Sök i Ratio Lex

Angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område

1951-04-18 · 281 sidor, varav 279 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 279 av 281 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:207, Angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

1

Nr 207.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder i prisreglerande

syfte på jordbrukets område; given Stockholms

slott den 27 april 1951.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till förordning angående reglering av

införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter m. m.;

dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF.

G. E. Sträng.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Sedan överenskommelse träffats mellan statens jordbruksnämnd, å ena,

samt Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk, å

andra sidan, angående grunderna för prissättningen å jordbrukets produkter

under tiden den 1 september—den 31 december 1951, har Kungl. Maj :t

den 27 april 1951 meddelat beslut i prisfrågan. Beslutet innebär ett godkännande

av överenskommelsen.

I överenskommelsen framhålles, att en viss omläggning av jordbruksproduktionen

är påkallad dels på grund av att möjligheterna att utomlands

avsätta mejeriprodukter och ägg avsevärt försämrats, dels på grund av den

utomordentligt starka prisstegring, som ägt rum å importerade fodermedel.

För att främja en sådan omläggning ha vissa prisjusteringar ansetts erforderliga.

Enligt överenskommelsen skola garantipriserna på vete och råg höjas med

fem kronor per deciton utöver den höjning som beslutats den 9 februari

1951. Vidare skola bland annat vissa prishöjningar ske å fabrikspotatis,

kött och fläsk samt grädde och ost. Prisbildningen å ägg avses skola i huvudsak

lämnas fri. Priserna å konsumtionsmjölk och smör förutsättas bli

oförändrade.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 sunil. Nr 207.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 207

Nu utgående statliga pristillägg å mjölk avses skola bibehållas. I den män

utjämningsavgift uttages vid export av mejeriprodukter skola avgiftsbeloppen

överföras till Svenska mejeriernas riksförening för att fördelas i form

av pristillägg för mjölk inom sådana områden, där möjligheterna att utnyttja

de i överenskommelsen angivna prisförbättringarna äro relativt små

Överenskommelsen innebär härjämte bland annat att vinst, som uppstår

vid export av svenska oljeväxtfröer eller av oljor, som beretts av sådana

fröer, skall, i den mån den ej åtgår för att täcka löpande utgifter för clearingkassan

för fettråvaror, få användas för att täcka förluster vid export

av mejeriprodukter.

Medelsbehovet för prisreglerande åtgärder på jordbrukets område under

regleringsåret 1951/52 har — under förutsättning att statliga pristillägg för

mjölk utgå enligt oförändrade grunder under hela regleringsåret — beräknats

till 94 miljoner kronor, därav närmare 88 miljoner kronor för mjölkpristillägg,

1,25 miljoner kronor för stöd åt 1951 års odling av lin och hampa

samt 5 miljoner kronor för diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen.

Då en reservation å omkring 60 miljoner kronor av tidigare

anvisade medel beräknas komma att föreligga vid regleringsårets ingång,

äskas nu ett reservationsanslag å 34 miljoner kronor för ändamålet. Vidare

begäres ett reservationsanslag å 105 miljoner kronor till kostnader i

samband med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet och ett förslagsanslag

å 12 miljoner kronor till omkostnader för statlig lagerhållning av

vissa jordbruksprodukter. Sistnämnda anslag avses skola få användas även

för att täcka kostnaderna för viss beredskapslagring.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

3

Förslag

till

F örordning

angående reglering av införseln av vissa levande djur

och jordbruksprodukter m. m.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Levande djur och andra varor av de slag som angivas i bilaga till denna

förordning få icke införas till riket utan särskilt tillstånd.

Vid meddelande av dylikt tillstånd må uppställas sådana villkor för dess

tillgodonjutande som prövas vara erforderliga.

2 §•

Införseltillstånd beviljas, såvitt ej Kungl. Maj :t annat föreskrivit, av statens

jordbruksnämnd.

Ansökan om införseltillstånd skall avfattas enligt formulär, som fastställes

av vederbörande tillståndsmyndighet.

3 §.

När införseltillstånd meddelas, skall därom utfärdas skriftligt bevis, angivande

den myckenhet som får införas, den tid under vilken införseln får

äga rum och de villkor i övrigt som må hava föreskrivits för tillgodonjutande

av tillståndet.

Vid införsel skall tillståndsbeviset företes för tullmyndigheten, som har

att på beviset göra anteckning om dagen för införseln, den myckenhet som

införes och det land varifrån införseln äger rum.

4 §■

Stadgandet i 1 § första stycket skall icke utgöra hinder för transitering

eller annan befordran under tullverkets kontroll eller för uppläggning i frihamn

eller å tullager eller provianteringsfrilager; dock må å provianteringsfrilager

upplagd vara icke utan medgivande av vederbörande tillståndsmyndighet

för varje särskilt fall disponeras annorledes än till fartygs eller luftfartygs

proviantering eller utrustning i föreskriven ordning.

Ej heller skall stadgandet hava avseende å

a) vara som införes i egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden

att tullfrihet för densamma åtnjutes eller, i fråga om icke tullpliktig vara,

skulle, om den varit tullbelagd, hava åtnjutits enligt annan bestämmelse i

5 § tulltaxeförordningen än den under s) upptagna eller enligt 6, 7 eller

<3 § samma förordning; eller

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

b) vara som enligt föreskrifter, meddelade av generaltullstyrelsen, försändes

landvägen över utlandet från en till annan ort inom riket.

Vederbörande tillståndsmyndighet äger meddela allmänna bestämmelser

om ytterligare undantag från stadgandet i 1 § första stycket.

5 §.

För i 1 § omförmäld vara som införes till riket och förtullas skall, i den

mån Kungl. Maj :t i prisreglerande syfte så förordnar, erläggas avgift (införselavgift).

Avgiftens storlek bestämmes av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts

bemyndigande, av statens jordbruksnämnd.

6 §.

Bestämmelserna i 5 § skola icke hava avseende å

a) vara för vilken enligt .särskilt stadgande skatt skall utgå vid införsel

till riket; eller

b) vara som i föreskriven ordning utlämnas från provianteringsfrilager

för fartygs eller luftfartygs proviantering eller utrustning.

Beträffande vara .som införes under sådana förhållanden att tullfrihet

för densamma åtnjutes eller, i fråga om icke tullpliktig vara, skulle, om

den varit tullbelagd, hava åtnjutits enligt 5, 6, 7 eller 8 § tulltaxeförordningen

skall skyldighet att erlägga införselavgift föreligga allenast såvitt

fråga är om återinförsel av vara, vid vars utförande erhållits återbäring

av förut erlagd införselavgift.

7 §•

Införselavgift skall erläggas till tullverket i den ordning som är föreskriven

beträffande tull. Jämväl i fråga om betalningsanstånd, ställande av

säkerhet samt påföljd för dröjsmål med eller uteblivande av betalning skall

angående införselavgift gälla detsamma som rörande tull.

8 §•

Återbäring av införselavgift må efter ansökan åtnjutas vid utförsel av

varan till utrikes ort eller svensk frihamn; dock må, om varan ej utföres

i oförändrat skick, återbäring åtnjutas allenast i den omfattning och på

de villkor som Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, statens

jordbruksnämnd bestämmer.

Närmare föreskrifter angående ansökan om återbäring samt prövning av

sådan ansökan meddelas av Kungl. Maj :t.

9 §.

Därest särskilda skäl föreligga må Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts

bemyndigande, statens jordbruksnämnd meddela befrielse, helt eller delvis.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

från skyldighet att erlägga införselavgift så ock medgiva återbäring, helt

eller delvis, av sådan avgift jämväl i annat fall än i 8 § sägs.

10 §.

Medel som inflyta genom upptagande av införselavgift skola i den ordning

Kungl. Maj :t föreskriver inlevereras till jordbruksnämnden och enligt

Kungl. Maj :ts bestämmande användas för prisreglerande åtgärder på

jordbrukets område.

11 §•

Till riket inkommen vara som på grund av bestämmelserna i denna förordning

icke får införas må, därest varan ej enligt 13 § eller enligt lagen

om straff för olovlig varuinförsel skall vara förverkad samt hinder ej heller

eljest möter mot utförsel av varan, under tullkontroll återutföras enligt

de föreskrifter som i tullstadgan äro givna för gods anmält till returförtullning.

Vad i första .stycket stadgats gäller även om varan är fri från tull eller

annan införselavgift eller om anmälan till utförsel icke gjorts inom föreskriven

tid.

12 §.

Skall i denna förordning avsedd vara enligt tullstadgan eller lagen om

straff för olovlig varuinförsel eller på grund av stadgande i denna förordning

säljas å auktion genom tullverkets försorg, må försäljningen ske endast

till någon, som erhållit tillstånd varom i 1 § sägs, eller ock under

förbehåll att varan återutföres.

Kan försäljning i enlighet med vad sålunda stadgats ej komma till stånd,

skall med varan förfaras på .sätt Kungl. Maj :t efter anmälan av generaltullstyrelsen

förordnar.

13 §.

Den som utan behörig tullangivning eller medelst vilseledande åtgärder

till riket inför eller söker införa vara, som enligt denna förordning icke

får införas, straffes med dagsböter.

Vara som någon i strid mot denna förordning olovligen infört eller .sökt

införa skall förklaras förverkad jämte emballage eller kärl vari den förvaras.

Kan egendom som sålunda skolat förklaras förverkad ej tillrättaskaffas,

gälde den brottslige dess värde. Framgår av omständigheterna att

brottet skett av förbiseende, må av domstolens prövning bero, huruvida

förverkandepåföljd skall inträda.

I fråga om åtal för förseelse, som avses i första stycket, och talan om

förverkande av gods eller värde på grund av föreskrifterna i andra stycket

ävensom beslag av gods, som kan antagas vara förverkat, och förfarandet

med beslagtaget gods skall vad i allmänhet är stadgat om olovlig införsel

av tullpliktig vara äga motsvarande tillämpning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

14 §.

Den som bryter mot villkor för tillgodonjutande av tillståndsbevis eller

i strid mot stadgandet i 4 § första stycket disponerar å provianteringsfrilager

upplagd vara annorledes än till fartygs eller luftfartygs proviantering

eller utrustning i föreskriven ordning straffes med dagsböter.

15 §.

Böter ävensom försäljningssumma för förverkat gods samt belopp som

utgivits i stället för sådant gods tillfalla kronan.

16 §.

Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av denna förordning meddelas

av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av vederbörande

tillståndsmyndighet.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1951.

Genom förordningen upphävas

kungörelsen den 14 juni 1933 (nr 343) angående reglering av införseln

av havregryn och havremjöl;

kungörelsen den 23 februari 1934 (nr 24) angående reglering av införseln

av ägg;

förordningen den 18 maj 1934 (nr 153) om införselavgift å havre och

majs jämte vissa andra fodermedel;

kungörelsen den 5 oktober 1934 (nr 490) angående utsträckt tillämpning

av kungörelsen den 23 februari 1934 (nr 24) angående reglering av

införseln av ägg;

kungörelsen den 21 augusti 1935 (nr 493) angående reglering av införseln

av vete och råg samt därav beredda produkter;

kungörelsen den 21 augusti 1935 (nr 496) angående reglering av införseln

av havre och majs samt vissa andra fodermedel;

kungörelsen den 30 december 1936 (nr 647) med vissa bestämmelser angående

införsel av hästar;

kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 648) angående reglering av införseln

av slaktdjur samt kött och fläsk;

kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 660) angående reglering av införseln

av mjölk och mejeriprodukter;

kungörelsen den 1 augusti 1940 (nr 755) angående reglering av införseln

av matärter m. m.; samt

kungörelsen den 14 mars 1941 (nr 217) angående reglering av införseln

av bönor.

Där i författning förekommer hänvisning till stadgande i någon sålunda

upphävd författning, skall hänvisningen i stället avse motsvarande stadgande

i denna förordning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

7

Bilaga.

Förteckning

över varor, vilka enligt förordningen den angående reg
lering

av införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter

m. m. icke må införas till riket utan särskilt tillstånd.

Statistiskt nr

1—3: 2

4-9

15—20

24-26

64—67

68:1—2

69, 70

71, ur 72

ur 97

102

170—181

182—186

187

189

ur 190

191-193

ur 194

303

307

314

ur 321: 2

ur 321: 3

359—370, 372

ur 533

Varuslag

Hästar

Nötkreatur, får och svin

Kött av får, häst och nötkreatur

Fläsk

Mjölk och grädde

Smör, naturligt

Ost

Ägg; ävensom äggula, ej uteslutande avsedd för beredning

av läder, samt flytande äggvita

Konsttorkat hömjöl (luzernmjöl)

Manioka- och arrowrot

Spannmål, omalen

Mjöl av spannmål; ävensom mjöl av andra vegetabilier, ej

hänförligt till annat nummer

Havregryn

Vetegryn

Ärter, skalade och kluvna

Havre-, råg- och vetekli

Annat kli, ej särskilt nämnt, utom mandelkli

Makaroner och vermiceller

Bröd, dock ej dessertkäx, pepparkakor och andra slag av

finare bakverk och ej heller hundbröd

Konserver av kött av nötboskap eller får

Konserverade inläggningar av bönor med fläsk

Konserver av fläsk och kött av häst

Fodermedel utom s. k. benprecipitat och annat dikalciumfosfat
Torkad

hönsäggvita

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Utdrag ur protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

27 april 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Quensel, Danielson, Yougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Ericsson, Andersson, Lingman, Nygren.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om åtgärder

i prisreglerande syfte på jordbrukets område samt anför därvid.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under nionde huvudtiteln

på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1951/52 beräkna dels (p. 113) till Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område ett reservationsanslag av 50 000 000

kronor, dels (p. 115) till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet ett reservationsanslag av 35 000 000 kronor, dels

(p. 116) till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps- och

försäljningsverksamhet ett förslagsanslag av 6 000 000 kronor.

I skrivelse den 21 april 1951 har statens jordbruksnämnd framlagt förslag

angående prissättningen på jordbrukets produkter och vissa jordbruksförnödenheter

för regleringsåret 1951/52. Vid nämndens skrivelse har fogats,

bland annat, en den 23 februari 1951 dagtecknad skrivelse från Svenska

spannmålsaktiebolaget. Över jordbruksnämndens förslag har statens

priskontrollnämnd den 24 april 1951 avgivit yttrande. I anledning av jordbruksnämndens

framställning har Kungl. Maj :t förut denna dag meddelat

beslut i prisfrågan.

Jag torde nu få underställa Kungl. Maj :t frågan om utformningen i övrigt

av de prisreglerande åtgärderna på jordbrukets område för regleringsåret

1951/52 samt vissa därmed sammanhängande spörsmål.

Jag torde vidare här få erinra om att Kungl. Maj :t den 30 mars 1951

till riksdagen framlagt proposition (nr 192) angående grunderna för fortsatt

stöd åt lin- och hampodlingen. I propositionen föreslås bland annat,

att vissa statliga pristillägg skola utgå till lin- och hampodlingen. Medel

för utbetalande av dylika pristillägg ha emellertid ej äskats i sagda proposition.

Jag har i stället där anfört att jag ämnade upptaga frågan om storleken

av det stöd, som borde utgå för 1951 års odling, i samband med behandlingen

av spörsmålet om prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

under nästa regleringsår. 1949 års lin- och hamputredning har även i

skrivelse den 3 april 1951 framlagt förslag rörande utformningen av stödet

för innevarande års lin- och hampodling och beräkningar av kostnaderna

för stödet. Jämväl dessa spörsmål torde alltså nu få upptagas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

9

Prissättningen på jordbrukets produkter för

regleringsåret 1950/51.

I sin förut nämnda skrivelse den 21 april 1951 har statens jordbruksnämnd

till en början redogjort för det system för prissättningen på jordbrukets

produkter och förnödenheter, som tillämpats under innevarande

regleringsår.

Därvid har nämnden anfört i huvudsak följande.

I början av år 1950 hade på sedvanligt sätt en förkalkyl upprättats över

jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåret 1950/51. Enligt

denna kalkyl kunde jordbrukets sammanlagda inkomster för nämnda

år beräknas uppgå till 3 035,3 miljoner kronor. I förhållande till det för

basåret 1938/39 beräknade inkomstbeloppet innebar denna summa en ökning

med 122,8 procent. Beträffande jordbrukets kostnader hade i kalkylen

upptagits tre alternativa belopp, innebärande en kostnadsökning i förhållande

till basåret med respektive 124,44 (alternativ A), 124,53 (alternativ B)

och 118,79 procent (alternativ C). Vid de båda första alternativen hade ett

kalkylmässigt inkomstunderskott av omkring 21 respektive 22,5 miljoner

kronor erhållits, medan vid det sistnämnda alternativet uppkommit ett kalkylmässigt

överskott av omkring 56 miljoner kronor. Skillnaden mellan alternativen

grundade sig på olikheter i fråga om beräkningen av jordbrukets

räntekostnader. Vid de båda förstnämnda alternativen hade denna beräkning

utförts enligt den metod, som föreslagits av de sakkunniga för utredning

av frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader

m. m. Däri hade hänsyn tagits till lantbrukskapitalets förändringar

efter basåret. Vid det sistnämnda alternativet däremot hade lantbrukskapitalet

hållits i stort sett oförändrat efter basåret.

Efter förhandlingar mellan statens livsmedelskommission, å ena, samt en

av Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk utsedd

förhandlingsdelegation, å andra sidan, hade en överenskommelse träffats

om grunderna för prissättningen på jordbrukets produkter under år 1950/51.

Denna överenskommelse, som godkänts av jordbrukets förhandlingsdelegcrade

den 20 april 1950, innebar i huvudsak följande.

Enligt överenskommelsen hade enighet nåtts om att jordbrukets kostnader

i kalkylen, i analogi med Kungl. Maj :ts beslut den 29 december 1949

angående lönsamhetsberäkningar i prisärenden, skulle beräknas med beaktande,

bland annat, av den stegring av räntekostnaderna, som följde av kapitalvolymens

värdeökning efter basåret, och att kostnaderna skulle bestämmas

i enlighet med det av LK-delegationen såsom alternativ A betecknade

alternativet. Samtidigt hade emellertid enighet rått om att tillämpningen

av denna princip för kostnadsberäkning icke skulle få föranleda

ökning av produktpriserna, så länge den dåvarande stabiliseringspolitiken

tillämpades. Någon utjämning av det enligt alternativ A beräknade underskottet

av 21 miljoner kronor år 1950/51 skulle därför icke ske. För tiden efter

den 1 januari 1951 förbehöll sig emellertid jordbruket att påkalla täckning

för de särskilda kostnadsökningar, t. ex. ökade löner till jordbrukets

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

arbetskraft, såväl lejd som egen, som kunde uppkomma till följd av stabiliseringspolitikens

upphörande eller modifiering.

Överenskommelsen innebar vidare, att vissa prisändringar i marknadsanpassande

syfte skulle vidtagas. Härigenom beräknades underskottet enligt

alternativ A stiga med över 10 miljoner kronor till mellan 30 och 35

miljoner kronor. Ej heller för detta ökade underskott skulle jordbruket

äga få täckning.

Kungl. Maj :t meddelade därefter den 21 april 1950, på framställning

av statens livsmedelskommission, beslut rörande prissättningen på jordbruksprodukter

under år 1950/51. Kungl. Maj :t godtog därvid den förenämnda

prisöverenskommelsen. Beslutet innebar vidare, att den dåvarande

prisnivån på jordbrukets produkter tills vidare skulle bibehållas i stort

sett oförändrad, bortsett från de förut berörda justeringarna i marknadsanpassande

syfte.

Kungl. Maj :ts beslut i prissättningsfrågan underställdes riksdagen i proposition

nr 245/1950. I propositionen uttalade föredragande departementschefen,

bland annat, att frågan, i vad mån jordbruket vid ett slopande eller

en modifiering av stabiliseringspolitiken borde erhålla kompensation

för de kostnadsökningar, som kunde föranledas därav, borde bliva beroende

av resultatet av de överväganden, som då kunde komma att äga rum.

Därvid borde även prövas i vad mån den ändrade principen beträffande beräkning

av räntekostnadsposten borde få inverka på prissättningen på jordbrukets

produkter. Även spörsmålet om tillämpning av 4-procentregeln borde

få upptagas vid sådana överläggningar, som jordbruket förbehållit sig att

påkalla vid ett slopande eller en modifiering av stabiliseringspolitiken.

Kungl. Maj :ts proposition i ämnet godkändes sedermera av riksdagen

(jordbr.utsk. uti. nr 52; r. skr. nr 357).

Jordbruksnämnden har vidare erinrat om att den i början av år 1950

upprättade förkalkylen över jordbrukets inkomster och kostnader för regleringsåret

1950/51 omräknats i oktober månad 1950. Denna omräknade kalkyl

hade med räntekostnaderna beräknade enligt den nya metoden (alternativ

A) visat ett överskott av i runt tal 37 miljoner kronor. Då normkalkylen

beräknad enligt samma grunder visat ett underskott av 22 miljoner kronor,

kunde således en förbättring med 59 miljoner kronor beräknas komma att

äga rum. Med hänsyn tagen dels till de i prisöverenskommelsen våren 1950

förutsatta prisjusteringarna, dels till en viss uppräkning av arbetskostnadsposten

av beräkningsteknisk natur kunde den reella förbättringen av jordbrukets

ekonomiska läge jämfört med vårkalkylen anges till i runt tal 100

miljoner kronor, vilket belopp låge inom ramen för 4-procentregeln.

Efter framställning av jordbrukets riksorganisationer upptogos längre

fram på hösten 1950 överläggningar om priserna på jordbrukets produkter

för tiden januari—augusti 1951. Dessa överläggningar ledde den 19 december

1950 till en överenskommelse. Dennas innehåll har av jordbruksnämnden

sammanfattats på följande sätt.

Till grund för regleringen av producentpriserna under återstående del av

år 1950/51 skulle läggas den jordbrukskalkyl, som upprättats i oktober 1950

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

och som med tillämpning av den nya metoden för beräkning av jordbrukets

räntekostnader visade ett kalkylmässigt inkomstöverskott av cirka 37 miljoner

kronor. Som kompensation för den ökning av arbetskostnadsposten,

som föranleddes av det nya kollektivavtalet för lantarbetare, skulle jordbruket

för tiden 1 januari—31 augusti 1951 tillföras ett ökat inkomstbelopp

av cirka 160 miljoner kronor. Det kalkylmässiga inkomstöverskottet i oktoberkalkylen

beräknades bli erforderligt för att täcka andra kostnadsökningar

för jordbruket till följd av den ändrade stabiliseringspolitiken. Överskottei

skulle därför icke utjämnas.

Enligt överenskommelsen skulle 4-procentregeln tillämpas på sedvanligt

sätt i fortsättningen (fr. o. in. regleringsåret 1951/52).

Det förutsattes vidare i överenskommelsen, att följande subventioner

skulle slopas från ingången av år 1951, nämligen dels det mjölkpristillägg

(i oktoberkalkylen 1950 upptaget till 60,8 miljoner kronor för år 1950/51),

vilket infördes hösten 1949 i anslutning till prisstabiliseringspolitiken, dels

utgående kör linjebidrag, merfraktbidrag och regleringskostnadstillägg (upptagna

till sammanlagt 4,8 miljoner kronor för 1950/51). Slopandet av mjölkpristillägget

skulle få ta sig uttryck i höjda konsumentpriser på mejeriprodukter.

För bortfallet av sistnämnda grupp av bidrag skulle jordbruket ersättas

därigenom, att förenämnda kompensationsbelopp av 160 miljoner kronor

ökades till 163 miljoner kronor. Det förutsattes vidare, att subventionen

till förbättring av handelns marginaler på mjölk, 6 miljoner kronor per

år, skulle avvecklas från det nya året. Marginalerna komme därigenom att

fortsättningsvis helt slå igenom i konsumentpriset på mjölk.

Av kompensationsbeloppet 163 miljoner kronor för tiden januari—augusti

1951 skulle cirka 141 miljoner kronor tillföras jordbruket genom prishöjningar

på olika produkter, nämligen mjölk och mejeriprodukter (70 miljoner

kronor), kött och fläsk in. in. (34 miljoner kronor), hudar (25 miljoner

kronor) samt ull, ägg och matpotatis (tillsammans 12 miljoner kronor).

Återstående 22 miljoner kronor tillfördes jordbruket genom att detta gottskrevs

vissa engångsbelopp, nämligen dels 11 miljoner kronor utgörande

prisstegringsvinst på hudar samt vinst på lager av hudar och ost, dels 11

miljoner kronor utgörande inkomster, som jordbruket erhållit på grund

av att basprisnivån för kött och fläsk överskridits före den 1 januari 1951.

Då det kunde anses tveksamt om de förutsatta nya priserna på ägg och

vissa mejeriprodukter verkligen skulle kunna utfås i sin helhet, hade jordbruksnämnden

förklarat sig beredd att till prövning upptaga önskemål om

justering av priserna på vissa andra produkter, i (ten mån så erfordrades

för att täcka inkomstbortfall på grund av att förstnämnda priser icke

kunde helt uttagas. Härmed åsyftades vissa slaktdjurs- och mejeriprodukter.

Vid sitt godtagande av prisöverenskommelsen uttalade slutligen jordbrukets

representanter en bestämd förhoppning om att den allmänna uppgången

av lönenivån i landet skulle förete samma moderation som för jordbrukets

del.

Till prisöverenskommelsen fogades vissa protokollsanteckningar. Bland

annat uttalades, att någon höjning av brödsädspriserna icke ansetts kunna

ifrågakomma, eftersom större delen av 1950 års skörd redan levererats från

jordbruket. Det förutsattes emellertid, att en prisjustering på brödsäden

skulle komma till stånd för 1951 års skörd. Vidare förutsattes, att den prisstegring

å smör, som föranleddes av uppgörelsen och beräknats till 75 öre

per kilogram i partihandelsledet, skulle för margarin motsvaras av en i öre

räknat lika stor prishöjning.

Överenskommelsen rörande riktlinjerna för prissättningen på jordbrukets

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj.ts proposition nr 207.

produkter under tiden januari—augusti 1951 godkändes av Kungl. Maj:t

genom beslut den 22 december 1950. Beträffande vad i överenskommelsen

sagts om 4-procentregelns tillämpning från och med regleringsåret 1951/52

anförde chefen för jordbruksdepartementet till statsrådsprotokollet vid

ärendets föredragning, att detta torde få förutsätta, att slutlig ståndpunkt redan

på våren toges till prissättningen på jordbrukets produkter för hela det

kommande regleringsåret.

Prisöverenskommelsen har sedermera underställts riksdagens prövning

(prop. nr 76/1951).

Jordbruksnämnden har i en särskild promemoria lämnat en mera detaljerad

redogörelse för hittills vidtagna regleringsåtgärder på jordbrukets område.

Denna promemoria torde såsom bilaga få fogas till detta protokoll

(bilaga 1). Vidare har nämnden överlämnat en översikt över produktionsutvecklingen

på jordbrukets område, en särskild undersökning rörande

mjölk- och äggproduktionens utveckling efter förkrigstiden, en redogörelse

för nu gällande priser på jordbruksprodukter och på vissa förnödenheter

för jordbrukets behov samt en promemoria angående jordbrukarnas kontanta

inkomster och utgifter år 1949. Även dessa promemorior torde såsom

bilagor få fogas till detta protokoll (bilagor 2—5).

I sin skrivelse har jordbruksnämnden även berört de utjämningsavgifter,

som för närvarande utgå vid export av vissa varor. För att belysa motiven

till att avgifterna uttagas har nämnden därvid redogjort för innehållet i en

skrivelse, vilken statens livsmedelskommission den 28 februari 1950 avlåtit

till Kungl. Maj :t och vilken legat till grund för den kungörelse i ämnet,

som utfärdats den 31 mars 1950. Vidare har nämnden lämnat uppgift om de

utjämningsavgifter, som för närvarande utgå för de viktigare varuslagen.

Av denna framgår att dylika avgifter nu uttagas för nötkött, fläsk, ister och

flott, råg, vete, havre, korn, havrekli, smör, margarin, fettråvaror, socker

och vissa slag av ost. Härjämte har nämnden uppgivit att de medel som

under tiden den 1 juni 1950—den 31 mars 1951 influtit i form av utjämningsavgifter

— efter avdrag av under samma tid utbetalade restitutioner

— uppgått till cirka 9,5 miljoner kronor. Dessa medel hade i enlighet med

Kungl. Maj :ts beslut redovisats som inkomst på de anslag eller clearingkassor,

ur vilka bidrag för vederbörande varuslag utgått.

Jordbruksnämnden har vidare förklarat sig förutsätta, att bestämmelserna

om utjämningsavgift skulle gälla jämväl under regleringsåret 1951/52.

Förkalkylen rörande jordbrukets inkomster och kostnader

under produktionsåret 1951/52.

I syfte att erhålla ett underlag för behandlingen av frågan om prissättningen

på jordbrukets produkter under år 1951/52 har jordbruksnämnden

uppdragit åt kalkylsakkunniga1 att utarbeta en förkalkyl över jordbrukets * i

1 Ledamöter av kalkylsakkunniga äro generaldirektören O. Söderström, organisationschefen

i Kooperativa förbundet, fil. lic. M. Bonow, byråchefen L. Juréen, agronomen Cl.-E. Odhner,

direktören i Sveriges lantbruksförbund A. H. Stensgård samt föreståndaren för Jordbrukets utredningsinstitut,

fil. lic. H. Åstrand, vilka samtliga deltagit vid upprättandet av den nu föreliggande

kalkylen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

inkomster och kostnader under nyssnämnda produktionsår. Denna kalkyl

har granskats av jordbruksnämndens råd vid sammanträde den 16 mars

1951. Kalkylen torde såsom bilaga få fogas till detta protokoll (bilaga 6).

Jordbruksnämnden har i sin skrivelse lämnat en sammanfattande redogörelse

för innebörden och resultatet av den nu upprättade jordbrukskalkylen.

Nämnden har därvid till att börja med framhållit, att kalkylen för år 1951/

52 i metodiskt hänseende ansluter sig till de under en följd av år utförda inkomst-

och kostnadsberäkningar, vilka legat till grund för prissättningen

på jordbrukets produkter. Kalkylen har karaktären av en normalkalkyl såtillvida,

att den avser att belysa inkomst- och kostnadsläget under det kommande

produktionsåret under förutsättning av normala väderleksförhållanden,

oförändrade löner och räntesatser samt oförändrade priser på produkter

och förnödenheter utom i de fall, där vid kalkylens upprättande förändringar

i priser med hänsyn till marknadsläget kunnat förutses med en viss

grad av säkerhet.

Nämnden har därefter övergått till en redogörelse för grunderna för de i

kalkylen ingående beräkningarna av jordbrukets inkomster och därvid först

närmare berört beräkningarna rörande skördens storlek. Harom har nämnden

anfört.

Till grund för inkomstkalkylen har på vanligt sätt lagts en beräkning

skörden, vilken bygger på vissa antaganden rörande areaier ^ara ''

kastning för olika grödor. De för produktionsaret 1951/52 (1951 års sKorai

kalkvlerade arealerna ha i fråga om höstvete och hostrag beraknats med ledning

av arealinventeringen i oktober 1950, varvid från de enhgt denna^inventerins

besådda arealerna gjorts avdrag for normal utvintring. De för ar 19ol

^höstsådden 1950) gjorda avdragen för normal utvintring utgöra liksom for
a"givnas

de areal ra)01 h“

£SiSS^abr“Ä»^ry5r^einve„ter,n6C„ l oMober

1950 konstaterad nedgång av höstsädsodlingen. Vårvetearealen förutsattes

visa en fortsatt uppgång. Även oljeväxtarealen antages oka, nämligen med

26 000 hektar till 195 000 hektar. I fråga om trindsad, sockerbetor och potatis

ha 1950 års arealer upptagits med avrundning. Beträffande \all till slattei,

säd till grönfoder, foderrotfrukter och spånadsvaxter antages viss nedgång.

Uppskattningen av det kommande årets hektarskordar har för olika yaxtslag

skett på samma sätt som tidigare. Den tillämpade prognosmetoden innebär

i korthet, att de observerade hektarskördarna med tillhjälp av de s. k.

allmänna skördeomdömena omräknas till normerade hektarskordar. Med

ledning av dessa senare sker därefter en uppskattning av normskordarna,

d v s. de hektarskordar, som under förutsättning av normala vaderlekstoihållanden

kunna förväntas under prognosåret. De normerade hektarskordarna

äro befriade från de årliga skördefluktuationerna till foljd av väderlekens

växlingar, varför de på ett tillförlitligare sätt an de observerade återge

sekulära förändringar i avkastningen, exempelvis till foljd av växtodlingens

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

landvinningar, förbättrad gödsling etc. De lämpa sig därför bättre som underlag

för en prognos än de observerade skördarna. Givetvis böra emellertid

även de aktuella förutsättningarna för vegetabilieproduktionen beaktas. Med

hänsyn till utvecklingen på längre sikt samt den förbättrade tillgången på

kvävegödsel ha de sakkunniga sålunda företagit viss höjning av normskördarna

för höstvete, höstråg, korn, blandsäd, sockerbetor och hö från odlad

jord.

Beträffande jordbrukets inkomster av vegetabiliska produkter har jordbruksnämnden

anfört.

Produktionen år 1951/52 av vegetabiliska slutprodukter har beräknats på

grundval av de i tabellerna 1 och 2 upptagna arealerna och hektarskördarna.

De kvantiteter brödsäd, som medtagits vid inkomstberäkningarna, ha framkommit

sedan totalskörden av vete och råg reducerats för lagringsförluster,

avrens och utsäde. Av korn har utöver husbehovsförmalningen endast medtagits

de kvantiteter, som beräknats komma att åtgå vid grynkvarnar, bryggerier

och brännerier. På motsvarande sätt har av havre, hö och halm endast

medtagits den beräknade förbrukningen av havre vid grynkvarnarna,

arméns och åkeriernas inköp av fodersäd och stråfoder, förbrukningen av

dessa varuslag vid skogskörslor samt den industriella förbrukningen av

halm. Härutöver har exporten av hithörande varuslag beaktats.

Priserna på brödsäd under det kommande året ha beräknats med beaktande

av Kungl. Maj:ts beslut den 9 februari 1951 om höjning av grundpriserna

på brödsäd av 1951 års skörd. Vid uppskattningen av priserna på korn och

havre under prognosåret har bl. a. tagits hänsyn till de senaste prishöjningarna

på importfodermedel. Priset på kokärter antages stiga i takt med priserna

på övrig spannmål.

Den ökning av antalet prisorter för brödsäd, som ägt rum i jämförelse med

år 1938/39, har i tidigare kalkyler antagits medföra en viss sänkning av

fraktkostnaderna för saluförd brödsäd. Enär antalet prisorter åter minskats,

har posten »ersättning för av jordbrukarna tidigare burna fraktkostnader»

nu bortfallit för åren 1950/51 och 1951/52.

Jordbrukets sammanlagda inkomster av brödsäd beräknas år 1951/52 stiga

till 253,3 miljoner kronor mot 231,3 miljoner kronor innevarande år. ökningen

beror på de höjda priserna, vilka mer än väl uppväga verkningarna i

inkomsthänseende av den minskade brödsädsodlingen. I fråga om övrig

spannmål väntas en ökning av inkomsterna från 47,6 miljoner kronor 1950/

51 till 58,4 miljoner kronor prognosåret.

Försäljningen av hö och halm beräknas tillföra jordbruket 6,7 miljoner

kronor år 1951/52 mot 7,i miljoner kronor innevarande år.

Liksom i närmast föregående normkalkyl räknas för år 1950/51 med en

inhemsk förbrukning av 825 miljoner kilogram matpotatis. Samma kvantitet

upptages även för år 1951/52. På grund av att potatisskörden 1951

(= nor in skörd) väntas bli större än 1950 års relativt dåliga skörd, antages

vid nu gällande priser på övriga jordbruksprodukter en nedgång av priset

på matpotatis. Härigenom uppkommer en inkomstminskning, nämligen från

144,4 miljoner kronor 1950/51 till 132,o miljoner kronor under prognosåret.

Vid förutsatt normalskörd av potatis beräknas 260 miljoner kilogram

matpotatis komma att användas för industriella ändamål år 1951/52, varav

150 miljoner kilogram för tillverkning av potatismjöl och 110 miljoner kilogram

för brännvinstillverkning. Den angivna totalmängden fabrikspotatis

överstiger väsentligt årets till följd av den dåliga skörden reducerade

kvantitet, vilket förklarar att jordbrukets inkomster av fabrikspotatis visar

en stark stegring, nämligen från 15,3 till 22,8 miljoner kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Inkomstsumman för all potatis utgör i den föreliggande kalkylen 154,s

miljoner kronor 1951/52 mot 159,7 miljoner kronor innevarande år.

På grundval av förut anförda uppgifter rörande areal och normskörd per

hektar har skörden av sockerbetor år 1951 beräknats till 1 950 miljoner kilogram

mot 1 978 miljoner kilogram år 1950. Grundpriset för betor med 10

procents sockerhalt väntas bli höjt från 5,55 kronor per deciton innevarande

år till 6,25 kronor per deciton år 1951/52. De faktiska genomsnittspriserna,

beräknade med hänsyn till sockerhalt och inkluderande olika ersättningar

och tillägg, utgöra i kalkylen 6,oi respektive 6,97 kronor per deciton. Prishöjningen

medför en ökning av jordbrukets inkomster av sockerbetor från

118,9 miljoner kronor år 1950/51 till 135,9 miljoner kronor år 1951/52.

Totalskörden av oljeväxtfröer beräknas i huvudsak på grund av den förut

omtalade arealökningen stiga från 240 miljoner kilogram innevarande år

till 283 miljoner kilogram "år 1951/52. På grund av en viss sänkning avpriserna

på matnyttigt oljeväxtfrö blir inkomstökningen procentuellt icke

lika stor. För år 1951/52 upptages i kalkylen 195,8 miljoner kronor mot

177,i miljoner kronor år 1950/51.

Jordbrukets inkomster av spånadsväxter upptagas i den föreliggande

kalkylen till 4,7 miljoner kronor mot 4,5 miljoner kronor innevarande år.

Den fältmässiga odlingen av köksväxter har för år 1950/51 beräknats

tillföra jordbruket en inkomstsumma av 42,3 miljoner kronor. De sakkunniga

ha ansett sig böra för år 1951/52 räkna med en höjning med 15 procent

av nyss angivet belopp och ha alltså för prognosåret insatt en inkomstsumma

av 48,6 miljoner kronor i kalkylen.

Jordbrukets inkomster av tobaksodling ha tidigare icke upptagits i jordbrukskalkylen.

Så har emellertid skett denna gång. Inkomstbeloppen utgöra

l,o och l,i miljon kronor åren 1950/51 respektive 1951/52.

Jordbrukets totala inkomster av vegetabilier utgöra enligt föreliggande

beräkningar 789,5 miljoner kronor år 1950/51. För prognosåret 1951/52

utgör motsvarande belopp 859,3 miljoner kronor, d. v. s. en summa som

ligger 69,8 miljoner kronor högre än årets. Ökningen beror främst på den

för flertalet viktiga produkter förutsatta höjningen av prisnivån.

Beträffande jordbrukets inkomster av animaliska produkter har jordbruksnämnden

anfört.

Medelantalet mjölkkor år 1950/51 har av kalkylsakkunniga upptagits

till 1 677 000 djur och motsvarande antal år 1951/52 till 1 670 000 djur. Den

förutsatta minskningen utgör 0,4 procent. Vid normal tillgäng på foder

för korna ha de sakkunniga ansett sig ha anledning att räkna med att

mjölkavkastningen per ko skall visa en fortsatt stegring även under år

1951/52. De sakkunniga ha förutsatt en produktion per ko av 2 949 kilogram

år 1950/51 och 2 993 kilogram år 1951/52. Ökningen motsvarar 1,5

procent. Med utgång från nämnda dala rörande koantal och avkastning

per ko har totalproduktionen av mjölk beräknats till 4 945 miljoner kilogram

år 1950/51 och 4 998 miljoner kilogram år 1951/52, vilket innebär

en ökning med 1,1 procent. Den sålunda beräknade produktionen överträffar

1938/39 års produktion med 6,0 procent. I detta sammanhang kan förtjäna

omnämnas, att mjölkinvägningen vid mejerier under samma tid

(1938/39 1951/52) beräknas ha ökat från 3 129 till 4 026 miljoner kilo
gram

eller med 28,7 procent. Mejerimjölkens andel av mjölkproduktionen

visar eu fortsatt ökning frän 66,4 procent 1938/39 till 8(^<, procent 1951/52.

Beräkningarna av jordbrukets inkomster av den vid mejerier invägda

mjölken har utförts enligt samma metod som tillämpats i vårkalkylen 1950.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

(Se Kungl. Maj :ts proposition nr 245/1950, s. 130 ff.) Tillvägagångssättet

är i huvudsak följande. För var och en av de viktigaste produkterna utföres

en inkomst- och kostnadsberäkning (jämväl för prognosåret), vilken ger

en schematisk uppfattning om det värde inklusive statliga bidrag, som mejerierna

kunna betala leverantörerna med hänsyn till föreliggande prisoch

kostnadsläge. Denna beräkning infångar den allra största delen av

mejeriernas mjölklikvider; vissa extra inkomster komma emellertid ej

med vid ifrågavarande beräkning (merinkomster av mesvaror, kapsylmjölk,

vitaminerad mjölk etc.). Den del av mjölklikvider na, som härrör från dylika

extra inkomster beräknas för ett antal år som skillnaden mellan de

taktiskt utbetalda likviderna och de på nyss antytt sätt beräknade nettoinkomsterna.

De framkomna skillnadsposterna tjäna som ledning vid beräkningen

av inkomsterna för de följande år, för vilka uppgifter om mejeriernas

mjölklikvider ännu icke föreligga. Det kan tilläggas, att såväl

för 1950/51 som i prognosen för 1951/52 tagits hänsyn till väntade förluster

vid export av smör.

De på antytt sätt beräknade inkomsterna av mejerimjölk utgöra år

1950/51 1 166,6 miljoner kronor och år 1951/52 1 177,9 miljoner "kronor.

Medellikviden utgör 29,so respektive 29,26 öre per kilogram, varav 2,57 respektive

2,ci öre per kilogram motsvara statliga bidrag.

Jordbrukets inkomster av den utanför mejeri försålda konsumtionsmjölken,

den hemmaförbrukade konsumtionsmjölken samt lantsmöret ha i

huvudsak beräknats på liknande sätt som tidigare. Tillhopa visa de tre inkomstposterna

eu ökning från 239,s miljoner kronor 1950/51 till 242,7 miljoner

kronor år 1951/52.

Det sammanlagda beloppet för producent- och kontantbidrag har för såväl

1950/51 som 1951/52 upptagits till 72,4 miljoner kronor.

Den för jordbruket kalkylerade totalinkomsten av mjölk och mejeriprodukter

(inklusive producent- och kontantbidragen) utgör för prognosåret

1951/52 ett belopp av 1 493,o miljoner kronor mot 1 478,8 miljoner kronor

innevarande år.

Såsom framhölls i höstkalkylen 1950 ha kalkylsakkunniga på grund av

brister i de senaste hönsräkningarna vid beräkningarna av äggproduktionen

varit tvungna att i högre grad än tidigare bygga på hittillsvarande och

vantad utveckling på äggmarknaden. Så har varit fallet även denna gång.

Produktionen av ägg har i den föreliggande kalkylen upptagits till 85 miljoner

kilogram 1950/51 och 83 miljoner kilogram 1951/52. Äggpriset har

satts till 240 öre per kilogram under båda åren. Härvid har tagits "hänsyn till

den f. n. utgående utjämningsavgiften. Det totala värdet av äggproduktionen

beräknas till 204,o miljoner kronor 1950/51 och 199,2 miljoner kronor

1951/52. J

Sakkunnigledamoten direktör A. H. Stensgård har ansett sig icke kunna

göra en bedömning av äggproduktion och äggpris för de berörda åren utan

betraktar de angivna talen enbart som ett beräkningstekniskt mått på inkomsterna.

Jordbrukets totalinkomster av ägg och slaktfjäderfä (vad som produceras

utanför jordbruket frånräknas) utgör i den föreliggande kalkylen 175,4

miljoner kronor år 1951/52 mot 179,2 miljoner kronor innevarande år.

Beräkningarna av jordbrukets inkomster av slaktdjur visa i fråga om

nötkreatur någon ökning men beträffande får och häst någon minskning

Irån innevarande år till 1951/52. Det sammanlagda värdet av slakten av nötkreatur,

häst och får beräknas öka från 430,i miljoner kronor år 1950/51

till 434,5 miljoner Jtronor år 1951/52. Svinslakten beräknas vid de priser

som gällde, då kalkylen upprättades, medföra en inkomst för jordbruket av

423,7 miljoner kronor det kommande året mot 428,5 miljoner kronor inneva
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

17

rande år. Beräkningarna visa praktiskt taget samma totala inkomster av

slaktdjur under de båda behandlade åren, nämligen 858,6 miljoner kronor

1950/51 och 858,2 miljoner kronor år 1951/52.

Försäljningen av militärhästar beräknas tillföra jordbruket 1,6 miljoner

kronor under såväl 1950/51 som 1951/52. Ullinkomsterna ha beräknats

stiga från 5,o miljoner kronor innevarande år till 5,4 miljoner kronor år

1951/52. Värdet av exporten av levande djur har för båda åren upptagits till

l,o miljon kronor.

Till följd av den fortgående minskningen av häststammen sjunker i den

föreliggande kalkylen värdet av kreaturskapitalet med 21,5 miljoner kronor

1950/51 och 18,3 miljoner kronor 1951/52. Det bör anmärkas, att vid

dessa beräkningar tillämpas konstanta djurvärden.

Jordbrukets totala inkomster av animalier (utan beaktande av förändringarna

i kreaturskapitalet) utgöra enligt de nu utförda beräkningarna

2 524,2 miljoner kronor år 1950/51 och 2 534,6 miljoner kronor prognosåret

1951/52, alltså en obetydlig uppgång, vilken främst beror på ökade mjölkinkomster.

Jordbrukets sammanlagda inkomster (med beaktande av förändringarna

i kreaturskapitalet) för år 1950/51 utgöra enligt de nu föreliggande beräkningarna

3 292,2 miljoner kronor. För prognosåret 1951/52 är motsvarande

inkomsttal 3 375,6 miljoner kronor. Inkomstökningen, vilken utgör 83,4 miljoner

kronor, beror, såsom framgår av det föregående, på ökade vegetabilieinkomster.

Index för jordbrukets inkomster vid basårsbeloppet 1 371,5 miljoner

kronor utgör 246,i för år 1951/52.

Vad härefter angår beräkningarna av jordbrukets kostnader har jordbruksnämnden

anfört, att dessa i huvudsak utförts på samma sätt som

vid närmast föregående kalkyltillfälle. Detta innebär, att de av de sakkunniga

för utredning rörande frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets

arbetskostnader m. m. föreslagna beräkningsmetoderna nu tilllämpats

beträffande såväl arbetskostnader som olika kapitalkostnadsposter.

I enlighet med den i december 1950 träffade prisöverenskommelsen har den

nya beräkningsmetoden för räntekostnaderna tillämpats utan någon inskränkning.

Av de olika i kalkylen ingående kostnadsposterna har jordbruksnämnden

först behandlat arbetskostnaderna och om dessa anfört.

Jordbrukets arbetskostnader i kalkylen beräknas genom att den totala

arbetsförbrukningen i timmar multipliceras med den genomsnittliga timförtjänsten.

I enlighet med de principer, som tillämpats vid de senaste beräkningstillfällena,

har arbetskraftsvolymen för prognosåret 1951/52 reducerats med

1,5 procent av den för innevarande år beräknade volymen. De sakkunniga

framhålla, att utvecklingen vid räkenskapsgårdarna synes stödja en nedskrivning

av volymen med angivet procenttal, under det att statistiken rörande

den inrikes befolkningsomflyttningen synes tyda på en starkare

minskning. På basis av hittills känt material ha de sakkunniga dock icke

ansett sig kunna företaga någon förändring av den de senaste åren tillämpade

reduceringsprocenten. Det är självfallet angeläget, betona de sakkunniga,

att frågan även i fortsättningen ägnas uppmärksamhet, i all synner
2

Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 207.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

het som det f. n. tillgängliga bedömningsmaterialet ger väsentligt olika utslag.

Beräkningen av den genomsnittliga timlönen för de aktuella kalkylåren

har hittills verkställts genom framskrivning av den kända timförtjänsten under

senaste statistikår enligt socialstyrelsens lönestatistik med ledning av

avtalslönens utveckling sedan motsvarande tid. I den nu upprättade kalkylen

har framskrivningen skett enligt en något modifierad metod. Denna innebär

i korthet, att man undersöker förhållandet mellan den genomsnittliga

timförtjänsten enligt lönestatistiken för lantarbetare under vissa löneår och

den genomsnittliga timlönen för ordinarie tid enligt avtalen (för motsvarande

tid). På så sätt erhålles en faktor, »överbetalningsfaktorn», vilken anger

förhållandet mellan timförtjänst och avtalslön. Det bör anmärkas, att

faktorn huvudsakligen ger uttryck för vissa i avtalen stipulerade merförtjänster

utöver ordinarie timlön och endast till mindre del hänför sig till

verklig överbetalning utöver avtalslön. Timförtjänsten för de nu aktuella

åren har beräknats med tillämpning av den »överbetalningsfaktor», som erhållits

för åren 1945/46—1948/49. Den sålunda beräknade timförtjänsten

utgör för innevarande år 205,28 öre och för år 1951/52 218,53 öre. Hänsyn

har vid beräkningarna tagits till dels det nya avtal för lantarbetarna som

träffades i december 1950 (med en höjning av den ordinarie timlönen med

25 öre), dels den nya semesterlagen (övergång från två till tre veckors semester).

De totala arbetskostnaderna ha i den nu föreliggande kalkylen upptagits

för innevarande år till 2 148,9 miljoner kronor och för år 1951/52 till 2 253,3

miljoner kronor. Ökningen utgör 104,4 miljoner kronor.

Jordbruksnämnden har i detta sammanhang anmärkt att kalkylsakkunniga

uttalat, att frågan om användning av avtalslöner såsom underlag för

arbetskostnadsberäkningarna borde prövas i samband med en ifrågasatt

övergång till nytt basår för kalkylen. (Se härom närmare s. 22 o. f.)

Under samlingsrubriken kapitalkostnader behandlas i kalkylen kostnaderna

för avskrivning och underhåll av markanläggningar (grundförbättringar),

ekonomibyggnader samt maskiner och redskap ävensom kostnader för elektricitet

samt räntekostnaderna. Beträffande dessa poster har jordbruksnämnden

anfört följande.

Kostnadsposten grundförbättringar (täckdikningskostnader, underhåll av

större öppna diken) visar en mindre ökning mellan åren 1950/51 och 1951/

52, nämligen från 17,7 till 17,9 miljoner kronor.

Kostnaderna för avskrivning och underhåll av ekonomibyggnader beräknas

med utgång från vissa inom statens forskningskommitté för lantmannabyggnader

(SFL) utförda undersökningar rörande storleken av dessa kostnader

år 1946. Kostnadssumman för detta år följes med ledning av SFL:s

och lantbruksförbundets byggnadskostnadsindex. Byggnads- och därmed avskrivnings-

och underhållsvolymen antages vara konstant. För siloanläggningar

utföras särskilda beräkningar. På grund av höjda materialkostnader

(främst trävirke) och stegrade arbetslöner beräknas kostnaderna för ekonomibyggnader

och siloanläggningar stiga från 171,s miljoner kronor 1950/51

till 183,7 miljoner kronor 1951/52.

Kostnaderna för maskiner och redskap äro fördelade på avskrivningsoch

underhållskostnader. De förra fastställas med utgång från beräkningar

— grundade på ett omfattande material från tillverkare och importörer —

av maskinbeståndets volym under förutsättning av en 15-årig avskrivningstid,

de senare upptagas i enlighet med resultaten från jordbruksnämndens

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

19

(förut livsmedelskommissionens) deklarationsundersökningar. Jordbrukets

kostnader för maskiner och redskap stiga enligt den föreliggande kalkylen

från 266,7 miljoner kronor 1950/51 till 285,8 miljoner kronor 1951/52.

Kostnadsposten elektricitet upptages i enlighet med deklarationsundersökningarna

och med ledning av dessa gjord framskrivning. Posten omfattar

strömkostnader samt avskrivning och underhåll av ortsnät. Sistnämnda

kostnadselement för gårdsinstallationer ingå, åtminstone delvis, i posten

ekonomibyggnader. Det bör anmärkas, att strömkostnaderna, vilka närmast

äro att jämställa med kostnader för förnödenheter, vid den använda beräkningsmetoden

icke kunnat lösbrytas från övriga elkostnader. Kostnaderna

för elektricitet beräknas till 42,7 miljoner kronor 1950/51 och 45,4 miljoner

kronor 1951/52.

Jordbrukets räntekostnader, vilka numera som förut nämnts beräknas

med beaktande av lantbrukskapitalets förändringar efter basåret, utgöra

enligt den föreliggande kalkylen 299,i miljoner kronor 1950/51 och 312,5

miljoner kronor prognosåret 1951/52.

Den beräknade ökningen av räntekostnaderna beror nästan helt på en

ökning av lantbrukskapitalet. Den använda metoden att beräkna räntan på

det egna kapitalet med utgång från glidande tioårsmedeltal medför nämligen

i nuvarande läge, att den nyligen genomförda räntehöjningen icke gör

sig märkbart gällande under åren 1950/51 och 1951/52.

I samband med övergång till ett nytt kalkylbasår föreslå de sakkunniga

viss omläggning av räntekostnadsberäkningarna i syfte bl. a. att nå en bättre

anpassning till den faktiska utvecklingen på kapitalmarknaden.

De sammanlagda kapitalkostnaderna enligt kalkylsakkunnigas nu utförda

beräkningar utgöra 798,o miljoner kronor 1950/51 och 845,3 miljoner kronor

1951/52. Ökningen utgör 47,3 miljoner kronor.

Jordbruksnämnden har härefter övergått till en redogörelse för jordbrukets

kostnader för olika slag av förnödenheter. De viktigaste hithörande

posterna i jordbrukskalkylen avse driv- och smörjmedel, handelsgödsel och

kalk samt köpfodermedel. Övriga slag av förnödenheter, vilka äro av mindre

betydelse, äro i kalkylen sammanförda under rubriken »diverse förnödenheter».

Jordbruksnämnden har beträffande nu nämnda kostnadsposter

anfört.

Kostnaderna för driv- och smörjmedel tillhöra de kalkylposter, beträffande

vilka säkert och invändningsfritt beräkningsmaterial saknats. Posten

har därför blivit föremål för mycken diskussion i olika sammanhang. Diskussionen

har gällt såväl traktorantalet som den genomsnittliga förbrukningen

av driv- och smörjmedel per traktor.

Till detta kalkyl tillfälle föreligger på båda dessa punkter ett nytt material,

nämligen en hösten 1950 i arméförvaltningens regi företagen inventering

av traktorer och dragbilar. Vid denna inventering införskaffades jämväl

på jordbruksnämndens förslag uppgifter om förbrukningen av motorbrännolja,

motorfotogen och bensin. På grund av inventeringens bristande

fullständighct har traktorantalet enligt densamma räknats upp med ledning

av maskinfirmornas försäljning av traktorer under senare år. Drivmedelsförbrukningen

enligt inventeringen har vidare justerats på grund av viss

underrepresentation för mindre brukningsdelar inom jordbruket i det undersökta

materialet.

Det i föreliggande beräkningar förutsatta antalet traktorer utgör 64 500

år 1950/51 och 72 300 år 1951/52. Härtill komma 8 500 dragbilar för båda

åren samt ett halvt tusental jeepar. Driv- och smörj medelskostnaderna för

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

denna maskinpark beräknas till 70,9 miljoner kronor 1950/51 och 80,2 miljoner

kronor 1951/52. Kostnadsstegringen beror främst på den ökade traktordriften

men också på förhöjda drivmedelspriser.

Jordbrukets kostnader för handelsgödsel och kalk visa en stegring från

196.0 miljoner kronor innevarande år till 200,5 miljoner kronor prognosåret.

Varken i fråga om kvantiteter eller priser har förutsatts några mera anmärkningsvärda

förändringar.

I fråga om förbrukningen av viktigare köpfodermedel har räknats med en

minskning från 1950/51 till 1951/52 för kli, importerad fodersäd och melass.

Besparingen härigenom motverkas emellertid av en höjning'' av prisnivån för

flertalet fodermedel. De beräknade kostnaderna utgöra 235,3 miljoner kronor

1950/51 och 234,7 miljoner kronor 1951/52. Avdrag har som vanligt

gjorts för de köpfodermedel, som förutsättas falla på äggproduktionen utanför

jordbruket.

Samlingsposten »diverse förnödenheter» innehåller i den föreliggande kalkylen

för första gången kostnaderna för växtskydds- och ogräsbekämpningsmedel

in. m. (betningsmedel ha dock medtagits redan tidigare), enligt beräkningar

utförda inom Jordbrukets utredningsinstitut. Inom samma institut

utförda undersökningar visa, att den beräkning av kostnaderna för rengörings-

och desinfektionsmedel, som förut ingått i kalkylen, icke ger en

riktig bild av utvecklingen. På grund av svårigheten att bedöma denna utveckling

ha kalkylsakkunniga ansett att posten tillsvidare bör uteslutas ur

kalkylen. Samlingsposten »diverse förnödenheter» svarar i den föreliggande

kalkylen för en summa av 61,2 miljoner kronor 1950/51 och 67,o miljoner

kronor 1951/52.

Jordbrukets sammanlagda kostnader för förnödenheter utgöra enligt kalkylen

563,4 miljoner kronor för år 1950/51 och 582,4 miljoner kronor för

prognosåret 1951/52. ökningen utgör 19,o miljoner kronor.

Under samlingsrubriken frakter m. m. ha i kalkylen förts några kostnadsposter,

som icke äro att hänföra till kapital- eller förnödenhetskostnader. I

föreliggande kalkyl ha för första gången medtagits kostnaderna för seminverksamheten,

enligt undersökningar utförda inom Jordbrukets utredningsinstitut.

Jordbrukets kostnader för frakter visa enligt de nu utförda beräkningarna

en ökning från 87,3 miljoner kronor 1950/51 Ull 89,6 miljoner kronor

1951/52. För mjölkkontroll och seminkostnader utgöra motsvarande tal 5,6

(båda åren) respektive 5,9 och 7,i miljoner kronor. De allmänna omkostnaderna

slutligen, vilka beräknas på grundval av lantbruksstyrelsens jordbruksekonomiska

undersökning, upptagas till 37,2 miljoner kronor under

båda åren.

De sammanlagda kostnaderna för frakter m. m. visa eu stegring från

136.0 miljoner kronor 1950/51 till 139,5 miljoner kronor prognosåret 1951/52.

Jordbrukets sammanlagda kostnader för år 1950/51 utgöra enligt de nu

föreliggande beräkningarna 3 646,3 miljoner kronor. För prognosåret 1951/52

är motsvarande kostnadstal 3 820,5 miljoner kronor. Kostnadsökningen utgör

174,2 miljoner kronor. Index för jordbrukets kostnader vid basårsbeloppet

1 461,8 miljoner kronor utgör 261,4 för år 1951/52.

Resultatet av beräkningarna rörande jordbrukets inkomster och kostnader

har av jordbruksnämnden sammanfattats i följande tablå. Härvid har

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

inkomstsumman för år 1950/51 reducerats med ett belopp av 4,2 miljoner

kronor, vilket utgör stimulansinkomster av sockerbetor.

1938/39

1948/49

1949/50

1950/51

(prognos)

1951/52

(prognos)

Inkomster, milj. kr........

.1 371-5

2 814-4

3 183-1

*3 288-0

3 375-6

Kostnadsindex..........

Basinkomst, framskriven

100-00

• 216-69

226-02

249-44

261-36

medelst kostnadsindex,

milj. kr...............

1 371-5

2 971-9

3 099-9

3 421-1

3 5846

Kalkylmässigt inkomst-

överskott ( + ) eller -un- derskott (-), milj. kr.

—

- 157-5

+ 83-2

- 1331

- 209 0

I anslutning till denna tablå har nämnden erinrat om att kännedomen

om utvecklingen av arbetskraftsvolymen under senare år är bristfällig. Som

exempel på hur en starkare reduktion än med 1,5 procent om året skulle påverka

kalkylen har nämnden anfört, att en minskning med 2 procent per år

fr. o. m. år 1946/47 (av volymen närmast föregående år) skulle minska inkomstunderskottet

för år 1951/52 från 209,o miljoner kronor till 145,3 miljoner

kronor.

Jordbrukskalkylen har granskats av jordbruksnämndens råd vid sammanträde

den 16 mars 1951. Därvid anfördes från skilda rådsledamöters

sida reservationer eller erinringar beträffande vissa inkomst- och kostnadsposter.

Beträffande mjölkproduktionen anmärktes sålunda, att de sakkunniga

vid sina beräkningar på grund av en underskattning av slakten skulle

ha utgått från ett för stort antal kor, varigenom produktionen av mjölk

kommit att upptagas för högt. Vidare ifrågasattes, om de sakkunniga på ett

riktigt sätt beaktat verkningarna av den nya semesterlagen när det gällt att

beräkna timförtjänsten per arbetare i jordbruket. Beträffande beräkningen

av antalet traktorer med utgång från traktorinventeringen hösten 1950 framfördes

jämväl anmärkningar. Även på vissa andra punkter anmäldes avvikande

meningar. Nämnden har beträffande dessa erinringar meddelat,

att kalkylsakkunniga efter förnyade undersökningar förklarat sig icke ha

tillräcklig anledning att justera kalkylen sådan den förelåg vid rådets

granskning av densamma. Rådsledamoten herr Falk har i särskilt yttrande

med anledning av kalkylsakkunnigas sistnämnda undersökning ansett traktorkostnaderna

för högt upptagna.

Nämnden har vidare gjort vissa jämförelser mellan den i oktober 1950

upprättade kalkylen för år 1950/51 och de nu framkomna kalkylresultaten

för samma år och därvid anfört.

I ett tidigare avsnitt av denna skrivelse har nämnts, att den i oktober

1950 upprättade reviderade jordbrukskalkylen för år 1950/51 uppvisade ett

inkomstöverskott av cirka 37 miljoner kronor. Prisöverenskommelsen av den

19 december 1950 innebar, bland annat, att jordbruket såsom kompensation

för den ökning av arbetskostnaderna, som föranleddes av det nya lantarbetaravtalet,

skulle tillföras ett inkomstbelopp av viss storlek. Det nyss

Exklusive stimulansinkomster för sockerbetor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

nämnda inkomstöverskottet i oktoberkalkylen beräknades åtgå för täckning

av andra kostnadsökningar till följd av stabiliseringspotitikens upphörande.

Såsom framgått av den nyss lämnade redogörelsen för den nu upprättade

jordbr ukskalkylen utvisar denna för år 1950/51 ett inkomstunderskott

av 133 miljoner kronor. För nämnda år skulle alltså ha skett en försämring

av kalkylresultatet med (37 + 133 =) 170 miljoner kronor jämfört med

den i oktober 1950 upprättade kalkylen (justerad med hänsyn till de ökade

arbetskostnaderna). Jordbruksnämnden vill emellertid framhålla, att beloppet

170 miljoner kronor icke ger ett riktigt uttryck för den reella försämring

av läget för jordbruket, som inträtt sedan prisöverenskommelsen träffades i

december 1950. Denna överenskommelse innebar ju, såsom nämnts, att inkomstöverskottet

från oktoberkalkylen, 37 miljoner kronor, skulle kvittas

mot förutsatta kostnadsökningar. Man bör alltså till en början bortse från

nämnda belopp i förevarande sammanhang. Nämnden vill vidare erinra om

att i den nya kalkylen införts några kostnadsposter, vilka icke funnos medtagna

i höstkalkylen 1950, nämligen seminkostnader och kostnader för

växtskydds- och ogräsmedel <betningsmedel ha dock även tidigare funnits

medtagna). I kalkylbasåret saknas den förra posten helt medan den senare

representeras av en mycket liten summa jämfört med innevarande år. Vidare

har posten rengörings- och desinfektionsmedel uteslutits ur beräkningarna.

Nu nämnda omläggningar beräknas ha medfört en försämring

av kalkylresultatet med cirka 20 miljoner kronor. Vidare tillkommer, att

enligt vissa allmänt tillämpade principer i jordbruksregleringen jordbruket

skall erhålla kompensation för bortfall av vissa i oktoberkalkylen beräknade

inkomster. Kompensationsbeloppet, bortsett från vad som redan beaktats i

den nu föreliggande kalkylen, utgör 14 miljoner kronor. Slutligen bör nämnas

att arbetskostnaderna nu upptagits till ett ca 10 miljoner kronor högre

belopp än man utgick ifrån i höstuppgörelsen, vid vilken man kom överens

om att bortse från ett motsvarande belopp. Vid en jämförelse mellan läget i

december 1950 och med dagens situation bör nu nämnda belopp fråndragas

inkomstunderskottet av 133 miljoner kronor för år 1950/51 i den nu föreliggande

kalkylen. Den för jordbruket sedan december 1950 inträdda reella

försämringen skulle med hänsyn till nu anförda omständigheter utgöra

(133 — 20 — 14— 10 =) avrundat 90 miljoner kronor. Eventuellt kan försämringen

komma att minska ytterligare. Härför talar bl. a. att priserna på

matpotatis och på ägg för år 1950/51 synas bli icke oväsentligt högre än

man förutsatte vid upprättandet av kalkylen.

I anslutning till redogörelsen för den nya j ordbr ukskalkylen har nämnden

upptagit frågan om övergång till ett nytt basår för jordbrukskalkylen.

Nämnden har härvid utgått från en av kalkylsakkunniga utarbetad promemoria

i ämnet, vilken torde som bilaga få fogas till detta protokoll (bilaga

7). Beträffande innehållet i denna promemoria har nämnden anfört.

I promemorian redogöres inledningsvis för jordbrukskalkylens tillkomst

och de ändringar av mera principiell betydelse, som under årens lopp vidtagits

i densamma. Det framhålles, att de efterhand lösta principfrågorna och

gjorda kompletteringarna ha medfört, att beräkningarna för basåret 1938/

39 icke blivit fullt jämförbara med kalkylens data för senare år. Försök ha

visserligen gjorts att komplettera det statistiska materialet bakåt i tiden,

men detta har icke helt lyckats. Man har därför på flera punkter fått nöja

sig med uppskattningar i basen, ofta med ledning av annat material än det

som användes för senare år. Det är framförallt svårigheterna att vid varje

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj ds proposition nr 207.

komplettering av jordbrukskalkylen vara tvingad att gå tillbaka till ett avlägset

basår och där söka göra motsvarande kompletteringar, som gjort det

alltmer önskvärt att övergå till en ny, mer närliggande basperiod.

Kalkylsakkunniga framhålla i fortsättningen, att det av flera skäl synes

lämpligt att en sådan övergång nu kommer till stand. Jordbrukskalkylen är

numera uppställd enligt företagsekonomiska principer, lack vare de successivt

gjorda kompletteringarna äro kalkylens inkomst- och kostnadssidor väl

redovisade och några större poster ligga icke längre utanför kalkylen. \ idare

ha efter missväxtåret 1947 förekommit några år, som kunna betraktas som

någorlunda normala beträffande såväl inkomster som kostnader och därför

äro lämpliga som basår.

De sakkunniga diskutera i fortsättningen bl. a. frågan, huruvida icke jordbrukskalkylen

nu kan anses så fullständig, att en direkt jämförelse mellan

de absoluta talen för inkomster och kostnader skulle kunna göras efter ytterligare

vissa justeringar av kalkylmaterialet. Detta anses emellertid av flera

skäl icke möjligt. För det första bereder beräkningen av arbetskostnadsvolymen

i kalkylen stora svårigheter. För det andra föreligga svårigheter att

åstadkomma en skarp gränsdragning mellan den egentliga jordbruksdriften

och jordbrukets binäringar. För det tredje vidlådas såväl kvantitets- som

prisuppgifterna av olika bristfälligheter, varför även av denna anledning en

exakt redovisning av inkomster och kostnader icke kan lämnas.

Av anförda skäl anse de sakkunniga, att jordbrukskalkylen även efter en

övergång till en ny basperiod liksom hittills kan användas endast såsom

mätare av de relativa förändringarna i jordbrukets inkomster och kostnader.

Den omläggning av kalkylen, som därför kommer i fråga, blir därför väsentligen

av beräkningsteknisk natur. Den förbättring, som därvid vinnes, begränsar

sig till att relativa jämförelser från den nya basen räknat kunna förutsättas

ge säkrare resultat än om den gamla basen bibehålies.

Kalkylsakkunniga undersöka i fortsättningen, huruvida tvåårsperioden

1948/49—1949/50 (medeltalet för dessa båda år) uppvisar en försämring

eller förbättring av lönsamheten jämfört med år 1938/39. Jämfört med sistnämnda

år visar den angivna tvåårsperioden ett inkomstunderskott av 37

miljoner kronor vid 1,5 procents årlig minskning av arbetsvolymen och med

5 miljoner kronor vid 2 procents minskning. Förutsättcs en volymminskning

av 2,5 procent, uppkommer ett överskott av 27 miljoner kronor. Av den

genomsnittliga inkomstsumman 1948/49—1949/50 utgöra avvikelserna respektive

— 1,2, — 0,2 och + 0,7 procent. Det skulle, framhålla de sakkunniga,

bl. a. behövas en säkrare uppfattning om utvecklingen av arbetsvolymen för

att frågan huruvida lönsamheten förbättrats eller försämrats jämfört med

1938/39 skulle kunna avgöras. Förskjutningarna jämfört med den gamla

basen kunna dock knappast vara betydande. Med hänsyn bärtill anse de

sakkunniga, att medeltal av inkomster och kostnader för åren 1948/49—

1949/50 skulle kunna användas såsom statistiskt underlag för ett nytt basår.

Om medeltal för åren 1948/49—1949/50 accepteras som bas innebär detta,

framhålla de sakkunniga, all jordbrukets ekonomiska läge under ifrågavarande

period tages som utgångspunkt för fortsatta inkomst- och kostnadsberäkningar.

Därest det längre fram skulle visa sig, att arbetsvolymen under

senare år i verkligheten minskat med mer än 1,5 procent per år, borde emellertid

enligt de sakkunnigas mening en justering av basen övervägas. Det

kunde därvid eventuellt befinnas lämpligt att även medtaga år 1950/51 i

kalkylbasen.

Resultatet av beräkningar rörande jordbrukets inkomster och kostnader

med tillämpning av det nya kalkylbasåret har sammanfattats i följande

tablå. Arbetskostnaderna äro beräknade med tillämpning av avtalslöner samt

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

under förutsättning av 1,5 procents årlig minskning av arbetskraftsvolymen.

Vidare har begagnats den förut omtalade nya metoden för beräkning av

räntekostnaderna.

1948/49-1949/50 ,1950/51.

(prognos)

Inkomster, milj. kr....................... 2 998-8 3 306-2

Kostnadsindex.......................... 100 00 113-13

Basinkomst, framskriven medelst kostnadsindex,

milj. kr......................... 2 998-8 3 392-5

Kalkylmässigt inkomstöverskott ( + ) eller

-underskott (-), milj. kr............... — _86-3

1951/52

(prognos)

3 375-6

118-70

3 559-6

—184-0

Jordbruksnämnden har framhållit, att nämnden och jordbrukets organisationer

i princip enats om att åren 1948/49—1949/50 av tekniska skäl skola

utgöra bas för de jordbrukskalkyler, som skola upprättas för kommande regleringsår

(fr. o. m. 1952/53). Huruvida även det nya basårets inkomstoch

kostnadsnivå skall ligga till grund för fastställandet av priserna i fortsättningen

står alltjämt öppet. Denna fråga bör enligt nämnden lösas vid

kommande prisförhandlingar.

Överläggningar med jordbrukets organisationer

om prissättningen.

Jordbruksnämnden anför i sin skrivelse att, i anslutning till behandlingen

av jordbrukskalkylen i nämndens råd, överläggningar om prissättningen

för regleringsåret 1951/52 ägt rum mellan nämnden och en av lantbruksförbundet

och Riksförbundet Landsbygdens folk utsedd underhandlingsdelegation.

Dessa överläggningar hade den 12 april 1951 resulterat i en preliminär

prisöverenskommelse. Denna hade den 18 och 19 april behandlats på

en gemensam stämma med lantbruksförbundet och Riksförbundet Landsbygdens

folk. Stämman hade beslutat lämna förhandlingsdelegationen bemyndigande

att träffa uppgörelse enligt de huvudlinjer, som angivits i den

preliminära överenskommelsen. Stämman hade bland annat framhållit, att

jordbruk, som på grund av naturliga förutsättningar vore särskilt beroende

av mjölkproduktion, borde tillgodoses genom ett höjt producentpris eller

genom att medel tillfördes på annat sätt. Mjölkproduktionen borde minskas,

men till dess minskningen fått tillräcklig omfattning vore det nödvändigt

att avsättningen av mejeriprodukter, i första hand smör, tryggades. Eventuell

förlust vid export av mejeriprodukter borde täckas, i första hand genom

vinster på exporten av andra jordbruksprodukter.

Slutförhandlingarna mellan nämnden och förhandlingsdelegationen hade

ägt rum den 20 april. Vid dessa hade enighet uppnåtts om en överenskommelse,

vilken i huvudsak överensstämde med den tidigare träffade preliminära

uppgörelsen.

Den överenskommelse, som sålunda slutligt träffats mellan nämnden och

förhandlingsdelegationen, är av följande lydelse.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

»Mellan statens jordbruksnämnd, å ena, samt en av Sveriges Lantbruksförbund

och Riksförbundet Landsbygdens folk utsedd förhandlingsdelegation,

å andra sidan, har träffats följande överenskommelse om prissättningen

på jordbrukets produkter.

Jordbruksnämnden och jordbrukets organisationer äro ense om att en

viss omläggning av jordbruksproduktionen är påkallad dels på grund av

den försämring i avsättningsmöjligheterna för mejeriprodukter och ägg,

som uppkommit genom Västtysklands betalningssvårigheter, dels till följd

av den utomordentligt starka prisstegringen på importfodermedel. För att

åstadkomma denna omläggning måste i första hand brödsädsodlingen givas

en god lönsamhet. För att begränsa användningen av utländskt kraftfoder

böra vidare priserna på detta höjas i den utsträckning som är möjlig utan

att utfodring av brödsäd riskeras. Med hänsyn till den förefintliga bristen

på kött och fläsk inom landet bör kött- och fläskproduktionen beredas full

kompensation för kraftfoderfördyringen i form av ökade försäljningspriser.

Den relativa förskjutning av jordbrukspriserna, som påkallas av marknadsförhållandena,

kommer att medföra, att de bättre jordbruksbygderna

med goda förutsättningar för spannmålsodling gynnas i förhållande till övriga

bygder. För att delvis utjämna verkningarna härav och därjämte påskynda

produktionsomläggningen är det önskvärt, att en clearing mellan

olika områden kommer till stånd av vissa inkomster.

I anslutning till dessa synpunkter har enighet nåtts om följande riktlinjer

för den statliga prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter

från och med den 1 september 1951.

1) Till ledning för den statliga prissättningen lägges den av kalkylsakkunniga

i mars 1951 framlagda inkomst- och kostnadsprognosen för regleringsåret

1951/52 med de justeringar, som nedan angivas.

2) Garantipriserna på vete och råg höjas med ytterligare 5 kronor per

deciton.

3) Odlarpriserna för oljeväxtfröer höjas vid 18 % vattenhalt med 4 öre

per kg för vårraps och vårrybs, med 9 öre per kg för vitsenap och med 10

öre per kg för oljelin.

4) Priset på fabrikspotatis höjes med 7 öre per hektoliter och stärkelseprocent,

motsvarande 1 krona 75 öre per deciton potatis.

5) Baspriserna i det mellan jordbruksnämnden och Sveriges Slakteriförbund

träffade prisavtalet höjas med i genomsnitt 25 öre per kg för nötkött,

kalvkött och hästkött och med 40 öre per kg för fläsk, räknat med utgångspunkt

från de i jordbrukskalkylen upptagna priserna.

6) Priset på tunn grädde höjes med 10 öre per liter, priset på tjock

grädde med 25 öre per liter, priset på helfet ost med i genomsnitt 20 öre

per kg och priset på halvfet ost med i genomsnitt 15 öre per kg.

7) I den mån Kungl. Maj :t eller jordbruksnämnden föreskriver utjämningsavgift

vid export av mejeriprodukter skola dessa avgifter, såvitt de

avse export efter den 1 september 1951, överföras till Svenska Mejeriernas

Riksförening. Avgifterna jämte vad som erhålles genom prishöjningarna på

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

grädde och ost skola av SMR fördelas på den mängd mjölkfett, som inväges

inom områden med relativt små möjligheter att utnyttja prisförbättringarna

enligt denna överenskommelse.

8) Priserna på importerade kraftfodermedel höjas i den utsträckning så

kan ske utan att utfodring av brödsäd riskeras.

9) Enligt vad som nu är känt komma priserna på konstgödselmedel och

på elektrisk kraft under nästa regleringsår att bli högre än vad som har

förutsatts i jordbrukskalkylen. Jordbruket skall äga rätt att efter den 1 januari

1952 erhålla kompensation för denna prisstegring. Formen för kompensationen

skall diskuteras först på hösten 1951.

10) Jordbruksnämnden är beredd att till prövning upptaga önskemål om

justering av priserna på vissa slaktdjurs- och mejeriprodukter i den mån så

erfordras för att täcka inkomstbortfall på grund av att ovan i denna överenskommelse

förutsatta prisförbättringar icke helt kunna uttagas.

Jordbrukets organisationer skola på allt sätt verka för att den önskade

produktionsomläggningen åstadkommes. De statliga myndigheterna skola å

sin sida på allt sätt verka för att den produktion av mejeriprodukter, som

uppkommer under produktionsåret, skall vinna avsättning. Vinst, som uppstår

vid export av svenska oljeväxtfröer eller därav beredda oljor, skall i

den mån den icke åtgår för att täcka clearingkassans löpande utgifter, få

användas för att täcka förluster på export av mejeriprodukter.

Denna överenskommelse gäller till den 1 januari 1952. Justering av priserna

med tillämpning av den s. k. 4-procentregeln skall icke äga rum.»

Till överenskommelsen har fogats följande protokollsanteckning.

»Den i uppgörelsen omnämnda prishöjningen på ost medför bland annat,

att de lager av ost, som den 31 augusti 1951 finnas hos mejerier och lagringsersättningsberättigade

partihandlare, undergå en värdeökning. Denna

lagervärdeökning skall uttagas genom en särskild avgift, och de influtna

medlen skola överföras till Svenska -mejeriernas riksförening u. p. a. för att

av föreningen användas för clearing mellan olika områden. Motsvarande

belopp skall gå i avräkning på den i uppgörelsen omnämnda kompensationen

för väntade prishöjningar på konstgödsel.»

Jordbruksnämnden har vidare framhållit, att till de i uppgörelsen nämnda

prisförbättringarna komma prishöjningar på fria produkter med fri prisbildning,

nämligen på korn, havre, matärter, matpotatis och ägg. De prishöjningar,

som vid förhandlingarna beräknats för dessa produkter, framgå

av följande tabell. För ägg har nämnden förutsatt en ökning av medelpriset

med 20 öre jämfört med det i jordbrukskalkylen upptagna priset. Medelpriset

skulle därvid komma att utgöra 2 kronor 60 öre per kilogram. Nämnden

har tillagt att jordbrukets förhandlingsdelegation godtagit dessa beräkningar.

I fråga om ägg har delegationen dock räknat med möjligheten av att en

något högre inkomst därav skall kunna uppnås än den nämnden förutsatt.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Beräknade inkomstökningar.

Inkomster

Kvantitet 1951/52

milj. kg

Prishöjning

öre/ kg milj. kr.

Brödsäd ........................

...... 714

5

35-7

Korn............................

...... 75

5

3-8

Havre...........................

...... 93

4

3-7

Matärter .........................

..... 15-3

7

1-1

44-3

Vårraps och -rybs................

...... 48-0

4

1-9

Vitsenap .........................

...... 11-0

9

1-0

Oljelin..........................

...... 51-6

10

5-2

8-1

Matpotatis .......................

...... 825

1-5

12-4

Fabrikspotatis.....................

...... 260

11-75

4-5

16-9

Kött ............................

...... 132-3

25

33-1

Fläsk............................

...... 161-7

40

64-7

97-8

Ägg.....•.........................

20

j

813-3

Grädde, tunn....................

...... 32

10

3-2

» , tjock.....................

Ost, helfet, 39-9 milj. kg 20 öre ...

...... 14-5

25

3-6

8-0

6-8

» , halvfet, 10-0 > > 15 > ...

Avgår kraftfoderfördvring.........

1-5

9-5

196-7

24-2

Summa 172-5

Jordbruksnämnden har vidare påpekat att man, såsom framginge av tabellen,

utgått från att prishöjningarna på kraftfoder skulle medföra en kostnadsökning,

som på kalkylens inkomstsida motsvarade 24,2 miljoner kronor.

Man hade därvid preliminärt räknat med en prishöjning på oljekraftfoder

med 5 kronor per deciton, vilken skulle ske redan från och med den 23

april 1951, samt en prishöjning på kli och majs med 4 respektive 5 kronor

per deciton.

Till det i tabellen upptagna nettobeloppet 172,5 miljoner kronor böra enligt

jordbruksnämnden läggas dels de medel, som kunna erhållas ur clearingkassan

för f ettvar or för att täcka förluster på export av mejeriprodukter, dels

de utjämningsavgifter, som uttagas vid export av mejeriprodukter under

1951/52. Någon beräkning av storleken av de belopp som härvid komma att

tillföras jordbruket under 1951/52 har nämnden icke ansett kunna utföras

för närvarande. Detta angives sammanhänga med ovissheten om vilka priser,

som kunna utfås för exporten av oljeväxtfröer eller därav beredda oljor,

ävensom med att det icke med någon säkerhet nu kan bedömas, vilken omfattning

exporten av mejeriprodukter kommer att få under nästa regleringsår.

Såsom framgår av den med jordbrukets organisationer träffade överenskommelsen

skall någon justering av priserna under överenskommelsens giltighetstid

icke ske med tillämpning av den så kallade 4-procentregeln. Vid 1

1 7 öre per hl och stärkelseprocent.

’ Förutsätter fria priser.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

sådant förhållande har jordbruksnämnden ansett det icke erforderligt att

någon omräkning av jordbrukskalkylen vidtages i augusti 1951. Sådan omräkning

bleve aktuell först i samband med de förhandlingar, som torde komma

att äga rum beträffande prissättningen för tiden efter den 31 december

1951.

Jordbruksnämnden har härefter behandlat frågan om eventuella justeringar

av de priser, som angivits i överenskommelsen. Därom har nämnden

anfört följande.

Jordbruksnämnden bör liksom tidigare varit fallet ha möjlighet att vidtaga

justeringar av priserna, då så påkallas av försörjningsläget eller marknadsförhållandena.

Dylika prisjusteringar böra emellertid ske på sådant sätt,

att relationen mellan inkomst- och kostnadssumman i kalkylen icke påverkas.

Innan någon justering vidtages, bör vidare samråd ske med jordbrukets

organisationer. Gäller det endast smärre ändringar bör kontakt tagas med

ledningen i den ekonomiska organisationen, som närmast beröres av ändringen.

I andra fall torde ordföranden i jordbrukets förhandlingsdelegation

böra kontaktas. Det bör sedan ankomma på denne att avgöra huruvida i anledning

av den planerade justeringen överläggning bör ske även med andra

representanter för jordbruket.

Därest utan ingripande från myndigheternas sida prissänkningar på sådana

jordbruksprodukter, som icke äro underkastade statlig prissättning, skulle

komma till stånd, synas myndigheterna liksom hittills icke böra ha skyldighet

att kompensera prissänkningarna genom prishöjningar av andra produkter.

Emellertid är jordbruksnämnden såsom framgår av överenskommelsen

beredd att till prövning upptaga önskemål om justering av priserna på

vissa jordbruksprodukter i den mån så erfordras för att täcka inkomstbortfall

på grund av att de i överenskommelsen förutsatta prisförbättringarna

icke kunnat helt uttagas.

I skrivelsen har vidare anförts, att jordbruksnämnden utginge från att nya

förhandlingar komme att upptagas om priserna för tiden den 1 januari—

den 31 augusti 1952. Till grund för dessa förhandlingar borde läggas den

jordbrukskalkyl, som nämnden hade för avsikt att upprätta i slutet av år

1951. Därvid borde inga ändringar göras i fråga om den metodik, som använts

vid upprättandet av prognosen. Omräkningen borde såsom vanligt taga

sikte på att med ledning av tillgängligt material fastställa de pris- och volymförändringar,

som inträtt efter år 1938/39.

Jordbruksnämndens förslag angående jordbruksregleringen

under regleringsåret 1951/52.

Allmänna synpunkter.

Jordbruksnämnden har i sin skrivelse den 21 april 1951 såsom bakgrund

till sina förslag angående prissättningen och regleringsåtgärder under regleringsåret

1951/52 lämnat en översikt över det allmänna livsmedelsläget och

dess återverkningar på planeringen av den svenska jordbruksproduktionen.

Nämnden har därvid inledningsvis framhållit, att världsproduktionen av livsmedel

fortsatt att öka under år 1950/51. Beräknat på kaloribasis låge den

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

under detta år cirka 2 procent över föregående års produktion samt cirka 4

procent över förkrigsmedeltalet. Trots de senaste årens gynnsamma produktionsutveckling

vore emellertid tillgångarna på livsmedel, räknat per capita,

fortfarande lägre än före kriget. Den europeiska livsmedelskonsumtionen

hade karakteriserats av minskad förbrukning av animalier samt fetter och

oljor, medan konsumtionen av brödsäd och potatis hade varit större än före

kriget. Under de senaste åren hade dock utvecklingen gått mot återställande

av förkrigstidens konsumtionsförhållanden, och ansträngningar hade

gjorts att utvidga förbrukningen av den förstnämnda livsmedelsgruppen.

Jordbruksnämnden anför vidare.

Under det sistförflutna året har världshushållningen med livsmedel präglats

av den alltmer tilltagande politiska spänningen. Kraftiga prisstegringar

ha kunnat noteras för åtskilliga jordbruksprodukter och exportöverskott av

strategiska livsmedel ha snabbt absorberats. Denna utveckling har naturligtvis

ej heller varit betydelselös för den svenska utrikeshandeln. De svenska

kontakterna med utlandsmarknaden äro betydande — år 1950 uppgick den

statistiskt redovisade jordbruksexporten till 421 miljoner kronor, medan importvärdet

var 581 miljoner kronor. I sistnämnda siffra ingår även handelsgödsel.

Räknad i 1938 års priser var exporten år 1950 avsevärt större än

år 1938, medan importvolymen endast obetydligt överträffade 1938 års nivå.

Det bör dock framhållas att siffrorna för utrikeshandeln inkluderar värdet av

en ganska betydande reexport av jordbruksprodukter, särskilt av brödsäd.

Under de två senaste åren ha sålunda exporterats bland annat 120 000 ton

vete till Tyskland, varav 78 000 ton importerats från Argentina. Vidare ha

ganska stora kvantiteter brödsäd utlämnats som lån till våra grannländer.

Till följd härav kan exportöverskottet av brödsäd under 1950 väntas bli i

stort sett utjämnat under 1951. Med hänsyn härtill kan det vara lämpligt att

bortse från utrikeshandeln med brödsäd i förevarande sammanhang. Det

nyss angivna värdet av den svenska jordbruksexporten år 1950 sjunker härvid

med 97 miljoner kronor, medan importsiffran minskas med endast 34

miljoner kronor. En viss reexport av fetter och oljor har också ägt rum, men

denna har varit av betydligt mindre omfattning.

Jordbruksnämnden har härefter berört import- och exportpriserna på joidbruksprodukter.

Härom har nämnden anfört följande.

Den senaste utvecklingen har som bekant medfört en betydande fördyring

av den svenska jordbruksimporten. Prisstegringen har varit särskilt stor för

sådana viktiga importvaror som spannmål samt fetter och oljor. Dessutom

har importen fördyrats genom den kraftiga stegringen av fraktsatserna.

Handelsbankens fraktindex för spannmål har sålunda stigit från 104 enheter

i februari 1950 till ej mindre än 274 enheter i februari 1951 (augusti

1939 = 100). De svenska exportpriserna för jordbruksprodukter ha ej stigit

lika kraftigt, bortsett från rapsexporten, där betydligt högre priser an

tidigare ha kunnat utfås. , . .

Vad angår utvecklingen för olika varugrupper har den senaste utyecklinden

varit mindre gynnsam för den svenska utrikeshandeln med jordbruksprodukter.

Av svenska exportprodukter ha raps och rapsolja kunnat

exporteras till fördelaktiga priser; samtidigt har dock även importen av

fetter och oljor blivit avsevärt dyrare. Importpriserna på spannmål ha stigit

ytterst kraftigt medan motsvarande prishöjningar ha uteblivit vid exporten

av de animaliska förädlingsprodukterna smör och ägg. Marknaden

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

för de två sistnämnda produkterna har också betydligt hårdnat under de

senaste månaderna, då det betydande importlandet Västtyskland på grund

av valutasvårigheter har blivit tvunget att åtminstone temporärt begränsa

sin import. Samtidigt har produktionen av smör och ägg ökat i övriga europeiska

exportländer -— en utveckling som naturligtvis måste påverka prissituationen

för nämnda produkter.

Den framtida utvecklingen är naturligtvis beroende ej enbart av rent

ekonomiska faktorer utan även av den internationella politiska utvecklingen

och av de olika ländernas beredskapspolitiska åtgärder. Det är troligt

att prisstegringen för brödsäd kommer att begränsas på grund av den relativt

gynnsamma produktionsutvecklingen i såväl Europa som annorstädesDe

internationella fettpriserna komma sannolikt fortfarande att ligga vid

en relativt hög nivå, medan en motsatt utveckling icke är osannolik för det

ur lagringssynpunkt mindre fördelaktiga smöret. Utvecklingen på den internationella

äggmarknaden har hittills pekat mot en utvidgad produktion

i de ledande europeiska exportländerna. Hur de höga foderpriserna komma

att påverka olika länders produktionspolitik på detta område är dock

svårt att nu bedöma.

till närmare belysande av utvecklingen för olika varugrupper har jordbruksnämnden

överlämnat en promemoria angående produktions- och prisutvecklingen

för jordbruksprodukter i utlandet. Denna promemoria torde

såsom bilaga få fogas till detta protokoll (bilaga 8).

Nämnden har härefter lämnat vissa uppgifter angående den inhemska

jordbruksproduktionen och konsumtionen. I dessa hänseenden har nämnden

uppgivit följande.

I Sverige bärgades 1950 års skörd under delvis tämligen ogynnsamma

väderleksförhållanden. Skördevolymen (exklusive bete och grönfoder) beräknas

emellertid bli något större än 1949 års och i det närmaste uppnå

den i jordbrukskalkylen förra våren upptagna normskörden. Medräknas

avkastningen av bete och grönfoder torde dock 1950 års skördevolym vara

något lägre än 1949 års.

Den sammanlagda volymen av jordbrukets slutprodukter för år 1950 beräknas

ha varit cirka 5 procent större än under år 1949. Härvid kommer på

vegetabilier en ökning av drygt 3 procent och på animalier en ökning av

cirka 6 procent. Motsvarande beräkningar över förändringarna i produktionsvolymen

mellan regleringsåren 1949/50 och 1950/51 ge till resultat en

ökning av den totala produktionsvolymen med omkring 2 procent. Produktionen

under år 1950/51 beräknas täcka jämnt 100 procent av det totala

konsumtionsbehovet av jordbruksprodukter. Procenttalet är detsamma som

för år 1949/50 men högre än motsvarande tal för 1930-talet. För 1951/52

väntas produktionen vid normal skörd öka obetydligt mer än som svarar

mot den normala ökningen från år till år i konsumtionsvolymen. Självförsörjningsgraden

torde sålunda alltjämt kunna anges till 100 eller möjligen

något däröver. Av dessa 100 procent kunna emellertid cirka 3 procent anses

härröra från importerade fodermedel.

I detta sammanhang har jordbruksnämnden erinrat om att man enligt

1947 års riksdagsbeslut rörande riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken

under normala förhållanden, för att undvika avsättningssvårigheter,

skulle eftersträva en betryggande marginal mellan den på inhemsk

skörd grundade produktionen och det normala konsumtionsbehovet. Enligt

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

1942 års jordbrukskommitté borde denna marginal utgöra ungefär 8 procent.

Denna marginal kunde uppnås genom att produktionen av smör och

margarin av egna råvaror begränsades så, att densamma understege det inhemska

matfettsbehovet med 30 000 ton. Man räknade även med att eu

viss import av socker normalt skulle förekomma. Det förutsattes, att den

produktion, som enligt det av kommittén uppställda s. k. medelalternativet

skulle åtnjuta statligt stöd, icke till någon del skulle vara baserad på importerade

fodermedel. Man räknade dock med att ett produktionsöverskott

utöver de 92 procenten normalt skulle förekomma, grundat på en import

av cirka 80 miljoner foderenheter, motsvarande 75 000 ton majs. Till jämförelse

har jordbruksnämnden angivit, att nettoimporten av fodermedel på

1930-talet uppgick till omkring 500 miljoner foderenheter och för närvarande

utgör omkring 300 miljoner foderenheter per år. Vidare har jordbruksnämnden

erinrat om att statens livsmedelskommission våren 1950 uttalat

att en viss risk förelåge för att avsättningssvårigheter skulle uppstå

under regleringsåret 1950/51.

Jordbruksnämnden har nu anfört, att någon större olägenhet av det produktionsöverskott,

som livsmedelskommissionen räknat med, förmärkts först

på senare tid. Detta berodde på att möjligheter tidigare funnits att avsätta

överskotten på utlandsmarknaden till någorlunda gynnsamma priser. Under

den senaste tiden hade emellertid exportmöjligheterna begränsats, framför

allt till följd av Västtysklands betalningssvårigheter. Alltjämt kunde export

till goda priser ske av brödsäd och vissa andra vegetabiliska produkter, främst

oljeväxtfrö och därav beredda oljor. Däremot vore exporten av mejeriprodukter

och, om man toge hänsyn till att äggproduktionen åtnjöte indirekt

subvention via de för produktionen använda fodermedlen, även exporten av

ägg förlustbringande. Det kunde därför bli mycket svårt att placera de inhemska

överskotten av dessa varor på utlandsmarknaden till något så när

acceptabla priser.

Jordbruksnämnden har i detta sammanhang erinrat om att det i 1947

års riksdagsbeslut ansetts uteslutet att omfattningen av den jordbruksproduktion,

som skall åtnjuta statligt stöd på kort sikt, skulle bestämmas så

att den skulle understiga vad som faktiskt normalt beräknas bli producerat,

även om man härvid skulle komma att knappa in på den i och för sig såsom

önskvärd angivna marginalen mellan produktionen och konsumtionsutrymmet.

Jordbruksnämnden har vidare framhållit, att det varit av stor betydelse

för utvecklingen under senare år, att man vid utformningen av de prisstödjande

åtgärderna haft att i största möjliga grad beakta önskemålet om

rättvisa vid inkomstfördelningen mellan olika jordbruksområden och olika

grupper av jordbrukare. Hänsynstagande härtill hade lett till att prisförhöjningarna

tidigare i första hand lagts på den i inkomsthänseende viktigaste

jordbruksprodukten, nämligen mjölken. Priserna på brödsäd hade av samma

skäl hållits nere. Den förda prispoliliken hade säkerligen medverkat till den

starka ökning av mjölkproduktionen, som skett, och till en viss tillbakagång

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

av brödsädsarealen. En förhållandevis gynnsam behandling av äggproduktionen

hade vidare fört med sig att denna under senare år ökat starkt. Samtidigt

hade fläsk- och köttproduktionen stagnerat, med påföljd att en ej

oväsentlig brist förelåge på dessa områden.

För att komma till rätta med avsättningssvårigheterna bör enligt jordbruksnämnden

en viss omläggning av produktionen genomföras. Beträffande

denna omläggning har nämnden anfört följande.

I rådande läge, när möjligheterna att via priserna förbättra den ekonomiska

ställningen för mindre jordbruk och brukningsdelar inom svaga jordbruksbygder

äro starkt begränsade, skulle det vara önskvärt med en ökad

takt i rationaliseringsarbetet. Utvecklingen på detta område går emellertid

av naturliga skäl långsamt, och vidtagna åtgärder kunna få effekt först på

någon sikt. Med hänsyn härtill äro inånga andra åtgärder nu i främsta rummet

aktuella, när det gäller att komma till rätta med avsättningssvårigheterna.

Härvid kommer bl. a. i fråga att dämpa den fortgående ökningen av

animalieproduktionen genom att begränsa fodermedelsimporten, i första

hand genom att låta de internationella priserna på fodermedel mer eller

mindre helt slå igenom på den svenska marknaden. Det bör emellertid framhållas

att en begränsning av fodermedelsimporten icke löser överskottsproblemen

på något längre sikt, enär hela fodermedelsimporten ger tillskott som

endast utgöra omkring 3 procent av den sammanlagda jordbruksproduktionen.

Nämnda tillskott är icke av större omfattning än som svarar mot den

normala produktionsökningen under 2 å 3 år. Det synes därför angeläget att

man snarast vidtager åtgärder i avsikt att få till stånd en förändring av den

svenska jordbruksproduktionen i sådan riktning, att produktionsökningen

begränsas på de områden, där för närvarande överskott föreligger, medan å

andra sidan man bör söka stimulera produktionen inom de områden, där

denna för närvarande icke svarar mot den inhemska konsumtionen. En

minskning av äggproduktionen synes därvid böra ifrågakomma, varjämte en

omläggning av produktionsinriktningen från mjölk till vegetabiliska slutprodukter

och ökad produktion av kött och fläsk synes vara att rekommendera.

Ifrågavarande omläggning av produktionen bör emellertid icke syfta till

en minskad totalproduktion. I rådande världspolitiska läge är det utan tvivel

önskvärt att produktionsapparaten hålles intakt och att landets produktionsresurser

icke reduceras. Omläggningen bör därför huvudsakligen taga sikte

på den ändrade produktionsinriktningen. En sådan ändring bör icke vara

till nackdel ur beredskapssynpunkt, utan den främjar snarare beredskapsintressena.

Den förordade omläggningen ter sig för övrigt gynnsam mot bakgrunden

av de nu på världsmarknaden gällande priserna på jordbruksprodukter. Givetvis

har man dock icke någon garanti för att läget i detta hänseende kommer

att vara lika gynnsamt, sedan den förutsatta produktionsomläggningen

kommit till stånd. Risken för ett prisfall på brödsäd under den nivå, som

längre fram i denna skrivelse föreslås för svensk brödsäd, torde dock vara

ganska liten. Ett fall under det internationella veteavtalets maximipris synes

sålunda knappast vara att vänta under den tid som återstår till dess avtalet

utlöper (den ''"/7 1953). Veteavtalets maximipriser utgöra för närvarande

cirka 48 kronor per deciton vid nuvarande höga fraktsatser. Även om frakterna

skulle gå ner till en mera normal nivå, kommer maximipriset att icke

oväsentligt överstiga 40 kronor per deciton. Ej heller synas några större risker

finnas för att priserna på kött och fläsk icke skola "kunna hållas. Bristen

på dessa varor inom landet är av sådan storleksordning, att man knappast, i

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits proposition nr 207.

33

varje fall icke när det gäller kött, behöver befara att produktionen skall komma

att överskrida konsumtionsutrymmet inom de närmaste åren. Så länge

detta icke sker förutsätter nämnden, att priserna kunna hållas på en tillfredsställande

nivå. Strävan att öka produktionen av de varuslag, varå hrist

eller knapphet råder, bör med andra ord samordnas med en prispolitik, som

innebär en viss prisstabilitet å dessa varor. Detta synes helt stå i överensstämmelse

med 1947 års riksdagsbeslut.

Enligt nämnden bör man emellertid iakttaga en viss försiktighet vid produktionsomläggningen.

Denna bör sålunda icke föras så långt att mera väsentliga

överskott uppkomma inom de produktionsgrenar, som för närvarande

visa underskott. Avsteg från denna regel böra endast göras i sådana

fall, då man kan vara något så när säker på att överskotten kunna placeras

på utlandsmarknaden utan förlust. Med hänsyn härtill blir det särskilt viktigt,

att såväl jordbruksnämnden som jordbrukets ekonomiska organisationer

följa produktionsutvecklingen och avsättningsmöjligheterna med största

noggrannhet. Så snart en ändring i de allmänna direktiven synes påkallad,

bör det åligga såväl jordbrukets organisationer som jordbruksnämnden att

taga erforderliga initiativ.

Jordbruksnämnden har slutligen påpekat, att de ur avsättningssynpunkt

önskvärda förskjutningarna i jordbrukspriserna komma att medföra, att de

jordbruksområden, som ha goda förutsättningar för bland annat spannmålsodling,

gynnas i förhållande till övriga områden. Med hänsyn härtill torde

det enligt nämnden vara önskvärt att åstadkomma en clearing mellan olika

områden av vissa av jordbrukets totala inkomster. Nämnden har förklarat

sig ämna återkomma till denna fråga i sitt förslag till prissättning å jordbruksprodukter,

men har ansett sig redan i förevarande sammanhang böra

framlägga vissa synpunkter på frågan. Nämnden har sålunda anfört.

Nämnden vill erinra om att de områden som missgynnas av de ändrade

prisrelationerna på jordbruksprodukter i stor utsträckning nu erhålla betydande

inkomsttillskott till följd av att skogsinkomsterna under senare tid

avsevärt ökat. ökningen av bruttoinkomsten från skogen kan för jordbrukets

del, enligt en visserligen mycket grov överslagsberäkning, grundad på

uppgifter från skogsstyrelsen och domänstyrelsen, för helt år räknat anges

till sammanlagt omkring 200 miljoner kronor jämfört med 1948. Härvid bör

emellertid erinras om att en relativt stor andel av brukningsdelarna inom

ifrågavarande områden (i Norrland 20 %) praktiskt taget saknar skog.

Nämnden är angelägen att understryka att en clearing till missgynnade

områden såvitt möjligt icke bör få resultera i att den önskvärda omläggningen

av produktionen fördröjes eller förhindras. Clearingcn synes sålunda

icke böra göras beroende av produktionens omfattning på sådant sätt, att

stödet skulle öka, därest produktionen ökar. I detta sammanhang kan nämnas

att den starka ökningen av mjölkproduktionen under senare år huvudsakligen

har varit förlagd till Norrland, skogstrakterna och de mindre brukningsdelarna.

På slättbygderna och de större brukningsdelarna kan man

i stället konstatera en ej oväsentlig nedgång.

Två ledamöter av jordbruksnämnden, herrar Bengtsson och von Horn, ha

i ett .särskilt uttalande framhållit, bland annat, att man vid den överslags
:{

Bihang till riksdagens protokoll 197>t. 1 samt. Nr 207.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Mctj. ts proposition nr 207.

beräkning, enligt vilken ökningen av bruttoinkomsten från skogen för jordbrukets

del kunde anges till 200 miljoner kronor för helt år jämfört med

år 1948, icke kunnat beakta i vilken omfattning det förelegat ett sådant

samband mellan jordbruket och skogen, att den ifrågavarande inkomstökningen

kunde anses ha kommit det med skogsbruk förenade jordbruket

till godo.

Förslag till vissa författningsändringar.

Jordbruksnämnden har i sin skrivelse anfört att för närvarande ett flertal

olika författningar funnes utfärdade beträffande regleringen av importen

av varor inom nämndens verksamhetsområde. Flertalet av dessa författningar

innehölle även stadganden om införselavgift. I något fall hade

bestämmelser om införselavgift meddelats i särskild författning. För att

önskvärd enhetlighet skulle erhållas hade det synts nämnden lämpligt, att

dessa olika författningar .skulle sammanföras i en enda ny författning.

Nämnden hade på grund därav låtit utarbeta ett utkast till förordning angående

reglering av införseln av hästar, nötkreatur, får, svin och vissa jordbruksprodukter.

Utkastet hade upprättats i huvudsaklig överensstämmelse

med de författningar av motsvarande slag, som nu gällde.

Författningsutkastet innehåller i huvudsak följande. Levande djur och

varor av de slag, som angivits i bilaga till förordningen, skola icke få införas

till riket utan tillstånd av statens jordbruksnämnd. Om dylikt tillstånd

skall nämnden utfärda skriftligt bevis (tillståndsbevis).

Då så erfordras för att verkställa riksdagens beslut angående prisregleringen

på jordbrukets område, skall, i den mån Kungl. Maj:t så förordnar,

erläggas införselavgift för sådan i förordningen omförmäld vara som införes

till riket. Införselavgift skall utgå med belopp som Kungl. Maj :t eller,

efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, jordbruksnämnden bestämmer. Medel,

som influtit genom upptagande av införselavgift, skola inlevereras till jordbruksnämnden

och, enligt de föreskrifter Kungl. Maj :t meddelar, användas

till prisreglerande eller avsättningsbefrämjande åtgärder på jordbrukets

område. Utkastet innehåller härjämte stadganden om undantag från bestämmelserna

om införselregleringen, om restitution av erlagd införselavgift

samt om straff och andra påföljder vid överträdelse av förordningen.

Dessa stadganden överensstämma i stort sett med föreskrifterna i de författningar

på området, som nu gälla.

Rörande det i utkastet uppställda kravet på införseltillstånd framhåller

jordbruksnämnden att detta står i överensstämmelse med 1947 års riksdagsbeslut,

i vilket förutsatts att formellt ett system med licensgivning skall

tillämpas även om endast i undantagsfall kvantitativ importreglering skall

förekomma. Nämnden förutsätter att, i vart fall under mera normala förhållanden,

generella tillstånd till införsel gällande under viss tid skola kunna

lämnas för ett flertal av varuslagen. Vid prövning av ansökningar om

införseltillstånd böra enligt nämnden i första hand försörjningsmässiga och

jordbrukspolitiska synpunkter vara avgörande. Under nuvarande ekonomiska

och utrikespolitiska läge bör emellertid, såsom nu sker vid tillämpning

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

av motsvarande stadganden i äldre författningar, hänsyn tagas även till valutamässiga

och handelspolitiska förhållanden.

Av jordbruksnämndens skrivelse framgår att införseltillstånd redan nu

fordras beträffande samtliga de varor som avses i utkastet. För flertalet av

dessa varor gäller även att jordbruksnämnden äger besluta om upptagande

av införselavgift. Uet viktigaste undantaget härifrån utgöra spannmålsprodukter

som äro avsedda till människoföda. Jordbruksnämnden anser emellertid,

att någon anledning ej längre finnes att göra ett dylikt undantag.

Nämnden anför härom.

Kvaliteten på den svenska brödsäden var under 1930-talet ej så hög att

man ansåg lämpligt att tillverka bröd av endast inhemsk vara. På grund

härav måste, oberoende av tillgången på brödsäd av svensk skörd, import

av vissa kvantiteter ske. Importen begränsades genom licensgivning och användningen

reglerades genom föreskrifter om inmalnings- och inblandningsskyldighet.

Numera är emellertid kvaliteten på den svenska brödsäden så

hög, att någon inblandning av utländsk vara icke erfordras vid brödtillverkningen.

Import kan emellertid bli nödvändig om den inhemska skörden ej

förslår för landets behov. Vid nuvarande bestämmelser skulle det bli nödvändigt

att införa den i och för sig ganska omständliga och kontrollkrävande

inmalnings- och inblandningsskyldigheten för att förhindra att import

av brödsäd till lägre pris än det inhemska skulle pressa ned den svenska

prisnivån. Detta kan på ett ur regleringssynpunkt avsevärt enklare sätt ske

genom att uttaga införselavgift för den importerade varan. Något skäl för

att undantaga sådan spannmål, som användes till människoföda, från bestämmelserna

om införselavgift torde därför numera icke föreligga. Bestämmelserna

om inmalnings- och inblandningsskyldighet böra emellertid kvarstå,

då behov av att reglera användningen av utländsk vara i vissa lägen

kan föreligga. Vissa slag av importerat vete äro nämligen av högre kvalitet

än det svenska. Det kan därför tänkas att bestämmelser om inblandning

erfordras för att förhindra en ojämn fördelning av importvaran mellan

kvarnarna.

Jordbruksnämnden erinrar till slut om att Kungl. Maj :t genom beslut

den 2 februari 1951 uppdragit åt kontrollstyrelsen och jordbruksnämnden

att gemensamt verkställa utredning rörande vissa frågor, som sammanhänga

med försörjningen med fettvaror. Utredningen skall avse anordnandet

av accisförfarandet för margarin och andra fettvaror samt utformningen

av det tekniska system, som i fortsättningen bör tillämpas för att stödja

avsättningen av den inhemska smörproduktionen och oljeväxtodlingen. I

avbidan på resultatet av denna utredning har nämnden icke behandlat frågan,

huruvida bestämmelser om införselavgifter för oljeväxtfröer och andra

fettråvaror kunna erfordras.

Brödsädsregleringen.

Om försörjningsläget beträffande brödsäd har jordbruksnämnden till en

början framhållit att övergångslagren inom landet den 1 september 1951,

såvitt nu kan bedömas, kunna beräknas bli omkring 300 000 ton, varav

150 000 ton höstvete, 115 000 ton vårvete och 40 000 ton råg. Häri innefattas

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

även kvarnarnas lager av brödsäd av gammal skörd. Härutöver har Svenska

spannmålsaktiebolaget träffat avtal om viss import, som beräknas inkomma

till landet först efter den 1 september 1951. Storleken av 1951 års brödsädsskörd

har på basis av beräkningarna i jordbrukskalkylen uppskattats till en

kvantitet, som med närmare 35 000 ton skulle understiga försörjningsbehovet.

Nämnden har vidare framhållit att denna uppskattning byggde på mycket

osäkra förutsättningar. Bleve övervintringen sämre eller vårsådden mindre

än som beräknats i kalkylen eller skördeutfallet mindre tillfredsställande

kunde det tänkas att större delen av reserverna skulle åtgå för att täcka konsumtionsbehovet.

Beträffande frågan om ett eventuellt utfodringsförbud har jordbruksnämnden

anfört att risk funnes för att utfodring av brödsäd kunde komma

att ske i större utsträckning än som beräknats i kalkylen. Med hänsyn till

den ytterligare prishöjning för brödsäd, som föresloges, samt den utökning

av fodersädsodlingen, som kunde förutses på grund av prisutvecklingen för

fodersäd under de senaste månaderna, vore det dock mera sannolikt, att utfodringen

av brödsäd skulle minska i omfattning under nästa konsumtionsår.

I vart fall syntes utfodringsförbudet icke böra återinföras, om ej utfallet

av 1951 års skörd bleve särskilt dåligt. Däremot kunde det finnas anledning

att behålla förbudet för handeln att sälja brödsäd till jordbrukare, till

dess man kunde bedöma om prisbildningen på fodersäd av 1951 års skörd

bleve sådan, att risken för sådana försäljningar i stort sett eliminerades.

Nämnden har vidare erinrat om att det i nuvarande läge vore önskvärt

med en ökad brödsädsodling och att garantipriserna på brödsäd därför borde

höjas ytterligare.

I en till jordbruksnämnden ingiven, den 23 februari 1951 dagtecknad skrivelse

har Svenska spannmålsaktiebolaget redogjort för sina synpunkter på

bland annat brödsädsregleringen under nästa produktionsår. Skrivelsen torde

som bilaga få fogas till detta protokoll (bilaga 9). I bolagets skrivelse har

inledningsvis erinrats om att bolaget redan vid sitt avgivande av förslag till

regleringsbestämmelser för konsumtionsåret 1950/51 ansett det önskvärt

att regleringsåtgärderna om möjligt utformades så, att de anslöto sig till de

riktlinjer, som funnos uppdragna i 1947 års riksdagsbeslut, eller i vart fall

gjorde en senare övergång till åtgärder i enlighet med nämnda riktlinjer

så enkel som möjlig. Bolagets då framlagda förslag innebar, att jordbrukarna

under året skulle tillförsäkras vissa lägsta, successivt stigande priser

samt att handeln och industrien skulle beredas tillfälle att under sommaren

1951 för inlösen hembjuda brödsäd till bolaget. Vidare skulle kvarnindustrien

ha rätt påfordra inköp av brödsäd från bolaget. Därvid skulle priset dock

sättas så högt — minst 4 kronor per deciton över garantipriset till jordbrukare

— att en viss frihet i prisbildningen skulle möjliggöras, sedan transportkostnader

och handelsmarginaler täckts. Med hänsyn till bland annat

risken för att brödsädspriserna vid försäljning till kvarn och därigenom

även mjölpriserna skulle kunna bli väl höga, ansåg sig emellertid livsmedelskommissionen

icke kunna helt ansluta sig till detta förslag. Detta omarbeta
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

37

des i stället i samråd med bolaget så, att brödsädsregleringen fick sin nuvarande

utformning. Denna innebär att jordbrukarna på ett begränsat antal

prisorter garanteras vissa priser, varjämte spannmålsbolaget är skyldigt

att dels inlösa från handeln och industrien hembjuden brödsäd, dels till kvarnarna

försälja brödsäd i vissa importhamnar till priser, som med 1 krona

25 öre per deciton överstiga garantipriset till jordbrukare å prisort.

Beträffande verkningarna av det nuvarande systemet har spannmålsbolaget

anfört att detta system bland annat medfört att bolaget alltjämt i rätt

stor omfattning måste bidraga med fraktgottgörelse vid transport av spannmål

till kvarnarna, vilket bolaget med sitt förstnämnda förslag sökt undgå.

Dessutom har skillnaden mellan garantipriset till odlare och bolagets

utförsäljningspris varit för liten för att åstadkomma den variation i odlarpriserna,

som man räknat med och som skulle ha inneburit, att särskilt

odlarna inom vissa underskottsområden kunnat erhålla något högre priser

vid sina försäljningar.

Spannmålsbolaget har efter överläggningar med representanter för handel

och industri övervägt tre olika alternativ för regleringsåtgärder under

1951/52, nämligen

a) brödsädsregleringen utformas i huvudsaklig överensstämmelse med bolagets

förslag föregående år;

b) det nuvarande systemet bibehålies i stort sett oförändrat;

c) med hänsyn till riskerna för knapphet på brödsäd och det eventuella

behovet av utfodringsförbud beträffande brödsäd kan det ifrågasättas ett

återgående till det system med ett stort antal prisorter samt fasta priser och

marginaler, vilket tillämpades år 1949/50.

I samband härmed har bolaget påpekat, att den nuvarande anordningen

med prisorter även utanför importhamnarna visat sig medföra sådana olägenheter,

att det vore lämpligast om endast importhamnarna vore prisorter.

Ehuru bolaget principiellt vidhållit sin uppfattning, att det av bolaget föregående

år föreslagna systemet borde genomföras, har bolaget ansett anledning

finnas att förorda ett bibehållande av nuvarande system, med hänsyn

till aktuella svårigheter av olika slag. Därvid borde dock marginalerna justeras

uppåt på grund av ökade frakter och andra omkostnader. Vidare bär

bolaget framhållit att det under innevarande regleringsår emellanåt berett

bolaget svårigheter att i önskad omfattning förse kvarnindustrien med brödsäd,

särskilt höstvete, och att dessa svårigheter kunde bli än större till ett

kommande år. Det borde därför enligt bolagets mening övervägas att på

något sätt utrusta bolaget med befogenheter att under det löpande konsumtionsåret

disponera över handelns innehav av brödsäd. Detta skulle möjligen

kunna ske genom en komplettering av bolagets avtal med spannmålshandlarna.

En återgång till det tidigare tillämpade systemet med fasta priser och marginaler

samt ett större antal prisorter har bolaget ansett böra undvikas i

det längsta.

