Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändring i förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften

1951-03-30 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:188, Med förslag till förordning om ändring i förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 188.

1

Nr 188.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändring i förordningen den 19 november

1914 (nr 383) angående stämpelavgiften; given

Stockholms slott den 30 mars 1951.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogat förslag till förordning om ändring i förordningen den 19

november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. t saml. Nr 188.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

F ö r s 1 a g

till

förordning om ändring i förordningen den 19 november 1914

(nr 383) angående stämpelavgiften.

Härigenom förordnas, att 1 och 7 §§ samt slutbestämmelsen i förordningen

den 19 november 1914 angående stämpelavgiften1 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

1 ?.

I fråga om stämpel till expeditionerna hänföras statsmyndigheterna till

följande avdelningar:

Fjärde avdelningen.

Rikets hovrätter; —--mynt- och justeringsverket; riksskattenämnden;

riksarkivet; —---fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök; sta
tens

jordbruksnämnd; riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap.

7 §•

Från stämpelavgift — —■ -— kronan befriad.

Desutom äro — — — tjänsten; och

överförmyndare.

Expedition, som---från stämpel.

Frihet från---och tionde; i ärenden innefattande avslag å fram
ställning

jämlikt förordningen om rätt att av riksskattenämnden erhålla

förhandsbesked i taxeringsfrågor; i frågor, som ----hos fiskevärde
ringsnämnd;

i ärenden som handläggas av statens jordbruksnämnd; så

ock — — —- förvärva jordbruksfastighet.

Konungen äger — — — utländska hamnar.

Om stämpelavgift för arv, testamente och gåva, om stämpelavgift för

spelkort, om särskild stämpelavgift i samband med ansökan om lagfart

inom vissa delar av Kopparbergs län, om stämpelavgift i ärenden om åsättande

av särskilt uppskattningsvärde å fastighet, om stämpelavgift vid köp

och byte av fondpapper, om stämpelavgift för nationalitets- och registreringsbevis

för luftfartyg, om stämpelavgift för certifikat för förare, navigatör

och mekaniker å luftfartyg samt om stämpelavgift för av riksskattenämnden

meddelade förhandsbesked i taxeringsfrågor är särskilt stadgat.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1951. 1

1 Senaste lydelse se beträffande 1 § 1950:370, beträffande 7 § 1950: 628 samt beträffande slut

bestämmelsen 1933: 378.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 188.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

30 mars 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Quensel, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,

Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Nygren.

Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, fråga om vissa ändringar

i förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften

och anför därvid följande.

Statens jordbruksnämnds expeditioner.

Genom förordning den 24 maj 1940 (nr 390) bestämdes bl. a., att stämpelplikt

icke skulle äga rum beträffande expeditioner från statens livsmedelskommission.

Denna kommission upphörde vid utgången av budgetåret

1949/50, och dess arbetsuppgifter övertogos av två nyinrättade organ, statens

jordbruksnämnd och den därtill anslutna statens kommission för

krisuppgifter på livsmedelsområdet. Jordbruksnämnden är att anse som

ett permanent ämbetsverk med huvuduppgift att under Kungl. Maj :t handhava

ledningen av den prisreglerande verksamheten på jordbrukets område.

Kommissionen för krisuppgifter på livsmedelsområdet har däremot

i princip tillfällig karaktär och avses skola avvecklas när nuvarande krisläge

upphör.

I samband med de båda nya organens inrättande förordnade Kungl.

Maj:t — med stöd av nyssnämnda förordning den 24 maj 1940 — genom

kungörelse den 9 juni 1950 (nr 372) att stämpelfrihet skulle åtnjutas beträffande

expeditioner från kommissionen för krisuppgifter på livsmedelsområdet.

I fråga om statens jordbruksnämnd förordnades genom kungörelse

den 26 maj 1950 (nr 280) att vad i allmän författning funnes stadgat

rörande statens livsmedelskommission skulle, såvitt ej annat särskilt föreskreves,

i stället hava avseende å jordbruksnämnden. Detta innebar bl. a.

att nämndens expeditioner tills vidare skulle vara stämpelfria. Det förutsattes

emellertid att frågan om stämpelfrihet vid jordbruksnämnden senare

skulle upptagas till förnyat övervägande. Nämnden anmodades därför under

hand att inkomma med utredning i denna fråga.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 188.

