förhållande vara av

ombudet bestyrkt.

I proposition den 31 december 1943 (nr 19) hemställde Kungl. Maj:t hos

1944 års riksdag om bemyndigande att under tiden till och med den 31 december

1946 i fall, då särskilda skäl därtill förelåge, medgiva att näringsidkare,

som erhållit rätt till varvsindustrirestitution, finge åtnjuta sådan tullrestitution,

oaktat de av honom använda artiklarna införts av annan näringsidkare,

som erhållit rätt till enahanda slag av lullrestitution. Såsom

motivering för detta förslag anfördes i propositionen, bland annat, att de till

följd av kriget försämrade handelsförbindelserna vållat varvsindustrien särskilda

svårigheter beträffande materialanskaffningen och att företagen i

detta avseende i större utsträckning än tidigare vore beroende av varandras

bistånd. Det syntes därför rimligt, att så länge nämnda svårigheter bestode,

varvsindustrien bereddes sådan lättnad i villkoren för erhållande av tullvestitution,

att samarbetet mellan företagen vid anskaffandet av material

utomlands såvitt möjligt underlättades. Den lättnad i fråga om villkoren

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 179.

för erhållande av varvsindustrirestitution, som kunde anses påkallad, vore

att kravet på identitet mellan importören och förbrukaren av de ifrågavarande

materialierna i viss utsträckning eftergåves. I fall, då särskild anledning

därtill funnes, borde sålunda tullrestitution kunna erhållas, oaktat

sådan identitet icke förelåge, om blott importören och förbrukaren båda

vore berättigade till varvsindustrirestitution. Härför erfordrades emellertid

riksdagens medverkan. På grund härav och då frågan om undantag från

berörda restitutionsvillkor borde ankomma på Kungl. Maj :ts prövning, borde

bemyndigande för Ivungi. Maj:t inhämtas att under viss tid, förslagsvis

till och med den 31 december 1946, medgiva sådant undantag.

Propositionen bifölls av riksdagen (skrivelse nr 23).

I en den 28 oktober 1946 dagtecknad, till Kungl. Maj: t ställd skrift hemställde

Sveriges varvsindustriförening, att Kungl. Maj :t måtte föranstalta

om att det såsom ett särskilt tidsbegränsat undantag reglerade medgivandet

av restitutionsrätt, då varan införts av ett restitutionsberättigat varv och

överlåtits till och använts av annat sådant varv, måtte upptagas såsom eu

icke tidsbegränsad bestämmelse under 3 § i 1929 års förordning angående

tullrestitution. Därest denna hemställan icke kunde bifallas anhölle föreningen

i andra hand att den på bemyndigandet för Kungl. Maj :t grundade

undantagsbestämmelsen måtte givas förlängd giltighet under minst tre år

från den 1 januari 1947.

Till motivering för denna framställning anförde föreningen följande.

Bakgrunden till undantagsbestämmelsen var givetvis de under kriget uppkomna

materialsvårigheterna inom varvsindustrien. Det förekom då ofta

att varven för att lösa de aktuella materialproblemen måste samarbeta på

så sätt att importerat material överläts från ett varv till ett anrtat. Situationen

i fråga om varvens material är emellertid fortfarande synnerligen

svår, och det synes föga sannolikt att någon avgörande förbättring kan

komma att inträda inom de närmaste åren. Även om en återgång till mera

normala förhållanden skulle ske relativt snabbt, vill föreningen framhålla,

att möjligheten till överlåtelse av material eller byte av material mellan varven

är av stort värde, då det gäller att hålla i gång en effektiv och kontinuerlig

produktion inom varvsindustrien. I detta sammanhang bör även

beaktas, att produktionen av valsplåt, särskilt i Amerikas Förenta Stater, i

framtiden torde komma att rationaliseras på sådant sätt alt varven få svårare

att inköpa vissa mera specialiserade materialsorter.

I proposition den 24 januari 1947, nr 28, hemställde Kungl. Maj :t om bemyndigande

att under tiden till och med den 30 juni 1949 i fall då särskilda

skäl därtill förelåge medgiva, att näringsidkare, som erhållit rätt till varvsindustrirestitution,

finge åtnjuta sådan tullrestitution, oaktat de av honom

använda artiklarna införts av annan näringsidkare, som erhållit rätt till

enahanda slag av tullrestitution. Såsom motivering för detta förslag anfördes

bl. a. att de särskilda skäl, som föranlett att rätten till varvsindustrirestitution

i enlighet med 1944 års riksdagsbeslut utvidgats på angivet

sätt, alltjämt vore för handen. Fortsatt bemyndigande för Kungl.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 179. 5

Maj :t borde inhämtas för en begränsad tidsperiod, lämpligen för tiden

t. o. in. juni 1949.