Spannmålsbolaget har för övrigt påpekat, att det vore svårt att taga slut
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

giltig ställning till frågan om den detaljerade utformningen av brödsädsregleringen,

innan man dels fått kännedom om höstsädens övervintring samt

storleken av de vårsådda arealerna och dels bättre kunde överblicka de utländska

marknadsförhållandena. Bolaget har därför ansett det angeläget att

sådana fullmakter utfärdas, att regleringsanordningarna av Kungl. Maj :t

kunna anpassas efter de förhållanden, som föreligga då de skola slutligen utformas.

Jordbruksnämnden har förklarat sig dela spannmålsbolagets uppfattning,

att en återgång till det tidigare systemet med fasta priser och marginaler bör

undvikas, såvida icke försörjningsläget skulle göra det nödvändigt att återinföra

ett utfodringsförbud för brödsäd, kombinerat med beslag och tvångsavstående.

En sådan återgång skulle föra med sig en väsentlig utvidgning av nämndens

och spannmålsbolagets regleringsverksamhet, förorsaka statsverket

ganska betydande kostnader och, vilket i detta sammanhang vore viktigast,

leda till att transportvägarna för spannmålen fram till kvarnplats

bleve längre och oekonomiska. Med hänsyn härtill borde ett så beskaffat

system i vart fall icke nu beslutas. Man hade då att välja mellan att behålla

det nuvarande regleringssystemet i stort sett oförändrat eller att införa

det av spannmålsbolaget förra året förordade friare systemet. I samband

med förhandlingarna med jordbrukets underhandlingsdelegation hade

önskemål framförts om alt, därest det nuvarande systemet bibehölles,

antalet prisorter skulle utökas med ett mindre antal inlandsprisorter, vid

vilka samma garantipriser borde gälla som vid kustprisorterna.

Rörande sistnämnda önskemål har jordbruksnämnden framhållit, att

samma fråga diskuterats föregående år inom livsmedelskommissionen, som

då kom till den uppfattningen, att införandet av inlandsprisorter skulle i

betydande grad minska vinsten i rationaliseringshänseende av det nya regleringssystemet.

Dels skulle nämligen brödsäd, som lämpligen borde av

odlarna levereras till andra uppsamlingsplatser, i stället komma att föras

till dessa inlandsprisorter, dels skulle fraktersättning behöva utbetalas icke

endast för transporter från dessa prisorter utan även från alla olika platser,

från vilka transportkostnaden till inlandsprisorter är lägre än till närmaste

kustprisort, där brödsäden soin regel även förmales. Jordbruksnämnden

kunde därför icke tillstyrka att ytterligare prisorter skulle införas inne

i landet. Inom underhandlingsdelegationen hade vidare anförts att jordbruket,

om förslaget om en utökning av antalet prisorter icke kunde godtagas,

helst såge, att det av spannmålsbolaget tidigare förordade systemet

k om me till användning. Emellertid ville delegationen icke uppställa detta

såsom villkor för den överenskommelse, som träffats.

Jordbruksnämnden har härefter förklarat, att den ansåge det i och för

sig önskvärt med större rörelsefrihet i prisbildningen än den som nu rådde.

Ur denna synpunkt hade nämnden vissa sympatier för spannmålsbolagets

friare system. Emellertid måste framhållas, att om skörden bleve otillräcklig

för att täcka behovet för handelsförmalningen, komme ett sådant

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

friare system alt medföra en ytterligare höjning av mjölpriserna utöver

den, som komme att ske redan på grund av höjningen av garantipriserna

till odlarna. Om den nuvarande prognosen visade sig överensstämma med

eller överskatta skördeutfallet, vore det därför enligt nämndens åsikt lämpligare

att bibehålla innevarande års regleringssystem. Bleve skörden mycket

dålig kunde det till och med bli nödvändigt att återgå till det under

kristiden tillämpade systemet med helt fasta priser och marginaler. Vilket

av de nu nämnda systemen, som borde ifrågakomma under nästa regleringsår,

borde därför bestämmas först vid en senare tidpunkt, då skördeutfallet

bättre kunde överblickas.

Jordbruksnämnden har härefter anfört följande.

Om beslutet blir att det nuvarande .systemet skall tillämpas, torde detta

i stort sett kunna bibehållas oförändrat. Någon minskning av antalet kustprisorter

vill nämnden nu icke förorda, trots att det ur vissa synpunkter

kan vara befogat att i varje fall slopa de orter, där egentlig handelsförmalning

icke eller endast i mycket begränsad omfattning förekommer (Gävle,

Karlshamn och Ystad). Föregående ar beslöts att Örebro skulle nomineras

såsom särskild inlandsprisort, varvid dock garantipriset skulle bli 75 öre

lägre än för kustprisorterna. På grund av erfarenheterna från innevarande

år föreslår emellertid nämnden, att Örebro slopas såsom prisort under regleringsåret

1951/52. Inverkan av denna ändring blir så obetydlig för jordbruket

i dess helhet, att någon hänsyn härtill ej behöver tagas vid prissättningen.

I verkligheten torde för övrigt de berörda odlarna över huvud

taget icke komma att få vidkännas större fraktavdrag än hittills vid leverans

till Örebro, eftersom den därvarande kvarnen bör ha intresse av att

hålla priserna på en sådan nivå, att icke den brödsäd, .som erfordras för

kvarnens förmalning, levereras åt annat håll.

Med hänsyn till de ökade kostnader ,som handeln fått vidkännas sedan

föregående års regleringsbestämmelser genomfördes torde det bli nödvändigt

att höja spannmål sbolagets inlö.sningspris, nu 75 öre per deciton över

odlarpriset, samt bolagets försäljningspris till kvarn, som för närvarande

är 1 krona 25 öre per deciton över odlarpriset. Beträffande storleken av

den erforderliga marginalhöjningen bör avgörande träffas, törst sedan

spannmålsbolaget fört närmare underhandlingar med handeln och industrien,

men enligt nämndens uppfattning torde höjningarna icke behöva

överstiga 25 öre per deciton.

Ledamöterna av jordbruksnämnden, herrar Bengtsson och von Horn, ha

i sitt förut nämnda särskilda uttalande framhållit önskvärdheten av att

förhandlingsdelegationens förslag angående inlandsprisorter beaktades.

Skulle detta icke kunna göras, biträdde de jordbruksnämndens åsikt, att

jämväl Örebro borde slopas såsom inlandsprisort.

Jordbruksnämnden har vidare anfört a.tt under innevarande regleringsår

vissa olägenheter uppstått genom att spannmålsbolaget icke kunnat påfordra

alt spannmålshandlarna skola sälja brödsäd till bolaget, då garantipriserna

ändras eller det eljest påkallas av marknadsförhållandena. Nämnden

har förklarat sig icke lut något att erinra mot att bolaget i fortsättningen

inrymmer sådan skyldighet för handeln i de avtal, som träffas med

denna om garantipriscr in. in. I bolagets motsvarande avtal med kvarnindustrien

borde därjämte föreskrivas skyldighet lör industrien att vid ut
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

j

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

gången av ett regleringsår eller, om garantipriserna höjas under löpande

regleringsår, vid denna tidpunkt överlåta sitt innehav av brödsäd till bolaget

(givetvis med undantag av brödsäd av ny skörd, som inköpts till de

högre priserna) till de priser, som gällde före övergången till nytt regleringsår

eller före prisstegringen. I stället för sådan överlåtelse kunde i sistnämnda

fall en prisreglering mellan bolaget och kvarnindustrien äga rum

till utjämning av prisdifferenserna.

I fråga om den successiva prisstegringen har någon ändring icke nu ifrågasatts,

liksom ej heller beträffande den dag, .som fastställts som sista inlösningsdag

för spannmålsbolaget, det vill säga den 1 juni 1952. Det bör

enligt nämnden få ankomma på denna att senare fatta beslut i dessa detaljfrågor.

I skrivelsen har vidare erinrats, att den redan tidigare beslutade prishöjningen

be,stämts att äga rum den 1 juni 1951. För den prishöjning på

mjölet, som komme att föranledas därav, hade bagerinäringen redan erhållit

kompensation i form av medgivande till högre brödpriser. Då det

icke kunde anses lämpligt att efter endast en kort tid återigen höja brödpriserna,

borde den ytterligare stegring av brödsädspriserna, 5 kronor per

deciton, som nu föreslagits, gälla först från och med den 1 .september 1951.

Det högre priset borde dock, med sedvanligt avdrag för ränte- och laglingskostnader,

utgå även för brödsäd av 1951 åjrs skörd, som levererades

före sistnämnda dag.

Rörande de pri,ser å brödsäd, som skulle komma att gälla vid ett bifall

till jordbruksnämndens förslag, har nämnden anfört följande.

Enligt den tidigare beslutade prishöjningen, som skall genomföras den

1 juni 1951, .skulle priserna fram till den 1 september bli följande i kronor

per deciton.

Vårvete

Hös t vete

15 juni

36: 60

34: 60

30 »

36: 70

34: 70

-15 juli

36: 80

34:80

■31 »

36: 90

34: 90

15 augusti

37: 00

35: 00

31 »

37: 10

35: 10

Råg

33: 10

33: 20

33: 30

33: 40

33: 50

33:60

Den direkta prishöjningen i förhållande till priset för gammal skörd blir

den 1 juni för vårvete 1: 60, för hö.stvete 2: 60 och för råg 2: 10 allt i kronor

per deciton.

I följande sammanställning ha de priser i kronor per deciton angivits,

som vid bibehållande av innevarande års regleringssystem och med oförändrad

ersättning för ränta och lagring komma att från och med den 1

september 1951 gälla som garantipris vidi leverans till kustpri.sort. Till jämförelse

ha även garantipriser för 1950 års skörd angivits.

Vårvete [Höstvete Råg

1950/51

1951,52

1950/51

1951/52

1950/51

1951/52

1—15 sept.

33: 20

42: 20

30: 20

40: 20

29: 20

38: 70

16—30 »

33: 30

42: 30

30: 30

40:30

29: 30

38: 80

1—15 okt.

33:40

42:40

30: 40

40: 40

29: 40

38: 90

16—31 »

33: 50

42:50

30:50

40: 50

29: 50

39: 00

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj. ts proposition nv 207.

och så vidare med 10 öres stegring den 1 och 16 i varje månad och med

sista prisstegring den 16 maj, då priserna sålunda bli för vårvete 43:90,

för höstvete 41: 90 och för råg 40:40 allt per deciton.

De garantipriser till odlare som jordbruksnämnden i det föregående angivit

förutsätta samma regleringssystem som innevarande år. Skulle det

av försörjningsmässiga .skäl bli nödvändigt att återinföra beslag på brödsäd

och leveransplikt för odlare och i samband därmed ett sådant utvidgat

prisortssystem som gällde för 1949 års skörd bör hänsyn härtill tagas vid

prissättningen. Priserna böra då bli 60 öre per deciton lägre än som förut

angivits. Då man införde det nuvarande prisortssy.stemet lämnade man odlarna

en motsvarande kompensation i form av prishöjning.

Om skördeutsikterna i stället bli avsevärt gynnsammare än beräknat, så

att det friare regleringssystemet enligt spannmålsbolagets förslag föregående

år utan risk anses kunna genomföras, måste å andra sidan hänsyn tagas

till att genomsnittspriserna till odlare då torde komma att bli högre än

de priser, varmed man i överenskommelsen räknat. Införes detta friare

system böra därför de vid nuvarande system förutsatta garantipriserna

sänkas i motsvarande mån.

Beträffande utformningen av brödsädsregleringen har jordbruksnämnden

till slut anfört, att det i betraktande av den kraftiga höjning av brödsädspriserna

som övervägdes torde bli svårt för spannmålsbolaget att förmå

handeln och industrien att frivilligt överlåta sitt innehav av brödsäd av

gammal skörd eller inbetala avgift för prisstegring. Eftersom handeln och

industrien alltid hittills hållits skadeslösa för prisförändringar vid övergång

till ett nytt regleringsår kunde det dock icke anses skäligt att de i år

skulle inhösta vinsten av en stor prishöjning. Nämnden har därför föreslagit

alt riksdagen skulle bemyndiga Kungl. Maj :t att, om så befunnes erforderligt,

föreskriva, alt företag, som bedreve yrkesmässig rörelse med spannmål,

skulle till spannmålsbolaget inbetala prishöjningsavgift för lager av

brödsäd av gammal skörd med belopp, som motsvarade prishöjningarna

per den 1 juni och den 1 september 1951.

I samband med behandlingen av frågan om brödsädsregleringen har jordbruksnämnden

även upptagit spörsmålet om tullavgifter vid import av viss

spannmål. Nämnden framhåller därvid till en början, att spannmålsbolaget

sedan bokföringsåret 1939/40 i tullavgifter för vete och råg inbetalat drygt

27,7 miljoner kronor. Denna summa inbegrepe även det belopp, som bolaget

beräknades komma att erlägga i tull vid import av brödsäd under tiden

fram till den 1 september 1951. Under den angivna tiden hade bolaget emellertid

även exporterat relativt stora mängder vete och råg. Exporten hade

efter överenskommelse med statliga myndigheter ägt rum av olika anledningar.

Bland annat hade export i en del fall skett för att tillföra landet

vissa speciella valutor. Denna export hade nödvändiggjort en motsvarande

import av vete och råg. Denna ersättningsimport hade efter gällande tullsats

av 3 kronor 70 öre per deciton i tullavgifter kostat bolaget omkring

20 miljoner kronor, vilket kommit att öka bolagets anslagsbehov, under det

att tullverket fått motsvarande inkomst. Enligt jordbruksnämndens uppfattning

borde tull vid dylik ersättningsimport icke erläggas av spannmåls
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungt. Maj. ts proposition nr 207.

bolaget, så länge världsmarknadspriserna vore sådana, att bolagets försäljningar

inom landet måste företagas med förlust. I vart fall vore det rimligt,

om bolaget i samband med sin export erhölle restitution av tull för motsvarande

myckenhet.

Då det ur principella synpunkter kunde vara olämpligt att medge spannmålsbolaget

tullfrihet eller att lämna tullrestitution vid export av inhemsk

råvara ville jordbruksnämnden alternativt ifrågasätta, att bolaget med tilllämpning

av förordningen den 11 juli 1937 om utförselbevis (nr 369) skulle

äga erhålla och utnyttja utförselbevis för den exporterade kvantiteten.

Jordbruksnämnden har vidare framhållit att spannmålsbolaget under de

båda senaste åren, på grund av svårigheterna att importera majs i önskad

omfattning, inköpt frö av vissa Sorghumarter. Fodervärdet å dylikt frö

vore något lägre än fodervärdet för majs. Medan majsen finge införas tullfritt

utginge emellertid för nämnda fodermedel tull med 3 kronor 70 öre

per deciton. Under innevarande regleringsår beräknades bolaget komma att

erlägga över 2 miljoner kronor i tullavgifter vid import av sorghumfrö.

Denna import komme sannolikt att fortsätta i minst samma omfattning

under nästa regleringsår. Importen skedde under statistiskt nr 181 »andra,

ej särskilt nämnda slag av omalen spannmål». Då även utförsäljningen av

dessa fodermedel skedde med förlust för bolaget, ansåge jordbruksnämnden,

att tullen för varor under tullstatistiskt nr 181 tills vidare borde slopas.

Slutligen har jordbruksnämnden erinrat, att tullfrihet för korn och malt

enligt kungörelsen den 22 december 1950 (nr 668) gäller från och med den

1 januari 1951 tills vidare till och med den 30 september 1951. Nämnden

har förklarat sig anse, att även denna tullfrihet bör utsträckas tills vidare

efter den 30 september.

Regleringen av fodersäd och andra fodermedel.

Rörande försörjningsläget i fråga om fodersäd har jordbruksnämnden

till en början anfört följande.

1950 års skörd av fodersäd (korn, havre och blandsäd) uppgick enligt

statistiska centralbyråns uppgifter till sammanlagt 1 672 080 ton och var

sålunda av ungefär samma storleksordning som närmast föregående år då

kvantiteten var 1 666 090 ton. Oaktat försäljningarna genom spannmålsbolaget

av importerad fodersäd — huvudsakligen majs, men även korn, havre

och vissa sorghumarter — under hittillsvarande del av regleringsåret varit

omkring 50 procent större än motsvarande tid föregående år och även utfodringen

av brödsäd med säkerhet varit betydligt större än tidigare, har

emellertid efterfrågan icke helt kunnat tillgodoses. Detta har medfört, att

prisutvecklingen för den svenska fodersäden blivit sådan, att de noterade

priserna för inköp från odlare under den senaste tiden icke oväsentligt

överstigit garantipriserna för brödsäd. Lantbruksförbundets notering den

5 april är exempelvis för korn 34 kronor 50 öre/dt och för vithavre 32

kronor 50 öre/dt vid leverans till mellansvenska noteringsorter, under det''

att garantipriset för höstvete endast är 31 kronor 60 öre/dt. Då spannmålsbolaget

endast i mycket begränsad omfattning kunnat sälja utländsk fodersäd,

har den lägre prissättningen vid bolagets försäljningar icke kunnat

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Mcij.ts proposition nr 207.

styra den fria prisbildningen så som avsikten från början varit. Denna situation

föranledde också jordbruksnämnden att föreslå Kungl. Maj :t förbud

för handel och industri att försälja brödsäd till andra än spannmålsbolaget,

kvarnar och vissa partihandlare. Förbudet, som avsåg att förhindra

återförsäljning till jordbrukare av tidigare inlevererad brödsäd, genomfördes

genom kungörelse den 2 mars 1951.

Såsom framgår av den utförliga redogörelse för foderinedelssituationen,

som lämnats i ett av nämnden den 20 mars 1951 till Kungl. Maj :t avgivet

yttrande i anledning av en framställning från Malmöhus läns småbrukarförbund

om utjämningsavgiften på ägg, ha priserna på importerad fodersäd

stigit mycket kraftigt under det senast tilländalupna halvåret. Härigenom

har det uppstått en stark spänning mellan de inom landet tillämpade

priserna på utländskt kraftfoder och spannmålsbolagets inköpspriser.

Så t. ex. utgör denna skillnad för majs inte mindre än cirka 25 kronor per

deciton. Huruvida de höga importpriserna komma att stå sig även under

nästa regleringsår är svårt att för närvarande bedöma. Flera skäl och särskilt

det" förhållandet att den nya majsskörden i de transoceana länderna

kan förväntas bli mindre än normalt tala emellertid för att importpriserna

för fodersäd även under nästa regleringsår komma att ställa sig mycket

ogynnsamma.

Härefter anför jordbruksnämnden att erfarenheterna under det gångna

årc-t ha visat, att det ur regleringsteknisk synpunkt är förenat med mycket

stora svårigheter att inom landet hålla en prisnivå på fodersäd, som liggei

avsevärt lägre än utlandets. Stora risker föreligga i dylikt fall för att de

lägre priserna på hemmamarknaden skola utnyttjas för export. För att förhindra

detta utgår som förut nämnts utjämningsavgift vid export av all

foderspannmål, motsvarande skillnaden mellan det inhemska priset och utlandsnivån.

Emellertid kan ju fodersäden även gå ur landet genom att den

användes för förädling till animalier, vilka sedermera exporteras. I realiteten

medför en export av animalier, grundad på de låga inhemska fodersädspriserna,

samma påfrestning på fodermedelstillgången inom landet som om

man direkt exporterade den mängd spannmål, som åtgått för produktion

av animalierna.

Vid de förhandlingar, soin förekommit mellan nämnden och jordbrukets

organisationer, har enligt vad som uppges i skrivelsen övervägts att till förhindrande

av en oekonomisk export lata de utländska toderpriseina sia

igenom även på den inhemska marknaden. Detta låter sig emellertid enligt

nämnden av flera skäl icke göra. Ett sådant genomslag skulle förutsätta,

att brödsädspriset höjdes mycket kraftigt utöver den prisstegring, som föreslagits

skola ske från och med den 1 september. Vidare måste alltid varje

prisstegring på fodermedlen ta sig uttryck i eu däremot svarande höjning

av priserna på de animaliska livsmedlen. Nämnden framhåller vidare, att

eu väsentlig stegring av priserna på köpfodermedel är till nackdel för det

mindre jordbruket, som i stor utsträckning är köpare till fodermedel. Med

hänsyn härtill har man enligt nämnden ej ansett sig kunna förorda ett fullständigt

genomslag av den internationella prisstegringen utan begränsat sig

till att förorda eu prishöjning inom landet med det belopp, som kan ifrågakoimna

utan att utfodring av brödsäd riskeras vid det föreslagna nya brödsädspriset.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

M«5l bakgrunden av vad nyss anförts anser sig nämnden böra räkna med

att även under nästkommande regleringsår eu mycket stor spänning kommer

att råda mellan det inhemska och utländska priset på fodersäd. Betydande

risker för att fodersäd via animalieexporten går ur landet komma

alltså även i fortsättningen att förefinnas. Nämnden har för sin del utgått

ifrån att nämnden skall ha rätt att, om så erfordras, belägga animalieexporten

med en utjämningsavgift enligt den förut nämnda kungörelsen av

den 31 mars 1950 (nr 156). Storleken av denna avgift bör bli beroende på

försörj ningsläget inom landet under beaktande av att avgiften icke får

sättas högre än det belopp man kommer till vid tillämpning av återanskaffningsprincipen.

Enligt vad jordbruksnämnden uppger har spannmålsbolaget i sin skrivelse

till nämnden anfört, att bolaget visserligen helst skulle se, att några

ändrade bestämmelser icke skulle behöva tillgripas i fråga om fodersädsregleringen,

men att en viss reglering av förbrukningen dock kunde bli aktuell,

om det på grund av importsvårigheter under längre tid skulle komma

att råda knapphet på importerad fodersäd. I samband därmed har bolaget

ansett det även kunna bli anledning att överväga införande av normalprisbestämmelser

för att förhindra oskäligt höga marginaler inom handeln.

För egen del har jordbruksnämnden framhållit, att eu viss lättnad i den

bekymmersamma 1''odersädssituationen kan komma att ske, om fodersädsodlingen

utökas. Prishöjningen på kraftfoder borde vidare minska efterfrågan

på fodersäd för äggproduktionen. Om import dessutom planenligt

kunde äga rum, borde fodersäden räcka till bättre än för närvarande. Nämnden

hyste därför den förhoppningen, att fodersäden skulle kunna säljas

fritt under nästa regleringsår. I vart fall borde förbrukningen av fodersäd

icke regleras, såvida icke risken för utfodring av brödsäd bleve stor. Om

det skulle bli nödvändigt att införa en reglering, måste eventuella normalpriser

bli olika i olika områden, såvida man icke föredroge att återgå till

det tidigare tillämpade bundna systemet med att genom spannmålsbolaget

betala frakten för alla fodersädstransporter.

Beträffande de priser, som böra gälla för olika fodermedel, har jordbruksnämnden

anfört följande.

Även i fråga om kli har det under innevarande konsumtionsår varit svårt

att tillgodose efterfrågan. Spannmålsbolagets försäljning av importerad

vara har, liksom i fråga om fodersäd, hittills varit större än föregående år

och några reserver ha på grund av importsvårigheter icke kunnat uppläggas.

Priset på svenskt kli — för vilket prisbildningen varit fri — har också

på senaste tiden överstigit spannmålsbolagets försäljningspriser för importkli

med omkring 3 kronor mot normalt högst 1 krona. En viss prisskillnad

är nämligen alltid motiverad, på grund av att den svenska varan

levereras i förstklassiga jämnvägda säckar, under det att importkliet försäljes

i originalsäckar av ofta undermålig kvalitet.

Vad beträffar oljekraftfoder synes det nödvändigt att även under nästa

regleringsår bibehålla nuvarande regleringsåtgärder oförändrade, vilket

innebär, att importen äger rum genom spannmålsbolaget samt att försäljning

som regel endast sker av standardiserade blandningar. Icke heller

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

i fråga om specialfodermedel och vissa andra fodermedel synes någon ändring

av nu gällande bestämmelser behöva ifrågasättas.

De priser, som skola tillämpas vid spannmålsbolagets försäljningar av

fodersäd och kli, böra i princip fastställas så, att de stå i lämplig relation

till brödsädspriserna. Eftersom världsmarknadspriserna åtminstone för

närvarande äro betydligt högre, innebär detta en fortsatt subvention. Möjlighet

bör finnas att verkställa sådana prisjusteringar under loppet av

nästa konsumtionsår, som kunna anses motiverade med hänsyn till marknadsutvecklingen.

I fråga om oljekraftfoder verkställes redan den 23 april en höjning med

5 kronor per deciton, varigenom utförsäljningspriserna, om hänsyn tages

till att i oljekaksblandningen ingå vissa mängder rapsmjöl, komma i ungefärlig

nivå med nu gällande världsmarknadspriser.

Jordbruksnämnden har i detta sammanhang även berört frågan om de

priser, som böra tillämpas vid spannmålsbolagets inköp av sådant oljekraftfoder

som framvinnes vid de svenska oljefabrikerna av svenskodlade

och importerade råvaror, och därvid uttalat att dessa priser i princip ej

böra vara högre än importpriserna för likvärdig vara. Härom har nämnden

anfört följande.

Vad beträffar de priser, som skola tillämpas vid spannmålsbolagets inköp

av oljekraftfoder, som framvinnes vid de svenska oljefabrikerna av

svenskodlade och importerade råvaror, har bolaget föreslagit, att desamma

böra ungefärligen än,sluta sig till världsmarknadspriserna för likvärdig

vara. Bolagets inköpspriser skulle då enligt bolaget lämpligen kunna fastställas

med hänsyn till världsmarknadsläget för ett kvartal i sänder. Jordbruksnämnden

delar bolagets uppfattning att högre pris ej bör betalas för

svenskt oljekraftfoder än vad det skulle kosta bolaget att importera motsvarande

myckenheter. Denna princip kan emellertid utan större svårigheter

förenas med det nuvarande systemet med relativt fasta priser under

en längre tid. Utjämning kan nämligen ske från det ena året till det andra.

Vilket system, som i fortsättningen bör användas, torde få avgöras längre

fram på året, när nu löpande avtal om leveranser utlöper. I detta sammanhang

får jordbruksnämnden påpeka, att cn verkställd utredning givit vid

handen, att de priser, som spannmålsbolaget tidigare erlagt för inom landet

tillverkat oljekraftfoder, varit sådana, att genomsnittspriset räknat från

1941 ungefär motsvarar bolagets kostnad för importerat likvärdigt foder.

Slutligen har jordbruksnämnden berört frågan om fraktbidrag vid transporter

av fodermedel till Norrland. Nämnden erinrar om att dylikt fraktbidrag

under innevarande regleringsår utgår för transport av såväl fodersäd

som andra fodermedel. Härvid gäller att vederbörande mottagare själv

skall bära en grundfrakt av 1 krona 25 öre per deciton samt att fraktbidrag

utgår med högst 2 kronor 50 öre per deciton. Jordbruksnämnden erinrar

vidare om att producentbidragsutredningen föreslagit en höjning av fraktbidragens

storlek genom en sänkning av grundfraktbcloppet från 1 krona

25 öre till tidigare gällande 75 öre per deciton. Emellertid kan enligt nämnden

höjningen av järnvägstaxorna i och för sig motivera eu höjning av

grundfrakten. Med hänsyn härtill anser nämnden alt någon ändring av bestämmelserna

om fraktbidrag till Norrland icke bör vidtagas.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Oljeväxtodlingen.

I .skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 juli 1950 hemställde jordbruksnämnden,

att Kungl. Maj :t måtte för höstraps och höstrybs av 1951 års skörd

fastställa ett odlarpris av 70 öre per kilogram, gällande frö med en renhet

av 96 procent och en vattenhalt av IS procent. Med hänsyn till den utredning,

som skulle företagas rörande möjligheten och lämpligheten av att

övergå till ett friare system för omhändertagande av oljeväxtfröer, ansåg

nämnden, att något garantipris för till 9 procent vattenhalt nedtorkat frö

tills vidare icke borde fastställas. Genom beslut den 28 juli fastställde

Kungl. Maj :t det av nämnden föreslagna priset för höstraps och höstrvbs.

Den hösten 1950 med oljeväxter besådda arealen uppgick till omkring

113 000 hektar, vilket med normal övervintring och avkastning skulle innebära

en skörd av omkring 172 000 ton höstraps och höstrybs.

Jordbruksnämnden har nu tagit upp frågan om prissättningen på vårodlat

oljeväxtfrö. Nämnden anför härom.

Redan tidigare har jordbruksnämnden givit uttryck åt den uppfattningen,

att priset på vårraps och vårrybs bör avvägas i förhållande till oljehalten i

höstsådda oljeväxter. Om man nu följde denna princip skulle priset för

vårsått frö bli omkring 66 öre per kilogram. I anslutning till de prishöjningar

på brödsäd, som dels beslutats i februari, dels förutsatts i den nu

träffade överenskommelsen med jordbrukarna, anser emellertid nämnden,

att det för 1951 års skörd kan vara motiverat med samma pris för vårraps

och vårrybs som för höstraps och höstrybs, d. v. s. 70 öre per kilogram. En

sådan prissättning torde icke komma att få till följd en större odling än

vad som kan anses önskvärt. Nuvarande internationella priser på oljefröer

och vegetabiliska oljor synas också göra det möjligt att exportera eventuella

överskott med icke obetydlig vinst.

I fråga om vitsenap anser nämnden, med tanke på behovet av senapsolja

för matolj ef ramställning, det lämpligt med en odling av omkring 10 000 hektar.

Odlarnas representanter ha förklarat, att denna areal kräver ett pris

av 80 öre per kilogram. Sättes priset, liksom för vårraps, till 70 öre per

kilogram, vilket med hänsyn till oljehalten vore riktigare, kan det däremot

befaras, att den önskade arealen icke uppnås. Nämnden och odlarna ha sedermera

enats om att 75 öre per kilogram är ett lämpligt pris.

Vad beträffar oljelin har statens handels- och industrikommission i skrivelse

till jordbruksnämnden den 17 februari 1951 rekommenderat en odling

av sådan storleksordning, att utbytet skulle bli omkring 18 000 ton linolja,

vilket skulle innebära omkring 48 000 hektar. En så stor areal synes dock

ej kunna uppnås utan en mycket avsevärd prishöjning. Med hänsyn till

risken för prisfall och den belastning av clearingkassan för fettvaror ett

sådant skulle medföra har jordbruksnämnden dock ej ansett sig kunna

rekommendera ett högre odlarpris för linfrö än 80 öre per kilogram, även

om detta skulle få till följd en lägre areal än vad som enligt handels- och

industrikommissionen är önskvärt.

Vid de underhandlingar, som jordbruksnämnden fört med representanter

för oljeväxtodlarna, har från odlarnas sida uttalats, att en önskvärd odling

av oljelin icke kan påräknas, om ej priset sättes till omkring 90 öre per

kilogram- Man har härvid bland annat framhållit de tråkiga erfarenheterna

från senaste års odlingar, när det gäller spridning av ogräs.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

Som framgår av den förut återgivna överenskommelsen ha nämnden och

underhandlingsdelegationen slutligen enats om de av nämnden föreslagna

priserna. Jordbruksnämnden har vidare upptagit frågan om fastställande

av odlarpris för frö av oljedädra och har härom anfört.

Våren 1950 verkställdes efter överenskommelse mellan livsmedelskommissionen

och oljeväxtodlarnas centralförening försöksodling av en ny oljeväxt,

oljedådra (Camelina sativa). Odlingen omfattade endast omkring 83

hektar, och fröet betalades med samma pris som vårraps. Vid Karlshamns

oljefabriker har företagits provbearbetning av de 75 ton frö, som framkom

från försöken. Härav har framgått, att oljehalten är omkring 3 procent lägre

än i vårraps, samt att den utvunna oljan, som är lättare att raffinera än

rapsolja, är lämplig särskilt för framställning av såpa. Däremot lämpar sig

oljan, åtminstone ined nu använda framställningsmetoder, ej så väl för

användning till matfett annat än efter härdning. Oljefabriken rekommenderar

emellertid en odling i större skala innevarande år för att kunna göra

fortsatta och utförligare prov. Försöksodlingarna ha för övrigt även givit

vid handen, att oljedådran angripes av skadedjur i betydligt mindre grad

än raps och rybs och är mindre benägen för dråsning vid mognaden än

sistnämnda oljeväxter. Jordbruksnämnden, som anser det lämpligt med en

utvidgad försöksodling av oljedådra, föreslår, att odlarpriset fastställes till

5 öre per kilogram under vårrapspriset — d. v. s. till 65 öre per kilogram -—- med hänsyn till den lägre oljehalten. Någon risk för att odlingen skall taga

alltför stor omfattning föreligger säkerligen icke, eftersom frö för utsäde

endast finnes i begränsad omfattning.

Enligt jordbruksnämndens förslag skulle följande grundpriser vid 18 procent

vattenhalt gälla för oljefrö av 1951 års skörd vid leverans från odlare,

nämligen

öre renhet

per kg %

höstraps och höstrybs.................. 701 96

vårraps och vårrybs .................. 70 96

oljelin .............................. 80 94

vitsenap ............................ 75 96

oljedådra ............................ 65 96

Vad beträffar priserna för till oljefabrikerna levererat frö har jordbruksnämnden

anfört, att den anser det lämpligast att sådana priser icke fastställas,

förrän man bättre kan bedöma storleksordningen av de kostnadsökningar

för torkningsarbete in. m., som kunna uppstå till följd av löncoch

prisstegringar. Även av den orsaken, alt nämnden ifrågasätter ett ändrat

system för omhändertagande av oljeväxtfrö, är det enligt nämndens åsikt

bättre, om fabrikspriserna fastställas först senare.

Jordbruksnämnden har härefter erinrat om att Kungl. Maj :t den 2 juni

1950 uppdragit åt nämnden att i samråd med representanter för berörda

intressen utreda frågan om möjligheten och lämpligheten av alt från och

med 1951 års skörd av oljeväxter övergå till ett friare system för odlingen

av sådana växter ävensom att i samband därmed verkställa en översyn av

formen för prissättningen på oljeväxtfröer och oljeväxtodlingens inpassning

i jordbruksregleringen. *

Tidigare fastställt.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Jordbruksnämnden anför att den i anledning av detta uppdrag ingående

diskuterat dithörande frågor med av nämnden tillkallade sakkunniga omfattande

representanter för odlarna, oljeindustrien, spannmålsaktiebolaget,

Sveriges lantbruksförbund, Svenska lantmännens riksförbund, Svenska foderämnes-

och spannmålsimportörernas förening samt Föreningen Sveriges

spannmålsintressenter. Vid överläggningarna hade även enighet uppnåtts

om en viss ändring av den nuvarande organisationen.

Innan jag redogör för jordbruksnämndens omorganisationsförslag, torde

jag här ur jordbruksnämndens skrivelse få återgiva följande rörande den

nuvarande organisationen av verksamheten.

Hittills har, alltsedan år 1944, förhållandena i fråga om oljeväxter reglerats

genom avtal, dels mellan statens livsmedelskommission och Sveriges

oljeväxtodlares centralförening, dels mellan kommissionen och oljefabrikerna.

Dessutom har funnits av kommissionen godkända avtal mellan oljeväxtodlarföreningen

och Svenska Lantmännens Riksförbund samt mellan

föreningen och odlare (odlingskontrakt) liksom mellan riksförbundets oljeväxtcentral

och dess ombudsfirmor.

Avtalet mellan kommissionen och oljeväxtodlar för eningen har innehållit

bestämmelser angående kontraktsteckning med odlarna samt om skyldighet

för föreningen att till av staten garanterade priser uppköpa svenskodlat

oljeväxtfrö och ombesörja torkning och rensning härav, ävensom att försälja

den färdiga varan till oljefabrikerna. Vidare har avtalet innehållit

bestämmelser rörande prisreglering in. in. vid inköp och försäljning samt

skyldighet att i viss ordning avsätta genom rörelsen uppkommet överskott

till en särskild, av föreningen själv förvaltad, clearingfond.

Clearingfonden har uppkommit därigenom, att det enligt överenskommelse

med statens livsmedelskommission ålegat föreningen att till fonden

inleverera överskott, som uppkommit på den marginal, som föreningen (Oljeväxtcentralen)

haft att arbeta med vid uppsamlingen av fröerna och försäljningen

av desamma till oljefabrikerna. Under år då oljeväxtodlingen

erhållit en större omfattning än som ursprungligen varit beräknat, har detta

överskott blivit ganska betydande. Fonden är i främsta rummet avsedd att

användas till utjämning av underskott, som vid andra tillfällen — till följd

av svårigheterna att varje år på förhand beräkna omkostnaderna för insamlingen

och försäljningen — kan uppkomma vid uppsamlings- och försäljningsverksamheten.

Medel ur fonden få utanordnas endast efter medgivande

från kommissionen, numera jordbruksnämnden, i varje särskilt fall. När

föreningens befattning med insamlingen av oljeväxtfröer från odlare upphör,

skall fondens tillgångar tillfalla föreningen. Föreningen äger dock använda

tillgångarna endast för de ändamål jordbruksnämnden bestämmer

och efter godkännande i varje särskilt fall av nämnden.

Föreningen har genom sitt avtal med SLR överlåtit sina avtalsenliga

skyldigheter i fråga om det direkta omhänderhavandet av oljeväxthandeln

på riksförbundet, som för dessa uppgifter upprättat en särskild avdelning

kallad Oljeväxtcentralen. Avtalet är av den innebörden, att SLR skall erhålla

ersättning för sina självkostnader och att överskottet på rörelsen skall tillkomma

oljeväxtodlarf öreningen.

Avtalen mellan kommissionen och oljefabrikerna ha innehållit bestämmelser

om åtagande från fabrikerna att inköpa allt genom oljeväxtodlarf öreningen

respektive Oljeväxtcentralen erbjudet svenskodlat oljefrö till priser

enligt villkoren i kommissionens avtal med föreningen.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

49

Vad angår avtalen mellan oljeväxtcentralen och dess ombudsfirmor innebära

dessa att ombuden åtaga sig att mot ersättning mottaga vissa angivna

kvantiteter oljeväxtfrö och ombesörja torkning och rensning av dessa.

Rörande de erinringar som anförts mot det nuvarande systemet och de

riktlinjer efter vilka en eventuell omorganisation bör ske har i skrivelsen

anförts följande.

Från den privata handelns sida framfördes i december 1949 erinringar

mot gällande system för omhänderhavande av oljefröhandeln, vilket bland

annat ansågs gynna vissa företag på andras bekostnad. Man yrkade därför

på en omorganisation, som skulle bereda vidare spelrum för enskild företagsamhet

och fri konkurrens.

De sakkunniga ha i princip varit eniga om att en viss centraldirigering av

handeln med oljeväxtfröer är oundviklig även i fortsättningen. Även om

odlarna få full frihet att leverera till vem de vilja måste nämligen ett samordnande

ske av leveranserna från uppsamlare, emedan det är nödvändigt

att oljefröet i största möjliga utsträckning bortföres från de ordinarie mottagningsutrvmmena

innan spannmålsskörden marknadsföres. Så länge oljeväxtodlingen

har en sådan omfattning, att oljefabrikerna icke omedelbart

kunna taga emot fröet, sedan det torkats, måste sålunda vissa kvantiteter

endera mer eller mindre tillfälligt omflyttas till extrautrymmen eller exporteras.

Härvid blir det ofrånkomligt med en centraliserad planläggning, om

leveranserna till oljefabrikerna respektive extrautrymmen och export skola

ske på ett rationellt sätt. Då lagringsfrågan intimt sammanhänger med

spannm ålslagringsproblemen är det vidare nödvändigt med ett samarbete

mellan det centrala organet och svenska spannmålsaktiebolaget i fråga om

denna planläggning.

Vad beträffar centralorganet kan man tänka sig olika alternativ. Den

hittillsvarande formen kan bibehållas, innebärande att Oljeväxtodlarnas

centralförening överlämnar mottagning och distribution till Svenska lantmännens

riksförbunds oljeväxtcentral. Uppgiften kan även överlämnas till

spannmålsbolaget, som ju handhar liknande frågor, när det gäller brödsäd.

Det är även möjligt att för uppgiften upprätta ett nytt organ, sammansatt

på sådant sätt, att den kritik mot alltför stort inflytande av föreningsrörelsen,

som framförts från den privata handelns sida, elimineras. Vidare

kunna oljeväxtodlarna själva direkt ombesörja uppsamlingen. I samtliga

fall förutsättes givetvis att de med erforderliga torkningsanläggningar och

utrymmen utrustade handelsföretagen anlitas.

Även om man från förenings- och odlarhåll avvisar den privata handelns

kritik mot den nuvarande ordningen såsom oberättigad måste man ändå

tillstå, att det för denna handel av andra skäl kan vara otillfredsställande

att till uppdragsgivare ha en konkurrerande organisation. Här må för

övrigt nämnas, att samtliga sakkunniga varit eniga om att varje odlare

såvitt möjligt bör få avgöra till vilket företag leverans skall ske, och att i

princip varje företag med tillfredsställande utrustning skall få tjänstgöra

som mottagare.

Att överlämna omhändertagandet av oljeväxtfrö till spannmålsbolaget

har ej ansetts önskvärt, då man menat, att staten helst icke bör utvidga

sin direkta medverkan i handeln och distributionen av jordbruksprodukter,

om så icke är oundgängligen nödvändigt.

Jordbruksnämnden har härefter anfört att den verkställda utredningen

resulterat i ett förslag, om vilket nämnden och samtliga sakkunniga vore

4 Dihang till riksdagens protokoll 1901. 1 samt. Nr 207.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

ense. Detta förslag innebure att ett nytt centralorgan skulle inrättas. Detta

nya organ skulle utgöra en ekonomisk förening. I denna förening skulle såsom

intressenter ingå industriföretagen och odlarna samt Svenska spannmålsaktiebolaget.

Därvid skulle å ena sidan odlarna, representerade av oljeväxtodlarnas

centralförening och Sveriges lantbruksförbund, samt å andra

sidan industrien och spannmålsbolaget få sinsemellan lika stort inflytande

inom föreningen. Genom en av jordbruksnämnden tillsatt opartisk ordförande

skulle statens inflytande vara utslagsgivande, om motsättningar uppkomme

mellan olika intressen. En tanke att även handeln -— såväl föreningsrörelsen

som den privata handeln — skulle engagera sig i föreningen hade däremot

icke ansetts lämplig, eftersom handelsföretagen hade ett direkt intresse

av att erhålla största möjliga ersättning för sina tjänster, under det att såväl

odlarna som industrien hade ett gemensamt intresse av att nedbringa

mellanhandskostnaderna. Från oljeväxtodlarnas sida hade man visserligen

hävdat, att det vore lämpligast och riktigast, om odlarna själva finge sköta

uppsamling och distribution av sina egna produkter, men dock förklarat sig

beredd att deltaga i den föreslagna organisationen.

I .skrivelsen ha härefter behandlats vissa detaljproblem i samband med

den föreslagna omorganisationen, bland annat rörande formen för betalning

av oljeväxtfrö och kravet på tecknande av odlingskontrakt. Flertalet av dessa

frågor borde enligt jordbruksnämnden behandlas och avgöras av den nya

föreningen.

Jordbruksnämnden har slutligen berört frågan om föreningens ställning

vid export av oljeväxtfrö. I skrivelsen anföres härom att det från jordbrukets

sida framhållits att det, eftersom eventuella vinster vid export av oljeväxter

äro avsedda att användas för att täcka förluster vid export av andra jordbruksprodukter,

liksom hittills bör ankomma på odlarna själva att i samråd

med jordbruksnämnden taga ansvaret för exportaffärerna. Med hänsyn härtill

har jordbruksnämnden ansett att den nya föreningen åtminstone tills

vidare icke borde omhänderha exporten av oljeväxtfrö. Vid export uppkomna

vinster borde inlevereras till clearingkassan för fettvaror.

Potatisregleringen.

Jordbruksnämnden har meddelat att efter bemyndigande av Kungl. Maj :t

den 22 september 1950 nämnden träffat överenskommelse med Sveriges stärkelseproducenters

förening u. p. a. rörande föreningens inköp och försäljning

av potatisstärkelse under tiden den 1 oktober 1950—den 30 september 1951.

Avtalet innebär bl. a., att föreningen skall inköpa den mängd potatisstärkelse,

som framställes enligt meddelade tillverkningslicenser å högst 300 000

deciton med undantag av vad som erfordras till husbehov för tillverkaren

och dennes potatisleverantörer. Enligt 7 § i avtalet åtager sig jordbruksnämnden

— under förutsättning av statsmakternas godkännande och därest

avtalet ej skulle förnyas för tillverkningsåret 1951/52 — att vidtaga eller

föranstalta om åtgärder från statens sida, vilka bereda föreningen möjlighet

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

51

att erhålla dels minst 65 kronor 25 öre per deciton för den 1 oktober 1951

inneliggande lager av extra prima, prima och ej fullt prima potatismjöl, dock

med avdrag av 30 000 deciton, dels ersättning för ränte- och lagringskostnader

enligt i avtalet angivna grunder i avseende å inneliggande lager av

potatismjöl av nyss nämnda kvaliteter, med undantag av 30 000 deciton,

under tre månader, räknat från och med den 1 oktober 1951. Vidare skall enligt

7 § i avtalet av den föreningen tillerkända handelsmarginalen, sammanlagt

3 öre per kilogram potatismjöl, ett belopp, motsvarande 1 öre per kilogram

under tillverkningsåret försålt potatismjöl, avsättas till en särskild

fond, benämnd rationaliseringsfonden. Medel ur denna fond skola användas

till främjande av rationaliseringsåtgärder inom stärkelseindustrien och

må ej disponeras utan medgivande av jordbruksnämnden eller annan statlig

myndighet.

Vid lämnandet av bemyndigande till jordbruksnämnden att ingå förenämnda

avtal har Kungl. Maj :t gjort förbehåll för att den i 7 § i avtalet

gjorda utfästelsen vinner riksdagens godkännande och förklarat sig vilja

göra framställning härom till riksdagen. Jordbruksnämnden har hemställt

att sådant godkännande måtte inhämtas.

Jordbruksnämnden har anfört, att 1950 års potatisskörd kvantitativt sett

varit cirka 10 procent lägre än vad man brukade räkna med som normal

skörd samt att densamma till följd av höstens rikliga nederbörd inom vissa

delar av riket blivit av låg kvalitet och mindre lagringsduglig. Med hänsyn

härtill hade det förelegat vissa svårigheter att tillgodose efterfrågan på fullgod

matpotatis. Detta hade föranlett dels en kraftig stegring av priset på

matpotatis, dels att de bättre sorterna av sådan potatis, som odlats för försäljning

till stärkelsefabriker eller spritfabriker, på grund av det högre priset

på matpotatis icke levererats till fabriker utan försålts för konsumtionsändamål.

Följden härav hade blivit eu lägre tillverkning än vad man från

början räknat med av såväl potatismjöl som potatissprit.

Vad beträffar tillverkningen av potatismjöl har jordbruksnämnden anfört

i huvudsak följande.

Potatismjölstillverkningen synes icke komma att uppgå till mer än drygt

200 000 deciton, vilket motsvarar ungefär 90 procent av den av jordbruksnämnden

vid tillverkningsårets början medgivna tillverkningen. Då härtill

kommer att efterfrågan på potatismjöl, bl. a. beroende på att potatismjöl

till följd av ändrade import- och prisförhållanden funnit användning inom

nya områden, varit avsevärt större än under föregående år, har jordbruksnämnden

sett sig nödsakad att fr. o. in. sliitet av februari begränsa stärkelseföreningens

försäljning av potatismjöl till kvantiteter, som ungefär motsvara

försäljningen under föregående år. För att underlätta kvoteringens

genomförande och med hänsyn till att det under alla förhallanden pa grund

av stegrade råvarupriser och höjda arbetslöner måste räknas med ett högre

potatismjölspris från och med nästa tillverkningsår, har jordbruksnämnden

och stärkelseföreningen i enlighet med av Kungl. Maj:t den 16 februari 1951

lämnat bemyndigande överenskommit att stärkelseföreningen under återstående

del av tillverkningsåret vid försäljning av stärkelse skall uttaga ett

pris, som med fem kronor per deciton överstiger de i förutnämnda avtal

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

bestämda priserna. Enligt Kungl. Maj :ts bestämmande skall den merinkomst,

som härigenom tillföres stärkelseföreningen, bokföras särskilt och får av

stärkelseföreningen disponeras endast enligt jordbruksnämndens medgivande.

Då man måste räkna med att stärkelseföreningens övergångslager av

potatismjöl vid slutet av innevarande tillverkningsår kommer att ha nedgått

till en obetydlighet och då vidare, såvitt nu kan bedömas, försäljningen

av potatismjöl även under det kommande tillverkningsåret blir större än

normalt är fallet, har jordbruksnämnden utlämnat preliminära tillverkningslicenser

för nästa tillverkningsår å sammanlagt 275 000 deciton.

Beträffande tillverkningen av potatissprit har anförts följande.

Jordbruksnämnden hade från början träffat överenskommelse med Sveriges

bränneriidkareförening u. p. a. om tillverkning vid de till föreningen

anslutna potatisbrännerierna av sammanlagt 25 miljoner liter råbrännvin

av normalstyrka. Så snart det emellertid blev klart att viss del av den för

bränneriändamål odlade potatisen måste tagas i anspråk för konsumtionsändamål,

beslöt jordbruksnämnden, med begagnande av erhållet bemyndigande

att då så anses påkallat ur försörjningssynpunkt begränsa användningen

av potatis för sprittillverkning, reducera den tidigare medgivna tillverkningen

av potatisbrännvin till högst 15 miljoner liter råbrännvin av

normalstyrka, dock med rätt att härutöver för sprittillverkning använda

sådana potatispartier, som enligt av nämndens ombud verkställda utsyningar

befunnits otjänliga till människoföda. Härigenom har tillverkningen

av potatisbrännvin enligt hittills ingångna rapporter stannat vid cirka 17

miljoner liter.

Såsom framgått av det nyss anförda ha föregående års svaga potatisskörd

och under vintern uppkomna lagringsskador föranlett vissa svårigheter att

förse marknaden med matpotatis, vilket haft till följd en kraftig stegring

av matpotatispriset. Härtill kommer enligt vad nämnden uppgivit att årets

potatissättning till följd av väderleksförhållandena kommer att försenas.

Man måste sålunda enligt jordbruksnämndens mening räkna med en förlängning

av konsumtionsperioden för fjolår spotatisen. På grund härav hade

nämnden, även om någon uppenbar risk för att potatisbrist skulle uppstå

innan den nya potatisen hunne komma i marknaden ej ansetts föreligga,

gjort vissa undersökningar angående möjligheterna att under våren importera

matpotatis.

I fråga om prissättningen på fabrikspotatis har jordbruksnämnden anfört

följande.

Ingångspriset på fabrikspotatis utgör för närvarande 34 öre per hektoliter

och stärkelseprocent (genomsnittspriset utgör cirka 35 öre per hektoliter

och stärkelseprocent). Priset sänktes föregående år med 1 öre per hektoliter

och stärkelseprocent. Vid förhandlingar med odlarorganisationerna för potatis

ha dessa först begärt en höjning av ingångspriset med 7 öre till 41 öre

per hektoliter och stärkelseprocent. Sedermera har Sveriges potatisodlares

riksförbund i skrivelse till nämnden hemställt om ytterligare höjning av priset.

Enligt gjorda undersökningar torde endast 5 öre av den begärda höjningen

vara motiverad av inträdda kostnadsökningar sedan föregående år. Med

hänsyn till önskvärdheten att i år erhålla en så stor odling av fabrikspotatis

att ett beredskapslager av potatismjöl kan uppläggas har nämnden dock an
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

sett sig böra acceptera det av odlarna ursprungligen föreslagna priset, vilket

också biträtts av jordbrukets förhandlingsdelegation. Jordbruksnämnden

förordar i enlighet härmed att priset på fabrikspotatis för nästa regleringsår

skall höjas med 7 öre per hektoliter och stärkelseprocent.

Äggregleringen.

Jordbruksnämnden har erinrat om att producentpriset för ägg i södra Sverige

under regleringsåret 1950/51 fått svänga mellan ett lägsta pris av 1

krona 80 öre per kilogram och ett högsta pris av 3 kronor per kilogram.

Bottenpriset är 20 öre per kilogram lägre än föregående reglering,sår, medan

den övre prisgränsen är oförändrad. Prisgränserna 1 krona 80 öre och 3

kronor äro emellertid icke ovillkorliga. Sålunda ha statsmakterna ej ovillkorlig

skyldighet att stödja den undre prisgränsen 1 krona 80 öre. Vidare

har förutsatts att under vissa omständigheter den övre gränsen av 3 kronor

skulle kunna höjas något.

Beträffande produktions- och prisutvecklingen för ägg har jordbruksnämnden

anfört.

Äggproduktionen har under de fyra första månaderna av innevarande regleringsår

varit högre än motsvarande tid nästföregående år. Under 1951 har

emellertid denna tendens brutits och den sammanlagda invägningen för årets

tre första månader rapporteras ligga lägre än under nästföregående år. Tendensen

är emellertid svår att klart fastslå på grund av den för äggproduktionen

ogynnsamma väderleken under innevarande vinter. Produktionen har

emellertid liksom föregående regleringsår varit betydligt större än som motsvarar

det inhemska konsumtionsbehovet och har därför medgivit en omfattande

export. Exporten av ägg och flytande äggprodukter har under regleringsåret

1949/50 uppgått till cirka 13 000 ton, och under tiden september

1950—mars 1951 beräknas den till närmare 8 000 ton.

Hösten 1950 beräknades äggexporten under år 1951 med ledning av då tillgängliga

siffror komma att uppgå till cirka 16 000 ton. Vissa tecken tyda

emellertid på att intresset för äggproduktionen något minskat under senare

tid, vilket bl. a. tagit sig uttryck i minskad invägning av ägg hos partihandeln

och ökad utslaktning av höns. Detta står helt i överensstämmelse med

de önskemål i fråga om jordbruksproduktionens inriktning, som nämnden

tidigare i denna framställning redovisat. De priser, som kunnat utvinnas vid

export, ha i allmänhet varit tillfredsställande. Genom exportens omfattning

ha exportpriserna varit normerande för prisbildningen inom landet. Under

våren 1950 var 2 kronor 10 öre per kilogram den lägsta producentnoteringen,

som dock gällde endast under en tid av tre veckor. Sedan steg priset successivt

för att vid ingången av regleringsåret 1950/51 ligga vid den övre prisgränsen,

3 kronor per kilogram. Detta pris kvarstod till slutet av november

1950, då priset sjönk till 2 kronor 70 öre per kilogram. Sedermera ha priserna

varierat med den lägsta noteringen av 2 kronor 30 öre per kilogram. För

närvarande är noteringen 2 kronor 75 öre per kilogram. De exportpriser,

som utvunnos under hösten 1950, hade medgivit en betydligt högre producentnotering

än som då uttogs. Skillnaden mellan exportpriset och hemmamarknadspriset

utjämnades emellertid genom att nämnden upptog clearingavgifter,

som motsvarade skillnaden mellan de olika prisnivåerna.

Jordbruksnämnden har i detta sammanhang anmält, att nämnden från

och med den 19 februari 1951 med stöd av Kungl. Majits bemyndigande över
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Mnj. ts proposition nr 207.

lämnat ensamrätten till export och import av färska och lagrade ägg samt

äggmassa till Sveriges export- och importförening för ägg, som bildats i enlighet

med 1947 års riksdagsbeslut. Nämnden hade också till sagda förening

meddelat direktiv för nu löpande regleringsår, vilka i huvudsak anslöte sig till

de beslut om den prisreglerande verksamheten för ägg under innevarande

regleringsår, som meddelats av Kungl. Maj :t. I samband härmed hade också

till föreningen överförts de medel, som nämnden från och med ingången av

regleringsåret 1949/50 av äggexportörerna uttagit i form av clearingavgifter.

Dessa medel ägde föreningen efter nämndens godkännande använda bland

annat till att stödja bottenpriset på ägg av 1 krona 80 öre per kilogram.

Vidare har jordbruksnämnden föreslagit, att den clearingkassa för reglering

av marknadspriserna inom landet på ägg och äggprodukter, som med

stöd av Kungl. Maj :ts brev den 6 mars 1942 inrättats hos dåvarande statens

livsmedelskommission, skall avvecklas. Prisclearing över denna kassa hade

icke förekommit sedan april 1948. Sedan av statsverket förskotterade rörelsemedel,

500 000 kronor, återlevererats hade kassan en innestående behållning

på 155 186 kronor 43 öre. De kvarstående medlen syntes, i likhet med vad

som skett beträffande efter den 1 september 1949 influtna clearingavgifter

vid export av ägg, böra överföras till förenämnda förening. Medlen borde få

disponeras av föreningen efter samma grunder, som gällde för övriga medel,

som överförts från jordbruksnämnden.

Slutligen har jordbruksnämnden i fråga om prisutvecklingen för ägg erinrat

om att äggexporten, vars omfattning såsom framgått av det föregående

varit normerande för prisbildningen å ägg inom landet, till en viss grad varit

subventionerad genom låga fodermedelspriser. Härom har nämnden anfört

följande.

För att kunna upprätthålla äggproduktionen vid nuvarande höga nivå

åtgår en betydande mängd importerade fodermedel av olika slag, som importeras

genom Svenska spannmålsaktiebolagets försorg. Importpriserna

för dessa fodermedel ha i allmänhet legat över de priser, som uttagits vid

försäljning inom landet. Skillnaden mellan fodermedlens importpris och

försäljningspris var emellertid relativt obetydlig fram till början av år

1951, varför subventionen var av mindre omfattning. Som förut nämnts ha

emellertid under senare tid importpriserna stigit våldsamt, varigenom spänningen

mellan import- och försäljningspriserna kraftigt förstorats. Samtidigt

har en påtaglig brist på kärnfodermedel gjort sig märkbar på den inhemska

marknaden. För att i någon mån motverka spannmålsbolagets förluster

och hindra att konkurrensen om kärnfodermedlen ytterligare skärptes

införde jordbruksnämnden från och med den 26 februari 1951 en utjämningsavgift

vid export av ägg, som belöpte sig till 30 öre per kilogram

och som vid denna tidpunkt beräknades inverka sänkande på det aktuella

producentpriset med samma belopp.

Sedan nämndens beslut överklagats, har Kungl. Maj :t förordnat, att utjämningsavgift

på ägg från och med den 16 april 1951 icke vidare skall

utgå. I enlighet med den med jordbrukets organisationer träffade överenskommelsen

har nämnden för avsikt att för kommande regleringsåtr föreslå

en viss höjning av fodermedelspriserna inom landet. Såvitt angår kärnfoder

kan denna dock icke beräknas föra de svenska priserna på långt när

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

upp till den nuvarande importprisnivån, varför en viss subvention av äggexporten

alltjämt kommer att kvarstå.

Beträffande prisregleringens utformning för nästkommande regleringsår

har jordbruksnämnden uttalat, att den ur flera synpunkter anser det önskvärt

med en friare prisbildning på ägg än som varit för handen under de

senaste åren. Rent principiellt skulle nämnden icke ha något att erinra mot

att, så länge exportöverskott iorefunnes, priserna finge helt ansluta sig till

världsmarknadens prisnivå. Emellertid syntes det enligt nämndens mening

vara uppenbart, att äggproduktionen i nuvarande läge skulle gynnas

härigenom i förhållande till annan jordbruksproduktion. De äggpriser som

förekomme på världsmarknaden finge nämligen ses mot bakgrunden av

de internationella priserna för fodermedel, medan äggproducenterna i vårt

land hade att räkna med den inhemska prisnivån för fodermedel, vilken låge

väsentligt lägre än utlandsnivån.

Nu nämnda förhållande skulle kunna medföra att äggproduktionen toge

i anspråk en så stor andel av fodermedelstillgången att planerna på en utökad

fläskproduktion icke skulle kunna fullföljas. Den enda utvägen som

funnes att från myndigheternas sida förhindra en sådan utveckling vore

att möjligheter förelåge att uttaga utjämningsavgift vid export av ägg. Om

så bleve fallet syntes några större betänkligheter icke böra förefinnas mot

att redan under nästa regleringsår gå in för en ganska fri prisbildning på

ägg. En sådan fri prisbildning borde innebära, att staten i fortsättningen

icke lämnade garanti för något bottenpris på ägg. Priserna borde vidare

få vara fria uppåt intill en viss gräns. Såsom lämplig sådan gräns hade med

jordbrukets förhandlingsdelegation överenskommits ett producentpris av

3 kronor 75 öre per kilogram. Därest denna gräns fastställdes hade emellertid

förutsatts, att Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

statens jordbruksnämnd skulle äga rätt att pålägga utjämningsavgift för

den händelse äggproduktionen i fortsättningen skulle visa överskott samtidigt

som en marginal förelåge mellan fodermedelspriserna inom och utom

landet.

Rörande den föreslagna övre prisgränsen har jordbruksnämnden i övrigt

anfört följande.

Den övre prisgränsen bör skyddas på så sätt att föreskrift lämnas om

att export av ägg utan särskilt tillstånd av nämnden icke får ske, bär det

inhemska priset tenderar att överstiga gränsen. Vidare bör Sveriges exportoch

importförening för ägg ha skyldighet att vid den övre prisgränsen företa

import av ägg i den män så är möjligt utan förlust för föreningen. Föreningens

uppgift i den fria prisbildningen bör i övrigt vara att i möjlig mån

tillse, att det för regleringsåret beräknade medelproducentpriset 2 kronor

60 öre per kilogram uppnås. För detta ändamål bör föreningen ha rätt att

använda till föreningens disposition stående medel. Det belopp, som i samband

med föreningens bildande överförts från jordbruksnämnden, bör dock

inte få användas för annat ändamål än till att förhindra att äggpriset går

ned till en alltför låg nivå. Det bottenpris, vid vilket stödåtgärder med användande

av medlen böra tillgripas, bör bestämmas av nämnden i samråd

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

med föreningen. Bland de åtgärder, som från föreningens sida kunna ifrågakomma

till stöd för prisbildningen, kunna bidrag till exporten särskilt

nämnas. Sådana bli särskilt aktuella för den händelse utlandsnivån kraftigt

faller. Hinder bör dock icke möta att lämna bidrag även i andra fall.

Dock torde exportbidrag icke annat än i undantagsfall och efter särskilt

medgivande av nämnden få lämnas, när producentpriset här hemma är

högre än 2 kronor 90 öre per kilogram.

Regleringen av kött och fläsk m. m.

Med utgång från hittills föreliggande siffror har nämnden beräknat att

produktionen av kött och fläsk under innevarande regleringsår blir i stort

sett av samma omfattning som föregående år. En viss ökning i köttproduktionen

motverkas av att fläskproduktionen sannolikt blir mindre än föregående

år. Den inhemska produktionen av kött och fläsk räcker liksom tidigare

icke till för att medge full behovstäckning vid fri konsumtion utan

måste kompletteras med en ganska betydande import. Under kalenderåret

1950 uppgick importen till 28 000 ton. Denna kvantitet fördelade sig med

21 000 ton å nötkött, 5 000 ton å fläsk samt 2 000 ton å annat kött.

Enligt nämnden måste man för nästkommande regleringsår räkna med

en totalimport av kött och fläsk av minst samma omfattning, såvida ej den

inhemska produktionen komme att stiga kraftigt. En sådan stegring kan

icke väntas komma till stånd utan att lönsamheten förbättras genom ökade

priser.

I detta sammanhang har nämnden framhållit, att importen av kött och

fläsk hittills under innevarande regleringsår liksom tidigare ombesörjts

av Sveriges slaktvaruimportförening. Härvid har skillnaden mellan importpriset

och det inhemska partipriset på sedvanligt sätt utjämnats genom

clearing via clearingkassan för kolonialvaror. Nämnden har emellertid uttalat,

att den har för avsikt att, sedan det centralorgan för import och export

av kött, som förutsattes i beslut vid 1947 års riksdag, numera bildats

under namn av Svensk kötthandel förening u. p. a., överföra ensamrätten

till import och export av köttvaror till detta organ. Bemyndigande härtill

har lämnats av Kungl. Maj :t genom beslut den 6 april 1951.

Beträffande importen av kött och fläsk under nästa regleringsår har i

skrivelsen vidare anförts.

Då importen under regleringsåret 1951/52 beräknas bli av betydande

omfattning och det för närvarande är omöjligt att förutse skillnaden mellan

importpriser och inhemska priser bör importen liksom tidigare vara

föremål för clearing. Denna clearing bör i första hand ske i föreningens

egen regi, utan att nämndens clearingka&sor anlitas. Härvid kan antagas,

att importen av kött kommer att lämna föreningen viss vinst, medan importen

av fläsk kommer att gå med förlust. Om clearingen icke skulle gå

ihop utan tillskott av andra medel, bör jordbruksnämnden äga täcka bristen

ur clearingkassan för kolonialvaror. Skulle å andra sidan importen

lämna överskott, böra dessa medel få stanna hos föreningen för att användas

till att täcka kommande förluster på föreningens verksamhet. Närmare

bestämmelser härom komma att utfärdas av nämnden med ledning av 1947

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

57

års riksdagsbeslut om den framtida jordbrukspolitiken. Någon egentlig export

av köttvaror kan icke beräknas komma till stånd under regleringsåret

1951/52. Därest emellertid fläskproduktionen genom olika åtgärder

stimuleras, kunna vid slutet av regleringsåret 1951/52 och början av regleringsåret

1952/53 i varje fall säsongmässiga överskott framkomma, som

behöva placeras genom export.

I fråga om systemet för prissättningen å köttvaror under 1950/51 har

följande redogörelse lämnats.

Prisregleringen bär under innevarande regleringsår i stort sett varit utformad

på samma sätt .som tidigare. I samband med den uppgörelse om

jordbrukspriserna för tiden den 1 januari t. o. m. den 31 augusti 1951, som

träffades i december 1950, höjdes baspriserna för kött av storboskap, större

och mindre kalv samt häst liksom för fläsk med varierande belopp. I

samband därmed träffade jordbruksnämnden en ny överenskommelse med

slakteriförbundet om prissättningen för nämnda tid, innebärande att slakteriförbundet

med tillämpning av en rörlig partiprissättning för kött av nötkreatur,

häst och svin under nämnda tid med högst 1 procent får överskrida

den av statsmakterna fastställda genomsnittliga partiprisnivåji, vilken motsvaras

av de nyss nämnda baspriserna. Sedermera ha från och med den

26 februari 1951 baspriserna på fläsk höjts som kompensation för höjda

fodermedelspriser och för en på tidigare stadium beräknad sänkning av

äggpriset som följd av att utjämningsavgift infördes vid export av ägg.

I detta sammanhang har nämnden påpekat, att man under senaste tiden

kunnat konstatera ett sjunkande intresse för fläskproduktionen. Detta har

bland annat tagit sig uttryck i att antalet betäckta suggor under tiden november

1950—mars 1951 minskat med cirka 8 procent i jämförelse med

samma tid föregående år. Vidare har slakten av suggor under den gångna

delen av 1951 kraftigt ökat. Någon minskad tillförsel av svin till slakterierna

har visserligen ännu inte givit sig till känna men beräknas komma till

hösten 1951. Nämnden förklarar sig se på denna utveckling med stor oro,

då den inhemska fläskproduktionen för närvarande är otillräcklig i förhållande

till konsumtionsbehovet. Under år 1950 importerades sålunda

cirka 5 000 ton fläsk. Skuire minskningen av fläskproduktionen ytterligare

accentueras, måste man räkna med att importbehovet blir betydligt större

än 1950.

En ökad fläskimport betecknas som mycket oförmånlig. Sålunda beräknas

importen av fläsk från Danmark — sedan hänsyn tagits till de senaste

basprishöjningarna -— draga en kostnad för clearingkassan av cirka 75

öre per kilogram.

Mot bakgrunden av vårt stora importbehov och det minskade intresset

lör fläskproduktionen finner nämnden det nödvändigt, alt åtgärder skola

vidtagas för att höja produktionen av kött och fläsk och i någon mån begränsa

konsumtionen, som för närvarande beräknas ligga högre än förkrigsnivån.

Särskilt önskvärt är alt fläskproduktionen .stimuleras. Priserna

på fläsk böra därför enligt nämnden höjas relativt kraftigt och i varje fall

något mer än som svarar mot prisstegringen på kraftfodret. Den med jordbrukarna

träffade uppgörelsen innebär en basprishöjning av 40 öre per

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

kilogram. Det anmärkes dock att i jämförelse med det baspris på fläsk,

som gäller fr. o. m. den 26 februari 1951, den föreslagna höjningen endast

blir 30 öre per kilogram. För kött av nötkreatur och häst har överenskommelse

träffats om en basprishöjning av 25 öre per kilogram.

Jordbruksnämnden har erinrat om att den hösten 1950 erhöll bemyndigande

att under 1951 stödja ett högsta smågrispris av tills vidare 2 kronor

per kilogram. I början av 1951 konstaterades en viss tröghet på smågrismarknaden.

Därjämte ökade slakten av suggor som nyss framhållits

kraftigt. För att i någon mån motverka denna tendens och för att på längre

.sikt stimulera fläskproduktionen beslöt nämnden att hos Kungl. Maj :t

hemställa om en höjning av garantiprisnivån. Efter beslut av Kungl. Maj :t

bemyndigades jordbruksnämnden att från och med den 1 maj 1951 under

återstående delen av året stödja ett smågrispris av 2 kronor 50 öre per kilogram.

Sedan början av april har en markerad omsvängning på smågrismarknaden

inträtt och de saluförda smågrisarna finna nu köpare till priser,

som till och med ligga över den nya garantiprisnivån. I skrivelsen uttalas,

att denna glädjande utveckling ger anledning till en förhoppning att,

om därjämte de nu föreslagna prishöjningarna på fläsk genomföras, den

nedåtgående tendensen i suggbetäckningarna ,så småningom skall kunna

vändas.

Jordbruksnämnden har framhållit att en stimulans av den egentliga

köttproduktionen — i första hand genom ungdj ursuppföd ning till slakt —

i dagens läge ter sig som mycket önskvärd. En utökning av köttproduktionen

på denna väg kan vinnas utan att antalet mjölkkor ökas. En förutsättning

härför är dock enligt nämnden att ungdj ursköttet höjes mer i

pris än annat nötkött. Om så blir fallet bör man räkna med att en viss

önskvärd överflyttning från mjölkproduktion till köttproduktion kommer

till stånd samtidigt som vår köttimport kan något begränsas. En pri&stimulans,

som enbart skulle beröra ungdj ursköttet, förklaras emellertid vara

mycket svår att erhålla med nuvarande utformning av pris- och klassificeringssystemet.

Nämnden anser därför, att klassificeringsbestämmelserna

i detta syfte lämpligen böra omarbetas. Nämnden upplyser att den också

tagit vissa förberedande kontakter med branschorganisationerna för att

undersöka möjligheterna till en dylik omarbetning.

Nämnden har uttalat att prisbildningen på fårkött bör liksom under innevarande

regleringsår vara helt fri. Prisregleringen i övrigt beträffande

köttvaror anser nämnden böra utformas på i stort sett samma sätt som under

innevarande regleringsår. Vidare förutsätter nämnden, att liksom hittills

lagring med statligt stöd bör äga rum av sådant importerat kött och

fläsk, som icke omedelbart vinner avsättning. Likaledes bör statlig lagring

medges för inhemskt kött och fläsk vid sådana tillfällen, då det aktuella

partipriset för ifrågavarande varugrupp ligger mer än 10 procent under

basprisnivån.

Nämnden har slutligen erinrat om att bidrag till stödjande av ullproduktionen

liksom under de båda närmast föregående regleringsåren utgått

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

jämväl under år 1950/51. Avsikten med stödåtgärden har varit att i enlighet

med de riktlinjer, som uppdrogos i proposition nr 275 till 1948 års riksdag,

ur beredskapssynpunkt söka uppehålla en fårstam av lämplig storlek.

Bidraget utgick under åren 1948/49 och 1949/50 med 50 öre per kilogram

otvättad klassificerad ull. Då fårstammen trots de vidtagna stödåtgärderna

likväl minskade, höjdes bidraget från och med ingången av innevarande

regleringsår till 1 krona per kilogram.

Enligt vad som meddelas i skrivelsen har priset på otvättad svensk ull

sedan november 1950 varit 9 kronor 50 öre per kilogram, motsvarande ett

pris av 15 kronor 80 öre per kilogram tvättad ull. De internationella ullpriserna

lågo emellertid i slutet av mars 1951 cirka 25 procent över dessa priser.

Under de senaste veckorna ha priserna sjunkit något men beräknas

fortfarande ligga på en nivå, som med 10—15 procent överstiger novembernivån.

Nya priser på svensk ull skola fastställas i maj 1951 på basis av då

gällande internationella priser. Nämnden räknar med att en höjning av det

sedan november 1950 gällande priset på svensk ull därvid kommer att vidtagas.

I skrivelsen har vidare uppgivits, att husdjursräkningen den 1 juni 1950

visat en ytterligare minskning av fårstammen men att de kraftiga höjningarna

av ullpriserna synas ha bidragit till att under senare tid öka

intresset för fåraveln. Detta finner nämnden tillfredsställande, enär det

ur beredskapssynpunkt måste anses önskvärt, att fårstammen bibehålies

vid lägst sin nuvarande storlek och helst utökas. Jordbruksnämnden anser

därför, att jämväl under 1951/52 visst stöd bör lämnas till främjande av

ullproduktionen. Nämnden har därför hemställt om bemyndigande att även

under instundande regleringsår utbetala bidrag till stödjande av ullproduktionen

enligt samma grunder och med samma bidragsbelopp per kilogram

som under nu innevarande regleringsar. Härom har vidare anförts

i skrivelsen.

Nämnden utgår ifrån att bidraget, som visserligen är relativt obetydligt

i jämförelse med nu rådande ullpriser, dock i förening med den nuvarande

gynnsamma tendensen på den internationella ullmarknaden, kan komma

att medverka till att hålla intresset för den inhemska ullproduktionen vid

liv och därigenom bromsa upp den under efterkrigsåren kontinuerliga

minskningen av den svenska fårstammen. På längre sikt bör man emellertid

ställa in sig på att de höga ullpriserna icke komma att bestå utan att

så småningom en återgång sker till ett mera normalt prisläge. Vid normala

ullpriser är priset på fårkött avgörande för fårskötselns ekonomi.

Fårköttspriserna lågo under tiden för köttransoneringen relativt högt men

undergingo efter ransoneringens slopande en kraftig reduktion. En viss

återhämtning har emellertid konstaterats under det senaste året. Nämnden

finner angeläget, att priset på fårkött hålles uppe på en skälig nivå

och har därför för avsikt att, om så befinnes nödvändigt, under de närmaste

åren iakttaga en viss restriktiv importpolitik beträffande fårkött.

Även andra lämpliga åtgärder böra prövas för att förbättra fårskötselns

ekonomi. Som exempel härpå kan nämnas bidrag och hjälp till fårbeten,

m. m. Dessa uppgifter, vilka ligga utanför jordbruksnämndens befogenhetsområde,

torde närmast ankomma på lantbruksstyrclsen.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Med hänsyn till att vissa belopp återstå av föregående års anslag har

nämnden ansett ytterligare medel till kostnaderna för stödjande av ullproduktionen

icke behöva anvisas för regleringsåret 1951/52. Härvid har

nämnden emellertid förutsatt, att de belopp, som återstå av de till ifrågavarande

ändamål för föregående regleringsår anvisade medlen, få av nämnden

disponeras för ändamålet i fråga även under nästkommande regleringsår.

Regleringen av handeln med mjölk, mejeriprodukter och fettvaror.

Under detta avsnitt har jordbruksnämnden först behandlat produktionen

och konsumtionen av mjölk samt därmed sammanhängande frågor.

Nämnden har uppgivit, att mjölkinvägningen vid mejerierna under år

1950 uppgått till omkring 3 900 000 ton, innebärande en ökning i förhållande

till föregående år med sex procent. Såvitt anginge den hittills gångna

delen av innevarande regleringsår hade visserligen från och med oktober

1950 konstaterats någon minskning i invägningen av mjölk jämfört med

motsvarande tid föregående regleringsår samtidigt som en viss nedgång i

konsumtionen av mjölk och grädde ägt rum. Den minskade invägningen,

vilken kunde vara av tillfällig natur och möjligen förklaras av djurens

dåliga kondition vid stallfodringsperiodens början på grund av en på en

del håll försämrad betesgång, hade emellertid i viss mån motverkats av

en under några månader högre fetthalt i den invägda mjölken. Nämnden

har i likhet med kalkylsakkunniga beräknat, att under regleringsåret 1951/

52 mjölkproduktionen per ko skall visa någon stegring.

Jordbruksnämnden har härefter upptagit frågan om en höjning av konsumtionsmjölkens

fetthalt. Härom har anförts följande.

Konsumtionsmjölkens fetthalt är alltjämt standardiserad till 3 procent.

Ur försörjningsmässiga synpunkter torde numera någon invändning icke

kunna göras mot en höjning av denna fetthaltsgräns. En sådan åtgärd

skulle snarare vara till viss fördel, eftersom vissa svårigheter finnas att

avsätta överskottet av mjölkfett. Det väsentliga skälet till att den lägre fetthalten

alltjämt bibehålies är, att ett slopande av de nuvarande standardiseringsbestämmelserna

skulle leda till en rätt väsentlig allmän prishöjning

på konsumtionsmjölken, 4 å 5 öre per liter. Det har framhållits, att en så

stor prishöjning skulle bli ganska kännbar för stora konsumentgrupper,

i all synnerhet som konsumtionsmjölkens pris endast för kort tid sedan

höjdes med 4 öre och på vissa orter med 5 öre eller mer per liter. Svenska

mejeriernas riksförening befarar för sin del, att den nödvändiga prishöjningen

i samband med standardiseringens slopande skulle komma att starkt

sänka försäljningen av konsumtionsmjölk. Under vissa antaganden skulle

denna sänkning kunna bli så stor att, såvitt angår avsättningen av mjölkfett,

vinsten av fetthaltshöjningen helt utjämnas. Riksföreningens åsikt har

delats av jordbrukets underhandlingsdelegation. Vid frågans" behandling i

jordbruksnämndens råd ha representanter för konsumenterna och detaljhandeln

emellertid framställt yrkande om sådana lättnader i standardiseringsbestämmelserna,

att konsumenterna i varje fall på de större orterna

jämsides med den 3 procentiga mjölken skulle kunna erhålla mejerimjölk

med en högre fetthalt, exempelvis 3,5 procent. Jordbrukarrepresentanterna

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

61

ha för sin del förklarat, att de visserligen anse det tvivel underkastat om

en sådan åtgärd komme att medföra ökad förbrukning av mjölkfett, men

att de dock icke hade något att erinra mot att en dylik modifiering genomföres

på försök.

Jordbruksnämnden har för sin del biträtt nämnda yrkande och förklarat

sig villig att snarast möjligt lämna erforderligt medgivande till försäljningen

av mjölk med högre fetthalt än 3 procent. Då förslaget innebär att

både 3-procentig och 3y»-procentig mjölk skall få saluföras, måste enligt

nämnden detta medgivande ur prisövervakningssynpunkt begränsas till att

avse s. k. glastappad mjölk. Detta komme emellertid att medföra vissa tillverknings-

och distributionstekniska svårigheter, enär enligt uppgift endast

cirka 9 procent av landets samtliga mejerier hade tillgång till anläggningar

för tappning av mjölk på flaskor och plombering av dessa. Även de mejerier,

som nu hade erforderliga tekniska anordningar för ändamålet, det

vill säga mejerierna i landets större städer, torde vid ett genomförande av

förslaget nödgas anskaffa glasemballage i en icke obetydlig utsträckning.

Produktionen av smör har av jordbruksnämnden beräknats komma

att uppgå till cirka 110 000 ton. Motsvarande siffror för åren 1949 och 1950

voro 98 000 respektive 108 500 ton.

Jordbruksnämnden har härefter framhållit, att tillgänglig statistik rörande

relationen mellan smör och margarin i fråga om försäljningen på

den svenska marknaden visade en sjunkande tendens för smöret och en

stigande tendens för margarinet. Detta sammanhängde med prisspänningen

mellan dessa båda produkter. Till närmare belysande härav har nämnden

anfört följande.

I samband med matfettsransoneringens slopande den 25 mars 1949 nödgades

man av försörjningsskäl genomföra en ökad prisspänning mellan

smör och margarin. Sålunda sänktes margarinpriset med 40 öre per kilogram

samtidigt som smörpriset höjdes med samma belopp. Prisspänningen

mellan smör och margarin kom härigenom att uppgå till 3 kronor per

kilogram. Denna åtgärd gav givetvis visst utslag på försäljningen. Under

tiden 1 januari—24 mars 1949 utgjorde sålunda smörförsäljningen 61,6 procent

av den sammanlagda försäljningen av smör och margarin. Motsvarande

siffra för återstående delen av 1949 — alltså efter den ökade prisspänningen

— visar att smörandelen under denna tid sjönk till 56,2 procent.

Under 1950 blev smörets andel 53,5 procent. Om man icke tar hänsyn till

försäljningen under de två sista månaderna av 1950, då en viss hamstring

av såväl margarin som smör ägde rum på grund av den vid årsskiftet väntade

prisstegringen på matfett, utgör enligt statistiken smörandclen under

1950 54,8 procent. För 1951 finnas för närvarande siffror endast tillgängliga

för de två första månaderna. Dessa siffror visa att smörförsäljningen

icke uppnått högre andel än 49,6 procent av den sammanlagda försäljningen

av smör och margarin. Sistnämnda siffra torde emellertid icke giva en

bild av den sannolika utvecklingen under 1951. Åtskilliga omständigheter

.— bland annat eftersläpningen av löneförhöjningarna på arbetsmarknaden

— tala för att en viss återhämtning av smörförsäljningen kommer att inträda

längre fram under året. Det torde icke vara möjligt att i nuvarande

läge göra en säker prognos angående smörförsäljningens omfattning vid

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

en oförändrad prisrelation emellan smör och margarin. Uppskattningsvis

torde man dock kunna räkna med att försäljningen av smör på den inhemska

marknaden i dylikt fall inte kommer att överstiga 90 000 ton under

1951, vilket innebär, att smöret skulle komina att representera cirka 50

procent av den sammanlagda försäljningen av smör och margarin. Af färsledningen

inom Svenska mejeriernas riksförening räknar icke med högre

försäljningssiffra av smör för 1951 än 85 000 ton.

Jordbruksnämnden har meddelat, att överskottsproduktionen av smör

under åren 1949 och 1950 kunnat avsättas genom export. Under dessa år

exporterades sålunda 1 600 respektive 14 400 ton. Den dominerande exportmarknaden

var Västtyskland, varjämte vissa smärre kvantiteter såldes till

Schweiz och Frankrike. Beträffande möjligheterna till export under år 1951

har jordbruksnämnden anfört.

Utgår man från en smörproduktion för 1951 av 110 000 ton och en inhemsk

konsumtion av högst 90 000 ton får man för detta år ett exportöverskott

av 20 000 ton. Möjligheterna att avsätta en så stor kvantitet smör på

utlandsmarknaden te sig, i varje fall i dagens läge, vanskliga. Visserligen

har i det i december månad 1950 ingångna handelsavtalet mellan Sverige

och Västtyskland angående varuutbytet under kalenderåret 1951 upptagits

en svensk export av 14 000 ton smör. Den ekonomiska utvecklingen i Västtyskland

under senaste tiden har emellertid lett till att smörexporten till detta

land sedan början av mars 1951 praktiskt taget legat nere. När och i vilken

omfattning denna smörexport kan komma att återupptagas är för närvarande

icke möjligt att bedöma. Enligt tillgängliga informationer varar

exportstoppet i varje fall till den 1 juni. Om exportens omfattning efter

denna tidpunkt komma förhandlingar att upptagas med tyskarna. Självfallet

göras mycket stora ansträngningar för att få till stånd export av smör till

andra länder än Västtyskland. Dessa ansträngningar ha hittills visserligen

icke lett till något definitivt resultat, men det förefaller sannolikt att vissa

kvantiteter smör redan före den 1 juni kunna komma att exporteras till Storbritannien.

Priset på denna marknad ligger emellertid lägre än på Tysklandsmarknaden.

Jordbruksnämnden har härefter övergått till en närmare diskussion av

frågan om avsättning av smöröverskottet under nästa regleringsår. Härvid

har nämnden till en början påpekat, att därest den mellan nämnden och

jordbrukarorganisationerna nu träffade överenskommelsen godkändes av

riksdagen, man torde kunna räkna med att en minskning av mjölkproduktionen

så småningom koinme till stånd. Den omläggning av produktionen, som

överenskommelsen innebure, komme emellertid att draga en rätt avsevärd

tid. Den kunde därför icke beräknas lösa avsättningsproblemen under nästa

regleringsår. Jordbruksnämnden har anfört, att bland annat med hänsyn

härtill hade i överenskommelsen lämnats en utfästelse av innebörd, att de

statliga myndigheterna skulle på allt sätt verka för att produktionen av mejeriprodukter

under nyssnämnda regleringsår skulle vinna avsättning.

I anslutning härtill har jordbruksnämnden uttalat, att myndigheternas

ansträngningar i första hand borde avse sådana åtgärder, som möjliggjorde

för Svenska mejeriernas riksförening att återupptaga exporten i oförminskad

omfattning. Beträffande de åtgärder, som vidtagits i sådant syfte, har

nämnden anfört.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

63

För att underlätta försäljning på utlandsmarknaden har nämnden i överenskommelsen

gått med på att den vinst som uppstår vid export av svenska

oljeväxtfröer eller därav beredda oljor skall, i den mån den icke åtgår till

att täcka de löpande utgifterna för nämndens clearingkassa för fettvaror, få

användas för att täcka förlust på export av mejeriprodukter. Den med jordbrukarna

träffade uppgörelsen avser emellertid endast förhållandena under

nästa regleringsår, det vill säga tiden efter den 31 augusti 1951. För dagen

är det i första hand angeläget att få avsättning för det smör som måst upplagras,

sedan exportstoppet på Tyskland började. Den 12 april uppgingo enbart

kylhuslagren till 7 000 ton och de väntas under tiden därefter stiga med

600—800 ton i veckan. Förhandlingar pågå för närvarande om export av

en mot lagren svarande myckenhet smör. Man kan ej vänta sig att tillfredsställande

priser i nuvarande situation skola uppnås vid exporten. Hur stor

förlusten kommer att bli kan icke nu avgöras, men av allt att döma kommer

den att bli av sådan storleksordning, att det knappast kan anses rimligt att

jordbruket helt skall bära densamma samtidigt som rätt betydande vinster

under regleringsåret uppkommit vid export av rapsfrö och därav beredda

oljor. Nämnden vill därför föreslå att medel från clearingkassan för fettvaror

få användas till täckande av ifrågavarande förluster, dock endast inom ramen

för de vinster som under regleringsåret uppkommit eller uppkomma

vid exportförsäljning av svenska oljeväxtfröer och därav beredda oljor. Dessa

vinster uppgå till omkring 9 miljoner kronor.

Om det icke skulle lyckas att vinna avsättning för smöröverskottet på

utlandsmarknaden, måste enligt jordbruksnämnden andra utvägar anlitas.

Att taga hand om överskottet genom att öka kylhuslagren utöver vad som

kunde beräknas vinna avsättning under lågproduktionsperioden i höst och

nästkommande vinter, har nämnden icke funnit tillrådligt. Detta skulle endast

leda till en försämring av smörets kvalitet och skjuta svårigheterna något

på framtiden. Det återstode då att söka vinna avsättning för smöret på

den svenska marknaden. Jordbruksnämnden har kommit till att detta endast

kunde ske på två sätt. Härom har nämnden anfört följande.

Den ena möjligheten är att införa ett rabattsystem för smöret. Ett sådant

system skulle medföra återinförande av de under kriget använda rabattkorten.

Med hänsyn till de erfarenheter om ett dylikt rabatteringsförfarande

som man vann under kriget, kan nämnden för sin del icke förorda denna

väg. Härtill kommer att införande av rabattkort för smör är en komplicerad

och rätt tidsödande sak. Administrerandet av ett rabatteringsförfarande

försvåras ytterligare därigenom att man nu icke har tillgång till utbyggda

lokala krisorgan, vilket är en nödvändig förutsättning för systemets

tillämpning.

Den andra vägen för en ökad avsättning av smör är att minska prisspänningen

mellan smör och margarin genom att sänka smörpriset och höja

margarinpriset. Tekniskt synes detta lämpligen böra lösas genom att margarinet

belägges med en särskild clearingavgift, som tillföres jordbruksnämndens

clearingkassa för fettvaror. De medel som inflyta härigenom böra sedan

användas för att sänka smörpriset. Självfallet är en sådan åtgärd icke

tilltalande och bör naturligtvis tillgripas endast i nödfall, då ansträngningar

att till rimliga priser vinna avsättning för smöret på andra vägar visat sig

fruktlösa, önskvärt är vidare att margarinpriset, om anordningen blir nödvändig,

icke höjes oskäligt. Nämnden har i varje fall icke ansett sig kunna

förorda ett högre margarinpris än 4 kronor per kilogram. I detta samman
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

hang torde böra framhållas, att en viss höjning av priset på margarin i och

för sig är motiverad av det nuvarande världsmarknadspriset på råvarorna

och de ökade kostnader för margarinframställning som föranletts av löneförhöjningar

och kostnadsökningar på olika områden. Vid beräkningen av

tillverkningskostnaden har nämnden härvid upptagit de i margarinet ingående

svenska råvarorna till självkostnadspris (odlarpris med tillägg för kostnader)

och de utländska råvarorna till återanskaffningspris.

I detta sammanhang har jordbruksnämnden vidare anmärkt, att det vore

tveksamt huruvida en clearing på nu angivet sätt av priserna på smör och

margarin över fettclearingkassan kunde inrymmas i de nuvarande reglerna

för kassans verksamhet. Med hänsyn härtill har nämnden funnit Kungl.

Maj :t böra erhålla riksdagens bemyndigande att besluta om ett sådant clearingförfarande,

om så befunnes nödvändigt.

Beträffande produktionen av och priserna på ost har jordbruksnämnden

anfört.

Osttillverkningen har under 1950 visat en ganska stark nedgång jämfört

med år 1949, nämligen från 65 500 ton till 51 500 ton. Då ostförsäljningen

emellertid under år 1950 varit av något större omfattning än under det föregående

året, ha ostlagren bringats ned till en normal omfattning. En tendens

till stigande ostproduktion har konstaterats under första kvartalet 1951.

Nämnden räknar med att produktionen under regleringsåret 1951/52 kommer

att bli av samma storleksordning som under innevarande regleringsår.

Ostexporten uppgick under 1950 till 6 600 ton medan importen av ost under

samma tid utgjorde 1 300 ton. Under 1951 beräknas icke något nämnvärt

exportöverskott på ost komma att uppstå. Det nuvarande normalprissystemet

beträffande ost torde tills vidare böra bibehållas i stort sett oförändrat.

Vidare böra mejeriernas skyldighet att i viss utsträckning själva bestrida

lagringskostnaderna för ost bibehållas. För detta ändamål är mejeri skyldigt

att till nämndens clearingkassa för ost betala en avgift av 10 öre för varje

kilogram försåld ost. Som bidrag till kostnaderna för ostlagringen äger mejeri

och partihandlare under vissa villkor rätt att ur clearingkassan erhålla

ersättning med 5 öre per kilogram ost, som vid varje månadsskifte finnes i

mejeriernas respektive partihandlarnas lager.

Produktionen av torrmjölk har, enligt vad jordbruksnämnden uppgivit,

under år 1950 uppgått till omkring 9 000 ton, medan exporten under

samma tid utgjort 5 300 ton. Med hänsyn till bristande avsättningsmöjligheter

har nämnden beräknat, att torrmjölkstillverkningen under innevarande

år kommer att bli av mindre omfattning än under nästföregående år.

Jordbruksnämnden har härefter berört de olika mjölkpristilläggen

och härutinnan anfört följande.

Under regleringsåret har mjölkpristillägg utgått för all vid mejeri invägd

mjölk. Dessa mjölkpristillägg äro av två slag, nämligen dels allmänt

mjölkpristillägg, som utgått i hela landet och dels extra mjölkpristillägg,

som utgått endast inom vissa delar av landet, främst Norrland. Det allmänna

mjölkpristillägget har från och med den 1 januari 1951 sänkts från

82,5 öre till 42,4 öre per kilogram mjölkfett i den vid mejeri från producenter

invägda mjölken och grädden. Förutom dessa mjölkpristillägg ha

under tiden fram till den 1 januari 1951 utgått statliga bidrag dels i form

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

av körlinjebidrag, merfrakttillägg, regleringskostnadstillägg och behandlingsersättning

och dels såsom förbättring av mjölkhandelns marginaler.

Genom sänkningen av det allmänna mjölkpristillägget och slopandet av

nämnda bidrag och ersättningar beräknas en besparing uppstå på jordbruksregleringsanslaget

med omkring 72 miljoner kronor per år.

I syfte att åstadkomma en utjämning i fråga om lönsamheten olika

mjölkprodukter emellan har upptagits utjämningsavgift vid försäljning av

andra mejeriprodukter än smör. Dessa avgifter ha återgått till mejerinäringen

i form av utjämningsbidrag till all vid mejeri invägd mjölk.

Uppgörelsen angående prissättningen på jordbrukets produkter för tiden

efter den 31 augusti 1951 förutsätter, att de nu utgående statliga mjölkpristilläggen

skola vara oförändrade under den tid uppgörelsen omfattar.

Jordbruksnämnden föreslår därför icke någon förändring av dessa bidrags

storlek. De allmänna och extra mjölkpristilläggen beräknas för regleringsåret

1951/52 komma att uppgå till sammanlagt 87,7 miljoner kronor.

Jordbruksnämnden har härefter framhållit, att prisuppgörelsen förutsätter

vissa prishöjningar, nämligen för tunn grädde med 10 öre

per liter, för tjock grädde med 25 öre per liter, för helfet ost med i genomsnitt

20 öre per kilogram och för halvfet ost med i genomsnitt 15

öre per kilogram. Vidare skola enligt uppgörelsen vid export av mejeriprodukter

eventuellt utgående utjämningsavgifter, såvitt de avse export efter

den 31 augusti 1951, överföras till Svenska mejeriernas riksförening. Avgifterna

jämte vad som erhålles genom de nämnda prishöjningarna på grädde

och ost skola av riksföreningen fördelas på den mängd mjölkfett, som inväges

inom områden med relativt små möjligheter att utnyttja prisförbättringarna

enligt denna överenskommelse. Det har tillika förutsatts, att riksföreningen

skall upprätta förslag till fördelning av dessa medel, vilket förslag

skall underställas jordbruksnämnden för godkännande.

Försörjningsläget i fråga om fettråvaror för margarinframställning

har jordbruksnämnden funnit vara fullt tillfredsställande. Beträffande försörjningsläget

och prisutvecklingen på fettvaruområdet har nämnden anfört

följande.

Den inhemska oljeväxtodlingen har ökat ytterligare och 1950 års skörd

av raps- och rybsfrö motsvarar en oljeutvinning av drygt 70 000 ton matnyttiga

oljor.

'' Ehuru den så kallade Koreakrisen ledde till en klar skärpning med mycket

starka prisstegringar på fettråvaruområdet har det ej varit någon större

svårighet att importera fetter och oljor för matnyttigt ändamål. Under år

1950 importerades, exklusive reexport, kopra och kokosolja till en kvantitet

motsvarande tillhopa 27 000 ton olja. I sistnämnda kvantitet ingår viss beredskapslagring.

Val oljeimporten uppgick under 1950 till cirka 8 000 ton

och för 1951 har avtalats en import från Norge av 15 000 ton sådan olja.

Däremot har det under senare halvåret 1950 och i synnerhet början av 1951

förelegat stora svårigheter att importera för tvättmedelsindustriens behov

erforderliga kvantiteter palmolja och teknisk talg.

Margarinkonsumtionen har ökat även under år 1950. Försäljningen av

margarin uppgick till sammanlagt nära 80 000 ton. I denna kvantitet inrymmas

dock vissa hamstringsköp, föranledda av den vid årsskiftet 1950/51

väntade prisstegringen på varan. Förbrukningen av fettråvaror för marga
[>

Bihang till riksdagens protokoll tOöl. 1 samt. Nr 207.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

rinframställning uppgick till 22 100 ton kokosolja, 15 500 ton valolja,

21 900 ton rapsolja samt cirka 5 400 ton slakterifetter.

Till belysande av prisutvecklingen på fettråvaruområdet kan nämnas, att

kokosoljan under 1949 betingade ett genomsnittspris av cirka 1 krona 60

öre per kilogram fob. Under första halvåret 1950 låg priset vid 1 krona 80

öre. Efter Koreakrisens utbrott på sommaren 1950 inträdde en successiv

prisstegring, som kulminerade i början av mars 1951. Priset låg då vid 2

kronor 85 öre per kilogram fob. Denna prisstegring var ännu mera markant

beträffande det tekniska fettet. Palmoljan t. ex. betingade under 1949 ett

pris av cirka 1 krona 30 öre per kilogram. I mars månad i år var dollarnoteringen

på denna vara 3 kronor eif. Den tekniska och den matnyttiga

talgen har beskrivit ungefär samma prisutveckling som palmoljan.

Enligt vad jordbruksnämnden uppgivit ha av 1950 års inhemska skörd

av raps och rybs betydande kvantiteter avsatts på export, huvudsakligen till

Västtyskland. Nämnden har lämnat en redogörelse för denna export och de

därvid erhållna priserna, samt i dessa hänseenden anfört följande.

Exporten, som numera i stort sett avslutats, har, räknat i frö, uppgått

till 93 000 ton. I runt tal en tredjedel härav har sålts i form av bearbetad

vara (12 000 ton olja, motsvarande 30 000 ton frö). Exportaffärerna ha

skett i etapper under en relativt lång tidrymd. Sålunda träffades redan i

början av juli 1950 avslut om 25 000 ton frö, och den ovannämnda kvantiteten

om 12 000 ton olja såldes också i somras. I januari månad 1951 såldes

10 000 ton frö och i februari månad har avtal slutits beträffande ett

antal fröpartier på sammanlagt 19 000 ton samt i mars ett parti på cirka

9 000 ton. På grund av prisutvecklingen på världsmarknaden ligga givetvis

priserna på de först exporterade partierna väsentligt lägre än på de senast

exporterade. För de första 25 000 tonnen erhölls sålunda ett fobpris av 91

öre per kilogram och för de senaste partierna ett fobpris av cirka l,4i kronor

per kilogram, allt inräknat kvalitetsreglering. För närvarande torde

man kunna erhålla ett fobpris av mellan 1,45 och 1 ,so kronor per kilogram.

Medelfobvärdet för fröexporten ligger vid omkring 1,09 kronor per kilogram.

Den kvantitet frö, som sålts i form av olja, har, om man därtill lägger värdet

av det vid tillverkningen erhållna rapsmjölet, inbringat 0,97 kronor per

kilogram. Då priset på nedtorkat frö för 1950 års skörd är 0,88 kronor per

kilogram, har såväl frö- som oljeexporten givit en i förhållande till produktionskostnaderna

icke oväsentlig vinst.

I fråga om de på förevarande område gällande regleringsanordningarna

har jordbruksnämnden anfört.

Kungl. Maj :t har för närvarande bemyndigande dels att uttaga accis och

tilläggsaccis å sådana varor, som avses i förordningen den 7 juni 1935 (nr

259) om accis å margarin och vissa andra fettvaror, med högst 1 krona 50

öre per kilogram av varans nettovikt, dels ock att uttaga en rörlig clearingavgift

vid import av fettämnen, motsvarande i varje särskilt fall skillnaden

mellan normalpriset och den faktiska anskaffningskostnaden för varan

ifråga. Det står jämväl Kungl. Maj :t fritt att, i den mån så prövas lämpligt,

genomföra en omläggning av systemet med acciser och rörliga clearingavgifter,

så att fasta importavgifter kunna uttagas på olika slag av fett och

fettråvaror för framställning av margarin och matnyttigt fett.

Under 1950 uttogs icke någon accis på margarin. Det i samband med matfettsransoneringens

slopande i mars 1949 införda clearingbidraget vid margarinframställning

har under hela året 1950 utgått med ll,6ii öre per kilogram

tillverkat margarin.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

67

Den 1 januari 1951 infördes accis på margarinet med 30 öre per kilogram,

varjämte ovannämnda clearingbidrag om 1 l,6ii öre slopades. Vidare infördes

en clearingavgift på margarinet med 4,7 öre per kilogram. Bakgrunden

till dessa åtgärder var följande.

Den uppgörelse angående prissättningen på jordbrukets produkter efter

den 1 januari 1951, som träffades mellan statsmakterna och jordbrukarnas

organisationer, innebar bland annat att partihandelspriset på smör höjdes

med 75 öre per kilogram. Härvid förutsattes att margarinpriset skulle höjas

med samma belopp. Med anledning härav vidtogos från och med årsskiftet

1950/51 marknadsmässigt betingade höjningar av clearingpriserna på margarinråvarorna.

Vidare borttogs clearingbidraget och infördes nämnda accis

och clearingavgift.

Clearingavgiften har till syfte att utjämna det underskott, som uppstod i

clearingkassan för fettvaror under andra halvåret 1950 på grund av att

man, med hänsyn till då rådande prisstabilisering, icke kunde uttaga mot

världsmarknadsprisnivån svarande priser på margarinråvarorna.

På grund av den fortsatta stegringen av världsmarknadspriserna på fettråvaror

nödgades nämnden den 11 februari 1951 genomföra en ytterligare

förhöjning av clearingpriserna på fettråvarorna. För att denna höjning icke

skulle återverka på margarinpriset förordnade Kungl. Maj :t att accis på

margarin icke skulle utgå från och med nämnda dag.

I en särskild promemoria har lämnats en fullständig redogörelse för prisclearingen

på fettråvaruområdet under tiden 1941—1950. Denna promemoria

torde såsom bilaga få fogas till detta protokoll (bilaga 10).

Vidare har jordbruksnämnden i detta sammanhang erinrat om att Kungl.

Maj:t genom beslut den 2 februari 1951 uppdragit åt kontrollstyrelsen och

jordbruksnämnden att verkställa utredning rörande anordnandet av accisförfarandet

för margarin och andra fettvaror samt angående utformningen

av det tekniska system, som i fortsättningen bör tillämpas för att stödja

avsättningen av den inhemska smörproduktionen och oljeväxtodlingen.

Konstgödselregleringen.

Jordbruksnämnden har erinrat om att normalprissättningen för samtliga

konstgödselmedel slopades samtidigt med att beslaget på tomasfosfat och

ammoniumsulfat hävdes den 1 juli 1950. Då bestämmelser om prisstopp

icke heller gällde, har alltså prisbildningen sedan dess varit i princip fri.

Mellan å ena sidan jordbruksnämnden och priskontrollnämnden samt å

andra sidan tillverkare och importörer gäller emellertid fram till den 1 juli

1951 en överenskommelse, innebärande alt några prisförändringar som påverka

förbrukarpriserna icke skola vidtagas såvida icke särskilda skäl föranleda

därtill och i så fall endast efter samråd med nämnderna.

Vidare har jordbruksnämnden anfört att man enligt vad nu vore känt

för nästa gödselår måste räkna med en prishöjning för de flesta gödselmedel

med undantag av kali och möjligen även chilesalpeter. Den sammanlagda

inverkan av dessa prisförändringar hade av jordbrukarnas förhandlingsdelegation

beräknats uppgå till något över 17 miljoner kronor.

Jordbruksuppgörelsen innebure att jordbrukarna skulle erhålla kompen
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

sation för de väntade prishöjningarna på gödselmedel. Av prishöjningen

bleve cirka 4 miljoner kronor kompenserade genom uppgörelsen. Kompensation

för återstoden skulle lämnas först efter den 1 januari 1952.

Prissättningen för brödsäd och oljeväxter av 1952 års skörd.

Jordbruksnämnden har erinrat om att statens livsmedelskommission i

skrivelse den 19 april 1949 med förslag till prisregleringsåtgärder på jordbrukets

område understrukit önskvärdheten av att priserna på brödsäd

och oljeväxter, som skulle skördas 1950, bleve fastställda redan sommaren

1949, alltså i god tid före höstsådden. Sedermera hade livsmedelskommissionen

i särskild skrivelse den 20 april 1950 rörande prissättningen på

brödsäd och oljeväxter ånyo framhållit denna sin principiella inställning,

som för övrigt departementschefen i propositionen nr 212/1949 förklarat

sig biträda. Jordbruksnämnden har nu anfört att, även om den icke hade

någon annan uppfattning i principfrågan, det syntes vara svårt att under

rådande förhållanden redan nu framlägga slutgiltigt förslag till prissättning

lör vegetabilier, som skola skördas först hösten 1952. Till ledning för

ett kommande prisförslag ville nämnden anföra följande synpunkter.

Rent allmänt anser nämnden det önskvärt med en ökning av höstveteodlingen.

Försörj ningsmässigt visar lagerhållningen för närvarande en viss

snedvridning mellan höstvete och vårvete, såtillvida som höstvetetillgångarna

måste anses vara för små. Genom den minskning av överpriset för

vårvete till 2 kronor per deciton, som beslutats för 1951 års skörd, torde

emellertid en bättre balans mellan höst- och vårveteodling ernås. Ur kvarnsynpunkt

är dock även denna prisskillnad i största laget, varför en minskning

av densamma till 1 krona 50 öre per deciton kan vara motiverad, såvitt

angår 1952 års odling. Den nu gällande prisskillnaden mellan höstvete

och råg, 1 krona 50 öre per deciton, synes lämpligen böra bibehållas. Eftersom

rågbrödskonsumtionen tenderar att successivt nedgå, torde även en

något minskad rågodling täcka behovet, såvida övervintrings- och avkastningsförhållandena

bliva normala.

Priset på höstraps, som sås hösten 1951, torde böra bestämmas först

under sommaren 1951. Priset bör stå i lämpligt förhållande till höstvetepriset.

Övrigt oljeväxtfrö bör betalas i relation till höstrapspriset efter f etthalt,

om icke särskilda skäl göra en stimulans av viss odling önskvärd. För

närvarande pågå vissa undersökningar om möjligheten av att införa en individuell

prisreglering av oljeväxtfrö efter fetthalt.

I anslutning till det anförda har jordbruksnämnden uttalat, att den nu

icke vore beredd att i vidare mån än som angivits framlägga förslag till

prissättning för brödsäd och oljeväxter av 1952 års skörd. Med hänsyn

härtill har nämnden ansett Kungl. Maj :t böra erhålla riksdagens bemyndigande

att för höstsäd och höstsådda oljeväxter senare fastställa priserna

efter förslag av nämnden. Innan sådant förslag lämnades borde samråd

äga rum med jordbrukets förhandlingsdelegation.

Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader.

I sin förut omnämnda skrivelse till jordbruksnämnden den 23 februari 1951

redogör Svenska spannmålsaktiebolaget för kostnaderna i samband med sin

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

verksamhet under regleringsåren 1950/51 och 1951/52. Med anledning av

skrivelsen har nämnden i framställning till Kungl. Maj :t den 6 mars 1951

begärt ett tilläggsanslag av 27 miljoner kronor, avseende regleringsåret 1950/

51. Vid uppskattningen av kostnaderna för 1951/52 har bolaget utgått från

att regleringen av handeln med spannmål och fodermedel skall ske enligt

samma principer som innevarande år samt att bolagets beredskapslagring

skall komma att omfatta 300 000 ton brödsäd. Vidare har bolaget räknat

med import av 75 000 ton brödsäd, 100 000 ton majs, 15 000 ton havre och

125 000 ton kli samt inköp av sammanlagt 200 000 ton svenskt och utländskt

oljekraftfoder. Därvid har bolaget förutsatt, att försäljningspriserna skola

bli oförändrade och inköpspriserna, inklusive kostnader inom landet, komma

att uppgå till för vete 50 kronor, för majs 55 kronor, för havre 45 kronor, för

kli 44 kronor och för oljekraftfoder 60 kronor, allt per deciton. Bolagets uppskattning

av kostnaderna framgå av följande tablå, där värdetalen avse miljoner

kronor.

A. Kostnader för ett beredskapslager av 300 000 ton brödsäd........

B. Kostnader och förlust vid import och försäljning av 75 000 ton

brödsäd ..................................................

C. Kostnader och förlust vid import och försäljning av 100 000 ton

majs ....................................................

D. Kostnader och förlust vid inköp och försäljning av 200 000 ton

oljekraftfoder ............................................

E. Kostnader och förlust vid import och försäljning av 125 000 ton kli

F. Kostnader och förlust vid import av 15 000 ton havre ..........

G. Fraktbidrag för fodermedel till Norrland......................

H. Bäntor ....................................................

I. Allmänna kostnader ........................................

K. Oförutsedda kostnader ......................................

6.0

9.0

25.0

30.0

20.0

2.0

2.0

4.0

1.0

l,o

Summa kostnader 100,o

Bolaget har sålunda beräknat kostnaderna för regleringsåret 1951/52 till

100 miljoner kronor. Enligt nämnden skulle emellertid dessa kostnader

sjunka till 75 miljoner kronor, om hänsyn toges till den höjning av utförsälj

ningspriserna som nämnden för sin del förordat.

Kostnader för lagring i samband med statlig inköps- och försäljningsverksamhet.

Beträffande medelsbehovet för den med statligt stöd bedrivna lagringsverksamheten

har jordbruksnämnden anfört, att till Statlig lagerhållning:

Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet för budgetåret

1950/51 anvisats ett förslagsanslag av 6 miljoner kronor. Enligt gjorda beräkningar

komma kostnaderna emellertid att uppgå till sammanlagt omkring

7,5 miljoner kronor. Därav belöpa 6 miljoner kronor på lagring av

smör och 1,5 miljoner kronor på lagring av slaktvaror. Omfattningen av

ifrågavarande verksamhet under budgetåret 1951/52 är enligt nämnden för

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

närvarande mycket svår att förutse. Med hänsyn till de ovissa export- och

avsättningsmöjligheterna för smör har jordbruksnämnden emellertid ansett

sig böra räkna med att lagringen av smör kommer att bli av större omfattning

än genomsnittligt under innevarande budgetår samt att lagringen av

slaktvaror, som huvudsakligen antages komma att avse importerat kött och

fläsk, blir av ungefärligen samma omfattning som under budgetåret 1950/51.

Nämnden har däremot ej ansett sig böra räkna med några kostnader för

lagring av ägg under nästa budgetår. Med utgångspunkt härifrån uppskattar

nämnden kostnaderna för lagringsverksamheten under nästa budgetår till

sammanlagt 9 miljoner kronor, därav 7,5 miljoner kronor för lagring av

smör och 1,5 miljoner kronor för lagring av slaktvaror.

Anslagsäskanden.

Enligt de beräkningar, som jordbruksnämnden i sin skrivelse framlagt

rörande kostnaderna för de av nämnden föreslagna åtgärderna, skulle medelsbehovet

för nästa budgetår uppgå till sammanlagt 171,7 miljoner kronor.

Följande sammanställning utvisar hur de äskade beloppen (angivna i miljoner

kronor) fördela sig på olika regleringsåtgärder.

Allmänt mjölkpristillägg........................................ 63,7

Mjölkpristillägg till vissa delar av landet ........................ 24,o

Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet...................... 75;0

Statlig lagerhållning............................................ 9 0

Summa 171,7

Utöver nämnda belopp av omkring 172 miljoner kronor har nämnden ansett,

att i likhet med tidigare år medel böra anvisas för bestridande av diverse

kostnader i samband med jordbruksregleringen. Av dessa medel skulle,

bland annat, bestridas ersättning till Svenska mejeriernas riksförening för

handhavandet av vissa med mjölk- och matfettsregleringen sammanhängande

uppgifter samt ersättning av förluster i samband med lagring och annat

omhändertagande av animaliska produkter. Nämnden har föreslagit att

för ifrågavarande ändamål skola anvisas 5 miljoner kronor, d. v. s. samma

belopp som stått till förfogande för diverse utgifter under innevarande regleringsår.

Till följd av att det särskilda allmänna mjölkpristillägget, marginaltilllägget

för mjölk, körlinjebidraget m. m. samt det statliga pristillägget på

fläsk slopades vid årsskiftet 1950/51 ha vissa besparingar uppstått på det

anslag, som anvisats för jordbruksregleringen under innevarande budgetår.

Nämnden räknar sålunda med att, såvitt nu kan bedömas, omkring 60 miljoner

kronor av de anvisade medlen icke komma att förbrukas under året.

Anslagsbehovet för prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret

1951/52 minskas härigenom med motsvarande belopp.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

71

Statens priskontrollnämnds yttrande.

Statens priskontrollnämnd har, sedan nämnden tagit del av den upprättade

förkalkylen angående jordbrukets inkomster och kostnader för regleringsåret

1951/52, i skrivelse till jordbruksnämnden den 12 april 1951 framställt

vissa erinringar mot de i kalkylen intagna priserna å matpotatis och

ägg. Vidare har nämnden ifråga om kostnadssidan understrukit den stoi a

betydelse, som storleken av arbetskraftsvolymens minskning hade för kalkylens

resultat. Med hänsyn härtill borde enligt nämndens mening kalkylen

slutjusteras först sedan den pågående undersökningen av den verkliga arbetskraftsvolymen

slutförts.

Nämnden har vidare framhållit, att det icke torde vara rimligt att den

starka prisuppgången på trä, som hade sin motsvarighet i jordbrukarnas

ökade inkomster från skogen, skulle komma till uttryck i kalkylen i form

av stegrade kostnader för jordbrukets ekonomibyggnader samtidigt som

jordbrukets exceptionellt ökade skogsinkomster icke beaktades. Mot bakgrunden

av den starka stegringen av rotvärdena, a ena, samt kostnadsstegringen

för ekonomibyggnader, å andra sidan, ansåge nämnden det nödvändigt

med en .snabbundersökning beträffande jordbrukarnas stegrade inkomster

och kostnader för skogshruket. Resultatet av denna undersökning

borde beaktas vid behandlingen av föreliggande kalkyl.

Slutligen har nämnden anfört, att nämnden i princip icke hade något att

erinra mot övergången till nytt basår för jordbrukskalkylen. Nämnden ville

dock förutsätta att en sådan omläggning icke skulle ske förrän en säkrare

kännedom erhållits beträffande den verkliga arbetskraftsvolymen.

Ledamoten av nämnden, lantbrukaren N. Jönsson i Rossbol, har reserverat

sig mot nämndens beslut och i särskilt yttrande bland annat gjort erinringar

mot förslaget att även inkomster av skog skulle medtagas i kalkylen.

Vidare har priskontrollnämnden i skrivelse den 24 april 1951 avgivit yttrande

över jordbruksnämndens i skrivelsen den 21 april 1951 framlagda

förslag beträffande prissättningen å jordbrukets produkter samt utformningen

i övrigt av de prisregi erande åtgärderna på jordbrukets område under

regleringsåret 1951/52. Priskontrollnämnden har i sitt yttrande anfört

att nämnden icke kunde finna det rimligt att jordbruket skulle tillföras

full kompensation för det i förkalkylen framräknade underskottet. En sådan

åtgärd skulle nämligen, som förut påpekats, innebära att jordbrukets

stegrade kostnader för trä beaktades samtidigt som jordbrukets exceptionellt

ökade skogsinkomster helt lämnades utanför kalkylen. Några vägande

skäl härför hade icke framlagts. Nämnden har vidare upprepat sitt i skrivelsen

den 12 april 1951 gjorda uttalande, att man borde avvakta resultatet

av den pågående undersökningen av den faktiska minskningen av jordbrukets

arbetskraftsvolym, innan förkalkylen lades till grund för ett prisbeslut.

Under hänvisning till nu berörda förhållanden har priskontrollnämnden

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

föreslagit, att man för närvarande endast skulle justera priserna på vegetabiliska

produkter och att ställning till den slutliga prissättningen skulle

tagas först i höst med utgångspunkt från resultatet av en på sedvanligt sätt i

augusti företagen omräkning av kalkylen. Nämnden har därvid förutsatt att

resultatet av undersökningen om minskningen i arbetskraftsvolymen skulle

föreligga vid omräkningen samt att vid den definitiva prissättningen resultatet

av en undersökning beträffande jordbrukarnas stegrade inkomster och

kostnader för skogsbruket skulle föreligga och beaktas.