I skrivelse den 2 oktober 1950 har jordbruksnämnden anfört att den funnit

övervägande skäl tala för alt åtminstone tills vidare stämpelfrihet även

i fortsättningen gällde beträffande alla från nämnden utgående expeditioner.

I andra hand har nämnden hemställt att befrielse från stämpelplikt i

vart fall skulle medgivas för andra expeditioner än sådana avskrifter och

bevis som på begäran utfärdades till annan än part. Nämnden har erinrat,

att en sådan begränsning genomförts för andra myndigheter genom stadganden

i 7 § stämpelförordningen. För den händelse denna utväg valdes

har nämnden föreslagit att nämnden skulle hänföras till fjärde avdelningen

av de myndigheter hos vilka stämpel skall utgöras.

Till stöd för sin ståndpunkt har nämnden anfört bl. a. följande.

De arbetsuppgifter som åvila jordbruksnämnden kunna indelas i följande

huvudgrupper.

Statistiskt och ekonomiskt utredningsarbete.

Beredskapsåtgärder.

Jordbrukets prisreglering enligt 1947 års riksdagsbeslut.

Fiskets prisreglering.

Kvalitetskontroll m. m.

Sockernämndens hittillsvarande uppgifter.

Linnämndens hittillsvarande uppgifter.

Statsbidrag till ullproducenter.

Ärenden angående ekonomiska föreningar av visst slag inom jordbruket

och fisket.

Enligt nämndens mening finnas vissa skäl som tala för att generell frihet

från stämpelavgift medgives i fråga om nämndens expeditioner. Enligt

kungörelsen den 9 juni 1950, nr 372, åtnjutes stämpelfrihet beträffande expeditioner

från statens kommission för krisuppgifter på livsmedelsområdet.

Ehuru nämnden och kommissionen formellt äro två fristående organ råder

ju en nära samhörighet mellan dem. Det kan i många fall vara svårt att avgöra,

huruvida ett ärende är av krisnatur eller om det faller under nämndens

verksamhetsområde. Vidare kunna vissa ärenden beröra båda organens

verksamhetsområde. Om expeditionerna från nämnden icke, såsom är fallet

med kommissionens expeditioner, undantagas från stämpelbeläggning,

skulle detta med hänsyn till nyssnämnda förhållanden medföra praktiska

olägenheter. Därtill kommer att en betydande del av de ärenden, som handläggas

av nämnden, äro av sådan natur, att stämpelavgift till expeditionerna

icke synes böra uttagas. Nämnden åsyftar därvid främst de ärenden angående

avgifter, bidrag och restitutioner, som handläggas inom ramen för nämndens

prisreglerande verksamhet på jordbrukets och fiskets område.---

Som exempel på andra ärenden för vilka stämpelfrihet synes motiverad kunna

nämnas sådana, som sammanhänga med kvalitetskontrollen vid utförsel

av fisk och fiskkonserver. Enligt gällande bestämmelser skall den som begärt

kvalitetskontroll för export erlägga vissa avgifter om kontrollen avser

saltad eller torkad fisk och fiskfilé. Det synes icke rimligt att exportören

därjämte skall belastas med stämpelavgift för utfående av expedition från

nämnden i sådant ärende. Ej heller synas expeditioner i ärenden, som sammanhänga

med ledningen av och tillsynen över köttklassificeringen —

exempelvis bevis om godkännande av kla&sificerare eller utseende av sakkunnig

vid ny klassificering — böra beläggas med stämpel.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 188.

5

Departementschefen. Såsom angivits i jordbruksnämndens skrivelse råder

mellan jordbruksnämnden och kommissionen för krisuppgifter på livsmedelsområdet,

ehuru dessa formellt äro två fristående organ, en nära samhörighet.

Kommissionens expeditioner, vilka i likhet med expeditioner från

andra krisorgan äro stämpelfria, uppgå enligt vad jag inhämtat till ett jämförelsevis

stort antal. Särskilt talrika äro import- och exportlicenserna enligt

kungörelserna om allmänt importförbud och allmänt exportförbud. Så länge

kommissionens arbetsuppgifter äro av mera omfattande natur, synas praktiska

skäl tala för att även jordbruksnämndens expeditioner skola vara stämpelfria.

Stämpelplikt torde dock redan nu böra införas för avskrifter och

bevis som på begäran utfärdas till annan än part.