Propositionen bifölls av riksdagen (skrivelse nr 42).

Efter framställning av varvsindustriföreningen hemställde Kungl. Maj:t

i propositionen nr 203: 1949 om fortsatt bemyndigande av förut angivet

slag för tiden den 1 juli 1949—den 30 juni 1951. Även denna proposition

bifölls av riksdagen (skrivelse nr 214).

I anslutning till de nyss nämnda riksdagsskrivelserna har Kungl. Maj :t

i särskilda brev till generaltullstyrelsen den 18 februari 1944, den 28

februari 1947 och den 20 maj 1949 förklarat, att Kungl. Maj:t ville, efter

framställning av vederbörande näringsidkare, i varje särskilt fall pröva,

huruvida uti ifrågavarande avseende undantag från gällande restitutionsvillkor

kunde beviljas.

Sådant undantag har medgivits i ett 50-tal fall.

I en den 9 mars 1951 dagtecknad skrift har Sveriges varvsindustriföreriing

hemställt om sådan förlängning av bestämmelsen i Kungl. Maj :ts

brev den 20 maj 1949, att varven även efter den 30 juni 1951 finge komma

i åtnjutande av varvsindustrirestitution i fall som avsåges i nämnda brev.

Föreningen uttalar i skriften, att svårigheten för varven att erhålla material

av olika slag för sin produktion för närvarande vore om möjligt ännu

mera utpräglad än vid de tidigare tillfällen, då frågan om dessa bestämmelser

varit föremål för prövning. Huru länge dessa svårigheter komme att

bestå kunde icke nu bedömas, men utan tvivel komme de att göra sig gällande

även lång tid efter den 30 juni 1951.

Över framställningen ha infordrade utlåtanden avgivits av generaltullstgrelsen

(med bifogande av yttrande från tulldirektionerna i Stockholm

och Göteborg) och kommerskollegium.

I samtliga de inkomna yttrandena förordas, att nytt bemyndigande lämnas

för tiden efter den 30 juni 1951. Generaltullstgrelsen uttalar att de förhållanden

som föranlett de tidigare bemyndigandena kunde förutsättas

komma att ännu under någon tid vara för handen. Vidare torde vissa förluster

för varven kunna befaras uppstå om bemyndigandet skulle upphöra

att gälla med utgången av juni 1951. Styrelsen hemställde, att Kungl.

Maj :t måtte i proposition föreslå riksdagen att för tiden från och med den

1 juli 1951 förslagsvis till och med den 30 juni 1953 lämna bemyndigande

av enahanda innehåll som det hittillsvarande. Kommerskollegium förordar,

att det nya bemyndigandet skall gälla tills vidare.

Departementschefen. De särskilda skäl, som föranledde att den utvidgade

rätten till varvsindustrirestitution i enlighet med 1949 års riksdagsbeslut

förlängdes till att avse tiden till och med den 30 juni 1951, torde alltjämt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 179.

vara för handen. Med hänsyn härtill anser jag mig böra förorda, att den

nu ifrågavarande lättnaden i rätten till varvsindustrirestitution utsträckes

till att avse jämväl tiden från och med den 1 juli 1951 till och med den 30

juni 1953.

Därest riksdagen bifaller en framställning i detta .syfte torde få förutsättas,

att tullrestitution må kunna beviljas även för materialier, som införts

till riket före den tidpunkt, då nu ifrågavarande bemyndigande erhållits.

Restitution bör emellertid icke ifrågakomma i sådant fall då det

arbete, varom fråga är, avslutas först efter bemyndigandets giltighetstid.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte genom proposition föreslå riksdagen att

1) besluta, att den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober

1929 (nr 316) fogade tulltaxan skall jämväl för tiden

efter den 30 juni 1951 i den del, som angivits i kungörelsen

den 26 maj 1950, nr 196, hava den lydelse som framgår av

kungörelsen; samt

2) bemyndiga Kungl. Maj :t att under tiden från och med

den 1 juli 1951 till och med den 30 juni 1953 i fall, då särskilda

skäl därtill äro, medgiva att näringsidkare, som erhållit

rätt till varvsindustrirestitution, må åtnjuta sådan

tullrestitution, oaktat de av honom använda artiklarna införts

av annan näringsidkare, som erhållit rätt till enahanda

slag av tullrestitution.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lennart Eriksson.

917385. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1951.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1951:215 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förlängd giltighetstid för viss provisorisk ändring av gällande tulltaxa, nt. ni. a1 i texten
  2. BevU 1951:37 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förlängd giltighetstid för viss provisorisk ändring av gällande tulltaxa, m. m. s. 1 i texten