Beträffande utformningen av detaljregleringen har priskontrollnämnden

till en början ansett, att ett medgivande att sälja konsumtionsmjölk med en

fetthalt av 3,5 procent borde avse icke endast flaskmjölk utan även mjölk

i löst mått. Som skäl härför har nämnden bland annat hänvisat till de ökade

kostnader, som skulle uppstå om denna mjölk nödvändigtvis måste tappas i

flaskor och plomberas. Vidare har nämnden framhållit att en höjning av

den övre prisgränsen för ägg från 3 kronor till 3 kronor 75 öre per kilogram

enligt nämndens mening torde medföra ett högre genomsnittligt äggpris

än 2 kronor 60 öre per kilogram. Priskontrollnämnden har även hänvisat

till att den av jordbruksnämnden föreslagna prisgränsen skulle möjliggöra

en höjning av konsumentpriset med 75 öre per kilogram under

gynnsamma exportförhållanden och i vart fall under den säsongmässiga

knapphetsperioden på hösten. Prisgränsen borde därför sättas lägre än

vad jordbruksnämnden föreslagit.

Slutligen har priskontrollnämnden beträffande jordbruksnämndens förslag

om eventuella åtgärder för att vinna avsättning för smöröverskottet på

den svenska marknaden anfört följande.

I överväganden om den lämpligaste lösningen att vinna avsättning för

smöröverskottet på den svenska marknaden har jordbruksnämnden stannat

vid alternativet att sänka smörpriset och höja margarinpriset, medan ett

införande av rabattsystem för smör icke förordas, I ett läge då åtgärder

i syfte till att öka avsättningen skulle bli oundgängliga och i valet mellan

alternativen vill priskontrollnämnden för sin del tillstyrka ett införande av

rabattsystem för smör. Jordbruksnämndens negativa inställning till ett rabatteringsförfarande

motiveras med erfarenheterna från krigsåren då rabatter

till de lägsta inkomsttagarna utgingo efter inkomstprövning. Om icke

någon hållbar form för ett rabatteringsförfarande för de lägsta inkomsttagarna

skulle finnas vill priskontrollnämnden för sin del föreslå en enklare

metod för rabattering, nämligen att rabatter för smör utgå utan behovsprövning

till alla barn såsom ett komplement till barnbidraget. Om höjning

av margarinpriset genom avgift blir nödvändig samtidigt med en prissänkning

på smöret för att säkra avsättningen av smöröverskottet, synes även

rabattering av smöret för barnfamiljerna vara den mest lämpliga metoden

för nedsättning av smörpriset, eftersom dessa familjer särskilt starkt torde

drabbas av en margarinprishöjning.

Ledamoten av priskontrollnämnden, lantbrukaren N. Jönsson i Rossbol,

har i särskilt yttrande beträffande inkomster av skogsprodukter m. m. hänvisat

till sin reservation till priskontrollnämndens skrivelse den 12 april

1951 samt vidare uttalat att jordbruket i de områden av landet, där jord
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

brukarna i huvudsak vore hänvisade till mjölkproduktionen, syntes bli

utan kompensation i det nu föreliggande förslaget till prisreglerande åtgärder.

Härjämte har han bland annat förklarat sig förutsätta, att alla möjligheter

skulle prövas i fråga om tryggande av smörets avsättning och att

därvid även nämndens förslag om rabatt å smör till barn borde prövas.

Kungl. Maj:ts beslut i prisfrågorna.

Kungl. Maj :t har, såsom inledningsvis nämnts, förut denna dag meddelat

beslut rörande grunderna för prissättningen på jordbruksprodukter under

tiden den 1 september—den 31 december 1951. Kungl. Maj :t har därvid

godtagit den överenskommelse, som ingåtts mellan statens jordbruksnämnd,

å ena, och den av jordbrukets organisationer utsedda förhandlingsdelegationen,

å andra sidan.

Beslutet innebär alltså bland annat, att garantipriserna på vete och råg

höjas med fem kronor per deciton utöver de belopp, som angivits i Kungl.

Maj :ts beslut den 9 februari 1951. I samband härmed förutses vissa prishöjningar

å korn, matärter och matpotatis. Odlarpriserna för oljeväxtfrö

höjas med belopp, varierande mellan 4 och 10 öre per kilogram. Priset på

fabrikspotatis höjes med 7 öre per hektoliter och stärkelseprocent. För konsumtionsmjölk

och smör förutsättas inga prisändringar. Däremot skola priserna

på grädde och ost justeras uppåt. De nu utgående pristilläggen på

mjölk förutsättas skola bibehållas oförändrade. Prissättningen på ägg skall

vara i det närmaste helt fri. Vad angår kött och fläsk avses baspriserna skola

höjas med 25 öre per kilogram för nötkött, kalvkött och hästkött samt med

40 öre per kilogram för fläsk, allt i förhållande till de i jordbrukskalkylen

upptagna priserna. Slutligen förutsättes en höjning av priserna på importerade

kraftfodermedel.

Till övriga i jordbruksnämndens skrivelse berörda frågor angående prissättningen

och därmed sammanhängande förhållanden har Kungl. Maj:t

förklarat Sig vilja senare taga ställning.

Stödet åt 1951 års odling av lin och hampa.

I propositionen nr 192 till innevarande års riksdag har Kungl. Maj :t på

min föredragning framlagt förslag rörande grunderna för stödet åt lin- och

hampodlingen under femårsperioden 1951—1955. Förslaget innebär bland

annat, att en viss inhemsk lin- och hampodling skall stödjas av det allmänna

under sagda tid. Stödet avses skola utgå i form av statliga pristillägg per

kilogram fiber. Enligt propositionen skola statsmakterna varje år under den

angivna perioden före odlingens början fastställa dels de kvantiteter linoch

hampfiber, för vilka stöd skall utgå, dels ett riktpris per kilogram halm,

angivande det pris som odlarna anses böra erhålla.

Frågan om storleken av den odling, som bör stödjas under år 1951, har

behandlats Tedan i nyssnämnda proposition. I denna har uttalats, att vad li
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

net angår en odling, motsvarande omkring 2 000 ton fiber, torde få anses

lämplig. Beträffande hampan har anförts, att stöd bör kunna utgå för en

produktion, som ungefärligen sammanfaller med den faktiska produktionen

under de senaste åren.

Spörsmålet om riktpriserna för lin- och hamphalm har däremot icke behandlats

i sagda proposition. I skrivelse den 3 april 1951 till chefen för jordbruksdepartementet

har emellertid 1949 års Un- och hamputredning upptagit

detta spörsmål och i samband därmed även framlagt vissa kalkyler angående

kostnaden för stödet.

I skrivelsen har utredningen anfört, bland annat, att vid förhandlingar

mellan utredningen samt Riksförbundet Lin och hampa nåtts enighet om

att man borde utgå från följande riktpriser, nämligen för linhalm 24 öre

per kilogram och för hamphalm 14 öre per kilogram. Riktpriset för linhalm

avser halm, som lämnar 9—10 procent tåga och lägst 18 procent fiber exklusive

kortfiber. Riktpriset för hampa avser hamphalm av klass I.

Beträffande de grunder, efter vilka det nu nämnda riktpriset å linhalm beräknats,

torde ur skrivelsen få återgivas följande.

Riksförbundet har framlagt två alternativ'' för beräkning av det halmpris,

som erfordras för åvägabringande av en linareal av önskad storlek. Vid alternativ

I utgår man från en jämförelse med utbytet av vårvete. Denna jämförelse

motiveras med att odlingarna sedan man numera kommit underfund

med att spånadslin kräver bördiga jordar i hög växtkraft för att giva en

jämn, välutvecklad linhalm, lämplig för industriell beredning, successivt ha

tlyttats till de bördigare (slättbygderna inom respektive verks odlingsområde.

Vidare ha betydande spånadslinodlingar kommit till stånd på sydvästra

Skånes slättbygder. Det tidigare tillämpade systemet att beräkna priset på

linhalm i förhållande till priset på rågkärna synes därför numera mindre

lämpligt. I stället bör jämförelse ske med utbytet av något spannmålsslag,

som odlas på samma slags jordar som spånadslin, exempelvis vårvete.

Med utgångspunkt från en medelhcktarskörd av vårvete i södra och mellersta

Sverige om 2 539 kilogram (grundad på av professor A. Åkerman verkställd

undersökning) samt ett begynnelsepris av 38 kronor per deciton vårvete

hösten 1951 beräknas utbytet till i medeltal 965 kronor per hektar. Efter

tillägg av 250 kronor per hektar för merkostnad vid linodling blir resultatet,

att det ekonomiska utbytet av linodlingen bör vara 1 215 kronor per hektar

för att vara lika lönande som vårveteodling på motsvarande jordar.

Medelhektarskörden för 1947—4949 för Laholm, Växjö och Gimo angives

till 3 020 kilogram halm och 565 kilogram frö. Vid ett oförändrat fröpris av

70 öre/kilogram blir då det erforderliga riktpriset per kilogram halm 27,2 öre.

Beträffande utbytet i Norrland har ingen särskild kalkvl framlagts enär

man ansett sig böra utgå från att ett enhetligt riktpris skall gälla för linhalm

inom hela landet.

Förbundets alternativ II för en beräkning av halmpriset innebär, att man

utgår från det erlagda medelpriset för linhalmen under senare år och gör

ett tillägg av 16,7 procent, motsvarande den väntade höjningen av brödsädespriset

för 1951 års skörd. Halmpriset för åren 1947—1949 vid Laholms- och

Växjöverken utgör enligt lantbruksförbundets driftskalkyl 20,7 öre/kilogram.

Om detta medelpris höjes med 16,7 procent, erhålles ett riktpris av

24,2 öre per kilogram.

Enär linhalmen bör betalas efter fiberutbyte, bör riktpriset gälla för kvalitetsklass,

som lämnar ett utbyte av tåga och blånor, motsvarande det som

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

under de senaste åren erhållits i medeltal. Medelutbytet åren 1947—1948

vid Laholm och Växjö utgör 9,8 procent tåga och 9 procent blånor (exklusive

kortfiber) enligt av utredningen framlagda beräkningar.

Vid förhandlingar mellan utredningen och förbundet har enighet nåtts

om att man skall utgå ifrån ett riktpris för halmen av 24 öre, vilket sålunda

närmast motsvarar förbundets beräkning enligt alternativ II, samt att detta

skall gälla för halm, som lämnar 9—10 procent tåga och lägst 18 procent

fiber exklusive kortfiber. Från förbundets sida har härvid betonats, att en

eventuell ytterligare höjning av spannmålspriset utöver den nu beräknade

måste få inverka även på riktpriset för linhalmen, om man skall kunna påräkna

fortsatt tillräckligt intresse för odlingen från jordbrukarnas sida.

I fråga om grunden för beräkningen av riktpriset å hamphalm anföres i

skrivelsen följande.

Riksförbundet har vid de med utredningen förda förhandlingarna om riktpriset

för hamphalm av 1951 års skörd framhållit, att garantipriset lör

hamphalm av 1950 års skörd för klass I utgjorde 14,2 öre per kilogram samt

att tillgången på utsäde av samkönad hampa är begränsad, varför även

under 1951 huvudsakligen skildkönad hampa komme att odlas. Den i utredningens

betänkande med tanke på odling av samkönad hampa kalkylerade

halmprissänkningen från 14,2 till 10 öre kunde redan av denna orsak

endast till en mindre del göra sig gällande. Emellertid måste här även hänsyn

tagas till den väntade höjningen av priserna på vårsäden, varför enligt

förbundets mening någon sänkning av priset på hamphalm av 1951 års skörd

icke kunde ske, därest man ville bibehålla odlareintresset. Förbundet och

utredningen ha härefter enats om att räkna med ett halmpris av 14 öre per

kilogram för 1951.

I skrivelsen ha även gjorts vissa beräkningar angående kostnaderna för

ett stöd åt 1951 års lin- och hampodling i enlighet med de riktlinjer, som

utredningen föreslagit i sitt tidigare avgivna betänkande. Utredningen har

därvid bland annat utgått från de nyss angivna riktpriserna samt från en

odling, motsvarande närmare 2 000 ton linfiber, därav drygt 1 500 ton fiber

av spinnbar kvalitet, och något över 1 400 ton hampfiber. Vad linodlingen

angår har då räknats med drift vid samtliga nu befintliga verk utom Kristinehamn.

Kostnaderna för stödet har utredningen uppskattat till omkring

753 000 kronor för linodlingen och 500 000 kronor för hampodlingen eller

tillhopa i runt tal 1 250 000 kronor. Av förstnämnda summa avse cirka

310 000 kronor beredningsverken i Laholm och Växjö med en produktion

av tillhopa omkring 880 ton spinnbar fiber, 376 000 kronor verken i Hybo

och Mellansel med en produktion av cirka 440 ton dylik fiber och 68 000 kronor

verket i Gimo med en produktion av något över 190 ton spinnbar fiber.

Utredningen har anmärkt, att ett bifall till ett av Gimoverket framställt krav

på ett särskilt bidrag med 5 öre per kilogram repad halm skulle öka kostnaden

för stödet till detta verk med cirka 67 000 kronor.

I en likaledes den 3 april 1951 dagtecknad skrivelse till chefen för jordbruksdepartementet

har statens jordbruksnämnd anfört, att nämnden tagit

del av utredningens skrivelse och att den tillstyrkte de förslag utredningen

där framlagt. Jordbruksnämnden bär samtidigt erinrat om att Riksförbun
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

det Lin och hampa betonat att den mellan förbundet samt lin- och hamputredningen

träffade uppgörelsen angående riktpris å lin- och hamphalm av

1951 års skörd vore baserad på de brödsädspriser, som angivits i Kungl.

Maj :ts beslut den 9 februari 1951.

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland.

För att åstadkomma en mera varaktig förbättring av jordbrukets lönsamhet

i de nordligaste delarna av riket ha av jordbrukets prisregleringsfond för

budgetåren 1937/38—1939/40 anvisats, bland annat, respektive 500 000,

600 000 och 900 000 kronor till produktionsbefrämjande åtgärder på jordbrukets

område i Norrland samt de delar av Kopparbergs och Värmlands län,

där jordbrukets ställning är i stort sett likartad med den i Norrland. För ett

vart av budgetåren 1940/41—1948/49 har medgivits, att ett belopp av

900 000 kronor för ändamålet finge utgå av anslaget till prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område. Beloppet har för åren 1949/50 och 1950/51

höjts till 1 000 000 kronor. Medlen ha av Kungl. Maj :t till större delen fördelats

mellan hushållningssällskapen i nyssnämnda landsdelar och i övrigt

huvudsakligen anvisats såsom bidrag till ett antal mejeriföreningar för uppförande

av nya mejerianläggningar. Höjningen av beloppet för de två senaste

budgetåren har främst motiverats av att Norrbottens och Västerbottens läns

hushållningssällskap behövt en förstärkning av sina medel till rese- och

traktamentskostnader och att ett särskilt stöd härför ansetts böra utgå till

dessa sällskap ur berörda belopp.

I skrivelse den 28 augusti 1950 har lantbruksstyrelsen hemställt, att för

budgetaret 1951/52 måtte till bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder

å jordbrukets område i Norrland och vissa andra delar av landet beräknas

samma belopp som under löpande budgetår eller 1 000 000 kronor. Styrelsen

har utgått från att beloppet komme att inräknas i anslaget till prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område. Styrelsen har vidare föreslagit, att av

beloppet 100 000 kronor skulle beräknas till särskilda bidrag till rese- och

traktamentskostnader för befattningshavare vid Norrbottens och Västerbottens

läns hushållningssällskap.

Departementschefen.

Världsproduktionen av livsmedel var under år 1950 förhållandevis god.

Försörjningsläget har därför även i flertalet länder utvecklats i gynnsam

riktning.

För vårt eget lands del måste försörjningsläget i fråga om livsmedel anses

tillfredsställande, särskilt om man ser på produktionen i dess helhet. Enligt

gjorda beräkningar motsvarar nämligen produktionen under innevarande

regleringsår hela det inhemska konsumtionsbehovet av jordbruksprodukter

i kalorier räknat. Härav representera emellertid omkring 3 procent en produktion,

som kan beräknas härröra från importerade fodermedel.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

Att jordbruksproduktionen sålunda förslår till att täcka det inhemska

konsumtionsbehovet betyder emellertid ej att full behovstäckning föreligger

på samtliga områden. Tvärtom föreligga överskott på några områden men

underskott på andra. I fråga om ägg och mejeriprodukter, särskilt smör, ha

under år 1950 betydande kvantiteter avsatts på den utländska marknaden.

Beträffande socker, kött och fläsk ha å andra sidan förelegat underskott,

vilka måst täckas medelst import. Vidare har såsom redan antytts förekommit

en ej oväsentlig import av utländska fodermedel, vilken till största delen

gått till ägg- och mjölkproduktionen. Vad slutligen brödsäden angår har

1950 års skörd ungefärligen motsvarat det löpande inhemska konsumtionsbehovet.

Vid utformningen av de prisreglerande åtgärderna för det kommande produktionsåret

är det — vid sidan av önskemålet om en försörj ningsmässigt

tillfredsställande produktion — framför allt två faktorer, som påkalla uppmärksamhet.

Den ena är den ogynnsamma utveckling, som ägt rum i förhållandet

mellan import- och exportpriserna på vissa jordbruksprodukter.

Den andra är den försämring, som inträtt i fråga om de tidigare relativt goda

exportmöjligheterna för animaliska produkter.

Vad först angår prisutvecklingen på världsmarknaden har denna, särskilt

vad angår vegetabilier, blivit en annan än som kunde förutses ännu våren

1950. Främst till följd av det spända internationella läget ha världsmarknadspriserna

under den senaste tiden stigit mycket kraftigt för vissa varor,

framför allt spannmål och fodermedel. Detta har haft till följd att priserna

på dylika varor, vilka redan förut legat ej oväsentligt över den inhemska

prisnivån, nu nått upp till en höjd, som i vissa fall närmat sig dubbla den

inhemska prisnivån. Eftersom all import av dessa varor sker genom Svenska

spannmålsaktiebolaget, vilket sedan utförsäljer varorna till priser, anpassade

efter den svenska nivån, har denna utveckling medfört mycket betydande

förluster för det allmänna. Även för socker och fläsk, där likaledes

underskott föreligger på den inhemska marknaden, ligga importpriserna åtskilligt

över de svenska. Å andra sidan ha goda priser erhållits för den

export av olja och oljeväxtfrö, som kunnat ske tack vare den inhemska oljeväxtodlingen.

Det höga prisläget för vegetabiliska fettvaror har dock medfört

att vi även vid den import av vissa fettvaror, som äger rum särskilt

för margarinindustrins räkning, fått betala priser, som legat betydligt över

de tidigare gällande. Effekten av prisstegringen kan sålunda för oljeväxtodlingens

del närmast sägas ha varit den, att utbytet av här i landet odlade

fettråvaror mot fettvaror av andra slag fått ske på en högre prisnivå men

på i realiteten tämligen oförändrade villkor. Vad till slut gäller ägg och

mejeriprodukter, där såsom nyss nämnts exportöverskott föreligga, ha exportpriserna

för ägg i allmänhet motsvarat eller överstigit den inhemska

producentprisnoteringen, medan exportpriserna för smör i regel legat under

den inhemska prisnivån.

Vad den andra faktorn angår vill jag här endast erinra om att export
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

möjligheterna pa det land, som hittills utgjort den största avnämaren av

ägg och smör, nämligen Västtyskland, för närvarande äro ytterst små och

att det är ovisst, i vad mån en förbättring härvidlag kan inträda i fortsättningen.

Redan i propositionen nr 76 till detta års riksdag angående utformningen

av de prisreglerande åtgärderna för återstoden av innevarande regleringsår

betonade jag, att flera ,skäl talade för en sådan justering av prisrelationerna

mellan olika jordbruksprodukter, som kunde vara ägnad att minska

den ojämnhet i fråga om självförsörjningsgraden beträffande dylika produkter,

som utvecklat sig under de senare åren. Jag framhöll därvid hland

annat även, att givetvis intet kunde vara att erinra mot att jordbruksproduktionen

ökades så att ett exportöverskott uppkomme inom någon eller

några produktionsgrenar, förutsatt att denna export kunde ske till lönande

priser och att icke andra grenar av jordbruksproduktionen därigenom

hölles tillbaka, .sa att import till ofördelaktiga priser framtvingades. Att

exportera vissa jordbruksprodukter till priser, vilka icke täckte produktionskostnaderna

sådana dessa kommo till uttryck i den inhemska prissättningen,

samtidigt som man nödgades importera andra jordbruksprodukter

med stöd av statsmedel, syntes däremot innebära en ur allmänna synpunkter

icke önskvärd .snedvridning av jordbrukets produktionsinriktning. Dessa

synpunkter ha enligt mitt förmenande erhållit ökad betydelse genom den

ur vår synpunkt ogynnsamma utveckling av pris- och avsättningsförhållandena

på världsmarknaden, som ägt rum under den senaste tiden.

Försörjningsprogrammet för det kommande regleringsåret torde, liksom

fallet varit under de .senaste åren, böra utformas med utgångspunkt från

att livsmedelsbehovet i största möjliga utsträckning bör täckas genom

inhemsk produktion. Härjämte bör man emellertid med hänsyn till de förhållanden,

som nyss berörts, eftersträva en sådan förskjutning i produktionsinriktningen,

som ökar självförsörjningsgraden på de områden, där

underskott nu föreligga, och samtidigt reducerar överskotten av sådana

produkter, beträffande vilka svårigheter föreligga att vinna avsättning

utomlands till tillfredsställande priser. Genom en dylik förskjutning —

vilken i förhållande till den totala jordbruksproduktionen endast behöver

bli av relativt ringa omfattning -—- kan vinnas dels en ur ekonomiska synpunkter

mera ändamålsenlig inriktning av produktionen, dels en ökning

av självförsörjningsgraden och en minskning av jordbrukets beroende av

en i nuvarande läge mycket oviss exportmarknad.

Med utgångspunkt från de synpunkter, som nu berörts, kan beträffande

den önskvärda utvecklingen inom olika produktionsgrenar mera allmänt

anföras följande. Vad först gäller brödsäden är den år 1950 med

höstsäd besådda arealen ej oväsentligt mindre än motsvarande areal närmast

föregående år och avsevärt mindre än den genomsnittliga arealen

åren före kriget. Arealminskningen i förhållande till år 1949 torde väl delvis

bero på de ogynnsamma väderleksförhållanden, som rådde hösten

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

79

1950. Även om hänsyn tages därtill synes dock eu klar tendens till minskning

av brödsädsodlingen föreligga. Både ur inhemska försörj ningssynpunkter

och med hänsyn till förhållandena på världsmarknaden förefaller

det angeläget, att denna tendens skall brytas och att brödsädsodlingen

åter skall bringas upp till en areal, som i första hand är fullt tillräcklig

för det inhemska konsumtionsbehovet och om möjligt även därutöver

erbjuder en viss reserv. Med hänsyn härtill bör en ökning av odlingen av

vårvete under innevarande år eftersträvas.

Jämväl fodersädsarealen har under de senaste åren visat en tillbakagående

tendens. En ökning av fodersädsodlingen är emellertid nu av flera

skäl angelägen. Dels skulle nämligen därigenom behovet av importerade

fodermedel minskas, dels skulle, i den mån en övergång sker från vallodling

till fodersädsodling, risken för avsättningssvårigheter beträffande

smörproduktionen minska.

I fråga om sockerbetsodlingen har den tecknade arealen i kalkylen beräknats

komma att uppnå och till och med något överstiga 1950 års i och

för sig ganska höga siffra men dock alltjämt bli mindre än vad som erfordras

för att täcka den inhemska konsumtionen.

Beträffande produktionen av mjölk och matfett har jordbruksnämnden

under förutsättning av normal skörd räknat med en obetydligt minskad

kostam men med en viss fortsatt ökning av avkastningen per ko. Sammanlagt

beräknas produktionen av mjölk och mejeriprodukter komma att bli

något större än produktionen under innevarande regleringsår. Ur försörjningssynpunkt

inger läget på detta område därför ej några farhågor. De

problem, som kunna väntas uppkomma här, gälla i stället, såsom i det följande

skall beröras, avsättningen av smörproduktionen. Då samtidigt brist

föreligger på nötkött, är en utvidgning av göddjursproduktionen önskvärd.

Därigenom skulle nämligen underskottet i fråga om nötkött kunna minskas.

En sådan utvidgning skulle även kunna medföra en begränsning av framställningen

av mejeriprodukter och därigenom minska de avsättningssvårigheter,

som eljest kunna uppkomma.

Oljeväxtodlingen torde komma att överstiga fjolårets siffra. I den nu uppgjorda

totalkalkylen har man räknat med att odlingen innevarande år skulle

komma att stiga till omkring 195 000 hektar eller närmare 25 000 hektar

mer än år 1950. Denna siffra är visserligen osäker, eftersom den beträffande

de vårsådda oljeväxterna endast utgör en prognos och beträffande de höstsådda

oljeväxterna bygger på ett antagande om normal utvintring. I betraktande

av de höga priser, som för närvarande betalas på världsmarknaden

för vegetabiliska oljor, synes intet vara att erinra emot en dylik utvidgning

av oljeväxtodlingen.

Vad äggproduktionen beträffar har denna, såsom redan nämnts, under

innevarande regleringsår varit ej oväsentligt större än konsumtionen. För

denna produktion åtgår en väsentlig del av de fodermedel, som nu importeras

till mycket höga priser. En begränsning av denna produktion är därför

motiverad. Jämväl de nyss berörda avsättningssvårigheterna göra en sådan

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

begränsning önskvärd. De prishöjningar å fodermedel, som vidtagits under

de senaste månaderna, torde även komma att verka i denna riktning. Det

må framhållas att verkningarna av prishöjningarna på fodermedel givetvis

komma att bli mindre kännbara för den del av äggproduktionen, som sker

inom det egentliga jordbruket och sålunda till stor del är baserad på hemmaproducerat

foder, än för den del, vilken så gott som helt bygger på köpfoder.

Vad till slut angår försörjningen med köttvaror torde vissa underskott

komma att föreligga beträffande såväl nötkött som fläsk. En produktionsökning

på dessa båda områden är därför angelägen. Vad fläsket beträffar

förutsätter en sådan ökning givetvis att fodersäd finnes att tillgå i tillräckliga

mängder och till rimligt pris. En utvidgning av fodersädsodlingen är även

med hänsyn härtill angelägen.

Sammanfattningsvis vill jag beträffande produktionens storlek och inriktning

ånyo understryka att den trygghet i försörjningshänseende, som jordbruksproduktionens

nuvarande storlek erbjuder, i och för sig måste hälsas

med tillfredsställelse men att de pris- och avsättningsförhållanden, som nu

råda på världsmarknaden, göra en förskjutning av produktionen i riktning

mot bättre balans mellan olika produktionsgrenar och mot ett bättre utnyttjande

av de föreliggande ekonomiska förutsättningarna påkallad.

Såsom jordbruksnämnden påpekat erbjuder en produktion av den storlek,

som under förutsättning av normala väderleksförhållanden synes kunna påräknas

för nästa regleringsår, icke någon sådan marginal, som i 1947 års

jordbruksbcslut ansetts önskvärd för undvikande av avsättningssvårigheter.

Det torde med anledning därav vara lämpligt att ånyo erinra om att statsmakterna

enligt sagda beslut ej skola ikläda sig någon garanti för avsättningen

av eventuella exportöverskott och sålunda ej heller någon absolut garanti

för att en viss prisnivå skall kunna hållas. Jag vill vidare framhålla,

att det i sagda beslut understrukits att statsmakterna med hänsyn till risken

för avsättningssvårigheter böra iakttaga försiktighet vid medgivandet av

import av utländska fodermedel.

I överensstämmelse med vad som varit brukligt under senare år har även

innevarande vår upprättats en särskild prognos angående jordbrukets inkomster

och kostnader under det kommande regleringsåret. Prognosen, vilken

upprättats av de s. k. kalkylsakkunniga och granskats bland annat inom

jordbruksnämndens råd, utvisar ett kalkylmässigt underskott å cirka 209

miljoner kronor.

Det förtjänar påpekas, att vissa erinringar mot kalkylen framställts vid

granskningen inom jordbruksnämndens råd. Enligt några rådsledamöter

skulle sålunda mjölkproduktionen ha upptagits med alltför hög siffra och

inkomstunderskottet alltså vara större än vad kalkylen utvisade. Andra rådsledamöter

åter ha hävdat, att arbetskostnadsposten upptagits till för högt

belopp på grund av att avgången av arbetskraft från jordbruket underskattats

samt till följd av det sätt, på vilket den nya semesterlagstiftningen fått

påverka denna post. Slutligen har från något håll uttalats, att jordbrukets

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

81

kostnader för traktorer i kalkylen uppskattats till ett högre belopp än som

kunde antagas motsvara verkliga förhållandet. Även på vissa andra punkter

ha erinringar framställts av skilda rådsledamöter.

Vissa av de anmärkningar, som framställts, gälla belopp av en storleksordning,

som ej oväsentligt skulle påverka kalkylens slutresultat. De kalkylsakkunniga

ha emellertid, sedan de ånyo prövat sina beräkningar, ej funnit

anledning frångå dessa. Med hänsyn till det läge, vari jordbrukets prisregleringsfrågor

nu befinna sig, anser jag det icke erforderligt att ingå i

prövning av anmärkningarna. Jag vill emellertid framhålla att den osäkerhet,

som föreligger beträffande flera viktiga kalkylposter, gör det önskvärt

att ett säkrare underlag skall erhållas för de kalkyler, som kunna komma att

upprättas i det följande. Jag avser härmed särskilt frågan om volymen av

arbetskraftsåtgången inom jordbruket och de därmed sammanhängande

spörsmålen om åldersfördelningen och sammansättningen i övrigt av jordbrukets

arbetskraft samt om storleken av den årliga avgången av arbetskraft

från jordbruket. Bland annat med hänsyn härtill finner jag i likhet med

jordbruksnämnden och de kalkylsakkunniga det önskvärt, att man i fortsättningen

skall använda sig av en basperiod, som ligger närmare dagsläget

än vad det hittills använda basåret 1938/39 gör. Jag är dock ej beredd att

redan nu taga ställning till frågan om valet av ny basperiod eller till de

spörsmål, som uppkomma vid övergången till en ny sådan period. Ej heller

anser jag att man redan nu bör taga ståndpunkt i frågan om de beräkningsmetoder,

som böra användas vid upprättande av kalkyler för den senare

delen av regleringsåret 1951/52.

Vid de överläggningar, som i anslutning till den föreliggande prognosen

ägt rum mellan statens jordbruksnämnd, å ena, samt representanter för

Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundets Landsbygdens folk, å andra

sidan, har man å båda sidor, med hänsyn till ovissheten om pris- och löneutvecklingen

efter utgången av år 1951, ansett att frågan om prissättningen

å jordbrukets produkter nu ej bör lösas för längre tid än till detta års slut.

Vid överläggningarna har vidare uppnåtts enighet om de grunder, som böra

tillämpas för prissättningen på jordbrukets produkter under den tid, varom

sålunda nu är fråga, eller tiden den 1 september—den 31 december 1951.

Överenskommelsen har godkänts av Kungl. Maj :t genom beslut tidigare

denna dag.

Jag vill till en början framhålla, att jag i likhet med jordbruksnämnden

och jordbrukets organisationer anser att prissättningen på jordbrukets

produkter efter utgången av år 1951 icke bör behandlas redan nu. Med

hänsyn till det nära samband, som föreligger mellan detta spörsmål och

frågan om utformningen över huvud taget av den ekonomiska politiken

under nästa år, synes det nämligen önskvärt att detsamma skall upptagas

först längre fram och i ett större sammanhang.

överenskommelsen synes vidare för den tid, som nu är aktuell, innebära

en godtagbar lösning av de föreliggande frågorna och därför böra godkännas

av det allmänna.

(» lUJntng till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr ,207.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Det har vid flera tidigare tillfällen — i samband med att överenskommelser

träffats angående grunderna för prisregleringen ■— framhållits att överenskommelserna

ej böra utgöra hinder för det centrala regleringsorganet

att vidtaga sådana prisjusteringar, som äro påkallade ur försörj ningssynpunkt.

Detsamma bör självfallet gälla även för den tid, som nu är i fråga.

Liksom tidigare böra emellertid dylika prisjusteringar om möjligt avvägas

så att relationen mellan inkomst- och kostnadssumman i kalkylen icke

påverkas. Det bör också eftersträvas att justeringarna skola medföra minsta

möjliga inkomstförskjutning mellan olika grupper av jordbrukare. Innan

beslut fattas om dylika justeringar böra överläggningar på lämpligt sätt äga

rum med jordbrukets organisationer.

I den mån priserna på sådana jordbruksprodukter, som icke äro föremål

för statlig prissättning, sänkas utan ingripande från myndigheternas sida

böra statsmakterna däremot, i överensstämmelse med vad som hittills gällt,

icke ha skyldighet att kompensera prissänkningarna genom prishöjningar

på andra produkter.

I anslutning till vad som gällt under senare år och med hänsyn till ovissheten

om den blivande ekonomiska utvecklingen och det framtida försörjningsläget

torde Kungl. Maj :t liksom hittills böra äga befogenhet att inom

den anslagsram, som kan komma att anvisas, handhava jordbruksregleringen

och vidtaga av omständigheterna påkallade ändringar i densamma.

Skulle det befinnas erforderligt att taga i anspråk statsmedel utöver vad riksdagen

ställt till förfogande, bör frågan självfallet underställas riksdagen.

Kungl. Maj :ts nu nämnda befogenhet torde böra gälla hela det kommande

regleringsåret. Jag förutsätter härvid givetvis, att förslag rörande utformningen

av regleringsåtgärderna för tiden den 1 januari—den 31 augusti

1952 skall föreläggas riksdagen så snart detta blir möjligt.

Erinras må i detta sammanhang att de grundläggande av riksdagen antagna

regleringsförfattningarna gälla tills vidare. Jordbruksnämnden har

framlagt förslag om att bland annat vissa av dessa författningar skola

ersättas av en sammanfattande förordning rörande reglering av införseln av

vissa levande djur och jordbruksprodukter m. m. Jag biträder i princip

detta förslag, vilket synes vara ägnat att skapa större reda och överskådlighet

på förevarande område. Till frågan om den närmare utformningen av

förordningen torde jag få återkomma senare.

Övriga av riksdagen lämnade bemyndiganden, vilkas giltighet utgår vid

slutet av innevarande regleringsår, torde, där ej annat särskilt angives, böra

förlängas för ytterligare ett år. I

I samband med uppgörelsen angående grunderna för jordbruksregleringen

under tiden januari—augusti 1951 avvecklades flertalet av de pristillägg

av olika slag, som dittills utgått i syfte att hålla konsumentpriserna på

jordbruksprodukter på en lägre nivå än den, som motsvarar producentpriserna.

Av pristilläggen återstå sålunda för närvarande endast ett allmänt

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

83

mjölkpristillägg å 42,4 öre per kilogram injölkfett samt de särskilda mjölkpristillägg,

som utgå i vissa delar av landet, framför allt Norrland. I den nu

träffade överenskommelsen har förutsatts att dessa tillägg skola bibehållas

jämväl under tiden september—december 1951. Ehuru det i och för sig

varit önskvärt att i vart fall det allmänna mjölkpristillägget kunnat helt

avvecklas, delar jag uppfattningen att en sådan åtgärd icke bör vidtagas

för den tid som nu är i fråga. I vad mån sådant tillägg bör utgå efter 1951

års slut torde icke nu kunna avgöras. Denna fråga torde få prövas vid de

överläggningar angående utformningen av jordbrukspolitiken under senare

delen av regleringsåret 1951/52, som böra komma till stånd längre fram.

I propositionen nr 245/1950 angav jag att en sådan import- och exportförening

för ägg, som förutsatts i 1947 års principbeslut, bildats samt att en

framställning från livsmedelskommissionen om bemyndigande för kommissionen

att lämna föreningen i uppdrag att handhava export och eventuell

import av ägg vore under Kungl. Maj :ts prövning. .Tåg uppgav vidare,

att förberedande diskussioner förts om bildande av en motsvarande förening

för kött och fläsk.

Nämnda framställning från livsmedelskommissionen har numera bifallits

av Kungl. Maj :t. Vidare har även en import- och exportförening för kött

och fläsk bildats, och jordbruksnämnden har erhållit bemyndigande att

lämna sistnämnda förening uppdraget att handhava importen och exporten

av köttvaror.

De åtgärder, som sålunda vidtagits, aktualisera åter frågan om slopande

av det nu utgående statliga stödet åt säsongmässig lagring av vissa animaliska

produkter. Jag kommer i det följande att förorda, att prisbildningen

på ägg skall bli i det närmaste helt fri. Om så blir fallet torde förutsättningar

finnas för att avveckla stödet åt säsongmässig lagring av ägg. Kungl.

Maj :t torde böra äga befogenhet att vidtaga de åtgärder på detta område,

som kunna befinnas påkallade. Vad angår kött och fläsk synes det däremot

icke möjligt att nu övergå till samma frihet i prisbildningen. Under

sådana förhållanden torde lagringsstödet i fråga om dessa varor ännu ej

kunna slopas. I fråga om smör torde lagringsstödet likaså behöva bibehållas

under nästa regleringsår. Kungl. Maj :t bör emellertid, i likhet med vad

som är fallet under innevarande regleringsår, även beträffande de sistnämnda

varugrupperna äga befogenhet att begränsa eller slopa stödet.

Beträffande lagringsstödets omfattning vill jag i detta sammanhang understryka,

att stödet icke bör innefatta annat än bestridande av lagringskostnader

samt tillhandahållande av rörelsemedel i den utsträckning, som kan

befinnas lämplig. Lagringsstödet bör sålunda ej innefatta någon avsättningsgaranti.

En sådan garanti skulle för övrigt, i den mån de lagrade kvantiteterna

äro avsedda för export, strida mot den av riksdagen fastslagna

ståndpunkten, att statsmakterna ej böra lämna någon garanti för avsättningen

av eventuella exportöverskott. Ej heller bör stödet innefatta garanti

mot försämring av varan under lagringstiden.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

Efter denna redogörelse för min allmänna inställning till de föreliggande

spörsmålen torde jag få övergå till att behandla de grunder, som i

fortsättningen synas böra tillämpas beträffande jordbruksregleringen.

Vad jag härvid kommer att anföra tager givetvis i första hand sikte på

den tid, som överenskommelsen avser, men bör, därest annat ej kommer att

beslutas längre fram, gälla även under återstoden av regleringsåret 1951/52.

Brödsädsregleringen.

Jordbruksnämnden har i sitt förslag till utformningen av regleringsåtgärderna

i fråga om brödsäd och fodermedel utgått från att Svenska spannmålsaktiebolaget

även under nästa regleringsår skall handhava importen

av dessa varor. Med hänsyn till den utländska prisnivån och det handelspolitiska

läget i allmänhet är det även enligt min uppfattning uteslutet

att nu överföra importen och försäljningen av dessa varor från bolaget

till det enskilda näringslivet.

Beträffande den inhemska regleringen torde jag först få erinra om att

det utfodringsförbud på brödsäd, som gällt alltsedan de första krigsåren,

hävdes sommaren 1950. Man förutsåg då, att åtgärden skulle leda till en

viss användning av brödsäd för foderändamål. Såvitt nu kan bedömas har

utfodringen i vart fall hittills icke mera avsevärt överstigit vad som då beräknades.

Härvid är emellertid att märka, att vissa inskränkningar gjorts

i fråga om handelns rätt att förfoga över inneliggande lager av brödsäd,

vilka inskränkningar haft till syfte att hindra försäljning av brödsäd för

uti odringsändamål.

Vad angår nästa regleringsår föreligger väl nu i och för sig ingen anledning

antaga, att risken för utfodring av brödsäd skall öka. De avsevärda

prishöjningar å brödsäd, som beslutats, böra i stället vara ägnade att stimulera

till leverans av kvarnduglig brödsäd. Om fodersädsskörden skulle

bli svag kan dock detta komma att verka i motsatt riktning. Jag anser emellertid,

att man ej på nytt bör införa utfodringsförbudet med mindre så

skulle visa sig oundgängligen nödvändigt. Däremot torde de nyss berörda

inskränkningarna i fråga om handelns rätt att sälja brödsäd böra bibehållas

åtminstone tills vidare.

Beträffande prissättningen å brödsäd torde jag här få erinra om att

Kungl. Maj:ts denna dag fattade beslut innebär en höjning av garantipriserna

— utöver vad som beslutats den 9 februari 1951 — med fem kronor

per deciton för såväl vete som råg.

I fråga om utformningen av prisregleringen för brödsäd har jordbruksnämnden

diskuterat olika system. Därvid har nämnden ansett att — förutsatt

att man ej skulle bli nödsakad att återinföra utfodringsförbud samt

beslag och tvångsavstående — två huvudalternativ kunna komma i fråga.

Det ena är att med vissa justeringar bibehålla det system, som tillämpas

innevarande regleringsår. Det andra är att övergå till ett system med successivt

stigande minimipriser samt ett inlösningsförfarande sommaren 1952.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungi. Maj:ts proposition nr 207.

Nämnden har ansett att valet mellan de båda systemen i främsta rummet

borde bli beroende på skördens storlek och att avgörandet därför borde träffas

först sedan man vunnit kännedom om utfallet av 1951 ars brödsädsodling.

Bleve skörden otillräcklig borde man bibehålla det nuvarande systemet

med vissa jämkningar. Bleve skörden åter god borde man övergå till

det andra systemet.

Jag delar jordbruksnämndens uppfattning beträffande de regleringssystem,

som böra kunna komma i fråga. Likaså anser jag att valet mellan

dem bör träffas först då skördeutfallet kan överblickas. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, jordbruksnämnden

att fatta beslut i denna fråga.

För den händelse det nuvarande prisregleringssystemet skulle bibehållas

har jordbruksnämnden ansett, att man även bör behålla de nuvarande prisorterna,

dock med den avvikelsen att Örebro icke längre bör vara prisort.

Vad denna fråga angår vill jag erinra om att jag vid behandlingen av

motsvarande spörsmål våren 1950 framhöll, att den avsedda effekten av den

omläggning av regleringssystemet, som då förordades, minskades om prisorterna

utvidgades utöver vad statens livsmedelskommission i första hand

förordat. Jag ville dock då ej motsätta mig att även Örebro under regleringsåret

1950/51 skulle få utgöra prisort ehuru med ett lägre garantipris

än kustprisorterna. Då jordbruksnämnden nu ansett att man på grund av

erfarenheterna från innevarande år bör slopa Örebro som prisort, därest det

nuvarande systemet skulle bibehållas, biträder jag emellertid nämndens

förslag. Såsom nämnden framhållit torde man för övrigt kunna räkna med

att denna åtgärd icke kommer att medföra någon höjning av fraktavdraget

för den spannmål, som erfordras för förmalning vid den där befintliga kvarnen.

Vad jordbruksnämnden anfört angående de jämkningar i garantipriserna,

som kunna föranledas av valet av regleringssystem, föranleder ingen

erinran från min sida.

De spörsmål om justeringar av vissa handelsmarginaler, som jordbruksnämnden

berört, torde, i mån av behov, fa upptagas av jordbruksnämnden

i samråd med priskontrollnämnden.

Handeln och kvarnarna ha hittills regelmässigt erhållit prisfallsersättning

för de lager av brödsäd av äldre skörd, som de innehaft vid övergången

från ett regleringsår till ett annat. På grund av den prisstegring å brödsäd,

som nu avses skola ske, blir givetvis frågan om att utbetala prisfallscrsättning

ej aktuell. Tvärtom uppkommer en avsevärd vinst å lagren. Såsom

jordbruksnämnden framhållit synes det skäligt att denna vinst skall inlevereras

till det allmänna. Kungl. Maj :t torde därför, på sätt nämnden föreslagit,

böra erhålla riksdagens bemyndigande att föreskriva att företag, som

bedriver yrkesmässig rörelse med spannmål, skall till Svenska spannmålsaktiebolagct

inbetala prishöjningsavgift för lager av brödsäd av gammal

skörd med belopp som motsvarar prishöjningarna per den 1 juni och den

1 september 1951.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Med hänsyn till önskvärdheten av att priserna på höstvete, höstråg och

vårvete skola fastställas före höstsådden erhöll Kungl. Maj:t våren 1950 av

riksdagen bemyndigande att redan sommaren 1950 fastställa priserna å

dessa produktslag för regleringsåret 1950/51. Motsvarande befogenhet torde

böra utverkas för nästa regleringsår.

I samband med behandlingen av frågan om utformningen av brödsädsregleringen

har jordbruksnämnden även upptagit vissa spörsmål rörande

tullavgifter vid import av spannmål. Nämnden har därvid till en början

ifrågasatt att spannmålsbolaget på ett eller annat sätt skulle erhålla befrielse

från tull vid sådan import av brödsäd, vilken i realiteten har karaktaren

av ersättning för export av inhemsk brödsäd. Såsom även jordbruksnämnden

antytt synes emellertid av principiella skäl frihet från tull eller

restitution av tull icke lämpligen böra komma i fråga vid dylik import. Däremot

tala enligt min mening starka skäl för att spannmålsbolaget med tilllämpning

av förordningen den 11 juli 1937 om utförselbevis skall äga erhålla

utförselbevis för de kvantiteter inhemsk brödsäd, som bolaget exporterar.

Jordbruksnämnden har vidare hemställt att tullen för varor under tullstatistiskt

nummer 181 tills vidare skulle slopas. Då det synes olämpligt,

att tull skall utgå för vissa speciella slag av fodermedel, vilka importeras

såsom ersättning för vanligen använda tullfria fodermedel, biträder jag

nämndens förslag. Tullfriheten torde, därest riksdagen ej har något att

erinra däremot, få genomföras så snart riksdagens beslut i ärendet föreligger.

Jag biträder slutligen jordbruksnämndens åsikt att den tullfrihet, som nu

är medgiven för korn och malt tills vidare till och med den 30 september

1951, bör utsträckas tills vidare intill utgången av nästa regleringsår.

Regleringen av fodersäd och andra fodermedel.

Några ransoneringsbestämmelser i fråga om fodermedel finnas ej för närvarande.

Även prisbildningen å fodermedel är i huvudsak fri. För importerad

fodersäd ävensom för oljekraftfoder och importerat kli fastställer dock

jordbruksnämnden de priser, som skola tillämpas i vissa importhamnar.

Man räknade tidigare med att det skulle vara möjligt för jordbruksnämnden

och spannmålsbolaget att genom utförsäljning av importerade fodermedel

till fastställda priser åtminstone i viss utsträckning reglera prisbildningen

på den inhemska fodersäden. Under innevarande regleringsår har

emellertid den starka efterfrågan, som rått på fodermedel, medfört att priserna

å inhemsk fodersäd tidvis legat avsevärt över dem som spannmålsbolaget

tillämpat för importfodermedel.

Hur försörjningsläget beträffande fodermedel kan komma att utveckla

sig under nästa regleringsår kan icke med bestämdhet förutses. De höjningar

av priserna på spannmål och fodermedel, som redan vidtagits eller

som förutsetts i överenskommelsen, böra emellertid vara ägnade att öka den

inhemska fodersädsodlingen och samtidigt begränsa efterfrågan.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

Jag har bland annat ur denna synpunkt ej haft något att erinra mot

vad överenskommelsen innehåller om en ytterligare höjning av priserna på

importerade fodermedel. I samförstånd med jordbrukets organisationer har

jordbruksnämnden även omedelbart efter det överenskommelsen träffats

genomfört en höjning av priset på oljekraftfoder med fem kronor per deciton.

Systemet för saluförande av importerade fodermedel torde böra bibehållas

under nästa regleringsår. Vad den inhemska fodersäden angår torde man

höra söka att fortfarande lämna såväl handeln som prisbildningen fri. Huruvida

detta blir möjligt kommer givetvis att i främsta rummet bli beroende

av skördens storlek.

Beträffande prisbildningen å den inhemska fodersäden torde man vidare

liksom hittills böra eftersträva att fodersädspriset skall stå i sådant förhållande

till brödsädspriset, att risk ej uppstår för utfodring av brödsäd. Möjligheterna

att påverka detta pris genom försäljning av importerade fodermedel

kunna emellertid komma att bli begränsade. Redan av kostnadsskäl

torde man nämligen icke böra räkna med nagon ökning av spannmalsbolagets

import av fodermedel.

I fråga om prissättningen å importerade fodermedel må för övrigt framhållas,

att den statliga subventionen icke bör ökas utöver den subvention,

som sker vid nu rådande relation mellan världsmarknadspriser och utförsälj

ningspriser här i landet utan i stället om möjligt minskas. Eventuella

prisstegringar utomlands böra sålunda i princip få sia igenom i spannmalsbolagets

utförsäljningspriser — givetvis med beaktande av vad som förut

sagts om kompensation för dylika kostnadsökningar — medan prissänkningar

böra användas för att minska spannmålsbolagets kostnader för verksamheten.

Vad jordbruksnämnden anfört angående befogenheten för nämnden att

med hänsyn till den differens, som även under nästa regleringsår torde komma

att föreligga mellan det inhemska och det utländska priset på fodersäd,

uttaga en utjämningsavgift vid en överskottsproduktion av animaliska produkter

föranleder ingen erinran från min sida.

Nu utgående fraktbidrag vid transport av fodermedel till Norrland torde,

såsom jordbruksnämnden föreslagit, böra bibehållas oförändrade under

nästa regleringsår.

Jordbruksnämndens förslag att det inköpspris, som spannmålsbolaget

skall tillämpa för oljekraftfoder av svenskt frö, i princip i ej skall vara högre

än importpriset för motsvarande utländsk vara, föranleder ingen erinran

från min sida.

Oljeväxtregleringen.

Mot de synpunkter, som jordbruksnämnden anfört angående odlingen av

vårsådda oljeväxter innevarande år, har jag intet att erinra. Jag kan även

godtaga nämndens förslag beträffande grundpriset på dylikt frö. Odlanprisct

per kilogram levererat frö med 18 procent vattenhalt torde sålunda böra fast
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

ställas för vårraps och vårrybs till 70 öre per kilogram, för vitsenap till 75

öre per kilogram, för oljelin till 80 öre per kilogram och för oljedådra till

65 öre per kilogram. Priserna höra avse frö med en renhetsgrad av 96 eller,

för oljelin, 94 procent. De definitiva garantipriserna å oljeväxtfrö av 1951

års skörd, vilka avse till oljefabrikerna levererat frö med 9 procent vattenhalt,

torde Kungl. Maj :t senare få fastställa.

För att eventuellt uppkommande överskottspartier av frö av Fiskebysenap,

vallmofrö och hampfrö skola kunna tillgodogöras för oljeutvinning,

bör jordbruksnämnden vidare äga befogenhet att föranstalta om inlösen

av dessa fröslag till priser, som avvägas med hänsyn till oljehalten. Enahanda

befogenhet bör tillkomma nämnden även beträffande andra oljehaltiga

fröslag, till exempel solros, soja, crambe med flera. I fråga om icke

kontraktsodlade fröpartier bör emellertid hinder icke möta mot att inlösningspriserna

fastställas till lägre belopp än de priser, som skola utgå till

kontraktsodlare.

För att prissättningen på höstsådda oljeväxter skall kunna ske i god tid

före sådden, erhöll Kungl. Maj :t våren 1950 bemyndigande att fastställa

odlarpriset för höstraps av 1951 års skörd. Motsvarande bemyndigande torde

nu böra lämnas beträffande höstraps och höstrybs av 1951 års skörd.

I propositionen nr 245/1950 anförde jag, att frågan om möjligheten och

lämpligheten av att slopa det dittills tillämpade systemet beträffande organisationen

av odlingen av oljeväxter och att övergå till ett friare system

borde noggrant övervägas till ett kommande år. Jag uttalade vidare, att det

borde få ankomma på statens jordbruksnämnd att närmare pröva denna

fråga i samråd med representanter för de berörda intressena. På sätt framgår

av jordbruksnämndens skrivelse med förslag till regleringsåtgärder ha

även överläggningar i frågan ägt rum mellan nämnden och representanter

för samtliga berörda intressen. Vid dessa överläggningar har man kommit

fram till ett förslag till en viss omorganisation. Förslaget innebär i huvudsak,

att det nuvarande centralorganet för organisationen av odlingen, nämligen

den s. k. Oljeväxtcentralen, vilken utgjort en avdelning inom Svenska

lantmännens riksförbund, skall ersättas av ett nytt centralorgan. Detta

skulle utgöras av en särskild ekonomisk förening. 1 denna skulle som medlemmar

ingå oljefabrikerna samt odlarna, Sveriges lantbruksförbund och

spannmalsaktiebolaget med en sådan fördelning av andelarna och representationen^i

styrelsen, att fabrikerna och odlarna skulle få lika stort inflytande.

Lantbruksförbundet och spannmålsbolaget skulle vardera ha en representant

i styrelsen. Ordföranden i styrelsen skulle utses av jordbruksnämnden.

Det allmänna skulle salunda genom styrelsens ordförande och

spannmålsbolagets representation i föreningen få utslagsröst i föreningen.

Den sålunda föreslagna omorganisationen, vilken tillstyrkts av samtliga de

i överläggningarna deltagande, synes ägnad att undanröja de väsentligaste

av de anmärkningar, som riktats mot det nuvarande systemet. Jag biträder

därför förslaget. Sedan det nya organet trätt i verksamhet torde det få

ankomma på detta att i första hand pröva, vilka ytterligare förändringar

som kunna vara påkallade.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

89

Potatisregleringen.

I fråga om fabrikspotatis innebär Kungl. Maj :ts beslut i prisfrågan, enligt

vad förut nämnts, att odlarpriset höjs med 7 öre per hektoliter och

stärkelseprocent.

Jag torde få erinra om att Kungl. Maj :t den 22 september 1950 bemyndigat

statens jordbruksnämnd att med Sveriges stärkelseproducenters förening

u. p. a. träffa överenskommelse om föreningens inköp och försäljning

av potatisstärkelse under tiden den 1 oktober 1950—den 30 september

1951 i huvudsaklig överensstämmelse med upprättat förslag till avtal. Sådant

avtal har senare träffats mellan jordbruksnämnden och föreningen.

Kungl. Maj.-t har emellertid vid sitt bemyndigande gjort förbehåll om att

den i avtalets 7 § av jordbruksnämnden gjorda utfästelsen vinner riksdagens

godkännande. Avtalet innebär, bland annat, att föreningen inköper

den myckenhet potatisstärkelse, som framställes enligt meddelade tillverlcningslicenser

å högst 300 000 deciton, med undantag av vad som erfordras

till husbehov för tillverkaren och dennes potatisleverantörer. Enligt 7 § i

avtalet åtager sig nämnden — under förutsättning av statsmakternas godkännande

och om avtalet icke skulle komma att förnyas för tillverkningsåret

1951/52 —- att vidtaga eller föranstalta om åtgärder från statens sida,

vilka bereda föreningen möjlighet att erhålla dels minst 65 kronor 25 öre

per deciton för den 1 oktober 1951 inneliggande lager av extra prima, prima

och ej fullt prima potatismjöl, dock med avdrag av 30 000 deciton, dels ersättning

för ränte- och lagringskostnader enligt i avtalet angivna grunder i

avseende å inneliggande lager av extra prima, prima och ej fullt prima

potatismjöl, utom 30 000 deciton, under tre månader, räknat från och med

den 1 oktober 1951.

De enligt 7 § av jordbruksnämnden gjorda åtagandena torde nu böra underställas

riksdagen.

Vad nämnden i övrigt anfört angående potatisregleringen föranleder ingen

erinran från min sida.

Äggregleringen.

I fråga om äggproduktionen innebär Kungl. Maj :ts beslut i prisfrågan

att äggpriset skall vara i det närmaste helt fritt. Vad angår den närmare

utformningen av äggregleringen har jordbruksnämnden föreslagit att det allmänna

i fortsättningen icke skall lämna garanti för något bottenpris på ägg

samt att priserna skola få vara fria intill en viss övre gräns. Såsom lämplig

sådan gräns har mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation

överenskonnnits ett producentpris av 3 kronor 75 öre per kilogram. Därvid

har emellertid förutsatts att, om denna gräns fastställes, Kungl. Maj :t eller,

efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, statens jordbruksnämnd skall äga rätt

att uttaga utjämningsavgift vid export av ägg, för den händelse äggproduktionen

i fortsättningen skulle visa överskott samtidigt som en marginal föreligger

mellan fodermcdelspriscrna inom och utom landet.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Vad jordbruksnämnden sålunda föreslagit synes böra godtagas. Jag har

ej heller något att erinra mot vad nämnden anfört angående det sätt, på

vilket den övre prisgränsen bör skyddas, eller angående de allmänna riktlinjer,

efter vilka export- och importföreningen för ägg bör bedriva sin verksamhet.

Jordbruksnämnden har slutligen föreslagit, att den år 1942 inrättade clearingkassan

för ägg och äggprodukter skall avvecklas samt att den behållning,

som innestår å kassan sedan de av statsverket förskotterade rörelsemedlen

återlevererats, skall överföras till nyssnämnda förening för att av föreningen

användas efter samma grunder som de medel, vilka tidigare överförts till

föreningen från jordbruksnämnden. Jag biträder jämväl detta förslag.

Köttvaruregleringen m. m.

Såsom tidigare berörts torde under nästa regleringsår underskott komma

att föreligga beträffande både kött och fläsk. En betydande import av dessa

varor synes därför bli nödvändig. Då världsmarknadspriset å fläsk ligger

avsevärt över den inhemska prisnivån och även importpriset å kött åtminstone

i en del fall kan komma att ligga över det inhemska, torde det

alltjämt icke vara möjligt att övergå till helt fri prisbildning på köttvaror.

Jag förordar därför att, såsom jordbruksnämnden föreslagit, prisregleringen

på köttvaror tills vidare skall bibehållas och utformas i huvudsak på samma

sätt som under innevarande regleringsår. Under sådana förhållanden torde

jämväl, såsom redan angivits, det statliga lagringsstödet för köttvaror böra

bibehållas. I överensstämmelse med vad som gäller under innevarande regleringsår

torde sådant stöd böra utgå därest priset för någon varugrupp understiger

den fastställda medelprisnivån med mer än 10 procent.

Jag har redan förut nämnt, att jag ej haft något att erinra mot att importen

av köttvaror överlämnas åt den förening, som bildats för ändamålet.

De vinster och förluster, som kunna uppstå vid denna import, torde i första

hand böra utjämnas inom föreningen. Visar rörelsen i sin helhet förlust på

grund av alltför stor differens mellan importpriserna och de inhemska priserna,

bör förlusten få täckas ur clearingkassan för kolonialvaror. Jag vill

erinra om att denna kassa redan nu användes för clearing av priserna på

importerade köttvaror. Däremot är jag ej nu beredd att taga ställning till

frågan om dispositionen av eventuellt uppkommande vinst å importen.

Skulle — vilket i och för sig är mindre sannolikt — föreningens import

under instundande regleringsår till följd av förhållandet mellan importpriserna

och de inhemska priserna utvisa vinst, torde därför denna vinst böra

inlevereras till jordbruksnämnden och frågan om dispositionen av medlen

avgöras senare.

Det stöd, som för närvarande utgår till ullproduktionen, har på grund av

den kraftiga stegringen av ullpriset fått minskad betydelse. Då fårstammen

alltjämt fortsätter att minska anser jag dock att stödet bör behållas. Bidraget

torde böra utgå med samma belopp som under innevarande budgetår

eller 1 krona per kilogram.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

91

Regleringen av handeln med mjölk, mejeriprodukter och fettvaror.

Såsom förut antytts torde de nu gällande statliga regleringsåtgärderna på

detta område, vilka främst avse att reglera fetthalten i mjölk och vissa andra

mejeriprodukter, i stort sett böra bibehållas oförändrade. Det bör emellertid

få ankomma på Kungl. Maj :t att under hänsynstagande till utvecklingen av

det ekonomiska läget och försörjningsläget besluta om åtgärdernas fortsatta

bestånd eller om de ändringar däri, som kunna anses påkallade.

Vad särskilt angår standardiseringen av konsumtionsmjölken vill jag erinra

om att en höjning av mjölkens fetthalt med 0,5 procent enligt vad jordbruksnämnden

framhållit skulle betyda att salupriset på mjölken skulle

behöva höjas med 4 å 5 öre per liter. Det förefaller mig icke sannolikt, att

mjölk till ett dylikt pris skulle röna någon större efterfrågan i nuvarande

läge. Det är vidare att märka att endast en mindre del av mejerierna äger

den tekniska utrustning, som erfordras för att saluhålla mjölk med två

olika fetthaltsgrader. Då en generell höjning av mjölkens fetthalt icke torde

böra komma i fråga, kan ett medgivande att vid sidan av mjölk med den

nuvarande fetthalten av 3 procent saluhålla mjölk med högre fetthalt icke

väntas få någon nämnvärd betydelse för lösandet av de aktuella överskottsproblemen

inom förevarande område.

Enligt den mellan jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation

träffade överenskommelsen skola för tiden efter utgången av innevarande

regleringsår vissa åtgärder vidtagas i syfte att delvis utjämna verkningarna

av den relativa förskjutning av jordbrukspriserna, som påkallas

av marknadsförhållandena, och därjämte påskynda produktionsomläggningen.

Dessa åtgärder bestå till en början däri att de merinkomster, som erhållas

genom prishöjningen på grädde och ost, skola av riksföreningen fördelas

på den mjölk, som inväges inom områden där möjligheterna att utnyttja

de i överenskommelsen angivna prisförbättringarna äro relativt små.

Vidare skola enligt överenskommelsen även de utjämningsavgifter, som

kunna komma att utgå vid export av mejeriprodukter efter den 31 augusti

1951, överföras till riksföreningen för att användas för nyssnämnda ändamål.

Mot vad sålunda föreslagits synes icke något vara att erinra. Anordningen

bör dock betraktas som en åtgärd av tillfällig art under övergångstiden till

dess den erforderliga omställningen av produktionen kommit till stånd. Det

torde få ankomma på riksföreningen att upprätta förslag till fördelningen

av medlen. Förslaget bör därefter underställas jordbruksnämnden för godkännande.

Kungl. Maj :ts förut denna dag meddelade beslut i jordbrukets prisfrågor

innebär vidare bl. a. att allmänt och extra mjölkpristillägg skola utgå med

oförändrade belopp under den del av nästa regleringsår, som nu är i fråga.

Kostnaderna för utbetalande av dylika tillägg enligt hittillsvarande grunder

ha för hela nästa regleringsår beräknats till 87,7 miljoner kronor.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungi. Maj. ts proposition nr 207.

Såsom jordbruksnämnden framhållit kan man icke räkna med att den

avsedda ändringen i produktionsinriktningen skall ge något omedelbart

större utslag i produktionssiffrorna. Man torde därför, såvida ej exportmöjligheterna

skulle förbättras, få räkna med att avsättningssvårigheter

beträffande smör komma att uppstå under nästa regleringsår. Enligt överenskommelsen

skola de statliga myndigheterna på allt sätt verka för att

den produktion av mejeriprodukter, som uppkommer under sagda regleringsår,

skall vinna avsättning. I anslutning härtill har överenskommits att

vinst, som uppstår vid export av svenska oljeväxtfröer eller av oljor, beredda

ur dylika fröer, skall få användas för att täcka förluster på export av mejeriprodukter

efter den 31 augusti 1951, i den mån vinsten icke åtgår för att

täcka löpande utgifter för clearingkassan för fettråvaror.

Mot dessa punkter i överenskommelsen är enligt min mening intet att

erinra. De åtgärder i syfte att ändra produktionsinriktningen, som avses

skola vidtagas för nästa regleringsår, kunna, som redan framhållits, självfallet

icke väntas omedelbart lösa de avsättningsproblem, som föreligga i

fråga om mejeriprodukter. Det synes under sådana förhållanden rimligt,

att de statliga myndigheterna skola medverka till att underlätta avsättningen

av ifrågavarande del av produktionen. Det synes likaså skäligt, att den vinst,

som kan uppstå vid export av produkter av den svenska oljeväxtodlingen,

sedan clearingkassans löpande utgifter täckts, skall få användas för att

täcka eventuella förluster vid export av mejeriprodukter. En dylik åtgärd

torde icke böra anses utgöra något avsteg från principen, att det allmänna

icke bör lämna bidrag till täckande av förluster vid export av en överskottsproduktion,

utan bör i stället betraktas som en jordbrukets clearing av vinster

och förluster å olika produktionsgrenar.

Oavsett vad som göres för att minska överskottet av smör under nästa

regleringsår och för att få avsättning för detta överskott är det emellertid

angeläget att man snabbt söker finna avsättning för det smör, som måst

upplagras sedan exporten av smör på Västtyskland upphörde. En fortsatt lagring

av smöret synes nämligen av skäl som jordbruksnämnden anfört om

möjligt böra undvikas. Det kan emellertid för dagen icke med säkerhet avgöras,

i vad mån möjlighet finnes att exportera detta smör på andra utlandsmarknader

eller vilka priser som kunna erhållas vid en sådan export.

Det torde därför nu ej heller vara möjligt att taga definitiv ställning till

frågan, vilka åtgärder som från det allmännas sida böra göras för att underlätta

en avveckling av smörlagren. Det torde dock vara klart att de priser,

som kunna erhållas vid en eventuell export, komma att bli avsevärt

lägre än det inhemska priset. Såsom jordbruksnämnden framhållit kan det

knappast anses vara rimligt att jordbruket helt skall bära en dylik förlust,

samtidigt som under regleringsåret en betydande vinst uppkommit vid export

av inhemskt rapsfrö och oljor av sådant frö. Jag förordar därför att,

i likhet med vad som föreslagits för nästa regleringsår, medel från clearingkassan

för fettvaror skola få användas till täckande av ifrågavarande förluster,

dock endast inom ramen för de vinster, som under regleringsåret

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

uppkommit eller uppkomma vid export av svenska oljeväxtfröer och därav

beredda oljor. Ersättning från clearingkassan torde vidare böra utgå endast

i den mån de priser, som erhållas vid exporten, understiga dem som kunde

ha påräknats, om exporten till Västtyskland fått avsedd omfattning.

Jordbruksnämnden har även diskuterat vissa åtgärder som, för den händelse

export ej kan komma till stånd, skulle kunna vidtagas för att öka avsättningen

av smöret på den inhemska marknaden. Därvid har nämnden ansett

att man som en nödfallsåtgärd skulle kunna överväga att anordna en

clearing mellan smör och margarin på den inhemska marknaden. Detta

skulle ske på så sätt att margarinet skulle beläggas med en särskild clearingavgift,

som skulle tillföras jordbruksnämndens clearingkassa för fettvaror.

De medel som inflöte genom clearingavgiften skulle sedan användas till att

nedsätta konsumentpriset på smör. Jordbruksnämnden har understrukit, att

en sådan åtgärd icke vore tilltalande och borde tillgripas endast i nödfall, då

ansträngningar att till rimliga priser finna avsättning för smöret på andra

vägar visat sig fruktlösa. Vidare borde margarinpriset icke genom en dylik

anordning höjas till mer än högst 4 kronor per kilogram. Nämnden har i

anslutning till dessa uttalanden framhållit att det syntes tveksamt, om en

dylik clearing av priserna på smör och margarin över fettclearingkassan

kunde inrymmas i de nuvarande reglerna för kassans verksamhet. Det syntes

därför önskvärt att Kungl. Maj :t skulle erhålla riksdagens bemyndigande

att, om så befunnes nödvändigt, besluta om ett dylikt clearingförfarande.

Med anledning av vad jordbruksnämnden sålunda anfört vill jag framhålla,

att man enligt min mening särskilt i nuvarande läge måste hysa mycket

stora betänkligheter mot en åtgärd av det slag som nu angivits. På sätt

förut framhållits är det emellertid ej möjligt att nu överblicka vad som kan

göras för att avveckla ifrågavarande lager. I enlighet med det allmänna bemyndigande,

som för innevarande budgetår lämnats Kungl. Maj:t att inom

den anvisade anslagsramen handhava jordbruksregleringen och vidtaga av

omständigheterna påkallade ändringar i densamma, torde Kungl. Maj :t

emellertid få vidtaga de åtgärder, som kunna vara lämpliga för att avveckla

smöröverskottet. I den mån så visar sig behövligt torde jag senare få anmäla

denna fråga för Kungl. Maj :t.

Vad jordbruksnämnden anfört angående regleringen av ostpriset samt om

avgifterna för denna vara kan jag godtaga.

Kungl. Maj :t bör slutligen alltjämt äga bemyndigande dels att uttaga

accis och tilläggsaccis å sådana varor, som avses i förordningen den 7 juni

1935 (nr 259) om accis å margarin och vissa andra fettvaror, dels att upptaga

en rörlig clearingavgift vid import av fettämnen, motsvarande i varje

särskilt fall skillnaden mellan normalpriset och den faktiska anskaffningskostnaden

för varan i fråga.

Konstgödselregleringen.

Vad jordbruksnämnden här anfört föranleder ingen erinran från min sida.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Stödet åt lin- och hampodlingen.

Såsom framgår av vad förut anförts har 1949 års lin- och hamputredning,

med utgångspunkt från de priser å brödsäd av 1951 års skörd som angivits

i Kungl. Maj :ts beslut den 9 februari 1951, förordat att riktpriserna för

lin- och hamphalm av detta års skörd i enlighet med en med Riksförbundet

Lin och hampa träffad överenskommelse skulle bestämmas till 24 respektive

14 öre per kilogram. Jag har i och för sig intet att erinra mot detta förslag.

I betraktande av den ytterligare prishöjning å spannmål, som nu beslutats,

synes dock en justering uppåt av riktpriserna påkallad. Riktpriserna kunna

enligt min uppfattning skäligen bestämmas till 27 öre för linhalm och 15

öre för hamphalm.

Denna höjning av riktpriserna kan givetvis komma att påverka kostnaderna

för stödet. Å andra sidan innebär det förslag beträffande beräkningen

av stödet, som framlagts i propositionen nr 192 till innevarande års riksdag,

en viss reduktion av stödet i förhållande till utredningens förslag. Med

hänsyn härtill torde man vid beräkningen av anslagsbehovet kunna utgå

från det belopp som utredningen angivit eller i runt tal 1 250 000 kronor.

Förordningen angående reglering av införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter

m. m.

De införselbestämmelser, som utgöra det författningsmässiga underlaget

för jordbruksnämndens importreglerande verksamhet, äro för närvarande

meddelade i ett stort antal författningar. Jag delar jordbruksnämndens

åsikt, att de grundläggande bestämmelserna på detta område böra sammanföras

i en gemensam förordning. På grund härav har inom jordbruksdepartementet,

med utgångspunkt från ett vid jordbruksnämndens regleringsskrivelse

fogat författningsutkast, upprättats ett förslag till förordning angående

reglering av införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter

m. m. Förslaget torde få föreläggas riksdagen till antagande.

Beträffande innehållet i förslaget torde jag i övrigt få anföra följande.

Förordningen utgör så gott som uteslutande en sammanställning av redan

gällande bestämmelser. För samtliga de varor, vilka äro upptagna i den

vid förordningen fogade förteckningen, fordras sålunda redan nu införseltillstånd.

För det övervägande flertalet av dessa har nämnden även redan

nu befogenhet att uttaga införselavgift. Det viktigaste undantaget utgöres

av vissa till människoföda avsedda spannmålsprodukter. Av skäl som angivits

i jordbruksnämndens skrivelse synes det emellertid lämpligt att möjlighet

skapas att uttaga införselavgift även för dylika produkter.

Importregleringen torde böra under Kungl. Maj :ts inseende handhas av

jordbruksnämnden. I vissa fall kan det emellertid tänkas vara lämpligt att

uppdraga tillståndsgivningen åt annan myndighet. Detta kan exempelvis

vara fallet beträffande import av hästar, förutsatt att importen har ringa

eller ingen betydelse ur jordbruksregleringssynpunkt men däremot bör

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

kontrolleras av annan anledning, såsom för att förebygga spridande av

djursjukdomar. Det synes därför lämpligt att det skall få ankomma på

Kungl. Maj :t att avgöra vilken eller vilka myndigheter som skola handha

importregleringen.

Såsom jordbruksnämnden erinrat har i 1947 års riksdags principbeslut

angående riktlinjerna för jordbrukspolitiken förutsatts, att formellt licensgivning

skall ske vid införsel av jordbruksprodukter men att man i största

möjliga utsträckning bör söka genomföra den erforderliga importregleringen

medelst uttagande av importavgifter. Denna ståndpunkt bör givetvis

vara vägledande vid tillämpningen av förordningen. Jordbruksnämnden

torde i överensstämmelse därmed böra söka att i största möjliga utsträckning

utställa generella importtillstånd — exempelvis till sådana importoch

exportföreningar, som med statsmakternas godkännande bildats för

att handha import och export av vissa jordbruksprodukter. I den mån importregleringen,

på grund av det utländska prisläget eller av andra skäl,

ej behövs för viss vara, bör vidare undantag från förordningen kunna

medgivas.

Vad nu sagts om att importregleringen i realiteten i främsta rummet

bör genomföras genom uttagande av importavgifter kan dock givetvis tilllämpas

endast i begränsad utsträckning, så länge det av valutamässiga och

handelspolitiska skäl är nödvändigt att uppehålla en mer allmän importreglering.

På tal om formerna för importregleringen vill jag vidare erinra om vad i

propositionen nr 245/1950 anförts om den betydelse, som Sveriges anslutning

till Havanastadgan (ITO) och det allmänna tull- och handelsavtalet

(GATT) kan komma att få för utformningen av de prisreglerande åtgärderna

på jordbrukets område.

Enligt 1 § andra stycket i förslaget skall jordbruksnämnden vid meddelande

av tillstånd till import äga föreskriva villkor för tillgodonjutande av

tillståndet. Motsvarande befogenhet tillkommer redan nu jordbruksnämnden

enligt flertalet importregleringsförfattningar på nu ifrågavarande område

och för övrigt även handels- och industrikommissionen vid den tillståndsgivning,

som ankommer på sistnämnda myndighet.

Med anledning av de bestämmelser om införselavgift, som förslaget innehåller,

vill jag erinra om att jag i propositionen nr 245/1950 bland annat

uttalade, att Kungl. Maj :t redan från och med regleringsåret 1950/51 borde

äga att, i den mån så visade sig erforderligt, förordna om uttagande av sådana

export- och importavgifter å jordbruksprodukter, som enligt 1947 års

riksdags principbeslut angående riktlinjerna för jordbrukspolitiken skola

kunna användas såsom medel i prisregleringsverksamheten. Jag anförde

vidare att det borde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de bestämmelser,

som kunde erfordras i fråga om redovisningen och användningen

av dylika avgifter. Någon erinran häremot gjordes ej av riksdagen,

Mot bakgrunden härav torde de bestämmelser om införselavgift, som nu

intagits i förslaget icke påkalla någon närmare motivering.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Kostnader för Svenska spannmålsaktiebolaget.

I årets statsverksproposition har till kostnader för spannmålsbolagets

verksamhet för budgetåret 1951/52 upptagits ett beräknat belopp av 35

miljoner kronor. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 6 mars 1951 har vidare

jordbruksnämnden anmält att av de medel, som riksdagen tidigare anvisat,

i runt tal 48 miljoner kronor funnes disponibla för täckande av bolagets

kostnader under verksamhetsåret 1950/51. Kostnaderna under detta år beräknades

emellertid till 75 miljoner kronor. Ett tilläggsanslag av 27 miljoner

kronor erfordrades därför.

För verksamhetsåret 1951/52 har spannmålsbolaget i sin förut nämnda

skrivelse till jordbruksnämnden den 23 februari 1951 uppskattat kostnaderna

till 100 miljoner kronor. Jordbruksnämnden har för sin del, med hänsyn

till de höjningar av utförsäljningspriserna å spannmål och fodermedel,

som nämnden förordat, ansett kostnaderna kunna beräknas till 75 miljoner

kronor.

Jordbruksnämndens beräkningar torde böra godtagas. Totalt skulle sålunda

ertordras ett anslag å (27 -f- 75 =) 102 miljoner kronor. Med hänsyn

till beräkningarnas osäkerhet synes anslaget emellertid lämpligen böra upptagas

med 105 miljoner kronor.

Särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland, m. m.

Under de senaste budgetåren ha vissa belopp ställts till förfogande för

produktionsbefrämjande åtgärder på jordbrukets område i Norrland samt

vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län. För ett vart av budgetåren

1941/42—1948/49 har medgivits, att ett belopp av 900 000 kronor finge för

detta ändamål utgå av anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område. Av sagda belopp utgick för år 1948 500 000 kronor till hushållningssällskapen

i ifrågavarande län för olika åtgärder på jordbrukets område

— därav till hushållningssällskapen i Västerbottens och Norrbottens

län 100 000 kronor vardera — samt återstoden främst till ett antal mejeriföreningar

såsom bidrag till uppförande av nya mejerianläggningar. För

budgetåret 1949/50 höjdes beloppet till 1 miljon kronor. Höjningen var föranledd

av att det ansågs önskvärt att ge hushållningssällskapen i Västerbottens

och Norrbottens län ett särskilt stöd i avbidan på att förslag komme

att framläggas angående ändrade grunder för fördelningen av anslaget till

bidrag till hushållningssällskapens omkostnader. Anslagshöjningen, 100 000

kronor, disponerades så att nämnda båda sällskap för sin verksamhet under

år 1950 tillfördes hushållningssällskapet i Västerbottens län 40 000 kronor

och hushållningssällskapet i Norrbottens län 60 000 kronor.

Även för innevarande budgetår har medgivits, att ur anslaget till prisreglerande

åtgärder ett belopp av 1 miljon kronor får disponeras till särskilda

åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland m. m. Därvid har avsetts

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

97

att nyssnämnda båda hushållningssällskap jämväl för år 1951 skola erhålla

sammanlagt 100 000 kronor såsom ett särskilt stöd till deras verksamhet.

Jag torde här få erinra om att jag jämlikt vederbörligt bemyndigande

den 12 maj 1950 tillkallat sakkunniga för att utreda frågan om ändrade

grunder för fördelningen av hushållningssällskapens omkostnadsanslag. I

de sakkunnigas uppdrag ingår även att utreda frågan om ett inarbetande

av de s. k. norrlandsbidragen i sällskapens omkostnadsanslag. Enligt vad

jag inhämtat torde utredningens arbete kunna slutföras inom sådan tid, att

förslag i ämnet kan föreläggas nästa års riksdag. I avbidan på detta förslag

torde emellertid för budgetåret 1951/52 medel för produktionsbefrämjande

åtgärder i Norrland m. m. böra beräknas utgå ur prisregleringsanslaget

i samma ordning som hittills. Därvid torde även det särskilda stöd, som

för år 1950 och innevarande år lämnats hushållningssällskapen i Västerbottens

och Norrbottens län, böra bibehållas.

Med hänsyn till nu anförda förhållanden förordar jag att från prisregleringsanslaget

även för nästa budgetår ett belopp av 1 miljon kronor skall

avses till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland m. m.

Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet.

Jag har redan förut angivit att enligt min mening statsmakterna även

under nästa regleringsår i viss utsträckning böra lämna stöd åt säsongmässig

lagring av jordbruksprodukter. Jordbruksnämnden har beräknat

omkostnaderna härför till 9 miljoner kronor eller 3 miljoner kronor mer

än det belopp som i statsverkspropositionen preliminärt upptagits för ändamålet.

Mot denna beräkning har jag intet att erinra.

Jag torde emellertid i detta sammanhang även få erinra om att Kungl.

Maj:t genom beslut den 29 december 1950 bemyndigat jordbruksnämnden

att föranstalta om beredskapslagring av vissa importerade livsmedel samt

att för erforderlig förskottering av rörelsemedel i samband med beredskapslagringen

anlita det reservationsanslag om 88 250 000 kronor, som

riksdagen beviljat för lagring av jordbruksprodukter in. m. Det synes

lämpligt att kostnaderna för denna beredskapslagring samt för den ytterligare

beredskapslagring av livsmedel, som kan komma att ske, skola få bestridas

från förevarande anslag. För ändamålet torde för nästkommande

budgetår böra beräknas ett belopp av 3 miljoner kronor. Med hänsyn härtill

torde anslaget för nästa budgetår böra uppföras med sammanlagt 12

miljoner kronor.

Anslagsäskanden m. in.

Kostnaderna för genomförandet av de av mig nu förordade förslagen till

prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för nästa regleringsår torde

komma att uppgå till i runt tal 94 miljoner kronor. Av detta belopp belöpa

63,7 miljoner kronor på allmänt mjölkpristillägg, 24 miljoner kronor på

mjölkpristillägg inom vissa delar av landet, 1,25 miljoner kronor på stöd åt

7 Iiilxang till riksdagens protokoll 1951. i samt. Nr 207.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

1951 års odling av lin och hampa samt 5 miljoner kronor på diverse kostnader.

Sistnämnda belopp är enligt vad jordbruksnämnden upplyst bland annat

avsett att användas för ersättning till Svenska mejeriernas riksförening för

handhavandet av vissa med mjölk- och matfettsregleringen sammanhängande

uppgifter samt till utgifter för ersättande av förluster i samband med

lagring och annat omhändertagande av animaliska produkter. Nu ifrågavarande

post torde även få anlitas för täckande av de utgifter, som föranledas

av förslagen till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland

m. in.

Enligt vad jordbruksnämnden anfört torde emellertid av de medel, som

anvisats för prisreglerande åtgärder under innevarande regleringsår, komma

att uppstå en reservation av''omkring 60 miljoner kronor. Med beaktande

härav torde till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret

1951/52 böra anvisas ett reservationsanslag av 34 miljoner kronor. I

enlighet med vad jag i det föregående förordat torde vidare för sagda budgetår

böra anvisas till bestridande av kostnaderna för Svenska spannmålsaktiebolaget

ett reservationsanslag av 105 miljoner kronor samt till Statlig lagerhållning:

Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet ett

förslagsanslag av 12 miljoner kronor.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag

1) att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder

för reglering under nästkommande regleringsår av produktions-

och avsättningsförhållandena på jordbrukets område

i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer jag

angivit i det föregående;

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa priser på brödsäd

och oljeväxter av 1952 års skörd i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som förut angivits;

dels å riksstaten för budgetåret 1951/52 under nionde huvudtiteln

anvisa

a) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

ett reservationsanslag av 34 000 000 kronor;

b) till Kostnader i samband med Svenska spannmålsakiiebolagets

verksamhet ett reservationsanslag av 105 000 000

kronor;

c) till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig

inköps- och försaljningsverksamhet ett förslagsanslag av

12 000 000 kronor;

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

99

2) att förslaget till förordning angående reglering av införseln

av vissa levande djur och jordbruksprodukter m. in.

måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

G. Luzell.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

101

Bilaga 1.

PM

med översikt över hittills vidtagna regleringsåtgärder

på jordbrukets område.

Beträffande de regleringsåtgärder, som från statsmakternas sida företagits

till och med första kvartalet 1950, hänvisas, utöver vad i det följande

anföres, till propositionerna nr 278/1941, 319/1942, 246/1943, 253/1944,

303/1945, 267/1946, 280/1947, 275/1948, 212/1949 och 245/1950.

Spannmålsregleringen. Med utgången av juni månad 1950 upphörde följande

kungörelser att gälla:

a) kungörelsen den 31 augusti 1940 (nr 809) angående reglering av brödsädsförbrukningen;
b)

kungörelsen den 10 januari 1941 (nr 19) angående reglering av förbrukningen

av mjöl och gryn av havre och korn;

c) kungörelsen den 30 augusti 1941 (nr 711) angående reglering av handeln

med vissa slag av spannmål, samt

d) kungörelsen den 17 juni 1943 (nr 417) angående beslag å vissa slag

av spannmål och rotfrukter, m. in.

I stället för de sålunda upphävda författningarna utfärdade Kungl. Maj :t

den 22 juni 1950 kungörelse (nr 397) med vissa bestämmelser om förmalning

av vete och råg m. m. Innebörden av dessa åtgärder var i stort sett

följande (jordbruksnämndens cirkulär nr 3/1950).

Den 1 juli 1950 upphörde med här nedan angivna undantag samtliga inskränkningar

i rätten att förfoga över spannmål. Förbudet att använda

vete och råg för utfodring hävdes. Auktorisationsförfarandet beträffande

spannmålshandlare slopades. Däremot bibehölls rapportskyldigheten till

spannmålsbolaget. Bestämmelserna om kvarntillstånd upphävdes och ersattes

med skyldighet för den som bedriver handelsförmalning av vete och råg

att göra anmälan härom till jordbruksnämnden samt att verkställa viss

rapportering till nämnden. I samband med att bestämmelserna om kvarntillstånd

upphävdes slopades föreskrifterna om mallön och högsta pris å mannagryn.

Normalpriser på brödsäd av 1949 och tidigare års skörd gällde intill den

1 september 1950. Några normalpriser på brödsäd av 1950 års skörd fastställdes

inte. I stället infördes enligt beslut av 1950 års riksdag ett system

med garantipriser till odlarna. Systemet innebär att spannmålsbolaget samt,

enligt avtal med bolaget, vissa kvarnar och spannmålshandlare förbundit

sig att vid inköp från odlare av fullgod brödsäd av normalkvalitet och med

en vattenhalt av 16,5 procent betala vissa lägsta priser vid leverans till vissa

prisorter. Garantipriset vid leverans till kustprisort var per den 1 september

1950 för vårvete 33 kronor 20 öre, för höstvete 30 kronor 20 öre

och för råg 29 kronor 20 öre, allt per deciton. (Motsvarande priser per den

1 september 1949 voro för vårvete 34 kronor 40 öre samt för höstvete och

råg 29 kronor 40 öre, men gällde då för leverans vid ett betydligt större

antal prisorter, av vilka många voro belägna i inlandet.) För inlandsprisorten

Örebro gäller ett 75 öre per deciton lägre pris och vid leverans till

annan ort än prisort minskas garantipriset med transportkostnaden till

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

närmaste prisort. För senare leverans tillämpas en successiv prisstegring

av 10 öre per deciton och halvmånad till och med den 16 maj 1951. En

sådan kraftigare prisstegring under oktober och november månader, som

gällde för 1949 års skörd för att minska tidiga leveranser under hösten,

har sålunda icke tillämpats under regleringsåret 1950/51.

Vid leveranser från spannmålshandlare till kvarnar eller till andra handlande

ha några bestämda priser icke varit fastställda. Prisbildningen har

emellertid påverkats av att spannmålsbolaget garanterat kvarnindustrien

att i mån av tillgång försälja brödsäd till priser, som med 1 krona 25 öre

per deciton överstiga garantipriset till odlare. Dessa priser baseras på leverans

i vissa importhamnar och fraktkostnaden från närmaste importhamn

belasta kvarnarna oavsett varifrån leverans sker. Systemet har medfört en

viss begränsad rörelsefrihet i prisbildningen. Dessutom ha fraktbidrag från

spannmålsbolagets sida behövt lämnas i betydligt mindre utsträckning än

tidigare vid leverans från spannmålshandlare til! kvarnar.

Fram till den 1 september 1950 förelåg skyldighet att vid framställning

av vetemjöl använda viss procent råg och viss procent vårvete (livsmedelskommissionens

cirkulär nr 3316, nämndens cirkulär nr 3/1950). Från och

med nämnda dag upphävdes denna skyldighet och förmalningen blev fri.

Beträffande inhemsk fodersäd var handeln och prisbildningen redan

före beslagets hävande i princip fri. De av jordbruksnämnden fastställda

priserna för spannmålsbolagets försäljning av importerad fodersäd — huvudsakligen

majs men även korn och havre samt på senaste tiden vissa

sorghumarter — inverkade dock, liksom brödsädspriserna, i viss mån på

utvecklingen av de svenska fodersädspriserna. Den i förhållande till utbuden

på inhemsk vara och tillgången på importvara osedvanligt stora efterfrågan

har gjort, att priserna på svensk fodersäd under vintermånaderna

siigit mycket kraftigt och till odlare betalas nu för fodersäd priser, som

betydligt överstiga de för brödsäd garanterade priserna. Även spannmålsbolagets

utförsäljningspriser ha i olika omgångar varit föremål för höjningar.

För att förhindra att den brödsäd, som inlevererats, återförsäljes för utfodring,

har Kungl. Maj :t den 9 mars 1951 utfärdat förbud för handeln att

utan tillstånd av jordbruksnämnden eller, efter nämndens bemyndigande,

spannmålsbolaget försälja brödsäd till bl. a. jordbrukare.

Genom spannmålsbolaget utbetalas alltjämt fraktbidrag för fodersäd, som

fraktas per järnväg eller fartyg från södra och mellersta Sverige till norra

Sverige. Bidraget utgår, liksom under regleringsåret 1948/49, med högst 2

kronor 50 öre per deciton men beräknas från och med den 1 september

1950 på det fraktbelopp, som överstiger 1 krona 25 öre per deciton i stället

för dessförinnan 75 öre. Vederbörande befraktare har således numera

alltid att svara för en grundfrakt av 1 krona 25 öre per deciton, innan han

kan erhålla bidrag (cirkulär nr 12/1950).

Förmalning av korn och havre fick enligt tidigare gällande bestämmelser

endast ske efter särskilt tillstånd av livsmedelskommissionen. Från den

1 januari 1950 erfordrades emellertid icke sådant tillstånd för löneförmalning

(livsmedelskommissionens cirkulär nr 3358), och från och med den

1 juli 1950 icke heller för handelsförmalning (cirkulär nr 3/1950).

I anslutning till att riksdagen fattade beslut om subventioncring av vissa

livsmedel bemyndigade Kungl. Maj :t livsmedelskommissionen att utbetala

ett bidrag av 10 öre per kilogram havregryn, havremust och havremjöl, som

levererades från tillverkare under tiden 5 december 1949—30 juni 1950 (livsmedelskommissionens

cirkulär nr 3355). Ersättning skulle även utgå för vara,

som av kvarn (tillverkare) utexpedierats under tiden 16 november—3 de
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

103

cember 1949. Genom Kungl. Maj :ts beslut den 26 maj 1950 utsträcktes subventioneringen

att gälla till och med den 31 december 1950 (livsmedelskommissionens

cirkulär nr 3408). Därefter utgingo inga statliga bidrag för

nämnda varor (cirkulär nr 54/1950).

Fodermedelsregleringen. Regleringen av andra fodermedel än fodersäd avvecklades

i allt väsentligt redan under regleringsåret 1948/49 och början

av regleringsåret 1949/50. Vissa på beslagsföreskrifterna grundade bestämmelser

om märkning in. in. av förpackningar, vari fodermedel eller fodermedelsblandningar

salufördes, kvarstodo även efter de egentliga regleringarnas

slopande.

Beslaget på foderrotfrukter hävdes den 1 juli 1950 (cirkulär nr 3/1950).

Då dessa icke varit föremål för handelsreglering, hade hävandet av beslaget

icke någon betydelse för handeln med dessa produkter. Den 1 december 1950

hävdes beslaget på samtliga övriga fodermedel, vilka ännu voro under beslag.

I samband härmed upphävdes samtliga författningar med bestämmelser

rörande handelsreglering beträffande fodermedel liksom samtliga av livsmedelskommissionen

och jordbruksnämnden på grundval av dessa författningar

utfärdade bestämmelser (cirkulär nr 42/1950). Emellertid utfärdade

Kungl. Maj:t en ny kungörelse den 29 september 1950 (nr 521) med bestämmelser

rörande tillverkning av och handel med vissa fodermedel. Kungörelsen

trädde i kraft den 1 december 1950. Den äger tillämpning på yrkesmässig

tillverkning av och handel med alla slags foderblandningar, som äro avsedda

för nötkreatur, hästar, får, getter, svin, pälsdjur eller fjäderfän och

icke bestå uteslutande av spannmål, samt på viktigare fodervaror i oblandat

skick. Foderblandning eller oblandat vitaminfodermedel (varmed i kungörelsen

förstås fodermedel, vars bruksvärde helt eller huvudsakligen bestämmes

av dess halt av vitaminer), får icke tillverkas för avsalu utan att skriftlig

anmälan därom gjorts till jordbruksnämnden. I den mån så finnes påkallat

med hänsyn till tillgången på sådant fodermedel, som avses i kungörelsen,

äger jordbruksnämnden föreskriva, att detta fodermedel icke alls

eller endast till viss myckenhet får ingå i foderblandning, som tillverkas

för avsalu. Jordbruksnämnden äger vidare föreskriva, att förpackning, vari

foderblandning eller vissa oblandade fodermedel saluföras, skall förses med

vissa uppgifter om varans kvalitet in. in.

Jordbruksnämnden har att öva tillsyn över kungörelsens efterlevnad och

meddela erforderliga tillämpningsföreskrifter. Sådana föreskrifter har nämnden

lämnat i cirkuläret nr 42/1950.

Prisbildningen på fodermedel var i regel fri redan före hävandet av beslags-

och handelsregleringsbestämmelserna. Normalprisbestämmelserna för

melass, som kvarstodo längst, upphävdes den 11 oktober 1950 (cirkulär nr

29/1950). Bestämmelserna om allmänt prisstopp för foderjäst och natriumfosfat

gälla emellertid alltjämt.

Vid försäljningen av oljekraftfoder samt importerat vetekli och importerat

fiskmjöl håller ''spannmålsbolaget vissa av jordbruksnämnden fastställda

högsta priser. Genom särskilda bestämmelser angående dessas tillämpning

kunna de av handlarna tillämpade förbrukarepriserna i viss utsträckning

påverkas. De fastställda högsta priserna på såväl oljekraftfoder som importerat

vetekli och fiskmjöl ha höjts vid ett flertal tillfällen, senast den 26

februari 1951. Den sammanlagda prisstegringen har varit avsevärd (jfr bilaga

4).

Vid transport från södra och mellersta Sverige till norra Sverige av vetekli,

rågkli, vetefodermjöl, oljekraftfoder samt foderblandningar för fjäderfän

och pälsdjur utgår fraktbidrag efter samma grunder som för fodersäd

(cirkulär nr 12/1950).

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Sockerregleringen. Då sockcrregleringen detta år liksom tidigare behandlas

i en särskild proposition, hänvisas beträffande vidtagna regleringsåtgärder

på detta område till ifrågavarande proposition.

Öl jeväxt regler ingen. Genom beslut den 4 augusti 1949 respektive den 3

mars 19o0 fastställde Kungl. Maj :t priser för frö av oljeväxter av 1950 års

dukte ) beträffande dessa P^ser redogörelsen för priser på jordbrukspro
Organisationen

av odlingen av oljeväxter har liksom tidigare uppdra«its

åt Sveriges oljcväxtodlares centralförening u. p. a. Enligt avtal mellan centralföreningen

och Svenska lantmännens riksförbund har emellertid detta

1 oi bund åtagit sig att mot viss ersättning omhänderhava fröets mottagande,

torkning och rensning in. in. samt att leverera fröet till oljefabrik För denna

verksamhet har förbundet inrättat en särskild avdelning, benämnd Olieväxtcentralen.

J

Genom beslut den 2 juni 1950 bemyndigades jordbruksnämnden att från

clearingkassan för fettvaror täcka den förlust, som kan komma att uppstå

a den inhemska odlingen av oljeväxtfrö under år 1950.

Potatisregleringen. I likhet med vad tidigare tillämpats har jordbruksnämnden

för tillverkningsåret 1950/51 träffat ett av Kungl. Maj :t den 22

september 1950 godkänt avtal med Sveriges stärkelseproducenters förening

u. p. a. angående föreningens inköp och försäljning av potatisstärkelse. Viss

del av avtalet har av Kungl. Maj :t förelagts riksdagen för godkännande.

1 avtalet har jordbruksnämnden under förutsättning av statsmakternas godkännande

åtagit sig att bereda föreningen möjlighet att erhålla minst ett

visst i avtalet angivet pris per deciton för vid tillverkningsårets slut inne1§§ande

lagei av potatismjöl med avdrag av viss kvantitet ävensom ersättning

för ränte- och lagringskostnader i avseende på inneliggande lager. I

sylte att framja rationaliseringssträvandena inom potatisstärkelseindustrien

bär i avtalet föreskrivits, att av den föreningen tillerkända handelsmarginalen

ett belopp motsvarande 1 öre per kilogram under tillverkningsåret försald

stärkelse skall avsättas till en särskild fond, benämnd rationaliseringsfonden.

Medel ur denna fond må icke disponeras utan medgivande av jordbruksnämnden

eller annan statlig myndighet.

Vid ingången av tillverkningsåret l‘950/51 förefanns ett övergångslager av

potatisstärkelse på cirka 70 000 deciton. Tillverkningen under året bestämdes

från början till 225 000 deciton. Till förfogande skulle således under tillverkningsåret

stå en sammanlagd kvantitet potatisstärkelse av 295 000 deciton

Med hänsyn till att försäljningen av stärkelse under det föregående till\

erkningsåret uppgick till cirka 220 000 deciton, bedömdes försörjningsläget

vid tillverkningsårets början såsom fullt betryggande. På grund av att efterfrågan

på potatisstärkelse såväl från handelns som industriens sida undergått

en kraftig stegring samt tillverkningen på grund av minskade potatisleveranser

till stärkelsefabrikerna icke uppgick till mer än drygt 200 000

deciton, har det blivit nödvändigt att kvotera stärkelseföreningens försäljningar

av stärkelse till partihandeln och direktköpare inom industrien. Då

vidare den ökade efterfrågan på potatismjöl antagits företrädesvis bero på

prispolitiska motiv har enligt mellan jordbruksnämnden och stärkelseföreningen

träffad, av Kungl. Maj :t godkänd överenskommelse stärkelseföreningens

försäljningspris på potatisstärkelse höjts med 5 öre per kilogram

från och med 17 februari 1951. Stärkelseföreningens merinkomst på grund

av denna prishöjning skall avsättas till en särskild fond, avsedd att användas

för framtida regleringar av priset på potatisstärkelse.

Beträffande tillverkningen av potatisbrännvin kan nämnas, att den från

början planerade tillverkningen av 25 miljoner liter råbrännvin av normal
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

styrka till följd av det svaga skördeutfallet måste reduceras till 15 miljoner

liter, vilken kvantitet dock får ökas till högst 20 miljoner liter genom tillvaratagande

av icke lagringsdugliga potatispartier för sprittillverkningen. Den

totala tillverkningen av potatisbrännvin torde på grund härav komma att

uppgå till 16—17 miljoner liter.

Mjölk- och medfettsregleringen. Sammanfattande bestämmelser rörande

mejeriprodukter ha upptagits i livsmedelskommissionens cirkulär nr 3676,

som utkom den 11 april 1950. Tillägg till och ändringar i detta cirkulär återfinnas

i livsmedelskommissionens cirkulär nr 3403 och 3407, i jordbruksnämndens

cirkulär lör år 1950 nr 14, 40, 47 och 55 samt i nr 9/1951.

Den redogörelse, som i propositionen nr 280/1947 lämnats beträffande förordningen

den 28 juni 1941 (nr 488) angående mjölkavgift samt beträffande

denna författnings tillämpning, äger alltjämt giltighet. Något förordnande

om uttagande av mjölkavgift har alltså fortfarande icke meddelats.

Den överenskommelse rörande prissättningen på jordbrukets produkter

under tiden 1 januari—31 augusti 1951, som träffats mellan statsmakterna

och jordbrukets organisationer, innebar bland annat, att partihandelspriset

på smör .skulle höjas med 75 öre per kilogram. Härvid förutsattes att margarinpriset

höjdes med samma belopp. Med anledning härav förordnade

Kungl. Maj :t efter framställning av jordbruksnämnden, att accis på margarin,

som levererades efter den 1 januari 1951, skulle utgå med 30 öre

per kilogram. På grund av en därefter inträffad stegring av världsmarknadspriserna

på de i margarin ingående fettråvarorna har Kungl. Maj :t efter

framställning av nämnden förordnat, att accis på margarin, som levereras

efter den 10 februari 1951, icke skall utgå.

Producent- och kontantbidrag till vissa innehavare av mindre jordbruk

utgå enligt oförändrade bestämmelser. Härom hänvisas till den redogörelse,

som lämnats i propositionen nr 212/1949.

Mjölkpristillägg till mejeri utgår enligt oförändrade grunder. En redogörelse

härför har lämnats i propositionen nr 245/1950. Det allmänna

mjölkpristillägget, vilket lämnas lika över hela landet med visst belopp

per kilogram mjölkfett i den vid mejeriet från producenter invägda mjölken

och grädden, har enligt den ovannämnda överenskommelsen om priserna

på jordbruksprodukter från och med den 1 januari 1951 emellertid

sänkts från 82,5 öre till 42,4 öre per kilogram (cirkulär nr 55/1950). Detta

innebär att den del av det allmänna mjölkpristillägget, som infördes hösten

1949 i anslutning till stabiliseringspolitiken, slopats. Extra mjölkpristilllägg

utgår fortfarande för Norrland och vissa delar av Svealand och Götaland.

Beloppet, som under regleringsåret 1949/50 varierade mellan 129 öre

(Norrbottens län, Västerbottens läns lappmark samt vissa delar av Västernorrlands

län) och 20 öre (Gästrikland samt vissa delar av Kopparbergs,

Västmanlands, Värmlands, Örebro och Älvsborgs län), höjdes från och

med den 1 september 1950 med 5 öre per kilogram mjölkfett (cirkulär nr

14/1950). Det missväxtbidrag till Norrland och vissa delar av Svealand

och Götaland, .som tidigare utgått i form av särskilt mjölkpristillägg till

dessa delar av landet, upphörde med utgången av regleringsåret 1949/50.

Enligt förenämnda överenskommelse om priserna på jordbruksprodukter

under tiden 1 januari--31 augusti 1951 ha från och med förstnämnda

dag borttagits dels de tidigare till mejerierna utgående särskilda mjölkbidragen,

nämligen körlinjcbidrag, mer frakttillägg och regleringskostnadstillUigg

till vissa mjölkorganisationer i Stockholm och Göteborg, dels bidragen

till förbättring av mjölkhandclns marginaler (cirkulär nr 55/1950).

I propositionerna nr 275/1948 och 212/1949 har redogjorts för syftet

med och innebörden av förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om viss av
-

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Mcij:ts proposition nr 207.

gift å mjölk, grädde och ost (utjämningsavgift). Bestämmelserna ha genom

förordning den 2 juni 1950 (nr 474) erhållit fortsatt giltighet tills

vidare.

Utjämningsbidrag utgår enligt oförändrade grunder. Genom utbetalande

av utjämningsbidrag fördelas de medel, som inflyta genom upptagande av

utjämningsavgift på mjölk, grädde och ost.

Vad i propositionen nr 280/1947 .sägs om import av hithörande varor

gäller alltjämt.

Bestämmelserna om mjölkstandardisering kvarstå oförändrade.

Normalpriser gälla fortfarande vid försäljning av mjölk, tunn grädde

och steriliserad grädde till förbrukare, vid försäljning av smör samt skummjölk

och kärnmjölk till förbrukare och handlande ävensom vid all försäljning

av tjock grädde (cirkulären nr 55/1950 och 9/1951).

Tillverkningsavgift för ost har under tiden 1 mars—31 augusti 1950 utlagits

med 20 öre per kilogram (livsmedelskommissionens cirkulär nr

3376). För ost, som tillverkats efter sistnämnda dag, har ingen tillverkningsavgift

utgått. För hård löpeost, som försåldes från och med den 1

september 1950, skulle emellertid mejeri och partihandlare, berättigad till

statlig lagringsersättning för ost, erlägga en försäljningsavgift av 15 öre

per kilogram (cirkulär nr 14/1950). Denna försälj ningsavgift upphörde

den 1 januari 1951 (cirkulär nr 55/1950). Under tiden 0 februari—31

augusti 1950 utgick subventionsbidrag för svensk löpeost och margarinost

med 60 öre per kilogram (livsmedelskommissionens cirkulär nr 3366 och

3408). Från och med den 1 september 1950 sänktes bidraget till 35 öre per

kilogram (cirkulär nr 14/1950) och efter den 31 december 1950 upphörde

subventionen för ost helt (cirkulär nr 55/1950). Bortfallet av subventionen

medförde en höjning av ostpriserna i detaljhandeln.

Normalpriser gälla alltjämt för .såväl svensk som importerad ost med

undantag av emmenthalerost. Som en följd av den höjning av ostpriserna

i alla handelsled, som trädde i kraft den 1 januari 1951, ökade värdet på

inneliggande ostlager. På grund härav ha mejerier och partihandlare, som

äro berättigade till statlig lagringsersättning för ost, ålagts att inbetala en

avgift motsvarande prisstegringen. Avgiften utgör 15 öre per kilogram för

svensk löpeost med fetthaltsbeteckning 30 + eller lägre samt 30 öre per

kilogram för sådan ost med högre fetthaltsbeteckning än 30 -f- (cirkulär

nr 55/1950).

Bestämmelser om beslag å och handelsreglering av fetträvaror gälla numera

endast vissa feta oljor och andra fettämnen, som äro av särskild betydelse

för tillverkningen av margarin samt tvätt- och rengöringsmedel

( livsmedelskommissionens cirkulär nr 3347 ).

Slaktdjurs regleringen. I Kungl. kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 648)

angående reglering av införseln av slaktdjur samt kött och fläsk stadgas

att bl. a. kött av häst icke får införas till riket utan tillstånd av statens

jordbruksnämnd. Enligt kungörelsen nr 648/1937, i den lydelse den erhållit

genom kungörelserna nr 568/1941 och nr 47/1951, skall i den mån

Kungl. Maj :t så förordnar för i kungörelsen omförmäld vara, som införes

till riket, erläggas särskild införselavgift. Avgiften utgår för varje kilogram

av varans vikt, beräknad såsom vid uttagande av tull, med det belopp,

som Kungl. Maj :t, eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, jordbruksnämnden

bestämmer. Jämlikt kungörelse den 2 februari 1951 (nr 48) om

införselavgift för salt hästkött har Kungl. Maj :t förordnat, att från och

med den 1 mars 1951 skall vid införsel till riket av salt hästkött erläggas

sådan införselavgift, som ovan nämnts. Avgiftens belopp bestämmes av

jordbruksnämnden men får icke sättas högre än till en krona 50 öre för

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

kilogram. Med stöd av nämnda bemyndigande har jordbruksnämnden beslutat

att för salt hästkött, som från och med den 1 mars 1951 införes till

riket, avgift skall utgå med 60 öre för kilogram (cirkulär nr 17/1951).

Den redogörelse, som i propositionen nr 267/1946 lämnats angående s. k.

slaktdjur,savgift, äger alltjämt giltighet. Sådan avgitt har alltså ej utgått

under det senaste året. _ .

I samband med upphävandet av köttransoneringen den 20 juni 1949 förordnade

Kungl. Maj :t i kungörelse den 18 juni 1949 (nr 333) med vissa

bestämmelser rörande slakt av nötkreatur och svin, m. in., att yrkesmässig

slakt av nötkreatur och svin endast skulle få utföras av sädana personer

eller företag, som erhållit av livsmedelskommissionen meddelat tillstånd

(auktorisation). Regleringen av den yrkesmässiga slakten hade under

1950 till syfte, bland annat, att underlätta kontrollen av utbetalningen

av de statliga pristilläggen för fläsk. Pristillägget sänktes från och med

den 13 februari 1950 från 20 till 18 kronor per svin, i slaktat skick vägande

minst 50 kilogram kallvikt, och utgick därefter med oförändrat belopp

till den 22 november 1950, då det statliga pristillägget upphörde. Bestämmelserna

om yrkesmässig slakt av nötkreatur och svin upphörde jämlikt

beslut av Kungl. Maj :t att gälla med utgången av december 1950. YrkesV

mässig slakt av nötkreatur och svin samt yrkesmässigt förvärv av hela,

halva eller fjärdedels kroppar av nämnda djurslag får sålunda från och

med den 1 januari 1951 ske utan särskilt tillstånd. Skyldigheten för auktoriserad

slaktare att avge slaktrapporter samt skyldigheten för offentligt

slakthus, köttbesiktningsbvrå och kontrollslakteri att föra vissa journaler

upphörde även den 1 januari 1951.

Normalpriser gälla alltjämt på vissa slag av köttvaror. Under sommaren

1949 genomfördes vissa ändringar i normalprissystemet (livsmedelskommissionens

cirkulär nr 3287). Enligt överenskommelse med Sveriges slakteriförbund

skulle de priser, som förbundet tillämpade i Stockholm på

hela, halva och fjärdedels kroppar av nötkreatur och svin — med vissa

avdrag och tillägg per kilogram för skilda delar av landet — gälla såsom

normalpriser. Normalpriserna på övriga köttvaror baserades på dessa priser.

Förbundet utläste sig att icke låta sin gdnomsnittliga partiprisnivå

stiga över en viss angiven gräns. Under sommaren 1949 upphörde normalpriserna

för vissa slag av köttvaror (livsmedelskommissionens cirkulär

nr 3292) och från och med den 1 januari 1951 gälia icke normalpriser för

andra styckade köttvaror än köttfärs och sidfläsk (cirkulär nr 1/1951).

Före den 17 juli 1950 gällde normalpriser endast på hela, halva och fjärdedels

kroppar av nötkreatur och svin men från och med nämnda daginfördes

normalpriser även på hela, halva och fjärdedels kroppar av häst

(cirkulär nr 5/1950).

Statsbidrag till ullproduktionen. Den i propositionen nr 212/1949 lämnade

redogörelsen för bestämmelserna om statsbidrag till ullproduktionen

äger alltjämt giltighet med den ändringen, att bidragsbeloppet från och

med den 1 september 1950 höjts från 50 öre till 1 krona per kilogram.

Äggregleringen. De bestämmelser angående märkning av kylhuslagrade

och konserverade ägg, som angivits i propositionen nr 303/1945, äro alltjämt

i kraft.

Enligt bestämmelserna i Kungl. kungörelsen den 9 juni 1950 (nr 324)

angående allmänt exportförbud sådan kungörelsen lyder enligt kungörelse

den 10 november 1950 (nr 576) må utförsel av bland annat ägg och äggprodukter

tillsvidare icke äga rum med mindre tillstånd därtill (exportlicens)

meddelats av den till jordbruksnämnden anknutna statens kommission

för krisuppgifter på livsmedelsområdet.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ls proposition nr 207.

Jämlikt Kungl. kungörelsen den 23 februari 1934 (nr 24) angående reglering

av införseln av ägg, jämförd med kungörelsen den 5 oktober 1934

(nr 490) angående utsträckt tillämpning av nyssnämnda kungörelse, må

ägg» äggula (dock ej äggula, uteslutande avsedd för beredning av läder)

och flytande äggvita ej införas till riket utan tillstånd av jordbruksnämnden

eller den nämnden bemyndigar att meddela tillstånd till sådan införsel.

Enligt Kungl. brev till statskontoret den 28 juni 1935 angående fortsatta

stödåtgärder på äggmarknadens område skall jordbruksnämnden eller

den, som nämnden bemyndigar att lämna tillstånd till införsel av ägg,

äggula eller flytande äggvita, om beviljat dylikt tillstånd meddela skriftligt

bevis med angivande av den myckenhet av nämnda varor, som må införas,

samt den tid, under vilken, införseln må äga rum (tillståndsbevis). Enligt

samma brev åligger det den, som erhåller tillstånd att utföra ägg, att därest

för någon vecka nettoexportpriset för ägg överstiger partipriset för ägg i

Sverige erlägga en avgift, som motsvarar skillnaden.

Med stöd av ett av Kungl. Maj :t den 10 november 1950 givet bemyndigande

har jordbruksnämnden beslutat att på Sveriges export- och importförening

för ägg, förening u. p. a., och dess medlemmar i viss omfattning

och på vissa villkor överlåta ensamrätt till export och import av

ägg och äggprodukter. I enlighet med av jordbruksnämnden meddelade

direktiv äger föreningen att utan av nämnden jämlikt bestämmelserna i

ovannämnda kungörelser och brev för varje särskilt fall meddelad exportlicens

eller utfärdat tillståndsbevis utföra respektive införa vissa slag avägg

och äggprodukter. Föreningen äger uttaga exportavgift av exportöovannämnda

kungörelser och brev för varje särskilt fall meddelad exportprisnivån

och a andra sidan den inhemska prisnivån. Jordbruksnämndens

bestämmelser återfinnas i cirkulär nr 14/1951.

Sedan början av regleringsåret 1949/50 ha några prisreglerande åtgärder

för att stödja det av statsmakterna för respektive regleringsår fastställda

äggpriset inte behövt företagas, då det överskott som framkommit

kunnat exporteras till priser, som legat över den fastställda bottenprisnivån.

Utjämningsavgifter. Det har ansetts naturligt att då vara, för vilken

statligt bidrag i någon form utgår, exporteras det på varan belöpande bidraget

återbetalas och icke kommer de utländska köparna till godo. Med

hänsyn härtill utfärdade Kungl. Maj :t efter framställning av statens livsmedelskommission

den 31 mars 1950 kungörelse (nr 156) angående utjämningsavgift

vid utförsel av vissa till livsmedelskommissionens verksamhetsområde

hörande varor.^ Enligt denna författning, som trädde i kraft

den 1 juni 1950, äger jordbruksnämnden (tidigare livsmedelskommissionen)

att enligt vissa angivna grunder bestämma för vilka varor och med

vilket belopp sådan avgift skall utgå. Med stöd av detta bemyndigande har

jordbruksnämnden föreskrivit uttagande av utjämningsavgift vid export

av vissa köttvaror, mejeriprodukter, spannmål och spannmålsprodukter,

socker och sockerhaltiga varor ävensom vissa andra varor såsom ägg, vissa

fettvaror, linfrö, oljeväxter och senap. Utjämningsavgiften för ägg har sedermera

i enlighet med Kungl. Maj :ts beslut den''l3 april 1951 slopats från

och med den 16 i samma månad. Utjämningsavgifterna tillföras de clearingkassor

eller anslag, ur vilka bidrag direkt eller indirekt utgått (cirkulär nr

16/1951).

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

109

Bilaga 2.

PM

med uppgifter angående produktionsutvecklingen på jordbrukets

område.

Allmän översikt. Under senare hälften av 1930-talet gynnades Sverige av

en rad goda skördeår, vilka medgåvo en som det sedermera skulle visa sig

mycket värdefull beredskapslagring av såväl brödspannmål som vissa fodermedel.

Mot bakgrunden av denna i produktionshänseende ovanligt gynnsamma

period har skördeutfallet krigsåren 1940 och 1941 allmänt karakteriserats

med ordet missväxt. De felslagna skördarna de båda nämnda åren

hade som följd en kraftig nedskärning av landets husdjursstam.

Den efterföljande perioden har, om man bortser från år 1947, i stort sett

inneburit en återhämtning för det svenska jordbruket, vilket bland annat

kommit till synes däri, att den till följd av svaga skördar och otillräcklig

fodermedelsimport starkt reducerade animalieproduktionen så småningom

utökats. Det dåliga skördeutfallet år 1947 medförde ett tillfälligt avbrott i

denna utveckling. Under efterföljande år har jordbruksproduktionen, som

skall framgå av efterföljande översikt, återtagit sin uppåtgående trend. —

Vid en bedömning av försörjningsläget och dess förändringar sedan slutet

av 1930-talet bör man hålla i minnet, att Sveriges folkmängd visat en oavbruten

stegring och nu är ca 12 procent större än år 1939. Jämväl bör vid en

dylik bedömning tagas i beaktande de betydande förskjutningar i vår utrikeshandel

med jordbruksprodukter och jordbruksförnödenheter, som ägt

rum sedan krigsutbrottet.

Brödsädsmarknaden. (Jfr tabellerna 3 och 4.) Beträffande de från och med

år 1938 skördade brödsädsarealerna hänvisas till följande sammanställning,

som hämtats ur den officiella jordbruksstatistiken. Uppgifterna för 1950 äro

preliminära.