Med hänsyn till det anförda bör statens jordbruksnämnd i likhet med

övriga centrala verk upptagas bland de statsmyndigheter som i 1 § stämpelförordningen

hänföras till fjärde avdelningen. Dessutom bör i 7 § införas

ett stadgande att nämndens expeditioner, med undantag av nyss angivna

avskrifter och bevis, skola vara stämpelfria.

Riksskattenämndens expeditioner.

I propositionen nr 64 har Kungl. Maj :t underställt innevarande års riksdag

förslag till inrättande av ett centralt administrativt organ, benämnt riksskattenämnden,

med huvudsaklig uppgift att verka för likformighet vid taxeringen

och att på begäran av skattskyldig meddela förhandsbesked i taxeringsfrågor.

Till fullgörande av uppgiften att verka för en likformig taxering avses

riksskattenämnden skola utfärda allmänna anvisningar i taxeringsfrågor,

tillhandagå landskamrerare och taxeringsintendenter med uttalanden i sådana

frågor, föra rättsfallsregister m. m. Däremot skola icke de skattskyldiga

äga rätt att annorledes än genom ansökan om förhandsbesked äga påkalla

uttalande av nämnden. Av nämnden till fullföljande av uppgiften att

verka för likformig taxering gjorda uttalanden av mera allmänt intresse avses

nämnden skola på lämpligt sätt bringa till allmän kännedom.

Expeditioner i ärenden av nu angivet slag torde i allmänhet få karaktären

av skrivelser och liknande till ämbets- eller tjänstemän i och för deras ämbete

eller tjänst. Emellertid torde undantagsvis på begäran av enskild komma

att utfärdas avskrifter av handlingar hos nämnden. För sådana avskrifter

hör stämpelavgift erläggas. Då riksskattenämnden synes böra i förevarande

sammanhang likställas med de centrala verken, bör den ändringen vidtagas

i 1 §, att rikskattenämnden upptages bland myndigheterna under fjärde avdelningen.

Vad härefter angår av rikskattenämnden på därom framställd begäran

meddelat förhandsbesked, har frågan om stämpelbeläggningen av sådant besked

reglerats i det vid nyssnämnda proposition fogade förslaget till förordning

om rätt att av riksskattenämnden erhålla förhandsbesked i taxerings
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

frågor. På grund härav bör i slutbestämmelsen till stämpelförordningen intagas

en uppgift därom.

Emellertid är i förordningen om förhandsbesked stadgat, att riksskattenämnden

skall under vissa angivna förutsättningar avvisa ansökan om förhandsbesked.

Frågan om stämpel till expedition rörande sådant avvisningsbeslut

är icke reglerad i sistnämnda förordning. Då det synes skäligt att

stämpel i sådant fall icke uttages, torde i 7 § stämpelförordningen böra intagas

ett stadgande härom.

Slutligen torde här få erinras om följande.

Vid 1950 års riksdag beslötos vissa ändringar i förordningen om skatt vid

utskiftning av aktiebolags tillgångar, varigenom efter ett särskilt dispensförfarande

vissa lättnader i utskiftningsbeskattningen vid fusion av aktiebolag

skulle kunna medgivas. Bestämmelserna härom skulle träda i kraft

den dag Kungl. Maj :t förordnade; dispensförfarandet skulle handhavas av

myndighet Kungl. Maj :t bestämde. I förenämnda proposition nr 64 har uttalats

att, vid riksdagens bifall till förslaget om inrättandet av en riksskattenämnd,

ifrågavarande bestämmelser borde sättas i kraft den 1 juli

1951 och dispensförfarandet uppdragas åt riksskattenämnden.

Expedition, som riksskattenämnden utfärdar till part i sådant eller liknande

dispensärende, synes icke böra beläggas med stämpel. Då emellertid

dessa fall torde omfattas av stadgandet i 7 § stämpelförordningen att stämpelfrihet

äger rum i bevillningsmål och mål angående kronans ränta och

tionde, är någon ändring i sistnämnda förordning av denna anledning icke

erforderlig.

De i det föregående föreslagna ändringarna i stämpelförordningen böra

träda i kraft den 1 juli 1951.

I enlighet med vad sålunda anförts har inom finansdepartementet upprättats

förslag till förordning om ändring i förordningen den 19 november

1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att nämnda förslag

måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lennart Eriksson.

517394. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1951.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1951:216 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förlängd giltighetstid för viss provisorisk ändring av gällande tulltaxa, nt. ni. a1 i texten
  2. BevU 1951:38 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen den 19 november 19U s. 4 i texten