I förhållande till 1947 års låga brödsädsareal, som var den lägsta som redovisats

på mycket länge, medförde 1948 en arealökning med 17 procent. För

år 1949 noterades en arealminskning sedan 1948 med 7 procent. År 1950

ökades arealen åter, nämligen med 5 procent i förhållande till 1949 års areal.

—

Area

1 i hektar

År

Höstvete

Vårvete

Summa

vete

Höstråg

Vårråg

Summa

råg

Summa

brödsäd

1938 ............

240 460

68 014

308 474

181 569

6 558

188 127

496 601

1939 ............

'' 253 507

83 639

337 146

108 646

6 296

174 942

512 088

1940 ............

216 770

91 998

308 768

163 735

7 196

170 931

479 699

1941............

177 039

109 371

286 410

198 477

8 171

206 648

493 058

1942 ............

164 009

114 535

278 544

241 236

8 263

249 499

528 043

1943 ............

153 342

115 223

268 565

212 247

7 690

219 937

488 502

1944............

190 296

83 137

273 433

195 383

6 006

201 389

474 822

1945 ............

203 891

87 105

290 996

162 824

5 358

168 182

459 178

1946 ...........

212 323

90 477

302 800

152 595

4 143

156 738

459 538

1947 ............

140 862

151 633

292 495

110 394

4 771

115 165

407 660

1948 ...........

172 792

142 859

315 651

155 561

4 279

159 840

475 491

1949 ............

167 736

139 464

307 200

130 956

3 912

134 868

442 068

1950 ............

178210

160 920

339 130

126 670

126 670

465 800

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Skörde-

år

Höstvete

Höstråg

Höstvete och höstråg

Besådd

areal

ha

Skördad

areal

ha

Differens

Differens

Besådd

areal

ha

Skördad

areal

ha

Differens

ha

i %

av be- sådd

areal

areal

ha

areal

ha

ha

1 “i

av be- sådd

areal

1 i %

. av be-

na i . , ,

sadd

areal

1941...

230 216

176 386

53 830

23''4

203 404

197 416

5 988

2*9

433 620

373 802

59 818'' 13-8

1942...

189 701

163 402

26 299

13-9

250 332

243 151

7181

2''9

440 033

406 553

33 480 7-6

1913...

157 028

152 706

4 322

2-8

221 625

210 857

10 768

4-9

378 653

363 563

15 090: 4-0

1944...

194 288

191 247

3 041

l-o

202 988

195 847

7141

3''5

397 276

337 094

10182 i 2-6

1945...

207 802

207 180

622

0-3

173 772

.165 230

8 542

4-9

381 574

372 410

91641 24

1946...

217 307

211 844

5 463

2''5

157 107

152 104

5 003

3’2

374 414

363 948

10 466 2-8

1947...

180 298

140 308

39 990

22-2 :

127 465

109 832

17 663

13-8

307 763

250 140

57 623! 18-7

1948...

201 224

172 685

28 539

14-2

164130

154 556

9 574

5-8

365 354

327 241

38113! 10-4

1949...

173116

167 174

5 942

3-4

134 918

130 436

4 482

3''3

308 034

297 610

10 4241 3-4

1950...

183 574

177 780

5 794

3-2

128 352

122 342

6 010

4''7

311 926

300122

11804: 3-8

1951...

163 348

1

107 571

270 919

i

Bestämmande för storleken av skördade arealer äro i stort sett såddens

omfattning och utvintringen. Storleken av denna senare kan numera direkt

angivas. Från och med år 1940 ha nämligen arealinventeringar företagits

såväl på sommaren som på hösten. Vid höstinventeringarna ha uppgifter

bland annat lämnats om de arealer, som vid inventeringstillfället besåtts

med brödsäd. Vid sommarinventeringarna ha uppgifter erhållits om skördad

areal av olika växtslag. En jämförelse mellan en höstinventering och påföljande

sommarinventering visar alltså den omfattning, i vilken utvintring

förekommit. I en ovan införd tabell har en sådan jämförelse gjorts i fråga om

höstvete och höstråg inom Svea- och Götaland, varjämte uppgifter även lämnas

från den senaste höstens arealinventering.

De svåra vintrarna 1940/41 och 1941/42 orsakade som synes en betydande

utvintring av höstvele (23 respektive 14 procent), medan höstrågen

klarade sig relativt bra (3 procent under båda åren). Under åren 1942/43—

1945/46 var utvintringen ej särskilt betydande och varierande för höstvete

mellan 1 och 3 procent och för höstråg mellan 3 och 5 procent av den besådda

arealen. De svåra väderleksförhållandena vintern 1946/47 medförde däremot,

att ej mindre än 22 procent av höstvetearealen och 14 procent av höstrågarealen

måste plöjas upp och sås om. Utvintringen 1947/48 utgjorde i fråga

om höstvete 14 procent och i fråga om höstråg 6 procent av de besådda arealerna.

För vintern 1948/49 noteras ganska låga procenttal, nämligen 3 procent

för såväl vete som råg, medan procenttalen 1949/50 uppgingo till 3 och

5 för respektive vete och råg. — Såsom framgår av tabellen bär den hösten

1950 besådda arealen höstvete och höstråg nedgått starkt i jämförelse med

närmast föregående år. Nedgången beror huvudsakligen på den ovanligt

starka nederbörden under höstmånaderna, vilken särskilt i västra delarna

av landet praktiskt taget omöjliggjorde sådden av höstvete, och endast i

mindre grad på ökad odling av oljeväxter.

Beträffande skördeutbytet av brödsäd per hektar hänvisas till uppgifter

i tablån på nästa sida ur statistiska centralbyråns skördestatistik (talen för

år 1950 äro preliminära).

För såväl 1948 som 1949 redovisas förhållandevis höga hektar skördar och

utbytet per arealenhet ligger för båda åren genomsnittligt högre än något

tidigare år under 1940-talet. Till de sista förkrigsårens höga hektarskördar

har man dock enligt dessa siffror ännu icke kommit. En beräkning med utgång

från de faktiska leveranserna av brödsäd av 1949 års skörd ger emeller
-

s. 111 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

111

År

Skörd i kilogram per hektar

Höstvete

Vårvete

Höstråg

Vårråg

1938 .........

2 740

2 010

2 010

1 440

1939 .........

2 780

1 860

2 040

1 460

1940 .........

1 250

1 630

1 570

1 200

1941.........

1 070

1 290

1 370

910

1942 .........

1 780

1 580

1820

1 120

1943 .........

2 330

1 450

1 870

1060

1944 .........

2 180

1 480

1 780

1 100

1945 .........

2 230

1 540

1 660

1 no

1946 .........

2 470

1 740

1860

1 190

1947 .........

1 250

1 470

1 250

940

1948 .........

2 480

1 920

2 040

1 140

1949 .........

2 540

1950

2 080

1210

1950 .........

2 430

1850

1950

1180

tid vid handen, att hektarskördarna i verkligheten snarast torde ha legat något

högre än åren 1938 och 1939. Hektarskördarna år 1950 voro genomgående

något lägre än 1949 års skördar. På ett par undantag när voro de dock

större än hektarskördarna tidigare under 1940-talet.

I följande sammanställning redovisas den officiella skördestatistikens uppgifter

rörande skördeutbytet av brödsäd från och med 1938. Uppgifterna för

1950 är o preliminära.

Skörd i ton

Å r

Höst-

vete

Vår-

vete

Summa

vete

Höstråg

Vårråg

Summa

råg

Summa

brödsäd

1938 .........

667 532

136 600

804 132

365 231

9 422

374 653

1 178 785

1939 .........

704 978

155 880

860 858

344 401

9 169

353 570

1 214 428

1940 .........

270 669

150 060

420 729

257 290

8 603

265 893

686 622

1941.........

189 929

141128

331 057

271 848

7 395

279 243

610 300

1942 .........

291 486

180 545

472 031

438 841

9 248

448 089

920 120

1943 .........

356 956

167 259

524 215

396 640

8 113

404 753

928 968

1944 .........

418 512

124 202

542 714

350 108

6 674

356 782

899 496

1945 .........

454 452

133 811

588 263

270 326

5 946

276 272

864 535

1946 .........

523 695

157 157

680 852

284 222

4 949

289 171

970 023

1947 .........

176 247

222 783

399 030

138 098

4 502

142 600

541 630

1948 .........

427 976

274 361

702 337

317 062

4 878

321 940

1024 277

1949 .........

426 565

271 829

698 394

271 951

4 725

276 676

975 070

1950 .........

433 380

298 040

731 420

244 720

244 720

976 140

Den totala brödsädsskörden år 1950 var ungefär lika stor som 1949 års

skörd. En förskjutning från råg till vete har emellertid ägt rum. Som framgår

av tabellen har odlingen av vårråg kontinuerligt avtagit under senare år,

medan å andra sidan vårveteodlingen ökat avsevärt sedan förkrigstiden. De

tre senaste årens brödsädsskördar äro de största, som uppnåtts sedan 1939.

Fodermedelsmarknaden. Beträffande den inhemska foderskörden kunna

sammanställningarna å nästa sida vara av intresse. Uppgifterna ha hämtats

ur den officiella skördestatistiken samt äro preliminära för år 1950.

Medan fodersädsskörden år 1950 utgjorde den med undantag för 1942

största som redovisats sedan förkrigstiden, var skörden av foderrotfrukter

den minsta, som noterats under samma tid. Höskörden det gångna året låg

lägre än 1949 års skörd och kom icke heller upp till 1944—1946 års skördetal.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Å r

Areal i

hektar

Korn

Havre

Blandsäd

Summa

fodersäd

Foderrot-

frukter

Vall till

slätter1

1938........

101518

660 839

252 838

1 015 195

70 985

1 390 569

1939........

104 240

660 030

252 037

1 016 307

67 600

1 375 732

1940........

108 847

635 045

284 259

1 026 151

63 645

1 357 915

1941........

99 184

629 266

290 627

1 019 077

67 695

1 315 882

1942........

111777

597 230

278 3S7

987 394

67 982

1 320 475

1943........

113 162

574 834

276 804

964 800

64 566

1 329 394

1944........

95 950

550 0o 4

277 502

924 086

65 968

1 317 675

1945........

93 286

542 727

277 378

913 391

65 582

1 342 671

1946........

89 556

531 215

277 040

897 811

65 372

1 347 826

1947........

100 <>33

529 156

287 610

916 799

60 933

1 352 230

1948........

87 806

489 648

281 600

859054

60 807

1 318 524

1949........

86 084

501 794

300 377

897 255

53 959

1 297 499

1950........

93 750

503 180

318 080

915 010

49 700

1 274 540

År

Skörd i kilogram per hektar

Korn

Havre

Blandsäd

Foderrot-

frukter

Hö frän

odlad jord

Hö från- naturlig äng

1938 .......

2 370

2 080

2 480

39 740

3 950

1 290

1939 .......

2 220

1 930

2 350

37 680

3 360

1 330

1940 .......

1 770

1 480

1 680

36 860

2 250

980

1941.......

1590

1 230

1 450

33 330

1 610

910

1942 .......

1 970

1550

1 900

33 760

3 000

1 100

1943 .......

2 060

1 480

1 790

35 120

2 930

1 130

1944 .......

1 840

1 310

1 690

29 660

3 770

1 270

1945 .......

1 810

1390

1 670

32 140

3 880

1 400

1946 .......

2 040

1 470

1 860

32 550

4 000

1 380

1947 .......

1 760

1 280

1 500

27 820

2 490

1 180

1948 .......

2 200

1620

2 030

34 210

3 260

1 200

1949 .......

2 070

1670

2 090

35160

3 670

1290

1950 .......

2 240

1 600

2 060

33 570

3 520

1 380

År

Skörd

i ton

Korn

Havre

Blandsäd

Summa

fodersäd

Foderrot-

frukter

Hö

1938 .......

240 140

1 374 885

627 802

2 242 827

2 820 846

5 924 707

1939 .......

231 723

1 271 083

591 373

2 094 179

2 547 143

5 072 968

1940 .......

189 281

937 128

478 136

1 604 545

2 346 244

3 387 970

1941.......

157 697

775 733

420 966

1 354 396

2 256 312

2 424 970

1942 .......

220 103

926 039

528 415

1 674 557

2 295 302

4 331 312

1943 .......

232 621

850 306

494 682

1 577 609

2 267 356

4 272 643

1944 .......

175 294

730 037

470 469

1 375 800

1 960190

5 485 249

1945 .......

168 750

754 895

462 660

1 386 305

2 107 809

5 537 352

1946 .......

182 770

782 750

515 051

1 480 571

2 127 674

5 715 087

1947 .......

175 967

678 181

432 069

1 286 217

1 695 293

3 644 045

1948 .......

192 885

792 536

572 356

1 557 777

2 080 249

4 583 697

1949 .......

177 900

840 216

647 981

1 666 097

1 897 428

5 067 750

1950 .......

209 950

806 440

655 690

1 672 080

1 668 550

4 814 000

1 Arealen slåtteräng utgjorde enligt 1937 års jordbruksräkning 336 186 hektar och enligt 1944

års jordbruksräkning 939 052 hektar.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

113

Den inom 1942 års jordbrukskommitté och kalkylsakkunniga beräknade

inhemska förbrukningen av oljekraftfoder och kli [av såväl inhemskt som

utländskt ursprung (jfr tabell 5)] redovisas i följande tablå produktionsårsvis.

Produktionsår

Förbrukning i ton

Oljekraftfoder

Kli

1939/40 ......................

205 000

203 000

1940/41 ......................

158 000

174 000

1941/42 ......................

125000

151000

1942/43 ......................

90 000

126 000

1943/44 ......................

105 000

158 000

1944/45 ......................

179 000

168000

1945/46 ......................

175 000

199000

1946/47 ......................

156 000

272 000

1947/48 ......................

183 000

247 000

1948/49 ......................

180 000

261000

1949/50 ......................

216 300

263 050

1950/51 (prognos).............

208 600

280 050

Den från år till år växlande tillgången på oljekraftfoder och kli beror för

flertalet år främst på fluktuationer i importen. Med de senaste årens ökning

av den inhemska oljeväxtodlingen har följt ett minskat beroende av

utlandet i fråga om vår försörjning med oljekraftfoder.

Potatismarknaden. Den inhemska skörden av potatis redovisas i följande

sammanställning, som hämtats ur den officiella skördestatistiken. Uppgifterna

för år 1950 äro preliminära.

Å r

Areal,

hektar

Skörd per

hektar,

kilogram

Skörd,

ton

1935/39 ............

131 711

13 770

1 813 408

1940 ..............

134 816

17 020

2 294 417

1941..............

137 375

15 080

2 071 086

1942 ..............

142 096

12 950

1 840 136

1943 ..............

147 307

14 740

2 171118

1944 ..............

138 174

10 340

1 434 574

1945 ..............

145 252

11420

1 658 874

1946 ...............

143 297

13 550

1 941 019

1947 ...............

142 292

12 360

1 758 251

1948 ...............

147 875

15 390

2 276 511

1949 ..............

134 566

12 780

1 719 744

1950 ...............

130 490

12 600

1 644 640

Av tablån framgår, att 1950 års potatisskörd är den lägsta som redovisats

sedan 1944. Nedgången från 1949 utgör 4 procent. Skörden år 1949 var i sin

tur 25 procent lägre än 1948 års. Denna var emellertid anmärkningsvärt hög.

Beträffande konsumtionen av matpotatis föreligger icke några direkta statistiska

uppgifter. Med ledning av bland annat socialstyrelsens konsumtionsundersökningar

ha dock inom 1942 års jordbrukskommitté och kalkylsakkunniga

verkställts följande beräkningar rörande storleken av denna konsumtion.

8

8 Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 samt. Nr 207.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

1938/39 ......

1945/46............

.. 900 000

ton

1939/40 ......

........ 755 000 »

1946/47............

.. 900 000

1940/41 ......

........ 810 000 »

1947/48............

.. 900 000

1941/42 ......

........ 975 000 »

1948/49 ............

.. 875 000

»

1942/43 ......

........ 1 000 000 »

1949/50............

.. 825 000

1943/44 ......

1944/45 ......

........ 950 000 »

........ 900 000 »

1950/51(prel.)......

.. 825 000

2>

Fram till och med 1942/43 redovisas en betydande konsumtionsökning,

främst orsakad av bristen på andra livsmedel. Därefter beräknas förbrukningen

av matpotatis åter ha gått tillbaka och antages för närvarande per

capita räknat ligga vid ungefär samma nivå som före kriget.

Förbrukningen av fabrikspotatis har från och med konsumtionsåret 1938/

39 uppgått till följande kvantiteter.

1938/39 ........

...... 273 000 ton

1945/46 ...........

.... 177 000

ton

1939/40 ........

...... 267 000 »

1946/47 ..........

.. .. 200 000

1940/41 ........

...... 255 000 »

1947/48 ..........

.. .. 169 000

>

1941/42 ........

...... 202 000 »

1948/49 ..........

.... 319 000

1942/43 ........

...... 230 000 »

1949/50 ..........

.... 204 000

»

1943/44 ........

1944/45 ........

....... 270 000 »

....... 60 000 »

1950/51 (prel.) ....

.. .. 185 000

5>

Sockerbetsodlingen. (Jfr tabell 5.) Rörande areal, hektarskörd och totalskörd

av sockerbetor samt råsockertillverkning från och med kampanjåret

1936/37 kunna följande uppgifter meddelas.

Kampanjår

Betareal

för hela

riket

Skörderesultal

Betskörd, inköpt vikt

Sockerhalt,

%

Tillverkat

råsocker,

ton

Hela riket,

ton

Deciton per

hektar

1936/37 ..................

51368

1 799 565

350

18-19

298 278

1937/38 ..................

55 241

2 076 740

376

18-11

345 428

1938/39 ..................

50 760

1 834 081

361

17-68

292 359

1939/40 ..................

50 750

1 902 212

375

17-69

308 411

1940/41 ..................

54 439

1 859 635

341

17-82

300 263

1941/42 ..................

53 403

1 843 680

345

18-07

308162

1942/43 ..................

53 255

1 733 660

325

16-89

263 983

1943/44 ..................

50 335

1 868 260

371

17-10

290 907

1944/45 ..................

54 979

1 803 350

328

17-04

278 668

1945/46 ..................

54 586

1814 414

332

17-51

294 405

1946/47 ..................

54 664

1 777 062

325

17-50

289 130

1947/48 ..................

48 203

1 498 143

310

17-80

242 706

1948/49 ..................

47 544

1 808 162

380

17-47

291136

1949/50 ..................

49 287

1 770 050

359

17-69

290 154

1950/51 (prel.) ............

54 427

1978 404

364

16-88

305 113

Den odlade arealen sockerbetor har som framgår av tabellen under perioden

1936/37—1946/47 varierat mellan 50 000 och 55 000 hektar. Kampanjåret

1947/48, d. v. s. skördeåret 1947, utgjorde betarealen 48 203 hektar motsvarande

en minskning med 12 procent från föregående år. År 1948 sjönk

arealen ytterligare. Minskningen utgjorde 1 procent av 1947 års areal. Sedan

har betarealen åter ökats. År 1949 var den sålunda 4 procent större än 1948

och 1950 enligt preliminära uppgifter 10 procent större än 1949.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

115

De ovanligt låga hektarskördarna 1947 i förening med den begränsade

betarealen resulterade i en utomordentligt låg totalskörd, den lägsta under

den i tabellen redovisade perioden. Skördarna under 1948 och 1949 voro av

mera normal storleksordning, medan däremot 1950 års skörd endast överträffas

av skörden 1937. Sockerhalten i 1950 års skörd har däremot varit

osedvanligt låg, nämligen 16,83 procent, vilken sockerhalt är den lägsta som

redovisats under den tidrymd tabellen omfattar. Trots detta uppvisar 1950

den största råsockertillverkningen sedan 1941. I övrigt har råsockertillverkningen

under senare år uppvisat tämligen små variationer. Som regel har

årsproduktionen uppgått till cirka 290 000 ton. År 1947 utgör härvidlag ett

undantag. Produktionen av råsocker utgjorde nämnda år endast drygt

240 000 ton eller 70 procent av 1937 års tillverkning, som är den största i

tabellen redovisade. Produktionen år 1950 utgjorde 88 procent av 1937 års.

Oljeväxtodlingen. Nedanstående tablåer utvisa utvecklingen på oljeväxtodlingens

område.

Kontraktstecknade, skördade arealer, hektar.

Å r

Höst-

raps

Höst-

rybs

Vårraps

och -rybs

Vitsenap

Oljelin

Övriga

Summa

1941 ................

931

5119

926

1003

7 979

1942 ................

1377

—

205

13 985

1733

799

18 099

1943 ................

4 844

—

7 065

12 995

2 656

1941

29 501

1944 ................

11946

—

8 655

7 709

13 258

2 783

44 351

1945 ................

7 230

390

7 962

4 549

15 468

2 120

37 719

1946 ................

5 393

429

6 906

5 240

8 729

299

26 996

1947 ................

2 577

409

9 935

13 666

15964

111

42 662

1948 ...............

14 310

1020

23 592

18019

21 669

119

78 729

1949 ................

35 814

3 272

40 397

14 322

44 374

—

138 179

1950 ................

61 400

5 900

59 200

6 700

35 600

—

168 800

1951 ................

>95 236

*17 575

Skörd per hektar av oljeväxtfrö, exklusive utsäde, 18 % vattenhalt, kilogram.

År

Höstraps

Höstrybs

Vårraps

och -ryps

Vitsenap

Oljelin

1941 ....................

215

1080

1942 ....................

1820

—

1395

1315

1943 ....................

2 375

—

1 315

1145

1944 ....................

1490

—

1005

915

1040

1945 ....................

1430

770

1070

870

1 210

1946 ....................

1725

775

975

955

760

1947 ....................

1035

805

1305

1175

1040

1948 ....................

2 100

995

1 160

1140

1190

1949 ....................

2 025

1085

1245

1060

1230

1950 (prel.) ..............

1 795

1 185

1255

1005

1185

Medeltal 1942/50 ........

1755

2936

1192

1064

31093

> 1948/50 ........

1973

1089

1220

1068

1201

1 Enligt arealinventering i oktober 1950. Normalt kan förutsättas viss utvintring.

5 Medeltal för 1945—50.

3 » > 1944-50.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Skörd av oljeväxtfrö exklusive utsäde, 9 % vattenhalt, ton.

Å r

Höst-

raps

Höst-

rybs

Vårraps

och -rybs

Vit-

senap

Summa

matnyttiga1

Olje- och

spånadslin

Total-

summa

1941................

2181

4 969

5 570

1022

6 592

1942................

22 518

16 552

19 567

1725

21292

1943................

218 743

13 423

33 286

5 380

38 666

1944................

16 029

.

s7 822

6 370

32 030

13 597

45 627

1945................

9 305

271

37 678

3 556

21734

18 294

40028

1946................

8 379

300

s6 055

4 515

19 261

6 883

26144

1947................

2 408

297

311 680

14 458

28 860

16 523

45 383

1948................

27 095

916

24 636

18 470

71185

24 701

95 886

1949................

65 297

3 201

45 348

13 665

127 511

50 791

178 302

1950 (prel.) ........

99 350

6 310

66 810

6 060

178 530

40160

218 690

Med undantag för åren 1945 och 1946 har som synes oljeväxtarealen kontinuerligt

ökats i utomordentligt hastig takt. Arealen år 1950 var 22 procent

större än 1949 års areal, som i sin tur var 75 procent större än 1948 års.

Hektarskördarna av de olika redovisade oljeväxtslagen visa ingen utpräglad

tendens. Variationerna synas vara i huvudsak betingade av tillfälliga

orsaker.

Den totala skörden av oljeväxtfrö har under senare år ökats avsevärt.

Den för år 1950 preliminärt beräknade skörden var 23 procent större än

1949 års skörd som i sin tur var 86 procent större än 1948 års skörd.

Marknaden för mjölk och mejeriprodukter. (Jfr tabellerna 7—10.) Inom

kalkylsakkunniga utförda beräkningar rörande mjölkproduktionen ha sammanställts

i efterföljande tablå.

1938/39 .......

...... 4 714 000 ton

1945/46 ...........

.. 4 656 000 ton

1939/40 .......

...... 4 628 000 »

1946/47 ...........

.. 4 636 000 *

1940/41 .......

....... 4 151 000 »

1947/48 ...........

.. 4 367 000 »

1941/42 .......

....... 3 668 000 >

1948/49 ...........

1949/50 ...........

.. 4 546 000 »

1942/43 .......

....... 3 834 000 »

.. 4 908 000 »

1943/44 .......

1944/45 .......

....... 4 229 000 »

....... 4 385 000 »

1950/51 (prognos) ..

.. 4 945 000 »

För 1950/51 räknas med en större mjölkproduktion än något tidigare år;

produktionen torde komma att ligga cirka 5 procent högre än produktionsåret

1938/39. Medelkoantalet år 1950/51 uppskattas till omkring 1 677 000

djur mot 1 920 000 djur år 1938/39. Detta innebär, att kostammen nu uppgår

till drygt 87 procent av 1938/39 års kostam. Att den totala mjölkproduktionen

ändock ligger högre beror på att produktionen per ko sedan förkrigsåret

1938/39 beräknats öka från 2 455 till 2 949 kilogram eller med

över 20 procent.

Under kalenderåret 1950 har mjölkinvägningen vid mejerierna uppgått

till 3 913 miljoner kilogram mot 3 679 miljoner kilogram 1949. ökningen

utgör 6,4 procent av 1949 års invägning. I förhållande till 1939 föreligger en

uppgång med 22 procent, vilket främst beror på att antalet mejerileverantörer

betydligt ökat (jfr tabell 8). Jämsides härmed har försäljningen av

mjölk från producent direkt till förbrukare successivt minskat liksom tillverkningen

och försäljningen av lantsmör. 1 2 3

1 Inklusive vissa här ej specificerade fröer.

2 Specificerade uppgifter föreligga ej för åren 1941 — 1943.

3 Endast raps.

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Av följande uppställning framgår den vid mejerierna invägda mjölkens

relativa andel av den totala mjölkproduktionen.

Invägning i %

Invägning i %

År

av totalproduk- År

av totalproduk-

tionen

tionen

1938/39 ...............

...... 66-4 1945/46 .........

........... 75-5

1939/40 ...............

..... 67.2 1946/47 .........

........... 760

1940/41 ...............

..... 66-2 1947/48 .........

........... 75-9

1941/42 ...............

..... 68-8 1948/49 .........

........... 77-9

1942/43 ...............

..... 70-9 1949/50 .........

.......... 79-9

1943/44 ...............

... 80-0

1944/45 ...............

..... 74-4

Den vid mejerierna

två tablåer.

invägda mjölkens användning

redovisas i följande

Å r

Därav

Invägd

mjölk

ton

använd för

produktbered- ning

ton

försåld

såsom konsuin- tionsmjölk1

ton

försåld grädde

(omräknad till

mjölkjsamt svinn

ton

1939 ..................

3 205 688

2 395 153

494 367

316 168

1940 ..................

2 988 933

2 202 644

519 500

266 789

1941..................

2 659 251

1 940 169

610 512

122 850

1942 ..................

2 517 931

1 740 033

855 273

63 421

1943 ..................

2 852 031

1 963 235

963 192

72 381

1944 ..................

3 107 561

2 183 544

940 625

138 213

1945 ...................

3 375 019

2 421 439

939 628

170 025

1946 ...................

3 520 348

2 564 015

939 908

183 730

1947 ...................

3 422 935

2 449 500

954 365

189 848

1948 ...................

3 361 485

2 359 026

978 588

195 247

1949 ..................

3 679 434

2 662 618

965 229

226 477 i

1950 ...................

3 912 727

2 860 730

943 277

290 653

Å r

Produktmjölk

Konsumtionsmj ölk2

Grädde (i mjölk)

samt svinn

Summa k-mjölk

o. grädde

1939 =

100

i % av

invägn.

1939 =

100

i % av

invägn.

1939 =

100

i % av

invägn.

1939 =

100

i % av

invägn.

1939 .........

100-0

74-7

lOO-o

15-4

100-O

9-9

100-O

25-3

1940 .........

92-0

73-7

105-1

17-4

84-4

8-9

97-0

26-3

1941.........

81-0

73-0

120-6

22-4

38-9

4-6

88-7

27-0

1942 .........

72-0

69-1

144-5

28-4

20-1

2-5

96-0

30-9

1943 .........

82-0

68-8

165-1

28-6

22-9

2-5

109-7

31-2

1944 .........

91-2

70-3

159-0

25-3

43-7

4-4

114-0

29-7

1945 .........

101-1

71-7

158-5

23-2

53-8

5-1

117-6

28-3

1946 .........

107-1

72-8

156-3

21-9

58-1

5-2

118-0

27-2

1947 .........

102-3

71-6

158-5

22-9

60-0

5-5

120-1

28-4

1948 .........

98-5

70-2

163-3

24-0

61-8

5-8

123 7

29-8

1949 .........

111-2

72-4

159-9

21-5

71-6

6-2

125-4

27-6

1950 .........

119-4

73-1

154-0

19-5

91-9

7-4

129-8

26-9

Fr. o. m. november 1941 standardiserad mjölk.

Mjölk av verklig medelfctthalt.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Av tablåerna framgår, att användningen av mjölk för produktberedning

absolut sett nådde ett minimum år 1942; i förhållande till invägningen nåddes

minimum under 1943, varefter i stort sett skett en successiv ökning. År

1950 var kvantiteten produktmjölk 2 861 miljoner kilogram eller 19 procent

högre än motsvarande tal år 1939. Ser man på utvecklingen för försåld

konsumtionsmjölk finner man, att denna tidigare visat en mycket

kraftig stegring fram till år 1943, då ett maximum nåddes. Under de föU

jande åren höll sig försäljningen vid ca 940 miljoner kilogram för att år

1947 stiga till 954 miljoner kilogram. År 1948 nåddes den hittills högsta

siffran, 979 miljoner kilogram medan för 1949 redovisas ett något lägre

tal, nämligen 965 miljoner kilogram. Under 1950 sjönk den ytterligare,

nämligen till 943 miljoner kilogram. Det bör anmärkas, att den sedan november

1941 från mejerier försålda mjölken har varit standardiserad och

hållit en fetthalt av ca 3 mot tidigare omkring 3,5 procent. Den ökning av

försäljningen av konsumtionsmjölk, som förekommit, motsvaras endast

delvis av en verklig konsumtionsstegring, enär som förut påpekats samtidigt

ägt rum en nedgång i försäljningen av mjölk från producent direkt

till konsument. Av betydelse är vidare att jordbruksbefolkningens konsumtion

har avtagit i samband med befolkningsomflyttningen. Med stöd av kalkylsakkunnigas

uppskattningar kan sålunda den totala förbrukningen av

konsumtionsmjölk i riket beräknas ha ökat med omkring 28 procent sedan

1939. Per invånare räknat stannar ökningen vid i genomsnitt drygt 14

procent.

Den i november 1940 genomförda sänkningen av konsumtionsgräddens

fetthalt (liksom den under tiden */u 1941—31/i 1944 gällande ransoneringen

av grädde) medförde, att för gräddförsäljning togs i anspråk en betydligt

mindre kvantitet helmjölk än före kriget. Detta tillika med mjölkstandardiseringen

har medfört att den sammanlagda mjölk- och gräddförsäljningen

räknad i oskummad mjölk kommit att ligga lägre än den eljest skulle

ha gjort. Sedan tjock grädde från den 12 juli 1949 åter får försäljas har

en ökning av mjölkanvändningen för produktion av konsumtionsgrädde inträtt.

Ökningen är något större än den förut påvisade minskningen av konsumtionsmjölksförsäljningen.

Mejeriernas totala försäljning av mjölk och

grädde, räknad i oskummad mjölk, har sålunda ökat med ca 14 000 ton

mellan 1948 och 1949. Från 1949 till 1950 har ökningen uppgått till

36 000 ton.

Mejeriernas produktion av smör och ost framgår av följande sammanställning.

År

Produktion, ton

Smör

Ost

1939 ..........

83 735

43 653

1940 ..........

80 760

35 328

1941..........

77 687

22 383

1942 ..........

71 926

14 991

1943 ..........

79 263

21 296

1944 ..........

87 304

29 924

1945 ..........

94 058

38 102

1946 .........

99 622

44 412

1947 ..........

94 954

47 690

1948 ..........

89 687

51695

1949 ..........

98 051

65 515

1950 ..........

108 571

51 517

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Från år 1939 utgör stegringen i produktionen av mejerismör 24 800 ton.

Lantsmörsproduktionen beräknas emellertid samtidigt ha sjunkit från

16 200 till 2 500 ton, varför totalproduktionen av smör blott visar en uppgång

med 11 100 tom Det bör här anmärkas, att år 1939 förekom en smörexport

av i runt tal 26 000 ton mot 14 000 ton år 1950, varför smörkonsumtionen

inom landet totalt sett ökat ganska väsentligt sedan förkrigstiden.

Ostproduktionen under år 1949 är visserligen den största som hittills

förekommit, men det bär dock anmärkas, att medan osttillverkningen under

år 1939 i huvudsak avsåg helfet ost, tillverkningen under åren fram

till 1949 nästan helt utgjorts av halvfet ost. Sedan oktober 1949 får helfet

ost åter tillverkas utan inskränkningar. Detta har fått till följd att större

delen av den under 1950 framställda osten varit helfet.

Margarinet är vid sidan av smöret det viktigaste matfettet i folkhushållet.

I följande tabell lämnas några uppgifter om produktionen härav.

Som synes har margarintillverkningen. (av såväl importerad som inhemsk

råvara) år 1950 legat cirka 10 000 ton högre än år 1949.

Å r

Hushålls-

margarin

ton

Bageri-

margarin

ton

Summa

ton

1939 ..............

51 390

8 609

59 999

1940 ..............

29 174

9 548

38 722

1941..............

18 263

7 947

26 210

1942 ..............

35 444

5 391

40 835

1943 ..............

31 578

5 424

37 002

1944 ..............

30 582

8 378

38 960

1945 ..............

36 580

12 343

48 923

1946 ..............

14 703

9 556

24 259

1947 ...............

22 708

9 983

32 691

1948 ...............

38 004

12 730

50 734

1949 ...............

48 591

22 355

70 946

1950 ...............

56 132

24 747

80 879

Slaktdjursmarknaden. (Jfr tabellerna 11 och 12.) I tablå på nästa sida

har sammanställts uppgifter om den totala slakten (såväl marknadsförd

slakt som hemslakt) av nötkreatur, svin, får och getter samt häst enligt

inom livsmedelskommissionen respektive jordbruksnämnden utförda beräkningar.

Slakten av nötkreatur år 1950/51 väntas som synes något öka i

förhållande till år 1949/50, medan svinslakten samtidigt beräknas sjunka.

Totala slakten 1950/51 torde i stort sett bli av samma omfattning som

slakten 1949/^50»

Med ledning av statistiken över betäckta suggor kan man för en tid av

ett år framåt med tämligen stor säkerhet beräkna, hur fläsksituationen

kommer att gestalta sig. Under 1949 betäcktes i Svea- och Götaland enligt

den löpande bctäckningsstatistiken 224 595 suggor. År 1950 var antalet betäckningar

225 908 eller 0,6 procent fler än året förut. Under förutsättning

av oförändrad slaktvikt skulle man alltså ha att vänta en motsvarande

ökning i fläskproduktionen till 1951.

Importen av kött och fläsk — räknad i vara med ben — har under 1950

uppgått till 29 000 ton, vilket är 13 200 ton mer än 1949. Någon nämnvärd

export av kött och fläsk har ej förekommit under de båda senaste åren.

Åren 1937—1939 hade landet ett exportöverskott av kött och fläsk av i medeltal

8 900 ton. I de senaste årens import har nötkött dominerat. Förkrigsexporten

omfattade till huvudsaklig del t läsk.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Total slakt, milj. kg

Å r

Stor-

boskap

Större

kalv

Mindre

kalv

Summa

nöt-

kreatur

Svin

Summa

nötkreatur

och svin

Får och

getter

Häst

Samtliga

djurslag

1937/39 ..

89''7

330

12-9

135-6

151-2

286-8

3-1

ll-o

300-9

1941/42 ..

77-2

15-8

120

105-0

99-1

204-1

2-0

11-2

217-3

1942/43 ..

47-8

11-0

14-1

72-9

*101-8

174-2

2-0

6-3

182-5

1943/44 ..

67-9

13-7

16-8

98-4

*143-7

242-1

24-o

9-1

255-2

1944/45 ..

68-6

14-0

14-3

96-9

*131-5

228-4

s3''8

9-6

241-8

1945/46 ..

74-7

18-4

13-6

106-7

‘130-2

236-9

*4-0

»ll-s

252-2

1946/47 ..

85‘2

19-2

14''2

118-6

*124-5

243 1

*3-9

*15-9

262-9

1947/48 ..

88-0

167

14-7

119-4

‘138-4

257-8

*3-8

H3''2

274-8

1948/49 ..

75-4

19-1

16-4

110-9

*158-9

269-8

s2-8

212-8

285-4

1949/50 ..

1950/51

78-7

21-9

130

113-6

‘169-5

2831

s2-7

213-4

299-2

(prognos)

83-8

25-1

12-9

121-8

164-8

286-6

2-3

10-6

299-4

Äggmarknaden. De inom 1942 års jordbrukskommitté och kalkylsakkunniga

verkställda beräkningarna rörande hönsantalet och äggproduktionen

redovisas i följande tablå.

Å r

Antal

värphöns

Äggproduktion

per höna, st

Äggproduktion

ton

1938/39 ............

9 210 000

112

60 860

1939/40 ............

9 249 000

no

60 026

1940/41 ............

8 542 000

103

51 910

1941/42 ............

6 298 000

101

37 530

1942/43 ............

5 689 000

106

35 579

1943/44 ............

6 650 000

112

43 943

1944/45 ............

7 600 000

112

50 220

1945/46 ............

9 025 000

112

59 640

1946/47 ............

s62 000

1947/48 ............

365 5 00

1948/49 ............

»75 000

1949/50 ............

»83 000

1950/51 (prognos) ...

»87 000

Produktionen av ägg har som synes stigit snabbt under de senaste åren

och beräknas för närvarande ligga cirka 43 procent högre än under det

sista förkrigsåret. Vad utrikeshandeln beträffar redovisades för åren 1938

och 1939 en nettoexport av 5 300 respektive 4 700 ton ägg, medan åren 1947

och 1948 uppnåddes en nettoimport av 1 700 respektive 1 900 ton. Den inhemska

marknaden har alltså på senare år absorberat en betydligt större

kvantitet ägg än före kriget. Sedan hösten 1948 har emellertid den inhemska

efterfrågan ökat obetydligt eller icke alls, varför vissa överskott uppkommit.

Dessa ha kunnat avsättas på utlandsmarknaden. År 1949 medförde sålunda

en nettoexport av 5400 ton ägg, medan exporten 1950 uppgick till

12 400 ton.

Till belysande av ägghandelns utveckling meddelas i följande tablå uppgifter

om partihandelns invägning av ägg under åren 1938—1950. 1

1 Den i angivna kvantiteter ingående hemslakten av svin beräknad med utgång från antalet

behållna hemslaktade svin och en medelslaktvikt av 90 kg/st.

2 Beräknad slakt med ledning av antalet besiktigade djur.

3 För åren fr. o. m. 194H/47 är produktionen beräknad med utgång från marknadsutvecklingen

för ägg.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

121

År

Invägning

År

Invägning

absoluta tal

ton

Index

1938 = 100

absoluta tal

ton

index

1938 = 100

1938

27 570

10O-O

1945........

22 397

81-2

1939

28 025

101-7

1946........

27 440

99-6

1940........

26 658

96-7

1947........

26 875

97-5

1941

18 960

68-8

1948........

31176

1131

1942. .

10 538

38-2

1949........

37 679

136-7

1943

11 767

42-7

1950........

42 845

155-4

1944........

17 205

624

Av sammanställningen framgår, att partihandelns invägning av ägg under

1950 visat en uppgång med 14 procent sedan föregående år. Partihandelns

inköp nämnda år äro de största som förekommit under den period, som

redovisas i tabellen.

]

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

Bilaga 3.

PM

angående utvecklingen av produktionen av mjölk och ägg

sedan förkrigstiden.

Totalkalkylen över jordbrukets inkomster och kostnader ger som bekant

icke några upplysningar om produktionsutvecklingen inom skilda delar av

landet eller inom olika storleksgrupper av brukningsdelar. Viss ledning för

bedömning av utvecklingen i dessa hänseenden ger däremot lantbruksstyrelsens

jordbruksekonomiska undersökning liksom jordbruksnämndens (förut

livsmedelskommissionens) deklarationsundersökning. I båda dessa undersökningar

redovisas resultat för naturliga jordbruksområden och jordbruk

av olika storlek.

Ingendera av sistnämnda två källor innehåller emellertid uppgifter om

framställda produktmängder i skilda landsdelar och vid olika brukningsdelar.

Den jordbruksekonomiska undersökningen redovisar sålunda bruttoavkastningen

av olika produkter, däremot icke produktmängder, och det

skulle bereda stora svårigheter att på detta material räkna fram säkra tal

för de senare. Undersökningens värde i föreliggande sammanhang begränsas

dessutom av att den avspeglar förhållandena på brukningsdelar, som

med avseende på bl. a. skördeavkastningen och rationalitetsgraden icke

överensstämma med genomsnittet för hela jordbruket. Vidare må erinras

om att undersökningen omlades år 1939/40, vilket försvårar jämförelser

med förkrigstiden.

Beträffande deklarationsundersökningen må framhållas, att densamma

redovisar de kontanta inkomsterna av olika förnödenheter, alltså värdet av

försålda produkter. Särskilt i den mån det förekommit förskjutningar i den

saluförda produktionens andel av den totala produktionen — och så är

utan tvivel fallet under senare tid — erbjuder den därför icke något säkert

underlag för bedömning av utvecklingen av hela produktionen. Härtill kommer

även här svårigheten att omvandla värdetal i produktmängder.

Under år 1950 ha utförts vissa undersökningar rörande produktionen av

mjölk och ägg, vilka bättre än de nyss berörda upplysa om produktionens

fördelning på brukningsdelar av olika storlek. Undersökningarna äro utförda

på ett sådant sätt, att vissa jämförelser kunna göras med förhållandena

strax före kriget enligt statistiska centralbyråns undersökning av den

animaliska produktionen år 1937/38.1 Denna utfördes på representativ

basis. Antalet brukningsdelar vid uppräkningen utgjorde i förhållande till

totala antalet brukningsdelar med mera än 2 hektar åker för mjölkproduktionen

10 procent och för äggproduktionen 6 procent.

Mjölkproduktionen. Från det representativa urval av brukningsdelar, som

låg till grund för 1950 års arealinventering, infordrades uppgifter även om

mjölkproduktionens storlek och användning under år 1949. Urvalet omfattade

cirka 10 procent av de brukningsdelar med mer än 2 hektar åker, som

ingingo i 1949 års arealinventering.1 2 Materialet uppdelades på naturliga

jordbruksområden och storleksgrupper efter åkerarealen. Uppräkningen

1 Stat. Medel. ser. A. Band V: 8.

2 Se Jordbruksekonomiska Meddelanden år 1950, nummer 10.

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

till totalsummor av den i varje storleksgrupp deklarerade mjölkproduktionen

utfördes med ledning av förhållandet mellan den kända totala åkerarealen

och den i urvalet redovisade åkerarealen.

Några resultat av den på grundval av detta material utförda undersökningen

av mjölkproduktionen år 1949 redovisas i det följande. För jämförelses

skull återges även motsvarande data för år 1938/39. Dessa grundas

beträffande fördelningen av produktionen på centralbyråns förut nämnda

undersökning men beträffande den absoluta produktionsnivån på kalkylsakkunnigas

beräkning av totalproduktionen nämnda år. Att de ur centralbyråns

undersökning från år 1937/38 erhållna relationstalen sålunda applicerats

på totalproduktionen det påföljande året 1938/39 torde icke vara av

nämnvärd betydelse.

Varken vid centralbyråns eller jordbruksnämndens undersökningar insamlades

material frän brukningsdelar med mindre än två hektar åker. Produktionen

vid dessa små brukningsdelar har därför beräknats med utgång

från avkastningen inom närmast högre storleksgrupp, ett förfaringssätt

som är nödvändigt, om man vill ha ett mått på totalproduktionen. Produktionssiffrorna

för brukningsdelar under två hektar ha under angivna förhållanden

föga självständigt värde. Härtill kommer, att det material, varifrån

uppräkning skett (1937 års respektive 1944 års jordbruksräkning),

för dessa minsta brukningsdelar visar olika grad av fullständighet, varför

det torde få anses mest korrekt att i föreliggande sammanhang helt bortse

från förhållandena vid dessa jordbruk.

1 nedanstående tablå ha uppgifter ur de båda berörda undersökningarna

sammanställts.

Produktionen av mjölk åren 1938/39 och 19i9 vid brukningsdelar med över

2 hektar åker. Fordelning på naturliga jordbruksområden och storleks
grupper

efter åkerarealen.

Södra och mellersta Sveriges

slättbvgder

2—10 ha...............

10 20 » ...............

Produktion,

1938/39

437-7

616-2

milj. kg

1949

4163

631-0

ökning ( + ) resp. minsk- ning (—) från 1938/39—1949

Milj. kg Procent

- 21-4 - 4-9

4- 14-8 + 2-4

20 30 » ...............

371-7

352-1

- 19-6

- 5-3

30—50 » ..............

376-5

330-6

- 45-9

- 12-2

Över 50 » ...............

643-1

534-5

- 108-6

— 16-9

Samtliga (över 2 ha)

2 445-2

2 264-5

- 180-7

- 7-4

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbvgder

2—10 ha ...''...........

över 10 » ..............

761-0

707-0

841-2

742-4

+ 80-2

+ 35-4

+ 10-5

+ 5-0

Samtliga (över 2 ha)

1 468-0

1 583-6

+ 115-6

4- 7-9

Norra Sverige

2—10 ha ..............

över 10 » ..............

398-7

109-8

468-8

126-2

4- 701

+ 16-4

4- 17-6

4- 14-9

Samtliga (över 2 ha)

508-5

595-0

+ 86-5

+ 170

Ilela riket

2-10 ha ..............

Över 10 » .............

1 597-4

2 824-3

1 726-3

2716-8

+ 128-9

- 107-5

+ 8-1

- 3-8

Samtliga (över 2 ha)

4 421-7

4443-1

4- 21-4

4- 0-5

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Vad först beträffar den regionala fördelningen finner man, att slättbygderna

i landets sydliga och mellersta delar visar en tillbakagång från 1938/

39 till 1949, medan motsatsen är fallet inom nämnda landsdelars skogsoch

dalbygder samt i Norrland. De tre riksområdena svarade under det

förstnämnda året för respektive 55,3, 33,2 och 11,5 procent av hela produktionen

vid brukningsdelar över 2 hektar åker. Motsvarande procenttal för

det senare året utgöra respektive 51,o, 35,6 och 13,4.

Den nu berörda regionala förskjutningen utgör, såsom vidare framgår

av tablån delvis en återspegling av det förhållandet, att produktionen inom

vissa landsdelar visat en ökning på de mindre brukningsdelarna men en

absolut eller relativ tillbakagång på de större och medelstora. Denna skiljaktiga

produktionsutveckling för de större och medelstora brukningsdelarna

i jämförelse med de mindre är tydligast framträdande inom södra och

mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.

Äggproduktionen. I samband med hönsräkningen i april 1950, vilken omfattade

samtliga brukningsdelar i södra och mellersta Sverige, införskaffades

uppgifter jämväl om produktionen av ägg år 1949. Vid den preliminära bearbetning,

som företagits av det insamlade materialet, kunde konstateras

viss ofullständighet och vissa brister i övrigt. Av denna anledning har den

nämnda hönsräkningen och de därvid insamlade uppgifterna om äggproduktionen

icke ansetts kunna läggas till grund för en beräkning av den

totala äggproduktionen i riket.

Man saknar emellertid anledning förmoda, att hönsräkningen och undersökningen

om äggproduktionen skulle vara nämnvärt missvisande beträffande

fördelningen av produktionen mellan brukningsdelar av olika storlek.

Härvid får dock göras en reservation för jordbruk med mindre än 2

hektar åker.

I följande tablå jämföres fördelningen av produktionen av ägg på brukningsdelar

av olika storlek år 1949 enligt nämnda undersökning med motsvarande

fördelning enligt statistiska centralbyråns undersökning år

1937/38.

1937/38

1949

2—10 ha ....

............ 47-8

49-5

10—20 » ....

............ 267

28-3

Över 20 » ....

............ 255

22-2

Samtliga 1000

100-0

Man finner, att den del av produktionen, som faller på brukningsdelar

med över 20 hektar åker, har minskat, och en ökad del kommit på brukningsdelar

med mindre areal. Det bör i detta sammanhang erinras om att

en betydande del av äggproduktionen, f. n. omkring 30 procent, faller på"

brukningsdelar med mindre än 2 hektar åker. Motsvarande procenttal före

kriget synes ha legat cirka 5 enheter lägre.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

125

Bilaga 4.

P M

med redogörelse för priser på jordbruksprodukter samt på

vissa förnödenheter för jordbrukets behov.

Efterföljande redogörelse för priser på jordbruksprodukter samt på vissa

förnödenheter för jordbrukets behov begränsas beträffande en del varuslag

till innevarande regleringsår men avser i övrigt i huvudsak den tid, som

förflutit sedan inom livsmedelskommissionen våren 1950 upprättades motsvarande

sammanställning.1 De tabeller, till vilka hänvisning i det följande

sker, finnas intagna i den särskilda tabellbilaga, som åtföljer jordbruksnämndens

skrivelse med förslag angående prissättningen på jordbruksprodukter

regleringsåret 1951/52.

Brödsäd. (Jfr tabell 2.) Såsom framgår av översikten över hittills vidtagna

regleringsåtgärder gäller under regleringsåret 1950/51 vid försäljning

av brödsäd från odlare ett system med garantipriser. Vid leverans till kustprisorter

äro dessa garantipriser de nedan angivna. Vid leverans till annan

ort än prisort minskas garantipriset med kostnaderna för transport från

mottagningsorten till närmaste prisort.

Priser i kronor per 100 kg för

vara av

T.everanstid

normalkvalitet med 16''5 % vattenhalt

Vårvete

Höstvete

Rag

—15

augusti

1950 .....

..... 33: —

30: —

29: —

16—31

»

1950 .....

..... 33:10

30: 10

29:10

1—15

september 1950 .....

..... 33:20

30: 20

29: 20

16—30

1950 .....

..... 33:30

30: 30

29: 30

1—15

oktober

1950 .....

..... 33:40

30: 40

29: 40

16—31

»

1950 .....

..... 33:50

30:50

29: 50

1—15

november

1950 .....

..... 33:60

30: 60

29: 60

16—30

»

1950 .....

..... 33:70

33: 70

29: 70

1—15

december

1950 .....

..... 33:80

30: 80

29-, 80

16—31

»

1950 .....

..... 33:90

30: 90

29: 90

1—15

januari

1951 .....

..... 34: —

31: —

30: —

16-31

»

1951 .....

..... 34:10

31:10

30:10

1-15

februari

1951 .....

..... 34:20

31:20

30: 20

16—28

»

1951 .....

..... 34:30

31:30

30: 30

1—15

mars

1951 .....

..... 34:40

31:40

30: 40

16—31

»

1951 .....

..... 34:50

31:50

30: 50

1—15

april

1951 .....

..... 34:60

31:60

30:60

16—30

»

1951 .....

..... 34:70

31: 70

30: 70

1—15

maj

1951.....

..... 34:80

31: 80

30: 80

16—31

»

1951 .....

..... 34:90

31: 90

30: 90

För inlandsprisorten Örebro gäller ett garantipris, som ligger 75 öre per

deciton lägre än de ovan upptagna priserna. Samtliga angivna priser avse

fullgod vara av normalkvalitet. För fullgod vara av annan kvalitet verkställes

prisreglering enligt vissa regler. Hinder möter icke att överskrida

de fastställda garantipriserna.

1 Se Kungl. Maj:ts proposition nr 245/1950, s. 108 tf.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Fodermedel. (Jfr tabell 2.) Sedan ingången av produktionsåret 1949/50

är prisbildningen på fodersäd fri, ehuru vid försäljning från Svenska spannmålsaktiebolaget

alltjämt gälla vissa av jordbruksnämnden fastställda priser.

Försäljningarna från spannmålsbolaget avse numera uteslutande importerad

vara, främst majs. Medelpriserna på (vit-) havre och korn till producenter

enligt gällande noteringar fr. o. m. mars 1950 framgå av efterföljande

sammanställning. Uppgifterna avse kronor per deciton.

Vithavre

1950 Mars ........................ 23: 00

April......................... 23: 09

Maj.......................... 23: 00

Juni—augusti.................. —

September.................... 22: 68

Oktober...................... 23: 44

November .................... 24: 31

December..................... 26:13

1951 Januari....................... 27: 92

Februari...................... 29:83

Mars......................... 31: 59

Korn

24: 68

24: 74

24:55

24: 50

25: 25

26:07

27:80

29: 43

31:43

33: 27

Förbrukarepriset på majs, som den 1 september 1949 var 26 kronor 50 öre

per deciton, har höjts vid upprepade tillfällen och utgör för närvarande

32 kronor 50 öre per deciton. För sorghum har priset vid varje tillfälle

varit 1 krona lägre än priset på majs. Även priserna på av spannmålsbolaget

importerad annan fodersäd (korn och havre) ha undergått upprepade höjningar.

För foderjäst och dinatriumfosfat gälla allt fortfarande prisstoppbestämmelser.

Sedan även normalpriserna på melass slopats från och med den 12

oktober 1950 är i övrigt prisbildningen helt fri även för alla andra fodermedel

än de ovan nämnda.

Sedan mars 1950 utvisa priserna på hö och halm enligt lantbruksförbundets

noteringar följande utveckling. Uppgifterna avse medelpriser i kronor

per deciton på pressad vara till producent på station i Mellansverige.

Vallhö

Höstsädshalm

1950 Mars...................

3:00

April.................

....... 11:91*

3: 00

Maj...................

3: 00

Juni—augusti...........

—

—

September.............

....... 10: 00

3: 00

Oktober...............

....... 10:23

3: 30

November..............

....... 10:25

3: 38

December.............

....... 10:28

3: 44

1951 Januari................

....... 10:68

3: 93

Februari...............

....... 10:85

4: 25

Mars..................

4: 41

Liksom i fråga om fodersäd gälla vid försäljning från spannmålsbolaget

av oljekraftfoder, utländskt kli och fiskfodermjöl av jordbruksnämnden fastställda

priser. Ifrågavarande bestämmelser innefatta även vissa villkor om

högsta priser vid försäljning av dessa varor till förbrukare.

Vid försäljning av oljekraftfoderblandning till förbrukare gäller sedan

den 26 februari 1951 ett pris av 45 kronor per deciton. Motsvarande pris ut
-

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

gjorde den 1 september 1949 36 kronor 15 öre. Förbrukarepriset på utländskt

vetekli, som den 1 september 1949 utgjorde 22 kronor 15 öre per deciton,

har successivt höjts och utgör för närvarande 29 kronor 50 öre per deciton.

De nu nämnda priserna på oljekraftfoder och vetekli avse leverans fritt vissa

importhamnar.

Priserna på svenskt kli av vete och råg ha under vintern 1950/51 i samband

med knapphet på varan och jämväl med hänsyn till prishöjningarna

på importerat vetekli företett en icke obetydlig uppgång. Priserna ha härigenom

blivit högre än förra årets motsvarande priser, vilka utgjorde 24,02- respektive 22,63 kronor per deciton. Även priset på havrekli har legat högre

än under förra året. De av lantbruksförbundet sedan mars 1950 noterade

priserna framgå av följande sammanställning. Uppgifterna avse medelpriser

i kronor per deciton vid kvarn.

1950 Mars.....

April.....

Maj .....

Juni.....

Juli.......

Augusti ..

September

Oktober

November

December

1951 Januari ..

Februari

Mars ....

Svenskt

vetekli

24: 25

24: 40

26:00

26: 00

26: 00

26: 00

26: 35

26: 59

26: 65

26: 58

27:35

28: 75

31:65

Svenskt

rägkli

22: 50

22: 63

24:79

24:81

24:81

24:81

25: 07

25:19

25: 31

25: 23

25:99

27:43

30: 49

Svenskt

havrekli

13: 00

13:02

13: 90

14:00

14: 00

14: 00

13: 65

14: 02

15:15

16:00

17: 43

20: 32

23: 72

Sockerbetor. (Jfr tabell 2.) För sockerbetor av 1950 års skörd ha odlare

erhållit ett grundpris av 5 kronor 35 öre per deciton vid 16 procents sockerhalt.

För varje tiondels procent, varmed sockerhalten överstigit 16 procent,

har som vanligt utgått ett tillägg med 1/160 av grundpriset. Därjämte har i

år utgått bl. a. ett stimulanstillägg, vilket varit beroende av den odlade totalarealen

på så sätt, att för varje helt 200-tal hektar, varmed odlingen överstigit

50 000 hektar, skett en höjning av grundpriset med 1 öre. Grundpriset

har dock icke fått överstiga 5 kronor 55 öre per deciton, ett pris som uppnås

vid en odling av 54 000 hektar. Eftersom 1950 års odling omfattat cirka

54 400 hektar, har sagda maximala grundpris uppnåtts. Det för 1950 års

skörd utbetalda genomsnittspriset blir med nu angivna och vissa andra

tillägg och ersättningar 6 kronor 1 öre per deciton.

Oljeväxter. För oljeväxtfröer av 1950 års skörd erhålla odlare vid leverans

av vara med 18 procent vattenhalt följande grundpriser.

Höstraps, höstrybs, vårraps, vårrybs......... 75 öre per kilogram

Oljelin..................................... 70 » » »

Vitsenap................................... 61 » »

För oljeväxtfröer med annan vattenhalt än 18 procent verkställes prisreglering

enligt särskilda regler. Producent, som ej tecknat odlingskontrakt,

erhåller ett grundpris, som ligger 4 öre lägre än de angivna priserna.

Potatis. (Jfr tabell 2.) Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande bär livsmedelskommissionen

för tillverkningsåret 1950/51 fastställt de priser, som

tillverkare av potatisstärkelse eller potatisbrännvin ha att vid inköp av po
-

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

tatis för fabriksändamål av normalkvalitet erlägga till leverantören. Priserna

äro under tiden från kampanjens början till och med den 31 oktober

1950 34 öre, 1 november—31 december 1950 35 öre, 1—31 januari 1951 36

öre samt från och med den 1 februari 1951 till kampanjens slut 37 öre, allt

räknat per stärkelseprocent och hektoliter fritt fabriken.

Mjölk och mejeriprodukter m. m. (Jfr tabellerna 1 och 2.) Enligt kalkylsakkunnigas

beräkningar utgjorde den genomsnittliga likviden för mejerimjölk

28,78 öre per kilogram år 1949/50, varav 3,87 öre motsvarande statliga

bidrag. För år 1950/51 har preliminärt upptagits 29,46 respektive 2,57 öre per

kilogram.

Det allmänna mjölkpristillägget utgick under tiden september—december

1949 med 66,2 öre per kilogram mjölkfett å vid mejeri invägd mjölk använd

för smörframställning och 114 öre per kilogram för övrig mjölk. Under januari

1950 voro motsvarande tillägg 62,2 respektive 110 öre per kilogram

mjölkfett. Efter en teknisk omläggning av pristilläggssystemet utgick det

allmänna pristillägget under perioden februari—april 1950 med 82,4 öre per

kilogram å all invägd mjölk, under perioden maj—augusti samma år med

77.4 öre samt under perioden oktober—december med 82,5 öre per kilogram

invägd mjölk. Den 1 januari 1951 sänktes det allmänna mjölkpristillägget till

42.4 öre i samband med att priset på smör höjdes (jfr nedan). Tillägget utgår

— liksom under större delen av 1950 — för all invägd mjölk med ett

och samma belopp per kilogram. Jämte det allmänna mjölkpristillägget utgå

fortfarande s. k. extra mjölkpristillägg med varierande belopp inom Norrland

och vissa delar av Svealand och Götaland. Däremot har, som av ovanstående

framgår, den del av det allmänna mjölkpristillägget, som infördes

hösten 1949 i anslutning till prisstabiliseringspolitiken, slopats fr. o. m. den

1 januari 1951. Fr. o. m. nämnda dag ha även borttagits tidigare utgående

körlinjebidrag, merfrakttillägg och regleringskostnadstillägg för mjölk samt

subvention till förbättring av detaljhandelns marginaler för mjölk.

Riksnoteringen på runmärkt smör, som sedan mars 1949 stått oförändrad

i 4 kronor 95 öre, höjdes fr. o. m. den 1 januari 1951 till 5 kronor 70 öre

per kilogram. Samtidigt höjdes normalpriset på mejerismör och lantsmör

vid försäljning till förbrukare med 85 öre per kilogram från 5 kronor 60

öre per kilogram till 6 kronor 45 öre per kilogram och normalpriset vid

försäljning till detaljhandlare med 75 öre per kilogram från 5 kronor 10 öre

till 5 kronor 85 öre per kilogram. Priserna på osaltat smör liggga 10 öre över

nyss angivna priser.

Partipriset (priset från mejeri) på runmärkt halvfet ost av sveciatyp

utgjorde 230 öre per kilogram fram till den 9 januari 1950. Motsvarande

konsumentpris var 320 öre per kilogram. Till följd av införandet av statlig

subventionering (»devalveringssubvention») fr. o. m. nämnda dag sänktes

priserna till 170 respektive 255 öre per kilogram. Subventionsbeloppet

uppgick till 60 öre per kilogram (skillnaden mellan de angivna partipriserna).

Den, 6 februari 1951 upphävdes förbudet att försälja helfet ost. Partipriset

fastställdes härvid till 235 öre per kilogram helfet sveciaost av runmärkeskvalitet.

Konsumentpriset bestämdes till 325 öre per kilogram. Den

hclfeta osten subventionerades med samma belopp som den halvfeta.

Med hänsyn till marknadsläget för ost — överskott på halvfet ost och

brist på helfet ost — företogs fr. o. m. den 10 mars 1950 dels en höjning

av priset på helfet ost med 20 öre, dels en sänkning av priset på halvfet ost

med 60 öre per kilogram. Partipriset blev härigenom 255 öre på helfet ost

och 110 öre på halvfet och konsumentpriserna 345 respektive 195 öre per

kilogram.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

129

Fr. o. m. den 1 september 1950 minskades subventionsbeloppet med 25

öre per kilogram. Samtidigt höjdes clearingavgiften för ost (vilken användes

för utbetalning av lagringsersättning för ost) med 5 öre per kilogram.

Vidare avvecklades den i mars 1950 företagna höjningen av priset på helfet

ost med 20 öre och den samtidigt genomförda sänkningen av priset på

halvfet ost med 60 öre per kilogram. Dessutom avvecklades tillverkningsavgiften

på 20 öre per kilogram samt den på ostens fetthalt i torrsubstans

grundade differentieringen av utjämningsavgiften. I stället infördes en för

all ost enhetlig utjämningsavgift om 15 öre per kilogram tillverkad vara

samt en försälj ningsavgift av 15 öre per kilogram helfet ost, som försåldes

från och med den 1 september 1950. De här nämnda åtgärderna medförde,

att partipriset på helfet ost av sveciatyp från september månads ingång

kom att utgöra 255 öre per kilogram och partipriset på halvfet ost av

sveciatyp 180 öre per kilogram. Konsumentpriserna uppgingo samtidigt till

345 respektive 265 öre per kilogram.

Nyss angivna priser bibehöllos fram till årsskiftet 1950/51, då i samband

med den allmänna justeringen av jordbrukspriserna partipriserna på

runmärkt ost av sveciatyp höjdes till 305 och 230 öre per kilogram helfet

respektive halvfet vara. Konsumentpriserna höjdes samtidigt till 410 respektive

330 öre per kilogram.

Av partiprishöjningen med 50 öre per kilogram på helfet och halvfet ost

kom endast 17,3 respektive 7,4 öre producenterna till godo. Återstående prishöjning

upp till 50 öre per kilogram erfordrades för att täcka mejeriernas

inkomstbortfall till följd av de samtidigt avvecklade återstående devalveringssubventionerna

och sänkningen av det allmänna mjölkpristillägget.

Priset på konsumtionsmjölk, vilket år 1950 utgjort i genomsnitt 33,6 öre

per liter enligt socialstyrelsens detalj prisnotering i städer och tätorter, liksom

priset på tunn grädde har kvarstått oförändrat under hela år 1950.

Fr. o. m. den 1 januari 1951 skedde en allmän höjning av normalpriserna

på konsumtionsmjölk med 4 öre per liter, på tunn färsk grädde med 20 öre

per liter samt på tjock grädde med 40 öre per liter. Konsumentpriset på

tunn grädde utgör fr. o. in. den 1 januari 1951 flerstädes i riket 240 öre per

liter samt priset på tjock grädde 550 öre per liter (i Stockholm 570 öre

och i Göteborg 560 öre per liter).

Fr. o. m. den 1 februari 1951 genomfördes vissa s. k. lokala justeringar

av normalpriserna på i huvudsak standardiserad mjölk.

Kött och fläsk. (Jfr tabell 2.) Genom beslut den 24 april 1942 bemyndigade

Kungl. Maj :t livsmedelskommissionen att i samråd med statens priskontrollnämnd

fastställa normalpriser på sådana varor, som omfattades

av då gällande reglering av handeln med köttvaror. Med stöd av detta bemyndigande

fastställde kommissionen normalpriser på hela, halva och

fjärdedels kroppar av storboskap, större kalv, häst och svin att gälla fr. o. in.

(len 19 maj 1942. Dessa normalprisbestämmelser utvidgades fr. o. in. den

29 juni 1942 att omfatta även spädkalv samt fr. o. m. den 15 februari 1943

att omfatta även hela och halva kroppar av får och lamm. Normalpriserna

på kött av får, lamm, häst, unghäst och föl ha sedermera upphävts fr. o. in.

den 23 september 1946.

Inför den förestående avvecklingen av kött- och fläskransoneringen infördes

fr. o. m. den 13 juni 1949 nya bestämmelser om normalprissättningen

av hela. halva och fjärdedels kroppar av nötkreatur och svin. Bestämmelserna

inneburo, att Sveriges slakteriförbund enligt med livsmedelskommissionen

efter band träffade överenskommelser skulle äga inom vissa

gränser tillämpa rörliga partipriser. De priser, som av förbundet tillämpades

!( Bihang till riksdagens protokoll 1951. i samt. ,Vr 207.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

i Stockholm, skulle med vissa avdrag och tillägg i öre per kilogram för

skilda delar av landet gälla såsom normalpriser.

Den 17 juli 1950 utfärdades nya föreskrifter om normalpriser på hela,

halva och fjärdedels kroppar av nötkreatur och svin, som i stort sett anslöto

sig till tidigare gällande bestämmelser. Härjämte infördes från samma

datum normalpriser på hela, halva och fjärdedels kroppar av häst efter liknande

grunder som för nötkreatur och svin. Den 20 november 1950 höjdes

baspriserna på fläsk med 22 öre per kilogram med anledning av att det

statliga pristillägget för fläsk såsom nämnts upphörde att utgå från nämnda

datum.

I anslutning till överenskommelsen den 19 december 1950 angående jordbrukspriserna

har ny överenskommelse träffats med Sveriges slakteriförbund

om partiprissättningen på köttvaror från, den 15 januari 1951. Vid prissättningen

skall tillses, att under återstående del av regleringsåret 1950/51

den genomsnittliga prisnivån för slaktdjursprodukter, som avsetts i ovannämnda

överenskommelse av den 19 december 1950, icke överskrides. I enlighet

härmed ha vissa baspriser framräknats, som ansluta sig till denna

genomsnittliga prisnivå. Fr. o. m. den 15 januari 1951 ha vissa förändringar

vidtagits i prisområdesindelningen för köttvaror och de prisskillader som

gälla mellan olika prisområden. Som kompensation för vissa inkomstbortfall

och kostnadsstegringar, som bl. a. beröra ägg och fodermedel, har baspriset

på fläsk höjts fr. o. m. den 26 februari 1951 med 15 öre per kilogram.

De baspriser, som gälla den 1 april 1951 för 12:te prisområdet, återges

här nedan (putsad vara i öre per kilogram).

Klass

Ko,

oxe

Kviga,

stut,

ungtjur

Tjur

Gödkalv SLpdd''

kalv kalv

Häst

I.....

. 252

267

249

320

400 260

182

III.....

. 214

219

219

295

325 240

172

Hel eller halv

Hel eller halv

Klass

Galtfläsk

kropp av gödsvin

kropp av gödsvin

med huvud

utan huvud

och fölter

och fötter

Prima..

209

285

295

Klass

Suggfläsk

Suggfläsk

icke ren skuret

renskuret

I......

224

239

Som framgår av Kungl. Maj :ts proposition nr 245/1950 har sedan den

28 mars 1919 statligt pristillägg utgått endast för fläsk. Storleken av pristilläggen

under 1949 och 1950 framgår av nyssnämnda proposition. Pristillägget,

som fr. o. in. den 13 februari 1950 utgått med 18 kronor per besiktigat

svin vägande över 50 kilogram, upphörde att utgå efter den 20 november

1950.

Fr. o. in. den 15 januari slopades normalpriserna vid försäljning till förbrukare

på högrev, märgpipa, stora och lilla fransyskan samt benfri stek

av fransyskan, varefter normalpriser endast kvarstå för köttfärs och sidfläsk.

I övrigt sker viss reglering av prissättningen genom överenskommelse

mellan myndigheterna och kötthandelns branschorganisationer.

Ägg. (Jfr tabell 2.) Prisbildningen på ägg är sedan april 1948 fri inom ramen

för av statsmakterna fastställda riktlinjer. Enligt dessa får äggpriset

under 1950/51 fritt svänga mellan ett bottenpris av 1 krona 80 öre per kilo
-

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 207.

131

gram och ett högsta pris av 3 kronor per kilogram till producenter i södra

Sverige. Den övre prisgränsen kan emellertid under vissa omständigheter

höjas likaväl som det allmänna icke påtagit sig någon ovillkorlig skyldighet

att stödja det angivna bottenpriset. Svensk äggnotering (= producentpriset

i öre per kilogram på ägg i de viktigaste produktionsområdena i

Götaland enligt Sveriges lantbruksförbund) har fr. o. m. mars 1950 utvecklats

på följande sätt.

Mars.............

....... 235

1950 Oktober....

............. 300

April.............

....... 220

November ..

............. 293

Maj..............

....... 225

December ..

............. 270

Juni .............

........ 226

1951 Januari.....

Juli..............

........ 271

Februari ...

............. 237

Augusti ..........

....... 295

Mars.......

............. 255

September........

.... .300

Konstgödsel. Priserna på konstgödsel vid försäljning till förbrukare under

år 1950/51 framgå av följande sammanställning.

Varuslag

Kronor per deciton vid leverans under tiden

Priset avser

leverans

banfritt å

följande

platser

V?-30/» 1950

l:a perioden

Vio 1950—31/i 1951

2:a perioden

Vt-30/» 1951

3:e perioden

Superfosfat............

11: 55 pr Vi. 50

12: — pr V, 51

13: 20 pr1/. 51

fabFikshamn

> kornad .....

12:35 » Vid 50

12:80 » >/* 51

14:— » V. 51

>

Thomasfosfat .........

10:45 » >/i. 50

10:85 » */. 51

11:45 » V. 51

Do mn arvet

Kali, 40 %............

18:60 > ‘/io 50

19:15 » Vt 51

19:80 » V. 51

tariffhamn

Kalksalpeter...........

20: 75 kontant

21: 35 kontant

21: 95 kontant

>

Kalkkväve, 18 % ......

Kalkammonsalpeter,

15-6 % ..............

Ljunga 20.5 sé........

21:55 »

21:95 »

23: 65

Svartvik

17: 65

24:— >

26: 10

fabrik

>

Köping 15-5%........

18: —

19:65 t

>

Ammoniumsulfat.......

23: 90

24:35 t

25: 80

Ljungaverk

Chilesalpeter..........

31: 90

32:25 .

32:90 »

importhamn

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Bilaga 5.

PM

angående jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter år 1949.

I Kungl. Maj:ts proposition 319/1942 lämnades en redogörelse för jordbrukarnas

kontanta inkomster och utgifter under dels åren 1932, 1935 och

1937, dels åren 1938 och 1940, grundad på bearbetningar av självdeklarationer,

vilka beträffande de tre förstnämnda åren verkställts av 1938 års jordbruksutredning

och beträffande åren 1938 och 1940 av statens livsmedelskommission.

Denna redogörelse har sedermera i Kungl. Maj :ts propositioner

246/1943, 253/1944, 303/1945, 267/1946, 280/1947, 275/1948, 212/1949 och

245/1950 kompletterats med liknande undersökningar för åren 1941—48,

verkställda av statens livsmedelskommission. Sedan statens jordbruksnämnd

nu efter bemyndigande av Kungl. Maj :t genom sin statistikbyrå låtit företaga

en motsvarande bearbetning av självdeklarationer, avseende inkomståret

1949, framlägges i det följande eu sammanfattande redogörelse för de

härvid erhållna resultaten.

Material och metod.

Såsom framgår av tabell 1 har för undersökningen av jordbrukarnas kontanta

inkomster och utgifter år 1949 kunnat utnyttjas sammanlagt 9 085 av

jordbrukare avgivna självdeklarationer för av ägaren själv brukade gårdar.

Samtliga dessa härröra, liksom fallet varit vid föregående deklarationsundersökningar,

från brukningsdelar, som deltogo i den av 1938 års jordbruksutredning

verkställda undersökningen av jordbrukets driftsförhållanden.

Sedan föregående år bär antalet undersökta gårdar minskats med 259,

vilka fördela sig på alla områden och inom dessa på flertalet storleksgrupper.

Minskningen har orsakats dels av att länsstyrelserna av olika skäl ej

kunnat avstå vissa deklarationer, dels av att gårdar bytt ägare eller utlämnats

på arrende, på grund varav brukningsdelarna måst uteslutas vid denna

bearbetning. Det skulle kräva omfattande undersökningar för att nu i detalj

bedöma verkningarna av dessa förändringar i primärmaterialets omfattning;

de synas dock icke nämnvärt inverka på jämförbarheten med föregående

års resultat utom möjligen i den högsta storleksgruppen, där ett

något större material skulle vara önskvärt. Deklarationsmaterialets fördelning

på olika storleksgrupper inom vart och ett av de tre huvudområdena

har, såsom framgår av tabell 2, endast obetydligt förändrats sedan föregående

år.

Beträffande metoderna för materialets bearbetning ha utförliga redogörelser

lämnats i de ovan nämnda sammanfattningarna av de föregående

deklarationsundersökningarna. Såsom däri framhållits ha de ur självdeklarationernas

A-bilaga erhållna uppgifterna rörande jordbrukarnas kontanta

inkomster och utgifter omräknats dels till totalsiffror för riket, dels

till siffror per hektar jordbruksjord. Vid beräkningen av arealen jordbruks

jord har arealen ängsmark omräknats till åker med ledning av den

officiella statistikens uppgifter om avkastningen på åker och äng under åren

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

133

Tab. 1. Antal i deklarationsundersökningarna ingående brukningsdelar.

" ---- 1

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

Livsmedelskommissionens undersök-

2—5

5—10

10—20 20—30

30-50

50-100

över

100

liga

ning år 1946.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

490

244

104

3 456

bygder........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

199

6(Jo

1207

607

213

124

48

14

4 042

och dalbygder.................

874

1683

1086

Norra Sverige...................

1111

1143

368

27

—

—

—

2 649

Hela riket

2184

3 431

2 661

847

614

292

118

10147

Livsmedelskommissionens undersök-

ning år 1947.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

565

455

233

102

3 277

bygder........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

190

582

1150

214

115

45

15

3 933

och dalbygder.................

866

1624

1054

Norra Sverige...................

1022

1089

335

25

—

—

—

2 471

Hela riket

2 078

3 295

2 539

804

570

278

117

9681

L ivsmedelskommissionens undersök-

ning år 1948.

.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

552

435

234

98

3181

bygder........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

186

554

1122

205

100

44

11

3 802

och dalbygder.................

839

1596

1007

Norra Sverige...................

948

1061

326

26

—

—

2 361

Hela riket

1973

3 211

2 455

783

535

278

109

9 344

Jordbruksnämndens undersökning

är 1949.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

527

427

228

92

3 053

bygder........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

173

539

1067

957

329

197

30

94

43

12

3682

2 350

och dalbygder.................

Norra Sverige...................

838

952

1541

1039

Hela riket

1963

3119

2 353

754

521

271

104

9 085

1941—45. Beräkningen av totalsiffrorna för riket grundar sig på en för

varje särskild storleksgrupp och varje produktionsområde enligt den officiella

jordbruksstatistikens indelning verkställd uppräkning av självdeklarationernas

uppgifter. Härvid har förhållandet mellan den totala, åkerarealen

enligt 1944 års jordbruksräkning vid samtliga brukningsdelar inom resp.

storleksgrupp och område å ena samt åkerarealen vid de undersökta brukningsdelarna

inom samma storleksgrupp och område å andra sidan tagits

till utgångspunkt för omräkningen.

Vid bedömningen av undersökningens resultat i vad avser kontanta inkomster

och kostnader får beaktas, att den icke med säkerhet klargör den

ekonomiska utvecklingen inom jordbruket, om man företager en jämförelse

över en längre tidsperiod. Nu anfört förhållande beror på vissa inom jordbruket

under senare tid försiggångna strukturella förändringar. För det

första märkes här, att försäljningsinkomsternas andel av totalinkomsterna

successivt ökats i samband med övergången från natura- till penninghushållning.

(Samtidigt har deklarationen av försäljningsinkomster blivit full
-

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Tab. 2. Procentuell fördelning av antalet brukningsdelar på olika storleksgrupper.

Samtliga brukningsdelar med över

2 hektar åker enligt 194i års jordbruksräkning.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

......................

Södra och mellersta Sveriges skogs
och

dalbygder.................

Norra Sverige...................

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning

år 1946 ingående

brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

........................

Södra och mellersta Sveriges skogs
och

dalbygder.................

Norra Sverige...................

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning

år 1947 ingående

brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

........................

Södra och mellersta Sveriges skogs
och

dalbygder................

Norra Sverige...................

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning

är 1948 ingående

brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

........................

Södra och mellersta Sveriges skogs
och

dalbygder.................

Norra Sverige...................

De i jordbruksnämndens deklaralionsundersökning

år 1949 ingående

brukn ingsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

.........................

Södra och mellersta Sveriges skogs
och

dalbygder..................

Norra Sverige.....................

Storleksgrupper, hektar

åker

Samt-

liga

2-5

5-10

10-20

20-30

30-50

50-100

Över

100

19

25

30

12

8

4

2

1 100

40

37

17

3

2

1

0

100

57

34

8

i

0

0

0

100

6

17

35

18

14

7

3

100

22

42

27

5

3

i

0

100

42

43

14

i

100

6

18

35

17

14

7

3

100

22

41

27

6

3

1

0

100

41

44

14

1

100

6

18

35

17

14

7

3

100

22

42

27

5

3

1

0

100

40

45

14

1

100

6

18

33

17

14

7

3

100

23

42

26

5

3

1

0

100

41

44 I

14

i

—

—

—

100

ständigare.) Denna utveckling har varit särskilt markant i norra Sverige.

I samband med utflyttningen av arbetskraft från jordbruket har vidare

kontantlönernas andel av de totala arbetskostnaderna (om i dessa senare

även inräknas lön till brukarna själva) undergått en minskning. Så har

framför allt varit fallet inom det större och medelstora jordbruket. Ifrågavarande

förhållanden medföra, att sedan förkrigstiden dels skett en raskare

stegring av jordbrukets kontanta inkomster än av dess totala inkomster,

dels skett en långsammare uppgång av kontantlönerna i jordbruket än av

de totala arbetskostnaderna. Undersökningsresultaten ge på grund härav

icke en riktig bild av den totala inkomst- och kostnadsutvecklingen inom jordbruket

på längre sikt. Deklarationsundersökningarnas brister i berörda hänseenden

hindra emellertid icke, att resultat av desamma komma till an
-

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

vändning för många ändamål, såsom specialundersökningar av olika slag

för jordbrukskalkylen, nämligen i fråga om vissa kostnadsposter, vilka äro

av den natur, att de icke i nämnvärd grad influeras av förutnämnda strukturella

förändringar inom jordbruket. Vid studium av resultaten från dessa

undersökningar bör man vidare observera, att deklarationsundersökningarna

avse kalenderår och att skogsbruket ingår däri, under det att joidbrukskalkylen

avser produktionsår och ej tar hänsyn till skogsbruket.

Ytterligare bör vid bedömningen av undersökningsresultaten beaktas, att

de i undersökningen ingående egendomarna genomsnittligt taget torde representera

en något högre produktionsförmåga och mera rationella driftsförhållanden

än genomsnittsjordbruket. Till följd härav torde de vid undersökningen

erhållna totalbeloppen för såväl inkomster som utgifter vara något

för höga. Deras huvudsakliga uppgift är emellertid att avspegla de från

år till år inträffade förändringarna i jordbrukarnas kontanta inkomster och

utgifter och icke att ange dessa posters absoluta storlek. „

bet bör ytterligare beaktas, att brukningsdelar med mindre an 2 hektar

åker icke ingå i det bearbetade materialet. Likaså bör framhållas att vid

upprättande av självdeklaration inom jordbruket den s. k. kontantpnncipen

tillämpas. Då hänsyn sålunda icke tages till eventuella lagerbehållningar

vid beskattningsårets början och slut, kan nettointäkten av jordbruksfastighet

enligt deklarationsuppgifterna växla mera från år till ar an

vad som eljest skulle varit förhållandet.

I de senaste årens redogörelser har 1938 använts som basar. De o\an

nämnda strukturella förändringarna ha emellertid nödvändiggjort valet av

ett senare jämförelseår. I avvaktan pa att nytt basar fastställes för jo****"

brukskalkylen, har därvid året 1946 tills vidare ansetts lämpligt att i tabellerna

bilda utgångspunkt för jämförelserna. Därutöver lämna tabellerna

uppgifter avseende åren 1947, 1948 och 1949. Textframställningen behandlar

i det stora hela endast utvecklingen mellan åren 1948 och 1949.

Jordbrukets kontanta inkomster.

Resultaten av den beräkning av jordbrukarnas sammanlagda kontanta

inkomster under år 1949, som verkställts på grundval av de på självdeklarationernas

A-bilaga lämnade uppgifterna, redovisas i tabellerna 3 och 4.

I tabell 3 återgivas för hela riket och de tre stora huvudområdena — södra

och mellersta Sveriges slättbygder samt skogs- och dalbygder och norra

Sverige_de till totalsiffror uppräknade inkomstbeloppen, och i tabell 4 ha

dessa omräknats till indextal med 1946 och 1948 som basår. I anslutning

till A-bilagans uppställning ha inkomsterna fördelats på följande poster:

spannmål och frövaror; sockerbetor; potatis jämte rotfrukter, grönsaker

och trädgårdsprodukter; hö jämte halm och grönfoder; hästar och nötkreatur;

svin och grisar; fjäderfä och ägg; mjölk och produkter därav, dels vid

leverans till mejeri, dels vid annan försäljning; diverse produkter (får och

"etter, fisk och vilt, lin, ull, hudar och skinn in. m.); inkomster av skogsbruk;

arrenden och avgälder; diverse inkomster (körslor, uthyrning av maskiner

och dragare; försäljning av döda yttre inventarier samt av sten, grus,

torv in. in., ersättning för vägunderhåll och andra ej annorstädes upptagna

inkomstposter).

Såsom framgår av tabell 3 ha jordbrukarnas sammanlagda kontanta inkomster

år 1949 beräknats till 3 523,6 miljoner kronor. Inkoinstsummao för

år 1948 uppskattades till 3 251,2 miljoner kronor. I jämförelse med år 1948

s. 136 Kontrollera mot PDF

136 Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Tab. 3. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1946—1949, miljoner kronor.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Inkomster av försålda produkter

därav spannmål och frövaror...........

sockerbetor......................

potatis m. m....................

hö, halm och grönfoder..........

Summa vegetabiliska produkter

hästar och nötkreatur............

svin och grisar.................

fjäderfä och ägg.................

mjölk till mejeri................

mjölk till enskilda...............

Summa animaliska produkter

diverse produkter................

Summa inkomster av försålda produkter

Diverse inkomster........................

därav för körslor......................

Inkomster av skogsbruk..................

Arrenden och avgälder...................

Samtliga kontanta inkomster

Södra och mellersta Sveriges skogs- och

dalbygder.

Inkomster av försålda produkter

därav spannmål och frövaror...........

sockerbetor......................

potatis m. m....................

hö, halm och grönfoder..........

Summa vegetabiliska produkter

hästar och nötkreatur............

svin och grisar..................

fjäderfä och ägg.................

mjölk till mejeri.................

mjölk till enskilda...............

Summa animaliska produkter

diverse produkter................

Summa inkomster av försålda produkter

Diverse inkomster.......................

därav för körslor......................

Inkomster av skogsbruk..................

Arrenden och avgälder.............

Samtliga kontanta inkomster

Norra Sverige.

Inkomster av försålda produkter

därav spannmål och frö varor...........

sockerbetor......................

potatis m. m....................

hö, halm och grönfoder..........

Summa vegetabiliska produkter

1946

1947

1918

1949

304-3

! 286-0

403-1

483-2

94-1

86-3

105-8

110-9

68-6

72-2

73-2

68-7

12-6

12-2

14-8

7-0

479-6

456-7

596-9

669-8

191-3

215-7

194-9

206-2

162-4

179-4

208-7

238-6

50-4

56-6

69-9

70-5

469-3

482-2

515-4

561-3

18-9

19-5

20-8

21-0

S92-3

953-4

1009-7

1097-6

10-1

10-7

11-7

11-8

1382-0

1420 8

1618-3

1 779 2

26-0

26-2

28-4

29-7

15-5

14-1

14-9

14-1

90-0

94-0

92-9

81-2

19-o

19-5

20-4

21-8

1517 o

1560-5

1 760 o

1 911 9

45-1

37-4

58-9

68-9

1-8

1-6

2-2

1-9

30-9

36-6

44-6

41-0*

4-5

5-1

6-1

3-2

82-3

80-7

111-s

115-0

125-6

142-1

123-7

148-6

87-9

92-0

100-4

120-0

30-6

35-1

41-9

43-3

292-7

303-2

327-4

381-3

16-3

16-9

18-9

19-4

553-1

589-3

612-3

712-6

5-3

5-1

5-2

4-8

640 7

675-1

729-3

832-4

36-9

35-4

30-4

31-9 i

30-5

29-4

23-0

23-4

260-8

234-8

233-6

215-8

9-1

9-8

10-4

11-0

9475

955-1

1003 7

10911

1-2

l-i

2-4

3-0

—

—

—

_

5-1

6-3

6-2

5-8

5-7

6-7

8-2

7-1

12-0

U-l

16-8

15-9

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207. 137

Tab. 3 (forts.). Jordbrukets kontanta inkomster åren 1946—1949, miljoner kronor.

1946

1947

1948

1949

hästar och nötkreatur............

36-6

38-9

40-4

45-3

svin och grisar..................

9-2

9-7

10-8

14-5

fjäderfä och ägg.................

1-8

2-3

3-6

4-7

mjölk till mejeri.................

135-3

146-7

155-9

182-0

mjölk till enskilda...............

9-6

9-8

10-5

10-5

Summa animaliska produkter

192-5

207-i

221-2

257-0

diverse produkter................

3-9

3-3

4-1

3-3

Summa inkomster av försålda produkter

208-4

224-8

242-1

276-2

Diverse inkomster.......................

67-7

56-0

49-6

53-8

därav för körslor .....................

63-9

52-7

45-8

49-8

Inkomster av skogsbruk.................

236-3

203-7

190-8

185-1

Arrenden och avgälder ..................

5-2

5*1

5-0

5-5

Samtliga kontanta inkomster

Hela riket.

517-6

489-6

487-5

5206

Inkomster av försålda produkter

324-5

464-4

555-1

därav spannmål och frövaror ..........

350*6

sockerbetor .....................

95-9

87-9

108-0

112-8

potatis m. m....................

104-6

115-1

124-0

115-5

hö, halm och grönfoder..........

22-8

24-0

29-1

17-3

Summa vegetabiliska produkter

573-9

551-5

725-5

800-7

hästar och nötkreatur............

353-5

396-7

359-0

400-1

svin och grisar.................

259-5

281-1

319-9

373-1

fjäderfä och ägg.................

82-8

94-0

115-4

118-5

mjölk till mejeri................

897-3

932-1

998-7

1124-6

mjölk till enskilda ..............

44-8

46-2

50-2

50-9

Summa animaliska produkter

1 637-9

1 750-1

1 843-2

2 067-2

diverse produkter...............

19-3

19-1

21-0

19-9

Summa inkomster av försålda produkter

2 2811

2 820 7

2 589 7

2 887-8

Diverse inkomster.......................

130-6

117-6

108-4

115-4

därav för körslor.....................

109-9

96-2

83-7

87-3

Inkomster av skogsbruk.................

587-1

532-5

517-3

482-1

Arrenden och avgälder..................

33-3

34-4

35-8

38-3

Samtliga kontanta inkomster

2 9S2-1

3005-2

3 2512

3 523-6

föreligger sålunda en ökning av inkomstsuniman med 272,4 miljoner kronor

eller med 8,4 procent.

Av den sammanlagda inkomstsumman härrör betydligt över hälften (58,7

procent) eller 2 067,2 miljoner kronor från försäljning av animaliska produkter,

medan inkomsterna av försålda vegetabilier stanna vid 800,7 miljoner

kronor (22,7 procent) och skogsinkomsterna vid 482,i miljoner kronor

(13,7 procent). Dessa tre grupper av inkomster omfattade drygt 95 procent

av de totala inkomsterna.

I förhållande till 1948 ökade inkomsterna av försålda jordbruksprodukter

med 298,i miljoner kronor eller 11,5 procent. Härav kommo på animaliska

produkter 224,o miljoner kronor (ökning 12,2 procent) och på vegetabiliska

produkter 75,2 miljoner kronor (10,4 procent). Skogsinkomsterna ha under

år 1949 sjunkit med 35,2 miljoner kronor (motsvarande 6,8 procent).

ökningen mellan åren 1948 och 1949 i försäljningen av animaliska pro
-

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Tab. 4. Jordbrukets kontanta inkomster &ren 1946—1949. Indextal.

År 1946 = 100

År 1948

= 100

1947

1948

1949

1949

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Vegetabiliska produkter................

95-2

124-5

139-7

112-2

Animaliska produkter..................

106-8

113-1

123-0

108-7

Samtliga jordbruksprodukter............

102-8

117-1

128-7

109-9

Diverse inkomster......................

100-5

108-8

113-9

104-7

Skogsbruk.............................

104-1

103-2

90-2

87-4

Samtliga kontanta inkomster

1029

116o

126-0

108-6

Södra och mellersta Sveriges skogs- och

dalbygder.

Vegetabiliska produkter................

98-1

135-9

139-8

102-9

Animaliska produkter..................

106-6

110-7

128-9

116-4

Samtliga jordbruksprodukter............

105-4

113-8

129-9

114-1

Diverse inkomster......................

95-9

82-3

86-5

105-2

Skogsbruk.............................

90-0

89-6

82-8

92-3

Samtliga kontanta inkomster

1008

1059

1152

108-7

Norra Sverige.

Vegetabiliska produkter................

117-5

140-1

132-6

94-7

Animaliska produkter..................

107-7

114-9

133-5

116-2

Samtliga jordbruksprodukter............

107-9

116-2

132-5

114-1

Diverse inkomster......................

82-8

73-3

79-5

108-4

Skogsbruk.............................

86-2

80-7

78-4

97-0

Samtliga kontanta inkomster

94-6

942

1006

106-8

Hela riket.

Vegetabiliska produkter................

96-1

126-4

139-5

110-4

Animaliska produkter..................

106-8

112-5

126-2

112-2

Samtliga jordbruksprodukter............

104-0

116-1

129-4

111-5 j

Diverse inkomster......................

90-o

82-9

88-3

106-5

Skogsbruk.............................

90-7

88-1

82-1

93-2

Samtliga kontanta inkomster

1008

109o

118-2

108-4

dukter, 224,o miljoner kronor, fördelar sig med 41,i miljoner kronor på posten

hästar och nötkreatur, 53,2 miljoner kronor på posten svin och grisar,

3,i miljoner kronor på posten fjäderfä och ägg samt 126,6 miljoner kronor

på posten mjölk. Relativt sett innebära dessa tal en ökning ifråga om samtliga

animaliska produkter med som nämnts 12,2 procent samt ifråga om

hästar och nötkreatur med 11,4 procent, svin och grisar 16,6 procent, fjäderfä

och ägg 2,7 procent samt mjölk 12,i procent. Den låga ökningen för fjäderfä

och ägg framstår som resultatet av en kombination av produktionsökning

och kraftigt prisfall. I detta sammanhang må erinras om att värdet av

försålda hästar och nötkreatur under år 1948 var betydligt lägre än år 1947

såsom följd av de stora utslaktningarna under det torra året 1947 och den

ringa slakten under det jämförelsevis goda skördeåret 1948. Försäljningsvärdet

år 1949 översteg 1947 års tal med 3,4 miljoner kronor eller 0,9 procent.

För övriga animalier redovisas en fortgående, ehuru delvis ojämn stegring

under de år tabellerna omfatta.

Stegringen av inkomsterna från försålda vegetabiliska produkter hänför

sig nästan helt till försäljningen av spannmål och frövaror, som stigit med

90,7 miljoner kronor eller 19,5 procent. I övrigt redovisas en mindre ökning

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

139

Tab. 5. Jordbrukets inkomster av vegetabiliska respektive animaliska produkter

i procent av inkomster av samtliga försålda produkter inom olika storleksgrupper

och områden åren 1946—1949.

År

Storleksgrupper, hektar åker

2—5

5—10

10—20

20—30

30—50

50-100

Över

100

liga

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder.

Vegetabiliska produkter.....

1946

12-6

17-4

25-3

34-3

40-9

46-2

50-2

34-7

1947

10-6

15-3

23-4

30-6

38-6

44-1

48-2

32-1

1948

15-1

19-4

27-6

36-0

42-2

50-1

52-8

36-9

1949

12-0

18-9

27-2

37-3

44-4

51-8

55-8

37-6

Animaliska produkter......

1946

86-G

81-3

73-8

65-1

58-4

53-1

49-2

64-6

1947

88-3

83-7

75-9

68-8

60-7

55-2

51-1

67l

1948

83-8

79-5

71-8

63-2

57-0

49-5

46-6

62-4

1949

87-1

80-3

72-2

61-8

54-9

47-8

43-6

61-7

Södra och mellersta Sveriges

»

skogs- och dalbygder.

r

Vegetabiliska produkter.....

1946

4-8

7-4

12-2

16-6

22-6

34-7

47-0

12-8

1947

5-8

7-3

Hl

14-3

21-2

28-3

43-9

12-0

1948

8-1

8-7

14-7

17-7

28-3

36-8

47-3

15-3

1949

7-0

7-6

12-7

18-2

24-1

31-0

48-7

13-8

Animaliska produkter......

1946

94-3

91-8

87-2

82-4

76-4

62-9

52-7

86-3

1947

93-4

91-9

88-3

85-0

78-0

70-7

55-6

87-3

1948

91-3

90-4

84-8

81-7

70-4

62-4

52-3

84-0

1949

92-5

91-8

86-9

81-2

75''1

68-3

50-4

85-6

Norra Sverige.

Vegetabiliska produkter.....

1946

3-6

4-9

8-9

17-4

.

5-8

1947

4-4

5-7

8-4

18-0

6-3

1948

4-5

6*5

9-7

19-6

•

6-9

1949

3-6

5-0

8-6

20-8

5-8

Animaliska produkter......

1946

94-4

93-6

88-9

79-5

92-4

1947

94-2

93-0

90-1

78-9

•

92-3

1948

93-7

92-2

88-4

77-0

91-4

1949

95-3

94-1

89-9

75-9

93-0

i fråga om sockerbetor å 4,8 miljoner kronor eller 4,5 procent, medan tillbakagång

ägt rum av inkomsterna från försäljningen av potatis m. m. med 8,5

miljoner kronor (6,9 procent) och av hö, halm och grönfoder med 11,8 miljoner

kronor (40,6 procent) såsom följd av nedgång i såväl försålda kvantiteter

som å-priser.

Inkomsterna av skogsbruk ha efter år 1946 årligen undergått viss minskning.

Nämnda år kännetecknades av ett toppläge med exceptionellt höga

skogsinkomster, vartill — såsom i föregående års redogörelser framhållits

— prisstoppets upphävande den 1 juli 1946, de på grund härav ökade avverkningarna

samt omläggningen av taxeringsförfarandet främst torde ha

medverkat. Nedgången från 1947 till 1948 berodde främst på en minskning

av de avverkade kvantiteterna, föranledd av att bestämmelserna om avverkningsplikt

upphävdes den 1 juli 1948. Den fortsatta minskningen under 1949

torde i främsta rummet sammanhänga med en under våren 1949 genomförd

prissänkning på massaved med därav följande minskad avverkning.

Vidare erbjödos avlönade arbetstillfällen i minskad omfattning, och slutligen

kan den kraftiga prissänkningen på virke och massaved i slutet av år

1949 i någon mån ha inverkat sänkande på detta års inkomster.

De hittills anförda siffrorna avse riket i dess helhet. Mellan de olika om
-

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

rådena föreligga vissa olikheter. Inkomsterna av försålda vegetabilier ha

mellan 1948 och 1949 ökat med 12,2 procent i södra och mellersta Sveriges

slättbygder men med blott 2,9 procent i samma områdes skogs- och dalbygder

och ha minskat med 5,3 procent i norra Sverige. Ifråga om animalier har

inkomstutvecklingen i dessa tre områden medfört en ökning å resp. 8,7, 16,4

och 16,2 procent. Skogsinkomsterna ha minskat i södra och mellersta Sveriges

slättbygder med 12,6 procent, i skogs- och dalbygderna med 7,7 procent

och i norra Sverige, där deras relativa andel är avgjort störst, med 3,o procent.

Genom dessa delvis motsatta tendenser ha olikheterna i utvecklingen

av de totala inkomsterna blivit i det närmaste utjämnade: mot en ökning på

8,6 procent i slättbygderna svarar en ökning på 8,7 procent i skogs- och dalbygderna

och 6,8 procent i norra Sverige. Kvar står dock en något mindre

ökning i sistnämnda område än i landet i övrigt.

Förskjutningarna av de viktigaste inkomstposternas inbördes betydelse

belysas närmare av följande sammanställning av deras procentuella andel

av jordbrukets sammanlagda kontanta inkomster enligt självdeklarationerna

:

1946

1947

1948

1949

Vegetabiliska produkter.........

....... 19-3

18-4

22 3

22-7

Animaliska produkter...........

....... 54-9

58-2

567

58''7

Skogsbruk .....................

17 7

159

13-7

Diverse inkomster..............

....... 61

57

5-1

4-9

Samtliga kontanta inkomster 100 0

1000

1000

100-0

I tablån lägger man märke till att de vegetabiliska produkternas andel

av inkomstsumman stigit under år 1948 och ytterligare något under år 1949.

Animalierna bilda större andel av samtliga kontanta inkomster än under

övriga redovisningsår, medan en oavbruten nedgång noteras för skogsbruk

liksom för övriga inkomster.

De vegetabiliska resp. animaliska produkternas andel storleksgruppsvis

av inkomsterna av samtliga försålda jordbruksprodukter belyses i tabell 5.

I denna framträder tydligt det kända förhållandet, att de vegetabiliska produkternas

relativa betydelse ökar starkt med stigande egendomsstorlek samt

att den genomgående är vida större inom slättbygderna i södra och mellersta

Sverige än i skogs- och dalbygderna och i norra Sverige.

Göres en uppdelning av de kontanta inkomsterna och av försälj ningsinkomsterna

på de tre huvudområdena, erhålles följande procentuella fördelning:
-

Samtliga kontanta inkomster 1946

Södra och mellersta Sveriges slättbygder 50-9

Södra och mellersta Sveriges skogs- och

dalbygder ......................... 31-8

Norra Sverige ...................... 17 3

Hela riket 100 0

Inkomster av försålda jordbruksprodukter

Södra och mellersta Sveriges slättbygder 62 0

Södra och mellersta Sveriges skogs- och

dalbygder......................... 28 7

Norra Sverige....................... 9 3

1947

1948

1949

5F9

54-1

54-2

31-8

30 9

310

163

150

14-8

100 0

100 0

100-0

61-2

62-5

61-6

29''1

28-2

28-8

9-7

9-3

9-6

100-0

100-0

100-0

Hela riket 100-0

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 207. 141

Tab. 6. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1946—1949, miljoner kronor.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

Södra o. mellersta Sveriges skogs- o. dalbygder.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

Norra Sverige.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

! Arbetslöner.............................

: Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

1946

1947

1948

1949

10-6

10-6

12-1

13-4

356-7

351-8

394-6

401-9

51-5

58-5

66-5

70-9

91-4

104-2

115-6

128-9

6-4

6-8

6-8

7-3

23-6

28-4

34-4

32-7

96-8

101-2

111-9

126-8

82-1

83-5

89-2

94-8

41-5

53-7

71-6

86-2

56-5

61-3

70-2

75-6

78-3

86-9

104-7

112-9

145-7

160-1

184-4

208-1

54-4

55-0

57-8

59-2

1 095 5

1162 o

1319 8

1418-7

15-6

28-6

39-1

36-2

32-3

37-9

37-6

39-2

4-7

5-1

5-3

5-7

173-5

167-4

190-4

193-2

28-8

31-4

33-3

34-1

48-4

56-6

60-3

73-4

3-7

3-2

2-8

3-9

12-6

15-3

18-5

16-2

53-5

56-4

61-6

66-7

59-7

60-5

63-0

70-5

26-4

29-3

34-6

38-1

26-7

28-7

30-8

34-0

51-3

60-1

68-4

76-3

71-2

77-5

88-9

98-3

23-0

23-1

24-6

25-5

683-5

6146

682-5

7359

9-4

14-1

22-8

19-6

26-8

27-2

27-1

24-7

2-2

2-5

2-2

2-4

103-4

84-8

89-8

92-8

10-7

11-5

11-9

12-5

15-2

16-2

16-8

20-2

1-0

1-1

0-7

1-1

13-7

15-8

17-9

20-2

15-8

17-2

18-5

20-9

26-3

24-1

26-2

25-7

12-3

14-1

17-1

16-0

7-8

8-5

9-7

10-3

22-3

31-0

33-0

37-8

33-4

35-3

41-9

45-3

8-4

8-0

8-1

8-4

2725

270 1

293-8

3136

3-6

4-6

7-0

4-4

9-7

12-3

11-8

16-0

s. 142 Kontrollera mot PDF

142 Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Tab. 6 (forts.). Jordbrukets kontanta utgifter åren 1946—1949, miljoner kronor.

Hela riket.

1946

1947

1948

1949

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

17-5

18-2

19-6

21-3

Arbetslöner.............................

633-6

604-0

674-8

687-9

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

91-0

101-1

111-7

117-3

kraftfoder och betmassa.........

155-0

177-0

192-7

222-5

potatis och rotfrukter...........

11-1

11-1

10-3

12-3

hö, halm m. fl. fodermedel......

49-9

59-5

70-8

69-1

gödselmedel och torvströ........

166-1

174-8

192-0

214-1

Inköp av levande inventarier............

168-1

168-1

178-4

191-0

Inköp av döda inventarier...............

80-2

97-1

123-3

140-3

Underhåll av inventarier................

91-0

98-ö

110-7

119-9

Underhåll av byggnader.................

151-9

178-0

206-1

227-0

Diverse driftskostnader..................

250-3

272-9

315-2

351-7

Räntor................................

85-8

86-1

90-5

93-1

Samtliga kontanta utgifter

1951 5

2 046 7

2 296 l

2468-2

Nyuppsättning av inventarier............

28-6

47-3

68-9

60-2

Ny-, till- eller ombyggnad...............

68-8

77-1

76-5

79-9

Tablån visar, att de olika områdenas andel av jordbrukets samtliga kontanta

inkomster år 1949 ej nämnvärt avviker från motsvarande tal år 1948.

I jämförelse med 1946 och 1947 har den emellertid ökat för södra och mellersta

Sveriges slättbygder och minskat för de två övriga områdena. Nedgången

för norra Sverige beror främst på minskade inkomster av skogsbruket.

Beträffande inkomsterna av försålda jordbruksprodukter har fördelningen

på de olika områdena ej undergått några större förändringar under

de fyra senast undersökta åren.

Jordbrukets kontanta utgifter.

De på självdeklarationernas A-bilaga redovisade kontanta utgifterna ha

vid bearbetningen sammanförts i följande grupper: arrenden och kontanta

undantagsförmåner; arbetslöner; inköp av spannmål och frövaror; kraftfoder

och betmassa; potatis och rotfrukter; hö, halm m. fl. fodermedel;

gödselmedel och torvströ; inköp av levande inventarier med fördelning på

hästar och nötkreatur, svin och grisar samt får och getter; inköp av döda

inventarier; underhåll av dels inventarier, dels byggnader; diverse driftskostnader

(bl. a. elektrisk ström samt bränn- och smörjolja) jämte räntor.

Dessutom ha även uppgifterna rörande kostnaderna för nyuppsättning av

yttre inventarier samt för ny-, till- eller ombyggnad bearbetats. Beträffande

dessa sistnämnda uppgifter bör emellertid nämnas, att dessa kostnader icke

berättiga till avdrag vid taxeringen, varför de kunna antagas vara mindre

fullständigt redovisade i deklarationerna. Av de vid bearbetningen av dessa

poster erhållna resultaten torde därför icke alltför bestämda slutsatser böra

dragas.

Resultaten av beräkningarna redovisas i tabellerna 6 och 7.

För hela riket beräknas jordbrukarnas kontanta utgifter år 1949 ha uppgått

till sammanlagt 2 468,2 miljoner kronor, vartill komma ytterligare 60,2

miljoner kronor för nyuppsättning av inventarier och 79,9 miljoner kronor

för ny-, till- och ombyggnader. Motsvarande utgifter år 1948 utgjorde respektive

2 296,i, 68,9 och 76,5 miljoner kronor. I jämförelse med år 1948 ökade

således samtliga kontanta utgifter år 1949 med 172,i miljoner kronor eller

7,5 procent. Såsom framgår av tabell 7 ha de relativa utgiftsökningarna varit

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

143

Tab. 7. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1946 — 1949. Indextal.

År 1946 = 100

År 1948

= 100

1947

1948

1949

1949

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Arbetslöner.............................

98-6

110-6

112-7

ioi-9 i

Inköp av förnödenheter.................

110-9

124-3

136-0

109-4

Inköp av levande och döda inventarier . ..

11M

130-1

146-4

112-5

Underhåll av inventarier och byggnader . .

109-9

129-7

139-7

107-7

Diverse driftskostnader...................

109-9

126-6

142-9

112-9

Räntor.................................

100-9

106-2

108-s

102-4

Samtliga kontanta utgifter

106-1

1205

1295

1075

Södra o. mellersta Sveriges skogs- o. dalbygder.

1

Arbetslöner.............................

96-4

109-7

111-4

101-5

Inköp av förnödenheter.................

110-9

120-0

132-0

110-0

Inköp av levande och döda inventarier ...

104-2

113-4

126-2

111-3

Underhåll av inventarier och byggnader . .

113-9

127-2

141-6

111-3

Diverse driftskostnader..................

108-9

124-9

138-0

110-5

Räntor.................................

100-6

107-0

111-2

103-9

Samtliga kontanta utgifter

105-3

117-0

1261

107-8

Norra Sverige.

Arbetslöner.............................

82-1

86-8

89-7

103-3 1

Inköp av förnödenheter.................

109-7

117-1

133-1

113-7

Inköp av levande och döda inventarier ...

98-8

112-0

108-0

96-5

Underhåll av inventarier och byggnader . .

131-1

141-5

159-4

112-7

Diverse driftskostnader..................

105-6

125-5

135-6

108-0

Räntor.................................

94-9

95-4

99-1

103-9

Samtliga kontanta utgifter

99 1

1078

115 i

106-7

Hela riket.

Arbetslöner.............................

95-3

106-5

108-6

101-9

Inköp av förnödenheter.................

110-8

122-1

134-4

110-1

Inköp av levande och döda inventarier ...

106-8

121-5

133-4

109-8

Underhäll av inventarier och byggnader . .

113-8

130-4

142-8

109-5

Diverse driftskostnader..................

109-0

125-9

140-5

111-6

Räntor.................................

100-2

105-4

108-5

102-9

Samtliga kontanta utgifter

104 9

117 7

126 5

1075

av ungefär samma storleksordning för de olika huvudposterna med undantag

för arbetslönerna — den största posten — och ränteutgifterna, vilka

stigit minst eller med 1,9 resp. 2,9 procent. För de övriga posterna variera

utgiftsökningarna mellan 9,5 och 11,6 procent.

Trots den fortgående mekaniseringen av jordbruket ökade sålunda utgifterna

för arbetslöner med 1,9 procent. Enligt socialstyrelsens lönestatistik har

lantarbetarnas genomsnittliga timlön vid tidlönsarbete höjts från 1,77 kr. år

1948 till 1,84 kr. år 1949 eller med 4,o procent. Orsakerna härtill äro att söka

dels i att minimitimlönerna för män enligt kollektivavtalet höjdes från och

med den 1 november 1948 med i allmänhet 5 öre för arbetare i förmansställning

och 2 öre för övriga arbetare, dels i att de s. k. dolda förmånerna vid det

icke avtalsbundna jordbruket i viss utsträckning under året avlösts av höjd

timlön.

Vid en närmare undersökning av kostnadsutvecklingen av de i tabell 6

angivna delposterna befinnes tendensen icke ha varit fullt så ensartad

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Tab. 8. Arbetslönernas och rfinteutgitternas procentuella andel av jordbrukets

kontanta utgifter inom olika storleksgrupper och områden åren 1946—1949.

År

Storleksgrupper, hektar

åker

Samt-

2-5

5-10

10—20

20-30

30-50

50-10C

över

100

liga

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder.

Arbetslöner................

1946

12-2

16-1

25-1

30-8

35-6

40-7

46-2

32-6

1947

9-4

14-5

22-0

28-5

34-0

38-8

43-7

30-3

1948

10-2

14-8

21-6

27-8

34-1

38-8

42-2

29-9

1949

9-3

13-9

20-7

26-5

32-3

36-4

40-9

28-3

Räntor....................

1946

3-9

5-2

4-5

4-9

5-1

5-3

5-2

5-0

1947

3-8

4-8

4-5

4-6

5-0

5-1

4-7

4-7

1948

3-3

4-3

4-0

4-3

4-4

4-7

5-0

4-4

1949

30

4-0

3-8

3-9

4-3

4-7

4-7

4-2

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder.

Arbetslöner................

1946

20-2

25-5

31-8

34-5

39-5

44-5

43-5

29-7

1947

17-2

22-5

29-0

31-9

38-9

43-2

43-6

27-2

1948

17-8

22-9

29-3

33-5

39-6

42-7

45-6

27-9

1949

17-3

21-6

26-8

31-1

38-3

40-8

41-7

26-3

Räntor....................

1946

3o

3-3

4-0

4-5

4-8

6*4

6-0

3-9

1947

2-9

3l

3-8

4-5

4-6

6-2

5-7

3-8

1948

2-7

3-1

3-5

4-0

4-1

5-9

6-3

3-6

1949

2-5

3-0

3-5

4-0

4-2

6-1

4-4

3-5

Norra Sverige.

Arbetslöner................

1946

35-4

36-5

42-5

55-2

37-9

1947

28-1

30-3

35-8

50-4

31-4

1948

26-3

29-4

36-9

48-9

30-5

1949

25-0

28-8

37-3

46-4

29-6

Räntor....................

1946

3-0

3-2

3-1

2-4

3-1

1947

3-0

3-1

2-8

2-0

3-0

1948

2-8

2-8

2-9

1*5

2-7

1949

2-7

2-8

2-8

1-6

2-7

Hela riket.

Arbetslöner................

1946

25-2

25-9

29-2

32-5

36-5

41-5

45-9

32-5

1947

20-1

22-3

25-8

30-o

35-1

39-6

43-7

29-5

1948

19-7

22-3

25-7

29-7

35-3

39-5

42-6

29-4

1949

18-7

21-2

24-4

28-0

33-5

37-2

41-1

27-9

Räntor....................

1946

3-2

3-8

4-2

4-8

5-0

5-5

5-3

4-4

1947

3-1

3-6

4*1

4-5

4-9

5-2

4-9

4-2

1948

2-9

3-3

3-7

4-1

4-3

4-8

5-1

3-9

1949

2-7

3-2

3-6

3-9

4-2

4-9

4-6

3-8

som i fråga om huvudposterna. Mera anmärkningsvärda olikheter noteras

dock endast för de i posten inköp av förnödenheter ingående varugrupperna.

Den högsta procentuella ökningen gäller de absolut sett tämligen obetydliga

kostnaderna för potatis och rotfrukter, som stigit med 19,4 procent. Därnäst

följa inom denna huvudgrupp delposterna kraftfoder och betmassa

med 15,4, gödselmedel och torvströ med 11,6 samt spannmål och frövaror

med 5,2 procents ökning, medan kostnaderna för hö, halm in. fl. fodermedel

minskat med 2,4 procent.

Hittills nämnda tal avse riket i dess helhet. Av tabell 7 framgår den procentuella

kostnadsförändringen beträffande huvudposterna i förhållande

till åren 1946 och 1948 inom de tre huvudområdena. I regel visa sig de

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

regionala olikheterna i utvecklingen mellan 1948 och 1949 vara jämförelsevis

små och i vart fall betydligt mindre än vad tidigare deklarationsundersökningar

utvisat. Samtliga kontanta utgifter ha ökat med 7,5 procent i södra

och mellersta Sveriges slättbygder, med 7,8 procent i skogs- och dalbygderna

och med 6,7 procent i norra Sverige. Liksom i fråga om utvecklingen

av de totala kontanta inkomsterna har alltså ökningen varit störst i södra

och mellersta Sverige. En mera betydande differens föreligger endast beträffande

kostnaderna för inköp av inventarier, som ökat med 11—12 procent

i södra och mellersta delen av landet men minskat med 3,5 procent i

norra Sverige. Att arbetskostnaderna ökat något mer i sistnämnda område

än i övrigt — 3,3 procent mot 1,5 å 2 procent — torde äga samband med att

inkomsterna av skogsbruk i norra Sverige legat jämförelsevis högt uppe.

Vad delposterna angår föreligga rätt betydande regionala olikheter i fråga

om olika slag av förnödenheter och inventarier (jfr tab. 6).

Av följande sammanställning framgår de viktigaste utgiftsposternas procentuella

andel av jordbrukets totala kontanta utgifter under tiden 1946—

1949:

Inköp av förnödenheter.................

Inköp av levande och döda inventarier...

Underhåll av inventarier och byggnader ..

Diverse driftskostnader..................

1946

1947

1948

1949

32-5

29-5

29-4

27-9

24-2

25''6

25-2

25-8

12-7

13-0

131

13-4

12-5

13-5

13-8

140

13-7

14-2

14-6

15-1

4-4

4-2

3-9

3-8

.00-0

100-0

100-0

100-0

Tablån visar den fortgående minskningen i arbetslönernas och räntornas

andel av de samlade kontanta utgifterna och motsvarande ökning av kostnaderna

för inköp av förnödenheter och inventarier samt för underhåll

m. in. Uppgifter om arbetslönernas och ränteutgifternas betydelse vid olika

egendomsstorlek finnas angivna i tabell 8.

Inkomster och utgifter per hektar jordbruksjord. Inkomst- och utgiftsutvecklingen

inom olika storleksgrupper av jordbruk.

Olikheterna mellan olika storleksgrupper belysas genom den beräkning

av de kontanta inkomsterna och utgifterna per hektar jordbruksjord, vars

resultat återgivas i tabell 9. Genom detta material erhåiles också en ytterligare

belysning av förskjutningarna från år till år liksom nya möjligheter

till jämförelser mellan de tre huvudområdena.

Det framgår av tabell 9 och indextalen i tabell 10, att de kontanta inkomsterna

per hektar jordbruksjord mellan åren 1948 och 1949 inom flertalet

storleksgrupper i absoluta såväl som relativa tal ökat mest i södra och

mellersta Sveriges slättbygder och att ökningen i stort sett avtagit med stigande

areal. Den avgjort största uppgången redovisas inom den högsta storleksgruppen

i skogs- och dalbygderna, där dock redovisning föreligger från

endast 12 jordbrukare. För norra Sverige föreligger någon minskning i den

högsta storlek sklassen, 20—30 hektar. Beträffande ökningen av utgifterna

per arealenhet föreligger i stort sett samma utveckling: inom norra Sverige

är dock ökningen i förhållande till år 1948 större i storleksgrupperna

med 5—10 och 10—20 hektar åker än i den lägsta gruppen, och i den högsta

storleksklassen har cn drygt 10-procentig nedgång ägt rum.

10 Il i haag till riksdagens protokoll 0)51. 1 samt. Nr 207.

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Tab. 9. Kontanta inkomster och utgifter i kronor per hektar jordbruksjord vid

jordbruksfastighet inom olika storleksgrupper och områden åren 1946—1949.

År

Storleksgrupper, hektar

åker

Samt-

2—5

5—10

10-20

20—30|30—50

50-100

Över

100

liga

Samtliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges

1946

828

744

718

699

709

704

693

714

slättbygder

1947

879

788

747

716

718

711

706

735

1948

996

860

831

831

821

811

792

829

1

1949

1122

947

904

904

897

869

842

900

Södra och mellersta Sveriges

1946

995

897

775

679

675

606

594

816

skogs- och dalbygder

1947

1022

895

782

684

684

607

601

822

1948

1029

928

836

720

757

664

728

866

1949

1137

1007

891

808

793

681

907

943

Norra Sverige

1946

1190

1016

909

987

1056

1947

1129

956

858

979

1000

1948

1128

973

828

1034

1004

1949

1208

1033

902

1017

1070

Samtliga kontanta utgifter.

Södra och mellersta Sveriges

1946

579

478

469

487

524

553

578

516

slättbygder

1947

616

513

496

518

546

578

627

547

1948

718

569

562

595

632

666

696

622

1949

784

627

610

654

675

708

722

668

Södra och mellersta Sveriges

1946

571

502

471

455

499

508

521

502

skogs- och dalbygder

1947

610

526

494

481

535

519

548

529

1948

659

582

561

526

605

583

637

589

1949

702

630

601

572

620

586

822

636

Norra Sverige

1946

655

502

485

574

556

1947

637

497

499

608

552

1948

696

550

521

741

605

1949

731

598

580

663

645

Vid en jämförelse mellan de olika områdena framträder vidare det förhållandet,

att de kontanta inkomsterna per hektar jordbruksjord i allmänhet

äro högre i norra än i södra och mellersta Sverige; en betydande utjämning

har emellertid ägt rum i detta avseende under de senaste åren.

Denna skillnad beror framför allt därpå, att i regel jämförelsevis stora

skogsarealer ingå i brukningsdelarna i norra Sverige, medan den till desamma

hörande åkerarealen är förhållandevis liten. Det är sålunda inkomsterna

av skogsbruket, som höja dessa siffror för norra Sverige över dem,

som redovisas för det övriga landet.

Av en jämförelse mellan olika storleksgrupper framgår, att de kontanta

inkomsterna per hektar jordbruksjord minska med stigande egendomsstorlek;

i skogs- och dalbygderna samt i norra Sverige sker dock en ökning för

den högsta storleksklassen. Beträffande de kontanta utgifterna redovisas de

högsta beloppen för de största och de minsta jordbruken.

De viktigaste inkomstposternas ekonomiska betydelse vid brukningsdelar

av olika storlek och inom olika områden belyses närmare i tabell It, i

vilken inkomsterna i kronor per hektar jordbruksjord av vegetabiliska och

animaliska produkter samt av skogsbruk redovisas. På motsvarande sätt redovisas

i tabell 12 jordbrukarnas kontanta utgifter, likaledes beräknade per

hektar jordbruksjord, för arbetskraft, kraftfoder och betmassa, gödselmedel

och torvströ samt för räntor.

Beträffande den relativa betydelsen av jordbrukarnas olika inkomstkällor

föreligga mycket tydliga olikheter såväl mellan olika områden som mel
-

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

147

Tab. 10. Inkomster och utgifter per hektar jordbruksjord vid Jordbruksfastighet

inom olika storleksgrupper och områden åren 1946—1949.

Indextal: 1946= 100.

År

Storleksgrupper, hektar

åker

Samt-

2-5

5—10

10—20

20-30

30-50

50-100

över

100

liga

Samtliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges

1947

106-1

105-9

104-1

102-4

101-3

101-1

102-0

102-9

slättbygder

1948

120-3

115-6

115-9

118-9

115-7

115-3

114-4

116-1

1949

135-5

127-3

126-0

129-3

126-5

123-5

121-5

126-1

Södra och mellersta Sveriges

1947

102-7

99-7

100-9

100-9

101-3

100-1

101-2

100-8

skogs- och dalbygder

1948

103-3

103-5

107-9

106-0

112-2

109-5

122-6

106-2

1949

114-2

112-2

115-0

119-0

117-5

112-2

152-8

115-6

Norra Sverige

1947

94-9

94-0

94-4

99-3

94-7

1948

94-8

95-8

91-1

104-8

95-1

1949

101-5

101-6

99-2

103-1

101-3

Samtliga kontanta utgifter.

Södra och mellersta Sveriges

1947

106-4

107-3

105-8

106-4

104-2

104-5

108-3

106-1

slättbygder

1948

124-0

118-9

119-9

122-1

120-7

120-4

120-3

120-6

1949

135-4

131-1

130-1

134-2

128-9

128-0

124-8

129-6

Södra och mellersta Sveriges

1947

106-8

104-9

105-0

105-8

107-2

102-2

105-2

105-4

skogs- och dalbygder

1948

115-2

116-0

119-2

115-7

121-2

114-9

122-3

117-2

1949

122-8

125-6

127-7

125-9

124-2

115-4

157-9

126-6

Norra Sverige

1947

97-2

99-0

102-9

105-9

99-2

1948

106-3

109-5

107-5

129-1

108-8

1949

111-6

119-1

119-5

115-5

115-9

lan olika storleksgrupper. De vegetabiliska produkternas betydelse per arealenhet

stiger med växande egendomsstorlek och är vidare störst inom slättbygderna

och minst i norra Sverige, medan skogs- och dalbygderna intaga

en mellanställning. Den ekonomiska betydelsen av animalierna avtager

däremot med stigande areal och avviker föga mellan de båda områdena i

södra och mellersta delen av landet, där de dock inom varje storleksgrupp

äro större än i norra Sverige. Endast vid egendomar med mer än 50 hektar

åker inom slättbygderna är betydelsen av vegetabiliska produkter större

än av animaliska; i alla övriga grupper dominera animalierna. Inkomsterna

av skogsbruk äro givetvis störst i norra Sverige och minst inom slättbygderna

i södra och mellersta Sverige.

I jämförelse med år 1948 ha arbetskostnaderna per hektar jordbruksjord

år 1949 icke undergått några nämnvärda förändringar i någon storleksklass

— bortsett från den fåtaligt representerade högsta gruppen inom skogs- och

dalbygderna liksom även den högsta gruppen i norra Sverige. Beträffande

brukningsdelar med upp till 30 hektar åker framträder en betydande skillnad

i arbetskostnader mellan norra Sverige å ena sidan och södra och mellersta

Sverige å andra sidan. De avsevärt större kontanta arbetskostnaderna

per hektar jordbruksjord i norra Sverige förklaras av skogsbrukets stora

betydelse för brukningsdelar av olika storlekar i denna del av landet. Ett

närmare studium av tabellmaterialet visar även en viss samvariation mellan

å ena sidan inkomsterna av skogsbruk och å andra sidan löneutgifterna. Det

bör emellertid härvid observeras, att löneutgifterna ej i sin helhet höra samman

med jordbrukarnas försäljning och avverkning av egen skog. En del

av arbetskostnaderna äro avlöningar till skogsarbetare, som jordbrukarna

anställa vid avverkningar åt skogsbolagen.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Tab. 11. Kontanta inkomster i kronor per hektar Jordbruksjord vid Jordbruks
fastighet

inom olika storleksgrupper och områden åren 1946—1949.

År

Storleksgrupper, hektar

åker

Samt-

2—5

5-10

10—20

20—30

30-50

50-100

över

100

liga

Inkomster av försålda vegela-

biliska produkter.

Södra och mellersta Sveriges

1946

94

118

168

221

270

293

307

226

slättbygder

1947

83

109

161

203

257

283

299

215

1948

134

153

214

277

325

372

372

281

1949

123

167

232

319

378

415

417

315

Södra och mellersta Sveriges

1946

30

43

66

81

111

159

225

71

skogs- och dalbygder

1947

38

45

63

73

no

133

220

70

1948

55

57

92

99

167

196

281

96

1949

56

57

87

118

154

177

374

99

Norra Sverige

1946

15

22

38

69

25

1947

20

27

38

73

29

1948

23

33

46

92

35

1949

22

29

44

103

•

33

Inkomster av försålda anima-

tiska produkter.

Södra och mellersta Sveriges

1946

647

548

488

420

385

336

301

420

slättbygder

1947

691

598

522

456

403

355

317

449

1948

741

626

557

487

438

367

328

476

1949

893

710

616

529

466

383

326

517

Södra och mellersta Sveriges

1946

576

539

473

404

374

287

253

476

skogs- och dalbygder

1947

611

571

501

434

404

333

279

507

1948

618

596

529

458

415

333

311

528

1949

750

693

597

527

480

389

387

616

Norra Sverige

1946

387

413

379

317

393

1947

431

437

408

321

.

424

1948

471

472

415

363

456

1949

567

543

460

376

528

Inkomster av skogsbruk.

Södra och mellersta Sveriges

1946

46

50

43

41

34

44

45

42

slättbygder

1947

54

53

45

38

35

43

51

44

1948

64

55

40

47

32

41

49

44

1949

49

42

36

32

25

39

56

38

Södra och mellersta Sveriges

1946

328

268

202

162

143

112

78

225

skogs- och dalbygder

1947

311

231

184

143

131

101

68

202

1948

300

235

183

134

132

97

97

202

1949

273

214

175

130

120

78

99

187

Norra Sverige

1946

532

467

413

512

482

1947

471

394

333

516

.

416

1948

447

376

298

504

393

1949

420

358

332

473

381

Jordbrukarnas taxerade nettointäkter och jordbrukarefamiljens arbetsinkomster.

Den i det föregående lämnade redogörelsen för utvecklingen av jordbrukarnas

kontanta inkomster och utgifter grundar sig på en bearbetning av

motsvarande uppgifter i den s. k. A-bilagan till självdeklarationerna. Härutöver

ha även deklarationernas uppgifter rörande jordbrukarnas taxerade

nettointäkter statistiskt bearbetats, varvid desamma dels uppräknats till

totalsiffror för hela riket och ire huvudområden, dels beräknats per hektar

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Tab. 12. Kontanta utgifter i kronor per hektar JordbruksJord vid Jordbruksfastig
het

inom olika storleksgrupper och områden åren 1946—1949.

Arbetslöner.

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder

Norra Sverige

Inköp av kraftfoder och

betmassa.

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder

Norra Sverige

Inköp av gödselmedel och

torvströ.

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder

Norra Sverige

Räntor.

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder

Norra Sverige

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt
-

2-5

5-10

10-20

20—30

10—50

30-100

uver

100

nga

1946

71

77

118

150

186

225

267

168

1947

58

75

109

148

185

224

274

166

1948

73

84

121

165

216

258

293

186

1949

73

87

126

173

218

258

295

189

1946

116

128

150

157

197

226

226

149

1947

105

119

143

154

208

224

239

144

1948

117

133

164

176

240

249

290

164

1949

122

136

161

178

238

239

343

167

1946

232

183

206

317

.

.

211

1947

179

150

179

306

.

.

.

173

1948

183

162

192

362

.

185

1949

182

172

216

308

*

191

1946

74

57

47

42

39

36

33

43

1947

86

64

55

49

44

39

37

49

1948

96

71

62

55

Öl

43

38

55

1949

113

84

69

62

53

47

41

61

1946

57

45

40

32

31

28

28

42

1947

64

53

48

38

35

31

31

49

1948

66

57

52

41

38

36

35

52

1949

83

68

62

49

46

36

59

63

1946

38

28

25

22

.

31

1947

40

31

28

22

.

.

33

1948

43

32

27

29

35

1949

52

39

31

26

42

1946

48

44

45

46

46

46

46

46

1947

50

46

47

48

48

47

48

48

1948

59

50

52

54

53

53

53

53

1949

65

56

56

61

61

64

61

60

1946

55

48

44

43

41

39

40

46

1947

59

Öl

46

43

42

38

41

49

1948

62

56

50

47

48

47

49

53

1949

67

59

54

53

47

45

79

58

1946

39

30

25

26

32

1947

42

33

27

33

35

1948

46

36

30

30

.

38

1949

51

41

34

34

43

1946

23

25

21

24

27

30

30

26

1947

23

25

22

24

27

29

30

26

1948

24

24

22

26

28

31

35

27

1949

23

25

23

26

29

34

34

28

1946

17

17

19

20

24

32

31

20

1947

18

17

19

22

25

32

31

20

1948

18

18

20

21

25

35

40

21

1949

18

19

21

23

26

35

36

22

1946

20

16

15

14

17

1947

19

15

14

12

16

1948

20

15

15

11

.

17

1949

20

16

16

11

17

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Tab. 13. Jordbrukets taxerade nettointäkter Inom olika områden

åren 1946—1949.

Nettointäkter av

Absoluta tal, mili. kronor.

År

jordbruks-

fastighet

tjänst och

tillfällig

förvärvs- verksamhet

kapital

övriga

förvärvs-

källor

Samtliga

netto-

intäkter

Södra och mellersta Sveriges

1946

508-0

39-8

23-4

12-8

584-0

slättbygder

1947

500-8

42-4

24-8

10-3

578-3

1948

551-9

58-2

25-6

9-3

645-0

1949

605-0

61-4

25-6

8-3

700-3

Södra och mellersta Sveriges

1946

475-9

43-3

18-0

15-0

552-2

skogs- och dalbygder

1947

467-2

45-4

19-7

14-0

546-3

1948

456-7

65-5

20-8

15-5

558-5

1949

489-8

66-4

21-6

11-7

589-5

Norra Sverige

1946

321-7

55-8

8-1

10-8

396-4

1947

298-8

58-8

9-o

11-2

377-8

1948

283-5

66-2

9-6

11-2

370-5

1949

295-9

66-9

10-0

11-0

383-8

Hela riket

1946

1 305-6

138-9

49-5

38-6

1 532-6

1947

1 266-8

146-6

53-5

35-5

1 502-4

1948

1 292-1

189-9

56-0

36-0

1 574-0

Indextal. År 1946 = 100.

1949

1390-9

194-7

57-2

31-0

1 673-6

Södra och mellersta Sveriges

1947

98-6

106-6

105-9

80-3

99-0

slättbygder

1948

108-6

146-1

109-5

72-2

110-4

1949

119-1

154-0

109-6

64-6

119-9

Södra och mellersta Sveriges

1947

98-2

105-0

109-1

93-6

98-9

skogs- och dalbygder

1948

96-0

151-3

115-0

104-0

101-1

1949

102-9

153-5

119-5

78-1

106-7

Norra Sverige .

1947

92-9

105-2

111-0

103-8

95-3

1948

88-1

118-6

119-1

103-7

93-5

1949

92-0

119-8

123-3

102-1

96-8

Hela riket

1947

97-0

105-5

107-9

92-0

98-0

1948

99-0

136-7

113-1

93-3

102-7

Indextal. År 1948 = 100.

1949

106-5

140-1

115-4

80-3

109-2

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder..............

Södra och mellersta Sveriges

1949

109-6

105-4

100-1

89-5

108-6

skogs- och dalbygder.....

1949

107-2

101-5

103-9

75-1

105-6

Norra Sverige.............

1949

104-4

101-1

103-5

98-4

103-6

Hela riket.................

1949

107-6 |

102-5

102-1

86-0

106-3 1

jordbruks]ord och per brukningsdel. Huvudresultaten av den förstnämnda

delen av undersökningen redovisas i tabell 13. Det bör observeras, att vad

förut anförts om deklarationsundersökningarnas brister vid jämförelser över

längre tidsperioder icke gäller i fråga om de taxerade nettointäkterna.

De taxerade nettointäkterna av jordbruksfastighet ha i genomsnitt för

riket stigit med 7,6 procent i jämförelse med år 1948. I överensstämmelse

med förändringarna i förhållandet mellan kontanta inkomster och kontanta

utgifter visa även nettointäkterna, att utvecklingen år 1949 i förhållande

till år 1948 varit gynnsammast för södra och mellersta Sveriges slättbygder.

För dessa redovisas sålunda en ökning av nettointäkterna av jordbruk

med 9,6 procent, medan för skogs- och dalbygderna och norra Sverige

ökningen uppgår till 7,2 respektive 4,4 procent. Nettointäkterna av tjänst och

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 207. 151

Tab. 14. Familjens arbetsinkomst i kronor per brukningsdel åren 1946—1949.

Områden

År

Storleksgrupper, hektar åker

2—5

5—10

10-20

20—30

30-50

50—100

över

100

Södra och mellersta Sveriges

1946

1653

2 746

3 907

5 001

6 327

8 516

14 831

slättbygder

1947

1821

2 905

4106

4 768

5 989

7 312

9180

1948

2 014

3143

4 457

5 752

6 810

8 512

11718

1949

2187

3 377

4 823

6184

8 083

10110

14 805

Södra och mellersta Sveriges

1946

2 455

3 664

4 564

5 345

6 049

4 979

skogs- och dalbygder

1947

2 497

3 585

4 389

4 902

5 089

4 412

1948

2 385

3 451

4192

4 551

5 284

4 531

1949

2 617

3 701

4 485

5 457

5 896

5 776

Norra Sverige

1946

2 953

4 660

6149

10 275

1947

2 785

4 248

5 430

8 722

1948

2 692

4 060

4 710

7 238

1949

2 868

4179

4 941

8 221

tillfällig förvärvsverksamhet samt av kapital uppvisa en betydligt mindre

ökning för samtliga områden, och för nettointäkterna av övriga förvärvskällor

noteras en markerad nedgång.

För att ytterligare belysa jordbrukarnas ekonomiska förhållanden ha även

beräkningar verkställts rörande storleken av den arbetsinkomst, som enligt

självdeklarationerna kommit jordbrukarefamiljerna till godo. Dessa beräkningar

ha verkställts på så sätt, att till nettointäkterna av jordbruksfastighet

lagts skuldräntorna, varefter den därvid erhållna summan minskats med

ett belopp, som ansetts motsvara »normala ränteanspråk». Detta sistnämnda

belopp utgör förräntningen av det i självdeklarationen såsom tillgång redovisade

värdet av jordbruksfastigheten, av levande och döda inventarier samt

av inneliggande lager. Vid beräkningen av detsamma har man vid de fyra

senast utförda undersökningarna utgått från en räntefot av 3 procent för

fastighetsvärdet och 4 procent för värdet av inventarier och lager. Resultaten

av denna beräkning redovisas i tabell 14.

Mellan åren 1948 och 1949 konstateras ökning i alla områden och storleksgrupper.

På brukningsdelar med upp till 20 hektar aker är denna ökning

minst i norra Sverige och inbördes ungefär lika stor inom slättbygderna

som inom skogs- och dalbygderna. På större jordbruk är utvecklingen

mera varierande. o

Vid bedömandet av dessa tal bör beaktas, att det här är fråga om en uppskattande

beräkning av den samlade arbetsinkomsten för hela jordbrukarefamiljen.

Till denna inkomst kommer — åtminstone vid de större egendomarna

— icke obetydliga belopp i form av ränta å det egna lantbrukskapitalet.

Stockholm den 1 april 1951.

Statens jordbruksnämnd

Statistikbyrån

OTTO ZETTERBERG.

Karl Lindman.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

Bilaga 6.

PM

med beräkningar rörande jordbrukets inkomster och kostnader

under produktionsåren 1938/39—1950/51 jämte en förkalkyl

för produktionsåret 1951/52.

Grunderna för den för produktionsåret 1951/52 upprättade förkalkylen.

De beräkningar rörande utvecklingen av jordbrukets inkomster och kostnader

fr. o. m. produktionsåret 1938/39, som kalkylsakkunniga framlägga

i denna promemoria, ansluta sig i fråga om syfte och metod till motsvarande

tidigare kalkyler (jfr Kungl. Maj:ts proposition 245 till 1950 års

riksdag, bilaga 4 och proposition 76 till 1951 års riksdag, bilaga 1). Liksom

förut utförda beräkningar avser den nu upprättade kalkylen att ge ett

mått på den procentuella förändring, som jordbrukets sammanlagda inkomster

och kostnader undergått sedan sista förkrigsåret. Beräkningarna

avse emellertid i princip endast inkomsterna av och kostnaderna för den

egentliga jordbruksdriften. Varken inkomster eller kostnader äro fullständigt

redovisade. Jordbrukarnas inkomster av och kostnader för skogsbruk

falla utanför densamma. Jordbrukarnas inkomster av körslor utanför

jordbruket ha liksom tidigare ej medtagits. Sådana kostnader, som icke

beröra den egentliga jordbruksdriften, ha så långt möjligt frånskilts. Helt

har en dylik uppdelning dock icke kunnat genomföras. Sålunda ingå i beräkningarna

bl. a. kostnader för jordbrukets hästar och traktorer, även i

den mån dessa användas för skogskörslor eller annat arbete utanför den

egentliga jordbruksdriften.

Kostnaderna i jordbrukskalkylen äro mera fullständigt redovisade än

inkomsterna. Härav följer, att de absoluta talen för inkomster respektive

kostnader icke kunna direkt jämföras med varandra. En jämförelse mellan

inkomster och kostnader inom jordbruket måste i stället grunda sig

på indextal för inkomster respektive kostnader. Då den ojämförligt .största

delen av såväl inkomsterna som kostnaderna för den egentliga jordbruksdriften

ingår i beräkningarna, torde .sådana indextal giva ett i stort sett

riktigt mått på förändringarna från år till år i de sammanlagda inkomstoch

kostnadssummorna.

Den nu framlagda förkalkylen för år 1951/52 har karaktären av en

normkalkyl såtillvida, att den avser att belysa inkomst- och kostnadsläget

under det^ kommande produktionsåret under förutsättning av normala

väderleksförhållanden, oförändrade löner och räntesatser samt oförändrade

priser på jordbrukets produkter och förnödenheter utom i de fall, där

vid kalkylens upprättande prisförändringar med hänsyn till marknadsläget

kunnat förutses med en viss grad av säkerhet.

Då beräkningarna för åren 1938/39—1948/49 utförligt redovisats i tidigare

promemorior, har det icke ansetts påkallat att ånyo lämna en mera

ingående redogörelse för desamma. (Beträffande jordbrukets inkomster

och kostnader under dessa år hänvisas till Kungl. Maj :ts propositioner

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

319/1942, 246/1943, 253/1944, 303/1945, 267/1946, 280/1947, 275/1948,

212/1949, 216/1949, 245/1950 och 76/1951.) I den följande framställningen

redovisas alltså dels inkomst- och kostnadsberäkningarna för åren 1938/

39, 1949/50 och 1950/51 (siffrorna för produktionsåret 1950/51 äro givetvis

preliminära), dels förkalkylen över jordbrukets inkomster och kostnader

år 1951/52.

Det har länge framstått som ett önskemål att övergå till en ny basperiod

för kalkylen ined hänsvn till de svårigheter, som efterhand ha uppstått,

att finna anknytning till basåret 1938/39. De sakkunniga ha nu tagit upp

denna fråga till behandling i en särskild promemoria.

Jordbrukets inkomster.

Skörden.

Till grund för inkomstkalkylen har som vanligt lagts en beräkning av

skörden, verkställd med utgångspunkt från vissa antaganden rörande arealerna

av olika grödor samt hektaravkastningen.

I tabell 1 ha sammanställts uppgifter om åkerjordens användning åren

1936—40 (medeltal), 1946—50 samt prognos för år 1951. Uppgifterna avse

t .o. m. år 1950 de enligt jordbruksstatistiken skördade arealerna. De för år

1951 angivna arealerna ha i fråga om höstvete och höstråg beräknats med

ledning av arealinventeringen i oktober 1950, varvid från de enligt denna

inventering besådda arealerna gjorts ett avdrag för »normal utvintring».

De för år 1951 (höstsådden 1950) gjorda avdragen för normal utvintring

utgöra liksom i tidigare kalkyler för vete 8 procent och för råg 4 procent

av de höstsådda arealerna.

Beträffande arealerna av de olika växtslagen år 7951 må i övrigt följande

framhållas. I förhållande till närmast föregående år räknar delegationen

som synes med eu minskning av brödsädsarealen med 32 000 hektar,

nämligen från 466 000 hektar år 1950 (skördad areal) till 434 000 hektar

1951 samt med en ökning av fodersädsarealen med 35 000 hektar till

950 000 hektar. Minskningen av brödsädsarealen från år 1950 beror på den

nedgång i odlingen av höstvete och höstråg, som kunde konstateras vid

arealinventeringen i oktober 1950. De sakkunniga ha eljest antagit en utökning

av vårvetearealen med ca 14 000 hektar utöver 1950 års rekordareal.

Oljeväxtarealen antages öka med 26 000 hektar till 195 000 hektar. I

fråga om trindsäd, sockerbetor och potatis ha upptagits avrundat 1950

års" arealer. Beträffande vall till slåtter, säd till grönfoder, foderrotfrukter

och spånadsväxter antages en viss nedgång. Den totala skördade arealen

har antagits bli praktiskt taget oförändrad från år 1950.

Uppskattningen av det kommande årets hektarskördar har beträffande

flertalet växtsiag skett på samma sätt som tidigare. De vid uppgörandet

av prognosen använda hektarskördeuppgifterna ha sammanställts i tabeH

2.

Den tillämpade prognosmetoden innebär i korthet, att de observerade

hektarskördarna med tillhjälp av de s. k. allmänna skördeomdömena omräknas

till normerade hektarskördar. Med ledning av dessa senare sker

därefter en uppskattning av normskördarna, d. v. s. de hektarskördar, som

under förutsättning av normala väderleksförhållanden kunna förväntas

det år prognosen avser. De normerade hektarskördarna äro befriade från

de årliga skördefluktuationerna till följd av växlingarna i väderleksförhållandena,

varför de på ett mera tillförlitligt sätt än de observerade återge

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Tabell 1. Åkerjordens användning nedanstående år,

Åren

År

År

År

År

År

År

1936/40

1946

1947

1948

1949

1950

1951

hektar

hektar

hektar

hektar

hektar

hektar

hektar

(progn.)

Höstvete...................

231 297

212 323

140 862

172 792

167 736

178 210

160 920

151 000

175 000

Vårvete....................

75 644

90 477

151 633

142 859

139 464

Höstråg....................

181193

152 595

110 394

155 561

130 956

) 126 670

104 000

4 000

434 000

Vårråg....................

8 020

4 143

4 771

4 279

3 912

442068

Summa brödsäd

496154

459538

407660

475491

465 800

Korn......................

102 344

89 556

100 033

87 806

86 084

501 794

309 377

S97255

93 750

503 180

318 080

915010

100000

530 000

320 000

950 000

Havre.....................

656 769

531 215

529 156

489 648

259 793

277 040

287 610

916 799

281 600

859 054

Summa fodersäd

1018 906

897811

Kokärter..................

| 19 727

17 232

15 650

14 638

14 279

12 050

12 000

Foderärter.................

5 527

5 886

6 562

8 521

\ 11040

11000

Vicker.....................

4 777

4 282

4 544

26080

3 521

24 721

5 280

28080

Summa trindsäd

24 504

27041

23090

23 000

Summa säd

1 539 564

1 384 390

1 350 539

1359 266

1 367 403

1 403 900

1 407 000

Potatis....................

132 847

52 514

143 297

54 787

L142 292

48 240

147 875

47 551

134 566

49 287

130 490

54 440

130 000

55 000

Sockerbetor................

Foderrotfrukter............

69 684

65 372

60 933

60 807

53 959

49 700

47 000

Summa potatis och rotfrukter

255 045

263 456

251 465

256 233

237 812

234 630

232 000

Grönfoder av säd o. baljväxter

98 752

121 377

122 498

134 126

118 654

103 680

100 000

Vall till hö och ensilage....

1379 444

1347 826

1 352 230

1318 524

1 297 499

1 274 540

1255 000

Vall till fröskörd...........

Vall till grönfoder och avbet-

1

39 200

42 053

37 466

40 044

37 240

37 000

ning ....................

| 231191

/ 144 670

\ 161 210

140 000

165 000

Permanent betesvall........

[ 306 342

330 180

333166

316 560

Summa foderväxter

1 709 387

1 814 745

1 846 961

1 823 282

1 772 767

1 721 340

1 697 000

Oljeväxter.................

|

29 698

44 209

78 731

141 836

168 810

195 000

Spånadsväxter.............

i 10 311

6 076

5 612

5 743

6 499

6 790

6 000

Köksväxter................

7 954

7 562

8 727

10 090

9 830

10 000

Andra växtslag............

1

7 979

7 853

10 686

12 946

9 290

10 000

Summa specialodlingar

10 311

51 707

65 236

103 887

171 371

194 720

221 000

Summa skördad areal

3 514307

3 514298

3 514201

3542668

3549343

3 554590

3557 000

Träda och obrukad åkerjord

223 040

205 433

208 005

181 830

177 405

172 160

170 000

Summa åkerjord

3 737 347

3 719 731

3 722 206

3 72449S

3 726 74S|3 726 750 3 727 000

sekulära förändringar i avkastningen, exempelvis till följd av växtodlingens

landvinningar, förbättrad gödsling etc. De lämpa sig därför bättre som

underlag för en prognos än de observerade skördarna. Vid fastställandet

av .skördesiffrorna i en prognos är det å andra sidan nödvändigt att beakta

icke endast erfarenheterna från tidigare år utan även de aktuella förutsättningarna

för vegetabilieproduktionen, såsom gödseltillgångarna och

arealfördelningen.

Vid sina överväganden av frågan om de normskördar, vilka böra upptagas

i inkomstkalkylen för år 1951/52, ha de sakkunniga ansett, att norm
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 2. Observerade och normerade skördar i kilogram per heklar 1921—1950 samt antagna normskördar 1950 och 1951.

Observerade hektarskördar

Normerade hektarskördar1

Antagna

normskördar

Växtslag

1921/

30

1931/

40

1941/

45

1947

1948

1949

81950

1921/

30

1931/

40

1941/

45

1947

1948

1949

1950

1950

1951

2190

2 350

1920

1250

2 480

2 540

2 430

2 180

2 360

2 220

2 210

2 330

2 380

2 430

2 450

2 500

1480

1820

1470

1 470

1920

1950

1850

1430

1750

1680

1 840

1920

1950

2 060

1950

1950

1640

1880

1700

1250

2 040

2 080

1950

1 620

1820

1850

1970

1970

2 0.0

2 090

2 000

2 030

1140

1340

1060

940

1 140

1210

1180

1100

1320

1300

1340

1320

1340

136(

1350

1350

1 760

2 020

1850

1760

2 200

2 070

2 240

1 760

2 010

1970

1960

2 060

2140

2170

2150

2 200

1590

1800

1390

1280

1 620

1670

1600

1580

1790

1630

1670

1680

1730

1780

1750

1750

1940

2130

1700

1500

2 030

2 090

2 060

1910

2140

1880

1880

1960

2 020

2130

2 050

2 075

1420

1510

1280

1 170

1650

1420

3 1250

1430

1530

1520

1530

1650

1700

1650

1650

11400

14 300

12 900

12 360

15 390

12 780

312 600

12 200

13 900

14 200

14 830

14 430

14 750

14 500

14 500

28 000

35 300

34 000

30 950

38 030

35 910

36 000

! 28 900

33 900

34 100

35 710

32 600

35 910

33 750

35 000

35 500

32 200

37 700

32 800

27 820

34 210

35 160

333 570

33400

37 100

35 500

36 290

33110

36 370

.

34 000

34000

| Hö från odlad jord........

3 520

3 480

3 040

2 490

3 260

3 670

3 520

3 310

3 610

3 220

3 400

3 620

3 670

3 520

3 600

3 625

1 För åren 1941—1950 ha de observerade skördarna omräknats efter skördesiffran 30. Under åren 1921—1940 har omräkningen skett efter

de genomsnittliga skördesiffrorna för perioden 1913—1940, vilka obetydligt avvika från värdet 3-0.

8 Preliminära uppgifter enligt statistiska centralbyråns publikation Årsväxten 1950.

3 För ärter, potatis och foderrotfrukter föreligga ännu ej direkta uppgifter om hektarskördarnas storlek. Skörden av nämnda växtslag

beräknas av statistiska centralbyrån under förutsättning att i tioårsinedeltalet 1940/49 för hektarskördarna i varje län motsvaras av skördesiffran

3''0. Om skördeutsikterna år 1950 inom ett visst län och för en viss gröda är 2’5, erhålles den beräknade skörden genom multiplika
2-5
tion

av tioårsmedeltalet med o. s. v.

ax

ax

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

skördarna för vissa växtslag med hänsyn till utvecklingen på längre .sikt

samt den förbättrade tillgången på kvävegödsel böra höjas något i förhållande

till de i normkalkylen för år 1950/51 begagnade. Med beaktande av

de aktuella utvecklingstendenserna ha normskördarna för höstvete och

korn höjts med 50 kg, för höstråg med 30 kg, för blandsäd och hö från

odlad jord med 25 kg samt för sockerbetor med 500 kg.

Vegetabilier.

Brödsäd.

Är 19i9/50. Saluöverskottet av brödsäd (exkl. försäljningen till utsädeshandeln),

av 1949 års skörd har uppgått till följande kvantiteter.

Försålt till

spannmåls- de större handelshandeln,

kvarnarna,

milj. kg milj. kg

Höstvete............ 340 8

Vårvete............ 196 6

Råg................ 199 5

Summa 735 19

Summa

saluöverskott,

milj. kg

348

202

204

754

Löneförmalningen1 har under produktionsåret 1949/50 uppgått till 60

miljoner kg vete och 28 miljoner kg råg. Lönemalningen av vete antages

fördela sig på höst- och vårvete i samma proportioner som saluöverskottet.

Sammanställas uppgifterna om saluöverskott och löneförmalning erhållas

följande kvantiteter försåld och för eget behov förmald brödsäd år 1949/50.

Salu-

överskott,

Löne-

förmalning,

Summa,

milj. kg

milj. kg

milj. kg

Höstvete............

348

38

386

Vårvete............

202

22

224

Råg................

204

28

232

Summa brödsäd

754

88

842

Genomsnittspriserna på brödsäd under år 1949/50 ha beräknats med användning

av de av kvarnarna erlagda priserna för mottagna kvantiteter under

månaderna september, december, mars och juni (de månader, för vilka

prisuppgifter inhämtats) samt jordbrukarnas faktiska försäljningar under

augusti—september, oktober—december, januari—mars och april—augusti

enligt Svenska spannmålsaktiebolagets leveransstatistik. Efter avdrag

från kvarnpriserna för handelsmarginal och frakter om sammanlagt l,is

kr/dt samt efter justering för kvalitet (jfr Kungl. Maj :ts prop. 212/1949 s.

103—104), ha producentpriserna för höstvete, vårvete och råg beräknats

till respektive 29,52, 35,19 och 29,70 kr/dt.

År 1950/51. Under tiden t. o. in. december 1950 ha följande kvantiteter

brödsäd av 1950 års skörd levererats till spannmålshandeln (inklusive utsädeshandeln)

och kvarnarna: höstvete 305 miljoner kg, vårvete 212 miljoner

kg och råg 146 miljoner kg, sammanlagt 663 miljoner kg.

Med ledning av bl. a. brödsädsleveransernas fördelning på olika delar av

året under tidigare år samt efter avdrag för beräknade leveranser till ut
1

Egentligen förmalning vid andra kvarnar än större handelskvarnar. Förmalningen vid dessa

kvarnar utgöres till omkring 85 procent av löneförmalning och 15 procent av handelsförmalning.

Denna senare förmalning ingår icke under rubriken saluöverskott.

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

Kungl. Mcij.ts proposition nr 207.

sädeshandeln kan det sammanlagda saluöverskottet av brödsäd under år

1950/51 beräknas till 670 miljoner kg, fördelat på följande sätt: höstvete

512 miljoner kg, vårvete 211 miljoner kg och råg 147 miljoner kg.

I fråga om löneförmalningen föreligga numera inga löpande uppgifter.

Löneförmalningen under år 1950/51 har emellertid antagits bli av samma

omfattning som under år 1949/50. Sammanställas uppgifterna om saluöverskott

och löneförmalning erhållas följande kvantiteter brödsäd att upptagas

i kalkylen.

Salu-

överskott,

Löne-

förmalning,

Summa,

milj. kg

milj. kg

milj. kg

Höstvete............

312

38

350

Vårvete ............

211

22

233

Råg................

147

28

175

Summa brödsäd

670

88

758

Genomsnittspriserna på brödsäd av normalkvalitet under år 1950/51 äro

enligt beräkningar i höstkalkylen 1950 (jfr Kungl. Maj:ts prop. 76/1951

s. 45) för höstvete 30,40 kr/dt, för vårvete 33,55 kr/dt och för råg 29,40 kr/dt.

Dessa priser skola regleras med hänsyn till spannmålens kvalitet. Liksom tidigare

har detta skett genom användning av de av kvarnarna erlagda priserna

med avdrag för handelsmarginal och frakter. Producentpriserna ha beräknats

till för höstvete 29,so kr/dt, för vårvete 32,75 kr/dt och för råg

28,80 kr/dt.

År 1951/52. På grundval av de i tabellerna 1 och 2 anförda uppgifterna

rörande arealer och antagna normskördar per hektar har skörden av brödsäd

beräknats till 935,2 miljoner kg, varav 377,5 miljoner kg höstvete,^ 341,2

miljoner kg vårvete, 211,1 miljoner kg höstråg och 5,4 miljoner kg varrag.

Den erhållna totalskörden har på vanligt sätt reducerats för lagringsförluster

(2 procent), avrens och utfodring samt utsäde. Avrens och utfodring

har antagits utgöra för vete 10 procent och för råg 15 procent av skörden.

Vid beräkningen av utsädet (för sådden 1951/52) har räknats med samma

besådda arealer som för 1951 års skörd samt med en utsädeskvantitet per

hektar av 220 kg för höstvete, 225 kg för vårvete och 200 kg för råg (utsädeskvantiteterna

per hektar enligt statistiska centralbyråns undersökning

av utsädesmängderna år 1946). Beräkningen av den till försäljning och löneförmalning

disponibla kvantiteten brödsäd redovisas i följande sammanställning.

Skörd...................

Avgår: lagringsförlust----

avrens o. utfodring

utsäde...........

Kvarstår till försäljning och

löneförmalning........ 296''0

Höstvete,

milj. kg

377-5

7-6

37-8

36-1

Vårvete,

milj. kg

34P2

6-8

34-1

39-4

260-9

Summa

vete,

milj. kg

718-7

14-4

7P9

75-5

556-9

Råg,

milj. kg

216-5

4-3

32-5

22-4

157-3

Summa

brödsäd,

milj. kg

935-2

18-7

104-4

97-9

714-2

Till närmare belysning av de här verkställda kalkylerna meddelas följande

sammanställningar av skördar samt saluöverskott inklusive löneförmalning

under år 1938/39 samt åren 1947/48 1951/52.

s. 158 Kontrollera mot PDF

158 Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Skörd av brödsäd, miljoner kg.

1938 1947 1948 1949 1950* 19512

Höstvete .............. 668 176 428 426 433 378

Vårvete................ 137 223 274 272 298 341

Råg................. 374 143 322 277 245 216

Summa brödsäd 1 179 542 1 024 975 976 935

Saluöverskott och löneförmalning, miljoner kg.

Vete ............

Råg.............

1938/39

664

247

1947/48

308

in

1948/49

597

254

1949/50

610

232

1950/511

583

175

1951/52''

557

157

Summa brödsäd

911

419

851

842

758

714

Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 9 februari 1951 skola de genomsnittliga

grundpriserna för brödsäd av 1951 års skörd höjas jämfört med grundpriserna

för 1950 års skörd med för höstvete 5 kr/dt, för vårvete 4 kr/dt

och för råg 4,so kr/dt. Samtidigt har emellertid beslutats vissa ändringar i

kvalitetsbestämmelserna för vårvete, vilket gör att den verkliga höjningen

för vårvete kommer att bli ca 4,25 kr/dt. Med utgång från de vägda genomsnittspriserna

på brödsäd av normalkvalitet år 1950/51 erhållas följande

genomsnittspriser år 1951/52 för brödsäd av normalkvalitet: höstvete 35,40

kr/dt, vårvete 37,55 kr/dt och råg 33,90 kr/dt. Efter justering för »normal»

kvalitetsavvikelse (jfr Kungl. Maj:ts prop. 76/1951, s. 45; hänsyn har dessutom

tagits till den beslutade ändringen av kvalitetsbestämmelserna för

vårvete) kunna följande priser insättas i kalkylen: höstvete 35,25 kr/dt,

vårvete 37,15 kr/dt och råg 33,is kr/dt.

Ersättning lör av jordbrukarna tidigare burna fraktkostnader.

. År 194-9/50. Den ökning av antalet prisorter för brödsäd, som ägt rum i

jämförelse med år 1938/39, har i tidigare kalkyler, på grundval av vissa

inom dåvarande spannmålssektionen inom livsmedelskommissionen utförda

beräkningar, antagits medföra en sänkning av fraktkostnaderna för saluöverskottet

av brödsäd med i genomsnitt 10 öre/dt. Med utgång från detta

värde och saluöverskottet ha de inbesparade fraktkostnaderna för brödsäd

år 1949/50 beräknats till 0,8 miljoner kronor. Enär antalet prisorter

åter minskats, bär för åren 1950/51 och 1951/52 icke upptagits något motsvarande

belopp.

Korn.

År 1949/50. Förbrukningen av korn vid gryn- och mjölkvarnar uppgick

till 4 miljoner kg, bränneriernas förbrukning till 4 miljoner kg, bryggeriernas

och mälteriernas till 31 miljoner kg. Exporten av svenskt korn uppgick

under året till närmare 3 miljoner kg. Lägges härtill den beräknade

husbehovsförmalningen i Norrland om 25 miljoner kg, erhålles en totalkvantitet

av (4 —|— 4 —j— 31 -j— 3 —(— 25 =) 67 miljoner kg. Genomsnittspriset

på korn — ett ovägt medeltal av priserna på foder- och maltkorn —

uppgick under produktionsåret till 25,56 kr/dt. 1 2

1 Preliminärt.

2 Prognos.

s. 159 Kontrollera mot PDF

159

Kungi. Maj.ts proposition nr 207.

År 1950/51. Vid grynkvarnarna beräknas åtgå 5 miljoner kg. Bränneriernas

förbrukning beräknas till 4 miljoner kg, bryggeriernas och mälteriernas

till 32 miljoner kg. Härtill kommer en beräknad exportkvantitet av 1 miljon

kg utsäde samt husbehovsförmalningen i Norrland, vilken liksom tidigare

har antagits uppgå till 25 miljoner kg. I kalkylen upptages sålunda en sammanlagd

kvantitet korn av (5 + 4 + 32 + 1 + 25=) 67 miljoner kg. Priset

på korn har med utgång från föreliggande noteringar beräknats till 29 kr/dt.

År 1951/52. Förbrukningen av korn vid grynkvarnar beräknas till 5 miljoner

kg. För brännerierna räknas med en förbrukning av 4 miljoner kg och

för bryggerierna och mälterierna med 40 miljoner kg. Härtill kommer en beräknad

exportkvantitet av 1 miljon kg utsäde samt husbehovsförmalningen

i Norrland, vilken liksom tidigare antagits uppgå till 25 miljoner kg.

Den sammanlagda kvantiteten korn att upptagas i inkomstkalkylen blir

sålunda (5 + 4 + 40 + 1 + 25 =) 75 miljoner kg. Priset på korn upptages

till 32 kr/dt. Vid denna prisberäkning har hänsyn tagits till bl. a. de senaste

prishöjningarna på importfodermedel.

Havre, hö och halm.

Åren 1949/50—1951/52. Försäljningen av havre, hö och halm har i samråd

med jordbruksnämndens vegetabiliebyrå och utrikeshandelsbyrå samt

arméförvaltningen beräknats på följande sätt.

Havre, miljoner kg.

Grynkvarnarna ..

Armén..........

Åkerier.........

Skogskörslor----

Export..........

1938/39

.......... 40

.......... 25

.......... 15

.......... 50

.......... 2

1949/50

33

11

10

50

4

1950/51

20

9

7

50

4

1951/52

30

9

5

45

4

Summa 132

108

90

93

Hö, miljoner kg.

1938/39

1949/50

1950/51

1951/52

Armén..........

.......... 10

15

9

9

Åkerier.........

.......... 20

15

10

7

Skogskörslor ....

.......... 40

40

40

35

Export..........

.......... 18

1

1

1

Summa 88

71

60

52

Halm, miljoner kg.

1938/39

1949/50

1950/51

1951/52

Armén..........

.......... 10

10

8

8

Åkerier.........

.......... 10

7

5

5

Skogskörslor ....

.......... 20

20

20

15

Industriell förbrukning..... —

2

2

Z

Export.........

......... 2

0

0

u

Summa 42

39

35

30

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Priset på havre (ovägt medeltal av priserna på vithavre och svarthavre)

har under år 1949/50 uppgått till 22,os kr/dt. För år 1950/51 har priset på

havre med utgång från föreliggande noteringar beräknats till 26 kr/dt. Med

hänsyn till bl. a. de senaste prishöjningarna på importfodermedel upptages

priset för år 1951/52 till 28 kr/dt.

Noteringen på hö i mellersta Sverige har under år 1949/50 uppgått till

12,58 kr/dt. Efter avdrag för presshyra, tråd och extrafrakter om sammanlagt

ca 0,60 kr/dt kan det pris, som bör upptagas i inkomstkalkylen, anges

till 12 kr/dt för år 1949/50. För år 1950/51 synes producentpriset med utgång

från föreliggande noteringar kunna anges till 10 kr/dt. För år 1951/52

upptages priset till 11 kr/dt.

Priset på halm har på grundval av föreliggande noteringar för höstsädshalm

och efter avdrag för presshyra, tråd och extrafrakter om sammanlagt

0,60 kr/dt beräknats till 2,40 kr/dt för år 1949/50 och till 3,25 kr/dt för år

1950/51. Samma pris som för sistnämnda år upptages även för år 1951/52.

Kokärter.

Åren 19^9/50—1951/52. Skörden av kokärter åren 1949 och 1950 har beräknat

till 20,3 och 15,o miljoner kg. På grundval av de i tabellerna 1 och

2 anförda uppgifterna om areal och antagen normskörd per hektar har skörden

av kokärter år 1951/52 beräknats till 19,8 miljoner kg. Med tillämpning

av tidigare använda beräkningsmetoder ha de till försäljning och hemmaförbrukning

disponibla kvantiteterna kokärter åren 1949/50—1951/52 beräknats

på följande sätt.

1949/50

1950/51

1951/52

milj. kg

milj. kg

milj. kg

Skörd .......................

..... 20-3

15-0

19-8

Avgår: lagringsförlust, 1 %.....

..... 0''2

0-2

0-2

avrens, 7 % ...........

..... 1-4

1-0

1-4

Utsäde................

..... 2-9

2-9

2''9

Kvarstår.....................

..... 15-8

10-0

15-3

Genomsnittspriset för kokärter åren 1949/50 och 1950/51 har på grundval

av lantbruksförbundets noteringar beräknats till respektive 45,08 och 47,78

kr/dt. Med hänsyn till de höjda spannmålspriserna upptages priset för år

1951/52 till 55 kr/dt.

Matpotatis.

Åren 19k9/50—1951/52. Liksom i vårkalkylen 1950 räknas för åren

1949/50 och 1950/51 med en inhemsk förbrukning av 825 miljoner kg matpotatis.

Samma kvantitet upptages även för år 1951/52. Någon export av

potatis av någon större betydelse har icke ägt rum de båda senaste åren och

beräknas för närvarande ej heller för år 1951/52.

Priset på matpotatis har för år 1949/50 beräknats till 17,44 kr/dt. Beräkningen

grundar sig på stockholmsnoteringen reducerad för mellanhandsmarginal

samt kostnaderna för frakter och säckar. Sammanvägningen av

månadsnoteringarna till årsmedeltal ha liksom tidigare skett med ledning

av de uppgifter rörande potatisförsäljningens fördelning på olika delar av

året, som erhållits vid en av 1942 års jordbrukskommitté verkställd specialundersökning

(jfr Kungl. Maj :ts prop. 246/1943 s. 105).

Priset har visserligen under den gångna delen av 1950/51 varit högre än

under samma tid 1949/50 men antages under våren och sommaren 1951

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

161

icke nå lika högt som under samma tid 1950. Med utgång härifrån synes

priset på matpotatis för år 1950/51 för närvarande kunna beräknas till 17,so

kr/dt. Priset under år 1951/52 har uppskattats till 16 kr/dt.

Fabrikspotatis.

År 1949/50. Förbrukningen av fabrikspotatis har under år 1949/50 uppgått

till 204 miljoner kg, varav 83 miljoner kg för tillverkning av potatismjöl

och 121 miljoner kg för framställning av brännvin. Stärkelsehalten

har beräknats till 17,o procent. Priset har utgjort i genomsnitt 36 öre per

hektoliter och stärkelseprocent eller 8,74 kr/dt. De tillverkade kvantiteterna

potatisstärkelse och potatisbrännvin utgöra respektive 14,8 miljoner kg och

27,i miljoner normalliter.

År 1950/51. Enligt uppgifter från jordbruksnämndens vegetabiliebyrå beräknas

för närvarande för år 1950/51 en förbrukning av 185 miljoner kg

fabrikspotatis, varav 110 miljoner kg för tillverkning av potatismjöl och

75 miljoner kg för brännvinstillverkning. Priset på fabrikspotatis beräknas

till i genomsnitt 35 öre per hektoliter och stärkelseprocent. Då stärkelsehalten

preliminärt beräknas till 16,5 procent, erhålles ett pris per deciton

av 8,25 kronor. Tillverkningen av potatisstärkelse och potatisbrännvin beräknas

till respektive 20,2 miljoner kg och 17 miljoner normalliter.

År 1951/52. Vid normal skörd beräknas enligt uppgifter från jordbruksnämndens

vegetabiliebyrå 260 miljoner kg potatis komma att användas för

industriella ändamål, varav 150 miljoner kg för tillverkning av potatismjöl

och 110 miljoner kg för brännvinstillverkning. Stärkelsehalten beräknas

bli normal eller 17,5 procent, och priset upptages oförändrat från

år 1950/51 till 35 öre per hektoliter och stärkelseprocent. Härvid erhålles

ett pris per deciton av 8,75 kronor. Beräkningen av fabrikspotatisförbrukningen

är baserad på en tillverkning av potatisstärkelse och potatisbrännvin

av respektive 27,5 miljoner kg och 25 miljoner normalliter. Angivna stärkelsetillverkning

förutsätter en återuppbyggnad av de under år 1950/51

minskade övergångslagren.

Sockerbetor.

År 1949/50. Skörden av sockerbetor år 1949 uppgick till 1 770 miljoner

kg med en genomsnittlig sockerhalt av 17,69 procent. Den härur erhållna

råsockermängden uppgick till 290,9 miljoner kg. Grundpriset för betor av

en sockerhalt av 16 procent uppgick till 5,30 kr/dt. För varje tiondels procent,

varmed sockerhalten översteg 16 procent, utgick tillägg med Vi» av

grundpriset. Vid den angivna medelsockerhalten erhölls ett genomsnittspris

av 5,86 kr/dt. Lägges härtill arealtillägg samt täckningskostnadsersättning

erhålles ett pris av 5,97 kr/dt att upptagas i inkomstkalkylen.

ir 1950/51. Enligt uppgifter från Svenska sockerfabriksaktiebolaget uppgick

arealen till 54 427 hektar. Skörden per hektar har av sockerbolaget angivits

till 363 dt och totalskörden till 1 978 miljoner kg med en genomsnittlig

sockerhalt av 16,92 procent. Råsockermängden uppgick till ca 305 miljoner

kg.

Enligt statsmakternas beslut höjdes grundpriset för sockerbetor ar 1950

till följd av ökade produktionskostnader med 5 öre/dt till 5,35 kr/dt. Dessutom

skulle enligt bestämmelserna grundpriset i stimulerande syfte ökas

med 1 öre/dt för varje helt 200-tal hektar, varmed odlingen överstiger 50 000

hektar. Grundpriset skall dock icke överstiga 5,55 kr/dt, vilket pris uppnås

vid en odling av minst 54 000 hektar. Då den av sockerbolaget uppgivna

11 Hihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 207.

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

arealen i Sverige utgör 54 427 hektar blir grundpriset för betor av 1950 års

skörd följaktligen 5,55 kr/dt. Vid anförda sockerhalt erhålles ett pris av

5,87 kr/dt. Lägges härtill arealtillägg, täckningskostnadsersättning samt tilllägg

enligt 63-dygnsregeln om sammanlagt 0,i4 kr/dt erhålles ett genomsnittspris

av 6,oi kr/dt.

Den höjning av grundpriset, som uppkommer genom de särskilda pristilläggen

vid arealer fr. o. m. 50 200 t. o. m. 54 000 hektar, uppgår till 20

öre/dt. Med tillägg för sockerhalt över 16 procent blir höjningen 21 öre/dt

eller i värde räknat 4,2 miljoner kronor. Denna merinkomst har liksom i

höstkalkylen 1950 angivits särskilt i sammandrags- och sammanfattningstabeller.

År 1951/52. På grundval av de i tabellerna 1 och 2 anförda uppgifterna

rörande areal och antagen normskörd per hektar har skörden av sockerbetor

beräknats till 1 950 miljoner kg. Sockerhalten antages bli 17,5 procent.

Med utgång från angivna sockerbetsskörd och sockerhalt kan råsockermängden

beräknas till ca 317 miljoner kg.

Enligt vad de sakkunniga under hand inhämtat, ämnar jordbruksnämnden

föreslå, att grundpriset för sockerbetor skall höjas till 6,25 kr/dt, varav

0,23 kr/dt skall anses som stimulanstillägg men inräknas i jordbrukskalkylen.

Detta tillägg utgår dock endast om sockerbetsarealen överstiger 50 000

hektar. Dessutom skall i ytterligare stimulerande syfte, enligt vissa regler,

ett särskilt pristillägg utgå, därest sockerbetsodlingen visar sig överstiga

54 200 hektar. En eventuell stimulansinkomst av detta slag skall dock icke

upptagas i jordbrukskalkylen. Med utgång från grundpriset 6,25 kr/dt och

en sockerhalt av 17,5 procent samt med inräknande av arealtillägg och täckningskostnadsersättning

erhålles priset 6,97 kr/dt, vilket upptagits i kalkylen.

Oljeväxter.

År 1949/50. Från Oljeväxtcentralen ha uppgifter erhållits om dess sammanlagda

inköp från odlare av oljeväxtfrö av 1949 års skörd samt däremot

svarande betalningsbelopp (såväl kvantiteter som värden med avdrag för

försålt utsäde).

Fröslag

Frökvantitet,

ton

Värde,

1 000-tal

kronor

Höstraps ...........

............. 69 582

68 562

Höstrybs ...........

............. 3 432

3 507

Vårraps ............

............. 49 745

42 203

Vårrybs.............

............. 1222

985

Vitsenap............

............. 15 731

10 941

Summa 139 712

126 198

Oljelin..............

............. 51982

47 648

Diverse.............

............. 89

79

Totalt 191783

173 925

År 1950/51. I följande tablå ha sammanställts preliminära uppgifter om

oljeväxtskörden och dess värde år 1950/51 (exklusive utsäde). (Totalarealen

är densamma som i tabell 1.)

s. 163 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

163

Fröslag

Höstraps...

Höstrybs...

Vårraps....

Vårrybs ...

Vitsenap....

Areal,

ha

61400

5 900

51 900

7 300

6 700

Skörd,1

kg/ha totalt ton

1795 110215

1185 6 990

1 305 67 730

885 6 460

1005 6 735

Pris,1

öre/kg

75

75

75

75

61

Värde,

milj. kr

82-7

5''2

50-8

4-8

4-1

Summa

133200

—

198 130

—

147-6

Oljelin ....

35 600

1 185

42185

70

29-5

Totalt

168 800

—

240 315

—

177-1

År 1951/52. Beträffande arealen oljeväxter till 1951 års skörd föreligga

uppgifter endast rörande höstraps och höstrybs, av vilka vid den i oktober

1950 företagna arealinventeringen redovisades 95 236 respektive 17 575

hektar. Dessa arealer ha före beräkningen av skörden och värdet på denna

reducerats för utvintring med i runt tal 10 procent. Arealerna vårsådda

oljeväxter ha uppskattats i anslutning till de aktuella utvecklingstendenserna

samt jordbruksnämndens försörjningsplaner. Avkastningen per hektar

har beräknats efter samma grunder som i den på våren 1950 upprättade

normkalkylen för år 1950/51 utom i fråga om höstrybs, för vilket växtslag

normskörden höjts med 100 kg/ha till 1 100 kg/ha.

I fråga om höstraps och höstrybs ha använts de för 1951 års skörd fastställda

priserna, i fråga om vårraps det preliminärt fastställda priset och i

fråga om oljelin förra årets pris. För vitsenap har tills vidare insatts samma

pris som för vårraps. Samtliga priser avse vara med 18 % vattenhalt. Beräkningen

av inkomsterna av oljeväxtodlingen framgår av följande sammanställning.

Fröslag

Höstraps............

Höstryps............

Vårraps och -rybs....

Vitsenap.............

Areal,

ha

86 000

16 000

40000

10000

kg/ha

1800

1100

1200

1100

Skörd,1

totalt ton

154 800

17 600

48 000

11000

Pris1,

öre/kg

70

70

66

66

Värde,

milj. kr

108-4

12-3

3U7

7-3

Summa

152 000

—

231400

—

159 7

Oljelin..............

43 000

1200

51600

70

36-1

Totalt

195000

—

283 000

—

195-8

Det beräknade olje- och foderinnehållet i 1949—51 års skördar av oljeoch

spånadsväxter belyses av följande tablå. Uppgifterna för 1949 års skörd

ha lämnats av jordbruknämndens krisbyrå. Utvinningen ur 1950 års skörd

har, utom i fråga om spånadslin, beräknats med ledning av uppgifterna

från Oljeväxtcentralen. Utvinningen ur 1951 års skörd slutligen har beräknats

med hjälp av normala utbytestal. Samtliga uppgifter äro angivna i

milj. kg.

1949/50 1950/51 1951/52

Raps- och rybsfrö....

Senapsfrö............

Olja

47-4

3-7

Foder

63T

9-5

Olja

71-8

1-6

Foder

95-5

4-2

Olja

84-7

2-7

Foder

108-0

6-9

Summa

51-1

72-6

73-4

99-7

87-4

114-9

Olje- och spånadslinfrö

18-3

32-0

14-0

25-3

16-7

30-1

Totalt

69-4

104-6

87-4

125-0

104-1

145-0

1 Avser vara med 18 % vattenhalt; kvantiteter exklusive utsäde.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Spånadsväxter.

År 1949/50. Med ledning av uppgifter från Riksförbundet Lin och hampa

ha jordbrukets inkomster av spånadsväxter (efter avdrag för utsädeskostnader)

beräknats till 4,9 miljoner kronor. Inkomsterna fördela sig med 2,4

miljoner kronor på linhalm, 1,4 miljoner kronor på linfrö, l,o miljon kronor

på hamphalm och 0,i miljon kronor på hampfrö.

År 1950/51. Värdet av 1950 års odling av spånadsväxter har beräknats

med ledning av preliminära uppgifter från Riksförbundet Lin och hampa.

Värdet av linhalm beräknas till 2,5 miljoner kronor, av linfrö till 1,3 miljoner

kronor, av hamphalm till 0,6 miljon kronor och av hampfrö till 0,i

miljon kronor. (Värdet av lin- och hampfrö räknat exklusive kostnader

för utsäde.) Det sammanlagda värdet av 1950 års spånadsväxtodling upptages

sålunda till 4,5 miljoner kronor.

År 1951/52. Arealerna lin och hampa beräknas år 1951 komma att uppgå

till 3 800 respektive 1 800 hektar. Avkastningen per hektar har beräknats

efter samma grunder som i den på våren 1950 upprättade kalkylen för år

1950/51. Beräkningen av inkomsterna från spånadsväxtodlingen år 1951/52

framgår av följande sammanställning. De använda priserna äro i fråga om

lin- och hamphalm de för 1951 års skörd föreslagna priserna och i fråga

om hampfrö och linfrö samma priser som för 1950 års odling.

Areal,

Hektarskörd,

Kvantitet,

Pris,

Värde,

ha

kg

milj. kg

öre/kg

milj. kr

Lin.

Halm.....

.... 3 800

3 000

11-4

24

2-7

Frö.......

... 3 800

1350

1-3

70

0-9

Hampa.

Halm.....

.... 1 800

4 000

7-2

14

1-0

Frö......

.... 1 800

75

Öl

75

o-i

Summa 4''7

Fältmässigt odlade köksväxter.

Arealer. Vid upprättandet av vårkalkylen 1950 var arealen känd enligt

arealinventeringen 1949. Denna areal, som tillämpades för produktionsåret

1949/50, var 9 862 hektar. Vid nu utförd beräkning har funnits uppgifter

från arealinventeringen 1950. Arealen uppgick detta år till 9 834 hektar,

som nu tillämpats för produktionsåret 1950/51.

Eventuella förskjutningar i fråga om totalarealens fördelning på olika

slag av köksväxter äro okända på ett undantag när. Tillgänglig statistik har

nämligen visat, att arealen av konservärter ökat avsevärt. Denna ökning har

beaktats och övriga arealer ha i motsvarande grad minskats. Härvid ha övriga

arealer reducerats procentuellt sett lika.

Hektarskördar. Uppgifter för bedömning av hektarskördarnas storlek ha

som vanligt inhämtats från konservfabrikerna (rörande skörden per hektar

på kontraktsodlade arealer) samt från trädgårdskonsulenterna i de län,

inom vilka fältmässig köksväxtodling bedrives i större omfattning. Därjämte

har till nu föreliggande kalkyl genom trädgårdsekonomiska byrån i Alnarp

inhämtats uppgifter rörande hektarskördarnas storlek för olika köksväxter

hos ett 60-tal odlare i Malmöhus län. Därigenom har erhållits tillförlitligare

uppgifter än hittills för det län, som är av största betydelse på detta område.

Vidare må omnämnas, att skörden per hektar av konservärter, som upptager

ca 15 procent av den totala arealen av fältmässigt odlade köksväxter, är i

det närmaste exakt känd. I övrigt äro uppgifterna om hektarskördarnas

storlek relativt osäkra. 1

1 Exkl. utsäde.

s. 165 Kontrollera mot PDF

165

Kungi. Maj:ts proposition nr 207.

Beträffande hektar skördarnas storlek under 1950 har det inkomna materialet

visat, att skörden för de flesta växtslagen varit något större än under

1949. Ett viktigt undantag utgör dock lök. Sålunda har med ledning av

de tillgängliga uppgifterna skörden per hektar av rödlök bedömts 2 000 kg

lägre, skörden av gul lök 1 500 och skörden av purjolök 2 000 kg lägre än

1949. Skörden av kål synes under 1950 ha varit avsevärt bättre än under

1949. Konservärterna ha beräknats ge 700 kg lägre skörd per hektar 1949

(skörd inkl. baljor).

Priser. De i kalkylen använda priserna bygga som vanligt på uppgifter

från fyra olika grupper av uppgiftslämnare, nämligen Stockholms stads

slakthus- och saluhallsstyrelse (noteringar sammanvägda enligt månadskvantiteter

från Konsum i Stockholm och reducerade till producentpriser),

konservfabrikerna (pris till producent vid fabrik), Konsums Grönsakscentral

i Stockholm (vägda inköpspriser reducerade till producentpriser)

samt Skånecentralen i Kristianstad (vägt producentpris).

Priserna för år 1949/50 voro definitiva redan vid upprättandet av höstkalkylen

1950. För året 1950/51 äro priserna från vissa uppgiftslämnare

kända t. o. m. februari 1951 samt för andra t. o. in. december 1950. För

Skånecentralen äro priserna för 1950 års skörd över huvud taget ännu icke

kända.

Priserna för 1950 års skörd ha, så långt dessa äro kända, jämförts med

priserna för 1949 års skörd under motsvarande tid. Med tillämpning av

härvid erhållna relationstal ha priserna för år 1950/51 framräknats. Härvid

erhållas priser, som i regel äro lägre än för 1949 års skörd. Undantag

äro dock priserna för blomkål, lök och selleri, vilka beräknats bli högre

1950/51 än under 1949/50.

Beräknade inkomstsummor. År 19W/50. I vårkalkylen 1950 beräknades

inkomsterna av fältmässigt odlade köksväxter till 43,2 miljoner kronor för

år 1949/50. Omräkningen i samband med höstkalkylen 1950, då slutgiltiga

priser voro kända, gav emellertid till resultat en inkomstsumma av 47,2

miljoner kronor för nämnda produktionsår.

År 1950/51. I vårkalkylen 1950 upptogs för år 1950/51 en inkomstsumma

av 43,2 miljoner kronor, vilket var samma summa, som den i nämnda vårkalkyl

beräknade för år 1949/50. I höstkalkylen 1950 upptogs detta belopp

oförändrat, enär det ansågs vanskligt att med det då tillgängliga materialet

(strängt taget endast preliminära skördeuppgifter för år 1950) vinna stöd

för någon annan beräkning. I nu utförd beräkning, vid vilken dels säkrare

uppgifter funnits tillgängliga beträffande skörden, dels prisuppgifter funnits

för en stor del av året, har inkomstsumman för år 1950/51 beräknats

till 42,3 miljoner kronor. Denna summa understiger med 0,9 miljoner kronor

det i vårkalkylen 1950 upptagna inkomstbeloppet för ifrågavarande produktionsår.

År 1951/52. Vid bedömningen av inkomstsummans sannolika storlek under

prognosåret har beaktats dels den allmänna prisutvecklingen, dels den

oväntat låga, nu preliminärt beräknade inkomstsumman för år 1950/51,

från vilken framräkning bör ske. De sakkunniga ha ansett sig böra räkna

med en ökning av 15 procent jämfört med nu beräknad inkomstsumma för

år 1950/51. Den så erhållna prognossumman ligger endast 1,4 miljoner kronor

högre än den för år 1949/50 definitivt beräknade inkomstsumman. Inkomstbeloppen

redovisas i följande tablå.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungl. Maj. ts proposition nr 207

År Milj. kr Index

1938/39.............. 13''9 100''0

1947/48.............. 39-5 284-2

1948/49.............. 44-5 320''1

1949/50.............. 47 2 339-6

1950/51 .............. 42-3 304-3

1951/52.............. 48 6 349-6

Tobak.

Jordbrukets inkomster av tobaksodling ha tidigare icke upptagits i jordbrukskalkylen.

Uppgifter härom t. o. in. år 1947/48 införskaffades emellertid

från Tobaksmonopolet av de sakkunniga för utredning rörande rationaliseringens

inverkan på jordbrukets arbetskostnader m. m. Dessa

uppgifter ha nu kompletterats för åren 1948/49—1950/51. Vidare ha från

tobaksmonopolet erhållits uppgifter om den väntade arealen och skörden

1951 samt om det för 1951 års skörd fastställda priset.

Jordbrukets inkomster av tobaksodling åren 1938/39 samt 1948/49—

1951/52 framgår av följande tablå.

Av tobaks-

Index

1938/39

= 100

År

Antal

odlare

Areal,

ha

monopolet in- köpt kvantitet

tobaksblad, ton

Pris,

öre/kg

Värde,

milj. kr

1938/39 ...

1.526

241

365

116

0-42

100-0

1948/49 ...

903

256

444

297

1-32

315-0

1949/50 . ..

874

250

409

286

1*17

297-5

1950/51 ...

804

190

343

295

1-01

240-0

1951/52 . ..

Animalier.

Mjölk.

190

340

335

1-14

271-4

År 1949/50. De definitiva beräkningarna av mjölkproduktionens storlek

och användning under år 1949/50 ha utförts på samma sätt som de preliminära

beräkningarna i höstkalkylen 1950, d. v. s. med utgång från mjölkinvägningen

vid mejeri enligt Svenska mejeriernas riksförenings statistik

samt uppgifter om den del av mjölkproduktionen, som icke levereras till

mejeri, från den särskilda undersökning av mjölkproduktionens storlek och

användning år 1949, som företogs sommaren 1950 (se bl. a. s. 51—53 prop.

76/1951).

Beräkningarna rörande mjölkproduktionen och dess användning under

år 1949/50 ha resulterat i en total mjölkproduktion av 4 908 miljoner kg.

Fördelningen på olika användningsområden framgår av en längre fram återgiven

tablå.

År 1950/51. För en bedömning av mjölkproduktionens utveckling under

år 1950/51 föreligga bl. a. uppgifter rörande mjölkinvägningen vid mejerierna

t. o. in. januari 1951. Under månaderna september 1950—januari

1951 har mjölkinvägningen uppgått till 1 444 miljoner kg mot 1 459 miljoner

kg samma tid 1949/50, vilket innebär en nedgång med l,o procent.

Nedgången beror sannolikt bl. a. på att mjölkkorna vid inställningen hösten

1950 till följd av sämre betes- och väderleksförhållanden mångenstädes

hade sämre kondition än ett år tidigare. Allt eftersom kalvningen

sker, kan emellertid återverkningarna av de ogynnsamma förhållandena

vid stallfodringsperiodens början förmodas upphöra. Den genom
-

s. 167 Kontrollera mot PDF

167

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

snittliga mjölkproduktionen per ko kan härvid väntas åter ansluta sig till

långtidsutvecklingen. Under början av år 1951 synes också — att döma av

mjölkinvägningens utveckling -—- en viss återhämtning ha inträtt. På grundval

av överväganden av denna art ha de sakkunniga räknat med en ökning

av mjölkproduktionen per ko av 1,5 procent år 1950/51 jämfört med år 1949/

50. Med utgång härifrån samt det beräknade medelantalet mjölkkor (se under

rubriken Köttproduktionen) har totalproduktionen av mjölk beräknats

öka med 0,s procent jämfört med närmast föregående år.

Försäljningen av konsumtionsmjölk utanför mejeri antages liksom i höstkalkylen

1950 vara densamma som under år 1949/50. Hemmaförbrukningen

av konsumtionsmjölk beräknas liksom tidigare minska med 2 procent

per år. Minskningen av lantsmörsproduktionen antages fortsätta,, ehuru

svagare än under år 1949/50. Förbrukningen av fodermjölk har liksom i

höstkalkylen 1950 beräknats med utgång från antalet liv-, göd- och spädkalvar

och en helmjölksgiva per kalv och år av respektive 200, 360 och

10 kg samt en uppskattad mindre kvantitet helmjölk till smågrisar.

År 1951/52. Enär grundförutsättningen för denna kalkyl är normal tillgång

på foder för mjölkkorna, har man anledning att räkna med att mjölkproduktionen

per ko även under år 1951/52 skall visa en fortsatt stegring.

De sakkunniga anse det vara rimligt att härvid räkna med den genomsnittliga

stegringstakten sedan förkrigstiden, d. v. s. 1,5 procent per år. Härvid

erhålles en mjölkproduktion per ko år 1951/52 av 2 993 kg.

Beräkningarna rörande mjölkproduktionen ''under åren 1933/39 samt

1947/48—1951/52 sammanfattas i följande tablå, vilken även belyser mjölkinvägningen

vid mejerierna.

Medelkoantal, 1 000-tal

Procentuell förändring sedan

föregående år ....

Produktion per ko, kg ...

Procentuell förändring sedan

föregående år.....

Total mjölkproduktion,

miljoner kg ..........

Procentuell förändring sedan

föregående år.....

Invägning vid mejerier,

miljoner kg ..........

Procentuell förändring sedan

föregående år.....

1938/39

1920

1947/48

1 795

1948/49

1 726

2 455

- 3-4

2 433

- 3-8

2 634

—

- 2-5

+ 8-3

4 714

4 367

4 546

—

- 5-8

+ 4-1

3 129

3 316

3 541

+ 3-6

- 5-8

+ 6-8

1949/50

1690

1950/51

1 677

1951/52

1670

- 2-1

2 904

— 0-8

2 949

- 0-4

2 993

+ 10-3

+ 1-5

+ 1-5

4 908

4 945

4 998

+ 8‘0

+ 0-8

+ IT

3 923

3 955

4 026

+ 10-8

+ 0-8

+ P8

Kvantiteterna mjölk för andra ändamål än mejerileveranser under år

1951/52 ha beräknats på samma sätt som för år 1950/51 (jfr ovan).

Beräkningarna rörande mjölkproduktionens användning under åren 1938/

39 samt 1947/48—1951/52 sammanfattas i följande tablå (miljoner kg).

1938/39

1947/48

1948/49

1949/50

1950/51

Invägning vid mejerierna......

3129

3316

3 541

3 923

3 955

Därav: konsumtionsmjölk ..

794

998

999

1 055

1 020

produktmjölk.......

2 335

2 318

2 542

2 868

2 935

Konsumtionsmjölk utanför me- jeri.......................

240

153

153

153

153

1951/52

4 026

1013

3 013

150

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

1938/39

Konsumtionsmjölk för hemma
-

förbrukning ................ 537

Mjölk till lantsmör........... 420

Fodermjölk ................. 388

Total mjölkproduktion 4 714

1947/48

1948/49

1949/50

1950/51

1951/52

543

532

522

512

502

130

105

65

60

55

225

215

245

265

265

4 367

4 546

4 908

4 945

4 998

Inkomsterna av mejerimjölk.

Beräkningen av jordbrukets inkomster av vid mejerierna invägd mjölk

har utförts enligt samma metod som tillämpats i vårkalkylen 1950. Närmare

redogörelse härför finns intagen i Kungl. Maj:ts proposition nr 245/

1950 s. 130—132.

Vid beräkning av jörsåljningsinkomsterna har en fördelning av mejerimjölkens

användning på olika tillverkningar företagits. För åren t. o. m.

1949/50 har denna fördelning kunnat baseras på föreliggande mejeristatistik,

medan för åren 1950/51 och 1951/52 en prognos har upprättats. Den

gjorda fördelningen redovisas i följande tablå (miljoner kg).

Helmjölk till:

1949/50

1950/51

1951/52

Stand. k-mjölk.. ..

......... 771

731

724

Grädde ..........

......... 270

275

275

Ost..............

......... 423

394

394

Torrmjölk m. m.

........ 45

50

50

Smör............

........ 2 400

2 491

2 569

Svinn............

......... 14

14

14

Summa 3 923

3 955

4 026

Med utgång från dessa mjölkmängder och uppgifter om mjölkåtgång för

olika produktslag har tillverkningen av olika mejeriprodukter kunnat fastställas.

Därvid har även erfordrats kännedom om mjölkens fetthalt. För

produktionsåret 1949/50 var denna i genomsnitt 3,69 procent. För år 1950/

51 uppskattas fetthalten med hänsyn till den kända utvecklingen och normal

.säsongvariation till 3,73 procent. Samma fetthalt har tillämpats för

1951/52.

Vid beräkning av mejeriernas intäkter för olika produktslag har för åren

t. o. m. 1949/50 använts försålda kvantiteter för mjölk och grädde respektive

tillverkade kvantiteter för smör och ost (de senare med avdrag för

svinn). För 1950/51 och 1951/52 har kalkylerats med på ovan beskrivet

sätt beräknade kvantiteter. I fråga om priserna har till och med 1949/50

använts föreliggande minut- eller partipriser med avdrag för handelsmarginaler.

Förekommande tillverknings- och clearingavgifter å ost ha jämväl

avdragits. Vid beräkning av medelpriserna för 1950/51 och 1951/52 har

för tiden efter 1/1 1951 tillämpats då gällande priser.

Utjämningsavgifterna å vissa produkter ha i denna kalkyl liksom i vårkalkylen

1950 ej avdragits från produktpriserna och redovisas sålunda ej

i form av utjämningsbidrag utan ingå i försäljningsinkom.sterna.

Från mejeriernas beräknade intäkter för de olika produkterna ha mejerikostnaderna

avdragits. Beräkningen av dessa grundar sig på en undersökning

för år 1946 över då gällande kostnader per kilogram mjölk för olika

tillverkningar, vilka för senare år framräknats med ledning av en mejerikostnadsindex.

I förhållande till vårkalkylen 1950 ha icke obetydliga kostnadsstegringar

inträtt. Avtalsförhandlingarna för de mejerian ställda äro

s. 169 Kontrollera mot PDF

169

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

ännu ej avslutade. Den genomsnittliga höjningen av lönerna beräknas bli

28 procent och denna höjning har lagts in i beräkningarna för mejerikostnaderna.

Hänsyn har tagits till sänkningen av bensinpriset med 20 öre

fr. o. m. 1/1 1951.

I fråCTa om de statliga bidragen har för åren t. o. in. 1949/50 redovisats

utbetalda belopp. För 1950/51 och 1951/52 ha införts bidragsbelopp, beräknade

enligt de grunder, som före respektive efter 1/1 1951 galit och

gälla för utbetalning av dylika bidrag. Härvid har allmänt mjölkpristilllägg

beräknats till sammanlagt 82,5 öre per kilogram invägt mjölkfett för

tiden 1/9—31/12 1950 samt till 42,4 öre per kilogram för tiden därefter.

Vid bestämningen av de tillägg till de beräknade inkomsterna för 1950/

51 och 1951/52, som skola motsvara inkomster, som ej särskilt kunnat

beräknas, ha uppgifter om utbetalda mjölklik vider förelegat t. o. m. år

1949/50. Tilläggen ha beräknats med ledning av skillnaden mellan utbetalda

likvider och beräknade inkomster under perioden 1945/46—1949/

50. Sedan efterlikviderna för 1949 års leveranser nu äro kända, har likvidsumman

för år 1948/49 kunnat korrigeras. Den genomsnittliga differensen

mellan beräknade inkomster och utbetalda lilcvider under tiden 1945/46—

1949/50 uppgår efter dessa korrektioner till 11,3 miljoner kronor, vilken

summa tillagts de beräknade inkomsterna för år 1950/51 och 1951/52.

I tabell 3 har jordbrukets inkomster av mejerimjölk sammanställts. Som

framgår av tabellen beräknas dessa uppgå till 1 166,6 miljoner kronor för

1950/51 och 1 177,9 miljoner kronor för 1951/52.

För ytterligare belysning av sammansättningen av jordbrukets inkomster

av mejerimjölk angives nedan hur stor del av likviden, räknat i öre per

kilogram invägd mjölk, som är beroende av genom försäljningen utvunna

produktpriser respektive statliga bidrag. Uppgifterna efter år 1949/50

grunda sig på föreliggande prognoser. För åren 1950/51 och 1951/52 har

hänsyn tagits till beräknade kostnader, prisdifferenser och återbetalningar

av mjölkpristillägg för exportsmör under tiden efter den 1 januari 1951

samt till prisstegringsvinster på ost den 1 januari 1951. Inkomsterna för

år 1950/51 ha ökats med 1 miljon kronor, motsvarande återförda tillverkningsavgifter

på ost. Inkomsterna för år 1950/51 ha vidare ökats med 1,5

och för år 1951/52 med 2,2 miljoner kronor, motsvarande den sammanlagda

höjningen av priserna på skum- och kärnmjölk samt flaskmjölk fr. o. m.

den 1 januari 1951.

Lilcvider i öre pr kg mjölk 1945/46—1951/52.

1945/46

1946/47

1947/48

1948/49

1949/50

1950/51

1951/52

Försäljningsinkomster. 20-58

Statliga bidrag........ 2T2

2268

1-1 G

24-40

2 98

2514

2-7 5

24-91

3-87

26-93

257

27-25

2-01

Summa 22-70

23-84

27-38

27-89

28-78

29-50

29-26

Priset på den utanför mejeri försålda konsumtionsmjölken bär beräknats

med utgång från de priser på ostandardiserad mjölk vid försäljning

direkt till konsument, som jordbruksnämnden (livsmedelskommissionen)

efter särskild ansökan fastställt under år 1949/50. Genomsnittspriset för

riket, vilket erhållits genom att väga genomsnittspriserna i varje bin med

den i länen försålda kvantiteten enligt den representativa undersökningen

av mjölkproduktionen och dess användning år 1949, har beräknats till

35,75 öre per liter, motsvarande 34,65 öre per kilogram. Med utgång från

sistnämnda pris och den generella prishöjningen den 1 januari 1951 (3

s. 170 Kontrollera mot PDF

170 Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

Tabell 3. Jordbrukets inkomster av mejerimjölk, mil], kr.

1938/

1945/

1946/

1947/

1948/

1949/

1950/

1951/

Beräknade inkomster

Försäljningsinkomster

K-mjölk......................

39

46

47

48

49

50

Öl

52

j.143''5

191-5

216-6

236-2

235-6

229-7

229-3

231-4

Grädde ......................

54-5

6Ö’6

79-8

86-3

111-3

115-5

116-6

Ost ..........................

67-0

82-2

94-2

116-4

123-7

124-3

121-4

Torrmjölk m. m...............

1-263-5

15-9

13-8

15-6

20-1

11-4

13-8

14-2

Smör .......................

375-1

408-2

374-9

422-2

493-4

568-4

598-6

Utjämningsavgifter (balansposter)

1 _

—

-10-7

+ 9-3

+ 1-1

+ 0-1

Extra prishöjning på K-mjölk

m. m.......................

—

_

_

_

2-4

3-7

Summa

407-0

704-0

776-7

8100

881-6

989 6

1053-7

1 085-9

Statliga bidrag

Allmänt mjölkpristillägg ......

17-4

| 65-7

36-7

71-3

118-3

79-7

63-7

Extra tillägg i norra Sverige ..

Allmänt missväxtbidrag ......

—

17-3

49-2

18-9

21-1

24-0

24-0

Lokala missväxtbidrag ........

—

3-8

—

27-5

_•

6*0

_

Körlinjebidrag................

—

3-4

3-4

4-4

6-9

6-3

1-6

Merfrakttillägg................

—

0-6

0-5

0-4

0-4

0-2

Öl

Kompensation för utebliven

prishöjning ................

1-2

04

Restit. av allmänt mjölkpristill- lägg........................

—

—

—

—

_

_

—3-8

-7-0

Summa

17-4

74-7

41-0

988

97-6

161-9

1016

80-7

Summa beräknade inkomster ..

424-4

778-7

817-7

908-8

979l

1121-5

1155 3

1166-6

Mejeriernas mjölklikvider1 ........

—

798-1

839-7

908-0

987-5

1129 0

_

Skillnad mellan mjölklikvider

och beräknade inkomster ...

19-4

22-0

-0-8

8-4

7-5

Tillägg i prognosberäkningen .. |

Prognosens summa j

11-3

1166 6

11-3

1177-9

öre/l) har genomsnittspriset för åren 1950/51 och 1951/52 beräknats till

36,60 och 37,55 öre per kilogram.

De beräknade priserna på den utanför mejeri försålda konsumtionsmjölken

framgå av följande sammanställning (öre/kg).

1938/39 1949/50 1950/51 1951/52

22-53 34-65 36 60 37-55

Priset på den hemmaförbrukade konsumtionsmjölken (förbrukad i hushållet

m. m. samt försäljning till arbetare och övriga anställda) har liksom

tidigare, beräknats på grundval av gällande normalpris på konsumtionsmjölk

vid utminutering för varje län (»länet i övrigt»). (Enigt lantarbetaravtalet

skall detta pris uttagas vid försäljning av mjölk till lantarbetare.

) Vid medeltalsberäkningen ha som vikter använts uppgifter om

jordbruksbefolkningens storlek i olika län enligt 1945 års folkräkning. De

beräknade priserna på hemmaförbrukad konsumtionsmjölk framgå av följande

.sammanställning (öre/kg).

1938/39 1949/50 1950/51 1951/52

13-86 30-83 33-42 34-71

1 Enligt mejeriernas avräkningspriser jämte efterlikvid, fritt mejeri, vid årets medelfetthalt,

exkl. värdet av återlevererad skummjölk. Producentbidrag ej medräknade.

s. 171 Kontrollera mot PDF

171

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Priset på mjölk till lantsmör har liksom tidigare beräknats med utgång

från riksnoteringen på mejerismör. Det vid beräkningen av värdet av lantsmörmjölken

använda smörpriset har emellertid ansetts vara ca 3 procent

(t n. 17 öre/kg) lägre än gällande riksnotering. Till grund för denna

reduktion har legat förhållandet mellan riksnoteringen och lantsmörpriset

före kriget. De beräknade priserna framgå av följande sammanställning

före/kg).

1938/39 1949/50 1950/51 1951/52

10-77 19-20 21-15 22T0

Producent- och kontantbidrag för mjölk.

Enligt uppgift från Svenska mejeriernas riksförening beräknas det sammanlagda"

beloppet för producent- och kontantbidrag år 1949/50 till 72,4

miljoner kronor. För åren 1950/51 och 1951/52 beräknas samma belopp

som för år 1949/50.

Ägg och slaktfjäderfä.

Åren 1949/50—1951/52. I den hösten 1950 upprättade jordbrukskalkvlen

framhöllo kalkylsakkunniga, att underlaget för beräkning av äggproduktionen

på grund av brister i de senaste hönsräkningarna finge betraktas

som mycket svagt. Produktionen under senare år uppskattades darfor

på grundval av överväganden rörande den med hänsyn till den allmänna

pris- och inkomstutvecklingen sedan basåret sannolika konsumtionen samt

statistiken över partihandelns inköp av ägg. Produktionen av ägg åren

1949/50 och 1950/51 upptogs till 83 respektive 87 miljoner kg. o

De sakkunniga ha vid detta kalkyl tillfälle icke haft tillgång till något

nytt material för bestämning av produktionsnivån för ägg. De ha därför

ansett sig sakna anledning till omprövning av de i höstas gjorda uppskattningarna

av denna nivå. I syfte att erhålla ett underlag för bedömning av

den aktuella utvecklingen ha de sakkunniga från hushållningssällskap och

äggcentraler genom en cirkulärskrivelse införskaffat uppgifter om troliga

förändringar under senare år i olika landsdelar rörande antalet värphöns

och påläggets storlek m. m. Med ledning av härvid erhållna upplysningar

samt statistiken över partihandelns ägginköp ha de sakkunniga funnit sig

böra sänka det förut kalkylerade produktionstalet för 1950/51 från 87 till

85 miljoner kg. Då svaren på den nyssnämnda cirkulärskrivelsen synas

tyda på en minskad rekrytering ha de sakkunniga ansett skäl föreligga att

för prognosåret räkna med ett något lägre produktionstal än för 1950/51.

För år 1951/52 har i kalkylen upptagits en produktion av 83 miljoner kg.

Äggpriset (svensk äggnotering med partihandelns månadsinköp som vägningstal)

utgjorde 253 öre/kg år 1949/50. För år 1950/51 har priset med

ledning av hittillsvarande noteringar och en bedömning av den sannolika

utvecklingen under återstoden av året uppskattats till 240 öre/kg. Vid bedömningen

av den kommande utvecklingen har tagits hänsyn till den f. n.

utgående utjämningsavgiften. För år 1951/52 har räknats med samma pris

som för 1950/51.

Direktör Stensgård har ansett sig icke kunna göra ett bedömande av aggpriset

för åren 1950/51 och 1951/52 liksom ej heller av äggproduktionen

för samma år utan betraktar de här angivna talen enbart som ett beräkningstekniskt

mått på inkomsterna.

Med hänsyn till osäkerheten om antalet höns ha de sakkunniga ansett sig

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

böra beräkna värdet av fjäderfä slakten på ett mera schematiskt sätt än tidigare.

För år 1949/50 har förut framräknat inkomsttal reducerats med

samma procenttal som den justering av äggproduktionens storlek, som

gjordes hösten 1950. Det sålunda erhållna värdetalet har lagts som bas fölen

beräkning av värdet under år 1950/51 med ledning av prisutvecklingen

för slakthöns enligt Svenska ägghandelsförbundets noteringar. För 1951/52

har räknats med samma värde som för innevarande år.

Jordbrukets andel av äggproduktion och fjäderfäslakt har, liksom vid den

i höstas utförda kalkylen, .satts till 80 procent.

Beräkningarna av äggproduktion och fjäderfäslakt sammanfattas i följande

sammanställning.

Å r

Äggproduktion,

Pris,

Värde, milj. kr

jL<jaaeriasiaK- tens värde

Totalt

Jordbruket

öre/kg

Totalt

Jordbruket

(jordbruket)

milj. kr

1938/39 .. ..

.... 60-9

53-3

141

85-8

75-1

5-9

1949/50 ....

.... 83-0

66-4

253

2100

168-0

147

1950/51 ....

.... 85-0

68-0

240

204-0

163-2

16-0

1951/52 ....

.... 83-0

66-4

240

199-2

159-4

16-0

Köttproduktionen.

År 1949/50. Den marknadsförda slakten har beräknats med utgång från

totalantalet marknadsförda slaktdjur och medelslaktvikter under det senaste

år, då fullständiga uppgifter härom förelåge (i livsmedelskommissionens

ransoneringsstatistik) samt de därefter inträdda relativa förändringarna

i antalet besiktigade slaktdjur enligt veterinärstyrelsens statistik och

i medelvikterna av slaktade kroppar inom slakteriföreningarna.

I fråga om hemslakten år 1949/50 finnas inga insamlade uppgifter. Hemslakten

av storboskap, vilken under senare år varit ringa, har antagits vara

lika stor som under år 1948/49. I fråga om kalv har hemslakten erhållits

som res.tPost "vid de utförda beräkningarna av nötkreatursantalet och dess

förändringar under år 1949/50. Genom jämförelser mellan antalet till garverier

levererade kalvskinn och den marknadsförda slakten av kalv "har

rimligheten av den som restpost erhållna hemslakten av kalv kunnat prövas.

Båda beräkningarna ge vid handen, att hemslakten av kalv minskat

från år 1948/49 till år 1949/50. Den vid beräkningarna av nötkreatursantalet

och dess förändringar erhållna hemslakten är dock väsentligt lägre än

den vid jämförelsen mellan hudstatistik och marknadsförd slakt. Antalet

hemslaktade kalvar i den förra beräkningen har erhållits under förutsättning

att kalvprocenten utgör 89. Redan en obetydlig höjning av kalvprocenten

ger emellertid en väsentligt bättre överensstämmelse med hudstatistiken.

I avvaktan på en specialundersökning av hemslaktens storlek har

därför kalvprocenten fr. o. m. år 1949/50 höjts till 90, vilket tal för närvarande

synes giva den bästa uppskattningen av antalet livsdugliga kalvar.

Hemslakten av kalv har antagits fördela sig på större och mindre kalv i

samma proportioner som under år 1948/49. Hemslakten av får har antagits

utgöra samma procentuella andel av totala fårslakten som under år 1948/

49. I fråga om häst har liksom vid tidigare beräkningstillfällen antagits, att

någon hemslakt icke har ägt rum.

Resultaten av beräkningarna framgå av tabell 4.

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Tabell 4. Köttproduktionen år 1949/50.

173

Djurslag

Antal djur

Medelslaktvikt,

kg

Total slaktvikt,

ton

Storboskap

78 536

Marknadsförd slakt......

373900

210 0

Hemslakt ..............

1 300

97''0

126

Summa

375 200

209-7

78 602

Större kalv

Marknadsförd slakt......

418 500

51-5

21546

Hemslakt...............

7 500

42-0

315

Summa

420 000

513

21861

Mindre kalv

Marknadsförd slakt......

578 300

20-2

11 674

Hemslakt...............

76 500

17-0

1300

Summa

654 800

19-8

12 974

För och getter

2 301

Marknadsförd slakt......

137 100

16-8

Hemslakt ..............

33 500

ll-o

368

Summa

170 000

15 6

2609

Häst

Marknadsförd slakt ....

39 000

3444

13 431

På grundval av kvantitetsberäkningarna i tabell 4 och de på vanligt sätt

beräknade slaktdjurspriserna kunna inkomsterna från slakten av nötkreatur,

får och häst angivas på följande sätt.

Kvantitet,

Pris,

Värde,

Djurslag

milj. kg

öre/kg

milj. kr

Storboskap.......

......... 78-7

272

214-1

Större kalv.......

............. 21-9

337

73-8

Mindre kalv......

........ 13-0

255

33-2

Får..............

......... 2-7

324

8-7

Häst.............

............. 13-4

147

19-7

Summa 1297

349-5

År 1950/51. Med ledning av resultaten av den representativa husdjursräkningen

den 1 juni 1950, den under tiden 1 juni—15 september verkställda

slakten av kor samt en under samma tid antagen rekrytering har koantalet

beräknats till 1 684 000 djur vid början av år 1950/51 eller 16 000 djur

mindre än vad som antogs i normkalkylen. Det totala antalet storboskap

(oxar, tjurar, kor och ungnöt) har beräknats till 2 195 000 djur.

Rekryteringen av ungnötsgruppen under år 1950/51 har med ledning av

den relativa utvecklingen i antalet påläggskalvar enligt husdjursräkningarna

1949 och 1950 beräknats till 394 000 djur. Slakten av storboskap har

med ledning av bl. a. utvecklingen fram t. o. in. januari 1951 bedömts komma

att uppgå till 390 000 djur eller ca 15 000 djur mer än under år 1949/50.

Antalet storboskap vid 1950/51 års slut beräknas till 2 198 000 djur, varav

1 670 000 st kor.

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

Tabell 5. Husdjursantalet den 15 september 1939 samt åren 19*8—1952,

1000-tal djur.

1939

1948

1949

1950

1951

1952

Hästar

3 år och däröver............

502

482

408

383

363

348

Unghästar..................

78

35

24

23

22

19

Föl ........................

48

14

16

14

11

11

Summa unghästar och föl

126

49

40

37

33

SO

! Summa hästar exkl. militärhästar

628

481

44S

420

396

37S

Militärhästar

7

17

16

15

15

15

Nötkreatur

Oxar ......................

7

2

1

1

1

1

Tjurar, 2 år och däröver____

31

25

17

17

17

17

Kor........................

1920

1755

1697

1684

1670

1670

Summa oxar, tjurar och kor

1958

1782

1715

1702

1688

1688

Ungnöt ....................

564

500

487

493

510

510

Kalvar under 1 år..........

467

393

411

483

483

483 [

Summa nötkreatur

2 989

2 675

2613

2678

2 681

2681

Svin

Fargaltar ..................

5

4

4

4

4

!

1

1

4 i

Modersuggor................

156

128

132

135

136

136 1

Summa

161

132

136

139

140

140 !

Kalvantalet i september 1951 antages oförändrat från september 1950

eller 483 000 djur. Antalet under år 1950/51 födda kalvar beräknas med

ledning av medelkoantalet och kalvprocenten (90 procent) till 1 510 000 st.

Härav beräknas 1 115 000 st komma att slaktas. Relationen mellan större

och mindre kalv antages med ledning av förhållandena och utvecklingen

under år 1950 bli 42:58 mot 39,4: 60,6 under år 1949/50.

Slakten av får kan, med ledning av den hittills redovisade slakten, uppskattas

till 150 000 djur. Fårstammen kommer härvid att nedgå ytterligare.

Slakten av häst kan med ledning av den hittills redovisade slakten beräknas

till 30 000 djur under år 1950/51.

Medelslaktvikterna år 1950/51 ha beräknats med utgång från de t. o. m.

december redovisade medelvikterna åren 1949 och 1950 samt medelvikterna

under år 1949/50.

Det fr. o. m. slutet av juni 1949 t. o. in. slutet av juni 1950 gällande prissystemet

för kött av nötkreatur och fläsk innebar, att partipriserna tillätos,

inom vissa gränser, avvika från den genomsnittliga partiprisnivå, som låg

till grund för prissättningen på jordbruksprodukter för år 1949/50. Enligt

bestämmelserna för prissystemet skulle emellertid den faktiska genomsnittliga

partiprisnivån för den 52-veckorsperiod, som slutade 20 juni 1950,

återföras till den vid prissättningen bestämda nivån. Denna fick dock överskridas

med högst 1 procent. Enligt utförda beräkningar överskreds under

perioden den genomsnittliga partiprisnivån med 0,8 procent. (Kalkylmässigt

kompenseras detta överskridande av att priserna på kraftfoder enligt

prisuppgörelsen för år 1950/51 höjdes redan i april 1950.)

Det för 1949/50 gällande prissystemet har förlängts till den 31 augusti

1951. Hästköttet, som låg utanför systemet under 1949/50 har emellertid

numera inrymts i detsamma. Härvid har det s. k. baspriset i partihandels
-

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 207. 175

Tabell 6. Husdjursbest&ndets värde den 15 september åren 1948—1952.

Pris,

Värde i milj. kronor

kronor

per st.

1948

1949

1950

1951

1952

Hästar1

1000

482-0

408-0

383-0

363-0

348-0

1100

38-5

26-4

25-3

24-2

20-9

Föl"........................

450

6-3

7-2

6''3

5-0

5-0

Summa

470-8

441*6

414-6

3922

373-9

Nötkreatur

650

1158-3

1 114-8

1106-3

1 097-2

1097-2

575

287-5

280-0

283-5

293-2

293-2

175

68-8

71-9

84-5

84-5

84-5

Summa

1514 6

1406 7

1474 3

1474-9

1 474 9

Svin

(Fargaltar och modersuggor)..

Totalsumma

300

1

39-6

2031 0

40-8

1949 1

417

1930 6

42-0

1909-1

42-0

1890-8

Värdeförändring från närmast

föregående år...............

i

—

-81-9

- 18-5

-21-5

- 18-3

ledet beräknats med ledning av det i vårkalkylen 1950 upptagna avräkningspriset

på hästkött för år 1950/51 (158 öre/kg).

Under förutsättning att priserna återföras till basprisnivån under 1950/51

böra avräkningspriserna på nötkreatur och svin under detta år bli 0,8 procent

lägre än under tiden 21 juni 1949—20 juni 1950. Hänsyn bör dessutom

tagas till den marginalsänkning på charkuterivaror, som företogs i mars

1950 och som endast under en fjärdedel av nyssnämnda period påverkade

avräkningspriserna (jfr Kungl. Maj :ts prop. 245/1950 s. 140). Med hänsyn

härtill ha avräkningspriserna på kalv, häst och svin reducerats med ytterligare

2 öre/kg. Priserna ha vidare minskats med hänsyn till den kostnadsökning

för slakterierna, som har uppkommit genom höjda löner och järnvägsfrakter

samt till de förluster, som göras genom i år förändrad prisområdesindelning.

De ha å andra sidan ökats med hänsyn till dels det överskridande

av basprisnivån för kött och fläsk i partihandelsledet, som ägde

rum före den 1 januari 1951, dels den höjning av basprisnivån för kött och

fläsk i partihandelsledet, som ägde rum den 1 januari 1951 samt den höjning

av basprisnivån för fläsk med 5 öre/kg, som ägde rum den 26 februari

1951, dels den höjning av prisnivån för organ, inälvor och slakterifett, som

har ägt rum jämfört med juli 1949—juni 1950, dels de lagervinster in. in.

på hudar, som gjordes hösten 1950, samt den prishöjning på hudar, som

gäller från januari 1951. De så erhållna priserna ha upptagits i kalkylen

för år 1950/51.

I fråga om fårkött har priset under år 1950/51 med hänsyn till bl. a.

den hittillsvarande och sannolika framtida prisutvecklingen antagits bli

340 öre/kg, vilket i jämförelse med år 1949/50 innebär en ökning med ca

15 öre/kg.

Resultaten av kvantitets- och värdeberäkningarna ha sammanställts i följande

tablå.

1 Exkl. militärhästar.

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Maj:ts

proposition

nr 207.

Djurslag

Antal

slaktdjur

Medelslakt- vikt, kg

Köttpro- duktion,

milj. kg

Pris,

öre/kg

Värde,

milj. kr

Storboskap...

......... 390 000

215-0

83-8

312

261-5

Större kalv ..

......... 470 000

53-5

25-1

386

96-9

Mindre kalv .

......... 645 000

20-0

12-9

368

47-5

Får.........

15-5

2-3

340

7-8

Häst........

350-0

10-5

156

16-4

Summa

134-6

430-1

År 1951/52. Med utgång från bl. a. det tidigare beräknade antalet storboskap

vid 1951/52 års början kan slakten av storboskap uppskattas till

390 000 djur. Rekryteringen av ungnötsgruppen har bedömts komma att

uPPgå till likaledes 390 000 djur, varvid antalet storboskap vid årets slut

blir detsamma som vid årets början. Med utgång från rekryteringen och avgången

under de senaste åren har såväl ungnöts- som koantalet bedömts

förbli konstant. Kalvantalet i september 1952 antages oförändrat från september

1951 eller 483 000 djur. Antalet under år 1951/52 födda kalvar beräknas

med ledning av medelkoantalet och kalvprocenten (90 procent) till

1 503 000 djur. Härav beräknas 1 115 000 kalvar återstå till slakt. Relationen

mellan större och mindre kalv antages år 1951/52 bli densamma som

år 1950/51 eller 42: 58.

Slakten av får har uppskattats till 110 000 djur. Reräkningen förutsätter

att fårstammen icke minskar ytterligare.

Avgången ur häststammen (exkl. dödlighet) beräknas under år 1951/52

till 25 000 djur. Denna avgång betraktas i kalkylen helt som slakt. Någon

särskild inkomst av hästexport har sålunda ej upptagits.

Vid beräkningen av köttproduktionens storlek under år 1951/52 ha använts

samma medelslaktvikter, som tidigare angivits för år 1950/51.

Producentpriserna år 1951/52 på slaktdjur av nötkreatur, häst och svin

ha beräknats på samma sätt som priserna för år 1950/51. Man har därvid

bl. a. utgått från de nuvarande baspriserna på kött och fläsk i partihandelsledet

samt de nuvarande priserna på organ, inälvor, slakterifett och hudar,

vilka ha antagits gälla under hela år 1951/52.

I fråga om fårkött har priset antagits bli detsamma som under 1950/51

eller 340 öre/kg.

Resultaten av kvantitets- och värdeberäkningarna ha sammanställts i följande

tablå.

Djurslag

Storboskap...

Större kalv .

Mindre kalv .

Får.........

Häst .......

Antal

slaktdjur

......... 390 000

......... 470 000

......... 645 000

......... 110 000

......... 25 000

Medelslakt- vikt, kg

215-0

53-5

20-0

15 5

350 0

Köttpro- duktion,

milj. kg

83-8

25-1

12-9

1-7

8-8

Pris,

öre kg

317

401

362

340

178

Värde,

milj. kr

265-6

100-7

46-7

5-8

15 7

Summa

132 3

434-5

Fläskproduktionen.

År 1949/50. Den marknadsförda slakten av svin (liksom av övriga djurslag)

utgjorde under kött- och fläskransoneringens tid en summa av veterinärbesiktigad

avsaluslakt och icke veterinärbesiktigad avsaluslakt (s. k.

stämplad slakt). Hemslakten utgjordes av antalet vid producenthushåll be
-

s. 177 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 207. 177

Tabell 7. Översikt över Jordbrukets inkomster åren 1938/39, 1949/50—1951/52.

1938/39

1949/50

1950/51

1951/52

Varuslag m. m.

3 ?

•— P

*7- 3

c+

pr p*

CfQ CP

O:

PT vi

OQ -

t<

«S P!

Sfi"

35

p

c*

aa cd

O:

£ *

5*7* co

aa -

g. <

E2 ps

''“I

a

pr »

g.5

— P

*7- 3

r+

Jffg

O:

a ^

PT vi

aa -

3 <

»iii:Jö:

'' EL

?rp

g <

31 p

«-. 3

pr 3-‘

aa cd

s+

°: M

^ 2.

pr vi

aa

C

Ä p:

•

►v-

pr cd

<-* -

556

16-95

94-2

386

29-52

113-9

350

29-90

104-6

296

35-26

104-3

108

18-80

20-3

224

35-19

78-8

233

32-76

76-3

261

37-15

97-0

Råg..............

Korn.............

247

15-96

394

232

29-70

68-9

175

28-80

50-4

157

33-15

52-0

96

14-02

13-5

67

25-56

17-1

67

29-00

19-4

75

32-00

24-0

Fraktersättning .. .

—

—

—

—

—

0-8

—

—

—

—

—

26-0

132

11-30

14-9

108

22-08

23-8

90

26-00

23-4

93

28-00

Kokärter.........

15-0

19-14

2-9

15-8

45-08

7-1

10-0

47-78

4-8

15-3

55-00

8-4

Oljeväxter........

—

—

—

—

—

173-9

—

—

177-1

—

—

195-8

4-7

132-0

Spånadsväxter ....

Potatis, mat-......

755

5-72

43-2

825

17-44

4-9

1439

825

17-50

4*5

144*4

825

16-00

> , fabriks- ..

273

4-50

12-3

204

8-74

17-8

185

8-25

15-3

260

8-75

22-8

Sockerbetor ......

1834

2-99

54-8

1770

5-97

105-7

1978

6-01

1118-9

1950

6-97

135-9

Hö...............

88

5-64

5-0

71

12-00

8-5

60

10-00

6-0

52

ll-oo

5*7

Halm ............

42

2-19

09

39

2-40

0''9

35

3-25

l-l

30

3-26

l-o

Köksväxter ......

—

—

13-9

—

—

47-2

—

—

42-3

—

—

48-6

Tobak............

0-4

116

0-4

0-4

286

1-2

0-3

295

1-0

0-3

335

1-1

Mejerimjölk ......

3129

13''5ö

424-4

3 923

28-78

1129-0

3 955

29-50

1 166-6

4 026

29-26

1177-9

K-mjölk utanför

mejeri..........

240

22-53

54-1

153

34-65

53-0

153

36-60

56-0

150

37-55

56-3

K-mjölk till hem- maförbrukning ..

537

13-86

74-4

522

30-83

160-9

512

33-42

171-1

502

34-71

174-2

Lantsmörmjölk....

420

10-77

452

65

19-20

12-5

60

21-15

12-7

55

22-10

12*2

Producent- och kon- tantbidrag för

mjölk..........

Ägg..............

3-5

72-4

72-4

72-4

533

141

75-1

66-4

253

168-0

68-0

240

l6Ö*2

66-4

240

159-4

Slakt av fjäderfä ..

—

—

5-9

—

—

14-7

—

—

16-0

—

—

16-0

Storboskap........

89-0

105

93*5

78-7

272

214-1

83-8

312

261-5

83-8

317

265-6

Kalv, större ......

34''3

151

51-8

21-9

337

73-8

25-1

386

96-9

25-1

401

100-7

> , mindre.....

13-1

98

12-8

13-0

255

33-2

12-9

368

47-5

12-9

362

46"7

Får..............

3''4

174

5-9

2-7

324

8-7

2-3

340

7-8

1-7

340

5‘8

Häst.............

11-8

44

5-2

13-4

147

19-7

10-5

156

16-4

8-8

178

15*7

Svin..............

145-6

135

196-6

169-5

250

423-8

164-8

260

428-5

161-7

262

423-7

Militärhästar......

—

—

0-5

—

—

0-6

—

—

1-6

—

—

1-6

Ull ..............

0-7

185

1-3

0-5

480

2-6

0-5

1020

50

0-4

1 225

5-4

Export av levande

djur............

_

5-6

—

0-2

—

l-o

—

—

l-o

Summa inkomster

1371 5

32016

—

3 313 7

—

—

3393 9

Index

100-0

—

233-4

—

241-6

—

—

247-5

Förändringar i krea- turskapitalet ..

- 18-6

—

— 21-5

- 18-3

Summa

1371-6

31831

—

>32922

—

3375 6

Index

100-0

232-1

—

240-0

—

246-1

hållna svin enligt utfärdade slaktlicenser, oavsett om slakten ägt rum på

gården eller i slakteri och oavsett om svinen veterinärbesiktigats eller ej.

Sedan ransoneringsstatistiken upphört, beräknas den marknadsförda slakten

med utgång från totalantalet marknadsförda slaktdjur under det senaste

år, då fullständiga uppgifter härom förelågo i ransoneringsstatistiken, 1

1 Inkluderar stimulansinkomster på sockerbetor, vilka vid kalkylens begagnande för prissättningsändamål

böra avdragas. Avdragsbeloppet utgör 4''2 milj. kr.

12 Diliang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 201.

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Tabell 8. Sammandrag av jordbrukets inkomster åren 1938/39, 1949/50—1951/52,

milj. kr.

1938/39

1949/50

1950/51

1951/52

Brödsäd...........................

153-9

262-4

231-3

253-3

Övrig spannmål....................

31-3

48-o

47-6

58-4

Potatis och sockerbetor.............

110-3

267-4

1278-6

290-7

Stråfoder..........................

5-9

9-4

7-1

6-7

Olje- och spånadsväxter............

—

178-8

181-6

200-5

Köksväxter och tobak..............

14-3

48-4

43-3

49-7

Summa vegetabiliska produkter

3157

814-4

789-5

859-3

Index

1UO-0

258-0

250-1

272-2

Mjölk och mejeriprodukter..........

601-6

1 427-8

1 478-8

1493-0 !

Ägg och slaktfjäderfä...............

81-0

182-7

179-2

175-4 i

Slaktdjur..........................

365-8

773-3

858-6

858-2

Övrigt.............................

7-4

3-4

7-6

8-0

Summa animaliska produkter

1055-8

2 387-2

2 524-2

2534 6

Index

100-0

226-1

239-1

240-1

Samtliga inkomster

13715

3201-6

3313 7

3 393-9

Index

lOO-o

233-4

241-6

247-5

Förändringar i kreaturskapitalet

—

-18-5

-21-5

-18-3

Summa

1371-5

3183-1

‘3292-2

8 375-6

Index

100-0

232-1

240-0

246-1

samt de därefter inträdda relativa förändringarna i antalet besiktigade slaktdjur

enligt veterinärstyrelsens statistik. I denna statistik göres icke någon

skillnad mellan besiktning av avsalusvin och besiktning av hushållssvin.

Enär några uppgifter om hemslakten icke insamlats för år 1949/50, måste

beräkningen av antalet vid producenthushåll behållna svin nu göras med

utgång från svinräkningarnas uppgifter om antalet hushållssvin. Härvid

uppstår en dubbelräkning, om besiktningen av hushållssvin ökar.

Med ledning av svinräkningarnas uppgifter om antalet hushållssvin åren

1948/49 och 1949/50 har slakten härav uppskattats till ca 400 000 djur, eller

ungefär samma antal som under år 1948/49. Enär en ökning av veterinärbesiktningen

av hushållssvin torde ha ägt rum under det sistlidna året,

bör en korrektion företagas. Ökningen i besiktningen av hushållssvin år

1949/50 har uppskattats till ca 100 000 djur. För undvikande av dubbelräkning

upptages sålunda antalet hushållssvin till (400 000—100 000 =)

300 000 st. Medelslaktvikten på hushållssvinen har liksom tidigare antagits

vara 90,o kg.

. Antal Medelslakt- Total slakt
ovm.

djur vikt, kg vikt, ton

Marknadsförd slakt................... 1 757 300 81*1 142 534

Hemslakt............................ 300 000 90-0 27 000

Summa 2 057 300 82-4 169 534

Åren 1950/51 och 1951/52. Kvoten mellan totalantalet producerade svin

år 1949/50 och antalet suggbetäckningar ett år tidigare utgör 9,43. Med hänsyn

till den minskning av slaktåldern, som inträtt under år 1949/50, ger

denna kvot tillämpad för 1950/51 ett för stort antal slaktsvin. Beaktas denna

under ett år inträffade minskning erhålles kvoten 9,20. (Denna liksom 1

1 Inkluderar stimulansinkomster på sockerbetor, vilka vid kalkylens begagnande för prissättningsändamål

böra avdragas. Avdragsbeloppet utgör 4-2 milj. kr.

s. 179 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

179

övriga här anförda kvoter äro till följd av en viss ofullständighet i betäckningsstatistiken

icke ett korrekt mått på det faktiska antalet slaktsvin per

betäckning.) Under antagande av oförändrad representativitet i betäckningsstatistiken

kan nämnda kvot användas för beräkning av totalproduktionen

av slaktsvin under åren 1950/51 och 1951/52. Under förutsättning

av samma intervall mellan betäckning och slakt vid 1950/51 års början som

vid dess slut har totalproduktionen av svin under 1950/51 beräknats till

2 100 000 st. Med stöd av den hittillsvarande utvecklingen kan medelslaktvikten

beräknas till 78,5 kg. Den totala fläskproduktionen blir 164,8 miljoner

kg.

För en uppskattning av antalet slaktsvin under år 1951/52 föreligger betäckningsstatistiken

för tiden september 1950—januari 1951. Antalet betäckta

suggor har enligt denna statistik varit något lägre än ett år tidigare.

Med ledning av betäckningarnas normala säsongmässiga fördelning under

förkrigstiden (säsongvariationen har under de senaste åren alltmer närmat

sig förkrigstidens) har antalet betäckta suggor under år 1950/51 uppskattats

till 224 000 st. Antages vidare intervallet mellan betäckning och

slakt bli detsamma vid 1951/52 års slut som vid dess början, kan totalproduktionen

av slaktsvin på grundval av ovan angivna antal betäckningar och utbytestal

(9,20) beräknas till 2 060 000 st. Den genomsnittliga slaktvikten har

upptagits oförändrad från år 1950/51 eller 78,5 kg. Den totala fläskproduktionen

beräknas till 161,7 miljoner kg.

Medelpriset för år 1949/50 har beräknats på vanligt sätt och inkluderar

statliga pristillägg. För åren 1950/51 och 1951/52 ha priserna på svin beräknats

i samband med priserna på nötkreatur och häst (jfr ovan).

Beräkningarna av svinslaktens storlek under åren 1949/50—1951/52 ha

sammanställts i följande tablå.

Å r

Antal

slaktsvin,

1000 st

Medelslakt- vikt, kg

Kvantitet,

milj. kg

Pris,

öre/kg

Värde,

milj. kr

1949/50 .........

........ 2 057

82-4

1695

250

423-8

1950/51 .........

........ 2100

78-5

164-8

260

428-5

1951/52 ..........

........ 2 060

78-5

161-7

262

423-7

Försäljning av militärhästar.

Åren 1949/50—1951/52. I samband med beräkningarna rörande husdjursantalets

förändringar ha uppgifter inhämtats från militärmyndigheterna rörande

beräknad försäljning och inköp av militärhästar. Resultatet av beräkningarna,

vilka utförts på samma sätt som tidigare (se Kungl. Maj :ts prop.

267/1946, s. 116), framgår av följande sammanställning.

1949/50 1950/51 1951/52

Militärens inköp

Remonter...............

Övriga hästar ..........

Avgår

Slakt av militärhästar....

Försäljning till jordbrukare

.................

Nettoinkomst för jordbruket

..............

Antal

Milj. kr

Antal

600

1-2

500

850

1-3 2-5

790

2 230

1-1

840

740

08 1-9

250

0-G

Milj. kr

Antal

Milj. kr

1-0

500

10

1-3 2-3

729

1-2 2-2

0-5

645

0-4

0-2 0-7

215

0-2 0-6

1-6

1-6

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Export av levande djur.

År 1949/50. Exporten av levande djur under år 1949/50 har endast omfattat

hästar till ett värde för jordbruket av 0,15 miljoner kronor.

År 1950/51. Under hittills gången del av året ha exporterats 700 kvigor

samt ett tjugotal tjurar med ett försäljningsvärde för jordbruket av tillhopa

0,9 miljoner kronor. Inom lantbruksförbundet förutses viss ytterligare export

av nötkreatur under året, så att totalbeloppet skulle stiga till ca 1 miljon

kronor.

Någon export av hästar har icke förekommit hittills under året (beträffande

export av remonter, se under rubriken »Försäljning av militärhästar»).

Inom lantbruksstyrelsen räknar man ej med någon nämnvärd export

av hästar under återstoden av året.

År 1951/52. Om intet oförutsett inträffar torde man, enligt vad som upplysts

från lantbruksförbundet, kunna räkna med en export under år 1951/52

av 600—700 nötkreatur till ett värde för jordbruket av ca 1 miljon kronor.

Någon nämnvärd export av hästar torde enligt lantbruksstyrelsen icke

vara att räkna med under året.

Ull.

Åren 1949/50—1951/52. Kvantiteterna ull ha liksom tidigare beräknats

med ledning av antalet tackor. Medelpriset på ull inklusive statligt pristillägg

(50 öre/kg) för år 1949/50 ha beräknats till 480 öre/kg. Med utgång från

föreliggande noteringar på ull, vilka inkludera det statliga pristillägget (numera

100 öre/kg), har priset för åren 1950/51 och 1951/52 beräknats till

1 020 respektive 1 225 öre/kg.

Förändringar i kreaturskapitalet.

Åren 1949/50—1951/52. Antalet djur vid slutet av år 1949/50 har beräknats

med utgång från resultaten av den representativa husdjursräkningen

den 1 juni 1950 samt de sedvanliga korrigeringar, som erfordras, för att erhålla

antalet djur vid produktionsårets slut.

Hästantalets förändringar har som vanligt beräknats med ledning av betäckningsstatistik

och antagen avgång ävensom beräknade försäljningar och

inköp av militärhästar. I beräkningen har även antalet självdöda djur beaktats.

Förändringarna i nötkreatursantalet ha beträffande kor, ungnöt och kalvar

behandlats i samband med beräkningarna rörande köttproduktionen.

Antalet oxar och tjurar i september 1951 och 1952 har bibehållits oförändrat

i förhållande till antalet i september 1950.

Antalet fargaltar och modersuggor i september 1951 och 1952 antages bli

i stort sett detsamma, som beräknats för september 1950.

På grund av osäkerheten att bedöma hönsantalet och dess förändringar

har detsamma tillsvidare uteslutits ur beräkningen. Förfaringssättet har

samma inverkan på beräkningsresultatet som om hönsantalet varit kvar

och hållits oförändrat.

Vid värderingen av kreaturskapitalet ha samma priser använts som i vårkalkylen

1950 (jfr Kungl. Maj:ts prop. 245/1950 s. 146—147).

s. 181 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

181

Jordbrukets kostnader.

Arbetskostnader.

Lönestatistik och avtal. Vid upprättandet av vårkalkylen 1950 för bl. a.

produktionsåren 1949/50 och 1950/51 funnos definitiva lönestatistiska uppgifter

tillgängliga t. o. m. löneåret 1947/48. Beräkningarna av arbetskostnaderna

för de produktionsår, som i nämnda kalkyl voro aktuella, utfördes i

enlighet med tidigare tillämpade principer genom framskrivning med hänsyn

till avtalslönernas utveckling med utgångspunkt från den enligt socialstyrelsens

lönestatistik kända lönen för avtalsåret 1947/48. Vid upprättande

av höstkalkylen 1950 funnos preliminära lönestatistiska uppgifter för

avtalsåret 1948/49. Dessa uppgifter ha vid slutjustering av socialstyrelsens

lönestatistik icke undergått någon förändring.

I den nu upprättade beräkningen av arbetskostnaderna har hänsyn kunnat

tagas till det nya avtal för lantarbetarna, som träffades i december 1950 och

vilket innebar en generell lönehöjning för samtliga lantarbetare med 25 öre

per timme för ordinarie tid. Denna höjning av timlönen motsvarar en genomsnittlig

höjning med 14,5 procent av lönen för ordinarie tid. De extra

ersättningar, vilka stipuleras i avtalen i form av extra betalning vid övertid

och ersättareänstgöring, ersättning för utfodring av hästar in. m., äro i det

nya avtalet höjda något starkare procentuellt sett än den ordinarie timlönen.

Arbetskraftsvolymen har i likhet med de principer, som tillämpats vid de

senaste beräkningstillfällena, för det nya prognosåret (1951/52) reducerats

med 1,5 procent av den för det föregående året beräknade volymen.

I avsikt att så långt möjligt kontrollera riktigheten i den reducering av

arbetskraftsvolymen med 1,5 procent per år, som tillämpats under de senaste

åren, har nu undersökts, hur arbetskraftsförbrukningen förändrats vid de

räkenskapskontrollerade jordbruken under de bokföringsår, för vilka resultat

blivit tillgängliga, efter det att de sakkunniga för utredning rörande frågan

om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader m. m.

avslutade sitt arbete. Utvecklingen vid räkenskapsgårdarna synes stödja

den hittills tillämpade nedskrivningen, under det att statistiken rörande den

inrikes befolkningsomflyttningen tyder på, att en ännu starkare minskning

skulle ha ägt rum. Det har emellertid ansetts, att materialet från bokföringsgårdarna,

som visar den verkliga arbetskraftsförbrukningen vid dessa gårdar,

bör tillmätas större betydelse än omflyttningsstatistiken, vilken icke

klarlägger huruvida den kvarvarande arbetskraften inom jordbruket utnyttjas

intensivare än tidigare, eller i vad mån jordbruket nu i större omfattning

än tidigare anlitar tillfällig arbetskraft från andra yrkesgrupper för att kapa

arbetstopparna o. s. v. Å andra sidan är det emellertid icke säkert, att resultaten

från räkenskapsgårdarna ger en korrekt bild av utvecklingen inom

jordbruket i dess helhet. Rationaliseringstakten kan vid dessa gårdar mycket

väl vara en annan än för jordbruket i dess helhet, enär räkenskapsgårdarna

ur rationaliseringssynpunkt befinna sig på en från genomsnittsjordbruket avvikande

nivå. Det är möjligt, att en undersökning, som pågår inom industriens

utredningsinstitut i samarbete med RLF, kan komma att ge förbättrad

kännedom om den verkliga utvecklingen. På basis av hittills känt

material ha de sakkunniga icke ansett sig kunna företaga någon förändring

av den de senaste åren tillämpade reduceringsprocenten. Det är självfallet

angeläget, att frågan även i fortsättningen ägnas uppmärksamhet — i all

synnerhet som det nu tillgängliga bedömningsmaterialet (räkenskapsresultaten

respektive statistiken över befolkningsomflyttningarna) ger väsentligt

olika utslag.

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Verkningarna av ny semesterlag. Med anledning av att proposition om ny

semester lag framlagts till riksdagen ha kalkylsakkunniga ansett sig böra

taga hänsyn till verkningarna av den föreslagna nya lagen, vilken beräknas

träda i kraft i och med början av juli månad 1951. Det första kvalifikationsåret

för tre veckors semester avses bli tiden V, 1951—“/« 1952. Oavsett om

förmånen av den nya semesterlagen uttages i form av kontant ersättning

eller semester, får detta förutsättas ske med full effekt redan under produktionsåret

1951/52. Dessutom får anses, att arbetsgivarnas kostnader för semester

böra belasta kvalifikationsåret. I enlighet härmed ha de beräknade

kostnaderna för ökad semestertid beaktats för produktionsåret 1951/52. För

de två månader under 1950/51 (juli—augusti 1951), vilka även komma att

beröras av lagen, har icke någon hänsyn tagits till densamma. Antalet semestertimmar

i relation till antalet arbetade timmar beräknas vid två veckors

semester till 4,2 samt vid tre veckors semester till 6,4 procent.

Framskrivningen av statistiklönerna. Som bekant har hittills beräkningen

av den genomsnittliga timlönen för de aktuella kalkylåren verkställts genom

framskrivning av den senaste kända timförtjänsten enligt socialstyrelsens

lönestatistik med ledning av avtalslönens utveckling sedan motsvarande tidpunkt.

I nu verkställd kalkyl har beräkningen av timlönen för de aktuella

åren utförts enligt en annan metod än tidigare. Vidare har verkställts en

beräkningsteknisk justering med hänsyn till förskjutningen av redovisningsperioderna

i socialstyrelsens lönestatistik. Denna omläggning verkställdes

redan i höstkalkylen 1950. Båda de här omnämnda justeringarna redovisas

närmare i det följande.

Timförtjänsterna. Den senaste nu kända timförtjänsten enligt socialstyrelsens

lönestatistik avser, som nämnts, löneåret 1948/49 och uppgår till

181,32 öre/tim. Den avser vägd timförtjänst för samtliga kategorier av lantarbetare.

Framskrivningen enligt nu tillämpad metod har givit följande

resultat.

1948/49 ...

1949/50 .. .

1950 51 ...

1951/52 ...

1951/52 ...

181-32

184-82

205-28

214-08 (utan hänsyn till förlängd semester)

218-53 (med » » » » )

Eftersom den i vårkalkylen 1950 tillämpade basen för framskrivningen

av timförtjänsterna avsåg löneåret 1947/48, föreligger nu justering för samtliga

de i föregående kalkyl aktuella produktionsåren. De nu beräknade timförtjänsterna

överstiga de i vårkalkylen 1950 beräknade med följande belopp

för de olika produktionsåren.

För år 1948/49 ............ 2-48 öre/tim.

» » 1949/50 ............ 2-14 »

» » 1950/51 ............ 19"80 »

Av ovanstående siffror framgår, att den lönestatistik, som nu finns tillgänglig

för år 1948/49, ger 2,48 öre högre timförtjänst för motsvarande produktionsår

än den tidigare på basis av lönestatistiken för år 1947/48 beräknade

timförtjänsten. Den relativa sänkning av den genomsnittligt uppnådda

timförtjänsten i förhållande till avtalslönen, som inregistrerades av 1947/48

års lönestatistik, synes sålunda enligt nu tillgänglig statistik icke ha blivit

bestående. Detta torde få sättas i samband med att »överbetalningarna» (utöver

avtalslönen) delvis bortföllo i samband med den starka lönestegringen

i början av avtalsåret 1947/48 men senare i viss mån återkommit.

s. 183 Kontrollera mot PDF

183

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

För produktionsåret 1950/51 är den nu beräknade timförtjänsten 19,so

öre högre än enligt förra årets vårkalkyl, vilket givetvis till största delen står

i samband med det nya löneavtalet fr. o. m. den 1 januari 1951.

Kostnadssummor. I tabell 9 redovisas beräkningen av jordbrukets arbetskostnader

på basis av de i det föregeånde angivna genomsnittliga timförtjänsterna.

För produktionsåret 1949/50 visar den nu verkställda beräkningen

en arbetskostnadssumma, som med 22,7 miljoner kronor överstiger den i vårkalkylen

1950 beräknade.

Den för produktionsåret 1950/51 beräknade kostnadssumman överstiger

med icke mindre än 207,3 miljoner kronor den i vårkalkylen 1950 beräknade

summan för detta produktionsår. Av denna totalsumma står ca 180 miljoner

kronor i samband med det nya löneavtalet fr. o. m. den 1 januari 1951. Återstående

differens gentemot vårkalkylen 1950 beror på det förhållande som

här tidigare diskuterats rörande skillnaden mellan lönestatistiken för

1947/48 och 1948/49.

Kostnaderna för produktionsåret 1951/52 ha beräknats till 2 253,3 miljoner

kronor, vilket med 104,4 miljoner kronor överstiger de nu beräknade arbetskostnaderna

för år 1950/51. Differensen står i samband med dels att det

nya löneavtalet slår igenom för hela produktionsåret 1951/52 men endast

för 8 månader av 1950/51, dels med att inverkan av den föreslagna semesterlagen

beaktats. Om icke arbetskraftsvolymen liksom tidigare nedskrivits

med 1,5 procent, skulle den beräknade kostnadsökningen ha blivit 34,3 miljoner

kronor större.

Den nu beräknade arbetskostnadssumman för år 1951/52 är 170,4 procent

större än basårssumman.

Tabell 9. Beräkning av jordbrukets arbetskostnader.

År

Arbetsvolym,

Beräknad

timförtjänst,

öre

Kalkylbelopp

milj. mt o.

rmt

Milj. kr.

Index

1938/39 ..........

1948/49 ..........

1 232-50

1 078-93

67-62

181-32

833-42

1 956-32

100-OO

234-73

1944/50 ..........

1062-75

184-82

1964-17

235-68

1950'' 51 ..........

1046-81

205-28

2 148-89

257-84

1951/52 ..........

1031-11

1218-53

2 2 253-28

270-37

Beräkningstekniska omläggningar. I det föregående har omnämnts, att

ett par beräkningstekniska omläggningar förekomma i den nu utförda arbetskostnadskalkylen,

vilka icke voro genomförda i vårkalkylen 1950. Den

ena av dessa omläggningar hade dock tillämpats redan i 1950 års höstkalkyl.

Den i höstkalkylen 1950 genomförda omläggningen galler bedömningen

av den tidsperiod, vilken uppgifterna till socialstyrelsens lönestatistik avse.

Frågan behandlades redan i texten till vårkalkylen 1950 (Kungl. Maj :ts

prop nr 245/1950, ,s. 149) samt dessutom i texten till höstkalkylen 1950

(Kungl. Maj :ts prop. nr 70/1951, s. 69—70) i samband med omläggningen

av beräkningen.

I samband med höstkalkylen 1950 genomfördes även en annan mindre,

beräkningsteknisk omläggning, vilken också omtalas i texten till höstkalkylen

1950 (sistnämnda prop., s. 70). Denna omläggning, som berörde hop- 1

1 214''08 utan hänsyn tagen till den nya semesterlagen.

2 2 207''40 > » > > » 5 >

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

vägningen av löner enligt lönestatistiken till tid motsvarande produktionsår,

äger emellertid icke längre aktualitet, enär kalkylsakkunniga nu efter

ytterligare överväganden övergått till eu något förenklad framskrivningsmetod,

som i det följande närmare klarlägges.

Beräkningen av de för enskilda år tillämpade timlönerna har hittills tillgått

på så sätt, att den senaste kända timförtjänsten enligt lönestatistiken

skrivits fram med hänsyn till avtalsutvecklingen. I vårkalkylen 1950 baserades

t. ex. beräkningen på de enligt lönestatistiken kända timförtjänsterna

under löneåret 1947/48. Vid vårkalkylen 1949 verkställdes framskrivningen

på basis av timförtjänsterna enligt lönestatistiken för 1946/47

o. s. v. Härav framgår, att vid detta framskrivningssätt lönenivån under

ett avtalsår blir avgörande för icke mindre än tre kalkylår. (Våren 1950

verkställdes beräkningar på basis av 1947/48 års lönestatistik för produktionsåren

1948/49, 1949/50 och 1950/51.) Detta kan medföra relativt betydande

felaktigheter, i den händelse att timförtjänsten enligt lönestatistiken

under olika år står i olika proportion till avtalslönen. Så har också

visat sig vara fallet, då avtalslönerna undergått kraftiga förändringar. Som

exempel må anföras framskrivningen av timlönen i vårkalkylen" 1949 på

basis av 1946/47 års lönestatistik, då de verkliga timförtjänsterna hade

legat relativt högt i förhållande till avtalslönerna.

Efter den kraftiga höjningen av avtalslönerna den 1 november 1947 och

vid årsskiftet 1947/48 synas skillnaderna mellan totala timförtjänster och

avtalslön för ordinarie tid ha sjunkit. På grund därav blev den timlön, som

erhölls genom framskrivning av timförtjänster enligt lönestatistiken 1946/

47, för hög. Detta visade .sig som bekant, då lönestatistiken för år 1947/48

blev tillgänglig i samband med höstkalkylen 1949.

I vårkalkylen 1950 verkställdes framskrivningen från timförtjänster enligt

lönestatistiken för år 1947/48. När senare, i samband med höstkalkylen

samma år, lönestatistiken för år 1948/49 var tillgänglig, visade det .sig, att

den framskrivning, som gjorts på basis av timförtjänsten 1947/48, hade

gett för låg genomsnittlig timförtjänst, beroende på att skillnaden mellan

verklig timförtjänst och avtalslöner för ordinarie tid åter hade stigit.

Sålunda har vid de .senaste kalkyltillfällena genom tillämpning av den

hittills gängse framskrivningsmetodiken erhållits resultat, som vid ena

tillfället lett till för höga arbetskostnader och vid det andra för låga.

Det må i detta sammanhang erinras om att de felvisningar, som på detta

sätt uppträda, icke äro särskilt .stora uttryckta i öre per timme men likväl

på grund av det stora antalet arbetstimmar leda till betydande missvisning

i kalkylen (ett öres förändring i timlönen motsvarar ca 10 miljoner kronor).

Den förändring av framskrivningsmetodiken, som verkställdes i höstkalkylen

1950, avsåg att förbättra sammankopplingen av timförtjänster enligt

lönestatistiken för olika år till produktionsårssiffror. Den löste emellertid

icke det problem, som här behandlas.

De sakkunniga ha nu efter ytterligare undersökningar och överväganden

beslutat tillämpa en förenklad metod för framskrivningen, vilken visserligen

icke kan leda till en säker prognos, men ,som likväl utgör en förbättring

jämfört med den tidigare tillämpade metoden så tillvida, att felen i

viss mån utjämnas.

Man har nämligen nu helt enkelt undersökt förhållandet mellan den genomsnittliga,

vägda timförtjänsten enligt lönestatistiken för samtliga lantarbetare

under visst löneår och den genomsnittliga likaledes vägda timlönen

för ordinarie tid enligt avtalen (för motsvarande tid). På så sätt erhålles

en faktor (»överbetalningsfaktorn»), vilken anger förhållandet mellan

timförtjänst och avtalslön. Det må här erinras om att denna faktor

s. 185 Kontrollera mot PDF

185

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

till huvudsaklig del ger uttryck för in erförtjänster utöver timlön för ordinarie

tid, vilka äro stipulerade i avtalen. Endast en obetydlig del hänför sig

till verkliga överbetalningar utöver avtalslönen. Beräkningssättet framgår

av följande tablå för de senaste fyra år, för vilka lönestatistik finnes tillgänglig.

Jämförelse mellan observerad timförtjänst enligt socialstyrelsens lönestatistik

och avtalslön för ordinarie tid.

i Avtalslön Observerad timförtjänst

År öre/tim. Index Öre/tim. Index

1945/46 ........... 128 20 100 135-12 105-41

1946 47 ........... 137-69 100 147-00 106-8L

1947/481........... 167-58 100 175-34 104*6 iU0 9

1948/49 ........... 171-21 100 182-85 106*8J

1949/50 ........... 176-02

1950/51 ........... 200-09

1951/52 ........... 202-15

I följande tablå visas beräkningen av avtalslönen för produktionsår med

hjälp av »överbetalningsfaktorn».

År

1948/49

1949,50

1950/51

1951/52

>Överbet.-

Uppräknad

Ber. timför-

Avtalslön

avtalslön

tjänst enl. ti-

a

faktor»

b

per timme

a x b

digare tilläm- pad metod

170-72

1059

180-79

181-32

174-52

1059

184-82

185-27

193-84

1059

205-28

205-81

202-15

1059

214-08

214-47

Kolumnen längst till höger visar som jämförelse för år 1948/49 den enligt

lönestatistiken erhållna timlönen för detta år samt för de följande åren

timlöner framräknade enligt tidigare tillämpad metod med utgångspunkt

från 1948/49 års lön. Eftersom timförtjänsten under löneåret 1948/49 låg

relativt högt i förhållande till avtalslönen (jfr »överbetalningsfaktorn» i

en tidigare tablå) äro de timlöner för åren 1949/50—1951/52, vilka framiäknats

med hjälp av den genomsnittliga »överbetalningsfaktorn» (för

fyra år), något lägre än de löner, vilka erhållas vid framskrivning enligt

tidigare tillämpad metod på basis av timförtjänsten enligt lönestatistiken

under ett enda år — 1948/49. Om den nya beräkningsmetoden hade tilllämpats

exempelvis i vårkalkylen 1950, då lönerna framskrevos pa basis

av timförtjänsten enligt lönestatistiken för året 1947/48, skulle i stället

ha erhållits högre prognoslöner än de, som då framräknades, eftersom

1947/48 år.s timförtjänster enligt lönestatistiken lågo relativt lågt (jfr

»överbetalningsfaktorn»). På samma sätt skulle den nya beräkningsmetodiken

ha verkat dämpande på den löneberäkning, som gjordes i vårkalkylen

1949 och vilken av tidigare anförda skäl som resultat gav en för hög

kostnadssumma.

De sakkunniga ha ansett, att framräkning enligt denna förenklade metod

— förutom att den är arbetsbesparande — bör leda till en viss utjämning,

som i allmänhet torde resultera i ett riktigare beräkningsresultat än

den tidigare tillämpade metodiken. Det har även ansetts väl befogat, att i

den nu aktuella vårkalkylen införa denna metod, eftersom det kan för
-

1 Ej korr. löner.

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

väntas, att en viss reducering av skillnaden mellan verklig timförtjänst och

avtal slön för ordinarie tid kan komma att inträffa på grund av den kraftiga

avtalslönestegringen i december 1950.

Eventuella ytterligare erforderliga beräkningstekniska omläggningar. I

höstkalkylen 1950 (Kungl. Maj:ts prop. nr 76/1951) omnämndes vissa ytterligare

undersökningar, som kalkylsakkunniga ha ansett böra verkställas, så

snart möjligheter härtill förefunnes. En del av dessa undersökningar ha

förberetts så tillvida, att socialstyrelsens uppgiftsformulär för inhämtande

av lönestatistiska uppgifter för år 1950 anpassats med hänsyn till behovet av

vissa kompletterande grunduppgifter.

Behovet av dessa undersökningar blir emellertid delvis beroende av vad

som i det följande diskuteras beträffande ny beräkningsmetod för arbetskostnaderna

i händelse av övergång till nytt basår.

Kostnadsberäkning på basis av avtalslön. Vid den hittills tillämpade metoden

för arbetskostnadsberäkningarna kan förändringar i den statistiska

bearbetningen av primärmaterialet lätt leda till att resultaten för olika år ge

utslag, som icke alltid stå i riktig proportion till faktiska förändringar. Metoden

är därtill arbetskrävande. Den är tekniskt svårhanterlig icke minst

med hänsyn till den långa eftersläpning, som föreligger i fråga om de lönestatistiska

uppgifterna. Dessa såväl som andra svagheter i beräkningssystemet

ha vid olika tillfällen framhållits såväl inom kalkylsakkunniga som vid

behandlingen i livsmedelskommissionens och senare jordbruksnämndens

råd. Man har därvid diskuterat möjligheterna av att i stället för timförtjänster

enligt lönestatistiken lägga avtalslönerna till grund för beräkningarna.

Det kan i detta sammanhang erinras om att lönerna numera tendera att

mera allmänt än tidigare följa avtalsutvecklingen.

De sakkunniga ha nu ansett lämpligt, att frågan om övergång till avtalslöner

såsom underlag för arbetskostnadsberäkningarna upptages till prövning

i samband med övergång till nytt basår. Man har från kalkylsakkunnigas

sida tidigare icke ansett sig kunna föreslå en dylik beräkningsmetod,

eftersom det icke skulle ha varit möjligt att beräkna motsvarande löner för

basåret.

De sakkunniga vill emellertid nu föreslå, att arbetskostnadsberäkningarna

i samband med övergång till nytt basår, närhelst detta sker, fr. o. m.

det nya basåret grundas på avtalslöner. En beräkning på basis av avtalslöner

har nu utförts för produktionsåren 1948/49—1951/52.

Beträffande principerna för den utförda beräkningen må omnämnas följande.

Avtalslönen för de olika arbetarkategorierna har sammanvägts till genomsnittlig

avtalslön med samma vägningstal och enligt samma principer,

som tillämpats vid den tidigare beräkningsmetoden. Avtalslön för ordinarie

tid inkluderar emellertid icke samtliga de ersättningar, som stipuleras i löneavtalen.

Den mest betydande post, som tillkommer utöver timlön för ordinarie

tid, är semesterersättningen. Det må i detta sammanhang erinras om

att arbetskostnaderna beräknas på basis av arbetad tid, varför även tillämpas

löner i genomsnitt för arbetad tid. Detta för med sig, att semesterersättning

och andra avtalsstipulerade extraförtjänster böra "läggas till avtalslönen

för ordinarie tid. Det har emellertid ansetts lämpligt att"härvid endast

räkna med de avtalsstipulerade tillägg, vilkas effekt med tillräcklig säkerhet

kan följas. Tillägg har därför endast beräknats med hänsyn till semesterersättning

och övertidsersättningar. Semesterersättningens inverkan har

beräknats genom ett tillägg med 4,2 procent på avtalslönen för samtliga arbetare

t. o. m. året 1950/51 samt för 1951/52 6,4 procent. Tillägget har gjorts

på den genomsnittliga lönen efter hopvägningen.

s. 187 Kontrollera mot PDF

187

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Beräkningen av övertidsersättningen (tillägget utöver ordinarie lön vid

övertidsarbete) har gjorts med utgångspunkt från uppgifter beträffande

övertid i procent av arbetad tid för arbetare med kollektivavtal enligt socialstyrelsens

lönestatistik. Övertidsprocenten har under de senaste åren varit.

1947 ................ 2-7

1948 ................ 2-4

1949 ................ 3-0

Medeltal............. 2-7

Övertidsersättningen i öre per timme har varit.

Lördagar och

År helgdagsaftnar Vard

™ samt vid B

nattarbete

1948 ................ 90 60

1949 ................ 90 60

1950 ................ 90 60

1951 ................ HO 70

Eftersom övertidsersättningen är av olika storlek under olika dagar, har

det varit nödvändigt att taga hänsyn till detta. Härvid har övertidsersättningen

för lördagar och helgdagsaftnar samt vid nattarbete givits viktstalet

1, medan övertidsersättningen under vardagar givits viktstalet 6.

Med utgångspunkt från övertiden i procent av arbetad tid och extraersättningen

per timme kan övertidsersättningen utslagen på all arbetad tid ungefärligt

beräknas. Detta har gjorts i följande tablå, där såväl avtalslön som

tilläggen för semesterersättning och övertidsersättning redovisas.

Sammanställning rörande arbetsförtjänst per timme för lantarbetare 1948/

49—1951/52 enligt avtalslön inkl. vissa avtals stipulerade tillägg. Samtliga

värden öre/tim.

Avtalslön

Över-

År

för ordi-

tids-

narie tid

procent

a

b

1948/49.. ..

. . . 170-72

2-7

1949 50....

... 174-52

2-7

1950/51....

... 193-84

2-7

1951 52....

... 202-15

2-7

Övertids- ers. öre/

övertids- tim.

övertids- ers. ut- slagen på

all arbe- tad tid

b x c

100

Semester- ers., 4-2 %

på lön för

ordin, tid1

4-2

- x a

10J

Summa

kalkylerad

timlön

inkl. till-

lägg

a + d + e

C

d

e

f

64-3

1-74

7-17

179-63

64-3

1-74

7-33

183-59

71-9

1-94

8-14

203-92

75-7

2-04

12-94

2 217-13

Semesterersättningen uppgår som synes till 12,94 öre per timme i genomsnitt

under år 1951/52, då hänsyn tagits till den nya semesterlagen. Vid två

veckors semester däremot skulle tillägget för semesterersättning samma år

ha utgjort 8,49 öre per timme. Övertidsersättningen har för år 1951/52 beräknats

till 2,04 öre per timme i genomsnitt.

I följande tablå jämföres den kalkylerade förtjänsten i öre per timme enligt

avtal (avtalslön för ordinarie tid plus semesterersättning plus övertidsersättning

utslagen på all arbetad tid) med de i det föregående redovisade

1 6''4 procent för år 1951/52.

J 212-68 utan hänsyn tagen till nya semesterlagen.

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

timförtjänsterna, beräknade med hjälp av den s. k. »överbetalninusfaktorn»:
-

År

Timförtjänst

beräknad

med hjälp

1948/49 .......

av »över- betalnings- faktorn»

a

..... 180-79

1949/50 ......

..... 184-82

1950 51 ......

..... 205-28

1951/521......

..... 214-08

1951,521 2 ......

..... 218-53

Avtalslön

plus semester- ers. och extra

Differens

I procent

ers. vid över-

öre/tim.

av b

tid, öre/tim.

b

c

d

179-63

1-16

0-6

183-59

1-23

0-7

203-92

1-36

0-7

212-68

1-40

0-7

217-13

1-40

0-6

Differenserna mellan å ena sidan timförtjänst beräknad genom framskrivning

medelst »överbetalningsfaktorn» och å andra sidan avtalslön inkl. beräknade

tillägg äro som synes icke betydande. Eftersom skillnaden år 1951/

52 understiger 1,5 öre per timme, ger beräkning på basis av avtalslön en arbetskostnad,

som med icke fullt 15 miljoner kronor understiger den med

timförtjänst enligt lönestatistiken beräknade. Avgörande i jordbrukskalkylen

är emellertid som bekant utvecklingen och vid val av nytt basår, där

timförtjänsten även för basåret kan beräknas efter samma system, är den

skillnad i kostnadsnivån, som uppstår, icke av större betydelse. Skillnaden

i kostnadsnivån vid de båda beräkningsmetoderna bör självfallet dessutom

vid varje bedömande av dess betydelse ställas i samband med den stora osäkerhetsmarginal,

som föreligger i kostnadsberäkningen för jordbrukets arbetskraft

i vad gäller arbetskraftsvolymen och därmed även kostnadsnivån.

Även om arbetskostnaderna till sin storlek vore kända med en högre grad

av säkerhet, skulle den föreliggande skillnaden knappast vara av större

betydelse. Så kunde vara fallet, endast i den händelse, att arbetslönerna i fortsättningen

skulle komma att visa en avsevärt starkare eller svagare procentuell

förändring än andra kostnadsposter eller likaledes, om den del av den

totala timförtjänsten, som genom beräkning på basis av avtalslön eventuellt

lämnas utanför kalkylen, skulle förändras på väsenligt annat sätt än avtalslönen

för ordinarie tid jämte de beräknade tilläggen.

Den skillnad, som i det föregående konstaterats mellan å ena sidan timfortjänst

enligt lönestatistiken och å andra sidan avtalslön plus kalkylerade

tillägg, har sin grund i flera olika omständigheter. För det första kan nämnas

de extra ersättningar för ersättare änstgöring och vissa andra arbeten,

som förekomma enligt avtalen, men till vilka hänsyn icke kunnat tagas i

beräkningen av avtalslönen. Vidare må nämnas ersättningar för utfodring

av hästar vid sådana gårdar, där särskild hästskötare icke finnes anställd.

Ytterligare tillkomma ersättningar i form av tantiem m. m. till exempelvis

ladugårdsförmän och andra arbetsledare. Som synes skulle icke finnas utrymme

för verklig överbetalning utöver avtalslönen i någon större omfattning,

och verklig överbetalning behöver icke föreligga, för att den enligt

lönestatistiken inregistrerade timförtjänsten skall kunna uppnås, överbetalning

torde dock förekomma för vissa grupper av lantarbetare, men verkningarna

härav torde motvägas av att lönerna till viss arbetskraft i jordbruket

ligga under de avtalsmässiga lönerna.

Beräkningsresultaten framgå av följande översikt.

1 Utan hänsyn tagen till ny semesterlag.

2 Med » > » » »

s. 189 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

189

Beräkning av jordbrukets arbetskostnader enligt avtalslöner plus beräknade

tillägg.

År

Arbetsvolym,

milj. mt

och rmt

Arbetslön,

öre/tim.

Kalkylbelopp,

milj. kr

1948/49 .....

1 078-93

179-63

1 938-08

1949/50 .....

1 062-75

183-59

1 951-10

1950/51 .....

1 046-81

203-92

2 134-65

1951/52 .....

1031-11

»217-13

22 238-85

Kapitalkostnader.

Grundförbättringar, avskrivning ock underhåll.

Åren 1949/50—1951/52.

Kostnaderna för grundförbättringar ha alltsedan vårkalkylen 1947 redovisats

enligt grunder, som angivits av de sakkunniga för utredning rörande

frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader m. m.

Justering har nu verkställts med hänsyn till arbetslönernas utveckling och

förändringen i de från staten utbetalade bidragen.

Täckdikningskostnader. De statliga bidragen till täckdikningsverksamheten,

vilka avdragas från kostnadssummorna, infördes i vårkalkylen 1950 för

produktionsåret 1949/50 enligt en av lantbruksstyrelsen uppskattad summa

av 0,20 miljoner kronor. Lantbruksstyrelsen har emellertid till nu föreliggande

kalkyl kunnat lämna definitiv uppgift rörande utbetalda bidrag till

täckdikningar och till mindre, täckta avlopp, utförda i samband med dessa.

Den utbetalade bidragssumman under 1949/50 uppgår till 0,54 miljoner

kronor.

För produktionsåret 1950/51 infördes i vårkalkylen 1950 en avdragssumma

av l,o miljoner kronor uppskattad med ledning av en preliminär uppgift

från lantbruksstyrelsen rörande beviljade bidrag under år 1949. Det ansågs

vid nämnda kalkyltillfälle, att täckdikningsverksamheten under 1950/51

skulle komma att uppnå en sådan nivå, att de utbetalade bidragen skulle

uppgå till ungefär samma belopp, som de ett år tidigare beviljade bidragen.

Lantbruksstyrelsen har nu kunnat lämna följande definitiva uppgifter

beträffande beviljade bidrag till täckdikningar och dithörande täckta avlopp

under kalenderåren 1949 och 1950.

År 1949 ................ 1 443 000 kronor

3, 1950 ................ 1 375 000

De under 1949 beviljade bidragen uppgå sålunda till större belopp än enligt

den preliminära uppgiften. Å andra sidan har det emellertid genom uppgiften

över utbetalda bidrag under budgetåret 1949/50 visat sig, att effektuerandet

av uppgjorda arbetsplaner ännu icke hunnit komma i nivå med

planeringens omfattning. Det torde därför icke vara riktigt att för produktionsåret

1950/51 liksom i föregående kalkyl räkna med de under 1949 eller

1950 beviljade bidragen, vilka enligt nu tillgängliga definitiva uppgifter uppgå

till i runt tal 1,4 miljoner kronor per år. Däremot synes rimligt att för år

1950/51 i kalkylen kvarhålla siffran l,o miljoner kronor samt att för produktionsåret

1951/52 införa siffran 1,4 miljoner kronor. * 8

1 212 68 utan hänsyn till den nya semesterlagen.

8 2192-9G » > » > > >

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. ilIaj.ts proposition nr 207.

Kostnader för underhåll av större öppna diken. Kostnaderna för under-t

håll av öppna avloppsdiken ha i likhet med täckdikningskostnaderna justerats

med hänsyn till det nya löneavtalet för lantarbetare. Längden av underhållskrävande

öppna avloppsdiken har liksom i vårkalkylen 1950 hållits

oförändrad. I samband med nu verkställd beräkning har i denna fråga förts

diskussioner med tjänstemän inom lantbruksstyrelsens jordförbättringsbyrå.

Man har därvid kommit till det ställningstagandet, att längden av öppna

avloppsdiken i beräkningarna tills vidare icke bör justeras med hänsyn

till den torrlagda arealen såsom tidigare skett. Detta står i samband med

att torrläggningsverksamheten nu i relativt stor omfattning avser förbättring

av tidigare utförd torrläggning. På grund därav kan statistiken över

torrläggningens omfattning numera läggas till grund för beräkningen av

den sammanlagda dikeslängdens förändring. Lantbruksstyrelsen har emellertid

ställt i utsikt en ny statistik på detta område, som för de kommande

åren skulle kunna ge bättre klarhet vid bedömningen av hithörande frågor,

nämligen statistik över vilka dikeslängder, som äro att hänföra till nyodlingar.

Beräkningarna av jordbrukets kostnader för grundförbättringar redovisas

i tabell 10.

Tabell 10. Jordbrukets kostnader lör grundförbättringar. Värdetal 1 milj. kr.

År

Täck-

diknings-

kostnader

Kostnader lör

underhåll av

större öppna

diken

Avgår

statsbidrag

Nettosumma

= jordbrukets

kostnader

Index

1938/39 ..............

7-54

100-0

1946/47 ..............

8''55

5-85

0-38

14-02

185-9

1947/48 ..............

9-49

6-99

064

15-84

210-1

1948/49 ..............

9-68

7-31

0-16

16-83

223-2 i

1949 50 ..............

9''82

7-46

0-64

ltj''74

222-0

1950/51 ..............

10-37

8-35

l-oo

17-72

235-0

1951/52 ..............

10-59

8-72

1-40

17 91

237-5

Ekonomibyggnader, avskrivning och underhåll.

Åren 1949/50—1951/52. Kostnaderna för avskrivning och underhåll av

ekonomibyggnader ha fr. o. m. vårkalkylen 1948 beräknats i enlighet med

anvisningar efter särskild undersökning av de sakkunniga för utredning rörande

frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader

in. m. Beräkningsmetodiken innebär framräkning av en i den speciella

utredningen fastslagen kostnadssumma av 123,5 miljoner kronor för avskrivning

och underhåll av jordbrukets ekonomibyggnader år 1946. Framräkningen

verkställes så långt möjligt enligt utvecklingen av ett riksindex

för ekonomibyggnadskostnader utarbetat inom Statens forskningskommitté

för lantmannabyggnader (SFL). Beräkningen behandlas relativt utförligt i

vårkalkylen 1948 (Kungl. Maj :ts prop. nr 275/1948).

I samband med höstkalkylen 1949 vidtogs en mindre beräkningsteknisk

omläggning, vilken redovisas i texten till vårkalkylen 1950 (Kungl. Maj :ts

prop. nr 245/1950, s. 151).

De nu verkställda beräkningarna innebära endast justering med hänsyn

till indexutvecklingen. SFL:s index finnes nu tillgängligt t. o. m. 1950. Index

visar en betydande ökning av enhetskostnaderna under 1950 (218,9) i jämförelse

med 1949 (204,7). Liksom vid tidigare beräkningstillfällen har SFLrs

index framräknats med hjälp av månadstal för lantbruksförbundets bygg
-

s. 191 Kontrollera mot PDF

191

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

nadskostnadsindex — denna gång med beaktande av uppgifter om priser å

byggnadsmaterial i februari 1951, dock med undantag för de uppgifter om

prisutvecklingen, vilka erhållas från Kommerskollegium (trä, järn, byggnadskalk,

glas, zinkvitt, linolja). Dessa uppgifter finnas tillgängliga endast

t. o. m. januari 1951. Vidare har vid framräkningen av SFL:s index tagits

hänsyn till höjda löner till lantarbetare sysselsatta med byggnadsarbete enligt

det nya avtalet i december 1950.

Lantbruksförbundets byggnadskostnadsindex baseras vad beträffar löneutvecklingen

på löner till såväl lantarbetare sysselsatta med byggnadsarbete

som yrkesbyggnadsarbetare. För den senare gruppen pågå ännu löneförhandlingar.

Kalkylsakkunniga ha emellertid tills vidare räknat med 15 procents

höjning av lönen till yrkesbyggnadsarbetare fr. o. m. den 1 april 1951,

vilket är ungefär samma höjning som lantarbetare erhållit fr. o. m. den 1

januari 1951 och som räknats med i denna kalkyl.

Framräkningen av SFL:s index enligt det föregående redovisas i följande

översikt.

SFL:s index SL:s index

1935/37=100 1950 = 100

1938 .................. 109-9

1939 .................. 113-7

1946 .................. 181-6

1947 .................. 193-7

1948 .................. 205-1

1949 .................. 204-7

1950 .................. 218-9 100-0

1951 .................. 122-4

1952 .................. 123 1

SFL:s index

framr. med

SL:s index

218-9

267-9

269-5

Utvecklingen av kostnadssumman 123,5 miljoner kronor enligt index för

kalender- och produktionsår redovisas nedan.

Å r

SFL:s index

omräknat med

Kostnadssumman

123-5 milj. kr om-

Index för

kostnadsutveck- lingen

1938/39 = 100

1946 = 100

räknat enl. index

Kalender-

Produktions

-

år

år

1938

........... 60-5

74-7

1939

(1938/39) ........

............ 62-6

77-3

76-4

100-0

1946

(1945/46) ........

............ 100 0

123-5

120-3

157-5

1947

(1946/47) ........

............ 106-7

131 8

129 0

168-8

1948

(1947/48) ........

............ 112 9

139-4

136-9

179-2

1949

(1948/49) ........

............ 112-7

139-2

139-3

182-3

1950

(1949/50) ........

............ 120 5

148 8

145-6

190-6

1951

(1950/51) ........

............ 147-5

182-2

1711

224-0

1952

(1951/52) ........

............ 148-4

183-3

1829

239-4

Kostnadssummorna enligt ovanstående tablå äro för åren 1949/50 och

1950/51 avsevärt högre än enligt förra årets vårkalkyl. Den nu beräknade

kostnadssumman för år 1949/50 överstiger motsvarande summa enligt vårkalkylen

1950 med 5,7 miljoner kronor.

För produktionsåret 1950/51 är den nu beräknade kostnadssumman 30,7

miljoner kronor högre än enligt vårkalkylen 1950. Kostnadssumman för

1951/52 slutligen överstiger de nu beräknade kostnaderna för året 1950/51

med 11,8 miljoner kronor.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

För att belysa effekten av de olika kostnadsökande faktorerna har verkställts

en beräkning över inverkan av den kända lönehöjningen till lantarbetare

samt den preliminärt tillämpade lönehöjningen till yrkesbyggnadsarbetare

för året 1951/52. Beräkningen ger följande resultat.

Kostnadsökning på grund av kända resp.

antagna lönehöjningar till

lantarbetare...................... 3 4 milj. kr

yrkesbyggnadsarbetare ............ 4-1 » »

Summa 7-5 milj. kr

Återstående del av kostnadsökningen står i huvudsak i samband med

höjda priser på trävaror. Utvecklingen av kommerskollegii prisindex för

trävaror (1935 = 100) framgår av följande tablå.

Januari.........

...... 255-7

1950 Augusti..........

...... 316-6

Februari........

....... 255-7

September .......

...... 352-9

Mars...........

...... 298-1

Oktober.........

...... 352-9

April...........

...... 315-5

November........

...... 352-9

Maj ............

...... 316-6

December .......

...... 352-9

Juni............

...... 316-6

1951 Januari..........

...... 446-5

Juli.............

...... 316-6

Siloanläggningar. Redan i texten till vårkalkylen 1950 påpekades, att hittills

tillämpad metod för beräkning av avskrivningskostnader för siloanläggningar

till ensilageberedning icke längre ger en riktig bild av kostnadsutvecklingen,

emedan beräkningarna baserats på den silovolym, som erfordras

för ensilering enligt AlV-metoden. Jordbrukarna ha nämligen i stor omfattning

övergått till andra metoder, varför förbrukningen av AlV-syra som

underlag för beräkning av behövlig silovolym icke längre kan tillämpas. I

avvaktan på utredningar, som under sommaren 1950 igångsattes, och vilka

ännu pågå, för att söka klarlägga hithörande frågor, har kostnadsberäkningen

nu verkställts utan justering av silovolymen men med hänsynstagande

till prisutvecklingen för olika material enligt tidigare beräkningssystem.

Kostnaderna för ekonomibyggnader och siloanläggningar redovisas i tabell

11.

Tabell 11. Jordbrukets kostnader lör ekonomibyggnader, milj. kr.

1938/39

1949/50

1950/51

1951/52

Ekonomibyggnader ........

76-40

145-60

171-10

182-90

Siloanläggningar ..........

0-03

0 67

0-67

0-78

Summa

76-43

146-27

17177

183-68

Index 1938/39 = 100

100-0

191-4

224-7

240-3

Maskiner och redskap, avskrivning och underhåll.

Åren 19Å9/50—1951/52. Beräkningarna av kostnaderna för avskrivning

och underhåll av maskiner och redskap ha fr. o. m. vårkalkylen 1948 utförts

enligt de principer, som utarbetats av de sakkunniga för utredning rörande

frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostna
-

s. 193 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

193

der in. in. Detta innebär, att avskrivningskostnaderna beräknas med utgångspunkt

från kända årliga inköpskostnader enligt en 15-årig avskrivningsplan

samt med tillämpning av återanskaffningsvärdeprincipen. Vad

underhållskostnaderna beträffar innebär de sakkunnigas metod kostnadsberäkning

genom framskrivning av senaste kända kostnadssumma enligt

deklarationsundersökningen.

A vskrivnings kostnader. De i förra vårkalkylen anförda kostnadssummorna

för de då aktuella produktionsåren voro baserade på undersökningar

över jordbrukarnas årliga inköp av maskiner och redskap t. o. m. 1949. Beträffande

inköpen under kalenderåret 1950, vilka vid nämnda beräkningstillfälle

måste uppskattas, räknades för traktorerna med en lägre inköpssumma

än för år 1949 samt för övriga maskiner och redskap samma inköpssumma

som den för år 1949 konstaterade.

I samband med höstkalkylen 1950 gjordes förfrågningar hos samtliga tillverkare

och importörer av traktorer rörande den sannolika traktorförsäljningen

till jordbruket under 1950. Det framgick av denna undersökning, att

den i vårkalkylen 1950 uppskattade traktoranskaffningen till jordbruket

under 1950 (9 000 st.) var för låg. Med ledning av uppgifterna från traktorfirmorna

i september 1950 räknades i stället i nämnda höstkalkyl med att

12 500 traktorer skulle komma att inköpas till jordbruket 1950. Den nu tillgängliga

redovisningen för traktorförsäljningen 1950 visar, att denna uppskattning

var riktig.

Till de nu utförda beräkningarna av avskrivningssummornas storlek ha

företagits undersökningar rörande dels jordbrukarnas inköp av traktorer

under 1950, dels inköpen av övriga i avskrivningsberäkningen medtagna

grupper av maskiner och redskap under samma år. Dessa undersökningar

ha utförts enligt samma principer som under de närmast föregående åren.

Uppgifter ha sålunda inhämtats från kända tillverkare och importörer av

lantbruksmaskiner och redskap om värdet (beräknat i det pris jordbrukarna

betalat) av försäljningen år 1950. Medan undersökningen över traktorinköpens

storlek kunnat definitivt slutföras, äro resultaten av undersökningen

om inköpen av övriga maskiner och redskap ännu preliminära.

Liksom vid tidigare undersökningar har nu konstaterats ett antal nya tillverkare

och importörer, vilka påbörjat sin verksamhet under åren 1949 och

1950.

I de undersökningar om jordbrukets inköpskostnader för maskiner och

redskap, som här omnämnts, ingår icke värdet av mjölktransportkärl. Inköpskostnaderna

för dessa undersökas separat, varvid uppgifter inhämtas

från tillverkare och importörer, varefter borträknas den del av inköpskostnaderna,

som bestritts av andra än jordbruket (främst mejeriföreningarna).

Denna inventering har för år 1950 liksom tidigare utförts i samarbete

med Svenska mejeriernas riksförening.

Beträffande resultaten av de utförda undersökningarna om maskininköpen

skall i det följande lämnas vissa uppgifter.

Jordbrukets inköp av traktorer ha under 1950 nått sin hittills största omfattning

vad beträffar såväl antal som inköpssummornas storlek. Totalt har

enligt ingångna uppgifter under 1950 försålts 12 490 jordbrukstraktorer,

däri icke inräknat ett antal mindre s. k. trädgårdstraktorer, vilka försålts

till jordbrukare. I följande tablå redovisas antalet inköpta jordbrukstraktorer

under de fem senaste åren. 13

13 Rilumg till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 207.

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

1946 ....................... 3 891

1947 ....................... 7 332

1948 ....................... 11309

1949 ....................... 11173

1950 ....................... 12 490

Inköpskostnaderna för traktorer, som år 1949 utgjorde 102,2 miljoner

kronor, steg under 1950 till 120,9 miljoner kronor. Därutöver har värdet av

det ökade bestånd av s. k. dragbilar, vilket konstaterats i en av arméförvaltningen

utförd traktorräkning i september—oktober 1950, nu beaktats

vid beräkningen av avskrivningskostnader för traktorer. Tidigare ha i avskrivningsberäkningen

upptagits inköpskostnader för sammanlagt 6 000

dragbilar. Då nu konstaterats ett bestånd av sammanlagt 8 500 st., måste

jordbrukets totala anskaffning av dragbilar under de år, vilka äro aktuella

i avskrivningsberäkningen, ha uppgått till lägst 8 500. De sakkunniga ha

därför ansett sig böra i avskrivningsberäkningen nu införa ett beräknat anskaffningsvärde

för ytterligare 2 500 st. dragbilar. Dessa ha upptagits till

en beräknad genomsnittlig inköpskostnad av 2 300 kronor per styck.

För prognosberäkningen har som vanligt måst göras en uppskattning av

traktorinköpen under ett år, i detta fall kalenderåret 1951. Det har räknats

med att antalet nyinköpta traktorer under detta år skall stanna vid 10 000

st., vilket skulle innebära en minskning med omkring 2 600 jämfört med

1950.

Beträffande övriga maskiner och redskap har i det föregående omnämnts,

att undersökningen av inköpens storlek år 1950 ännu icke slutförts. Uppgifter

ha emellertid hittills ingått från företag, som år 1949 representerade

92,5 procent av den totala inköpssumman till jordbruket. I avskrivningsberäkningen

ha nu upptagits jordbrukets inköpskostnader för maskiner och

redskap enligt aktuella uppgifter så långt dylika föreligga samt för de återstående

firmorna med samma belopp, som dessa redovisade år 1949. Inköpssummorna

äro följande.

Enbgt hittills ingångna uppgifter för 1950................... 126-8 milj. kr

Försäljning under 1949 från företag, som hittills icke lämnat

uppgifter för år 1950.................................... 9‘5 > >

Preliminär summa för år 1950 136-3 milj. kr

Den totala redovisade inköpssumman för maskiner och redskap exkl.

traktorer under år 1949 var 125,9 miljoner kronor. Redan de hittills ingångna

uppgifterna för 1950 överstiga sålunda denna summa. Trots att siffrorna

ännu äro preliminära, är det uppenbart, att även jordbrukets inköp av

andra redovisade maskiner och redskap än traktorer under 1950 äro de hittills

största.

För år 1951 har räknats med inköp av andra maskiner och redskap än

traktorer för samma belopp, som nu preliminärt beräknats för år 1950.

Inköpskostnaderna för mjölktransportkärl under 1950 äro ca 36 procent

större än under 1949.

I följande tablå anges de i det föregående diskuterade resultaten av olika

undersökningar av jordbrukets inköpskostnader för traktorer, andra maskiner

och redskap samt mjölktransportkärl. Inköpssummorna för traktorer

inkludera emellertid icke den tidigare omnämnda summan för dragbilar.

s. 195 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj:ts proposition nr 207.

195

I enkät-

Mjölktrans-

Trakto-

Total-

undersök-

portflaskor

S:a redo-

rer enl.

summa

År

ningen med-

enl. särskild

visat exkl.

särsk. un-

inkl.

1938 - 100*

tagna

undersök-

traktorer

dersök-

trak-

grupper

ning

ningar

torer

1938 ....

.. 40 406

1503

41 909

20 971

67 880

100-0

1946 ....

.. 91 759

2 563

94 322

29 787

124 109

197-4

1947 ....

.. 101 640

2 387

104 027

53 965

157 992

251-3

1948 ....

.. 119 939

2 418

122 357

90 192

212 549

338-0

1949 ....

.. 125 904

3 213

129 117

102 156

231 273

367-8

1950 ....

.. 1136 300

4 362

140 662

2 120 874

261 536

415-9

19511 2 3 ....

.. 136 300

4 362

140 662

96 160

236 822

376-6

Den totala ökningen av inköpssummorna under 1950 jämfört med närmast

föregående år står till huvudsaklig del i samband med ökad inköpsvolym.

I någon mån inverka dock även de mindre prisstegringar, som ägt

rum i fråga om vissa maskiner och redskap. I följande tablå anges inköpssummorna

under de fyra senaste åren, reducerade till 1938 års prisläge, i

jämförelse med de redovisade inköpssummorna för år 1938. (Värdetal i tusental

kronor.)

Övriga maskiner

År

Traktorer

och redskap

plus mjölktrans-

Summa

Index

portkärl

1938 ............

......... 20 971

41 909

62 880

loo-0

1947 ...........

......... 32 509

78 216

110 725

176-1

1948 ............

........ 51775

88 472

140 247

223-0

1949 ...........

.....v, .. 56 284

89 169

145 453

231-3

1950 ............

......... 4 65 880

96 741

162 621

258-6

Volymökningen är som synes 159 procent. Den genom reducering till 1938

års prisnivå erhållna värdevolymen får självfallet icke tagas såsom uttryck

för att de ökade inköpskostnaderna enbart skulle bero på att ett avsevärt

större antal maskiner nu köpas än under 1938. Den ökade värdevolymen

torde i stället delvis vara ett uttryck för att de maskiner och redskap, som

nu inköpas till jordbruket, på grund av traktoriseringen och utvecklingen

i övrigt delvis äro av annan konstruktion och dyrbarare utförande än under

1938.

På grundval av de nu tillgängliga, delvis preliminära uppgifterna om

maskininköpens storlek under 1950 samt med hänsyn till redovisade uppskattningar

av inköpen under 1951 har avskrivningsberäkningen justerats

och framförts t. o. m. år 1951/52.

Avskrivningskostnaderna redovisas i följande tablå för vissa år.

1 Preliminärt.

2 Exkl. dragbilar.

3 Uppskattning.

4 Exkl. dragbilar (jfr texten).

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Avskrivningskostnader i 1 000-tal kr beräknade

å återanskalfningsvärde för

År

traktorer

A

Övriga redo- visade ma- skiner och

redskap

m. m.

B

1938/39 .

... 4 927

29 830

1947/48 .

... 18 028

64 448

1948/49 .

... 25199

73 948

1949/50 .

... 31952

81 287

1950/51 .

... 40 698

87 202

1951/52 .

... 46 495

92 615

samtliga

Index

redovisade

maskiner och

1938/39 = 100

redskap

m. m.

C

A

B

C

34 757

100-0

ioo-o

ioo-o

82 476

365-9

216-1

237-3

99147

511-4

247-9

285-3

113 239

648-5

272-5

325-8

127 900

826-0

292-3

368-0

139 110

943-7

310-5

400-2

För produktionsåret 1950/51 uppgå de nu beräknade avskrivningskostnaderna

till 127,9 miljoner kronor mot 123,i miljoner kronor enligt vårkalkylen

1950. För produktionsåret 1951/52 uppgå avskrivningskostnaderna till

139,i miljoner kronor.

Underhållskostnader. Kostnaderna för underhåll av maskiner och redskap

beräknas genom framskrivning med utgångspunkt från storleken av

dessa kostnader för hela jordbruket enligt deklarationsundersökningen. Vid

upprättandet av vårkalkylen 1950 funnos uppgifter enligt denna undersökning

t. o. m. år 1948. Uppgifterna för år 1948 voro emellertid preliminära.

I samband med nu utförd beräkning ha funnits tillgängliga dels definitiva

siffror enligt bearbetningen av deklarationsmaterialet för år 1948, dels

preliminära siffror för år 1949.

Vid framskrivningen av de för år 1949 redovisade underhållskostnaderna

har liksom i förra årets vårkalkyl maskinparkens volymutveckling beaktats

genom uppräkning med 2,5 procent per år. Därutöver har liksom

tidigare tagits hänsyn till pris- och löneutvecklingen, så långt denna är

känd. Beträffande priserna på reservdelar föreligger icke någon ändring

.sedan vårkalkylen 1950. I fråga om löner till verkstadsarbetare har kunnat

erhållas uppgifter från socialstyrelsen kvartalsvis för hela år 1950.

Vidare har tagits hänsyn till det nya löneavtalet för verkstadsarbetare,

vilket träffades i början av 1951 och gäller fr. o. m. 1/1 1951. Enligt detta

avtal inträffade följande procentuella lönehöjningar för verkstadsarbetare.

Ackordslöner: Manliga arbetare +11 procent

Kvinnliga » +14 »

Tidlöner: Manliga » +14 »

Kvinnliga » +17 >

Genomsnittligt har räknats med en höjning av 13 procent på timlönen

exkl. indextillägg. Med utgångspunkt från timlönen under fjärde kvartalet

1950 (egentligen november 1950) bär för år 1951 .såväl som för 1952

vid tillämpningen av här angiven procentuell lönehöjning erhållits en beräknad

genomsnittslön av 313,7 öre per timme.

Beräkningen av vägt index för löner och reservdelspriser framgår av följande

tablå.

s. 197 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

Löner till

arbetare vid

Prisindex för

Vägt index

År

rep.-verkstäder,

reservdelar,

Index,

1949 = 100

1949 = 100

1949 = 100

a

b

C

1949 .........

..... 100-0

100-0

100-0

1950 .........

..... 106-0

100-5

103-8

1951.........

..... 123-1

100-5

114-1

1952 .........

..... 123-1

100-5

114-1

197

Framskrivningen av kostnadssumman för år 1949 i enlighet med vad

i det föregående anförts samt med hjälp av de i föregående tablå angivna

indextalen för pris- och löneutvecklingen redovisas i följande översikt, där

de framräknade kostnadssuinmorna för kalenderår även omräknats till

produktionsår. (Värdetal i milj. kr.)

År

Kostnadssum
Underhålls-

mor efter upp- Index för

kostnader räkning med löner och

enligt dekl.- 2''5 % å före- reservdelsundersök-

gående års pris,

ningen summa 1949 = 100

fr. o. m. 1950

Kostnadssummor

fr. o. m.

1950 enl. kol.

B framräknade

med prisindex
-

Omräknat

till

produktionsår
-

Index,

1938/39

= 100

1946

A

. 9Ti

B

1947 (1946/47) .

. 98-5

—

1948 (1947/48) .

. 110-7

—

1949 (1948/49) .

. 120-3

—

1950 (1949/50) .

—

123-3

1951 (1950/51) .

—

126-4

1952 (1951/52) .

—

129-6

c

D

E

F

96-0

222-2

—

—

106-6

246-8

100-0

—

117-1

271-1

103-8

128-0

125-4

290-3

114-1

144-2

138-8

321-3

114-1

147-9

146-7

339-6

Sammandrag. Totalsiffrorna för avskrivnings- och underhållskostnader

redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 12. Sammandrag av avskrivnings- och underhållskostnader

för maskiner och redskap.

År

Avskrivnings- kostnader,

milj. kr

Underhålls- kostnader,

milj. kr

Summa,

milj. kr

Index

1938/39 = 100

1 1938/39 ..............

34-8

43-2

78-0

100-0

1 1939/40 ..............

41-5

48-4

89-9

115-3

| 1940/41 ..............

48-9

57-7

106-6

136-7

1941/42 ..............

54-3

67-0

121-3

155-5

1942/43 ..............

59-6

77-8

137-4

176-2

1943/44 ..............

64-2

82-2

146-4

187-7

1944/45 ..............

67-4

82-3

149-7

191-9

1945/46 ..............

67-8

88-1

155-9

199-9

1946/47 ..............

73-6

96-0

169-5

217-3

1947/48 ..............

82-5

106-6

189-1

242-4

1948/49 ..............

99-1

117-1

216-2

277-2

1949/50 ..............

113-2

125-4

238-6

305-9

1950/51 ..............

127-9

138-8

266-7

341-9

1951/52 ..............

139-1

146-7

285-8

366-4

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

De totala kostnaderna för maskiner och redskap uppgå enligt prognosen

till 285,8 miljoner kronor år 1951/52. De justerade kastnadssummorna

för åren 1948/49—1950/51 jämföras i följande tablå med motsvarande

summor enligt vårkalkylen 1950. (Värdetal i milj. kr.)

År Vårkalkylen Vårkalkylen

1950 1951

1948/49 .................. 214-2 216‘2

1949/50 .................. 232-8 238’6

1950/51 .................. 246-0 266‘7

1951/52 .................. — 285-8

Elektricitet.

Åren 19Å9/50—1951/52. Beräkningen av jordbrukets kostnader för elektricitet

utföres numera genom framskrivning av senaste kända kostnadssumma

enligt deklarationsunder.sökningen med hjälp av en faktor, som

representerar den genomsnittliga procentuella stegringen av dessa kostnader

under de tre senaste år, för vilka uppgifter finnas tillgängliga. I vårkalkylen

1950 räknades med den stegring, som erhölls i medeltal för åren

1945—47. I .samband med höstkalkylen 1950 beräknades den procentuella

stegring, som erhölls vid jämförelse mellan kostnadssummorna enligt deklarationsundersökningen

för åren 1946—48, vilket medförde sänkning av

kostnaderna för elektricitet med nära VA miljoner kronor för produktionsåret

1950/51.

I samband med nu upprättad kalkyl ha definitiva uppgifter enligt deklarationsundersökningen

kunnat erhållas för år 1948 samt preliminära uppgifter

enligt samma undersökning för år 1949. Den definitiva uppgiften för

år 1948 avviker obetydligt från den tidigare angivna preliminära. För år

1949 visar deklarationsundersökningen ökning av elektricitetskostnaderna.

Kostnaderna visa därför en viss stegring, då framräkning nu verkställdes

med utgångspunkt från de kända kostnaderna år 1949. Beräkningsresultaten

redovisas i tabell 13.

Tabell 13. Jordbrukets kostnader för elektricitet, milj. kr.

År

Kostnadssumma enl. deklarations- undersökningen med framräkning

för senare år

Kalenderår

Produktionsår

1938 ......................

16-70

1939 (1938/39)..............

1 17-92

17-51

1940 (1939/40)..............

19-14

18-73

1948 (1947/48)..............

35-27

34-95

1949 (1948/49)..............

38-59

37-48

1950 (1949/50)..............

41-02

40-21

1951 (1950/51)..............

43-60

42-74

1952 (1951/52)..............

46-35

45-43

Räntekostnader.

Åren 19^9/50—1951/52. Beräkningarna av jordbrukets räntekostnader

ha skett med tillämpning av den metod, ,som på sin tid föreslogs av de

sakkunniga för utredning rörande frågan om rationaliseringens inverkan 1

1 Medeltal av kostnadssummorna för åren 1938 och 1940.

s. 199 Kontrollera mot PDF

199

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

på jordbrukets arbetskostnader ni. m. (Se redogörelse för denna metod i

Kungl. Maj :ts prop. nr 212/1949, s. 164 tf.) Metoden innebär bl. a. ett

beaktande av den kostnadsstegring, som är en följd av ökningen av kapitalvolymens

värde efter basåret.

Vid närmast föregående kalkyltillfällen ha räntekostnaderna beräknats

jämväl med användning av den äldre metoden, vid vilken ej togs någon

hänsyn till kapitalvolymens ökning sedan 1938/39. Någon dylik alternativ

beräkning har icke företagits denna gäng. Anledningen härtill är, att enligt

den våren 1950 träffade prisöverenskommelsen den nya metoden skulle

utan inskränkning tillämpas så snart stabiliseringspolitiken upphört.

I den föreliggande jordbrukskalkylen har, på grund av bristfällig kännedom

om antalet höns (jfr redogörelsen under rubriken »Ägg och slaktfjäderfä»),

i motsats till tidigare icke gjorts någon beräkning av kapitalvärdet

av höns och kycklingar. Ändringen, vilken även berör basåret, är

av underordnad betydelse.

Beräkningarna av jordbrukets räntekostnader redovisas i tabell 14.

Tabell 14. Beräkning av Jordbrukets räntekostnader.

Lantbrukskapitalet med

Lantbrukskapitalet med

fördelning på fastighets-

fördelning på lånekapital

A

och driftskapital, milj. kr

B

och eget kapital, milj. kr

1938/

1949/

1950/

1951/

1938/

1949/

1950/

1951/

39

50

51

52

39

50

Öl

52

Fastighetskapital ..

2866

3168

3168

3168

Lånat kapital

Driftskapilal

Kreaturskapital ..

Maskin- och red-

1388

2 489

2 684

2 810

Inteckningslån ...

Övriga lån......

1280

635

1280

635

1280

635

1 280

635

skapskapital ....

301

875

1026

1 140

Summa

1915

1915

1915

1915

Förrådskapital ...

400

623

687

760

Fältinventarieka- pital...........

214

454

482

498

Eget kapital

Därav:

Ej belånat fastig-

1888

1888

Arbete..........

100

236

258

270

hetskapital......

1586

1888

Utsäde.........

84

153

155

158

Ej belånat drifts-

Konstgödsel.....

30

65

69

70

kapital.........

1668

3 806

4 244

4 573

Summa

2303

4 441

4 879

5 208

Summa

3254

5 694

6132

6 461

Summa lantbruks-

kapital

5 169

7 609

8 047

8 376

Summa lantbruks-

8 047

8 376

Index...........

1000

147-2

155-7

162-0

kapital

5169

7 609

Vid beräkningarna till-

Beräkningarnas slut-

lämpade räntesatser

resultat,

milj. kr

C

1938/

1949/

1950/

1951/

1938/

1949/

1950/

1951/

52

39

50

51

52

39

50

51

Lånat kapital

Lånat kapital

Inteckningslån ...

3''25

3-20

3-27

3-31

Inteckningslån ...

41-6

41-0

41-9

42-4

3''98

3-96

4-32

4-47

Övriga lån.......

25-3

25-1

27-4

28-4

Eget kapital

Eget kapital

Ej belånat fastig-

Ej belånat fastig-

65-7

680

66-8

66-4

hetskapital......

4-14

3-60

3-54

3-53

hetskapital .....

Ej belånat drifts-

Ej belånat drifts-

175-1

kapital.........

4-44

3''90

3-84

3-83

kapital.........

74-1

148-4

1630

I medeltal........

4''oo

3''71

372

3''73

Summa

206-7

282-s

299-1

312-s

Index...........

100-0

136-7

144-7

151-2

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Kungl. I\Iaj:ts proposition nr 207.

Omläggning av beräkningsmetoden vid övergång till ny basperiod. Såsom

förut nämnts innebär den nu tillämpade beräkningsmetoden för räntekostnaderna,

i motsats till den tidigare, att hänsyn tages till lantbrukskapitalets

fortlöpande volym- och värdemässiga förändringar. Den nya metoden genomfördes

på förslag av förenämnda sakkunniga (den s. k. enprocentskommittén).

Nyssnämnda kommitté behandlade i sitt betänkande (SOU 1950:29, s.

92 ff. och 290 ff) även frågan om en omläggning av den som ett led i beräkningarna

ingående fördelningen av lantbrukskapitalet på eget kapital och

lånekapital (främmande kapital) och det därmed sammanhängande spörsmålet

om lämpliga räntesatser. Kommitténs förslag i nu berörda frågor anknöt

i stort sett till förut tillämpat beräkningssätt.

Detta innebar, i de hänseenden som här äro av intresse, i huvudsak följande.

Lantbrukskapitalet, vilket som förut sagts hölls konstant, var uppdelat

i två huvuddelar, nämligen lånat kapital och eget kapital. Det lånade

kapitalet upptogs i enlighet med data ur Jordbrukets skuldsättning år 1933

(Stat. medd., A: V: 3) och var delat i två undergrupper, motsvarande lån

mot inteckningssäkerhet samt övriga lån. Det egna kapitalet, vilket ansågs

utgöra resterande belopp sedan lånekapitalet fråndragits, uppdelades likaledes

i två undergrupper, nämligen kapital motsvarande icke belånat fastighetskapital

samt kapital motsvarande icke belånat driftskapital. Härvid förutsattes,

att gruppen »övriga lån» representerade lånat driftskapital. För inteckningslånen

beräknades gälla en ränta, motsvarande vägd medelränta

för sådana lån från hypoteksföreningar, sparbanker, jordbrukskassor, affärsbanker

och statliga lånefonder. För övriga lån tillämpades en ränta,

motsvarande vägd medelränta för borgenslån och växellån m. m. från sparbanker,

jordbrukskassor och affärsbanker. Beträffande det egna kapitalet

för jordbrukets behov förutsattes investeringen ske på längre sikt. Av denna

anledning ansågs en viss stabilitet i räntesatserna för detsamma vara

motiverad. Räntesatserna år från år vore i huvudsak beroende av konjunkturväxlingarna.

Dessas inverkan på räntenivån syntes bäst och enklast kunna

elimineras genom att räntan beräknades som ett glidande medeltal av

årsräntorna under en tioårsperiod, varvid medeltalet ansågs gälla för det

sista året i perioden. Som underlag för beräkningen valdes den för varje

är gällande medelräntan för de av hypoteksbanken till hypoteksföreningarna

under respektive år utlämnade lånen. Eftersom det av jordbrukarna investerade

kapitalet kunde anses komma i efterhand ur säkerhetssynpunkt,

syntes dock böra räknas med en något högre ränta. Härvid ansågs böra göras

skillnad mellan den del av det egna kapitalet, som svarade mot icke

belånat fastighetskapital, och den del, som svarade mot icke belånat driftskapital.

Olika grad av riskbärande ansågs motivera att för den förra delen

av det egna kapitalet gjordes ett räntetillägg av 0,3 procent och för den senare

delen av samma kapital ett tillägg av 0,6 procent.

I de förut anförda betänkandet diskuterades, huruvida man även i fortsättningen

borde tillämpa skilda räntesatser för olika kapitaldelar eller om

det vore riktigare att använda en och samma räntesats för hela lantbrukskapitalet.

I detta sammanhang nämndes räntan å statsobligationer eller

räntan å inteckningslån. Som motiv för en sådan omläggning kunde anföras,

att statsmakterna numera, om man bortsåg från den självrisk som åvilade

jordbruket på grund av 4-procentregeln, åtagit sig en viss garanti i

fråga om jordbrukets räntabilitet i och med att de tillförsäkrat jordbruket,

betraktat som en enhet, viss totalinkomst i relation till de sammanlagda

kostnaderna. Häremot hade emellertid invänts, att det individuella riskbärandet,

såsom det kom till uttryck i differentierade räntesatser, utgjorde

s. 201 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

201

ett moment, som man hade svårt att undgå att taga hänsyn till vid beräkning

av jordbrukets räntekostnader. Med hänsyn härtill och till svårigheterna

att vinna anknytning till basåret 1938/39 (då någon dylik statsgaranti

icke förekom) ansåg kommittén, att man tills vidare icke borde företaga en

dylik omläggning utan att differentierade räntesatser borde tillämpas även

i fortsättningen. Som en konsekvens härav måste allt fortfarande göras en

uppdelning av lantbrukskapitalet på eget och lånat kapital.

Statistiskt material av senare datum för säker belysning av utvecklingen

av det främmande kapitalet i relation till jordbrukarnas egna i lantbruket

investerade kapital saknades emellertid, framhöll kommittén. Såvitt kunde

bedömas av tillgängliga uppgifter skulle jordbrukets skuldsättning ha undergått

ganska små förändringar sedan tiden omedelbart före kriget. De senaste

årens materialupprustning torde dock, ansåg kommittén, ha medfört

viss ökning av jordbrukets skuldsättning, som emellertid ännu vore svårt

att närmare precisera. Av denna anledning borde man enlig kommitténs

åsikt tills vidare hålla lånekapitalet vid oförändrad storlek. Den ökning av

lantbrukskapitalet, som skett under senare år, komme därigenom att helt

falla på det egna kapitalet.

Avslutningsvis framhöll kommittén, att man för att följa utvecklingen

av det främmande kapitalet behövde företaga nya undersökningar rörande

jordbrukets skuldsättning. Innan dylika undersökningar påbörjades borde

emellertid prövas, huruvida räntedifferentieringen borde utföras på dittillsvarande

sätt eller om en omläggning borde ske. Vissa skäl syntes nämligen

tala för en omläggning i exempelvis sådan riktning, att de olika räntesatserna

applicerades på i förhållande till varandra konstanta delar av lantbrukskapitalet.

Vid övergång till en ny basperiod borde även på nytt prövas

frågan om en enhetlig räntesats för lantbrukskapitalet i dess helhet. Endast

i den mån det befunnes icke vara lämpligt eller möjligt att tillämpa någon

av de sist antydda metoderna behövde man företaga en ny undersökning

rörande jordbrukets skuldsättning.

Kalkylsakkunniga ha redan vid ett tidigare kalkyltillfälle dryftat frågan

om en omläggning av räntekostnadsberäkningarna men funnit att därmed

lämpligen borde anstå tills övergång skedde till en ny basperiod. Då en sådan

övergång nu är aktuell, ha de sakkunniga ansett sig böra ånyo upptaga

frågan till prövning.

Kalkylsakkunniga ha vid diskussionen av frågan icke kunnat undgå att

taga hänsyn till att fördelningen av lantbrukskapitalet på sätt nu sker samt

nuvarande räntedifferentiering icke låter den faktiska utvecklingen komma

till synes i beräkningarna. Det får sålunda enligt de sakkunnigas uppfattning

betraktas som otillfredsställande, att den kraftiga ökning av lantbrukskapitalet,

som f. n. pågår, får helt falla på det egna kapitalet. De sakliga

invändningar, som kunna anföras mot en metod med sådana verkningar,

äro starkare nu än när förenämnda kommitté framlade sitt betänkande.

Därest emellertid, såsom kommittén ifrågasatt, övergång skedde till

beräkning av räntekostnaderna med användning av en enhetlig räntesats,

skulle fördelningsproblemet bli inaktuellt. Kalkylsakkunniga ha också dryftat

en omläggning av beräkningarna i denna riktning, men funnit övervägande

skäl tala häremot. De sakkunniga anse, alt man även i fortsättningen

bör tillämpa viss differentiering av räntesatserna.

Vid prövningen av frågan om lämpliga räntesatser ha de sakkunniga till

en början funnit den nuvarande metoden att beräkna räntan på det egna

kapitalet med utgång från glidande tioårsmedeltal av hypoteksräntan icke

vara tillfredsställande. Metoden medför i nuvarande läge. alt den nyligen

genomförda räntehöjningen icke gör sig nämnvärt märkbar förrän efter

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

flera år. De sakkunniga anse, att man bör söka att i jordbrukskalkylen tilllämpa

en beräkningsmetod, som bättre än den nuvarande avspeglar den

faktiska utvecklingen på kapitalmarknaden.

Sistnämnda synpunkt har för de sakkunniga varit av avgörande betydelse

även när det gällt att taga ställning till frågan om lämplig räntenivå. Kalkylsakkunniga

äro av den uppfattningen, att man vid fastställandet av denna

nivå bör taga viss hänsyn till bl. a. den omständigheten, att man inom

handel och industri vanligen icke betraktar en så låg förräntning som motsvarar

ränta på exempelvis statsobligationer som nöjaktig ränteersättning

på eget kapital.

Kalkylsakkunniga ha på grundval av överväganden av nu anfört slag

ansett det lämpligt att vid en övergång till en ny basperiod tillämpa följande

metod. Lantbrukskapitalet fördelas på tre lika delar. På den första

av dessa delar tillämpas den effektiva hypoteksräntan, på den andra delen

denna ränta med tillägg av 0,5 procent samt på den tredje delen räntan på

borgens- och växellån. Här nedan beräknas jordbrukets räntekostnader för

åren 1948/49—1951/52 med användning av ifrågavarande metod.

Beräkningen av medelräntan redovisas i följande tablå.

Hypoteksränta ................

Hypoteksränta plus 0-5 %.......

Ränta å borgenslån m. m......

1948/49

3-25

375

3-96

1949/50

3-23

3-73

396

1950/51

3-22

3- 72

4- 32

1951/52

3-25

3- 75

4- 47

Medelränta

3-65

3''64

3-75

3-82

Appliceras medelräntan för de berörda åren på lantbrukskapitalet för

samma år, erhållas följande räntekostnader (milj. kr).

1948/49 1949/50 1950/51 1951/52

267-3 277-0 301-8 320-0

Kostnader för förnödenheter.

Driv- och smörjmedelkostnader.

Åren 1949/50—1951/52. Kostnaderna för driv- och smörjmedel ha under

senare år varit föremål för stort intresse såväl inom de kalkylsakkunniga

som vid behanjdlingen i livsmedelskommissionens, sedermera jordbruksnämndens

råd. Principerna för kostnadsberäkningen och möjligheterna att

erhålla ett bättre underlag för beräkningarna ha därför ägnats stor uppmärksamhet

vid de senaste beräkningstillfällena. I texten till vårkalkylen

1950 (Kungl. Maj :ts prop. nr 245/1950, s. 161—162) behandlas relativt ingående

de olika åtgärder, som under senare år vidtagits för att erhålla förbättrat

grundmaterial. Då vårkalkylen 1950 upprättades, förelåg resultat av

en undersökning om förbrukningen, av motorfotogen och motorbrännolja

till jordbrukets traktorer med utgångspunkt från oljebolagens leveranser

under 1949. Dessa kvantitetsuppgifter lades våren 1950 såsom grund för

beräkningen av förbrukningen av motorfotogen och motorbrännolja till

jordbrukstraktorerna. Med utgångspunkt från totalkvantiteterna beräknades

det genomsnittliga antalet driftstimmar per traktor och år för de fotogen-

respektive brännoljedrivna traktorerna. Dessa förbrukningssiffror per

traktor tillämpades vid framskrivningen för åren 1949/50 och 1950/51.

Vidare förelåg till vårkalkylen 1950 en undersökning över förbrukningen

av bensin för driv- och startändamål. Undersökningen var baserad på

tilldelningarna under ransoneringstiden juli 1948—juni 1949. Denna under
-

s. 203 Kontrollera mot PDF

203

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

sökning lades som grund för beräkningarna över förbrukningen av bensin

till såväl start- som drivändamål. Utnyttjandet av det nya material, som sålunda

förelåg vid vårkalkylen 1950, innebar, att beräkningarna över drivmedelsförbrukningen

fr. o. in. detta kalkyltillfälle kunde baseras på faktiska

undersökningar, även om dessa för det ifrågavarande ändamålet måste

anses osäkra. De kvantiteter, som enligt dessa beräkningar erhöllos, visade

dock ungefärlig överensstämmelse med resultat av en stickprovsundersökning

utförd av direktör H. Moberg, Statens maskinprovningar. Ivostnadssummorna

kunde även jämföras med de enligt deklarationsundersölyningen

erhållna kostnaderna. En dylik jämförelse har senast redovisats i texten

till vårkalkylen 1949 (Kungl. Maj :ts prop. nr 212/1949, s. 151).

Nytt grundmaterial tillgängligt vid upprättandet av nu föreliggande kalkyl.

Vid upprättandet av nu föreliggande kalkyl har funnits tillgång till följande

nya undersökningar, vilka i fortsättningen närmare kommenteras i

samband med deras tillämpning vid beräkningarna.

1. Inventering av jordbrukstraktorer och dragbilar i sept.—-okt. 1950,

utförd av arméförvaltningen och delvis bearbetad inom statens jordbruksnämnd.

2. Undersökning om förbrukningen av bensin, motorbrännolja och motorfotogen

per traktor, utförd i samband med undersökningen enligt föregående

punkt.

3. Undersökning över jordbrukets inköp av traktorer under 1950, utförd

inom Jordbrukets utredningsinstitut.

4. Uppgifter från oljebolagen om försäljningen av motorfotogen och

motorbrännolja till jordbrukets traktorer under 1950.

5. Jordbrukets totala kostnader för motordrivmedel och smörjmedel enligt

bearbetning av primärmaterialet till den s. k. deklarationsundersökningen,

utförd inom statens jordbruksnämnd.

Antalet traktorer och dragbilar 1 drift.

Fastställandet av antalet traktorer och dragbilar i drift inom jordbruket

har nu verkställts med utgångspunkt från antalet enligt arméförvaltningens

räkning i sept.—okt. 1950, i fortsättningen benämnd traktorräkningen 1950.

Med utgångspunkt från det i nämnda undersökning beräknade antalet

traktorer och dragbilar har på vanligt sätt verkställts framskrivning av

traktorantalet för "de följande åren. Eftersom traktorräkningen 1950 påvisar

ett större antal av såväl traktorer som dragbilar, än vad tidigare räknats

med i jordbrukskalkylen, har justering verkställts även för de närmaste

åren före den tidpunkt, nämnda undersökning avsåg.

Traktorer. Antalet enligt räkningen i sept.—okt. 1950. Traktorräkningen

1950 är tyvärr icke fullständig. Vid de jämförelser, som kunnat göras

mellan de i räkningen redovisade traktorerna av årgångarna 1941—49 å

ena sidan, samt å andra sidan de traktorer av olika märken, som försålts

av traktorfirmorna inom landet under samma tid, har man ansett sig kunna

fastställa den procentuella andel av traktorbeståndet, som icke blivit

redovisad i räkningen — nämligen 19 procent. Genom att tillämpa samma

faktor för de traktorer, som äro inköpta före 1941 samt under 1950, har

beräknats det antal, som borde läggas till de i undersökningen redovisade

för att erhålla det totala antalet traktorer och dragbilar vid räkningen. Efter

här omnämnda uppräkning av i inventeringen redovisade traktorer och

dragbilar har erhållits följande totalantal egentliga traktorer vid tidpunkten

för räkningen.

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Bensindrivna ............................ 4 400

Motorfotogendrivna ...................... 44 800

Brännoljedrivna med behov av startbensin .. 2 700

Brännoljedrivna utan behov av startbensin . . 7 700

Bandtraktorer ............................ 450

Summa 60 050 st

Traktorräkningens resultat i jämförelse med tidigare beräkning i jordbrukskalkylen.

Den nu tillgängliga traktorräkningen visar, att det tidigare

beräknade traktorantalet varit för lågt, vilket torde stå i samband med att

antalet nedskrotade traktorer bedömts för högt. I följande tablå jämföras

antalet egentliga traktorer enligt räkningen hösten, 1950 och det enligt här

diskuterade framskrivning med utgångspunkt från traktorinventeringen vid

årsskiftet 1944/45 erhållna antalet. Siffrorna avse samma tidpunkt.

Enl. traktorräkningen 1950 .............. 60 050

» tidigare beräkningar i jordbrukskalkylen 55 900

Differens, st ............................ 4150

» i % .......................... 7,4

Huruvida föreliggande differens verkligen uppgår till 4 150 traktorer, beror

på om den företagna uppräkningen av det i inventeringen redovisade

traktorantalet är riktig.

Antalet traktorer har tidigare i jordbrukskalkylen beräknats med utgångspunkt

från traktorräkningen vid årsskiftet 1944/45 genom framskrivning

med hänsyn till nyanskaffning och uppskattad skrotning. Det på så

sätt erhållna antalet jämfördes med resultaten av en annan traktorinventering

i april 1948. Därvid visade sig, att antalet enligt här angiven framskrivning

stämde med det antal, som erhölls i nämnda traktorinventering

1948. Med anledning därav har framskrivningen av traktorantalet hela tiden

utförts med utgångspunkt från traktorräkningen vid årsskiftet 1944/

45. En betydande osäkerhetsfaktor har under senare år förelegat i och med

den nödvändiga uppskattningen av antalet nedskrotade traktorer. Uppskattningen

har utförts med hänsyn till bl. a. det antal traktorer, som nu på

grund av ålder kunde förväntas bli utrangerade. Hänsyn har även tagits till

traktoranskaffningens storlek under de olika åren. Det är emellertid uppenbart,

att en dylik bedömning av nedskrotningen kan leda till betydande

felslut. Man har även vid de senaste kalkyltillfällena gjort undersökningar,

som tytt på, att den beräknade skrotningen varit för hög. Då beräkningen

över drivmedelsförbrukningen emellertid i vår- och höstkalkylerna 1950

baserats på uppgifter från oljebolagen, och då vidare traktorinköpen under

de olika år, vilka erfordras för avskrivningsberäkningarna, varit exakt kända,

har en eventuell felbedömning i fråga om antalet nedskrotade traktorer

vid de senaste kalkyltillfällena icke varit av större betydelse.

Justering av antalet traktorer under åren 1948/49 och 194-9/50. Eftersom

antalet traktorer enligt traktorräkningen 1950 översteg det antal, som vid

samma tid skulle ha funnits enligt beräkningarna i jordbrukskalkylen, med

icke mindre än 4 150, bör kostnadsberäkningen justeras även för de närmast

föregående år, under vilka felvisningen, i framskrivningen enligt jordbrukskalkylen

med största sannolikhet inträffat. (Det må här erinras om

att framskrivningen, sådan denna gjorts i jordbrukskalkylen, överensstämmer

med traktorinventeringen i april 1948.) En uppräkning av antalet

traktorer har därför verkställts för åren 1948/49 och 1949/50, varvid hänsyn

tagits till den relativa felvisningen enligt framskrivningen i kalkylen

s. 205 Kontrollera mot PDF

205

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

hösten 1950. Justeringens omfattning framgår av följande tablå, som avser

antalet egentliga traktorer.

Enligt höst-

Korrigerad be-

Differens

År

kalkylen

| 1950

räkning i vår- kalkylen 1951

a—b

a

b

c

1948/49........

......... 40 900

43 200

2 300

1949/50........

......... 50 800

54 300

3 500

Jordbrukets anskaffning av nya traktorer. Som tidigare omnämnts (jfr

avdelningen »Maskiner och redskap, avskrivning och underhåll»), föreligga

definitiva resultat av en undersökning om jordbrukets traktorsanskaffning

under 1950. Totalt inköptes under detta år 12 490 nya jordbrukstraktorer. I

vårkalkylen 1950 räknades med att 9 000 traktorer skulle nyanskaffas, men

med ledning av en prelimniär undersökning i september 1950 bedömdes inköpens

storlek i höstkalkylen samma år till 12 500 st. Den definitiva siffran

överensstämmer sålunda praktiskt taget med bedömningen i höstkalkylen.

För beräkningen av antalet traktorer i drift under produktionsåren 1950/

51 och 1951/52 erfordras emellertid en uppskattning av inköpens storlek

under kalenderåren 1951 och 1952. Det har nu räknats med att 10 000 nya

traktorer komma att anskaffas under år 1951 samt 9 000 under 1952.

De redovisade inköpen åren 1947—19o0 saväl som uppskattningarna för

åren 1951 och 1952 återfinnas i följande tablå. I tablån ha inköpssiffrorna

även omräknats till produktionsår.

Antal till jordbruket inköpta traktorer

» » » » »

» > > » »

» » » » *

Uppskattat antal...................

Kalender-

Produktions-

år

år

. 1947

7 332

. 1948

11309

1947/48

9 983

. 1949

11173

• 1948/49

11218

. 1950

12 490

1949/50

12 051

. 1951

10 000

1950/51

10 830

. 1952

9000

1951/52

9 333

Framskrivning av antalet traktorer enligt traktorräkningen 1950. Vid beräkningen

av antalet traktorer under produktionsåren 1950/51 och 1951/ai

har som vanligt tagits hänsyn till nedskrotning av gamla traktorer. Resultaten

av 1950 års traktorräkning ha visat, att den nedskrotning av traktorer,

som under de senaste åren räknats med i jordbrukskalkylen, varit för hög.

Vid bedömningen av denna fråga i samband med framskrivningen av antalet

traktorer för de kommande åren bör dock beaktas, att en betydande del

av det antal traktorer, som anskaffades för 15 å 20 år sedan, nu måste vara

av sådan beskaffenhet, att vid den fortsatta betydande tillförsel av nya traktorer,

som räknats med i kalkylen, nedskrotningen måste bliva betydande.

De sakkunniga ha räknat med att 2 000 traktorer komma att nedskrotas

under produktionsåret 1950/51 samt 2 500 under år 1951/52.

Med i det föregående anförda anskaffningssiffror såsom underlag och vid

beräknad nedskrotning enligt vad som anförts i det föregående erhålles följande

beräkning över antalet i drift varande traktorer under produktionsåren

1950/51 och 1951/52.

År

1950/51

1951/52

Vid

prod.-

årets

början

60 050

68 880

Inköpt

under

året

Uppskattad

avgång

(skrotning)

under året

Vid prod.- årets

slut

Beräknat

genomsnitt- ligt antal i

drift

10 830

2 000

68880

64 465

9 333

2 500

75713

72 297

D:o avrundat
64

500

72 300

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Dragbilar. Vid bedömningen av förändringen i antalet dragbilar har man

icke liksom i fråga om de egentliga traktorerna kunnat lägga anskaffningssiffror

till grund. Dragbilarna ha i regel insatts i kalkylen med det antal,

som erhållits vid senaste tillgängliga traktorräkning. Sålunda räknades i vårkalkylen

1948 med 4 000 dragbilar för produktionsåren 1947/48 och 1948/

49. Den traktorinventering, som utfördes i april 1948, gav emellertid till resultat

5 502 dragbilar. Detta antal, avrundat till 5 500, har alltsedan dess

tillämpats i kalkylen.

I vårkalkylen 1950 diskusterades det resultat beträffande dragbilarna,

som erhållits i en traktorräkning i juli år 1949. (Jfr Kungl. Maj:ts prop.

245/1950, s. 162—163.) Enligt den nämnda räkningen skulle emellertid antalet

dragbilar i juli 1949 ha uppgått till närmare 12 000, vilket icke ansågs

möjligt med hänsyn till de i tidigare inventeringar erhållna resultaten. I

1950 års traktorräkning har erhållits ett betydligt lägre antal dragbilar, nämligen

omkring 8 500. Detta antal har beräknats under samma antagande beträffande

redovisningens fullständighet, som tidigare redogjorts för i fråga

om egentliga traktorer. Eftersom såväl praktiska erfarenheter som en under

våren 1950 verkställd undersökning (jfr Kungl. Maj :ts prop. 245/1950, s.

163) talat för att någon utökning av antalet dragbilar knappast kan ha ägt

rum under de senaste åren, har antalet 8 500 nu tillämpats i beräkningarna

för samtliga produktionsår fr. o. m. 1948/49.

Jeepar. Antalet jeepar i drift har med ledning av nu tillgängliga uppgifter

om anskaffningens storlek till jordbruket t. o. m. år 1950 beräknats på följande

sätt.

1947/48 ........................ 425

1948/49 ........................ 450

1949/50 ........................ 475

1950/51 ........................ 500

1951/52 ........................ 525

Fördelning med hänsyn till olika drivmedel.

Traktorer. I bearbetningen av 1950 års traktorräkning har gjorts en något

utförligare uppdelning av traktorerna med hänsyn till olika drivmedel än

vad som tidigare förekommit. Uppdelningen stämmer i allt väsentligt med

den fördelning, som tidigare tillämpats i jordbrukskalkylen och som erhållits

med ledning av inköpen av traktorer av olika slag under senare år.

Vid fördelningen av traktorer under tiden före 1950 års traktorräkning har

tillämpats samma fördelningsproportioner, som de enligt räkningen erhållna.

Vid fördelningen av det beräknade antalet traktorer under produktionsåren

1950/51 och 1951/52, d. v. s. de år, som i tiden ligga efter traktorräkningen,

har däremot fördelningen icke gjorts schematiskt.

Bensintraktorernas antal har bedömts med hänsyn till tillförseln av bensintraktorer

under de senaste åren. Fördelningen av traktorer, drivna med

motorbrännolja och motorfotogen, har utförts på så sätt, att ökningen enligt

beräkningarna under de båda åren 1950/51 och 1951/52 fördelats i proportion

till inköpen av brännolje- respektive fotogendrivna traktorer under

år 1950.

Då man vid bearbetningen av traktorräkningen 1950 redovisat bandtraktorerna

separat samt med fördelning med hänsyn till olika drivmedel, har

denna fördelning nu utnyttjats. Antalet bandtraktorer har emellertid hållits

oförändrat, d. v. s. vid samma antal som enligt räkningen 1950 för samtliga

i denna kalkyl berörda produktionsår.

s. 207 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

207

Dragbilar. I texten till vårkalkylen 1950 lämnas redogörelse över hur dragbilarna

tidigare fördelats med hänsyn till bensin- respektive fotogendrift

(jfr Kungl. Maj :ts prop. 245/1950, s. 166—167). Den procentuella fördelningen

enligt traktorräkningen 1950 stämmer icke med den, som erhållits i

juliinventeringen 1949. Det kan emellertid tänkas, att bensinransoneringen

påverkat fördelningen i nämnda undersökning och att detta kan utgöra förklaring.

Nu har emellertid räknats med den fördelning, som erhållits i 1950

års traktorräkning.

Fördelningen av traktorer och dragbilar med hänsyn till drivmedelsslag

redovisas i tabell 15 för åren 1948/49—1951/52 enligt den föregående diskussionen.

I

Tabell 15. Jordbrukstraktorer, dragbilar och jeepar fördelade med

hänsyn till drivmedelsslag.

1948/49

1949/50

1950/51

1951/52

Iljultraklorer.

5100

6100

Bensindrivna....................

2 700

4 100

Brännoljedrivna med startbensin ..

1950

2 450

2 950

3 350

> utan >

5 600

6 900

8 400

9 500

Motorfotogendrivna..............

32 500

40 400

47 600

52 900

Summa

42 750

63 850

64 050

71 850

Bandlraklorer.

Bensindrivna ....................

50

50

50

50

Brännoljedrivna med startbensin ..

70

70

70

70

> utan >

SO

80

80

80

Motorfotogendrivna ..............

250

250

250

250

Summa

450

450

450

450

Totalsumma traktorer

48 200

54 300

64500

72300

Ökning sedan föreg. år

—

11100

10 200

7 800

Dragbilar.

3 900

3 900

Bensindrivna ....................

3 900

3 900

Motorfotogendrivna..............

4 600

4 600

4 600

4 600

Summa

8 500

8 500

8 500

8 500

Jeepar.............................

450

475

500

525

Förbrukningen av startbensin per traktor.

I vårkalkylen 1950 beräknades förbrukningen av startbensin till såväl

traktorer som dragbilar med hänsyn till juliinventeringen 1949 och den

därmed sammakopplade undersökningen angående tilldelningen av bensin

till traktorer under ransoneringstiden. I nu föreliggande kalkyl har även

beträffande förbrukningen av startbensin tillämpats material, erhållet ur

traktorräkningen 1950. Denna undersökning har nämligen, som inledningsvis

omnämnts, även syftat till att klarlägga förbrukningen av olika drivmedel

till traktorer och dragbilar. I följande tablå redovisas förbrukningen

av startbensin såväl enligt den nu tillämpade undersökningen som enligt

jordbrukskalkylen våren och hösten 1950.

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Hjultraktorer:

Brännolj edrivna med startbensin

Fotogendrivna ................

Bandtraktorer:

Brännolj edrivna med startbensin

Fotogendrivna ................

Dragbilar:

Fotogendrivna ................

Startbensin, liter/år

Enl. traktor-

Enl. vår- och

räkningen

höstkalkylerna

1950

1950

. . 290

200

200

.. 250

200

200

75

Förbrukningen av flytande bränsle per timme samt antalet driftstimmar per år.

Som inledningsvis omnämnts, beräknades i vårkalkylen 1950 såväl drivmedelsförbrukningen

per traktor som antalet driftstimmar per år för fotogenoch

brännolj edrivna traktorer med utgångspunkt från oljebolagens uppgifter

över försäljning till jordbruket av motorfotogen år 1949 samt uppgifter

från statens bränslekommission rörande ungefärlig förbrukning av motorbrännolja

under samma år. Med ledning av de erhållna totalkvantiteterna

av fotogen respektive brännolja beräknades genomsnittsförbrukningen per

traktor och år på basis av antalet traktorer i kalkylen för motsvarande tidsperiod.

De härvid erhållna resultaten framgå av följande tablå, i vilken även

anges den i vårkalkylen 1950 beräknade genomsnittsförbrukningen av bensin

för bensindrivna traktorer, dragbilar och jeepar (för traktorer och dragbilar

baserat på undersökning rörande bensinförbrukningen 1949).

Antal

timmar

per år

Drivmedelsför- brukning, liter

per tim. och

år

Traktorer:

Motorfotogendrivna..

. 550

6-5

3575

Brännoljedrivna.....

. 670

7-0

4 690

Bensindrivna........

. 430

3-5

1500

Dragbilar:

Motorfotogendrivna..

. 225

5-0

1125

Bensindrivna........

. 120

5-0

600

Jeepar:

Bensindrivna........

. 600

5-5

3 300

Motor-

fotogen

Därav

motor-

bränn-

olja

Bensin

3 375

4 690

200

1500

1050

—

75

600

_

_

3300

Det må här erinras om att den genomsnittsförbrukning av drivmedel per

traktor, som räknades med i vårkalkylen 1950, framkom genom att den totala

försäljningen av motorfotogen och motorbrännolja slogs ut på det för

låga antal traktorer, som då ingick i kalkylen. Detta hade emellertid ingen

större inverkan på beräkningarnas slutresultat.

De nu erhållna siffrorna enligt traktorräkningen 1950 redovisas i följande

översikt, vari även införts drivmedelsförbrukning per timme enligt tidigare

tillämpad uppskattning samt på basis av siffrorna i tablåns två första kolumner

beräknat antal driftstimmar per år.

s. 209 Kontrollera mot PDF

209

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Drivmedelsförbrukning per maskin och år enligt traktorräkningen 1950

jämte beräkning av antal driftstimmar per år

Drivmedelsförbrukning

Liter/år enl. Liter/tim.

undersökning uppskattning

Hjultraktorer:

Bensindrivna....................... 1500 3 5

Brännoljedrivna med startbensin____ 3 650 7 0

» utan » .... 3 650 7-0

Fotogendrivna..................... 2 850 6 5

Bandtraktorer:

Bensindrivna...................... 1 050 5-0

Brännoljedrivna med startbensin .... 9350 7*0

» utan » .... 9 350 7-0

Fotogendrivna..................... 4 000 6-5

Dragbilar:

Bensindrivna....................... 520 5-0

Brännoljedrivna.................... — —

Fotogendrivna..................... 850 5-0

Antal

drifts
timmar
430
520
520
440
210
1340
1340
610
100
170
-

Den nu erhållna drivmedelsförbrukningen per traktor är lägre än enligt

vårkalkylen 1950, bl. a. på grund av vad här anförts beträffande för lågt antal

traktorer i de närmast föregående kalkylerna. Även bortsett från detta

ger dock det nu tillgängliga materialet en lägre totalförbrukning av drivmedel

än som erhölls vid tillämpningen av tidigare lägre traktorantal och högre

beräknad förbrukning per traktor respektive dragbil.

Helt naturligt har undersökningen år 1950 angående förbrukningen av

drivmedel till olika traktorer och dragbilar givit till resultat mera varierande

förbrukningssiffror per maskin och år för olika traktorslag än de, som

tidigare tillämpats, då en totalkvantitet fördelades på det beräknade antalet

traktorer. Bandtraktorerna visa en hög användning av såväl brännolja som

fotogen.

Drivmedelsförbrukningen till de bensindrivna traktorerna är i den nya

undersökningen beräknad till samma kvantitet per traktor och år som enligt

vårkalkylen 1950. Genomsnittsförbrukningen per dragbil och år är för

såväl motorfotogen som bensin lägre än enligt den tidigare beräkningen.

Totala antalet traktortlmmar.

Med utgångspunkt från förut angivna beräkningar dels över antalet traktorer,

dragbilar och jeepar under de olika nu aktuella produktionsåren, dels

över antalet driftstimmar per maskin och år erhålles följande totala antal

driftstimmar för olika produktionsår (milj. tim.).

Traktorer

År

Gengas-

drivna

Drivna

med flytande

drivmedel

Summa för

egentliga

traktorer

(1 + 2)

Index

1938/39

= 100

Drag-

bilar

Jeepar

1

2

3

4

5

6

1938/39 ...

—

8-0

8-0

100-0

0-9

—

1948/49 .. .,

—

19-8

19-8

246-6

1-2

0-27

1949 50 ....

_

24-8

24-8

309-2

1-2

0-29

1950/51.....

—

29-4

29-4

367-1

1-2

0-30

1951/52 ....

—

32-9

32-9

411-3

1-2

0-32

14 Diharxj till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 207.

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Förbrukningen av smörjolja per timme.

Förbrukningen av smörjolja beräknas liksom tidigare med utgångspunkt

från det beräknade antalet driftstimmar per traktor, dragbil eller jeep samt

en uppskattad förbrukning per timme. I vårkalkylen 1950 justerades beräkningen

med hänsyn till traktorernas förbättrade konstruktion, vilken anses

medföra minskning av smörj oljeförbrukningen per timme. En närmare

diskussion härom förekommer i texten till vårkalkylen 1950 (Kungl. Maj :ts

prop. nr 245/1950, s. 172). Efter de i vårkalkylen 1950 utförda justeringarna

räknas med följande smörj oljeförbrukning per timme.

Till samtliga fotogen- och brännolj edrivna traktorer och samt
-

liga bandtraktorer .................................... 0-25 kg/tim.

Till bensindrivna traktorer ............................... 0-is »

Till samtliga dragbilar ................................... 0-is »

Till jeepar .............................................. O m »

Översikt beträffande prisutvecklingen för drivmedel.

I följande tablå anges priser under olika pristerminer för traktordrivmedel

fr. o. m. april 1948. Som synes ha priserna på motorfotogen sedan tiden

för vårkalkylen 1950 stigit med 3,5 öre/lit. och priset på motorbrännolja med

3 öre/lit. Bensinpriset är på grund av sänkningen fr. o. m. 1/l 1951 18

öre/lit. lägre än för ett år sedan.

Period

12/4 — »/« 1948......

8/e 1948 —u/s 1949

12/3 _i2/6 1949......

is/6 _26/8 1949......

27/8 —20/xo 1949.....

21/io— 8/i2 1949 .....

®/i2 1949—16/2 1950

17/2 —14/5 1950......

15/s — Vs 1950......

V 6 — 79 1950......

8/9—28/10 1950.....

27/10—14/l3 1950.....

18/l2-20/12 1950.....

21/12—8i/i2 1950.....

l/x —18/2 1951......

19/2 1951 t. v......

Pris öre per liter inkl. zontillägg1

torfotogen Motorbrännolja

Bensin

20-25

20-25

70-75

20-25

19-75

69-75

20-25

19-25

70-75

19-75

18-25

70-75

19-25

17-75

70-75

21-75

19-75

73-75

22-75

21-75

73-75

23-75

21-25

73-75

23-75

2125

74-75

23-75

21-75

75-75

24-25

21-75

75-75

24-25

22 25

75-75

25-25

22-25

75 75

25 25

23-75

75-75

25-25

23 75

55 75

26-25

24-75

55-75

Liksom vid tidigare beräkningar har förutsatts, att förbrukningen av drivoch

smörjmedel är jämnt fördelad under produktionsåret. Under denna förutsättning

erhållas följande årsmedelspriser, öre/lit. för drivmedel samt

öre/kg för smörjolja.

År Motorfotogen Motorbrännolja Bensin Smörjolja

1948/49 ................... 20-13 19''29 70‘22 160-00

1949.50 .................... 22 67 20''79 73''89 169-00

1950/51 .................... 25-57 23-83 62''43 178’48

1951/52 .................... 26-25 24-75 55-75 180-00

1 Zontillägget är f. n. 175 öre/lit.

s. 211 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

211

Kostnadsberäkningar.

Med utgångspunkt från i det föregående redovisade beräkningar över

kvantiteter och priser har delegationen beräknat kostnaderna för driv- och

smörjmedel enligt följande översikt.

Kostnadsberäkning

1948/49 1949/50

Motorfotogen ..

Motorbrännolja

Bensin........

Summa drivmedel

Kvantitet

m3

97 535

28 961

13 751

140 247

Milj. kr

19-63

5 59

9-66

34-88

Kvantitet

m3

120050

35 531

17 264

172,845

Milj. kr

27-22

7-39

12-76

47-37

Smörjolja.....

5042

807

6 236

10-54

Totalsumma

42-95

57-91

Motorfotogen ..

Motorbrännolja

Bensin........

1950/51

140570 35-94

42831 10 21

20071 12 53

1951/52

155 675 40-86

48 306 11 96

22 565 12-58

Smörjolja.....

Summa drivmedel 203472

................. 7 354

58-68

13 13

226 546

8198

65-40

14-76

Totalsumma

71-81

80-16

Avdrag från drivmedelskostnaderna för restitution av bensinskatt in. in.

Avdrag från de beräknade drivmedelskostnaderna för restituerad bensinskatt

har beräknats i enlighet med principer anförda i Kungl. Maj :ts prop.

nr 212/1949, s. 148—149. Detta innebär, att restitution beräknats för all

drivbensin till traktorer och dragbilar. För startbensin har restitution icke

utgått. Med hänsyn till den låga bensinförbrukning till dragbilar, som nu

räknas med i kalkylen (520 liter per dragbil och år) kan det anses tveksamt,

huruvida skatterestitution utgår för all drivbensin till dessa. Restitution

förutsätter nämligen, att inköpen under ett halvår uppgått till lägst 200

liter. Det är uppenbart, att drivbensinen till dragbilar vid en så låg årlig genomsnittsförbrukning

som 520 liter icke genomgående är restitutionsberättigad.

Emellertid saknas nödvändiga uppgifter för ett hänsynstagande till

detta. Då hela restitutionssumman enligt föreliggande beräkning — grundad

på totalkvantiteten drivbensin för helt produktionsår — stannar vid

drygt 2 miljoner kronor, skulle en eventuell justering bli av relativt liten

betydelse. Då dessutom restitutionen helt bortfaller fr. o. m. januari 1951,

har frågan endast intresse ur statistisk synpunkt.

För produktionsåret 1950/51 har på grund av att restitutionen upphör fr.

o. in. januari 1951 räknats med restitution för endast Va av den beräknade

årsförbrukningen av drivbensin. För år 1951/52 har följaktligen icke räknats

med någon restitution av bensinskatt. Beräkningarna framgå av följande

tablå.

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Beräknad förbrukning av

driv-

Beräknad

År

bensin, m3

restituerad

Trak-

Drag-

Summa

summa

torer

bilar

(270 kr/m3)

1948/49............

.......... 4 100

2 030

6 130

1’66

1949/50............

.......... 6 200

2 030

8 230

2-22

1950/51............

.......... 7 700

2 030

*9 730

0-88

1951/52............

.......... 9 200

2 030

11 230

—

I vårkalkylen 1950 infördes för produktionsåret 1948/49 en korrigeringspost

om 0,80 miljoner kronor (avdrag från bensinkostnaderna) utöver den

beräknade bensinskatterestitutionen (jfr Kungl. Maj :ts prop. nr 245/1950).

Det hade nämligen visat sig, att de inköp av startbensin, som ägt rum inom

bensinransoneringens ram, voro lägre än vad som räknats med i kalkylen.

Detta kunde endast förklaras därigenom, att skillnaden mellan beräknad

förbrukning å ena sidan och inköp enligt tilldelningsstatistiken å andra sidan

måste ha anskaffats, innan ransoneringen trädde i kraft —- men i så

fall till ett lägre pris än det för år 1948/49 tillämpade medelpriset. På grund

av nu utförd justering av bensinkvantiteten har korrigeringsposten omräknats

till 0,74 miljoner kronor.

Beräkningarnas slutresultat.

I tabell 16 lämnas ett sammandrag av kostnaderna för driv- och smörjmedel

för basåret jämte produktionsåren 1948/49—1951/52. Enligt prognosberäkning

för år 1951/52 skulle kostnaderna för detta år uppgå till 80,16

miljoner kronor, vilket är 9,2 miljoner kronor mera än vad nu beräknats för

år 1950/51.

Tabell 16. Jordbrukets kostnader lör driv- och smörjmedel i sammandrag,

mil], kr.

Drivmedel

År

Motor-

fotogen,

brännolja,

bensin

Avgår

restitu-

tion

Särskild

korr.-post

f. 1948/49

enligt

texten

Netto- summa

för driv- medel

Smörj-

medel

Total-

summa

Index

1938/39

= 100

1938/39 ...........

_

_

_

13-12

100-0

1948/49...........

34-88

1-66

0-74

32-48

8-07

40-55

309-1

1949/50...........

47-37

2"22

—

45-15

10-54

55-69

424-5

1950/51 ...........

58-68

0-88

—

57-80

1313

70-93

540-6

1951/52...........

65''40

—

—

65-40

14-76

80-16

6110

Eftersom kostnadsberäkningen för driv- och smörjmedel nu utförts på

basis av nytt material, torde det vara av intresse att jämföra drivmedelskvantiteter

och kostnadssummor enligt föreliggande beräkning med motsvarande

summor ur senaste tillgängliga beräkning på tidigare tillämpat underlag

(traktorantal enligt framskrivning av traktorräkningarna vid årsskiftet

1944/45 och i april 1948 samt drivmedelsförbrukning per traktor baserad

på uppgifter om totalförsäljning till jordbruket av fotogen och brännolja

från oljefirmorna för åren 1949 och 1950). En dylik jämförelse göres i

följande tablå. 1

1 Därav andel, lör vilken restitution beräknas utgå, Va x 9 730 = 3 243 m3. Rest.-summa:

270 x 3 243 = 0 88 miljoner kronor.

s. 213 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

213

Drivmedelskvantiteter, Kostnader för drivmedel,

milj. liter milj. kr1

Höstkalkyl Vårkalkyl Höstkalkyl Vårkalkyl

1950 1951 1950 1951

1948/49 ............. 154-3 140-2 37-8 34-9

1949 50 ............. 189-4 172-8 51-0 47''4

1950/51 ............. 222-6 203 5 60-5 58-7

1951/52 ............. — 226-5 — 654

Den nu utförda beräkningen visar för år 1950/51 19,i milj. liter lägre drivmedelsförbrukning

än höstkalkylen 1950. Ändringen i kostnader är proportionsvis

mindre beroende på prisstegringen.

De ungefärliga uppgifter över försäljningen av motorfotogen och motorbrännolja

till jordbrukstraktorer, som lämnats av oljebolagen, ha gett följande

totalsummor. För år 1950 ha dragits bort vissa summor för lagringsinköp.

År

Motorbrännolja,

milj. liter

Motorfotogen,

milj liter

Summa,

milj. liter

1949 .........

37-0

125-9

162-9

1950 .........

47-0

151-4

1984

1949/50 (interp.)..

43-6

142 9

186-5

Handelsgödsel och kalk.

1. Handelsgödsel.

Åren 19^9/50—1951/52. För gödselåret 1949/50 (juli—juni) äro uppgifterna

om förbrukningen definitiva. För gödselåret 1950/51 har en förnyad

prognos verkställts med ledning av nu tillgängliga uppgifter om produktion,

import och förväntad efterfrågan. Liknande överväganden ligga till

grund för prognosen för gödselåret 1951/52. Priserna, vilka liksom tidigare

avse stockholmsområdet, och äro beräknade som ovägda medeltal av månadspriserna,

äro definitiva för åren 1949/50 och 1950/51. För år 1951/52

ha priserna beräknats med utgång från de efter den 1 februari 1951 gällande

priserna. Hänsyn har sålunda för hela år 1951/52 tagits till den höjning,

som nämnda datum ägde rum för inhemska kvävegödselmedel och superfosfat.

Hänsyn har även tagits till de höjningar av fraktsatserna, som komma

att äga rum våren 1951. I fråga om kalisalt har dock räknats med en

sänkning av priset med 1 kr/dt med hänsyn till den nedgång i importpriserna,

som redan har skett.

Som framgår av tabell 17 räknar man för år 1950/51 med en ökad

förbrukning av kalksalpeter, kalkkväve, kalisalt och thomasfosfat men

minskad förbrukning av chilesalpeter, kalkammonsalpeter och superfosfat.

Nedgången för chilesalpeter har beräknats med hänsyn till dels väsentligt

höjda priser, dels mera begränsad tillgång än under år 1949/50. Av kalkammonsalpeter

förbrukades under år 1949/50 vissa importkvantiteter, något

som icke kan påräknas innevarande år. Nedgången för superfosfat beror

på minskad tillgång till följd av reducerad inhemsk produktion. — För år

1951/52 räknas med ökad förbrukning av kalksalpeter och superfosfat men

minskad förbrukning av svavelsyrad ammoniak och kalkammonsalpeter

samt thomasfosfat. Minskningen för de tre sistnämnda gödselslagen står i

samband med beräknad tillbakagång i den inhemska tillverkningen, medan

ökningen för de förra baseras i fråga om kalksalpeter på bl. a. ökad tillgång

och i fråga om superfosfat på ökad inhemsk tillverkning. 1

1 Ej justerat för restitution av bensinskatt.

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Tabell 17. Kostnadsberäkning tör handelsgödsel och Jordbrukskalk.1

1938/39

1949/50

1950/51

1951/52

För-

brukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

För-

brukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

För-

brukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

För-

brukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

Ghilesalpeter........

47 000

8-17

53 000

13-12

25 000

8-15

25 000

8-15

(17-38)

(24-76)

(32-61)

(32-61)

Kalksalpeter........

66 000

11-01

166 000

36-09

220 000

47-70

230 000

49-86

(16-68)

(21-74)

(21-68)

(21-68)

Kalkkväve..........

29 000

4-98

58 000

14-18

70 000

17-28

70 000

18-09

(17-18)

(2**44)

(24-68)

(25-84)

Svavelsyrad amm. ..

21000

336

14 000

3-78

14 000

3-86

10 000

2-84

(1600)

(27-00)

(27-56)

(28-40)

Kalkammonsalpeter .

4 200

0-67

78 000

15-38

70 000

14-09

65 000

13-47

(15-86)

(19-72)

(20-13)

(20-72)

Kalisalt, 40 JK........

88 400

10-94

131000

27-03

135 000

26-50

135 000

25-15

(12-37)

(20-63)

(19-63)

(18-63)

Superfosfat, 19—20 %

281 000

20-37

494 000

6709

490 000

67-33

500 000

71-60

(7-25)

(13-68)

(13-74)

(14-32)

Benmjöl............

2 700

0-29

—

_

_

_

_

_

(LO-80)

Thomasfosfat.......

22 000

1-53

14 000

1-87

19 000

2-54

18 000

2-46

(6-96)

(13-35)

(13-35)

(13-65)

Summa

61-32

178-54

187-45

191-62

Index ......

lOO-o

291-2

305-7

312-5

Jordbrukskalk......

306 700

5-40

315 200

8-43

307 200

8-58

303 000

8-85

(1-760)

(2-676)

(2-792)

(2-920)

Summa

66-72

186-97

196-03

200 47

Index ......

100-0

280-2

293-8

300-5

Till belysning av den för åren 1950/51 och 1951/52 beräknade förbrukningen

av handelsgödsel har i följande tablå sammanställts vissa uppgifter.

Som framgår av tablån innebär den för år 1950/51 beräknade förbrukningen

av kvävegödsel en ökning med 8 procent från år 1949/50, medan förbrukningen

av fosfat och kalisalt blir i stort sett lika stor som under år 1949/50.

För år 1951/52 är den beräknade förbrukningen av kvävegödsel och kalisalt

Gödselslag

Kvävehaltiga (15''5 %)....... 70

Fosfat (20 X) ...........

Kalisalt (40 %) ..........

L men

för fosfat något

större.

1920/

1930/

1938/

1947/

1948/

1949/

1950/

1951/

29

39

39

48

49

50

Öl

52

70

150

179

243

262

385

416

416

170

250

305

368

405

494

494

503

60

75

88

133

99

131

135

135

2. Jordbrukskalk.

Åren 1949/50—1951/52. Kostnaderna för jordbrukskalk ha beräknats på

samma sätt som i förra årets vårkalkyl. Närmare redogörelse härför finnes

intagen i Kungl. Maj:ts prop. nr 212/1949. Nu utförda beräkningar äro baserade

på uppgifter över tillverkningen av jordbrukskalk under år 1949 enligt

kommerskollegii statistik. De för år 1949 kända totala kvantiteterna ha lik- 1

1 Priserna på handelsgödselmedel, vilka äro ovägda medeltal av månadspriserna inom stockholmsområdet,

avse liksom kvantiteterna gödselår.

s. 215 Kontrollera mot PDF

215

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

som vid förra kalkylen framräknats i enlighet med utvecklingen av försäljningen

under år 1950 i jämförelse med närmast föregående år vid tio av

de största försäljningsenheterna. Dessa representerade år 1949 ca 82 procent

av all levererad jordbrukskalk. Den på så sätt för år 1950 beräknade kvantiteten

har i likhet med tidigare tillämpade principer i beräkningarna fått gälla

för kalenderåren 1951 och 1952.

Vid upprättandet av vårkalkylen 1950 funnos endast preliminära uppgifter

enligt kommerskollegii statistik rörande produktionen av jordbrukskalk

under 1948. De definitiva uppgifter för 1948, som nu ha erhållits, medförde

emellertid icke någon förändring. De nu utförda beräkningarna innebära

därför justering av kostnaderna för jordbrukskalk endast fr. o. m. produktionsåret

1948/49.

Beträffande prisunderlaget må erinras om att från de fyra största försäljningsenheterna

i landet införskaffas vägda årsmedelpriser, vilka

sammanvägas till årsmedelpris för bränd kalk respektive kalkstensmjöl.

Uppgifterna avse pris vid fabrik. Under senare tid ha inträffat vissa prishöjningar

på kalk. Dessa ha beaktats, så långt de äro kända. Kvantitets-,

pris- och kostnadsutvecklingen belysas av följande uppgifter.

År

1938/39

1948/49

1949/50

1950/51

1951/52]

Kvantitet,

Pris,

Kostnad,

Index,

milj. kg

kr/ton

milj. kr

1938/39 = 100

306''7

17-61

5-40

loo-o

327-5

26-16

8-57

158-7

315-2

26 75

8-43

156-1

307 2

27 92

8-58

158-9

303-0

29-20

8-85

163-9

Köpfodermedel.

Åren 1949/50—1951/52. För produktionsåret 1949/50 ha definitiva uppgifter

kunnat erhållas om såväl kvantiteter som priser, varigenom kostnadsberäkningarna

för köpfoder kunnat slutjusteras. För produktionsåret

1950/51 har en förnyad prognos verkställts med ledning av nu kända uppgifter

om försäljning, produktion och import m. m. Härjämte har hänsyn

tagits till de prisändringar, som ha ägt rum sedan senaste kalkyltillfället

eller som väntas komma att äga rum. Vidare har beräkningen av kostnaderna

för foder till äggproduktionen utanför jordbruket reviderats i anslutning

till prognosen rörande äggproduktionen samt med hänsyn till förändringar

i priserna på olika fodermedel. Förbrukningen av köpfodermedel

under år 1951/52 har beräknats med utgång från liknande överväganden,

som ligga till grund för prognosen för år 1950/51. Senast kända priser ha i

allmänhet förutsatts bli rådande under år 1951/52, utom i de fall där prisändringar

till följd av marknadsläget eller andra skäl med viss grad av säkerhet

kunnat förutses.

Beräkningarna rörande kostnaderna för köpfodermedel redovisas i tabellerna

18 och 19. I det följande lämnas några kortfattade kommentarer till

de för åren 1950/51 och 1951/52 lämnade uppgifterna.

Kraftfoder. I fråga om fodersäd räknas för innevarande år med en viss

förbrukning av importkorn och sorghum (upptaget under rubriken »Övrigt»)

utöver majsförbrukningen. Förbrukningen av majs i prognosen för

år 1951/52 har upptagits till en myckenhet, som svarar mot den beräknade

sammanlagda förbrukningen av majs, importkorn och annan importerad

fodersäd. Vid kostnadsberäkningen ha använts de av spanninålsbolaget

fastställda förbrukarpriserna fritt fordon i importhamn, vilka liksom de

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

upptägna priserna för övriga kraftfoderslag korrespondera mot de för basåret

använda priserna.

För vete-, råg- och kornkli lämnas i följande tablå vissa detaljer ur beräkningarna.

Som synes beräknas förbrukningen av vetekli öka år 1950/51

men åter minska år 1951/52. Förbrukningen av rågkli väntas nedgå något

i samband med minskad rågförmalning, medan förbrukningen av havre- och

kornkli antages bli oförändrad. I

Vetekli

Inhemskt, framvunnet vid handels-

förmalning....................

Inhemskt, framvunnet vid löneför-

malning.......................

Importerat......................

1949/50

ton

103 500

12 300

106 000

1950/51

ton

108 000

12 300

120 000

1951/52

ton

108 000

12 300

100 000

Summa

221 800

240 300

220 300

Rågkli

Framvunnet vid handelsförmalning

14 500

13 000

13 000

> » löneförmalning...

1800

1 800

1800

Summa

16 300

14 800

14 800

Havrekli

Framvunnet vid handelsförmalning

17 800

17 800

17 800

Kornkli

Framvunnet vid handelsförmalning

» » husbehovsförmal-

900

900

900

ning i Norrland ...............

6 250

6 250

6 250

Summa

7150

7 150

7 150

Summa kli

263 050

280 050

260 050

Oljekraftfoder, totalt........................

216 300

208 600

208 600

I fråga om importerat vetekli ha vid kostnadsberäkningen använts de av

spannmålsbolaget fastställda förbrukarpriserna fritt fordon i importhamn.

För inhemskt vetekli samt råg- och havrekli ha priserna för åren 1949/50

och 1950/51 beräknats med ledning av föreliggande noteringar samt för

kornkli med ledning av uppgifter från vissa kvarnar. För år 1951/52 ha

priserna uppskattats med ledning av det nuvarande prisläget (efter höjningarna

i slutet av februari 1951).

Under rubriken »Övrigt» ingår för åren 1949/50 och 1950/51 den beräknade

förbrukningen av risfodermjöl respektive sorghum, vilka varuslag användas

vid framställning av hönsfoderblandningar. Vid kostnadsberäkningen

ha använts de av spannmålsbolaget tillämpade priserna vid försäljning

till specialfodertillverkare ökat med handelsmarginal. För år 1951/52 beräknas

nu, som nyss nämnts, icke någon särskild förbrukning av dessa

varuslag.

I fråga om oljekraftfoder räknas för år 1950/51 med ledning av den hittillsvarande

försäljningsutvecklingen med en mindre minskning av totalförbrukningen

jämfört med år 1949/50. Minskningen sammanhänger dels

med en redan konstaterad tillbakagång, dels med väntad minskning i anledning

av de nyligen företagna prishöjningarna. För år 1951/52 har räknats

med samma förbrukning som för år 1950/51. Den sammanlagda förbrukningen

av oljekraftfoder framgår av ovanstående tablå. Med hänsyn till

differentieringen av priserna på olika slag av oljekraftfoder har en motsvarande

uppdelning av totalkvantiteterna ägt rum. Uppdelningen framgår av

s. 217 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Tabell 18. Kostnadsberäkning för fodermedel.

217

1938/39

1949/50

1950/51

1951/52

A. Kraft/oder.

Förbrukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

Förbrukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

Förbrukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

Förbrukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

95 300

16*93

94 500

26*71

80 000

24*93

100 000

32*50

(17*76)

(28*26)

(31*16)

(32*50)

Korn (importerat) ..

—

—

20 000

5*io

20 000

5*43

—

— ''

(25*50)

(27*14)

Havre (importerad)..

—

—

4 000

(24*33)

0*97

—

—

Kli av vete:

| 133 750

17*08

/ 115 800

) (24*02)

27*82

120 300

(29*00)

34*89

120 300

(31*00)

37*29

| (12*77)

106 000

23*89

120 000

33*20

100 000

29*50

\ (22*54)

(27*67)

(29*50)

27 900

3*14

16 300

8*70

14 800

4*07

14 800

4*87

(11*24)

(22*68)

(27*50)

(29*50)

20 850

1*86

17 800

2*20

17 800

3*38

17 800

3*66

(8*90)

(12*35)

(19*00)

(20*00)

13 500

1*62

7150

1*03

7150

1*36

7150

1*50

(11*24)

(14*40)

(19*00)

(21*00)

4 000

0*45

‘3 940

1*03

*25 000

7*62

—

—

(11*24)

(26*26)

(30*49)

6*12

Linkakmjöl och lin-

21000

4*62

11086

4*28

12 000

5*71

12 000

frökakor/expeller ..

(21*62)

(38*62)

(47*56)

(51*oo)

6*65

Sojamjöl, jordnötsmjöl

—

—

11040

(42*50)

4*69

11300

(52*46)

5*93

11300

(58*oo)

Raps- och senapsmjöl

—

—

45

(31*81)

0*01

300

(35*04)

0*11

300

(37*oo)

0*11

övrigt oljekraftfoder

220 000

(20*47)

45*03

194 126

(37*70)

73*19

185 000

(42*54)

78*70

185 000

(45*00)

83*25

Summa

90*53

174*62

205*33

204*75

B. Fabriksavfall.

Melass:

.

( 21000

1*31

23 400

1*47

23 400

1*47

53260

3*71

| (6*23)

(6*80)

(6*30)

Övriga jordbrukare

j* (6*96)

\ 26000

l (20*00)

5*20

39 000

(24*00)

9*86

20 000

(27*00)

5*40

7 900

0*67

—

—

—

—

—

—

(7*28)

Betmassa:

2*88

790 000

2*37

]

f 727 800

2*21

792 000

11007000

2*62

j (0*303)

(0*300)

(0*300)

Övriga jordbrukare

f (0*26)

1 23 300

l (1*212)

0*28

64 000

(1*060)

0*67

65 000

(1*050)

0*68

Betfor:

,

1 6 300

1*10

9 600

1*68

10 000

1*75

| —

—

1 (17*50)

(17*50)

(17*50)

Övriga jordbrukare

j

1 15 800

| (22*76)

3*59

17 300

(25*25)

4*87

17 000

(29*00)

4*98

1681000

0*42

1 730 000

0*69

1061 000

0*42

; 1 561 000

0*62

(0*25)

(0*40)

(0*40)

(0*40)

425 900

0*4 5

289 200

0*68

302 200

0*60

372 000

0*74

(1*06)

(2*00)

(2*00)

(2*00)

Summa

7*67

14*90

20*95

17*96

1 Risfodermjöl. — 2 Sorghum.

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Tabell 18 (forts.).

C. Animaliskt foder

1938/39

1949/50

1950/51

1951/52

Förbrukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

Förbrukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

Förbrukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

Förbrukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

Köttfodermjöl.......

2 665

0-47

6 290

2-11

6 300

2''24

6 300

2-36

(17-70)

(33-50)

(35-50)

(37-50)

Blodmjöl...........

122

0-04

123

0-07

125

l~

O

ö

125

0-07

(31-50)

(55-00)

(55-00)

(55''00)

Foderbenmjöl.......

911

0''19

5 150

1-46

5 050

1-54

5 000

1-67

(20-50)

(28-35)

(30-45)

(33-35)

Dikalciumfosfat.....

1052

0-22

2 300

0-99

2 550

1-29

2 900

1-55

(21-00)

(43-25)

(50-50)

(53-50)

Dinatriumfosfat.....

609

0-12

224

0''10

1865

0-92

1810

0-97

(20-00)

(46-00)

(49-50)

(53-50)

Blandat mineralfoder

5 254

1-89

14 000

629

18 000

9-75

19 500

11-21

(35-90)

(44-90)

(54-15)

(57-60)

Fiskmjöl............

5 461

1-26

6 875

4-42

9 800

6''82

9 800

6-98

(23-00)

(64-35)

(69-60)

(71-25)

Fiskehsilage.........

—

—

2100

0''35

1800

0*30

1700

0-29

(16-85)

(16-85)

(16-85)

Fodertran..........

1550

2-06

2 775

6-94

2 900

8-99

3 000

9"75

(133-00)

(250-00)

(310-00)

(325-00)

Vitaminfodermedel ..

44

0-07

3910

5-51

4 700

6-96

5 200

8-11

(152-00)

(140-92)

(148-00)

(156-00)

Foderjäst ..........

—

—

560

0''41

560

0-48

560

0-60

(73-35)

(85-00)

(90-00)

Summa

6-32

28-65

39-36

43-46 |

tabell 18. Priserna äro de av spannmålsbolaget tillämpade förbrukarpriserna

fritt fordon i importhamn.

Fabriksavfall. I fråga om melass, betmassa och betfor ha uppgifter om

den beräknade förbrukningen och betalda priser åren 1949/50 och 1950/51

erhållits från Svenska sockerfabriksaktiebolaget. Förbrukningen av melass

och betmassa under år 1951/52 har beräknats med utgång från den antagna

sockerbetsskörden och det normala utbytet av dessa foderslag. Förbrukningen

av betfor liksom annan förbrukning av melass än för foderändamål

har antagits i stort sett oförändrad från år 1950/51. Enär man icke

räknat med någon import av melass 1951/52, är förbrukningen av melass

detta år lägre än år 1950/51. Priserna på melass och betfor till andra jordbrukare

än betodlare för år 1951/52 ha med häns3''n till, stegringen i prisenm

på fodermedel i övrigt höjts med 3,oo respektive 3,75 kr/dt jämfört

med år 1950/51. Priserna till betodlare och priserna på betmassa ha upptagits

oförändrade från år 1950/51.

Förbrukningen av drank har som vanligt beräknats under förutsättning

att varje hektoliter potatis vid brännvinstillverkning ger 1 hektoliter drank

och att potatisens hektolitervikt är 70 kg. Förbrukningen av drav har även

som vanligt beräknats under förutsättning att 1 ton korn ger 9,3 hl drav.

Förbrukarpriserna på drank och drav åren 1949/50 och 1950/51 ha erhållits

från Sveriges bränneriidkarförening och Aktiebolaget Stockholms

bryggerier. För år 1951/52 har samma pris begagnats som för år 1950/51.

Animaliskt foder m. m. I fråga om de olika posterna under denna rubrik

må följande framhållas.

s. 219 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Tabell 19. Sammandrag av kostnader för köpfoder, milj. kr.

219

1938/39

1949/50

1950/51

1951/52

Kraftfoder........................

90-53

174-62

205-33

204-75

Fabriksavfall......................

7''67

14-96

20-95

17-96

Animaliskt foder in. m.............

632

28-65

39-36

43-46

Summa

104-62

218-23

205-64

266-17

Index

100-o

208-8

254-2

254-7

Avgår kostnader för foder till ägg-

30-35

31-47

produktionen utanför jordbruket .

6-27

25-85

Nettosumma

98-25

192-38

235-29

234-70

Index

100-O

195-8

239-5

238-9

Förbrukningen av blandat mineralfoder beräknas fortsätta att öka under

åren 1950/51 och 1951/52. Tillgången på råvaror för denna förnödenhet

har nämligen förbättrats, varför ett bättre tillgodoseende av efterfrågan förväntas.

Även förbrukningen av dikalciumfosfat och dinatriumfosfat väntas

öka, medan förbrukningen av oblandat foderbenmjöl väntas minska något.

(Av de tre sistnämnda förnödenheterna upptagas som vanligt endast de

kvantiteter, som försålts eller beräknas komma att försäljas i oblandat

skick.) De t. o. m. slutet av februari 1951 inträdda prishöjningarna ha

beaktats.

Förbrukningen av fiskmjöl väntas öka under år 1950/51 i samband med

bl. a. ökad tillgång, medan förbrukningen av fiskensilage väntas minska.

I fråga om fiskmjöl upptages för år 1951/52 samma kvantitet som för år

1950/51, medan fiskensilage väntas fortsätta att minska. Hänsyn har tagits

till redan skedda prishöjningar på fiskmjöl.

Med hänsyn till bl. a. den nu kända tillverkningen och importen beräknas

förbrukningen av fodertran och övriga vitaminfodermedel öka under innevarande

år. ökningen har antagits fortsätta även under nästa år. Uppgången

i priserna t. o. m. februari 1951 på dessa varuslag har beaktats.

Förbrukningen av köttfodermedel, blodmjöl och foderjäst under åren

1950/51 och 1951/52 har antagits bli ungefär lika stor som under år 1949/

50. För blodmjöl tillämpas ännu samma priser som under år 1949/50. Priserna

under detta år ha också insatts i kalkylen för åren 1950/51 och 1951/

52. För köttfodermjöl däremot har hänsyn tagits till de i år höjda priserna.

I fråga om foderjäst ha förbrukarpriserna höjts med hänsyn till bl. a. stegrade

importpriser.

Kostnader för foder till ägg produktionen utanför jordbruket. Några förändringar

i metoderna att beräkna dessa kostnader ha icke skett (om beräkningsmetoderna

se Kungl. Maj:ts prop. 280/1947 s. 134—136). Hänsyn har

som redan nämnts endast tagits till förändringar i kvantiteter och priser.

Diverse förnödenheter.

Skördegarn. I vårkalkylen 1950 justerades kvantiteten skördegarn för produktionsåren

1949/50 och 1950/51 uppåt från 6 800 ton till 7 000 ton per år.

Detta gjordes med anledning av att den totala tillverkningen under 1949

hade uppgått till ca 8 000 ton. Den nu kända tillverkningssiffran för år 1950

är lägre (6 500 ton) men utgör icke något bevis för att den tidigare beräknade

förbrukade kvantiteten skulle vara för hög. Siffran 7 000 ton har där
-

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

för hållits oförändrad för samtliga nu aktuella produktionsår fr. o. m.

1949/50.

Priset på skördegarn för produktionsåret 1949/50 upptogs i vårkalkylen

1950 till 1,35 kr/kg. Detta pris justerades i höstkalkylen i950 till 1,37 kr,

vilket även utgör definitivt pris för nämnda år. För produktionsåret 1950/

51 räknades i höstkalkylen 1950 med en höjning av 15 öre/kg på grund av

höjt pris på spinnpapper. Enligt nu tillgängliga uppgifter blir emellertid

prishöjningen för nämnda produktionsår betydligt starkare. För år 1950/51

har räknats med ett pris av 2,45 kr/kg och för år 1951/52 med ett pris av

2,70 kr/kg.

Kostnaderna för skördegarn under produktionsåret 1950/51, som i vårkalkylen

1950 beräknades till 9,45 miljoner kronor, uppgår enligt nu verkställd

beräkning till 17,20 miljoner kronor. Kostnadssumman för år 1951/52

blir 18,90 miljoner kronor.

Hösalt. På basis av hittills tillgängliga prisuppgifter ha kostnaderna för

hösalt beräknats till ungefär samma belopp som i vårkalkylen 1950.

AlV-sijra och andra foderkonserveringsmedel. För produktionsåret 1949/

50 föreligga nu definitiva uppgifter beträffande förbrukningen av AlV-syra,

myrsyra, ensilan samt biologiska konserveringsmedel. För produktionsåret

1950/51 föreligga uppgifter beträffande AlV-syraförbrukningen t. o. m. december

1950 samt uppgifter från tillverkare av andra konserveringsmedel beträffande

den sannolika utvecklingen. Förbrukningen av AlV-syra visar en

kraftig minskning, som dock kompenserats genom användning av melass

och andra konserveringsmedel. Kostnaderna för melass äro dock upptagna

under kostnadsgruppen »Fabriksavfall» i foderkostnadsberäkningen. Enligt

nu utförd beräkning öka kostnaderna för andra foderkonserveringsmedel än

melass med 0,2 miljoner kronor under 1950/51 jämfört med 1949/50. För

året 1951/52 ha insatts samma kostnader som för 1950/51.

Kvantiteter och kostnader framgå av följande tablå.

Å r

Kvant.,

AlV-syra

Övriga foderkon- serveringsmedel

Summa

kostn.,

Pris,

kr/ton

Kostn.,

Kvant.,

Kostn.,

ton

milj. kr

ton

milj. kr

milj. kr

1938/39 ....

1 051

127-50

0-13

—

_

0,13

1948/49 ....

5 800

133-00

0-77

87-5

0,15

0,92

1949/50 ....

3 600

139-00

0-50

300-2

0,51

1,01

1950/51 ....

3 600

158-00

0-57

252-5

0,64

1,21

1951/52 ....

3 600

158-00

0-57

252-5

0,64

1,21

Växtskydds- och ogräsbekämpningsmedel m. m. Jordbrukets kostnader

för växtskyddsmedel ha tidigare i avsaknad av erforderliga undersökningar

i kalkylen endast beaktats vad beträffar betningsmedel. Betningsmedlen representera

emellertid numera en relativt liten andel av de totala kostnaderna

för växtskyddsmedel. De ha i kalkylen ingått med fast kvantitet, enär

undersökningar över kvantitetsutvecklingen hittills saknats. Kostnaderna för

ogräsbekämpningsmedel ha förut över huvud taget icke ingått i jordbrukskalkylen.

Vid upprättandet av nu föreliggande kalkyl har emellertid funnits

tillgänglig en speciell utredning — omnämnd i höstkalkylen 1950 — rörande

jordbrukets kostnader för växtskyddsmedel, ogräsbekämpningsmedel och

rengöringsmedel under åren 1938 samt 1948—1950. I denna undersökning

ingå under kostnadsgruppen växtskydds- och ogräsmedel in. m. även kostnaderna

för betningsmedel. Det har, då kvantitetsutvecklingen nu är känd,

visat sig, att den gamla beräkningsmetoden med fast kvantitet för betningsmedlen

icke givit någon riktig bild av utvecklingen.

s. 221 Kontrollera mot PDF

221

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Resultaten av de utförda undersökningarna ha nu inlagts i beräkningarna,

och kostnaderna för betningsmedel ingå under rubriken »Växtskyddsoch

ogräsmedel in. in.»

Användningen av moderna växtskyddsmedel har med undanlag för betningsmedlen

till allra största delen tillkommit sedan basåret. Strängt taget

kan man knappast tala om någon större användning av växtskyddsmedel

förrän under de sista åren av andra världskriget, då DDT-preparaten infördes

på den svenska marknaden och snabbt vunno spridning, bl. a. på

grund av den hastigt ökade oljeväxtodlingen. De kemiska ogräsbekämpningsmedlen

ha likaledes i huvudsak tillkommit efter kriget. Under basåret

användes i stort sett endast svavelsyra i ogräsbekämpande syfte. Därtill förekom

användning av kalkkväve, vilket dock ingår i kostnadsberäkningen

för handelsgödselmedel.

Den nu verkställda undersökningen rörande kostnaderna för växtskyddsoch

ogräsmedel samt rengöringsmedel, vilken utförts inom Jordbrukets utredningsinstitut,

har tillgått så, att uppgifter inhämtats från samtliga kända

tillverkare och importörer rörande försäljningen av preparat på den svenska

marknaden, vilka huvudsakligen användas i den egentliga jordbruksdriften.

Preparat, som till övervägande del anses användas inom frukt- och härodling

respektive inom hushållen, ha icke medtagits. Förutom de i undersökningen

framkomna kostnaderna för växtskydds- och ogräsmedel har från

lantbrukshögskolan inhämtats uppgifter över jordbrukets kostnader för

bakteriekulturer för baljväxter. Dessa kostnader uppgingo i basåret till ca

17 000 kronor och år 1950 till ca 200 000 kronor. Kostnaderna för bakteriekulturer

ha inlagts i summorna för »Växtskydds- och ogräsmedel m. in.».

Uppgifterna för år 1950 äro ännu preliminära och sannolikt något ofullständiga,

enär de infordrades före årets slut. Basårssumman (egentligen

1938) uppgår till 1,39 miljoner kronor. Under år 1950, som i kalkylen ansetts

motsvara produktionsåret 1949/50, har den redovisade kostnadssumman

inkl. baljväxtbakterier uppgått till 13,9i miljoner kronor.

För produktionsåren 1950/51 och 1951/52 har kostnadssumman antagits

stiga med 20 procent för varje år. Stegringstakten enligt undersökningen

under de två föregående åren har varit 34 respektive 31 procent.

Då det nu gällt att tillämpa resultaten av den tillgängliga undersökningen

i j ordbrukskalkylen, ha kalkylsakkunniga givetvis ställts inför frågan, huruvida

det varit möjligt att med säkerhet infånga den totala kostnadssumman

för det avlägset liggande basåret. Trots att stora ansträngningar nedlagts

för att erhålla en fullständig redovisning även i basåret, är det naturligtvis

möjligt, att poster kunna ha bortfallit i redovisningen för ett så avlägset

liggande år. Emellertid torde icke några större brister föreligga i fråga

om basårsredovisningen.

Hästskor och hästskosöm. I fråga om hästskor föreligger viss prisstegring

sedan vårkalkylen 1950. Kvantiteterna äro oförändrade för såväl hästskor

som hästskosöm.

Silfilter. Kostnaderna äro liksom tidigare beräknade på fast kvantitet.

Priserna på silfilter stego i början av december 1950 med ca 70 procent. Prisstegringen

står i samband med de höjda importpriserna på bomull.

Rengörings- och desinfektionsmedel. Kostnaderna ha hittills beräknats på

en fast, för basåret uppskattad kvantitet. Kostnadsutvecklingen har följt

prisutvecklingen för kristallsoda. Som redan förut omnämnts, ha kostnaderna

för rengörings- och desinfektionsmedel varit föremål för särskild undersökning

samtidigt med utredningen rörande kostnaderna för växtskyddsoch

ogräsbekämpningsmedel.

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Den utförda undersökningen rörande jordbrukets inköpskostnader för

rengörings- och desinfektionsmedel visar, att den beräkning på fast kvantitet,

som hittills skett, icke ger en riktig bild av kostnadsutvecklingen. På

grund av svårigheten att bedöma säkerheten i den utförda undersökningen

i vad gäller kostnaderna under basåret 1938/39, har undersökningens resultat

t. v. icke medtagits i kalkylen. Med anledning av vad här anförts har i

denna kalkyl kostnaderna för rengörings- och desinfektionsmedel uteslutits.

Torvströ. Ifråga om torvströ föreligger en mindre prisstegring. Kvantiteterna

äro oförändrade sedan vårkalkylen 1950.

Utsäde. Denna kostnadspost avser liksom i tidigare beräkningar de merkostnader

(kostnader för rensning, handelskostnader m. m.), som jordbruket

får vidkännas vid inköp av utsäde. Kostnaderna avse spannmåls- och

oljeväxtutsäde.

Kostnaderna för spannmålsutsäde för åren 1949/50 och 1950/51 ha beräknats

till 7,5 respektive 8,5 miljoner kronor. Sistnämnda belopp har även

upptagits för år 1951/52. Merkostnaderna vid inköp av oljeväxtutsäde ha i

enlighet med de i samband med augustikalkylen 1949 verkställda undersökningarna

upptagits till 0,75 procent av jordbrukets totala inkomster av

oljeväxtodlingen. Beloppen bli för åren 1949/50—1951/52 respektive 1,3, 1,3

och 1,5 miljoner kronor. De sammanlagda merkostnaderna för snannmålsoch

oljeväxtutsäde under åren 1949/50—1951/52 bli alltså respektive 8,s, 9,8

och 10,o miljoner kronor.

Sammandrag över jordbrukets kostnader för diverse förnödenheter finnes

i tabell 20.

Tabell 20. Kostnader för diverse förnödenheter 1 sammandrag, milj. kr.

1938/39

1947/48

1948/49

1949/50

1950/51

1951/52

Skördegarn..........................

2-87

8*93

10*68

9*59

17*20

18*90

Hösalt..............................

0*48

1*24

1*24

1*28

1*29

1*30

Foderkonserveringsmedel.............

0*13

0*90

0*92

1*01

1*21

1*21

Hästskor............................

2*21

3*41

3*07

3*10

3*40

3*47

Hästskosöm.........................

1*90

2*51

2*16

2*25

2*25

225

Silfilter.............................

0*97

1*62

1*62

1*62

2*43

2*69

Torvströ............................

4*32

6*70

6-71

6*46

7*02

7*25

Utsäde..............................

3*20

6*50

8*20

8*80

9*80

10*00

Växtskydds- och ogräsmedel m. m....

1*39

7-99

10*62

13*91

16''t>5

19*94

Summa

17*47

39*80

45*22

48*02

61*25

67*01

Index

100*o

227*8

258*8

274*9

350*6

383*6

Frakter m. m.

Frakter. Åren 1949/50—1951/52.

Mjölkfrakter. Beräkningarna av kostnaderna för mjölkfrakter äro som

vanligt baserade på uppgifter från SMR beträffande för det första kostnaderna

för infrakter per ton mjölk, för det andra den procentuella andel, för

vilken mejerierna betalat frakt, samt för det tredje förändringarna i invägd

mjölkkvantitet. Beträffande fraktkostnaderna per ton finnas uppgifter t. o.

m. november månad 1950.

Vid upprättandet av höstkalkylen 1950 togs hänsyn till den sänkning av

bensinpriset, som redan då hade bestämts med ikraftträdande den 1 januari

1951. Beträffande denna beräkning hänvisas till Kungl. Maj :ts prop. nr

76/1951. Det har emellertid nu visat sig, att sänkningen av bensinpriset uppvägts

av bl. a. lönestegringar, varför någon förändring i lastbilstaxorna icke

s. 223 Kontrollera mot PDF

223

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

inträffat. I nu föreliggande kalkyl har därför icke gjorts några särskilda beräkningar

vare sig med hänsyn till sänkt bensinpris eller höjda löner.

Kostnadsberäkningen för år 1949/50 är nu definitiv, enär uppgifter över

fraktkostnaderna per ton äro kända t. o. in. november månad 1950.

För produktionsåret 1950/51 äro fraktkostnaderna per ton mjölk kända

för tre månader. Medelfraktkostnaden per ton är för dessa månader 1,8 procent

högre än under motsvarande månader ett år tidigare. Vid kostnadsberäkningen

för 1950/51 bar faktorn l,ois tillämpats på den genomsnittliga

fraktkostnaden per ton för år 1949/50. Den konstaterade procentuella höjningen

av fraktkostnaden under de tre månader, för vilka statistik föreligger,

har alltså förutsatts gälla under hela året 1950/51.

För prognosåret, 1951/52, har räknats med samma fraktkostnader per

ton mjölk som de för år 1950/51 beräknade.

När samtliga de faktorer, vilka inledningsvis berörts, blivit beaktade, kunna

kostnadssummorna för mjölkfrakter beräknas till belopp enligt följande

översikt. Som jämförelse ha införts de kostnadssummor, vilka beräknades

i vårkalkylen 1950.

Vårkalkylen Vårkalkylen

År 1950 1951

milj. kr milj. kr

1949/50 ............... 63 50 63 56

1950/51 ............... 65-27 65-43

1951/52 ............... — 66-61

Bilfrakter. Kostnaderna för bilfrakter äro liksom tidigare beräknade med

fast volym. I höstkalkylen 1950 togs hänsyn till sänkt bensinpris fr. o. m.

den 1 januari 1951 på motsvarande sätt som för mjölkfrakter. Rapporter

från Svenska lasttrafikbilägareförbundet visa emellertid, att någon förändring

av taxorna icke inträffat. Följaktligen har nu kostnadsberäkningen utförts

enligt tidigare tillämpade principer på basis av uppgifter över lastbilstaxornas

utveckling, vilket innebär, att samma kostnadssummor som i vårkalkylen

1950 upptagits.

JärnvägsfTäkter. Kostnaderna för järnvägsfrakter omräknades senast i

samband med vårkalkylen 1948 med hänsyn till den höjning av järnvägsfrakttaxorna,

som inträdde fr. o. m. den 1 januari 1948. Sedan dess ha frakttaxorna

varit oförändrade. En ny förändring, beslutad i februari 1951, träder

i kraft den 1 maj samma år. Från Kungl. järnvägsstyrelsen har erhållits

material för bedömning av den genomsnittliga taxehöjningen för jordbrukets

produkter och förnödenheter.

Det är icke möjligt att exakt ange den genomsnittliga förändring, som de

olika procentuella höjningarna för skilda tariffer och avstånd kommer att

resultera i. De sakkunniga ha emellertid efter bedömning av föreliggande

uppgifter räknat med en genomsnittlig fraktkostnadsökning av 25 procent

fr. o. m. förut nämnda datum. För produktionsåret 1950/51 medför detta en

kostnadsökning av 0,5i miljoner kronor samt för helt år 1,53 miljoner kronor

beräknat på den hittills tillämpade kostnadsvolymen för järnvägsfrakter.

Förutom den beslutade höjningen av frakttaxorna har i kalkylen nu beaktats,

att det statliga fraktlindringsbidrag å jordbrukskalk, som tidigare

utgått och som i basåret uppgick till 525 000 kr, bortfallit fr. o. in. budgetåret

1948/49. Eftersom beräkningen av basårets kostnader för järnvägsfrakter

var baserad på jordbrukets »nettofraktkostnader» enligt bokföringsresultaten,

måste fraktlindringsbidragen anses vara borträknade i bassumman.

Därmed får bassumman anses vara riklig, men då fraktbidraget bortföll,

borde kostnadssumman ha böjts med ett belopp motsvarande frakt
-

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

lindringsbidraget i basåret uppräknat med hänsyn till senare höjningar av

frakttaxorna. I beräkningen har nu i enlighet med vad här anförts gjorts

justering av kostnaderna för järnvägsfrakter genom tillägg med följande

belopp.

1938/39 ........

—

1948/49 ........

1949/50 ........

....... 0 64 > >

1950 51 ........

1951/52 ...

Aljölkkontroll.

Aren 1949/50—1951/52. Antalet kontrollassistenter är nu känt för kontrollåret

1949/50. I vårkalkylen 1950 räknades med 1 175 kontrollassistenter

i medeltal under nämnda kontrollår, under det att den definitiva siffran

stannar vid 1 091.

För kontrollåret 1950/51 har i samråd med lantbruksstyrelsen på grund

av omläggningen av kontrollperioderna räknats med endast 1 000 assistenter.

Enligt riksdagens beslut rörande den statligt understödda kontrollverksamheten

skall nämligen denna förenklas så till vida, att antalet kontrollperioder

per år nu blir 12 för hela riket. Tidigare ha inom vissa län tillämpats

s. k. 21-dagarsperioder, vilket innebär ca 17 kontrollbesök per år. Omläggningen

torde leda till en viss utvidgning av kontrollområdenas storlek,

vilket även bör leda till ett något mindre antal assistenter än tidigare.

För kontrollåret 1951/52 har likaledes räknats med endast 1 000 assistenter.

Detta förutsätter, att förenklingen i kontrollmetoderna skall motväga

den ökning av kontrollverksamhetens totala omfattning, som är att vänta.

Liksom i tidigare kalkyler ha assistentlönerna för kontrollår C/a—“/io)

tillämpats för produktionsår utan omräkning. De genomsnittliga lönerna

för kontrollåret 1949/50 äro nu i det närmaste definitivt kända på grundval

av statistik insamlad av Svenska lantarbetsgivareföreningen. Endast obetydlig

justering kan förväntas. För kontrollåret 1950/51 har räknats med en

i nytt löneavtal beslutad höjning av assistentlönerna med 540 kr per år. Den

så beräknade lönen för 1950/51 har även tillämpats för prognosåret.

Från lantbruksstyrelsen har erhållits uppgifter om utbetalningen av statliga

bidrag till kontrollverksamheten under kontrollåret 1949/50. För kontrollåret

1950/51 har räknats med beviljat anslag och för prognosåret föreslaget

anslag enligt statsverkspropositionen.

Kostnadssummorna bli trots lönehöjningen på grund av det minskade

antalet assistenter lägre än enligt vårkalkylen 1950.

Beräknad

Total

Avgår

Kostnad

Produktions-

årskostnad

kost-

statliga

för jord-

år

assistenter

per assistent,

kr

nåd,

milj. kr

bidrag,

milj. kr

bruket,

milj. kr

1948/49 ....

.. 1 123

5127

5''76

0-26

5''50

1949/50 ....

.. 1 091

5 310

5-79

026

553

1950/51 ....

.. 1 000

5 850

5''85

0-29

5-56

1951/52 ....

.. 1 000

5 850

5-85

0-40

5-45

Seminkostnader.

Åren 1949/50—1951/52. Kostnaderna för seminverksamheten ha hittills

icke beaktats i jordbrukskalkylen. Seminverksamheten tog sin egentliga

början först under år 1944. Verksamhetens omfattning har emellertid se
-

s. 225 Kontrollera mot PDF

225

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

dan dess ökat mycket snabbt. Då en utredning rörande seminkostnaderna

nu utförts inom Jordbrukets utredningsinstitut, ha dessa kostnader medtagits

i föreliggande kalkyl — dock icke i sin helhet. Jordbrukskalkylen får

nämligen icke belastas med kostnader, vilka redan på annat sätt äro representerade

i kalkylen. Samrfia gäller i fråga om sådana kostnader, vilka få

anses representera intern omsättning inom jordbruket. Som exempel må

anföras foderkostnaderna, vilka dels representera kostnader för foder inköpt

från jordbrukare, dels kraftfoder, vilket redan ingår i jordbrukskalkylen.

Ett annat exempel på delkostnader inom seminverksamheten, vilka

kunna betraktas såsom intern omsättning inom jordbruket, äro avskrivningskostinader

för tjurar.

Somliga delkostnader inom seminverksamheten kunna anses till viss del

redan förut vara beaktade i kalkylen. Så är fallet i fråga om skötselkostnader

för tjurarna samt kostnader för avskrivning och underhåll av byggnader.

Skötselkostnaderna borde strängt taget beaktas, i den måin tjurarna

äro stationerade vid särskilda s. k. seminstationer, vilka icke

äro knutna till jordbruk. I de fall däremot, då tjurarna äro stationerade

vid gårdar, få skötselkostnaderna anses vara beaktade i kostnadsberäkningen

för jordbrukets arbetskraft. Förhållandet är analogt i fråga om

bvggnadskostnaderna. Dessa kunna anse.s ingå i jordbrukskalkylen för de

tjurar, vilka äro stationerade ute vid jordbruken. Byggnaderna vid seminstationer

kunna däremot icke anses vara representerade i de byggnadskostnader,

som utgöra bas för framskrivningen av kostnaderna för ekonomibyggnader.

Följaktligen borde teoretiskt speciella byggnader för seminverksamheten

ingå i kalkylen.

De kostnader för seminverksamheten, som hittills diskuterats, kunna

.sammanfattas under begreppet tjurkostnader och få enligt'' det föregående

till huvudsaklig del anses vara av den art, att de icke böra upptagas i jordbrukskalkylen.

Då det icke varit möjligt att särskilja den andel av tjurkostnaderna,

som egentligen borde medtagas, ha dessa delkostnader helt

utelämnats. t

Övriga kostnader för .seminverksamheten kunna sammanfattas på följande

sätt:

Personalkostnader (veterinärer, assistenter m. m.),

Resekostnader och frakter,

Aministrations- och laboratoriekostnader (exld. löner) samt

Material.

Dessa kostnader böra till sin helhet ingå i jordbrukskalkylen.

Kostnaderna redovisas i följande tablå med fördelning på kostnad för

tjurhållning respektive övriga kostnader (milj. kr).

Tntal

Avgår

Övriga

seminkostnader,

medtagna i kalkylen

Kalender-

tjur-

Stegring sedan

år

kostn.

kost-

nader

år

Produktionsar

närmast föreg. år

(procent)

1945 .......

. .. 0‘72

0-21

051

1946 .......

. .. 1''42

031

in

1945/46

0-91

—

1947 .......

... 2-08

0-48

1-60

1946 47

143

58

1948 .......

. . . 3 42

0-69

273

1947/48

2-35

63

1949 .......

. . . 4-88

0-79

4-09

1948 49

3 63

54

1950

1949 50

472

(30)

1950/51

590

(25)

1951/52

7-08

(20)

lo Bihang till riksdagens

protokoll 1951.

1 samt.

Nr 207.

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

De i kalkylen medtagna kostnaderna ha ökat från 0,5i miljoner kronor

kalenderåret 1945 till 4,09 miljoner kronor under det senaste år (1949),

för vilket slutgiltiga uppgifter föreligga. Efter omräkning till produktionsår

erhålles för år 1948/49 3,63 miljoner kronor. Denna kostnadssumma har

framskrivits med procenttal, angivna inom paVentes i ovanstående tablå.

Det har räknats med att verksamhetens omfattning såväl som kostnaderna

i fortsättningen icke komma att öka så snabbt som hittills. Efter denna

framskrivning har för prognosåret erhållits en kostnad av 7,08 miljoner

kronor.

1 den utförda undersökningen har påpekats, att frågan, huruvida eventuell

förändring i andra kostnader kommer att inträda på grund av den

vidgade seminverksamheten, måste beaktas. Detta gäller främst kostnaderna

för s. k. sterilitets- och dräktighetsundersökningar. Tillgänglig statistik

rörande dylika undersökningar vid sidan av seminverksamheten visar,

att denna fråga är aktuell och måste beaktas vid kommande kalkyler.

Det har emellertid icke ansetts, att någon hänsyn nu behöver tagas härtill,

enär kostnadsminskningen för nämnda undersökningar utanför seminverksamheten

endast kan röra sig om relativt obetydliga belopp.

Allmänna omkostnader.

Åren 19^9/50—1951/52. Kostnadsposten »Allmänna omkostnader» kunde

i vårkalkylen 1950 slutgiltigt justeras för produktionsåret 1948/49, enär

uppgifter för allmänna omkostnader per hektar enligt den jordbruksekonomiska

undersökningens resultat då funnos tillgängliga för bokföringsåret

1948/49. I samband med nu utförd kalkyl ha dessa uppgifter kunnat

erhållas även för bokföringsåret 1949/50 (preliminära), varför kostnadssummorna

kunnat justeras för produktionsåret 1949/50 och efterföljande

år.

De nu erhållna uppgifterna resultera i en mindre sänkning av kostnadsposten.

*

Särskild undersökning pågår rörande sammansättningen och utvecklingen

av kostnadsposten i fråga.

De olika delposterna under samlingsrubriken frakter m. m. återfinnas i

tabell 21.

Tabell 21. Kostnader för frakter m. m. i sammandrag, milj. kr.

1938/39

1947/48

1948/49

1949/50

1950/51

1951/52

Mjölkfrakter.......................

Övriga frakter:

15’70

49-96

58-80

63-56

65-43

66*61

Biltransporter.....................

713

14-57

14-67

14-57

14-57

14-57

Järnvägstransporter................

5-00

5-90

6-74

6-74

7-30

8-43

Summa frakter

27-83

70-43

80-21

84-87

87-30

89 61

Mjölkkontroll.......................

1-91

5-12

5-50

5-53

5-56

Seminkostnad.......................

—

2-35

3-63

4-72

590

7''08

Allmänna omkostnader..............

17-09

32-39

38-13

37-22

37-22

37-22

Summa

46-83

11029

.127-47

162-34

135-98

13947

Index

100-0

235-6

272-2

282-6

290-4

297-8

s. 227 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 207. 227

Tabell 22. Jordbrukets kostnader i sammandrag, milj. kr.

1938/39

1948/49

1949/50

1950/51

(progn.)

1951/52

(progn.)

Arbetskostnader............................

833-4

1 956 3

1 964-2

2 148-9

2 253-3

100- o

234 7

235-7

257-8

27(1 i

Kapitalkostnader:

Grundförbättringar........) . , . . 1

Ekonomibyggnader........ 1 Avskrivning

Maskiner och redskap...../och underhall]

7-5

16-8

16-7

17-7

17-9

76-4

140-0

146-3

171-8

183-7

78-0

216-2

238-6

266-7

285-8

Elektricitet .............................

17-5

37-5

40-2

42-7

45-4

Räntekostnader.........................

206-7

276-8

282-5

299 1

312-5

845 3

Summa kapitalkostnader

386 1

687-3

724-3

798 0

Index

100-0

1780

187-e

206-7

218-9

Kostnader för förnödenheter:

Driv- och smörjmedel....................

131

40-6

55-7

70-9

80-2

Handelsgödselmedel och kalk.............

66-7

140-8

187-0

196-0

200-5

Köpfodermedel..........................

98-2

1700

192-4

235-3

234-7

Diverse förnödenheter ...................

17-5

45-2

48-0

61-2

67-0

Summa förnödenheter

196-5

396-6

4831

563-4

682-4

Index

100-0

202-9

2471

2882

297-9

Frakter m. m.:

Frakter.................................

27-8

80-2

84-9

87-3

89-6

Mjölkkontroll ...........................

1-9

55

5-5

5-6

5-6

Seminkostnader.........................

—

3-G

4-7

5-9

7-1

Allmänna omkostnader..................

17-1

38-1

37-2

37-2

37-2

Summa frakter m. m.

46-8

1274

; 132-3

1360

139 5

Index

lOOro

272S

2827

290-e

298-1

Summa kostnader

14618

3167-6

3 303 9

3646 3

3820-5

Index

lOO-oo

216-69

226-02

249-U

261-36

Sammanfattning av inkomst- och kostnadsberäkningarna.

Resultatet av beräkningarna rörande jordbrukets inkomster och kostnader

har sammanfattats i följande tablå. Härvid har inkomstsumman för

år 1950/51 reducerats med ett belopp av 4,2 miljoner kronor, vilket utgör

stimulansinkomster av sockerbetor.

1938/39

1948/49

1949/50

Inkomster, milj. kr....

1 371-5

2 814-4

3 1831

Kostnadsindex.......

ioo-oo

216-69

226-0

Basinkomst, framskri- ven medelst kostnads- index, milj. kr.......

1 317-5

2 971-9

3 099 9

Kalkylmässigt inkomst- överskott ( f ) eller

-underskott ( —), milj.

kr...........

- 157-5

4- 83-2

1950/51 1951/52

(prognos) (prognos)

288 0 3 375-6

249 44 261-36

3 421-1 3 584-6

- 133 1 - 209 0

1 Exklusive slimulansinkomster för sockerbetor.

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Såsom de sakkunniga tidigare framhållit, har man för närvarande en

bristfällig kännedom om utvecklingen i arbetskraftsvolyinen under senare

år. Den starka nedgången i den yrkesverksamma jordbruksbefolkningen, som

kan beräknas ur statistiken över befolkningsomflyttningen — det rör sig

här om ca 3y2 procent per år under senare hälften av 1940-talet — överdriver

sannolikt minskningstakten. Å andra sidan äro räkenskapsgårdarna,

som visa lägre minskningstakt, icke representativa för genomsnittsjordbruket

i förevarande hänseende. Härtill kommer att i den mån arealen jordbruksjord

minskar (det är här i första hand fråga om utvecklingen i ängsarealen)

effekten härav på arbetskraftvolymen icke blir beaktad, när enbart

räkenskapsmaterialet lägges till grund för en bedömning av utvecklingen.

Den förut omnämnda undersökning, som pågår inom Industriens

utredningsinstitut i samarbete med RLF och väntas bli färdig inom kort,

bygger på ett mera representativt urval av brukningsdelar än räkenskapsresultaten,

och den kan därför väntas ge en säkrare kännedom om den

verkliga arbetskraftsvolymen. I avvaktan på resultaten från denna undersökning

ha de sakkunniga som framgått av det föregående bibehållit den

tidigare tillämpade reduktionen av volymen med r/3 procent per år. Som

exempel på hur en starkare reduktion påverkar kalkylen kan nämnas att

en minskning med 2 procent per år (av volymen närmast föregående år)

fr. o. m. år 1946/47 ger följande slutresultat:

1948/49 1949/50 1950/51 1951/52

Kalkylmässigt överskott (+)

eller underskott (—),

milj. kr................ — 129-8 + 120-4 — 82-3 — 145-3

s. 229 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

229

Bilaga 7.

PM

angående frågan om övergång till nytt basår

för jordbrukskalkylen.

Jordbrukskalkylen bygger som bekant ursprungligen på en i april 1940

upprättad index över jordbrukets inkomster och kostnader med fast volymbas,

i själva verket sålunda en prisindex. Vägningstal utgjorde de kvantiteter

av olika produkter och produktionsmedel, som jordbruket försålt

respektive förbrukat i genomsnitt under 3-årsperioden 1935—1937. Redan

när denna index upprättades framstod det såsom önskvärt att man, så snart

det statistiska underlaget gjorde detta möjligt, borde övergå till en index,

som också tog hänsyn till de volymmässiga förändringarna i framställningen

av jordbruksprodukter och användningen av produktionsmedel i jordbruket.

Det exceptionellt dåliga skördeutfallet det första krigsåret 1940 föranledde,

att en dylik övergång kom till stånd tidigare än eljest. Nedgången

i skördevolymen blev nämligen så stark att man på ett eller annat sätt måste

ta ställning till densamma. Man kan med viss rätt säga, att den övergång

från en pris- till en värdeindex, som då skedde, tvingades fram av de föreliggande

omständigheterna, utan att tiden härför kunde anses mogen med

tanke på de brister, som vidlådde det statistiska materialet. Tidsfristen innan

praktiska åtgärder måste vidtagas var kort, vilket även medförde att

mera på djupet gående principdiskussioner icke kunde slutföras före övergången.

Denna övergång beredde ojämförligt mindre svårigheter i fråga om jordbrukets

inkomster än dess kostnader. Redan före kriget fanns en ganska

omfattande fortlöpande omsättningsstatistik för jordbruksprodukter, och

efter krigsutbrottet företogs årligen arealinventeringar och kreatursräkningar,

vilka kunde läggas till grund för inkomstprognoser. -—• I fråga om jordbrukets

kostnader voro svårigheterna större till följd av dels det statistiska

underlagets större bristfällighet, dels de principiella svårigheter, som alltid

uppstå vid en fördelning på olika år av kostnaderna för mera varaktiga

produktionsmedel såsom byggnader, maskiner och redskap m. m. Medan

kvantiteterna på jordbrukskalkylens inkomstsida med en gång gjordes över

lag rörliga, kunde man endast successivt beakta volymförändringarna på

kostnadssidan. Vid övergången från pris- till värdeindex kunde man sålunda

taga hänsyn huvudsakligen endast till förändringar i arbetskraftsvolymen

samt i användningen av konstgödsel, köpfodermedel och traktorer jämte

drivmedel för dessa, däremot icke till volymförändringar för andra maskiner

och redskap liksom ej heller för andra förnödenheter än de nu nämnda.

Lika litet kunde förändringarna i lantbrukskapitalets storlek nöjaktigt

beaktas.

Genom den s. k. 1-procentkommitténs arbete ha dessa brister på jordbrukskalkylens

kostnadssida numera i huvudsak övervunnits. På kommitténs

förslag har man vidare bl. a. nått fram till ett godkännande av att företagsekonomiskt

riktiga principer få användas i kalkylen vid avskrivning av

varaktiga kapitalföremål såsom maskiner och redskap, ekonomibyggnader

etc. (tillämpning av den s. k. återanskaffningsprincipen), varjämte full

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

hänsyn nu får tagas till förändringarna i kapitalvolymen. Det bör även

tilläggas att jordbrukskalkvlen under årens lopp har kompletterats jämväl

i så måtto, att helt nya poster införts i densamma allt efter som nytt statistiskt

material gjort detta möjligt.

Det är emellertid klart, att de nu nämnda i efterhand lösta principfrågorna

och gjorda kompletteringarna ha medfört, att beräkningarna för basåret

1938/39 icke blivit fullt jämförbara med kalkylens data för senare år. Försök

har visserligen gjorts att komplettera det statistiska materialet bakåt

i tiden, men helt har detta icke lyckats. Man har därför på flera punkter fått

nöja sig med uppskattningar i basen, ofta med utgångspunkt från material

av annat slag än det som användes för senare år. Som exempel kan nämnas

att den på inkomstsidan största posten, mejerimjölk, för senare år värdeberäknas

med användning av avräkningspriser, medan mejeriinkomsterna i

basen uppskattats med ledning av försäljningsinkomsterna av olika mejeriprodukter.

På kostnadssidan må särskilt omnämnas den sedan förkrigstiden

starka förskjutning av löneformerna för jordbrukets anställda från naturatill

kontantavlöning, vilket har medfört att en jämförelse mellan genomsnittslönerna

i jordbruket nu och före kriget icke kunnat befrias från

en viss osäkerhet.

Det är framför allt svårigheterna att vid varje komplettering av jordbrukskalkylen

vara tvingad att gå tillbaka till ett avlägset basår och där söka

göra motsvarande kompletteringar, som under senare år gjort det allt mera

önskvärt att söka gå över till en ny, mera näraliggande basperiod för jordbrukskalkylen.

Av flera skäl synes det lämpligt att en sådan övergång nu

bör komma till stånd. Jordbrukskalkylen är numera uppställd enligt företagsekonomiska

principer. Tack vare de successivt införda kompletteringarna

äro kalkylens inkomst- och kostnadssidor väl redovisade; några större

poster, som kunna hänföras till den egentliga jordbruksdriften, ligga icke

längre utanför kalkylen. Vi ha vidare efter missväxtåret 1947 haft några

år, som kunna betraktas såsom någorlunda »normala» beträffande såväl inkomster

som kostnader och därför äro lämpliga som basår.

Skäl kunna dock även anföras, som tala mot en omedelbar övergång till

en ny basperiod. Man kan bl. a. ifrågasätta, om härmed icke borde anstå till

dess en mera fullständig redovisning av jordbrukskalkylens inkomster och

kostnader kan förebringas. Emellertid synes en förbättring av det beräkningstekniska

underlaget i fråga om flertalet poster nu icke kunna drivas

mycket längre, och resultaten av dylika förbättringar torde för övrigt i regel

få en ganska liten ekonomisk betydelse. Eventuellt kunna ytterligare några

poster längre fram komma att intagas i kalkylen, men dylika kompletteringar

torde under alla förhållanden få en mindre betydelse än de som skett

under den senaste 10-årsperioden. Någon bärande invändning synes sålunda

icke kunna göras mot övergång till ny basperiod under hänvisning

till brister i redovisningen.

Av betydelse är även, att en del produktionsmedel i likhet med vad tidigare

varit fallet kunna tänkas komma ur bruk, medan andra komma i deras

ställe. Dylika utbyten böra givetvis så långt möjligt fortlöpande beaktas

i kalkylen på liknande sätt som skett tidigare.

En annan fråga, som kan uppställas i samband med en övergång till ny

basperiod, är, huruvida den nu rådande produktionsinriktningen kan antagas

bli förändrad i sådan grad, att jämförbarheten med den nya basperioden

längre fram allvarligt rubbas. Det går givetvis icke att nu lämna svar på

en dylik fråga. I sammanhanget bör emellertid erinras om det uppenbara

förhållandet, att förskjutningar mellan olika produktionsgrenar påverka

användningen av produktionsmedel; en förutsättning för att kalkylen skall

s. 231 Kontrollera mot PDF

231

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

ge ett rättvisande resultat är då, att de av ändrad produktionsinriktning^föranledda

förskjutningarna mellan olika slag av kostnader bli riktigt återgivna.

Vid stora ändringar i produktionen är det av särskild vikt, att de

häremot korresponderande ändringarna i kostnaderna bli noggrant beaktade.

Det kan synas som om jordbrukskalkylen nu är så fullständig, att en

direkt jämförelse mellan de absoluta talen för inkomster och kostnader

skulle kunna göras efter ytterligare vissa justeringar av kalkylmaterialet.

Detta är emellertid icke möjligt. De priser, som ingå i jordbrukskalkylen,

äro i regel icke de faktiska priser, som jordbrukarna erlägga för inköpta förnödenheter

och erhålla för avsatta produkter. I vissa fall användas såsom

årsmedeltal ovägda prisnoteringar, emedan vikter saknas (de kvantitativa

förändringarna under löpande år äro icke kända). Användbara vikter saknas

stundom även för en sammanvägning av priser, som äro olika i olika delar

av landet. Vid beräkning av det faktiska priset hos producenten få noteringar

och andra prisuppgifter ofta korrigeras medelst uppskattade tilllägg

eller avdrag. Valet mellan kontantpriser och kreditpriser är i vissa fall

ganska godtyckligt. — Liknande bristfälligheter vidlåda givetvis även kvantitetsuppgifterna.

Av större betydelse är emellertid svårigheten att åstadkomma en skarp

gränsdragning mellan den egentliga jordbruksdriften och jordbrukets binäringar.

Som exempel härpå kan nämnas, att jordbrukets inkomster av körslor

icke intagas i kalkylen, oaktat kostnaderna för jordbrukets dragkraft i

sin helhet belasta kalkylens kostnadssida. Som ett andra exempel må nämnas

att de faktiska kostnaderna för maskiner och redskap för den egentliga

jordbruksdriften icke kunna exakt beräknas, eftersom bl. a. åtskilliga av

dessa redskap ha användning utanför jordbruket. Hänsyn härtill tages i

kalkylen, men fördelningen på jordbruket och övriga näringar kan av naturliga

skäl icke bli fullt riktig. Liknande gränsdragningsfrågor uppstå beträffande

förnödenheter av olika slag icke blott mellan jordbruket och dess

binäringar utan även mellan t. ex. jordbruket och industrien.

Någon redovisning av absoluta inkomster och kostnader, som gör anspråk

på exakthet, kan med andra ord aldrig lämnas. Fel av den art, som

nu antytts, äro emellertid knappast av sådan storleksordning, att de i och

för sig omöjliggöra en jämförelse mellan kalkylens totala inkomst- och

kostnadssummor. I princip bör man kunna bestämma de felmarginaler, som

av anförda orsaker omge kalkylsummorna, och det bör även vara möjligt

att ge en kvantitativ föreställning om felens storlek (sådana beräkningar

ha bl. a. utförts i fråga om rikskonsumtionen av livsmedel och andra varor;

se t. ex. Konjunkturinstitutets rapport ser. A: 17, s. 29 f).

Det bör emellertid erinras om att jordbrukets kostnader i kalkylen under

de sista åren överstigit inkomsterna med mellan 200 och 300 miljoner kronor

årligen. Denna skillnad kan icke helt förklaras av större ofullständighet i

redovisningen av jordbrukets inkomster än av dess kostnader. De sakkunniga

komma här fram till den punkt, som åtminstone för närvarande omöjliggör

en direkt jämförelse mellan jordbrukets inkomster och kostnader,

nämligen redovisningen av arbctskraftsvolymen i jordbrukskalkylen. Man

har här att göra med dels svårigheten att definiera den arbetskraftsvolym,

som skall anses skälig inom jordbruk ner till en viss lägsta grad av rationell

drift, dels svårigheten att mäta cn sålunda definierad volym och dess förändringar

i tiden. De sakkunniga ha nu icke upptagit denna fråga till närmare

behandling. (Alternativa volymberäkningar ha dock företagits i det

följande.) Efter övergång till en ny basperiod kan följaktligen kalkylen liksom

hittills endast användas för att mäta de relativa förändringarna i

s. 232 Kontrollera mot PDF

232 Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Tabell 1. översikt över jordbrukets Inkomster åren 1938/39, 1948/49—1950,51.

Varuslag m m.

1938/39

1948/49

1949/50

1950/51

Kvantitet,

milj. kg

Pris,

öre, kg

Värde,

milj. kr

Kvantitet,

milj. kg

Pris,

öre/kg

Värde,

milj. kr

Kvantitet,

milj. kg

Pris,

öre/kg

Värde,

milj. kr

Kvantitet,

milj. kg

Pris,

öre/kg

Värde,

milj. kr

Höstvete..........

556

16-96

94-2

377

28-50

107-4

386

29-62

113-9

350

29-90

104-6

Vårvete ..........

108

18-80

20-3

220

34-50

75-9

224

35-19

78-8

233

32-75

76-3

Råg..............

247

15-96

39-4

254

28-94

73-5

232

29-70

68-9

175

28-80

50-4

Korn ............

96

14-02

13-5

95

27-50

26-1

67

25-56

17-1

67

29-00

19-4

Fraktersättning ..

—

—

—

—

—

0-8

—

—

0-8

—

—

Havre............

132

11-30

14-9

112

21-75

24-4

i 08

22-08

23-8

90

26-00

23-4

Matärter..........

15-0

19-14

2-9

18-8

44-44

8-4

15-8

45-08

71

10-0

47-78

4-8

Oljeväxter........

—

—

—

—

—

95’7

—

—

173-9

—

—

177-1

Spånadsväxter ....

—

—

—

—

—

5-1

—

—

4''9

—

—

4-5

Potatis, mat-......

755

5-72

43-2

875

10-99

96-2

825

17-44

143-9

825

17-50

144-4

> , fabriks- ..

Sockerbetor ......

273

4-5C

12-3

319

_8-69

27-7

204

8-74

17-8

185

8-25

15-3

1834

2*99

54-8

1808

5-90

106-7

1770

597

105-7

1978

6-01

1118-9

Hö ..............

88

564

5-0

70

12-90

9-0

71

12-00

8-5

60

10-oo

6-0

Halm ...........

42

2-19

0-9

40

2-50

1-0

39

2-40

0-9

35

325

1-1

Köksväxter ......

—

—

13-9

—

—

44-5

—

_

47-2

_

_

42-3

Tobak............

0-4

116

0-4

0-4

297

1-3

0-4

286

1-2

0-3

295

1-0

Mejerimjölk ......

3129

13-66

424-4

3 541

27-89

987-6

3 923

28*78

11290

3 955

29-50

1166-6

K-mjölk utanför

mejeri..........

240

22-53

54-1

153

33-20

50-8

153

34*65

530

153

36-60

56-0

K-mjölk till hem-

maförbrukning..

537

13-86

74-4

532

30-83

164-0

522

30-83

160-9

512

33-42

171-1

Lantsmörmjölk____

420

1077

45-2

105

18-62

19-4

65

19-20

12-5

60

21-15

12-7

Producent- och kon-

tantbidrag för

mjölk..........

—

—

8*5

—

—

69-9

—

—

72-4

—

—

72-4

Ägg..............

53-3

141

75-1

60-0

265

159-0

66-4

253

168-0

68-0

240

163-2

Slakt av fjäderfä ..

—

—

5-9

—

—

15-5

—

—

14-7

—

—

16-0

Storboskap........

89-0

105

93-5

75 i

232

174-9

78-7

272

214-1

83-8

312

261-5

Kalv, större......

343

151

51-8

19-1

326

62-3

21-9

337

73-8

25-1

386

96-9

> , mindre ____

13-1

98

12-8

16-4

236

38-7

13 0

255

33-2

12-9

368

47-5

Får..............

3''4

174

5-9

2-8

438

12-3

2-7

324

8-7

2-3

340

7-8

Häst ............

118

44

5-2

12-8

166

21-2

13-4

147

19-7

10-5

156

16 4

Svin..............

145-6

135

196-6

158-9

255

405-2

169-5

250

423-8

164-8

260

428-5

Militärhästar......

—

—

0-5

—

—

1-4

—

—

0-6

_

_

1-6

Ull ..............

0-7

185

1-3

0-6

485

3-0

0-5

4-80

2-6

0-5

1020

50

Export av levande

djur............

—

5-6

—

7-5

—

—

0-2

—

—

l-o

Summa inkomster

13715

2896-3

3 201-6

3 313-7

Index

100-0

2112

233-4

241-6

Förändringar i krea-

turskapitalet....

—

- 81-9

- 18-5

- 21-5

Summa

1371-5

2814-4

3183-1

*3292-2

Index

100-0

205-2

232 1

240-0

jordbrukets inkomster och kostnader. Den omläggning av kalkylen, som de

sakkunniga här diskutera, blir sålunda väsentligen av beräkningsteknisk

natur. Den förbättring, som därvid vinnes, begränsar sig till att relativa

jämförelser från den nya basen räknat kunna förutsättas ge säkrare resultat

än om den gamla basen bibehålies, i det att man vid medtagandet av nya

Inkluderar stimulansinkomster på sockerbetor (4''2 milj. kr).

s. 233 Kontrollera mot PDF

233

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Tabell 2. Sammandrag av Jordbrukets inkomster åren 1938/39,

1948/49—1950/51, milj. kr.

1938/39

1948/49

1949/50

1950/51

Brödsäd ........................

153-9

257-6

262-4

231-3

Övrig spannmål..................

31-3

58-9

48-0

47-6

Potatis och sockerbetor ..........

110-3

230-6

267-4

''278-6

Stråfoder ........................

5-9

10-0

9-4

7-1

Olje- och spånadsväxter..........

—

100-8

178-8

181-6

Köksväxter och tobak............

14-3

45-8

48-4

43-3

Summa vegetabiliska produkter

3157

703-7

814-4

789-5

Index

100-0

222-9

258-0

2501

Mjölk och mejei iprodukter........

601-6

1 291-6

1 427-8

1 478-8

Ägg och slaktfjäderfä ............

81-o

174-5

182-7

179-2

Slaktdjur........................

365-8

714-6

773-3

858''6

Övrigt ..........................

7-4

11-9

3-4

7-6

Summa animaliska produkter

1 055-8

2 192-6

2 387-2

2 624-2

Index

100-0

207-7

226 1

239 1

Samtliga inkomster

13715

2 896-3

3 201-6

3 313-7

Index

100-0

211-2

233-4

241-6

Förändringar i kreaturskapitalet____

—

- 81-9

- 18 5

- 21-5

Summa

1371 5

2 814 4

31831

''3 292-2

Index

100-0

205-2

232-1

240-0

inkomst- resp. kostnadsposter eller vid ändring av beräkningsmetodiken

icke behöver gå längre tillbaka än till det nya basåret.

De sakkunniga finna det icke lämpligt att företaga en direkt sammankedjning

av gamla och nya indexberäkningar, bl. a. därför att, såsom framgår

av de sakkunnigas promemoria den 5 mars 1951 (i det följande benämnd

vårkalkylen), vissa ändringar i beräkningsmetodiken avsetts skola

äga rum i samband med övergången till nytt basår. Sålunda föreslås att arbetskostnadsberäkningarna

därvid skola grundas på avtalslöner, varjämte

räntekostnadsbei*äkningarna föreslås omlagda på sådant sätt, att den faktiska

utvecklingen i räntenivån bättre kommer till uttryck i kalkylen. Även om

de nya indexberäkningarna icke bli fullt jämförbara med de tidigare utförda,

är det dock självfallet önskvärt, att den nya basen väljes så, att den,

jämfört med den gamla, icke utvisar någon mera väsentlig förskjutning i

relationen mellan inkomster och kostnader. Närmast skall redogöras för hur

de tre åren 1948/49—1950/51 förhålla sig i detta hänseende.

Tabellerna 1—3 visa jordbrukets inkomster och kostnader enligt vårkalkylen

för basåret 1938/39 och åren 1948/49—1950/51. Det bör nämnas, att

stimulansinkomsterna av sockerbetor för 1950/51 ingå i inkomstsumman för

dcttä år

Enligt prisuppgörelsen i december 1950 och vissa allmänt tillämpade principer

i jordbruksregleringen skall jordbruket erhålla kompensation för bortfall

av vissa i höstkalkylen beräknade inkomster. Nedan redogöres för en

inom jordbruksnämnden utförd beräkning av kompensationsbeloppet för

1950/51.

För vissa mejeriprodukter utgör denna kompensation efter avdrag av

tidigare erhållet kompensationsbelopp 5,3 miljoner kronor.

'' Inkluderar stimulansinkomster på sockerbetor (4‘2 milj. kr).

s. 234 Kontrollera mot PDF

234 Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

Tabell 3. Jordbrukets kostnader åren 1938/39 och 1948/49—1950/51, milj. kr.

1938/39

j

1948/49

1949/50

1950/51

Arbetskostnader ..................

833*4

1 956-3

1 964-2

2 148 9

Index

100-0

234-7

235-7

257-8

Kapitalkostnader

Grundförbättringar 1 Avskriv-

7-5

16-8

16-7

17-7

Ekonomibyggnader j ning o.

76-4

140-0

146-3

171-8

Maskiner o. redskap| underhåll

78-o

216 2

238-6

266-7

Elektricitet....................

17-5

37’5

40-2

42-7

Räntekostnader................

206’7

276-8

282-6

299-1

Summa kapitalkostnader

386 1

687-3

724-3

798 0

Index

100-0

178-0

187-6

206-7

Kostnader för förnödenheter

Driv- och smörjmedel..........

13-1

40-6

55-7

70-9

Handelsgödselmedel och kalk____

66-7

140-8

187-0

196-0

Köpfodermedel ................

98-2

170-0

192-4

235-3

Diverse förnödenheter..........

17-5

45-2

48-0

61-2

Summa förnödenheter

195-5

396 6

483 1

563-4

Index

100-0

202-9

247-1

288-2

Frakter m. m.

Frakter........................

27-8

80-2

84-9

87-3

Mjölkkontroll..................

1-9

5-5

5-5

5-6

Seminkostnader................

—

3-6

4*7

5-9

Allmänna omkostnader ........

17 1

38-1

37-2

37-2

Summa frakter m. m.

46-8

127-4

132-3

136-0

Index

100-0

272-2

282-7

290-6

"t

Summa kostnader

1461-8

3167-6

3 303-9

3646 3

Index

100-oo

216-69

226-02

249-44 j

Producentpriset på ägg för 1950/51, som i prisöverenskommelsen antogs

uPPgå till i genomsnitt 2,m kr/kg, har i vårkalkylen upptagits till 2,40 kr/kg.

Kompensation torde böra lämnas med ett belopp, som svarar mot 20 öre/kg

ägg räknat på den i vårkalkylen beräknade äggproduktionen, d. v. s. 13,6

miljoner kronor.

Vidare torde kompensation böra lämnas för den prishöjning på importerade

fodermedel, som företogs i slutet av februari 1951. Med ledning av de

i vårkalkylen upptagna foderkvantiteterna reducerade med den under september

1950—februari 1951 kända försäljningen av importfoder kan prisstegringsbeloppet

beräknas till 6,5 miljoner kronor på kalkylens kostnadssida

eller 6,i miljoner kronor på dess inkomstsida.

Från de sålunda beräknade kompensationsbeloppen bör dragas en i kalkylen

beaktad nyligen genomförd höjning av baspriset för fläsk med 5 öre/

kg samt en likaledes beaktad höjning av priserna på organ, inälvor och

slakterifett utöver den nivå, som förutsattes i prisuppgörelsen i december.

Dessa prisförbättringar utgöra 5 resp. 6 eller tillhopa 11 miljoner kronor.

De nu anförda beräkningarna ha sammanfattats i följande tablå.

Kompensationsbelopp för 1950/51. Milj. kr.

Inkomstbortfall för mejeriprodukter ............................ 5,3

Prisfallsförluster på ägg....................................... 13,6

Prishöjning på importfoder .................................... 6,i

Summa 25,o

s. 235 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

235

Avgår:

Prishöjning på fläsk samt organ, inälvor och slakterifett

Återstår att kompensera ...........................

Milj. kr

11,0

14,o

Den i vårkalkylen för 1950/51 upptagna inkomstsumman (inkl. stimulansinkomster

av sockerbetor) har i de följande basår sberäkningarna ökats

med ovan angivna belopp av 14,o miljoner kronor.

Såsom framhållits i vårkalkylen medger det statistiska underlaget icke

någon säker bedömning av förändringarna i arbetskraftsvolymen under senare

år. Räkenskapsresultaten stöda närmast det tidigare tillämpade reduktionstalet

1,5 procent under det att befolkningsstatistiken visar en årlig

nedgång i den yrkesverksamma jordbruksbefolkningen med ca 3,5 procent

under senare hälften av 1940-talet. Till belysning av hur olika antaganden om

rationaliseringstakten påverka relationen mellan inkomster och kostnader

under senare år jämfört med basen 1938/39 har här tillämpats en volymminskning

med 1,5, 2,o resp. 2,5 procent per år fr. o. m. år 1946/47. Valet av

1946/47 som begynnelseår för en alternativ volymminskning motiveras av

att den starkt ökade mekaniseringen inom jordbruket efter kriget kan sägas

ha tagit sin början detta år. Utvecklingen i arbetsvolymen enligt olika alternativ

framgår av följande tablå (volym i miljoner manstimmar).

Arbetsvolgm, milj. mt.

År Årlig volymminskning, procent

1-6 (alt. I) 2-0 (alt. II) 2-5 (alt. III)

1945/46 ............ 1 128-97 1 128-97 1 128-97

1946/47................ 1 112-04 1 106-39 1 100-75

1947/48................ 1095-36 1084-26 1 073-23

1948/49................ 1 078-93 1062-57 1046-40

1949/50................ 1 062-75 1 041-32 1 020-24

1950/51 ................ 1046-81 1020-49 994-73

1951/52................ 1 031-11 1 000-08 969-86

Med tillämpning av de i vårkalkylen angivna timlönerna (statistiklöner)

erhållas följande arbetskostnader (milj. kr).

Arbetskostnader entigt statistiklöner, miljoner kronor.

År Årlig volymminskning, procent

1-5 (alt. I) 2''0 (alt. II) 2''5 (alt. III)

1938/39 ................... 833-4 833-4 833-4

1948/49 ................... 1 956-3 1926-7 1 897-3

1949/50 ................... 1 964-2 1 924-6 1 885-6

1950/51 ................... 2 148-9 2 094-9 2 042-0

Tabell 4 visar den härefter beräknade relationen mellan inkomster och

kostnader 1948/49—1949/50 i jämförelse med 1938/39. 1 alt. I, II och III

är den årliga minskningen av arbetsvolymen 1,5, 2,o resp. 2,5 procent. Den

vid beräkningen av räntekostnaderna använda metodiken kräver egentligen

att dessa kostnader skola modifieras, när arbetsvolymen varierar. Förändringarna

av ränteposten för resp. år bli emellertid vid här gjorda antaganden

om arbetsvolymens utveckling så obetydliga, att man kan bortse från

desamma i detta sammanhang.

Enligt tabell 4 visa åren 1948/49—1949/50 jämfört med basen 1938/39

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Tabell 4. Relation mellan inkomster och kostnader 1948/49—1949/50

Jämfört med 1938/39.

1938/39

1948/49

1949/50

Medeltal

1948/49—

1949/50

Kostnader, milj. kr.

alt. I ..............................

1 461-8

3 167-6

3 303-9

alt. II ..............................

1461-8

3 1380

3 264-3

alt. III..............................

146T8

3 108-6

3 225-3

Koslnadsindex

alt. I ..............................

100-00

216-69

226-02

alt. II ..............................

100-00

214-67

223-31

alt. III ..............................

100-00

212-66

220-64

Inkomster, milj. kr......................

1 371-5

2 814-4

3 183-1

Basinkomst, framskriven medelst kostnads- index, miljoner kronor.

alt. I ..............................

1 371-5

2 971-9

3 099-9

alt. II..............................

1 371-5

2 944-2

3 062-7

alt. III ..............................

1 371-5

2 916-6

3 026-1

Kalkylmässigt överskott (+1 eller underskott

(- ), miljoner kronor.

alt. I ..............................

- 157-5

+ 83-2

- 37-2

alt. II..............................

—

- 129 8

+ 120-4

- 4-7

alt. III ..............................

—

- 102-2

+ 157-0

+ 27-4

ett genomsnittligt underskott med ca 37 miljoner kronor vid 1,5 procents

årlig minskning av arbetsvolymen och med ca 5 miljoner kronor vid 2 procents

minskning. Om så stark volymminskning som 2,5 procent förutsättes,

uppkommer ett överskott med ca 27 miljoner kronor. Av den genomsnittliga

inkomstsumman 1948/49—1949/50 utgöra avvikelserna -— 1,2, — 0,2

resp. + 0,9 procent.

Frågan om någon förbättring eller försämring av lönsamheten inom jordbruket

skall anses ha uppkommit under de senaste åren jämfört med 1938/39

kan som synes icke med säkerhet bedömas ur jordbrukskalkylen. Härför

skulle bl. a. fordras en betydligt säkrare uppfattning om utvecklingen i arbetsvolymen.

Det bör härutöver understrykas, att även om man kände den

verkliga arbetsvolymen och dess utveckling, så skulle en osäkerhet alltjämt

kvarstå med hänsyn till de stora förändringar, som ägt rum i kalkylberäkningarna

under årens lopp.

Även om det sålunda knappast är möjligt att ur kalkylen konstatera, huruvida

en förbättring eller försämring av lönsamheten har inträffat sedan

1938/39, torde dock de här anförda beräkningarna ge vid handen, att förskjutningarna

jämfört med den gamla basen icke kunna vara betydande.

Med hänsyn härtill synas medeltal av inkomster och kostnader för åren

1948/49—1949/50 kunna användas såsom statistiskt underlag i ett nytt

basår. Det bör dock tilläggas, att förräntningsprocenten vid de bokföringskontrollerade

jordbruken under senare år legat lägre än 1939/40. För brukningsdelar

med mer än 10 hektar jordbruksjord har sålunda förräntningsprocenten

åren 1948/49 och 1949/50 varit 3,6 resp. 4,8 mot 4,9 år 1939/40.

Denna sänkning av förräntningsprocenten bör emellertid ses mot bakgrunden

av att den allmänna räntenivån under senare år legat lägre än i början

av 1940-talet. Även räkenskapsresultaten ge sålunda visst stöd för den

s. 237 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

Tabell 5. översikt över jordbrukets inkomster 1948,49—1951/52.

237

1948/49—1949/50

1950/51

1951/52

Varuslag in. m.

3 <

p

*7- D

CO »

f ^

PT 5*

CfQ

g

5.<

p:

• *1

- *

3 c

P

3

c*-

<3*

OQ %

pr ce

era

R <

• >-i

— O*

gj °

3 <

r; P

^ 3.

TT g-''

OQ £

§''

2.

PT* ce

era

p:

ö- 2.

CD

Höstvete................

382

29-00

110-6

350

29-90

104-6

296

35-25

104-3

Vårvete................

222

34-84

77-4

233

32-75

76-3

261

37-15

97-0

Råg ...................

Korn ..................

243

29-30

71-2

175

28-80

50-4

157

33-15

52-0

81

2o-67

21-6

67

29-00

19-4

75

32-00

24-0

Fraktersättning ........

—

—

0-8

—

—

—

—

—

26-0

Havre..................

no

21-91

24-1

90

26-00

23-4

93

28-00

Matärter................

17

44-80

7-8

10-0

47-78

4-8

15-3

55"00

8-4

Oljeväxter..............

—

—

134-8

—

—

177-1

—

—

195-8

Spånadsväxter..........

—

—

5*0

—

—

4*5

—

—

4*7

Potatis, mat- ..........

850

14-12

120-0

825

17-60

144-4

825

16-00

132-0

> , fabriks- ........

262

8-70

22-8

185

8-26

15-3

260

8-76

22-8

Sockerbetor ............

1 789

5-94

106-2

1978

6-01

1118-9

1950

6*97

135-9

Hö ....................

70

12-41

8-7

60

10-00

6-0

52

11-00

5-7

Halm ..................

40

2-41

l-o

35

3-25

1-1

30

325

1-0

Köksväxter ............

—

—

45-9

—

—

42-3

0-3

—

48-6

Tobak..................

0-4

292

1-2

0-3

295

l-o

335

1-1

Mejerimjölk ............

3 732

28-36

1 058-2

3 955

29-50

1166-6

4 026

29-26

1177-9

K-mjölk utanför mejeri..

153

33-92

51"9

153

36-60

56-0

150

37-55

56-3

K-mjölk till hemmaför- brukning ............

527

30-83

162-4

512

33-42

171-1

502

34-71

174-2

Lantsmörsmjölk ........

85

18-76

16-0

60

21-15

12-7

55

22-10

12-3

Producent- och kontant- bidrag för mjölk......

_

_

71-2

_

_

72-4

_

—

72-4

Ägg....................

G3-2

259

163-5

68-0

240

163-2

66*4

240

159-4

Slakt av fjäderfä........

—

—

15*1

—

—

16-0

—

—

16-0

Storboskap ............

77-0

252

194-5

83-8

312

261-5

83-8

317

265-6

Kalv, större............

20-5

332

68-1

251

386

96-9

25-1

401

100-7

> , mindre ..........

14-7

245

36-0

12-9

368

47-5

12-9

362

46 7

Får....................

2-8

382

10-5

2-8

340

7 8

1-7

340

5-8

Häst ..................

13-1

156

20-4

10-5

156

16-4

8-8

178

15-7

Svin....................

164-2

252

414-5

164-8

260

428-5

16P7

262

423-7

Militärhästar............

—

—

1-0

—

—

1-G

—

—

1-6

Ull ....................

0-6

482

2-8

0-5

1020

5o

0-4

1225

5-4

Export av levande djur..

—

—

3-8

—

—

l-o

—

—

l-o

Summa inkomster

—

—

3 0490

—

—

8 313 7

—

—

3393 9

Index

—

—

10C-0

—

—

108-7

—

—

111-3

[ Förändringar i kreaturs-

- 21-5

- 18-3

kapitalet..............

—

—

- 50-2

—

—

—

—

Summa

—

—

2 998 8

—

—

13 292-2

—

—

3375 6

Index

1 —

—

100-0

—

—

109-8

—

—

112-6

uppfattningen, att medeltalen för 1948/49 och 1949/50 äro lämpliga som

kalkylbas. Härför talar också att produktionens omfattning och användningen

av produktionsmedel under dessa år kan betraktas som mera normal

vid nuvarande betingelser för jordbruksdriften än under någon annan näraliggande

tidsperiod.

Om medeltal för åren 1948/49—1949/50 accepteras som bas, innebär

detta, att jordbrukets ekonomiska läge under ifrågavarande period tages som

utgångspunkt för fortsatta inkomst- och kostnadsberäkningar. Därest det

1 Inkluderar stimulansinkomster på sockerbetor (4''2 milj. kr.).

s. 238 Kontrollera mot PDF

238 Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Tabell 6. Sammandrag av jordbrukets inkomster 1948/49—1951/52, milj. kr.

1948/49—

1949/50

1950/51

1951/52

Brödsäd .............................

260-0

53-5

249-0

9-7

139-8

47-1

789 1

231-3

47-6

1278-0

7-1

181-6

43-3

789-5

253-3

58-4

290-7

6-7

200-5

49-7

859-3

Övrig spannmål.........................

Potatis och sockerbetor ...................

Stråfoder......................

Olje- och spånadsväxter..................

Köksväxter och tobak.............

Summa vegetabiliska produkter

Index

100-0

104-0

113-2

Mjölk och mejeriprodukter................

1359-7

178-0

744-0

7-6

2 289''9

1 478-8

179-2

858-6

7-6

2 524-2

1 493-0

175-4

858-2

8-0

2 534-6

Ägg och slaktfjäderfä ....................

Slaktdjur ...............................

övrigt .................................

Summa animaliska produkter

Index

100-0

110-2

110-7

Samtliga inkomster

3 049 0

3 313 7

3 393 9

Index

100- o

108-7

111-3

Förändringar i kreaturskapitalet..........

-50-2

- 21-5

- 18-3

Summa

2998 8

3 292 2

3 375 6

Index

100-0

109-8

112-6

längre fram skulle visa sig, afl arbetsvolymen under senare år i verkligheten

minskat med mer än 1,5 procent per år, bör emellertid en justering av

basen övervägas. Det kan därvid eventuellt befinnas lämpligt, att även år

1950/51 medtages i kalkylbasen.

I tabellerna 5 och 6 lämnas en på vårkalkvlen grundad översikt över jordbrukets

inkomster 1948/49—1949/50, 1950/51 och 1951/52. I tabell 7 redovisas

jordbrukets kostnader under motsvarande år. Arbetskostnaderna äro

där beräknade med utgångspunkt från avtalslöner samt under förutsättning

av 1,5 procents årlig minskning av arbetsvolymen (alt. I). Vidare ha de

i vårkalkylen redovisade nya räntekostnadsberäkningarna införts i tabellen.

Liksom vid jämförelsen mellan det gamla basåret och perioden 1948/49—

1949/50 har räknats med tre alternativ för den årliga minskningen av arbetsvolymen

sedan 1946/47. De med utgångspunkt från avtalslöner beräknade

arbetskostnaderna framgå av följande tablå.

Arbetskostnader enligt avtalslöner, miljoner kronor. I

År Årlig volymminskning, procent

1''6 2-0 2-5

1948/49................... 1 938-1 1 908-7 1 879-6

1949/50 ................... 1 951-1 1 911-8 1 873*1

1950/51 ................... 2 134-7 2 081-0 2 028-5

1951/52 ................... 2 238-8 2 171-5 2 105-9

1948/49—1949/50 .......... 1 944-6 1 910-2 1876-4

I tabell 8 ha inkomsterna för 1950/51 ökats med förutnämnda kompensationsbelopp

av 14,o miljoner kronor. Tabellen redovisar de kalkylmässiga

underskott, som uppkomma för år 1951/52, när perioden 1948/49—1949/50

användes såsom kalkylbas.

1 Inklusive stimulansinkomster av sockerbetor (4’2 milj. kr.)

s. 239 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Tabell 7. Jordbrukets kostnader 1948/49—1951/52, milj. kr. (alt. I).

1948/49-

1949/50

1950/51

1951/52

Arbetskostnader ..........................

1 9446

2 134-7

2 238-8

Index

100-0

109-8

115-1

Kapitalkostnader

16-8

17-7

17-9

Grundförbättringar ....................

143-2

171-8

183-7

Maskiner och redskap..................

227-4

266-7

285-8

38-8

42-7

45-4

272-2

301-8

320-0

Summa kapitalkostnader

698-4

8007

852-8

Index

lOO-o

114-6

122-1

Kostnader för förnödenheter

48-2

80-2

70-9

Handelsgödsel och kalk ................

163-9

196-0

200-5

181-2

235-3

234 7

46-6

61-2

67-0

Summa förnödenheter

4399

563-4

582-4

Index

100-0

128-1

132-4

Frakter m. m.

Frakter................................

82-6

87-3

89-6

Mjölkkontroll..........................

5-5

5-6

5-6

4-2

5-9

7-1

Allmänna omkostnader ................

37-6

37-2

37-2

Summa frakter m. m.

129-9

1360

139-5

Index

100-0

104-7

107-4

Summa kostnader

8212 8

3 684 8

3813 6

Index

100-oo

113-13

118-70

Tabell 8. Kalkylmässigt underskott 1950/51 och 1951/52.

1948/49—

1949/50

1950/51

1951/52

Kostnader, milj. kr.

3 212-8

3 634-8

3 813-5

alt II ..............................

3 178-4

3 581-1

3 746-2

alt III .............................

3 144-6

3 528-6

3 680-6

Koslnadsindex.

alt. I ..............................

100-00

113-13

118-70

alt. II ..............................

100-00

112-67

117-86

alt. III..............................

100-00

112-21

117-05

2 998-8

3 306-2

3 375-6

Basinkomst, framskriven medelst kostnads- index, milj. kr.

alt. I ..............................

2 998-8

3 392-5

3 559-6

alt. II ..............................

2 998-8

3 378-7

3 534-4

alt. III..............................

2 998-8

3 365 0

3 510-1

Kalkylmässigt underskott, milj. kr.

alt. I ..............................

86-8

184-0

alt. II ..............................

___

72-6

158-8

alt. in..............................

—

58-8

134-6

239

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

Bilaga S.

PM

angående produktions- och prisutvecklingen för jordbruksprodukter

i utlandet.

Spannmål m. m.

Produktionsutvecklingen för spannmål har under de senaste åren karakteriserats

av tillfredsställande skördar och balansen mellan tillgång och efterfrågan

på spannmål har varit i stort sett tillfredsställande. Världsproduktionen

av spannmål har 1950 beräknats till 466 miljoner ton mot 463

miljoner ton föregående år och 443 miljoner ton i medeltal före kriget. I

förhållande till förkrigstiden måste därvid först och främst den kraftiga

produktionsökningen i Nordamerika noteras. I medeltal 1934/38 uppgick

den nordamerikanska spannmålsproduktionen till ungefär 95 miljoner ton,

medan den 1950 har skattats till 164 miljoner ton. För Europa äro motsvarande

siffror 116 och 106 miljoner ton. Redan före kriget intog Nordamerika

en central ställning i världens spannmålsekonomi — en ställning som sålunda

har ytterligare befästs.

Under de första efterkrigsåren var det europeiska spannmålsunderskottet

av betydande omfattning och den kritiska situationen kunde endast bemästras

genom betydande import. Under de senaste åren ha i stort sett tillfredsställande

skördar redovisats i såväl under- och överskottsområdena, vilket

har medfört en avspänning på den internationella spannmålsmarknaden.

Den internationella handeln med spannmål minskade kraftigt 1949/50 och

betydande lager ackumulerades i exportländerna. På våren 1950 tydde åtskilliga

tecken på att svårsäljbara exportöverskott skulle uppstå, och en

viss reduktion av spannmålspriserna syntes trolig. Koreakriget bröt dock

denna utveckling — i början förblevo dock de internationella spannmålspriserna

i stort sett oförändrade men började sedan stiga i november och

december och ligga för närvarande betydligt högre än för ett år sedan.

Lagerhållningen av spannmål i de ledande exportländerna — Förenta Staterna,

Kanada, Argentina och Australien — uppgick vid senaste årsskiftet

till 149 miljoner ton, vilket är cirka 3 procent mera än vid samma tidpunkt

ett år tidigare och cirka 17 procent mera än medeltalet 1946/50. Lagerminskningen

för majs har därvid uppvägts av den ökade lagerhållningen av

andra spannmålsslag. Världshandeln med såväl bröd- som fodersäd beräknas

under det löpande året bli något mindre än 1949/50.

Den svenska importen av spannmål uppgick 1950 till cirka 219 miljoner

kg, varav 76 miljoner kg utgjordes av brödsäd och 143 miljoner kg av fodersäd.

Importen av brödsäd (vete) skedde huvudsakligen från Argentina

och Australien, medan de viktigaste leverantörerna av fodersäd voro Argentina,

Australien, Jugoslavien och Sovjetunionen. Importen av vete från

Argentina skedde på våren 1950 för cirka 47—48 kr/dt eif och från Australien

för 43 kr/dt eif, medan noteringen för argentinskt vete på våren 1951

har stigit till omkring 70 kr/dt. En stor del av den ovannämnda prishöj
-

s. 241 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

241

ningen beror på fraktstegringen — den för närvarande till cirka 12 kr/dt

uppgående frakten från Argentina är ungefär dubbelt så hög som för ett år

sedan. Det inhemska priset för vete har legat avsevärt under importpriset

— garantipriset för inhemskt höst- och vårvete uppgick sålunda i genomsnitt

för 1950/51 till endast respektive 30,40 och 33,55 kr/dt.

Utvecklingen för fodersäd har varit ungefär densamma som för vete. På

våren 1950 importerades majs från Argentina och Australien för 36 kr/dt

eif. Det aktuella priset beräknas för närvarande uppgå till närmare 60

kr/dt eif. Vissa kvantiteter majs har dock omkring årsskiftet importerats

för 42 kr/dt eif. Havreimporten skedde på våren 1950 för 32 kr/dt eif —

vid de senaste inköpen har ett pris på 47 kr/dt eif noterats. Även för fodersäd

ha importpriserna avsevärt överstigit de inhemska noteringarna —

det genomsnittliga producentpriset på svensk svart- och vithavre beräknas

sålunda för 1950/51 till 26 kr/dt och för svenskt korn till 29 kr/dt.

Även importpriserna på övriga fodermedel ha under det senaste året stigit

väsentligt. Sålunda importerades vetekli i början av 1950 för 25—26 kr/dt

eif, medan priset hösten 1950 hade stigit till 30 kr/dt eif och för närvarande

uppgår till 42—44 kr/dt eif. Jordnötskakorna importerades i början av

1950 för 41—42 kr/dt eif — under hösten uppgick importpriset till 45—46

kr/dt eif och utgör för närvarande ej mindre än 60 kr/dt eif. För övriga

oljekakor redovisas en liknande utveckling och priset för bomullsfrökakor

har stigit från 38 kr/dt eif i början av 1950 till 52—55 kr/dt eif våren

1951. Motsvarande siffror för argentinska solroskakor äro 38 och 58

kr/dt eif.

Den framtida utvecklingen på den internationella spannmålsmarknaden

sammanhänger naturligtvis intimt med det aktuella skördeutfallet. Enligt

föreliggande uppgifter ha åtskilliga länder vidtagit åtgärder för att stimulera

den inhemska spannmålsodlingen. Man måste även räkna med att sedan

de akuta behoven för beredskapslagring ha tillfredsställts, en avmattning

av efterfrågan är att vänta. Det är därför troligt, att prisstegringen så

småningom kommer att upphöra.

Socker.

Världsproduktionen av socker beräknas under 1950/51 överstiga produktionen

under det sistförflutna året med nästan en tiondel samt produktionen

före kriget med två tiondelar. Huvuddelen av den redovisade produktionsökningen

är lokaliserad till Nordamerika, där den inhemska sockerproduktionen

sedan förkrigstiden mer än fördubblats. Efterkrigsårens bristsituation

inom den internationella sockerförsörjningen har snabbt övervunnits

och det kända sockeröverskottet har absorberats av den kraftiga efterfrågeökningen

i importländerna. I början av 1950 beräknades dock, att vissa

osålda överskott skulle uppstå under nämnda år — Koreakriget har dock

tydligen stimulerat importländernas inköp, och några svårsålda överskott

ha ej uppstått.

Den svenska sockerkonsumtionen utgjorde 1950 cirka 301 miljoner kg

räknad i raffinad, varav den inhemska sockerproduktionen svarade för

knappt fyra femtedelar. Importen av socker utgjorde under nämnda år

105 miljoner kg. Det ledande leverantörlandet var Danmark, följt av Tjeckoslovakien,

Polen, Kuba och Östtyskland. Importpriserna voro något högre

än under föregående år: sålunda betalades för det danska sockret cirka

0,80 kr/kg eif mot cirka 0,7o kr/kg eif i medeltal 1949. Det polska och

tjeckiska sockret ställde sig däremot något billigare.

1(! Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 207.

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Såsom tidigare nämnts äro de aktuella produktionsutsikterna tillfredsställande,

vilket gäller för såväl överskotts- som underskottsområdena. Den

europeiska sockerproduktionen beräknas öka med nästan en femtedel och

de goda produktionsutsikterna ha utövat en återhållande verkan på de tidigare

uppträdande prisstegringstendenserna.

Kött och fläsk.

Världsproduktionen av kött och fläsk översteg 1950 föregående års produktion

med cirka 6 procent och låg därmed ungefär en tiondel över förkrigsproduktionen.

Produktionen av nöttkött hade under det senaste året

ökat med cirka 3 procent medan samtidigt uppgången för fläsk var cirka

12 procent. Produktionen av lamm- och hästkött har beräknats vara mindre

än 1949. Den europeiska kött- och fläskproduktionen har tack vara den

förbättrade foderförsörjningen ökat avsevärt under de senaste åren, men

understiger dock ännu förkrigsproduktionen med ungefär en tiondel. Minskningen

i Europa har icke kunnat kompenseras genom ökad import och den

europeiska konsumtionen av kött och fläsk ligger ännu betydligt under förkrigsnivån.

I Västeuropa var den genomsnittliga konsumtionen av kött

och fläsk 30 kg per capita år 1949 mot 41 kg före kriget. Som jämförelse

kan nämnas, att motsvarande siffror för Förenta Staterna och Kanada voro

70 och 60 kg och för Argentina och Uruguay 122 och 108 kg.

Den internationella handeln med kött och fläsk har, enligt hittills tillgängliga

uppgifter, avsevärt utvidgats under det sistförflutna året, varvid

särskilt utförseln från de europeiska exportländerna har ökat väsentligt. Den

övervägande delen av kött- och fläskexporten sker mot betalning i mjukvaluta.

En stor del av den internationella handeln på området är bunden

genom bilaterala handelsöverenskommelser. Det ledande importlandet Storbritannien

har sålunda sådana överenskommelser med de flesta exportländerna.

De i bilaterala handelsöverenskommelser stipulerade priserna uppvisa en

betydande spridning. De engelska importpriserna (fob) för bacon voro

sålunda under det gångna året för olika leverantörländer följande: Danmark

3,ii kr/kg, Kanada 3,oo kr/kg, Australien 2,02 kr/kg och Nya Zeeland 1,71

kr/kg. Motsvarande priser för nötkött voro: Argentina 1,38 kr/kg, Australien

0,93 kr/kg och Nya Zeeland 0,83 kr/kg. De utanför avtalen sålda kvantiteterna

ha betingat högre priser än de vid kontraktsförsäljningarna tillämpade.

Den svenska importen av kött och fläsk uppgick 1950 till 28 miljoner

kg, varav 19 miljoner kg nötkött och 5 miljoner kg fläsk. Såväl beträffande

kött som fläsk har Danmark varit det ledande leverantörlandet; vissa kvantiteter

kött importerades under året dock även från Argentina, Uruguay

och Irland. De danska priserna ha bestämts genom särskilda avtal, som för

1950 stipulerade ett fläskpris på 3,06—3,os kr/kg eif, medan det motsvarande

priset för nötkött (ko kl. 1) utgjorde l,9i kr/kg eif. För argentinskt kött

(benfritt) betalades i början av 1950 cirka 2,43 kr/kg fob (ca 2,69 kr/kg eif);

det uruguayska köttet importerades samtidigt för 2,30 kr/kg fob (ca 2,36

kr/kg eif). Ett nytt avtal med Danmark har ännu ej undertecknats, men

fläskpriset beräknas bli högre än tidigare. Importpriserna för kött ha under

hela året 1950 legat under de inhemska noteringarna, medan ett motsatt

förhållande varit rådande beträffande fläsket.

För det löpande året äro de internationella produktionsutsikterna i stort

sett fördelaktiga och världsproduktionen av kött och fläsk beräknas 1951

öka med över 5 procent. Den europeiska produktionen väntas öka kraftigt

— en utveckling som gynnas av den förbättrade fodermedelssituationen och

s. 243 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

243

de olika regleringarnas prispolitiska åtgärder. Vissa svårigheter kunna dock

för ögonblicket noteras i samband med de stigande kostnaderna för fodermedelsimporten.

Produktionen i de ledande utomeuropeiska exportländerna

väntas ej undergå några större förändringar.

Ägg.

Den europeiska äggproduktionen påverkas avsevärt av krigsårens fodcrmedelsbrist,

och 1947/48 låg den i Västeuropa över en fjärdedel under förkrigsnivån.

Sedan dess har återhämtningen dock varit snabb, och förkrigsnivån

beräknas ha uppnåtts 1949/50. Man kan därvid emellertid notera, att

den nederländska produktionen nämnda år uppgick till endast 92 miljoner

kg mot 127 miljoner kg före kriget och att motsvarande siffror för Västtyskland

voro 192 och 255 miljoner kg; den engelska äggproduktionen har

däremot samtidigt legat avsevärt över förkrigsproduktionen. År 1950/51 beräknas

den västtyska äggproduktionen komma att i det närmaste uppnå förkrigsnivån,

medan något lägre produktion fortfarande väntas i Nederländerna.

Den sammanlagda produktionen i 11 västeuropeiska länder beräknas

1950/51 överstiga förkrigsproduktionen med ungefär 14 procent.

De ledande europeiska äggexportörerna äro Danmark, Nederländerna och

Irland. Den danska äggexporten har för 1949/50 beräknats till 88 miljoner

kg mot 90 miljoner kg före kriget, medan motsvarande siffror för Nederländerna

äro 48 och 58 miljoner kg och för Irland 22 och 17 miljoner kg. Den

nederländska exporten kommer dock, enligt föreliggande uppgifter, redan

1950/51 att överstiga förkrigsexporten, samtidigt som även en kraftig utvidgning

av den danska exporten är att vänta. Den svenska äggexporten uppgick

1949/50 till 13 miljoner kg (inkl. äggprodukter).

Bland importländerna för ägg dominera Storbritannien och Västtyskland.

Det engelska importbehovet tillfredsställes av en betydande import från utomeuropeiska

länder och dessutom är största delen av den danska exporten

destinerad till Storbritannien. Den sammanlagda importen var 1949/50 cirka

140 miljoner kg men beräknas 1950/51 sjunka till cirka 114 miljoner kg.

Även Västtyskland, som är den främsta svenska exportmarknaden, väntas

inskränka sin export från 66 miljoner kg 1949/50 till 60 miljoner kg 1950/

51. Det kan nämnas, att även Frankrike beräknas importera något mindre

kvantiteter ägg under det löpande året.

Producentpriserna för ägg uppvisa en betydande variation mellan olika

länder och de ha i stort sett legat lägre i exportländerna än i importländerna.

Den danska äggexporten skedde 1949/50 till ett genomsnittspris av

cirka 2,69 kr/kg fob varvid det kontraktsenliga englandspriset utgjorde 2,42

kr/kg fob. Ett nytt avtal med Storbritannien avslöts i september i950, och

enligt föreliggande uppgifter är det nya priset något högre än under det

gångna året. Det nederländska genomsnittspriset har 1949/50 angivits till

3,42 kr/kg fob och det irländska till 3,21 kr/kg. Det svenska exportpriset har

ungefär legat i nivå med det nederländska och har under kalenderåret 1950

månadsvis varierat från cirka 2,70 till över 4,50 kr/kg eif Padborg.

Såsom framgick av den tidigare redogörelsen, räkna de europeiska exportländerna

med en betydande utvidgning av sin äggexport. Samtidigt kan dock

den väntade produktionsökningen i importländerna beräknas begränsa avsättningsmöjligheterna

för ägg. En oviss faktor är emellertid i vilken mån

de högre priserna på fodermedelsmarknaden komma att påverka olika länders

äggproduktion.

s. 244 Kontrollera mot PDF

244

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

Fetter och oljor.

Efterkrigsårens livsmedelshushållning har präglats av en svårbemästrad

bristsituation beträffande fetter och oljor. De fettproducerande lågkonsumtionsområdena

har under och efter kriget avsevärt utvidgat den inhemska

förbrukningen, samtidigt som produktionen i flera av Asiens ledande överskottsområden

har legat avsevärt under förkrigsnivån. Efterkrigstidens produktionsutvidgningar

ha till en betydande del varit koncentrerade till icke

exportländer, och världsexporten av fetter och oljor låg ännu 1950 betydligt

under förkrigsnivån.

Världsproduktionen av fetter och oljor bär 1950 beräknats till 20,8 miljoner

ton och låg därmed ungefär i paritet med produktionen under år 1949. I

medeltal 1935/39 har världsproduktionen uppgått till 20,i miljoner ton —

de aktuella per capitatillgångarna av fett äro dock betydligt lägre än före

kriget, eftersom världsbefolkningen sedan dess har ökat med ungefär en

tiondel. Världsproduktionen av vegetabiliska matoljor utgjorde i fjol ca 6,7

miljoner ton och låg därmed 6 procent under 1949 års produktion samtidigt

som den dock översteg förkrigsproduktionen med 5 procent. Den kraftigaste

minskningen uppvisades därvid av olivolja, och endast produktionen av sojabönor

var större än föregående år. Världsproduktionen av industriella oljor

och palmoljor låg 1950 i stort sett i paritet med 1949 års produktion, medan

produktionen av animaliska fetter samt val- och fiskolja hade stigit med

resp. 6 och 9 procent. Den sammanlagda världsexporten av fetter och oljor

skattades 1950 till 5,3 miljoner ton och översteg därmed 1949 års exportsiffra

med en tiondel.

Under våren 1950 kunde en viss avspänning skönjas på den internationella

fettmarknaden och en viss reduktion av efterkrigsårens höga priser tedde

sig sannolika. Koreakriget medförde emellertid en ökning av importefterfrågan

och fettpriserna började i stället stiga. Prisstegringen var åtminstone

i början kraftigast inom hårdvalutaområdet. Under de senaste månaderna

ha ytterst kraftiga prisstegringar noterats på samtliga marknader. På våren

1950 noterades portugisisk kopra till omkring 1 200 kr ton eif svensk hamn

(motsvarande pris för råolja utgör ca 1,89 kr/kg). Redan i augusti hade

priset stigit till 1 375 kr/ton eif (2,18 kr/kg råolja), medan det i mitten av

mars uppgick till ungefär 1 900 kr/ton eif (3,oz kr/kg). Sedan dess har dock

priset sjunkit något och utgjorde i mitten av april omkring 1 750 kr/ton

eif (2,82 kr/kg). Odlarpriset för svensk raps av 1950 års skörd uppgick till

0,75 kr/kg, vilket utgör ett råoljepris på 1,65 kr/kg för höstraps och l,s5 kr/kg

för vårraps.

Samtidigt med den ovan redovisade fördyrningen av fettimporten ha

betydligt högre priser kunnat utfås vid export av svenskt rapsfrö och svensk

rapsolja. Av 1950 års rapsskörd ha sammanlagt 93 miljoner kg rapsfrö sålts

till utlandet, varav 30 miljoner kg frö i form av rapsolja (12 miljoner kg

rapsolja). Därav ha 25 miljoner kg rapsfrö sålts till Västtyskland sommaren

1950 för ett baspris av 0,79 kr/kg eif. Till detta pris tillkommer dock ett

tillägg vid kvalitetsregleringen, varför det faktiska priset har beräknats till

ca 0,90 kr/kg eif. För de i december till Västtyskland och Storbritannien sålda

kvantiteterna kunde ett baspris på l,io—1,12 kr/kg noteras och vid försäljningarna

i början av 1951 hade baspriset stigit till ca 1,42 kr/kg eif.

Världsexporten av smör uppgick 1950 till 363 miljoner kg och översteg

därmed exporten under föregående år med 7 procent, varvid det ökade överskottet

i de europeiska exportländerna mer än uppvägde den minskade exporten

från Nya Zeeland och Australien. Den danska exporten uppgick

1950 till 156 miljoner kg mot 138 miljoner kg 1949 och 158 miljoner kg

s. 245 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

245

1938, medan motsvarande siffror för den nederländska exporten voro 64,

53 och 51 miljoner kg.

Den svenska smörexporten uppgick 1950 till 14 miljoner kg, varav drygt

fyra femtedelar exporterades till Västtyskland. För de i februari 1950 till

Västtyskland exporterade partierna färskt smör noterades ett pris på omkring

6,15 kr/kg eif Padborg. I februari 1951 hade priset vid motsvarande

export sjunkit till ungefär 5,60 kr/kg eif Padborg. Som jämförelse kan nämnas,

att vid den danska exporten till Storbritannien gällde fram till 1 oktober

1950 ett pris på 3,88 kr/kg fob. Vid handelsförhandlingar under hösten

1950 begärde danskarna, enligt föreliggande uppgifter, en höjning av smörpriset

till 4,16 kr/kg fob. Något nytt avtal har dock hittills ej avslutits, och

det är osannolikt att den begärda prishöjningen kan genomdrivas.

Världsexporten av fetter och oljor beräknas 1951 bli något mindre än

1950, varvid exportminskningen huvudsakligen kommer att drabba vegetabiliska

matoljor. Smörexporten väntas däremot bli ungefär 7 procent större

än under det sistförflutna året.

s. 246 Kontrollera mot PDF

246

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

SVENSKA SPANNMÅLSAKTIEBOLAGET

STOCKHOLM 1

Bilaga 9.

Till statens jordbruksnämnd, Stockholm.

I likhet med vad som skett tidigare år får Svenska spannmålsaktiebolaget

härmed till Statens jordbruksnämnd inkomma med förslag till de prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område avseende konsumtionsåret 1951/52,

som beröra bolagets verksamhet. I samband härmed har bolaget företagit

beräkningar över bolagets kostnader under verksamhetsåret 1951/52 liksom

ock framlagt en förnyad kalkyl över dess kostnader under nu löpande konsumtionsår.

Inledning.

Vid ingången till konsumtionsåret 1950/51 slopades i stort sett återstoden

av de av kriget och efterkrigstiden föranledda krisreglerande åtgärderna

med avseende å de varor, som beröra bolagets verksamhet. Redan tidigare

hade alla ransoneringsföreskrifter upphört att gälla. Detsamma gällde

normalprisbestämmelserna å fodersäd, kli och oljekraftfoder. Först fr. o. m.

konsumtionsåret 1950/51 slopades emellertid normalprisföreskrifterna för

brödsäd samt i samband därmed det omfattande prisortssystemet för brödsäd,

som ursprungligen fick tillgripas i samband med att brödsäden på sin

tid lades under beslag.

Vid utformandet av sitt förslag sistlidna år till regleringsbestämmelser

för konsumtionsåret 1950/51 hade bolaget ansett det önskvärt, att regleringsåtgärderna

om möjligt erhölle en sådan utformning, att de, i den mån

så läte sig göra, anslöte sig till de riktlinjer, som funnos uppdragna i 1947

års riksdagsbeslut, eller att de i annat fall dock borde syfta till att göra en

senare övergång till regleringsåtgärder i enlighet med nämnda riktlinjer så

enkel som möjlig. Dessa riktlinjer åsyftade bland annat, att handeln skulle

lämnas så fri som möjligt. Detta gällde icke endast förhållandena inom landet

utan jämväl importen och exporten av olika varor.

Bolagets förslag till brödsädsregleringens utformning under nu löpande

konsumtionsår innebar, att jordbrukarna under året skulle tillförsäkras vissa

lägsta, successivt stigande priser å ett antal prisorter samt att bolaget

sommaren 1951 skulle inlösa all till bolaget då hembjuden spannmål från

handeln och industrien. Vidare skulle bolaget vara skyldigt att bland annat

till reglering av brödsädsinarknaden i mån av tillgång utförsälja brödsäd

till kvarnarna. Enligt bolagets mening skulle bolagets utförsäljningspriser

därvid vara så avvägda, att dels odlarepriserna kunde något variera, dels

ock bolaget i görligaste mån slippa bidraga med fraktkostnaden vid transport

från handeln av brödsäd till kvarn. Bolaget framhöll, att till vinnande

av dessa båda syften borde bolagets utförsäljningspriser icke vid någon tidpunkt

med mindre än 4 kronor per deciton överstiga garantipriserna till

jordbrukare.

Bolaget vill vidare framhålla, att bolaget även diskuterade andra alternativa

utformningar av brödsädsregleringen och framhöll samtidigt, att den

s. 247 Kontrollera mot PDF

247

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

form för brödsädsreglering, som borde följas, vore en jordbrukspolitik fråga

av sådan art, att det näppeligen ankomme på bolaget att bedöma densamma.

Med hänsyn till olika omständigheter, bland annat risken för att brödsädspriserna

skulle bliva väl höga, ansåg sig jordbruksnämnden icke kunna

helt ansluta sig till den av bolaget diskuterade huvudlinjen för brödsädsregleringen

utan omarbetade i samråd med bolaget densamma så, att regleringen

fått i stort sett följande utformning.

Å ett mindre antal prisorter gälla garantipriser till jordbrukarna och vidare

är bolaget skyldigt att den 1 juni 1951 inlösa all till bolaget från handeln

och industrien hembjuden brödsäd. Till reglering av den inhemska

brödsädsmarknaden har bolaget skyldighet att i mån av tillgång till kvarnarna

försälja brödsäd till priser i vissa importhamnar, som med en krona

25 öre per deciton överstiga garantipriserna till jordbrukarna å prisort.

Även om brödsädsregleringen i denna form icke kan anses ha visat sig direkt

olämplig, så har densamma dock medfört vissa olägenheter, av vilka

framför allt må påtalas det förhållandet, att spannmålsbolaget alltjämt, som

bolaget med sitt förslag sökte undgå, i stor omfattning måste betala fraktgottgörelser

vid transport av spannmål till kvarnindustrien. Det har vidare

visat sig, att skillnaden mellan garantipriserna till odlarna och bolagets utförsäljningspriser

varit för liten för att åstadkomma den variation i odlarpriserna,

med vilken man hade räknat och som skulle kunnat innebära

bland annat, att priserna till odlarna i vissa underskottsområden skulle kunnat

bliva något högre än i överskottsområdena för brödsäd. Vid en återblick

på förhållandena sådana de gestaltat sig under nu löpande konsumtionsår

väga dessa olägenheter dock ganska lätt emot de svårigheter av olika slag,

som yppat sig på såväl den inhemska spannmåls- och fodermedelsmarknaden

som framför allt på de utländska marknaderna till följd av Korea-kriget

och därav föranledda dispositioner runt om i världen samt det svaga

skördeutfallet 1950 i Argentina, det land, som utgör en av de förnämsta exportmarknaderna

för spannmål och fodermedel. Ehuru det vidtagits sådana

åtgärder från bolagets sida, att förutsättningarna syntes goda att inom landet

tillgodose efterfrågan på fodersäd och andra fodermedel, ha nämnda förhållanden

medfört, att läget för dagen i detta hänseende måste anses ganska

bekymmersamt. Även om bolaget icke nu av denna anledning anser sig böra

föreslå några skärpta regleringsåtgärder, så anser sig bolaget dock böra

framhålla, att en sådan utveckling ingalunda får anses utesluten, att under

konsumtionsåret 1951/52 och måhända redan dessförinnan åtgärder till en

reglerad fördelning av vissa varutillgångar måste tillgripas.

Innan bolaget övergår till huvudfrågan, regleringsåtgärdernas utformning,

får bolaget lämna följande uppgifter rörande marknadsförhållandena.

Marknadsöversikt.

Under de första efterkrigsåren karakteriserades läget på världsmarknaden

för spannmål och fodermedel av den starka efterfrågeökningen. Denna

kunde icke helt tillgodoses av befintliga tillgångar och följden blev, att priserna

höllos uppe på en hög nivå. En fortgående förbättring av produktionsförhållandena

ledde emellertid till en prissänkning, som var särskilt utpräglad

under åren 1948 och 1949. Bristen på dollar och andra hårdvalutor utgjorde

dock ett starkt hinder för den internationella handeln och den yttring

av valutakrisen, som devalveringen i september 1949 innebar, gjorde

slut på prisfallet, som dessutom, sedan skörden i vissa spannmålsproduce
-

s. 248 Kontrollera mot PDF

248 Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

rande länder blivit ogynnsam och det politiska läget tillspetsats, förbyttes i

en prisstegring.

I fråga om handeln med vete har det internationella veteavtalet (IWA),

som trädde i kraft den 1 augusti 1949, haft återhållande effekt på prisutvecklingen.

Helt har emellertid icke IWA kunnat fylla sitt syfte att »tillförsäkra

importländer tillgång till vete till skäliga och stabila priser». Redan

det maximipris, som tillämpas, är ganska högt. Importländerna anslöto sig

icke heller till avtalet för att de ansågo maximipriset skäligt utan för att de

ej voro villiga att betala priserna å den »fria» marknaden. Det grundläggande

maximipriset enligt överenskommelsen skall vara 1: 80 dollar per bushel

i kanadensisk valuta till det paritetsvärde för den kanadensiska dollarn,

som för Internationella valutafondens ändamål fastställdes per den 1 mars

1949. Priset skall vidare avse »nr 1 Manitoba Northern Wheat», in bulk, i

lager Fort William/Port Arthur. I samband med devalveringen höjdes det

i kanadensiskt mynt uttryckta maximipriset till 1: 98 dollar per bushel

(34: 26 kr. per dt).

Till belysande av prisutvecklingen för »fritt» vete, d. v. s. vete, som säljes

utanför IWA, lämnas följande ur »Corn Trade News» hämtade uppgifter.

Chicago

(cents per bushel)

1949

1

1 september

9 5 0

11 december

December.............

... 221 3/8

230 1/8

234 7/8

Maj...................

Winnipeg

(cents per bushel)

... 214 3/4

231 3/8

238 3/8

No l North. Man......

... 223

198

195 7/8

» 4 » » ......

Buenos Aires

... 215

188

183 7/8

(pesos per 220 lbs).....

Australien

(sh per 480 lbs)

40: —

43: —

F.a.q. fob .............

... 133/8

118/4

118/4

Chicagomarknaden är i nuvarande läge endast att betrakta som en inhemsk

marknad, vars priser äro för höga för exportaffärer. Vid de försäljningar,

som företagits utanför IWA, — huvudsakligen till Japan och Jugoslavien

— ha därför särskilda åtgärder måst vidtagas från den amerikanska

regeringens sida. Svårigheter yppa sig även på grund av dollarbristen för

importländer att inom IWA:s ram i USA fylla sitt behov av brödsäd. Till

belysande av trögheten i USA-försäljningarna av vete kan nämnas, att exporten

från juli till oktober år 1950 endast uppgick till 68 miljoner bushels

mot 121 miljoner bushels under samma tid år 1949. På sista tiden har emellertid

inträtt en förändring. Till den ökade efterfrågan på USA-vete har

medverkat den ringa tillgången på högvärdigt Manitoba-vete. Vidare ha köparnas

förhoppningar om export från Australien och Argentina icke helt

blivit infriade. Sedan dessutom majspriset i USA stigit till en sådan höjd,

att utfodring med vete visat sig lönande, har den inhemska efterfrågan stigit-

_

Särskilt markerad är prisstegringstendensen i fråga om fodersäd. Till belysande

härav lämnas nedanstående uppgifter om prisutvecklingen på

Chicago-börsen under åren 1948—1950.

s. 249 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

249

Tabell 1.

Genomsnittligt loco-pris

i cents per bushel

1948

1949

1950

Majs

136

133

Januari-mars ............

249

April—juni................

231

139

149

Juli—september............

204

135

156

Oktober—december ........

148

126

160

Havre

79

78

Januari—mars ............

131

April—juni................

122

72

90

Juli—september............

94

67

83

Oktober—december ........

85

75

92

Dessutom må nämnas, att januari-priserna ytterligare stigit beträffande

majs till 178 cents per bushel och havre till 98 cents per bushel. USA är

för närvarande det enda land, som har ett stort överskott pa majs. Handeln

inom landet är emellertid betydande och dessutom föreligger i denna

tid av internationell politisk spänning behov av att äga goda reserver.

Otvivelaktigt utgöra dessa två faktorer huvudorsaken till den höga prisnivån.

Det är tänkbart, att en förbättring i den politiska situationen skulle

komma att leda till en avspänning på marknaden.

Det ogynnsamma skördeutfallet av majs föregående år förde Argentina

bort från den internationella majsmarknaden, och det .synes med hänsyn

till att årets majsareal är relativt ringa, att de argentinska utbuden icke

skola få den omfattning under nästkommande säsong, som skulle varit

erforderlig för en avspänning å marknaden.

Även i fråga om kli och oljekraftfoder har prisstegringstendensen varit

mycket .stark och härtill har särskilt bidragit fjolårets ogynnsamma skördeutfall

i Argentina. När detta land efter ett uppehåll på flera månader

åter inträdde på marknaden, skedde utbuden till priser, som lågo väsentligt

över priserna under hösten 1949. Sålunda noterades i september 1949

och februari 1951 följande priser.

Priser i kronor per 100 kg

fob argentinsk hamn

sept. 1949 febr. 1951

Kli........................ 13:41 29: 16

Solroskakor................ 21:96 40:40

Linf rökakor................ 23:76 43:51

Till ytterligare belysande av den prisutveckling, för vilken redogörelse

här lämnats, återgivas nedan av bolaget sammanställda uppgifter om priser

å spannmål och fodermedel i kronor per deciton eif svensk hamn.

s. 250 Kontrollera mot PDF

250

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Tabell 2. Priser å spannmål och fodermedel i kronor per declton

eif svensk hamn.

1

1950

1951

1

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

Jan.

Febr.

Vete

USA............................

—

—

41

‘42 245

47

48

Argentina........................

49

49

49

50

54

57

Australien ......................

46

46

46

49

51

Räg

Argentina........................

—

—

—

45

53

_

Canada ..........................

36

37

41

42

48

_

USA............................

—

—

—

—

53

—

Havre

Australien ......................

33

34

36

37

42

46

USA ............................

—

—

_

51

Argentina........................

34

—

35

_

52

_

Nordafrika ......................

—

—

—

37

42

—

Korn

Nordafrika ......................

36

38

40

41

45

50

Irak ............................

36

37

39

41

45

48

Argentina........................

—

—

—

—

59

Majs

USA ............................

36

38

41

44

48

50

Australien ......................

39

41

41

42

_

Brasilien ........................

46

47

44

46

50

51

Olj ekakor

Argentina: Jordnötskakor ........

50

—

51

51

56

60

Bomullsfrökakor......

45

45

46

46

58

60

Solroskakor ..........

42

42

43

44

51

55

Andra länder: Jordnötskakor......

46

46

44

48

50

63

Bomullsfrökakor ....

43

42

43

45

48

51

Solroskakor ........

41

41

42

43

46

60

Kokoskakor ........

40

39

37

37

40

43

Vetekli

Argentina........................

—

—

33

34

38

43

Frankrike........................

29

30

30

31

37

37

Nordafrika ......................

29

30

31

32

37

41

Andra länder....................

—

—

—

32

37

41

Riskli

Burma..........................

—

—

—

27

35

39

Sorghum

Australien ......................

33

34

35

—

40

—

Hirs

Argentina........................

39

39

38

38

46

52

Förutom den direkta prisstegringen för varorna å de skilda marknaderna

återspeglar ovanstående uppgifter stegringen i fraktkostnaderna.

Såsom framgår av nedanstående sammanställning har denna stegring varit

betydande.

Inom IWA.

Utom IWA.

s. 251 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

251

Tabell 3. Fraktkostnader vid leveranser till svensk hamn.

1950

1951

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

Jan.

Kronor per deciton

Från Argentina

Tung spannmål ..............

4:71

5:08

4:71

5: 62

4: 71

5: 62

5:80

6:89

9: 79

13:78

Kli ..........................

6:89

7: 25

8:70

15: 22

Från Australien

5:80

6:89

7: 25

7:98

10: 88

Från USA

Tung spannmål ..............

4: 14

5:18

6: 22

9: 32

10: 36

Såsom framgår av det föregående gav devalveringen hösten 1949 signalen

till en stegring av priserna på spannmål och fodermedel å de marknader,

där vårt land har att komplettera förråden av dessa varor. Ett dåligt

skördeutfall i Argentina och Korea-krisen medförde eu ytterligare förstärkning

av prisstegringstendensen. Av dessa två faktorer torde den sistnämnda

ha betytt mest för uppkomsten av den nuvarande inflationskonjunkturen.

Det är givetvis vanskligt att nu bedöma det prisläge, som kommer att

råda under verksamhetsåret 1951/52, men det torde framstå såsom sannolikt

att, även om kriget i Korea skulle upphöra, det inte bör räknas med

en sådan omsvängning, att några väsentliga prissänkningar äro att förvänta.

Såväl spannmåls- som fraktmarknaderna kunna emellertid vara

utomordentligt känsliga även för jämförelsevis små variationer i tillgång

och efterfrågan. Bolaget anser vidare, att ytterligare prisstegringar icke få

anses uteslutna.

Därest bolagets utförsäljningspriser inom landet komma att bli oförändrade

och härvid räknar bolaget med de fr. o. m. den 26 februari 1951 gällande

priserna, är det därför uppenbart, att importen av spannmål och fodermedel

under konsumtionsåret 1951/52 måste bliva förenad med betydande

kostnader.

Spannmåls- och fodermedelsregleringarna.

Utgångsläget beträffande regleringsåtgärderna under konsumtionsåret

1951/52 är, såsom redan framhållits, avsevärt sämre än vad det var sistlidna

år vid motsvarande tidpunkt. I fråga om fodersäd och andra fodeimedel

har bolaget också framhållit, att det aktluella läget kan giva anledning

till vissa bekymmer, men även i fråga om brödsäden kunna såjdana

omständigheter inträffa, att vissa försörjningssvårigheter kunna uppstå.

Redan det förhållandet, att höstsädsarealerna i år äro jämförelsevis små,

kan bereda svårigheter, och skulle höstsädens övervintring utfalla otillfredsställande,

är det icke säkert, att beredskapslagret av brödsäd kan

upprätthållas i önskad omfattning. Det är därför möjligt, att de regleringsåtgärder,

som bolaget här nedan kommer att föreslå, i praktiken icke kunna

genomföras utan att mer omfattande regleringsanordningar kunna bliva

påkallade. Någon ställning i detta hänseende torde emellertid icke kunna

tagas förrän tidigast framåt .sommaren, då man dels fått kännedom om

s. 252 Kontrollera mot PDF

252

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

övervintringen samt storleken av de våisådda arealerna och dels måhända

bättre kan överblicka de utländska marknadsförhållandena, än vad man

för dagen kan göra. Det synes därför angeläget, att sådana fullmakter utverkas,

att regleringsanordningarna av Kungl. Maj :t kunna anpassas efter

de förhållanden, som föreligga, då den slutliga utformningen av desamma

skall verkställas.

a) Brödsädsregleringen.

Såsom redan antytts innebära de nu i kraft varande anordningarna beträffande

brödsädsregleringen, att odlarna å ett begränsat antal prisorter

tillförsäkras vissa lägsta, successivt: stigande priser. Vidare har bolaget

åtagit sig att per den 1 juni 1951 inköpa till bolaget från handel och industri

hembjuden brödsäd. Några marginaler för handeln äro icke fastställda,

men dessa regleras därigenom att bolaget är skyldigt att i mån av

tillgång försälja brödsäd till industrien till priser, som med en krona 25

öre per deciton överstiga de odlarna garanterade priserna, varvid bolagets

priser skola gälla i vissa importhamnar. Beträffande bolagets inlösningspriser

skola desamma med högst 75 öre per deciton överstiga odlarpriserna.

Genom dessa anordningar hade man tänkt sig, att odlarpriserna skulle

kunna i någon man variera liksom ock handelns marginaler. I detta avseende

har det tillämpade systemet inneburit en missräkning. Sedan höstsäsongen

i fjol var över, då handelns marginaler icke voro höga, har hande|IP

} allmänhet tillämpat så höga priser, att bolaget måst företaga försäljningar

av brödsäd till kvarnarna i långt större utsträckning, än vad

som förväntats. Likväl torde detta förhållande icke ha medfört, att priserna

till jordbrukarna varit högre än garantipriserna. Dessutom har särskilt

höstvetefrågan berett bolaget .svårigheter, vilka fortsättningsvis kunna

bliva ännu större, enär kvarnindustriens förbrukning av vårvete varit

och är mindre, än vad den skulle behöva vara med hänsyn till tillgångarna

inom landet nu och under det närmaste året på höst- och vårvete. Slutligen

vill bolaget erinra om vad ovan sagts angående de olägenheter i fråga

om fraktbetalningar, som äro förenade med det nuvarande systemet.

Vid överläggningar inför bolaget med representanter för handel och industri

ha de anordningar diskuterats, som borde vidtagas under nästa reglenngsar.

Därvid ha trenne alternativ övervägts, som i korthet kunna anges

salunda:

a) Brödsädsregleringen utformas i huvudsaklig överensstämmelse med

vad bolaget föreslog föregående år;

b) Det nuvarande systemet bibehålie,s i stort sett oförändrat;

c) Med hänsyn till riskerna för knapphet på brödsäd och det eventuella

behovet av utfodringsförbud beträffande brödsäd, kan det ifrågasättas ett

återgående till det system, som tillämpades 1949/50 med ett stort antal

prisorter .samt fasta priser och marginaler.

Den nuvarande anordningen med prisorter vid sidan av importhamnarna

har visat sig medföra sådana olägenheter, att det ur reglerings- och

kostnadssynpunkt vore lämpligast om endast importhamnarna vore prisorter.

Häremot står emellertid det från jordbrukarhåll framkomna önskemålet,

att antalet prisorter anyo skulle utökas, så att från prisorterna mer

avlägset belägna odlare skulle kunna beredas bättre brödsädspriser än för

narvarande. Ehuru bolaget alltjämt vidhåller den uppfattningen, att brödsadsregleringen

lämpligen borde utformas i huvudsaklig överensstämmelse

med vad bolaget föreslog föregående år, synes, med hänsyn till aktuella

svårigheter av^ olika slag, anledning finnas förorda, att” det nuvarande

systemet bibehålies i stort sett förändrat. I vad mån önskemålet från od
-

s. 253 Kontrollera mot PDF

253

Kungl. RIaj:ts proposition nr 207.

larhåll om ett utökat antal prisorter bör tillgodoses, anser bolaget närmast

vara eu fråga av sådan jordbrukspolitik art, att bolaget icke bör

taga ställning till densamma. Bolaget vill dock understryka, att regleringsapparaten

därigenom bleve väsentligt försvårad. Beträffande de priser,

som vid ett bibehållet system böra tillämpas vid bolagets inlösen samt

vid bolagets försäljningar till kvarn, vill bolaget framhålla, att de nu tilllämpade

marginalerna om 75 öre respektive en krona 25 öre måhända få

anses för små, dels på grund av inom handeln ökade omkostnader men

dels ock enär särskilt den större marginalen i vissa fall får anses inrymma

en del fraktkostnader samt järnvägs- och båtfrakterna komma att ytterligare

öka. Någon ställning till denna fråga behöver dock icke tagas för närvarande

utan kan detta anstå intill den tidpunkt, då regleringsåtgärderna

närmare böra utformas, något som bör ske i god tid före säsongens början.

Bolaget har tidigare framhållit, att det under nu löpande konsumtionsår

emellanåt berett bolaget svårigheter att förse kvarnindustrien med brödsäd,

särskilt höstvete, i önskad omfattning. Till ett kommande år kunna

dessa svårigheter bliva än större. Det bör därför övervägas, huruvida icke

bolaget på ett eller annat sätt bör utrustas med befogenheter att disponera

över inom handeln befintlig brödsäd. Under nu löpande konsumtionsår regleras

vissa av förhållandena mellan handeln och industrien å ena samt bolaget

å andra sidan genom avtal. En komplettering av dessa avtal i nyss

berört syfte, om en dylik överenskommelse kan träffas, synes vara den

minst ingripande åtgärden.

Beträffande det ovan som c) angivna alternativet synes detta i det längsta

böra undvikas. Skulle emellertid sådana åtgärder behöva tillgripas under

loppet av ett kommande’konsumtionsår, kan en övergång till ett dylikt

system lättare ske ifrån det nu tillämpade systemet än från de anordningar

bolaget föregående år ansåg sig böra föreslå. Även detta förhållande synes

tala för ett bibehållande med ovan nämnda justeringar av den nuvarande

formen för brödsädsregleringen.

b) Fodersådsregleringen.

Å ifrågavarande område skulle bolaget helst ,se, att några ändrade bestämmelser

icke skulle behöva tillgripas. Skulle det under längre tid bliva

knappt med importerad fodersäd, kan frågan om en förbrukningsreglering

dock bliva aktuell. I samband därmed och för övrigt redan dessförinnan

kan det ock bli anledning att på nytt överväga normalprisbestämmelser.

Det nuvarande knapphetsläget har nämligen i vissa fall medfört, att marginalerna

inom handeln blivit väl höga.

Med hänsyn till ökade omkostnader inom handeln synas handelsmarginalerna

i importhamnarna böra justeras, en fråga, som dock liksom beträffande

marginalerna inom brödsädshandeln icke nu behöver lösas.

c) Kraftfoderregleringen.

Även kraftfoderregleringen torde kunna bibehållas oförändrad. Också

här måste emellertid så småningom marginalfrågan diskuteras.

Bolaget vill i detta sammanhang ånyo upptaga till övervägande frågan

om de priser, bolaget bör betala för det oljekraftfoder, som fraimvinnes vid

de svenska oljefabrikerna av svenskodlade och importerade råvaror. Bolaget

har därvid tidigare påpekat, att de priser, bolaget betalat, med hänsyn

till världsmarknadspriserna varit väl höga. Å andra sidan har bolaget i

många fall för inom landet av importerade råvaror producerat oljekraftfoder

betalat priser, som vida understigit världsmarknadspriserna. En anordning,

som synes kunna övervägas, vore väl lämpligen den, att bolaget för

s. 254 Kontrollera mot PDF

254

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

inom landet framställt oljekraftfoder betalade priser, som ungefärligen anslöte

sig till världsmarknadspriserna på olika slag av oljekraftfoder, varvid

möjligen en sådan anordning kunde träffas, att bolagets inköpspriser med

hänsyn till världsmarknadsläget fastställdes för ett kvartal i sänder. Genom

en dylik anordning synes någon anledning icke föreligga till sådan kritik

beträffande de av bolaget tillämpade inköpspriserna, som i vissa sammanhang

förekommit.

Spannmålsbolagets kostnader.

I skrivelse till Statens livsmedelskommission den 7 mars 1950 beräknade

bolaget kostnaderna för verksamhetsåret 1/9 1949—31/8 1950 till 45

miljoner kronor samt kostnaderna för verksamhetsåret 1/9 1950—31/8 1951

till 41 miljoner kronor. Det sistnämnda beloppet har i skrivelse till Konungen

från Statens livsmedelskommission den 20 april 1950 på grund av ändringar

i fråga om prissättningen av importerade fodervaror inom landet reducerats

med 5 miljoner kronor.

I förutnämnda spannmålsbolagets skrivelse till Statens livsmedelskommission

framhöll bolaget, att till täckande av kostnaderna för verksamhetsåret

1949/50 återstod av tidigare anvisade medel 55 598 642 kronor 82 öre.

Härutöver har riksdagen för täckande av kostnaderna för regleringsåret

1950/51 beviljat ett reservationsanslag på 25 miljoner kronor. Sammanlagt

disponeras sålunda för täckande av kostnaderna verksamhetsåren 1949/50

och 1950/51 80 598 642 kronor 82 öre. För verksamhetsåret 1949/50 föreligger

nu godkänt bokslut. Underskottet enligt detta är lägre än det beräknade,

nämligen 32 403 485 kronor 79 öre. Orsaken härtill är, att bolaget erhållit

viss ej förut beräknad vinst vid export av vete till Västtyskland. Dessutom

har till förbättring av resultatet medverkat den omständigheten, att

uppskrivning skett av lagervärdena på grund av höjda inhemska priser å

fodersäd och övriga fodermedel.

Sedan kostnaderna för verksamhetsåret 1949/50 blivit täckta, återstå sålunda

av äldre anslag 48 195 157 kronor 3 öre, varav 8 197 023 kronor 79

öre utgör rest å uppburet förskott för verksamhetsåret 1949/50 och 30 miljoner

kronor utbetalats i förskott för verksamhetsåret 1950/51. Återstående

belopp, 9 998 133 kronor 24 öre, har ännu icke disponerats av spannmålsbolaget.

^ I den beräkning av kostnaderna för spannmålsbolagets verksamhet, som

låg till grund för anslagsäskandet till 1950 års riksdag, uppgingo, som ovan

sagts, kostnaderna för verksamhetsåret 1950/51 till 36 miljoner kronor. På

grund av prisstegringen för de importerade varorna komma kostnaderna

emellertid icke att stanna vid detta belopp. I skrivelse till Konungen den 28

oktober 1950 har spannmålsbolaget på grundval av det då föreliggande prisläget

uppskattat underskottet till cirka 51 miljoner kronor. På grund av den

ytterligare pris- och omkostnadsstegring, som därefter skett, har bolaget nu

företagit en omräkning av kalkylen för verksamhetsåret 1950/51 och därvid

kommit till ett kostnadsbelopp å 75 miljoner kronor. Till skillnad från den

ursprungliga kalkylen har räknats med — frånsett högre importpriser —

import av brödsäd till en kvantitet av 75 000 ton, varjämte mindre justeringar

vidtagits beträffande inköpen av majs, kli och oljekraftfoder. Dessutom

har hänsyn tagits till höjningar å spannmålsbolagets utförsäljningspriser

den 26 februari 1951.

För verksamhetsåret 1951/52 har bolaget i enlighet med härvid fogad bilaga

uppskattat kostnaderna till 100 miljoner kronor, varvid botaget utgått

ifrån att regleringen av handeln med spannmål och fodermedel sker enligt

s. 255 Kontrollera mot PDF

255

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

här framförda förslag, samt att bolagets inköp och beredskapslagring kommer

att få den omfattning, som framgår av bilagan. Vidare förutsättes, att

bolagets försäljningspriser bliva oförändrade samt att inköpspriserna inklusive

kostnaderna inom landet komma att uppgå till

för

vete.................

....... 50 kronor per 100 kg

»

majs...............

....... 55 >

3 100 3

oljekraftfoder.......

....... 60 »

3 100 3

kli...................

....... 44 s

» lOU 3

havre................

...... 45 *

> 100 3 .

Då enligt vad som ovan sagts av redan anvisade medel för bolagets verksamhet

återstå något över 48 miljoner kronor, torde för regleringsåren 1950/

51 och 1951/52 av riksdagen böra anvisas ytterligare 130 miljoner kronor.

I årets statsverksproposition är under nionde huvudtiteln upptaget ett reservationsanslag

på 35 miljoner kronor till kostnader i samband med Svenska

spannmålsaktiebolagets verksamhet.

Bolaget vill slutligen framhålla, att de här framlagda uppskattningarna

av kostnaderna grundas på faktorer, som för närvarande — särskilt vad

gäller regleringsåret 1951/52 — äro särskilt svåra att överblicka. Av utslagsgivande

betydelse är prisutvecklingen å den internationella marknaden

samt importmöjligheterna.

Med anledning av vad sålunda anförts får Svenska spannmålsaktiebolaget

hemställa, att Statens jordbruksnämnd vid avgivande av förslag till

Kungl. Maj :t rörande prisreglerande åtgärder å jordbrukets område under

regleringsåret 1951/52 måtte föreslå, att regleringsanordningarna beträffande

spannmål och fodermedel utformas i huvudsaklig överensstämmelse

med vad bolaget förordat, samt att medel anvisas för täckande av bolagets

kostnader i enlighet med beräkningarna här ovan.

Utdrag av styrelsens protokoll i ärendet bifogas.

Stockholm den 23 februari 1951.

Svenska spannmålsaktiebolaget

CARL MANNERFELT ERIK CARLSSON.

Bilaga.

Beräkning av Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader för verksamhetsåret

i/9 1951—31/8 1952.

A. Kostnader för ett beredskapslager av 300 00 ton brödsäd

B. Kostnader och förlust vid import och försäljning av 75 000

ton brödsäd.....................................

C. Kostnader och förlust vid import och försäljning av

100 000 ton majs ..................... .......••••••

D. Kostnader och förlust vid inköp och försäljning av 200 000

ton oljekraftfoder .................................

6 000 000

9 000 000

25 000 000

30 000 000

s. 256 Kontrollera mot PDF

256

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

E. Kostnader och förlust vid import och försäljning av

125 000 ton kli .................................... 20 000 000

F. Kostnader och förlust vid import av 15 000 ton havre .... 2 000 000

G. Fraktbidrag för fodermedel till Norrland .............. 2 000 000

H. Räntor ............................................ 4 000 000

I. Allmänna kostnader ................................. 1 000 000

K. Oförutsedda kostnader............................... 1 000 000

Kronor 100 000 000

Transumt.

Rolstyr. 1/51.

Protokoll, hållet vid sammanträde med styrelsen för

Svenska spannmålsaktiebolaget å bolagets lokal, Drottninggatan

25 i Stockholm, den 23 februari 1951 kl. 10.00.

Närvarande voro samtliga styrelseledamöter, nämligen herrar Mannerfelt,

Näsgård, Martin Andersson, Jansson, Abel Andersson, Reuterwall och

Christenson, samt av styrelsesuppleanterna herrar Johnsson, Rehnby och

Sandberg samt fr. o. m. under 6 § herr Hamring.

Närvarande voro dessutom verkställande direktören samt herrar Almér,

Bergqvist, Sandell och von Zweigbergk ävensom vid protokollet undertecknad

Brolén.

1 §•

Justeringsman.

Att jämte ordföranden justera dagens protokoll utsågs herr Näsgård.

2 §•

9 §.

Regleringsåtgärder 1951/52.

Till ledamöterna och suppleanterna i styrelsen hade i förväg utsänts förslag

till skrivelse från bolaget till Statens jordbruksnämnd angående de prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område avseende konsumtionsåret 1951/

52, som berörde bolagets verksamhet.

Förslaget föredrogs och föranledde på vissa punkter diskussion, varvid

framhölls bl. a., dels från herrar Hambring och Rehnby att höstvetesituationen

syntes böra föranleda fastställande av viss minimiinblandning av vårvete

vid kvarnarnas förmalning, dels över huvud att det vore av synnerlig

vikt, att regleringsbestämmelserna bleve utfärdade i god tid.

Efter vissa mindre under föredragningen beslutade ändringar godkände

styrelsen förslaget till skrivelse, som i sin slutliga utformning skulle biläggas

protokollet (bil. 3).

In fidem:

Nils Brolén.

Justeras:

Carl Mannerfelt.

Bernhard Näsgård.

s. 257 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

257

Bilaga 10.

PM

angående prisclearingen av fettvaror.

Genom beslut den 10 januari 1941 förordnade Kungl. Maj :t, efter framställning''

av statens livsmedelskommission, att inom kommissionen skulle

inrättas en särskild clearingkassa för reglering enligt Kungl. Maj :ts bestämmande

av marknadspriserna inom landet på fettvaror.

För denna clearing har statens livsmedelskommission och sedermera statens

jordbruksnämnd i enlighet med Kungl. Maj :ts direktiv träffat vissa

avtal med AB Karlshamns oljefabrik, Svea oljefabrik samt Linoljeslageriernas

försäljnings aktiebolag om import av fettråvaror samt om bearbetning

av dessa och av inom landet framvunna oljeväxtfröer. Vidare har avtal träffats

med Svenska fettindustriernas råvaru- och importförening u. p. a.

om import av fettråvaror.

Enligt gällande avtal mellan Karlshamns Oljefabriker och statens jordbruksnämnd

har oljefabriken förbundit sig att för nämndens räkning inköpa

allt svenskt oljeväxtfrö utom linfrö som erbjudes fabriken av Sveriges

Oljeväxtodlares Cenlralförening. Oljefabriken har även åtagit sig att

för jordbruksnämndens räkning ombesörja import av fettråvaror. Enligt

avtalet skall fabriken bearbeta de inköpta oljeväxtfröerna och de importerade

fettråvarorna. Vidare skall fabriken lagra varorna samt omhänderha

försäljningen av utvunna produkter.

Det ekonomiska mellanhavandet mellan oljefabriken och staten regleras

genom en avräkning månad för månad över clearingkassan för fettvaror.

Vid sina inköp av inhemska oljeväxtfröer skall oljefabriken betala

det av statsmakterna fastställda inlösningspriset med tillägg för torkningskostnader

o. d. Priset på den framvunna oljan fastställes av jordbruksnämnden.

Avtalet reglerar den ersättning, som fabriken äger åtnjuta för

sitt arbete och sina kostnader. I fråga om importerade fettråvaror gäller

i huvudsak samma regler som för oljeväxtfröer av inhemsk odling. Importpriset

skall alltid godkännas av jordbruksnämnden.

Priset på den framvunna oljan (clearingpris) awäges med hänsyn till

å ena sidan produktionskostnaderna för olja av inhemskt frö och å andra

sidan priset på de importerade fettråvarorna. Detta clearingpris avspeglar

alltså i stort sett medelpriset mellan den svenska prisnivån och importprisnivån.

Clearingpriserna på oljan ändras tid efter annan med hänsyn

till prisutvecklingen på världsmarknaden. Priset på de vid bearbetningen

erhållna fodervarorna fastställas av Kungl. Maj :t och riksdag.

De avtal, som träffats med övriga inledningsvis omnämnda företag, överensstämma

i tillämpliga delar i stort sett med avtalet med Karlshamns

Oljefabriker.

Jämsides med prisclearingen av fettråvarorna ha tidvis clearingavgifler

uttagits på margarin och under andra tidsavsnitt clearingbidrag lämnats

vid margarinframställning.

17 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. A''r 207.

s. 258 Kontrollera mot PDF

258

Kungl. Maj:ts proposition nr 207

Till belysning av prisclearingen av råvarorna lämnas här nedan en

sammanställning årsvis beträffande det ekonomiska resultatet av å ena sidan

den inhemska oljeväxtodlingen och å andra sidan importen av fettråvaror.

Detaljerad redovisning i detta avseende kan icke lämnas för tiden

före år 1945, beroende på att avräkningarna under tidigare år skedde på

något annorlunda sätt.

Svenskt oljeväxtfrö.

(R = rapsolja, S = senapsolja, V = vallmoolja, L = linolja).

Skördeår

Kvantitet olja

ton,

Kostnad per

kg rå olja

vid fabrik

''Clearingpris

per kg

kr.

Förlust

per kg

kr.

Vinst

per kg

kr.

Totalt

resultat.

1 000-tal kr.

1941-44...

1945.......

R

6 883

1:69

1:82

0:13

-34 680

+ 895

S

962

1:95

1:82

0:13

—

- 125

V

342

2:38

1:82

0:56

—

- 192

L

6 435

1:86

1:20

0:66

+ 578

- 4 247

1946.......

R

5 859

1:66

1:82

0:16

- 3669

+ 937

S

1197

1:83

1:82

0:01

—

- 12

L

2 425

1:54

2:60

1:06

+ 925

+ 2 571

1947.......

R

5 398

1:95

1: 82

0: 13

+ 3496

- 702

S

3 695

2: 26

1:82

0:44

—

- 1626

L

5549

1:99

2:60

0:61

- 2 328

+ 3 385

1948.......

R 21 296

2:08

1:82

0:26

+ 1057

- 5 537

S

5113

2: 28

1:82

0:46

—

- 2 352

L

8 739

2:20

*2: 32

0: 12

- 7 889

+ 1049

1949.......

R 24 715

2:09

1:92

0:17

- 6840

- 4 202

R

14 721

2:09

1:51

0:58

—

- 8 538

S

3 738

2:26

1:92

0:34

—

- 1271

L 18307

2:35

Undersk

2:30

ott å export

0: 05

erat rapsfrö

- 14 011

- 5 564

- 19 575

- 915

1950.......

Prelim

inär beräkni

ng för 1950

-20 490

+ 22000

1 Medeltal.

s. 259 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

259

Importerade fettr&varor.

(K = kokosolja, V = valolja, L = linolja, ö = övriga oljor).

Kalenderår

Kvantitet

olja kg,

Självkostn.

i medeltal

per kg

Clearingpris

per kg

kr.

Förlust

per kg

kr.

Vinst

per kg

kr.

Totalt

resultat

1 000-tal kr.

1941-44...

+ 40540

1945.......

K 19 795

1:38

1:82

—

0:44

+ 8710

ö 10011

1:40

1:82

—

0:42

+ 4 205

29 806

+ 12 915

L 3160

1:01

1:45

—

0:44

+ 1390

+ 1480Ö

1946.......

K 5 972

0: 94

1:82

_

0:88

+ 5 255

Va 1822

1:25

1: 82

—

0: 57

+ 1039

Ö 6 021

1:22

1:82

—

0: 60

+ 3 613

13 815

+ 9 907

L 7 577

1:70

1:50

0:20

- 1515

Medeltal

+ 8892

1947.......

K 13 344

1:04

1: 82

—

0:78

+ 10 408

Va 18163

1:46

1:82

—

0:36

+ 6 539

Ö 6 858

2:04

1: 82

0:22

—

- 1509

38 365

+ 15 438

L 10 799

3:07

2:52

0:55

—

- 5 939

Medeltal

+ 9499

1948.......

K 14139

1:94

1:82

0:12

_

- 1697

Va 17892

1:83

1:82

0:01

_

- 179

ö 3107

1: 95

1:82

0: 13

—

- 403

35138

- 2 279

L 1473

2: *70

2:60

0:10

—

- 147

- 2426

1949.......

K 19 455

1:44

2:00

_

0:56

+ 10 895

Va 16 144

1:63

2: 00

—

0:37

+ 5973

Ö 3 261

1:70

2:00

—

0:30

+ 978

38 860

+ 17 846

L 1706

1:81

2:30

—

0:49

+ 836

+ 18682

1950.......

K 23022

1:61

2:07

—

0: 46

+ 10 590

Va 3 803

1:78

2:07

—

0: 29

+ 1103

Ö 1389

1:75

2:07

—

0:32

+ 444

28 214

+ 12137

L 2 300

1:89

2:30

—

0:41

+ 943

+ 18 080

s. 260 Kontrollera mot PDF

260

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Sammanfattning.

Överskott på importerade varor 1941—44

1 000-tal kr.

40 540

Underskott på inhemsk odling under samma tid

» » »

34 680

5 860

Överskott på importerade varor 1945—50

> » »

61 532

Underskott på inhemsk odling under samma tid

Avgår gemensamma kostnader för ränta, lagring,

frakter för olja, svinn m. m. under hela den

» » »

Säger

4 446

57 086

62 946

tid clearing pågått

1 000-tal kr.

69 622

Underskott netto

6 676

Såväl i fråga om den inhemska odlingen som beträffande importen utvisa

de i sammanställningarna redovisade totalresultaten skillnaden mellan

självkostnaden för rå olja vid fabrik och det fastställda clearingpriset

för samma vara. Clearingpriset har, i enlighet med de för clearingkassans

verksamhet givna direktiven, i princip anpassats så att kassan skall vara

självbärande. Enär självkostnaderna för den ur inhemsk odling erhållna

oljan i regel legat högre än självkostnaderna för den importerade oljan

och clearingpriserna även skolat täcka för verksamheten gemensamma

kostnader för ränta, lagring, frakter, svinn in. m., har förfarandet lett

till att clearingpriserna på de importerade oljorna kommit att ligga över

världsmarknadsprisnivån för råa oljor. Clearingprisernas avvägning har

givetvis också varit beroende av prissättningen på de vid bearbetningen

framvunna fodermedlen. Rörande prissättningen på fodermedlen och dessa

prisers relation till världsmarknadsprisnivån hänvisas till en inom jordbruksnämndens

vegetabiliebyrå verkställd utredning. Denna utredning visar,

att den prissättning, som tillämpats på fodermedlen, genomsnittligt

sett icke legat över världsmarknadsprisnivån utan ungefär motsvarat

denna.

Från principen att clearingpriserna motsvarat ett medeltal av självkostnaderna

för oljor av inhemskt ursprung och för importerade oljor har

gjorts ett väsentligt avsteg. Detta gäller clearingpriserna på linolja. Sålunda

har kassan före 1950 belastats med utgifter för linolja om sammanlagt

drygt 13,8 milj. kronor netto, varav cirka 3 milj. kronor faller på

importen och resten på den inhemska produktionen. 1950 års inhemska

oljelinodling beräknas däremot ge ett överskott på 7,5 milj. kronor och viss

på senare tid företagen, ännu icke avräknad import beräknas tillföra kassan

cirka 1 milj. kronor.

Tabellerna utvisa att clearingkassan före 1945 belastats med ett sammanlagt

belopp av 34,7 milj. kronor för samtliga oljor av inhemskt ursprung,

och att kassan under samma tid genom de importerade fettråvarorna

tillförts en inkomst på sammanlagt 40,5 milj. kronor. Motsvarande

siffror för tiden 1945—50 äro 4,4 (belastning) resp. 61,5 (inkomst)

milj. kronor. Kassan har därjämte, som förut antytts, haft att bestrida

vissa gemensamma kostnader uppgående till 69,6 milj. kronor för hela

perioden 1941—1950. Förlusterna på den inhemska odlingen jämte nyssnämnda

gemensamma kostnader ha bestritts av inkomsterna av importen.

Verksamheten i dess helhet under tiden 1941—1950 har visat ett underskott

av 6,7 milj. kronor.

Clearingpriserna på de råvaror, som använts för margarinframställning,

ge icke en fullständig bild av fettråvarukostnaderna för margarinet. Som

ovan antytts ha under vissa tider uttagits särskilda clearin "avgifter på

s. 261 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

261

margarin. Dessa avgifter måste naturligtvis betraktas som ett tillägg till

de gällande clearingpriserna. Å andra sidan ha speciellt under 1949 och

1950 särskilda bidrag ur clearingkassan lämnats till margarinet. Till belysande

av detta må följande anföras.

Vid matfettsransoneringens slopande i mars 1949 nödgades man av försörjningsskäl

genomföra en ökad prisspänning mellan smör och margarin.

De totala tillgångarna på matfett ansågos visserligen vara tillräckliga

för fri försäljning, men tillgången på smör ansågs för knapp för att

svara mot den efterfrågan, som skulle uppstå vid oförändrad prisrelation

mellan denna vara och margarin. För att styra efterfrågan i den riktning,

som för sörj ningsläget krävde, höjdes smörpriset med 40 öre samtidigt ,som

priset på hushåll,sinargarin sänktes med samma belopp. Denna sänkning

åstadkoms bl. a. genom att från clearingkassan utbetalades ett bidrag med

19,6 öre per kg margarin. Beträffande kavlingsmargarin och bageriväxtmargarin

hade tidigare uttagits en clearingavgift av 36 öre resp. 57 öre

per kg. Denna slopades nu och samtidigt tillfördes dessa slag av margarin

samma clearingbidrag som hushållsmargarinet. Vid fastställandet av

ovannämnda bidrag av 19,6 öre utgick en accis på margarinet med 8 öre

per kg. Vid ingången av 1950 borttogs denna accis. Utan att behöva förändra

margarinpriset kunde man då sänka clearingbidraget med motsvarande

belopp eller till 11,6 öre. Bidraget utgick oförändrat under hela 1950.

Denna vid matfettsransoneringens slopande vidtagna omläggning av den

direkta clearingen av margarinet ledde sålunda till att kassan, som tidigare

tillförts betydande belopp i form av clearingavgifter på kavlings- och

bageriväxtmargarin, nu kom att belastas med stora utgifter i form av clearingbidrag

till allt slags margarin.

Koreakonfliktens utbrott medförde en under hela andra halvåret 1950

fortgående höjning av importprisnivån på fettråvaruområdet. Sålunda hade

exempelvis importpriset på kokosolja, vilket under första halvåret legat

vid i genomsnitt 1: 80 per kg, i .slutet av året nått upp till 2: 30 per kg.

Denna kraftiga prishöjning på fettvaruområdet föranledde jordbruksnämnden

att hos Kungl. Maj :t begära bemyndigande att borttaga clearingbidraget

till margarinet och genomföra en viss höjning av clearingpriserna

på fettråvaror. Med hänsyn till då rådande prisstabilisering ansågs emellertid

dessa åtgärder, vilka skulle ha lett till en höjning av margarinpriset,

icke kunna genomföras. Såväl clearingpriserna på margarinråvarorna

som clearingbidraget till margarinet komnio därför att bibehållas oförändrade

till årsskiftet 1950/51. Detta ledde till att clearingpriserna på margarinråvarorna

under andra halvåret 1950 kommo att ligga i genomsnitt

omkr. 20 öre lägre än världsmarknadspriserna. Under denna tid skedde alltså

en subventionering av margarinet genom anlitande av clearingkassans

medel. Att detta kunnat ske utan tillskott av statsmedel sammanhängde

bl. a. med det gynnsamma ekonomiska utbytet av 1950 års inhemska oljeväxtodling.

Resultatet av del direkta clearingförfarandet beträffande margarinet under

åren 1943—1950 framgår av efterföljande sammanställning. De i tabellen

angivna beloppen ange tusental kronor.

Såsom framgår av sammanställningen hade kassan under tiden fram till

årsskiftet 1948/49 tillförts en nettoinkomst av 21,7 milj. kronor. På grund

av den ovan nämnda, i samband med matfettsransoneringens slopande vidtagna

omläggningen kom kassan att under åren 1949 och 1950 belastas med

en nettoutgift av sammanlagt ca 19 miljoner kronor. Vid ingången av 1951

slopades clearingbidraget och i stället infördes en clearingavgift av 4,7 öre

på allt slags margarin.

s. 262 Kontrollera mot PDF

262 Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

År

1943 ...

Hushålls-

margarin

331

Kavlings-

margarin

163

Bageriväxt-

margarin

Totalt

494

1944 ...

. - 99

882

—

783

1945 ...

863

5 618

1 149

5 904

1946 .. .

. - 659

3 883

1062

4 286

1947 .. ,

- 115

3 496

1 146

4 527

1948 ..

344

3 197

2 181

5 722

1949 .. .

- - - t

. — 7 516

- 1 876

- 494

- 9 886

1950 ..

. - 6 246

- 1 758

- 1165

- 9 169

Omfattningen av 1949 och 1950 års inhemska oljeväxtodling blev av sådan

storleksordning, att icke oväsentliga kvantiteter rapsfrö och rapsolja

kunnat avsättas genom export till utlandet. De kvantiteter raps-och ryhsfrö,

som disponerats för denna export, ha gentemot odlarna avräknats efter gällande

garantipris för varan. Vid exporten uppkommen vinst eller förlust

har tillförts respektive belastat clearingkassan och ingår i de i ovanstående

sammanställning beträffande den inhemska oljeväxtodlingen redovisade totalresultaten.

Med hänsyn härtill torde det vara lämpligt att här lämna en

närmare redogörelse för den ifrågavarande exporten.

Skörderesultatet 1949 uppgick till följande kvantiteter fabriksfrö (= nedtorkat

frö): raps- och rybsfrö 114 000 ton, senapsfrö 13 700 ton och oljelinfrö

49 000 ton.

Den erhållna kvantiteten raps- och rybsfrö representerade ca 46 000 ton

olja, vilket motsvarade drygt 75 procent av det totala behovet av fettråvaror

för margarinframställning under konsumtionsåret 1949/50. Margarinet tillverkas

emellertid icke uteslutande av rapsolja utan består av en blandning

av denna olja samt kokos- och valolja. Inklusive behovet av rapsolja för den

tekniska industrien och för den sedan 1948 pågående exporten av bakmassa

till England utgjorde det för regleringsåret 1949/50 beräknade inhemska

behovet av rapsolja 24 000 ton, motsvarande 60 000 ton frö. Ett överskott av

raps- och rybsfrö om ca 55 000 ton förelåg alltså. Detta överskott kunde i

sin helhet exporteras, främst till Västtyskland, på relativt gynnsamma villkor.

Exporten skedde dels i form av obearbetat frö och dels i form av olja. Oljeexporten

uppgick till ca 14 700 ton, för vars framställning åtgått omkring

35 000 ton frö. Fobvärdet av den del av exporten, som skedde i frö, uppgick

till ca 15,8 milj. kronor, vilket motsvarar 80 öre pr kg. Fobvärdet för oljeexporten

uppgick till 22,7 milj. kronor. För att sistnämnda exportinkomst

skall kunna jämföras med fröexporten måste man emellertid till detta

belopp lägga värdet av det rapsmjöl, som framvunnits vid tillverkning av den

exporterade oljan. Med utgångspunkt från ett pris av 40 öre pr kg representerar

detta fodermjöl ett sammanlagt värde av 7,7 milj. kronor. Den kvantitet

frö om ca 35 000 ton, som åtgått för rapsoljeexporten, inbringade sålunda

ca 30,4 milj. kronor, eller 96 öre pr kg frö. Härtill kommer att landet vid

export av olja valutamässigt sett tillfördes inkomst för bearbetningen, motsvarande

4 öre pr kg frö. Till jämförelse med de här nämnda beloppen må

nämnas, att garantipriset till odlarna för 1949 års skörd utgjorde för höstraps

1: 06 och för vårraps 1: 00 pr kg. Jämfört enbart med produktionskostnaderna

uppstod på exporten av 1949 års odling en sammanlagd förlust av

icke fullt 7,8 milj. kronor.

De vid exporten erhållna priserna täckte således icke de inhemska produktionskostnaderna.

Såsom framgår av det ovan sagda erfordras emellertid med

hänsyn till margarinets sammansättning och behovet inom den tekniska in
-

s. 263 Kontrollera mot PDF

263

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

dustrien en betydande import av olika slag av fettråvaror, främst kokosolja

och valolja. Med hänsyn härtill bör man betrakta rapsexporten som ett byte

av inhemska fettråvaror mot utländska sådana varor. Härav följer att det

ekonomiska resultatet av exporten måste bedömas under hänsynstagande

till de på importvarorna gällande priserna. Ur denna synpunkt kunna de vid

exporten erhållna priserna anses tillfredsställande. Till belysning härav kan

nämnas att priset på kokosolja vid denna tid låg mellan 1: 75 och 1: 80 pr

kg och priset på valolja mellan 1: 20 och 1: 40 pr kg, allt eif. I viss utsträckning

kunde genomföras direkt byte av rapsolja mot kopra eller kokosolja,

så att man i" utbyte för rapsoljan erhöll lika stor kvantitet kokosolja. I de

fall då byte mot kopra eller kokosolja icke förekom, uppgingo exportpriserna

för rapsoljan till mellan 1: 46 och 1: 70 pr kg fob. Medelpriset för hela exporten

var 1: 54 pr kg fob. Även andra för folkhushållet värdefulla produkter

erhöllos i direkt byte mot raps. Sålunda genomfördes i slutet av 1949, under

den tid då strejken vid valsverken pågick i USA och omöjliggjorde varje import

av vitplåt från detta land, utbyte av viss kvantitet rapsolja mot vitplåt.

Denna bytesaffär var i dåvarande läge ur landets synpunkt synnerligen förmånlig.

1950 års skörd av raps- och rybsfrö uppgick till i runt tal 180 000 ton, vilket

representerar ungefär 72 000 ton rå olja. Denna kvantitet motsvarar icke

fullt det inhemska behovet av fettråvaror till margarin-, tvättmedels- och

teknisk industri.

Av denna skörd har. uttryckt i frö, 93 000 ton exporterats, huvudsakligen

till Västtyskland. I runt tal en tredjedel härav har sålts i form av bearbetad

vara (12 000 ton olja, motsvarande ca 30 000 ton frö). Fobvärdet av den del

av exporten, som skett i frö, beräknas komma att uppgå till 68,4 milj. kronor,

vilket motsvarar nära 1: 09 pr kg. Fobvärdet av oljeexporten uppgår till 22,6

milj. kronor. Härtill måste emellertid, om de båda nämnda exportbeloppen

skola bli jämförbara, läggas värdet av det rapsmjöl, som erhållits vid tillverkning

av den exporterade oljan. Detta mjöl torde representera ett värde

av 6,6 milj. kronor. Den kvantitet om 30 000 ton frö, som åtgått för rapsoljeexporten,

har sålunda inbringat 29,2 milj. kronor, vilket gör 0:97 pr kg. Då

garantipriset till odlarna för 1950 års skörd är 0:88 pr kg, har såväl frö- som

oljeexporten av 1950 års skörd givit en i förhållande till produktionskostnaderna

icke oväsentlig vinst. Då slutavräkningar ännu icke erhållits för

vissa exportkvantiteter, kan denna vinst icke exakt angivas. Den har emellertid

i ovanstående sammanställningar upptagits till 9 milj. kronor.

Försäljningen på export av fjolårets skörd har skett i etapper under en

relativt lång tidrymd. Sålunda träffades redan i början av juli 1950 avslut

om 25 000 ton frö, och den ovannämnda kvantiteten om 12 000 ton olja såldes

också i somras. I januari månad såldes 10 000 ton frö och i februari

månad 1951 har avtal slutits beträffande ett antal fröpartier på sammanlagt

19 000 ton samt i mars om ett parti på ca 9 000 ton. Då prisnivån på världsmarknaden

varierat rätt väsentligt under denna tid, ha även exportpriserna

varit olika.

Enär rapsexporten, såsom framgår av det tidigare sagda, närmast är att

betrakta som byte mot andra för margarin- och tvättmedelsindustrien erforderliga

fettråvaror, måste det exportpris, som kan erhållas vid ett visst tillfälle,

jämföras med de aktuella världsmarknadspriserna på importerade fettråvaror.

Ett vid en hög prisnivå på världsmarknaden erhållet exportpris behöver

därför icke i och för sig vara gynnsammare ur landets synpunkt, än

ett lägre pris, som erhållits vid cn lägre världsmarknadsprisnivå.

s. 264 Kontrollera mot PDF

264

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Såsom avslutning på denna redogörelse angående clearingkassans verksamhet

lämnas här nedan en siffermässig sammanställning, utvisande kassans

beräknade inkomster och utgifter under budgetåret 1950/51.

Innestående medel 1950

Kr.

20 971 285: 25

Inkomster och utgifter under tiden den V?—“/, 1951.

Inkomster

kr.

Utgifter

kr.

Margarin och margarinråvaror.. 9 338 387:11

Svensk olja för inhemsk konsumtion

........................ 1 019 455: 28

Svenskt frö och svensk olja, som

exporterats (se även nedan) .. 1 000 000: 00

Importerad linolja.............. 998 648: 92

Stearin ....................... 13085:15

Tvätt- och rengöringsmedel..... 18 086:84

Lagringskostnader............. —

Förlagsmedel.................. 500 000: 00

12 887 663: 30

7 466 755: 75

23 419 495: 94

151 696:11

4 793: 67

64 896: 91

31 107 638: 38

Utgifter, netto................. 18 219 975:08

Innestående medel den 31/3 1951 2 751 310:17

Beräknade inkomster under tiden den ’/t—■"/« 1951.

Clearingavgift för importerade fettråvaror ................ 7 000 000: 00

Clearingavgift för margarin ............................ 1 175 000:00

Beräknat överskott på svenskt oljeväxtfrö................ 1 500 000: 00

Överskott vid export av rapsfrö och rapsolja (kr. 1 000 000: 00

inkommit före den V. 1951. Se ovan) .................. 8 000 000: 00

Överskott på importerad linolja.......................... 500 000: 00

Summa inkomster: inkl. innestående medel den Va 1951 20 926 310:17

Beräknade utgifter under tiden den V,—■"/• 1951.

Oreglerat underskott på 1949 års skörd av oljeväxtfrö...... 14 000 000: 00

Diverse utgifter (ersättning för svinn, prisskillnad å fettsyror

m. m.) ........................................ 300 000: 00

Summa utgifter 14 300 000: 00

Sammanfattning.

Kr.

Innestående medel den V, 1951 .......................... 2 750 000: 00

Beräknade inkomster per den “A 1951 .................... 18 175 000: 00

20 925 000: 0(T

Beräknade utgifter per den */• 1951 ...................... 14 300 000: 00

Beräknad kassabehållning den ”A 1951 .................. 6 625 000:00.

Stockholm den 18 april 1951.

s. 267 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207

267

Tab. 1. Vissa Jordbruksnäringen berörande prisindextal.

Socialsty- Prisförändringar sedan år 1935 på vissa

relsens varor enligt socialstyrelsens prisstatistik

allmänna__

Kominerskollegii

partiprisindex för

År och månad

konsum- tionspris- index för

livsmedel

Mjöl

Bröd

Potatis

Mjölk1

Mejeri-

smör

Nötkött,

stek

Färskt1

sidfläsk

Anim.

livsmedel

Veget.

livsmedel

Foder-

medel

Gödsel-

medel

1935 ............

100-0

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

1936 ............

102-4

102

101

107

102

98

108

no

104

101

105

102

1937 ............

105-9

no

107

in

107

in

107

in

108

107

117

102

1938 ............

109-6

114

109

113

112

116

no

124

113

104

112

105

1939 ............

112-9

113

113

119

117

122

120

128

120

105

114

106

1940 ............

126-8

118

130

157

127

138

129

144

140

131

148

135

1941............

150-6

121

141

142

139

161

171

188

176

157

164

146

1942 .............

164-1

125

139

202

134

170

182

198

186

181

175

213

1943 ............

161-9

127

138

160

134

170

185

213

194

187

175

229

1944 ............

156-5

126

137

162

135

170

177

218

194

189

176

224

1945 .............

155-1

123

137

175

135

170

177

212

190

185

180

218

1946 .............

158-0

133

139

196

137

170

179

220

191

182

182

179

1947 .............

163-4

146

145

209

151

191

173

218

203

196

191

156

1948 .............

175-8

179

156

198

156

194

185

229

217

208

198

158

1949 .............

177-9

182

161

187

155

205

221

207

219

205

201

162

1950 .............

181-2

182

162

227

155

209

234

196

222

218

214

168

1949 januari......

177-8

184

160

176

156

194

182

229

214

204

201

159

februari.....

177-2

184

160

177

156

194

182

230

214

204

201

163

mars........

177-3

184

160

178

155

194

182

229

215

204

201

163

april........

177-7

183

161

177

155

209

231

212

217

202

202

163

maj........

176-8

184

161

177

155

209

231

212

216

203

202

163

juni........

176-7

180

161

176

155

209

231

205

217

209

202

163

juli.........

177-4

202

155

209

252

192

220

208

202

158

augusti.....

177-9

180

155

209

252

194

221

204

199

158

september...

178-5

180

161

218

155

209

230

194

225

205

199

160

oktober .....

180-0

198

155

209

230

194

225

206

199

166

november ...

179-4

195

155

209

224

194

224

205

200

166

december . ..

177-4

185

162

191

155

209

228

194

224

205

200

166

1950 januari.....

178-5

198

155

209

229

194

221

209

201

166

februari.....

179-6

207

155

209

229

194

220

214

202

170

mars........

179-1

184

162

208

155

209

230

194

218

215

203

170

179-7

222

155

209

247

194

216

217

214

169

maj........

180-1

250

155

209

249

195

215

219

216

169

juni........

180-1

181

162

249

155

209

249

194

216

225

216

169

juli.........

181-1

252

155

209

250

195

221

222

216

165

augusti.....

181-6

272

155

209

250

195

226

213

216

165

september...

182-3

181

162

225

155

209

223

195

228

215

215

165

oktober.....

181-0

208

155

209

218

200

226

216

218

169

november . . .

183-0

214

155

209

214

201

227

223

221

169

december . ..

188-5

182

162

220

155

209

219

201

232

227

226

170

1951 januari.....

196-0

240

174

241

228

221

239

240

232

170

1 Indextalen baseras fr. o. ni. dec. 1941 på priset för standardiserad mjölk,

följa indextalen priset för salt sidfläsk.

Fr. o. m. mars 1943

s. 268 Kontrollera mot PDF

268

Kungl. Maj.is proposition nr 207

Tab. 2. Priser i Sverige.

1

År och månad

Kronor per

100 kilogram

Höst-

vete1

Vår-

vete1

Råg1

Vete-

mjöl2

Råg-

sikt2

Mat-

ärter,

gula3

Mat-

potatis

Fabriks

potatis5

Socker

betor*

Strö-

socker7

1934 .............

16-97

15-69

26-99

23-51

26-99

6-02

3-30

2-25

30-12

1935 .............

16-69

15-59

29-80

25-08

25-33

8-28

3-25

2-25

30-00

1936 .............

17-01

15-92

30-61

25-86

21-21

8-53

3-31

2-25

30-72

1937 .............

19-60

18-29

32-56

29-11

20-79

9-02

3-76

2-55

31-86 j

1938 ............

j 18-85

17-27

33-84

29-43

19-90

8-66

4-37

2-70

32-00

1939 ............

17-99

17-29

33-82

28-58

27-81

9-03

4-60

2-70

32-63

1940 ............

23-30

23-29

34-49

29-83

43-19

13-67

4-81

3-10

37-00

1941............

! 26-09

26-09

34-50

30-50

50-97

13-66

5-75

4-10

41-12

1942 ............

26-55

28-09

26-09

34-50

30-50

47-78

21-73

6-45

4-50

46-87

1943 ............

26-07

27-52

25-07

37-00

28-50

42-78

13-80

7-58

4-50

49-00

1944 ............

26-70

28-70

25-70

36-60

28-50

37-36

16-18

7-58

4-50

49-00

1945 ............

26-80

28-80

25-80

35-83

28-17

35-33

16-97

7-65

4-65

49-00

1946 ............

26-59

28-70

26-04

38-61

31-66

36-08

17-87

7-83

4-65

49-00

1947 ............

27-47

30-06

27-47

43-00

36-17

39-08

18-64

8-02

5-00

61-92

1948 ............

28-99

32-90

28-99

48-27

40-86

43-85

17-49

8-77

5-30

64-40

1949 ............

30-01

35-01

30-01

49-42

42-80

44-82

16-48

9-33

5-30

65-25

1950 .............

30-85

34-94

30-39

48-14

43-07

47-28

22-05

9-27

5-55

66*55

1949 januari.....

29-75

34-75

29-75

49-65

42-40

44-19

13-69

9-25

65-25

februari.....

29-95

34-95

29-95

49-65

42-40

—

13-50

9-50

_

65-25

mars.......

30-15

35-15

30-15

49-65

42-40

_

13-50

9-50

_

65-25

april.......

30-20

35-20

30-20

49-65

42-40

—

12-82

9-50

_

maj........

30-20

35-20

30-20

49-65

42-40

—

12-69

9-50

_

65-25

juni........

30-20

35-20

30-20

49-65

42-40

—

22-28

9-50

_

65-25

juli.........

30-20

35''20

30-20

49-65

42-40

—

24-09

9-50

_

65-25

augusti.....

29-25

34-25

29-25

49-65

42-40

—

19-79

9-50

■ .

65-25

september. ..

29-45

34-45

29-45

49-65

42-40

44-50

16-39

9-50

_

65*25

oktober .....

29-88

34-88

29-88

48-75

44-00

44-50

15-50

8-75

5-30

65-25

november ...

30-38

35-38

30-38

48-75

44-00

45-to

16-52

9-00

5-30

65-25

december . ..

30-65

35-65

30-65

48-75

44-00

45-50

17-00

9-00

5-30

65-25

1950 januari.....

30-85

35-85

30-85

48-75

44-00

45-50

18-00

9-25

65-25

februari.....

31-05

36-05

31-05

48-75

44-00

—

18-50

9-50

_

65*25

mars.......

31-25

36-25

31-25

48-75

44-00

—

18-93

9-50

■ ■

65-25

april........

31-30

36-30

31-30

48-75

44-00

—

21-50

9-50

_

65-25 1

maj........

31-30

36-30

31-30

48-07

43-32

—

24-25

9-50

_

juni........

31-30

36-30

31-30

47-75

43-00

—

37-56

9-50

_

67-25 !

juli.........

3J-30

36-30

31-3°

47-75

43-00

—

37-24

9-50

__

67-25 1

augusti.....

30-05

33-05

29-05

47-75

43-00

_

19-72

9-50

_

67-25

september...

30-25

33-25

29-25

47-75

42-23

47-19

16-73

9-50

_.

67-25 i

oktober .....

30-45

33-45

29-45

47-75

42-00

47-70

15-79

8-50

5-55

67-25 f

november . ..

30-65

33-65

29-65

47-75

42-00

48-00

17-38

8-75

5-55

67-25 j

december . ..

30-85

33-85

29-85

48-07

42-32

48-00

19-04

8-75

5-55

67*25 j

1951 januari.....

31-05

34-05

30-05

48-25

42-50

48-00

20-88

9-00

67-25 |

februari.....

31-25

34-25

30-25

49-05

43-30

—

21-00

9-25

. .

74-04 j

mars........

31-45

34-45

30-45

50-75

45-00 1

—

23-59 1

9-25

—

77-25 |

Anm. Uppgifter med medieval stil avse priser under månader, då någon nämnvärd försäljning ej

ägt rum. Dessa priser ha ej medtagits vid beräkning av årsmedelpriser.

1 Medelpris till producent på kustorter t. o. m. 15 okt. 1940. Härefter av staten fastställda priser,

fr. o. m. aug. 1950 i form av garantipriser (på kustorter och en inlandsort). — 2 Sv. kvarnföreningens

grundpris fritt kvarn Stockholm. Fr. o. m. okt. 1949 pris å patentvetemjöl resp. rågsikt 00. —

3 Medeltal av producentpriser i mell. Sverige. —1 Engrospris i Stockholm på prima välsorterad vara. —

5 Av staten fastställt producentpris vid 17.5 % stärkelsehalt och 70 kg hektolitervikt. — 6 Av staten

fastställt grundpris till producent vid 16 % sockerhalt. Tillägg för varje tiondels proc. högre sockerhalt

med 1/160 av grundpriset. — 7 Partipris i Skåne.

s. 269 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207. 269

Tab. 2 (forts.). Priser i Sverige.

År och månad

Kronor per 100

k i 1 o g

ram

|

Korn* 1

Havre,

vit1

Vallhö»

Höst-

säds-

halm2

Majs3

Vete-

kli3

Kraft- foder- bland- ning 3

Linfrö-

mjöl3

1

Melass4 j

1934 .............

12-71

11-83

7-47

2-50

13-01

11-76

1

15*10

1

17-31

1

8*25

1935 .............

13-13

12-15

7-22

2-35

15-51

12-85

17-33

17-90

8-67

1936 .............

13-75

12-77

6-27

2-42

15-93

13-70

18-23

18-03

9-40

1937 .............

18-22

15-58

6-37

3-40

16-33

14-38

19-11

19-24

9-61

1938 ............

15-81

13-62

5-97

3-04

16-83

13-90

19-45

20-43

10-00

1939 ............

14-55

13-03

6-43

2-81

18-61

13-39

21-41

22-32

10-27

1940 ............

22-71

20-41

14-57

5-12

18-50

16-89

23-50

24-00

11-38

1941............

24-90

22-40

20-90

6-70

23-71

16-50

25-13

24-00

12-94

1942 ............

24-50

20-75

15-30

5-48

25-33

16-78

30-92

16-00

1943 ............

23-08

18-83

11-60

3-55

25-00

18-08

32-84

34-00

16-00

1944 ............

23-24

19-03

10-88

3-oo

25-00

18-50

32-87

34-00

15-67 |

1945 ............

22-63

19-03

9-35

3-01

25-00

19-00

33-82

34-00

14-00

1946 ............

22-63

19-03

8-54

2-83

25-00

19-00

35-04

34-17

14-00

1947 ............

24-68

20-03

14-83

3-20

25-12

19-67

36-00

36-00

14-00

1948 ............

27-00

21-52

15-81

4-03

26-30

21-41

36-05

36-05

15-11

1949 ............

25-79

22-21

13-08

3-03

27-22

22-15

36-15

36-40

20-00

1950 .............

25-09

23-42

11-33

3-13

29-01

25-49

38-98

40-61

20-83

i 1949 januari.....

27-75

22-15

13-13

3-13

26-85

22-15

36-15

36-15

20-00

februari.....

27-95

22-35

12-91

3-03

27-05

22-15

36-15

36*15

20-00

mars.......

28-15

22-55

12-83

3-oo

27-25

22-15

36-15

36-15

20-00

april.......

28-20

22-60

13-79

3-07

27-30

22-15

36-15

36-15

20-00

maj........

28-20

22-60

—

—

27-30

22-15

36-15

36-15

20-00

juni........

28-20

22-6o

—

—

27-30

22-15

36-15

36-15

20-00

juli.........

28-20

22-6 o

—

—

27-30

22-15

36-15

36-15

20-00

augusti.....

23-50

21-75

—

—

27-30

22-15

36-15

36-15

20-00

september. . .

23-50

21-75

13-oo

—

26-50

22-15

36-15

36-15

20-00

oktober.....

23-34

21-88

13oo

3-oo

27-50

22-15

36-15

37-15

20-00 |

november ...

23-51

22-11

13-00

3-00

27-50

22-15

36-15

37-15

20-00

december . ..

23-83

22-34

13-oo

3-oo

27-50

22-15

36-15

37-15

20-OO j

1950 januari.....

23-98

22-48

13-00

3-03

27-50

23-31

36-15

37-15

20-00

februari.....

24-22

22-65

12-69

3-oo

27-50

23-71

36-15

37-15

20-00

mars.......

24-68

23-00

12-13

3-00

28-50

24-25

36-15

37-15

20-oo

april........

24-74

23-09

11-91

3-00

28-67

24-40

39-36

40-36

20-00

maj........

24-55

23-00

11-50

3-00

29-50

26-00

40-00

41-00

20-00

__

_

—

—

29-50

26-00

40-00

41-oo

20-00

juli.........

,

_

—

—

29-50

26-00

40-00

41-00

20-oo

augusti.....

_

_

—

—

29-50

26-00

40-00

41-00

20-00

september. . .

24-50

22-68

10-oo

3-oo

29-50

26-35

40-00

41-00

20-oo

oktober .....

25-25

23-44

10-23

3-30

29-50

26-59

40-00

42-55

22-58

november .. .

26-07

24-31

10-25

3-38

29-50

26-65

40-00

44-00

24-00

| december . . .

27-80

26-13

10-28

3-44

29-50

26-58

40-00

44-00

24-00

! 1951 januari.....

29-43

27-92

10-68

3-93

30-18

27-35

40-oo

44-00

24-00

i februari.....

31-43

29-83

10-85

4-25

: 30-71

28-75

40-54

44-75

24-00

i mars........

33-27

31-59

11-22

4-41

32-50

31*65

45-oo

51-oo

24-oo

Anm. Se anm. å föregående sida.

1 Medelpris till producent på flera orter för foderkorn och -havre. Under tiden 16 okt. 1940 - juli 1949 av staten fastställda priser. —2 Pris till producent för pressad vara på stationer i med.

Sverige. —■ 3 Pris till förbrukare på kustorter. —• 4 Pris på vissa orter till annan förbrukare än

sockerbetsodlare.

s. 270 Kontrollera mot PDF

270

Kiingl. Maj.ts proposition nr 207.

Tab. 2 (forts.). Priser i Sverige.

Öre per kilogram

År och månad

1 Mej eri- | mjölki

Kon- sum- tion s- mjölk*

Smör,

svensk

riks-

note-

ring

Marga-

rin2

08t,

sveciaS

Ägg 5

Avräkningspriser8

1 Små

grisar

Hel-

fet

Halv-

fet4

Stor-

bo-

skap?

Större

kalv

kl. I

^ Mindre

[ kalv

kl. I

Svin

kl. I

I Får

(lamm

! kl. I

1

Häst

kl. I

1934 ..........

21-0

230

141

125

86

99

61

1935 ..........

•

21-0

223

135

131

94

114

1

137

83

no

112

1936 ..........

22-0

221

133

137

104

127

96

144

88

118

149

46

! 124

1937 ..........

230

257

148

124

87

138

96

160

93

122

159

44

114

1938 ..........

24-0

269

160

131

89

136

97

160

92

135

162

44

144

1939 ..........

25-0

288

165

152

no

138

114

178

101

135

192

52

127

1940 ..........

16-5

27-2

325

224

168

127

163

127

203

109

158

224

69

132

1941..........

20-7

300

385

300

200

149

220

176

266

143

195

282

104

190

1942 ..........

23-0

28-8

405

300

—

159

261

194

282

164

207

331

122

214

1943 ..........

22-9

29-1

405

300

—

165

281

195

279

153

234

356

132

230

1944 ..........

23-1

29-2

405

293

—

165

295

193

282

139

233

343

119

252

1945 ..........

23-3

29-2

405

270

—

190

293

182

278

134

226

307

99

239

1946 ..........

23-9

29-5

405

270

—

189

295

181

315

165

240

306

109

245

1947 ..........

25-7

32-6

455

286

>''_

212

311

185

321

169

247

346

142

276

1948 ..........

28-1

33-6

455

300

—

229

320

213

364

222

257

413

141

289

1949 ..........

28-5

33-6

486

269

—

230

264

247

392

247

254

395

172

285

1950 ..........

29-1

33-e

495

260

253

146

259

272

395

264

253

320

138

276

1949 januari . .

28-5

33-7

455

300

_

230

250

209

375

250

258

463

162

300

februari..

28-6

33-7

455

300

—

230

250

218

375

250

256

465

165

300

mars ....

28-5

33o

464

291

—

230

250

224

375

246

255

471

185

300

april.....

28-4

33-6

495

260

—

230

250

235

375

216

254

486

191

316

maj.....

28-1

33-6

495

260

—

230

250

235

362

207

253

442

176

319

juni.....

27-4

33-6

495

260

—

230

250

255

371

214

252

382

170

333

juli......

27-4

33-6

495

260

—

230

250

276

385

233

250

379

209

278

augusti . .

27-6

33-6

495

260

—

230

255

273

393

262

247

338

190

270

september

28-5

33-6

495

260

—

230

300

271

422

266

248

328

179

280

oktober ..

29-1

33-6

495

260

—

230

300

256

426

268

255

327

151

241

november

30-2

33''6

495

260

—

230

300

249

412

268

262

326

136

240

december.

30-2

33-6

495

260

--

230

268

258

430

278

263

328

146

240

1950 januari . .

300

33-6

495

260

-,

185

227

260

432

269

258

337

155

255

februari..

29-9

33-6

495

260

235

170

248

266

430

269

248

357

159

260

mars ....

29-8

33-6

495

260

249

127

235

267

408

265

244

365

156

280

april.....

29-4

33-6

495

260

255

no

220

276

365

239

238

361

142

301

maj.....

28-7

33-6

495

260

255

no

225

281

338

229

235

314

135

308

juni.....

28-1

33-6

495

260

255

no

226

282

334

225

242

288

125

277

juli......

28-1

33-6

495

260

255

no

271

292

351

232

255

281

131

288

augusti . .

28-1

33-6

495

260

255

no

295

285

372

250

263

294

139

307

september

28-8

33-6

495

260

255

180

300

278

390

261

265

295

137

300

oktober ..

29-9

33-6

495

260

255

iso

300

253

409

278

261

303

128

260

november

29-9

33-6

495

260

255

iso

293

253

429

303

262

308

119

240

december.

29-6

33-6

495

260

255

180

270

274

483

344

265

334

130

240

1951 januari . .

30-7

37-6

570

345

305

230

260

288

488

331

266

364

137

210

februari ..

37-8

570

345

305

230

237

293

467

296

271

405

154

235

mars.....

37-8

570 1

345

305

230

255

294 |

463

269

280

450

174

230

1 Medelavräkningspris till producent för 3‘5 %-ig mjölk, fritt mejeri, vid ett skummjölksvärde av

4-5 öre/kg (2-0 öre/kg juli 1939—dec. 1941). Inkl. tuberkulostillägg, exkl. efterlikvider och producentbidrag.

Efterlikviderna ha utgjort följande belopp i öre/kg: 0-31 år 1942, 0-40 år 1943, 0-41 år 1944,

0-55 åren 1945 och 1946, 0-63 år 1947, 0-59 år 1948, 0-82 år 1949 och 0-62 år 1950. För åren 1942 saknas

motsvarande uppgifter. — 2 Detaljpris i städer och tätorter. För mjölk öre/l. —3 Partipris._‘Parti
pris

på mager (27 + ) ost 1941—1944. —5 Svensk äggnotering, pris till producent i södra Sverige. Åren

1941—1948 tidvis statliga normalpriser. — « Ovägda medeltal av avräkningspriser till producenter vid

större slakteriföreningar i Svea- och Götaland. Slaktad vikt. — 7 Ovägt medeltal av priser för kor kl. I

och II. — 8 Ovägt medeltal av producentpriser enl. (numera) Sv. slakteriförbunds riksnotering för prima

griskullar i kl. I med medelvikt av 17 kg/st.

s. 271 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj:is proposition nr 207.

Tab. 2 (forts.). Priser i Sverige. 1

271

Kronor per 100 kilogram

Handelsgödselmedel1

Öre per liter

Drivmedel2

År och manaa

Chile-1 Kalk- salpe-1 sal- ter i peter

Kalk- cväve,

18 %

Ammo-

nium-

sulfat

Kalk-

ammon-

salpeter

Super- fosfat,

19—

20 %3

Thomas-

fosfat

Kali-

salt,

40%

Ben-

sin

Motor-

bränn-

olja

Motor-

fotogen

1934 ...........

26-5

9-5

9-8

1935 ...........

17-75

16-50

17-25

16-00

15-75

7-64

7-40

11-04

27-0

9-5

9-8

1936 ...........

17-35

16-35

17-21

16-00

15-75

7-25

7-25

13-13

26-1

10-3

9-8

1937 ...........

17-13

16-20

16-88

16-00

15-25

7-20

7-20

12-73

25-2

11-2

11-7

1938 ...........

17-58

16-88

16-98

16-00

15-75

7-38

6-95

12-64

26-0

11-2

12-2

1939 ...........

17-39

16-61

16-89

16-03

15-95

7-48

6-95

13-25

28-4

11-7

12-7

1940 ...........

19-16

17-30

20-48

16-87

16-75

10-69

8-40

15-69

51-6

18-1

20-6

1941...........

20-75

20-69

22-n

21-57

21-50

10-99

9-80

16-02

91-2

45-1

46-0

1942 ..........

21-00

21-53

23-53

22-97

22-31

13-47

12-32

17-96

106-5

85-0

85-0

1943 ...........

21-00

24-42

25-06

25-08

24-08

15-98

14-88

20-05

111-0

111-0

111-0

1944 ...........

21-00

24-28

25-06

25-08

24-08

15-56

14-76

20-00

102-0

102-0

102-0

1945 ...........

23-00

23-73

24-60

24-78

23-78

14-85

15-18

19-80

96-5

78-6

89-0

1946 ...........

19-00

22-63

22-45

23-38

20-39

13-48

14-27

19-86

40-9

14-5

15-5

1947 ...........

23-00

22-36

22-03

24-03

18-28

12-42

13-52

19-88

37-4

14-8

16-1

1948 ...........

23-00

22-61

24-23

26-50

19-28

12-37

13-39

20-27

61-3

17-9

18-3

1949 ...........

23-47

22-27

24-82

27-03

19-72

12-92

13-39

20-65

69-4

17-4

18-6

1950 ...........

27-38

21-74

24-44

27-00

19-72

13-18

13-35

20-13

72-8

19-8

22-0

1949 januari .. .

23-00

22-15

25-00

—.

19-60

12-65

13-20

20-50

68-0

18-0

18-5

februari ...

23-00

22-85

25-70

27-20

20-15

13-20

13-90

21-20

68-0

18-0

18-5

mars.....

23-00

22-85

25-70

27-20

20-15

13-20

13-90

21-20

68-6

17-7

18-5

april......

23-00

22-85

25-70

27-20

20-15

13-20

13-90

21-20

69-0

17-5

18-5

23-00

22-85

25-70

27-20

20-15

13-20

13-90

21-20

69-0

17-5

18-5

juni......

23-00

22-85

25-70

27-20

20-15

13-20

13-99

21-20

69-0

16-9

18-2

juli.......

_

—.

23-85

—

19-15

12-20

12-80

19-95

69-0

16-5

18-0

augusti . ..

_

—

23-85

—

19-15

12-20

12-80

19-95

69-o

16-4

17-9

september.

_

—

23-85

—

19-15

12-20

12-80

19-95

69-0

16-0

17-5

oktober ...

24-40

21-35

24-25

26-75

19-60

13-25

13-20

20-50

70-1

16-7

18-4

november .

24-40

21-35

24-25

26-75

19-60

13-25

13-20

20-50

72-0

18-0

20-0

december..

24-40

21-35

24-25

26-75

19-60

13-25

13-20

20-50

72-0

19-5

20-7

1950 januari . . .

24-40

21-35

24-25

26-75

19-60

13-25

13-20

20-50

72-0

20-0

21-0

februari ...

25-05

22-05

24-95

27-20

20-15

13-70

13-80

21-15

72-0

19-8

21-4

mars.....

25-05

22-05

24-95

27-20

20-15

13-70

13-80

21-15

72-0

19-5

22-0

april......

25-05

22-05

24-95

27-20

20-15

13-70

13-80

21-15

72-0

19-5

22-0

maj......

25-05

22-05

24-95

27-20

20-15

13-70

13-80

21-15

72-5

19-5

22-0

juni......

25-05

22-05

24-95

27-20

20-15

13-70

13-80

21-15

72-5

19-5

22-0

juli.......

_

—

23-85

—.

19-15

12-50

12-80

18-95

72-5

19-5

22-0

augusti . ..

_

—

23-85

—

19-15

12-50

12-80

18-95

72-5

19-5

22-0

september.

—

—

23-85

—

19-15

12-50

12-80

18-95

73-6

19-9

22-4

oktober . . .

32-25

21-35

24-25

26-75

19-60

12-95

13-20

19-50

74-0

20-1

22-5

november .

32-25

21-35

24-25

26-75

19-60

12-95

13-20

19-50

74-0

20-5

22-5

december. .

32-25

21-35

24-25

26-75

19-60

12-95

13-20

19-50

74-0

20-5

22-5

1951 januari . . .

32-25

21-35

24-25

26-75

19-60

12-95

13-20

19-50

54-0

22-0

23-5

februari ...

32-90

21-95

25-95

28-20

21-15

14-20

13-85

20-15

54-0

22-4

23-9

mars......

32-90

21-95

25-95

28-20

| 21-15

14-20

13-85

20-15

54-0

23-0

24-5

1 Brutto för netto, fritt tariffhamn i Stockliolmsdistriktet. För kvävegödsel kontantpris, för superfosfat,

thomasfosfat och kalisalt kreditpris. — 2 Pris till förbrukare i O-zon (Stockholm och Göteborg

med omnejder, Malmöhus län). — 3 Juli 1942—-juni 1946 15 %-ig superfosfat.

s. 272 Kontrollera mot PDF

272

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Tab. 3. Jordbrukarnas leveranser samt lager hos handelskvarnar och

Sv. Spannmåls AB m. 11. av vete och råg, i ton.

1

År och månad

Jordbrukarnas leveranser av1

Lager av vete''2

Lager av råg2

Höstvete

Vårvete

Råg

Handels-

kvarnar3

Sv. Spann- måls AB.

m. fl.*

Handels-

kvarnar3

Sv. Spann- måls AB.

m. fl.*

| 1934..............

86 771

143 361

42 239

47 328 |

| ..............

90 656

121571

39 045

53 441

1936..............

89 373

75143

45 926

6 287

1937..............

89 985

65 070

30167

18 743

1938..............

87 084

168 057

30 344

35 073

1939..............

116 085

248 150

30 241

46 755

1940..............

82 570

172 261

42 466

45 789 !

1911..............

47 407

4 67 752

32 477

*49386 i

1949..............

117 442

111 988

52 000

137161 I

1943..............

295 000

122 000

319 300

100 273

221636

52 345

200 350

1944..............

315 500

77 800

253 900

109 833

180 073

44 548

162 514

1945..............

351500

68 600

174 200

100 729

108 436

34 931

43 267

1946..............

421 238

94 513

176 626

121144

129 755

44 774

46 023

1947..............

173 382

154 527

106 301

95 554

77 241

34 991

48 025 j

; 1948..............

308 718

199 024

208 140

145 414

234 904

31175

120 563 1

1949..............

361 337

221 919

217 333

146 823

337 839

44 717

142 933 |

1950..............

343 203

240 041

171 595

139 035

305 542

38 811

100 004

1949 januari......

25 318

19 311

14 703

144 607

252 442

28 043

129329 !

februari.....

13 572

10 967

9 407

138 206

254162

26 900

131539

mars........

8 324

6 513

6 000

127 934

247 806

28 241

120 628

april........

3 523

4 070

3 455

126 265

225378

24 936

112 741 1

maj.........

2 424

2 535

1788

110 994

204342

25 225

94 265 ,

juni.........

1571

1471

1530

95 049

185 112

24193

81 417

juli..........

814

634

691

80 296

165 944

18 904

71136 !

augusti......

520

215

605

108 132

154 874

36 026

67 502 I

september ...

“233 440

5 88 954

s138 984

150 906

331 571

41346

150 863 i

oktober......

I

1 143 215

37 501

november____

1 71831

87 249

40170

{ 144 665

39 315

december ....

1

1146 823

337 839

44 717

142 933 1

j 1950 januari......

136 293

42 596

februari.....

42 214

32 603

22 502

120 645

36 427

mars........

106 483

243 120

33 839

142 015 :

april........

115 913

34 896

maj.........

120 252

34 083

juni.........

9 498

11497

8 000

119 018

30 898

juli..........

119 461

27 323

augusti......

| 137 166

95 633

43 522

69 559

september ...

6225 862

5 87 433

5112 470

155 603

292 384

46181

129 005

oktober .....

36 521

65 198

13 726

149 866

336 012

43 636

121135

november ...

15 746

24 027

8 085

143 537

323 973

40 725

111 605

december____

13 362

19 283

6 812

139 035

305 542

38 811

100 004

1951 januari......

13 287

15 899

5 365

119513

295 643

34188

93 746

februari.....

5 822

8 294

2 903

106 070

266 120

30121

84 971

1 Leveranser till större handelskvarnar och spannmålshandlare. -— 2 Lager av inhemsk och

utländsk spannmål. Sista dagen resp. år och månad. Lagersiffror 31 aug. inkludera leveranser av

ny skörd. —3 Före sept. 1940 lager vid större kvarnar. — ‘ Lager hos Sv. spannmåls AB t. o. m.

31 dec. 1940, därefter även lager hos spannmåls- och utsädeshandlare. — 3 Inkl. leveranser av

ny skörd under augusti.

s. 273 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

273

Tab. 4. Förmalning av vete, råg och havre samt Import och export av vete

och råg, i ton.

År och månad

Förmalning av1

Import av

Export av

Vete

Råg

Havre

Vete

(stat. nr

177)

Råg

(stat. nr

176)

Vete

(stat. nr

177)

Råg

(stat. nr

176)

1934 ...........

408 803

120 547

39 808

45 861

925

24 048

75 454

1935 .............

411 795

125 675

41 306

42 602

1152

122 346

31035

27 556

1936..............

415 268

128 798

40 062

48 714

5 3öÖ

91 281

29 384

39 105

9191

123

26 536

45

4 610

45 502

25 697

4336

16 793

13 484

3198

168 670

1937..............

424 214

134 516

46 653

50 349

2 728

27

20

1938 ............

419 956

129 120

43 006

54 349

7 520

1939 ............

429 986

141 421

48 522

39130

2 633

13

2 465

4 707

3 007

401

40 233

112 380

6153

3 557

219

105

66 388

1940..............

495 286

141 904

54 480

34 095

60 246

1941..............

448 568

199 928

39 993

40

3b8

1942..............

251 917

178 481

57 775

86 044

13 330

1948..............

272 105

213 733

92 623

7 599

1407

1944..............

345 324

226 090

61 917

16 761

1

1945..............

504 038

166 294

50112

43 438

7

987

1946..............

462 749

145 997

47 711

36 399

1947.............

435 551

113 624

70 420

81231

4 614

1948..............

369 771

157 207

61123

132 468

34 883

1949..............

437 832

174134

44 834

907

8 761

484 636

141 675

43 285

75 984

221

26 462

12 210

2 950

10

8 292

3

945

163

—

februari .....

29 601

28186

13 296

12 624

4360

4 530

595

153

—

—

28 508

14 452

3 052

149

60

195

7

—

35 792

18 703

2 829

—

—

—

33 072

15 786

2 941

—

iuli..........

31 234

14 007

3 696

—

—

■

27 204

14 334

2 851

—

—

54

9

98

7

september....

56 392

54393

18 537

15 411

5 803

4 548

—

4

november....

december ....

47 847

39 141

35 339

13 245

11529

10 530

3 810

3 464

2 943

—

210

125

2 017

39 904

27 754

30 427

12 627

7 707

10 289

15 325

356

14 443

1677

2 732

5 429

1616

1473

—

februari .....

42 272

42 151

11 776

12 792

4 008

3 820

2 561

499

47

30

15

600

21466

10 248

3 753

4 268

6 352

7 679

6 705

5 317

2 745

36 960

10 666

3188

18 758

32 023

11007

2 827

8 024

34 698

11891

2 407

8 808

-*

28 484

10 653

1662

16 358

0

33 392

11536

3 492

12 001

september....

49 831

50 712

14115

12 867

3 515

4 923

1

4

november.. ..

december .. ..

51 344

47 430

47 902

13 002

10 840

12171

5 513

4 987

3 063

905

8 069

3 077

—

februari.....

48 456

12185

2 608

ÄtSÄ handelskvarnar. Före sept 1940 handels!

och löneförmalning vid större kvarnar. Denna understeg 1940/41 den totala handelsformalnlngen

med 1-5 % för vete och 4 % för råg.

18 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 207.

s. 274 Kontrollera mot PDF

274

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Tab. 5. Försäljning och lager av socker och sirap, import av socker samt försäljning

av oljekraftfoder, kli och melass, i ton.

År och månad

Försäljning

Lager av

socker och

sirap om- räknade i

råsocker

Import

av socker

(stat. nr

283-287)

Försäljning

Socker

Sirap

Oljekraft-

foder

Vete- och

rågkli

Melass1

1938..............

275 080

20 711

360 000

11392

1939..............

333 208

21 783

305 500

6 796

1940..............

275 159

24 494

291 900

5 656

1941..............

252 172

19 570

309 800

18

133 223

115 549

17 381

1942..............

262 637

23 380

262 900

757

no 864

93 860

4 505

1943..............

240 404

20 579

275 500

10 637

122 427

122 914

24 317

1944.............

244 805

20 661

273 100

14 596

164 228

130 938

52 124

1945..............

267 508

22 736

260 600

2 634

173 090

129 020

40 092

1946..............

246 439

22 460

266 300

5 259

167 831

164 609

47 797

1947..............

239 829

23 016

247 529

16 828

182 331

248 244

36 459

1948..............

276 947

24 772

291 028

61132

176337

174 380

43 372

1949..............

295 202

25 718

259 699

53 854

183 469

239 680

63 319

1950..............

342 129

26 010

294 804

106118

216 586

221 065

61751

1949 januari......

20 402

1976

273 796

5 051

20 685

15 143

3 534

februari.....

17 933

2 022

253 081

6103

15 712

17 063

5156

mars........

20 044

1724

230 338

4 099

17 373

23 361

9 430

april........

21692

2 342

213 453

5 396

14923

39 701

5 549

maj ........

18 164

1927

200 153

7 465

8 763

23 754

640

juni.........

20 813

1763

178 329

5 337

11091

18 514

268

juli..........

34 339

2174

138 400

3189

2 260

17 579

2 014

augusti......

29 991

1900

104 086

5141

3194

11 375

182

september....

52 291

3 281

42 274

6 618

15 662

13 929

no

oktober......

17 305

2 032

131 066

4 423

22 578

20 022

6 405

november.. ..

20 726

2 545

246 282

818

26 070

20 259

19 259

december ....

21502

2 032

259 699

214

25158

18 980

10 772

1950 januari......

23 749

2 348

242 534

1730

26 775

22 226

6 054

februari.....

25 895

2187

223 100

1198

24184

21258

5 240

mars........

19126

1591

210 171

823

28 095

21324

2 633

april........

26 799

2 314

194 658

1857

24333

19 575

2136

maj.........

20 745

1667

178 524

4125

9 272

19 370

162

juni.........

20 582

1592

165 135

8 080

4116

13 442

2 830

juli..........

55 495

2 475

125 909

29 877

4028

20 366

165

augusti......

26 402

2 092

99 301

34195

5 818

14 922

56

september....

44 285

2 397

44 220

1860

16 008

15 498

24

oktober......

32 605

2 964

123 411

9125

22 246

16 967

7 832

november.. ..

24 502

2 633

233 222

6 503

25 747

18 559

22 127

december ....

21944

1750

294 804

6 745

25 964

17 558

12 492

1951 januari......

27 936

2 410

279 881

6 523

20 761

29 040

6 938

februari.....

34 466

2 433

267 534

8 918

26129

15 831

7156

För foderändamål.

s. 275 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

275

Tab. 6. Inhemsk försäljning, import och export av vissa fodermedel, i ton.

År och månad

Inhemsk

försälj- ning av

olje-

kraftfoder

från fabrik

Import

av olje- kraftfoder

(stat. nr

359—365,

369 och 370)

Import av

annat krea- tursfoder

(stat. nr

366—68 och

371—72)

Export av

oljekraft- o.

a. kreaturs- foder (stat.

nr 361, 363,

366:1—372)

Import

av majs

(stat. nr

171)

Import

av kli

(stat. nr

191—194)

1934 ................

52 869

190 128

8 234

51 574

107 186

38158

1935 ................

59 919

200 420

4 802

61238

43 009

8 775

1936 ................

65 109

158 630

5 444

74 560

76 043

10199

1937 ................

77 287

223 060

8 508

65 362

185 239

48 607

1938 ................

73 999

251559

7 495

69 702

172 088

49115

1939 ................

75 524

166 866

6150

42 575

42 369

12 936

1940 ................

91326

141 933

7162

2 349

49 065

14 025

1941................

23 782

94 700

7158

119

3 878

30 727

1942 ................

44 449

117 502

1856

198

13 335

6 303

1943 ................

43 032

88 988

2149

1687

9 940

50

1944 ................

55 351

137 016

628

5 226

5 887

—

1945 ................

67 934

92 668

459

10 468

9 073

—

1946 .................

35 091

90 575

10187

10 890

85 557

90 941

1947 ................

36 316

149 860

9 749

16

40 505

149 672

1948 ................

51404

155 713

8 208

5 037

67 972

113 463

1949 .............

81 703

91 247

6 402

534

116 290

97 658

1950 .................

88 279

131 769

11738

8 381

112 838

94 306

1949 januari.........

5 962

4 592

615

7

15 426

3 912

februari........

5 742

10 255

758

1

8 833

10 595

mars............

6 566

9 412

384

5

13 623

9 426

april...........

5 991

5 444

540

285

19 730

18 280

maj............

5134

16 221

811

—

20 073

21848

juni............

6 005

11042

277

—

8 645

14 630

juli............

3 583

8 475

430

5

8 974

10 362

augusti.........

6 363

4 715

288

—

1

7 410

september......

8186

10 335

691

227

—

—

oktober.........

9 391

1569

718

0

14 864

987

november.......

10 447

3 901

612

4

3 352

208

december.......

8 333

5 286

278

0

2 769

—

1950 januari.........

8 225

8 413

334

95

12 390

685

februari.........

7 834

7 907

152

0

14 508

2 775

mars............

9 967

9 005

2 899

0

32 680

8 872

april............

6 297

7 712

1588

70

14162

8 591

maj............

3 789

7 210

521

2 322

9 476

13 999

juni............

5 000

23 588

361

1688

577

7 499

juli............

3 964

14 404

in

1619

3 781

8 952

augusti.........

5174

7 569

989

1998

1239

12 983

september......

8 837

17171

1814

351

11411

5 936

oktober .........

9 859

9 358

1235

160

25

5 469

november.......

10 420

13 750

1 248

65

6 901

11213

december.......

8 913

5 682

486

13

5 688

7 332

1951 januari.........

7 427

12 482

398

151

5 932

9 984

februari.........

6 944

9 962

1834

1

23 925

16 210

Anm. Import- och exportuppgifterna för 1949 och 1950 samt månadssiffrorna preliminära.

s. 276 Kontrollera mot PDF

276

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Tab. 7. Invägning av mjölk samt försäljning av mjölk och grädde, i ton.

Vid mejerier invågd mjölk

Mejeriproduktion av

Därav

Konsumtionsgrädde

År och månad

Total

kvantitet

Använd

för pro- duktbe- redning

Försåld

som kon- suintions- mjölk1

Försåld

grädde (om- räknad till

mjölk) samt

svinn

Tjock

Tunn

1934 ............

2 498 378

1 854 670

1935 ............

2 550 916

1875 422

1936 ............

2 720 166

2 008 586

1937 ............

2 847 223

2115 010

1938 ............

3 032 241

2 277 819

1939 ............

3 205 688

2 395 153

1940 ............

2 988 933

2 202 644

1941............

2 659 251

1 940169

1942 ............

2 517 931

1 740 033

1943 ............

2 852 031

1 963 235

1944 ............

3 107 561

2183 544

1945 ............

3 375 019

2 421 439

1946 .............

3 520 348

2 564 015

1947 .............

3 422 935

2 449 500

1948 .............

3 361 485

2 359 026

1949 ............

3 679 434

2 662 618

1950 .............

3 912 727

2 860 730

1949 januari.....

262 900

182 163

februari.....

243 771

164 468

mars........

278 869

190 015

april.......

302 434

215 386

maj........

348 656

260 604

juni........

375160

296 307

juli.........

351 487

266 386

augusti.....

354 487

267 796

september...

321 039

236 304

oktober.....

291 624

206 984

november . ..

263 814

181 086

december....

285 193

195 119

1950 januari.....

297 337

209 796

februari.....

275 599

190 308

mars........

315 771

219 499

april........

338 553

246 319

maj........

383 883

291 417

juni........

399 366

312 064

juli.........

377 647

293 535

augusti.....

373 183

285 574

september...

329 334

244 671

oktober .....

287 250

204145

november ...

258 063

175 320

december . ..

276 741

188 082

1951 januari.....

290 535

208 471

februari.....

270 587

189 328

1 Fr. o. m. nov. 1941 standardiserad till 3

352 247

291 461

20130

10 523

376 433

299 061

20 630

10155

408 014

303 566

21697

10 235

434 246

297 967

22 000

10162

459 023

295 399

22 623

9 918

494 367

316 168

23 524

9 990

519 500

266 789

18 801

11985

610 512

122 850

776

25168

855 273

63 421

116

10 282

963 192

72 381

48

11397

940 625

138 213

—-

30141

939 628

170 025

—•

38 831

939 908

183 730

—

45 589

954 365

189 848

—

46880

978 588

195 247

—.

48 379

965 229

226 477

5 021

43 335

943 277

290 653

14 336

32 748

78 062

16 446

_

4116

76 235

15 603

—-

3 839

85 369

17 775

—■

4 388

82 747

17 520

—

4 289

85 572

16 480

—

4049

77 249

15 710

—-

3 935

77 162

21309

648

3 608

81400

20 486

745

3 215

81555

19 046

679

3 036

81408

19 804

761

3 095

78 947

19 849

835

2 887

79 523

26 449

1353

2 878

76 993

25 099

1256

2 766

74 486

23 988

1196

2 565

83 664

27 328

1411

2 760

77 806

27 849

1441

2 780

81556

25 144

1207

2 808

79 321

23 355

1077

2 857

74 403

24 079

1152

2 838

80 894

21918

969

2 738

79 821

21609

1008

2 698

79117

20 994

999

2 595

78 221

21 510

1079

2 533

76 995

27 780

1541

2 810

75 550

21 226

1061

2 336

73 080

21 574

1096

2 252

% fetthalt.

s. 277 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

277

Tab. 8. Mejerimjölkens medelletthalt, antal mjölkleverantörer, medelinvägning

per leverantör samt produktion av smör, ost och torrmjölk.

År och månad

Den invägda

mjölkens

medelfetlhalt,

procent

Mejerileverantörer,

antal1

Mjölk- vägningen

medeltal

r leveran- tör, kg

Mejeriproduktion

av

Produktion

av torrmjölk

Smör,

ton

Ost,

ton

Fet,

ton

Mager,

ton

62 509

31105

.

63 452

31669

.

67 168

37 759

73 247

35 443

80103

36 524

83 735

43 653

14 273

80 760

35 328

12 072

77 687

22 383

10 982

71926

14 991

1054

191

12 041

79 263

21 296

3 924

440

12 637

87 304

29 924

3 485

546

13 354

94 058

38 102

7 083

756

13 782

99 622

44 412

8 412

1587

13 488

94 954

47 690

7 248

3 358

13 463

89 687

51 695

7189

3 920

14 601

98 051

65 515

10 999

3 980

15 288

108 571

51 517

5 476

3 546

1067

6 859

4156

458

361

993

6 224

3 882

265

359

1122

7 068

4 300

998

221

1216

7 777

5 401

1107

145

1385

9 311

6 482

1340

424

1469

10 882

8 273

1244

404

1381

9 646

6 843

1066

428

1390

9 596

6 993

1720

357

1259

8 584

5 840

1080

272

1146

7 840

4 500

765

277

1044

7 013

3 979

536

376

1129

7 251

4 866

420

356

1174

7 631

4 810

166

544

1091

6 982

3 994

118

467

1 241

8104

4 054

210

420

1331

8 814

4 956

273

317

1498

10 617

5 410

441

378

1545

11806

5 781

351

497

1467

11314

4 539

569

238

1448

10 886

4 403

1054

146

1274

9 700

4 037

779

125

1117

8 367

2 904

421

197

1012

7111

2 847

453

75

1090

7 239

3 782

641

142

1146

7 640

4 472

895

268

1078

6 878

4133

541

223

1934.

1935.

1936.

1937.

1938.

1939.

1940.

1941.

1949.

1943.

1944.

1945.

1946.

1947.

1948.

1949.

1950.

1949 januari ...

februari . .

mars.....

april.....

maj......

juni......

juli.......

augusti ...

september

oktober...

november.

december .

1950 januari----

februari...

mars.....

april.....

maj......

juni......

juli.......

augusti ...

september

oktober...

november.

december .

1951 januari .

februari

3-42

3-43

3-45

3-50

3-52

3-53

3-54

3-55

3-59

3-56

3-58

3-59

3-63

3-64

3-62

3-65

3-70

3-64

3-59

3-60

3-56

3-57

3-65

3-62

3-66

3-71

3-76

3-78

3-73

3-69

3-64

3-63

3-60

3-63

3-70

3-71

3-68

3-78

3-82

3-83

3-78

3-72

3-67

209 412

220 283

229 278

236 860

245 910

252 735

255 431

253 776

249 683

251 999

255 935

246 273

245 379

248 439

248 567

251 607

255 311

254 422

254 903

254 828

254 319

252 577

252 409

253 111

252 534

254 349

254 342

256116

258 332

257 288

257 674

258 346

257 051

254 954

253 774

253 301

250 986

i Ärssiffrorna äro medeltal av månadssiffror, vägda med mjölkinvägningen per leverantör och

månad.

s. 278 Kontrollera mot PDF

278

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

Tab. 9. Försäljning av smör, margarin, konstister och kokosfett, matolja och ost

samt partihandelns inköp av svenska ägg, 1 ton.

År och månad

Smör från mejeri

Margarin från

fabrik

Konst- ister 0.

kokosfett

från

fabrik

Bageri-

och

matolja1

Ost2

Parti- handelns

inköp av

svenska

ägg3

Total

kvan-

titet

Därav av

leveran- törer

återtaget

Hus-

hålls-,

Bage-

ri"»

1934 ............

39 430

52 831

2 085

31 295

1935 ............

43 681

7 937

55 201

2 915

33 395

1936 ............

48 153

9180

56 125

3 700

1232

35 864

1937 ............

49 098

10198

58 815

4 731

1313

37 353

1938 ............

51534

11246

58 407

6 303

1523

39 423

27 570

1939 ............

54 319

12 274

51 475

8 047

3 794

1901

42 866

28 025

1940 ............

74 002

13 580

29 468

9!519

1064

1405

38 073

26 658

1941............

76 184

10 859

17 531

7 987

9

1179

23 500

18 960

1942 ............

67 785

11519

35 228

5 374

0

1426

15 357

10 538

1943 ............

76 044

12 257

31678

5 449

—

1306

19 788

11767

1944 ............

92 483

13 897

29 908

8125

—

1475

29 943

17 205

1945 ............

90 345

13 343

31 403

12 277

—

1541

33 681

22 397

1946 .............

101 076

13 028

14 363

9 650

—

1381

45100

27 440

1947 .............

98 723

14 023

21537

9 754

—

1577

49168

26 875 i

1948 .............

88 633

14 639

36 414

12 772

—

1684

54 318

31176

1949 .............

93 928

16 356

47 858

22164

—

2 238

56 521

37 679

1950 .............

95100

17 317

56 810

25 831

—

2 760

53 037

42 845

1949 januari.....

7125

1174

2 989

1065

_

no

4 066

3 408

februari.....

6 563

1094

3 034

1118

—

139

4 368

3 290

mars........

7 881

1239

3 851

1485

—

230

5 231

3 593

april.......

7 457

1280

4 424

1653

—

177

4390

3 470

maj........

7 818

1323

3 712

2 237

—

187

4 555

4151

juni........

8106

1438

4150

2196

—

220

5 909

3 686

juli.........

7 727

1490

3 411

2 206

—

177

5 200

3 251

augusti.....

8 593

1541

4165

2 278

—

191

6 408

2 773

september...

8 350

1504

4 326

2179

—

209

5 200

2 437

oktober.....

8112

1452

4 392

2 006

—

205

3 497

1756

november ...

7 868

1338

4 599

2 018

—

199

4 656

2 086

december . ..

8 328

1483

4 805

1723

—

194

3 041

3 778

1950 januari.....

7 277

1258

4 040

1548

176

3 359

4315

februari......

7 034

1211

4113

1653

—

211

4 931

3 700

mars........

7 939

1378

4 943

1984

-.

238

4375

3 997

april........

7 322

1378

4 323

1671

—

214

4 500

3 497

maj........

8 015

1439

4 487

2114

—

255

4107

4 380

juni........

7 722

1494

4 265

2 079

_

244

3 725

4 242

juli.........

8 027

1581

4 056

2123

—

222

4 206

3 591

augusti.....

8 316

1573

4 481

2 511

—

231

4 617

3 546

september...

8151

1563

4 750

2 070

—

223

5 057

2 828

oktober .....

7 936

1442

4 835

2 019

—

207

4 712

2138

november ...

7 899

1381

5 231

2 228

—

253

4 511

2 578

december . ..

9 462

1619

7 286

3 831

—

286

4 937

4 033

1951 januari.....

4 955

1115

3 633

501

186

3 592

4 322

februari.....

5 794

1176

4 832

1136

—

237

3 442

5 513

1 Inkl. import (stat. nr 262). —2 Försäljning från mejeri med tillägg för import och avdrag för

export (stat. nr 69—70). — 3 För tiden 24 sept. 1941—31 dec. 1945 (ransoneringstiden) enligt

rapporter från auktoriserade partihandlare, för övrig tid enligt rapporter från flertalet större

partihandelsföretag. Inköp enligt sistnämnda rapporter uppräknade till totalsiffror i och för

jämförbarhet med ransoneringstidens siffror.

s. 279 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 207

279

Tab. 10. Import och export av smör, margarin, ost, ägg samt export av

torrmjölk, i ton.

År och månad

Smör

(stat. nr 68:1 o. 2)

Margarin

(stat. nr 274)

Ost

(stat. nr 69 o. 70)

Torrmjölk

(stat. nr 65)

Ägg

(stat. nr 71)

Import

Export

Import

Export

Import

Export

Export

Import

Export

1934 ..........

2

23 220

648

121

564

93

0

F0

3128

1935 ..........

608

20 262

11

181

1134

124

—

77

3 095

1936 ..........

188

19 068

1

173

1600

234

0

987

2 606

1937 ..........

0

23 535

2

146

1088

350

—

1187

4117

1938 ..........

1

28 555

2

189

1223

616

—

35

5 365

1939 ..........

4

26172

55

no

1803

343

53

736

5 465

1940 ..........

560

9 833

0

3

497

160

77

1261

2 721

1941..........

—

1836

—

461

449

1

91

2 336

0

1942 ..........

0

—

0

0

305

0

0

499

—

1943 ..........

1

—

—

—

269

—

—

253

0

1944 ..........

229

—

—

—

223

0

10

493

0

1945 ...........

202

605

—

3 612

680

2 207

1957

730

0

1946 ..........

416

2

0

357

1551

536

3110

4 397

161

1947 ...........

1088

1

1

121

2 875

134

3 737

1741

1

1948 ..........

3

1

0

1468

2 607

70

3113

1856

1

1949 ...........

3

1617

0

38

3 528

2 827

5 216

0

5 438

1950 ..........

0

14371

0

2

1329

6 535

5 346

0

12411

1949 januari ...

0

0

0

_

446

3

331

0

67

februari . .

0

1

0

1

543

7

201

0

67

mars......

1

0

0

7

1024

1

291

0

0

april.....

0

1

—

10

403

128

699

0

47

maj......

0

2

0

13

196

91

1482

0

422

juni......

0

1

—

2

0

45

609

0

397

juli......

0

13

—

3

0

161

147

—

945

augusti ...

—

0

—

0

0

105

188

0

879

september.

2

47

0

0

0

265

220

—

382

oktober ...

0

0

—

0

0

194

196

—

301

november .

0

343

—

2

814

228

140

—

352

december .

0

1209

—

—

102

1599

712

—

1579

1950 januari ...

0

1177

_

2

5

1659

143

_

2 399

februari----

—

739

—

0

0

899

33

—

2 009

mars......

0

2 778

—

0

2

476

176

0

754

april ......

—

607

—

—

5

200

788

0

591

maj......

0

247

0

—

1

768

362

0

610

juni......

—

739

—

—

0

1 193

278

—

1097

juli......

—

1724

—

—

17

387

755

—

836

augusti ...

—

1489

—

—

2

254

930

0

961

september.

—

1489

—

—

4

145

1152

—

507

oktober ...

—

1282

—

—

63

242

324

—

628

november .

—

1186

—

—

268

215

147

—

878

december .

—

914

0

0

962

97

258

—

1141

1951 januari . ..

1

1240

—

—

56

105

490

_

2 397

februari ...

—

1951

—

5

3

121

505

—

1727

Anm. Import- och exportuppgifterna för 1949 och 1950 samt månadssiffrorna preliminära.

s. 280 Kontrollera mot PDF

280 Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Tab. 11. Vid slakthus, Uontrollslakterier och köttbesiktningsbyråer undersökta

slaktdjur ni. in.

Betäckta

suggor i

Svea- och

Götaland,

Tjänst- bara

galtar i

Svea- och

Götaland,

antal

Antal besiktigade hela och till hela

omräknade halva kroppar1

År och månad

Stor-

Kalv

Svin

antal

boskap

större

mindre

1934 ..................

255 886

4 682

258 295

407 182

253 759-5

1424688

1935 ..................

264 271

4 240

274 675

414 141-5

287 700

1 270 852-5

1936 ..................

284 044

4156

302 503

440 738

354 234

1 324 497

1937 ..................

258 967

3 931

347 406

466 605

413 007

1 480 022

1938 ..................

272 789

3 778

375 469-5

502 228-5

437 859

1 478 927

1939 ..................

282 702

3 747

397 069

519 013

467 212

1 608 873-5

1940 ..................

214 291

3 407

540108

505 579-5

515 670

1 487 631

J94I..................

192 403

2 876

550 661

401 003

506 747

1 049 460

1942 ..................

1943 ..................

1944 ..................

1945 ..................

1946 ...................

1947 ...................

1948 ..................

1949 ...................

1950 ..................

167 453

2 525

234 453-5

212 355-5

424 966

596 673-5

190 672

2 511

283 994

221 920-5

588 012

719183-5

182 368

2 504

348 600

255 852-5

640 198-5

1064 267-5

184 294

2 580

345 365

256 728

570 627-5

960 948

178 266

2 612

391 455-5

372 634

598 369

1053 842

195 122

2 657

491 497

364 292-5

644 390-5

1 036 980

202 596

2 762

342 350-5

300 409

634 865

1 158 040

224 595

3 060

353 189

341 328-5

630 006-5

1535 662

225 908

3163

366 248

401 679

546 603

1 825 153-5

1949 januari...........

februari..........

21147

3 094

25 308

19 597-5

55 070-5

106 246-5

17 561

3 053

23 718

20 224

49 999-5

98 461

18 388

3 051

30 855

26 480-5

71 899

130 240

april.............

maj..............

juni..............

juli..............

augusti...........

september........

oktober..........

november.........

december.........

19 549

3 031

22 822-5

26 423

70 990-5

136 636

20 732

3 055

28 044

36 212-5

62 554-5

144 968-5

18127

3 005

23 031

36144

49 219

118 763-5

15 572

2 997

30 364

34 722

44 942

111 918-5

14193

2 957

33 697

33 362

38 667

123195-5

14 426

2 952

32 840-5

30 944

39 615-5

118 265-5

17 344

3 045

38 574-5

28 616

45 994-5

138 044

23171

3 207

36 609

25 693

53 502-5

150 506-5

24 385

3 276

27 325-5

22 910

47 552

158 416-5

1950 januari...........

februari...........

20 864

3 256

27 771-5

22 438-5

48 592-5

140171

17 636

3188

24 316

23 429-5

38 426

137 455-5

18 613

3171

30 530-5

34 232-5

54 053

170 547-5

april..............

maj..............

juni..............

juli..............

augusti...........

september........

20 242

3196

25 519

35 814

55 461

162 718

20176

3158

31 674

47 729-5

52 560-5

171 646

18 471

3143

27 087

45 794

46109

143 729-5

16 936

3108

25 950

39 084-5

38 553-5

133 668

16 166

15 283

3 083

3116

33 000-5

34 610-5

38 083

33 338-5

38 159-5

35 372-5

145 773

143 342

17 847

3145

39 381

32 364-5

43 399-5

170 353-5

21 702

3170

36 651

26 371

50 571

157 959-5

december.........

21 972

3 225

29 757

22 999-5

45 345

147 790

1951 januari...........

20 304

3 236

33 992

25 348-5

53 830

160 846-5

februari...........

16 699

3 207

30 252

26 866

44 873

148 677-5

1 Årssummorna för 1948—1950 samt månadssummorna preliminära.

s. 281 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

281

Tab. 12. Besiktigade och Icke besiktigade marknadsiörda kvantiteter kött] och

fläsk, i ton.

Tid

Storboskap

Större

kalv

Mindre

kalv

Svin

Får och

getter

Häst

Samtliga

1937/39

88 700

32 300

10 500

118 200

2 700

11 000

263 400

1940

109 800

30 500

11500

114 200

1700

13 600

281 300

1941

102 900

22 600

11200

82 500

1800

13 500

234 500

1942

45 972

11249

9 205

45 337

1623

6 540

119 926

1943

56 708

11780

12 592

65 498

2 920

7 630

157 128

1944

69 871

13 480

13 668

95 652

3 476

9 370

205 517

1945

69 535

13 368

11794

83 296

3 412

9 869

191 274

1946

79 379

19 592

12 598

91 325

3 352

12 777

219 023

1947

97 100

19 040

13 295

93 310

3 268

16 729

242 742

1948

69 295

15 461

13 068

101 056

2 533

11012

212 425

1949

73 885

17 890

13 091

130 469

2 369

13 446

251150

1950

80 553

22 265

11492

143 308

2132

12 565

272 315

1944 1 kv.

17109

2 600

3 532

23 941

309

2 301

49 692

2 »

16103

3 629

4 464

29 688

317

1716

55 917

15 738

4 086

2 825

18 674

1 101

1333

43 757

4 »

20 921

3 265

2 847

23 349

1749

4 020

56 151

1945 1 kv.

17 972

2 841

3101

21347

338

2 476

48 075

2 >

14 617

3 472

3 654

23 802

289

1662

47 496

3 »

14 598

3 878

2 389

15 747

816

1430

38 858

4 .

22 348

3177

2 650

22 400

1969

4 301

56 845

1946 1 kv.

19 228

3 362

2 851

22 428

252

2 715

50 836

2 >

16 936

5 535

3 804

26 294

353

2 549

55 471

17 531

6 437

2 922

19 421

994

1892

49197

4 >

25 684

4 258

3 021

23 182

1753

5 621

63 519

21126

3 854

3 228

21124

231

4 063

53 626

2 >

18160

5 352

3 978

25 627

346

3 566

57 029

24153

5 904

2 983

19 954

1036

3 294

57 324

4 >

33 661

3 930

3106

26 605

1655

5 806

74 763

1948 1 kv.

19120

2 946

3 379

26 474

208

3 062

55 189

2 »

13 669

4195

3 970

27 733

298

1586

51 451

3 »

17 998

4 891

2 592

20 883

844

1784

48 992

4 >

18 508

3 429

3127

25 966

1183

4 580

56 793

1949 1 kv.

16 719

3 284

3 596

28 784

195

3104

55 682

2 >

15 559

4 840

3 836

34 693

302

2 491

61 721

20 007

5 244

2 581

29 318

646

2 841

60 637

4 >

21 600

4 522

3 078

37 674

1226

5 010

73110

1950 1 kv.

18 202

4 251

2 907

35 578

240

3 670

64 848

2 »

18 639

6 795

3 225

37 973

273

2 308

69 213

3 >

20 851

6 238

2 396

32 510

546

2177

64 718

4 .

22 861

4 981

2 964

37 247

1073

4 410

73 536

Anm. För åren 1937—1941 enligt beräkningar inom 1942 års jordbrukskommitté, för tiden

1942—juni 1949 i huvudsak enligt ransoneringsstatistiken, därefter enligt beräkningar med

ledning av bl. a. antalet besiktigade djur.

19 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 207.

s. 282 Kontrollera mot PDF

282

Kungl. Maj. ts proposition nr 207,

Tab. 13. Import och export av nötkött och fläsk samt import av får- och

hästkött, i ton.

År och månad

Nötkött

(stat. nr 19)

Fårkött

(stat. nr

15 o. 16)

Hästkött

(stat. nr

17 o. 18)

Fläsk

(stat. nr 24—26)

Import

Export

Import

Import

Import

Export

1934 ..................

434

38

656

215

1523

19 097

1935 ..................

1356

36

934

505

3 724

13 214

1936 ..................

1553

48

673

964

3 098

12 704

1937 ..................

1272

999

606

841

1717

13 609

1938 ..................

1158

184

602

791

2198

13 295

1939 ..................

1428

157

602

960

2 829

13 939

1940 ..................

54

543

190

457

1239

4 386

1941..................

33

0

—

—

3 886

960

1942 ..................

6

—

—

—

4 736

—

1943 ..................

4

—

0

—

4566

—

1944 ..................

2 023

—

0

—

6 465

—

1945 ..................

6 521

0

1

648

3 004

44

1946 ..................

8 679

0

43

* 1143

995

0

1947 ...................

5 467

0

843

3 702

1076

0

1948 ....................

5 628

0

503

1127

882

1

1949 ...................

10 077

0

221

1815

2183

226

1950 ..................

16 996

0

27

1447

5 033

558

1949 januari...........

1456

0

0

511

118

_

februari..........

548

0

0

326

26

1

mars..............

118

0

0

—

0

0

april.............

74

0

5

50

1

9

maj..............

354

0

28

—

1

11

juni..............

13

0

12

2

0

21

juli..............

395

0

103

—

1

6

augusti...........

1361

0

10

5

0

13

september........

2 542

0

0

50

0

19

oktober..........

1331

0

5

155

87

12

november.........

587

—

31

127

819

121

december.........

1298

0

27

589

1130

13

1950 januari...........

910

_

7

347

511

17

februari............

2 794

—

1

271

424

63

mars..............

1808

0

1

89

71

41

april ..............

1529

—-

6

89

1

31

maj..............

2 615

0

1

120

—

24

juni..............

1511

0

—

103

—

3

juli..............

503

0

9

125

—

6

augusti...........

175

0

2

72

33

9

september........

298

0

—

134

1290

124

oktober..........

857

0

—

65

1611

65

november.........

1922

0

—

32

950

99

december.........

2 074

0

—

0

142

76

1951 januari...........

2 006

0

_

29

9

43

februari...........

618

0

—

—

—

20

■Anm. Import- och exportuppgifterna för 1949 och 1950 samt månadssiffrorna preliminära.

s. 283 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

283

Innehållsförteckning.

Propositionen .......................................................

Förslag till förordning angående reglering av införseln av vissa levande

djur och jordbruksprodukter m. ..................................

Utdrag ur statsrådsprotokollet den 27 april 1951.......................

Prissättningen på jordbrukets produkter för regleringsåret 1950j51..........

Förkalkylen rörande jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåret

1951/52 .....................................................

Överläggningar med jordbrukets organisationer om prissättningen...........

Jordbruksnämndens förslag angående jordbruksregleringen under reglerings
dret

19 51 j .......................................................

Allmänna synpunkter................................................

Förslag till vissa författningsändringar.................................

Brödsädsregleringen..................................................

Regleringen av fodersäd och andra fodermedel..........................

Oljeväxtodlingen....................................................

Potatisregleringen ...................................................

Äggregleringen......................................................

Regleringen av kött och fläsk m. ....................................

Regleringen av handeln med mejeriprodukter och fettvaror ..............

Konstgödselregleringen ..............................................

Prissättningen för brödsäd och oljeväxter av 1952 års skörd.............

Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader..............................

Kostnader för lagring i samband med statlig inköps- och försäljningsverk
samhet.

.........................................................

Anslagsäskanden.....................................................

Statens priskontrollnämnds yttrande....................................

Kungl. Majds beslut i prisfrågorna....................................

Stödet åt 1951 års odling av lin och hampa............................

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland...........

Departementschefen.................................................

Hemställan..........................................................

Bilagor

1. PM med översikt över hittills vidtagna regleringsåtgärder på jordbrukets

område...........................................................

2. PM med uppgifter angående produktionsutvecklingen på jordbrukets område

3. Pål angående utvecklingen av produktionen av mjölk och ägg sedan förkrigstiden

.......................................................

1

3

8

9

12

24

28

28

34

35

42

46

50

53

56

60

67

68

68

69

70

71

73

73

76

76

98

101

109

122

s. 284 Kontrollera mot PDF

284

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

4. PM med redogörelse för priser på jordbruksprodukter samt på vissa förnödenheter

för jordbrukets behov................................... 125

5. PM angående jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter år 1949 .. 132

6. PM med beräkningar rörande jordbrukets inkomster och kostnader under

produktionsåren 1938/39—1950/51 jämte en förkalkyl för produktionsåret

1951/52 ....................................................... 152

7. PM angående frågan om övergång till nytt basår för jordbrukskalkylen 229

8. PM angående produktions- och prisutvecklingen för jordbruksprodukter

i utlandet ..................................................... 240

9. Skrivelse från Svenska spannmålsaktiebolaget till jordbruksnämnden angående

regleringen av spannmål och fodermedel..................... 246

10. PM angående prisclearing av fettvaror.............................. 257

11. Tabellbilaga .................................................... 265

517427. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1951.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. JoU 1951:47 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående grunderna för fortsatt stöd åt linoch hampodlingen m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 2 i texten
  2. Rskr. 1951:335 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  3. JoU 1951:42 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i prisreglerande sgfte på jordbrukets område jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten