Angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område
1951-04-18 · 281 sidor, varav 279 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 279 av 281 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1951:207, Angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
1
Nr 207.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder i prisreglerande
syfte på jordbrukets område; given Stockholms
slott den 27 april 1951.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till förordning angående reglering av
införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter m. m.;
dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF.
G. E. Sträng.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
Sedan överenskommelse träffats mellan statens jordbruksnämnd, å ena,
samt Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk, å
andra sidan, angående grunderna för prissättningen å jordbrukets produkter
under tiden den 1 september—den 31 december 1951, har Kungl. Maj :t
den 27 april 1951 meddelat beslut i prisfrågan. Beslutet innebär ett godkännande
av överenskommelsen.
I överenskommelsen framhålles, att en viss omläggning av jordbruksproduktionen
är påkallad dels på grund av att möjligheterna att utomlands
avsätta mejeriprodukter och ägg avsevärt försämrats, dels på grund av den
utomordentligt starka prisstegring, som ägt rum å importerade fodermedel.
För att främja en sådan omläggning ha vissa prisjusteringar ansetts erforderliga.
Enligt överenskommelsen skola garantipriserna på vete och råg höjas med
fem kronor per deciton utöver den höjning som beslutats den 9 februari
1951. Vidare skola bland annat vissa prishöjningar ske å fabrikspotatis,
kött och fläsk samt grädde och ost. Prisbildningen å ägg avses skola i huvudsak
lämnas fri. Priserna å konsumtionsmjölk och smör förutsättas bli
oförändrade.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 sunil. Nr 207.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 207
Nu utgående statliga pristillägg å mjölk avses skola bibehållas. I den män
utjämningsavgift uttages vid export av mejeriprodukter skola avgiftsbeloppen
överföras till Svenska mejeriernas riksförening för att fördelas i form
av pristillägg för mjölk inom sådana områden, där möjligheterna att utnyttja
de i överenskommelsen angivna prisförbättringarna äro relativt små
Överenskommelsen innebär härjämte bland annat att vinst, som uppstår
vid export av svenska oljeväxtfröer eller av oljor, som beretts av sådana
fröer, skall, i den mån den ej åtgår för att täcka löpande utgifter för clearingkassan
för fettråvaror, få användas för att täcka förluster vid export
av mejeriprodukter.
Medelsbehovet för prisreglerande åtgärder på jordbrukets område under
regleringsåret 1951/52 har — under förutsättning att statliga pristillägg för
mjölk utgå enligt oförändrade grunder under hela regleringsåret — beräknats
till 94 miljoner kronor, därav närmare 88 miljoner kronor för mjölkpristillägg,
1,25 miljoner kronor för stöd åt 1951 års odling av lin och hampa
samt 5 miljoner kronor för diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen.
Då en reservation å omkring 60 miljoner kronor av tidigare
anvisade medel beräknas komma att föreligga vid regleringsårets ingång,
äskas nu ett reservationsanslag å 34 miljoner kronor för ändamålet. Vidare
begäres ett reservationsanslag å 105 miljoner kronor till kostnader i
samband med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet och ett förslagsanslag
å 12 miljoner kronor till omkostnader för statlig lagerhållning av
vissa jordbruksprodukter. Sistnämnda anslag avses skola få användas även
för att täcka kostnaderna för viss beredskapslagring.
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
3
Förslag
till
F örordning
angående reglering av införseln av vissa levande djur
och jordbruksprodukter m. m.
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
Levande djur och andra varor av de slag som angivas i bilaga till denna
förordning få icke införas till riket utan särskilt tillstånd.
Vid meddelande av dylikt tillstånd må uppställas sådana villkor för dess
tillgodonjutande som prövas vara erforderliga.
2 §•
Införseltillstånd beviljas, såvitt ej Kungl. Maj :t annat föreskrivit, av statens
jordbruksnämnd.
Ansökan om införseltillstånd skall avfattas enligt formulär, som fastställes
av vederbörande tillståndsmyndighet.
3 §.
När införseltillstånd meddelas, skall därom utfärdas skriftligt bevis, angivande
den myckenhet som får införas, den tid under vilken införseln får
äga rum och de villkor i övrigt som må hava föreskrivits för tillgodonjutande
av tillståndet.
Vid införsel skall tillståndsbeviset företes för tullmyndigheten, som har
att på beviset göra anteckning om dagen för införseln, den myckenhet som
införes och det land varifrån införseln äger rum.
4 §■
Stadgandet i 1 § första stycket skall icke utgöra hinder för transitering
eller annan befordran under tullverkets kontroll eller för uppläggning i frihamn
eller å tullager eller provianteringsfrilager; dock må å provianteringsfrilager
upplagd vara icke utan medgivande av vederbörande tillståndsmyndighet
för varje särskilt fall disponeras annorledes än till fartygs eller luftfartygs
proviantering eller utrustning i föreskriven ordning.
Ej heller skall stadgandet hava avseende å
a) vara som införes i egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden
att tullfrihet för densamma åtnjutes eller, i fråga om icke tullpliktig vara,
skulle, om den varit tullbelagd, hava åtnjutits enligt annan bestämmelse i
5 § tulltaxeförordningen än den under s) upptagna eller enligt 6, 7 eller
<3 § samma förordning; eller
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
b) vara som enligt föreskrifter, meddelade av generaltullstyrelsen, försändes
landvägen över utlandet från en till annan ort inom riket.
Vederbörande tillståndsmyndighet äger meddela allmänna bestämmelser
om ytterligare undantag från stadgandet i 1 § första stycket.
5 §.
För i 1 § omförmäld vara som införes till riket och förtullas skall, i den
mån Kungl. Maj :t i prisreglerande syfte så förordnar, erläggas avgift (införselavgift).
Avgiftens storlek bestämmes av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts
bemyndigande, av statens jordbruksnämnd.
6 §.
Bestämmelserna i 5 § skola icke hava avseende å
a) vara för vilken enligt .särskilt stadgande skatt skall utgå vid införsel
till riket; eller
b) vara som i föreskriven ordning utlämnas från provianteringsfrilager
för fartygs eller luftfartygs proviantering eller utrustning.
Beträffande vara .som införes under sådana förhållanden att tullfrihet
för densamma åtnjutes eller, i fråga om icke tullpliktig vara, skulle, om
den varit tullbelagd, hava åtnjutits enligt 5, 6, 7 eller 8 § tulltaxeförordningen
skall skyldighet att erlägga införselavgift föreligga allenast såvitt
fråga är om återinförsel av vara, vid vars utförande erhållits återbäring
av förut erlagd införselavgift.
7 §•
Införselavgift skall erläggas till tullverket i den ordning som är föreskriven
beträffande tull. Jämväl i fråga om betalningsanstånd, ställande av
säkerhet samt påföljd för dröjsmål med eller uteblivande av betalning skall
angående införselavgift gälla detsamma som rörande tull.
8 §•
Återbäring av införselavgift må efter ansökan åtnjutas vid utförsel av
varan till utrikes ort eller svensk frihamn; dock må, om varan ej utföres
i oförändrat skick, återbäring åtnjutas allenast i den omfattning och på
de villkor som Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, statens
jordbruksnämnd bestämmer.
Närmare föreskrifter angående ansökan om återbäring samt prövning av
sådan ansökan meddelas av Kungl. Maj :t.
9 §.
Därest särskilda skäl föreligga må Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts
bemyndigande, statens jordbruksnämnd meddela befrielse, helt eller delvis.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
från skyldighet att erlägga införselavgift så ock medgiva återbäring, helt
eller delvis, av sådan avgift jämväl i annat fall än i 8 § sägs.
10 §.
Medel som inflyta genom upptagande av införselavgift skola i den ordning
Kungl. Maj :t föreskriver inlevereras till jordbruksnämnden och enligt
Kungl. Maj :ts bestämmande användas för prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område.
11 §•
Till riket inkommen vara som på grund av bestämmelserna i denna förordning
icke får införas må, därest varan ej enligt 13 § eller enligt lagen
om straff för olovlig varuinförsel skall vara förverkad samt hinder ej heller
eljest möter mot utförsel av varan, under tullkontroll återutföras enligt
de föreskrifter som i tullstadgan äro givna för gods anmält till returförtullning.
Vad i första .stycket stadgats gäller även om varan är fri från tull eller
annan införselavgift eller om anmälan till utförsel icke gjorts inom föreskriven
tid.
12 §.
Skall i denna förordning avsedd vara enligt tullstadgan eller lagen om
straff för olovlig varuinförsel eller på grund av stadgande i denna förordning
säljas å auktion genom tullverkets försorg, må försäljningen ske endast
till någon, som erhållit tillstånd varom i 1 § sägs, eller ock under
förbehåll att varan återutföres.
Kan försäljning i enlighet med vad sålunda stadgats ej komma till stånd,
skall med varan förfaras på .sätt Kungl. Maj :t efter anmälan av generaltullstyrelsen
förordnar.
13 §.
Den som utan behörig tullangivning eller medelst vilseledande åtgärder
till riket inför eller söker införa vara, som enligt denna förordning icke
får införas, straffes med dagsböter.
Vara som någon i strid mot denna förordning olovligen infört eller .sökt
införa skall förklaras förverkad jämte emballage eller kärl vari den förvaras.
Kan egendom som sålunda skolat förklaras förverkad ej tillrättaskaffas,
gälde den brottslige dess värde. Framgår av omständigheterna att
brottet skett av förbiseende, må av domstolens prövning bero, huruvida
förverkandepåföljd skall inträda.
I fråga om åtal för förseelse, som avses i första stycket, och talan om
förverkande av gods eller värde på grund av föreskrifterna i andra stycket
ävensom beslag av gods, som kan antagas vara förverkat, och förfarandet
med beslagtaget gods skall vad i allmänhet är stadgat om olovlig införsel
av tullpliktig vara äga motsvarande tillämpning.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
14 §.
Den som bryter mot villkor för tillgodonjutande av tillståndsbevis eller
i strid mot stadgandet i 4 § första stycket disponerar å provianteringsfrilager
upplagd vara annorledes än till fartygs eller luftfartygs proviantering
eller utrustning i föreskriven ordning straffes med dagsböter.
15 §.
Böter ävensom försäljningssumma för förverkat gods samt belopp som
utgivits i stället för sådant gods tillfalla kronan.
16 §.
Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av denna förordning meddelas
av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av vederbörande
tillståndsmyndighet.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1951.
Genom förordningen upphävas
kungörelsen den 14 juni 1933 (nr 343) angående reglering av införseln
av havregryn och havremjöl;
kungörelsen den 23 februari 1934 (nr 24) angående reglering av införseln
av ägg;
förordningen den 18 maj 1934 (nr 153) om införselavgift å havre och
majs jämte vissa andra fodermedel;
kungörelsen den 5 oktober 1934 (nr 490) angående utsträckt tillämpning
av kungörelsen den 23 februari 1934 (nr 24) angående reglering av
införseln av ägg;
kungörelsen den 21 augusti 1935 (nr 493) angående reglering av införseln
av vete och råg samt därav beredda produkter;
kungörelsen den 21 augusti 1935 (nr 496) angående reglering av införseln
av havre och majs samt vissa andra fodermedel;
kungörelsen den 30 december 1936 (nr 647) med vissa bestämmelser angående
införsel av hästar;
kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 648) angående reglering av införseln
av slaktdjur samt kött och fläsk;
kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 660) angående reglering av införseln
av mjölk och mejeriprodukter;
kungörelsen den 1 augusti 1940 (nr 755) angående reglering av införseln
av matärter m. m.; samt
kungörelsen den 14 mars 1941 (nr 217) angående reglering av införseln
av bönor.
Där i författning förekommer hänvisning till stadgande i någon sålunda
upphävd författning, skall hänvisningen i stället avse motsvarande stadgande
i denna förordning.
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
7
Bilaga.
Förteckning
över varor, vilka enligt förordningen den angående reg
lering
av införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter
m. m. icke må införas till riket utan särskilt tillstånd.
Statistiskt nr
1—3: 2
4-9
15—20
24-26
64—67
68:1—2
69, 70
71, ur 72
ur 97
102
170—181
182—186
187
189
ur 190
191-193
ur 194
303
307
314
ur 321: 2
ur 321: 3
359—370, 372
ur 533
Varuslag
Hästar
Nötkreatur, får och svin
Kött av får, häst och nötkreatur
Fläsk
Mjölk och grädde
Smör, naturligt
Ost
Ägg; ävensom äggula, ej uteslutande avsedd för beredning
av läder, samt flytande äggvita
Konsttorkat hömjöl (luzernmjöl)
Manioka- och arrowrot
Spannmål, omalen
Mjöl av spannmål; ävensom mjöl av andra vegetabilier, ej
hänförligt till annat nummer
Havregryn
Vetegryn
Ärter, skalade och kluvna
Havre-, råg- och vetekli
Annat kli, ej särskilt nämnt, utom mandelkli
Makaroner och vermiceller
Bröd, dock ej dessertkäx, pepparkakor och andra slag av
finare bakverk och ej heller hundbröd
Konserver av kött av nötboskap eller får
Konserverade inläggningar av bönor med fläsk
Konserver av fläsk och kött av häst
Fodermedel utom s. k. benprecipitat och annat dikalciumfosfat
Torkad
hönsäggvita
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
Utdrag ur protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
27 april 1951.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Quensel, Danielson, Yougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Ericsson, Andersson, Lingman, Nygren.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om åtgärder
i prisreglerande syfte på jordbrukets område samt anför därvid.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under nionde huvudtiteln
på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1951/52 beräkna dels (p. 113) till Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område ett reservationsanslag av 50 000 000
kronor, dels (p. 115) till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets
verksamhet ett reservationsanslag av 35 000 000 kronor, dels
(p. 116) till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps- och
försäljningsverksamhet ett förslagsanslag av 6 000 000 kronor.
I skrivelse den 21 april 1951 har statens jordbruksnämnd framlagt förslag
angående prissättningen på jordbrukets produkter och vissa jordbruksförnödenheter
för regleringsåret 1951/52. Vid nämndens skrivelse har fogats,
bland annat, en den 23 februari 1951 dagtecknad skrivelse från Svenska
spannmålsaktiebolaget. Över jordbruksnämndens förslag har statens
priskontrollnämnd den 24 april 1951 avgivit yttrande. I anledning av jordbruksnämndens
framställning har Kungl. Maj :t förut denna dag meddelat
beslut i prisfrågan.
Jag torde nu få underställa Kungl. Maj :t frågan om utformningen i övrigt
av de prisreglerande åtgärderna på jordbrukets område för regleringsåret
1951/52 samt vissa därmed sammanhängande spörsmål.
Jag torde vidare här få erinra om att Kungl. Maj :t den 30 mars 1951
till riksdagen framlagt proposition (nr 192) angående grunderna för fortsatt
stöd åt lin- och hampodlingen. I propositionen föreslås bland annat,
att vissa statliga pristillägg skola utgå till lin- och hampodlingen. Medel
för utbetalande av dylika pristillägg ha emellertid ej äskats i sagda proposition.
Jag har i stället där anfört att jag ämnade upptaga frågan om storleken
av det stöd, som borde utgå för 1951 års odling, i samband med behandlingen
av spörsmålet om prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
under nästa regleringsår. 1949 års lin- och hamputredning har även i
skrivelse den 3 april 1951 framlagt förslag rörande utformningen av stödet
för innevarande års lin- och hampodling och beräkningar av kostnaderna
för stödet. Jämväl dessa spörsmål torde alltså nu få upptagas.
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
9
Prissättningen på jordbrukets produkter för
regleringsåret 1950/51.
I sin förut nämnda skrivelse den 21 april 1951 har statens jordbruksnämnd
till en början redogjort för det system för prissättningen på jordbrukets
produkter och förnödenheter, som tillämpats under innevarande
regleringsår.
Därvid har nämnden anfört i huvudsak följande.
I början av år 1950 hade på sedvanligt sätt en förkalkyl upprättats över
jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåret 1950/51. Enligt
denna kalkyl kunde jordbrukets sammanlagda inkomster för nämnda
år beräknas uppgå till 3 035,3 miljoner kronor. I förhållande till det för
basåret 1938/39 beräknade inkomstbeloppet innebar denna summa en ökning
med 122,8 procent. Beträffande jordbrukets kostnader hade i kalkylen
upptagits tre alternativa belopp, innebärande en kostnadsökning i förhållande
till basåret med respektive 124,44 (alternativ A), 124,53 (alternativ B)
och 118,79 procent (alternativ C). Vid de båda första alternativen hade ett
kalkylmässigt inkomstunderskott av omkring 21 respektive 22,5 miljoner
kronor erhållits, medan vid det sistnämnda alternativet uppkommit ett kalkylmässigt
överskott av omkring 56 miljoner kronor. Skillnaden mellan alternativen
grundade sig på olikheter i fråga om beräkningen av jordbrukets
räntekostnader. Vid de båda förstnämnda alternativen hade denna beräkning
utförts enligt den metod, som föreslagits av de sakkunniga för utredning
av frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader
m. m. Däri hade hänsyn tagits till lantbrukskapitalets förändringar
efter basåret. Vid det sistnämnda alternativet däremot hade lantbrukskapitalet
hållits i stort sett oförändrat efter basåret.
Efter förhandlingar mellan statens livsmedelskommission, å ena, samt en
av Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk utsedd
förhandlingsdelegation, å andra sidan, hade en överenskommelse träffats
om grunderna för prissättningen på jordbrukets produkter under år 1950/51.
Denna överenskommelse, som godkänts av jordbrukets förhandlingsdelegcrade
den 20 april 1950, innebar i huvudsak följande.
Enligt överenskommelsen hade enighet nåtts om att jordbrukets kostnader
i kalkylen, i analogi med Kungl. Maj :ts beslut den 29 december 1949
angående lönsamhetsberäkningar i prisärenden, skulle beräknas med beaktande,
bland annat, av den stegring av räntekostnaderna, som följde av kapitalvolymens
värdeökning efter basåret, och att kostnaderna skulle bestämmas
i enlighet med det av LK-delegationen såsom alternativ A betecknade
alternativet. Samtidigt hade emellertid enighet rått om att tillämpningen
av denna princip för kostnadsberäkning icke skulle få föranleda
ökning av produktpriserna, så länge den dåvarande stabiliseringspolitiken
tillämpades. Någon utjämning av det enligt alternativ A beräknade underskottet
av 21 miljoner kronor år 1950/51 skulle därför icke ske. För tiden efter
den 1 januari 1951 förbehöll sig emellertid jordbruket att påkalla täckning
för de särskilda kostnadsökningar, t. ex. ökade löner till jordbrukets
10
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
arbetskraft, såväl lejd som egen, som kunde uppkomma till följd av stabiliseringspolitikens
upphörande eller modifiering.
Överenskommelsen innebar vidare, att vissa prisändringar i marknadsanpassande
syfte skulle vidtagas. Härigenom beräknades underskottet enligt
alternativ A stiga med över 10 miljoner kronor till mellan 30 och 35
miljoner kronor. Ej heller för detta ökade underskott skulle jordbruket
äga få täckning.
Kungl. Maj :t meddelade därefter den 21 april 1950, på framställning
av statens livsmedelskommission, beslut rörande prissättningen på jordbruksprodukter
under år 1950/51. Kungl. Maj :t godtog därvid den förenämnda
prisöverenskommelsen. Beslutet innebar vidare, att den dåvarande
prisnivån på jordbrukets produkter tills vidare skulle bibehållas i stort
sett oförändrad, bortsett från de förut berörda justeringarna i marknadsanpassande
syfte.
Kungl. Maj :ts beslut i prissättningsfrågan underställdes riksdagen i proposition
nr 245/1950. I propositionen uttalade föredragande departementschefen,
bland annat, att frågan, i vad mån jordbruket vid ett slopande eller
en modifiering av stabiliseringspolitiken borde erhålla kompensation
för de kostnadsökningar, som kunde föranledas därav, borde bliva beroende
av resultatet av de överväganden, som då kunde komma att äga rum.
Därvid borde även prövas i vad mån den ändrade principen beträffande beräkning
av räntekostnadsposten borde få inverka på prissättningen på jordbrukets
produkter. Även spörsmålet om tillämpning av 4-procentregeln borde
få upptagas vid sådana överläggningar, som jordbruket förbehållit sig att
påkalla vid ett slopande eller en modifiering av stabiliseringspolitiken.
Kungl. Maj :ts proposition i ämnet godkändes sedermera av riksdagen
(jordbr.utsk. uti. nr 52; r. skr. nr 357).
Jordbruksnämnden har vidare erinrat om att den i början av år 1950
upprättade förkalkylen över jordbrukets inkomster och kostnader för regleringsåret
1950/51 omräknats i oktober månad 1950. Denna omräknade kalkyl
hade med räntekostnaderna beräknade enligt den nya metoden (alternativ
A) visat ett överskott av i runt tal 37 miljoner kronor. Då normkalkylen
beräknad enligt samma grunder visat ett underskott av 22 miljoner kronor,
kunde således en förbättring med 59 miljoner kronor beräknas komma att
äga rum. Med hänsyn tagen dels till de i prisöverenskommelsen våren 1950
förutsatta prisjusteringarna, dels till en viss uppräkning av arbetskostnadsposten
av beräkningsteknisk natur kunde den reella förbättringen av jordbrukets
ekonomiska läge jämfört med vårkalkylen anges till i runt tal 100
miljoner kronor, vilket belopp låge inom ramen för 4-procentregeln.
Efter framställning av jordbrukets riksorganisationer upptogos längre
fram på hösten 1950 överläggningar om priserna på jordbrukets produkter
för tiden januari—augusti 1951. Dessa överläggningar ledde den 19 december
1950 till en överenskommelse. Dennas innehåll har av jordbruksnämnden
sammanfattats på följande sätt.
Till grund för regleringen av producentpriserna under återstående del av
år 1950/51 skulle läggas den jordbrukskalkyl, som upprättats i oktober 1950
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
och som med tillämpning av den nya metoden för beräkning av jordbrukets
räntekostnader visade ett kalkylmässigt inkomstöverskott av cirka 37 miljoner
kronor. Som kompensation för den ökning av arbetskostnadsposten,
som föranleddes av det nya kollektivavtalet för lantarbetare, skulle jordbruket
för tiden 1 januari—31 augusti 1951 tillföras ett ökat inkomstbelopp
av cirka 160 miljoner kronor. Det kalkylmässiga inkomstöverskottet i oktoberkalkylen
beräknades bli erforderligt för att täcka andra kostnadsökningar
för jordbruket till följd av den ändrade stabiliseringspolitiken. Överskottei
skulle därför icke utjämnas.
Enligt överenskommelsen skulle 4-procentregeln tillämpas på sedvanligt
sätt i fortsättningen (fr. o. in. regleringsåret 1951/52).
Det förutsattes vidare i överenskommelsen, att följande subventioner
skulle slopas från ingången av år 1951, nämligen dels det mjölkpristillägg
(i oktoberkalkylen 1950 upptaget till 60,8 miljoner kronor för år 1950/51),
vilket infördes hösten 1949 i anslutning till prisstabiliseringspolitiken, dels
utgående kör linjebidrag, merfraktbidrag och regleringskostnadstillägg (upptagna
till sammanlagt 4,8 miljoner kronor för 1950/51). Slopandet av mjölkpristillägget
skulle få ta sig uttryck i höjda konsumentpriser på mejeriprodukter.
För bortfallet av sistnämnda grupp av bidrag skulle jordbruket ersättas
därigenom, att förenämnda kompensationsbelopp av 160 miljoner kronor
ökades till 163 miljoner kronor. Det förutsattes vidare, att subventionen
till förbättring av handelns marginaler på mjölk, 6 miljoner kronor per
år, skulle avvecklas från det nya året. Marginalerna komme därigenom att
fortsättningsvis helt slå igenom i konsumentpriset på mjölk.
Av kompensationsbeloppet 163 miljoner kronor för tiden januari—augusti
1951 skulle cirka 141 miljoner kronor tillföras jordbruket genom prishöjningar
på olika produkter, nämligen mjölk och mejeriprodukter (70 miljoner
kronor), kött och fläsk in. in. (34 miljoner kronor), hudar (25 miljoner
kronor) samt ull, ägg och matpotatis (tillsammans 12 miljoner kronor).
Återstående 22 miljoner kronor tillfördes jordbruket genom att detta gottskrevs
vissa engångsbelopp, nämligen dels 11 miljoner kronor utgörande
prisstegringsvinst på hudar samt vinst på lager av hudar och ost, dels 11
miljoner kronor utgörande inkomster, som jordbruket erhållit på grund
av att basprisnivån för kött och fläsk överskridits före den 1 januari 1951.
Då det kunde anses tveksamt om de förutsatta nya priserna på ägg och
vissa mejeriprodukter verkligen skulle kunna utfås i sin helhet, hade jordbruksnämnden
förklarat sig beredd att till prövning upptaga önskemål om
justering av priserna på vissa andra produkter, i (ten mån så erfordrades
för att täcka inkomstbortfall på grund av att förstnämnda priser icke
kunde helt uttagas. Härmed åsyftades vissa slaktdjurs- och mejeriprodukter.
Vid sitt godtagande av prisöverenskommelsen uttalade slutligen jordbrukets
representanter en bestämd förhoppning om att den allmänna uppgången
av lönenivån i landet skulle förete samma moderation som för jordbrukets
del.
Till prisöverenskommelsen fogades vissa protokollsanteckningar. Bland
annat uttalades, att någon höjning av brödsädspriserna icke ansetts kunna
ifrågakomma, eftersom större delen av 1950 års skörd redan levererats från
jordbruket. Det förutsattes emellertid, att en prisjustering på brödsäden
skulle komma till stånd för 1951 års skörd. Vidare förutsattes, att den prisstegring
å smör, som föranleddes av uppgörelsen och beräknats till 75 öre
per kilogram i partihandelsledet, skulle för margarin motsvaras av en i öre
räknat lika stor prishöjning.
Överenskommelsen rörande riktlinjerna för prissättningen på jordbrukets
12
Kungi. Maj.ts proposition nr 207.
produkter under tiden januari—augusti 1951 godkändes av Kungl. Maj:t
genom beslut den 22 december 1950. Beträffande vad i överenskommelsen
sagts om 4-procentregelns tillämpning från och med regleringsåret 1951/52
anförde chefen för jordbruksdepartementet till statsrådsprotokollet vid
ärendets föredragning, att detta torde få förutsätta, att slutlig ståndpunkt redan
på våren toges till prissättningen på jordbrukets produkter för hela det
kommande regleringsåret.
Prisöverenskommelsen har sedermera underställts riksdagens prövning
(prop. nr 76/1951).
Jordbruksnämnden har i en särskild promemoria lämnat en mera detaljerad
redogörelse för hittills vidtagna regleringsåtgärder på jordbrukets område.
Denna promemoria torde såsom bilaga få fogas till detta protokoll
(bilaga 1). Vidare har nämnden överlämnat en översikt över produktionsutvecklingen
på jordbrukets område, en särskild undersökning rörande
mjölk- och äggproduktionens utveckling efter förkrigstiden, en redogörelse
för nu gällande priser på jordbruksprodukter och på vissa förnödenheter
för jordbrukets behov samt en promemoria angående jordbrukarnas kontanta
inkomster och utgifter år 1949. Även dessa promemorior torde såsom
bilagor få fogas till detta protokoll (bilagor 2—5).
I sin skrivelse har jordbruksnämnden även berört de utjämningsavgifter,
som för närvarande utgå vid export av vissa varor. För att belysa motiven
till att avgifterna uttagas har nämnden därvid redogjort för innehållet i en
skrivelse, vilken statens livsmedelskommission den 28 februari 1950 avlåtit
till Kungl. Maj :t och vilken legat till grund för den kungörelse i ämnet,
som utfärdats den 31 mars 1950. Vidare har nämnden lämnat uppgift om de
utjämningsavgifter, som för närvarande utgå för de viktigare varuslagen.
Av denna framgår att dylika avgifter nu uttagas för nötkött, fläsk, ister och
flott, råg, vete, havre, korn, havrekli, smör, margarin, fettråvaror, socker
och vissa slag av ost. Härjämte har nämnden uppgivit att de medel som
under tiden den 1 juni 1950—den 31 mars 1951 influtit i form av utjämningsavgifter
— efter avdrag av under samma tid utbetalade restitutioner
— uppgått till cirka 9,5 miljoner kronor. Dessa medel hade i enlighet med
Kungl. Maj :ts beslut redovisats som inkomst på de anslag eller clearingkassor,
ur vilka bidrag för vederbörande varuslag utgått.
Jordbruksnämnden har vidare förklarat sig förutsätta, att bestämmelserna
om utjämningsavgift skulle gälla jämväl under regleringsåret 1951/52.
Förkalkylen rörande jordbrukets inkomster och kostnader
under produktionsåret 1951/52.
I syfte att erhålla ett underlag för behandlingen av frågan om prissättningen
på jordbrukets produkter under år 1951/52 har jordbruksnämnden
uppdragit åt kalkylsakkunniga1 att utarbeta en förkalkyl över jordbrukets * i
1 Ledamöter av kalkylsakkunniga äro generaldirektören O. Söderström, organisationschefen
i Kooperativa förbundet, fil. lic. M. Bonow, byråchefen L. Juréen, agronomen Cl.-E. Odhner,
direktören i Sveriges lantbruksförbund A. H. Stensgård samt föreståndaren för Jordbrukets utredningsinstitut,
fil. lic. H. Åstrand, vilka samtliga deltagit vid upprättandet av den nu föreliggande
kalkylen.
13
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
inkomster och kostnader under nyssnämnda produktionsår. Denna kalkyl
har granskats av jordbruksnämndens råd vid sammanträde den 16 mars
1951. Kalkylen torde såsom bilaga få fogas till detta protokoll (bilaga 6).
Jordbruksnämnden har i sin skrivelse lämnat en sammanfattande redogörelse
för innebörden och resultatet av den nu upprättade jordbrukskalkylen.
Nämnden har därvid till att börja med framhållit, att kalkylen för år 1951/
52 i metodiskt hänseende ansluter sig till de under en följd av år utförda inkomst-
och kostnadsberäkningar, vilka legat till grund för prissättningen
på jordbrukets produkter. Kalkylen har karaktären av en normalkalkyl såtillvida,
att den avser att belysa inkomst- och kostnadsläget under det kommande
produktionsåret under förutsättning av normala väderleksförhållanden,
oförändrade löner och räntesatser samt oförändrade priser på produkter
och förnödenheter utom i de fall, där vid kalkylens upprättande förändringar
i priser med hänsyn till marknadsläget kunnat förutses med en viss
grad av säkerhet.
Nämnden har därefter övergått till en redogörelse för grunderna för de i
kalkylen ingående beräkningarna av jordbrukets inkomster och därvid först
närmare berört beräkningarna rörande skördens storlek. Harom har nämnden
anfört.
Till grund för inkomstkalkylen har på vanligt sätt lagts en beräkning
skörden, vilken bygger på vissa antaganden rörande areaier ^ara ''
kastning för olika grödor. De för produktionsaret 1951/52 (1951 års sKorai
kalkvlerade arealerna ha i fråga om höstvete och hostrag beraknats med ledning
av arealinventeringen i oktober 1950, varvid från de enhgt denna^inventerins
besådda arealerna gjorts avdrag for normal utvintring. De för ar 19ol
^höstsådden 1950) gjorda avdragen för normal utvintring utgöra liksom for
a"givnas
de areal ra)01 h“
£SiSS^abr“Ä»^ry5r^einve„ter,n6C„ l oMober
1950 konstaterad nedgång av höstsädsodlingen. Vårvetearealen förutsattes
visa en fortsatt uppgång. Även oljeväxtarealen antages oka, nämligen med
26 000 hektar till 195 000 hektar. I fråga om trindsad, sockerbetor och potatis
ha 1950 års arealer upptagits med avrundning. Beträffande \all till slattei,
säd till grönfoder, foderrotfrukter och spånadsvaxter antages viss nedgång.
Uppskattningen av det kommande årets hektarskordar har för olika yaxtslag
skett på samma sätt som tidigare. Den tillämpade prognosmetoden innebär
i korthet, att de observerade hektarskördarna med tillhjälp av de s. k.
allmänna skördeomdömena omräknas till normerade hektarskordar. Med
ledning av dessa senare sker därefter en uppskattning av normskordarna,
d v s. de hektarskordar, som under förutsättning av normala vaderlekstoihållanden
kunna förväntas under prognosåret. De normerade hektarskordarna
äro befriade från de årliga skördefluktuationerna till foljd av väderlekens
växlingar, varför de på ett tillförlitligare sätt an de observerade återge
sekulära förändringar i avkastningen, exempelvis till foljd av växtodlingens
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
landvinningar, förbättrad gödsling etc. De lämpa sig därför bättre som underlag
för en prognos än de observerade skördarna. Givetvis böra emellertid
även de aktuella förutsättningarna för vegetabilieproduktionen beaktas. Med
hänsyn till utvecklingen på längre sikt samt den förbättrade tillgången på
kvävegödsel ha de sakkunniga sålunda företagit viss höjning av normskördarna
för höstvete, höstråg, korn, blandsäd, sockerbetor och hö från odlad
jord.
Beträffande jordbrukets inkomster av vegetabiliska produkter har jordbruksnämnden
anfört.
Produktionen år 1951/52 av vegetabiliska slutprodukter har beräknats på
grundval av de i tabellerna 1 och 2 upptagna arealerna och hektarskördarna.
De kvantiteter brödsäd, som medtagits vid inkomstberäkningarna, ha framkommit
sedan totalskörden av vete och råg reducerats för lagringsförluster,
avrens och utsäde. Av korn har utöver husbehovsförmalningen endast medtagits
de kvantiteter, som beräknats komma att åtgå vid grynkvarnar, bryggerier
och brännerier. På motsvarande sätt har av havre, hö och halm endast
medtagits den beräknade förbrukningen av havre vid grynkvarnarna,
arméns och åkeriernas inköp av fodersäd och stråfoder, förbrukningen av
dessa varuslag vid skogskörslor samt den industriella förbrukningen av
halm. Härutöver har exporten av hithörande varuslag beaktats.
Priserna på brödsäd under det kommande året ha beräknats med beaktande
av Kungl. Maj:ts beslut den 9 februari 1951 om höjning av grundpriserna
på brödsäd av 1951 års skörd. Vid uppskattningen av priserna på korn och
havre under prognosåret har bl. a. tagits hänsyn till de senaste prishöjningarna
på importfodermedel. Priset på kokärter antages stiga i takt med priserna
på övrig spannmål.
Den ökning av antalet prisorter för brödsäd, som ägt rum i jämförelse med
år 1938/39, har i tidigare kalkyler antagits medföra en viss sänkning av
fraktkostnaderna för saluförd brödsäd. Enär antalet prisorter åter minskats,
har posten »ersättning för av jordbrukarna tidigare burna fraktkostnader»
nu bortfallit för åren 1950/51 och 1951/52.
Jordbrukets sammanlagda inkomster av brödsäd beräknas år 1951/52 stiga
till 253,3 miljoner kronor mot 231,3 miljoner kronor innevarande år. ökningen
beror på de höjda priserna, vilka mer än väl uppväga verkningarna i
inkomsthänseende av den minskade brödsädsodlingen. I fråga om övrig
spannmål väntas en ökning av inkomsterna från 47,6 miljoner kronor 1950/
51 till 58,4 miljoner kronor prognosåret.
Försäljningen av hö och halm beräknas tillföra jordbruket 6,7 miljoner
kronor år 1951/52 mot 7,i miljoner kronor innevarande år.
Liksom i närmast föregående normkalkyl räknas för år 1950/51 med en
inhemsk förbrukning av 825 miljoner kilogram matpotatis. Samma kvantitet
upptages även för år 1951/52. På grund av att potatisskörden 1951
(= nor in skörd) väntas bli större än 1950 års relativt dåliga skörd, antages
vid nu gällande priser på övriga jordbruksprodukter en nedgång av priset
på matpotatis. Härigenom uppkommer en inkomstminskning, nämligen från
144,4 miljoner kronor 1950/51 till 132,o miljoner kronor under prognosåret.
Vid förutsatt normalskörd av potatis beräknas 260 miljoner kilogram
matpotatis komma att användas för industriella ändamål år 1951/52, varav
150 miljoner kilogram för tillverkning av potatismjöl och 110 miljoner kilogram
för brännvinstillverkning. Den angivna totalmängden fabrikspotatis
överstiger väsentligt årets till följd av den dåliga skörden reducerade
kvantitet, vilket förklarar att jordbrukets inkomster av fabrikspotatis visar
en stark stegring, nämligen från 15,3 till 22,8 miljoner kronor.
15
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
Inkomstsumman för all potatis utgör i den föreliggande kalkylen 154,s
miljoner kronor 1951/52 mot 159,7 miljoner kronor innevarande år.
På grundval av förut anförda uppgifter rörande areal och normskörd per
hektar har skörden av sockerbetor år 1951 beräknats till 1 950 miljoner kilogram
mot 1 978 miljoner kilogram år 1950. Grundpriset för betor med 10
procents sockerhalt väntas bli höjt från 5,55 kronor per deciton innevarande
år till 6,25 kronor per deciton år 1951/52. De faktiska genomsnittspriserna,
beräknade med hänsyn till sockerhalt och inkluderande olika ersättningar
och tillägg, utgöra i kalkylen 6,oi respektive 6,97 kronor per deciton. Prishöjningen
medför en ökning av jordbrukets inkomster av sockerbetor från
118,9 miljoner kronor år 1950/51 till 135,9 miljoner kronor år 1951/52.
Totalskörden av oljeväxtfröer beräknas i huvudsak på grund av den förut
omtalade arealökningen stiga från 240 miljoner kilogram innevarande år
till 283 miljoner kilogram "år 1951/52. På grund av en viss sänkning avpriserna
på matnyttigt oljeväxtfrö blir inkomstökningen procentuellt icke
lika stor. För år 1951/52 upptages i kalkylen 195,8 miljoner kronor mot
177,i miljoner kronor år 1950/51.
Jordbrukets inkomster av spånadsväxter upptagas i den föreliggande
kalkylen till 4,7 miljoner kronor mot 4,5 miljoner kronor innevarande år.
Den fältmässiga odlingen av köksväxter har för år 1950/51 beräknats
tillföra jordbruket en inkomstsumma av 42,3 miljoner kronor. De sakkunniga
ha ansett sig böra för år 1951/52 räkna med en höjning med 15 procent
av nyss angivet belopp och ha alltså för prognosåret insatt en inkomstsumma
av 48,6 miljoner kronor i kalkylen.
Jordbrukets inkomster av tobaksodling ha tidigare icke upptagits i jordbrukskalkylen.
Så har emellertid skett denna gång. Inkomstbeloppen utgöra
l,o och l,i miljon kronor åren 1950/51 respektive 1951/52.
Jordbrukets totala inkomster av vegetabilier utgöra enligt föreliggande
beräkningar 789,5 miljoner kronor år 1950/51. För prognosåret 1951/52
utgör motsvarande belopp 859,3 miljoner kronor, d. v. s. en summa som
ligger 69,8 miljoner kronor högre än årets. Ökningen beror främst på den
för flertalet viktiga produkter förutsatta höjningen av prisnivån.
Beträffande jordbrukets inkomster av animaliska produkter har jordbruksnämnden
anfört.
Medelantalet mjölkkor år 1950/51 har av kalkylsakkunniga upptagits
till 1 677 000 djur och motsvarande antal år 1951/52 till 1 670 000 djur. Den
förutsatta minskningen utgör 0,4 procent. Vid normal tillgäng på foder
för korna ha de sakkunniga ansett sig ha anledning att räkna med att
mjölkavkastningen per ko skall visa en fortsatt stegring även under år
1951/52. De sakkunniga ha förutsatt en produktion per ko av 2 949 kilogram
år 1950/51 och 2 993 kilogram år 1951/52. Ökningen motsvarar 1,5
procent. Med utgång från nämnda dala rörande koantal och avkastning
per ko har totalproduktionen av mjölk beräknats till 4 945 miljoner kilogram
år 1950/51 och 4 998 miljoner kilogram år 1951/52, vilket innebär
en ökning med 1,1 procent. Den sålunda beräknade produktionen överträffar
1938/39 års produktion med 6,0 procent. I detta sammanhang kan förtjäna
omnämnas, att mjölkinvägningen vid mejerier under samma tid
(1938/39 1951/52) beräknas ha ökat från 3 129 till 4 026 miljoner kilo
gram
eller med 28,7 procent. Mejerimjölkens andel av mjölkproduktionen
visar eu fortsatt ökning frän 66,4 procent 1938/39 till 8(^<, procent 1951/52.
Beräkningarna av jordbrukets inkomster av den vid mejerier invägda
mjölken har utförts enligt samma metod som tillämpats i vårkalkylen 1950.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
(Se Kungl. Maj :ts proposition nr 245/1950, s. 130 ff.) Tillvägagångssättet
är i huvudsak följande. För var och en av de viktigaste produkterna utföres
en inkomst- och kostnadsberäkning (jämväl för prognosåret), vilken ger
en schematisk uppfattning om det värde inklusive statliga bidrag, som mejerierna
kunna betala leverantörerna med hänsyn till föreliggande prisoch
kostnadsläge. Denna beräkning infångar den allra största delen av
mejeriernas mjölklikvider; vissa extra inkomster komma emellertid ej
med vid ifrågavarande beräkning (merinkomster av mesvaror, kapsylmjölk,
vitaminerad mjölk etc.). Den del av mjölklikvider na, som härrör från dylika
extra inkomster beräknas för ett antal år som skillnaden mellan de
taktiskt utbetalda likviderna och de på nyss antytt sätt beräknade nettoinkomsterna.
De framkomna skillnadsposterna tjäna som ledning vid beräkningen
av inkomsterna för de följande år, för vilka uppgifter om mejeriernas
mjölklikvider ännu icke föreligga. Det kan tilläggas, att såväl
för 1950/51 som i prognosen för 1951/52 tagits hänsyn till väntade förluster
vid export av smör.
De på antytt sätt beräknade inkomsterna av mejerimjölk utgöra år
1950/51 1 166,6 miljoner kronor och år 1951/52 1 177,9 miljoner "kronor.
Medellikviden utgör 29,so respektive 29,26 öre per kilogram, varav 2,57 respektive
2,ci öre per kilogram motsvara statliga bidrag.
Jordbrukets inkomster av den utanför mejeri försålda konsumtionsmjölken,
den hemmaförbrukade konsumtionsmjölken samt lantsmöret ha i
huvudsak beräknats på liknande sätt som tidigare. Tillhopa visa de tre inkomstposterna
eu ökning från 239,s miljoner kronor 1950/51 till 242,7 miljoner
kronor år 1951/52.
Det sammanlagda beloppet för producent- och kontantbidrag har för såväl
1950/51 som 1951/52 upptagits till 72,4 miljoner kronor.
Den för jordbruket kalkylerade totalinkomsten av mjölk och mejeriprodukter
(inklusive producent- och kontantbidragen) utgör för prognosåret
1951/52 ett belopp av 1 493,o miljoner kronor mot 1 478,8 miljoner kronor
innevarande år.
Såsom framhölls i höstkalkylen 1950 ha kalkylsakkunniga på grund av
brister i de senaste hönsräkningarna vid beräkningarna av äggproduktionen
varit tvungna att i högre grad än tidigare bygga på hittillsvarande och
vantad utveckling på äggmarknaden. Så har varit fallet även denna gång.
Produktionen av ägg har i den föreliggande kalkylen upptagits till 85 miljoner
kilogram 1950/51 och 83 miljoner kilogram 1951/52. Äggpriset har
satts till 240 öre per kilogram under båda åren. Härvid har tagits "hänsyn till
den f. n. utgående utjämningsavgiften. Det totala värdet av äggproduktionen
beräknas till 204,o miljoner kronor 1950/51 och 199,2 miljoner kronor
1951/52. J
Sakkunnigledamoten direktör A. H. Stensgård har ansett sig icke kunna
göra en bedömning av äggproduktion och äggpris för de berörda åren utan
betraktar de angivna talen enbart som ett beräkningstekniskt mått på inkomsterna.
Jordbrukets totalinkomster av ägg och slaktfjäderfä (vad som produceras
utanför jordbruket frånräknas) utgör i den föreliggande kalkylen 175,4
miljoner kronor år 1951/52 mot 179,2 miljoner kronor innevarande år.
Beräkningarna av jordbrukets inkomster av slaktdjur visa i fråga om
nötkreatur någon ökning men beträffande får och häst någon minskning
Irån innevarande år till 1951/52. Det sammanlagda värdet av slakten av nötkreatur,
häst och får beräknas öka från 430,i miljoner kronor år 1950/51
till 434,5 miljoner Jtronor år 1951/52. Svinslakten beräknas vid de priser
som gällde, då kalkylen upprättades, medföra en inkomst för jordbruket av
423,7 miljoner kronor det kommande året mot 428,5 miljoner kronor inneva
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
17
rande år. Beräkningarna visa praktiskt taget samma totala inkomster av
slaktdjur under de båda behandlade åren, nämligen 858,6 miljoner kronor
1950/51 och 858,2 miljoner kronor år 1951/52.
Försäljningen av militärhästar beräknas tillföra jordbruket 1,6 miljoner
kronor under såväl 1950/51 som 1951/52. Ullinkomsterna ha beräknats
stiga från 5,o miljoner kronor innevarande år till 5,4 miljoner kronor år
1951/52. Värdet av exporten av levande djur har för båda åren upptagits till
l,o miljon kronor.
Till följd av den fortgående minskningen av häststammen sjunker i den
föreliggande kalkylen värdet av kreaturskapitalet med 21,5 miljoner kronor
1950/51 och 18,3 miljoner kronor 1951/52. Det bör anmärkas, att vid
dessa beräkningar tillämpas konstanta djurvärden.
Jordbrukets totala inkomster av animalier (utan beaktande av förändringarna
i kreaturskapitalet) utgöra enligt de nu utförda beräkningarna
2 524,2 miljoner kronor år 1950/51 och 2 534,6 miljoner kronor prognosåret
1951/52, alltså en obetydlig uppgång, vilken främst beror på ökade mjölkinkomster.
Jordbrukets sammanlagda inkomster (med beaktande av förändringarna
i kreaturskapitalet) för år 1950/51 utgöra enligt de nu föreliggande beräkningarna
3 292,2 miljoner kronor. För prognosåret 1951/52 är motsvarande
inkomsttal 3 375,6 miljoner kronor. Inkomstökningen, vilken utgör 83,4 miljoner
kronor, beror, såsom framgår av det föregående, på ökade vegetabilieinkomster.
Index för jordbrukets inkomster vid basårsbeloppet 1 371,5 miljoner
kronor utgör 246,i för år 1951/52.
Vad härefter angår beräkningarna av jordbrukets kostnader har jordbruksnämnden
anfört, att dessa i huvudsak utförts på samma sätt som
vid närmast föregående kalkyltillfälle. Detta innebär, att de av de sakkunniga
för utredning rörande frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets
arbetskostnader m. m. föreslagna beräkningsmetoderna nu tilllämpats
beträffande såväl arbetskostnader som olika kapitalkostnadsposter.
I enlighet med den i december 1950 träffade prisöverenskommelsen har den
nya beräkningsmetoden för räntekostnaderna tillämpats utan någon inskränkning.
Av de olika i kalkylen ingående kostnadsposterna har jordbruksnämnden
först behandlat arbetskostnaderna och om dessa anfört.
Jordbrukets arbetskostnader i kalkylen beräknas genom att den totala
arbetsförbrukningen i timmar multipliceras med den genomsnittliga timförtjänsten.
I enlighet med de principer, som tillämpats vid de senaste beräkningstillfällena,
har arbetskraftsvolymen för prognosåret 1951/52 reducerats med
1,5 procent av den för innevarande år beräknade volymen. De sakkunniga
framhålla, att utvecklingen vid räkenskapsgårdarna synes stödja en nedskrivning
av volymen med angivet procenttal, under det att statistiken rörande
den inrikes befolkningsomflyttningen synes tyda på en starkare
minskning. På basis av hittills känt material ha de sakkunniga dock icke
ansett sig kunna företaga någon förändring av den de senaste åren tillämpade
reduceringsprocenten. Det är självfallet angeläget, betona de sakkunniga,
att frågan även i fortsättningen ägnas uppmärksamhet, i all synner
2
Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 207.
18 Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
het som det f. n. tillgängliga bedömningsmaterialet ger väsentligt olika utslag.
Beräkningen av den genomsnittliga timlönen för de aktuella kalkylåren
har hittills verkställts genom framskrivning av den kända timförtjänsten under
senaste statistikår enligt socialstyrelsens lönestatistik med ledning av
avtalslönens utveckling sedan motsvarande tid. I den nu upprättade kalkylen
har framskrivningen skett enligt en något modifierad metod. Denna innebär
i korthet, att man undersöker förhållandet mellan den genomsnittliga
timförtjänsten enligt lönestatistiken för lantarbetare under vissa löneår och
den genomsnittliga timlönen för ordinarie tid enligt avtalen (för motsvarande
tid). På så sätt erhålles en faktor, »överbetalningsfaktorn», vilken anger
förhållandet mellan timförtjänst och avtalslön. Det bör anmärkas, att
faktorn huvudsakligen ger uttryck för vissa i avtalen stipulerade merförtjänster
utöver ordinarie timlön och endast till mindre del hänför sig till
verklig överbetalning utöver avtalslön. Timförtjänsten för de nu aktuella
åren har beräknats med tillämpning av den »överbetalningsfaktor», som erhållits
för åren 1945/46—1948/49. Den sålunda beräknade timförtjänsten
utgör för innevarande år 205,28 öre och för år 1951/52 218,53 öre. Hänsyn
har vid beräkningarna tagits till dels det nya avtal för lantarbetarna som
träffades i december 1950 (med en höjning av den ordinarie timlönen med
25 öre), dels den nya semesterlagen (övergång från två till tre veckors semester).
De totala arbetskostnaderna ha i den nu föreliggande kalkylen upptagits
för innevarande år till 2 148,9 miljoner kronor och för år 1951/52 till 2 253,3
miljoner kronor. Ökningen utgör 104,4 miljoner kronor.
Jordbruksnämnden har i detta sammanhang anmärkt att kalkylsakkunniga
uttalat, att frågan om användning av avtalslöner såsom underlag för
arbetskostnadsberäkningarna borde prövas i samband med en ifrågasatt
övergång till nytt basår för kalkylen. (Se härom närmare s. 22 o. f.)
Under samlingsrubriken kapitalkostnader behandlas i kalkylen kostnaderna
för avskrivning och underhåll av markanläggningar (grundförbättringar),
ekonomibyggnader samt maskiner och redskap ävensom kostnader för elektricitet
samt räntekostnaderna. Beträffande dessa poster har jordbruksnämnden
anfört följande.
Kostnadsposten grundförbättringar (täckdikningskostnader, underhåll av
större öppna diken) visar en mindre ökning mellan åren 1950/51 och 1951/
52, nämligen från 17,7 till 17,9 miljoner kronor.
Kostnaderna för avskrivning och underhåll av ekonomibyggnader beräknas
med utgång från vissa inom statens forskningskommitté för lantmannabyggnader
(SFL) utförda undersökningar rörande storleken av dessa kostnader
år 1946. Kostnadssumman för detta år följes med ledning av SFL:s
och lantbruksförbundets byggnadskostnadsindex. Byggnads- och därmed avskrivnings-
och underhållsvolymen antages vara konstant. För siloanläggningar
utföras särskilda beräkningar. På grund av höjda materialkostnader
(främst trävirke) och stegrade arbetslöner beräknas kostnaderna för ekonomibyggnader
och siloanläggningar stiga från 171,s miljoner kronor 1950/51
till 183,7 miljoner kronor 1951/52.
Kostnaderna för maskiner och redskap äro fördelade på avskrivningsoch
underhållskostnader. De förra fastställas med utgång från beräkningar
— grundade på ett omfattande material från tillverkare och importörer —
av maskinbeståndets volym under förutsättning av en 15-årig avskrivningstid,
de senare upptagas i enlighet med resultaten från jordbruksnämndens
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
19
(förut livsmedelskommissionens) deklarationsundersökningar. Jordbrukets
kostnader för maskiner och redskap stiga enligt den föreliggande kalkylen
från 266,7 miljoner kronor 1950/51 till 285,8 miljoner kronor 1951/52.
Kostnadsposten elektricitet upptages i enlighet med deklarationsundersökningarna
och med ledning av dessa gjord framskrivning. Posten omfattar
strömkostnader samt avskrivning och underhåll av ortsnät. Sistnämnda
kostnadselement för gårdsinstallationer ingå, åtminstone delvis, i posten
ekonomibyggnader. Det bör anmärkas, att strömkostnaderna, vilka närmast
äro att jämställa med kostnader för förnödenheter, vid den använda beräkningsmetoden
icke kunnat lösbrytas från övriga elkostnader. Kostnaderna
för elektricitet beräknas till 42,7 miljoner kronor 1950/51 och 45,4 miljoner
kronor 1951/52.
Jordbrukets räntekostnader, vilka numera som förut nämnts beräknas
med beaktande av lantbrukskapitalets förändringar efter basåret, utgöra
enligt den föreliggande kalkylen 299,i miljoner kronor 1950/51 och 312,5
miljoner kronor prognosåret 1951/52.
Den beräknade ökningen av räntekostnaderna beror nästan helt på en
ökning av lantbrukskapitalet. Den använda metoden att beräkna räntan på
det egna kapitalet med utgång från glidande tioårsmedeltal medför nämligen
i nuvarande läge, att den nyligen genomförda räntehöjningen icke gör
sig märkbart gällande under åren 1950/51 och 1951/52.
I samband med övergång till ett nytt kalkylbasår föreslå de sakkunniga
viss omläggning av räntekostnadsberäkningarna i syfte bl. a. att nå en bättre
anpassning till den faktiska utvecklingen på kapitalmarknaden.
De sammanlagda kapitalkostnaderna enligt kalkylsakkunnigas nu utförda
beräkningar utgöra 798,o miljoner kronor 1950/51 och 845,3 miljoner kronor
1951/52. Ökningen utgör 47,3 miljoner kronor.
Jordbruksnämnden har härefter övergått till en redogörelse för jordbrukets
kostnader för olika slag av förnödenheter. De viktigaste hithörande
posterna i jordbrukskalkylen avse driv- och smörjmedel, handelsgödsel och
kalk samt köpfodermedel. Övriga slag av förnödenheter, vilka äro av mindre
betydelse, äro i kalkylen sammanförda under rubriken »diverse förnödenheter».
Jordbruksnämnden har beträffande nu nämnda kostnadsposter
anfört.
Kostnaderna för driv- och smörjmedel tillhöra de kalkylposter, beträffande
vilka säkert och invändningsfritt beräkningsmaterial saknats. Posten
har därför blivit föremål för mycken diskussion i olika sammanhang. Diskussionen
har gällt såväl traktorantalet som den genomsnittliga förbrukningen
av driv- och smörjmedel per traktor.
Till detta kalkyl tillfälle föreligger på båda dessa punkter ett nytt material,
nämligen en hösten 1950 i arméförvaltningens regi företagen inventering
av traktorer och dragbilar. Vid denna inventering införskaffades jämväl
på jordbruksnämndens förslag uppgifter om förbrukningen av motorbrännolja,
motorfotogen och bensin. På grund av inventeringens bristande
fullständighct har traktorantalet enligt densamma räknats upp med ledning
av maskinfirmornas försäljning av traktorer under senare år. Drivmedelsförbrukningen
enligt inventeringen har vidare justerats på grund av viss
underrepresentation för mindre brukningsdelar inom jordbruket i det undersökta
materialet.
Det i föreliggande beräkningar förutsatta antalet traktorer utgör 64 500
år 1950/51 och 72 300 år 1951/52. Härtill komma 8 500 dragbilar för båda
åren samt ett halvt tusental jeepar. Driv- och smörj medelskostnaderna för
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
denna maskinpark beräknas till 70,9 miljoner kronor 1950/51 och 80,2 miljoner
kronor 1951/52. Kostnadsstegringen beror främst på den ökade traktordriften
men också på förhöjda drivmedelspriser.
Jordbrukets kostnader för handelsgödsel och kalk visa en stegring från
196.0 miljoner kronor innevarande år till 200,5 miljoner kronor prognosåret.
Varken i fråga om kvantiteter eller priser har förutsatts några mera anmärkningsvärda
förändringar.
I fråga om förbrukningen av viktigare köpfodermedel har räknats med en
minskning från 1950/51 till 1951/52 för kli, importerad fodersäd och melass.
Besparingen härigenom motverkas emellertid av en höjning'' av prisnivån för
flertalet fodermedel. De beräknade kostnaderna utgöra 235,3 miljoner kronor
1950/51 och 234,7 miljoner kronor 1951/52. Avdrag har som vanligt
gjorts för de köpfodermedel, som förutsättas falla på äggproduktionen utanför
jordbruket.
Samlingsposten »diverse förnödenheter» innehåller i den föreliggande kalkylen
för första gången kostnaderna för växtskydds- och ogräsbekämpningsmedel
in. m. (betningsmedel ha dock medtagits redan tidigare), enligt beräkningar
utförda inom Jordbrukets utredningsinstitut. Inom samma institut
utförda undersökningar visa, att den beräkning av kostnaderna för rengörings-
och desinfektionsmedel, som förut ingått i kalkylen, icke ger en
riktig bild av utvecklingen. På grund av svårigheten att bedöma denna utveckling
ha kalkylsakkunniga ansett att posten tillsvidare bör uteslutas ur
kalkylen. Samlingsposten »diverse förnödenheter» svarar i den föreliggande
kalkylen för en summa av 61,2 miljoner kronor 1950/51 och 67,o miljoner
kronor 1951/52.
Jordbrukets sammanlagda kostnader för förnödenheter utgöra enligt kalkylen
563,4 miljoner kronor för år 1950/51 och 582,4 miljoner kronor för
prognosåret 1951/52. ökningen utgör 19,o miljoner kronor.
Under samlingsrubriken frakter m. m. ha i kalkylen förts några kostnadsposter,
som icke äro att hänföra till kapital- eller förnödenhetskostnader. I
föreliggande kalkyl ha för första gången medtagits kostnaderna för seminverksamheten,
enligt undersökningar utförda inom Jordbrukets utredningsinstitut.
Jordbrukets kostnader för frakter visa enligt de nu utförda beräkningarna
en ökning från 87,3 miljoner kronor 1950/51 Ull 89,6 miljoner kronor
1951/52. För mjölkkontroll och seminkostnader utgöra motsvarande tal 5,6
(båda åren) respektive 5,9 och 7,i miljoner kronor. De allmänna omkostnaderna
slutligen, vilka beräknas på grundval av lantbruksstyrelsens jordbruksekonomiska
undersökning, upptagas till 37,2 miljoner kronor under
båda åren.
De sammanlagda kostnaderna för frakter m. m. visa eu stegring från
136.0 miljoner kronor 1950/51 till 139,5 miljoner kronor prognosåret 1951/52.
Jordbrukets sammanlagda kostnader för år 1950/51 utgöra enligt de nu
föreliggande beräkningarna 3 646,3 miljoner kronor. För prognosåret 1951/52
är motsvarande kostnadstal 3 820,5 miljoner kronor. Kostnadsökningen utgör
174,2 miljoner kronor. Index för jordbrukets kostnader vid basårsbeloppet
1 461,8 miljoner kronor utgör 261,4 för år 1951/52.
Resultatet av beräkningarna rörande jordbrukets inkomster och kostnader
har av jordbruksnämnden sammanfattats i följande tablå. Härvid har
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
inkomstsumman för år 1950/51 reducerats med ett belopp av 4,2 miljoner
kronor, vilket utgör stimulansinkomster av sockerbetor.
1938/39
1948/49
1949/50
1950/51
(prognos)
1951/52
(prognos)
Inkomster, milj. kr........
.1 371-5
2 814-4
3 183-1
*3 288-0
3 375-6
Kostnadsindex..........
Basinkomst, framskriven
100-00
• 216-69
226-02
249-44
261-36
medelst kostnadsindex,
milj. kr...............
1 371-5
2 971-9
3 099-9
3 421-1
3 5846
Kalkylmässigt inkomst-
överskott ( + ) eller -un- derskott (-), milj. kr.
—
- 157-5
+ 83-2
- 1331
- 209 0
I anslutning till denna tablå har nämnden erinrat om att kännedomen
om utvecklingen av arbetskraftsvolymen under senare år är bristfällig. Som
exempel på hur en starkare reduktion än med 1,5 procent om året skulle påverka
kalkylen har nämnden anfört, att en minskning med 2 procent per år
fr. o. m. år 1946/47 (av volymen närmast föregående år) skulle minska inkomstunderskottet
för år 1951/52 från 209,o miljoner kronor till 145,3 miljoner
kronor.
Jordbrukskalkylen har granskats av jordbruksnämndens råd vid sammanträde
den 16 mars 1951. Därvid anfördes från skilda rådsledamöters
sida reservationer eller erinringar beträffande vissa inkomst- och kostnadsposter.
Beträffande mjölkproduktionen anmärktes sålunda, att de sakkunniga
vid sina beräkningar på grund av en underskattning av slakten skulle
ha utgått från ett för stort antal kor, varigenom produktionen av mjölk
kommit att upptagas för högt. Vidare ifrågasattes, om de sakkunniga på ett
riktigt sätt beaktat verkningarna av den nya semesterlagen när det gällt att
beräkna timförtjänsten per arbetare i jordbruket. Beträffande beräkningen
av antalet traktorer med utgång från traktorinventeringen hösten 1950 framfördes
jämväl anmärkningar. Även på vissa andra punkter anmäldes avvikande
meningar. Nämnden har beträffande dessa erinringar meddelat,
att kalkylsakkunniga efter förnyade undersökningar förklarat sig icke ha
tillräcklig anledning att justera kalkylen sådan den förelåg vid rådets
granskning av densamma. Rådsledamoten herr Falk har i särskilt yttrande
med anledning av kalkylsakkunnigas sistnämnda undersökning ansett traktorkostnaderna
för högt upptagna.
Nämnden har vidare gjort vissa jämförelser mellan den i oktober 1950
upprättade kalkylen för år 1950/51 och de nu framkomna kalkylresultaten
för samma år och därvid anfört.
I ett tidigare avsnitt av denna skrivelse har nämnts, att den i oktober
1950 upprättade reviderade jordbrukskalkylen för år 1950/51 uppvisade ett
inkomstöverskott av cirka 37 miljoner kronor. Prisöverenskommelsen av den
19 december 1950 innebar, bland annat, att jordbruket såsom kompensation
för den ökning av arbetskostnaderna, som föranleddes av det nya lantarbetaravtalet,
skulle tillföras ett inkomstbelopp av viss storlek. Det nyss
Exklusive stimulansinkomster för sockerbetor.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
nämnda inkomstöverskottet i oktoberkalkylen beräknades åtgå för täckning
av andra kostnadsökningar till följd av stabiliseringspotitikens upphörande.
Såsom framgått av den nyss lämnade redogörelsen för den nu upprättade
jordbr ukskalkylen utvisar denna för år 1950/51 ett inkomstunderskott
av 133 miljoner kronor. För nämnda år skulle alltså ha skett en försämring
av kalkylresultatet med (37 + 133 =) 170 miljoner kronor jämfört med
den i oktober 1950 upprättade kalkylen (justerad med hänsyn till de ökade
arbetskostnaderna). Jordbruksnämnden vill emellertid framhålla, att beloppet
170 miljoner kronor icke ger ett riktigt uttryck för den reella försämring
av läget för jordbruket, som inträtt sedan prisöverenskommelsen träffades i
december 1950. Denna överenskommelse innebar ju, såsom nämnts, att inkomstöverskottet
från oktoberkalkylen, 37 miljoner kronor, skulle kvittas
mot förutsatta kostnadsökningar. Man bör alltså till en början bortse från
nämnda belopp i förevarande sammanhang. Nämnden vill vidare erinra om
att i den nya kalkylen införts några kostnadsposter, vilka icke funnos medtagna
i höstkalkylen 1950, nämligen seminkostnader och kostnader för
växtskydds- och ogräsmedel <betningsmedel ha dock även tidigare funnits
medtagna). I kalkylbasåret saknas den förra posten helt medan den senare
representeras av en mycket liten summa jämfört med innevarande år. Vidare
har posten rengörings- och desinfektionsmedel uteslutits ur beräkningarna.
Nu nämnda omläggningar beräknas ha medfört en försämring
av kalkylresultatet med cirka 20 miljoner kronor. Vidare tillkommer, att
enligt vissa allmänt tillämpade principer i jordbruksregleringen jordbruket
skall erhålla kompensation för bortfall av vissa i oktoberkalkylen beräknade
inkomster. Kompensationsbeloppet, bortsett från vad som redan beaktats i
den nu föreliggande kalkylen, utgör 14 miljoner kronor. Slutligen bör nämnas
att arbetskostnaderna nu upptagits till ett ca 10 miljoner kronor högre
belopp än man utgick ifrån i höstuppgörelsen, vid vilken man kom överens
om att bortse från ett motsvarande belopp. Vid en jämförelse mellan läget i
december 1950 och med dagens situation bör nu nämnda belopp fråndragas
inkomstunderskottet av 133 miljoner kronor för år 1950/51 i den nu föreliggande
kalkylen. Den för jordbruket sedan december 1950 inträdda reella
försämringen skulle med hänsyn till nu anförda omständigheter utgöra
(133 — 20 — 14— 10 =) avrundat 90 miljoner kronor. Eventuellt kan försämringen
komma att minska ytterligare. Härför talar bl. a. att priserna på
matpotatis och på ägg för år 1950/51 synas bli icke oväsentligt högre än
man förutsatte vid upprättandet av kalkylen.
I anslutning till redogörelsen för den nya j ordbr ukskalkylen har nämnden
upptagit frågan om övergång till ett nytt basår för jordbrukskalkylen.
Nämnden har härvid utgått från en av kalkylsakkunniga utarbetad promemoria
i ämnet, vilken torde som bilaga få fogas till detta protokoll (bilaga
7). Beträffande innehållet i denna promemoria har nämnden anfört.
I promemorian redogöres inledningsvis för jordbrukskalkylens tillkomst
och de ändringar av mera principiell betydelse, som under årens lopp vidtagits
i densamma. Det framhålles, att de efterhand lösta principfrågorna och
gjorda kompletteringarna ha medfört, att beräkningarna för basåret 1938/
39 icke blivit fullt jämförbara med kalkylens data för senare år. Försök ha
visserligen gjorts att komplettera det statistiska materialet bakåt i tiden,
men detta har icke helt lyckats. Man har därför på flera punkter fått nöja
sig med uppskattningar i basen, ofta med ledning av annat material än det
som användes för senare år. Det är framförallt svårigheterna att vid varje
23
Kungl. Maj ds proposition nr 207.
komplettering av jordbrukskalkylen vara tvingad att gå tillbaka till ett avlägset
basår och där söka göra motsvarande kompletteringar, som gjort det
alltmer önskvärt att övergå till en ny, mer närliggande basperiod.
Kalkylsakkunniga framhålla i fortsättningen, att det av flera skäl synes
lämpligt att en sådan övergång nu kommer till stand. Jordbrukskalkylen är
numera uppställd enligt företagsekonomiska principer, lack vare de successivt
gjorda kompletteringarna äro kalkylens inkomst- och kostnadssidor väl
redovisade och några större poster ligga icke längre utanför kalkylen. \ idare
ha efter missväxtåret 1947 förekommit några år, som kunna betraktas som
någorlunda normala beträffande såväl inkomster som kostnader och därför
äro lämpliga som basår.
De sakkunniga diskutera i fortsättningen bl. a. frågan, huruvida icke jordbrukskalkylen
nu kan anses så fullständig, att en direkt jämförelse mellan
de absoluta talen för inkomster och kostnader skulle kunna göras efter ytterligare
vissa justeringar av kalkylmaterialet. Detta anses emellertid av flera
skäl icke möjligt. För det första bereder beräkningen av arbetskostnadsvolymen
i kalkylen stora svårigheter. För det andra föreligga svårigheter att
åstadkomma en skarp gränsdragning mellan den egentliga jordbruksdriften
och jordbrukets binäringar. För det tredje vidlådas såväl kvantitets- som
prisuppgifterna av olika bristfälligheter, varför även av denna anledning en
exakt redovisning av inkomster och kostnader icke kan lämnas.
Av anförda skäl anse de sakkunniga, att jordbrukskalkylen även efter en
övergång till en ny basperiod liksom hittills kan användas endast såsom
mätare av de relativa förändringarna i jordbrukets inkomster och kostnader.
Den omläggning av kalkylen, som därför kommer i fråga, blir därför väsentligen
av beräkningsteknisk natur. Den förbättring, som därvid vinnes, begränsar
sig till att relativa jämförelser från den nya basen räknat kunna förutsättas
ge säkrare resultat än om den gamla basen bibehålies.
Kalkylsakkunniga undersöka i fortsättningen, huruvida tvåårsperioden
1948/49—1949/50 (medeltalet för dessa båda år) uppvisar en försämring
eller förbättring av lönsamheten jämfört med år 1938/39. Jämfört med sistnämnda
år visar den angivna tvåårsperioden ett inkomstunderskott av 37
miljoner kronor vid 1,5 procents årlig minskning av arbetsvolymen och med
5 miljoner kronor vid 2 procents minskning. Förutsättcs en volymminskning
av 2,5 procent, uppkommer ett överskott av 27 miljoner kronor. Av den
genomsnittliga inkomstsumman 1948/49—1949/50 utgöra avvikelserna respektive
— 1,2, — 0,2 och + 0,7 procent. Det skulle, framhålla de sakkunniga,
bl. a. behövas en säkrare uppfattning om utvecklingen av arbetsvolymen för
att frågan huruvida lönsamheten förbättrats eller försämrats jämfört med
1938/39 skulle kunna avgöras. Förskjutningarna jämfört med den gamla
basen kunna dock knappast vara betydande. Med hänsyn bärtill anse de
sakkunniga, att medeltal av inkomster och kostnader för åren 1948/49—
1949/50 skulle kunna användas såsom statistiskt underlag för ett nytt basår.
Om medeltal för åren 1948/49—1949/50 accepteras som bas innebär detta,
framhålla de sakkunniga, all jordbrukets ekonomiska läge under ifrågavarande
period tages som utgångspunkt för fortsatta inkomst- och kostnadsberäkningar.
Därest det längre fram skulle visa sig, att arbetsvolymen under
senare år i verkligheten minskat med mer än 1,5 procent per år, borde emellertid
enligt de sakkunnigas mening en justering av basen övervägas. Det
kunde därvid eventuellt befinnas lämpligt att även medtaga år 1950/51 i
kalkylbasen.
Resultatet av beräkningar rörande jordbrukets inkomster och kostnader
med tillämpning av det nya kalkylbasåret har sammanfattats i följande
tablå. Arbetskostnaderna äro beräknade med tillämpning av avtalslöner samt
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
under förutsättning av 1,5 procents årlig minskning av arbetskraftsvolymen.
Vidare har begagnats den förut omtalade nya metoden för beräkning av
räntekostnaderna.
1948/49-1949/50 ,1950/51.
(prognos)
Inkomster, milj. kr....................... 2 998-8 3 306-2
Kostnadsindex.......................... 100 00 113-13
Basinkomst, framskriven medelst kostnadsindex,
milj. kr......................... 2 998-8 3 392-5
Kalkylmässigt inkomstöverskott ( + ) eller
-underskott (-), milj. kr............... — _86-3
1951/52
(prognos)
3 375-6
118-70
3 559-6
—184-0
Jordbruksnämnden har framhållit, att nämnden och jordbrukets organisationer
i princip enats om att åren 1948/49—1949/50 av tekniska skäl skola
utgöra bas för de jordbrukskalkyler, som skola upprättas för kommande regleringsår
(fr. o. m. 1952/53). Huruvida även det nya basårets inkomstoch
kostnadsnivå skall ligga till grund för fastställandet av priserna i fortsättningen
står alltjämt öppet. Denna fråga bör enligt nämnden lösas vid
kommande prisförhandlingar.
Överläggningar med jordbrukets organisationer
om prissättningen.
Jordbruksnämnden anför i sin skrivelse att, i anslutning till behandlingen
av jordbrukskalkylen i nämndens råd, överläggningar om prissättningen
för regleringsåret 1951/52 ägt rum mellan nämnden och en av lantbruksförbundet
och Riksförbundet Landsbygdens folk utsedd underhandlingsdelegation.
Dessa överläggningar hade den 12 april 1951 resulterat i en preliminär
prisöverenskommelse. Denna hade den 18 och 19 april behandlats på
en gemensam stämma med lantbruksförbundet och Riksförbundet Landsbygdens
folk. Stämman hade beslutat lämna förhandlingsdelegationen bemyndigande
att träffa uppgörelse enligt de huvudlinjer, som angivits i den
preliminära överenskommelsen. Stämman hade bland annat framhållit, att
jordbruk, som på grund av naturliga förutsättningar vore särskilt beroende
av mjölkproduktion, borde tillgodoses genom ett höjt producentpris eller
genom att medel tillfördes på annat sätt. Mjölkproduktionen borde minskas,
men till dess minskningen fått tillräcklig omfattning vore det nödvändigt
att avsättningen av mejeriprodukter, i första hand smör, tryggades. Eventuell
förlust vid export av mejeriprodukter borde täckas, i första hand genom
vinster på exporten av andra jordbruksprodukter.
Slutförhandlingarna mellan nämnden och förhandlingsdelegationen hade
ägt rum den 20 april. Vid dessa hade enighet uppnåtts om en överenskommelse,
vilken i huvudsak överensstämde med den tidigare träffade preliminära
uppgörelsen.
Den överenskommelse, som sålunda slutligt träffats mellan nämnden och
förhandlingsdelegationen, är av följande lydelse.
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
»Mellan statens jordbruksnämnd, å ena, samt en av Sveriges Lantbruksförbund
och Riksförbundet Landsbygdens folk utsedd förhandlingsdelegation,
å andra sidan, har träffats följande överenskommelse om prissättningen
på jordbrukets produkter.
Jordbruksnämnden och jordbrukets organisationer äro ense om att en
viss omläggning av jordbruksproduktionen är påkallad dels på grund av
den försämring i avsättningsmöjligheterna för mejeriprodukter och ägg,
som uppkommit genom Västtysklands betalningssvårigheter, dels till följd
av den utomordentligt starka prisstegringen på importfodermedel. För att
åstadkomma denna omläggning måste i första hand brödsädsodlingen givas
en god lönsamhet. För att begränsa användningen av utländskt kraftfoder
böra vidare priserna på detta höjas i den utsträckning som är möjlig utan
att utfodring av brödsäd riskeras. Med hänsyn till den förefintliga bristen
på kött och fläsk inom landet bör kött- och fläskproduktionen beredas full
kompensation för kraftfoderfördyringen i form av ökade försäljningspriser.
Den relativa förskjutning av jordbrukspriserna, som påkallas av marknadsförhållandena,
kommer att medföra, att de bättre jordbruksbygderna
med goda förutsättningar för spannmålsodling gynnas i förhållande till övriga
bygder. För att delvis utjämna verkningarna härav och därjämte påskynda
produktionsomläggningen är det önskvärt, att en clearing mellan
olika områden kommer till stånd av vissa inkomster.
I anslutning till dessa synpunkter har enighet nåtts om följande riktlinjer
för den statliga prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter
från och med den 1 september 1951.
1) Till ledning för den statliga prissättningen lägges den av kalkylsakkunniga
i mars 1951 framlagda inkomst- och kostnadsprognosen för regleringsåret
1951/52 med de justeringar, som nedan angivas.
2) Garantipriserna på vete och råg höjas med ytterligare 5 kronor per
deciton.
3) Odlarpriserna för oljeväxtfröer höjas vid 18 % vattenhalt med 4 öre
per kg för vårraps och vårrybs, med 9 öre per kg för vitsenap och med 10
öre per kg för oljelin.
4) Priset på fabrikspotatis höjes med 7 öre per hektoliter och stärkelseprocent,
motsvarande 1 krona 75 öre per deciton potatis.
5) Baspriserna i det mellan jordbruksnämnden och Sveriges Slakteriförbund
träffade prisavtalet höjas med i genomsnitt 25 öre per kg för nötkött,
kalvkött och hästkött och med 40 öre per kg för fläsk, räknat med utgångspunkt
från de i jordbrukskalkylen upptagna priserna.
6) Priset på tunn grädde höjes med 10 öre per liter, priset på tjock
grädde med 25 öre per liter, priset på helfet ost med i genomsnitt 20 öre
per kg och priset på halvfet ost med i genomsnitt 15 öre per kg.
7) I den mån Kungl. Maj :t eller jordbruksnämnden föreskriver utjämningsavgift
vid export av mejeriprodukter skola dessa avgifter, såvitt de
avse export efter den 1 september 1951, överföras till Svenska Mejeriernas
Riksförening. Avgifterna jämte vad som erhålles genom prishöjningarna på
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
grädde och ost skola av SMR fördelas på den mängd mjölkfett, som inväges
inom områden med relativt små möjligheter att utnyttja prisförbättringarna
enligt denna överenskommelse.
8) Priserna på importerade kraftfodermedel höjas i den utsträckning så
kan ske utan att utfodring av brödsäd riskeras.
9) Enligt vad som nu är känt komma priserna på konstgödselmedel och
på elektrisk kraft under nästa regleringsår att bli högre än vad som har
förutsatts i jordbrukskalkylen. Jordbruket skall äga rätt att efter den 1 januari
1952 erhålla kompensation för denna prisstegring. Formen för kompensationen
skall diskuteras först på hösten 1951.
10) Jordbruksnämnden är beredd att till prövning upptaga önskemål om
justering av priserna på vissa slaktdjurs- och mejeriprodukter i den mån så
erfordras för att täcka inkomstbortfall på grund av att ovan i denna överenskommelse
förutsatta prisförbättringar icke helt kunna uttagas.
Jordbrukets organisationer skola på allt sätt verka för att den önskade
produktionsomläggningen åstadkommes. De statliga myndigheterna skola å
sin sida på allt sätt verka för att den produktion av mejeriprodukter, som
uppkommer under produktionsåret, skall vinna avsättning. Vinst, som uppstår
vid export av svenska oljeväxtfröer eller därav beredda oljor, skall i
den mån den icke åtgår för att täcka clearingkassans löpande utgifter, få
användas för att täcka förluster på export av mejeriprodukter.
Denna överenskommelse gäller till den 1 januari 1952. Justering av priserna
med tillämpning av den s. k. 4-procentregeln skall icke äga rum.»
Till överenskommelsen har fogats följande protokollsanteckning.
»Den i uppgörelsen omnämnda prishöjningen på ost medför bland annat,
att de lager av ost, som den 31 augusti 1951 finnas hos mejerier och lagringsersättningsberättigade
partihandlare, undergå en värdeökning. Denna
lagervärdeökning skall uttagas genom en särskild avgift, och de influtna
medlen skola överföras till Svenska -mejeriernas riksförening u. p. a. för att
av föreningen användas för clearing mellan olika områden. Motsvarande
belopp skall gå i avräkning på den i uppgörelsen omnämnda kompensationen
för väntade prishöjningar på konstgödsel.»
Jordbruksnämnden har vidare framhållit, att till de i uppgörelsen nämnda
prisförbättringarna komma prishöjningar på fria produkter med fri prisbildning,
nämligen på korn, havre, matärter, matpotatis och ägg. De prishöjningar,
som vid förhandlingarna beräknats för dessa produkter, framgå
av följande tabell. För ägg har nämnden förutsatt en ökning av medelpriset
med 20 öre jämfört med det i jordbrukskalkylen upptagna priset. Medelpriset
skulle därvid komma att utgöra 2 kronor 60 öre per kilogram. Nämnden
har tillagt att jordbrukets förhandlingsdelegation godtagit dessa beräkningar.
I fråga om ägg har delegationen dock räknat med möjligheten av att en
något högre inkomst därav skall kunna uppnås än den nämnden förutsatt.
27
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
Beräknade inkomstökningar.
Inkomster
Kvantitet 1951/52
milj. kg
Prishöjning
öre/ kg milj. kr.
Brödsäd ........................
...... 714
5
35-7
Korn............................
...... 75
5
3-8
Havre...........................
...... 93
4
3-7
Matärter .........................
..... 15-3
7
1-1
44-3
Vårraps och -rybs................
...... 48-0
4
1-9
Vitsenap .........................
...... 11-0
9
1-0
Oljelin..........................
...... 51-6
10
5-2
8-1
Matpotatis .......................
...... 825
1-5
12-4
Fabrikspotatis.....................
...... 260
11-75
4-5
16-9
Kött ............................
...... 132-3
25
33-1
Fläsk............................
...... 161-7
40
64-7
97-8
Ägg.....•.........................
20
j
813-3
Grädde, tunn....................
...... 32
10
3-2
» , tjock.....................
Ost, helfet, 39-9 milj. kg 20 öre ...
...... 14-5
25
3-6
8-0
6-8
» , halvfet, 10-0 > > 15 > ...
Avgår kraftfoderfördvring.........
1-5
9-5
196-7
24-2
Summa 172-5
Jordbruksnämnden har vidare påpekat att man, såsom framginge av tabellen,
utgått från att prishöjningarna på kraftfoder skulle medföra en kostnadsökning,
som på kalkylens inkomstsida motsvarade 24,2 miljoner kronor.
Man hade därvid preliminärt räknat med en prishöjning på oljekraftfoder
med 5 kronor per deciton, vilken skulle ske redan från och med den 23
april 1951, samt en prishöjning på kli och majs med 4 respektive 5 kronor
per deciton.
Till det i tabellen upptagna nettobeloppet 172,5 miljoner kronor böra enligt
jordbruksnämnden läggas dels de medel, som kunna erhållas ur clearingkassan
för f ettvar or för att täcka förluster på export av mejeriprodukter, dels
de utjämningsavgifter, som uttagas vid export av mejeriprodukter under
1951/52. Någon beräkning av storleken av de belopp som härvid komma att
tillföras jordbruket under 1951/52 har nämnden icke ansett kunna utföras
för närvarande. Detta angives sammanhänga med ovissheten om vilka priser,
som kunna utfås för exporten av oljeväxtfröer eller därav beredda oljor,
ävensom med att det icke med någon säkerhet nu kan bedömas, vilken omfattning
exporten av mejeriprodukter kommer att få under nästa regleringsår.
Såsom framgår av den med jordbrukets organisationer träffade överenskommelsen
skall någon justering av priserna under överenskommelsens giltighetstid
icke ske med tillämpning av den så kallade 4-procentregeln. Vid 1
1 7 öre per hl och stärkelseprocent.
’ Förutsätter fria priser.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
sådant förhållande har jordbruksnämnden ansett det icke erforderligt att
någon omräkning av jordbrukskalkylen vidtages i augusti 1951. Sådan omräkning
bleve aktuell först i samband med de förhandlingar, som torde komma
att äga rum beträffande prissättningen för tiden efter den 31 december
1951.
Jordbruksnämnden har härefter behandlat frågan om eventuella justeringar
av de priser, som angivits i överenskommelsen. Därom har nämnden
anfört följande.
Jordbruksnämnden bör liksom tidigare varit fallet ha möjlighet att vidtaga
justeringar av priserna, då så påkallas av försörjningsläget eller marknadsförhållandena.
Dylika prisjusteringar böra emellertid ske på sådant sätt,
att relationen mellan inkomst- och kostnadssumman i kalkylen icke påverkas.
Innan någon justering vidtages, bör vidare samråd ske med jordbrukets
organisationer. Gäller det endast smärre ändringar bör kontakt tagas med
ledningen i den ekonomiska organisationen, som närmast beröres av ändringen.
I andra fall torde ordföranden i jordbrukets förhandlingsdelegation
böra kontaktas. Det bör sedan ankomma på denne att avgöra huruvida i anledning
av den planerade justeringen överläggning bör ske även med andra
representanter för jordbruket.
Därest utan ingripande från myndigheternas sida prissänkningar på sådana
jordbruksprodukter, som icke äro underkastade statlig prissättning, skulle
komma till stånd, synas myndigheterna liksom hittills icke böra ha skyldighet
att kompensera prissänkningarna genom prishöjningar av andra produkter.
Emellertid är jordbruksnämnden såsom framgår av överenskommelsen
beredd att till prövning upptaga önskemål om justering av priserna på
vissa jordbruksprodukter i den mån så erfordras för att täcka inkomstbortfall
på grund av att de i överenskommelsen förutsatta prisförbättringarna
icke kunnat helt uttagas.
I skrivelsen har vidare anförts, att jordbruksnämnden utginge från att nya
förhandlingar komme att upptagas om priserna för tiden den 1 januari—
den 31 augusti 1952. Till grund för dessa förhandlingar borde läggas den
jordbrukskalkyl, som nämnden hade för avsikt att upprätta i slutet av år
1951. Därvid borde inga ändringar göras i fråga om den metodik, som använts
vid upprättandet av prognosen. Omräkningen borde såsom vanligt taga
sikte på att med ledning av tillgängligt material fastställa de pris- och volymförändringar,
som inträtt efter år 1938/39.
Jordbruksnämndens förslag angående jordbruksregleringen
under regleringsåret 1951/52.
Allmänna synpunkter.
Jordbruksnämnden har i sin skrivelse den 21 april 1951 såsom bakgrund
till sina förslag angående prissättningen och regleringsåtgärder under regleringsåret
1951/52 lämnat en översikt över det allmänna livsmedelsläget och
dess återverkningar på planeringen av den svenska jordbruksproduktionen.
Nämnden har därvid inledningsvis framhållit, att världsproduktionen av livsmedel
fortsatt att öka under år 1950/51. Beräknat på kaloribasis låge den
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
under detta år cirka 2 procent över föregående års produktion samt cirka 4
procent över förkrigsmedeltalet. Trots de senaste årens gynnsamma produktionsutveckling
vore emellertid tillgångarna på livsmedel, räknat per capita,
fortfarande lägre än före kriget. Den europeiska livsmedelskonsumtionen
hade karakteriserats av minskad förbrukning av animalier samt fetter och
oljor, medan konsumtionen av brödsäd och potatis hade varit större än före
kriget. Under de senaste åren hade dock utvecklingen gått mot återställande
av förkrigstidens konsumtionsförhållanden, och ansträngningar hade
gjorts att utvidga förbrukningen av den förstnämnda livsmedelsgruppen.
Jordbruksnämnden anför vidare.
Under det sistförflutna året har världshushållningen med livsmedel präglats
av den alltmer tilltagande politiska spänningen. Kraftiga prisstegringar
ha kunnat noteras för åtskilliga jordbruksprodukter och exportöverskott av
strategiska livsmedel ha snabbt absorberats. Denna utveckling har naturligtvis
ej heller varit betydelselös för den svenska utrikeshandeln. De svenska
kontakterna med utlandsmarknaden äro betydande — år 1950 uppgick den
statistiskt redovisade jordbruksexporten till 421 miljoner kronor, medan importvärdet
var 581 miljoner kronor. I sistnämnda siffra ingår även handelsgödsel.
Räknad i 1938 års priser var exporten år 1950 avsevärt större än
år 1938, medan importvolymen endast obetydligt överträffade 1938 års nivå.
Det bör dock framhållas att siffrorna för utrikeshandeln inkluderar värdet av
en ganska betydande reexport av jordbruksprodukter, särskilt av brödsäd.
Under de två senaste åren ha sålunda exporterats bland annat 120 000 ton
vete till Tyskland, varav 78 000 ton importerats från Argentina. Vidare ha
ganska stora kvantiteter brödsäd utlämnats som lån till våra grannländer.
Till följd härav kan exportöverskottet av brödsäd under 1950 väntas bli i
stort sett utjämnat under 1951. Med hänsyn härtill kan det vara lämpligt att
bortse från utrikeshandeln med brödsäd i förevarande sammanhang. Det
nyss angivna värdet av den svenska jordbruksexporten år 1950 sjunker härvid
med 97 miljoner kronor, medan importsiffran minskas med endast 34
miljoner kronor. En viss reexport av fetter och oljor har också ägt rum, men
denna har varit av betydligt mindre omfattning.
Jordbruksnämnden har härefter berört import- och exportpriserna på joidbruksprodukter.
Härom har nämnden anfört följande.
Den senaste utvecklingen har som bekant medfört en betydande fördyring
av den svenska jordbruksimporten. Prisstegringen har varit särskilt stor för
sådana viktiga importvaror som spannmål samt fetter och oljor. Dessutom
har importen fördyrats genom den kraftiga stegringen av fraktsatserna.
Handelsbankens fraktindex för spannmål har sålunda stigit från 104 enheter
i februari 1950 till ej mindre än 274 enheter i februari 1951 (augusti
1939 = 100). De svenska exportpriserna för jordbruksprodukter ha ej stigit
lika kraftigt, bortsett från rapsexporten, där betydligt högre priser an
tidigare ha kunnat utfås. , . .
Vad angår utvecklingen för olika varugrupper har den senaste utyecklinden
varit mindre gynnsam för den svenska utrikeshandeln med jordbruksprodukter.
Av svenska exportprodukter ha raps och rapsolja kunnat
exporteras till fördelaktiga priser; samtidigt har dock även importen av
fetter och oljor blivit avsevärt dyrare. Importpriserna på spannmål ha stigit
ytterst kraftigt medan motsvarande prishöjningar ha uteblivit vid exporten
av de animaliska förädlingsprodukterna smör och ägg. Marknaden
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
för de två sistnämnda produkterna har också betydligt hårdnat under de
senaste månaderna, då det betydande importlandet Västtyskland på grund
av valutasvårigheter har blivit tvunget att åtminstone temporärt begränsa
sin import. Samtidigt har produktionen av smör och ägg ökat i övriga europeiska
exportländer -— en utveckling som naturligtvis måste påverka prissituationen
för nämnda produkter.
Den framtida utvecklingen är naturligtvis beroende ej enbart av rent
ekonomiska faktorer utan även av den internationella politiska utvecklingen
och av de olika ländernas beredskapspolitiska åtgärder. Det är troligt
att prisstegringen för brödsäd kommer att begränsas på grund av den relativt
gynnsamma produktionsutvecklingen i såväl Europa som annorstädesDe
internationella fettpriserna komma sannolikt fortfarande att ligga vid
en relativt hög nivå, medan en motsatt utveckling icke är osannolik för det
ur lagringssynpunkt mindre fördelaktiga smöret. Utvecklingen på den internationella
äggmarknaden har hittills pekat mot en utvidgad produktion
i de ledande europeiska exportländerna. Hur de höga foderpriserna komma
att påverka olika länders produktionspolitik på detta område är dock
svårt att nu bedöma.
till närmare belysande av utvecklingen för olika varugrupper har jordbruksnämnden
överlämnat en promemoria angående produktions- och prisutvecklingen
för jordbruksprodukter i utlandet. Denna promemoria torde
såsom bilaga få fogas till detta protokoll (bilaga 8).
Nämnden har härefter lämnat vissa uppgifter angående den inhemska
jordbruksproduktionen och konsumtionen. I dessa hänseenden har nämnden
uppgivit följande.
I Sverige bärgades 1950 års skörd under delvis tämligen ogynnsamma
väderleksförhållanden. Skördevolymen (exklusive bete och grönfoder) beräknas
emellertid bli något större än 1949 års och i det närmaste uppnå
den i jordbrukskalkylen förra våren upptagna normskörden. Medräknas
avkastningen av bete och grönfoder torde dock 1950 års skördevolym vara
något lägre än 1949 års.
Den sammanlagda volymen av jordbrukets slutprodukter för år 1950 beräknas
ha varit cirka 5 procent större än under år 1949. Härvid kommer på
vegetabilier en ökning av drygt 3 procent och på animalier en ökning av
cirka 6 procent. Motsvarande beräkningar över förändringarna i produktionsvolymen
mellan regleringsåren 1949/50 och 1950/51 ge till resultat en
ökning av den totala produktionsvolymen med omkring 2 procent. Produktionen
under år 1950/51 beräknas täcka jämnt 100 procent av det totala
konsumtionsbehovet av jordbruksprodukter. Procenttalet är detsamma som
för år 1949/50 men högre än motsvarande tal för 1930-talet. För 1951/52
väntas produktionen vid normal skörd öka obetydligt mer än som svarar
mot den normala ökningen från år till år i konsumtionsvolymen. Självförsörjningsgraden
torde sålunda alltjämt kunna anges till 100 eller möjligen
något däröver. Av dessa 100 procent kunna emellertid cirka 3 procent anses
härröra från importerade fodermedel.
I detta sammanhang har jordbruksnämnden erinrat om att man enligt
1947 års riksdagsbeslut rörande riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken
under normala förhållanden, för att undvika avsättningssvårigheter,
skulle eftersträva en betryggande marginal mellan den på inhemsk
skörd grundade produktionen och det normala konsumtionsbehovet. Enligt
31
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
1942 års jordbrukskommitté borde denna marginal utgöra ungefär 8 procent.
Denna marginal kunde uppnås genom att produktionen av smör och
margarin av egna råvaror begränsades så, att densamma understege det inhemska
matfettsbehovet med 30 000 ton. Man räknade även med att eu
viss import av socker normalt skulle förekomma. Det förutsattes, att den
produktion, som enligt det av kommittén uppställda s. k. medelalternativet
skulle åtnjuta statligt stöd, icke till någon del skulle vara baserad på importerade
fodermedel. Man räknade dock med att ett produktionsöverskott
utöver de 92 procenten normalt skulle förekomma, grundat på en import
av cirka 80 miljoner foderenheter, motsvarande 75 000 ton majs. Till jämförelse
har jordbruksnämnden angivit, att nettoimporten av fodermedel på
1930-talet uppgick till omkring 500 miljoner foderenheter och för närvarande
utgör omkring 300 miljoner foderenheter per år. Vidare har jordbruksnämnden
erinrat om att statens livsmedelskommission våren 1950 uttalat
att en viss risk förelåge för att avsättningssvårigheter skulle uppstå
under regleringsåret 1950/51.
Jordbruksnämnden har nu anfört, att någon större olägenhet av det produktionsöverskott,
som livsmedelskommissionen räknat med, förmärkts först
på senare tid. Detta berodde på att möjligheter tidigare funnits att avsätta
överskotten på utlandsmarknaden till någorlunda gynnsamma priser. Under
den senaste tiden hade emellertid exportmöjligheterna begränsats, framför
allt till följd av Västtysklands betalningssvårigheter. Alltjämt kunde export
till goda priser ske av brödsäd och vissa andra vegetabiliska produkter, främst
oljeväxtfrö och därav beredda oljor. Däremot vore exporten av mejeriprodukter
och, om man toge hänsyn till att äggproduktionen åtnjöte indirekt
subvention via de för produktionen använda fodermedlen, även exporten av
ägg förlustbringande. Det kunde därför bli mycket svårt att placera de inhemska
överskotten av dessa varor på utlandsmarknaden till något så när
acceptabla priser.
Jordbruksnämnden har i detta sammanhang erinrat om att det i 1947
års riksdagsbeslut ansetts uteslutet att omfattningen av den jordbruksproduktion,
som skall åtnjuta statligt stöd på kort sikt, skulle bestämmas så
att den skulle understiga vad som faktiskt normalt beräknas bli producerat,
även om man härvid skulle komma att knappa in på den i och för sig såsom
önskvärd angivna marginalen mellan produktionen och konsumtionsutrymmet.
Jordbruksnämnden har vidare framhållit, att det varit av stor betydelse
för utvecklingen under senare år, att man vid utformningen av de prisstödjande
åtgärderna haft att i största möjliga grad beakta önskemålet om
rättvisa vid inkomstfördelningen mellan olika jordbruksområden och olika
grupper av jordbrukare. Hänsynstagande härtill hade lett till att prisförhöjningarna
tidigare i första hand lagts på den i inkomsthänseende viktigaste
jordbruksprodukten, nämligen mjölken. Priserna på brödsäd hade av samma
skäl hållits nere. Den förda prispoliliken hade säkerligen medverkat till den
starka ökning av mjölkproduktionen, som skett, och till en viss tillbakagång
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
av brödsädsarealen. En förhållandevis gynnsam behandling av äggproduktionen
hade vidare fört med sig att denna under senare år ökat starkt. Samtidigt
hade fläsk- och köttproduktionen stagnerat, med påföljd att en ej
oväsentlig brist förelåge på dessa områden.
För att komma till rätta med avsättningssvårigheterna bör enligt jordbruksnämnden
en viss omläggning av produktionen genomföras. Beträffande
denna omläggning har nämnden anfört följande.
I rådande läge, när möjligheterna att via priserna förbättra den ekonomiska
ställningen för mindre jordbruk och brukningsdelar inom svaga jordbruksbygder
äro starkt begränsade, skulle det vara önskvärt med en ökad
takt i rationaliseringsarbetet. Utvecklingen på detta område går emellertid
av naturliga skäl långsamt, och vidtagna åtgärder kunna få effekt först på
någon sikt. Med hänsyn härtill äro inånga andra åtgärder nu i främsta rummet
aktuella, när det gäller att komma till rätta med avsättningssvårigheterna.
Härvid kommer bl. a. i fråga att dämpa den fortgående ökningen av
animalieproduktionen genom att begränsa fodermedelsimporten, i första
hand genom att låta de internationella priserna på fodermedel mer eller
mindre helt slå igenom på den svenska marknaden. Det bör emellertid framhållas
att en begränsning av fodermedelsimporten icke löser överskottsproblemen
på något längre sikt, enär hela fodermedelsimporten ger tillskott som
endast utgöra omkring 3 procent av den sammanlagda jordbruksproduktionen.
Nämnda tillskott är icke av större omfattning än som svarar mot den
normala produktionsökningen under 2 å 3 år. Det synes därför angeläget att
man snarast vidtager åtgärder i avsikt att få till stånd en förändring av den
svenska jordbruksproduktionen i sådan riktning, att produktionsökningen
begränsas på de områden, där för närvarande överskott föreligger, medan å
andra sidan man bör söka stimulera produktionen inom de områden, där
denna för närvarande icke svarar mot den inhemska konsumtionen. En
minskning av äggproduktionen synes därvid böra ifrågakomma, varjämte en
omläggning av produktionsinriktningen från mjölk till vegetabiliska slutprodukter
och ökad produktion av kött och fläsk synes vara att rekommendera.
Ifrågavarande omläggning av produktionen bör emellertid icke syfta till
en minskad totalproduktion. I rådande världspolitiska läge är det utan tvivel
önskvärt att produktionsapparaten hålles intakt och att landets produktionsresurser
icke reduceras. Omläggningen bör därför huvudsakligen taga sikte
på den ändrade produktionsinriktningen. En sådan ändring bör icke vara
till nackdel ur beredskapssynpunkt, utan den främjar snarare beredskapsintressena.
Den förordade omläggningen ter sig för övrigt gynnsam mot bakgrunden
av de nu på världsmarknaden gällande priserna på jordbruksprodukter. Givetvis
har man dock icke någon garanti för att läget i detta hänseende kommer
att vara lika gynnsamt, sedan den förutsatta produktionsomläggningen
kommit till stånd. Risken för ett prisfall på brödsäd under den nivå, som
längre fram i denna skrivelse föreslås för svensk brödsäd, torde dock vara
ganska liten. Ett fall under det internationella veteavtalets maximipris synes
sålunda knappast vara att vänta under den tid som återstår till dess avtalet
utlöper (den ''"/7 1953). Veteavtalets maximipriser utgöra för närvarande
cirka 48 kronor per deciton vid nuvarande höga fraktsatser. Även om frakterna
skulle gå ner till en mera normal nivå, kommer maximipriset att icke
oväsentligt överstiga 40 kronor per deciton. Ej heller synas några större risker
finnas för att priserna på kött och fläsk icke skola "kunna hållas. Bristen
på dessa varor inom landet är av sådan storleksordning, att man knappast, i
Kungl. Majits proposition nr 207.
33
varje fall icke när det gäller kött, behöver befara att produktionen skall komma
att överskrida konsumtionsutrymmet inom de närmaste åren. Så länge
detta icke sker förutsätter nämnden, att priserna kunna hållas på en tillfredsställande
nivå. Strävan att öka produktionen av de varuslag, varå hrist
eller knapphet råder, bör med andra ord samordnas med en prispolitik, som
innebär en viss prisstabilitet å dessa varor. Detta synes helt stå i överensstämmelse
med 1947 års riksdagsbeslut.
Enligt nämnden bör man emellertid iakttaga en viss försiktighet vid produktionsomläggningen.
Denna bör sålunda icke föras så långt att mera väsentliga
överskott uppkomma inom de produktionsgrenar, som för närvarande
visa underskott. Avsteg från denna regel böra endast göras i sådana
fall, då man kan vara något så när säker på att överskotten kunna placeras
på utlandsmarknaden utan förlust. Med hänsyn härtill blir det särskilt viktigt,
att såväl jordbruksnämnden som jordbrukets ekonomiska organisationer
följa produktionsutvecklingen och avsättningsmöjligheterna med största
noggrannhet. Så snart en ändring i de allmänna direktiven synes påkallad,
bör det åligga såväl jordbrukets organisationer som jordbruksnämnden att
taga erforderliga initiativ.
Jordbruksnämnden har slutligen påpekat, att de ur avsättningssynpunkt
önskvärda förskjutningarna i jordbrukspriserna komma att medföra, att de
jordbruksområden, som ha goda förutsättningar för bland annat spannmålsodling,
gynnas i förhållande till övriga områden. Med hänsyn härtill torde
det enligt nämnden vara önskvärt att åstadkomma en clearing mellan olika
områden av vissa av jordbrukets totala inkomster. Nämnden har förklarat
sig ämna återkomma till denna fråga i sitt förslag till prissättning å jordbruksprodukter,
men har ansett sig redan i förevarande sammanhang böra
framlägga vissa synpunkter på frågan. Nämnden har sålunda anfört.
Nämnden vill erinra om att de områden som missgynnas av de ändrade
prisrelationerna på jordbruksprodukter i stor utsträckning nu erhålla betydande
inkomsttillskott till följd av att skogsinkomsterna under senare tid
avsevärt ökat. ökningen av bruttoinkomsten från skogen kan för jordbrukets
del, enligt en visserligen mycket grov överslagsberäkning, grundad på
uppgifter från skogsstyrelsen och domänstyrelsen, för helt år räknat anges
till sammanlagt omkring 200 miljoner kronor jämfört med 1948. Härvid bör
emellertid erinras om att en relativt stor andel av brukningsdelarna inom
ifrågavarande områden (i Norrland 20 %) praktiskt taget saknar skog.
Nämnden är angelägen att understryka att en clearing till missgynnade
områden såvitt möjligt icke bör få resultera i att den önskvärda omläggningen
av produktionen fördröjes eller förhindras. Clearingcn synes sålunda
icke böra göras beroende av produktionens omfattning på sådant sätt, att
stödet skulle öka, därest produktionen ökar. I detta sammanhang kan nämnas
att den starka ökningen av mjölkproduktionen under senare år huvudsakligen
har varit förlagd till Norrland, skogstrakterna och de mindre brukningsdelarna.
På slättbygderna och de större brukningsdelarna kan man
i stället konstatera en ej oväsentlig nedgång.
Två ledamöter av jordbruksnämnden, herrar Bengtsson och von Horn, ha
i ett .särskilt uttalande framhållit, bland annat, att man vid den överslags
:{
Bihang till riksdagens protokoll 197>t. 1 samt. Nr 207.
34
Kungl. Mctj. ts proposition nr 207.
beräkning, enligt vilken ökningen av bruttoinkomsten från skogen för jordbrukets
del kunde anges till 200 miljoner kronor för helt år jämfört med
år 1948, icke kunnat beakta i vilken omfattning det förelegat ett sådant
samband mellan jordbruket och skogen, att den ifrågavarande inkomstökningen
kunde anses ha kommit det med skogsbruk förenade jordbruket
till godo.
Förslag till vissa författningsändringar.
Jordbruksnämnden har i sin skrivelse anfört att för närvarande ett flertal
olika författningar funnes utfärdade beträffande regleringen av importen
av varor inom nämndens verksamhetsområde. Flertalet av dessa författningar
innehölle även stadganden om införselavgift. I något fall hade
bestämmelser om införselavgift meddelats i särskild författning. För att
önskvärd enhetlighet skulle erhållas hade det synts nämnden lämpligt, att
dessa olika författningar .skulle sammanföras i en enda ny författning.
Nämnden hade på grund därav låtit utarbeta ett utkast till förordning angående
reglering av införseln av hästar, nötkreatur, får, svin och vissa jordbruksprodukter.
Utkastet hade upprättats i huvudsaklig överensstämmelse
med de författningar av motsvarande slag, som nu gällde.
Författningsutkastet innehåller i huvudsak följande. Levande djur och
varor av de slag, som angivits i bilaga till förordningen, skola icke få införas
till riket utan tillstånd av statens jordbruksnämnd. Om dylikt tillstånd
skall nämnden utfärda skriftligt bevis (tillståndsbevis).
Då så erfordras för att verkställa riksdagens beslut angående prisregleringen
på jordbrukets område, skall, i den mån Kungl. Maj:t så förordnar,
erläggas införselavgift för sådan i förordningen omförmäld vara som införes
till riket. Införselavgift skall utgå med belopp som Kungl. Maj :t eller,
efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, jordbruksnämnden bestämmer. Medel,
som influtit genom upptagande av införselavgift, skola inlevereras till jordbruksnämnden
och, enligt de föreskrifter Kungl. Maj :t meddelar, användas
till prisreglerande eller avsättningsbefrämjande åtgärder på jordbrukets
område. Utkastet innehåller härjämte stadganden om undantag från bestämmelserna
om införselregleringen, om restitution av erlagd införselavgift
samt om straff och andra påföljder vid överträdelse av förordningen.
Dessa stadganden överensstämma i stort sett med föreskrifterna i de författningar
på området, som nu gälla.
Rörande det i utkastet uppställda kravet på införseltillstånd framhåller
jordbruksnämnden att detta står i överensstämmelse med 1947 års riksdagsbeslut,
i vilket förutsatts att formellt ett system med licensgivning skall
tillämpas även om endast i undantagsfall kvantitativ importreglering skall
förekomma. Nämnden förutsätter att, i vart fall under mera normala förhållanden,
generella tillstånd till införsel gällande under viss tid skola kunna
lämnas för ett flertal av varuslagen. Vid prövning av ansökningar om
införseltillstånd böra enligt nämnden i första hand försörjningsmässiga och
jordbrukspolitiska synpunkter vara avgörande. Under nuvarande ekonomiska
och utrikespolitiska läge bör emellertid, såsom nu sker vid tillämpning
35
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
av motsvarande stadganden i äldre författningar, hänsyn tagas även till valutamässiga
och handelspolitiska förhållanden.
Av jordbruksnämndens skrivelse framgår att införseltillstånd redan nu
fordras beträffande samtliga de varor som avses i utkastet. För flertalet av
dessa varor gäller även att jordbruksnämnden äger besluta om upptagande
av införselavgift. Uet viktigaste undantaget härifrån utgöra spannmålsprodukter
som äro avsedda till människoföda. Jordbruksnämnden anser emellertid,
att någon anledning ej längre finnes att göra ett dylikt undantag.
Nämnden anför härom.
Kvaliteten på den svenska brödsäden var under 1930-talet ej så hög att
man ansåg lämpligt att tillverka bröd av endast inhemsk vara. På grund
härav måste, oberoende av tillgången på brödsäd av svensk skörd, import
av vissa kvantiteter ske. Importen begränsades genom licensgivning och användningen
reglerades genom föreskrifter om inmalnings- och inblandningsskyldighet.
Numera är emellertid kvaliteten på den svenska brödsäden så
hög, att någon inblandning av utländsk vara icke erfordras vid brödtillverkningen.
Import kan emellertid bli nödvändig om den inhemska skörden ej
förslår för landets behov. Vid nuvarande bestämmelser skulle det bli nödvändigt
att införa den i och för sig ganska omständliga och kontrollkrävande
inmalnings- och inblandningsskyldigheten för att förhindra att import
av brödsäd till lägre pris än det inhemska skulle pressa ned den svenska
prisnivån. Detta kan på ett ur regleringssynpunkt avsevärt enklare sätt ske
genom att uttaga införselavgift för den importerade varan. Något skäl för
att undantaga sådan spannmål, som användes till människoföda, från bestämmelserna
om införselavgift torde därför numera icke föreligga. Bestämmelserna
om inmalnings- och inblandningsskyldighet böra emellertid kvarstå,
då behov av att reglera användningen av utländsk vara i vissa lägen
kan föreligga. Vissa slag av importerat vete äro nämligen av högre kvalitet
än det svenska. Det kan därför tänkas att bestämmelser om inblandning
erfordras för att förhindra en ojämn fördelning av importvaran mellan
kvarnarna.
Jordbruksnämnden erinrar till slut om att Kungl. Maj :t genom beslut
den 2 februari 1951 uppdragit åt kontrollstyrelsen och jordbruksnämnden
att gemensamt verkställa utredning rörande vissa frågor, som sammanhänga
med försörjningen med fettvaror. Utredningen skall avse anordnandet
av accisförfarandet för margarin och andra fettvaror samt utformningen
av det tekniska system, som i fortsättningen bör tillämpas för att stödja
avsättningen av den inhemska smörproduktionen och oljeväxtodlingen. I
avbidan på resultatet av denna utredning har nämnden icke behandlat frågan,
huruvida bestämmelser om införselavgifter för oljeväxtfröer och andra
fettråvaror kunna erfordras.
Brödsädsregleringen.
Om försörjningsläget beträffande brödsäd har jordbruksnämnden till en
början framhållit att övergångslagren inom landet den 1 september 1951,
såvitt nu kan bedömas, kunna beräknas bli omkring 300 000 ton, varav
150 000 ton höstvete, 115 000 ton vårvete och 40 000 ton råg. Häri innefattas
36
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
även kvarnarnas lager av brödsäd av gammal skörd. Härutöver har Svenska
spannmålsaktiebolaget träffat avtal om viss import, som beräknas inkomma
till landet först efter den 1 september 1951. Storleken av 1951 års brödsädsskörd
har på basis av beräkningarna i jordbrukskalkylen uppskattats till en
kvantitet, som med närmare 35 000 ton skulle understiga försörjningsbehovet.
Nämnden har vidare framhållit att denna uppskattning byggde på mycket
osäkra förutsättningar. Bleve övervintringen sämre eller vårsådden mindre
än som beräknats i kalkylen eller skördeutfallet mindre tillfredsställande
kunde det tänkas att större delen av reserverna skulle åtgå för att täcka konsumtionsbehovet.
Beträffande frågan om ett eventuellt utfodringsförbud har jordbruksnämnden
anfört att risk funnes för att utfodring av brödsäd kunde komma
att ske i större utsträckning än som beräknats i kalkylen. Med hänsyn till
den ytterligare prishöjning för brödsäd, som föresloges, samt den utökning
av fodersädsodlingen, som kunde förutses på grund av prisutvecklingen för
fodersäd under de senaste månaderna, vore det dock mera sannolikt, att utfodringen
av brödsäd skulle minska i omfattning under nästa konsumtionsår.
I vart fall syntes utfodringsförbudet icke böra återinföras, om ej utfallet
av 1951 års skörd bleve särskilt dåligt. Däremot kunde det finnas anledning
att behålla förbudet för handeln att sälja brödsäd till jordbrukare, till
dess man kunde bedöma om prisbildningen på fodersäd av 1951 års skörd
bleve sådan, att risken för sådana försäljningar i stort sett eliminerades.
Nämnden har vidare erinrat om att det i nuvarande läge vore önskvärt
med en ökad brödsädsodling och att garantipriserna på brödsäd därför borde
höjas ytterligare.
I en till jordbruksnämnden ingiven, den 23 februari 1951 dagtecknad skrivelse
har Svenska spannmålsaktiebolaget redogjort för sina synpunkter på
bland annat brödsädsregleringen under nästa produktionsår. Skrivelsen torde
som bilaga få fogas till detta protokoll (bilaga 9). I bolagets skrivelse har
inledningsvis erinrats om att bolaget redan vid sitt avgivande av förslag till
regleringsbestämmelser för konsumtionsåret 1950/51 ansett det önskvärt
att regleringsåtgärderna om möjligt utformades så, att de anslöto sig till de
riktlinjer, som funnos uppdragna i 1947 års riksdagsbeslut, eller i vart fall
gjorde en senare övergång till åtgärder i enlighet med nämnda riktlinjer
så enkel som möjlig. Bolagets då framlagda förslag innebar, att jordbrukarna
under året skulle tillförsäkras vissa lägsta, successivt stigande priser
samt att handeln och industrien skulle beredas tillfälle att under sommaren
1951 för inlösen hembjuda brödsäd till bolaget. Vidare skulle kvarnindustrien
ha rätt påfordra inköp av brödsäd från bolaget. Därvid skulle priset dock
sättas så högt — minst 4 kronor per deciton över garantipriset till jordbrukare
— att en viss frihet i prisbildningen skulle möjliggöras, sedan transportkostnader
och handelsmarginaler täckts. Med hänsyn till bland annat
risken för att brödsädspriserna vid försäljning till kvarn och därigenom
även mjölpriserna skulle kunna bli väl höga, ansåg sig emellertid livsmedelskommissionen
icke kunna helt ansluta sig till detta förslag. Detta omarbeta
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
37
des i stället i samråd med bolaget så, att brödsädsregleringen fick sin nuvarande
utformning. Denna innebär att jordbrukarna på ett begränsat antal
prisorter garanteras vissa priser, varjämte spannmålsbolaget är skyldigt
att dels inlösa från handeln och industrien hembjuden brödsäd, dels till kvarnarna
försälja brödsäd i vissa importhamnar till priser, som med 1 krona
25 öre per deciton överstiga garantipriset till jordbrukare å prisort.
Beträffande verkningarna av det nuvarande systemet har spannmålsbolaget
anfört att detta system bland annat medfört att bolaget alltjämt i rätt
stor omfattning måste bidraga med fraktgottgörelse vid transport av spannmål
till kvarnarna, vilket bolaget med sitt förstnämnda förslag sökt undgå.
Dessutom har skillnaden mellan garantipriset till odlare och bolagets
utförsäljningspris varit för liten för att åstadkomma den variation i odlarpriserna,
som man räknat med och som skulle ha inneburit, att särskilt
odlarna inom vissa underskottsområden kunnat erhålla något högre priser
vid sina försäljningar.
Spannmålsbolaget har efter överläggningar med representanter för handel
och industri övervägt tre olika alternativ för regleringsåtgärder under
1951/52, nämligen
a) brödsädsregleringen utformas i huvudsaklig överensstämmelse med bolagets
förslag föregående år;
b) det nuvarande systemet bibehålies i stort sett oförändrat;
c) med hänsyn till riskerna för knapphet på brödsäd och det eventuella
behovet av utfodringsförbud beträffande brödsäd kan det ifrågasättas ett
återgående till det system med ett stort antal prisorter samt fasta priser och
marginaler, vilket tillämpades år 1949/50.
I samband härmed har bolaget påpekat, att den nuvarande anordningen
med prisorter även utanför importhamnarna visat sig medföra sådana olägenheter,
att det vore lämpligast om endast importhamnarna vore prisorter.
Ehuru bolaget principiellt vidhållit sin uppfattning, att det av bolaget föregående
år föreslagna systemet borde genomföras, har bolaget ansett anledning
finnas att förorda ett bibehållande av nuvarande system, med hänsyn
till aktuella svårigheter av olika slag. Därvid borde dock marginalerna justeras
uppåt på grund av ökade frakter och andra omkostnader. Vidare bär
bolaget framhållit att det under innevarande regleringsår emellanåt berett
bolaget svårigheter att i önskad omfattning förse kvarnindustrien med brödsäd,
särskilt höstvete, och att dessa svårigheter kunde bli än större till ett
kommande år. Det borde därför enligt bolagets mening övervägas att på
något sätt utrusta bolaget med befogenheter att under det löpande konsumtionsåret
disponera över handelns innehav av brödsäd. Detta skulle möjligen
kunna ske genom en komplettering av bolagets avtal med spannmålshandlarna.
En återgång till det tidigare tillämpade systemet med fasta priser och marginaler
samt ett större antal prisorter har bolaget ansett böra undvikas i
det längsta.
Spannmålsbolaget har för övrigt påpekat, att det vore svårt att taga slut
-
38
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
giltig ställning till frågan om den detaljerade utformningen av brödsädsregleringen,
innan man dels fått kännedom om höstsädens övervintring samt
storleken av de vårsådda arealerna och dels bättre kunde överblicka de utländska
marknadsförhållandena. Bolaget har därför ansett det angeläget att
sådana fullmakter utfärdas, att regleringsanordningarna av Kungl. Maj :t
kunna anpassas efter de förhållanden, som föreligga då de skola slutligen utformas.
Jordbruksnämnden har förklarat sig dela spannmålsbolagets uppfattning,
att en återgång till det tidigare systemet med fasta priser och marginaler bör
undvikas, såvida icke försörjningsläget skulle göra det nödvändigt att återinföra
ett utfodringsförbud för brödsäd, kombinerat med beslag och tvångsavstående.
En sådan återgång skulle föra med sig en väsentlig utvidgning av nämndens
och spannmålsbolagets regleringsverksamhet, förorsaka statsverket
ganska betydande kostnader och, vilket i detta sammanhang vore viktigast,
leda till att transportvägarna för spannmålen fram till kvarnplats
bleve längre och oekonomiska. Med hänsyn härtill borde ett så beskaffat
system i vart fall icke nu beslutas. Man hade då att välja mellan att behålla
det nuvarande regleringssystemet i stort sett oförändrat eller att införa
det av spannmålsbolaget förra året förordade friare systemet. I samband
med förhandlingarna med jordbrukets underhandlingsdelegation hade
önskemål framförts om alt, därest det nuvarande systemet bibehölles,
antalet prisorter skulle utökas med ett mindre antal inlandsprisorter, vid
vilka samma garantipriser borde gälla som vid kustprisorterna.
Rörande sistnämnda önskemål har jordbruksnämnden framhållit, att
samma fråga diskuterats föregående år inom livsmedelskommissionen, som
då kom till den uppfattningen, att införandet av inlandsprisorter skulle i
betydande grad minska vinsten i rationaliseringshänseende av det nya regleringssystemet.
Dels skulle nämligen brödsäd, som lämpligen borde av
odlarna levereras till andra uppsamlingsplatser, i stället komma att föras
till dessa inlandsprisorter, dels skulle fraktersättning behöva utbetalas icke
endast för transporter från dessa prisorter utan även från alla olika platser,
från vilka transportkostnaden till inlandsprisorter är lägre än till närmaste
kustprisort, där brödsäden soin regel även förmales. Jordbruksnämnden
kunde därför icke tillstyrka att ytterligare prisorter skulle införas inne
i landet. Inom underhandlingsdelegationen hade vidare anförts att jordbruket,
om förslaget om en utökning av antalet prisorter icke kunde godtagas,
helst såge, att det av spannmålsbolaget tidigare förordade systemet
k om me till användning. Emellertid ville delegationen icke uppställa detta
såsom villkor för den överenskommelse, som träffats.
Jordbruksnämnden har härefter förklarat, att den ansåge det i och för
sig önskvärt med större rörelsefrihet i prisbildningen än den som nu rådde.
Ur denna synpunkt hade nämnden vissa sympatier för spannmålsbolagets
friare system. Emellertid måste framhållas, att om skörden bleve otillräcklig
för att täcka behovet för handelsförmalningen, komme ett sådant
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
friare system alt medföra en ytterligare höjning av mjölpriserna utöver
den, som komme att ske redan på grund av höjningen av garantipriserna
till odlarna. Om den nuvarande prognosen visade sig överensstämma med
eller överskatta skördeutfallet, vore det därför enligt nämndens åsikt lämpligare
att bibehålla innevarande års regleringssystem. Bleve skörden mycket
dålig kunde det till och med bli nödvändigt att återgå till det under
kristiden tillämpade systemet med helt fasta priser och marginaler. Vilket
av de nu nämnda systemen, som borde ifrågakomma under nästa regleringsår,
borde därför bestämmas först vid en senare tidpunkt, då skördeutfallet
bättre kunde överblickas.
Jordbruksnämnden har härefter anfört följande.
Om beslutet blir att det nuvarande .systemet skall tillämpas, torde detta
i stort sett kunna bibehållas oförändrat. Någon minskning av antalet kustprisorter
vill nämnden nu icke förorda, trots att det ur vissa synpunkter
kan vara befogat att i varje fall slopa de orter, där egentlig handelsförmalning
icke eller endast i mycket begränsad omfattning förekommer (Gävle,
Karlshamn och Ystad). Föregående ar beslöts att Örebro skulle nomineras
såsom särskild inlandsprisort, varvid dock garantipriset skulle bli 75 öre
lägre än för kustprisorterna. På grund av erfarenheterna från innevarande
år föreslår emellertid nämnden, att Örebro slopas såsom prisort under regleringsåret
1951/52. Inverkan av denna ändring blir så obetydlig för jordbruket
i dess helhet, att någon hänsyn härtill ej behöver tagas vid prissättningen.
I verkligheten torde för övrigt de berörda odlarna över huvud
taget icke komma att få vidkännas större fraktavdrag än hittills vid leverans
till Örebro, eftersom den därvarande kvarnen bör ha intresse av att
hålla priserna på en sådan nivå, att icke den brödsäd, .som erfordras för
kvarnens förmalning, levereras åt annat håll.
Med hänsyn till de ökade kostnader ,som handeln fått vidkännas sedan
föregående års regleringsbestämmelser genomfördes torde det bli nödvändigt
att höja spannmål sbolagets inlö.sningspris, nu 75 öre per deciton över
odlarpriset, samt bolagets försäljningspris till kvarn, som för närvarande
är 1 krona 25 öre per deciton över odlarpriset. Beträffande storleken av
den erforderliga marginalhöjningen bör avgörande träffas, törst sedan
spannmålsbolaget fört närmare underhandlingar med handeln och industrien,
men enligt nämndens uppfattning torde höjningarna icke behöva
överstiga 25 öre per deciton.
Ledamöterna av jordbruksnämnden, herrar Bengtsson och von Horn, ha
i sitt förut nämnda särskilda uttalande framhållit önskvärdheten av att
förhandlingsdelegationens förslag angående inlandsprisorter beaktades.
Skulle detta icke kunna göras, biträdde de jordbruksnämndens åsikt, att
jämväl Örebro borde slopas såsom inlandsprisort.
Jordbruksnämnden har vidare anfört a.tt under innevarande regleringsår
vissa olägenheter uppstått genom att spannmålsbolaget icke kunnat påfordra
alt spannmålshandlarna skola sälja brödsäd till bolaget, då garantipriserna
ändras eller det eljest påkallas av marknadsförhållandena. Nämnden
har förklarat sig icke lut något att erinra mot att bolaget i fortsättningen
inrymmer sådan skyldighet för handeln i de avtal, som träffas med
denna om garantipriscr in. in. I bolagets motsvarande avtal med kvarnindustrien
borde därjämte föreskrivas skyldighet lör industrien att vid ut
-
40
j
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
gången av ett regleringsår eller, om garantipriserna höjas under löpande
regleringsår, vid denna tidpunkt överlåta sitt innehav av brödsäd till bolaget
(givetvis med undantag av brödsäd av ny skörd, som inköpts till de
högre priserna) till de priser, som gällde före övergången till nytt regleringsår
eller före prisstegringen. I stället för sådan överlåtelse kunde i sistnämnda
fall en prisreglering mellan bolaget och kvarnindustrien äga rum
till utjämning av prisdifferenserna.
I fråga om den successiva prisstegringen har någon ändring icke nu ifrågasatts,
liksom ej heller beträffande den dag, .som fastställts som sista inlösningsdag
för spannmålsbolaget, det vill säga den 1 juni 1952. Det bör
enligt nämnden få ankomma på denna att senare fatta beslut i dessa detaljfrågor.
I skrivelsen har vidare erinrats, att den redan tidigare beslutade prishöjningen
be,stämts att äga rum den 1 juni 1951. För den prishöjning på
mjölet, som komme att föranledas därav, hade bagerinäringen redan erhållit
kompensation i form av medgivande till högre brödpriser. Då det
icke kunde anses lämpligt att efter endast en kort tid återigen höja brödpriserna,
borde den ytterligare stegring av brödsädspriserna, 5 kronor per
deciton, som nu föreslagits, gälla först från och med den 1 .september 1951.
Det högre priset borde dock, med sedvanligt avdrag för ränte- och laglingskostnader,
utgå även för brödsäd av 1951 åjrs skörd, som levererades
före sistnämnda dag.
Rörande de pri,ser å brödsäd, som skulle komma att gälla vid ett bifall
till jordbruksnämndens förslag, har nämnden anfört följande.
Enligt den tidigare beslutade prishöjningen, som skall genomföras den
1 juni 1951, .skulle priserna fram till den 1 september bli följande i kronor
per deciton.
Vårvete
Hös t vete
15 juni
36: 60
34: 60
30 »
36: 70
34: 70
-15 juli
36: 80
34:80
■31 »
36: 90
34: 90
15 augusti
37: 00
35: 00
31 »
37: 10
35: 10
Råg
33: 10
33: 20
33: 30
33: 40
33: 50
33:60
Den direkta prishöjningen i förhållande till priset för gammal skörd blir
den 1 juni för vårvete 1: 60, för hö.stvete 2: 60 och för råg 2: 10 allt i kronor
per deciton.
I följande sammanställning ha de priser i kronor per deciton angivits,
som vid bibehållande av innevarande års regleringssystem och med oförändrad
ersättning för ränta och lagring komma att från och med den 1
september 1951 gälla som garantipris vidi leverans till kustpri.sort. Till jämförelse
ha även garantipriser för 1950 års skörd angivits.
Vårvete [Höstvete Råg
1950/51
1951,52
1950/51
1951/52
1950/51
1951/52
1—15 sept.
33: 20
42: 20
30: 20
40: 20
29: 20
38: 70
16—30 »
33: 30
42: 30
30: 30
40:30
29: 30
38: 80
1—15 okt.
33:40
42:40
30: 40
40: 40
29: 40
38: 90
16—31 »
33: 50
42:50
30:50
40: 50
29: 50
39: 00
41
Kungl. Maj. ts proposition nv 207.
och så vidare med 10 öres stegring den 1 och 16 i varje månad och med
sista prisstegring den 16 maj, då priserna sålunda bli för vårvete 43:90,
för höstvete 41: 90 och för råg 40:40 allt per deciton.
De garantipriser till odlare som jordbruksnämnden i det föregående angivit
förutsätta samma regleringssystem som innevarande år. Skulle det
av försörjningsmässiga .skäl bli nödvändigt att återinföra beslag på brödsäd
och leveransplikt för odlare och i samband därmed ett sådant utvidgat
prisortssystem som gällde för 1949 års skörd bör hänsyn härtill tagas vid
prissättningen. Priserna böra då bli 60 öre per deciton lägre än som förut
angivits. Då man införde det nuvarande prisortssy.stemet lämnade man odlarna
en motsvarande kompensation i form av prishöjning.
Om skördeutsikterna i stället bli avsevärt gynnsammare än beräknat, så
att det friare regleringssystemet enligt spannmålsbolagets förslag föregående
år utan risk anses kunna genomföras, måste å andra sidan hänsyn tagas
till att genomsnittspriserna till odlare då torde komma att bli högre än
de priser, varmed man i överenskommelsen räknat. Införes detta friare
system böra därför de vid nuvarande system förutsatta garantipriserna
sänkas i motsvarande mån.
Beträffande utformningen av brödsädsregleringen har jordbruksnämnden
till slut anfört, att det i betraktande av den kraftiga höjning av brödsädspriserna
som övervägdes torde bli svårt för spannmålsbolaget att förmå
handeln och industrien att frivilligt överlåta sitt innehav av brödsäd av
gammal skörd eller inbetala avgift för prisstegring. Eftersom handeln och
industrien alltid hittills hållits skadeslösa för prisförändringar vid övergång
till ett nytt regleringsår kunde det dock icke anses skäligt att de i år
skulle inhösta vinsten av en stor prishöjning. Nämnden har därför föreslagit
alt riksdagen skulle bemyndiga Kungl. Maj :t att, om så befunnes erforderligt,
föreskriva, alt företag, som bedreve yrkesmässig rörelse med spannmål,
skulle till spannmålsbolaget inbetala prishöjningsavgift för lager av
brödsäd av gammal skörd med belopp, som motsvarade prishöjningarna
per den 1 juni och den 1 september 1951.
I samband med behandlingen av frågan om brödsädsregleringen har jordbruksnämnden
även upptagit spörsmålet om tullavgifter vid import av viss
spannmål. Nämnden framhåller därvid till en början, att spannmålsbolaget
sedan bokföringsåret 1939/40 i tullavgifter för vete och råg inbetalat drygt
27,7 miljoner kronor. Denna summa inbegrepe även det belopp, som bolaget
beräknades komma att erlägga i tull vid import av brödsäd under tiden
fram till den 1 september 1951. Under den angivna tiden hade bolaget emellertid
även exporterat relativt stora mängder vete och råg. Exporten hade
efter överenskommelse med statliga myndigheter ägt rum av olika anledningar.
Bland annat hade export i en del fall skett för att tillföra landet
vissa speciella valutor. Denna export hade nödvändiggjort en motsvarande
import av vete och råg. Denna ersättningsimport hade efter gällande tullsats
av 3 kronor 70 öre per deciton i tullavgifter kostat bolaget omkring
20 miljoner kronor, vilket kommit att öka bolagets anslagsbehov, under det
att tullverket fått motsvarande inkomst. Enligt jordbruksnämndens uppfattning
borde tull vid dylik ersättningsimport icke erläggas av spannmåls
-
42
Kungt. Maj. ts proposition nr 207.
bolaget, så länge världsmarknadspriserna vore sådana, att bolagets försäljningar
inom landet måste företagas med förlust. I vart fall vore det rimligt,
om bolaget i samband med sin export erhölle restitution av tull för motsvarande
myckenhet.
Då det ur principella synpunkter kunde vara olämpligt att medge spannmålsbolaget
tullfrihet eller att lämna tullrestitution vid export av inhemsk
råvara ville jordbruksnämnden alternativt ifrågasätta, att bolaget med tilllämpning
av förordningen den 11 juli 1937 om utförselbevis (nr 369) skulle
äga erhålla och utnyttja utförselbevis för den exporterade kvantiteten.
Jordbruksnämnden har vidare framhållit att spannmålsbolaget under de
båda senaste åren, på grund av svårigheterna att importera majs i önskad
omfattning, inköpt frö av vissa Sorghumarter. Fodervärdet å dylikt frö
vore något lägre än fodervärdet för majs. Medan majsen finge införas tullfritt
utginge emellertid för nämnda fodermedel tull med 3 kronor 70 öre
per deciton. Under innevarande regleringsår beräknades bolaget komma att
erlägga över 2 miljoner kronor i tullavgifter vid import av sorghumfrö.
Denna import komme sannolikt att fortsätta i minst samma omfattning
under nästa regleringsår. Importen skedde under statistiskt nr 181 »andra,
ej särskilt nämnda slag av omalen spannmål». Då även utförsäljningen av
dessa fodermedel skedde med förlust för bolaget, ansåge jordbruksnämnden,
att tullen för varor under tullstatistiskt nr 181 tills vidare borde slopas.
Slutligen har jordbruksnämnden erinrat, att tullfrihet för korn och malt
enligt kungörelsen den 22 december 1950 (nr 668) gäller från och med den
1 januari 1951 tills vidare till och med den 30 september 1951. Nämnden
har förklarat sig anse, att även denna tullfrihet bör utsträckas tills vidare
efter den 30 september.
Regleringen av fodersäd och andra fodermedel.
Rörande försörjningsläget i fråga om fodersäd har jordbruksnämnden
till en början anfört följande.
1950 års skörd av fodersäd (korn, havre och blandsäd) uppgick enligt
statistiska centralbyråns uppgifter till sammanlagt 1 672 080 ton och var
sålunda av ungefär samma storleksordning som närmast föregående år då
kvantiteten var 1 666 090 ton. Oaktat försäljningarna genom spannmålsbolaget
av importerad fodersäd — huvudsakligen majs, men även korn, havre
och vissa sorghumarter — under hittillsvarande del av regleringsåret varit
omkring 50 procent större än motsvarande tid föregående år och även utfodringen
av brödsäd med säkerhet varit betydligt större än tidigare, har
emellertid efterfrågan icke helt kunnat tillgodoses. Detta har medfört, att
prisutvecklingen för den svenska fodersäden blivit sådan, att de noterade
priserna för inköp från odlare under den senaste tiden icke oväsentligt
överstigit garantipriserna för brödsäd. Lantbruksförbundets notering den
5 april är exempelvis för korn 34 kronor 50 öre/dt och för vithavre 32
kronor 50 öre/dt vid leverans till mellansvenska noteringsorter, under det''
att garantipriset för höstvete endast är 31 kronor 60 öre/dt. Då spannmålsbolaget
endast i mycket begränsad omfattning kunnat sälja utländsk fodersäd,
har den lägre prissättningen vid bolagets försäljningar icke kunnat
43
Kungl. Mcij.ts proposition nr 207.
styra den fria prisbildningen så som avsikten från början varit. Denna situation
föranledde också jordbruksnämnden att föreslå Kungl. Maj :t förbud
för handel och industri att försälja brödsäd till andra än spannmålsbolaget,
kvarnar och vissa partihandlare. Förbudet, som avsåg att förhindra
återförsäljning till jordbrukare av tidigare inlevererad brödsäd, genomfördes
genom kungörelse den 2 mars 1951.
Såsom framgår av den utförliga redogörelse för foderinedelssituationen,
som lämnats i ett av nämnden den 20 mars 1951 till Kungl. Maj :t avgivet
yttrande i anledning av en framställning från Malmöhus läns småbrukarförbund
om utjämningsavgiften på ägg, ha priserna på importerad fodersäd
stigit mycket kraftigt under det senast tilländalupna halvåret. Härigenom
har det uppstått en stark spänning mellan de inom landet tillämpade
priserna på utländskt kraftfoder och spannmålsbolagets inköpspriser.
Så t. ex. utgör denna skillnad för majs inte mindre än cirka 25 kronor per
deciton. Huruvida de höga importpriserna komma att stå sig även under
nästa regleringsår är svårt att för närvarande bedöma. Flera skäl och särskilt
det" förhållandet att den nya majsskörden i de transoceana länderna
kan förväntas bli mindre än normalt tala emellertid för att importpriserna
för fodersäd även under nästa regleringsår komma att ställa sig mycket
ogynnsamma.
Härefter anför jordbruksnämnden att erfarenheterna under det gångna
årc-t ha visat, att det ur regleringsteknisk synpunkt är förenat med mycket
stora svårigheter att inom landet hålla en prisnivå på fodersäd, som liggei
avsevärt lägre än utlandets. Stora risker föreligga i dylikt fall för att de
lägre priserna på hemmamarknaden skola utnyttjas för export. För att förhindra
detta utgår som förut nämnts utjämningsavgift vid export av all
foderspannmål, motsvarande skillnaden mellan det inhemska priset och utlandsnivån.
Emellertid kan ju fodersäden även gå ur landet genom att den
användes för förädling till animalier, vilka sedermera exporteras. I realiteten
medför en export av animalier, grundad på de låga inhemska fodersädspriserna,
samma påfrestning på fodermedelstillgången inom landet som om
man direkt exporterade den mängd spannmål, som åtgått för produktion
av animalierna.
Vid de förhandlingar, soin förekommit mellan nämnden och jordbrukets
organisationer, har enligt vad som uppges i skrivelsen övervägts att till förhindrande
av en oekonomisk export lata de utländska toderpriseina sia
igenom även på den inhemska marknaden. Detta låter sig emellertid enligt
nämnden av flera skäl icke göra. Ett sådant genomslag skulle förutsätta,
att brödsädspriset höjdes mycket kraftigt utöver den prisstegring, som föreslagits
skola ske från och med den 1 september. Vidare måste alltid varje
prisstegring på fodermedlen ta sig uttryck i eu däremot svarande höjning
av priserna på de animaliska livsmedlen. Nämnden framhåller vidare, att
eu väsentlig stegring av priserna på köpfodermedel är till nackdel för det
mindre jordbruket, som i stor utsträckning är köpare till fodermedel. Med
hänsyn härtill har man enligt nämnden ej ansett sig kunna förorda ett fullständigt
genomslag av den internationella prisstegringen utan begränsat sig
till att förorda eu prishöjning inom landet med det belopp, som kan ifrågakoimna
utan att utfodring av brödsäd riskeras vid det föreslagna nya brödsädspriset.
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
M«5l bakgrunden av vad nyss anförts anser sig nämnden böra räkna med
att även under nästkommande regleringsår eu mycket stor spänning kommer
att råda mellan det inhemska och utländska priset på fodersäd. Betydande
risker för att fodersäd via animalieexporten går ur landet komma
alltså även i fortsättningen att förefinnas. Nämnden har för sin del utgått
ifrån att nämnden skall ha rätt att, om så erfordras, belägga animalieexporten
med en utjämningsavgift enligt den förut nämnda kungörelsen av
den 31 mars 1950 (nr 156). Storleken av denna avgift bör bli beroende på
försörj ningsläget inom landet under beaktande av att avgiften icke får
sättas högre än det belopp man kommer till vid tillämpning av återanskaffningsprincipen.
Enligt vad jordbruksnämnden uppger har spannmålsbolaget i sin skrivelse
till nämnden anfört, att bolaget visserligen helst skulle se, att några
ändrade bestämmelser icke skulle behöva tillgripas i fråga om fodersädsregleringen,
men att en viss reglering av förbrukningen dock kunde bli aktuell,
om det på grund av importsvårigheter under längre tid skulle komma
att råda knapphet på importerad fodersäd. I samband därmed har bolaget
ansett det även kunna bli anledning att överväga införande av normalprisbestämmelser
för att förhindra oskäligt höga marginaler inom handeln.
För egen del har jordbruksnämnden framhållit, att eu viss lättnad i den
bekymmersamma 1''odersädssituationen kan komma att ske, om fodersädsodlingen
utökas. Prishöjningen på kraftfoder borde vidare minska efterfrågan
på fodersäd för äggproduktionen. Om import dessutom planenligt
kunde äga rum, borde fodersäden räcka till bättre än för närvarande. Nämnden
hyste därför den förhoppningen, att fodersäden skulle kunna säljas
fritt under nästa regleringsår. I vart fall borde förbrukningen av fodersäd
icke regleras, såvida icke risken för utfodring av brödsäd bleve stor. Om
det skulle bli nödvändigt att införa en reglering, måste eventuella normalpriser
bli olika i olika områden, såvida man icke föredroge att återgå till
det tidigare tillämpade bundna systemet med att genom spannmålsbolaget
betala frakten för alla fodersädstransporter.
Beträffande de priser, som böra gälla för olika fodermedel, har jordbruksnämnden
anfört följande.
Även i fråga om kli har det under innevarande konsumtionsår varit svårt
att tillgodose efterfrågan. Spannmålsbolagets försäljning av importerad
vara har, liksom i fråga om fodersäd, hittills varit större än föregående år
och några reserver ha på grund av importsvårigheter icke kunnat uppläggas.
Priset på svenskt kli — för vilket prisbildningen varit fri — har också
på senaste tiden överstigit spannmålsbolagets försäljningspriser för importkli
med omkring 3 kronor mot normalt högst 1 krona. En viss prisskillnad
är nämligen alltid motiverad, på grund av att den svenska varan
levereras i förstklassiga jämnvägda säckar, under det att importkliet försäljes
i originalsäckar av ofta undermålig kvalitet.
Vad beträffar oljekraftfoder synes det nödvändigt att även under nästa
regleringsår bibehålla nuvarande regleringsåtgärder oförändrade, vilket
innebär, att importen äger rum genom spannmålsbolaget samt att försäljning
som regel endast sker av standardiserade blandningar. Icke heller
45
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
i fråga om specialfodermedel och vissa andra fodermedel synes någon ändring
av nu gällande bestämmelser behöva ifrågasättas.
De priser, som skola tillämpas vid spannmålsbolagets försäljningar av
fodersäd och kli, böra i princip fastställas så, att de stå i lämplig relation
till brödsädspriserna. Eftersom världsmarknadspriserna åtminstone för
närvarande äro betydligt högre, innebär detta en fortsatt subvention. Möjlighet
bör finnas att verkställa sådana prisjusteringar under loppet av
nästa konsumtionsår, som kunna anses motiverade med hänsyn till marknadsutvecklingen.
I fråga om oljekraftfoder verkställes redan den 23 april en höjning med
5 kronor per deciton, varigenom utförsäljningspriserna, om hänsyn tages
till att i oljekaksblandningen ingå vissa mängder rapsmjöl, komma i ungefärlig
nivå med nu gällande världsmarknadspriser.
Jordbruksnämnden har i detta sammanhang även berört frågan om de
priser, som böra tillämpas vid spannmålsbolagets inköp av sådant oljekraftfoder
som framvinnes vid de svenska oljefabrikerna av svenskodlade
och importerade råvaror, och därvid uttalat att dessa priser i princip ej
böra vara högre än importpriserna för likvärdig vara. Härom har nämnden
anfört följande.
Vad beträffar de priser, som skola tillämpas vid spannmålsbolagets inköp
av oljekraftfoder, som framvinnes vid de svenska oljefabrikerna av
svenskodlade och importerade råvaror, har bolaget föreslagit, att desamma
böra ungefärligen än,sluta sig till världsmarknadspriserna för likvärdig
vara. Bolagets inköpspriser skulle då enligt bolaget lämpligen kunna fastställas
med hänsyn till världsmarknadsläget för ett kvartal i sänder. Jordbruksnämnden
delar bolagets uppfattning att högre pris ej bör betalas för
svenskt oljekraftfoder än vad det skulle kosta bolaget att importera motsvarande
myckenheter. Denna princip kan emellertid utan större svårigheter
förenas med det nuvarande systemet med relativt fasta priser under
en längre tid. Utjämning kan nämligen ske från det ena året till det andra.
Vilket system, som i fortsättningen bör användas, torde få avgöras längre
fram på året, när nu löpande avtal om leveranser utlöper. I detta sammanhang
får jordbruksnämnden påpeka, att cn verkställd utredning givit vid
handen, att de priser, som spannmålsbolaget tidigare erlagt för inom landet
tillverkat oljekraftfoder, varit sådana, att genomsnittspriset räknat från
1941 ungefär motsvarar bolagets kostnad för importerat likvärdigt foder.
Slutligen har jordbruksnämnden berört frågan om fraktbidrag vid transporter
av fodermedel till Norrland. Nämnden erinrar om att dylikt fraktbidrag
under innevarande regleringsår utgår för transport av såväl fodersäd
som andra fodermedel. Härvid gäller att vederbörande mottagare själv
skall bära en grundfrakt av 1 krona 25 öre per deciton samt att fraktbidrag
utgår med högst 2 kronor 50 öre per deciton. Jordbruksnämnden erinrar
vidare om att producentbidragsutredningen föreslagit en höjning av fraktbidragens
storlek genom en sänkning av grundfraktbcloppet från 1 krona
25 öre till tidigare gällande 75 öre per deciton. Emellertid kan enligt nämnden
höjningen av järnvägstaxorna i och för sig motivera eu höjning av
grundfrakten. Med hänsyn härtill anser nämnden alt någon ändring av bestämmelserna
om fraktbidrag till Norrland icke bör vidtagas.
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
Oljeväxtodlingen.
I .skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 juli 1950 hemställde jordbruksnämnden,
att Kungl. Maj :t måtte för höstraps och höstrybs av 1951 års skörd
fastställa ett odlarpris av 70 öre per kilogram, gällande frö med en renhet
av 96 procent och en vattenhalt av IS procent. Med hänsyn till den utredning,
som skulle företagas rörande möjligheten och lämpligheten av att
övergå till ett friare system för omhändertagande av oljeväxtfröer, ansåg
nämnden, att något garantipris för till 9 procent vattenhalt nedtorkat frö
tills vidare icke borde fastställas. Genom beslut den 28 juli fastställde
Kungl. Maj :t det av nämnden föreslagna priset för höstraps och höstrvbs.
Den hösten 1950 med oljeväxter besådda arealen uppgick till omkring
113 000 hektar, vilket med normal övervintring och avkastning skulle innebära
en skörd av omkring 172 000 ton höstraps och höstrybs.
Jordbruksnämnden har nu tagit upp frågan om prissättningen på vårodlat
oljeväxtfrö. Nämnden anför härom.
Redan tidigare har jordbruksnämnden givit uttryck åt den uppfattningen,
att priset på vårraps och vårrybs bör avvägas i förhållande till oljehalten i
höstsådda oljeväxter. Om man nu följde denna princip skulle priset för
vårsått frö bli omkring 66 öre per kilogram. I anslutning till de prishöjningar
på brödsäd, som dels beslutats i februari, dels förutsatts i den nu
träffade överenskommelsen med jordbrukarna, anser emellertid nämnden,
att det för 1951 års skörd kan vara motiverat med samma pris för vårraps
och vårrybs som för höstraps och höstrybs, d. v. s. 70 öre per kilogram. En
sådan prissättning torde icke komma att få till följd en större odling än
vad som kan anses önskvärt. Nuvarande internationella priser på oljefröer
och vegetabiliska oljor synas också göra det möjligt att exportera eventuella
överskott med icke obetydlig vinst.
I fråga om vitsenap anser nämnden, med tanke på behovet av senapsolja
för matolj ef ramställning, det lämpligt med en odling av omkring 10 000 hektar.
Odlarnas representanter ha förklarat, att denna areal kräver ett pris
av 80 öre per kilogram. Sättes priset, liksom för vårraps, till 70 öre per
kilogram, vilket med hänsyn till oljehalten vore riktigare, kan det däremot
befaras, att den önskade arealen icke uppnås. Nämnden och odlarna ha sedermera
enats om att 75 öre per kilogram är ett lämpligt pris.
Vad beträffar oljelin har statens handels- och industrikommission i skrivelse
till jordbruksnämnden den 17 februari 1951 rekommenderat en odling
av sådan storleksordning, att utbytet skulle bli omkring 18 000 ton linolja,
vilket skulle innebära omkring 48 000 hektar. En så stor areal synes dock
ej kunna uppnås utan en mycket avsevärd prishöjning. Med hänsyn till
risken för prisfall och den belastning av clearingkassan för fettvaror ett
sådant skulle medföra har jordbruksnämnden dock ej ansett sig kunna
rekommendera ett högre odlarpris för linfrö än 80 öre per kilogram, även
om detta skulle få till följd en lägre areal än vad som enligt handels- och
industrikommissionen är önskvärt.
Vid de underhandlingar, som jordbruksnämnden fört med representanter
för oljeväxtodlarna, har från odlarnas sida uttalats, att en önskvärd odling
av oljelin icke kan påräknas, om ej priset sättes till omkring 90 öre per
kilogram- Man har härvid bland annat framhållit de tråkiga erfarenheterna
från senaste års odlingar, när det gäller spridning av ogräs.
47
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
Som framgår av den förut återgivna överenskommelsen ha nämnden och
underhandlingsdelegationen slutligen enats om de av nämnden föreslagna
priserna. Jordbruksnämnden har vidare upptagit frågan om fastställande
av odlarpris för frö av oljedädra och har härom anfört.
Våren 1950 verkställdes efter överenskommelse mellan livsmedelskommissionen
och oljeväxtodlarnas centralförening försöksodling av en ny oljeväxt,
oljedådra (Camelina sativa). Odlingen omfattade endast omkring 83
hektar, och fröet betalades med samma pris som vårraps. Vid Karlshamns
oljefabriker har företagits provbearbetning av de 75 ton frö, som framkom
från försöken. Härav har framgått, att oljehalten är omkring 3 procent lägre
än i vårraps, samt att den utvunna oljan, som är lättare att raffinera än
rapsolja, är lämplig särskilt för framställning av såpa. Däremot lämpar sig
oljan, åtminstone ined nu använda framställningsmetoder, ej så väl för
användning till matfett annat än efter härdning. Oljefabriken rekommenderar
emellertid en odling i större skala innevarande år för att kunna göra
fortsatta och utförligare prov. Försöksodlingarna ha för övrigt även givit
vid handen, att oljedådran angripes av skadedjur i betydligt mindre grad
än raps och rybs och är mindre benägen för dråsning vid mognaden än
sistnämnda oljeväxter. Jordbruksnämnden, som anser det lämpligt med en
utvidgad försöksodling av oljedådra, föreslår, att odlarpriset fastställes till
5 öre per kilogram under vårrapspriset — d. v. s. till 65 öre per kilogram -—- med hänsyn till den lägre oljehalten. Någon risk för att odlingen skall taga
alltför stor omfattning föreligger säkerligen icke, eftersom frö för utsäde
endast finnes i begränsad omfattning.
Enligt jordbruksnämndens förslag skulle följande grundpriser vid 18 procent
vattenhalt gälla för oljefrö av 1951 års skörd vid leverans från odlare,
nämligen
öre renhet
per kg %
höstraps och höstrybs.................. 701 96
vårraps och vårrybs .................. 70 96
oljelin .............................. 80 94
vitsenap ............................ 75 96
oljedådra ............................ 65 96
Vad beträffar priserna för till oljefabrikerna levererat frö har jordbruksnämnden
anfört, att den anser det lämpligast att sådana priser icke fastställas,
förrän man bättre kan bedöma storleksordningen av de kostnadsökningar
för torkningsarbete in. m., som kunna uppstå till följd av löncoch
prisstegringar. Även av den orsaken, alt nämnden ifrågasätter ett ändrat
system för omhändertagande av oljeväxtfrö, är det enligt nämndens åsikt
bättre, om fabrikspriserna fastställas först senare.
Jordbruksnämnden har härefter erinrat om att Kungl. Maj :t den 2 juni
1950 uppdragit åt nämnden att i samråd med representanter för berörda
intressen utreda frågan om möjligheten och lämpligheten av alt från och
med 1951 års skörd av oljeväxter övergå till ett friare system för odlingen
av sådana växter ävensom att i samband därmed verkställa en översyn av
formen för prissättningen på oljeväxtfröer och oljeväxtodlingens inpassning
i jordbruksregleringen. *
Tidigare fastställt.
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
Jordbruksnämnden anför att den i anledning av detta uppdrag ingående
diskuterat dithörande frågor med av nämnden tillkallade sakkunniga omfattande
representanter för odlarna, oljeindustrien, spannmålsaktiebolaget,
Sveriges lantbruksförbund, Svenska lantmännens riksförbund, Svenska foderämnes-
och spannmålsimportörernas förening samt Föreningen Sveriges
spannmålsintressenter. Vid överläggningarna hade även enighet uppnåtts
om en viss ändring av den nuvarande organisationen.
Innan jag redogör för jordbruksnämndens omorganisationsförslag, torde
jag här ur jordbruksnämndens skrivelse få återgiva följande rörande den
nuvarande organisationen av verksamheten.
Hittills har, alltsedan år 1944, förhållandena i fråga om oljeväxter reglerats
genom avtal, dels mellan statens livsmedelskommission och Sveriges
oljeväxtodlares centralförening, dels mellan kommissionen och oljefabrikerna.
Dessutom har funnits av kommissionen godkända avtal mellan oljeväxtodlarföreningen
och Svenska Lantmännens Riksförbund samt mellan
föreningen och odlare (odlingskontrakt) liksom mellan riksförbundets oljeväxtcentral
och dess ombudsfirmor.
Avtalet mellan kommissionen och oljeväxtodlar för eningen har innehållit
bestämmelser angående kontraktsteckning med odlarna samt om skyldighet
för föreningen att till av staten garanterade priser uppköpa svenskodlat
oljeväxtfrö och ombesörja torkning och rensning härav, ävensom att försälja
den färdiga varan till oljefabrikerna. Vidare har avtalet innehållit
bestämmelser rörande prisreglering in. in. vid inköp och försäljning samt
skyldighet att i viss ordning avsätta genom rörelsen uppkommet överskott
till en särskild, av föreningen själv förvaltad, clearingfond.
Clearingfonden har uppkommit därigenom, att det enligt överenskommelse
med statens livsmedelskommission ålegat föreningen att till fonden
inleverera överskott, som uppkommit på den marginal, som föreningen (Oljeväxtcentralen)
haft att arbeta med vid uppsamlingen av fröerna och försäljningen
av desamma till oljefabrikerna. Under år då oljeväxtodlingen
erhållit en större omfattning än som ursprungligen varit beräknat, har detta
överskott blivit ganska betydande. Fonden är i främsta rummet avsedd att
användas till utjämning av underskott, som vid andra tillfällen — till följd
av svårigheterna att varje år på förhand beräkna omkostnaderna för insamlingen
och försäljningen — kan uppkomma vid uppsamlings- och försäljningsverksamheten.
Medel ur fonden få utanordnas endast efter medgivande
från kommissionen, numera jordbruksnämnden, i varje särskilt fall. När
föreningens befattning med insamlingen av oljeväxtfröer från odlare upphör,
skall fondens tillgångar tillfalla föreningen. Föreningen äger dock använda
tillgångarna endast för de ändamål jordbruksnämnden bestämmer
och efter godkännande i varje särskilt fall av nämnden.
Föreningen har genom sitt avtal med SLR överlåtit sina avtalsenliga
skyldigheter i fråga om det direkta omhänderhavandet av oljeväxthandeln
på riksförbundet, som för dessa uppgifter upprättat en särskild avdelning
kallad Oljeväxtcentralen. Avtalet är av den innebörden, att SLR skall erhålla
ersättning för sina självkostnader och att överskottet på rörelsen skall tillkomma
oljeväxtodlarf öreningen.
Avtalen mellan kommissionen och oljefabrikerna ha innehållit bestämmelser
om åtagande från fabrikerna att inköpa allt genom oljeväxtodlarf öreningen
respektive Oljeväxtcentralen erbjudet svenskodlat oljefrö till priser
enligt villkoren i kommissionens avtal med föreningen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
49
Vad angår avtalen mellan oljeväxtcentralen och dess ombudsfirmor innebära
dessa att ombuden åtaga sig att mot ersättning mottaga vissa angivna
kvantiteter oljeväxtfrö och ombesörja torkning och rensning av dessa.
Rörande de erinringar som anförts mot det nuvarande systemet och de
riktlinjer efter vilka en eventuell omorganisation bör ske har i skrivelsen
anförts följande.
Från den privata handelns sida framfördes i december 1949 erinringar
mot gällande system för omhänderhavande av oljefröhandeln, vilket bland
annat ansågs gynna vissa företag på andras bekostnad. Man yrkade därför
på en omorganisation, som skulle bereda vidare spelrum för enskild företagsamhet
och fri konkurrens.
De sakkunniga ha i princip varit eniga om att en viss centraldirigering av
handeln med oljeväxtfröer är oundviklig även i fortsättningen. Även om
odlarna få full frihet att leverera till vem de vilja måste nämligen ett samordnande
ske av leveranserna från uppsamlare, emedan det är nödvändigt
att oljefröet i största möjliga utsträckning bortföres från de ordinarie mottagningsutrvmmena
innan spannmålsskörden marknadsföres. Så länge oljeväxtodlingen
har en sådan omfattning, att oljefabrikerna icke omedelbart
kunna taga emot fröet, sedan det torkats, måste sålunda vissa kvantiteter
endera mer eller mindre tillfälligt omflyttas till extrautrymmen eller exporteras.
Härvid blir det ofrånkomligt med en centraliserad planläggning, om
leveranserna till oljefabrikerna respektive extrautrymmen och export skola
ske på ett rationellt sätt. Då lagringsfrågan intimt sammanhänger med
spannm ålslagringsproblemen är det vidare nödvändigt med ett samarbete
mellan det centrala organet och svenska spannmålsaktiebolaget i fråga om
denna planläggning.
Vad beträffar centralorganet kan man tänka sig olika alternativ. Den
hittillsvarande formen kan bibehållas, innebärande att Oljeväxtodlarnas
centralförening överlämnar mottagning och distribution till Svenska lantmännens
riksförbunds oljeväxtcentral. Uppgiften kan även överlämnas till
spannmålsbolaget, som ju handhar liknande frågor, när det gäller brödsäd.
Det är även möjligt att för uppgiften upprätta ett nytt organ, sammansatt
på sådant sätt, att den kritik mot alltför stort inflytande av föreningsrörelsen,
som framförts från den privata handelns sida, elimineras. Vidare
kunna oljeväxtodlarna själva direkt ombesörja uppsamlingen. I samtliga
fall förutsättes givetvis att de med erforderliga torkningsanläggningar och
utrymmen utrustade handelsföretagen anlitas.
Även om man från förenings- och odlarhåll avvisar den privata handelns
kritik mot den nuvarande ordningen såsom oberättigad måste man ändå
tillstå, att det för denna handel av andra skäl kan vara otillfredsställande
att till uppdragsgivare ha en konkurrerande organisation. Här må för
övrigt nämnas, att samtliga sakkunniga varit eniga om att varje odlare
såvitt möjligt bör få avgöra till vilket företag leverans skall ske, och att i
princip varje företag med tillfredsställande utrustning skall få tjänstgöra
som mottagare.
Att överlämna omhändertagandet av oljeväxtfrö till spannmålsbolaget
har ej ansetts önskvärt, då man menat, att staten helst icke bör utvidga
sin direkta medverkan i handeln och distributionen av jordbruksprodukter,
om så icke är oundgängligen nödvändigt.
Jordbruksnämnden har härefter anfört att den verkställda utredningen
resulterat i ett förslag, om vilket nämnden och samtliga sakkunniga vore
4 Dihang till riksdagens protokoll 1901. 1 samt. Nr 207.
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
ense. Detta förslag innebure att ett nytt centralorgan skulle inrättas. Detta
nya organ skulle utgöra en ekonomisk förening. I denna förening skulle såsom
intressenter ingå industriföretagen och odlarna samt Svenska spannmålsaktiebolaget.
Därvid skulle å ena sidan odlarna, representerade av oljeväxtodlarnas
centralförening och Sveriges lantbruksförbund, samt å andra
sidan industrien och spannmålsbolaget få sinsemellan lika stort inflytande
inom föreningen. Genom en av jordbruksnämnden tillsatt opartisk ordförande
skulle statens inflytande vara utslagsgivande, om motsättningar uppkomme
mellan olika intressen. En tanke att även handeln -— såväl föreningsrörelsen
som den privata handeln — skulle engagera sig i föreningen hade däremot
icke ansetts lämplig, eftersom handelsföretagen hade ett direkt intresse
av att erhålla största möjliga ersättning för sina tjänster, under det att såväl
odlarna som industrien hade ett gemensamt intresse av att nedbringa
mellanhandskostnaderna. Från oljeväxtodlarnas sida hade man visserligen
hävdat, att det vore lämpligast och riktigast, om odlarna själva finge sköta
uppsamling och distribution av sina egna produkter, men dock förklarat sig
beredd att deltaga i den föreslagna organisationen.
I .skrivelsen ha härefter behandlats vissa detaljproblem i samband med
den föreslagna omorganisationen, bland annat rörande formen för betalning
av oljeväxtfrö och kravet på tecknande av odlingskontrakt. Flertalet av dessa
frågor borde enligt jordbruksnämnden behandlas och avgöras av den nya
föreningen.
Jordbruksnämnden har slutligen berört frågan om föreningens ställning
vid export av oljeväxtfrö. I skrivelsen anföres härom att det från jordbrukets
sida framhållits att det, eftersom eventuella vinster vid export av oljeväxter
äro avsedda att användas för att täcka förluster vid export av andra jordbruksprodukter,
liksom hittills bör ankomma på odlarna själva att i samråd
med jordbruksnämnden taga ansvaret för exportaffärerna. Med hänsyn härtill
har jordbruksnämnden ansett att den nya föreningen åtminstone tills
vidare icke borde omhänderha exporten av oljeväxtfrö. Vid export uppkomna
vinster borde inlevereras till clearingkassan för fettvaror.
Potatisregleringen.
Jordbruksnämnden har meddelat att efter bemyndigande av Kungl. Maj :t
den 22 september 1950 nämnden träffat överenskommelse med Sveriges stärkelseproducenters
förening u. p. a. rörande föreningens inköp och försäljning
av potatisstärkelse under tiden den 1 oktober 1950—den 30 september 1951.
Avtalet innebär bl. a., att föreningen skall inköpa den mängd potatisstärkelse,
som framställes enligt meddelade tillverkningslicenser å högst 300 000
deciton med undantag av vad som erfordras till husbehov för tillverkaren
och dennes potatisleverantörer. Enligt 7 § i avtalet åtager sig jordbruksnämnden
— under förutsättning av statsmakternas godkännande och därest
avtalet ej skulle förnyas för tillverkningsåret 1951/52 — att vidtaga eller
föranstalta om åtgärder från statens sida, vilka bereda föreningen möjlighet
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
51
att erhålla dels minst 65 kronor 25 öre per deciton för den 1 oktober 1951
inneliggande lager av extra prima, prima och ej fullt prima potatismjöl, dock
med avdrag av 30 000 deciton, dels ersättning för ränte- och lagringskostnader
enligt i avtalet angivna grunder i avseende å inneliggande lager av
potatismjöl av nyss nämnda kvaliteter, med undantag av 30 000 deciton,
under tre månader, räknat från och med den 1 oktober 1951. Vidare skall enligt
7 § i avtalet av den föreningen tillerkända handelsmarginalen, sammanlagt
3 öre per kilogram potatismjöl, ett belopp, motsvarande 1 öre per kilogram
under tillverkningsåret försålt potatismjöl, avsättas till en särskild
fond, benämnd rationaliseringsfonden. Medel ur denna fond skola användas
till främjande av rationaliseringsåtgärder inom stärkelseindustrien och
må ej disponeras utan medgivande av jordbruksnämnden eller annan statlig
myndighet.
Vid lämnandet av bemyndigande till jordbruksnämnden att ingå förenämnda
avtal har Kungl. Maj :t gjort förbehåll för att den i 7 § i avtalet
gjorda utfästelsen vinner riksdagens godkännande och förklarat sig vilja
göra framställning härom till riksdagen. Jordbruksnämnden har hemställt
att sådant godkännande måtte inhämtas.
Jordbruksnämnden har anfört, att 1950 års potatisskörd kvantitativt sett
varit cirka 10 procent lägre än vad man brukade räkna med som normal
skörd samt att densamma till följd av höstens rikliga nederbörd inom vissa
delar av riket blivit av låg kvalitet och mindre lagringsduglig. Med hänsyn
härtill hade det förelegat vissa svårigheter att tillgodose efterfrågan på fullgod
matpotatis. Detta hade föranlett dels en kraftig stegring av priset på
matpotatis, dels att de bättre sorterna av sådan potatis, som odlats för försäljning
till stärkelsefabriker eller spritfabriker, på grund av det högre priset
på matpotatis icke levererats till fabriker utan försålts för konsumtionsändamål.
Följden härav hade blivit eu lägre tillverkning än vad man från
början räknat med av såväl potatismjöl som potatissprit.
Vad beträffar tillverkningen av potatismjöl har jordbruksnämnden anfört
i huvudsak följande.
Potatismjölstillverkningen synes icke komma att uppgå till mer än drygt
200 000 deciton, vilket motsvarar ungefär 90 procent av den av jordbruksnämnden
vid tillverkningsårets början medgivna tillverkningen. Då härtill
kommer att efterfrågan på potatismjöl, bl. a. beroende på att potatismjöl
till följd av ändrade import- och prisförhållanden funnit användning inom
nya områden, varit avsevärt större än under föregående år, har jordbruksnämnden
sett sig nödsakad att fr. o. in. sliitet av februari begränsa stärkelseföreningens
försäljning av potatismjöl till kvantiteter, som ungefär motsvara
försäljningen under föregående år. För att underlätta kvoteringens
genomförande och med hänsyn till att det under alla förhallanden pa grund
av stegrade råvarupriser och höjda arbetslöner måste räknas med ett högre
potatismjölspris från och med nästa tillverkningsår, har jordbruksnämnden
och stärkelseföreningen i enlighet med av Kungl. Maj:t den 16 februari 1951
lämnat bemyndigande överenskommit att stärkelseföreningen under återstående
del av tillverkningsåret vid försäljning av stärkelse skall uttaga ett
pris, som med fem kronor per deciton överstiger de i förutnämnda avtal
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
bestämda priserna. Enligt Kungl. Maj :ts bestämmande skall den merinkomst,
som härigenom tillföres stärkelseföreningen, bokföras särskilt och får av
stärkelseföreningen disponeras endast enligt jordbruksnämndens medgivande.
Då man måste räkna med att stärkelseföreningens övergångslager av
potatismjöl vid slutet av innevarande tillverkningsår kommer att ha nedgått
till en obetydlighet och då vidare, såvitt nu kan bedömas, försäljningen
av potatismjöl även under det kommande tillverkningsåret blir större än
normalt är fallet, har jordbruksnämnden utlämnat preliminära tillverkningslicenser
för nästa tillverkningsår å sammanlagt 275 000 deciton.
Beträffande tillverkningen av potatissprit har anförts följande.
Jordbruksnämnden hade från början träffat överenskommelse med Sveriges
bränneriidkareförening u. p. a. om tillverkning vid de till föreningen
anslutna potatisbrännerierna av sammanlagt 25 miljoner liter råbrännvin
av normalstyrka. Så snart det emellertid blev klart att viss del av den för
bränneriändamål odlade potatisen måste tagas i anspråk för konsumtionsändamål,
beslöt jordbruksnämnden, med begagnande av erhållet bemyndigande
att då så anses påkallat ur försörjningssynpunkt begränsa användningen
av potatis för sprittillverkning, reducera den tidigare medgivna tillverkningen
av potatisbrännvin till högst 15 miljoner liter råbrännvin av
normalstyrka, dock med rätt att härutöver för sprittillverkning använda
sådana potatispartier, som enligt av nämndens ombud verkställda utsyningar
befunnits otjänliga till människoföda. Härigenom har tillverkningen
av potatisbrännvin enligt hittills ingångna rapporter stannat vid cirka 17
miljoner liter.
Såsom framgått av det nyss anförda ha föregående års svaga potatisskörd
och under vintern uppkomna lagringsskador föranlett vissa svårigheter att
förse marknaden med matpotatis, vilket haft till följd en kraftig stegring
av matpotatispriset. Härtill kommer enligt vad nämnden uppgivit att årets
potatissättning till följd av väderleksförhållandena kommer att försenas.
Man måste sålunda enligt jordbruksnämndens mening räkna med en förlängning
av konsumtionsperioden för fjolår spotatisen. På grund härav hade
nämnden, även om någon uppenbar risk för att potatisbrist skulle uppstå
innan den nya potatisen hunne komma i marknaden ej ansetts föreligga,
gjort vissa undersökningar angående möjligheterna att under våren importera
matpotatis.
I fråga om prissättningen på fabrikspotatis har jordbruksnämnden anfört
följande.
Ingångspriset på fabrikspotatis utgör för närvarande 34 öre per hektoliter
och stärkelseprocent (genomsnittspriset utgör cirka 35 öre per hektoliter
och stärkelseprocent). Priset sänktes föregående år med 1 öre per hektoliter
och stärkelseprocent. Vid förhandlingar med odlarorganisationerna för potatis
ha dessa först begärt en höjning av ingångspriset med 7 öre till 41 öre
per hektoliter och stärkelseprocent. Sedermera har Sveriges potatisodlares
riksförbund i skrivelse till nämnden hemställt om ytterligare höjning av priset.
Enligt gjorda undersökningar torde endast 5 öre av den begärda höjningen
vara motiverad av inträdda kostnadsökningar sedan föregående år. Med
hänsyn till önskvärdheten att i år erhålla en så stor odling av fabrikspotatis
att ett beredskapslager av potatismjöl kan uppläggas har nämnden dock an
-
53
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
sett sig böra acceptera det av odlarna ursprungligen föreslagna priset, vilket
också biträtts av jordbrukets förhandlingsdelegation. Jordbruksnämnden
förordar i enlighet härmed att priset på fabrikspotatis för nästa regleringsår
skall höjas med 7 öre per hektoliter och stärkelseprocent.
Äggregleringen.
Jordbruksnämnden har erinrat om att producentpriset för ägg i södra Sverige
under regleringsåret 1950/51 fått svänga mellan ett lägsta pris av 1
krona 80 öre per kilogram och ett högsta pris av 3 kronor per kilogram.
Bottenpriset är 20 öre per kilogram lägre än föregående reglering,sår, medan
den övre prisgränsen är oförändrad. Prisgränserna 1 krona 80 öre och 3
kronor äro emellertid icke ovillkorliga. Sålunda ha statsmakterna ej ovillkorlig
skyldighet att stödja den undre prisgränsen 1 krona 80 öre. Vidare
har förutsatts att under vissa omständigheter den övre gränsen av 3 kronor
skulle kunna höjas något.
Beträffande produktions- och prisutvecklingen för ägg har jordbruksnämnden
anfört.
Äggproduktionen har under de fyra första månaderna av innevarande regleringsår
varit högre än motsvarande tid nästföregående år. Under 1951 har
emellertid denna tendens brutits och den sammanlagda invägningen för årets
tre första månader rapporteras ligga lägre än under nästföregående år. Tendensen
är emellertid svår att klart fastslå på grund av den för äggproduktionen
ogynnsamma väderleken under innevarande vinter. Produktionen har
emellertid liksom föregående regleringsår varit betydligt större än som motsvarar
det inhemska konsumtionsbehovet och har därför medgivit en omfattande
export. Exporten av ägg och flytande äggprodukter har under regleringsåret
1949/50 uppgått till cirka 13 000 ton, och under tiden september
1950—mars 1951 beräknas den till närmare 8 000 ton.
Hösten 1950 beräknades äggexporten under år 1951 med ledning av då tillgängliga
siffror komma att uppgå till cirka 16 000 ton. Vissa tecken tyda
emellertid på att intresset för äggproduktionen något minskat under senare
tid, vilket bl. a. tagit sig uttryck i minskad invägning av ägg hos partihandeln
och ökad utslaktning av höns. Detta står helt i överensstämmelse med
de önskemål i fråga om jordbruksproduktionens inriktning, som nämnden
tidigare i denna framställning redovisat. De priser, som kunnat utvinnas vid
export, ha i allmänhet varit tillfredsställande. Genom exportens omfattning
ha exportpriserna varit normerande för prisbildningen inom landet. Under
våren 1950 var 2 kronor 10 öre per kilogram den lägsta producentnoteringen,
som dock gällde endast under en tid av tre veckor. Sedan steg priset successivt
för att vid ingången av regleringsåret 1950/51 ligga vid den övre prisgränsen,
3 kronor per kilogram. Detta pris kvarstod till slutet av november
1950, då priset sjönk till 2 kronor 70 öre per kilogram. Sedermera ha priserna
varierat med den lägsta noteringen av 2 kronor 30 öre per kilogram. För
närvarande är noteringen 2 kronor 75 öre per kilogram. De exportpriser,
som utvunnos under hösten 1950, hade medgivit en betydligt högre producentnotering
än som då uttogs. Skillnaden mellan exportpriset och hemmamarknadspriset
utjämnades emellertid genom att nämnden upptog clearingavgifter,
som motsvarade skillnaden mellan de olika prisnivåerna.
Jordbruksnämnden har i detta sammanhang anmält, att nämnden från
och med den 19 februari 1951 med stöd av Kungl. Majits bemyndigande över
-
54
Kungl. Mnj. ts proposition nr 207.
lämnat ensamrätten till export och import av färska och lagrade ägg samt
äggmassa till Sveriges export- och importförening för ägg, som bildats i enlighet
med 1947 års riksdagsbeslut. Nämnden hade också till sagda förening
meddelat direktiv för nu löpande regleringsår, vilka i huvudsak anslöte sig till
de beslut om den prisreglerande verksamheten för ägg under innevarande
regleringsår, som meddelats av Kungl. Maj :t. I samband härmed hade också
till föreningen överförts de medel, som nämnden från och med ingången av
regleringsåret 1949/50 av äggexportörerna uttagit i form av clearingavgifter.
Dessa medel ägde föreningen efter nämndens godkännande använda bland
annat till att stödja bottenpriset på ägg av 1 krona 80 öre per kilogram.
Vidare har jordbruksnämnden föreslagit, att den clearingkassa för reglering
av marknadspriserna inom landet på ägg och äggprodukter, som med
stöd av Kungl. Maj :ts brev den 6 mars 1942 inrättats hos dåvarande statens
livsmedelskommission, skall avvecklas. Prisclearing över denna kassa hade
icke förekommit sedan april 1948. Sedan av statsverket förskotterade rörelsemedel,
500 000 kronor, återlevererats hade kassan en innestående behållning
på 155 186 kronor 43 öre. De kvarstående medlen syntes, i likhet med vad
som skett beträffande efter den 1 september 1949 influtna clearingavgifter
vid export av ägg, böra överföras till förenämnda förening. Medlen borde få
disponeras av föreningen efter samma grunder, som gällde för övriga medel,
som överförts från jordbruksnämnden.
Slutligen har jordbruksnämnden i fråga om prisutvecklingen för ägg erinrat
om att äggexporten, vars omfattning såsom framgått av det föregående
varit normerande för prisbildningen å ägg inom landet, till en viss grad varit
subventionerad genom låga fodermedelspriser. Härom har nämnden anfört
följande.
För att kunna upprätthålla äggproduktionen vid nuvarande höga nivå
åtgår en betydande mängd importerade fodermedel av olika slag, som importeras
genom Svenska spannmålsaktiebolagets försorg. Importpriserna
för dessa fodermedel ha i allmänhet legat över de priser, som uttagits vid
försäljning inom landet. Skillnaden mellan fodermedlens importpris och
försäljningspris var emellertid relativt obetydlig fram till början av år
1951, varför subventionen var av mindre omfattning. Som förut nämnts ha
emellertid under senare tid importpriserna stigit våldsamt, varigenom spänningen
mellan import- och försäljningspriserna kraftigt förstorats. Samtidigt
har en påtaglig brist på kärnfodermedel gjort sig märkbar på den inhemska
marknaden. För att i någon mån motverka spannmålsbolagets förluster
och hindra att konkurrensen om kärnfodermedlen ytterligare skärptes
införde jordbruksnämnden från och med den 26 februari 1951 en utjämningsavgift
vid export av ägg, som belöpte sig till 30 öre per kilogram
och som vid denna tidpunkt beräknades inverka sänkande på det aktuella
producentpriset med samma belopp.
Sedan nämndens beslut överklagats, har Kungl. Maj :t förordnat, att utjämningsavgift
på ägg från och med den 16 april 1951 icke vidare skall
utgå. I enlighet med den med jordbrukets organisationer träffade överenskommelsen
har nämnden för avsikt att för kommande regleringsåtr föreslå
en viss höjning av fodermedelspriserna inom landet. Såvitt angår kärnfoder
kan denna dock icke beräknas föra de svenska priserna på långt när
55
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
upp till den nuvarande importprisnivån, varför en viss subvention av äggexporten
alltjämt kommer att kvarstå.
Beträffande prisregleringens utformning för nästkommande regleringsår
har jordbruksnämnden uttalat, att den ur flera synpunkter anser det önskvärt
med en friare prisbildning på ägg än som varit för handen under de
senaste åren. Rent principiellt skulle nämnden icke ha något att erinra mot
att, så länge exportöverskott iorefunnes, priserna finge helt ansluta sig till
världsmarknadens prisnivå. Emellertid syntes det enligt nämndens mening
vara uppenbart, att äggproduktionen i nuvarande läge skulle gynnas
härigenom i förhållande till annan jordbruksproduktion. De äggpriser som
förekomme på världsmarknaden finge nämligen ses mot bakgrunden av
de internationella priserna för fodermedel, medan äggproducenterna i vårt
land hade att räkna med den inhemska prisnivån för fodermedel, vilken låge
väsentligt lägre än utlandsnivån.
Nu nämnda förhållande skulle kunna medföra att äggproduktionen toge
i anspråk en så stor andel av fodermedelstillgången att planerna på en utökad
fläskproduktion icke skulle kunna fullföljas. Den enda utvägen som
funnes att från myndigheternas sida förhindra en sådan utveckling vore
att möjligheter förelåge att uttaga utjämningsavgift vid export av ägg. Om
så bleve fallet syntes några större betänkligheter icke böra förefinnas mot
att redan under nästa regleringsår gå in för en ganska fri prisbildning på
ägg. En sådan fri prisbildning borde innebära, att staten i fortsättningen
icke lämnade garanti för något bottenpris på ägg. Priserna borde vidare
få vara fria uppåt intill en viss gräns. Såsom lämplig sådan gräns hade med
jordbrukets förhandlingsdelegation överenskommits ett producentpris av
3 kronor 75 öre per kilogram. Därest denna gräns fastställdes hade emellertid
förutsatts, att Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,
statens jordbruksnämnd skulle äga rätt att pålägga utjämningsavgift för
den händelse äggproduktionen i fortsättningen skulle visa överskott samtidigt
som en marginal förelåge mellan fodermedelspriserna inom och utom
landet.
Rörande den föreslagna övre prisgränsen har jordbruksnämnden i övrigt
anfört följande.
Den övre prisgränsen bör skyddas på så sätt att föreskrift lämnas om
att export av ägg utan särskilt tillstånd av nämnden icke får ske, bär det
inhemska priset tenderar att överstiga gränsen. Vidare bör Sveriges exportoch
importförening för ägg ha skyldighet att vid den övre prisgränsen företa
import av ägg i den män så är möjligt utan förlust för föreningen. Föreningens
uppgift i den fria prisbildningen bör i övrigt vara att i möjlig mån
tillse, att det för regleringsåret beräknade medelproducentpriset 2 kronor
60 öre per kilogram uppnås. För detta ändamål bör föreningen ha rätt att
använda till föreningens disposition stående medel. Det belopp, som i samband
med föreningens bildande överförts från jordbruksnämnden, bör dock
inte få användas för annat ändamål än till att förhindra att äggpriset går
ned till en alltför låg nivå. Det bottenpris, vid vilket stödåtgärder med användande
av medlen böra tillgripas, bör bestämmas av nämnden i samråd
56
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
med föreningen. Bland de åtgärder, som från föreningens sida kunna ifrågakomma
till stöd för prisbildningen, kunna bidrag till exporten särskilt
nämnas. Sådana bli särskilt aktuella för den händelse utlandsnivån kraftigt
faller. Hinder bör dock icke möta att lämna bidrag även i andra fall.
Dock torde exportbidrag icke annat än i undantagsfall och efter särskilt
medgivande av nämnden få lämnas, när producentpriset här hemma är
högre än 2 kronor 90 öre per kilogram.
Regleringen av kött och fläsk m. m.
Med utgång från hittills föreliggande siffror har nämnden beräknat att
produktionen av kött och fläsk under innevarande regleringsår blir i stort
sett av samma omfattning som föregående år. En viss ökning i köttproduktionen
motverkas av att fläskproduktionen sannolikt blir mindre än föregående
år. Den inhemska produktionen av kött och fläsk räcker liksom tidigare
icke till för att medge full behovstäckning vid fri konsumtion utan
måste kompletteras med en ganska betydande import. Under kalenderåret
1950 uppgick importen till 28 000 ton. Denna kvantitet fördelade sig med
21 000 ton å nötkött, 5 000 ton å fläsk samt 2 000 ton å annat kött.
Enligt nämnden måste man för nästkommande regleringsår räkna med
en totalimport av kött och fläsk av minst samma omfattning, såvida ej den
inhemska produktionen komme att stiga kraftigt. En sådan stegring kan
icke väntas komma till stånd utan att lönsamheten förbättras genom ökade
priser.
I detta sammanhang har nämnden framhållit, att importen av kött och
fläsk hittills under innevarande regleringsår liksom tidigare ombesörjts
av Sveriges slaktvaruimportförening. Härvid har skillnaden mellan importpriset
och det inhemska partipriset på sedvanligt sätt utjämnats genom
clearing via clearingkassan för kolonialvaror. Nämnden har emellertid uttalat,
att den har för avsikt att, sedan det centralorgan för import och export
av kött, som förutsattes i beslut vid 1947 års riksdag, numera bildats
under namn av Svensk kötthandel förening u. p. a., överföra ensamrätten
till import och export av köttvaror till detta organ. Bemyndigande härtill
har lämnats av Kungl. Maj :t genom beslut den 6 april 1951.
Beträffande importen av kött och fläsk under nästa regleringsår har i
skrivelsen vidare anförts.
Då importen under regleringsåret 1951/52 beräknas bli av betydande
omfattning och det för närvarande är omöjligt att förutse skillnaden mellan
importpriser och inhemska priser bör importen liksom tidigare vara
föremål för clearing. Denna clearing bör i första hand ske i föreningens
egen regi, utan att nämndens clearingka&sor anlitas. Härvid kan antagas,
att importen av kött kommer att lämna föreningen viss vinst, medan importen
av fläsk kommer att gå med förlust. Om clearingen icke skulle gå
ihop utan tillskott av andra medel, bör jordbruksnämnden äga täcka bristen
ur clearingkassan för kolonialvaror. Skulle å andra sidan importen
lämna överskott, böra dessa medel få stanna hos föreningen för att användas
till att täcka kommande förluster på föreningens verksamhet. Närmare
bestämmelser härom komma att utfärdas av nämnden med ledning av 1947
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
57
års riksdagsbeslut om den framtida jordbrukspolitiken. Någon egentlig export
av köttvaror kan icke beräknas komma till stånd under regleringsåret
1951/52. Därest emellertid fläskproduktionen genom olika åtgärder
stimuleras, kunna vid slutet av regleringsåret 1951/52 och början av regleringsåret
1952/53 i varje fall säsongmässiga överskott framkomma, som
behöva placeras genom export.
I fråga om systemet för prissättningen å köttvaror under 1950/51 har
följande redogörelse lämnats.
Prisregleringen bär under innevarande regleringsår i stort sett varit utformad
på samma sätt .som tidigare. I samband med den uppgörelse om
jordbrukspriserna för tiden den 1 januari t. o. m. den 31 augusti 1951, som
träffades i december 1950, höjdes baspriserna för kött av storboskap, större
och mindre kalv samt häst liksom för fläsk med varierande belopp. I
samband därmed träffade jordbruksnämnden en ny överenskommelse med
slakteriförbundet om prissättningen för nämnda tid, innebärande att slakteriförbundet
med tillämpning av en rörlig partiprissättning för kött av nötkreatur,
häst och svin under nämnda tid med högst 1 procent får överskrida
den av statsmakterna fastställda genomsnittliga partiprisnivåji, vilken motsvaras
av de nyss nämnda baspriserna. Sedermera ha från och med den
26 februari 1951 baspriserna på fläsk höjts som kompensation för höjda
fodermedelspriser och för en på tidigare stadium beräknad sänkning av
äggpriset som följd av att utjämningsavgift infördes vid export av ägg.
I detta sammanhang har nämnden påpekat, att man under senaste tiden
kunnat konstatera ett sjunkande intresse för fläskproduktionen. Detta har
bland annat tagit sig uttryck i att antalet betäckta suggor under tiden november
1950—mars 1951 minskat med cirka 8 procent i jämförelse med
samma tid föregående år. Vidare har slakten av suggor under den gångna
delen av 1951 kraftigt ökat. Någon minskad tillförsel av svin till slakterierna
har visserligen ännu inte givit sig till känna men beräknas komma till
hösten 1951. Nämnden förklarar sig se på denna utveckling med stor oro,
då den inhemska fläskproduktionen för närvarande är otillräcklig i förhållande
till konsumtionsbehovet. Under år 1950 importerades sålunda
cirka 5 000 ton fläsk. Skuire minskningen av fläskproduktionen ytterligare
accentueras, måste man räkna med att importbehovet blir betydligt större
än 1950.
En ökad fläskimport betecknas som mycket oförmånlig. Sålunda beräknas
importen av fläsk från Danmark — sedan hänsyn tagits till de senaste
basprishöjningarna -— draga en kostnad för clearingkassan av cirka 75
öre per kilogram.
Mot bakgrunden av vårt stora importbehov och det minskade intresset
lör fläskproduktionen finner nämnden det nödvändigt, alt åtgärder skola
vidtagas för att höja produktionen av kött och fläsk och i någon mån begränsa
konsumtionen, som för närvarande beräknas ligga högre än förkrigsnivån.
Särskilt önskvärt är alt fläskproduktionen .stimuleras. Priserna
på fläsk böra därför enligt nämnden höjas relativt kraftigt och i varje fall
något mer än som svarar mot prisstegringen på kraftfodret. Den med jordbrukarna
träffade uppgörelsen innebär en basprishöjning av 40 öre per
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
kilogram. Det anmärkes dock att i jämförelse med det baspris på fläsk,
som gäller fr. o. m. den 26 februari 1951, den föreslagna höjningen endast
blir 30 öre per kilogram. För kött av nötkreatur och häst har överenskommelse
träffats om en basprishöjning av 25 öre per kilogram.
Jordbruksnämnden har erinrat om att den hösten 1950 erhöll bemyndigande
att under 1951 stödja ett högsta smågrispris av tills vidare 2 kronor
per kilogram. I början av 1951 konstaterades en viss tröghet på smågrismarknaden.
Därjämte ökade slakten av suggor som nyss framhållits
kraftigt. För att i någon mån motverka denna tendens och för att på längre
.sikt stimulera fläskproduktionen beslöt nämnden att hos Kungl. Maj :t
hemställa om en höjning av garantiprisnivån. Efter beslut av Kungl. Maj :t
bemyndigades jordbruksnämnden att från och med den 1 maj 1951 under
återstående delen av året stödja ett smågrispris av 2 kronor 50 öre per kilogram.
Sedan början av april har en markerad omsvängning på smågrismarknaden
inträtt och de saluförda smågrisarna finna nu köpare till priser,
som till och med ligga över den nya garantiprisnivån. I skrivelsen uttalas,
att denna glädjande utveckling ger anledning till en förhoppning att,
om därjämte de nu föreslagna prishöjningarna på fläsk genomföras, den
nedåtgående tendensen i suggbetäckningarna ,så småningom skall kunna
vändas.
Jordbruksnämnden har framhållit att en stimulans av den egentliga
köttproduktionen — i första hand genom ungdj ursuppföd ning till slakt —
i dagens läge ter sig som mycket önskvärd. En utökning av köttproduktionen
på denna väg kan vinnas utan att antalet mjölkkor ökas. En förutsättning
härför är dock enligt nämnden att ungdj ursköttet höjes mer i
pris än annat nötkött. Om så blir fallet bör man räkna med att en viss
önskvärd överflyttning från mjölkproduktion till köttproduktion kommer
till stånd samtidigt som vår köttimport kan något begränsas. En pri&stimulans,
som enbart skulle beröra ungdj ursköttet, förklaras emellertid vara
mycket svår att erhålla med nuvarande utformning av pris- och klassificeringssystemet.
Nämnden anser därför, att klassificeringsbestämmelserna
i detta syfte lämpligen böra omarbetas. Nämnden upplyser att den också
tagit vissa förberedande kontakter med branschorganisationerna för att
undersöka möjligheterna till en dylik omarbetning.
Nämnden har uttalat att prisbildningen på fårkött bör liksom under innevarande
regleringsår vara helt fri. Prisregleringen i övrigt beträffande
köttvaror anser nämnden böra utformas på i stort sett samma sätt som under
innevarande regleringsår. Vidare förutsätter nämnden, att liksom hittills
lagring med statligt stöd bör äga rum av sådant importerat kött och
fläsk, som icke omedelbart vinner avsättning. Likaledes bör statlig lagring
medges för inhemskt kött och fläsk vid sådana tillfällen, då det aktuella
partipriset för ifrågavarande varugrupp ligger mer än 10 procent under
basprisnivån.
Nämnden har slutligen erinrat om att bidrag till stödjande av ullproduktionen
liksom under de båda närmast föregående regleringsåren utgått
59
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
jämväl under år 1950/51. Avsikten med stödåtgärden har varit att i enlighet
med de riktlinjer, som uppdrogos i proposition nr 275 till 1948 års riksdag,
ur beredskapssynpunkt söka uppehålla en fårstam av lämplig storlek.
Bidraget utgick under åren 1948/49 och 1949/50 med 50 öre per kilogram
otvättad klassificerad ull. Då fårstammen trots de vidtagna stödåtgärderna
likväl minskade, höjdes bidraget från och med ingången av innevarande
regleringsår till 1 krona per kilogram.
Enligt vad som meddelas i skrivelsen har priset på otvättad svensk ull
sedan november 1950 varit 9 kronor 50 öre per kilogram, motsvarande ett
pris av 15 kronor 80 öre per kilogram tvättad ull. De internationella ullpriserna
lågo emellertid i slutet av mars 1951 cirka 25 procent över dessa priser.
Under de senaste veckorna ha priserna sjunkit något men beräknas
fortfarande ligga på en nivå, som med 10—15 procent överstiger novembernivån.
Nya priser på svensk ull skola fastställas i maj 1951 på basis av då
gällande internationella priser. Nämnden räknar med att en höjning av det
sedan november 1950 gällande priset på svensk ull därvid kommer att vidtagas.
I skrivelsen har vidare uppgivits, att husdjursräkningen den 1 juni 1950
visat en ytterligare minskning av fårstammen men att de kraftiga höjningarna
av ullpriserna synas ha bidragit till att under senare tid öka
intresset för fåraveln. Detta finner nämnden tillfredsställande, enär det
ur beredskapssynpunkt måste anses önskvärt, att fårstammen bibehålies
vid lägst sin nuvarande storlek och helst utökas. Jordbruksnämnden anser
därför, att jämväl under 1951/52 visst stöd bör lämnas till främjande av
ullproduktionen. Nämnden har därför hemställt om bemyndigande att även
under instundande regleringsår utbetala bidrag till stödjande av ullproduktionen
enligt samma grunder och med samma bidragsbelopp per kilogram
som under nu innevarande regleringsar. Härom har vidare anförts
i skrivelsen.
Nämnden utgår ifrån att bidraget, som visserligen är relativt obetydligt
i jämförelse med nu rådande ullpriser, dock i förening med den nuvarande
gynnsamma tendensen på den internationella ullmarknaden, kan komma
att medverka till att hålla intresset för den inhemska ullproduktionen vid
liv och därigenom bromsa upp den under efterkrigsåren kontinuerliga
minskningen av den svenska fårstammen. På längre sikt bör man emellertid
ställa in sig på att de höga ullpriserna icke komma att bestå utan att
så småningom en återgång sker till ett mera normalt prisläge. Vid normala
ullpriser är priset på fårkött avgörande för fårskötselns ekonomi.
Fårköttspriserna lågo under tiden för köttransoneringen relativt högt men
undergingo efter ransoneringens slopande en kraftig reduktion. En viss
återhämtning har emellertid konstaterats under det senaste året. Nämnden
finner angeläget, att priset på fårkött hålles uppe på en skälig nivå
och har därför för avsikt att, om så befinnes nödvändigt, under de närmaste
åren iakttaga en viss restriktiv importpolitik beträffande fårkött.
Även andra lämpliga åtgärder böra prövas för att förbättra fårskötselns
ekonomi. Som exempel härpå kan nämnas bidrag och hjälp till fårbeten,
m. m. Dessa uppgifter, vilka ligga utanför jordbruksnämndens befogenhetsområde,
torde närmast ankomma på lantbruksstyrclsen.
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
Med hänsyn till att vissa belopp återstå av föregående års anslag har
nämnden ansett ytterligare medel till kostnaderna för stödjande av ullproduktionen
icke behöva anvisas för regleringsåret 1951/52. Härvid har
nämnden emellertid förutsatt, att de belopp, som återstå av de till ifrågavarande
ändamål för föregående regleringsår anvisade medlen, få av nämnden
disponeras för ändamålet i fråga även under nästkommande regleringsår.
Regleringen av handeln med mjölk, mejeriprodukter och fettvaror.
Under detta avsnitt har jordbruksnämnden först behandlat produktionen
och konsumtionen av mjölk samt därmed sammanhängande frågor.
Nämnden har uppgivit, att mjölkinvägningen vid mejerierna under år
1950 uppgått till omkring 3 900 000 ton, innebärande en ökning i förhållande
till föregående år med sex procent. Såvitt anginge den hittills gångna
delen av innevarande regleringsår hade visserligen från och med oktober
1950 konstaterats någon minskning i invägningen av mjölk jämfört med
motsvarande tid föregående regleringsår samtidigt som en viss nedgång i
konsumtionen av mjölk och grädde ägt rum. Den minskade invägningen,
vilken kunde vara av tillfällig natur och möjligen förklaras av djurens
dåliga kondition vid stallfodringsperiodens början på grund av en på en
del håll försämrad betesgång, hade emellertid i viss mån motverkats av
en under några månader högre fetthalt i den invägda mjölken. Nämnden
har i likhet med kalkylsakkunniga beräknat, att under regleringsåret 1951/
52 mjölkproduktionen per ko skall visa någon stegring.
Jordbruksnämnden har härefter upptagit frågan om en höjning av konsumtionsmjölkens
fetthalt. Härom har anförts följande.
Konsumtionsmjölkens fetthalt är alltjämt standardiserad till 3 procent.
Ur försörjningsmässiga synpunkter torde numera någon invändning icke
kunna göras mot en höjning av denna fetthaltsgräns. En sådan åtgärd
skulle snarare vara till viss fördel, eftersom vissa svårigheter finnas att
avsätta överskottet av mjölkfett. Det väsentliga skälet till att den lägre fetthalten
alltjämt bibehålies är, att ett slopande av de nuvarande standardiseringsbestämmelserna
skulle leda till en rätt väsentlig allmän prishöjning
på konsumtionsmjölken, 4 å 5 öre per liter. Det har framhållits, att en så
stor prishöjning skulle bli ganska kännbar för stora konsumentgrupper,
i all synnerhet som konsumtionsmjölkens pris endast för kort tid sedan
höjdes med 4 öre och på vissa orter med 5 öre eller mer per liter. Svenska
mejeriernas riksförening befarar för sin del, att den nödvändiga prishöjningen
i samband med standardiseringens slopande skulle komma att starkt
sänka försäljningen av konsumtionsmjölk. Under vissa antaganden skulle
denna sänkning kunna bli så stor att, såvitt angår avsättningen av mjölkfett,
vinsten av fetthaltshöjningen helt utjämnas. Riksföreningens åsikt har
delats av jordbrukets underhandlingsdelegation. Vid frågans" behandling i
jordbruksnämndens råd ha representanter för konsumenterna och detaljhandeln
emellertid framställt yrkande om sådana lättnader i standardiseringsbestämmelserna,
att konsumenterna i varje fall på de större orterna
jämsides med den 3 procentiga mjölken skulle kunna erhålla mejerimjölk
med en högre fetthalt, exempelvis 3,5 procent. Jordbrukarrepresentanterna
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
61
ha för sin del förklarat, att de visserligen anse det tvivel underkastat om
en sådan åtgärd komme att medföra ökad förbrukning av mjölkfett, men
att de dock icke hade något att erinra mot att en dylik modifiering genomföres
på försök.
Jordbruksnämnden har för sin del biträtt nämnda yrkande och förklarat
sig villig att snarast möjligt lämna erforderligt medgivande till försäljningen
av mjölk med högre fetthalt än 3 procent. Då förslaget innebär att
både 3-procentig och 3y»-procentig mjölk skall få saluföras, måste enligt
nämnden detta medgivande ur prisövervakningssynpunkt begränsas till att
avse s. k. glastappad mjölk. Detta komme emellertid att medföra vissa tillverknings-
och distributionstekniska svårigheter, enär enligt uppgift endast
cirka 9 procent av landets samtliga mejerier hade tillgång till anläggningar
för tappning av mjölk på flaskor och plombering av dessa. Även de mejerier,
som nu hade erforderliga tekniska anordningar för ändamålet, det
vill säga mejerierna i landets större städer, torde vid ett genomförande av
förslaget nödgas anskaffa glasemballage i en icke obetydlig utsträckning.
Produktionen av smör har av jordbruksnämnden beräknats komma
att uppgå till cirka 110 000 ton. Motsvarande siffror för åren 1949 och 1950
voro 98 000 respektive 108 500 ton.
Jordbruksnämnden har härefter framhållit, att tillgänglig statistik rörande
relationen mellan smör och margarin i fråga om försäljningen på
den svenska marknaden visade en sjunkande tendens för smöret och en
stigande tendens för margarinet. Detta sammanhängde med prisspänningen
mellan dessa båda produkter. Till närmare belysande härav har nämnden
anfört följande.
I samband med matfettsransoneringens slopande den 25 mars 1949 nödgades
man av försörjningsskäl genomföra en ökad prisspänning mellan
smör och margarin. Sålunda sänktes margarinpriset med 40 öre per kilogram
samtidigt som smörpriset höjdes med samma belopp. Prisspänningen
mellan smör och margarin kom härigenom att uppgå till 3 kronor per
kilogram. Denna åtgärd gav givetvis visst utslag på försäljningen. Under
tiden 1 januari—24 mars 1949 utgjorde sålunda smörförsäljningen 61,6 procent
av den sammanlagda försäljningen av smör och margarin. Motsvarande
siffra för återstående delen av 1949 — alltså efter den ökade prisspänningen
— visar att smörandelen under denna tid sjönk till 56,2 procent.
Under 1950 blev smörets andel 53,5 procent. Om man icke tar hänsyn till
försäljningen under de två sista månaderna av 1950, då en viss hamstring
av såväl margarin som smör ägde rum på grund av den vid årsskiftet väntade
prisstegringen på matfett, utgör enligt statistiken smörandclen under
1950 54,8 procent. För 1951 finnas för närvarande siffror endast tillgängliga
för de två första månaderna. Dessa siffror visa att smörförsäljningen
icke uppnått högre andel än 49,6 procent av den sammanlagda försäljningen
av smör och margarin. Sistnämnda siffra torde emellertid icke giva en
bild av den sannolika utvecklingen under 1951. Åtskilliga omständigheter
.— bland annat eftersläpningen av löneförhöjningarna på arbetsmarknaden
— tala för att en viss återhämtning av smörförsäljningen kommer att inträda
längre fram under året. Det torde icke vara möjligt att i nuvarande
läge göra en säker prognos angående smörförsäljningens omfattning vid
62
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
en oförändrad prisrelation emellan smör och margarin. Uppskattningsvis
torde man dock kunna räkna med att försäljningen av smör på den inhemska
marknaden i dylikt fall inte kommer att överstiga 90 000 ton under
1951, vilket innebär, att smöret skulle komina att representera cirka 50
procent av den sammanlagda försäljningen av smör och margarin. Af färsledningen
inom Svenska mejeriernas riksförening räknar icke med högre
försäljningssiffra av smör för 1951 än 85 000 ton.
Jordbruksnämnden har meddelat, att överskottsproduktionen av smör
under åren 1949 och 1950 kunnat avsättas genom export. Under dessa år
exporterades sålunda 1 600 respektive 14 400 ton. Den dominerande exportmarknaden
var Västtyskland, varjämte vissa smärre kvantiteter såldes till
Schweiz och Frankrike. Beträffande möjligheterna till export under år 1951
har jordbruksnämnden anfört.
Utgår man från en smörproduktion för 1951 av 110 000 ton och en inhemsk
konsumtion av högst 90 000 ton får man för detta år ett exportöverskott
av 20 000 ton. Möjligheterna att avsätta en så stor kvantitet smör på
utlandsmarknaden te sig, i varje fall i dagens läge, vanskliga. Visserligen
har i det i december månad 1950 ingångna handelsavtalet mellan Sverige
och Västtyskland angående varuutbytet under kalenderåret 1951 upptagits
en svensk export av 14 000 ton smör. Den ekonomiska utvecklingen i Västtyskland
under senaste tiden har emellertid lett till att smörexporten till detta
land sedan början av mars 1951 praktiskt taget legat nere. När och i vilken
omfattning denna smörexport kan komma att återupptagas är för närvarande
icke möjligt att bedöma. Enligt tillgängliga informationer varar
exportstoppet i varje fall till den 1 juni. Om exportens omfattning efter
denna tidpunkt komma förhandlingar att upptagas med tyskarna. Självfallet
göras mycket stora ansträngningar för att få till stånd export av smör till
andra länder än Västtyskland. Dessa ansträngningar ha hittills visserligen
icke lett till något definitivt resultat, men det förefaller sannolikt att vissa
kvantiteter smör redan före den 1 juni kunna komma att exporteras till Storbritannien.
Priset på denna marknad ligger emellertid lägre än på Tysklandsmarknaden.
Jordbruksnämnden har härefter övergått till en närmare diskussion av
frågan om avsättning av smöröverskottet under nästa regleringsår. Härvid
har nämnden till en början påpekat, att därest den mellan nämnden och
jordbrukarorganisationerna nu träffade överenskommelsen godkändes av
riksdagen, man torde kunna räkna med att en minskning av mjölkproduktionen
så småningom koinme till stånd. Den omläggning av produktionen, som
överenskommelsen innebure, komme emellertid att draga en rätt avsevärd
tid. Den kunde därför icke beräknas lösa avsättningsproblemen under nästa
regleringsår. Jordbruksnämnden har anfört, att bland annat med hänsyn
härtill hade i överenskommelsen lämnats en utfästelse av innebörd, att de
statliga myndigheterna skulle på allt sätt verka för att produktionen av mejeriprodukter
under nyssnämnda regleringsår skulle vinna avsättning.
I anslutning härtill har jordbruksnämnden uttalat, att myndigheternas
ansträngningar i första hand borde avse sådana åtgärder, som möjliggjorde
för Svenska mejeriernas riksförening att återupptaga exporten i oförminskad
omfattning. Beträffande de åtgärder, som vidtagits i sådant syfte, har
nämnden anfört.
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
63
För att underlätta försäljning på utlandsmarknaden har nämnden i överenskommelsen
gått med på att den vinst som uppstår vid export av svenska
oljeväxtfröer eller därav beredda oljor skall, i den mån den icke åtgår till
att täcka de löpande utgifterna för nämndens clearingkassa för fettvaror, få
användas för att täcka förlust på export av mejeriprodukter. Den med jordbrukarna
träffade uppgörelsen avser emellertid endast förhållandena under
nästa regleringsår, det vill säga tiden efter den 31 augusti 1951. För dagen
är det i första hand angeläget att få avsättning för det smör som måst upplagras,
sedan exportstoppet på Tyskland började. Den 12 april uppgingo enbart
kylhuslagren till 7 000 ton och de väntas under tiden därefter stiga med
600—800 ton i veckan. Förhandlingar pågå för närvarande om export av
en mot lagren svarande myckenhet smör. Man kan ej vänta sig att tillfredsställande
priser i nuvarande situation skola uppnås vid exporten. Hur stor
förlusten kommer att bli kan icke nu avgöras, men av allt att döma kommer
den att bli av sådan storleksordning, att det knappast kan anses rimligt att
jordbruket helt skall bära densamma samtidigt som rätt betydande vinster
under regleringsåret uppkommit vid export av rapsfrö och därav beredda
oljor. Nämnden vill därför föreslå att medel från clearingkassan för fettvaror
få användas till täckande av ifrågavarande förluster, dock endast inom ramen
för de vinster som under regleringsåret uppkommit eller uppkomma
vid exportförsäljning av svenska oljeväxtfröer och därav beredda oljor. Dessa
vinster uppgå till omkring 9 miljoner kronor.
Om det icke skulle lyckas att vinna avsättning för smöröverskottet på
utlandsmarknaden, måste enligt jordbruksnämnden andra utvägar anlitas.
Att taga hand om överskottet genom att öka kylhuslagren utöver vad som
kunde beräknas vinna avsättning under lågproduktionsperioden i höst och
nästkommande vinter, har nämnden icke funnit tillrådligt. Detta skulle endast
leda till en försämring av smörets kvalitet och skjuta svårigheterna något
på framtiden. Det återstode då att söka vinna avsättning för smöret på
den svenska marknaden. Jordbruksnämnden har kommit till att detta endast
kunde ske på två sätt. Härom har nämnden anfört följande.
Den ena möjligheten är att införa ett rabattsystem för smöret. Ett sådant
system skulle medföra återinförande av de under kriget använda rabattkorten.
Med hänsyn till de erfarenheter om ett dylikt rabatteringsförfarande
som man vann under kriget, kan nämnden för sin del icke förorda denna
väg. Härtill kommer att införande av rabattkort för smör är en komplicerad
och rätt tidsödande sak. Administrerandet av ett rabatteringsförfarande
försvåras ytterligare därigenom att man nu icke har tillgång till utbyggda
lokala krisorgan, vilket är en nödvändig förutsättning för systemets
tillämpning.
Den andra vägen för en ökad avsättning av smör är att minska prisspänningen
mellan smör och margarin genom att sänka smörpriset och höja
margarinpriset. Tekniskt synes detta lämpligen böra lösas genom att margarinet
belägges med en särskild clearingavgift, som tillföres jordbruksnämndens
clearingkassa för fettvaror. De medel som inflyta härigenom böra sedan
användas för att sänka smörpriset. Självfallet är en sådan åtgärd icke
tilltalande och bör naturligtvis tillgripas endast i nödfall, då ansträngningar
att till rimliga priser vinna avsättning för smöret på andra vägar visat sig
fruktlösa, önskvärt är vidare att margarinpriset, om anordningen blir nödvändig,
icke höjes oskäligt. Nämnden har i varje fall icke ansett sig kunna
förorda ett högre margarinpris än 4 kronor per kilogram. I detta samman
-
64
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
hang torde böra framhållas, att en viss höjning av priset på margarin i och
för sig är motiverad av det nuvarande världsmarknadspriset på råvarorna
och de ökade kostnader för margarinframställning som föranletts av löneförhöjningar
och kostnadsökningar på olika områden. Vid beräkningen av
tillverkningskostnaden har nämnden härvid upptagit de i margarinet ingående
svenska råvarorna till självkostnadspris (odlarpris med tillägg för kostnader)
och de utländska råvarorna till återanskaffningspris.
I detta sammanhang har jordbruksnämnden vidare anmärkt, att det vore
tveksamt huruvida en clearing på nu angivet sätt av priserna på smör och
margarin över fettclearingkassan kunde inrymmas i de nuvarande reglerna
för kassans verksamhet. Med hänsyn härtill har nämnden funnit Kungl.
Maj :t böra erhålla riksdagens bemyndigande att besluta om ett sådant clearingförfarande,
om så befunnes nödvändigt.
Beträffande produktionen av och priserna på ost har jordbruksnämnden
anfört.
Osttillverkningen har under 1950 visat en ganska stark nedgång jämfört
med år 1949, nämligen från 65 500 ton till 51 500 ton. Då ostförsäljningen
emellertid under år 1950 varit av något större omfattning än under det föregående
året, ha ostlagren bringats ned till en normal omfattning. En tendens
till stigande ostproduktion har konstaterats under första kvartalet 1951.
Nämnden räknar med att produktionen under regleringsåret 1951/52 kommer
att bli av samma storleksordning som under innevarande regleringsår.
Ostexporten uppgick under 1950 till 6 600 ton medan importen av ost under
samma tid utgjorde 1 300 ton. Under 1951 beräknas icke något nämnvärt
exportöverskott på ost komma att uppstå. Det nuvarande normalprissystemet
beträffande ost torde tills vidare böra bibehållas i stort sett oförändrat.
Vidare böra mejeriernas skyldighet att i viss utsträckning själva bestrida
lagringskostnaderna för ost bibehållas. För detta ändamål är mejeri skyldigt
att till nämndens clearingkassa för ost betala en avgift av 10 öre för varje
kilogram försåld ost. Som bidrag till kostnaderna för ostlagringen äger mejeri
och partihandlare under vissa villkor rätt att ur clearingkassan erhålla
ersättning med 5 öre per kilogram ost, som vid varje månadsskifte finnes i
mejeriernas respektive partihandlarnas lager.
Produktionen av torrmjölk har, enligt vad jordbruksnämnden uppgivit,
under år 1950 uppgått till omkring 9 000 ton, medan exporten under
samma tid utgjort 5 300 ton. Med hänsyn till bristande avsättningsmöjligheter
har nämnden beräknat, att torrmjölkstillverkningen under innevarande
år kommer att bli av mindre omfattning än under nästföregående år.
Jordbruksnämnden har härefter berört de olika mjölkpristilläggen
och härutinnan anfört följande.
Under regleringsåret har mjölkpristillägg utgått för all vid mejeri invägd
mjölk. Dessa mjölkpristillägg äro av två slag, nämligen dels allmänt
mjölkpristillägg, som utgått i hela landet och dels extra mjölkpristillägg,
som utgått endast inom vissa delar av landet, främst Norrland. Det allmänna
mjölkpristillägget har från och med den 1 januari 1951 sänkts från
82,5 öre till 42,4 öre per kilogram mjölkfett i den vid mejeri från producenter
invägda mjölken och grädden. Förutom dessa mjölkpristillägg ha
under tiden fram till den 1 januari 1951 utgått statliga bidrag dels i form
65
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
av körlinjebidrag, merfrakttillägg, regleringskostnadstillägg och behandlingsersättning
och dels såsom förbättring av mjölkhandelns marginaler.
Genom sänkningen av det allmänna mjölkpristillägget och slopandet av
nämnda bidrag och ersättningar beräknas en besparing uppstå på jordbruksregleringsanslaget
med omkring 72 miljoner kronor per år.
I syfte att åstadkomma en utjämning i fråga om lönsamheten olika
mjölkprodukter emellan har upptagits utjämningsavgift vid försäljning av
andra mejeriprodukter än smör. Dessa avgifter ha återgått till mejerinäringen
i form av utjämningsbidrag till all vid mejeri invägd mjölk.
Uppgörelsen angående prissättningen på jordbrukets produkter för tiden
efter den 31 augusti 1951 förutsätter, att de nu utgående statliga mjölkpristilläggen
skola vara oförändrade under den tid uppgörelsen omfattar.
Jordbruksnämnden föreslår därför icke någon förändring av dessa bidrags
storlek. De allmänna och extra mjölkpristilläggen beräknas för regleringsåret
1951/52 komma att uppgå till sammanlagt 87,7 miljoner kronor.
Jordbruksnämnden har härefter framhållit, att prisuppgörelsen förutsätter
vissa prishöjningar, nämligen för tunn grädde med 10 öre
per liter, för tjock grädde med 25 öre per liter, för helfet ost med i genomsnitt
20 öre per kilogram och för halvfet ost med i genomsnitt 15
öre per kilogram. Vidare skola enligt uppgörelsen vid export av mejeriprodukter
eventuellt utgående utjämningsavgifter, såvitt de avse export efter
den 31 augusti 1951, överföras till Svenska mejeriernas riksförening. Avgifterna
jämte vad som erhålles genom de nämnda prishöjningarna på grädde
och ost skola av riksföreningen fördelas på den mängd mjölkfett, som inväges
inom områden med relativt små möjligheter att utnyttja prisförbättringarna
enligt denna överenskommelse. Det har tillika förutsatts, att riksföreningen
skall upprätta förslag till fördelning av dessa medel, vilket förslag
skall underställas jordbruksnämnden för godkännande.
Försörjningsläget i fråga om fettråvaror för margarinframställning
har jordbruksnämnden funnit vara fullt tillfredsställande. Beträffande försörjningsläget
och prisutvecklingen på fettvaruområdet har nämnden anfört
följande.
Den inhemska oljeväxtodlingen har ökat ytterligare och 1950 års skörd
av raps- och rybsfrö motsvarar en oljeutvinning av drygt 70 000 ton matnyttiga
oljor.
'' Ehuru den så kallade Koreakrisen ledde till en klar skärpning med mycket
starka prisstegringar på fettråvaruområdet har det ej varit någon större
svårighet att importera fetter och oljor för matnyttigt ändamål. Under år
1950 importerades, exklusive reexport, kopra och kokosolja till en kvantitet
motsvarande tillhopa 27 000 ton olja. I sistnämnda kvantitet ingår viss beredskapslagring.
Val oljeimporten uppgick under 1950 till cirka 8 000 ton
och för 1951 har avtalats en import från Norge av 15 000 ton sådan olja.
Däremot har det under senare halvåret 1950 och i synnerhet början av 1951
förelegat stora svårigheter att importera för tvättmedelsindustriens behov
erforderliga kvantiteter palmolja och teknisk talg.
Margarinkonsumtionen har ökat även under år 1950. Försäljningen av
margarin uppgick till sammanlagt nära 80 000 ton. I denna kvantitet inrymmas
dock vissa hamstringsköp, föranledda av den vid årsskiftet 1950/51
väntade prisstegringen på varan. Förbrukningen av fettråvaror för marga
[>
Bihang till riksdagens protokoll tOöl. 1 samt. Nr 207.
66
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
rinframställning uppgick till 22 100 ton kokosolja, 15 500 ton valolja,
21 900 ton rapsolja samt cirka 5 400 ton slakterifetter.
Till belysande av prisutvecklingen på fettråvaruområdet kan nämnas, att
kokosoljan under 1949 betingade ett genomsnittspris av cirka 1 krona 60
öre per kilogram fob. Under första halvåret 1950 låg priset vid 1 krona 80
öre. Efter Koreakrisens utbrott på sommaren 1950 inträdde en successiv
prisstegring, som kulminerade i början av mars 1951. Priset låg då vid 2
kronor 85 öre per kilogram fob. Denna prisstegring var ännu mera markant
beträffande det tekniska fettet. Palmoljan t. ex. betingade under 1949 ett
pris av cirka 1 krona 30 öre per kilogram. I mars månad i år var dollarnoteringen
på denna vara 3 kronor eif. Den tekniska och den matnyttiga
talgen har beskrivit ungefär samma prisutveckling som palmoljan.
Enligt vad jordbruksnämnden uppgivit ha av 1950 års inhemska skörd
av raps och rybs betydande kvantiteter avsatts på export, huvudsakligen till
Västtyskland. Nämnden har lämnat en redogörelse för denna export och de
därvid erhållna priserna, samt i dessa hänseenden anfört följande.
Exporten, som numera i stort sett avslutats, har, räknat i frö, uppgått
till 93 000 ton. I runt tal en tredjedel härav har sålts i form av bearbetad
vara (12 000 ton olja, motsvarande 30 000 ton frö). Exportaffärerna ha
skett i etapper under en relativt lång tidrymd. Sålunda träffades redan i
början av juli 1950 avslut om 25 000 ton frö, och den ovannämnda kvantiteten
om 12 000 ton olja såldes också i somras. I januari månad 1951 såldes
10 000 ton frö och i februari månad har avtal slutits beträffande ett
antal fröpartier på sammanlagt 19 000 ton samt i mars ett parti på cirka
9 000 ton. På grund av prisutvecklingen på världsmarknaden ligga givetvis
priserna på de först exporterade partierna väsentligt lägre än på de senast
exporterade. För de första 25 000 tonnen erhölls sålunda ett fobpris av 91
öre per kilogram och för de senaste partierna ett fobpris av cirka l,4i kronor
per kilogram, allt inräknat kvalitetsreglering. För närvarande torde
man kunna erhålla ett fobpris av mellan 1,45 och 1 ,so kronor per kilogram.
Medelfobvärdet för fröexporten ligger vid omkring 1,09 kronor per kilogram.
Den kvantitet frö, som sålts i form av olja, har, om man därtill lägger värdet
av det vid tillverkningen erhållna rapsmjölet, inbringat 0,97 kronor per
kilogram. Då priset på nedtorkat frö för 1950 års skörd är 0,88 kronor per
kilogram, har såväl frö- som oljeexporten givit en i förhållande till produktionskostnaderna
icke oväsentlig vinst.
I fråga om de på förevarande område gällande regleringsanordningarna
har jordbruksnämnden anfört.
Kungl. Maj :t har för närvarande bemyndigande dels att uttaga accis och
tilläggsaccis å sådana varor, som avses i förordningen den 7 juni 1935 (nr
259) om accis å margarin och vissa andra fettvaror, med högst 1 krona 50
öre per kilogram av varans nettovikt, dels ock att uttaga en rörlig clearingavgift
vid import av fettämnen, motsvarande i varje särskilt fall skillnaden
mellan normalpriset och den faktiska anskaffningskostnaden för varan
ifråga. Det står jämväl Kungl. Maj :t fritt att, i den mån så prövas lämpligt,
genomföra en omläggning av systemet med acciser och rörliga clearingavgifter,
så att fasta importavgifter kunna uttagas på olika slag av fett och
fettråvaror för framställning av margarin och matnyttigt fett.
Under 1950 uttogs icke någon accis på margarin. Det i samband med matfettsransoneringens
slopande i mars 1949 införda clearingbidraget vid margarinframställning
har under hela året 1950 utgått med ll,6ii öre per kilogram
tillverkat margarin.
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
67
Den 1 januari 1951 infördes accis på margarinet med 30 öre per kilogram,
varjämte ovannämnda clearingbidrag om 1 l,6ii öre slopades. Vidare infördes
en clearingavgift på margarinet med 4,7 öre per kilogram. Bakgrunden
till dessa åtgärder var följande.
Den uppgörelse angående prissättningen på jordbrukets produkter efter
den 1 januari 1951, som träffades mellan statsmakterna och jordbrukarnas
organisationer, innebar bland annat att partihandelspriset på smör höjdes
med 75 öre per kilogram. Härvid förutsattes att margarinpriset skulle höjas
med samma belopp. Med anledning härav vidtogos från och med årsskiftet
1950/51 marknadsmässigt betingade höjningar av clearingpriserna på margarinråvarorna.
Vidare borttogs clearingbidraget och infördes nämnda accis
och clearingavgift.
Clearingavgiften har till syfte att utjämna det underskott, som uppstod i
clearingkassan för fettvaror under andra halvåret 1950 på grund av att
man, med hänsyn till då rådande prisstabilisering, icke kunde uttaga mot
världsmarknadsprisnivån svarande priser på margarinråvarorna.
På grund av den fortsatta stegringen av världsmarknadspriserna på fettråvaror
nödgades nämnden den 11 februari 1951 genomföra en ytterligare
förhöjning av clearingpriserna på fettråvarorna. För att denna höjning icke
skulle återverka på margarinpriset förordnade Kungl. Maj :t att accis på
margarin icke skulle utgå från och med nämnda dag.
I en särskild promemoria har lämnats en fullständig redogörelse för prisclearingen
på fettråvaruområdet under tiden 1941—1950. Denna promemoria
torde såsom bilaga få fogas till detta protokoll (bilaga 10).
Vidare har jordbruksnämnden i detta sammanhang erinrat om att Kungl.
Maj:t genom beslut den 2 februari 1951 uppdragit åt kontrollstyrelsen och
jordbruksnämnden att verkställa utredning rörande anordnandet av accisförfarandet
för margarin och andra fettvaror samt angående utformningen
av det tekniska system, som i fortsättningen bör tillämpas för att stödja
avsättningen av den inhemska smörproduktionen och oljeväxtodlingen.
Konstgödselregleringen.
Jordbruksnämnden har erinrat om att normalprissättningen för samtliga
konstgödselmedel slopades samtidigt med att beslaget på tomasfosfat och
ammoniumsulfat hävdes den 1 juli 1950. Då bestämmelser om prisstopp
icke heller gällde, har alltså prisbildningen sedan dess varit i princip fri.
Mellan å ena sidan jordbruksnämnden och priskontrollnämnden samt å
andra sidan tillverkare och importörer gäller emellertid fram till den 1 juli
1951 en överenskommelse, innebärande alt några prisförändringar som påverka
förbrukarpriserna icke skola vidtagas såvida icke särskilda skäl föranleda
därtill och i så fall endast efter samråd med nämnderna.
Vidare har jordbruksnämnden anfört att man enligt vad nu vore känt
för nästa gödselår måste räkna med en prishöjning för de flesta gödselmedel
med undantag av kali och möjligen även chilesalpeter. Den sammanlagda
inverkan av dessa prisförändringar hade av jordbrukarnas förhandlingsdelegation
beräknats uppgå till något över 17 miljoner kronor.
Jordbruksuppgörelsen innebure att jordbrukarna skulle erhålla kompen
-
68
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
sation för de väntade prishöjningarna på gödselmedel. Av prishöjningen
bleve cirka 4 miljoner kronor kompenserade genom uppgörelsen. Kompensation
för återstoden skulle lämnas först efter den 1 januari 1952.
Prissättningen för brödsäd och oljeväxter av 1952 års skörd.
Jordbruksnämnden har erinrat om att statens livsmedelskommission i
skrivelse den 19 april 1949 med förslag till prisregleringsåtgärder på jordbrukets
område understrukit önskvärdheten av att priserna på brödsäd
och oljeväxter, som skulle skördas 1950, bleve fastställda redan sommaren
1949, alltså i god tid före höstsådden. Sedermera hade livsmedelskommissionen
i särskild skrivelse den 20 april 1950 rörande prissättningen på
brödsäd och oljeväxter ånyo framhållit denna sin principiella inställning,
som för övrigt departementschefen i propositionen nr 212/1949 förklarat
sig biträda. Jordbruksnämnden har nu anfört att, även om den icke hade
någon annan uppfattning i principfrågan, det syntes vara svårt att under
rådande förhållanden redan nu framlägga slutgiltigt förslag till prissättning
lör vegetabilier, som skola skördas först hösten 1952. Till ledning för
ett kommande prisförslag ville nämnden anföra följande synpunkter.
Rent allmänt anser nämnden det önskvärt med en ökning av höstveteodlingen.
Försörj ningsmässigt visar lagerhållningen för närvarande en viss
snedvridning mellan höstvete och vårvete, såtillvida som höstvetetillgångarna
måste anses vara för små. Genom den minskning av överpriset för
vårvete till 2 kronor per deciton, som beslutats för 1951 års skörd, torde
emellertid en bättre balans mellan höst- och vårveteodling ernås. Ur kvarnsynpunkt
är dock även denna prisskillnad i största laget, varför en minskning
av densamma till 1 krona 50 öre per deciton kan vara motiverad, såvitt
angår 1952 års odling. Den nu gällande prisskillnaden mellan höstvete
och råg, 1 krona 50 öre per deciton, synes lämpligen böra bibehållas. Eftersom
rågbrödskonsumtionen tenderar att successivt nedgå, torde även en
något minskad rågodling täcka behovet, såvida övervintrings- och avkastningsförhållandena
bliva normala.
Priset på höstraps, som sås hösten 1951, torde böra bestämmas först
under sommaren 1951. Priset bör stå i lämpligt förhållande till höstvetepriset.
Övrigt oljeväxtfrö bör betalas i relation till höstrapspriset efter f etthalt,
om icke särskilda skäl göra en stimulans av viss odling önskvärd. För
närvarande pågå vissa undersökningar om möjligheten av att införa en individuell
prisreglering av oljeväxtfrö efter fetthalt.
I anslutning till det anförda har jordbruksnämnden uttalat, att den nu
icke vore beredd att i vidare mån än som angivits framlägga förslag till
prissättning för brödsäd och oljeväxter av 1952 års skörd. Med hänsyn
härtill har nämnden ansett Kungl. Maj :t böra erhålla riksdagens bemyndigande
att för höstsäd och höstsådda oljeväxter senare fastställa priserna
efter förslag av nämnden. Innan sådant förslag lämnades borde samråd
äga rum med jordbrukets förhandlingsdelegation.
Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader.
I sin förut omnämnda skrivelse till jordbruksnämnden den 23 februari 1951
redogör Svenska spannmålsaktiebolaget för kostnaderna i samband med sin
69
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
verksamhet under regleringsåren 1950/51 och 1951/52. Med anledning av
skrivelsen har nämnden i framställning till Kungl. Maj :t den 6 mars 1951
begärt ett tilläggsanslag av 27 miljoner kronor, avseende regleringsåret 1950/
51. Vid uppskattningen av kostnaderna för 1951/52 har bolaget utgått från
att regleringen av handeln med spannmål och fodermedel skall ske enligt
samma principer som innevarande år samt att bolagets beredskapslagring
skall komma att omfatta 300 000 ton brödsäd. Vidare har bolaget räknat
med import av 75 000 ton brödsäd, 100 000 ton majs, 15 000 ton havre och
125 000 ton kli samt inköp av sammanlagt 200 000 ton svenskt och utländskt
oljekraftfoder. Därvid har bolaget förutsatt, att försäljningspriserna skola
bli oförändrade och inköpspriserna, inklusive kostnader inom landet, komma
att uppgå till för vete 50 kronor, för majs 55 kronor, för havre 45 kronor, för
kli 44 kronor och för oljekraftfoder 60 kronor, allt per deciton. Bolagets uppskattning
av kostnaderna framgå av följande tablå, där värdetalen avse miljoner
kronor.
A. Kostnader för ett beredskapslager av 300 000 ton brödsäd........
B. Kostnader och förlust vid import och försäljning av 75 000 ton
brödsäd ..................................................
C. Kostnader och förlust vid import och försäljning av 100 000 ton
majs ....................................................
D. Kostnader och förlust vid inköp och försäljning av 200 000 ton
oljekraftfoder ............................................
E. Kostnader och förlust vid import och försäljning av 125 000 ton kli
F. Kostnader och förlust vid import av 15 000 ton havre ..........
G. Fraktbidrag för fodermedel till Norrland......................
H. Bäntor ....................................................
I. Allmänna kostnader ........................................
K. Oförutsedda kostnader ......................................
6.0
9.0
25.0
30.0
20.0
2.0
2.0
4.0
1.0
l,o
Summa kostnader 100,o
Bolaget har sålunda beräknat kostnaderna för regleringsåret 1951/52 till
100 miljoner kronor. Enligt nämnden skulle emellertid dessa kostnader
sjunka till 75 miljoner kronor, om hänsyn toges till den höjning av utförsälj
ningspriserna som nämnden för sin del förordat.
Kostnader för lagring i samband med statlig inköps- och försäljningsverksamhet.
Beträffande medelsbehovet för den med statligt stöd bedrivna lagringsverksamheten
har jordbruksnämnden anfört, att till Statlig lagerhållning:
Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet för budgetåret
1950/51 anvisats ett förslagsanslag av 6 miljoner kronor. Enligt gjorda beräkningar
komma kostnaderna emellertid att uppgå till sammanlagt omkring
7,5 miljoner kronor. Därav belöpa 6 miljoner kronor på lagring av
smör och 1,5 miljoner kronor på lagring av slaktvaror. Omfattningen av
ifrågavarande verksamhet under budgetåret 1951/52 är enligt nämnden för
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
närvarande mycket svår att förutse. Med hänsyn till de ovissa export- och
avsättningsmöjligheterna för smör har jordbruksnämnden emellertid ansett
sig böra räkna med att lagringen av smör kommer att bli av större omfattning
än genomsnittligt under innevarande budgetår samt att lagringen av
slaktvaror, som huvudsakligen antages komma att avse importerat kött och
fläsk, blir av ungefärligen samma omfattning som under budgetåret 1950/51.
Nämnden har däremot ej ansett sig böra räkna med några kostnader för
lagring av ägg under nästa budgetår. Med utgångspunkt härifrån uppskattar
nämnden kostnaderna för lagringsverksamheten under nästa budgetår till
sammanlagt 9 miljoner kronor, därav 7,5 miljoner kronor för lagring av
smör och 1,5 miljoner kronor för lagring av slaktvaror.
Anslagsäskanden.
Enligt de beräkningar, som jordbruksnämnden i sin skrivelse framlagt
rörande kostnaderna för de av nämnden föreslagna åtgärderna, skulle medelsbehovet
för nästa budgetår uppgå till sammanlagt 171,7 miljoner kronor.
Följande sammanställning utvisar hur de äskade beloppen (angivna i miljoner
kronor) fördela sig på olika regleringsåtgärder.
Allmänt mjölkpristillägg........................................ 63,7
Mjölkpristillägg till vissa delar av landet ........................ 24,o
Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet...................... 75;0
Statlig lagerhållning............................................ 9 0
Summa 171,7
Utöver nämnda belopp av omkring 172 miljoner kronor har nämnden ansett,
att i likhet med tidigare år medel böra anvisas för bestridande av diverse
kostnader i samband med jordbruksregleringen. Av dessa medel skulle,
bland annat, bestridas ersättning till Svenska mejeriernas riksförening för
handhavandet av vissa med mjölk- och matfettsregleringen sammanhängande
uppgifter samt ersättning av förluster i samband med lagring och annat
omhändertagande av animaliska produkter. Nämnden har föreslagit att
för ifrågavarande ändamål skola anvisas 5 miljoner kronor, d. v. s. samma
belopp som stått till förfogande för diverse utgifter under innevarande regleringsår.
Till följd av att det särskilda allmänna mjölkpristillägget, marginaltilllägget
för mjölk, körlinjebidraget m. m. samt det statliga pristillägget på
fläsk slopades vid årsskiftet 1950/51 ha vissa besparingar uppstått på det
anslag, som anvisats för jordbruksregleringen under innevarande budgetår.
Nämnden räknar sålunda med att, såvitt nu kan bedömas, omkring 60 miljoner
kronor av de anvisade medlen icke komma att förbrukas under året.
Anslagsbehovet för prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret
1951/52 minskas härigenom med motsvarande belopp.
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
71
Statens priskontrollnämnds yttrande.
Statens priskontrollnämnd har, sedan nämnden tagit del av den upprättade
förkalkylen angående jordbrukets inkomster och kostnader för regleringsåret
1951/52, i skrivelse till jordbruksnämnden den 12 april 1951 framställt
vissa erinringar mot de i kalkylen intagna priserna å matpotatis och
ägg. Vidare har nämnden ifråga om kostnadssidan understrukit den stoi a
betydelse, som storleken av arbetskraftsvolymens minskning hade för kalkylens
resultat. Med hänsyn härtill borde enligt nämndens mening kalkylen
slutjusteras först sedan den pågående undersökningen av den verkliga arbetskraftsvolymen
slutförts.
Nämnden har vidare framhållit, att det icke torde vara rimligt att den
starka prisuppgången på trä, som hade sin motsvarighet i jordbrukarnas
ökade inkomster från skogen, skulle komma till uttryck i kalkylen i form
av stegrade kostnader för jordbrukets ekonomibyggnader samtidigt som
jordbrukets exceptionellt ökade skogsinkomster icke beaktades. Mot bakgrunden
av den starka stegringen av rotvärdena, a ena, samt kostnadsstegringen
för ekonomibyggnader, å andra sidan, ansåge nämnden det nödvändigt
med en .snabbundersökning beträffande jordbrukarnas stegrade inkomster
och kostnader för skogshruket. Resultatet av denna undersökning
borde beaktas vid behandlingen av föreliggande kalkyl.
Slutligen har nämnden anfört, att nämnden i princip icke hade något att
erinra mot övergången till nytt basår för jordbrukskalkylen. Nämnden ville
dock förutsätta att en sådan omläggning icke skulle ske förrän en säkrare
kännedom erhållits beträffande den verkliga arbetskraftsvolymen.
Ledamoten av nämnden, lantbrukaren N. Jönsson i Rossbol, har reserverat
sig mot nämndens beslut och i särskilt yttrande bland annat gjort erinringar
mot förslaget att även inkomster av skog skulle medtagas i kalkylen.
Vidare har priskontrollnämnden i skrivelse den 24 april 1951 avgivit yttrande
över jordbruksnämndens i skrivelsen den 21 april 1951 framlagda
förslag beträffande prissättningen å jordbrukets produkter samt utformningen
i övrigt av de prisregi erande åtgärderna på jordbrukets område under
regleringsåret 1951/52. Priskontrollnämnden har i sitt yttrande anfört
att nämnden icke kunde finna det rimligt att jordbruket skulle tillföras
full kompensation för det i förkalkylen framräknade underskottet. En sådan
åtgärd skulle nämligen, som förut påpekats, innebära att jordbrukets
stegrade kostnader för trä beaktades samtidigt som jordbrukets exceptionellt
ökade skogsinkomster helt lämnades utanför kalkylen. Några vägande
skäl härför hade icke framlagts. Nämnden har vidare upprepat sitt i skrivelsen
den 12 april 1951 gjorda uttalande, att man borde avvakta resultatet
av den pågående undersökningen av den faktiska minskningen av jordbrukets
arbetskraftsvolym, innan förkalkylen lades till grund för ett prisbeslut.
Under hänvisning till nu berörda förhållanden har priskontrollnämnden
72
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
föreslagit, att man för närvarande endast skulle justera priserna på vegetabiliska
produkter och att ställning till den slutliga prissättningen skulle
tagas först i höst med utgångspunkt från resultatet av en på sedvanligt sätt i
augusti företagen omräkning av kalkylen. Nämnden har därvid förutsatt att
resultatet av undersökningen om minskningen i arbetskraftsvolymen skulle
föreligga vid omräkningen samt att vid den definitiva prissättningen resultatet
av en undersökning beträffande jordbrukarnas stegrade inkomster och
kostnader för skogsbruket skulle föreligga och beaktas.
Beträffande utformningen av detaljregleringen har priskontrollnämnden
till en början ansett, att ett medgivande att sälja konsumtionsmjölk med en
fetthalt av 3,5 procent borde avse icke endast flaskmjölk utan även mjölk
i löst mått. Som skäl härför har nämnden bland annat hänvisat till de ökade
kostnader, som skulle uppstå om denna mjölk nödvändigtvis måste tappas i
flaskor och plomberas. Vidare har nämnden framhållit att en höjning av
den övre prisgränsen för ägg från 3 kronor till 3 kronor 75 öre per kilogram
enligt nämndens mening torde medföra ett högre genomsnittligt äggpris
än 2 kronor 60 öre per kilogram. Priskontrollnämnden har även hänvisat
till att den av jordbruksnämnden föreslagna prisgränsen skulle möjliggöra
en höjning av konsumentpriset med 75 öre per kilogram under
gynnsamma exportförhållanden och i vart fall under den säsongmässiga
knapphetsperioden på hösten. Prisgränsen borde därför sättas lägre än
vad jordbruksnämnden föreslagit.
Slutligen har priskontrollnämnden beträffande jordbruksnämndens förslag
om eventuella åtgärder för att vinna avsättning för smöröverskottet på
den svenska marknaden anfört följande.
I överväganden om den lämpligaste lösningen att vinna avsättning för
smöröverskottet på den svenska marknaden har jordbruksnämnden stannat
vid alternativet att sänka smörpriset och höja margarinpriset, medan ett
införande av rabattsystem för smör icke förordas, I ett läge då åtgärder
i syfte till att öka avsättningen skulle bli oundgängliga och i valet mellan
alternativen vill priskontrollnämnden för sin del tillstyrka ett införande av
rabattsystem för smör. Jordbruksnämndens negativa inställning till ett rabatteringsförfarande
motiveras med erfarenheterna från krigsåren då rabatter
till de lägsta inkomsttagarna utgingo efter inkomstprövning. Om icke
någon hållbar form för ett rabatteringsförfarande för de lägsta inkomsttagarna
skulle finnas vill priskontrollnämnden för sin del föreslå en enklare
metod för rabattering, nämligen att rabatter för smör utgå utan behovsprövning
till alla barn såsom ett komplement till barnbidraget. Om höjning
av margarinpriset genom avgift blir nödvändig samtidigt med en prissänkning
på smöret för att säkra avsättningen av smöröverskottet, synes även
rabattering av smöret för barnfamiljerna vara den mest lämpliga metoden
för nedsättning av smörpriset, eftersom dessa familjer särskilt starkt torde
drabbas av en margarinprishöjning.
Ledamoten av priskontrollnämnden, lantbrukaren N. Jönsson i Rossbol,
har i särskilt yttrande beträffande inkomster av skogsprodukter m. m. hänvisat
till sin reservation till priskontrollnämndens skrivelse den 12 april
1951 samt vidare uttalat att jordbruket i de områden av landet, där jord
-
73
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
brukarna i huvudsak vore hänvisade till mjölkproduktionen, syntes bli
utan kompensation i det nu föreliggande förslaget till prisreglerande åtgärder.
Härjämte har han bland annat förklarat sig förutsätta, att alla möjligheter
skulle prövas i fråga om tryggande av smörets avsättning och att
därvid även nämndens förslag om rabatt å smör till barn borde prövas.
Kungl. Maj:ts beslut i prisfrågorna.
Kungl. Maj :t har, såsom inledningsvis nämnts, förut denna dag meddelat
beslut rörande grunderna för prissättningen på jordbruksprodukter under
tiden den 1 september—den 31 december 1951. Kungl. Maj :t har därvid
godtagit den överenskommelse, som ingåtts mellan statens jordbruksnämnd,
å ena, och den av jordbrukets organisationer utsedda förhandlingsdelegationen,
å andra sidan.
Beslutet innebär alltså bland annat, att garantipriserna på vete och råg
höjas med fem kronor per deciton utöver de belopp, som angivits i Kungl.
Maj :ts beslut den 9 februari 1951. I samband härmed förutses vissa prishöjningar
å korn, matärter och matpotatis. Odlarpriserna för oljeväxtfrö
höjas med belopp, varierande mellan 4 och 10 öre per kilogram. Priset på
fabrikspotatis höjes med 7 öre per hektoliter och stärkelseprocent. För konsumtionsmjölk
och smör förutsättas inga prisändringar. Däremot skola priserna
på grädde och ost justeras uppåt. De nu utgående pristilläggen på
mjölk förutsättas skola bibehållas oförändrade. Prissättningen på ägg skall
vara i det närmaste helt fri. Vad angår kött och fläsk avses baspriserna skola
höjas med 25 öre per kilogram för nötkött, kalvkött och hästkött samt med
40 öre per kilogram för fläsk, allt i förhållande till de i jordbrukskalkylen
upptagna priserna. Slutligen förutsättes en höjning av priserna på importerade
kraftfodermedel.
Till övriga i jordbruksnämndens skrivelse berörda frågor angående prissättningen
och därmed sammanhängande förhållanden har Kungl. Maj:t
förklarat Sig vilja senare taga ställning.
Stödet åt 1951 års odling av lin och hampa.
I propositionen nr 192 till innevarande års riksdag har Kungl. Maj :t på
min föredragning framlagt förslag rörande grunderna för stödet åt lin- och
hampodlingen under femårsperioden 1951—1955. Förslaget innebär bland
annat, att en viss inhemsk lin- och hampodling skall stödjas av det allmänna
under sagda tid. Stödet avses skola utgå i form av statliga pristillägg per
kilogram fiber. Enligt propositionen skola statsmakterna varje år under den
angivna perioden före odlingens början fastställa dels de kvantiteter linoch
hampfiber, för vilka stöd skall utgå, dels ett riktpris per kilogram halm,
angivande det pris som odlarna anses böra erhålla.
Frågan om storleken av den odling, som bör stödjas under år 1951, har
behandlats Tedan i nyssnämnda proposition. I denna har uttalats, att vad li
-
74
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
net angår en odling, motsvarande omkring 2 000 ton fiber, torde få anses
lämplig. Beträffande hampan har anförts, att stöd bör kunna utgå för en
produktion, som ungefärligen sammanfaller med den faktiska produktionen
under de senaste åren.
Spörsmålet om riktpriserna för lin- och hamphalm har däremot icke behandlats
i sagda proposition. I skrivelse den 3 april 1951 till chefen för jordbruksdepartementet
har emellertid 1949 års Un- och hamputredning upptagit
detta spörsmål och i samband därmed även framlagt vissa kalkyler angående
kostnaden för stödet.
I skrivelsen har utredningen anfört, bland annat, att vid förhandlingar
mellan utredningen samt Riksförbundet Lin och hampa nåtts enighet om
att man borde utgå från följande riktpriser, nämligen för linhalm 24 öre
per kilogram och för hamphalm 14 öre per kilogram. Riktpriset för linhalm
avser halm, som lämnar 9—10 procent tåga och lägst 18 procent fiber exklusive
kortfiber. Riktpriset för hampa avser hamphalm av klass I.
Beträffande de grunder, efter vilka det nu nämnda riktpriset å linhalm beräknats,
torde ur skrivelsen få återgivas följande.
Riksförbundet har framlagt två alternativ'' för beräkning av det halmpris,
som erfordras för åvägabringande av en linareal av önskad storlek. Vid alternativ
I utgår man från en jämförelse med utbytet av vårvete. Denna jämförelse
motiveras med att odlingarna sedan man numera kommit underfund
med att spånadslin kräver bördiga jordar i hög växtkraft för att giva en
jämn, välutvecklad linhalm, lämplig för industriell beredning, successivt ha
tlyttats till de bördigare (slättbygderna inom respektive verks odlingsområde.
Vidare ha betydande spånadslinodlingar kommit till stånd på sydvästra
Skånes slättbygder. Det tidigare tillämpade systemet att beräkna priset på
linhalm i förhållande till priset på rågkärna synes därför numera mindre
lämpligt. I stället bör jämförelse ske med utbytet av något spannmålsslag,
som odlas på samma slags jordar som spånadslin, exempelvis vårvete.
Med utgångspunkt från en medelhcktarskörd av vårvete i södra och mellersta
Sverige om 2 539 kilogram (grundad på av professor A. Åkerman verkställd
undersökning) samt ett begynnelsepris av 38 kronor per deciton vårvete
hösten 1951 beräknas utbytet till i medeltal 965 kronor per hektar. Efter
tillägg av 250 kronor per hektar för merkostnad vid linodling blir resultatet,
att det ekonomiska utbytet av linodlingen bör vara 1 215 kronor per hektar
för att vara lika lönande som vårveteodling på motsvarande jordar.
Medelhektarskörden för 1947—4949 för Laholm, Växjö och Gimo angives
till 3 020 kilogram halm och 565 kilogram frö. Vid ett oförändrat fröpris av
70 öre/kilogram blir då det erforderliga riktpriset per kilogram halm 27,2 öre.
Beträffande utbytet i Norrland har ingen särskild kalkvl framlagts enär
man ansett sig böra utgå från att ett enhetligt riktpris skall gälla för linhalm
inom hela landet.
Förbundets alternativ II för en beräkning av halmpriset innebär, att man
utgår från det erlagda medelpriset för linhalmen under senare år och gör
ett tillägg av 16,7 procent, motsvarande den väntade höjningen av brödsädespriset
för 1951 års skörd. Halmpriset för åren 1947—1949 vid Laholms- och
Växjöverken utgör enligt lantbruksförbundets driftskalkyl 20,7 öre/kilogram.
Om detta medelpris höjes med 16,7 procent, erhålles ett riktpris av
24,2 öre per kilogram.
Enär linhalmen bör betalas efter fiberutbyte, bör riktpriset gälla för kvalitetsklass,
som lämnar ett utbyte av tåga och blånor, motsvarande det som
75
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
under de senaste åren erhållits i medeltal. Medelutbytet åren 1947—1948
vid Laholm och Växjö utgör 9,8 procent tåga och 9 procent blånor (exklusive
kortfiber) enligt av utredningen framlagda beräkningar.
Vid förhandlingar mellan utredningen och förbundet har enighet nåtts
om att man skall utgå ifrån ett riktpris för halmen av 24 öre, vilket sålunda
närmast motsvarar förbundets beräkning enligt alternativ II, samt att detta
skall gälla för halm, som lämnar 9—10 procent tåga och lägst 18 procent
fiber exklusive kortfiber. Från förbundets sida har härvid betonats, att en
eventuell ytterligare höjning av spannmålspriset utöver den nu beräknade
måste få inverka även på riktpriset för linhalmen, om man skall kunna påräkna
fortsatt tillräckligt intresse för odlingen från jordbrukarnas sida.
I fråga om grunden för beräkningen av riktpriset å hamphalm anföres i
skrivelsen följande.
Riksförbundet har vid de med utredningen förda förhandlingarna om riktpriset
för hamphalm av 1951 års skörd framhållit, att garantipriset lör
hamphalm av 1950 års skörd för klass I utgjorde 14,2 öre per kilogram samt
att tillgången på utsäde av samkönad hampa är begränsad, varför även
under 1951 huvudsakligen skildkönad hampa komme att odlas. Den i utredningens
betänkande med tanke på odling av samkönad hampa kalkylerade
halmprissänkningen från 14,2 till 10 öre kunde redan av denna orsak
endast till en mindre del göra sig gällande. Emellertid måste här även hänsyn
tagas till den väntade höjningen av priserna på vårsäden, varför enligt
förbundets mening någon sänkning av priset på hamphalm av 1951 års skörd
icke kunde ske, därest man ville bibehålla odlareintresset. Förbundet och
utredningen ha härefter enats om att räkna med ett halmpris av 14 öre per
kilogram för 1951.
I skrivelsen ha även gjorts vissa beräkningar angående kostnaderna för
ett stöd åt 1951 års lin- och hampodling i enlighet med de riktlinjer, som
utredningen föreslagit i sitt tidigare avgivna betänkande. Utredningen har
därvid bland annat utgått från de nyss angivna riktpriserna samt från en
odling, motsvarande närmare 2 000 ton linfiber, därav drygt 1 500 ton fiber
av spinnbar kvalitet, och något över 1 400 ton hampfiber. Vad linodlingen
angår har då räknats med drift vid samtliga nu befintliga verk utom Kristinehamn.
Kostnaderna för stödet har utredningen uppskattat till omkring
753 000 kronor för linodlingen och 500 000 kronor för hampodlingen eller
tillhopa i runt tal 1 250 000 kronor. Av förstnämnda summa avse cirka
310 000 kronor beredningsverken i Laholm och Växjö med en produktion
av tillhopa omkring 880 ton spinnbar fiber, 376 000 kronor verken i Hybo
och Mellansel med en produktion av cirka 440 ton dylik fiber och 68 000 kronor
verket i Gimo med en produktion av något över 190 ton spinnbar fiber.
Utredningen har anmärkt, att ett bifall till ett av Gimoverket framställt krav
på ett särskilt bidrag med 5 öre per kilogram repad halm skulle öka kostnaden
för stödet till detta verk med cirka 67 000 kronor.
I en likaledes den 3 april 1951 dagtecknad skrivelse till chefen för jordbruksdepartementet
har statens jordbruksnämnd anfört, att nämnden tagit
del av utredningens skrivelse och att den tillstyrkte de förslag utredningen
där framlagt. Jordbruksnämnden bär samtidigt erinrat om att Riksförbun
-
76
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
det Lin och hampa betonat att den mellan förbundet samt lin- och hamputredningen
träffade uppgörelsen angående riktpris å lin- och hamphalm av
1951 års skörd vore baserad på de brödsädspriser, som angivits i Kungl.
Maj :ts beslut den 9 februari 1951.
Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland.
För att åstadkomma en mera varaktig förbättring av jordbrukets lönsamhet
i de nordligaste delarna av riket ha av jordbrukets prisregleringsfond för
budgetåren 1937/38—1939/40 anvisats, bland annat, respektive 500 000,
600 000 och 900 000 kronor till produktionsbefrämjande åtgärder på jordbrukets
område i Norrland samt de delar av Kopparbergs och Värmlands län,
där jordbrukets ställning är i stort sett likartad med den i Norrland. För ett
vart av budgetåren 1940/41—1948/49 har medgivits, att ett belopp av
900 000 kronor för ändamålet finge utgå av anslaget till prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område. Beloppet har för åren 1949/50 och 1950/51
höjts till 1 000 000 kronor. Medlen ha av Kungl. Maj :t till större delen fördelats
mellan hushållningssällskapen i nyssnämnda landsdelar och i övrigt
huvudsakligen anvisats såsom bidrag till ett antal mejeriföreningar för uppförande
av nya mejerianläggningar. Höjningen av beloppet för de två senaste
budgetåren har främst motiverats av att Norrbottens och Västerbottens läns
hushållningssällskap behövt en förstärkning av sina medel till rese- och
traktamentskostnader och att ett särskilt stöd härför ansetts böra utgå till
dessa sällskap ur berörda belopp.
I skrivelse den 28 augusti 1950 har lantbruksstyrelsen hemställt, att för
budgetaret 1951/52 måtte till bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder
å jordbrukets område i Norrland och vissa andra delar av landet beräknas
samma belopp som under löpande budgetår eller 1 000 000 kronor. Styrelsen
har utgått från att beloppet komme att inräknas i anslaget till prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område. Styrelsen har vidare föreslagit, att av
beloppet 100 000 kronor skulle beräknas till särskilda bidrag till rese- och
traktamentskostnader för befattningshavare vid Norrbottens och Västerbottens
läns hushållningssällskap.
Departementschefen.
Världsproduktionen av livsmedel var under år 1950 förhållandevis god.
Försörjningsläget har därför även i flertalet länder utvecklats i gynnsam
riktning.
För vårt eget lands del måste försörjningsläget i fråga om livsmedel anses
tillfredsställande, särskilt om man ser på produktionen i dess helhet. Enligt
gjorda beräkningar motsvarar nämligen produktionen under innevarande
regleringsår hela det inhemska konsumtionsbehovet av jordbruksprodukter
i kalorier räknat. Härav representera emellertid omkring 3 procent en produktion,
som kan beräknas härröra från importerade fodermedel.
77
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
Att jordbruksproduktionen sålunda förslår till att täcka det inhemska
konsumtionsbehovet betyder emellertid ej att full behovstäckning föreligger
på samtliga områden. Tvärtom föreligga överskott på några områden men
underskott på andra. I fråga om ägg och mejeriprodukter, särskilt smör, ha
under år 1950 betydande kvantiteter avsatts på den utländska marknaden.
Beträffande socker, kött och fläsk ha å andra sidan förelegat underskott,
vilka måst täckas medelst import. Vidare har såsom redan antytts förekommit
en ej oväsentlig import av utländska fodermedel, vilken till största delen
gått till ägg- och mjölkproduktionen. Vad slutligen brödsäden angår har
1950 års skörd ungefärligen motsvarat det löpande inhemska konsumtionsbehovet.
Vid utformningen av de prisreglerande åtgärderna för det kommande produktionsåret
är det — vid sidan av önskemålet om en försörj ningsmässigt
tillfredsställande produktion — framför allt två faktorer, som påkalla uppmärksamhet.
Den ena är den ogynnsamma utveckling, som ägt rum i förhållandet
mellan import- och exportpriserna på vissa jordbruksprodukter.
Den andra är den försämring, som inträtt i fråga om de tidigare relativt goda
exportmöjligheterna för animaliska produkter.
Vad först angår prisutvecklingen på världsmarknaden har denna, särskilt
vad angår vegetabilier, blivit en annan än som kunde förutses ännu våren
1950. Främst till följd av det spända internationella läget ha världsmarknadspriserna
under den senaste tiden stigit mycket kraftigt för vissa varor,
framför allt spannmål och fodermedel. Detta har haft till följd att priserna
på dylika varor, vilka redan förut legat ej oväsentligt över den inhemska
prisnivån, nu nått upp till en höjd, som i vissa fall närmat sig dubbla den
inhemska prisnivån. Eftersom all import av dessa varor sker genom Svenska
spannmålsaktiebolaget, vilket sedan utförsäljer varorna till priser, anpassade
efter den svenska nivån, har denna utveckling medfört mycket betydande
förluster för det allmänna. Även för socker och fläsk, där likaledes
underskott föreligger på den inhemska marknaden, ligga importpriserna åtskilligt
över de svenska. Å andra sidan ha goda priser erhållits för den
export av olja och oljeväxtfrö, som kunnat ske tack vare den inhemska oljeväxtodlingen.
Det höga prisläget för vegetabiliska fettvaror har dock medfört
att vi även vid den import av vissa fettvaror, som äger rum särskilt
för margarinindustrins räkning, fått betala priser, som legat betydligt över
de tidigare gällande. Effekten av prisstegringen kan sålunda för oljeväxtodlingens
del närmast sägas ha varit den, att utbytet av här i landet odlade
fettråvaror mot fettvaror av andra slag fått ske på en högre prisnivå men
på i realiteten tämligen oförändrade villkor. Vad till slut gäller ägg och
mejeriprodukter, där såsom nyss nämnts exportöverskott föreligga, ha exportpriserna
för ägg i allmänhet motsvarat eller överstigit den inhemska
producentprisnoteringen, medan exportpriserna för smör i regel legat under
den inhemska prisnivån.
Vad den andra faktorn angår vill jag här endast erinra om att export
-
78
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
möjligheterna pa det land, som hittills utgjort den största avnämaren av
ägg och smör, nämligen Västtyskland, för närvarande äro ytterst små och
att det är ovisst, i vad mån en förbättring härvidlag kan inträda i fortsättningen.
Redan i propositionen nr 76 till detta års riksdag angående utformningen
av de prisreglerande åtgärderna för återstoden av innevarande regleringsår
betonade jag, att flera ,skäl talade för en sådan justering av prisrelationerna
mellan olika jordbruksprodukter, som kunde vara ägnad att minska
den ojämnhet i fråga om självförsörjningsgraden beträffande dylika produkter,
som utvecklat sig under de senare åren. Jag framhöll därvid hland
annat även, att givetvis intet kunde vara att erinra mot att jordbruksproduktionen
ökades så att ett exportöverskott uppkomme inom någon eller
några produktionsgrenar, förutsatt att denna export kunde ske till lönande
priser och att icke andra grenar av jordbruksproduktionen därigenom
hölles tillbaka, .sa att import till ofördelaktiga priser framtvingades. Att
exportera vissa jordbruksprodukter till priser, vilka icke täckte produktionskostnaderna
sådana dessa kommo till uttryck i den inhemska prissättningen,
samtidigt som man nödgades importera andra jordbruksprodukter
med stöd av statsmedel, syntes däremot innebära en ur allmänna synpunkter
icke önskvärd .snedvridning av jordbrukets produktionsinriktning. Dessa
synpunkter ha enligt mitt förmenande erhållit ökad betydelse genom den
ur vår synpunkt ogynnsamma utveckling av pris- och avsättningsförhållandena
på världsmarknaden, som ägt rum under den senaste tiden.
Försörjningsprogrammet för det kommande regleringsåret torde, liksom
fallet varit under de .senaste åren, böra utformas med utgångspunkt från
att livsmedelsbehovet i största möjliga utsträckning bör täckas genom
inhemsk produktion. Härjämte bör man emellertid med hänsyn till de förhållanden,
som nyss berörts, eftersträva en sådan förskjutning i produktionsinriktningen,
som ökar självförsörjningsgraden på de områden, där
underskott nu föreligga, och samtidigt reducerar överskotten av sådana
produkter, beträffande vilka svårigheter föreligga att vinna avsättning
utomlands till tillfredsställande priser. Genom en dylik förskjutning —
vilken i förhållande till den totala jordbruksproduktionen endast behöver
bli av relativt ringa omfattning -—- kan vinnas dels en ur ekonomiska synpunkter
mera ändamålsenlig inriktning av produktionen, dels en ökning
av självförsörjningsgraden och en minskning av jordbrukets beroende av
en i nuvarande läge mycket oviss exportmarknad.
Med utgångspunkt från de synpunkter, som nu berörts, kan beträffande
den önskvärda utvecklingen inom olika produktionsgrenar mera allmänt
anföras följande. Vad först gäller brödsäden är den år 1950 med
höstsäd besådda arealen ej oväsentligt mindre än motsvarande areal närmast
föregående år och avsevärt mindre än den genomsnittliga arealen
åren före kriget. Arealminskningen i förhållande till år 1949 torde väl delvis
bero på de ogynnsamma väderleksförhållanden, som rådde hösten
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
79
1950. Även om hänsyn tages därtill synes dock eu klar tendens till minskning
av brödsädsodlingen föreligga. Både ur inhemska försörj ningssynpunkter
och med hänsyn till förhållandena på världsmarknaden förefaller
det angeläget, att denna tendens skall brytas och att brödsädsodlingen
åter skall bringas upp till en areal, som i första hand är fullt tillräcklig
för det inhemska konsumtionsbehovet och om möjligt även därutöver
erbjuder en viss reserv. Med hänsyn härtill bör en ökning av odlingen av
vårvete under innevarande år eftersträvas.
Jämväl fodersädsarealen har under de senaste åren visat en tillbakagående
tendens. En ökning av fodersädsodlingen är emellertid nu av flera
skäl angelägen. Dels skulle nämligen därigenom behovet av importerade
fodermedel minskas, dels skulle, i den mån en övergång sker från vallodling
till fodersädsodling, risken för avsättningssvårigheter beträffande
smörproduktionen minska.
I fråga om sockerbetsodlingen har den tecknade arealen i kalkylen beräknats
komma att uppnå och till och med något överstiga 1950 års i och
för sig ganska höga siffra men dock alltjämt bli mindre än vad som erfordras
för att täcka den inhemska konsumtionen.
Beträffande produktionen av mjölk och matfett har jordbruksnämnden
under förutsättning av normal skörd räknat med en obetydligt minskad
kostam men med en viss fortsatt ökning av avkastningen per ko. Sammanlagt
beräknas produktionen av mjölk och mejeriprodukter komma att bli
något större än produktionen under innevarande regleringsår. Ur försörjningssynpunkt
inger läget på detta område därför ej några farhågor. De
problem, som kunna väntas uppkomma här, gälla i stället, såsom i det följande
skall beröras, avsättningen av smörproduktionen. Då samtidigt brist
föreligger på nötkött, är en utvidgning av göddjursproduktionen önskvärd.
Därigenom skulle nämligen underskottet i fråga om nötkött kunna minskas.
En sådan utvidgning skulle även kunna medföra en begränsning av framställningen
av mejeriprodukter och därigenom minska de avsättningssvårigheter,
som eljest kunna uppkomma.
Oljeväxtodlingen torde komma att överstiga fjolårets siffra. I den nu uppgjorda
totalkalkylen har man räknat med att odlingen innevarande år skulle
komma att stiga till omkring 195 000 hektar eller närmare 25 000 hektar
mer än år 1950. Denna siffra är visserligen osäker, eftersom den beträffande
de vårsådda oljeväxterna endast utgör en prognos och beträffande de höstsådda
oljeväxterna bygger på ett antagande om normal utvintring. I betraktande
av de höga priser, som för närvarande betalas på världsmarknaden
för vegetabiliska oljor, synes intet vara att erinra emot en dylik utvidgning
av oljeväxtodlingen.
Vad äggproduktionen beträffar har denna, såsom redan nämnts, under
innevarande regleringsår varit ej oväsentligt större än konsumtionen. För
denna produktion åtgår en väsentlig del av de fodermedel, som nu importeras
till mycket höga priser. En begränsning av denna produktion är därför
motiverad. Jämväl de nyss berörda avsättningssvårigheterna göra en sådan
80
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
begränsning önskvärd. De prishöjningar å fodermedel, som vidtagits under
de senaste månaderna, torde även komma att verka i denna riktning. Det
må framhållas att verkningarna av prishöjningarna på fodermedel givetvis
komma att bli mindre kännbara för den del av äggproduktionen, som sker
inom det egentliga jordbruket och sålunda till stor del är baserad på hemmaproducerat
foder, än för den del, vilken så gott som helt bygger på köpfoder.
Vad till slut angår försörjningen med köttvaror torde vissa underskott
komma att föreligga beträffande såväl nötkött som fläsk. En produktionsökning
på dessa båda områden är därför angelägen. Vad fläsket beträffar
förutsätter en sådan ökning givetvis att fodersäd finnes att tillgå i tillräckliga
mängder och till rimligt pris. En utvidgning av fodersädsodlingen är även
med hänsyn härtill angelägen.
Sammanfattningsvis vill jag beträffande produktionens storlek och inriktning
ånyo understryka att den trygghet i försörjningshänseende, som jordbruksproduktionens
nuvarande storlek erbjuder, i och för sig måste hälsas
med tillfredsställelse men att de pris- och avsättningsförhållanden, som nu
råda på världsmarknaden, göra en förskjutning av produktionen i riktning
mot bättre balans mellan olika produktionsgrenar och mot ett bättre utnyttjande
av de föreliggande ekonomiska förutsättningarna påkallad.
Såsom jordbruksnämnden påpekat erbjuder en produktion av den storlek,
som under förutsättning av normala väderleksförhållanden synes kunna påräknas
för nästa regleringsår, icke någon sådan marginal, som i 1947 års
jordbruksbcslut ansetts önskvärd för undvikande av avsättningssvårigheter.
Det torde med anledning därav vara lämpligt att ånyo erinra om att statsmakterna
enligt sagda beslut ej skola ikläda sig någon garanti för avsättningen
av eventuella exportöverskott och sålunda ej heller någon absolut garanti
för att en viss prisnivå skall kunna hållas. Jag vill vidare framhålla,
att det i sagda beslut understrukits att statsmakterna med hänsyn till risken
för avsättningssvårigheter böra iakttaga försiktighet vid medgivandet av
import av utländska fodermedel.
I överensstämmelse med vad som varit brukligt under senare år har även
innevarande vår upprättats en särskild prognos angående jordbrukets inkomster
och kostnader under det kommande regleringsåret. Prognosen, vilken
upprättats av de s. k. kalkylsakkunniga och granskats bland annat inom
jordbruksnämndens råd, utvisar ett kalkylmässigt underskott å cirka 209
miljoner kronor.
Det förtjänar påpekas, att vissa erinringar mot kalkylen framställts vid
granskningen inom jordbruksnämndens råd. Enligt några rådsledamöter
skulle sålunda mjölkproduktionen ha upptagits med alltför hög siffra och
inkomstunderskottet alltså vara större än vad kalkylen utvisade. Andra rådsledamöter
åter ha hävdat, att arbetskostnadsposten upptagits till för högt
belopp på grund av att avgången av arbetskraft från jordbruket underskattats
samt till följd av det sätt, på vilket den nya semesterlagstiftningen fått
påverka denna post. Slutligen har från något håll uttalats, att jordbrukets
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
81
kostnader för traktorer i kalkylen uppskattats till ett högre belopp än som
kunde antagas motsvara verkliga förhållandet. Även på vissa andra punkter
ha erinringar framställts av skilda rådsledamöter.
Vissa av de anmärkningar, som framställts, gälla belopp av en storleksordning,
som ej oväsentligt skulle påverka kalkylens slutresultat. De kalkylsakkunniga
ha emellertid, sedan de ånyo prövat sina beräkningar, ej funnit
anledning frångå dessa. Med hänsyn till det läge, vari jordbrukets prisregleringsfrågor
nu befinna sig, anser jag det icke erforderligt att ingå i
prövning av anmärkningarna. Jag vill emellertid framhålla att den osäkerhet,
som föreligger beträffande flera viktiga kalkylposter, gör det önskvärt
att ett säkrare underlag skall erhållas för de kalkyler, som kunna komma att
upprättas i det följande. Jag avser härmed särskilt frågan om volymen av
arbetskraftsåtgången inom jordbruket och de därmed sammanhängande
spörsmålen om åldersfördelningen och sammansättningen i övrigt av jordbrukets
arbetskraft samt om storleken av den årliga avgången av arbetskraft
från jordbruket. Bland annat med hänsyn härtill finner jag i likhet med
jordbruksnämnden och de kalkylsakkunniga det önskvärt, att man i fortsättningen
skall använda sig av en basperiod, som ligger närmare dagsläget
än vad det hittills använda basåret 1938/39 gör. Jag är dock ej beredd att
redan nu taga ställning till frågan om valet av ny basperiod eller till de
spörsmål, som uppkomma vid övergången till en ny sådan period. Ej heller
anser jag att man redan nu bör taga ståndpunkt i frågan om de beräkningsmetoder,
som böra användas vid upprättande av kalkyler för den senare
delen av regleringsåret 1951/52.
Vid de överläggningar, som i anslutning till den föreliggande prognosen
ägt rum mellan statens jordbruksnämnd, å ena, samt representanter för
Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundets Landsbygdens folk, å andra
sidan, har man å båda sidor, med hänsyn till ovissheten om pris- och löneutvecklingen
efter utgången av år 1951, ansett att frågan om prissättningen
å jordbrukets produkter nu ej bör lösas för längre tid än till detta års slut.
Vid överläggningarna har vidare uppnåtts enighet om de grunder, som böra
tillämpas för prissättningen på jordbrukets produkter under den tid, varom
sålunda nu är fråga, eller tiden den 1 september—den 31 december 1951.
Överenskommelsen har godkänts av Kungl. Maj :t genom beslut tidigare
denna dag.
Jag vill till en början framhålla, att jag i likhet med jordbruksnämnden
och jordbrukets organisationer anser att prissättningen på jordbrukets
produkter efter utgången av år 1951 icke bör behandlas redan nu. Med
hänsyn till det nära samband, som föreligger mellan detta spörsmål och
frågan om utformningen över huvud taget av den ekonomiska politiken
under nästa år, synes det nämligen önskvärt att detsamma skall upptagas
först längre fram och i ett större sammanhang.
överenskommelsen synes vidare för den tid, som nu är aktuell, innebära
en godtagbar lösning av de föreliggande frågorna och därför böra godkännas
av det allmänna.
(» lUJntng till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr ,207.
82
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
Det har vid flera tidigare tillfällen — i samband med att överenskommelser
träffats angående grunderna för prisregleringen ■— framhållits att överenskommelserna
ej böra utgöra hinder för det centrala regleringsorganet
att vidtaga sådana prisjusteringar, som äro påkallade ur försörj ningssynpunkt.
Detsamma bör självfallet gälla även för den tid, som nu är i fråga.
Liksom tidigare böra emellertid dylika prisjusteringar om möjligt avvägas
så att relationen mellan inkomst- och kostnadssumman i kalkylen icke
påverkas. Det bör också eftersträvas att justeringarna skola medföra minsta
möjliga inkomstförskjutning mellan olika grupper av jordbrukare. Innan
beslut fattas om dylika justeringar böra överläggningar på lämpligt sätt äga
rum med jordbrukets organisationer.
I den mån priserna på sådana jordbruksprodukter, som icke äro föremål
för statlig prissättning, sänkas utan ingripande från myndigheternas sida
böra statsmakterna däremot, i överensstämmelse med vad som hittills gällt,
icke ha skyldighet att kompensera prissänkningarna genom prishöjningar
på andra produkter.
I anslutning till vad som gällt under senare år och med hänsyn till ovissheten
om den blivande ekonomiska utvecklingen och det framtida försörjningsläget
torde Kungl. Maj :t liksom hittills böra äga befogenhet att inom
den anslagsram, som kan komma att anvisas, handhava jordbruksregleringen
och vidtaga av omständigheterna påkallade ändringar i densamma.
Skulle det befinnas erforderligt att taga i anspråk statsmedel utöver vad riksdagen
ställt till förfogande, bör frågan självfallet underställas riksdagen.
Kungl. Maj :ts nu nämnda befogenhet torde böra gälla hela det kommande
regleringsåret. Jag förutsätter härvid givetvis, att förslag rörande utformningen
av regleringsåtgärderna för tiden den 1 januari—den 31 augusti
1952 skall föreläggas riksdagen så snart detta blir möjligt.
Erinras må i detta sammanhang att de grundläggande av riksdagen antagna
regleringsförfattningarna gälla tills vidare. Jordbruksnämnden har
framlagt förslag om att bland annat vissa av dessa författningar skola
ersättas av en sammanfattande förordning rörande reglering av införseln av
vissa levande djur och jordbruksprodukter m. m. Jag biträder i princip
detta förslag, vilket synes vara ägnat att skapa större reda och överskådlighet
på förevarande område. Till frågan om den närmare utformningen av
förordningen torde jag få återkomma senare.
Övriga av riksdagen lämnade bemyndiganden, vilkas giltighet utgår vid
slutet av innevarande regleringsår, torde, där ej annat särskilt angives, böra
förlängas för ytterligare ett år. I
I samband med uppgörelsen angående grunderna för jordbruksregleringen
under tiden januari—augusti 1951 avvecklades flertalet av de pristillägg
av olika slag, som dittills utgått i syfte att hålla konsumentpriserna på
jordbruksprodukter på en lägre nivå än den, som motsvarar producentpriserna.
Av pristilläggen återstå sålunda för närvarande endast ett allmänt
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
83
mjölkpristillägg å 42,4 öre per kilogram injölkfett samt de särskilda mjölkpristillägg,
som utgå i vissa delar av landet, framför allt Norrland. I den nu
träffade överenskommelsen har förutsatts att dessa tillägg skola bibehållas
jämväl under tiden september—december 1951. Ehuru det i och för sig
varit önskvärt att i vart fall det allmänna mjölkpristillägget kunnat helt
avvecklas, delar jag uppfattningen att en sådan åtgärd icke bör vidtagas
för den tid som nu är i fråga. I vad mån sådant tillägg bör utgå efter 1951
års slut torde icke nu kunna avgöras. Denna fråga torde få prövas vid de
överläggningar angående utformningen av jordbrukspolitiken under senare
delen av regleringsåret 1951/52, som böra komma till stånd längre fram.
I propositionen nr 245/1950 angav jag att en sådan import- och exportförening
för ägg, som förutsatts i 1947 års principbeslut, bildats samt att en
framställning från livsmedelskommissionen om bemyndigande för kommissionen
att lämna föreningen i uppdrag att handhava export och eventuell
import av ägg vore under Kungl. Maj :ts prövning. .Tåg uppgav vidare,
att förberedande diskussioner förts om bildande av en motsvarande förening
för kött och fläsk.
Nämnda framställning från livsmedelskommissionen har numera bifallits
av Kungl. Maj :t. Vidare har även en import- och exportförening för kött
och fläsk bildats, och jordbruksnämnden har erhållit bemyndigande att
lämna sistnämnda förening uppdraget att handhava importen och exporten
av köttvaror.
De åtgärder, som sålunda vidtagits, aktualisera åter frågan om slopande
av det nu utgående statliga stödet åt säsongmässig lagring av vissa animaliska
produkter. Jag kommer i det följande att förorda, att prisbildningen
på ägg skall bli i det närmaste helt fri. Om så blir fallet torde förutsättningar
finnas för att avveckla stödet åt säsongmässig lagring av ägg. Kungl.
Maj :t torde böra äga befogenhet att vidtaga de åtgärder på detta område,
som kunna befinnas påkallade. Vad angår kött och fläsk synes det däremot
icke möjligt att nu övergå till samma frihet i prisbildningen. Under
sådana förhållanden torde lagringsstödet i fråga om dessa varor ännu ej
kunna slopas. I fråga om smör torde lagringsstödet likaså behöva bibehållas
under nästa regleringsår. Kungl. Maj :t bör emellertid, i likhet med vad
som är fallet under innevarande regleringsår, även beträffande de sistnämnda
varugrupperna äga befogenhet att begränsa eller slopa stödet.
Beträffande lagringsstödets omfattning vill jag i detta sammanhang understryka,
att stödet icke bör innefatta annat än bestridande av lagringskostnader
samt tillhandahållande av rörelsemedel i den utsträckning, som kan
befinnas lämplig. Lagringsstödet bör sålunda ej innefatta någon avsättningsgaranti.
En sådan garanti skulle för övrigt, i den mån de lagrade kvantiteterna
äro avsedda för export, strida mot den av riksdagen fastslagna
ståndpunkten, att statsmakterna ej böra lämna någon garanti för avsättningen
av eventuella exportöverskott. Ej heller bör stödet innefatta garanti
mot försämring av varan under lagringstiden.
84
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
Efter denna redogörelse för min allmänna inställning till de föreliggande
spörsmålen torde jag få övergå till att behandla de grunder, som i
fortsättningen synas böra tillämpas beträffande jordbruksregleringen.
Vad jag härvid kommer att anföra tager givetvis i första hand sikte på
den tid, som överenskommelsen avser, men bör, därest annat ej kommer att
beslutas längre fram, gälla även under återstoden av regleringsåret 1951/52.
Brödsädsregleringen.
Jordbruksnämnden har i sitt förslag till utformningen av regleringsåtgärderna
i fråga om brödsäd och fodermedel utgått från att Svenska spannmålsaktiebolaget
även under nästa regleringsår skall handhava importen
av dessa varor. Med hänsyn till den utländska prisnivån och det handelspolitiska
läget i allmänhet är det även enligt min uppfattning uteslutet
att nu överföra importen och försäljningen av dessa varor från bolaget
till det enskilda näringslivet.
Beträffande den inhemska regleringen torde jag först få erinra om att
det utfodringsförbud på brödsäd, som gällt alltsedan de första krigsåren,
hävdes sommaren 1950. Man förutsåg då, att åtgärden skulle leda till en
viss användning av brödsäd för foderändamål. Såvitt nu kan bedömas har
utfodringen i vart fall hittills icke mera avsevärt överstigit vad som då beräknades.
Härvid är emellertid att märka, att vissa inskränkningar gjorts
i fråga om handelns rätt att förfoga över inneliggande lager av brödsäd,
vilka inskränkningar haft till syfte att hindra försäljning av brödsäd för
uti odringsändamål.
Vad angår nästa regleringsår föreligger väl nu i och för sig ingen anledning
antaga, att risken för utfodring av brödsäd skall öka. De avsevärda
prishöjningar å brödsäd, som beslutats, böra i stället vara ägnade att stimulera
till leverans av kvarnduglig brödsäd. Om fodersädsskörden skulle
bli svag kan dock detta komma att verka i motsatt riktning. Jag anser emellertid,
att man ej på nytt bör införa utfodringsförbudet med mindre så
skulle visa sig oundgängligen nödvändigt. Däremot torde de nyss berörda
inskränkningarna i fråga om handelns rätt att sälja brödsäd böra bibehållas
åtminstone tills vidare.
Beträffande prissättningen å brödsäd torde jag här få erinra om att
Kungl. Maj:ts denna dag fattade beslut innebär en höjning av garantipriserna
— utöver vad som beslutats den 9 februari 1951 — med fem kronor
per deciton för såväl vete som råg.
I fråga om utformningen av prisregleringen för brödsäd har jordbruksnämnden
diskuterat olika system. Därvid har nämnden ansett att — förutsatt
att man ej skulle bli nödsakad att återinföra utfodringsförbud samt
beslag och tvångsavstående — två huvudalternativ kunna komma i fråga.
Det ena är att med vissa justeringar bibehålla det system, som tillämpas
innevarande regleringsår. Det andra är att övergå till ett system med successivt
stigande minimipriser samt ett inlösningsförfarande sommaren 1952.
85
Kungi. Maj:ts proposition nr 207.
Nämnden har ansett att valet mellan de båda systemen i främsta rummet
borde bli beroende på skördens storlek och att avgörandet därför borde träffas
först sedan man vunnit kännedom om utfallet av 1951 ars brödsädsodling.
Bleve skörden otillräcklig borde man bibehålla det nuvarande systemet
med vissa jämkningar. Bleve skörden åter god borde man övergå till
det andra systemet.
Jag delar jordbruksnämndens uppfattning beträffande de regleringssystem,
som böra kunna komma i fråga. Likaså anser jag att valet mellan
dem bör träffas först då skördeutfallet kan överblickas. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, jordbruksnämnden
att fatta beslut i denna fråga.
För den händelse det nuvarande prisregleringssystemet skulle bibehållas
har jordbruksnämnden ansett, att man även bör behålla de nuvarande prisorterna,
dock med den avvikelsen att Örebro icke längre bör vara prisort.
Vad denna fråga angår vill jag erinra om att jag vid behandlingen av
motsvarande spörsmål våren 1950 framhöll, att den avsedda effekten av den
omläggning av regleringssystemet, som då förordades, minskades om prisorterna
utvidgades utöver vad statens livsmedelskommission i första hand
förordat. Jag ville dock då ej motsätta mig att även Örebro under regleringsåret
1950/51 skulle få utgöra prisort ehuru med ett lägre garantipris
än kustprisorterna. Då jordbruksnämnden nu ansett att man på grund av
erfarenheterna från innevarande år bör slopa Örebro som prisort, därest det
nuvarande systemet skulle bibehållas, biträder jag emellertid nämndens
förslag. Såsom nämnden framhållit torde man för övrigt kunna räkna med
att denna åtgärd icke kommer att medföra någon höjning av fraktavdraget
för den spannmål, som erfordras för förmalning vid den där befintliga kvarnen.
Vad jordbruksnämnden anfört angående de jämkningar i garantipriserna,
som kunna föranledas av valet av regleringssystem, föranleder ingen
erinran från min sida.
De spörsmål om justeringar av vissa handelsmarginaler, som jordbruksnämnden
berört, torde, i mån av behov, fa upptagas av jordbruksnämnden
i samråd med priskontrollnämnden.
Handeln och kvarnarna ha hittills regelmässigt erhållit prisfallsersättning
för de lager av brödsäd av äldre skörd, som de innehaft vid övergången
från ett regleringsår till ett annat. På grund av den prisstegring å brödsäd,
som nu avses skola ske, blir givetvis frågan om att utbetala prisfallscrsättning
ej aktuell. Tvärtom uppkommer en avsevärd vinst å lagren. Såsom
jordbruksnämnden framhållit synes det skäligt att denna vinst skall inlevereras
till det allmänna. Kungl. Maj :t torde därför, på sätt nämnden föreslagit,
böra erhålla riksdagens bemyndigande att föreskriva att företag, som
bedriver yrkesmässig rörelse med spannmål, skall till Svenska spannmålsaktiebolagct
inbetala prishöjningsavgift för lager av brödsäd av gammal
skörd med belopp som motsvarar prishöjningarna per den 1 juni och den
1 september 1951.
86
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
Med hänsyn till önskvärdheten av att priserna på höstvete, höstråg och
vårvete skola fastställas före höstsådden erhöll Kungl. Maj:t våren 1950 av
riksdagen bemyndigande att redan sommaren 1950 fastställa priserna å
dessa produktslag för regleringsåret 1950/51. Motsvarande befogenhet torde
böra utverkas för nästa regleringsår.
I samband med behandlingen av frågan om utformningen av brödsädsregleringen
har jordbruksnämnden även upptagit vissa spörsmål rörande
tullavgifter vid import av spannmål. Nämnden har därvid till en början
ifrågasatt att spannmålsbolaget på ett eller annat sätt skulle erhålla befrielse
från tull vid sådan import av brödsäd, vilken i realiteten har karaktaren
av ersättning för export av inhemsk brödsäd. Såsom även jordbruksnämnden
antytt synes emellertid av principiella skäl frihet från tull eller
restitution av tull icke lämpligen böra komma i fråga vid dylik import. Däremot
tala enligt min mening starka skäl för att spannmålsbolaget med tilllämpning
av förordningen den 11 juli 1937 om utförselbevis skall äga erhålla
utförselbevis för de kvantiteter inhemsk brödsäd, som bolaget exporterar.
Jordbruksnämnden har vidare hemställt att tullen för varor under tullstatistiskt
nummer 181 tills vidare skulle slopas. Då det synes olämpligt,
att tull skall utgå för vissa speciella slag av fodermedel, vilka importeras
såsom ersättning för vanligen använda tullfria fodermedel, biträder jag
nämndens förslag. Tullfriheten torde, därest riksdagen ej har något att
erinra däremot, få genomföras så snart riksdagens beslut i ärendet föreligger.
Jag biträder slutligen jordbruksnämndens åsikt att den tullfrihet, som nu
är medgiven för korn och malt tills vidare till och med den 30 september
1951, bör utsträckas tills vidare intill utgången av nästa regleringsår.
Regleringen av fodersäd och andra fodermedel.
Några ransoneringsbestämmelser i fråga om fodermedel finnas ej för närvarande.
Även prisbildningen å fodermedel är i huvudsak fri. För importerad
fodersäd ävensom för oljekraftfoder och importerat kli fastställer dock
jordbruksnämnden de priser, som skola tillämpas i vissa importhamnar.
Man räknade tidigare med att det skulle vara möjligt för jordbruksnämnden
och spannmålsbolaget att genom utförsäljning av importerade fodermedel
till fastställda priser åtminstone i viss utsträckning reglera prisbildningen
på den inhemska fodersäden. Under innevarande regleringsår har
emellertid den starka efterfrågan, som rått på fodermedel, medfört att priserna
å inhemsk fodersäd tidvis legat avsevärt över dem som spannmålsbolaget
tillämpat för importfodermedel.
Hur försörjningsläget beträffande fodermedel kan komma att utveckla
sig under nästa regleringsår kan icke med bestämdhet förutses. De höjningar
av priserna på spannmål och fodermedel, som redan vidtagits eller
som förutsetts i överenskommelsen, böra emellertid vara ägnade att öka den
inhemska fodersädsodlingen och samtidigt begränsa efterfrågan.
87
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
Jag har bland annat ur denna synpunkt ej haft något att erinra mot
vad överenskommelsen innehåller om en ytterligare höjning av priserna på
importerade fodermedel. I samförstånd med jordbrukets organisationer har
jordbruksnämnden även omedelbart efter det överenskommelsen träffats
genomfört en höjning av priset på oljekraftfoder med fem kronor per deciton.
Systemet för saluförande av importerade fodermedel torde böra bibehållas
under nästa regleringsår. Vad den inhemska fodersäden angår torde man
höra söka att fortfarande lämna såväl handeln som prisbildningen fri. Huruvida
detta blir möjligt kommer givetvis att i främsta rummet bli beroende
av skördens storlek.
Beträffande prisbildningen å den inhemska fodersäden torde man vidare
liksom hittills böra eftersträva att fodersädspriset skall stå i sådant förhållande
till brödsädspriset, att risk ej uppstår för utfodring av brödsäd. Möjligheterna
att påverka detta pris genom försäljning av importerade fodermedel
kunna emellertid komma att bli begränsade. Redan av kostnadsskäl
torde man nämligen icke böra räkna med nagon ökning av spannmalsbolagets
import av fodermedel.
I fråga om prissättningen å importerade fodermedel må för övrigt framhållas,
att den statliga subventionen icke bör ökas utöver den subvention,
som sker vid nu rådande relation mellan världsmarknadspriser och utförsälj
ningspriser här i landet utan i stället om möjligt minskas. Eventuella
prisstegringar utomlands böra sålunda i princip få sia igenom i spannmalsbolagets
utförsäljningspriser — givetvis med beaktande av vad som förut
sagts om kompensation för dylika kostnadsökningar — medan prissänkningar
böra användas för att minska spannmålsbolagets kostnader för verksamheten.
Vad jordbruksnämnden anfört angående befogenheten för nämnden att
med hänsyn till den differens, som även under nästa regleringsår torde komma
att föreligga mellan det inhemska och det utländska priset på fodersäd,
uttaga en utjämningsavgift vid en överskottsproduktion av animaliska produkter
föranleder ingen erinran från min sida.
Nu utgående fraktbidrag vid transport av fodermedel till Norrland torde,
såsom jordbruksnämnden föreslagit, böra bibehållas oförändrade under
nästa regleringsår.
Jordbruksnämndens förslag att det inköpspris, som spannmålsbolaget
skall tillämpa för oljekraftfoder av svenskt frö, i princip i ej skall vara högre
än importpriset för motsvarande utländsk vara, föranleder ingen erinran
från min sida.
Oljeväxtregleringen.
Mot de synpunkter, som jordbruksnämnden anfört angående odlingen av
vårsådda oljeväxter innevarande år, har jag intet att erinra. Jag kan även
godtaga nämndens förslag beträffande grundpriset på dylikt frö. Odlanprisct
per kilogram levererat frö med 18 procent vattenhalt torde sålunda böra fast
-
88
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
ställas för vårraps och vårrybs till 70 öre per kilogram, för vitsenap till 75
öre per kilogram, för oljelin till 80 öre per kilogram och för oljedådra till
65 öre per kilogram. Priserna höra avse frö med en renhetsgrad av 96 eller,
för oljelin, 94 procent. De definitiva garantipriserna å oljeväxtfrö av 1951
års skörd, vilka avse till oljefabrikerna levererat frö med 9 procent vattenhalt,
torde Kungl. Maj :t senare få fastställa.
För att eventuellt uppkommande överskottspartier av frö av Fiskebysenap,
vallmofrö och hampfrö skola kunna tillgodogöras för oljeutvinning,
bör jordbruksnämnden vidare äga befogenhet att föranstalta om inlösen
av dessa fröslag till priser, som avvägas med hänsyn till oljehalten. Enahanda
befogenhet bör tillkomma nämnden även beträffande andra oljehaltiga
fröslag, till exempel solros, soja, crambe med flera. I fråga om icke
kontraktsodlade fröpartier bör emellertid hinder icke möta mot att inlösningspriserna
fastställas till lägre belopp än de priser, som skola utgå till
kontraktsodlare.
För att prissättningen på höstsådda oljeväxter skall kunna ske i god tid
före sådden, erhöll Kungl. Maj :t våren 1950 bemyndigande att fastställa
odlarpriset för höstraps av 1951 års skörd. Motsvarande bemyndigande torde
nu böra lämnas beträffande höstraps och höstrybs av 1951 års skörd.
I propositionen nr 245/1950 anförde jag, att frågan om möjligheten och
lämpligheten av att slopa det dittills tillämpade systemet beträffande organisationen
av odlingen av oljeväxter och att övergå till ett friare system
borde noggrant övervägas till ett kommande år. Jag uttalade vidare, att det
borde få ankomma på statens jordbruksnämnd att närmare pröva denna
fråga i samråd med representanter för de berörda intressena. På sätt framgår
av jordbruksnämndens skrivelse med förslag till regleringsåtgärder ha
även överläggningar i frågan ägt rum mellan nämnden och representanter
för samtliga berörda intressen. Vid dessa överläggningar har man kommit
fram till ett förslag till en viss omorganisation. Förslaget innebär i huvudsak,
att det nuvarande centralorganet för organisationen av odlingen, nämligen
den s. k. Oljeväxtcentralen, vilken utgjort en avdelning inom Svenska
lantmännens riksförbund, skall ersättas av ett nytt centralorgan. Detta
skulle utgöras av en särskild ekonomisk förening. 1 denna skulle som medlemmar
ingå oljefabrikerna samt odlarna, Sveriges lantbruksförbund och
spannmalsaktiebolaget med en sådan fördelning av andelarna och representationen^i
styrelsen, att fabrikerna och odlarna skulle få lika stort inflytande.
Lantbruksförbundet och spannmålsbolaget skulle vardera ha en representant
i styrelsen. Ordföranden i styrelsen skulle utses av jordbruksnämnden.
Det allmänna skulle salunda genom styrelsens ordförande och
spannmålsbolagets representation i föreningen få utslagsröst i föreningen.
Den sålunda föreslagna omorganisationen, vilken tillstyrkts av samtliga de
i överläggningarna deltagande, synes ägnad att undanröja de väsentligaste
av de anmärkningar, som riktats mot det nuvarande systemet. Jag biträder
därför förslaget. Sedan det nya organet trätt i verksamhet torde det få
ankomma på detta att i första hand pröva, vilka ytterligare förändringar
som kunna vara påkallade.
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
89
Potatisregleringen.
I fråga om fabrikspotatis innebär Kungl. Maj :ts beslut i prisfrågan, enligt
vad förut nämnts, att odlarpriset höjs med 7 öre per hektoliter och
stärkelseprocent.
Jag torde få erinra om att Kungl. Maj :t den 22 september 1950 bemyndigat
statens jordbruksnämnd att med Sveriges stärkelseproducenters förening
u. p. a. träffa överenskommelse om föreningens inköp och försäljning
av potatisstärkelse under tiden den 1 oktober 1950—den 30 september
1951 i huvudsaklig överensstämmelse med upprättat förslag till avtal. Sådant
avtal har senare träffats mellan jordbruksnämnden och föreningen.
Kungl. Maj.-t har emellertid vid sitt bemyndigande gjort förbehåll om att
den i avtalets 7 § av jordbruksnämnden gjorda utfästelsen vinner riksdagens
godkännande. Avtalet innebär, bland annat, att föreningen inköper
den myckenhet potatisstärkelse, som framställes enligt meddelade tillverlcningslicenser
å högst 300 000 deciton, med undantag av vad som erfordras
till husbehov för tillverkaren och dennes potatisleverantörer. Enligt 7 § i
avtalet åtager sig nämnden — under förutsättning av statsmakternas godkännande
och om avtalet icke skulle komma att förnyas för tillverkningsåret
1951/52 —- att vidtaga eller föranstalta om åtgärder från statens sida,
vilka bereda föreningen möjlighet att erhålla dels minst 65 kronor 25 öre
per deciton för den 1 oktober 1951 inneliggande lager av extra prima, prima
och ej fullt prima potatismjöl, dock med avdrag av 30 000 deciton, dels ersättning
för ränte- och lagringskostnader enligt i avtalet angivna grunder i
avseende å inneliggande lager av extra prima, prima och ej fullt prima
potatismjöl, utom 30 000 deciton, under tre månader, räknat från och med
den 1 oktober 1951.
De enligt 7 § av jordbruksnämnden gjorda åtagandena torde nu böra underställas
riksdagen.
Vad nämnden i övrigt anfört angående potatisregleringen föranleder ingen
erinran från min sida.
Äggregleringen.
I fråga om äggproduktionen innebär Kungl. Maj :ts beslut i prisfrågan
att äggpriset skall vara i det närmaste helt fritt. Vad angår den närmare
utformningen av äggregleringen har jordbruksnämnden föreslagit att det allmänna
i fortsättningen icke skall lämna garanti för något bottenpris på ägg
samt att priserna skola få vara fria intill en viss övre gräns. Såsom lämplig
sådan gräns har mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation
överenskonnnits ett producentpris av 3 kronor 75 öre per kilogram. Därvid
har emellertid förutsatts att, om denna gräns fastställes, Kungl. Maj :t eller,
efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, statens jordbruksnämnd skall äga rätt
att uttaga utjämningsavgift vid export av ägg, för den händelse äggproduktionen
i fortsättningen skulle visa överskott samtidigt som en marginal föreligger
mellan fodermcdelspriscrna inom och utom landet.
90
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
Vad jordbruksnämnden sålunda föreslagit synes böra godtagas. Jag har
ej heller något att erinra mot vad nämnden anfört angående det sätt, på
vilket den övre prisgränsen bör skyddas, eller angående de allmänna riktlinjer,
efter vilka export- och importföreningen för ägg bör bedriva sin verksamhet.
Jordbruksnämnden har slutligen föreslagit, att den år 1942 inrättade clearingkassan
för ägg och äggprodukter skall avvecklas samt att den behållning,
som innestår å kassan sedan de av statsverket förskotterade rörelsemedlen
återlevererats, skall överföras till nyssnämnda förening för att av föreningen
användas efter samma grunder som de medel, vilka tidigare överförts till
föreningen från jordbruksnämnden. Jag biträder jämväl detta förslag.
Köttvaruregleringen m. m.
Såsom tidigare berörts torde under nästa regleringsår underskott komma
att föreligga beträffande både kött och fläsk. En betydande import av dessa
varor synes därför bli nödvändig. Då världsmarknadspriset å fläsk ligger
avsevärt över den inhemska prisnivån och även importpriset å kött åtminstone
i en del fall kan komma att ligga över det inhemska, torde det
alltjämt icke vara möjligt att övergå till helt fri prisbildning på köttvaror.
Jag förordar därför att, såsom jordbruksnämnden föreslagit, prisregleringen
på köttvaror tills vidare skall bibehållas och utformas i huvudsak på samma
sätt som under innevarande regleringsår. Under sådana förhållanden torde
jämväl, såsom redan angivits, det statliga lagringsstödet för köttvaror böra
bibehållas. I överensstämmelse med vad som gäller under innevarande regleringsår
torde sådant stöd böra utgå därest priset för någon varugrupp understiger
den fastställda medelprisnivån med mer än 10 procent.
Jag har redan förut nämnt, att jag ej haft något att erinra mot att importen
av köttvaror överlämnas åt den förening, som bildats för ändamålet.
De vinster och förluster, som kunna uppstå vid denna import, torde i första
hand böra utjämnas inom föreningen. Visar rörelsen i sin helhet förlust på
grund av alltför stor differens mellan importpriserna och de inhemska priserna,
bör förlusten få täckas ur clearingkassan för kolonialvaror. Jag vill
erinra om att denna kassa redan nu användes för clearing av priserna på
importerade köttvaror. Däremot är jag ej nu beredd att taga ställning till
frågan om dispositionen av eventuellt uppkommande vinst å importen.
Skulle — vilket i och för sig är mindre sannolikt — föreningens import
under instundande regleringsår till följd av förhållandet mellan importpriserna
och de inhemska priserna utvisa vinst, torde därför denna vinst böra
inlevereras till jordbruksnämnden och frågan om dispositionen av medlen
avgöras senare.
Det stöd, som för närvarande utgår till ullproduktionen, har på grund av
den kraftiga stegringen av ullpriset fått minskad betydelse. Då fårstammen
alltjämt fortsätter att minska anser jag dock att stödet bör behållas. Bidraget
torde böra utgå med samma belopp som under innevarande budgetår
eller 1 krona per kilogram.
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
91
Regleringen av handeln med mjölk, mejeriprodukter och fettvaror.
Såsom förut antytts torde de nu gällande statliga regleringsåtgärderna på
detta område, vilka främst avse att reglera fetthalten i mjölk och vissa andra
mejeriprodukter, i stort sett böra bibehållas oförändrade. Det bör emellertid
få ankomma på Kungl. Maj :t att under hänsynstagande till utvecklingen av
det ekonomiska läget och försörjningsläget besluta om åtgärdernas fortsatta
bestånd eller om de ändringar däri, som kunna anses påkallade.
Vad särskilt angår standardiseringen av konsumtionsmjölken vill jag erinra
om att en höjning av mjölkens fetthalt med 0,5 procent enligt vad jordbruksnämnden
framhållit skulle betyda att salupriset på mjölken skulle
behöva höjas med 4 å 5 öre per liter. Det förefaller mig icke sannolikt, att
mjölk till ett dylikt pris skulle röna någon större efterfrågan i nuvarande
läge. Det är vidare att märka att endast en mindre del av mejerierna äger
den tekniska utrustning, som erfordras för att saluhålla mjölk med två
olika fetthaltsgrader. Då en generell höjning av mjölkens fetthalt icke torde
böra komma i fråga, kan ett medgivande att vid sidan av mjölk med den
nuvarande fetthalten av 3 procent saluhålla mjölk med högre fetthalt icke
väntas få någon nämnvärd betydelse för lösandet av de aktuella överskottsproblemen
inom förevarande område.
Enligt den mellan jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation
träffade överenskommelsen skola för tiden efter utgången av innevarande
regleringsår vissa åtgärder vidtagas i syfte att delvis utjämna verkningarna
av den relativa förskjutning av jordbrukspriserna, som påkallas
av marknadsförhållandena, och därjämte påskynda produktionsomläggningen.
Dessa åtgärder bestå till en början däri att de merinkomster, som erhållas
genom prishöjningen på grädde och ost, skola av riksföreningen fördelas
på den mjölk, som inväges inom områden där möjligheterna att utnyttja
de i överenskommelsen angivna prisförbättringarna äro relativt små.
Vidare skola enligt överenskommelsen även de utjämningsavgifter, som
kunna komma att utgå vid export av mejeriprodukter efter den 31 augusti
1951, överföras till riksföreningen för att användas för nyssnämnda ändamål.
Mot vad sålunda föreslagits synes icke något vara att erinra. Anordningen
bör dock betraktas som en åtgärd av tillfällig art under övergångstiden till
dess den erforderliga omställningen av produktionen kommit till stånd. Det
torde få ankomma på riksföreningen att upprätta förslag till fördelningen
av medlen. Förslaget bör därefter underställas jordbruksnämnden för godkännande.
Kungl. Maj :ts förut denna dag meddelade beslut i jordbrukets prisfrågor
innebär vidare bl. a. att allmänt och extra mjölkpristillägg skola utgå med
oförändrade belopp under den del av nästa regleringsår, som nu är i fråga.
Kostnaderna för utbetalande av dylika tillägg enligt hittillsvarande grunder
ha för hela nästa regleringsår beräknats till 87,7 miljoner kronor.
92
Kungi. Maj. ts proposition nr 207.
Såsom jordbruksnämnden framhållit kan man icke räkna med att den
avsedda ändringen i produktionsinriktningen skall ge något omedelbart
större utslag i produktionssiffrorna. Man torde därför, såvida ej exportmöjligheterna
skulle förbättras, få räkna med att avsättningssvårigheter
beträffande smör komma att uppstå under nästa regleringsår. Enligt överenskommelsen
skola de statliga myndigheterna på allt sätt verka för att
den produktion av mejeriprodukter, som uppkommer under sagda regleringsår,
skall vinna avsättning. I anslutning härtill har överenskommits att
vinst, som uppstår vid export av svenska oljeväxtfröer eller av oljor, beredda
ur dylika fröer, skall få användas för att täcka förluster på export av mejeriprodukter
efter den 31 augusti 1951, i den mån vinsten icke åtgår för att
täcka löpande utgifter för clearingkassan för fettråvaror.
Mot dessa punkter i överenskommelsen är enligt min mening intet att
erinra. De åtgärder i syfte att ändra produktionsinriktningen, som avses
skola vidtagas för nästa regleringsår, kunna, som redan framhållits, självfallet
icke väntas omedelbart lösa de avsättningsproblem, som föreligga i
fråga om mejeriprodukter. Det synes under sådana förhållanden rimligt,
att de statliga myndigheterna skola medverka till att underlätta avsättningen
av ifrågavarande del av produktionen. Det synes likaså skäligt, att den vinst,
som kan uppstå vid export av produkter av den svenska oljeväxtodlingen,
sedan clearingkassans löpande utgifter täckts, skall få användas för att
täcka eventuella förluster vid export av mejeriprodukter. En dylik åtgärd
torde icke böra anses utgöra något avsteg från principen, att det allmänna
icke bör lämna bidrag till täckande av förluster vid export av en överskottsproduktion,
utan bör i stället betraktas som en jordbrukets clearing av vinster
och förluster å olika produktionsgrenar.
Oavsett vad som göres för att minska överskottet av smör under nästa
regleringsår och för att få avsättning för detta överskott är det emellertid
angeläget att man snabbt söker finna avsättning för det smör, som måst
upplagras sedan exporten av smör på Västtyskland upphörde. En fortsatt lagring
av smöret synes nämligen av skäl som jordbruksnämnden anfört om
möjligt böra undvikas. Det kan emellertid för dagen icke med säkerhet avgöras,
i vad mån möjlighet finnes att exportera detta smör på andra utlandsmarknader
eller vilka priser som kunna erhållas vid en sådan export.
Det torde därför nu ej heller vara möjligt att taga definitiv ställning till
frågan, vilka åtgärder som från det allmännas sida böra göras för att underlätta
en avveckling av smörlagren. Det torde dock vara klart att de priser,
som kunna erhållas vid en eventuell export, komma att bli avsevärt
lägre än det inhemska priset. Såsom jordbruksnämnden framhållit kan det
knappast anses vara rimligt att jordbruket helt skall bära en dylik förlust,
samtidigt som under regleringsåret en betydande vinst uppkommit vid export
av inhemskt rapsfrö och oljor av sådant frö. Jag förordar därför att,
i likhet med vad som föreslagits för nästa regleringsår, medel från clearingkassan
för fettvaror skola få användas till täckande av ifrågavarande förluster,
dock endast inom ramen för de vinster, som under regleringsåret
93
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
uppkommit eller uppkomma vid export av svenska oljeväxtfröer och därav
beredda oljor. Ersättning från clearingkassan torde vidare böra utgå endast
i den mån de priser, som erhållas vid exporten, understiga dem som kunde
ha påräknats, om exporten till Västtyskland fått avsedd omfattning.
Jordbruksnämnden har även diskuterat vissa åtgärder som, för den händelse
export ej kan komma till stånd, skulle kunna vidtagas för att öka avsättningen
av smöret på den inhemska marknaden. Därvid har nämnden ansett
att man som en nödfallsåtgärd skulle kunna överväga att anordna en
clearing mellan smör och margarin på den inhemska marknaden. Detta
skulle ske på så sätt att margarinet skulle beläggas med en särskild clearingavgift,
som skulle tillföras jordbruksnämndens clearingkassa för fettvaror.
De medel som inflöte genom clearingavgiften skulle sedan användas till att
nedsätta konsumentpriset på smör. Jordbruksnämnden har understrukit, att
en sådan åtgärd icke vore tilltalande och borde tillgripas endast i nödfall, då
ansträngningar att till rimliga priser finna avsättning för smöret på andra
vägar visat sig fruktlösa. Vidare borde margarinpriset icke genom en dylik
anordning höjas till mer än högst 4 kronor per kilogram. Nämnden har i
anslutning till dessa uttalanden framhållit att det syntes tveksamt, om en
dylik clearing av priserna på smör och margarin över fettclearingkassan
kunde inrymmas i de nuvarande reglerna för kassans verksamhet. Det syntes
därför önskvärt att Kungl. Maj :t skulle erhålla riksdagens bemyndigande
att, om så befunnes nödvändigt, besluta om ett dylikt clearingförfarande.
Med anledning av vad jordbruksnämnden sålunda anfört vill jag framhålla,
att man enligt min mening särskilt i nuvarande läge måste hysa mycket
stora betänkligheter mot en åtgärd av det slag som nu angivits. På sätt
förut framhållits är det emellertid ej möjligt att nu överblicka vad som kan
göras för att avveckla ifrågavarande lager. I enlighet med det allmänna bemyndigande,
som för innevarande budgetår lämnats Kungl. Maj:t att inom
den anvisade anslagsramen handhava jordbruksregleringen och vidtaga av
omständigheterna påkallade ändringar i densamma, torde Kungl. Maj :t
emellertid få vidtaga de åtgärder, som kunna vara lämpliga för att avveckla
smöröverskottet. I den mån så visar sig behövligt torde jag senare få anmäla
denna fråga för Kungl. Maj :t.
Vad jordbruksnämnden anfört angående regleringen av ostpriset samt om
avgifterna för denna vara kan jag godtaga.
Kungl. Maj :t bör slutligen alltjämt äga bemyndigande dels att uttaga
accis och tilläggsaccis å sådana varor, som avses i förordningen den 7 juni
1935 (nr 259) om accis å margarin och vissa andra fettvaror, dels att upptaga
en rörlig clearingavgift vid import av fettämnen, motsvarande i varje
särskilt fall skillnaden mellan normalpriset och den faktiska anskaffningskostnaden
för varan i fråga.
Konstgödselregleringen.
Vad jordbruksnämnden här anfört föranleder ingen erinran från min sida.
94
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
Stödet åt lin- och hampodlingen.
Såsom framgår av vad förut anförts har 1949 års lin- och hamputredning,
med utgångspunkt från de priser å brödsäd av 1951 års skörd som angivits
i Kungl. Maj :ts beslut den 9 februari 1951, förordat att riktpriserna för
lin- och hamphalm av detta års skörd i enlighet med en med Riksförbundet
Lin och hampa träffad överenskommelse skulle bestämmas till 24 respektive
14 öre per kilogram. Jag har i och för sig intet att erinra mot detta förslag.
I betraktande av den ytterligare prishöjning å spannmål, som nu beslutats,
synes dock en justering uppåt av riktpriserna påkallad. Riktpriserna kunna
enligt min uppfattning skäligen bestämmas till 27 öre för linhalm och 15
öre för hamphalm.
Denna höjning av riktpriserna kan givetvis komma att påverka kostnaderna
för stödet. Å andra sidan innebär det förslag beträffande beräkningen
av stödet, som framlagts i propositionen nr 192 till innevarande års riksdag,
en viss reduktion av stödet i förhållande till utredningens förslag. Med
hänsyn härtill torde man vid beräkningen av anslagsbehovet kunna utgå
från det belopp som utredningen angivit eller i runt tal 1 250 000 kronor.
Förordningen angående reglering av införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter
m. m.
De införselbestämmelser, som utgöra det författningsmässiga underlaget
för jordbruksnämndens importreglerande verksamhet, äro för närvarande
meddelade i ett stort antal författningar. Jag delar jordbruksnämndens
åsikt, att de grundläggande bestämmelserna på detta område böra sammanföras
i en gemensam förordning. På grund härav har inom jordbruksdepartementet,
med utgångspunkt från ett vid jordbruksnämndens regleringsskrivelse
fogat författningsutkast, upprättats ett förslag till förordning angående
reglering av införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter
m. m. Förslaget torde få föreläggas riksdagen till antagande.
Beträffande innehållet i förslaget torde jag i övrigt få anföra följande.
Förordningen utgör så gott som uteslutande en sammanställning av redan
gällande bestämmelser. För samtliga de varor, vilka äro upptagna i den
vid förordningen fogade förteckningen, fordras sålunda redan nu införseltillstånd.
För det övervägande flertalet av dessa har nämnden även redan
nu befogenhet att uttaga införselavgift. Det viktigaste undantaget utgöres
av vissa till människoföda avsedda spannmålsprodukter. Av skäl som angivits
i jordbruksnämndens skrivelse synes det emellertid lämpligt att möjlighet
skapas att uttaga införselavgift även för dylika produkter.
Importregleringen torde böra under Kungl. Maj :ts inseende handhas av
jordbruksnämnden. I vissa fall kan det emellertid tänkas vara lämpligt att
uppdraga tillståndsgivningen åt annan myndighet. Detta kan exempelvis
vara fallet beträffande import av hästar, förutsatt att importen har ringa
eller ingen betydelse ur jordbruksregleringssynpunkt men däremot bör
95
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
kontrolleras av annan anledning, såsom för att förebygga spridande av
djursjukdomar. Det synes därför lämpligt att det skall få ankomma på
Kungl. Maj :t att avgöra vilken eller vilka myndigheter som skola handha
importregleringen.
Såsom jordbruksnämnden erinrat har i 1947 års riksdags principbeslut
angående riktlinjerna för jordbrukspolitiken förutsatts, att formellt licensgivning
skall ske vid införsel av jordbruksprodukter men att man i största
möjliga utsträckning bör söka genomföra den erforderliga importregleringen
medelst uttagande av importavgifter. Denna ståndpunkt bör givetvis
vara vägledande vid tillämpningen av förordningen. Jordbruksnämnden
torde i överensstämmelse därmed böra söka att i största möjliga utsträckning
utställa generella importtillstånd — exempelvis till sådana importoch
exportföreningar, som med statsmakternas godkännande bildats för
att handha import och export av vissa jordbruksprodukter. I den mån importregleringen,
på grund av det utländska prisläget eller av andra skäl,
ej behövs för viss vara, bör vidare undantag från förordningen kunna
medgivas.
Vad nu sagts om att importregleringen i realiteten i främsta rummet
bör genomföras genom uttagande av importavgifter kan dock givetvis tilllämpas
endast i begränsad utsträckning, så länge det av valutamässiga och
handelspolitiska skäl är nödvändigt att uppehålla en mer allmän importreglering.
På tal om formerna för importregleringen vill jag vidare erinra om vad i
propositionen nr 245/1950 anförts om den betydelse, som Sveriges anslutning
till Havanastadgan (ITO) och det allmänna tull- och handelsavtalet
(GATT) kan komma att få för utformningen av de prisreglerande åtgärderna
på jordbrukets område.
Enligt 1 § andra stycket i förslaget skall jordbruksnämnden vid meddelande
av tillstånd till import äga föreskriva villkor för tillgodonjutande av
tillståndet. Motsvarande befogenhet tillkommer redan nu jordbruksnämnden
enligt flertalet importregleringsförfattningar på nu ifrågavarande område
och för övrigt även handels- och industrikommissionen vid den tillståndsgivning,
som ankommer på sistnämnda myndighet.
Med anledning av de bestämmelser om införselavgift, som förslaget innehåller,
vill jag erinra om att jag i propositionen nr 245/1950 bland annat
uttalade, att Kungl. Maj :t redan från och med regleringsåret 1950/51 borde
äga att, i den mån så visade sig erforderligt, förordna om uttagande av sådana
export- och importavgifter å jordbruksprodukter, som enligt 1947 års
riksdags principbeslut angående riktlinjerna för jordbrukspolitiken skola
kunna användas såsom medel i prisregleringsverksamheten. Jag anförde
vidare att det borde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de bestämmelser,
som kunde erfordras i fråga om redovisningen och användningen
av dylika avgifter. Någon erinran häremot gjordes ej av riksdagen,
Mot bakgrunden härav torde de bestämmelser om införselavgift, som nu
intagits i förslaget icke påkalla någon närmare motivering.
96
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
Kostnader för Svenska spannmålsaktiebolaget.
I årets statsverksproposition har till kostnader för spannmålsbolagets
verksamhet för budgetåret 1951/52 upptagits ett beräknat belopp av 35
miljoner kronor. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 6 mars 1951 har vidare
jordbruksnämnden anmält att av de medel, som riksdagen tidigare anvisat,
i runt tal 48 miljoner kronor funnes disponibla för täckande av bolagets
kostnader under verksamhetsåret 1950/51. Kostnaderna under detta år beräknades
emellertid till 75 miljoner kronor. Ett tilläggsanslag av 27 miljoner
kronor erfordrades därför.
För verksamhetsåret 1951/52 har spannmålsbolaget i sin förut nämnda
skrivelse till jordbruksnämnden den 23 februari 1951 uppskattat kostnaderna
till 100 miljoner kronor. Jordbruksnämnden har för sin del, med hänsyn
till de höjningar av utförsäljningspriserna å spannmål och fodermedel,
som nämnden förordat, ansett kostnaderna kunna beräknas till 75 miljoner
kronor.
Jordbruksnämndens beräkningar torde böra godtagas. Totalt skulle sålunda
ertordras ett anslag å (27 -f- 75 =) 102 miljoner kronor. Med hänsyn
till beräkningarnas osäkerhet synes anslaget emellertid lämpligen böra upptagas
med 105 miljoner kronor.
Särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland, m. m.
Under de senaste budgetåren ha vissa belopp ställts till förfogande för
produktionsbefrämjande åtgärder på jordbrukets område i Norrland samt
vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län. För ett vart av budgetåren
1941/42—1948/49 har medgivits, att ett belopp av 900 000 kronor finge för
detta ändamål utgå av anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område. Av sagda belopp utgick för år 1948 500 000 kronor till hushållningssällskapen
i ifrågavarande län för olika åtgärder på jordbrukets område
— därav till hushållningssällskapen i Västerbottens och Norrbottens
län 100 000 kronor vardera — samt återstoden främst till ett antal mejeriföreningar
såsom bidrag till uppförande av nya mejerianläggningar. För
budgetåret 1949/50 höjdes beloppet till 1 miljon kronor. Höjningen var föranledd
av att det ansågs önskvärt att ge hushållningssällskapen i Västerbottens
och Norrbottens län ett särskilt stöd i avbidan på att förslag komme
att framläggas angående ändrade grunder för fördelningen av anslaget till
bidrag till hushållningssällskapens omkostnader. Anslagshöjningen, 100 000
kronor, disponerades så att nämnda båda sällskap för sin verksamhet under
år 1950 tillfördes hushållningssällskapet i Västerbottens län 40 000 kronor
och hushållningssällskapet i Norrbottens län 60 000 kronor.
Även för innevarande budgetår har medgivits, att ur anslaget till prisreglerande
åtgärder ett belopp av 1 miljon kronor får disponeras till särskilda
åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland m. m. Därvid har avsetts
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
97
att nyssnämnda båda hushållningssällskap jämväl för år 1951 skola erhålla
sammanlagt 100 000 kronor såsom ett särskilt stöd till deras verksamhet.
Jag torde här få erinra om att jag jämlikt vederbörligt bemyndigande
den 12 maj 1950 tillkallat sakkunniga för att utreda frågan om ändrade
grunder för fördelningen av hushållningssällskapens omkostnadsanslag. I
de sakkunnigas uppdrag ingår även att utreda frågan om ett inarbetande
av de s. k. norrlandsbidragen i sällskapens omkostnadsanslag. Enligt vad
jag inhämtat torde utredningens arbete kunna slutföras inom sådan tid, att
förslag i ämnet kan föreläggas nästa års riksdag. I avbidan på detta förslag
torde emellertid för budgetåret 1951/52 medel för produktionsbefrämjande
åtgärder i Norrland m. m. böra beräknas utgå ur prisregleringsanslaget
i samma ordning som hittills. Därvid torde även det särskilda stöd, som
för år 1950 och innevarande år lämnats hushållningssällskapen i Västerbottens
och Norrbottens län, böra bibehållas.
Med hänsyn till nu anförda förhållanden förordar jag att från prisregleringsanslaget
även för nästa budgetår ett belopp av 1 miljon kronor skall
avses till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland m. m.
Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet.
Jag har redan förut angivit att enligt min mening statsmakterna även
under nästa regleringsår i viss utsträckning böra lämna stöd åt säsongmässig
lagring av jordbruksprodukter. Jordbruksnämnden har beräknat
omkostnaderna härför till 9 miljoner kronor eller 3 miljoner kronor mer
än det belopp som i statsverkspropositionen preliminärt upptagits för ändamålet.
Mot denna beräkning har jag intet att erinra.
Jag torde emellertid i detta sammanhang även få erinra om att Kungl.
Maj:t genom beslut den 29 december 1950 bemyndigat jordbruksnämnden
att föranstalta om beredskapslagring av vissa importerade livsmedel samt
att för erforderlig förskottering av rörelsemedel i samband med beredskapslagringen
anlita det reservationsanslag om 88 250 000 kronor, som
riksdagen beviljat för lagring av jordbruksprodukter in. m. Det synes
lämpligt att kostnaderna för denna beredskapslagring samt för den ytterligare
beredskapslagring av livsmedel, som kan komma att ske, skola få bestridas
från förevarande anslag. För ändamålet torde för nästkommande
budgetår böra beräknas ett belopp av 3 miljoner kronor. Med hänsyn härtill
torde anslaget för nästa budgetår böra uppföras med sammanlagt 12
miljoner kronor.
Anslagsäskanden m. in.
Kostnaderna för genomförandet av de av mig nu förordade förslagen till
prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för nästa regleringsår torde
komma att uppgå till i runt tal 94 miljoner kronor. Av detta belopp belöpa
63,7 miljoner kronor på allmänt mjölkpristillägg, 24 miljoner kronor på
mjölkpristillägg inom vissa delar av landet, 1,25 miljoner kronor på stöd åt
7 Iiilxang till riksdagens protokoll 1951. i samt. Nr 207.
98
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
1951 års odling av lin och hampa samt 5 miljoner kronor på diverse kostnader.
Sistnämnda belopp är enligt vad jordbruksnämnden upplyst bland annat
avsett att användas för ersättning till Svenska mejeriernas riksförening för
handhavandet av vissa med mjölk- och matfettsregleringen sammanhängande
uppgifter samt till utgifter för ersättande av förluster i samband med
lagring och annat omhändertagande av animaliska produkter. Nu ifrågavarande
post torde även få anlitas för täckande av de utgifter, som föranledas
av förslagen till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland
m. in.
Enligt vad jordbruksnämnden anfört torde emellertid av de medel, som
anvisats för prisreglerande åtgärder under innevarande regleringsår, komma
att uppstå en reservation av''omkring 60 miljoner kronor. Med beaktande
härav torde till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret
1951/52 böra anvisas ett reservationsanslag av 34 miljoner kronor. I
enlighet med vad jag i det föregående förordat torde vidare för sagda budgetår
böra anvisas till bestridande av kostnaderna för Svenska spannmålsaktiebolaget
ett reservationsanslag av 105 miljoner kronor samt till Statlig lagerhållning:
Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet ett
förslagsanslag av 12 miljoner kronor.
Hemställan.
Under åberopande av det anförda hemställer jag
1) att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
dels medgiva Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder
för reglering under nästkommande regleringsår av produktions-
och avsättningsförhållandena på jordbrukets område
i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer jag
angivit i det föregående;
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa priser på brödsäd
och oljeväxter av 1952 års skörd i huvudsaklig överensstämmelse
med vad som förut angivits;
dels å riksstaten för budgetåret 1951/52 under nionde huvudtiteln
anvisa
a) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
ett reservationsanslag av 34 000 000 kronor;
b) till Kostnader i samband med Svenska spannmålsakiiebolagets
verksamhet ett reservationsanslag av 105 000 000
kronor;
c) till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig
inköps- och försaljningsverksamhet ett förslagsanslag av
12 000 000 kronor;
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
99
2) att förslaget till förordning angående reglering av införseln
av vissa levande djur och jordbruksprodukter m. in.
måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
G. Luzell.
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
101
Bilaga 1.
PM
med översikt över hittills vidtagna regleringsåtgärder
på jordbrukets område.
Beträffande de regleringsåtgärder, som från statsmakternas sida företagits
till och med första kvartalet 1950, hänvisas, utöver vad i det följande
anföres, till propositionerna nr 278/1941, 319/1942, 246/1943, 253/1944,
303/1945, 267/1946, 280/1947, 275/1948, 212/1949 och 245/1950.
Spannmålsregleringen. Med utgången av juni månad 1950 upphörde följande
kungörelser att gälla:
a) kungörelsen den 31 augusti 1940 (nr 809) angående reglering av brödsädsförbrukningen;
b)
kungörelsen den 10 januari 1941 (nr 19) angående reglering av förbrukningen
av mjöl och gryn av havre och korn;
c) kungörelsen den 30 augusti 1941 (nr 711) angående reglering av handeln
med vissa slag av spannmål, samt
d) kungörelsen den 17 juni 1943 (nr 417) angående beslag å vissa slag
av spannmål och rotfrukter, m. in.
I stället för de sålunda upphävda författningarna utfärdade Kungl. Maj :t
den 22 juni 1950 kungörelse (nr 397) med vissa bestämmelser om förmalning
av vete och råg m. m. Innebörden av dessa åtgärder var i stort sett
följande (jordbruksnämndens cirkulär nr 3/1950).
Den 1 juli 1950 upphörde med här nedan angivna undantag samtliga inskränkningar
i rätten att förfoga över spannmål. Förbudet att använda
vete och råg för utfodring hävdes. Auktorisationsförfarandet beträffande
spannmålshandlare slopades. Däremot bibehölls rapportskyldigheten till
spannmålsbolaget. Bestämmelserna om kvarntillstånd upphävdes och ersattes
med skyldighet för den som bedriver handelsförmalning av vete och råg
att göra anmälan härom till jordbruksnämnden samt att verkställa viss
rapportering till nämnden. I samband med att bestämmelserna om kvarntillstånd
upphävdes slopades föreskrifterna om mallön och högsta pris å mannagryn.
Normalpriser på brödsäd av 1949 och tidigare års skörd gällde intill den
1 september 1950. Några normalpriser på brödsäd av 1950 års skörd fastställdes
inte. I stället infördes enligt beslut av 1950 års riksdag ett system
med garantipriser till odlarna. Systemet innebär att spannmålsbolaget samt,
enligt avtal med bolaget, vissa kvarnar och spannmålshandlare förbundit
sig att vid inköp från odlare av fullgod brödsäd av normalkvalitet och med
en vattenhalt av 16,5 procent betala vissa lägsta priser vid leverans till vissa
prisorter. Garantipriset vid leverans till kustprisort var per den 1 september
1950 för vårvete 33 kronor 20 öre, för höstvete 30 kronor 20 öre
och för råg 29 kronor 20 öre, allt per deciton. (Motsvarande priser per den
1 september 1949 voro för vårvete 34 kronor 40 öre samt för höstvete och
råg 29 kronor 40 öre, men gällde då för leverans vid ett betydligt större
antal prisorter, av vilka många voro belägna i inlandet.) För inlandsprisorten
Örebro gäller ett 75 öre per deciton lägre pris och vid leverans till
annan ort än prisort minskas garantipriset med transportkostnaden till
102
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
närmaste prisort. För senare leverans tillämpas en successiv prisstegring
av 10 öre per deciton och halvmånad till och med den 16 maj 1951. En
sådan kraftigare prisstegring under oktober och november månader, som
gällde för 1949 års skörd för att minska tidiga leveranser under hösten,
har sålunda icke tillämpats under regleringsåret 1950/51.
Vid leveranser från spannmålshandlare till kvarnar eller till andra handlande
ha några bestämda priser icke varit fastställda. Prisbildningen har
emellertid påverkats av att spannmålsbolaget garanterat kvarnindustrien
att i mån av tillgång försälja brödsäd till priser, som med 1 krona 25 öre
per deciton överstiga garantipriset till odlare. Dessa priser baseras på leverans
i vissa importhamnar och fraktkostnaden från närmaste importhamn
belasta kvarnarna oavsett varifrån leverans sker. Systemet har medfört en
viss begränsad rörelsefrihet i prisbildningen. Dessutom ha fraktbidrag från
spannmålsbolagets sida behövt lämnas i betydligt mindre utsträckning än
tidigare vid leverans från spannmålshandlare til! kvarnar.
Fram till den 1 september 1950 förelåg skyldighet att vid framställning
av vetemjöl använda viss procent råg och viss procent vårvete (livsmedelskommissionens
cirkulär nr 3316, nämndens cirkulär nr 3/1950). Från och
med nämnda dag upphävdes denna skyldighet och förmalningen blev fri.
Beträffande inhemsk fodersäd var handeln och prisbildningen redan
före beslagets hävande i princip fri. De av jordbruksnämnden fastställda
priserna för spannmålsbolagets försäljning av importerad fodersäd — huvudsakligen
majs men även korn och havre samt på senaste tiden vissa
sorghumarter — inverkade dock, liksom brödsädspriserna, i viss mån på
utvecklingen av de svenska fodersädspriserna. Den i förhållande till utbuden
på inhemsk vara och tillgången på importvara osedvanligt stora efterfrågan
har gjort, att priserna på svensk fodersäd under vintermånaderna
siigit mycket kraftigt och till odlare betalas nu för fodersäd priser, som
betydligt överstiga de för brödsäd garanterade priserna. Även spannmålsbolagets
utförsäljningspriser ha i olika omgångar varit föremål för höjningar.
För att förhindra att den brödsäd, som inlevererats, återförsäljes för utfodring,
har Kungl. Maj :t den 9 mars 1951 utfärdat förbud för handeln att
utan tillstånd av jordbruksnämnden eller, efter nämndens bemyndigande,
spannmålsbolaget försälja brödsäd till bl. a. jordbrukare.
Genom spannmålsbolaget utbetalas alltjämt fraktbidrag för fodersäd, som
fraktas per järnväg eller fartyg från södra och mellersta Sverige till norra
Sverige. Bidraget utgår, liksom under regleringsåret 1948/49, med högst 2
kronor 50 öre per deciton men beräknas från och med den 1 september
1950 på det fraktbelopp, som överstiger 1 krona 25 öre per deciton i stället
för dessförinnan 75 öre. Vederbörande befraktare har således numera
alltid att svara för en grundfrakt av 1 krona 25 öre per deciton, innan han
kan erhålla bidrag (cirkulär nr 12/1950).
Förmalning av korn och havre fick enligt tidigare gällande bestämmelser
endast ske efter särskilt tillstånd av livsmedelskommissionen. Från den
1 januari 1950 erfordrades emellertid icke sådant tillstånd för löneförmalning
(livsmedelskommissionens cirkulär nr 3358), och från och med den
1 juli 1950 icke heller för handelsförmalning (cirkulär nr 3/1950).
I anslutning till att riksdagen fattade beslut om subventioncring av vissa
livsmedel bemyndigade Kungl. Maj :t livsmedelskommissionen att utbetala
ett bidrag av 10 öre per kilogram havregryn, havremust och havremjöl, som
levererades från tillverkare under tiden 5 december 1949—30 juni 1950 (livsmedelskommissionens
cirkulär nr 3355). Ersättning skulle även utgå för vara,
som av kvarn (tillverkare) utexpedierats under tiden 16 november—3 de
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
103
cember 1949. Genom Kungl. Maj :ts beslut den 26 maj 1950 utsträcktes subventioneringen
att gälla till och med den 31 december 1950 (livsmedelskommissionens
cirkulär nr 3408). Därefter utgingo inga statliga bidrag för
nämnda varor (cirkulär nr 54/1950).
Fodermedelsregleringen. Regleringen av andra fodermedel än fodersäd avvecklades
i allt väsentligt redan under regleringsåret 1948/49 och början
av regleringsåret 1949/50. Vissa på beslagsföreskrifterna grundade bestämmelser
om märkning in. in. av förpackningar, vari fodermedel eller fodermedelsblandningar
salufördes, kvarstodo även efter de egentliga regleringarnas
slopande.
Beslaget på foderrotfrukter hävdes den 1 juli 1950 (cirkulär nr 3/1950).
Då dessa icke varit föremål för handelsreglering, hade hävandet av beslaget
icke någon betydelse för handeln med dessa produkter. Den 1 december 1950
hävdes beslaget på samtliga övriga fodermedel, vilka ännu voro under beslag.
I samband härmed upphävdes samtliga författningar med bestämmelser
rörande handelsreglering beträffande fodermedel liksom samtliga av livsmedelskommissionen
och jordbruksnämnden på grundval av dessa författningar
utfärdade bestämmelser (cirkulär nr 42/1950). Emellertid utfärdade
Kungl. Maj:t en ny kungörelse den 29 september 1950 (nr 521) med bestämmelser
rörande tillverkning av och handel med vissa fodermedel. Kungörelsen
trädde i kraft den 1 december 1950. Den äger tillämpning på yrkesmässig
tillverkning av och handel med alla slags foderblandningar, som äro avsedda
för nötkreatur, hästar, får, getter, svin, pälsdjur eller fjäderfän och
icke bestå uteslutande av spannmål, samt på viktigare fodervaror i oblandat
skick. Foderblandning eller oblandat vitaminfodermedel (varmed i kungörelsen
förstås fodermedel, vars bruksvärde helt eller huvudsakligen bestämmes
av dess halt av vitaminer), får icke tillverkas för avsalu utan att skriftlig
anmälan därom gjorts till jordbruksnämnden. I den mån så finnes påkallat
med hänsyn till tillgången på sådant fodermedel, som avses i kungörelsen,
äger jordbruksnämnden föreskriva, att detta fodermedel icke alls
eller endast till viss myckenhet får ingå i foderblandning, som tillverkas
för avsalu. Jordbruksnämnden äger vidare föreskriva, att förpackning, vari
foderblandning eller vissa oblandade fodermedel saluföras, skall förses med
vissa uppgifter om varans kvalitet in. in.
Jordbruksnämnden har att öva tillsyn över kungörelsens efterlevnad och
meddela erforderliga tillämpningsföreskrifter. Sådana föreskrifter har nämnden
lämnat i cirkuläret nr 42/1950.
Prisbildningen på fodermedel var i regel fri redan före hävandet av beslags-
och handelsregleringsbestämmelserna. Normalprisbestämmelserna för
melass, som kvarstodo längst, upphävdes den 11 oktober 1950 (cirkulär nr
29/1950). Bestämmelserna om allmänt prisstopp för foderjäst och natriumfosfat
gälla emellertid alltjämt.
Vid försäljningen av oljekraftfoder samt importerat vetekli och importerat
fiskmjöl håller ''spannmålsbolaget vissa av jordbruksnämnden fastställda
högsta priser. Genom särskilda bestämmelser angående dessas tillämpning
kunna de av handlarna tillämpade förbrukarepriserna i viss utsträckning
påverkas. De fastställda högsta priserna på såväl oljekraftfoder som importerat
vetekli och fiskmjöl ha höjts vid ett flertal tillfällen, senast den 26
februari 1951. Den sammanlagda prisstegringen har varit avsevärd (jfr bilaga
4).
Vid transport från södra och mellersta Sverige till norra Sverige av vetekli,
rågkli, vetefodermjöl, oljekraftfoder samt foderblandningar för fjäderfän
och pälsdjur utgår fraktbidrag efter samma grunder som för fodersäd
(cirkulär nr 12/1950).
104
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
Sockerregleringen. Då sockcrregleringen detta år liksom tidigare behandlas
i en särskild proposition, hänvisas beträffande vidtagna regleringsåtgärder
på detta område till ifrågavarande proposition.
Öl jeväxt regler ingen. Genom beslut den 4 augusti 1949 respektive den 3
mars 19o0 fastställde Kungl. Maj :t priser för frö av oljeväxter av 1950 års
dukte ) beträffande dessa P^ser redogörelsen för priser på jordbrukspro
Organisationen
av odlingen av oljeväxter har liksom tidigare uppdra«its
åt Sveriges oljcväxtodlares centralförening u. p. a. Enligt avtal mellan centralföreningen
och Svenska lantmännens riksförbund har emellertid detta
1 oi bund åtagit sig att mot viss ersättning omhänderhava fröets mottagande,
torkning och rensning in. in. samt att leverera fröet till oljefabrik För denna
verksamhet har förbundet inrättat en särskild avdelning, benämnd Olieväxtcentralen.
J
Genom beslut den 2 juni 1950 bemyndigades jordbruksnämnden att från
clearingkassan för fettvaror täcka den förlust, som kan komma att uppstå
a den inhemska odlingen av oljeväxtfrö under år 1950.
Potatisregleringen. I likhet med vad tidigare tillämpats har jordbruksnämnden
för tillverkningsåret 1950/51 träffat ett av Kungl. Maj :t den 22
september 1950 godkänt avtal med Sveriges stärkelseproducenters förening
u. p. a. angående föreningens inköp och försäljning av potatisstärkelse. Viss
del av avtalet har av Kungl. Maj :t förelagts riksdagen för godkännande.
1 avtalet har jordbruksnämnden under förutsättning av statsmakternas godkännande
åtagit sig att bereda föreningen möjlighet att erhålla minst ett
visst i avtalet angivet pris per deciton för vid tillverkningsårets slut inne1§§ande
lagei av potatismjöl med avdrag av viss kvantitet ävensom ersättning
för ränte- och lagringskostnader i avseende på inneliggande lager. I
sylte att framja rationaliseringssträvandena inom potatisstärkelseindustrien
bär i avtalet föreskrivits, att av den föreningen tillerkända handelsmarginalen
ett belopp motsvarande 1 öre per kilogram under tillverkningsåret försald
stärkelse skall avsättas till en särskild fond, benämnd rationaliseringsfonden.
Medel ur denna fond må icke disponeras utan medgivande av jordbruksnämnden
eller annan statlig myndighet.
Vid ingången av tillverkningsåret l‘950/51 förefanns ett övergångslager av
potatisstärkelse på cirka 70 000 deciton. Tillverkningen under året bestämdes
från början till 225 000 deciton. Till förfogande skulle således under tillverkningsåret
stå en sammanlagd kvantitet potatisstärkelse av 295 000 deciton
Med hänsyn till att försäljningen av stärkelse under det föregående till\
erkningsåret uppgick till cirka 220 000 deciton, bedömdes försörjningsläget
vid tillverkningsårets början såsom fullt betryggande. På grund av att efterfrågan
på potatisstärkelse såväl från handelns som industriens sida undergått
en kraftig stegring samt tillverkningen på grund av minskade potatisleveranser
till stärkelsefabrikerna icke uppgick till mer än drygt 200 000
deciton, har det blivit nödvändigt att kvotera stärkelseföreningens försäljningar
av stärkelse till partihandeln och direktköpare inom industrien. Då
vidare den ökade efterfrågan på potatismjöl antagits företrädesvis bero på
prispolitiska motiv har enligt mellan jordbruksnämnden och stärkelseföreningen
träffad, av Kungl. Maj :t godkänd överenskommelse stärkelseföreningens
försäljningspris på potatisstärkelse höjts med 5 öre per kilogram
från och med 17 februari 1951. Stärkelseföreningens merinkomst på grund
av denna prishöjning skall avsättas till en särskild fond, avsedd att användas
för framtida regleringar av priset på potatisstärkelse.
Beträffande tillverkningen av potatisbrännvin kan nämnas, att den från
början planerade tillverkningen av 25 miljoner liter råbrännvin av normal
-
105
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
styrka till följd av det svaga skördeutfallet måste reduceras till 15 miljoner
liter, vilken kvantitet dock får ökas till högst 20 miljoner liter genom tillvaratagande
av icke lagringsdugliga potatispartier för sprittillverkningen. Den
totala tillverkningen av potatisbrännvin torde på grund härav komma att
uppgå till 16—17 miljoner liter.
Mjölk- och medfettsregleringen. Sammanfattande bestämmelser rörande
mejeriprodukter ha upptagits i livsmedelskommissionens cirkulär nr 3676,
som utkom den 11 april 1950. Tillägg till och ändringar i detta cirkulär återfinnas
i livsmedelskommissionens cirkulär nr 3403 och 3407, i jordbruksnämndens
cirkulär lör år 1950 nr 14, 40, 47 och 55 samt i nr 9/1951.
Den redogörelse, som i propositionen nr 280/1947 lämnats beträffande förordningen
den 28 juni 1941 (nr 488) angående mjölkavgift samt beträffande
denna författnings tillämpning, äger alltjämt giltighet. Något förordnande
om uttagande av mjölkavgift har alltså fortfarande icke meddelats.
Den överenskommelse rörande prissättningen på jordbrukets produkter
under tiden 1 januari—31 augusti 1951, som träffats mellan statsmakterna
och jordbrukets organisationer, innebar bland annat, att partihandelspriset
på smör .skulle höjas med 75 öre per kilogram. Härvid förutsattes att margarinpriset
höjdes med samma belopp. Med anledning härav förordnade
Kungl. Maj :t efter framställning av jordbruksnämnden, att accis på margarin,
som levererades efter den 1 januari 1951, skulle utgå med 30 öre
per kilogram. På grund av en därefter inträffad stegring av världsmarknadspriserna
på de i margarin ingående fettråvarorna har Kungl. Maj :t efter
framställning av nämnden förordnat, att accis på margarin, som levereras
efter den 10 februari 1951, icke skall utgå.
Producent- och kontantbidrag till vissa innehavare av mindre jordbruk
utgå enligt oförändrade bestämmelser. Härom hänvisas till den redogörelse,
som lämnats i propositionen nr 212/1949.
Mjölkpristillägg till mejeri utgår enligt oförändrade grunder. En redogörelse
härför har lämnats i propositionen nr 245/1950. Det allmänna
mjölkpristillägget, vilket lämnas lika över hela landet med visst belopp
per kilogram mjölkfett i den vid mejeriet från producenter invägda mjölken
och grädden, har enligt den ovannämnda överenskommelsen om priserna
på jordbruksprodukter från och med den 1 januari 1951 emellertid
sänkts från 82,5 öre till 42,4 öre per kilogram (cirkulär nr 55/1950). Detta
innebär att den del av det allmänna mjölkpristillägget, som infördes hösten
1949 i anslutning till stabiliseringspolitiken, slopats. Extra mjölkpristilllägg
utgår fortfarande för Norrland och vissa delar av Svealand och Götaland.
Beloppet, som under regleringsåret 1949/50 varierade mellan 129 öre
(Norrbottens län, Västerbottens läns lappmark samt vissa delar av Västernorrlands
län) och 20 öre (Gästrikland samt vissa delar av Kopparbergs,
Västmanlands, Värmlands, Örebro och Älvsborgs län), höjdes från och
med den 1 september 1950 med 5 öre per kilogram mjölkfett (cirkulär nr
14/1950). Det missväxtbidrag till Norrland och vissa delar av Svealand
och Götaland, .som tidigare utgått i form av särskilt mjölkpristillägg till
dessa delar av landet, upphörde med utgången av regleringsåret 1949/50.
Enligt förenämnda överenskommelse om priserna på jordbruksprodukter
under tiden 1 januari--31 augusti 1951 ha från och med förstnämnda
dag borttagits dels de tidigare till mejerierna utgående särskilda mjölkbidragen,
nämligen körlinjcbidrag, mer frakttillägg och regleringskostnadstillUigg
till vissa mjölkorganisationer i Stockholm och Göteborg, dels bidragen
till förbättring av mjölkhandclns marginaler (cirkulär nr 55/1950).
I propositionerna nr 275/1948 och 212/1949 har redogjorts för syftet
med och innebörden av förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om viss av
-
106
Kungl. Mcij:ts proposition nr 207.
gift å mjölk, grädde och ost (utjämningsavgift). Bestämmelserna ha genom
förordning den 2 juni 1950 (nr 474) erhållit fortsatt giltighet tills
vidare.
Utjämningsbidrag utgår enligt oförändrade grunder. Genom utbetalande
av utjämningsbidrag fördelas de medel, som inflyta genom upptagande av
utjämningsavgift på mjölk, grädde och ost.
Vad i propositionen nr 280/1947 .sägs om import av hithörande varor
gäller alltjämt.
Bestämmelserna om mjölkstandardisering kvarstå oförändrade.
Normalpriser gälla fortfarande vid försäljning av mjölk, tunn grädde
och steriliserad grädde till förbrukare, vid försäljning av smör samt skummjölk
och kärnmjölk till förbrukare och handlande ävensom vid all försäljning
av tjock grädde (cirkulären nr 55/1950 och 9/1951).
Tillverkningsavgift för ost har under tiden 1 mars—31 augusti 1950 utlagits
med 20 öre per kilogram (livsmedelskommissionens cirkulär nr
3376). För ost, som tillverkats efter sistnämnda dag, har ingen tillverkningsavgift
utgått. För hård löpeost, som försåldes från och med den 1
september 1950, skulle emellertid mejeri och partihandlare, berättigad till
statlig lagringsersättning för ost, erlägga en försäljningsavgift av 15 öre
per kilogram (cirkulär nr 14/1950). Denna försälj ningsavgift upphörde
den 1 januari 1951 (cirkulär nr 55/1950). Under tiden 0 februari—31
augusti 1950 utgick subventionsbidrag för svensk löpeost och margarinost
med 60 öre per kilogram (livsmedelskommissionens cirkulär nr 3366 och
3408). Från och med den 1 september 1950 sänktes bidraget till 35 öre per
kilogram (cirkulär nr 14/1950) och efter den 31 december 1950 upphörde
subventionen för ost helt (cirkulär nr 55/1950). Bortfallet av subventionen
medförde en höjning av ostpriserna i detaljhandeln.
Normalpriser gälla alltjämt för .såväl svensk som importerad ost med
undantag av emmenthalerost. Som en följd av den höjning av ostpriserna
i alla handelsled, som trädde i kraft den 1 januari 1951, ökade värdet på
inneliggande ostlager. På grund härav ha mejerier och partihandlare, som
äro berättigade till statlig lagringsersättning för ost, ålagts att inbetala en
avgift motsvarande prisstegringen. Avgiften utgör 15 öre per kilogram för
svensk löpeost med fetthaltsbeteckning 30 + eller lägre samt 30 öre per
kilogram för sådan ost med högre fetthaltsbeteckning än 30 -f- (cirkulär
nr 55/1950).
Bestämmelser om beslag å och handelsreglering av fetträvaror gälla numera
endast vissa feta oljor och andra fettämnen, som äro av särskild betydelse
för tillverkningen av margarin samt tvätt- och rengöringsmedel
( livsmedelskommissionens cirkulär nr 3347 ).
Slaktdjurs regleringen. I Kungl. kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 648)
angående reglering av införseln av slaktdjur samt kött och fläsk stadgas
att bl. a. kött av häst icke får införas till riket utan tillstånd av statens
jordbruksnämnd. Enligt kungörelsen nr 648/1937, i den lydelse den erhållit
genom kungörelserna nr 568/1941 och nr 47/1951, skall i den mån
Kungl. Maj :t så förordnar för i kungörelsen omförmäld vara, som införes
till riket, erläggas särskild införselavgift. Avgiften utgår för varje kilogram
av varans vikt, beräknad såsom vid uttagande av tull, med det belopp,
som Kungl. Maj :t, eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, jordbruksnämnden
bestämmer. Jämlikt kungörelse den 2 februari 1951 (nr 48) om
införselavgift för salt hästkött har Kungl. Maj :t förordnat, att från och
med den 1 mars 1951 skall vid införsel till riket av salt hästkött erläggas
sådan införselavgift, som ovan nämnts. Avgiftens belopp bestämmes av
jordbruksnämnden men får icke sättas högre än till en krona 50 öre för
107
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
kilogram. Med stöd av nämnda bemyndigande har jordbruksnämnden beslutat
att för salt hästkött, som från och med den 1 mars 1951 införes till
riket, avgift skall utgå med 60 öre för kilogram (cirkulär nr 17/1951).
Den redogörelse, som i propositionen nr 267/1946 lämnats angående s. k.
slaktdjur,savgift, äger alltjämt giltighet. Sådan avgitt har alltså ej utgått
under det senaste året. _ .
I samband med upphävandet av köttransoneringen den 20 juni 1949 förordnade
Kungl. Maj :t i kungörelse den 18 juni 1949 (nr 333) med vissa
bestämmelser rörande slakt av nötkreatur och svin, m. in., att yrkesmässig
slakt av nötkreatur och svin endast skulle få utföras av sädana personer
eller företag, som erhållit av livsmedelskommissionen meddelat tillstånd
(auktorisation). Regleringen av den yrkesmässiga slakten hade under
1950 till syfte, bland annat, att underlätta kontrollen av utbetalningen
av de statliga pristilläggen för fläsk. Pristillägget sänktes från och med
den 13 februari 1950 från 20 till 18 kronor per svin, i slaktat skick vägande
minst 50 kilogram kallvikt, och utgick därefter med oförändrat belopp
till den 22 november 1950, då det statliga pristillägget upphörde. Bestämmelserna
om yrkesmässig slakt av nötkreatur och svin upphörde jämlikt
beslut av Kungl. Maj :t att gälla med utgången av december 1950. YrkesV
mässig slakt av nötkreatur och svin samt yrkesmässigt förvärv av hela,
halva eller fjärdedels kroppar av nämnda djurslag får sålunda från och
med den 1 januari 1951 ske utan särskilt tillstånd. Skyldigheten för auktoriserad
slaktare att avge slaktrapporter samt skyldigheten för offentligt
slakthus, köttbesiktningsbvrå och kontrollslakteri att föra vissa journaler
upphörde även den 1 januari 1951.
Normalpriser gälla alltjämt på vissa slag av köttvaror. Under sommaren
1949 genomfördes vissa ändringar i normalprissystemet (livsmedelskommissionens
cirkulär nr 3287). Enligt överenskommelse med Sveriges slakteriförbund
skulle de priser, som förbundet tillämpade i Stockholm på
hela, halva och fjärdedels kroppar av nötkreatur och svin — med vissa
avdrag och tillägg per kilogram för skilda delar av landet — gälla såsom
normalpriser. Normalpriserna på övriga köttvaror baserades på dessa priser.
Förbundet utläste sig att icke låta sin gdnomsnittliga partiprisnivå
stiga över en viss angiven gräns. Under sommaren 1949 upphörde normalpriserna
för vissa slag av köttvaror (livsmedelskommissionens cirkulär
nr 3292) och från och med den 1 januari 1951 gälia icke normalpriser för
andra styckade köttvaror än köttfärs och sidfläsk (cirkulär nr 1/1951).
Före den 17 juli 1950 gällde normalpriser endast på hela, halva och fjärdedels
kroppar av nötkreatur och svin men från och med nämnda daginfördes
normalpriser även på hela, halva och fjärdedels kroppar av häst
(cirkulär nr 5/1950).
Statsbidrag till ullproduktionen. Den i propositionen nr 212/1949 lämnade
redogörelsen för bestämmelserna om statsbidrag till ullproduktionen
äger alltjämt giltighet med den ändringen, att bidragsbeloppet från och
med den 1 september 1950 höjts från 50 öre till 1 krona per kilogram.
Äggregleringen. De bestämmelser angående märkning av kylhuslagrade
och konserverade ägg, som angivits i propositionen nr 303/1945, äro alltjämt
i kraft.
Enligt bestämmelserna i Kungl. kungörelsen den 9 juni 1950 (nr 324)
angående allmänt exportförbud sådan kungörelsen lyder enligt kungörelse
den 10 november 1950 (nr 576) må utförsel av bland annat ägg och äggprodukter
tillsvidare icke äga rum med mindre tillstånd därtill (exportlicens)
meddelats av den till jordbruksnämnden anknutna statens kommission
för krisuppgifter på livsmedelsområdet.
108
Kungl. Maj:ls proposition nr 207.
Jämlikt Kungl. kungörelsen den 23 februari 1934 (nr 24) angående reglering
av införseln av ägg, jämförd med kungörelsen den 5 oktober 1934
(nr 490) angående utsträckt tillämpning av nyssnämnda kungörelse, må
ägg» äggula (dock ej äggula, uteslutande avsedd för beredning av läder)
och flytande äggvita ej införas till riket utan tillstånd av jordbruksnämnden
eller den nämnden bemyndigar att meddela tillstånd till sådan införsel.
Enligt Kungl. brev till statskontoret den 28 juni 1935 angående fortsatta
stödåtgärder på äggmarknadens område skall jordbruksnämnden eller
den, som nämnden bemyndigar att lämna tillstånd till införsel av ägg,
äggula eller flytande äggvita, om beviljat dylikt tillstånd meddela skriftligt
bevis med angivande av den myckenhet av nämnda varor, som må införas,
samt den tid, under vilken, införseln må äga rum (tillståndsbevis). Enligt
samma brev åligger det den, som erhåller tillstånd att utföra ägg, att därest
för någon vecka nettoexportpriset för ägg överstiger partipriset för ägg i
Sverige erlägga en avgift, som motsvarar skillnaden.
Med stöd av ett av Kungl. Maj :t den 10 november 1950 givet bemyndigande
har jordbruksnämnden beslutat att på Sveriges export- och importförening
för ägg, förening u. p. a., och dess medlemmar i viss omfattning
och på vissa villkor överlåta ensamrätt till export och import av
ägg och äggprodukter. I enlighet med av jordbruksnämnden meddelade
direktiv äger föreningen att utan av nämnden jämlikt bestämmelserna i
ovannämnda kungörelser och brev för varje särskilt fall meddelad exportlicens
eller utfärdat tillståndsbevis utföra respektive införa vissa slag avägg
och äggprodukter. Föreningen äger uttaga exportavgift av exportöovannämnda
kungörelser och brev för varje särskilt fall meddelad exportprisnivån
och a andra sidan den inhemska prisnivån. Jordbruksnämndens
bestämmelser återfinnas i cirkulär nr 14/1951.
Sedan början av regleringsåret 1949/50 ha några prisreglerande åtgärder
för att stödja det av statsmakterna för respektive regleringsår fastställda
äggpriset inte behövt företagas, då det överskott som framkommit
kunnat exporteras till priser, som legat över den fastställda bottenprisnivån.
Utjämningsavgifter. Det har ansetts naturligt att då vara, för vilken
statligt bidrag i någon form utgår, exporteras det på varan belöpande bidraget
återbetalas och icke kommer de utländska köparna till godo. Med
hänsyn härtill utfärdade Kungl. Maj :t efter framställning av statens livsmedelskommission
den 31 mars 1950 kungörelse (nr 156) angående utjämningsavgift
vid utförsel av vissa till livsmedelskommissionens verksamhetsområde
hörande varor.^ Enligt denna författning, som trädde i kraft
den 1 juni 1950, äger jordbruksnämnden (tidigare livsmedelskommissionen)
att enligt vissa angivna grunder bestämma för vilka varor och med
vilket belopp sådan avgift skall utgå. Med stöd av detta bemyndigande har
jordbruksnämnden föreskrivit uttagande av utjämningsavgift vid export
av vissa köttvaror, mejeriprodukter, spannmål och spannmålsprodukter,
socker och sockerhaltiga varor ävensom vissa andra varor såsom ägg, vissa
fettvaror, linfrö, oljeväxter och senap. Utjämningsavgiften för ägg har sedermera
i enlighet med Kungl. Maj :ts beslut den''l3 april 1951 slopats från
och med den 16 i samma månad. Utjämningsavgifterna tillföras de clearingkassor
eller anslag, ur vilka bidrag direkt eller indirekt utgått (cirkulär nr
16/1951).
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
109
Bilaga 2.
PM
med uppgifter angående produktionsutvecklingen på jordbrukets
område.
Allmän översikt. Under senare hälften av 1930-talet gynnades Sverige av
en rad goda skördeår, vilka medgåvo en som det sedermera skulle visa sig
mycket värdefull beredskapslagring av såväl brödspannmål som vissa fodermedel.
Mot bakgrunden av denna i produktionshänseende ovanligt gynnsamma
period har skördeutfallet krigsåren 1940 och 1941 allmänt karakteriserats
med ordet missväxt. De felslagna skördarna de båda nämnda åren
hade som följd en kraftig nedskärning av landets husdjursstam.
Den efterföljande perioden har, om man bortser från år 1947, i stort sett
inneburit en återhämtning för det svenska jordbruket, vilket bland annat
kommit till synes däri, att den till följd av svaga skördar och otillräcklig
fodermedelsimport starkt reducerade animalieproduktionen så småningom
utökats. Det dåliga skördeutfallet år 1947 medförde ett tillfälligt avbrott i
denna utveckling. Under efterföljande år har jordbruksproduktionen, som
skall framgå av efterföljande översikt, återtagit sin uppåtgående trend. —
Vid en bedömning av försörjningsläget och dess förändringar sedan slutet
av 1930-talet bör man hålla i minnet, att Sveriges folkmängd visat en oavbruten
stegring och nu är ca 12 procent större än år 1939. Jämväl bör vid en
dylik bedömning tagas i beaktande de betydande förskjutningar i vår utrikeshandel
med jordbruksprodukter och jordbruksförnödenheter, som ägt
rum sedan krigsutbrottet.
Brödsädsmarknaden. (Jfr tabellerna 3 och 4.) Beträffande de från och med
år 1938 skördade brödsädsarealerna hänvisas till följande sammanställning,
som hämtats ur den officiella jordbruksstatistiken. Uppgifterna för 1950 äro
preliminära.
I förhållande till 1947 års låga brödsädsareal, som var den lägsta som redovisats
på mycket länge, medförde 1948 en arealökning med 17 procent. För
år 1949 noterades en arealminskning sedan 1948 med 7 procent. År 1950
ökades arealen åter, nämligen med 5 procent i förhållande till 1949 års areal.
—
Area
1 i hektar
År
Höstvete
Vårvete
Summa
vete
Höstråg
Vårråg
Summa
råg
Summa
brödsäd
1938 ............
240 460
68 014
308 474
181 569
6 558
188 127
496 601
1939 ............
'' 253 507
83 639
337 146
108 646
6 296
174 942
512 088
1940 ............
216 770
91 998
308 768
163 735
7 196
170 931
479 699
1941............
177 039
109 371
286 410
198 477
8 171
206 648
493 058
1942 ............
164 009
114 535
278 544
241 236
8 263
249 499
528 043
1943 ............
153 342
115 223
268 565
212 247
7 690
219 937
488 502
1944............
190 296
83 137
273 433
195 383
6 006
201 389
474 822
1945 ............
203 891
87 105
290 996
162 824
5 358
168 182
459 178
1946 ...........
212 323
90 477
302 800
152 595
4 143
156 738
459 538
1947 ............
140 862
151 633
292 495
110 394
4 771
115 165
407 660
1948 ...........
172 792
142 859
315 651
155 561
4 279
159 840
475 491
1949 ............
167 736
139 464
307 200
130 956
3 912
134 868
442 068
1950 ............
178210
160 920
339 130
126 670
126 670
465 800
opaginerad Kontrollera mot PDF
no
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
Skörde-
år
Höstvete
Höstråg
Höstvete och höstråg
Besådd
areal
ha
Skördad
areal
ha
Differens
Differens
Besådd
areal
ha
Skördad
areal
ha
Differens
ha
i %
av be- sådd
areal
areal
ha
areal
ha
ha
1 “i
av be- sådd
areal
1 i %
. av be-
na i . , ,
sadd
areal
1941...
230 216
176 386
53 830
23''4
203 404
197 416
5 988
2*9
433 620
373 802
59 818'' 13-8
1942...
189 701
163 402
26 299
13-9
250 332
243 151
7181
2''9
440 033
406 553
33 480 7-6
1913...
157 028
152 706
4 322
2-8
221 625
210 857
10 768
4-9
378 653
363 563
15 090: 4-0
1944...
194 288
191 247
3 041
l-o
202 988
195 847
7141
3''5
397 276
337 094
10182 i 2-6
1945...
207 802
207 180
622
0-3
173 772
.165 230
8 542
4-9
381 574
372 410
91641 24
1946...
217 307
211 844
5 463
2''5
157 107
152 104
5 003
3’2
374 414
363 948
10 466 2-8
1947...
180 298
140 308
39 990
22-2 :
127 465
109 832
17 663
13-8
307 763
250 140
57 623! 18-7
1948...
201 224
172 685
28 539
14-2
164130
154 556
9 574
5-8
365 354
327 241
38113! 10-4
1949...
173116
167 174
5 942
3-4
134 918
130 436
4 482
3''3
308 034
297 610
10 4241 3-4
1950...
183 574
177 780
5 794
3-2
128 352
122 342
6 010
4''7
311 926
300122
11804: 3-8
1951...
163 348
1
107 571
270 919
i
Bestämmande för storleken av skördade arealer äro i stort sett såddens
omfattning och utvintringen. Storleken av denna senare kan numera direkt
angivas. Från och med år 1940 ha nämligen arealinventeringar företagits
såväl på sommaren som på hösten. Vid höstinventeringarna ha uppgifter
bland annat lämnats om de arealer, som vid inventeringstillfället besåtts
med brödsäd. Vid sommarinventeringarna ha uppgifter erhållits om skördad
areal av olika växtslag. En jämförelse mellan en höstinventering och påföljande
sommarinventering visar alltså den omfattning, i vilken utvintring
förekommit. I en ovan införd tabell har en sådan jämförelse gjorts i fråga om
höstvete och höstråg inom Svea- och Götaland, varjämte uppgifter även lämnas
från den senaste höstens arealinventering.
De svåra vintrarna 1940/41 och 1941/42 orsakade som synes en betydande
utvintring av höstvele (23 respektive 14 procent), medan höstrågen
klarade sig relativt bra (3 procent under båda åren). Under åren 1942/43—
1945/46 var utvintringen ej särskilt betydande och varierande för höstvete
mellan 1 och 3 procent och för höstråg mellan 3 och 5 procent av den besådda
arealen. De svåra väderleksförhållandena vintern 1946/47 medförde däremot,
att ej mindre än 22 procent av höstvetearealen och 14 procent av höstrågarealen
måste plöjas upp och sås om. Utvintringen 1947/48 utgjorde i fråga
om höstvete 14 procent och i fråga om höstråg 6 procent av de besådda arealerna.
För vintern 1948/49 noteras ganska låga procenttal, nämligen 3 procent
för såväl vete som råg, medan procenttalen 1949/50 uppgingo till 3 och
5 för respektive vete och råg. — Såsom framgår av tabellen bär den hösten
1950 besådda arealen höstvete och höstråg nedgått starkt i jämförelse med
närmast föregående år. Nedgången beror huvudsakligen på den ovanligt
starka nederbörden under höstmånaderna, vilken särskilt i västra delarna
av landet praktiskt taget omöjliggjorde sådden av höstvete, och endast i
mindre grad på ökad odling av oljeväxter.
Beträffande skördeutbytet av brödsäd per hektar hänvisas till uppgifter
i tablån på nästa sida ur statistiska centralbyråns skördestatistik (talen för
år 1950 äro preliminära).
För såväl 1948 som 1949 redovisas förhållandevis höga hektar skördar och
utbytet per arealenhet ligger för båda åren genomsnittligt högre än något
tidigare år under 1940-talet. Till de sista förkrigsårens höga hektarskördar
har man dock enligt dessa siffror ännu icke kommit. En beräkning med utgång
från de faktiska leveranserna av brödsäd av 1949 års skörd ger emeller
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
111
År
Skörd i kilogram per hektar
Höstvete
Vårvete
Höstråg
Vårråg
1938 .........
2 740
2 010
2 010
1 440
1939 .........
2 780
1 860
2 040
1 460
1940 .........
1 250
1 630
1 570
1 200
1941.........
1 070
1 290
1 370
910
1942 .........
1 780
1 580
1820
1 120
1943 .........
2 330
1 450
1 870
1060
1944 .........
2 180
1 480
1 780
1 100
1945 .........
2 230
1 540
1 660
1 no
1946 .........
2 470
1 740
1860
1 190
1947 .........
1 250
1 470
1 250
940
1948 .........
2 480
1 920
2 040
1 140
1949 .........
2 540
1950
2 080
1210
1950 .........
2 430
1850
1950
1180
tid vid handen, att hektarskördarna i verkligheten snarast torde ha legat något
högre än åren 1938 och 1939. Hektarskördarna år 1950 voro genomgående
något lägre än 1949 års skördar. På ett par undantag när voro de dock
större än hektarskördarna tidigare under 1940-talet.
I följande sammanställning redovisas den officiella skördestatistikens uppgifter
rörande skördeutbytet av brödsäd från och med 1938. Uppgifterna för
1950 är o preliminära.
Skörd i ton
Å r
Höst-
vete
Vår-
vete
Summa
vete
Höstråg
Vårråg
Summa
råg
Summa
brödsäd
1938 .........
667 532
136 600
804 132
365 231
9 422
374 653
1 178 785
1939 .........
704 978
155 880
860 858
344 401
9 169
353 570
1 214 428
1940 .........
270 669
150 060
420 729
257 290
8 603
265 893
686 622
1941.........
189 929
141128
331 057
271 848
7 395
279 243
610 300
1942 .........
291 486
180 545
472 031
438 841
9 248
448 089
920 120
1943 .........
356 956
167 259
524 215
396 640
8 113
404 753
928 968
1944 .........
418 512
124 202
542 714
350 108
6 674
356 782
899 496
1945 .........
454 452
133 811
588 263
270 326
5 946
276 272
864 535
1946 .........
523 695
157 157
680 852
284 222
4 949
289 171
970 023
1947 .........
176 247
222 783
399 030
138 098
4 502
142 600
541 630
1948 .........
427 976
274 361
702 337
317 062
4 878
321 940
1024 277
1949 .........
426 565
271 829
698 394
271 951
4 725
276 676
975 070
1950 .........
433 380
298 040
731 420
244 720
244 720
976 140
Den totala brödsädsskörden år 1950 var ungefär lika stor som 1949 års
skörd. En förskjutning från råg till vete har emellertid ägt rum. Som framgår
av tabellen har odlingen av vårråg kontinuerligt avtagit under senare år,
medan å andra sidan vårveteodlingen ökat avsevärt sedan förkrigstiden. De
tre senaste årens brödsädsskördar äro de största, som uppnåtts sedan 1939.
Fodermedelsmarknaden. Beträffande den inhemska foderskörden kunna
sammanställningarna å nästa sida vara av intresse. Uppgifterna ha hämtats
ur den officiella skördestatistiken samt äro preliminära för år 1950.
Medan fodersädsskörden år 1950 utgjorde den med undantag för 1942
största som redovisats sedan förkrigstiden, var skörden av foderrotfrukter
den minsta, som noterats under samma tid. Höskörden det gångna året låg
lägre än 1949 års skörd och kom icke heller upp till 1944—1946 års skördetal.
112
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
Å r
Areal i
hektar
Korn
Havre
Blandsäd
Summa
fodersäd
Foderrot-
frukter
Vall till
slätter1
1938........
101518
660 839
252 838
1 015 195
70 985
1 390 569
1939........
104 240
660 030
252 037
1 016 307
67 600
1 375 732
1940........
108 847
635 045
284 259
1 026 151
63 645
1 357 915
1941........
99 184
629 266
290 627
1 019 077
67 695
1 315 882
1942........
111777
597 230
278 3S7
987 394
67 982
1 320 475
1943........
113 162
574 834
276 804
964 800
64 566
1 329 394
1944........
95 950
550 0o 4
277 502
924 086
65 968
1 317 675
1945........
93 286
542 727
277 378
913 391
65 582
1 342 671
1946........
89 556
531 215
277 040
897 811
65 372
1 347 826
1947........
100 <>33
529 156
287 610
916 799
60 933
1 352 230
1948........
87 806
489 648
281 600
859054
60 807
1 318 524
1949........
86 084
501 794
300 377
897 255
53 959
1 297 499
1950........
93 750
503 180
318 080
915 010
49 700
1 274 540
År
Skörd i kilogram per hektar
Korn
Havre
Blandsäd
Foderrot-
frukter
Hö frän
odlad jord
Hö från- naturlig äng
1938 .......
2 370
2 080
2 480
39 740
3 950
1 290
1939 .......
2 220
1 930
2 350
37 680
3 360
1 330
1940 .......
1 770
1 480
1 680
36 860
2 250
980
1941.......
1590
1 230
1 450
33 330
1 610
910
1942 .......
1 970
1550
1 900
33 760
3 000
1 100
1943 .......
2 060
1 480
1 790
35 120
2 930
1 130
1944 .......
1 840
1 310
1 690
29 660
3 770
1 270
1945 .......
1 810
1390
1 670
32 140
3 880
1 400
1946 .......
2 040
1 470
1 860
32 550
4 000
1 380
1947 .......
1 760
1 280
1 500
27 820
2 490
1 180
1948 .......
2 200
1620
2 030
34 210
3 260
1 200
1949 .......
2 070
1670
2 090
35160
3 670
1290
1950 .......
2 240
1 600
2 060
33 570
3 520
1 380
År
Skörd
i ton
Korn
Havre
Blandsäd
Summa
fodersäd
Foderrot-
frukter
Hö
1938 .......
240 140
1 374 885
627 802
2 242 827
2 820 846
5 924 707
1939 .......
231 723
1 271 083
591 373
2 094 179
2 547 143
5 072 968
1940 .......
189 281
937 128
478 136
1 604 545
2 346 244
3 387 970
1941.......
157 697
775 733
420 966
1 354 396
2 256 312
2 424 970
1942 .......
220 103
926 039
528 415
1 674 557
2 295 302
4 331 312
1943 .......
232 621
850 306
494 682
1 577 609
2 267 356
4 272 643
1944 .......
175 294
730 037
470 469
1 375 800
1 960190
5 485 249
1945 .......
168 750
754 895
462 660
1 386 305
2 107 809
5 537 352
1946 .......
182 770
782 750
515 051
1 480 571
2 127 674
5 715 087
1947 .......
175 967
678 181
432 069
1 286 217
1 695 293
3 644 045
1948 .......
192 885
792 536
572 356
1 557 777
2 080 249
4 583 697
1949 .......
177 900
840 216
647 981
1 666 097
1 897 428
5 067 750
1950 .......
209 950
806 440
655 690
1 672 080
1 668 550
4 814 000
1 Arealen slåtteräng utgjorde enligt 1937 års jordbruksräkning 336 186 hektar och enligt 1944
års jordbruksräkning 939 052 hektar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
113
Den inom 1942 års jordbrukskommitté och kalkylsakkunniga beräknade
inhemska förbrukningen av oljekraftfoder och kli [av såväl inhemskt som
utländskt ursprung (jfr tabell 5)] redovisas i följande tablå produktionsårsvis.
Produktionsår
Förbrukning i ton
Oljekraftfoder
Kli
1939/40 ......................
205 000
203 000
1940/41 ......................
158 000
174 000
1941/42 ......................
125000
151000
1942/43 ......................
90 000
126 000
1943/44 ......................
105 000
158 000
1944/45 ......................
179 000
168000
1945/46 ......................
175 000
199000
1946/47 ......................
156 000
272 000
1947/48 ......................
183 000
247 000
1948/49 ......................
180 000
261000
1949/50 ......................
216 300
263 050
1950/51 (prognos).............
208 600
280 050
Den från år till år växlande tillgången på oljekraftfoder och kli beror för
flertalet år främst på fluktuationer i importen. Med de senaste årens ökning
av den inhemska oljeväxtodlingen har följt ett minskat beroende av
utlandet i fråga om vår försörjning med oljekraftfoder.
Potatismarknaden. Den inhemska skörden av potatis redovisas i följande
sammanställning, som hämtats ur den officiella skördestatistiken. Uppgifterna
för år 1950 äro preliminära.
Å r
Areal,
hektar
Skörd per
hektar,
kilogram
Skörd,
ton
1935/39 ............
131 711
13 770
1 813 408
1940 ..............
134 816
17 020
2 294 417
1941..............
137 375
15 080
2 071 086
1942 ..............
142 096
12 950
1 840 136
1943 ..............
147 307
14 740
2 171118
1944 ..............
138 174
10 340
1 434 574
1945 ..............
145 252
11420
1 658 874
1946 ...............
143 297
13 550
1 941 019
1947 ...............
142 292
12 360
1 758 251
1948 ...............
147 875
15 390
2 276 511
1949 ..............
134 566
12 780
1 719 744
1950 ...............
130 490
12 600
1 644 640
Av tablån framgår, att 1950 års potatisskörd är den lägsta som redovisats
sedan 1944. Nedgången från 1949 utgör 4 procent. Skörden år 1949 var i sin
tur 25 procent lägre än 1948 års. Denna var emellertid anmärkningsvärt hög.
Beträffande konsumtionen av matpotatis föreligger icke några direkta statistiska
uppgifter. Med ledning av bland annat socialstyrelsens konsumtionsundersökningar
ha dock inom 1942 års jordbrukskommitté och kalkylsakkunniga
verkställts följande beräkningar rörande storleken av denna konsumtion.
8
8 Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 samt. Nr 207.
114
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
1938/39 ......
1945/46............
.. 900 000
ton
1939/40 ......
........ 755 000 »
1946/47............
.. 900 000
1940/41 ......
........ 810 000 »
1947/48............
.. 900 000
1941/42 ......
........ 975 000 »
1948/49 ............
.. 875 000
»
1942/43 ......
........ 1 000 000 »
1949/50............
.. 825 000
1943/44 ......
1944/45 ......
........ 950 000 »
........ 900 000 »
1950/51(prel.)......
.. 825 000
2>
Fram till och med 1942/43 redovisas en betydande konsumtionsökning,
främst orsakad av bristen på andra livsmedel. Därefter beräknas förbrukningen
av matpotatis åter ha gått tillbaka och antages för närvarande per
capita räknat ligga vid ungefär samma nivå som före kriget.
Förbrukningen av fabrikspotatis har från och med konsumtionsåret 1938/
39 uppgått till följande kvantiteter.
1938/39 ........
...... 273 000 ton
1945/46 ...........
.... 177 000
ton
1939/40 ........
...... 267 000 »
1946/47 ..........
.. .. 200 000
1940/41 ........
...... 255 000 »
1947/48 ..........
.. .. 169 000
>
1941/42 ........
...... 202 000 »
1948/49 ..........
.... 319 000
1942/43 ........
...... 230 000 »
1949/50 ..........
.... 204 000
»
1943/44 ........
1944/45 ........
....... 270 000 »
....... 60 000 »
1950/51 (prel.) ....
.. .. 185 000
5>
Sockerbetsodlingen. (Jfr tabell 5.) Rörande areal, hektarskörd och totalskörd
av sockerbetor samt råsockertillverkning från och med kampanjåret
1936/37 kunna följande uppgifter meddelas.
Kampanjår
Betareal
för hela
riket
Skörderesultal
Betskörd, inköpt vikt
Sockerhalt,
%
Tillverkat
råsocker,
ton
Hela riket,
ton
Deciton per
hektar
1936/37 ..................
51368
1 799 565
350
18-19
298 278
1937/38 ..................
55 241
2 076 740
376
18-11
345 428
1938/39 ..................
50 760
1 834 081
361
17-68
292 359
1939/40 ..................
50 750
1 902 212
375
17-69
308 411
1940/41 ..................
54 439
1 859 635
341
17-82
300 263
1941/42 ..................
53 403
1 843 680
345
18-07
308162
1942/43 ..................
53 255
1 733 660
325
16-89
263 983
1943/44 ..................
50 335
1 868 260
371
17-10
290 907
1944/45 ..................
54 979
1 803 350
328
17-04
278 668
1945/46 ..................
54 586
1814 414
332
17-51
294 405
1946/47 ..................
54 664
1 777 062
325
17-50
289 130
1947/48 ..................
48 203
1 498 143
310
17-80
242 706
1948/49 ..................
47 544
1 808 162
380
17-47
291136
1949/50 ..................
49 287
1 770 050
359
17-69
290 154
1950/51 (prel.) ............
54 427
1978 404
364
16-88
305 113
Den odlade arealen sockerbetor har som framgår av tabellen under perioden
1936/37—1946/47 varierat mellan 50 000 och 55 000 hektar. Kampanjåret
1947/48, d. v. s. skördeåret 1947, utgjorde betarealen 48 203 hektar motsvarande
en minskning med 12 procent från föregående år. År 1948 sjönk
arealen ytterligare. Minskningen utgjorde 1 procent av 1947 års areal. Sedan
har betarealen åter ökats. År 1949 var den sålunda 4 procent större än 1948
och 1950 enligt preliminära uppgifter 10 procent större än 1949.
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
115
De ovanligt låga hektarskördarna 1947 i förening med den begränsade
betarealen resulterade i en utomordentligt låg totalskörd, den lägsta under
den i tabellen redovisade perioden. Skördarna under 1948 och 1949 voro av
mera normal storleksordning, medan däremot 1950 års skörd endast överträffas
av skörden 1937. Sockerhalten i 1950 års skörd har däremot varit
osedvanligt låg, nämligen 16,83 procent, vilken sockerhalt är den lägsta som
redovisats under den tidrymd tabellen omfattar. Trots detta uppvisar 1950
den största råsockertillverkningen sedan 1941. I övrigt har råsockertillverkningen
under senare år uppvisat tämligen små variationer. Som regel har
årsproduktionen uppgått till cirka 290 000 ton. År 1947 utgör härvidlag ett
undantag. Produktionen av råsocker utgjorde nämnda år endast drygt
240 000 ton eller 70 procent av 1937 års tillverkning, som är den största i
tabellen redovisade. Produktionen år 1950 utgjorde 88 procent av 1937 års.
Oljeväxtodlingen. Nedanstående tablåer utvisa utvecklingen på oljeväxtodlingens
område.
Kontraktstecknade, skördade arealer, hektar.
Å r
Höst-
raps
Höst-
rybs
Vårraps
och -rybs
Vitsenap
Oljelin
Övriga
Summa
1941 ................
931
5119
926
1003
7 979
1942 ................
1377
—
205
13 985
1733
799
18 099
1943 ................
4 844
—
7 065
12 995
2 656
1941
29 501
1944 ................
11946
—
8 655
7 709
13 258
2 783
44 351
1945 ................
7 230
390
7 962
4 549
15 468
2 120
37 719
1946 ................
5 393
429
6 906
5 240
8 729
299
26 996
1947 ................
2 577
409
9 935
13 666
15964
111
42 662
1948 ...............
14 310
1020
23 592
18019
21 669
119
78 729
1949 ................
35 814
3 272
40 397
14 322
44 374
—
138 179
1950 ................
61 400
5 900
59 200
6 700
35 600
—
168 800
1951 ................
>95 236
*17 575
Skörd per hektar av oljeväxtfrö, exklusive utsäde, 18 % vattenhalt, kilogram.
År
Höstraps
Höstrybs
Vårraps
och -ryps
Vitsenap
Oljelin
1941 ....................
215
1080
1942 ....................
1820
—
1395
1315
1943 ....................
2 375
—
1 315
1145
1944 ....................
1490
—
1005
915
1040
1945 ....................
1430
770
1070
870
1 210
1946 ....................
1725
775
975
955
760
1947 ....................
1035
805
1305
1175
1040
1948 ....................
2 100
995
1 160
1140
1190
1949 ....................
2 025
1085
1245
1060
1230
1950 (prel.) ..............
1 795
1 185
1255
1005
1185
Medeltal 1942/50 ........
1755
2936
1192
1064
31093
> 1948/50 ........
1973
1089
1220
1068
1201
1 Enligt arealinventering i oktober 1950. Normalt kan förutsättas viss utvintring.
5 Medeltal för 1945—50.
3 » > 1944-50.
116
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
Skörd av oljeväxtfrö exklusive utsäde, 9 % vattenhalt, ton.
Å r
Höst-
raps
Höst-
rybs
Vårraps
och -rybs
Vit-
senap
Summa
matnyttiga1
Olje- och
spånadslin
Total-
summa
1941................
2181
4 969
5 570
1022
6 592
1942................
22 518
16 552
19 567
1725
21292
1943................
218 743
13 423
33 286
5 380
38 666
1944................
16 029
.
s7 822
6 370
32 030
13 597
45 627
1945................
9 305
271
37 678
3 556
21734
18 294
40028
1946................
8 379
300
s6 055
4 515
19 261
6 883
26144
1947................
2 408
297
311 680
14 458
28 860
16 523
45 383
1948................
27 095
916
24 636
18 470
71185
24 701
95 886
1949................
65 297
3 201
45 348
13 665
127 511
50 791
178 302
1950 (prel.) ........
99 350
6 310
66 810
6 060
178 530
40160
218 690
Med undantag för åren 1945 och 1946 har som synes oljeväxtarealen kontinuerligt
ökats i utomordentligt hastig takt. Arealen år 1950 var 22 procent
större än 1949 års areal, som i sin tur var 75 procent större än 1948 års.
Hektarskördarna av de olika redovisade oljeväxtslagen visa ingen utpräglad
tendens. Variationerna synas vara i huvudsak betingade av tillfälliga
orsaker.
Den totala skörden av oljeväxtfrö har under senare år ökats avsevärt.
Den för år 1950 preliminärt beräknade skörden var 23 procent större än
1949 års skörd som i sin tur var 86 procent större än 1948 års skörd.
Marknaden för mjölk och mejeriprodukter. (Jfr tabellerna 7—10.) Inom
kalkylsakkunniga utförda beräkningar rörande mjölkproduktionen ha sammanställts
i efterföljande tablå.
1938/39 .......
...... 4 714 000 ton
1945/46 ...........
.. 4 656 000 ton
1939/40 .......
...... 4 628 000 »
1946/47 ...........
.. 4 636 000 *
1940/41 .......
....... 4 151 000 »
1947/48 ...........
.. 4 367 000 »
1941/42 .......
....... 3 668 000 >
1948/49 ...........
1949/50 ...........
.. 4 546 000 »
1942/43 .......
....... 3 834 000 »
.. 4 908 000 »
1943/44 .......
1944/45 .......
....... 4 229 000 »
....... 4 385 000 »
1950/51 (prognos) ..
.. 4 945 000 »
För 1950/51 räknas med en större mjölkproduktion än något tidigare år;
produktionen torde komma att ligga cirka 5 procent högre än produktionsåret
1938/39. Medelkoantalet år 1950/51 uppskattas till omkring 1 677 000
djur mot 1 920 000 djur år 1938/39. Detta innebär, att kostammen nu uppgår
till drygt 87 procent av 1938/39 års kostam. Att den totala mjölkproduktionen
ändock ligger högre beror på att produktionen per ko sedan förkrigsåret
1938/39 beräknats öka från 2 455 till 2 949 kilogram eller med
över 20 procent.
Under kalenderåret 1950 har mjölkinvägningen vid mejerierna uppgått
till 3 913 miljoner kilogram mot 3 679 miljoner kilogram 1949. ökningen
utgör 6,4 procent av 1949 års invägning. I förhållande till 1939 föreligger en
uppgång med 22 procent, vilket främst beror på att antalet mejerileverantörer
betydligt ökat (jfr tabell 8). Jämsides härmed har försäljningen av
mjölk från producent direkt till förbrukare successivt minskat liksom tillverkningen
och försäljningen av lantsmör. 1 2 3
1 Inklusive vissa här ej specificerade fröer.
2 Specificerade uppgifter föreligga ej för åren 1941 — 1943.
3 Endast raps.
117
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
Av följande uppställning framgår den vid mejerierna invägda mjölkens
relativa andel av den totala mjölkproduktionen.
Invägning i %
Invägning i %
År
av totalproduk- År
av totalproduk-
tionen
tionen
1938/39 ...............
...... 66-4 1945/46 .........
........... 75-5
1939/40 ...............
..... 67.2 1946/47 .........
........... 760
1940/41 ...............
..... 66-2 1947/48 .........
........... 75-9
1941/42 ...............
..... 68-8 1948/49 .........
........... 77-9
1942/43 ...............
..... 70-9 1949/50 .........
.......... 79-9
1943/44 ...............
... 80-0
1944/45 ...............
..... 74-4
Den vid mejerierna
två tablåer.
invägda mjölkens användning
redovisas i följande
Å r
Därav
Invägd
mjölk
ton
använd för
produktbered- ning
ton
försåld
såsom konsuin- tionsmjölk1
ton
försåld grädde
(omräknad till
mjölkjsamt svinn
ton
1939 ..................
3 205 688
2 395 153
494 367
316 168
1940 ..................
2 988 933
2 202 644
519 500
266 789
1941..................
2 659 251
1 940 169
610 512
122 850
1942 ..................
2 517 931
1 740 033
855 273
63 421
1943 ..................
2 852 031
1 963 235
963 192
72 381
1944 ..................
3 107 561
2 183 544
940 625
138 213
1945 ...................
3 375 019
2 421 439
939 628
170 025
1946 ...................
3 520 348
2 564 015
939 908
183 730
1947 ...................
3 422 935
2 449 500
954 365
189 848
1948 ...................
3 361 485
2 359 026
978 588
195 247
1949 ..................
3 679 434
2 662 618
965 229
226 477 i
1950 ...................
3 912 727
2 860 730
943 277
290 653
Å r
Produktmjölk
Konsumtionsmj ölk2
Grädde (i mjölk)
samt svinn
Summa k-mjölk
o. grädde
1939 =
100
i % av
invägn.
1939 =
100
i % av
invägn.
1939 =
100
i % av
invägn.
1939 =
100
i % av
invägn.
1939 .........
100-0
74-7
lOO-o
15-4
100-O
9-9
100-O
25-3
1940 .........
92-0
73-7
105-1
17-4
84-4
8-9
97-0
26-3
1941.........
81-0
73-0
120-6
22-4
38-9
4-6
88-7
27-0
1942 .........
72-0
69-1
144-5
28-4
20-1
2-5
96-0
30-9
1943 .........
82-0
68-8
165-1
28-6
22-9
2-5
109-7
31-2
1944 .........
91-2
70-3
159-0
25-3
43-7
4-4
114-0
29-7
1945 .........
101-1
71-7
158-5
23-2
53-8
5-1
117-6
28-3
1946 .........
107-1
72-8
156-3
21-9
58-1
5-2
118-0
27-2
1947 .........
102-3
71-6
158-5
22-9
60-0
5-5
120-1
28-4
1948 .........
98-5
70-2
163-3
24-0
61-8
5-8
123 7
29-8
1949 .........
111-2
72-4
159-9
21-5
71-6
6-2
125-4
27-6
1950 .........
119-4
73-1
154-0
19-5
91-9
7-4
129-8
26-9
Fr. o. m. november 1941 standardiserad mjölk.
Mjölk av verklig medelfctthalt.
118
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
Av tablåerna framgår, att användningen av mjölk för produktberedning
absolut sett nådde ett minimum år 1942; i förhållande till invägningen nåddes
minimum under 1943, varefter i stort sett skett en successiv ökning. År
1950 var kvantiteten produktmjölk 2 861 miljoner kilogram eller 19 procent
högre än motsvarande tal år 1939. Ser man på utvecklingen för försåld
konsumtionsmjölk finner man, att denna tidigare visat en mycket
kraftig stegring fram till år 1943, då ett maximum nåddes. Under de föU
jande åren höll sig försäljningen vid ca 940 miljoner kilogram för att år
1947 stiga till 954 miljoner kilogram. År 1948 nåddes den hittills högsta
siffran, 979 miljoner kilogram medan för 1949 redovisas ett något lägre
tal, nämligen 965 miljoner kilogram. Under 1950 sjönk den ytterligare,
nämligen till 943 miljoner kilogram. Det bör anmärkas, att den sedan november
1941 från mejerier försålda mjölken har varit standardiserad och
hållit en fetthalt av ca 3 mot tidigare omkring 3,5 procent. Den ökning av
försäljningen av konsumtionsmjölk, som förekommit, motsvaras endast
delvis av en verklig konsumtionsstegring, enär som förut påpekats samtidigt
ägt rum en nedgång i försäljningen av mjölk från producent direkt
till konsument. Av betydelse är vidare att jordbruksbefolkningens konsumtion
har avtagit i samband med befolkningsomflyttningen. Med stöd av kalkylsakkunnigas
uppskattningar kan sålunda den totala förbrukningen av
konsumtionsmjölk i riket beräknas ha ökat med omkring 28 procent sedan
1939. Per invånare räknat stannar ökningen vid i genomsnitt drygt 14
procent.
Den i november 1940 genomförda sänkningen av konsumtionsgräddens
fetthalt (liksom den under tiden */u 1941—31/i 1944 gällande ransoneringen
av grädde) medförde, att för gräddförsäljning togs i anspråk en betydligt
mindre kvantitet helmjölk än före kriget. Detta tillika med mjölkstandardiseringen
har medfört att den sammanlagda mjölk- och gräddförsäljningen
räknad i oskummad mjölk kommit att ligga lägre än den eljest skulle
ha gjort. Sedan tjock grädde från den 12 juli 1949 åter får försäljas har
en ökning av mjölkanvändningen för produktion av konsumtionsgrädde inträtt.
Ökningen är något större än den förut påvisade minskningen av konsumtionsmjölksförsäljningen.
Mejeriernas totala försäljning av mjölk och
grädde, räknad i oskummad mjölk, har sålunda ökat med ca 14 000 ton
mellan 1948 och 1949. Från 1949 till 1950 har ökningen uppgått till
36 000 ton.
Mejeriernas produktion av smör och ost framgår av följande sammanställning.
År
Produktion, ton
Smör
Ost
1939 ..........
83 735
43 653
1940 ..........
80 760
35 328
1941..........
77 687
22 383
1942 ..........
71 926
14 991
1943 ..........
79 263
21 296
1944 ..........
87 304
29 924
1945 ..........
94 058
38 102
1946 .........
99 622
44 412
1947 ..........
94 954
47 690
1948 ..........
89 687
51695
1949 ..........
98 051
65 515
1950 ..........
108 571
51 517
119
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
Från år 1939 utgör stegringen i produktionen av mejerismör 24 800 ton.
Lantsmörsproduktionen beräknas emellertid samtidigt ha sjunkit från
16 200 till 2 500 ton, varför totalproduktionen av smör blott visar en uppgång
med 11 100 tom Det bör här anmärkas, att år 1939 förekom en smörexport
av i runt tal 26 000 ton mot 14 000 ton år 1950, varför smörkonsumtionen
inom landet totalt sett ökat ganska väsentligt sedan förkrigstiden.
Ostproduktionen under år 1949 är visserligen den största som hittills
förekommit, men det bär dock anmärkas, att medan osttillverkningen under
år 1939 i huvudsak avsåg helfet ost, tillverkningen under åren fram
till 1949 nästan helt utgjorts av halvfet ost. Sedan oktober 1949 får helfet
ost åter tillverkas utan inskränkningar. Detta har fått till följd att större
delen av den under 1950 framställda osten varit helfet.
Margarinet är vid sidan av smöret det viktigaste matfettet i folkhushållet.
I följande tabell lämnas några uppgifter om produktionen härav.
Som synes har margarintillverkningen. (av såväl importerad som inhemsk
råvara) år 1950 legat cirka 10 000 ton högre än år 1949.
Å r
Hushålls-
margarin
ton
Bageri-
margarin
ton
Summa
ton
1939 ..............
51 390
8 609
59 999
1940 ..............
29 174
9 548
38 722
1941..............
18 263
7 947
26 210
1942 ..............
35 444
5 391
40 835
1943 ..............
31 578
5 424
37 002
1944 ..............
30 582
8 378
38 960
1945 ..............
36 580
12 343
48 923
1946 ..............
14 703
9 556
24 259
1947 ...............
22 708
9 983
32 691
1948 ...............
38 004
12 730
50 734
1949 ...............
48 591
22 355
70 946
1950 ...............
56 132
24 747
80 879
Slaktdjursmarknaden. (Jfr tabellerna 11 och 12.) I tablå på nästa sida
har sammanställts uppgifter om den totala slakten (såväl marknadsförd
slakt som hemslakt) av nötkreatur, svin, får och getter samt häst enligt
inom livsmedelskommissionen respektive jordbruksnämnden utförda beräkningar.
Slakten av nötkreatur år 1950/51 väntas som synes något öka i
förhållande till år 1949/50, medan svinslakten samtidigt beräknas sjunka.
Totala slakten 1950/51 torde i stort sett bli av samma omfattning som
slakten 1949/^50»
Med ledning av statistiken över betäckta suggor kan man för en tid av
ett år framåt med tämligen stor säkerhet beräkna, hur fläsksituationen
kommer att gestalta sig. Under 1949 betäcktes i Svea- och Götaland enligt
den löpande bctäckningsstatistiken 224 595 suggor. År 1950 var antalet betäckningar
225 908 eller 0,6 procent fler än året förut. Under förutsättning
av oförändrad slaktvikt skulle man alltså ha att vänta en motsvarande
ökning i fläskproduktionen till 1951.
Importen av kött och fläsk — räknad i vara med ben — har under 1950
uppgått till 29 000 ton, vilket är 13 200 ton mer än 1949. Någon nämnvärd
export av kött och fläsk har ej förekommit under de båda senaste åren.
Åren 1937—1939 hade landet ett exportöverskott av kött och fläsk av i medeltal
8 900 ton. I de senaste årens import har nötkött dominerat. Förkrigsexporten
omfattade till huvudsaklig del t läsk.
120
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
Total slakt, milj. kg
Å r
Stor-
boskap
Större
kalv
Mindre
kalv
Summa
nöt-
kreatur
Svin
Summa
nötkreatur
och svin
Får och
getter
Häst
Samtliga
djurslag
1937/39 ..
89''7
330
12-9
135-6
151-2
286-8
3-1
ll-o
300-9
1941/42 ..
77-2
15-8
120
105-0
99-1
204-1
2-0
11-2
217-3
1942/43 ..
47-8
11-0
14-1
72-9
*101-8
174-2
2-0
6-3
182-5
1943/44 ..
67-9
13-7
16-8
98-4
*143-7
242-1
24-o
9-1
255-2
1944/45 ..
68-6
14-0
14-3
96-9
*131-5
228-4
s3''8
9-6
241-8
1945/46 ..
74-7
18-4
13-6
106-7
‘130-2
236-9
*4-0
»ll-s
252-2
1946/47 ..
85‘2
19-2
14''2
118-6
*124-5
243 1
*3-9
*15-9
262-9
1947/48 ..
88-0
167
14-7
119-4
‘138-4
257-8
*3-8
H3''2
274-8
1948/49 ..
75-4
19-1
16-4
110-9
*158-9
269-8
s2-8
212-8
285-4
1949/50 ..
1950/51
78-7
21-9
130
113-6
‘169-5
2831
s2-7
213-4
299-2
(prognos)
83-8
25-1
12-9
121-8
164-8
286-6
2-3
10-6
299-4
Äggmarknaden. De inom 1942 års jordbrukskommitté och kalkylsakkunniga
verkställda beräkningarna rörande hönsantalet och äggproduktionen
redovisas i följande tablå.
Å r
Antal
värphöns
Äggproduktion
per höna, st
Äggproduktion
ton
1938/39 ............
9 210 000
112
60 860
1939/40 ............
9 249 000
no
60 026
1940/41 ............
8 542 000
103
51 910
1941/42 ............
6 298 000
101
37 530
1942/43 ............
5 689 000
106
35 579
1943/44 ............
6 650 000
112
43 943
1944/45 ............
7 600 000
112
50 220
1945/46 ............
9 025 000
112
59 640
1946/47 ............
s62 000
1947/48 ............
365 5 00
1948/49 ............
»75 000
1949/50 ............
»83 000
1950/51 (prognos) ...
»87 000
Produktionen av ägg har som synes stigit snabbt under de senaste åren
och beräknas för närvarande ligga cirka 43 procent högre än under det
sista förkrigsåret. Vad utrikeshandeln beträffar redovisades för åren 1938
och 1939 en nettoexport av 5 300 respektive 4 700 ton ägg, medan åren 1947
och 1948 uppnåddes en nettoimport av 1 700 respektive 1 900 ton. Den inhemska
marknaden har alltså på senare år absorberat en betydligt större
kvantitet ägg än före kriget. Sedan hösten 1948 har emellertid den inhemska
efterfrågan ökat obetydligt eller icke alls, varför vissa överskott uppkommit.
Dessa ha kunnat avsättas på utlandsmarknaden. År 1949 medförde sålunda
en nettoexport av 5400 ton ägg, medan exporten 1950 uppgick till
12 400 ton.
Till belysande av ägghandelns utveckling meddelas i följande tablå uppgifter
om partihandelns invägning av ägg under åren 1938—1950. 1
1 Den i angivna kvantiteter ingående hemslakten av svin beräknad med utgång från antalet
behållna hemslaktade svin och en medelslaktvikt av 90 kg/st.
2 Beräknad slakt med ledning av antalet besiktigade djur.
3 För åren fr. o. m. 194H/47 är produktionen beräknad med utgång från marknadsutvecklingen
för ägg.
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
121
År
Invägning
År
Invägning
absoluta tal
ton
Index
1938 = 100
absoluta tal
ton
index
1938 = 100
1938
27 570
10O-O
1945........
22 397
81-2
1939
28 025
101-7
1946........
27 440
99-6
1940........
26 658
96-7
1947........
26 875
97-5
1941
18 960
68-8
1948........
31176
1131
1942. .
10 538
38-2
1949........
37 679
136-7
1943
11 767
42-7
1950........
42 845
155-4
1944........
17 205
624
Av sammanställningen framgår, att partihandelns invägning av ägg under
1950 visat en uppgång med 14 procent sedan föregående år. Partihandelns
inköp nämnda år äro de största som förekommit under den period, som
redovisas i tabellen.
]
122
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
Bilaga 3.
PM
angående utvecklingen av produktionen av mjölk och ägg
sedan förkrigstiden.
Totalkalkylen över jordbrukets inkomster och kostnader ger som bekant
icke några upplysningar om produktionsutvecklingen inom skilda delar av
landet eller inom olika storleksgrupper av brukningsdelar. Viss ledning för
bedömning av utvecklingen i dessa hänseenden ger däremot lantbruksstyrelsens
jordbruksekonomiska undersökning liksom jordbruksnämndens (förut
livsmedelskommissionens) deklarationsundersökning. I båda dessa undersökningar
redovisas resultat för naturliga jordbruksområden och jordbruk
av olika storlek.
Ingendera av sistnämnda två källor innehåller emellertid uppgifter om
framställda produktmängder i skilda landsdelar och vid olika brukningsdelar.
Den jordbruksekonomiska undersökningen redovisar sålunda bruttoavkastningen
av olika produkter, däremot icke produktmängder, och det
skulle bereda stora svårigheter att på detta material räkna fram säkra tal
för de senare. Undersökningens värde i föreliggande sammanhang begränsas
dessutom av att den avspeglar förhållandena på brukningsdelar, som
med avseende på bl. a. skördeavkastningen och rationalitetsgraden icke
överensstämma med genomsnittet för hela jordbruket. Vidare må erinras
om att undersökningen omlades år 1939/40, vilket försvårar jämförelser
med förkrigstiden.
Beträffande deklarationsundersökningen må framhållas, att densamma
redovisar de kontanta inkomsterna av olika förnödenheter, alltså värdet av
försålda produkter. Särskilt i den mån det förekommit förskjutningar i den
saluförda produktionens andel av den totala produktionen — och så är
utan tvivel fallet under senare tid — erbjuder den därför icke något säkert
underlag för bedömning av utvecklingen av hela produktionen. Härtill kommer
även här svårigheten att omvandla värdetal i produktmängder.
Under år 1950 ha utförts vissa undersökningar rörande produktionen av
mjölk och ägg, vilka bättre än de nyss berörda upplysa om produktionens
fördelning på brukningsdelar av olika storlek. Undersökningarna äro utförda
på ett sådant sätt, att vissa jämförelser kunna göras med förhållandena
strax före kriget enligt statistiska centralbyråns undersökning av den
animaliska produktionen år 1937/38.1 Denna utfördes på representativ
basis. Antalet brukningsdelar vid uppräkningen utgjorde i förhållande till
totala antalet brukningsdelar med mera än 2 hektar åker för mjölkproduktionen
10 procent och för äggproduktionen 6 procent.
Mjölkproduktionen. Från det representativa urval av brukningsdelar, som
låg till grund för 1950 års arealinventering, infordrades uppgifter även om
mjölkproduktionens storlek och användning under år 1949. Urvalet omfattade
cirka 10 procent av de brukningsdelar med mer än 2 hektar åker, som
ingingo i 1949 års arealinventering.1 2 Materialet uppdelades på naturliga
jordbruksområden och storleksgrupper efter åkerarealen. Uppräkningen
1 Stat. Medel. ser. A. Band V: 8.
2 Se Jordbruksekonomiska Meddelanden år 1950, nummer 10.
123
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
till totalsummor av den i varje storleksgrupp deklarerade mjölkproduktionen
utfördes med ledning av förhållandet mellan den kända totala åkerarealen
och den i urvalet redovisade åkerarealen.
Några resultat av den på grundval av detta material utförda undersökningen
av mjölkproduktionen år 1949 redovisas i det följande. För jämförelses
skull återges även motsvarande data för år 1938/39. Dessa grundas
beträffande fördelningen av produktionen på centralbyråns förut nämnda
undersökning men beträffande den absoluta produktionsnivån på kalkylsakkunnigas
beräkning av totalproduktionen nämnda år. Att de ur centralbyråns
undersökning från år 1937/38 erhållna relationstalen sålunda applicerats
på totalproduktionen det påföljande året 1938/39 torde icke vara av
nämnvärd betydelse.
Varken vid centralbyråns eller jordbruksnämndens undersökningar insamlades
material frän brukningsdelar med mindre än två hektar åker. Produktionen
vid dessa små brukningsdelar har därför beräknats med utgång
från avkastningen inom närmast högre storleksgrupp, ett förfaringssätt
som är nödvändigt, om man vill ha ett mått på totalproduktionen. Produktionssiffrorna
för brukningsdelar under två hektar ha under angivna förhållanden
föga självständigt värde. Härtill kommer, att det material, varifrån
uppräkning skett (1937 års respektive 1944 års jordbruksräkning),
för dessa minsta brukningsdelar visar olika grad av fullständighet, varför
det torde få anses mest korrekt att i föreliggande sammanhang helt bortse
från förhållandena vid dessa jordbruk.
1 nedanstående tablå ha uppgifter ur de båda berörda undersökningarna
sammanställts.
Produktionen av mjölk åren 1938/39 och 19i9 vid brukningsdelar med över
2 hektar åker. Fordelning på naturliga jordbruksområden och storleks
grupper
efter åkerarealen.
Södra och mellersta Sveriges
slättbvgder
2—10 ha...............
10 20 » ...............
Produktion,
1938/39
437-7
616-2
milj. kg
1949
4163
631-0
ökning ( + ) resp. minsk- ning (—) från 1938/39—1949
Milj. kg Procent
- 21-4 - 4-9
4- 14-8 + 2-4
20 30 » ...............
371-7
352-1
- 19-6
- 5-3
30—50 » ..............
376-5
330-6
- 45-9
- 12-2
Över 50 » ...............
643-1
534-5
- 108-6
— 16-9
Samtliga (över 2 ha)
2 445-2
2 264-5
- 180-7
- 7-4
Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbvgder
2—10 ha ...''...........
över 10 » ..............
761-0
707-0
841-2
742-4
+ 80-2
+ 35-4
+ 10-5
+ 5-0
Samtliga (över 2 ha)
1 468-0
1 583-6
+ 115-6
4- 7-9
Norra Sverige
2—10 ha ..............
över 10 » ..............
398-7
109-8
468-8
126-2
4- 701
+ 16-4
4- 17-6
4- 14-9
Samtliga (över 2 ha)
508-5
595-0
+ 86-5
+ 170
Ilela riket
2-10 ha ..............
Över 10 » .............
1 597-4
2 824-3
1 726-3
2716-8
+ 128-9
- 107-5
+ 8-1
- 3-8
Samtliga (över 2 ha)
4 421-7
4443-1
4- 21-4
4- 0-5
124
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
Vad först beträffar den regionala fördelningen finner man, att slättbygderna
i landets sydliga och mellersta delar visar en tillbakagång från 1938/
39 till 1949, medan motsatsen är fallet inom nämnda landsdelars skogsoch
dalbygder samt i Norrland. De tre riksområdena svarade under det
förstnämnda året för respektive 55,3, 33,2 och 11,5 procent av hela produktionen
vid brukningsdelar över 2 hektar åker. Motsvarande procenttal för
det senare året utgöra respektive 51,o, 35,6 och 13,4.
Den nu berörda regionala förskjutningen utgör, såsom vidare framgår
av tablån delvis en återspegling av det förhållandet, att produktionen inom
vissa landsdelar visat en ökning på de mindre brukningsdelarna men en
absolut eller relativ tillbakagång på de större och medelstora. Denna skiljaktiga
produktionsutveckling för de större och medelstora brukningsdelarna
i jämförelse med de mindre är tydligast framträdande inom södra och
mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.
Äggproduktionen. I samband med hönsräkningen i april 1950, vilken omfattade
samtliga brukningsdelar i södra och mellersta Sverige, införskaffades
uppgifter jämväl om produktionen av ägg år 1949. Vid den preliminära bearbetning,
som företagits av det insamlade materialet, kunde konstateras
viss ofullständighet och vissa brister i övrigt. Av denna anledning har den
nämnda hönsräkningen och de därvid insamlade uppgifterna om äggproduktionen
icke ansetts kunna läggas till grund för en beräkning av den
totala äggproduktionen i riket.
Man saknar emellertid anledning förmoda, att hönsräkningen och undersökningen
om äggproduktionen skulle vara nämnvärt missvisande beträffande
fördelningen av produktionen mellan brukningsdelar av olika storlek.
Härvid får dock göras en reservation för jordbruk med mindre än 2
hektar åker.
I följande tablå jämföres fördelningen av produktionen av ägg på brukningsdelar
av olika storlek år 1949 enligt nämnda undersökning med motsvarande
fördelning enligt statistiska centralbyråns undersökning år
1937/38.
1937/38
1949
2—10 ha ....
............ 47-8
49-5
10—20 » ....
............ 267
28-3
Över 20 » ....
............ 255
22-2
Samtliga 1000
100-0
Man finner, att den del av produktionen, som faller på brukningsdelar
med över 20 hektar åker, har minskat, och en ökad del kommit på brukningsdelar
med mindre areal. Det bör i detta sammanhang erinras om att
en betydande del av äggproduktionen, f. n. omkring 30 procent, faller på"
brukningsdelar med mindre än 2 hektar åker. Motsvarande procenttal före
kriget synes ha legat cirka 5 enheter lägre.
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
125
Bilaga 4.
P M
med redogörelse för priser på jordbruksprodukter samt på
vissa förnödenheter för jordbrukets behov.
Efterföljande redogörelse för priser på jordbruksprodukter samt på vissa
förnödenheter för jordbrukets behov begränsas beträffande en del varuslag
till innevarande regleringsår men avser i övrigt i huvudsak den tid, som
förflutit sedan inom livsmedelskommissionen våren 1950 upprättades motsvarande
sammanställning.1 De tabeller, till vilka hänvisning i det följande
sker, finnas intagna i den särskilda tabellbilaga, som åtföljer jordbruksnämndens
skrivelse med förslag angående prissättningen på jordbruksprodukter
regleringsåret 1951/52.
Brödsäd. (Jfr tabell 2.) Såsom framgår av översikten över hittills vidtagna
regleringsåtgärder gäller under regleringsåret 1950/51 vid försäljning
av brödsäd från odlare ett system med garantipriser. Vid leverans till kustprisorter
äro dessa garantipriser de nedan angivna. Vid leverans till annan
ort än prisort minskas garantipriset med kostnaderna för transport från
mottagningsorten till närmaste prisort.
Priser i kronor per 100 kg för
vara av
T.everanstid
normalkvalitet med 16''5 % vattenhalt
Vårvete
Höstvete
Rag
—15
augusti
1950 .....
..... 33: —
30: —
29: —
16—31
»
1950 .....
..... 33:10
30: 10
29:10
1—15
september 1950 .....
..... 33:20
30: 20
29: 20
16—30
1950 .....
..... 33:30
30: 30
29: 30
1—15
oktober
1950 .....
..... 33:40
30: 40
29: 40
16—31
»
1950 .....
..... 33:50
30:50
29: 50
1—15
november
1950 .....
..... 33:60
30: 60
29: 60
16—30
»
1950 .....
..... 33:70
33: 70
29: 70
1—15
december
1950 .....
..... 33:80
30: 80
29-, 80
16—31
»
1950 .....
..... 33:90
30: 90
29: 90
1—15
januari
1951 .....
..... 34: —
31: —
30: —
16-31
»
1951 .....
..... 34:10
31:10
30:10
1-15
februari
1951 .....
..... 34:20
31:20
30: 20
16—28
»
1951 .....
..... 34:30
31:30
30: 30
1—15
mars
1951 .....
..... 34:40
31:40
30: 40
16—31
»
1951 .....
..... 34:50
31:50
30: 50
1—15
april
1951 .....
..... 34:60
31:60
30:60
16—30
»
1951 .....
..... 34:70
31: 70
30: 70
1—15
maj
1951.....
..... 34:80
31: 80
30: 80
16—31
»
1951 .....
..... 34:90
31: 90
30: 90
För inlandsprisorten Örebro gäller ett garantipris, som ligger 75 öre per
deciton lägre än de ovan upptagna priserna. Samtliga angivna priser avse
fullgod vara av normalkvalitet. För fullgod vara av annan kvalitet verkställes
prisreglering enligt vissa regler. Hinder möter icke att överskrida
de fastställda garantipriserna.
1 Se Kungl. Maj:ts proposition nr 245/1950, s. 108 tf.
126
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
Fodermedel. (Jfr tabell 2.) Sedan ingången av produktionsåret 1949/50
är prisbildningen på fodersäd fri, ehuru vid försäljning från Svenska spannmålsaktiebolaget
alltjämt gälla vissa av jordbruksnämnden fastställda priser.
Försäljningarna från spannmålsbolaget avse numera uteslutande importerad
vara, främst majs. Medelpriserna på (vit-) havre och korn till producenter
enligt gällande noteringar fr. o. m. mars 1950 framgå av efterföljande
sammanställning. Uppgifterna avse kronor per deciton.
Vithavre
1950 Mars ........................ 23: 00
April......................... 23: 09
Maj.......................... 23: 00
Juni—augusti.................. —
September.................... 22: 68
Oktober...................... 23: 44
November .................... 24: 31
December..................... 26:13
1951 Januari....................... 27: 92
Februari...................... 29:83
Mars......................... 31: 59
Korn
24: 68
24: 74
24:55
24: 50
25: 25
26:07
27:80
29: 43
31:43
33: 27
Förbrukarepriset på majs, som den 1 september 1949 var 26 kronor 50 öre
per deciton, har höjts vid upprepade tillfällen och utgör för närvarande
32 kronor 50 öre per deciton. För sorghum har priset vid varje tillfälle
varit 1 krona lägre än priset på majs. Även priserna på av spannmålsbolaget
importerad annan fodersäd (korn och havre) ha undergått upprepade höjningar.
För foderjäst och dinatriumfosfat gälla allt fortfarande prisstoppbestämmelser.
Sedan även normalpriserna på melass slopats från och med den 12
oktober 1950 är i övrigt prisbildningen helt fri även för alla andra fodermedel
än de ovan nämnda.
Sedan mars 1950 utvisa priserna på hö och halm enligt lantbruksförbundets
noteringar följande utveckling. Uppgifterna avse medelpriser i kronor
per deciton på pressad vara till producent på station i Mellansverige.
Vallhö
Höstsädshalm
1950 Mars...................
3:00
April.................
....... 11:91*
3: 00
Maj...................
3: 00
Juni—augusti...........
—
—
September.............
....... 10: 00
3: 00
Oktober...............
....... 10:23
3: 30
November..............
....... 10:25
3: 38
December.............
....... 10:28
3: 44
1951 Januari................
....... 10:68
3: 93
Februari...............
....... 10:85
4: 25
Mars..................
4: 41
Liksom i fråga om fodersäd gälla vid försäljning från spannmålsbolaget
av oljekraftfoder, utländskt kli och fiskfodermjöl av jordbruksnämnden fastställda
priser. Ifrågavarande bestämmelser innefatta även vissa villkor om
högsta priser vid försäljning av dessa varor till förbrukare.
Vid försäljning av oljekraftfoderblandning till förbrukare gäller sedan
den 26 februari 1951 ett pris av 45 kronor per deciton. Motsvarande pris ut
-
127
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
gjorde den 1 september 1949 36 kronor 15 öre. Förbrukarepriset på utländskt
vetekli, som den 1 september 1949 utgjorde 22 kronor 15 öre per deciton,
har successivt höjts och utgör för närvarande 29 kronor 50 öre per deciton.
De nu nämnda priserna på oljekraftfoder och vetekli avse leverans fritt vissa
importhamnar.
Priserna på svenskt kli av vete och råg ha under vintern 1950/51 i samband
med knapphet på varan och jämväl med hänsyn till prishöjningarna
på importerat vetekli företett en icke obetydlig uppgång. Priserna ha härigenom
blivit högre än förra årets motsvarande priser, vilka utgjorde 24,02- respektive 22,63 kronor per deciton. Även priset på havrekli har legat högre
än under förra året. De av lantbruksförbundet sedan mars 1950 noterade
priserna framgå av följande sammanställning. Uppgifterna avse medelpriser
i kronor per deciton vid kvarn.
1950 Mars.....
April.....
Maj .....
Juni.....
Juli.......
Augusti ..
September
Oktober
November
December
1951 Januari ..
Februari
Mars ....
Svenskt
vetekli
24: 25
24: 40
26:00
26: 00
26: 00
26: 00
26: 35
26: 59
26: 65
26: 58
27:35
28: 75
31:65
Svenskt
rägkli
22: 50
22: 63
24:79
24:81
24:81
24:81
25: 07
25:19
25: 31
25: 23
25:99
27:43
30: 49
Svenskt
havrekli
13: 00
13:02
13: 90
14:00
14: 00
14: 00
13: 65
14: 02
15:15
16:00
17: 43
20: 32
23: 72
Sockerbetor. (Jfr tabell 2.) För sockerbetor av 1950 års skörd ha odlare
erhållit ett grundpris av 5 kronor 35 öre per deciton vid 16 procents sockerhalt.
För varje tiondels procent, varmed sockerhalten överstigit 16 procent,
har som vanligt utgått ett tillägg med 1/160 av grundpriset. Därjämte har i
år utgått bl. a. ett stimulanstillägg, vilket varit beroende av den odlade totalarealen
på så sätt, att för varje helt 200-tal hektar, varmed odlingen överstigit
50 000 hektar, skett en höjning av grundpriset med 1 öre. Grundpriset
har dock icke fått överstiga 5 kronor 55 öre per deciton, ett pris som uppnås
vid en odling av 54 000 hektar. Eftersom 1950 års odling omfattat cirka
54 400 hektar, har sagda maximala grundpris uppnåtts. Det för 1950 års
skörd utbetalda genomsnittspriset blir med nu angivna och vissa andra
tillägg och ersättningar 6 kronor 1 öre per deciton.
Oljeväxter. För oljeväxtfröer av 1950 års skörd erhålla odlare vid leverans
av vara med 18 procent vattenhalt följande grundpriser.
Höstraps, höstrybs, vårraps, vårrybs......... 75 öre per kilogram
Oljelin..................................... 70 » » »
Vitsenap................................... 61 » »
För oljeväxtfröer med annan vattenhalt än 18 procent verkställes prisreglering
enligt särskilda regler. Producent, som ej tecknat odlingskontrakt,
erhåller ett grundpris, som ligger 4 öre lägre än de angivna priserna.
Potatis. (Jfr tabell 2.) Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande bär livsmedelskommissionen
för tillverkningsåret 1950/51 fastställt de priser, som
tillverkare av potatisstärkelse eller potatisbrännvin ha att vid inköp av po
-
128
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
tatis för fabriksändamål av normalkvalitet erlägga till leverantören. Priserna
äro under tiden från kampanjens början till och med den 31 oktober
1950 34 öre, 1 november—31 december 1950 35 öre, 1—31 januari 1951 36
öre samt från och med den 1 februari 1951 till kampanjens slut 37 öre, allt
räknat per stärkelseprocent och hektoliter fritt fabriken.
Mjölk och mejeriprodukter m. m. (Jfr tabellerna 1 och 2.) Enligt kalkylsakkunnigas
beräkningar utgjorde den genomsnittliga likviden för mejerimjölk
28,78 öre per kilogram år 1949/50, varav 3,87 öre motsvarande statliga
bidrag. För år 1950/51 har preliminärt upptagits 29,46 respektive 2,57 öre per
kilogram.
Det allmänna mjölkpristillägget utgick under tiden september—december
1949 med 66,2 öre per kilogram mjölkfett å vid mejeri invägd mjölk använd
för smörframställning och 114 öre per kilogram för övrig mjölk. Under januari
1950 voro motsvarande tillägg 62,2 respektive 110 öre per kilogram
mjölkfett. Efter en teknisk omläggning av pristilläggssystemet utgick det
allmänna pristillägget under perioden februari—april 1950 med 82,4 öre per
kilogram å all invägd mjölk, under perioden maj—augusti samma år med
77.4 öre samt under perioden oktober—december med 82,5 öre per kilogram
invägd mjölk. Den 1 januari 1951 sänktes det allmänna mjölkpristillägget till
42.4 öre i samband med att priset på smör höjdes (jfr nedan). Tillägget utgår
— liksom under större delen av 1950 — för all invägd mjölk med ett
och samma belopp per kilogram. Jämte det allmänna mjölkpristillägget utgå
fortfarande s. k. extra mjölkpristillägg med varierande belopp inom Norrland
och vissa delar av Svealand och Götaland. Däremot har, som av ovanstående
framgår, den del av det allmänna mjölkpristillägget, som infördes
hösten 1949 i anslutning till prisstabiliseringspolitiken, slopats fr. o. m. den
1 januari 1951. Fr. o. m. nämnda dag ha även borttagits tidigare utgående
körlinjebidrag, merfrakttillägg och regleringskostnadstillägg för mjölk samt
subvention till förbättring av detaljhandelns marginaler för mjölk.
Riksnoteringen på runmärkt smör, som sedan mars 1949 stått oförändrad
i 4 kronor 95 öre, höjdes fr. o. m. den 1 januari 1951 till 5 kronor 70 öre
per kilogram. Samtidigt höjdes normalpriset på mejerismör och lantsmör
vid försäljning till förbrukare med 85 öre per kilogram från 5 kronor 60
öre per kilogram till 6 kronor 45 öre per kilogram och normalpriset vid
försäljning till detaljhandlare med 75 öre per kilogram från 5 kronor 10 öre
till 5 kronor 85 öre per kilogram. Priserna på osaltat smör liggga 10 öre över
nyss angivna priser.
Partipriset (priset från mejeri) på runmärkt halvfet ost av sveciatyp
utgjorde 230 öre per kilogram fram till den 9 januari 1950. Motsvarande
konsumentpris var 320 öre per kilogram. Till följd av införandet av statlig
subventionering (»devalveringssubvention») fr. o. m. nämnda dag sänktes
priserna till 170 respektive 255 öre per kilogram. Subventionsbeloppet
uppgick till 60 öre per kilogram (skillnaden mellan de angivna partipriserna).
Den, 6 februari 1951 upphävdes förbudet att försälja helfet ost. Partipriset
fastställdes härvid till 235 öre per kilogram helfet sveciaost av runmärkeskvalitet.
Konsumentpriset bestämdes till 325 öre per kilogram. Den
hclfeta osten subventionerades med samma belopp som den halvfeta.
Med hänsyn till marknadsläget för ost — överskott på halvfet ost och
brist på helfet ost — företogs fr. o. m. den 10 mars 1950 dels en höjning
av priset på helfet ost med 20 öre, dels en sänkning av priset på halvfet ost
med 60 öre per kilogram. Partipriset blev härigenom 255 öre på helfet ost
och 110 öre på halvfet och konsumentpriserna 345 respektive 195 öre per
kilogram.
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
129
Fr. o. m. den 1 september 1950 minskades subventionsbeloppet med 25
öre per kilogram. Samtidigt höjdes clearingavgiften för ost (vilken användes
för utbetalning av lagringsersättning för ost) med 5 öre per kilogram.
Vidare avvecklades den i mars 1950 företagna höjningen av priset på helfet
ost med 20 öre och den samtidigt genomförda sänkningen av priset på
halvfet ost med 60 öre per kilogram. Dessutom avvecklades tillverkningsavgiften
på 20 öre per kilogram samt den på ostens fetthalt i torrsubstans
grundade differentieringen av utjämningsavgiften. I stället infördes en för
all ost enhetlig utjämningsavgift om 15 öre per kilogram tillverkad vara
samt en försälj ningsavgift av 15 öre per kilogram helfet ost, som försåldes
från och med den 1 september 1950. De här nämnda åtgärderna medförde,
att partipriset på helfet ost av sveciatyp från september månads ingång
kom att utgöra 255 öre per kilogram och partipriset på halvfet ost av
sveciatyp 180 öre per kilogram. Konsumentpriserna uppgingo samtidigt till
345 respektive 265 öre per kilogram.
Nyss angivna priser bibehöllos fram till årsskiftet 1950/51, då i samband
med den allmänna justeringen av jordbrukspriserna partipriserna på
runmärkt ost av sveciatyp höjdes till 305 och 230 öre per kilogram helfet
respektive halvfet vara. Konsumentpriserna höjdes samtidigt till 410 respektive
330 öre per kilogram.
Av partiprishöjningen med 50 öre per kilogram på helfet och halvfet ost
kom endast 17,3 respektive 7,4 öre producenterna till godo. Återstående prishöjning
upp till 50 öre per kilogram erfordrades för att täcka mejeriernas
inkomstbortfall till följd av de samtidigt avvecklade återstående devalveringssubventionerna
och sänkningen av det allmänna mjölkpristillägget.
Priset på konsumtionsmjölk, vilket år 1950 utgjort i genomsnitt 33,6 öre
per liter enligt socialstyrelsens detalj prisnotering i städer och tätorter, liksom
priset på tunn grädde har kvarstått oförändrat under hela år 1950.
Fr. o. m. den 1 januari 1951 skedde en allmän höjning av normalpriserna
på konsumtionsmjölk med 4 öre per liter, på tunn färsk grädde med 20 öre
per liter samt på tjock grädde med 40 öre per liter. Konsumentpriset på
tunn grädde utgör fr. o. in. den 1 januari 1951 flerstädes i riket 240 öre per
liter samt priset på tjock grädde 550 öre per liter (i Stockholm 570 öre
och i Göteborg 560 öre per liter).
Fr. o. m. den 1 februari 1951 genomfördes vissa s. k. lokala justeringar
av normalpriserna på i huvudsak standardiserad mjölk.
Kött och fläsk. (Jfr tabell 2.) Genom beslut den 24 april 1942 bemyndigade
Kungl. Maj :t livsmedelskommissionen att i samråd med statens priskontrollnämnd
fastställa normalpriser på sådana varor, som omfattades
av då gällande reglering av handeln med köttvaror. Med stöd av detta bemyndigande
fastställde kommissionen normalpriser på hela, halva och
fjärdedels kroppar av storboskap, större kalv, häst och svin att gälla fr. o. in.
(len 19 maj 1942. Dessa normalprisbestämmelser utvidgades fr. o. in. den
29 juni 1942 att omfatta även spädkalv samt fr. o. m. den 15 februari 1943
att omfatta även hela och halva kroppar av får och lamm. Normalpriserna
på kött av får, lamm, häst, unghäst och föl ha sedermera upphävts fr. o. in.
den 23 september 1946.
Inför den förestående avvecklingen av kött- och fläskransoneringen infördes
fr. o. m. den 13 juni 1949 nya bestämmelser om normalprissättningen
av hela. halva och fjärdedels kroppar av nötkreatur och svin. Bestämmelserna
inneburo, att Sveriges slakteriförbund enligt med livsmedelskommissionen
efter band träffade överenskommelser skulle äga inom vissa
gränser tillämpa rörliga partipriser. De priser, som av förbundet tillämpades
!( Bihang till riksdagens protokoll 1951. i samt. ,Vr 207.
130
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
i Stockholm, skulle med vissa avdrag och tillägg i öre per kilogram för
skilda delar av landet gälla såsom normalpriser.
Den 17 juli 1950 utfärdades nya föreskrifter om normalpriser på hela,
halva och fjärdedels kroppar av nötkreatur och svin, som i stort sett anslöto
sig till tidigare gällande bestämmelser. Härjämte infördes från samma
datum normalpriser på hela, halva och fjärdedels kroppar av häst efter liknande
grunder som för nötkreatur och svin. Den 20 november 1950 höjdes
baspriserna på fläsk med 22 öre per kilogram med anledning av att det
statliga pristillägget för fläsk såsom nämnts upphörde att utgå från nämnda
datum.
I anslutning till överenskommelsen den 19 december 1950 angående jordbrukspriserna
har ny överenskommelse träffats med Sveriges slakteriförbund
om partiprissättningen på köttvaror från, den 15 januari 1951. Vid prissättningen
skall tillses, att under återstående del av regleringsåret 1950/51
den genomsnittliga prisnivån för slaktdjursprodukter, som avsetts i ovannämnda
överenskommelse av den 19 december 1950, icke överskrides. I enlighet
härmed ha vissa baspriser framräknats, som ansluta sig till denna
genomsnittliga prisnivå. Fr. o. m. den 15 januari 1951 ha vissa förändringar
vidtagits i prisområdesindelningen för köttvaror och de prisskillader som
gälla mellan olika prisområden. Som kompensation för vissa inkomstbortfall
och kostnadsstegringar, som bl. a. beröra ägg och fodermedel, har baspriset
på fläsk höjts fr. o. m. den 26 februari 1951 med 15 öre per kilogram.
De baspriser, som gälla den 1 april 1951 för 12:te prisområdet, återges
här nedan (putsad vara i öre per kilogram).
Klass
Ko,
oxe
Kviga,
stut,
ungtjur
Tjur
Gödkalv SLpdd''
kalv kalv
Häst
I.....
. 252
267
249
320
400 260
182
III.....
. 214
219
219
295
325 240
172
Hel eller halv
Hel eller halv
Klass
Galtfläsk
kropp av gödsvin
kropp av gödsvin
med huvud
utan huvud
och fölter
och fötter
Prima..
209
285
295
Klass
Suggfläsk
Suggfläsk
icke ren skuret
renskuret
I......
224
239
Som framgår av Kungl. Maj :ts proposition nr 245/1950 har sedan den
28 mars 1919 statligt pristillägg utgått endast för fläsk. Storleken av pristilläggen
under 1949 och 1950 framgår av nyssnämnda proposition. Pristillägget,
som fr. o. in. den 13 februari 1950 utgått med 18 kronor per besiktigat
svin vägande över 50 kilogram, upphörde att utgå efter den 20 november
1950.
Fr. o. in. den 15 januari slopades normalpriserna vid försäljning till förbrukare
på högrev, märgpipa, stora och lilla fransyskan samt benfri stek
av fransyskan, varefter normalpriser endast kvarstå för köttfärs och sidfläsk.
I övrigt sker viss reglering av prissättningen genom överenskommelse
mellan myndigheterna och kötthandelns branschorganisationer.
Ägg. (Jfr tabell 2.) Prisbildningen på ägg är sedan april 1948 fri inom ramen
för av statsmakterna fastställda riktlinjer. Enligt dessa får äggpriset
under 1950/51 fritt svänga mellan ett bottenpris av 1 krona 80 öre per kilo
-
Kungi. Maj.ts proposition nr 207.
131
gram och ett högsta pris av 3 kronor per kilogram till producenter i södra
Sverige. Den övre prisgränsen kan emellertid under vissa omständigheter
höjas likaväl som det allmänna icke påtagit sig någon ovillkorlig skyldighet
att stödja det angivna bottenpriset. Svensk äggnotering (= producentpriset
i öre per kilogram på ägg i de viktigaste produktionsområdena i
Götaland enligt Sveriges lantbruksförbund) har fr. o. m. mars 1950 utvecklats
på följande sätt.
Mars.............
....... 235
1950 Oktober....
............. 300
April.............
....... 220
November ..
............. 293
Maj..............
....... 225
December ..
............. 270
Juni .............
........ 226
1951 Januari.....
Juli..............
........ 271
Februari ...
............. 237
Augusti ..........
....... 295
Mars.......
............. 255
September........
.... .300
Konstgödsel. Priserna på konstgödsel vid försäljning till förbrukare under
år 1950/51 framgå av följande sammanställning.
Varuslag
Kronor per deciton vid leverans under tiden
Priset avser
leverans
banfritt å
följande
platser
V?-30/» 1950
l:a perioden
Vio 1950—31/i 1951
2:a perioden
Vt-30/» 1951
3:e perioden
Superfosfat............
11: 55 pr Vi. 50
12: — pr V, 51
13: 20 pr1/. 51
fabFikshamn
> kornad .....
12:35 » Vid 50
12:80 » >/* 51
14:— » V. 51
>
Thomasfosfat .........
10:45 » >/i. 50
10:85 » */. 51
11:45 » V. 51
Do mn arvet
Kali, 40 %............
18:60 > ‘/io 50
19:15 » Vt 51
19:80 » V. 51
tariffhamn
Kalksalpeter...........
20: 75 kontant
21: 35 kontant
21: 95 kontant
>
Kalkkväve, 18 % ......
Kalkammonsalpeter,
15-6 % ..............
Ljunga 20.5 sé........
21:55 »
21:95 »
23: 65
Svartvik
17: 65
24:— >
26: 10
fabrik
>
Köping 15-5%........
18: —
19:65 t
>
Ammoniumsulfat.......
23: 90
24:35 t
25: 80
Ljungaverk
Chilesalpeter..........
31: 90
32:25 .
32:90 »
importhamn
132
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
Bilaga 5.
PM
angående jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter år 1949.
I Kungl. Maj:ts proposition 319/1942 lämnades en redogörelse för jordbrukarnas
kontanta inkomster och utgifter under dels åren 1932, 1935 och
1937, dels åren 1938 och 1940, grundad på bearbetningar av självdeklarationer,
vilka beträffande de tre förstnämnda åren verkställts av 1938 års jordbruksutredning
och beträffande åren 1938 och 1940 av statens livsmedelskommission.
Denna redogörelse har sedermera i Kungl. Maj :ts propositioner
246/1943, 253/1944, 303/1945, 267/1946, 280/1947, 275/1948, 212/1949 och
245/1950 kompletterats med liknande undersökningar för åren 1941—48,
verkställda av statens livsmedelskommission. Sedan statens jordbruksnämnd
nu efter bemyndigande av Kungl. Maj :t genom sin statistikbyrå låtit företaga
en motsvarande bearbetning av självdeklarationer, avseende inkomståret
1949, framlägges i det följande eu sammanfattande redogörelse för de
härvid erhållna resultaten.
Material och metod.
Såsom framgår av tabell 1 har för undersökningen av jordbrukarnas kontanta
inkomster och utgifter år 1949 kunnat utnyttjas sammanlagt 9 085 av
jordbrukare avgivna självdeklarationer för av ägaren själv brukade gårdar.
Samtliga dessa härröra, liksom fallet varit vid föregående deklarationsundersökningar,
från brukningsdelar, som deltogo i den av 1938 års jordbruksutredning
verkställda undersökningen av jordbrukets driftsförhållanden.
Sedan föregående år bär antalet undersökta gårdar minskats med 259,
vilka fördela sig på alla områden och inom dessa på flertalet storleksgrupper.
Minskningen har orsakats dels av att länsstyrelserna av olika skäl ej
kunnat avstå vissa deklarationer, dels av att gårdar bytt ägare eller utlämnats
på arrende, på grund varav brukningsdelarna måst uteslutas vid denna
bearbetning. Det skulle kräva omfattande undersökningar för att nu i detalj
bedöma verkningarna av dessa förändringar i primärmaterialets omfattning;
de synas dock icke nämnvärt inverka på jämförbarheten med föregående
års resultat utom möjligen i den högsta storleksgruppen, där ett
något större material skulle vara önskvärt. Deklarationsmaterialets fördelning
på olika storleksgrupper inom vart och ett av de tre huvudområdena
har, såsom framgår av tabell 2, endast obetydligt förändrats sedan föregående
år.
Beträffande metoderna för materialets bearbetning ha utförliga redogörelser
lämnats i de ovan nämnda sammanfattningarna av de föregående
deklarationsundersökningarna. Såsom däri framhållits ha de ur självdeklarationernas
A-bilaga erhållna uppgifterna rörande jordbrukarnas kontanta
inkomster och utgifter omräknats dels till totalsiffror för riket, dels
till siffror per hektar jordbruksjord. Vid beräkningen av arealen jordbruks
jord har arealen ängsmark omräknats till åker med ledning av den
officiella statistikens uppgifter om avkastningen på åker och äng under åren
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
133
Tab. 1. Antal i deklarationsundersökningarna ingående brukningsdelar.
" ---- 1
Storleksgrupper, hektar åker
Samt-
Livsmedelskommissionens undersök-
2—5
5—10
10—20 20—30
30-50
50-100
över
100
liga
ning år 1946.
Södra och mellersta Sveriges slätt-
490
244
104
3 456
bygder........................
Södra och mellersta Sveriges skogs-
199
6(Jo
1207
607
213
124
48
14
4 042
och dalbygder.................
874
1683
1086
Norra Sverige...................
1111
1143
368
27
—
—
—
2 649
Hela riket
2184
3 431
2 661
847
614
292
118
10147
Livsmedelskommissionens undersök-
ning år 1947.
Södra och mellersta Sveriges slätt-
565
455
233
102
3 277
bygder........................
Södra och mellersta Sveriges skogs-
190
582
1150
214
115
45
15
3 933
och dalbygder.................
866
1624
1054
Norra Sverige...................
1022
1089
335
25
—
—
—
2 471
Hela riket
2 078
3 295
2 539
804
570
278
117
9681
L ivsmedelskommissionens undersök-
ning år 1948.
.
Södra och mellersta Sveriges slätt-
552
435
234
98
3181
bygder........................
Södra och mellersta Sveriges skogs-
186
554
1122
205
100
44
11
3 802
och dalbygder.................
839
1596
1007
Norra Sverige...................
948
1061
326
26
—
—
2 361
Hela riket
1973
3 211
2 455
783
535
278
109
9 344
Jordbruksnämndens undersökning
är 1949.
Södra och mellersta Sveriges slätt-
527
427
228
92
3 053
bygder........................
Södra och mellersta Sveriges skogs-
173
539
1067
957
329
197
30
94
43
12
3682
2 350
och dalbygder.................
Norra Sverige...................
838
952
1541
1039
Hela riket
1963
3119
2 353
754
521
271
104
9 085
1941—45. Beräkningen av totalsiffrorna för riket grundar sig på en för
varje särskild storleksgrupp och varje produktionsområde enligt den officiella
jordbruksstatistikens indelning verkställd uppräkning av självdeklarationernas
uppgifter. Härvid har förhållandet mellan den totala, åkerarealen
enligt 1944 års jordbruksräkning vid samtliga brukningsdelar inom resp.
storleksgrupp och område å ena samt åkerarealen vid de undersökta brukningsdelarna
inom samma storleksgrupp och område å andra sidan tagits
till utgångspunkt för omräkningen.
Vid bedömningen av undersökningens resultat i vad avser kontanta inkomster
och kostnader får beaktas, att den icke med säkerhet klargör den
ekonomiska utvecklingen inom jordbruket, om man företager en jämförelse
över en längre tidsperiod. Nu anfört förhållande beror på vissa inom jordbruket
under senare tid försiggångna strukturella förändringar. För det
första märkes här, att försäljningsinkomsternas andel av totalinkomsterna
successivt ökats i samband med övergången från natura- till penninghushållning.
(Samtidigt har deklarationen av försäljningsinkomster blivit full
-
134
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
Tab. 2. Procentuell fördelning av antalet brukningsdelar på olika storleksgrupper.
Samtliga brukningsdelar med över
2 hektar åker enligt 194i års jordbruksräkning.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder
......................
Södra och mellersta Sveriges skogs
och
dalbygder.................
Norra Sverige...................
De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning
år 1946 ingående
brukningsdelarna.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder
........................
Södra och mellersta Sveriges skogs
och
dalbygder.................
Norra Sverige...................
De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning
år 1947 ingående
brukningsdelarna.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder
........................
Södra och mellersta Sveriges skogs
och
dalbygder................
Norra Sverige...................
De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning
är 1948 ingående
brukningsdelarna.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder
........................
Södra och mellersta Sveriges skogs
och
dalbygder.................
Norra Sverige...................
De i jordbruksnämndens deklaralionsundersökning
år 1949 ingående
brukn ingsdelarna.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.
.........................
Södra och mellersta Sveriges skogs
och
dalbygder..................
Norra Sverige.....................
Storleksgrupper, hektar
åker
Samt-
liga
2-5
5-10
10-20
20-30
30-50
50-100
Över
100
19
25
30
12
8
4
2
1 100
40
37
17
3
2
1
0
100
57
34
8
i
0
0
0
100
6
17
35
18
14
7
3
100
22
42
27
5
3
i
0
100
42
43
14
i
100
6
18
35
17
14
7
3
100
22
41
27
6
3
1
0
100
41
44
14
1
100
6
18
35
17
14
7
3
100
22
42
27
5
3
1
0
100
40
45
14
1
100
6
18
33
17
14
7
3
100
23
42
26
5
3
1
0
100
41
44 I
14
i
—
—
—
100
ständigare.) Denna utveckling har varit särskilt markant i norra Sverige.
I samband med utflyttningen av arbetskraft från jordbruket har vidare
kontantlönernas andel av de totala arbetskostnaderna (om i dessa senare
även inräknas lön till brukarna själva) undergått en minskning. Så har
framför allt varit fallet inom det större och medelstora jordbruket. Ifrågavarande
förhållanden medföra, att sedan förkrigstiden dels skett en raskare
stegring av jordbrukets kontanta inkomster än av dess totala inkomster,
dels skett en långsammare uppgång av kontantlönerna i jordbruket än av
de totala arbetskostnaderna. Undersökningsresultaten ge på grund härav
icke en riktig bild av den totala inkomst- och kostnadsutvecklingen inom jordbruket
på längre sikt. Deklarationsundersökningarnas brister i berörda hänseenden
hindra emellertid icke, att resultat av desamma komma till an
-
135
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
vändning för många ändamål, såsom specialundersökningar av olika slag
för jordbrukskalkylen, nämligen i fråga om vissa kostnadsposter, vilka äro
av den natur, att de icke i nämnvärd grad influeras av förutnämnda strukturella
förändringar inom jordbruket. Vid studium av resultaten från dessa
undersökningar bör man vidare observera, att deklarationsundersökningarna
avse kalenderår och att skogsbruket ingår däri, under det att joidbrukskalkylen
avser produktionsår och ej tar hänsyn till skogsbruket.
Ytterligare bör vid bedömningen av undersökningsresultaten beaktas, att
de i undersökningen ingående egendomarna genomsnittligt taget torde representera
en något högre produktionsförmåga och mera rationella driftsförhållanden
än genomsnittsjordbruket. Till följd härav torde de vid undersökningen
erhållna totalbeloppen för såväl inkomster som utgifter vara något
för höga. Deras huvudsakliga uppgift är emellertid att avspegla de från
år till år inträffade förändringarna i jordbrukarnas kontanta inkomster och
utgifter och icke att ange dessa posters absoluta storlek. „
bet bör ytterligare beaktas, att brukningsdelar med mindre an 2 hektar
åker icke ingå i det bearbetade materialet. Likaså bör framhållas att vid
upprättande av självdeklaration inom jordbruket den s. k. kontantpnncipen
tillämpas. Då hänsyn sålunda icke tages till eventuella lagerbehållningar
vid beskattningsårets början och slut, kan nettointäkten av jordbruksfastighet
enligt deklarationsuppgifterna växla mera från år till ar an
vad som eljest skulle varit förhållandet.
I de senaste årens redogörelser har 1938 använts som basar. De o\an
nämnda strukturella förändringarna ha emellertid nödvändiggjort valet av
ett senare jämförelseår. I avvaktan pa att nytt basar fastställes för jo****"
brukskalkylen, har därvid året 1946 tills vidare ansetts lämpligt att i tabellerna
bilda utgångspunkt för jämförelserna. Därutöver lämna tabellerna
uppgifter avseende åren 1947, 1948 och 1949. Textframställningen behandlar
i det stora hela endast utvecklingen mellan åren 1948 och 1949.
Jordbrukets kontanta inkomster.
Resultaten av den beräkning av jordbrukarnas sammanlagda kontanta
inkomster under år 1949, som verkställts på grundval av de på självdeklarationernas
A-bilaga lämnade uppgifterna, redovisas i tabellerna 3 och 4.
I tabell 3 återgivas för hela riket och de tre stora huvudområdena — södra
och mellersta Sveriges slättbygder samt skogs- och dalbygder och norra
Sverige_de till totalsiffror uppräknade inkomstbeloppen, och i tabell 4 ha
dessa omräknats till indextal med 1946 och 1948 som basår. I anslutning
till A-bilagans uppställning ha inkomsterna fördelats på följande poster:
spannmål och frövaror; sockerbetor; potatis jämte rotfrukter, grönsaker
och trädgårdsprodukter; hö jämte halm och grönfoder; hästar och nötkreatur;
svin och grisar; fjäderfä och ägg; mjölk och produkter därav, dels vid
leverans till mejeri, dels vid annan försäljning; diverse produkter (får och
"etter, fisk och vilt, lin, ull, hudar och skinn in. m.); inkomster av skogsbruk;
arrenden och avgälder; diverse inkomster (körslor, uthyrning av maskiner
och dragare; försäljning av döda yttre inventarier samt av sten, grus,
torv in. in., ersättning för vägunderhåll och andra ej annorstädes upptagna
inkomstposter).
Såsom framgår av tabell 3 ha jordbrukarnas sammanlagda kontanta inkomster
år 1949 beräknats till 3 523,6 miljoner kronor. Inkoinstsummao för
år 1948 uppskattades till 3 251,2 miljoner kronor. I jämförelse med år 1948
136 Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
Tab. 3. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1946—1949, miljoner kronor.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.
Inkomster av försålda produkter
därav spannmål och frövaror...........
sockerbetor......................
potatis m. m....................
hö, halm och grönfoder..........
Summa vegetabiliska produkter
hästar och nötkreatur............
svin och grisar.................
fjäderfä och ägg.................
mjölk till mejeri................
mjölk till enskilda...............
Summa animaliska produkter
diverse produkter................
Summa inkomster av försålda produkter
Diverse inkomster........................
därav för körslor......................
Inkomster av skogsbruk..................
Arrenden och avgälder...................
Samtliga kontanta inkomster
Södra och mellersta Sveriges skogs- och
dalbygder.
Inkomster av försålda produkter
därav spannmål och frövaror...........
sockerbetor......................
potatis m. m....................
hö, halm och grönfoder..........
Summa vegetabiliska produkter
hästar och nötkreatur............
svin och grisar..................
fjäderfä och ägg.................
mjölk till mejeri.................
mjölk till enskilda...............
Summa animaliska produkter
diverse produkter................
Summa inkomster av försålda produkter
Diverse inkomster.......................
därav för körslor......................
Inkomster av skogsbruk..................
Arrenden och avgälder.............
Samtliga kontanta inkomster
Norra Sverige.
Inkomster av försålda produkter
därav spannmål och frö varor...........
sockerbetor......................
potatis m. m....................
hö, halm och grönfoder..........
Summa vegetabiliska produkter
1946
1947
1918
1949
304-3
! 286-0
403-1
483-2
94-1
86-3
105-8
110-9
68-6
72-2
73-2
68-7
12-6
12-2
14-8
7-0
479-6
456-7
596-9
669-8
191-3
215-7
194-9
206-2
162-4
179-4
208-7
238-6
50-4
56-6
69-9
70-5
469-3
482-2
515-4
561-3
18-9
19-5
20-8
21-0
S92-3
953-4
1009-7
1097-6
10-1
10-7
11-7
11-8
1382-0
1420 8
1618-3
1 779 2
26-0
26-2
28-4
29-7
15-5
14-1
14-9
14-1
90-0
94-0
92-9
81-2
19-o
19-5
20-4
21-8
1517 o
1560-5
1 760 o
1 911 9
45-1
37-4
58-9
68-9
1-8
1-6
2-2
1-9
30-9
36-6
44-6
41-0*
4-5
5-1
6-1
3-2
82-3
80-7
111-s
115-0
125-6
142-1
123-7
148-6
87-9
92-0
100-4
120-0
30-6
35-1
41-9
43-3
292-7
303-2
327-4
381-3
16-3
16-9
18-9
19-4
553-1
589-3
612-3
712-6
5-3
5-1
5-2
4-8
640 7
675-1
729-3
832-4
36-9
35-4
30-4
31-9 i
30-5
29-4
23-0
23-4
260-8
234-8
233-6
215-8
9-1
9-8
10-4
11-0
9475
955-1
1003 7
10911
1-2
l-i
2-4
3-0
—
—
—
_
5-1
6-3
6-2
5-8
5-7
6-7
8-2
7-1
12-0
U-l
16-8
15-9
Kungl. Maj:ts proposition nr 207. 137
Tab. 3 (forts.). Jordbrukets kontanta inkomster åren 1946—1949, miljoner kronor.
1946
1947
1948
1949
hästar och nötkreatur............
36-6
38-9
40-4
45-3
svin och grisar..................
9-2
9-7
10-8
14-5
fjäderfä och ägg.................
1-8
2-3
3-6
4-7
mjölk till mejeri.................
135-3
146-7
155-9
182-0
mjölk till enskilda...............
9-6
9-8
10-5
10-5
Summa animaliska produkter
192-5
207-i
221-2
257-0
diverse produkter................
3-9
3-3
4-1
3-3
Summa inkomster av försålda produkter
208-4
224-8
242-1
276-2
Diverse inkomster.......................
67-7
56-0
49-6
53-8
därav för körslor .....................
63-9
52-7
45-8
49-8
Inkomster av skogsbruk.................
236-3
203-7
190-8
185-1
Arrenden och avgälder ..................
5-2
5*1
5-0
5-5
Samtliga kontanta inkomster
Hela riket.
517-6
489-6
487-5
5206
Inkomster av försålda produkter
324-5
464-4
555-1
därav spannmål och frövaror ..........
350*6
sockerbetor .....................
95-9
87-9
108-0
112-8
potatis m. m....................
104-6
115-1
124-0
115-5
hö, halm och grönfoder..........
22-8
24-0
29-1
17-3
Summa vegetabiliska produkter
573-9
551-5
725-5
800-7
hästar och nötkreatur............
353-5
396-7
359-0
400-1
svin och grisar.................
259-5
281-1
319-9
373-1
fjäderfä och ägg.................
82-8
94-0
115-4
118-5
mjölk till mejeri................
897-3
932-1
998-7
1124-6
mjölk till enskilda ..............
44-8
46-2
50-2
50-9
Summa animaliska produkter
1 637-9
1 750-1
1 843-2
2 067-2
diverse produkter...............
19-3
19-1
21-0
19-9
Summa inkomster av försålda produkter
2 2811
2 820 7
2 589 7
2 887-8
Diverse inkomster.......................
130-6
117-6
108-4
115-4
därav för körslor.....................
109-9
96-2
83-7
87-3
Inkomster av skogsbruk.................
587-1
532-5
517-3
482-1
Arrenden och avgälder..................
33-3
34-4
35-8
38-3
Samtliga kontanta inkomster
2 9S2-1
3005-2
3 2512
3 523-6
föreligger sålunda en ökning av inkomstsuniman med 272,4 miljoner kronor
eller med 8,4 procent.
Av den sammanlagda inkomstsumman härrör betydligt över hälften (58,7
procent) eller 2 067,2 miljoner kronor från försäljning av animaliska produkter,
medan inkomsterna av försålda vegetabilier stanna vid 800,7 miljoner
kronor (22,7 procent) och skogsinkomsterna vid 482,i miljoner kronor
(13,7 procent). Dessa tre grupper av inkomster omfattade drygt 95 procent
av de totala inkomsterna.
I förhållande till 1948 ökade inkomsterna av försålda jordbruksprodukter
med 298,i miljoner kronor eller 11,5 procent. Härav kommo på animaliska
produkter 224,o miljoner kronor (ökning 12,2 procent) och på vegetabiliska
produkter 75,2 miljoner kronor (10,4 procent). Skogsinkomsterna ha under
år 1949 sjunkit med 35,2 miljoner kronor (motsvarande 6,8 procent).
ökningen mellan åren 1948 och 1949 i försäljningen av animaliska pro
-
138
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
Tab. 4. Jordbrukets kontanta inkomster &ren 1946—1949. Indextal.
År 1946 = 100
År 1948
= 100
1947
1948
1949
1949
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.
Vegetabiliska produkter................
95-2
124-5
139-7
112-2
Animaliska produkter..................
106-8
113-1
123-0
108-7
Samtliga jordbruksprodukter............
102-8
117-1
128-7
109-9
Diverse inkomster......................
100-5
108-8
113-9
104-7
Skogsbruk.............................
104-1
103-2
90-2
87-4
Samtliga kontanta inkomster
1029
116o
126-0
108-6
Södra och mellersta Sveriges skogs- och
dalbygder.
Vegetabiliska produkter................
98-1
135-9
139-8
102-9
Animaliska produkter..................
106-6
110-7
128-9
116-4
Samtliga jordbruksprodukter............
105-4
113-8
129-9
114-1
Diverse inkomster......................
95-9
82-3
86-5
105-2
Skogsbruk.............................
90-0
89-6
82-8
92-3
Samtliga kontanta inkomster
1008
1059
1152
108-7
Norra Sverige.
Vegetabiliska produkter................
117-5
140-1
132-6
94-7
Animaliska produkter..................
107-7
114-9
133-5
116-2
Samtliga jordbruksprodukter............
107-9
116-2
132-5
114-1
Diverse inkomster......................
82-8
73-3
79-5
108-4
Skogsbruk.............................
86-2
80-7
78-4
97-0
Samtliga kontanta inkomster
94-6
942
1006
106-8
Hela riket.
Vegetabiliska produkter................
96-1
126-4
139-5
110-4
Animaliska produkter..................
106-8
112-5
126-2
112-2
Samtliga jordbruksprodukter............
104-0
116-1
129-4
111-5 j
Diverse inkomster......................
90-o
82-9
88-3
106-5
Skogsbruk.............................
90-7
88-1
82-1
93-2
Samtliga kontanta inkomster
1008
109o
118-2
108-4
dukter, 224,o miljoner kronor, fördelar sig med 41,i miljoner kronor på posten
hästar och nötkreatur, 53,2 miljoner kronor på posten svin och grisar,
3,i miljoner kronor på posten fjäderfä och ägg samt 126,6 miljoner kronor
på posten mjölk. Relativt sett innebära dessa tal en ökning ifråga om samtliga
animaliska produkter med som nämnts 12,2 procent samt ifråga om
hästar och nötkreatur med 11,4 procent, svin och grisar 16,6 procent, fjäderfä
och ägg 2,7 procent samt mjölk 12,i procent. Den låga ökningen för fjäderfä
och ägg framstår som resultatet av en kombination av produktionsökning
och kraftigt prisfall. I detta sammanhang må erinras om att värdet av
försålda hästar och nötkreatur under år 1948 var betydligt lägre än år 1947
såsom följd av de stora utslaktningarna under det torra året 1947 och den
ringa slakten under det jämförelsevis goda skördeåret 1948. Försäljningsvärdet
år 1949 översteg 1947 års tal med 3,4 miljoner kronor eller 0,9 procent.
För övriga animalier redovisas en fortgående, ehuru delvis ojämn stegring
under de år tabellerna omfatta.
Stegringen av inkomsterna från försålda vegetabiliska produkter hänför
sig nästan helt till försäljningen av spannmål och frövaror, som stigit med
90,7 miljoner kronor eller 19,5 procent. I övrigt redovisas en mindre ökning
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
139
Tab. 5. Jordbrukets inkomster av vegetabiliska respektive animaliska produkter
i procent av inkomster av samtliga försålda produkter inom olika storleksgrupper
och områden åren 1946—1949.
År
Storleksgrupper, hektar åker
2—5
5—10
10—20
20—30
30—50
50-100
Över
100
liga
Södra och mellersta Sveriges
slättbygder.
Vegetabiliska produkter.....
1946
12-6
17-4
25-3
34-3
40-9
46-2
50-2
34-7
1947
10-6
15-3
23-4
30-6
38-6
44-1
48-2
32-1
1948
15-1
19-4
27-6
36-0
42-2
50-1
52-8
36-9
1949
12-0
18-9
27-2
37-3
44-4
51-8
55-8
37-6
Animaliska produkter......
1946
86-G
81-3
73-8
65-1
58-4
53-1
49-2
64-6
1947
88-3
83-7
75-9
68-8
60-7
55-2
51-1
67l
1948
83-8
79-5
71-8
63-2
57-0
49-5
46-6
62-4
1949
87-1
80-3
72-2
61-8
54-9
47-8
43-6
61-7
Södra och mellersta Sveriges
»
skogs- och dalbygder.
r
Vegetabiliska produkter.....
1946
4-8
7-4
12-2
16-6
22-6
34-7
47-0
12-8
1947
5-8
7-3
Hl
14-3
21-2
28-3
43-9
12-0
1948
8-1
8-7
14-7
17-7
28-3
36-8
47-3
15-3
1949
7-0
7-6
12-7
18-2
24-1
31-0
48-7
13-8
Animaliska produkter......
1946
94-3
91-8
87-2
82-4
76-4
62-9
52-7
86-3
1947
93-4
91-9
88-3
85-0
78-0
70-7
55-6
87-3
1948
91-3
90-4
84-8
81-7
70-4
62-4
52-3
84-0
1949
92-5
91-8
86-9
81-2
75''1
68-3
50-4
85-6
Norra Sverige.
Vegetabiliska produkter.....
1946
3-6
4-9
8-9
17-4
.
5-8
1947
4-4
5-7
8-4
18-0
6-3
1948
4-5
6*5
9-7
19-6
•
6-9
1949
3-6
5-0
8-6
20-8
5-8
Animaliska produkter......
1946
94-4
93-6
88-9
79-5
92-4
1947
94-2
93-0
90-1
78-9
•
92-3
1948
93-7
92-2
88-4
77-0
91-4
1949
95-3
94-1
89-9
75-9
93-0
i fråga om sockerbetor å 4,8 miljoner kronor eller 4,5 procent, medan tillbakagång
ägt rum av inkomsterna från försäljningen av potatis m. m. med 8,5
miljoner kronor (6,9 procent) och av hö, halm och grönfoder med 11,8 miljoner
kronor (40,6 procent) såsom följd av nedgång i såväl försålda kvantiteter
som å-priser.
Inkomsterna av skogsbruk ha efter år 1946 årligen undergått viss minskning.
Nämnda år kännetecknades av ett toppläge med exceptionellt höga
skogsinkomster, vartill — såsom i föregående års redogörelser framhållits
— prisstoppets upphävande den 1 juli 1946, de på grund härav ökade avverkningarna
samt omläggningen av taxeringsförfarandet främst torde ha
medverkat. Nedgången från 1947 till 1948 berodde främst på en minskning
av de avverkade kvantiteterna, föranledd av att bestämmelserna om avverkningsplikt
upphävdes den 1 juli 1948. Den fortsatta minskningen under 1949
torde i främsta rummet sammanhänga med en under våren 1949 genomförd
prissänkning på massaved med därav följande minskad avverkning.
Vidare erbjödos avlönade arbetstillfällen i minskad omfattning, och slutligen
kan den kraftiga prissänkningen på virke och massaved i slutet av år
1949 i någon mån ha inverkat sänkande på detta års inkomster.
De hittills anförda siffrorna avse riket i dess helhet. Mellan de olika om
-
140
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
rådena föreligga vissa olikheter. Inkomsterna av försålda vegetabilier ha
mellan 1948 och 1949 ökat med 12,2 procent i södra och mellersta Sveriges
slättbygder men med blott 2,9 procent i samma områdes skogs- och dalbygder
och ha minskat med 5,3 procent i norra Sverige. Ifråga om animalier har
inkomstutvecklingen i dessa tre områden medfört en ökning å resp. 8,7, 16,4
och 16,2 procent. Skogsinkomsterna ha minskat i södra och mellersta Sveriges
slättbygder med 12,6 procent, i skogs- och dalbygderna med 7,7 procent
och i norra Sverige, där deras relativa andel är avgjort störst, med 3,o procent.
Genom dessa delvis motsatta tendenser ha olikheterna i utvecklingen
av de totala inkomsterna blivit i det närmaste utjämnade: mot en ökning på
8,6 procent i slättbygderna svarar en ökning på 8,7 procent i skogs- och dalbygderna
och 6,8 procent i norra Sverige. Kvar står dock en något mindre
ökning i sistnämnda område än i landet i övrigt.
Förskjutningarna av de viktigaste inkomstposternas inbördes betydelse
belysas närmare av följande sammanställning av deras procentuella andel
av jordbrukets sammanlagda kontanta inkomster enligt självdeklarationerna
:
1946
1947
1948
1949
Vegetabiliska produkter.........
....... 19-3
18-4
22 3
22-7
Animaliska produkter...........
....... 54-9
58-2
567
58''7
Skogsbruk .....................
17 7
159
13-7
Diverse inkomster..............
....... 61
57
5-1
4-9
Samtliga kontanta inkomster 100 0
1000
1000
100-0
I tablån lägger man märke till att de vegetabiliska produkternas andel
av inkomstsumman stigit under år 1948 och ytterligare något under år 1949.
Animalierna bilda större andel av samtliga kontanta inkomster än under
övriga redovisningsår, medan en oavbruten nedgång noteras för skogsbruk
liksom för övriga inkomster.
De vegetabiliska resp. animaliska produkternas andel storleksgruppsvis
av inkomsterna av samtliga försålda jordbruksprodukter belyses i tabell 5.
I denna framträder tydligt det kända förhållandet, att de vegetabiliska produkternas
relativa betydelse ökar starkt med stigande egendomsstorlek samt
att den genomgående är vida större inom slättbygderna i södra och mellersta
Sverige än i skogs- och dalbygderna och i norra Sverige.
Göres en uppdelning av de kontanta inkomsterna och av försälj ningsinkomsterna
på de tre huvudområdena, erhålles följande procentuella fördelning:
-
Samtliga kontanta inkomster 1946
Södra och mellersta Sveriges slättbygder 50-9
Södra och mellersta Sveriges skogs- och
dalbygder ......................... 31-8
Norra Sverige ...................... 17 3
Hela riket 100 0
Inkomster av försålda jordbruksprodukter
Södra och mellersta Sveriges slättbygder 62 0
Södra och mellersta Sveriges skogs- och
dalbygder......................... 28 7
Norra Sverige....................... 9 3
1947
1948
1949
5F9
54-1
54-2
31-8
30 9
310
163
150
14-8
100 0
100 0
100-0
61-2
62-5
61-6
29''1
28-2
28-8
9-7
9-3
9-6
100-0
100-0
100-0
Hela riket 100-0
Kungl. Maj.ts proposition nr 207. 141
Tab. 6. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1946—1949, miljoner kronor.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.
Arrenden och kontanta undantagsförmåner
Arbetslöner.............................
Inköp av förnödenheter
därav spannmål och frövaror..........
kraftfoder och betmassa.........
potatis och rotfrukter...........
hö, halm m. fl. fodermedel......
gödselmedel och torvströ........
Inköp av levande inventarier............
Inköp av döda inventarier...............
Underhåll av inventarier................
Underhåll av byggnader.................
Diverse driftskostnader..................
Räntor.................................
Samtliga kontanta utgifter
Nyuppsättning av inventarier............
Ny-, till- eller ombyggnad...............
Södra o. mellersta Sveriges skogs- o. dalbygder.
Arrenden och kontanta undantagsförmåner
Arbetslöner.............................
Inköp av förnödenheter
därav spannmål och frövaror..........
kraftfoder och betmassa.........
potatis och rotfrukter...........
hö, halm m. fl. fodermedel......
gödselmedel och torvströ........
Inköp av levande inventarier............
Inköp av döda inventarier...............
Underhåll av inventarier................
Underhåll av byggnader.................
Diverse driftskostnader..................
Räntor.................................
Samtliga kontanta utgifter
Nyuppsättning av inventarier............
Ny-, till- eller ombyggnad...............
Norra Sverige.
Arrenden och kontanta undantagsförmåner
! Arbetslöner.............................
: Inköp av förnödenheter
därav spannmål och frövaror..........
kraftfoder och betmassa.........
potatis och rotfrukter...........
hö, halm m. fl. fodermedel......
gödselmedel och torvströ........
Inköp av levande inventarier............
Inköp av döda inventarier...............
Underhåll av inventarier................
Underhåll av byggnader.................
Diverse driftskostnader..................
Räntor.................................
Samtliga kontanta utgifter
Nyuppsättning av inventarier............
Ny-, till- eller ombyggnad...............
1946
1947
1948
1949
10-6
10-6
12-1
13-4
356-7
351-8
394-6
401-9
51-5
58-5
66-5
70-9
91-4
104-2
115-6
128-9
6-4
6-8
6-8
7-3
23-6
28-4
34-4
32-7
96-8
101-2
111-9
126-8
82-1
83-5
89-2
94-8
41-5
53-7
71-6
86-2
56-5
61-3
70-2
75-6
78-3
86-9
104-7
112-9
145-7
160-1
184-4
208-1
54-4
55-0
57-8
59-2
1 095 5
1162 o
1319 8
1418-7
15-6
28-6
39-1
36-2
32-3
37-9
37-6
39-2
4-7
5-1
5-3
5-7
173-5
167-4
190-4
193-2
28-8
31-4
33-3
34-1
48-4
56-6
60-3
73-4
3-7
3-2
2-8
3-9
12-6
15-3
18-5
16-2
53-5
56-4
61-6
66-7
59-7
60-5
63-0
70-5
26-4
29-3
34-6
38-1
26-7
28-7
30-8
34-0
51-3
60-1
68-4
76-3
71-2
77-5
88-9
98-3
23-0
23-1
24-6
25-5
683-5
6146
682-5
7359
9-4
14-1
22-8
19-6
26-8
27-2
27-1
24-7
2-2
2-5
2-2
2-4
103-4
84-8
89-8
92-8
10-7
11-5
11-9
12-5
15-2
16-2
16-8
20-2
1-0
1-1
0-7
1-1
13-7
15-8
17-9
20-2
15-8
17-2
18-5
20-9
26-3
24-1
26-2
25-7
12-3
14-1
17-1
16-0
7-8
8-5
9-7
10-3
22-3
31-0
33-0
37-8
33-4
35-3
41-9
45-3
8-4
8-0
8-1
8-4
2725
270 1
293-8
3136
3-6
4-6
7-0
4-4
9-7
12-3
11-8
16-0
142 Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
Tab. 6 (forts.). Jordbrukets kontanta utgifter åren 1946—1949, miljoner kronor.
Hela riket.
1946
1947
1948
1949
Arrenden och kontanta undantagsförmåner
17-5
18-2
19-6
21-3
Arbetslöner.............................
633-6
604-0
674-8
687-9
Inköp av förnödenheter
därav spannmål och frövaror..........
91-0
101-1
111-7
117-3
kraftfoder och betmassa.........
155-0
177-0
192-7
222-5
potatis och rotfrukter...........
11-1
11-1
10-3
12-3
hö, halm m. fl. fodermedel......
49-9
59-5
70-8
69-1
gödselmedel och torvströ........
166-1
174-8
192-0
214-1
Inköp av levande inventarier............
168-1
168-1
178-4
191-0
Inköp av döda inventarier...............
80-2
97-1
123-3
140-3
Underhåll av inventarier................
91-0
98-ö
110-7
119-9
Underhåll av byggnader.................
151-9
178-0
206-1
227-0
Diverse driftskostnader..................
250-3
272-9
315-2
351-7
Räntor................................
85-8
86-1
90-5
93-1
Samtliga kontanta utgifter
1951 5
2 046 7
2 296 l
2468-2
Nyuppsättning av inventarier............
28-6
47-3
68-9
60-2
Ny-, till- eller ombyggnad...............
68-8
77-1
76-5
79-9
Tablån visar, att de olika områdenas andel av jordbrukets samtliga kontanta
inkomster år 1949 ej nämnvärt avviker från motsvarande tal år 1948.
I jämförelse med 1946 och 1947 har den emellertid ökat för södra och mellersta
Sveriges slättbygder och minskat för de två övriga områdena. Nedgången
för norra Sverige beror främst på minskade inkomster av skogsbruket.
Beträffande inkomsterna av försålda jordbruksprodukter har fördelningen
på de olika områdena ej undergått några större förändringar under
de fyra senast undersökta åren.
Jordbrukets kontanta utgifter.
De på självdeklarationernas A-bilaga redovisade kontanta utgifterna ha
vid bearbetningen sammanförts i följande grupper: arrenden och kontanta
undantagsförmåner; arbetslöner; inköp av spannmål och frövaror; kraftfoder
och betmassa; potatis och rotfrukter; hö, halm m. fl. fodermedel;
gödselmedel och torvströ; inköp av levande inventarier med fördelning på
hästar och nötkreatur, svin och grisar samt får och getter; inköp av döda
inventarier; underhåll av dels inventarier, dels byggnader; diverse driftskostnader
(bl. a. elektrisk ström samt bränn- och smörjolja) jämte räntor.
Dessutom ha även uppgifterna rörande kostnaderna för nyuppsättning av
yttre inventarier samt för ny-, till- eller ombyggnad bearbetats. Beträffande
dessa sistnämnda uppgifter bör emellertid nämnas, att dessa kostnader icke
berättiga till avdrag vid taxeringen, varför de kunna antagas vara mindre
fullständigt redovisade i deklarationerna. Av de vid bearbetningen av dessa
poster erhållna resultaten torde därför icke alltför bestämda slutsatser böra
dragas.
Resultaten av beräkningarna redovisas i tabellerna 6 och 7.
För hela riket beräknas jordbrukarnas kontanta utgifter år 1949 ha uppgått
till sammanlagt 2 468,2 miljoner kronor, vartill komma ytterligare 60,2
miljoner kronor för nyuppsättning av inventarier och 79,9 miljoner kronor
för ny-, till- och ombyggnader. Motsvarande utgifter år 1948 utgjorde respektive
2 296,i, 68,9 och 76,5 miljoner kronor. I jämförelse med år 1948 ökade
således samtliga kontanta utgifter år 1949 med 172,i miljoner kronor eller
7,5 procent. Såsom framgår av tabell 7 ha de relativa utgiftsökningarna varit
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
143
Tab. 7. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1946 — 1949. Indextal.
År 1946 = 100
År 1948
= 100
1947
1948
1949
1949
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.
Arbetslöner.............................
98-6
110-6
112-7
ioi-9 i
Inköp av förnödenheter.................
110-9
124-3
136-0
109-4
Inköp av levande och döda inventarier . ..
11M
130-1
146-4
112-5
Underhåll av inventarier och byggnader . .
109-9
129-7
139-7
107-7
Diverse driftskostnader...................
109-9
126-6
142-9
112-9
Räntor.................................
100-9
106-2
108-s
102-4
Samtliga kontanta utgifter
106-1
1205
1295
1075
Södra o. mellersta Sveriges skogs- o. dalbygder.
1
Arbetslöner.............................
96-4
109-7
111-4
101-5
Inköp av förnödenheter.................
110-9
120-0
132-0
110-0
Inköp av levande och döda inventarier ...
104-2
113-4
126-2
111-3
Underhåll av inventarier och byggnader . .
113-9
127-2
141-6
111-3
Diverse driftskostnader..................
108-9
124-9
138-0
110-5
Räntor.................................
100-6
107-0
111-2
103-9
Samtliga kontanta utgifter
105-3
117-0
1261
107-8
Norra Sverige.
Arbetslöner.............................
82-1
86-8
89-7
103-3 1
Inköp av förnödenheter.................
109-7
117-1
133-1
113-7
Inköp av levande och döda inventarier ...
98-8
112-0
108-0
96-5
Underhåll av inventarier och byggnader . .
131-1
141-5
159-4
112-7
Diverse driftskostnader..................
105-6
125-5
135-6
108-0
Räntor.................................
94-9
95-4
99-1
103-9
Samtliga kontanta utgifter
99 1
1078
115 i
106-7
Hela riket.
Arbetslöner.............................
95-3
106-5
108-6
101-9
Inköp av förnödenheter.................
110-8
122-1
134-4
110-1
Inköp av levande och döda inventarier ...
106-8
121-5
133-4
109-8
Underhäll av inventarier och byggnader . .
113-8
130-4
142-8
109-5
Diverse driftskostnader..................
109-0
125-9
140-5
111-6
Räntor.................................
100-2
105-4
108-5
102-9
Samtliga kontanta utgifter
104 9
117 7
126 5
1075
av ungefär samma storleksordning för de olika huvudposterna med undantag
för arbetslönerna — den största posten — och ränteutgifterna, vilka
stigit minst eller med 1,9 resp. 2,9 procent. För de övriga posterna variera
utgiftsökningarna mellan 9,5 och 11,6 procent.
Trots den fortgående mekaniseringen av jordbruket ökade sålunda utgifterna
för arbetslöner med 1,9 procent. Enligt socialstyrelsens lönestatistik har
lantarbetarnas genomsnittliga timlön vid tidlönsarbete höjts från 1,77 kr. år
1948 till 1,84 kr. år 1949 eller med 4,o procent. Orsakerna härtill äro att söka
dels i att minimitimlönerna för män enligt kollektivavtalet höjdes från och
med den 1 november 1948 med i allmänhet 5 öre för arbetare i förmansställning
och 2 öre för övriga arbetare, dels i att de s. k. dolda förmånerna vid det
icke avtalsbundna jordbruket i viss utsträckning under året avlösts av höjd
timlön.
Vid en närmare undersökning av kostnadsutvecklingen av de i tabell 6
angivna delposterna befinnes tendensen icke ha varit fullt så ensartad
144
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
Tab. 8. Arbetslönernas och rfinteutgitternas procentuella andel av jordbrukets
kontanta utgifter inom olika storleksgrupper och områden åren 1946—1949.
År
Storleksgrupper, hektar
åker
Samt-
2-5
5-10
10—20
20-30
30-50
50-10C
över
100
liga
Södra och mellersta Sveriges
slättbygder.
Arbetslöner................
1946
12-2
16-1
25-1
30-8
35-6
40-7
46-2
32-6
1947
9-4
14-5
22-0
28-5
34-0
38-8
43-7
30-3
1948
10-2
14-8
21-6
27-8
34-1
38-8
42-2
29-9
1949
9-3
13-9
20-7
26-5
32-3
36-4
40-9
28-3
Räntor....................
1946
3-9
5-2
4-5
4-9
5-1
5-3
5-2
5-0
1947
3-8
4-8
4-5
4-6
5-0
5-1
4-7
4-7
1948
3-3
4-3
4-0
4-3
4-4
4-7
5-0
4-4
1949
30
4-0
3-8
3-9
4-3
4-7
4-7
4-2
Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder.
Arbetslöner................
1946
20-2
25-5
31-8
34-5
39-5
44-5
43-5
29-7
1947
17-2
22-5
29-0
31-9
38-9
43-2
43-6
27-2
1948
17-8
22-9
29-3
33-5
39-6
42-7
45-6
27-9
1949
17-3
21-6
26-8
31-1
38-3
40-8
41-7
26-3
Räntor....................
1946
3o
3-3
4-0
4-5
4-8
6*4
6-0
3-9
1947
2-9
3l
3-8
4-5
4-6
6-2
5-7
3-8
1948
2-7
3-1
3-5
4-0
4-1
5-9
6-3
3-6
1949
2-5
3-0
3-5
4-0
4-2
6-1
4-4
3-5
Norra Sverige.
Arbetslöner................
1946
35-4
36-5
42-5
55-2
37-9
1947
28-1
30-3
35-8
50-4
31-4
1948
26-3
29-4
36-9
48-9
30-5
1949
25-0
28-8
37-3
46-4
29-6
Räntor....................
1946
3-0
3-2
3-1
2-4
3-1
1947
3-0
3-1
2-8
2-0
3-0
1948
2-8
2-8
2-9
1*5
2-7
1949
2-7
2-8
2-8
1-6
2-7
Hela riket.
Arbetslöner................
1946
25-2
25-9
29-2
32-5
36-5
41-5
45-9
32-5
1947
20-1
22-3
25-8
30-o
35-1
39-6
43-7
29-5
1948
19-7
22-3
25-7
29-7
35-3
39-5
42-6
29-4
1949
18-7
21-2
24-4
28-0
33-5
37-2
41-1
27-9
Räntor....................
1946
3-2
3-8
4-2
4-8
5-0
5-5
5-3
4-4
1947
3-1
3-6
4*1
4-5
4-9
5-2
4-9
4-2
1948
2-9
3-3
3-7
4-1
4-3
4-8
5-1
3-9
1949
2-7
3-2
3-6
3-9
4-2
4-9
4-6
3-8
som i fråga om huvudposterna. Mera anmärkningsvärda olikheter noteras
dock endast för de i posten inköp av förnödenheter ingående varugrupperna.
Den högsta procentuella ökningen gäller de absolut sett tämligen obetydliga
kostnaderna för potatis och rotfrukter, som stigit med 19,4 procent. Därnäst
följa inom denna huvudgrupp delposterna kraftfoder och betmassa
med 15,4, gödselmedel och torvströ med 11,6 samt spannmål och frövaror
med 5,2 procents ökning, medan kostnaderna för hö, halm in. fl. fodermedel
minskat med 2,4 procent.
Hittills nämnda tal avse riket i dess helhet. Av tabell 7 framgår den procentuella
kostnadsförändringen beträffande huvudposterna i förhållande
till åren 1946 och 1948 inom de tre huvudområdena. I regel visa sig de
145
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
regionala olikheterna i utvecklingen mellan 1948 och 1949 vara jämförelsevis
små och i vart fall betydligt mindre än vad tidigare deklarationsundersökningar
utvisat. Samtliga kontanta utgifter ha ökat med 7,5 procent i södra
och mellersta Sveriges slättbygder, med 7,8 procent i skogs- och dalbygderna
och med 6,7 procent i norra Sverige. Liksom i fråga om utvecklingen
av de totala kontanta inkomsterna har alltså ökningen varit störst i södra
och mellersta Sverige. En mera betydande differens föreligger endast beträffande
kostnaderna för inköp av inventarier, som ökat med 11—12 procent
i södra och mellersta delen av landet men minskat med 3,5 procent i
norra Sverige. Att arbetskostnaderna ökat något mer i sistnämnda område
än i övrigt — 3,3 procent mot 1,5 å 2 procent — torde äga samband med att
inkomsterna av skogsbruk i norra Sverige legat jämförelsevis högt uppe.
Vad delposterna angår föreligga rätt betydande regionala olikheter i fråga
om olika slag av förnödenheter och inventarier (jfr tab. 6).
Av följande sammanställning framgår de viktigaste utgiftsposternas procentuella
andel av jordbrukets totala kontanta utgifter under tiden 1946—
1949:
Inköp av förnödenheter.................
Inköp av levande och döda inventarier...
Underhåll av inventarier och byggnader ..
Diverse driftskostnader..................
1946
1947
1948
1949
32-5
29-5
29-4
27-9
24-2
25''6
25-2
25-8
12-7
13-0
131
13-4
12-5
13-5
13-8
140
13-7
14-2
14-6
15-1
4-4
4-2
3-9
3-8
.00-0
100-0
100-0
100-0
Tablån visar den fortgående minskningen i arbetslönernas och räntornas
andel av de samlade kontanta utgifterna och motsvarande ökning av kostnaderna
för inköp av förnödenheter och inventarier samt för underhåll
m. in. Uppgifter om arbetslönernas och ränteutgifternas betydelse vid olika
egendomsstorlek finnas angivna i tabell 8.
Inkomster och utgifter per hektar jordbruksjord. Inkomst- och utgiftsutvecklingen
inom olika storleksgrupper av jordbruk.
Olikheterna mellan olika storleksgrupper belysas genom den beräkning
av de kontanta inkomsterna och utgifterna per hektar jordbruksjord, vars
resultat återgivas i tabell 9. Genom detta material erhåiles också en ytterligare
belysning av förskjutningarna från år till år liksom nya möjligheter
till jämförelser mellan de tre huvudområdena.
Det framgår av tabell 9 och indextalen i tabell 10, att de kontanta inkomsterna
per hektar jordbruksjord mellan åren 1948 och 1949 inom flertalet
storleksgrupper i absoluta såväl som relativa tal ökat mest i södra och
mellersta Sveriges slättbygder och att ökningen i stort sett avtagit med stigande
areal. Den avgjort största uppgången redovisas inom den högsta storleksgruppen
i skogs- och dalbygderna, där dock redovisning föreligger från
endast 12 jordbrukare. För norra Sverige föreligger någon minskning i den
högsta storlek sklassen, 20—30 hektar. Beträffande ökningen av utgifterna
per arealenhet föreligger i stort sett samma utveckling: inom norra Sverige
är dock ökningen i förhållande till år 1948 större i storleksgrupperna
med 5—10 och 10—20 hektar åker än i den lägsta gruppen, och i den högsta
storleksklassen har cn drygt 10-procentig nedgång ägt rum.
10 Il i haag till riksdagens protokoll 0)51. 1 samt. Nr 207.
146
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
Tab. 9. Kontanta inkomster och utgifter i kronor per hektar jordbruksjord vid
jordbruksfastighet inom olika storleksgrupper och områden åren 1946—1949.
År
Storleksgrupper, hektar
åker
Samt-
2—5
5—10
10-20
20—30|30—50
50-100
Över
100
liga
Samtliga kontanta inkomster.
Södra och mellersta Sveriges
1946
828
744
718
699
709
704
693
714
slättbygder
1947
879
788
747
716
718
711
706
735
1948
996
860
831
831
821
811
792
829
1
1949
1122
947
904
904
897
869
842
900
Södra och mellersta Sveriges
1946
995
897
775
679
675
606
594
816
skogs- och dalbygder
1947
1022
895
782
684
684
607
601
822
1948
1029
928
836
720
757
664
728
866
1949
1137
1007
891
808
793
681
907
943
Norra Sverige
1946
1190
1016
909
987
1056
1947
1129
956
858
979
1000
1948
1128
973
828
1034
1004
1949
1208
1033
902
1017
1070
Samtliga kontanta utgifter.
Södra och mellersta Sveriges
1946
579
478
469
487
524
553
578
516
slättbygder
1947
616
513
496
518
546
578
627
547
1948
718
569
562
595
632
666
696
622
1949
784
627
610
654
675
708
722
668
Södra och mellersta Sveriges
1946
571
502
471
455
499
508
521
502
skogs- och dalbygder
1947
610
526
494
481
535
519
548
529
1948
659
582
561
526
605
583
637
589
1949
702
630
601
572
620
586
822
636
Norra Sverige
1946
655
502
485
574
556
1947
637
497
499
608
552
1948
696
550
521
741
605
1949
731
598
580
663
645
Vid en jämförelse mellan de olika områdena framträder vidare det förhållandet,
att de kontanta inkomsterna per hektar jordbruksjord i allmänhet
äro högre i norra än i södra och mellersta Sverige; en betydande utjämning
har emellertid ägt rum i detta avseende under de senaste åren.
Denna skillnad beror framför allt därpå, att i regel jämförelsevis stora
skogsarealer ingå i brukningsdelarna i norra Sverige, medan den till desamma
hörande åkerarealen är förhållandevis liten. Det är sålunda inkomsterna
av skogsbruket, som höja dessa siffror för norra Sverige över dem,
som redovisas för det övriga landet.
Av en jämförelse mellan olika storleksgrupper framgår, att de kontanta
inkomsterna per hektar jordbruksjord minska med stigande egendomsstorlek;
i skogs- och dalbygderna samt i norra Sverige sker dock en ökning för
den högsta storleksklassen. Beträffande de kontanta utgifterna redovisas de
högsta beloppen för de största och de minsta jordbruken.
De viktigaste inkomstposternas ekonomiska betydelse vid brukningsdelar
av olika storlek och inom olika områden belyses närmare i tabell It, i
vilken inkomsterna i kronor per hektar jordbruksjord av vegetabiliska och
animaliska produkter samt av skogsbruk redovisas. På motsvarande sätt redovisas
i tabell 12 jordbrukarnas kontanta utgifter, likaledes beräknade per
hektar jordbruksjord, för arbetskraft, kraftfoder och betmassa, gödselmedel
och torvströ samt för räntor.
Beträffande den relativa betydelsen av jordbrukarnas olika inkomstkällor
föreligga mycket tydliga olikheter såväl mellan olika områden som mel
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
147
Tab. 10. Inkomster och utgifter per hektar jordbruksjord vid Jordbruksfastighet
inom olika storleksgrupper och områden åren 1946—1949.
Indextal: 1946= 100.
År
Storleksgrupper, hektar
åker
Samt-
2-5
5—10
10—20
20-30
30-50
50-100
över
100
liga
Samtliga kontanta inkomster.
Södra och mellersta Sveriges
1947
106-1
105-9
104-1
102-4
101-3
101-1
102-0
102-9
slättbygder
1948
120-3
115-6
115-9
118-9
115-7
115-3
114-4
116-1
1949
135-5
127-3
126-0
129-3
126-5
123-5
121-5
126-1
Södra och mellersta Sveriges
1947
102-7
99-7
100-9
100-9
101-3
100-1
101-2
100-8
skogs- och dalbygder
1948
103-3
103-5
107-9
106-0
112-2
109-5
122-6
106-2
1949
114-2
112-2
115-0
119-0
117-5
112-2
152-8
115-6
Norra Sverige
1947
94-9
94-0
94-4
99-3
94-7
1948
94-8
95-8
91-1
104-8
95-1
1949
101-5
101-6
99-2
103-1
101-3
Samtliga kontanta utgifter.
Södra och mellersta Sveriges
1947
106-4
107-3
105-8
106-4
104-2
104-5
108-3
106-1
slättbygder
1948
124-0
118-9
119-9
122-1
120-7
120-4
120-3
120-6
1949
135-4
131-1
130-1
134-2
128-9
128-0
124-8
129-6
Södra och mellersta Sveriges
1947
106-8
104-9
105-0
105-8
107-2
102-2
105-2
105-4
skogs- och dalbygder
1948
115-2
116-0
119-2
115-7
121-2
114-9
122-3
117-2
1949
122-8
125-6
127-7
125-9
124-2
115-4
157-9
126-6
Norra Sverige
1947
97-2
99-0
102-9
105-9
99-2
1948
106-3
109-5
107-5
129-1
108-8
1949
111-6
119-1
119-5
115-5
115-9
lan olika storleksgrupper. De vegetabiliska produkternas betydelse per arealenhet
stiger med växande egendomsstorlek och är vidare störst inom slättbygderna
och minst i norra Sverige, medan skogs- och dalbygderna intaga
en mellanställning. Den ekonomiska betydelsen av animalierna avtager
däremot med stigande areal och avviker föga mellan de båda områdena i
södra och mellersta delen av landet, där de dock inom varje storleksgrupp
äro större än i norra Sverige. Endast vid egendomar med mer än 50 hektar
åker inom slättbygderna är betydelsen av vegetabiliska produkter större
än av animaliska; i alla övriga grupper dominera animalierna. Inkomsterna
av skogsbruk äro givetvis störst i norra Sverige och minst inom slättbygderna
i södra och mellersta Sverige.
I jämförelse med år 1948 ha arbetskostnaderna per hektar jordbruksjord
år 1949 icke undergått några nämnvärda förändringar i någon storleksklass
— bortsett från den fåtaligt representerade högsta gruppen inom skogs- och
dalbygderna liksom även den högsta gruppen i norra Sverige. Beträffande
brukningsdelar med upp till 30 hektar åker framträder en betydande skillnad
i arbetskostnader mellan norra Sverige å ena sidan och södra och mellersta
Sverige å andra sidan. De avsevärt större kontanta arbetskostnaderna
per hektar jordbruksjord i norra Sverige förklaras av skogsbrukets stora
betydelse för brukningsdelar av olika storlekar i denna del av landet. Ett
närmare studium av tabellmaterialet visar även en viss samvariation mellan
å ena sidan inkomsterna av skogsbruk och å andra sidan löneutgifterna. Det
bör emellertid härvid observeras, att löneutgifterna ej i sin helhet höra samman
med jordbrukarnas försäljning och avverkning av egen skog. En del
av arbetskostnaderna äro avlöningar till skogsarbetare, som jordbrukarna
anställa vid avverkningar åt skogsbolagen.
148
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
Tab. 11. Kontanta inkomster i kronor per hektar Jordbruksjord vid Jordbruks
fastighet
inom olika storleksgrupper och områden åren 1946—1949.
År
Storleksgrupper, hektar
åker
Samt-
2—5
5-10
10—20
20—30
30-50
50-100
över
100
liga
Inkomster av försålda vegela-
biliska produkter.
Södra och mellersta Sveriges
1946
94
118
168
221
270
293
307
226
slättbygder
1947
83
109
161
203
257
283
299
215
1948
134
153
214
277
325
372
372
281
1949
123
167
232
319
378
415
417
315
Södra och mellersta Sveriges
1946
30
43
66
81
111
159
225
71
skogs- och dalbygder
1947
38
45
63
73
no
133
220
70
1948
55
57
92
99
167
196
281
96
1949
56
57
87
118
154
177
374
99
Norra Sverige
1946
15
22
38
69
25
1947
20
27
38
73
29
1948
23
33
46
92
35
1949
22
29
44
103
•
33
Inkomster av försålda anima-
tiska produkter.
Södra och mellersta Sveriges
1946
647
548
488
420
385
336
301
420
slättbygder
1947
691
598
522
456
403
355
317
449
1948
741
626
557
487
438
367
328
476
1949
893
710
616
529
466
383
326
517
Södra och mellersta Sveriges
1946
576
539
473
404
374
287
253
476
skogs- och dalbygder
1947
611
571
501
434
404
333
279
507
1948
618
596
529
458
415
333
311
528
1949
750
693
597
527
480
389
387
616
Norra Sverige
1946
387
413
379
317
393
1947
431
437
408
321
.
424
1948
471
472
415
363
456
1949
567
543
460
376
528
Inkomster av skogsbruk.
Södra och mellersta Sveriges
1946
46
50
43
41
34
44
45
42
slättbygder
1947
54
53
45
38
35
43
51
44
1948
64
55
40
47
32
41
49
44
1949
49
42
36
32
25
39
56
38
Södra och mellersta Sveriges
1946
328
268
202
162
143
112
78
225
skogs- och dalbygder
1947
311
231
184
143
131
101
68
202
1948
300
235
183
134
132
97
97
202
1949
273
214
175
130
120
78
99
187
Norra Sverige
1946
532
467
413
512
482
1947
471
394
333
516
.
416
1948
447
376
298
504
393
1949
420
358
332
473
381
Jordbrukarnas taxerade nettointäkter och jordbrukarefamiljens arbetsinkomster.
Den i det föregående lämnade redogörelsen för utvecklingen av jordbrukarnas
kontanta inkomster och utgifter grundar sig på en bearbetning av
motsvarande uppgifter i den s. k. A-bilagan till självdeklarationerna. Härutöver
ha även deklarationernas uppgifter rörande jordbrukarnas taxerade
nettointäkter statistiskt bearbetats, varvid desamma dels uppräknats till
totalsiffror för hela riket och ire huvudområden, dels beräknats per hektar
149
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
Tab. 12. Kontanta utgifter i kronor per hektar JordbruksJord vid Jordbruksfastig
het
inom olika storleksgrupper och områden åren 1946—1949.
Arbetslöner.
Södra och mellersta Sveriges
slättbygder
Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder
Norra Sverige
Inköp av kraftfoder och
betmassa.
Södra och mellersta Sveriges
slättbygder
Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder
Norra Sverige
Inköp av gödselmedel och
torvströ.
Södra och mellersta Sveriges
slättbygder
Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder
Norra Sverige
Räntor.
Södra och mellersta Sveriges
slättbygder
Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder
Norra Sverige
År
Storleksgrupper, hektar åker
Samt
-
2-5
5-10
10-20
20—30
10—50
30-100
uver
100
nga
1946
71
77
118
150
186
225
267
168
1947
58
75
109
148
185
224
274
166
1948
73
84
121
165
216
258
293
186
1949
73
87
126
173
218
258
295
189
1946
116
128
150
157
197
226
226
149
1947
105
119
143
154
208
224
239
144
1948
117
133
164
176
240
249
290
164
1949
122
136
161
178
238
239
343
167
1946
232
183
206
317
.
.
211
1947
179
150
179
306
.
.
.
173
1948
183
162
192
362
.
185
1949
182
172
216
308
*
191
1946
74
57
47
42
39
36
33
43
1947
86
64
55
49
44
39
37
49
1948
96
71
62
55
Öl
43
38
55
1949
113
84
69
62
53
47
41
61
1946
57
45
40
32
31
28
28
42
1947
64
53
48
38
35
31
31
49
1948
66
57
52
41
38
36
35
52
1949
83
68
62
49
46
36
59
63
1946
38
28
25
22
.
31
1947
40
31
28
22
.
.
33
1948
43
32
27
29
35
1949
52
39
31
26
42
1946
48
44
45
46
46
46
46
46
1947
50
46
47
48
48
47
48
48
1948
59
50
52
54
53
53
53
53
1949
65
56
56
61
61
64
61
60
1946
55
48
44
43
41
39
40
46
1947
59
Öl
46
43
42
38
41
49
1948
62
56
50
47
48
47
49
53
1949
67
59
54
53
47
45
79
58
1946
39
30
25
26
32
1947
42
33
27
33
35
1948
46
36
30
30
.
38
1949
51
41
34
34
43
1946
23
25
21
24
27
30
30
26
1947
23
25
22
24
27
29
30
26
1948
24
24
22
26
28
31
35
27
1949
23
25
23
26
29
34
34
28
1946
17
17
19
20
24
32
31
20
1947
18
17
19
22
25
32
31
20
1948
18
18
20
21
25
35
40
21
1949
18
19
21
23
26
35
36
22
1946
20
16
15
14
17
1947
19
15
14
12
16
1948
20
15
15
11
.
17
1949
20
16
16
11
17
150
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
Tab. 13. Jordbrukets taxerade nettointäkter Inom olika områden
åren 1946—1949.
Nettointäkter av
Absoluta tal, mili. kronor.
År
jordbruks-
fastighet
tjänst och
tillfällig
förvärvs- verksamhet
kapital
övriga
förvärvs-
källor
Samtliga
netto-
intäkter
Södra och mellersta Sveriges
1946
508-0
39-8
23-4
12-8
584-0
slättbygder
1947
500-8
42-4
24-8
10-3
578-3
1948
551-9
58-2
25-6
9-3
645-0
1949
605-0
61-4
25-6
8-3
700-3
Södra och mellersta Sveriges
1946
475-9
43-3
18-0
15-0
552-2
skogs- och dalbygder
1947
467-2
45-4
19-7
14-0
546-3
1948
456-7
65-5
20-8
15-5
558-5
1949
489-8
66-4
21-6
11-7
589-5
Norra Sverige
1946
321-7
55-8
8-1
10-8
396-4
1947
298-8
58-8
9-o
11-2
377-8
1948
283-5
66-2
9-6
11-2
370-5
1949
295-9
66-9
10-0
11-0
383-8
Hela riket
1946
1 305-6
138-9
49-5
38-6
1 532-6
1947
1 266-8
146-6
53-5
35-5
1 502-4
1948
1 292-1
189-9
56-0
36-0
1 574-0
Indextal. År 1946 = 100.
1949
1390-9
194-7
57-2
31-0
1 673-6
Södra och mellersta Sveriges
1947
98-6
106-6
105-9
80-3
99-0
slättbygder
1948
108-6
146-1
109-5
72-2
110-4
1949
119-1
154-0
109-6
64-6
119-9
Södra och mellersta Sveriges
1947
98-2
105-0
109-1
93-6
98-9
skogs- och dalbygder
1948
96-0
151-3
115-0
104-0
101-1
1949
102-9
153-5
119-5
78-1
106-7
Norra Sverige .
1947
92-9
105-2
111-0
103-8
95-3
1948
88-1
118-6
119-1
103-7
93-5
1949
92-0
119-8
123-3
102-1
96-8
Hela riket
1947
97-0
105-5
107-9
92-0
98-0
1948
99-0
136-7
113-1
93-3
102-7
Indextal. År 1948 = 100.
1949
106-5
140-1
115-4
80-3
109-2
Södra och mellersta Sveriges
slättbygder..............
Södra och mellersta Sveriges
1949
109-6
105-4
100-1
89-5
108-6
skogs- och dalbygder.....
1949
107-2
101-5
103-9
75-1
105-6
Norra Sverige.............
1949
104-4
101-1
103-5
98-4
103-6
Hela riket.................
1949
107-6 |
102-5
102-1
86-0
106-3 1
jordbruks]ord och per brukningsdel. Huvudresultaten av den förstnämnda
delen av undersökningen redovisas i tabell 13. Det bör observeras, att vad
förut anförts om deklarationsundersökningarnas brister vid jämförelser över
längre tidsperioder icke gäller i fråga om de taxerade nettointäkterna.
De taxerade nettointäkterna av jordbruksfastighet ha i genomsnitt för
riket stigit med 7,6 procent i jämförelse med år 1948. I överensstämmelse
med förändringarna i förhållandet mellan kontanta inkomster och kontanta
utgifter visa även nettointäkterna, att utvecklingen år 1949 i förhållande
till år 1948 varit gynnsammast för södra och mellersta Sveriges slättbygder.
För dessa redovisas sålunda en ökning av nettointäkterna av jordbruk
med 9,6 procent, medan för skogs- och dalbygderna och norra Sverige
ökningen uppgår till 7,2 respektive 4,4 procent. Nettointäkterna av tjänst och
Kungl. Maj.ts proposition nr 207. 151
Tab. 14. Familjens arbetsinkomst i kronor per brukningsdel åren 1946—1949.
Områden
År
Storleksgrupper, hektar åker
2—5
5—10
10-20
20—30
30-50
50—100
över
100
Södra och mellersta Sveriges
1946
1653
2 746
3 907
5 001
6 327
8 516
14 831
slättbygder
1947
1821
2 905
4106
4 768
5 989
7 312
9180
1948
2 014
3143
4 457
5 752
6 810
8 512
11718
1949
2187
3 377
4 823
6184
8 083
10110
14 805
Södra och mellersta Sveriges
1946
2 455
3 664
4 564
5 345
6 049
4 979
skogs- och dalbygder
1947
2 497
3 585
4 389
4 902
5 089
4 412
1948
2 385
3 451
4192
4 551
5 284
4 531
1949
2 617
3 701
4 485
5 457
5 896
5 776
Norra Sverige
1946
2 953
4 660
6149
10 275
1947
2 785
4 248
5 430
8 722
1948
2 692
4 060
4 710
7 238
1949
2 868
4179
4 941
8 221
tillfällig förvärvsverksamhet samt av kapital uppvisa en betydligt mindre
ökning för samtliga områden, och för nettointäkterna av övriga förvärvskällor
noteras en markerad nedgång.
För att ytterligare belysa jordbrukarnas ekonomiska förhållanden ha även
beräkningar verkställts rörande storleken av den arbetsinkomst, som enligt
självdeklarationerna kommit jordbrukarefamiljerna till godo. Dessa beräkningar
ha verkställts på så sätt, att till nettointäkterna av jordbruksfastighet
lagts skuldräntorna, varefter den därvid erhållna summan minskats med
ett belopp, som ansetts motsvara »normala ränteanspråk». Detta sistnämnda
belopp utgör förräntningen av det i självdeklarationen såsom tillgång redovisade
värdet av jordbruksfastigheten, av levande och döda inventarier samt
av inneliggande lager. Vid beräkningen av detsamma har man vid de fyra
senast utförda undersökningarna utgått från en räntefot av 3 procent för
fastighetsvärdet och 4 procent för värdet av inventarier och lager. Resultaten
av denna beräkning redovisas i tabell 14.
Mellan åren 1948 och 1949 konstateras ökning i alla områden och storleksgrupper.
På brukningsdelar med upp till 20 hektar aker är denna ökning
minst i norra Sverige och inbördes ungefär lika stor inom slättbygderna
som inom skogs- och dalbygderna. På större jordbruk är utvecklingen
mera varierande. o
Vid bedömandet av dessa tal bör beaktas, att det här är fråga om en uppskattande
beräkning av den samlade arbetsinkomsten för hela jordbrukarefamiljen.
Till denna inkomst kommer — åtminstone vid de större egendomarna
— icke obetydliga belopp i form av ränta å det egna lantbrukskapitalet.
Stockholm den 1 april 1951.
Statens jordbruksnämnd
Statistikbyrån
OTTO ZETTERBERG.
Karl Lindman.
152
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
Bilaga 6.
PM
med beräkningar rörande jordbrukets inkomster och kostnader
under produktionsåren 1938/39—1950/51 jämte en förkalkyl
för produktionsåret 1951/52.
Grunderna för den för produktionsåret 1951/52 upprättade förkalkylen.
De beräkningar rörande utvecklingen av jordbrukets inkomster och kostnader
fr. o. m. produktionsåret 1938/39, som kalkylsakkunniga framlägga
i denna promemoria, ansluta sig i fråga om syfte och metod till motsvarande
tidigare kalkyler (jfr Kungl. Maj:ts proposition 245 till 1950 års
riksdag, bilaga 4 och proposition 76 till 1951 års riksdag, bilaga 1). Liksom
förut utförda beräkningar avser den nu upprättade kalkylen att ge ett
mått på den procentuella förändring, som jordbrukets sammanlagda inkomster
och kostnader undergått sedan sista förkrigsåret. Beräkningarna
avse emellertid i princip endast inkomsterna av och kostnaderna för den
egentliga jordbruksdriften. Varken inkomster eller kostnader äro fullständigt
redovisade. Jordbrukarnas inkomster av och kostnader för skogsbruk
falla utanför densamma. Jordbrukarnas inkomster av körslor utanför
jordbruket ha liksom tidigare ej medtagits. Sådana kostnader, som icke
beröra den egentliga jordbruksdriften, ha så långt möjligt frånskilts. Helt
har en dylik uppdelning dock icke kunnat genomföras. Sålunda ingå i beräkningarna
bl. a. kostnader för jordbrukets hästar och traktorer, även i
den mån dessa användas för skogskörslor eller annat arbete utanför den
egentliga jordbruksdriften.
Kostnaderna i jordbrukskalkylen äro mera fullständigt redovisade än
inkomsterna. Härav följer, att de absoluta talen för inkomster respektive
kostnader icke kunna direkt jämföras med varandra. En jämförelse mellan
inkomster och kostnader inom jordbruket måste i stället grunda sig
på indextal för inkomster respektive kostnader. Då den ojämförligt .största
delen av såväl inkomsterna som kostnaderna för den egentliga jordbruksdriften
ingår i beräkningarna, torde .sådana indextal giva ett i stort sett
riktigt mått på förändringarna från år till år i de sammanlagda inkomstoch
kostnadssummorna.
Den nu framlagda förkalkylen för år 1951/52 har karaktären av en
normkalkyl såtillvida, att den avser att belysa inkomst- och kostnadsläget
under det^ kommande produktionsåret under förutsättning av normala
väderleksförhållanden, oförändrade löner och räntesatser samt oförändrade
priser på jordbrukets produkter och förnödenheter utom i de fall, där
vid kalkylens upprättande prisförändringar med hänsyn till marknadsläget
kunnat förutses med en viss grad av säkerhet.
Då beräkningarna för åren 1938/39—1948/49 utförligt redovisats i tidigare
promemorior, har det icke ansetts påkallat att ånyo lämna en mera
ingående redogörelse för desamma. (Beträffande jordbrukets inkomster
och kostnader under dessa år hänvisas till Kungl. Maj :ts propositioner
153
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
319/1942, 246/1943, 253/1944, 303/1945, 267/1946, 280/1947, 275/1948,
212/1949, 216/1949, 245/1950 och 76/1951.) I den följande framställningen
redovisas alltså dels inkomst- och kostnadsberäkningarna för åren 1938/
39, 1949/50 och 1950/51 (siffrorna för produktionsåret 1950/51 äro givetvis
preliminära), dels förkalkylen över jordbrukets inkomster och kostnader
år 1951/52.
Det har länge framstått som ett önskemål att övergå till en ny basperiod
för kalkylen ined hänsvn till de svårigheter, som efterhand ha uppstått,
att finna anknytning till basåret 1938/39. De sakkunniga ha nu tagit upp
denna fråga till behandling i en särskild promemoria.
Jordbrukets inkomster.
Skörden.
Till grund för inkomstkalkylen har som vanligt lagts en beräkning av
skörden, verkställd med utgångspunkt från vissa antaganden rörande arealerna
av olika grödor samt hektaravkastningen.
I tabell 1 ha sammanställts uppgifter om åkerjordens användning åren
1936—40 (medeltal), 1946—50 samt prognos för år 1951. Uppgifterna avse
t .o. m. år 1950 de enligt jordbruksstatistiken skördade arealerna. De för år
1951 angivna arealerna ha i fråga om höstvete och höstråg beräknats med
ledning av arealinventeringen i oktober 1950, varvid från de enligt denna
inventering besådda arealerna gjorts ett avdrag för »normal utvintring».
De för år 1951 (höstsådden 1950) gjorda avdragen för normal utvintring
utgöra liksom i tidigare kalkyler för vete 8 procent och för råg 4 procent
av de höstsådda arealerna.
Beträffande arealerna av de olika växtslagen år 7951 må i övrigt följande
framhållas. I förhållande till närmast föregående år räknar delegationen
som synes med eu minskning av brödsädsarealen med 32 000 hektar,
nämligen från 466 000 hektar år 1950 (skördad areal) till 434 000 hektar
1951 samt med en ökning av fodersädsarealen med 35 000 hektar till
950 000 hektar. Minskningen av brödsädsarealen från år 1950 beror på den
nedgång i odlingen av höstvete och höstråg, som kunde konstateras vid
arealinventeringen i oktober 1950. De sakkunniga ha eljest antagit en utökning
av vårvetearealen med ca 14 000 hektar utöver 1950 års rekordareal.
Oljeväxtarealen antages öka med 26 000 hektar till 195 000 hektar. I
fråga om trindsäd, sockerbetor och potatis ha upptagits avrundat 1950
års" arealer. Beträffande vall till slåtter, säd till grönfoder, foderrotfrukter
och spånadsväxter antages en viss nedgång. Den totala skördade arealen
har antagits bli praktiskt taget oförändrad från år 1950.
Uppskattningen av det kommande årets hektarskördar har beträffande
flertalet växtsiag skett på samma sätt som tidigare. De vid uppgörandet
av prognosen använda hektarskördeuppgifterna ha sammanställts i tabeH
2.
Den tillämpade prognosmetoden innebär i korthet, att de observerade
hektarskördarna med tillhjälp av de s. k. allmänna skördeomdömena omräknas
till normerade hektarskördar. Med ledning av dessa senare sker
därefter en uppskattning av normskördarna, d. v. s. de hektarskördar, som
under förutsättning av normala väderleksförhållanden kunna förväntas
det år prognosen avser. De normerade hektarskördarna äro befriade från
de årliga skördefluktuationerna till följd av växlingarna i väderleksförhållandena,
varför de på ett mera tillförlitligt sätt än de observerade återge
154
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
Tabell 1. Åkerjordens användning nedanstående år,
Åren
År
År
År
År
År
År
1936/40
1946
1947
1948
1949
1950
1951
hektar
hektar
hektar
hektar
hektar
hektar
hektar
(progn.)
Höstvete...................
231 297
212 323
140 862
172 792
167 736
178 210
160 920
151 000
175 000
Vårvete....................
75 644
90 477
151 633
142 859
139 464
Höstråg....................
181193
152 595
110 394
155 561
130 956
) 126 670
104 000
4 000
434 000
Vårråg....................
8 020
4 143
4 771
4 279
3 912
442068
Summa brödsäd
496154
459538
407660
475491
465 800
Korn......................
102 344
89 556
100 033
87 806
86 084
501 794
309 377
S97255
93 750
503 180
318 080
915010
100000
530 000
320 000
950 000
Havre.....................
656 769
531 215
529 156
489 648
259 793
277 040
287 610
916 799
281 600
859 054
Summa fodersäd
1018 906
897811
Kokärter..................
| 19 727
17 232
15 650
14 638
14 279
12 050
12 000
Foderärter.................
5 527
5 886
6 562
8 521
\ 11040
11000
Vicker.....................
4 777
4 282
4 544
26080
3 521
24 721
5 280
28080
Summa trindsäd
24 504
27041
23090
23 000
Summa säd
1 539 564
1 384 390
1 350 539
1359 266
1 367 403
1 403 900
1 407 000
Potatis....................
132 847
52 514
143 297
54 787
L142 292
48 240
147 875
47 551
134 566
49 287
130 490
54 440
130 000
55 000
Sockerbetor................
Foderrotfrukter............
69 684
65 372
60 933
60 807
53 959
49 700
47 000
Summa potatis och rotfrukter
255 045
263 456
251 465
256 233
237 812
234 630
232 000
Grönfoder av säd o. baljväxter
98 752
121 377
122 498
134 126
118 654
103 680
100 000
Vall till hö och ensilage....
1379 444
1347 826
1 352 230
1318 524
1 297 499
1 274 540
1255 000
Vall till fröskörd...........
Vall till grönfoder och avbet-
1
39 200
42 053
37 466
40 044
37 240
37 000
ning ....................
| 231191
/ 144 670
\ 161 210
140 000
165 000
Permanent betesvall........
[ 306 342
330 180
333166
316 560
Summa foderväxter
1 709 387
1 814 745
1 846 961
1 823 282
1 772 767
1 721 340
1 697 000
Oljeväxter.................
|
29 698
44 209
78 731
141 836
168 810
195 000
Spånadsväxter.............
i 10 311
6 076
5 612
5 743
6 499
6 790
6 000
Köksväxter................
7 954
7 562
8 727
10 090
9 830
10 000
Andra växtslag............
1
7 979
7 853
10 686
12 946
9 290
10 000
Summa specialodlingar
10 311
51 707
65 236
103 887
171 371
194 720
221 000
Summa skördad areal
3 514307
3 514298
3 514201
3542668
3549343
3 554590
3557 000
Träda och obrukad åkerjord
223 040
205 433
208 005
181 830
177 405
172 160
170 000
Summa åkerjord
3 737 347
3 719 731
3 722 206
3 72449S
3 726 74S|3 726 750 3 727 000
sekulära förändringar i avkastningen, exempelvis till följd av växtodlingens
landvinningar, förbättrad gödsling etc. De lämpa sig därför bättre som
underlag för en prognos än de observerade skördarna. Vid fastställandet
av .skördesiffrorna i en prognos är det å andra sidan nödvändigt att beakta
icke endast erfarenheterna från tidigare år utan även de aktuella förutsättningarna
för vegetabilieproduktionen, såsom gödseltillgångarna och
arealfördelningen.
Vid sina överväganden av frågan om de normskördar, vilka böra upptagas
i inkomstkalkylen för år 1951/52, ha de sakkunniga ansett, att norm
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 2. Observerade och normerade skördar i kilogram per heklar 1921—1950 samt antagna normskördar 1950 och 1951.
Observerade hektarskördar
Normerade hektarskördar1
Antagna
normskördar
Växtslag
1921/
30
1931/
40
1941/
45
1947
1948
1949
81950
1921/
30
1931/
40
1941/
45
1947
1948
1949
1950
1950
1951
2190
2 350
1920
1250
2 480
2 540
2 430
2 180
2 360
2 220
2 210
2 330
2 380
2 430
2 450
2 500
1480
1820
1470
1 470
1920
1950
1850
1430
1750
1680
1 840
1920
1950
2 060
1950
1950
1640
1880
1700
1250
2 040
2 080
1950
1 620
1820
1850
1970
1970
2 0.0
2 090
2 000
2 030
1140
1340
1060
940
1 140
1210
1180
1100
1320
1300
1340
1320
1340
136(
1350
1350
1 760
2 020
1850
1760
2 200
2 070
2 240
1 760
2 010
1970
1960
2 060
2140
2170
2150
2 200
1590
1800
1390
1280
1 620
1670
1600
1580
1790
1630
1670
1680
1730
1780
1750
1750
1940
2130
1700
1500
2 030
2 090
2 060
1910
2140
1880
1880
1960
2 020
2130
2 050
2 075
1420
1510
1280
1 170
1650
1420
3 1250
1430
1530
1520
1530
1650
1700
1650
1650
11400
14 300
12 900
12 360
15 390
12 780
312 600
12 200
13 900
14 200
14 830
14 430
14 750
14 500
14 500
28 000
35 300
34 000
30 950
38 030
35 910
36 000
! 28 900
33 900
34 100
35 710
32 600
35 910
33 750
35 000
35 500
32 200
37 700
32 800
27 820
34 210
35 160
333 570
33400
37 100
35 500
36 290
33110
36 370
.
34 000
34000
| Hö från odlad jord........
3 520
3 480
3 040
2 490
3 260
3 670
3 520
3 310
3 610
3 220
3 400
3 620
3 670
3 520
3 600
3 625
1 För åren 1941—1950 ha de observerade skördarna omräknats efter skördesiffran 30. Under åren 1921—1940 har omräkningen skett efter
de genomsnittliga skördesiffrorna för perioden 1913—1940, vilka obetydligt avvika från värdet 3-0.
8 Preliminära uppgifter enligt statistiska centralbyråns publikation Årsväxten 1950.
3 För ärter, potatis och foderrotfrukter föreligga ännu ej direkta uppgifter om hektarskördarnas storlek. Skörden av nämnda växtslag
beräknas av statistiska centralbyrån under förutsättning att i tioårsinedeltalet 1940/49 för hektarskördarna i varje län motsvaras av skördesiffran
3''0. Om skördeutsikterna år 1950 inom ett visst län och för en viss gröda är 2’5, erhålles den beräknade skörden genom multiplika
2-5
tion
av tioårsmedeltalet med o. s. v.
ax
ax
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
156
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
skördarna för vissa växtslag med hänsyn till utvecklingen på längre .sikt
samt den förbättrade tillgången på kvävegödsel böra höjas något i förhållande
till de i normkalkylen för år 1950/51 begagnade. Med beaktande av
de aktuella utvecklingstendenserna ha normskördarna för höstvete och
korn höjts med 50 kg, för höstråg med 30 kg, för blandsäd och hö från
odlad jord med 25 kg samt för sockerbetor med 500 kg.
Vegetabilier.
Brödsäd.
Är 19i9/50. Saluöverskottet av brödsäd (exkl. försäljningen till utsädeshandeln),
av 1949 års skörd har uppgått till följande kvantiteter.
Försålt till
spannmåls- de större handelshandeln,
kvarnarna,
milj. kg milj. kg
Höstvete............ 340 8
Vårvete............ 196 6
Råg................ 199 5
Summa 735 19
Summa
saluöverskott,
milj. kg
348
202
204
754
Löneförmalningen1 har under produktionsåret 1949/50 uppgått till 60
miljoner kg vete och 28 miljoner kg råg. Lönemalningen av vete antages
fördela sig på höst- och vårvete i samma proportioner som saluöverskottet.
Sammanställas uppgifterna om saluöverskott och löneförmalning erhållas
följande kvantiteter försåld och för eget behov förmald brödsäd år 1949/50.
Salu-
överskott,
Löne-
förmalning,
Summa,
milj. kg
milj. kg
milj. kg
Höstvete............
348
38
386
Vårvete............
202
22
224
Råg................
204
28
232
Summa brödsäd
754
88
842
Genomsnittspriserna på brödsäd under år 1949/50 ha beräknats med användning
av de av kvarnarna erlagda priserna för mottagna kvantiteter under
månaderna september, december, mars och juni (de månader, för vilka
prisuppgifter inhämtats) samt jordbrukarnas faktiska försäljningar under
augusti—september, oktober—december, januari—mars och april—augusti
enligt Svenska spannmålsaktiebolagets leveransstatistik. Efter avdrag
från kvarnpriserna för handelsmarginal och frakter om sammanlagt l,is
kr/dt samt efter justering för kvalitet (jfr Kungl. Maj :ts prop. 212/1949 s.
103—104), ha producentpriserna för höstvete, vårvete och råg beräknats
till respektive 29,52, 35,19 och 29,70 kr/dt.
År 1950/51. Under tiden t. o. in. december 1950 ha följande kvantiteter
brödsäd av 1950 års skörd levererats till spannmålshandeln (inklusive utsädeshandeln)
och kvarnarna: höstvete 305 miljoner kg, vårvete 212 miljoner
kg och råg 146 miljoner kg, sammanlagt 663 miljoner kg.
Med ledning av bl. a. brödsädsleveransernas fördelning på olika delar av
året under tidigare år samt efter avdrag för beräknade leveranser till ut
1
Egentligen förmalning vid andra kvarnar än större handelskvarnar. Förmalningen vid dessa
kvarnar utgöres till omkring 85 procent av löneförmalning och 15 procent av handelsförmalning.
Denna senare förmalning ingår icke under rubriken saluöverskott.
157
Kungl. Mcij.ts proposition nr 207.
sädeshandeln kan det sammanlagda saluöverskottet av brödsäd under år
1950/51 beräknas till 670 miljoner kg, fördelat på följande sätt: höstvete
512 miljoner kg, vårvete 211 miljoner kg och råg 147 miljoner kg.
I fråga om löneförmalningen föreligga numera inga löpande uppgifter.
Löneförmalningen under år 1950/51 har emellertid antagits bli av samma
omfattning som under år 1949/50. Sammanställas uppgifterna om saluöverskott
och löneförmalning erhållas följande kvantiteter brödsäd att upptagas
i kalkylen.
Salu-
överskott,
Löne-
förmalning,
Summa,
milj. kg
milj. kg
milj. kg
Höstvete............
312
38
350
Vårvete ............
211
22
233
Råg................
147
28
175
Summa brödsäd
670
88
758
Genomsnittspriserna på brödsäd av normalkvalitet under år 1950/51 äro
enligt beräkningar i höstkalkylen 1950 (jfr Kungl. Maj:ts prop. 76/1951
s. 45) för höstvete 30,40 kr/dt, för vårvete 33,55 kr/dt och för råg 29,40 kr/dt.
Dessa priser skola regleras med hänsyn till spannmålens kvalitet. Liksom tidigare
har detta skett genom användning av de av kvarnarna erlagda priserna
med avdrag för handelsmarginal och frakter. Producentpriserna ha beräknats
till för höstvete 29,so kr/dt, för vårvete 32,75 kr/dt och för råg
28,80 kr/dt.
År 1951/52. På grundval av de i tabellerna 1 och 2 anförda uppgifterna
rörande arealer och antagna normskördar per hektar har skörden av brödsäd
beräknats till 935,2 miljoner kg, varav 377,5 miljoner kg höstvete,^ 341,2
miljoner kg vårvete, 211,1 miljoner kg höstråg och 5,4 miljoner kg varrag.
Den erhållna totalskörden har på vanligt sätt reducerats för lagringsförluster
(2 procent), avrens och utfodring samt utsäde. Avrens och utfodring
har antagits utgöra för vete 10 procent och för råg 15 procent av skörden.
Vid beräkningen av utsädet (för sådden 1951/52) har räknats med samma
besådda arealer som för 1951 års skörd samt med en utsädeskvantitet per
hektar av 220 kg för höstvete, 225 kg för vårvete och 200 kg för råg (utsädeskvantiteterna
per hektar enligt statistiska centralbyråns undersökning
av utsädesmängderna år 1946). Beräkningen av den till försäljning och löneförmalning
disponibla kvantiteten brödsäd redovisas i följande sammanställning.
Skörd...................
Avgår: lagringsförlust----
avrens o. utfodring
utsäde...........
Kvarstår till försäljning och
löneförmalning........ 296''0
Höstvete,
milj. kg
377-5
7-6
37-8
36-1
Vårvete,
milj. kg
34P2
6-8
34-1
39-4
260-9
Summa
vete,
milj. kg
718-7
14-4
7P9
75-5
556-9
Råg,
milj. kg
216-5
4-3
32-5
22-4
157-3
Summa
brödsäd,
milj. kg
935-2
18-7
104-4
97-9
714-2
Till närmare belysning av de här verkställda kalkylerna meddelas följande
sammanställningar av skördar samt saluöverskott inklusive löneförmalning
under år 1938/39 samt åren 1947/48 1951/52.
158 Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
Skörd av brödsäd, miljoner kg.
1938 1947 1948 1949 1950* 19512
Höstvete .............. 668 176 428 426 433 378
Vårvete................ 137 223 274 272 298 341
Råg................. 374 143 322 277 245 216
Summa brödsäd 1 179 542 1 024 975 976 935
Saluöverskott och löneförmalning, miljoner kg.
Vete ............
Råg.............
1938/39
664
247
1947/48
308
in
1948/49
597
254
1949/50
610
232
1950/511
583
175
1951/52''
557
157
Summa brödsäd
911
419
851
842
758
714
Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 9 februari 1951 skola de genomsnittliga
grundpriserna för brödsäd av 1951 års skörd höjas jämfört med grundpriserna
för 1950 års skörd med för höstvete 5 kr/dt, för vårvete 4 kr/dt
och för råg 4,so kr/dt. Samtidigt har emellertid beslutats vissa ändringar i
kvalitetsbestämmelserna för vårvete, vilket gör att den verkliga höjningen
för vårvete kommer att bli ca 4,25 kr/dt. Med utgång från de vägda genomsnittspriserna
på brödsäd av normalkvalitet år 1950/51 erhållas följande
genomsnittspriser år 1951/52 för brödsäd av normalkvalitet: höstvete 35,40
kr/dt, vårvete 37,55 kr/dt och råg 33,90 kr/dt. Efter justering för »normal»
kvalitetsavvikelse (jfr Kungl. Maj:ts prop. 76/1951, s. 45; hänsyn har dessutom
tagits till den beslutade ändringen av kvalitetsbestämmelserna för
vårvete) kunna följande priser insättas i kalkylen: höstvete 35,25 kr/dt,
vårvete 37,15 kr/dt och råg 33,is kr/dt.
Ersättning lör av jordbrukarna tidigare burna fraktkostnader.
. År 194-9/50. Den ökning av antalet prisorter för brödsäd, som ägt rum i
jämförelse med år 1938/39, har i tidigare kalkyler, på grundval av vissa
inom dåvarande spannmålssektionen inom livsmedelskommissionen utförda
beräkningar, antagits medföra en sänkning av fraktkostnaderna för saluöverskottet
av brödsäd med i genomsnitt 10 öre/dt. Med utgång från detta
värde och saluöverskottet ha de inbesparade fraktkostnaderna för brödsäd
år 1949/50 beräknats till 0,8 miljoner kronor. Enär antalet prisorter
åter minskats, bär för åren 1950/51 och 1951/52 icke upptagits något motsvarande
belopp.
Korn.
År 1949/50. Förbrukningen av korn vid gryn- och mjölkvarnar uppgick
till 4 miljoner kg, bränneriernas förbrukning till 4 miljoner kg, bryggeriernas
och mälteriernas till 31 miljoner kg. Exporten av svenskt korn uppgick
under året till närmare 3 miljoner kg. Lägges härtill den beräknade
husbehovsförmalningen i Norrland om 25 miljoner kg, erhålles en totalkvantitet
av (4 —|— 4 —j— 31 -j— 3 —(— 25 =) 67 miljoner kg. Genomsnittspriset
på korn — ett ovägt medeltal av priserna på foder- och maltkorn —
uppgick under produktionsåret till 25,56 kr/dt. 1 2
1 Preliminärt.
2 Prognos.
159
Kungi. Maj.ts proposition nr 207.
År 1950/51. Vid grynkvarnarna beräknas åtgå 5 miljoner kg. Bränneriernas
förbrukning beräknas till 4 miljoner kg, bryggeriernas och mälteriernas
till 32 miljoner kg. Härtill kommer en beräknad exportkvantitet av 1 miljon
kg utsäde samt husbehovsförmalningen i Norrland, vilken liksom tidigare
har antagits uppgå till 25 miljoner kg. I kalkylen upptages sålunda en sammanlagd
kvantitet korn av (5 + 4 + 32 + 1 + 25=) 67 miljoner kg. Priset
på korn har med utgång från föreliggande noteringar beräknats till 29 kr/dt.
År 1951/52. Förbrukningen av korn vid grynkvarnar beräknas till 5 miljoner
kg. För brännerierna räknas med en förbrukning av 4 miljoner kg och
för bryggerierna och mälterierna med 40 miljoner kg. Härtill kommer en beräknad
exportkvantitet av 1 miljon kg utsäde samt husbehovsförmalningen
i Norrland, vilken liksom tidigare antagits uppgå till 25 miljoner kg.
Den sammanlagda kvantiteten korn att upptagas i inkomstkalkylen blir
sålunda (5 + 4 + 40 + 1 + 25 =) 75 miljoner kg. Priset på korn upptages
till 32 kr/dt. Vid denna prisberäkning har hänsyn tagits till bl. a. de senaste
prishöjningarna på importfodermedel.
Havre, hö och halm.
Åren 1949/50—1951/52. Försäljningen av havre, hö och halm har i samråd
med jordbruksnämndens vegetabiliebyrå och utrikeshandelsbyrå samt
arméförvaltningen beräknats på följande sätt.
Havre, miljoner kg.
Grynkvarnarna ..
Armén..........
Åkerier.........
Skogskörslor----
Export..........
1938/39
.......... 40
.......... 25
.......... 15
.......... 50
.......... 2
1949/50
33
11
10
50
4
1950/51
20
9
7
50
4
1951/52
30
9
5
45
4
Summa 132
108
90
93
Hö, miljoner kg.
1938/39
1949/50
1950/51
1951/52
Armén..........
.......... 10
15
9
9
Åkerier.........
.......... 20
15
10
7
Skogskörslor ....
.......... 40
40
40
35
Export..........
.......... 18
1
1
1
Summa 88
71
60
52
Halm, miljoner kg.
1938/39
1949/50
1950/51
1951/52
Armén..........
.......... 10
10
8
8
Åkerier.........
.......... 10
7
5
5
Skogskörslor ....
.......... 20
20
20
15
Industriell förbrukning..... —
2
2
Z
Export.........
......... 2
0
0
u
Summa 42
39
35
30
160
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
Priset på havre (ovägt medeltal av priserna på vithavre och svarthavre)
har under år 1949/50 uppgått till 22,os kr/dt. För år 1950/51 har priset på
havre med utgång från föreliggande noteringar beräknats till 26 kr/dt. Med
hänsyn till bl. a. de senaste prishöjningarna på importfodermedel upptages
priset för år 1951/52 till 28 kr/dt.
Noteringen på hö i mellersta Sverige har under år 1949/50 uppgått till
12,58 kr/dt. Efter avdrag för presshyra, tråd och extrafrakter om sammanlagt
ca 0,60 kr/dt kan det pris, som bör upptagas i inkomstkalkylen, anges
till 12 kr/dt för år 1949/50. För år 1950/51 synes producentpriset med utgång
från föreliggande noteringar kunna anges till 10 kr/dt. För år 1951/52
upptages priset till 11 kr/dt.
Priset på halm har på grundval av föreliggande noteringar för höstsädshalm
och efter avdrag för presshyra, tråd och extrafrakter om sammanlagt
0,60 kr/dt beräknats till 2,40 kr/dt för år 1949/50 och till 3,25 kr/dt för år
1950/51. Samma pris som för sistnämnda år upptages även för år 1951/52.
Kokärter.
Åren 19^9/50—1951/52. Skörden av kokärter åren 1949 och 1950 har beräknat
till 20,3 och 15,o miljoner kg. På grundval av de i tabellerna 1 och
2 anförda uppgifterna om areal och antagen normskörd per hektar har skörden
av kokärter år 1951/52 beräknats till 19,8 miljoner kg. Med tillämpning
av tidigare använda beräkningsmetoder ha de till försäljning och hemmaförbrukning
disponibla kvantiteterna kokärter åren 1949/50—1951/52 beräknats
på följande sätt.
1949/50
1950/51
1951/52
milj. kg
milj. kg
milj. kg
Skörd .......................
..... 20-3
15-0
19-8
Avgår: lagringsförlust, 1 %.....
..... 0''2
0-2
0-2
avrens, 7 % ...........
..... 1-4
1-0
1-4
Utsäde................
..... 2-9
2-9
2''9
Kvarstår.....................
..... 15-8
10-0
15-3
Genomsnittspriset för kokärter åren 1949/50 och 1950/51 har på grundval
av lantbruksförbundets noteringar beräknats till respektive 45,08 och 47,78
kr/dt. Med hänsyn till de höjda spannmålspriserna upptages priset för år
1951/52 till 55 kr/dt.
Matpotatis.
Åren 19k9/50—1951/52. Liksom i vårkalkylen 1950 räknas för åren
1949/50 och 1950/51 med en inhemsk förbrukning av 825 miljoner kg matpotatis.
Samma kvantitet upptages även för år 1951/52. Någon export av
potatis av någon större betydelse har icke ägt rum de båda senaste åren och
beräknas för närvarande ej heller för år 1951/52.
Priset på matpotatis har för år 1949/50 beräknats till 17,44 kr/dt. Beräkningen
grundar sig på stockholmsnoteringen reducerad för mellanhandsmarginal
samt kostnaderna för frakter och säckar. Sammanvägningen av
månadsnoteringarna till årsmedeltal ha liksom tidigare skett med ledning
av de uppgifter rörande potatisförsäljningens fördelning på olika delar av
året, som erhållits vid en av 1942 års jordbrukskommitté verkställd specialundersökning
(jfr Kungl. Maj :ts prop. 246/1943 s. 105).
Priset har visserligen under den gångna delen av 1950/51 varit högre än
under samma tid 1949/50 men antages under våren och sommaren 1951
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
161
icke nå lika högt som under samma tid 1950. Med utgång härifrån synes
priset på matpotatis för år 1950/51 för närvarande kunna beräknas till 17,so
kr/dt. Priset under år 1951/52 har uppskattats till 16 kr/dt.
Fabrikspotatis.
År 1949/50. Förbrukningen av fabrikspotatis har under år 1949/50 uppgått
till 204 miljoner kg, varav 83 miljoner kg för tillverkning av potatismjöl
och 121 miljoner kg för framställning av brännvin. Stärkelsehalten
har beräknats till 17,o procent. Priset har utgjort i genomsnitt 36 öre per
hektoliter och stärkelseprocent eller 8,74 kr/dt. De tillverkade kvantiteterna
potatisstärkelse och potatisbrännvin utgöra respektive 14,8 miljoner kg och
27,i miljoner normalliter.
År 1950/51. Enligt uppgifter från jordbruksnämndens vegetabiliebyrå beräknas
för närvarande för år 1950/51 en förbrukning av 185 miljoner kg
fabrikspotatis, varav 110 miljoner kg för tillverkning av potatismjöl och
75 miljoner kg för brännvinstillverkning. Priset på fabrikspotatis beräknas
till i genomsnitt 35 öre per hektoliter och stärkelseprocent. Då stärkelsehalten
preliminärt beräknas till 16,5 procent, erhålles ett pris per deciton
av 8,25 kronor. Tillverkningen av potatisstärkelse och potatisbrännvin beräknas
till respektive 20,2 miljoner kg och 17 miljoner normalliter.
År 1951/52. Vid normal skörd beräknas enligt uppgifter från jordbruksnämndens
vegetabiliebyrå 260 miljoner kg potatis komma att användas för
industriella ändamål, varav 150 miljoner kg för tillverkning av potatismjöl
och 110 miljoner kg för brännvinstillverkning. Stärkelsehalten beräknas
bli normal eller 17,5 procent, och priset upptages oförändrat från
år 1950/51 till 35 öre per hektoliter och stärkelseprocent. Härvid erhålles
ett pris per deciton av 8,75 kronor. Beräkningen av fabrikspotatisförbrukningen
är baserad på en tillverkning av potatisstärkelse och potatisbrännvin
av respektive 27,5 miljoner kg och 25 miljoner normalliter. Angivna stärkelsetillverkning
förutsätter en återuppbyggnad av de under år 1950/51
minskade övergångslagren.
Sockerbetor.
År 1949/50. Skörden av sockerbetor år 1949 uppgick till 1 770 miljoner
kg med en genomsnittlig sockerhalt av 17,69 procent. Den härur erhållna
råsockermängden uppgick till 290,9 miljoner kg. Grundpriset för betor av
en sockerhalt av 16 procent uppgick till 5,30 kr/dt. För varje tiondels procent,
varmed sockerhalten översteg 16 procent, utgick tillägg med Vi» av
grundpriset. Vid den angivna medelsockerhalten erhölls ett genomsnittspris
av 5,86 kr/dt. Lägges härtill arealtillägg samt täckningskostnadsersättning
erhålles ett pris av 5,97 kr/dt att upptagas i inkomstkalkylen.
ir 1950/51. Enligt uppgifter från Svenska sockerfabriksaktiebolaget uppgick
arealen till 54 427 hektar. Skörden per hektar har av sockerbolaget angivits
till 363 dt och totalskörden till 1 978 miljoner kg med en genomsnittlig
sockerhalt av 16,92 procent. Råsockermängden uppgick till ca 305 miljoner
kg.
Enligt statsmakternas beslut höjdes grundpriset för sockerbetor ar 1950
till följd av ökade produktionskostnader med 5 öre/dt till 5,35 kr/dt. Dessutom
skulle enligt bestämmelserna grundpriset i stimulerande syfte ökas
med 1 öre/dt för varje helt 200-tal hektar, varmed odlingen överstiger 50 000
hektar. Grundpriset skall dock icke överstiga 5,55 kr/dt, vilket pris uppnås
vid en odling av minst 54 000 hektar. Då den av sockerbolaget uppgivna
11 Hihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 207.
162
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
arealen i Sverige utgör 54 427 hektar blir grundpriset för betor av 1950 års
skörd följaktligen 5,55 kr/dt. Vid anförda sockerhalt erhålles ett pris av
5,87 kr/dt. Lägges härtill arealtillägg, täckningskostnadsersättning samt tilllägg
enligt 63-dygnsregeln om sammanlagt 0,i4 kr/dt erhålles ett genomsnittspris
av 6,oi kr/dt.
Den höjning av grundpriset, som uppkommer genom de särskilda pristilläggen
vid arealer fr. o. m. 50 200 t. o. m. 54 000 hektar, uppgår till 20
öre/dt. Med tillägg för sockerhalt över 16 procent blir höjningen 21 öre/dt
eller i värde räknat 4,2 miljoner kronor. Denna merinkomst har liksom i
höstkalkylen 1950 angivits särskilt i sammandrags- och sammanfattningstabeller.
År 1951/52. På grundval av de i tabellerna 1 och 2 anförda uppgifterna
rörande areal och antagen normskörd per hektar har skörden av sockerbetor
beräknats till 1 950 miljoner kg. Sockerhalten antages bli 17,5 procent.
Med utgång från angivna sockerbetsskörd och sockerhalt kan råsockermängden
beräknas till ca 317 miljoner kg.
Enligt vad de sakkunniga under hand inhämtat, ämnar jordbruksnämnden
föreslå, att grundpriset för sockerbetor skall höjas till 6,25 kr/dt, varav
0,23 kr/dt skall anses som stimulanstillägg men inräknas i jordbrukskalkylen.
Detta tillägg utgår dock endast om sockerbetsarealen överstiger 50 000
hektar. Dessutom skall i ytterligare stimulerande syfte, enligt vissa regler,
ett särskilt pristillägg utgå, därest sockerbetsodlingen visar sig överstiga
54 200 hektar. En eventuell stimulansinkomst av detta slag skall dock icke
upptagas i jordbrukskalkylen. Med utgång från grundpriset 6,25 kr/dt och
en sockerhalt av 17,5 procent samt med inräknande av arealtillägg och täckningskostnadsersättning
erhålles priset 6,97 kr/dt, vilket upptagits i kalkylen.
Oljeväxter.
År 1949/50. Från Oljeväxtcentralen ha uppgifter erhållits om dess sammanlagda
inköp från odlare av oljeväxtfrö av 1949 års skörd samt däremot
svarande betalningsbelopp (såväl kvantiteter som värden med avdrag för
försålt utsäde).
Fröslag
Frökvantitet,
ton
Värde,
1 000-tal
kronor
Höstraps ...........
............. 69 582
68 562
Höstrybs ...........
............. 3 432
3 507
Vårraps ............
............. 49 745
42 203
Vårrybs.............
............. 1222
985
Vitsenap............
............. 15 731
10 941
Summa 139 712
126 198
Oljelin..............
............. 51982
47 648
Diverse.............
............. 89
79
Totalt 191783
173 925
År 1950/51. I följande tablå ha sammanställts preliminära uppgifter om
oljeväxtskörden och dess värde år 1950/51 (exklusive utsäde). (Totalarealen
är densamma som i tabell 1.)
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
163
Fröslag
Höstraps...
Höstrybs...
Vårraps....
Vårrybs ...
Vitsenap....
Areal,
ha
61400
5 900
51 900
7 300
6 700
Skörd,1
kg/ha totalt ton
1795 110215
1185 6 990
1 305 67 730
885 6 460
1005 6 735
Pris,1
öre/kg
75
75
75
75
61
Värde,
milj. kr
82-7
5''2
50-8
4-8
4-1
Summa
133200
—
198 130
—
147-6
Oljelin ....
35 600
1 185
42185
70
29-5
Totalt
168 800
—
240 315
—
177-1
År 1951/52. Beträffande arealen oljeväxter till 1951 års skörd föreligga
uppgifter endast rörande höstraps och höstrybs, av vilka vid den i oktober
1950 företagna arealinventeringen redovisades 95 236 respektive 17 575
hektar. Dessa arealer ha före beräkningen av skörden och värdet på denna
reducerats för utvintring med i runt tal 10 procent. Arealerna vårsådda
oljeväxter ha uppskattats i anslutning till de aktuella utvecklingstendenserna
samt jordbruksnämndens försörjningsplaner. Avkastningen per hektar
har beräknats efter samma grunder som i den på våren 1950 upprättade
normkalkylen för år 1950/51 utom i fråga om höstrybs, för vilket växtslag
normskörden höjts med 100 kg/ha till 1 100 kg/ha.
I fråga om höstraps och höstrybs ha använts de för 1951 års skörd fastställda
priserna, i fråga om vårraps det preliminärt fastställda priset och i
fråga om oljelin förra årets pris. För vitsenap har tills vidare insatts samma
pris som för vårraps. Samtliga priser avse vara med 18 % vattenhalt. Beräkningen
av inkomsterna av oljeväxtodlingen framgår av följande sammanställning.
Fröslag
Höstraps............
Höstryps............
Vårraps och -rybs....
Vitsenap.............
Areal,
ha
86 000
16 000
40000
10000
kg/ha
1800
1100
1200
1100
Skörd,1
totalt ton
154 800
17 600
48 000
11000
Pris1,
öre/kg
70
70
66
66
Värde,
milj. kr
108-4
12-3
3U7
7-3
Summa
152 000
—
231400
—
159 7
Oljelin..............
43 000
1200
51600
70
36-1
Totalt
195000
—
283 000
—
195-8
Det beräknade olje- och foderinnehållet i 1949—51 års skördar av oljeoch
spånadsväxter belyses av följande tablå. Uppgifterna för 1949 års skörd
ha lämnats av jordbruknämndens krisbyrå. Utvinningen ur 1950 års skörd
har, utom i fråga om spånadslin, beräknats med ledning av uppgifterna
från Oljeväxtcentralen. Utvinningen ur 1951 års skörd slutligen har beräknats
med hjälp av normala utbytestal. Samtliga uppgifter äro angivna i
milj. kg.
1949/50 1950/51 1951/52
Raps- och rybsfrö....
Senapsfrö............
Olja
47-4
3-7
Foder
63T
9-5
Olja
71-8
1-6
Foder
95-5
4-2
Olja
84-7
2-7
Foder
108-0
6-9
Summa
51-1
72-6
73-4
99-7
87-4
114-9
Olje- och spånadslinfrö
18-3
32-0
14-0
25-3
16-7
30-1
Totalt
69-4
104-6
87-4
125-0
104-1
145-0
1 Avser vara med 18 % vattenhalt; kvantiteter exklusive utsäde.
164
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
Spånadsväxter.
År 1949/50. Med ledning av uppgifter från Riksförbundet Lin och hampa
ha jordbrukets inkomster av spånadsväxter (efter avdrag för utsädeskostnader)
beräknats till 4,9 miljoner kronor. Inkomsterna fördela sig med 2,4
miljoner kronor på linhalm, 1,4 miljoner kronor på linfrö, l,o miljon kronor
på hamphalm och 0,i miljon kronor på hampfrö.
År 1950/51. Värdet av 1950 års odling av spånadsväxter har beräknats
med ledning av preliminära uppgifter från Riksförbundet Lin och hampa.
Värdet av linhalm beräknas till 2,5 miljoner kronor, av linfrö till 1,3 miljoner
kronor, av hamphalm till 0,6 miljon kronor och av hampfrö till 0,i
miljon kronor. (Värdet av lin- och hampfrö räknat exklusive kostnader
för utsäde.) Det sammanlagda värdet av 1950 års spånadsväxtodling upptages
sålunda till 4,5 miljoner kronor.
År 1951/52. Arealerna lin och hampa beräknas år 1951 komma att uppgå
till 3 800 respektive 1 800 hektar. Avkastningen per hektar har beräknats
efter samma grunder som i den på våren 1950 upprättade kalkylen för år
1950/51. Beräkningen av inkomsterna från spånadsväxtodlingen år 1951/52
framgår av följande sammanställning. De använda priserna äro i fråga om
lin- och hamphalm de för 1951 års skörd föreslagna priserna och i fråga
om hampfrö och linfrö samma priser som för 1950 års odling.
Areal,
Hektarskörd,
Kvantitet,
Pris,
Värde,
ha
kg
milj. kg
öre/kg
milj. kr
Lin.
Halm.....
.... 3 800
3 000
11-4
24
2-7
Frö.......
... 3 800
1350
1-3
70
0-9
Hampa.
Halm.....
.... 1 800
4 000
7-2
14
1-0
Frö......
.... 1 800
75
Öl
75
o-i
Summa 4''7
Fältmässigt odlade köksväxter.
Arealer. Vid upprättandet av vårkalkylen 1950 var arealen känd enligt
arealinventeringen 1949. Denna areal, som tillämpades för produktionsåret
1949/50, var 9 862 hektar. Vid nu utförd beräkning har funnits uppgifter
från arealinventeringen 1950. Arealen uppgick detta år till 9 834 hektar,
som nu tillämpats för produktionsåret 1950/51.
Eventuella förskjutningar i fråga om totalarealens fördelning på olika
slag av köksväxter äro okända på ett undantag när. Tillgänglig statistik har
nämligen visat, att arealen av konservärter ökat avsevärt. Denna ökning har
beaktats och övriga arealer ha i motsvarande grad minskats. Härvid ha övriga
arealer reducerats procentuellt sett lika.
Hektarskördar. Uppgifter för bedömning av hektarskördarnas storlek ha
som vanligt inhämtats från konservfabrikerna (rörande skörden per hektar
på kontraktsodlade arealer) samt från trädgårdskonsulenterna i de län,
inom vilka fältmässig köksväxtodling bedrives i större omfattning. Därjämte
har till nu föreliggande kalkyl genom trädgårdsekonomiska byrån i Alnarp
inhämtats uppgifter rörande hektarskördarnas storlek för olika köksväxter
hos ett 60-tal odlare i Malmöhus län. Därigenom har erhållits tillförlitligare
uppgifter än hittills för det län, som är av största betydelse på detta område.
Vidare må omnämnas, att skörden per hektar av konservärter, som upptager
ca 15 procent av den totala arealen av fältmässigt odlade köksväxter, är i
det närmaste exakt känd. I övrigt äro uppgifterna om hektarskördarnas
storlek relativt osäkra. 1
1 Exkl. utsäde.
165
Kungi. Maj:ts proposition nr 207.
Beträffande hektar skördarnas storlek under 1950 har det inkomna materialet
visat, att skörden för de flesta växtslagen varit något större än under
1949. Ett viktigt undantag utgör dock lök. Sålunda har med ledning av
de tillgängliga uppgifterna skörden per hektar av rödlök bedömts 2 000 kg
lägre, skörden av gul lök 1 500 och skörden av purjolök 2 000 kg lägre än
1949. Skörden av kål synes under 1950 ha varit avsevärt bättre än under
1949. Konservärterna ha beräknats ge 700 kg lägre skörd per hektar 1949
(skörd inkl. baljor).
Priser. De i kalkylen använda priserna bygga som vanligt på uppgifter
från fyra olika grupper av uppgiftslämnare, nämligen Stockholms stads
slakthus- och saluhallsstyrelse (noteringar sammanvägda enligt månadskvantiteter
från Konsum i Stockholm och reducerade till producentpriser),
konservfabrikerna (pris till producent vid fabrik), Konsums Grönsakscentral
i Stockholm (vägda inköpspriser reducerade till producentpriser)
samt Skånecentralen i Kristianstad (vägt producentpris).
Priserna för år 1949/50 voro definitiva redan vid upprättandet av höstkalkylen
1950. För året 1950/51 äro priserna från vissa uppgiftslämnare
kända t. o. m. februari 1951 samt för andra t. o. in. december 1950. För
Skånecentralen äro priserna för 1950 års skörd över huvud taget ännu icke
kända.
Priserna för 1950 års skörd ha, så långt dessa äro kända, jämförts med
priserna för 1949 års skörd under motsvarande tid. Med tillämpning av
härvid erhållna relationstal ha priserna för år 1950/51 framräknats. Härvid
erhållas priser, som i regel äro lägre än för 1949 års skörd. Undantag
äro dock priserna för blomkål, lök och selleri, vilka beräknats bli högre
1950/51 än under 1949/50.
Beräknade inkomstsummor. År 19W/50. I vårkalkylen 1950 beräknades
inkomsterna av fältmässigt odlade köksväxter till 43,2 miljoner kronor för
år 1949/50. Omräkningen i samband med höstkalkylen 1950, då slutgiltiga
priser voro kända, gav emellertid till resultat en inkomstsumma av 47,2
miljoner kronor för nämnda produktionsår.
År 1950/51. I vårkalkylen 1950 upptogs för år 1950/51 en inkomstsumma
av 43,2 miljoner kronor, vilket var samma summa, som den i nämnda vårkalkyl
beräknade för år 1949/50. I höstkalkylen 1950 upptogs detta belopp
oförändrat, enär det ansågs vanskligt att med det då tillgängliga materialet
(strängt taget endast preliminära skördeuppgifter för år 1950) vinna stöd
för någon annan beräkning. I nu utförd beräkning, vid vilken dels säkrare
uppgifter funnits tillgängliga beträffande skörden, dels prisuppgifter funnits
för en stor del av året, har inkomstsumman för år 1950/51 beräknats
till 42,3 miljoner kronor. Denna summa understiger med 0,9 miljoner kronor
det i vårkalkylen 1950 upptagna inkomstbeloppet för ifrågavarande produktionsår.
År 1951/52. Vid bedömningen av inkomstsummans sannolika storlek under
prognosåret har beaktats dels den allmänna prisutvecklingen, dels den
oväntat låga, nu preliminärt beräknade inkomstsumman för år 1950/51,
från vilken framräkning bör ske. De sakkunniga ha ansett sig böra räkna
med en ökning av 15 procent jämfört med nu beräknad inkomstsumma för
år 1950/51. Den så erhållna prognossumman ligger endast 1,4 miljoner kronor
högre än den för år 1949/50 definitivt beräknade inkomstsumman. Inkomstbeloppen
redovisas i följande tablå.
166
Kungl. Maj. ts proposition nr 207
År Milj. kr Index
1938/39.............. 13''9 100''0
1947/48.............. 39-5 284-2
1948/49.............. 44-5 320''1
1949/50.............. 47 2 339-6
1950/51 .............. 42-3 304-3
1951/52.............. 48 6 349-6
Tobak.
Jordbrukets inkomster av tobaksodling ha tidigare icke upptagits i jordbrukskalkylen.
Uppgifter härom t. o. in. år 1947/48 införskaffades emellertid
från Tobaksmonopolet av de sakkunniga för utredning rörande rationaliseringens
inverkan på jordbrukets arbetskostnader m. m. Dessa
uppgifter ha nu kompletterats för åren 1948/49—1950/51. Vidare ha från
tobaksmonopolet erhållits uppgifter om den väntade arealen och skörden
1951 samt om det för 1951 års skörd fastställda priset.
Jordbrukets inkomster av tobaksodling åren 1938/39 samt 1948/49—
1951/52 framgår av följande tablå.
Av tobaks-
Index
1938/39
= 100
År
Antal
odlare
Areal,
ha
monopolet in- köpt kvantitet
tobaksblad, ton
Pris,
öre/kg
Värde,
milj. kr
1938/39 ...
1.526
241
365
116
0-42
100-0
1948/49 ...
903
256
444
297
1-32
315-0
1949/50 . ..
874
250
409
286
1*17
297-5
1950/51 ...
804
190
343
295
1-01
240-0
1951/52 . ..
Animalier.
Mjölk.
190
340
335
1-14
271-4
År 1949/50. De definitiva beräkningarna av mjölkproduktionens storlek
och användning under år 1949/50 ha utförts på samma sätt som de preliminära
beräkningarna i höstkalkylen 1950, d. v. s. med utgång från mjölkinvägningen
vid mejeri enligt Svenska mejeriernas riksförenings statistik
samt uppgifter om den del av mjölkproduktionen, som icke levereras till
mejeri, från den särskilda undersökning av mjölkproduktionens storlek och
användning år 1949, som företogs sommaren 1950 (se bl. a. s. 51—53 prop.
76/1951).
Beräkningarna rörande mjölkproduktionen och dess användning under
år 1949/50 ha resulterat i en total mjölkproduktion av 4 908 miljoner kg.
Fördelningen på olika användningsområden framgår av en längre fram återgiven
tablå.
År 1950/51. För en bedömning av mjölkproduktionens utveckling under
år 1950/51 föreligga bl. a. uppgifter rörande mjölkinvägningen vid mejerierna
t. o. in. januari 1951. Under månaderna september 1950—januari
1951 har mjölkinvägningen uppgått till 1 444 miljoner kg mot 1 459 miljoner
kg samma tid 1949/50, vilket innebär en nedgång med l,o procent.
Nedgången beror sannolikt bl. a. på att mjölkkorna vid inställningen hösten
1950 till följd av sämre betes- och väderleksförhållanden mångenstädes
hade sämre kondition än ett år tidigare. Allt eftersom kalvningen
sker, kan emellertid återverkningarna av de ogynnsamma förhållandena
vid stallfodringsperiodens början förmodas upphöra. Den genom
-
167
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
snittliga mjölkproduktionen per ko kan härvid väntas åter ansluta sig till
långtidsutvecklingen. Under början av år 1951 synes också — att döma av
mjölkinvägningens utveckling -—- en viss återhämtning ha inträtt. På grundval
av överväganden av denna art ha de sakkunniga räknat med en ökning
av mjölkproduktionen per ko av 1,5 procent år 1950/51 jämfört med år 1949/
50. Med utgång härifrån samt det beräknade medelantalet mjölkkor (se under
rubriken Köttproduktionen) har totalproduktionen av mjölk beräknats
öka med 0,s procent jämfört med närmast föregående år.
Försäljningen av konsumtionsmjölk utanför mejeri antages liksom i höstkalkylen
1950 vara densamma som under år 1949/50. Hemmaförbrukningen
av konsumtionsmjölk beräknas liksom tidigare minska med 2 procent
per år. Minskningen av lantsmörsproduktionen antages fortsätta,, ehuru
svagare än under år 1949/50. Förbrukningen av fodermjölk har liksom i
höstkalkylen 1950 beräknats med utgång från antalet liv-, göd- och spädkalvar
och en helmjölksgiva per kalv och år av respektive 200, 360 och
10 kg samt en uppskattad mindre kvantitet helmjölk till smågrisar.
År 1951/52. Enär grundförutsättningen för denna kalkyl är normal tillgång
på foder för mjölkkorna, har man anledning att räkna med att mjölkproduktionen
per ko även under år 1951/52 skall visa en fortsatt stegring.
De sakkunniga anse det vara rimligt att härvid räkna med den genomsnittliga
stegringstakten sedan förkrigstiden, d. v. s. 1,5 procent per år. Härvid
erhålles en mjölkproduktion per ko år 1951/52 av 2 993 kg.
Beräkningarna rörande mjölkproduktionen ''under åren 1933/39 samt
1947/48—1951/52 sammanfattas i följande tablå, vilken även belyser mjölkinvägningen
vid mejerierna.
Medelkoantal, 1 000-tal
Procentuell förändring sedan
föregående år ....
Produktion per ko, kg ...
Procentuell förändring sedan
föregående år.....
Total mjölkproduktion,
miljoner kg ..........
Procentuell förändring sedan
föregående år.....
Invägning vid mejerier,
miljoner kg ..........
Procentuell förändring sedan
föregående år.....
1938/39
1920
1947/48
1 795
1948/49
1 726
2 455
- 3-4
2 433
- 3-8
2 634
—
- 2-5
+ 8-3
4 714
4 367
4 546
—
- 5-8
+ 4-1
3 129
3 316
3 541
+ 3-6
- 5-8
+ 6-8
1949/50
1690
1950/51
1 677
1951/52
1670
- 2-1
2 904
— 0-8
2 949
- 0-4
2 993
+ 10-3
+ 1-5
+ 1-5
4 908
4 945
4 998
+ 8‘0
+ 0-8
+ IT
3 923
3 955
4 026
+ 10-8
+ 0-8
+ P8
Kvantiteterna mjölk för andra ändamål än mejerileveranser under år
1951/52 ha beräknats på samma sätt som för år 1950/51 (jfr ovan).
Beräkningarna rörande mjölkproduktionens användning under åren 1938/
39 samt 1947/48—1951/52 sammanfattas i följande tablå (miljoner kg).
1938/39
1947/48
1948/49
1949/50
1950/51
Invägning vid mejerierna......
3129
3316
3 541
3 923
3 955
Därav: konsumtionsmjölk ..
794
998
999
1 055
1 020
produktmjölk.......
2 335
2 318
2 542
2 868
2 935
Konsumtionsmjölk utanför me- jeri.......................
240
153
153
153
153
1951/52
4 026
1013
3 013
150
168
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
1938/39
Konsumtionsmjölk för hemma
-
förbrukning ................ 537
Mjölk till lantsmör........... 420
Fodermjölk ................. 388
Total mjölkproduktion 4 714
1947/48
1948/49
1949/50
1950/51
1951/52
543
532
522
512
502
130
105
65
60
55
225
215
245
265
265
4 367
4 546
4 908
4 945
4 998
Inkomsterna av mejerimjölk.
Beräkningen av jordbrukets inkomster av vid mejerierna invägd mjölk
har utförts enligt samma metod som tillämpats i vårkalkylen 1950. Närmare
redogörelse härför finns intagen i Kungl. Maj:ts proposition nr 245/
1950 s. 130—132.
Vid beräkning av jörsåljningsinkomsterna har en fördelning av mejerimjölkens
användning på olika tillverkningar företagits. För åren t. o. m.
1949/50 har denna fördelning kunnat baseras på föreliggande mejeristatistik,
medan för åren 1950/51 och 1951/52 en prognos har upprättats. Den
gjorda fördelningen redovisas i följande tablå (miljoner kg).
Helmjölk till:
1949/50
1950/51
1951/52
Stand. k-mjölk.. ..
......... 771
731
724
Grädde ..........
......... 270
275
275
Ost..............
......... 423
394
394
Torrmjölk m. m.
........ 45
50
50
Smör............
........ 2 400
2 491
2 569
Svinn............
......... 14
14
14
Summa 3 923
3 955
4 026
Med utgång från dessa mjölkmängder och uppgifter om mjölkåtgång för
olika produktslag har tillverkningen av olika mejeriprodukter kunnat fastställas.
Därvid har även erfordrats kännedom om mjölkens fetthalt. För
produktionsåret 1949/50 var denna i genomsnitt 3,69 procent. För år 1950/
51 uppskattas fetthalten med hänsyn till den kända utvecklingen och normal
.säsongvariation till 3,73 procent. Samma fetthalt har tillämpats för
1951/52.
Vid beräkning av mejeriernas intäkter för olika produktslag har för åren
t. o. m. 1949/50 använts försålda kvantiteter för mjölk och grädde respektive
tillverkade kvantiteter för smör och ost (de senare med avdrag för
svinn). För 1950/51 och 1951/52 har kalkylerats med på ovan beskrivet
sätt beräknade kvantiteter. I fråga om priserna har till och med 1949/50
använts föreliggande minut- eller partipriser med avdrag för handelsmarginaler.
Förekommande tillverknings- och clearingavgifter å ost ha jämväl
avdragits. Vid beräkning av medelpriserna för 1950/51 och 1951/52 har
för tiden efter 1/1 1951 tillämpats då gällande priser.
Utjämningsavgifterna å vissa produkter ha i denna kalkyl liksom i vårkalkylen
1950 ej avdragits från produktpriserna och redovisas sålunda ej
i form av utjämningsbidrag utan ingå i försäljningsinkom.sterna.
Från mejeriernas beräknade intäkter för de olika produkterna ha mejerikostnaderna
avdragits. Beräkningen av dessa grundar sig på en undersökning
för år 1946 över då gällande kostnader per kilogram mjölk för olika
tillverkningar, vilka för senare år framräknats med ledning av en mejerikostnadsindex.
I förhållande till vårkalkylen 1950 ha icke obetydliga kostnadsstegringar
inträtt. Avtalsförhandlingarna för de mejerian ställda äro
169
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
ännu ej avslutade. Den genomsnittliga höjningen av lönerna beräknas bli
28 procent och denna höjning har lagts in i beräkningarna för mejerikostnaderna.
Hänsyn har tagits till sänkningen av bensinpriset med 20 öre
fr. o. m. 1/1 1951.
I fråCTa om de statliga bidragen har för åren t. o. in. 1949/50 redovisats
utbetalda belopp. För 1950/51 och 1951/52 ha införts bidragsbelopp, beräknade
enligt de grunder, som före respektive efter 1/1 1951 galit och
gälla för utbetalning av dylika bidrag. Härvid har allmänt mjölkpristilllägg
beräknats till sammanlagt 82,5 öre per kilogram invägt mjölkfett för
tiden 1/9—31/12 1950 samt till 42,4 öre per kilogram för tiden därefter.
Vid bestämningen av de tillägg till de beräknade inkomsterna för 1950/
51 och 1951/52, som skola motsvara inkomster, som ej särskilt kunnat
beräknas, ha uppgifter om utbetalda mjölklik vider förelegat t. o. m. år
1949/50. Tilläggen ha beräknats med ledning av skillnaden mellan utbetalda
likvider och beräknade inkomster under perioden 1945/46—1949/
50. Sedan efterlikviderna för 1949 års leveranser nu äro kända, har likvidsumman
för år 1948/49 kunnat korrigeras. Den genomsnittliga differensen
mellan beräknade inkomster och utbetalda lilcvider under tiden 1945/46—
1949/50 uppgår efter dessa korrektioner till 11,3 miljoner kronor, vilken
summa tillagts de beräknade inkomsterna för år 1950/51 och 1951/52.
I tabell 3 har jordbrukets inkomster av mejerimjölk sammanställts. Som
framgår av tabellen beräknas dessa uppgå till 1 166,6 miljoner kronor för
1950/51 och 1 177,9 miljoner kronor för 1951/52.
För ytterligare belysning av sammansättningen av jordbrukets inkomster
av mejerimjölk angives nedan hur stor del av likviden, räknat i öre per
kilogram invägd mjölk, som är beroende av genom försäljningen utvunna
produktpriser respektive statliga bidrag. Uppgifterna efter år 1949/50
grunda sig på föreliggande prognoser. För åren 1950/51 och 1951/52 har
hänsyn tagits till beräknade kostnader, prisdifferenser och återbetalningar
av mjölkpristillägg för exportsmör under tiden efter den 1 januari 1951
samt till prisstegringsvinster på ost den 1 januari 1951. Inkomsterna för
år 1950/51 ha ökats med 1 miljon kronor, motsvarande återförda tillverkningsavgifter
på ost. Inkomsterna för år 1950/51 ha vidare ökats med 1,5
och för år 1951/52 med 2,2 miljoner kronor, motsvarande den sammanlagda
höjningen av priserna på skum- och kärnmjölk samt flaskmjölk fr. o. m.
den 1 januari 1951.
Lilcvider i öre pr kg mjölk 1945/46—1951/52.
1945/46
1946/47
1947/48
1948/49
1949/50
1950/51
1951/52
Försäljningsinkomster. 20-58
Statliga bidrag........ 2T2
2268
1-1 G
24-40
2 98
2514
2-7 5
24-91
3-87
26-93
257
27-25
2-01
Summa 22-70
23-84
27-38
27-89
28-78
29-50
29-26
Priset på den utanför mejeri försålda konsumtionsmjölken bär beräknats
med utgång från de priser på ostandardiserad mjölk vid försäljning
direkt till konsument, som jordbruksnämnden (livsmedelskommissionen)
efter särskild ansökan fastställt under år 1949/50. Genomsnittspriset för
riket, vilket erhållits genom att väga genomsnittspriserna i varje bin med
den i länen försålda kvantiteten enligt den representativa undersökningen
av mjölkproduktionen och dess användning år 1949, har beräknats till
35,75 öre per liter, motsvarande 34,65 öre per kilogram. Med utgång från
sistnämnda pris och den generella prishöjningen den 1 januari 1951 (3
170 Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
Tabell 3. Jordbrukets inkomster av mejerimjölk, mil], kr.
1938/
1945/
1946/
1947/
1948/
1949/
1950/
1951/
Beräknade inkomster
Försäljningsinkomster
K-mjölk......................
39
46
47
48
49
50
Öl
52
j.143''5
191-5
216-6
236-2
235-6
229-7
229-3
231-4
Grädde ......................
54-5
6Ö’6
79-8
86-3
111-3
115-5
116-6
Ost ..........................
67-0
82-2
94-2
116-4
123-7
124-3
121-4
Torrmjölk m. m...............
1-263-5
15-9
13-8
15-6
20-1
11-4
13-8
14-2
Smör .......................
375-1
408-2
374-9
422-2
493-4
568-4
598-6
Utjämningsavgifter (balansposter)
1 _
—
-10-7
+ 9-3
+ 1-1
+ 0-1
Extra prishöjning på K-mjölk
m. m.......................
—
_
_
_
2-4
3-7
Summa
407-0
704-0
776-7
8100
881-6
989 6
1053-7
1 085-9
Statliga bidrag
Allmänt mjölkpristillägg ......
17-4
| 65-7
36-7
71-3
118-3
79-7
63-7
Extra tillägg i norra Sverige ..
Allmänt missväxtbidrag ......
—
17-3
49-2
18-9
21-1
24-0
24-0
Lokala missväxtbidrag ........
—
3-8
—
27-5
_•
6*0
_
Körlinjebidrag................
—
3-4
3-4
4-4
6-9
6-3
1-6
Merfrakttillägg................
—
0-6
0-5
0-4
0-4
0-2
Öl
Kompensation för utebliven
prishöjning ................
1-2
04
Restit. av allmänt mjölkpristill- lägg........................
—
—
—
—
_
_
—3-8
-7-0
Summa
17-4
74-7
41-0
988
97-6
161-9
1016
80-7
Summa beräknade inkomster ..
424-4
778-7
817-7
908-8
979l
1121-5
1155 3
1166-6
Mejeriernas mjölklikvider1 ........
—
798-1
839-7
908-0
987-5
1129 0
_
Skillnad mellan mjölklikvider
och beräknade inkomster ...
19-4
22-0
-0-8
8-4
7-5
Tillägg i prognosberäkningen .. |
Prognosens summa j
11-3
1166 6
11-3
1177-9
öre/l) har genomsnittspriset för åren 1950/51 och 1951/52 beräknats till
36,60 och 37,55 öre per kilogram.
De beräknade priserna på den utanför mejeri försålda konsumtionsmjölken
framgå av följande sammanställning (öre/kg).
1938/39 1949/50 1950/51 1951/52
22-53 34-65 36 60 37-55
Priset på den hemmaförbrukade konsumtionsmjölken (förbrukad i hushållet
m. m. samt försäljning till arbetare och övriga anställda) har liksom
tidigare, beräknats på grundval av gällande normalpris på konsumtionsmjölk
vid utminutering för varje län (»länet i övrigt»). (Enigt lantarbetaravtalet
skall detta pris uttagas vid försäljning av mjölk till lantarbetare.
) Vid medeltalsberäkningen ha som vikter använts uppgifter om
jordbruksbefolkningens storlek i olika län enligt 1945 års folkräkning. De
beräknade priserna på hemmaförbrukad konsumtionsmjölk framgå av följande
.sammanställning (öre/kg).
1938/39 1949/50 1950/51 1951/52
13-86 30-83 33-42 34-71
1 Enligt mejeriernas avräkningspriser jämte efterlikvid, fritt mejeri, vid årets medelfetthalt,
exkl. värdet av återlevererad skummjölk. Producentbidrag ej medräknade.
171
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
Priset på mjölk till lantsmör har liksom tidigare beräknats med utgång
från riksnoteringen på mejerismör. Det vid beräkningen av värdet av lantsmörmjölken
använda smörpriset har emellertid ansetts vara ca 3 procent
(t n. 17 öre/kg) lägre än gällande riksnotering. Till grund för denna
reduktion har legat förhållandet mellan riksnoteringen och lantsmörpriset
före kriget. De beräknade priserna framgå av följande sammanställning
före/kg).
1938/39 1949/50 1950/51 1951/52
10-77 19-20 21-15 22T0
Producent- och kontantbidrag för mjölk.
Enligt uppgift från Svenska mejeriernas riksförening beräknas det sammanlagda"
beloppet för producent- och kontantbidrag år 1949/50 till 72,4
miljoner kronor. För åren 1950/51 och 1951/52 beräknas samma belopp
som för år 1949/50.
Ägg och slaktfjäderfä.
Åren 1949/50—1951/52. I den hösten 1950 upprättade jordbrukskalkvlen
framhöllo kalkylsakkunniga, att underlaget för beräkning av äggproduktionen
på grund av brister i de senaste hönsräkningarna finge betraktas
som mycket svagt. Produktionen under senare år uppskattades darfor
på grundval av överväganden rörande den med hänsyn till den allmänna
pris- och inkomstutvecklingen sedan basåret sannolika konsumtionen samt
statistiken över partihandelns inköp av ägg. Produktionen av ägg åren
1949/50 och 1950/51 upptogs till 83 respektive 87 miljoner kg. o
De sakkunniga ha vid detta kalkyl tillfälle icke haft tillgång till något
nytt material för bestämning av produktionsnivån för ägg. De ha därför
ansett sig sakna anledning till omprövning av de i höstas gjorda uppskattningarna
av denna nivå. I syfte att erhålla ett underlag för bedömning av
den aktuella utvecklingen ha de sakkunniga från hushållningssällskap och
äggcentraler genom en cirkulärskrivelse införskaffat uppgifter om troliga
förändringar under senare år i olika landsdelar rörande antalet värphöns
och påläggets storlek m. m. Med ledning av härvid erhållna upplysningar
samt statistiken över partihandelns ägginköp ha de sakkunniga funnit sig
böra sänka det förut kalkylerade produktionstalet för 1950/51 från 87 till
85 miljoner kg. Då svaren på den nyssnämnda cirkulärskrivelsen synas
tyda på en minskad rekrytering ha de sakkunniga ansett skäl föreligga att
för prognosåret räkna med ett något lägre produktionstal än för 1950/51.
För år 1951/52 har i kalkylen upptagits en produktion av 83 miljoner kg.
Äggpriset (svensk äggnotering med partihandelns månadsinköp som vägningstal)
utgjorde 253 öre/kg år 1949/50. För år 1950/51 har priset med
ledning av hittillsvarande noteringar och en bedömning av den sannolika
utvecklingen under återstoden av året uppskattats till 240 öre/kg. Vid bedömningen
av den kommande utvecklingen har tagits hänsyn till den f. n.
utgående utjämningsavgiften. För år 1951/52 har räknats med samma pris
som för 1950/51.
Direktör Stensgård har ansett sig icke kunna göra ett bedömande av aggpriset
för åren 1950/51 och 1951/52 liksom ej heller av äggproduktionen
för samma år utan betraktar de här angivna talen enbart som ett beräkningstekniskt
mått på inkomsterna.
Med hänsyn till osäkerheten om antalet höns ha de sakkunniga ansett sig
172
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
böra beräkna värdet av fjäderfä slakten på ett mera schematiskt sätt än tidigare.
För år 1949/50 har förut framräknat inkomsttal reducerats med
samma procenttal som den justering av äggproduktionens storlek, som
gjordes hösten 1950. Det sålunda erhållna värdetalet har lagts som bas fölen
beräkning av värdet under år 1950/51 med ledning av prisutvecklingen
för slakthöns enligt Svenska ägghandelsförbundets noteringar. För 1951/52
har räknats med samma värde som för innevarande år.
Jordbrukets andel av äggproduktion och fjäderfäslakt har, liksom vid den
i höstas utförda kalkylen, .satts till 80 procent.
Beräkningarna av äggproduktion och fjäderfäslakt sammanfattas i följande
sammanställning.
Å r
Äggproduktion,
Pris,
Värde, milj. kr
jL<jaaeriasiaK- tens värde
Totalt
Jordbruket
öre/kg
Totalt
Jordbruket
(jordbruket)
milj. kr
1938/39 .. ..
.... 60-9
53-3
141
85-8
75-1
5-9
1949/50 ....
.... 83-0
66-4
253
2100
168-0
147
1950/51 ....
.... 85-0
68-0
240
204-0
163-2
16-0
1951/52 ....
.... 83-0
66-4
240
199-2
159-4
16-0
Köttproduktionen.
År 1949/50. Den marknadsförda slakten har beräknats med utgång från
totalantalet marknadsförda slaktdjur och medelslaktvikter under det senaste
år, då fullständiga uppgifter härom förelåge (i livsmedelskommissionens
ransoneringsstatistik) samt de därefter inträdda relativa förändringarna
i antalet besiktigade slaktdjur enligt veterinärstyrelsens statistik och
i medelvikterna av slaktade kroppar inom slakteriföreningarna.
I fråga om hemslakten år 1949/50 finnas inga insamlade uppgifter. Hemslakten
av storboskap, vilken under senare år varit ringa, har antagits vara
lika stor som under år 1948/49. I fråga om kalv har hemslakten erhållits
som res.tPost "vid de utförda beräkningarna av nötkreatursantalet och dess
förändringar under år 1949/50. Genom jämförelser mellan antalet till garverier
levererade kalvskinn och den marknadsförda slakten av kalv "har
rimligheten av den som restpost erhållna hemslakten av kalv kunnat prövas.
Båda beräkningarna ge vid handen, att hemslakten av kalv minskat
från år 1948/49 till år 1949/50. Den vid beräkningarna av nötkreatursantalet
och dess förändringar erhållna hemslakten är dock väsentligt lägre än
den vid jämförelsen mellan hudstatistik och marknadsförd slakt. Antalet
hemslaktade kalvar i den förra beräkningen har erhållits under förutsättning
att kalvprocenten utgör 89. Redan en obetydlig höjning av kalvprocenten
ger emellertid en väsentligt bättre överensstämmelse med hudstatistiken.
I avvaktan på en specialundersökning av hemslaktens storlek har
därför kalvprocenten fr. o. m. år 1949/50 höjts till 90, vilket tal för närvarande
synes giva den bästa uppskattningen av antalet livsdugliga kalvar.
Hemslakten av kalv har antagits fördela sig på större och mindre kalv i
samma proportioner som under år 1948/49. Hemslakten av får har antagits
utgöra samma procentuella andel av totala fårslakten som under år 1948/
49. I fråga om häst har liksom vid tidigare beräkningstillfällen antagits, att
någon hemslakt icke har ägt rum.
Resultaten av beräkningarna framgå av tabell 4.
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
Tabell 4. Köttproduktionen år 1949/50.
173
Djurslag
Antal djur
Medelslaktvikt,
kg
Total slaktvikt,
ton
Storboskap
78 536
Marknadsförd slakt......
373900
210 0
Hemslakt ..............
1 300
97''0
126
Summa
375 200
209-7
78 602
Större kalv
Marknadsförd slakt......
418 500
51-5
21546
Hemslakt...............
7 500
42-0
315
Summa
420 000
513
21861
Mindre kalv
Marknadsförd slakt......
578 300
20-2
11 674
Hemslakt...............
76 500
17-0
1300
Summa
654 800
19-8
12 974
För och getter
2 301
Marknadsförd slakt......
137 100
16-8
Hemslakt ..............
33 500
ll-o
368
Summa
170 000
15 6
2609
Häst
Marknadsförd slakt ....
39 000
3444
13 431
På grundval av kvantitetsberäkningarna i tabell 4 och de på vanligt sätt
beräknade slaktdjurspriserna kunna inkomsterna från slakten av nötkreatur,
får och häst angivas på följande sätt.
Kvantitet,
Pris,
Värde,
Djurslag
milj. kg
öre/kg
milj. kr
Storboskap.......
......... 78-7
272
214-1
Större kalv.......
............. 21-9
337
73-8
Mindre kalv......
........ 13-0
255
33-2
Får..............
......... 2-7
324
8-7
Häst.............
............. 13-4
147
19-7
Summa 1297
349-5
År 1950/51. Med ledning av resultaten av den representativa husdjursräkningen
den 1 juni 1950, den under tiden 1 juni—15 september verkställda
slakten av kor samt en under samma tid antagen rekrytering har koantalet
beräknats till 1 684 000 djur vid början av år 1950/51 eller 16 000 djur
mindre än vad som antogs i normkalkylen. Det totala antalet storboskap
(oxar, tjurar, kor och ungnöt) har beräknats till 2 195 000 djur.
Rekryteringen av ungnötsgruppen under år 1950/51 har med ledning av
den relativa utvecklingen i antalet påläggskalvar enligt husdjursräkningarna
1949 och 1950 beräknats till 394 000 djur. Slakten av storboskap har
med ledning av bl. a. utvecklingen fram t. o. in. januari 1951 bedömts komma
att uppgå till 390 000 djur eller ca 15 000 djur mer än under år 1949/50.
Antalet storboskap vid 1950/51 års slut beräknas till 2 198 000 djur, varav
1 670 000 st kor.
174
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
Tabell 5. Husdjursantalet den 15 september 1939 samt åren 19*8—1952,
1000-tal djur.
1939
1948
1949
1950
1951
1952
Hästar
3 år och däröver............
502
482
408
383
363
348
Unghästar..................
78
35
24
23
22
19
Föl ........................
48
14
16
14
11
11
Summa unghästar och föl
126
49
40
37
33
SO
! Summa hästar exkl. militärhästar
628
481
44S
420
396
37S
Militärhästar
7
17
16
15
15
15
Nötkreatur
Oxar ......................
7
2
1
1
1
1
Tjurar, 2 år och däröver____
31
25
17
17
17
17
Kor........................
1920
1755
1697
1684
1670
1670
Summa oxar, tjurar och kor
1958
1782
1715
1702
1688
1688
Ungnöt ....................
564
500
487
493
510
510
Kalvar under 1 år..........
467
393
411
483
483
483 [
Summa nötkreatur
2 989
2 675
2613
2678
2 681
2681
Svin
Fargaltar ..................
5
4
4
4
4
!
1
1
4 i
Modersuggor................
156
128
132
135
136
136 1
Summa
161
132
136
139
140
140 !
Kalvantalet i september 1951 antages oförändrat från september 1950
eller 483 000 djur. Antalet under år 1950/51 födda kalvar beräknas med
ledning av medelkoantalet och kalvprocenten (90 procent) till 1 510 000 st.
Härav beräknas 1 115 000 st komma att slaktas. Relationen mellan större
och mindre kalv antages med ledning av förhållandena och utvecklingen
under år 1950 bli 42:58 mot 39,4: 60,6 under år 1949/50.
Slakten av får kan, med ledning av den hittills redovisade slakten, uppskattas
till 150 000 djur. Fårstammen kommer härvid att nedgå ytterligare.
Slakten av häst kan med ledning av den hittills redovisade slakten beräknas
till 30 000 djur under år 1950/51.
Medelslaktvikterna år 1950/51 ha beräknats med utgång från de t. o. m.
december redovisade medelvikterna åren 1949 och 1950 samt medelvikterna
under år 1949/50.
Det fr. o. m. slutet av juni 1949 t. o. in. slutet av juni 1950 gällande prissystemet
för kött av nötkreatur och fläsk innebar, att partipriserna tillätos,
inom vissa gränser, avvika från den genomsnittliga partiprisnivå, som låg
till grund för prissättningen på jordbruksprodukter för år 1949/50. Enligt
bestämmelserna för prissystemet skulle emellertid den faktiska genomsnittliga
partiprisnivån för den 52-veckorsperiod, som slutade 20 juni 1950,
återföras till den vid prissättningen bestämda nivån. Denna fick dock överskridas
med högst 1 procent. Enligt utförda beräkningar överskreds under
perioden den genomsnittliga partiprisnivån med 0,8 procent. (Kalkylmässigt
kompenseras detta överskridande av att priserna på kraftfoder enligt
prisuppgörelsen för år 1950/51 höjdes redan i april 1950.)
Det för 1949/50 gällande prissystemet har förlängts till den 31 augusti
1951. Hästköttet, som låg utanför systemet under 1949/50 har emellertid
numera inrymts i detsamma. Härvid har det s. k. baspriset i partihandels
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 207. 175
Tabell 6. Husdjursbest&ndets värde den 15 september åren 1948—1952.
Pris,
Värde i milj. kronor
kronor
per st.
1948
1949
1950
1951
1952
Hästar1
1000
482-0
408-0
383-0
363-0
348-0
1100
38-5
26-4
25-3
24-2
20-9
Föl"........................
450
6-3
7-2
6''3
5-0
5-0
Summa
470-8
441*6
414-6
3922
373-9
Nötkreatur
650
1158-3
1 114-8
1106-3
1 097-2
1097-2
575
287-5
280-0
283-5
293-2
293-2
175
68-8
71-9
84-5
84-5
84-5
Summa
1514 6
1406 7
1474 3
1474-9
1 474 9
Svin
(Fargaltar och modersuggor)..
Totalsumma
300
1
39-6
2031 0
40-8
1949 1
417
1930 6
42-0
1909-1
42-0
1890-8
Värdeförändring från närmast
föregående år...............
i
—
-81-9
- 18-5
-21-5
- 18-3
ledet beräknats med ledning av det i vårkalkylen 1950 upptagna avräkningspriset
på hästkött för år 1950/51 (158 öre/kg).
Under förutsättning att priserna återföras till basprisnivån under 1950/51
böra avräkningspriserna på nötkreatur och svin under detta år bli 0,8 procent
lägre än under tiden 21 juni 1949—20 juni 1950. Hänsyn bör dessutom
tagas till den marginalsänkning på charkuterivaror, som företogs i mars
1950 och som endast under en fjärdedel av nyssnämnda period påverkade
avräkningspriserna (jfr Kungl. Maj :ts prop. 245/1950 s. 140). Med hänsyn
härtill ha avräkningspriserna på kalv, häst och svin reducerats med ytterligare
2 öre/kg. Priserna ha vidare minskats med hänsyn till den kostnadsökning
för slakterierna, som har uppkommit genom höjda löner och järnvägsfrakter
samt till de förluster, som göras genom i år förändrad prisområdesindelning.
De ha å andra sidan ökats med hänsyn till dels det överskridande
av basprisnivån för kött och fläsk i partihandelsledet, som ägde
rum före den 1 januari 1951, dels den höjning av basprisnivån för kött och
fläsk i partihandelsledet, som ägde rum den 1 januari 1951 samt den höjning
av basprisnivån för fläsk med 5 öre/kg, som ägde rum den 26 februari
1951, dels den höjning av prisnivån för organ, inälvor och slakterifett, som
har ägt rum jämfört med juli 1949—juni 1950, dels de lagervinster in. in.
på hudar, som gjordes hösten 1950, samt den prishöjning på hudar, som
gäller från januari 1951. De så erhållna priserna ha upptagits i kalkylen
för år 1950/51.
I fråga om fårkött har priset under år 1950/51 med hänsyn till bl. a.
den hittillsvarande och sannolika framtida prisutvecklingen antagits bli
340 öre/kg, vilket i jämförelse med år 1949/50 innebär en ökning med ca
15 öre/kg.
Resultaten av kvantitets- och värdeberäkningarna ha sammanställts i följande
tablå.
1 Exkl. militärhästar.
176
Kungl. Maj:ts
proposition
nr 207.
Djurslag
Antal
slaktdjur
Medelslakt- vikt, kg
Köttpro- duktion,
milj. kg
Pris,
öre/kg
Värde,
milj. kr
Storboskap...
......... 390 000
215-0
83-8
312
261-5
Större kalv ..
......... 470 000
53-5
25-1
386
96-9
Mindre kalv .
......... 645 000
20-0
12-9
368
47-5
Får.........
15-5
2-3
340
7-8
Häst........
350-0
10-5
156
16-4
Summa
134-6
430-1
År 1951/52. Med utgång från bl. a. det tidigare beräknade antalet storboskap
vid 1951/52 års början kan slakten av storboskap uppskattas till
390 000 djur. Rekryteringen av ungnötsgruppen har bedömts komma att
uPPgå till likaledes 390 000 djur, varvid antalet storboskap vid årets slut
blir detsamma som vid årets början. Med utgång från rekryteringen och avgången
under de senaste åren har såväl ungnöts- som koantalet bedömts
förbli konstant. Kalvantalet i september 1952 antages oförändrat från september
1951 eller 483 000 djur. Antalet under år 1951/52 födda kalvar beräknas
med ledning av medelkoantalet och kalvprocenten (90 procent) till
1 503 000 djur. Härav beräknas 1 115 000 kalvar återstå till slakt. Relationen
mellan större och mindre kalv antages år 1951/52 bli densamma som
år 1950/51 eller 42: 58.
Slakten av får har uppskattats till 110 000 djur. Reräkningen förutsätter
att fårstammen icke minskar ytterligare.
Avgången ur häststammen (exkl. dödlighet) beräknas under år 1951/52
till 25 000 djur. Denna avgång betraktas i kalkylen helt som slakt. Någon
särskild inkomst av hästexport har sålunda ej upptagits.
Vid beräkningen av köttproduktionens storlek under år 1951/52 ha använts
samma medelslaktvikter, som tidigare angivits för år 1950/51.
Producentpriserna år 1951/52 på slaktdjur av nötkreatur, häst och svin
ha beräknats på samma sätt som priserna för år 1950/51. Man har därvid
bl. a. utgått från de nuvarande baspriserna på kött och fläsk i partihandelsledet
samt de nuvarande priserna på organ, inälvor, slakterifett och hudar,
vilka ha antagits gälla under hela år 1951/52.
I fråga om fårkött har priset antagits bli detsamma som under 1950/51
eller 340 öre/kg.
Resultaten av kvantitets- och värdeberäkningarna ha sammanställts i följande
tablå.
Djurslag
Storboskap...
Större kalv .
Mindre kalv .
Får.........
Häst .......
Antal
slaktdjur
......... 390 000
......... 470 000
......... 645 000
......... 110 000
......... 25 000
Medelslakt- vikt, kg
215-0
53-5
20-0
15 5
350 0
Köttpro- duktion,
milj. kg
83-8
25-1
12-9
1-7
8-8
Pris,
öre kg
317
401
362
340
178
Värde,
milj. kr
265-6
100-7
46-7
5-8
15 7
Summa
132 3
434-5
Fläskproduktionen.
År 1949/50. Den marknadsförda slakten av svin (liksom av övriga djurslag)
utgjorde under kött- och fläskransoneringens tid en summa av veterinärbesiktigad
avsaluslakt och icke veterinärbesiktigad avsaluslakt (s. k.
stämplad slakt). Hemslakten utgjordes av antalet vid producenthushåll be
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 207. 177
Tabell 7. Översikt över Jordbrukets inkomster åren 1938/39, 1949/50—1951/52.
1938/39
1949/50
1950/51
1951/52
Varuslag m. m.
3 ?
•— P
*7- 3
c+
pr p*
CfQ CP
O:
PT vi
OQ -
t<
«S P!
Sfi"
35
p
c*
aa cd
O:
£ *
5*7* co
aa -
g. <
E2 ps
''“I
a
pr »
g.5
— P
*7- 3
r+
Jffg
O:
a ^
PT vi
aa -
3 <
»iii:Jö:
'' EL
?rp
g <
31 p
«-. 3
pr 3-‘
aa cd
s+
°: M
^ 2.
pr vi
aa
C
Ä p:
•
►v-
pr cd
<-* -
556
16-95
94-2
386
29-52
113-9
350
29-90
104-6
296
35-26
104-3
108
18-80
20-3
224
35-19
78-8
233
32-76
76-3
261
37-15
97-0
Råg..............
Korn.............
247
15-96
394
232
29-70
68-9
175
28-80
50-4
157
33-15
52-0
96
14-02
13-5
67
25-56
17-1
67
29-00
19-4
75
32-00
24-0
Fraktersättning .. .
—
—
—
—
—
0-8
—
—
—
—
—
26-0
132
11-30
14-9
108
22-08
23-8
90
26-00
23-4
93
28-00
Kokärter.........
15-0
19-14
2-9
15-8
45-08
7-1
10-0
47-78
4-8
15-3
55-00
8-4
Oljeväxter........
—
—
—
—
—
173-9
—
—
177-1
—
—
195-8
4-7
132-0
Spånadsväxter ....
Potatis, mat-......
755
5-72
43-2
825
17-44
4-9
1439
825
17-50
4*5
144*4
825
16-00
> , fabriks- ..
273
4-50
12-3
204
8-74
17-8
185
8-25
15-3
260
8-75
22-8
Sockerbetor ......
1834
2-99
54-8
1770
5-97
105-7
1978
6-01
1118-9
1950
6-97
135-9
Hö...............
88
5-64
5-0
71
12-00
8-5
60
10-00
6-0
52
ll-oo
5*7
Halm ............
42
2-19
09
39
2-40
0''9
35
3-25
l-l
30
3-26
l-o
Köksväxter ......
—
—
13-9
—
—
47-2
—
—
42-3
—
—
48-6
Tobak............
0-4
116
0-4
0-4
286
1-2
0-3
295
1-0
0-3
335
1-1
Mejerimjölk ......
3129
13''5ö
424-4
3 923
28-78
1129-0
3 955
29-50
1 166-6
4 026
29-26
1177-9
K-mjölk utanför
mejeri..........
240
22-53
54-1
153
34-65
53-0
153
36-60
56-0
150
37-55
56-3
K-mjölk till hem- maförbrukning ..
537
13-86
74-4
522
30-83
160-9
512
33-42
171-1
502
34-71
174-2
Lantsmörmjölk....
420
10-77
452
65
19-20
12-5
60
21-15
12-7
55
22-10
12*2
Producent- och kon- tantbidrag för
mjölk..........
Ägg..............
3-5
72-4
72-4
72-4
533
141
75-1
66-4
253
168-0
68-0
240
l6Ö*2
66-4
240
159-4
Slakt av fjäderfä ..
—
—
5-9
—
—
14-7
—
—
16-0
—
—
16-0
Storboskap........
89-0
105
93*5
78-7
272
214-1
83-8
312
261-5
83-8
317
265-6
Kalv, större ......
34''3
151
51-8
21-9
337
73-8
25-1
386
96-9
25-1
401
100-7
> , mindre.....
13-1
98
12-8
13-0
255
33-2
12-9
368
47-5
12-9
362
46"7
Får..............
3''4
174
5-9
2-7
324
8-7
2-3
340
7-8
1-7
340
5‘8
Häst.............
11-8
44
5-2
13-4
147
19-7
10-5
156
16-4
8-8
178
15*7
Svin..............
145-6
135
196-6
169-5
250
423-8
164-8
260
428-5
161-7
262
423-7
Militärhästar......
—
—
0-5
—
—
0-6
—
—
1-6
—
—
1-6
Ull ..............
0-7
185
1-3
0-5
480
2-6
0-5
1020
50
0-4
1 225
5-4
Export av levande
djur............
_
5-6
—
0-2
—
l-o
—
—
l-o
Summa inkomster
1371 5
32016
—
3 313 7
—
—
3393 9
Index
100-0
—
233-4
—
241-6
—
—
247-5
Förändringar i krea- turskapitalet ..
- 18-6
—
— 21-5
- 18-3
Summa
1371-6
31831
—
>32922
—
3375 6
Index
100-0
232-1
—
240-0
—
246-1
hållna svin enligt utfärdade slaktlicenser, oavsett om slakten ägt rum på
gården eller i slakteri och oavsett om svinen veterinärbesiktigats eller ej.
Sedan ransoneringsstatistiken upphört, beräknas den marknadsförda slakten
med utgång från totalantalet marknadsförda slaktdjur under det senaste
år, då fullständiga uppgifter härom förelågo i ransoneringsstatistiken, 1
1 Inkluderar stimulansinkomster på sockerbetor, vilka vid kalkylens begagnande för prissättningsändamål
böra avdragas. Avdragsbeloppet utgör 4''2 milj. kr.
12 Diliang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 201.
178
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
Tabell 8. Sammandrag av jordbrukets inkomster åren 1938/39, 1949/50—1951/52,
milj. kr.
1938/39
1949/50
1950/51
1951/52
Brödsäd...........................
153-9
262-4
231-3
253-3
Övrig spannmål....................
31-3
48-o
47-6
58-4
Potatis och sockerbetor.............
110-3
267-4
1278-6
290-7
Stråfoder..........................
5-9
9-4
7-1
6-7
Olje- och spånadsväxter............
—
178-8
181-6
200-5
Köksväxter och tobak..............
14-3
48-4
43-3
49-7
Summa vegetabiliska produkter
3157
814-4
789-5
859-3
Index
1UO-0
258-0
250-1
272-2
Mjölk och mejeriprodukter..........
601-6
1 427-8
1 478-8
1493-0 !
Ägg och slaktfjäderfä...............
81-0
182-7
179-2
175-4 i
Slaktdjur..........................
365-8
773-3
858-6
858-2
Övrigt.............................
7-4
3-4
7-6
8-0
Summa animaliska produkter
1055-8
2 387-2
2 524-2
2534 6
Index
100-0
226-1
239-1
240-1
Samtliga inkomster
13715
3201-6
3313 7
3 393-9
Index
lOO-o
233-4
241-6
247-5
Förändringar i kreaturskapitalet
—
-18-5
-21-5
-18-3
Summa
1371-5
3183-1
‘3292-2
8 375-6
Index
100-0
232-1
240-0
246-1
samt de därefter inträdda relativa förändringarna i antalet besiktigade slaktdjur
enligt veterinärstyrelsens statistik. I denna statistik göres icke någon
skillnad mellan besiktning av avsalusvin och besiktning av hushållssvin.
Enär några uppgifter om hemslakten icke insamlats för år 1949/50, måste
beräkningen av antalet vid producenthushåll behållna svin nu göras med
utgång från svinräkningarnas uppgifter om antalet hushållssvin. Härvid
uppstår en dubbelräkning, om besiktningen av hushållssvin ökar.
Med ledning av svinräkningarnas uppgifter om antalet hushållssvin åren
1948/49 och 1949/50 har slakten härav uppskattats till ca 400 000 djur, eller
ungefär samma antal som under år 1948/49. Enär en ökning av veterinärbesiktningen
av hushållssvin torde ha ägt rum under det sistlidna året,
bör en korrektion företagas. Ökningen i besiktningen av hushållssvin år
1949/50 har uppskattats till ca 100 000 djur. För undvikande av dubbelräkning
upptages sålunda antalet hushållssvin till (400 000—100 000 =)
300 000 st. Medelslaktvikten på hushållssvinen har liksom tidigare antagits
vara 90,o kg.
. Antal Medelslakt- Total slakt
ovm.
djur vikt, kg vikt, ton
Marknadsförd slakt................... 1 757 300 81*1 142 534
Hemslakt............................ 300 000 90-0 27 000
Summa 2 057 300 82-4 169 534
Åren 1950/51 och 1951/52. Kvoten mellan totalantalet producerade svin
år 1949/50 och antalet suggbetäckningar ett år tidigare utgör 9,43. Med hänsyn
till den minskning av slaktåldern, som inträtt under år 1949/50, ger
denna kvot tillämpad för 1950/51 ett för stort antal slaktsvin. Beaktas denna
under ett år inträffade minskning erhålles kvoten 9,20. (Denna liksom 1
1 Inkluderar stimulansinkomster på sockerbetor, vilka vid kalkylens begagnande för prissättningsändamål
böra avdragas. Avdragsbeloppet utgör 4-2 milj. kr.
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
179
övriga här anförda kvoter äro till följd av en viss ofullständighet i betäckningsstatistiken
icke ett korrekt mått på det faktiska antalet slaktsvin per
betäckning.) Under antagande av oförändrad representativitet i betäckningsstatistiken
kan nämnda kvot användas för beräkning av totalproduktionen
av slaktsvin under åren 1950/51 och 1951/52. Under förutsättning
av samma intervall mellan betäckning och slakt vid 1950/51 års början som
vid dess slut har totalproduktionen av svin under 1950/51 beräknats till
2 100 000 st. Med stöd av den hittillsvarande utvecklingen kan medelslaktvikten
beräknas till 78,5 kg. Den totala fläskproduktionen blir 164,8 miljoner
kg.
För en uppskattning av antalet slaktsvin under år 1951/52 föreligger betäckningsstatistiken
för tiden september 1950—januari 1951. Antalet betäckta
suggor har enligt denna statistik varit något lägre än ett år tidigare.
Med ledning av betäckningarnas normala säsongmässiga fördelning under
förkrigstiden (säsongvariationen har under de senaste åren alltmer närmat
sig förkrigstidens) har antalet betäckta suggor under år 1950/51 uppskattats
till 224 000 st. Antages vidare intervallet mellan betäckning och
slakt bli detsamma vid 1951/52 års slut som vid dess början, kan totalproduktionen
av slaktsvin på grundval av ovan angivna antal betäckningar och utbytestal
(9,20) beräknas till 2 060 000 st. Den genomsnittliga slaktvikten har
upptagits oförändrad från år 1950/51 eller 78,5 kg. Den totala fläskproduktionen
beräknas till 161,7 miljoner kg.
Medelpriset för år 1949/50 har beräknats på vanligt sätt och inkluderar
statliga pristillägg. För åren 1950/51 och 1951/52 ha priserna på svin beräknats
i samband med priserna på nötkreatur och häst (jfr ovan).
Beräkningarna av svinslaktens storlek under åren 1949/50—1951/52 ha
sammanställts i följande tablå.
Å r
Antal
slaktsvin,
1000 st
Medelslakt- vikt, kg
Kvantitet,
milj. kg
Pris,
öre/kg
Värde,
milj. kr
1949/50 .........
........ 2 057
82-4
1695
250
423-8
1950/51 .........
........ 2100
78-5
164-8
260
428-5
1951/52 ..........
........ 2 060
78-5
161-7
262
423-7
Försäljning av militärhästar.
Åren 1949/50—1951/52. I samband med beräkningarna rörande husdjursantalets
förändringar ha uppgifter inhämtats från militärmyndigheterna rörande
beräknad försäljning och inköp av militärhästar. Resultatet av beräkningarna,
vilka utförts på samma sätt som tidigare (se Kungl. Maj :ts prop.
267/1946, s. 116), framgår av följande sammanställning.
1949/50 1950/51 1951/52
Militärens inköp
Remonter...............
Övriga hästar ..........
Avgår
Slakt av militärhästar....
Försäljning till jordbrukare
.................
Nettoinkomst för jordbruket
..............
Antal
Milj. kr
Antal
600
1-2
500
850
1-3 2-5
790
2 230
1-1
840
740
08 1-9
250
0-G
Milj. kr
Antal
Milj. kr
1-0
500
10
1-3 2-3
729
1-2 2-2
0-5
645
0-4
0-2 0-7
215
0-2 0-6
1-6
1-6
180
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
Export av levande djur.
År 1949/50. Exporten av levande djur under år 1949/50 har endast omfattat
hästar till ett värde för jordbruket av 0,15 miljoner kronor.
År 1950/51. Under hittills gången del av året ha exporterats 700 kvigor
samt ett tjugotal tjurar med ett försäljningsvärde för jordbruket av tillhopa
0,9 miljoner kronor. Inom lantbruksförbundet förutses viss ytterligare export
av nötkreatur under året, så att totalbeloppet skulle stiga till ca 1 miljon
kronor.
Någon export av hästar har icke förekommit hittills under året (beträffande
export av remonter, se under rubriken »Försäljning av militärhästar»).
Inom lantbruksstyrelsen räknar man ej med någon nämnvärd export
av hästar under återstoden av året.
År 1951/52. Om intet oförutsett inträffar torde man, enligt vad som upplysts
från lantbruksförbundet, kunna räkna med en export under år 1951/52
av 600—700 nötkreatur till ett värde för jordbruket av ca 1 miljon kronor.
Någon nämnvärd export av hästar torde enligt lantbruksstyrelsen icke
vara att räkna med under året.
Ull.
Åren 1949/50—1951/52. Kvantiteterna ull ha liksom tidigare beräknats
med ledning av antalet tackor. Medelpriset på ull inklusive statligt pristillägg
(50 öre/kg) för år 1949/50 ha beräknats till 480 öre/kg. Med utgång från
föreliggande noteringar på ull, vilka inkludera det statliga pristillägget (numera
100 öre/kg), har priset för åren 1950/51 och 1951/52 beräknats till
1 020 respektive 1 225 öre/kg.
Förändringar i kreaturskapitalet.
Åren 1949/50—1951/52. Antalet djur vid slutet av år 1949/50 har beräknats
med utgång från resultaten av den representativa husdjursräkningen
den 1 juni 1950 samt de sedvanliga korrigeringar, som erfordras, för att erhålla
antalet djur vid produktionsårets slut.
Hästantalets förändringar har som vanligt beräknats med ledning av betäckningsstatistik
och antagen avgång ävensom beräknade försäljningar och
inköp av militärhästar. I beräkningen har även antalet självdöda djur beaktats.
Förändringarna i nötkreatursantalet ha beträffande kor, ungnöt och kalvar
behandlats i samband med beräkningarna rörande köttproduktionen.
Antalet oxar och tjurar i september 1951 och 1952 har bibehållits oförändrat
i förhållande till antalet i september 1950.
Antalet fargaltar och modersuggor i september 1951 och 1952 antages bli
i stort sett detsamma, som beräknats för september 1950.
På grund av osäkerheten att bedöma hönsantalet och dess förändringar
har detsamma tillsvidare uteslutits ur beräkningen. Förfaringssättet har
samma inverkan på beräkningsresultatet som om hönsantalet varit kvar
och hållits oförändrat.
Vid värderingen av kreaturskapitalet ha samma priser använts som i vårkalkylen
1950 (jfr Kungl. Maj:ts prop. 245/1950 s. 146—147).
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
181
Jordbrukets kostnader.
Arbetskostnader.
Lönestatistik och avtal. Vid upprättandet av vårkalkylen 1950 för bl. a.
produktionsåren 1949/50 och 1950/51 funnos definitiva lönestatistiska uppgifter
tillgängliga t. o. m. löneåret 1947/48. Beräkningarna av arbetskostnaderna
för de produktionsår, som i nämnda kalkyl voro aktuella, utfördes i
enlighet med tidigare tillämpade principer genom framskrivning med hänsyn
till avtalslönernas utveckling med utgångspunkt från den enligt socialstyrelsens
lönestatistik kända lönen för avtalsåret 1947/48. Vid upprättande
av höstkalkylen 1950 funnos preliminära lönestatistiska uppgifter för
avtalsåret 1948/49. Dessa uppgifter ha vid slutjustering av socialstyrelsens
lönestatistik icke undergått någon förändring.
I den nu upprättade beräkningen av arbetskostnaderna har hänsyn kunnat
tagas till det nya avtal för lantarbetarna, som träffades i december 1950 och
vilket innebar en generell lönehöjning för samtliga lantarbetare med 25 öre
per timme för ordinarie tid. Denna höjning av timlönen motsvarar en genomsnittlig
höjning med 14,5 procent av lönen för ordinarie tid. De extra
ersättningar, vilka stipuleras i avtalen i form av extra betalning vid övertid
och ersättareänstgöring, ersättning för utfodring av hästar in. m., äro i det
nya avtalet höjda något starkare procentuellt sett än den ordinarie timlönen.
Arbetskraftsvolymen har i likhet med de principer, som tillämpats vid de
senaste beräkningstillfällena, för det nya prognosåret (1951/52) reducerats
med 1,5 procent av den för det föregående året beräknade volymen.
I avsikt att så långt möjligt kontrollera riktigheten i den reducering av
arbetskraftsvolymen med 1,5 procent per år, som tillämpats under de senaste
åren, har nu undersökts, hur arbetskraftsförbrukningen förändrats vid de
räkenskapskontrollerade jordbruken under de bokföringsår, för vilka resultat
blivit tillgängliga, efter det att de sakkunniga för utredning rörande frågan
om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader m. m.
avslutade sitt arbete. Utvecklingen vid räkenskapsgårdarna synes stödja
den hittills tillämpade nedskrivningen, under det att statistiken rörande den
inrikes befolkningsomflyttningen tyder på, att en ännu starkare minskning
skulle ha ägt rum. Det har emellertid ansetts, att materialet från bokföringsgårdarna,
som visar den verkliga arbetskraftsförbrukningen vid dessa gårdar,
bör tillmätas större betydelse än omflyttningsstatistiken, vilken icke
klarlägger huruvida den kvarvarande arbetskraften inom jordbruket utnyttjas
intensivare än tidigare, eller i vad mån jordbruket nu i större omfattning
än tidigare anlitar tillfällig arbetskraft från andra yrkesgrupper för att kapa
arbetstopparna o. s. v. Å andra sidan är det emellertid icke säkert, att resultaten
från räkenskapsgårdarna ger en korrekt bild av utvecklingen inom
jordbruket i dess helhet. Rationaliseringstakten kan vid dessa gårdar mycket
väl vara en annan än för jordbruket i dess helhet, enär räkenskapsgårdarna
ur rationaliseringssynpunkt befinna sig på en från genomsnittsjordbruket avvikande
nivå. Det är möjligt, att en undersökning, som pågår inom industriens
utredningsinstitut i samarbete med RLF, kan komma att ge förbättrad
kännedom om den verkliga utvecklingen. På basis av hittills känt
material ha de sakkunniga icke ansett sig kunna företaga någon förändring
av den de senaste åren tillämpade reduceringsprocenten. Det är självfallet
angeläget, att frågan även i fortsättningen ägnas uppmärksamhet — i all
synnerhet som det nu tillgängliga bedömningsmaterialet (räkenskapsresultaten
respektive statistiken över befolkningsomflyttningarna) ger väsentligt
olika utslag.
182
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
Verkningarna av ny semesterlag. Med anledning av att proposition om ny
semester lag framlagts till riksdagen ha kalkylsakkunniga ansett sig böra
taga hänsyn till verkningarna av den föreslagna nya lagen, vilken beräknas
träda i kraft i och med början av juli månad 1951. Det första kvalifikationsåret
för tre veckors semester avses bli tiden V, 1951—“/« 1952. Oavsett om
förmånen av den nya semesterlagen uttages i form av kontant ersättning
eller semester, får detta förutsättas ske med full effekt redan under produktionsåret
1951/52. Dessutom får anses, att arbetsgivarnas kostnader för semester
böra belasta kvalifikationsåret. I enlighet härmed ha de beräknade
kostnaderna för ökad semestertid beaktats för produktionsåret 1951/52. För
de två månader under 1950/51 (juli—augusti 1951), vilka även komma att
beröras av lagen, har icke någon hänsyn tagits till densamma. Antalet semestertimmar
i relation till antalet arbetade timmar beräknas vid två veckors
semester till 4,2 samt vid tre veckors semester till 6,4 procent.
Framskrivningen av statistiklönerna. Som bekant har hittills beräkningen
av den genomsnittliga timlönen för de aktuella kalkylåren verkställts genom
framskrivning av den senaste kända timförtjänsten enligt socialstyrelsens
lönestatistik med ledning av avtalslönens utveckling sedan motsvarande tidpunkt.
I nu verkställd kalkyl har beräkningen av timlönen för de aktuella
åren utförts enligt en annan metod än tidigare. Vidare har verkställts en
beräkningsteknisk justering med hänsyn till förskjutningen av redovisningsperioderna
i socialstyrelsens lönestatistik. Denna omläggning verkställdes
redan i höstkalkylen 1950. Båda de här omnämnda justeringarna redovisas
närmare i det följande.
Timförtjänsterna. Den senaste nu kända timförtjänsten enligt socialstyrelsens
lönestatistik avser, som nämnts, löneåret 1948/49 och uppgår till
181,32 öre/tim. Den avser vägd timförtjänst för samtliga kategorier av lantarbetare.
Framskrivningen enligt nu tillämpad metod har givit följande
resultat.
1948/49 ...
1949/50 .. .
1950 51 ...
1951/52 ...
1951/52 ...
181-32
184-82
205-28
214-08 (utan hänsyn till förlängd semester)
218-53 (med » » » » )
Eftersom den i vårkalkylen 1950 tillämpade basen för framskrivningen
av timförtjänsterna avsåg löneåret 1947/48, föreligger nu justering för samtliga
de i föregående kalkyl aktuella produktionsåren. De nu beräknade timförtjänsterna
överstiga de i vårkalkylen 1950 beräknade med följande belopp
för de olika produktionsåren.
För år 1948/49 ............ 2-48 öre/tim.
» » 1949/50 ............ 2-14 »
» » 1950/51 ............ 19"80 »
Av ovanstående siffror framgår, att den lönestatistik, som nu finns tillgänglig
för år 1948/49, ger 2,48 öre högre timförtjänst för motsvarande produktionsår
än den tidigare på basis av lönestatistiken för år 1947/48 beräknade
timförtjänsten. Den relativa sänkning av den genomsnittligt uppnådda
timförtjänsten i förhållande till avtalslönen, som inregistrerades av 1947/48
års lönestatistik, synes sålunda enligt nu tillgänglig statistik icke ha blivit
bestående. Detta torde få sättas i samband med att »överbetalningarna» (utöver
avtalslönen) delvis bortföllo i samband med den starka lönestegringen
i början av avtalsåret 1947/48 men senare i viss mån återkommit.
183
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
För produktionsåret 1950/51 är den nu beräknade timförtjänsten 19,so
öre högre än enligt förra årets vårkalkyl, vilket givetvis till största delen står
i samband med det nya löneavtalet fr. o. m. den 1 januari 1951.
Kostnadssummor. I tabell 9 redovisas beräkningen av jordbrukets arbetskostnader
på basis av de i det föregeånde angivna genomsnittliga timförtjänsterna.
För produktionsåret 1949/50 visar den nu verkställda beräkningen
en arbetskostnadssumma, som med 22,7 miljoner kronor överstiger den i vårkalkylen
1950 beräknade.
Den för produktionsåret 1950/51 beräknade kostnadssumman överstiger
med icke mindre än 207,3 miljoner kronor den i vårkalkylen 1950 beräknade
summan för detta produktionsår. Av denna totalsumma står ca 180 miljoner
kronor i samband med det nya löneavtalet fr. o. m. den 1 januari 1951. Återstående
differens gentemot vårkalkylen 1950 beror på det förhållande som
här tidigare diskuterats rörande skillnaden mellan lönestatistiken för
1947/48 och 1948/49.
Kostnaderna för produktionsåret 1951/52 ha beräknats till 2 253,3 miljoner
kronor, vilket med 104,4 miljoner kronor överstiger de nu beräknade arbetskostnaderna
för år 1950/51. Differensen står i samband med dels att det
nya löneavtalet slår igenom för hela produktionsåret 1951/52 men endast
för 8 månader av 1950/51, dels med att inverkan av den föreslagna semesterlagen
beaktats. Om icke arbetskraftsvolymen liksom tidigare nedskrivits
med 1,5 procent, skulle den beräknade kostnadsökningen ha blivit 34,3 miljoner
kronor större.
Den nu beräknade arbetskostnadssumman för år 1951/52 är 170,4 procent
större än basårssumman.
Tabell 9. Beräkning av jordbrukets arbetskostnader.
År
Arbetsvolym,
Beräknad
timförtjänst,
öre
Kalkylbelopp
milj. mt o.
rmt
Milj. kr.
Index
1938/39 ..........
1948/49 ..........
1 232-50
1 078-93
67-62
181-32
833-42
1 956-32
100-OO
234-73
1944/50 ..........
1062-75
184-82
1964-17
235-68
1950'' 51 ..........
1046-81
205-28
2 148-89
257-84
1951/52 ..........
1031-11
1218-53
2 2 253-28
270-37
Beräkningstekniska omläggningar. I det föregående har omnämnts, att
ett par beräkningstekniska omläggningar förekomma i den nu utförda arbetskostnadskalkylen,
vilka icke voro genomförda i vårkalkylen 1950. Den
ena av dessa omläggningar hade dock tillämpats redan i 1950 års höstkalkyl.
Den i höstkalkylen 1950 genomförda omläggningen galler bedömningen
av den tidsperiod, vilken uppgifterna till socialstyrelsens lönestatistik avse.
Frågan behandlades redan i texten till vårkalkylen 1950 (Kungl. Maj :ts
prop nr 245/1950, ,s. 149) samt dessutom i texten till höstkalkylen 1950
(Kungl. Maj :ts prop. nr 70/1951, s. 69—70) i samband med omläggningen
av beräkningen.
I samband med höstkalkylen 1950 genomfördes även en annan mindre,
beräkningsteknisk omläggning, vilken också omtalas i texten till höstkalkylen
1950 (sistnämnda prop., s. 70). Denna omläggning, som berörde hop- 1
1 214''08 utan hänsyn tagen till den nya semesterlagen.
2 2 207''40 > » > > » 5 >
184
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
vägningen av löner enligt lönestatistiken till tid motsvarande produktionsår,
äger emellertid icke längre aktualitet, enär kalkylsakkunniga nu efter
ytterligare överväganden övergått till eu något förenklad framskrivningsmetod,
som i det följande närmare klarlägges.
Beräkningen av de för enskilda år tillämpade timlönerna har hittills tillgått
på så sätt, att den senaste kända timförtjänsten enligt lönestatistiken
skrivits fram med hänsyn till avtalsutvecklingen. I vårkalkylen 1950 baserades
t. ex. beräkningen på de enligt lönestatistiken kända timförtjänsterna
under löneåret 1947/48. Vid vårkalkylen 1949 verkställdes framskrivningen
på basis av timförtjänsterna enligt lönestatistiken för 1946/47
o. s. v. Härav framgår, att vid detta framskrivningssätt lönenivån under
ett avtalsår blir avgörande för icke mindre än tre kalkylår. (Våren 1950
verkställdes beräkningar på basis av 1947/48 års lönestatistik för produktionsåren
1948/49, 1949/50 och 1950/51.) Detta kan medföra relativt betydande
felaktigheter, i den händelse att timförtjänsten enligt lönestatistiken
under olika år står i olika proportion till avtalslönen. Så har också
visat sig vara fallet, då avtalslönerna undergått kraftiga förändringar. Som
exempel må anföras framskrivningen av timlönen i vårkalkylen" 1949 på
basis av 1946/47 års lönestatistik, då de verkliga timförtjänsterna hade
legat relativt högt i förhållande till avtalslönerna.
Efter den kraftiga höjningen av avtalslönerna den 1 november 1947 och
vid årsskiftet 1947/48 synas skillnaderna mellan totala timförtjänster och
avtalslön för ordinarie tid ha sjunkit. På grund därav blev den timlön, som
erhölls genom framskrivning av timförtjänster enligt lönestatistiken 1946/
47, för hög. Detta visade .sig som bekant, då lönestatistiken för år 1947/48
blev tillgänglig i samband med höstkalkylen 1949.
I vårkalkylen 1950 verkställdes framskrivningen från timförtjänster enligt
lönestatistiken för år 1947/48. När senare, i samband med höstkalkylen
samma år, lönestatistiken för år 1948/49 var tillgänglig, visade det .sig, att
den framskrivning, som gjorts på basis av timförtjänsten 1947/48, hade
gett för låg genomsnittlig timförtjänst, beroende på att skillnaden mellan
verklig timförtjänst och avtalslöner för ordinarie tid åter hade stigit.
Sålunda har vid de .senaste kalkyltillfällena genom tillämpning av den
hittills gängse framskrivningsmetodiken erhållits resultat, som vid ena
tillfället lett till för höga arbetskostnader och vid det andra för låga.
Det må i detta sammanhang erinras om att de felvisningar, som på detta
sätt uppträda, icke äro särskilt .stora uttryckta i öre per timme men likväl
på grund av det stora antalet arbetstimmar leda till betydande missvisning
i kalkylen (ett öres förändring i timlönen motsvarar ca 10 miljoner kronor).
Den förändring av framskrivningsmetodiken, som verkställdes i höstkalkylen
1950, avsåg att förbättra sammankopplingen av timförtjänster enligt
lönestatistiken för olika år till produktionsårssiffror. Den löste emellertid
icke det problem, som här behandlas.
De sakkunniga ha nu efter ytterligare undersökningar och överväganden
beslutat tillämpa en förenklad metod för framskrivningen, vilken visserligen
icke kan leda till en säker prognos, men ,som likväl utgör en förbättring
jämfört med den tidigare tillämpade metoden så tillvida, att felen i
viss mån utjämnas.
Man har nämligen nu helt enkelt undersökt förhållandet mellan den genomsnittliga,
vägda timförtjänsten enligt lönestatistiken för samtliga lantarbetare
under visst löneår och den genomsnittliga likaledes vägda timlönen
för ordinarie tid enligt avtalen (för motsvarande tid). På så sätt erhålles
en faktor (»överbetalningsfaktorn»), vilken anger förhållandet mellan
timförtjänst och avtalslön. Det må här erinras om att denna faktor
185
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
till huvudsaklig del ger uttryck för in erförtjänster utöver timlön för ordinarie
tid, vilka äro stipulerade i avtalen. Endast en obetydlig del hänför sig
till verkliga överbetalningar utöver avtalslönen. Beräkningssättet framgår
av följande tablå för de senaste fyra år, för vilka lönestatistik finnes tillgänglig.
Jämförelse mellan observerad timförtjänst enligt socialstyrelsens lönestatistik
och avtalslön för ordinarie tid.
i Avtalslön Observerad timförtjänst
År öre/tim. Index Öre/tim. Index
1945/46 ........... 128 20 100 135-12 105-41
1946 47 ........... 137-69 100 147-00 106-8L
1947/481........... 167-58 100 175-34 104*6 iU0 9
1948/49 ........... 171-21 100 182-85 106*8J
1949/50 ........... 176-02
1950/51 ........... 200-09
1951/52 ........... 202-15
I följande tablå visas beräkningen av avtalslönen för produktionsår med
hjälp av »överbetalningsfaktorn».
År
1948/49
1949,50
1950/51
1951/52
>Överbet.-
Uppräknad
Ber. timför-
Avtalslön
avtalslön
tjänst enl. ti-
a
faktor»
b
per timme
a x b
digare tilläm- pad metod
170-72
1059
180-79
181-32
174-52
1059
184-82
185-27
193-84
1059
205-28
205-81
202-15
1059
214-08
214-47
Kolumnen längst till höger visar som jämförelse för år 1948/49 den enligt
lönestatistiken erhållna timlönen för detta år samt för de följande åren
timlöner framräknade enligt tidigare tillämpad metod med utgångspunkt
från 1948/49 års lön. Eftersom timförtjänsten under löneåret 1948/49 låg
relativt högt i förhållande till avtalslönen (jfr »överbetalningsfaktorn» i
en tidigare tablå) äro de timlöner för åren 1949/50—1951/52, vilka framiäknats
med hjälp av den genomsnittliga »överbetalningsfaktorn» (för
fyra år), något lägre än de löner, vilka erhållas vid framskrivning enligt
tidigare tillämpad metod på basis av timförtjänsten enligt lönestatistiken
under ett enda år — 1948/49. Om den nya beräkningsmetoden hade tilllämpats
exempelvis i vårkalkylen 1950, då lönerna framskrevos pa basis
av timförtjänsten enligt lönestatistiken för året 1947/48, skulle i stället
ha erhållits högre prognoslöner än de, som då framräknades, eftersom
1947/48 år.s timförtjänster enligt lönestatistiken lågo relativt lågt (jfr
»överbetalningsfaktorn»). På samma sätt skulle den nya beräkningsmetodiken
ha verkat dämpande på den löneberäkning, som gjordes i vårkalkylen
1949 och vilken av tidigare anförda skäl som resultat gav en för hög
kostnadssumma.
De sakkunniga ha ansett, att framräkning enligt denna förenklade metod
— förutom att den är arbetsbesparande — bör leda till en viss utjämning,
som i allmänhet torde resultera i ett riktigare beräkningsresultat än
den tidigare tillämpade metodiken. Det har även ansetts väl befogat, att i
den nu aktuella vårkalkylen införa denna metod, eftersom det kan för
-
1 Ej korr. löner.
186
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
väntas, att en viss reducering av skillnaden mellan verklig timförtjänst och
avtal slön för ordinarie tid kan komma att inträffa på grund av den kraftiga
avtalslönestegringen i december 1950.
Eventuella ytterligare erforderliga beräkningstekniska omläggningar. I
höstkalkylen 1950 (Kungl. Maj:ts prop. nr 76/1951) omnämndes vissa ytterligare
undersökningar, som kalkylsakkunniga ha ansett böra verkställas, så
snart möjligheter härtill förefunnes. En del av dessa undersökningar ha
förberetts så tillvida, att socialstyrelsens uppgiftsformulär för inhämtande
av lönestatistiska uppgifter för år 1950 anpassats med hänsyn till behovet av
vissa kompletterande grunduppgifter.
Behovet av dessa undersökningar blir emellertid delvis beroende av vad
som i det följande diskuteras beträffande ny beräkningsmetod för arbetskostnaderna
i händelse av övergång till nytt basår.
Kostnadsberäkning på basis av avtalslön. Vid den hittills tillämpade metoden
för arbetskostnadsberäkningarna kan förändringar i den statistiska
bearbetningen av primärmaterialet lätt leda till att resultaten för olika år ge
utslag, som icke alltid stå i riktig proportion till faktiska förändringar. Metoden
är därtill arbetskrävande. Den är tekniskt svårhanterlig icke minst
med hänsyn till den långa eftersläpning, som föreligger i fråga om de lönestatistiska
uppgifterna. Dessa såväl som andra svagheter i beräkningssystemet
ha vid olika tillfällen framhållits såväl inom kalkylsakkunniga som vid
behandlingen i livsmedelskommissionens och senare jordbruksnämndens
råd. Man har därvid diskuterat möjligheterna av att i stället för timförtjänster
enligt lönestatistiken lägga avtalslönerna till grund för beräkningarna.
Det kan i detta sammanhang erinras om att lönerna numera tendera att
mera allmänt än tidigare följa avtalsutvecklingen.
De sakkunniga ha nu ansett lämpligt, att frågan om övergång till avtalslöner
såsom underlag för arbetskostnadsberäkningarna upptages till prövning
i samband med övergång till nytt basår. Man har från kalkylsakkunnigas
sida tidigare icke ansett sig kunna föreslå en dylik beräkningsmetod,
eftersom det icke skulle ha varit möjligt att beräkna motsvarande löner för
basåret.
De sakkunniga vill emellertid nu föreslå, att arbetskostnadsberäkningarna
i samband med övergång till nytt basår, närhelst detta sker, fr. o. m.
det nya basåret grundas på avtalslöner. En beräkning på basis av avtalslöner
har nu utförts för produktionsåren 1948/49—1951/52.
Beträffande principerna för den utförda beräkningen må omnämnas följande.
Avtalslönen för de olika arbetarkategorierna har sammanvägts till genomsnittlig
avtalslön med samma vägningstal och enligt samma principer,
som tillämpats vid den tidigare beräkningsmetoden. Avtalslön för ordinarie
tid inkluderar emellertid icke samtliga de ersättningar, som stipuleras i löneavtalen.
Den mest betydande post, som tillkommer utöver timlön för ordinarie
tid, är semesterersättningen. Det må i detta sammanhang erinras om
att arbetskostnaderna beräknas på basis av arbetad tid, varför även tillämpas
löner i genomsnitt för arbetad tid. Detta för med sig, att semesterersättning
och andra avtalsstipulerade extraförtjänster böra "läggas till avtalslönen
för ordinarie tid. Det har emellertid ansetts lämpligt att"härvid endast
räkna med de avtalsstipulerade tillägg, vilkas effekt med tillräcklig säkerhet
kan följas. Tillägg har därför endast beräknats med hänsyn till semesterersättning
och övertidsersättningar. Semesterersättningens inverkan har
beräknats genom ett tillägg med 4,2 procent på avtalslönen för samtliga arbetare
t. o. m. året 1950/51 samt för 1951/52 6,4 procent. Tillägget har gjorts
på den genomsnittliga lönen efter hopvägningen.
187
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
Beräkningen av övertidsersättningen (tillägget utöver ordinarie lön vid
övertidsarbete) har gjorts med utgångspunkt från uppgifter beträffande
övertid i procent av arbetad tid för arbetare med kollektivavtal enligt socialstyrelsens
lönestatistik. Övertidsprocenten har under de senaste åren varit.
1947 ................ 2-7
1948 ................ 2-4
1949 ................ 3-0
Medeltal............. 2-7
Övertidsersättningen i öre per timme har varit.
Lördagar och
År helgdagsaftnar Vard
™ samt vid B
nattarbete
1948 ................ 90 60
1949 ................ 90 60
1950 ................ 90 60
1951 ................ HO 70
Eftersom övertidsersättningen är av olika storlek under olika dagar, har
det varit nödvändigt att taga hänsyn till detta. Härvid har övertidsersättningen
för lördagar och helgdagsaftnar samt vid nattarbete givits viktstalet
1, medan övertidsersättningen under vardagar givits viktstalet 6.
Med utgångspunkt från övertiden i procent av arbetad tid och extraersättningen
per timme kan övertidsersättningen utslagen på all arbetad tid ungefärligt
beräknas. Detta har gjorts i följande tablå, där såväl avtalslön som
tilläggen för semesterersättning och övertidsersättning redovisas.
Sammanställning rörande arbetsförtjänst per timme för lantarbetare 1948/
49—1951/52 enligt avtalslön inkl. vissa avtals stipulerade tillägg. Samtliga
värden öre/tim.
Avtalslön
Över-
År
för ordi-
tids-
narie tid
procent
a
b
1948/49.. ..
. . . 170-72
2-7
1949 50....
... 174-52
2-7
1950/51....
... 193-84
2-7
1951 52....
... 202-15
2-7
Övertids- ers. öre/
övertids- tim.
övertids- ers. ut- slagen på
all arbe- tad tid
b x c
100
Semester- ers., 4-2 %
på lön för
ordin, tid1
4-2
- x a
10J
Summa
kalkylerad
timlön
inkl. till-
lägg
a + d + e
C
d
e
f
64-3
1-74
7-17
179-63
64-3
1-74
7-33
183-59
71-9
1-94
8-14
203-92
75-7
2-04
12-94
2 217-13
Semesterersättningen uppgår som synes till 12,94 öre per timme i genomsnitt
under år 1951/52, då hänsyn tagits till den nya semesterlagen. Vid två
veckors semester däremot skulle tillägget för semesterersättning samma år
ha utgjort 8,49 öre per timme. Övertidsersättningen har för år 1951/52 beräknats
till 2,04 öre per timme i genomsnitt.
I följande tablå jämföres den kalkylerade förtjänsten i öre per timme enligt
avtal (avtalslön för ordinarie tid plus semesterersättning plus övertidsersättning
utslagen på all arbetad tid) med de i det föregående redovisade
1 6''4 procent för år 1951/52.
J 212-68 utan hänsyn tagen till nya semesterlagen.
188
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
timförtjänsterna, beräknade med hjälp av den s. k. »överbetalninusfaktorn»:
-
År
Timförtjänst
beräknad
med hjälp
1948/49 .......
av »över- betalnings- faktorn»
a
..... 180-79
1949/50 ......
..... 184-82
1950 51 ......
..... 205-28
1951/521......
..... 214-08
1951,521 2 ......
..... 218-53
Avtalslön
plus semester- ers. och extra
Differens
I procent
ers. vid över-
öre/tim.
av b
tid, öre/tim.
b
c
d
179-63
1-16
0-6
183-59
1-23
0-7
203-92
1-36
0-7
212-68
1-40
0-7
217-13
1-40
0-6
Differenserna mellan å ena sidan timförtjänst beräknad genom framskrivning
medelst »överbetalningsfaktorn» och å andra sidan avtalslön inkl. beräknade
tillägg äro som synes icke betydande. Eftersom skillnaden år 1951/
52 understiger 1,5 öre per timme, ger beräkning på basis av avtalslön en arbetskostnad,
som med icke fullt 15 miljoner kronor understiger den med
timförtjänst enligt lönestatistiken beräknade. Avgörande i jordbrukskalkylen
är emellertid som bekant utvecklingen och vid val av nytt basår, där
timförtjänsten även för basåret kan beräknas efter samma system, är den
skillnad i kostnadsnivån, som uppstår, icke av större betydelse. Skillnaden
i kostnadsnivån vid de båda beräkningsmetoderna bör självfallet dessutom
vid varje bedömande av dess betydelse ställas i samband med den stora osäkerhetsmarginal,
som föreligger i kostnadsberäkningen för jordbrukets arbetskraft
i vad gäller arbetskraftsvolymen och därmed även kostnadsnivån.
Även om arbetskostnaderna till sin storlek vore kända med en högre grad
av säkerhet, skulle den föreliggande skillnaden knappast vara av större
betydelse. Så kunde vara fallet, endast i den händelse, att arbetslönerna i fortsättningen
skulle komma att visa en avsevärt starkare eller svagare procentuell
förändring än andra kostnadsposter eller likaledes, om den del av den
totala timförtjänsten, som genom beräkning på basis av avtalslön eventuellt
lämnas utanför kalkylen, skulle förändras på väsenligt annat sätt än avtalslönen
för ordinarie tid jämte de beräknade tilläggen.
Den skillnad, som i det föregående konstaterats mellan å ena sidan timfortjänst
enligt lönestatistiken och å andra sidan avtalslön plus kalkylerade
tillägg, har sin grund i flera olika omständigheter. För det första kan nämnas
de extra ersättningar för ersättare änstgöring och vissa andra arbeten,
som förekomma enligt avtalen, men till vilka hänsyn icke kunnat tagas i
beräkningen av avtalslönen. Vidare må nämnas ersättningar för utfodring
av hästar vid sådana gårdar, där särskild hästskötare icke finnes anställd.
Ytterligare tillkomma ersättningar i form av tantiem m. m. till exempelvis
ladugårdsförmän och andra arbetsledare. Som synes skulle icke finnas utrymme
för verklig överbetalning utöver avtalslönen i någon större omfattning,
och verklig överbetalning behöver icke föreligga, för att den enligt
lönestatistiken inregistrerade timförtjänsten skall kunna uppnås, överbetalning
torde dock förekomma för vissa grupper av lantarbetare, men verkningarna
härav torde motvägas av att lönerna till viss arbetskraft i jordbruket
ligga under de avtalsmässiga lönerna.
Beräkningsresultaten framgå av följande översikt.
1 Utan hänsyn tagen till ny semesterlag.
2 Med » > » » »
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
189
Beräkning av jordbrukets arbetskostnader enligt avtalslöner plus beräknade
tillägg.
År
Arbetsvolym,
milj. mt
och rmt
Arbetslön,
öre/tim.
Kalkylbelopp,
milj. kr
1948/49 .....
1 078-93
179-63
1 938-08
1949/50 .....
1 062-75
183-59
1 951-10
1950/51 .....
1 046-81
203-92
2 134-65
1951/52 .....
1031-11
»217-13
22 238-85
Kapitalkostnader.
Grundförbättringar, avskrivning ock underhåll.
Åren 1949/50—1951/52.
Kostnaderna för grundförbättringar ha alltsedan vårkalkylen 1947 redovisats
enligt grunder, som angivits av de sakkunniga för utredning rörande
frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader m. m.
Justering har nu verkställts med hänsyn till arbetslönernas utveckling och
förändringen i de från staten utbetalade bidragen.
Täckdikningskostnader. De statliga bidragen till täckdikningsverksamheten,
vilka avdragas från kostnadssummorna, infördes i vårkalkylen 1950 för
produktionsåret 1949/50 enligt en av lantbruksstyrelsen uppskattad summa
av 0,20 miljoner kronor. Lantbruksstyrelsen har emellertid till nu föreliggande
kalkyl kunnat lämna definitiv uppgift rörande utbetalda bidrag till
täckdikningar och till mindre, täckta avlopp, utförda i samband med dessa.
Den utbetalade bidragssumman under 1949/50 uppgår till 0,54 miljoner
kronor.
För produktionsåret 1950/51 infördes i vårkalkylen 1950 en avdragssumma
av l,o miljoner kronor uppskattad med ledning av en preliminär uppgift
från lantbruksstyrelsen rörande beviljade bidrag under år 1949. Det ansågs
vid nämnda kalkyltillfälle, att täckdikningsverksamheten under 1950/51
skulle komma att uppnå en sådan nivå, att de utbetalade bidragen skulle
uppgå till ungefär samma belopp, som de ett år tidigare beviljade bidragen.
Lantbruksstyrelsen har nu kunnat lämna följande definitiva uppgifter
beträffande beviljade bidrag till täckdikningar och dithörande täckta avlopp
under kalenderåren 1949 och 1950.
År 1949 ................ 1 443 000 kronor
3, 1950 ................ 1 375 000
De under 1949 beviljade bidragen uppgå sålunda till större belopp än enligt
den preliminära uppgiften. Å andra sidan har det emellertid genom uppgiften
över utbetalda bidrag under budgetåret 1949/50 visat sig, att effektuerandet
av uppgjorda arbetsplaner ännu icke hunnit komma i nivå med
planeringens omfattning. Det torde därför icke vara riktigt att för produktionsåret
1950/51 liksom i föregående kalkyl räkna med de under 1949 eller
1950 beviljade bidragen, vilka enligt nu tillgängliga definitiva uppgifter uppgå
till i runt tal 1,4 miljoner kronor per år. Däremot synes rimligt att för år
1950/51 i kalkylen kvarhålla siffran l,o miljoner kronor samt att för produktionsåret
1951/52 införa siffran 1,4 miljoner kronor. * 8
1 212 68 utan hänsyn till den nya semesterlagen.
8 2192-9G » > » > > >
190
Kungl. ilIaj.ts proposition nr 207.
Kostnader för underhåll av större öppna diken. Kostnaderna för under-t
håll av öppna avloppsdiken ha i likhet med täckdikningskostnaderna justerats
med hänsyn till det nya löneavtalet för lantarbetare. Längden av underhållskrävande
öppna avloppsdiken har liksom i vårkalkylen 1950 hållits
oförändrad. I samband med nu verkställd beräkning har i denna fråga förts
diskussioner med tjänstemän inom lantbruksstyrelsens jordförbättringsbyrå.
Man har därvid kommit till det ställningstagandet, att längden av öppna
avloppsdiken i beräkningarna tills vidare icke bör justeras med hänsyn
till den torrlagda arealen såsom tidigare skett. Detta står i samband med
att torrläggningsverksamheten nu i relativt stor omfattning avser förbättring
av tidigare utförd torrläggning. På grund därav kan statistiken över
torrläggningens omfattning numera läggas till grund för beräkningen av
den sammanlagda dikeslängdens förändring. Lantbruksstyrelsen har emellertid
ställt i utsikt en ny statistik på detta område, som för de kommande
åren skulle kunna ge bättre klarhet vid bedömningen av hithörande frågor,
nämligen statistik över vilka dikeslängder, som äro att hänföra till nyodlingar.
Beräkningarna av jordbrukets kostnader för grundförbättringar redovisas
i tabell 10.
Tabell 10. Jordbrukets kostnader lör grundförbättringar. Värdetal 1 milj. kr.
År
Täck-
diknings-
kostnader
Kostnader lör
underhåll av
större öppna
diken
Avgår
statsbidrag
Nettosumma
= jordbrukets
kostnader
Index
1938/39 ..............
7-54
100-0
1946/47 ..............
8''55
5-85
0-38
14-02
185-9
1947/48 ..............
9-49
6-99
064
15-84
210-1
1948/49 ..............
9-68
7-31
0-16
16-83
223-2 i
1949 50 ..............
9''82
7-46
0-64
ltj''74
222-0
1950/51 ..............
10-37
8-35
l-oo
17-72
235-0
1951/52 ..............
10-59
8-72
1-40
17 91
237-5
Ekonomibyggnader, avskrivning och underhåll.
Åren 1949/50—1951/52. Kostnaderna för avskrivning och underhåll av
ekonomibyggnader ha fr. o. m. vårkalkylen 1948 beräknats i enlighet med
anvisningar efter särskild undersökning av de sakkunniga för utredning rörande
frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader
in. m. Beräkningsmetodiken innebär framräkning av en i den speciella
utredningen fastslagen kostnadssumma av 123,5 miljoner kronor för avskrivning
och underhåll av jordbrukets ekonomibyggnader år 1946. Framräkningen
verkställes så långt möjligt enligt utvecklingen av ett riksindex
för ekonomibyggnadskostnader utarbetat inom Statens forskningskommitté
för lantmannabyggnader (SFL). Beräkningen behandlas relativt utförligt i
vårkalkylen 1948 (Kungl. Maj :ts prop. nr 275/1948).
I samband med höstkalkylen 1949 vidtogs en mindre beräkningsteknisk
omläggning, vilken redovisas i texten till vårkalkylen 1950 (Kungl. Maj :ts
prop. nr 245/1950, s. 151).
De nu verkställda beräkningarna innebära endast justering med hänsyn
till indexutvecklingen. SFL:s index finnes nu tillgängligt t. o. m. 1950. Index
visar en betydande ökning av enhetskostnaderna under 1950 (218,9) i jämförelse
med 1949 (204,7). Liksom vid tidigare beräkningstillfällen har SFLrs
index framräknats med hjälp av månadstal för lantbruksförbundets bygg
-
191
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
nadskostnadsindex — denna gång med beaktande av uppgifter om priser å
byggnadsmaterial i februari 1951, dock med undantag för de uppgifter om
prisutvecklingen, vilka erhållas från Kommerskollegium (trä, järn, byggnadskalk,
glas, zinkvitt, linolja). Dessa uppgifter finnas tillgängliga endast
t. o. m. januari 1951. Vidare har vid framräkningen av SFL:s index tagits
hänsyn till höjda löner till lantarbetare sysselsatta med byggnadsarbete enligt
det nya avtalet i december 1950.
Lantbruksförbundets byggnadskostnadsindex baseras vad beträffar löneutvecklingen
på löner till såväl lantarbetare sysselsatta med byggnadsarbete
som yrkesbyggnadsarbetare. För den senare gruppen pågå ännu löneförhandlingar.
Kalkylsakkunniga ha emellertid tills vidare räknat med 15 procents
höjning av lönen till yrkesbyggnadsarbetare fr. o. m. den 1 april 1951,
vilket är ungefär samma höjning som lantarbetare erhållit fr. o. m. den 1
januari 1951 och som räknats med i denna kalkyl.
Framräkningen av SFL:s index enligt det föregående redovisas i följande
översikt.
SFL:s index SL:s index
1935/37=100 1950 = 100
1938 .................. 109-9
1939 .................. 113-7
1946 .................. 181-6
1947 .................. 193-7
1948 .................. 205-1
1949 .................. 204-7
1950 .................. 218-9 100-0
1951 .................. 122-4
1952 .................. 123 1
SFL:s index
framr. med
SL:s index
218-9
267-9
269-5
Utvecklingen av kostnadssumman 123,5 miljoner kronor enligt index för
kalender- och produktionsår redovisas nedan.
Å r
SFL:s index
omräknat med
Kostnadssumman
123-5 milj. kr om-
Index för
kostnadsutveck- lingen
1938/39 = 100
1946 = 100
räknat enl. index
Kalender-
Produktions
-
år
år
1938
........... 60-5
74-7
1939
(1938/39) ........
............ 62-6
77-3
76-4
100-0
1946
(1945/46) ........
............ 100 0
123-5
120-3
157-5
1947
(1946/47) ........
............ 106-7
131 8
129 0
168-8
1948
(1947/48) ........
............ 112 9
139-4
136-9
179-2
1949
(1948/49) ........
............ 112-7
139-2
139-3
182-3
1950
(1949/50) ........
............ 120 5
148 8
145-6
190-6
1951
(1950/51) ........
............ 147-5
182-2
1711
224-0
1952
(1951/52) ........
............ 148-4
183-3
1829
239-4
Kostnadssummorna enligt ovanstående tablå äro för åren 1949/50 och
1950/51 avsevärt högre än enligt förra årets vårkalkyl. Den nu beräknade
kostnadssumman för år 1949/50 överstiger motsvarande summa enligt vårkalkylen
1950 med 5,7 miljoner kronor.
För produktionsåret 1950/51 är den nu beräknade kostnadssumman 30,7
miljoner kronor högre än enligt vårkalkylen 1950. Kostnadssumman för
1951/52 slutligen överstiger de nu beräknade kostnaderna för året 1950/51
med 11,8 miljoner kronor.
192
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
För att belysa effekten av de olika kostnadsökande faktorerna har verkställts
en beräkning över inverkan av den kända lönehöjningen till lantarbetare
samt den preliminärt tillämpade lönehöjningen till yrkesbyggnadsarbetare
för året 1951/52. Beräkningen ger följande resultat.
Kostnadsökning på grund av kända resp.
antagna lönehöjningar till
lantarbetare...................... 3 4 milj. kr
yrkesbyggnadsarbetare ............ 4-1 » »
Summa 7-5 milj. kr
Återstående del av kostnadsökningen står i huvudsak i samband med
höjda priser på trävaror. Utvecklingen av kommerskollegii prisindex för
trävaror (1935 = 100) framgår av följande tablå.
Januari.........
...... 255-7
1950 Augusti..........
...... 316-6
Februari........
....... 255-7
September .......
...... 352-9
Mars...........
...... 298-1
Oktober.........
...... 352-9
April...........
...... 315-5
November........
...... 352-9
Maj ............
...... 316-6
December .......
...... 352-9
Juni............
...... 316-6
1951 Januari..........
...... 446-5
Juli.............
...... 316-6
Siloanläggningar. Redan i texten till vårkalkylen 1950 påpekades, att hittills
tillämpad metod för beräkning av avskrivningskostnader för siloanläggningar
till ensilageberedning icke längre ger en riktig bild av kostnadsutvecklingen,
emedan beräkningarna baserats på den silovolym, som erfordras
för ensilering enligt AlV-metoden. Jordbrukarna ha nämligen i stor omfattning
övergått till andra metoder, varför förbrukningen av AlV-syra som
underlag för beräkning av behövlig silovolym icke längre kan tillämpas. I
avvaktan på utredningar, som under sommaren 1950 igångsattes, och vilka
ännu pågå, för att söka klarlägga hithörande frågor, har kostnadsberäkningen
nu verkställts utan justering av silovolymen men med hänsynstagande
till prisutvecklingen för olika material enligt tidigare beräkningssystem.
Kostnaderna för ekonomibyggnader och siloanläggningar redovisas i tabell
11.
Tabell 11. Jordbrukets kostnader lör ekonomibyggnader, milj. kr.
1938/39
1949/50
1950/51
1951/52
Ekonomibyggnader ........
76-40
145-60
171-10
182-90
Siloanläggningar ..........
0-03
0 67
0-67
0-78
Summa
76-43
146-27
17177
183-68
Index 1938/39 = 100
100-0
191-4
224-7
240-3
Maskiner och redskap, avskrivning och underhåll.
Åren 19Å9/50—1951/52. Beräkningarna av kostnaderna för avskrivning
och underhåll av maskiner och redskap ha fr. o. m. vårkalkylen 1948 utförts
enligt de principer, som utarbetats av de sakkunniga för utredning rörande
frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostna
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
193
der in. in. Detta innebär, att avskrivningskostnaderna beräknas med utgångspunkt
från kända årliga inköpskostnader enligt en 15-årig avskrivningsplan
samt med tillämpning av återanskaffningsvärdeprincipen. Vad
underhållskostnaderna beträffar innebär de sakkunnigas metod kostnadsberäkning
genom framskrivning av senaste kända kostnadssumma enligt
deklarationsundersökningen.
A vskrivnings kostnader. De i förra vårkalkylen anförda kostnadssummorna
för de då aktuella produktionsåren voro baserade på undersökningar
över jordbrukarnas årliga inköp av maskiner och redskap t. o. m. 1949. Beträffande
inköpen under kalenderåret 1950, vilka vid nämnda beräkningstillfälle
måste uppskattas, räknades för traktorerna med en lägre inköpssumma
än för år 1949 samt för övriga maskiner och redskap samma inköpssumma
som den för år 1949 konstaterade.
I samband med höstkalkylen 1950 gjordes förfrågningar hos samtliga tillverkare
och importörer av traktorer rörande den sannolika traktorförsäljningen
till jordbruket under 1950. Det framgick av denna undersökning, att
den i vårkalkylen 1950 uppskattade traktoranskaffningen till jordbruket
under 1950 (9 000 st.) var för låg. Med ledning av uppgifterna från traktorfirmorna
i september 1950 räknades i stället i nämnda höstkalkyl med att
12 500 traktorer skulle komma att inköpas till jordbruket 1950. Den nu tillgängliga
redovisningen för traktorförsäljningen 1950 visar, att denna uppskattning
var riktig.
Till de nu utförda beräkningarna av avskrivningssummornas storlek ha
företagits undersökningar rörande dels jordbrukarnas inköp av traktorer
under 1950, dels inköpen av övriga i avskrivningsberäkningen medtagna
grupper av maskiner och redskap under samma år. Dessa undersökningar
ha utförts enligt samma principer som under de närmast föregående åren.
Uppgifter ha sålunda inhämtats från kända tillverkare och importörer av
lantbruksmaskiner och redskap om värdet (beräknat i det pris jordbrukarna
betalat) av försäljningen år 1950. Medan undersökningen över traktorinköpens
storlek kunnat definitivt slutföras, äro resultaten av undersökningen
om inköpen av övriga maskiner och redskap ännu preliminära.
Liksom vid tidigare undersökningar har nu konstaterats ett antal nya tillverkare
och importörer, vilka påbörjat sin verksamhet under åren 1949 och
1950.
I de undersökningar om jordbrukets inköpskostnader för maskiner och
redskap, som här omnämnts, ingår icke värdet av mjölktransportkärl. Inköpskostnaderna
för dessa undersökas separat, varvid uppgifter inhämtas
från tillverkare och importörer, varefter borträknas den del av inköpskostnaderna,
som bestritts av andra än jordbruket (främst mejeriföreningarna).
Denna inventering har för år 1950 liksom tidigare utförts i samarbete
med Svenska mejeriernas riksförening.
Beträffande resultaten av de utförda undersökningarna om maskininköpen
skall i det följande lämnas vissa uppgifter.
Jordbrukets inköp av traktorer ha under 1950 nått sin hittills största omfattning
vad beträffar såväl antal som inköpssummornas storlek. Totalt har
enligt ingångna uppgifter under 1950 försålts 12 490 jordbrukstraktorer,
däri icke inräknat ett antal mindre s. k. trädgårdstraktorer, vilka försålts
till jordbrukare. I följande tablå redovisas antalet inköpta jordbrukstraktorer
under de fem senaste åren. 13
13 Rilumg till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 207.
194
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
1946 ....................... 3 891
1947 ....................... 7 332
1948 ....................... 11309
1949 ....................... 11173
1950 ....................... 12 490
Inköpskostnaderna för traktorer, som år 1949 utgjorde 102,2 miljoner
kronor, steg under 1950 till 120,9 miljoner kronor. Därutöver har värdet av
det ökade bestånd av s. k. dragbilar, vilket konstaterats i en av arméförvaltningen
utförd traktorräkning i september—oktober 1950, nu beaktats
vid beräkningen av avskrivningskostnader för traktorer. Tidigare ha i avskrivningsberäkningen
upptagits inköpskostnader för sammanlagt 6 000
dragbilar. Då nu konstaterats ett bestånd av sammanlagt 8 500 st., måste
jordbrukets totala anskaffning av dragbilar under de år, vilka äro aktuella
i avskrivningsberäkningen, ha uppgått till lägst 8 500. De sakkunniga ha
därför ansett sig böra i avskrivningsberäkningen nu införa ett beräknat anskaffningsvärde
för ytterligare 2 500 st. dragbilar. Dessa ha upptagits till
en beräknad genomsnittlig inköpskostnad av 2 300 kronor per styck.
För prognosberäkningen har som vanligt måst göras en uppskattning av
traktorinköpen under ett år, i detta fall kalenderåret 1951. Det har räknats
med att antalet nyinköpta traktorer under detta år skall stanna vid 10 000
st., vilket skulle innebära en minskning med omkring 2 600 jämfört med
1950.
Beträffande övriga maskiner och redskap har i det föregående omnämnts,
att undersökningen av inköpens storlek år 1950 ännu icke slutförts. Uppgifter
ha emellertid hittills ingått från företag, som år 1949 representerade
92,5 procent av den totala inköpssumman till jordbruket. I avskrivningsberäkningen
ha nu upptagits jordbrukets inköpskostnader för maskiner och
redskap enligt aktuella uppgifter så långt dylika föreligga samt för de återstående
firmorna med samma belopp, som dessa redovisade år 1949. Inköpssummorna
äro följande.
Enbgt hittills ingångna uppgifter för 1950................... 126-8 milj. kr
Försäljning under 1949 från företag, som hittills icke lämnat
uppgifter för år 1950.................................... 9‘5 > >
Preliminär summa för år 1950 136-3 milj. kr
Den totala redovisade inköpssumman för maskiner och redskap exkl.
traktorer under år 1949 var 125,9 miljoner kronor. Redan de hittills ingångna
uppgifterna för 1950 överstiga sålunda denna summa. Trots att siffrorna
ännu äro preliminära, är det uppenbart, att även jordbrukets inköp av
andra redovisade maskiner och redskap än traktorer under 1950 äro de hittills
största.
För år 1951 har räknats med inköp av andra maskiner och redskap än
traktorer för samma belopp, som nu preliminärt beräknats för år 1950.
Inköpskostnaderna för mjölktransportkärl under 1950 äro ca 36 procent
större än under 1949.
I följande tablå anges de i det föregående diskuterade resultaten av olika
undersökningar av jordbrukets inköpskostnader för traktorer, andra maskiner
och redskap samt mjölktransportkärl. Inköpssummorna för traktorer
inkludera emellertid icke den tidigare omnämnda summan för dragbilar.
Kiingl. Maj:ts proposition nr 207.
195
I enkät-
Mjölktrans-
Trakto-
Total-
undersök-
portflaskor
S:a redo-
rer enl.
summa
År
ningen med-
enl. särskild
visat exkl.
särsk. un-
inkl.
1938 - 100*
tagna
undersök-
traktorer
dersök-
trak-
grupper
ning
ningar
torer
1938 ....
.. 40 406
1503
41 909
20 971
67 880
100-0
1946 ....
.. 91 759
2 563
94 322
29 787
124 109
197-4
1947 ....
.. 101 640
2 387
104 027
53 965
157 992
251-3
1948 ....
.. 119 939
2 418
122 357
90 192
212 549
338-0
1949 ....
.. 125 904
3 213
129 117
102 156
231 273
367-8
1950 ....
.. 1136 300
4 362
140 662
2 120 874
261 536
415-9
19511 2 3 ....
.. 136 300
4 362
140 662
96 160
236 822
376-6
Den totala ökningen av inköpssummorna under 1950 jämfört med närmast
föregående år står till huvudsaklig del i samband med ökad inköpsvolym.
I någon mån inverka dock även de mindre prisstegringar, som ägt
rum i fråga om vissa maskiner och redskap. I följande tablå anges inköpssummorna
under de fyra senaste åren, reducerade till 1938 års prisläge, i
jämförelse med de redovisade inköpssummorna för år 1938. (Värdetal i tusental
kronor.)
Övriga maskiner
År
Traktorer
och redskap
plus mjölktrans-
Summa
Index
portkärl
1938 ............
......... 20 971
41 909
62 880
loo-0
1947 ...........
......... 32 509
78 216
110 725
176-1
1948 ............
........ 51775
88 472
140 247
223-0
1949 ...........
.....v, .. 56 284
89 169
145 453
231-3
1950 ............
......... 4 65 880
96 741
162 621
258-6
Volymökningen är som synes 159 procent. Den genom reducering till 1938
års prisnivå erhållna värdevolymen får självfallet icke tagas såsom uttryck
för att de ökade inköpskostnaderna enbart skulle bero på att ett avsevärt
större antal maskiner nu köpas än under 1938. Den ökade värdevolymen
torde i stället delvis vara ett uttryck för att de maskiner och redskap, som
nu inköpas till jordbruket, på grund av traktoriseringen och utvecklingen
i övrigt delvis äro av annan konstruktion och dyrbarare utförande än under
1938.
På grundval av de nu tillgängliga, delvis preliminära uppgifterna om
maskininköpens storlek under 1950 samt med hänsyn till redovisade uppskattningar
av inköpen under 1951 har avskrivningsberäkningen justerats
och framförts t. o. m. år 1951/52.
Avskrivningskostnaderna redovisas i följande tablå för vissa år.
1 Preliminärt.
2 Exkl. dragbilar.
3 Uppskattning.
4 Exkl. dragbilar (jfr texten).
196
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
Avskrivningskostnader i 1 000-tal kr beräknade
å återanskalfningsvärde för
År
traktorer
A
Övriga redo- visade ma- skiner och
redskap
m. m.
B
1938/39 .
... 4 927
29 830
1947/48 .
... 18 028
64 448
1948/49 .
... 25199
73 948
1949/50 .
... 31952
81 287
1950/51 .
... 40 698
87 202
1951/52 .
... 46 495
92 615
samtliga
Index
redovisade
maskiner och
1938/39 = 100
redskap
m. m.
C
A
B
C
34 757
100-0
ioo-o
ioo-o
82 476
365-9
216-1
237-3
99147
511-4
247-9
285-3
113 239
648-5
272-5
325-8
127 900
826-0
292-3
368-0
139 110
943-7
310-5
400-2
För produktionsåret 1950/51 uppgå de nu beräknade avskrivningskostnaderna
till 127,9 miljoner kronor mot 123,i miljoner kronor enligt vårkalkylen
1950. För produktionsåret 1951/52 uppgå avskrivningskostnaderna till
139,i miljoner kronor.
Underhållskostnader. Kostnaderna för underhåll av maskiner och redskap
beräknas genom framskrivning med utgångspunkt från storleken av
dessa kostnader för hela jordbruket enligt deklarationsundersökningen. Vid
upprättandet av vårkalkylen 1950 funnos uppgifter enligt denna undersökning
t. o. m. år 1948. Uppgifterna för år 1948 voro emellertid preliminära.
I samband med nu utförd beräkning ha funnits tillgängliga dels definitiva
siffror enligt bearbetningen av deklarationsmaterialet för år 1948, dels
preliminära siffror för år 1949.
Vid framskrivningen av de för år 1949 redovisade underhållskostnaderna
har liksom i förra årets vårkalkyl maskinparkens volymutveckling beaktats
genom uppräkning med 2,5 procent per år. Därutöver har liksom
tidigare tagits hänsyn till pris- och löneutvecklingen, så långt denna är
känd. Beträffande priserna på reservdelar föreligger icke någon ändring
.sedan vårkalkylen 1950. I fråga om löner till verkstadsarbetare har kunnat
erhållas uppgifter från socialstyrelsen kvartalsvis för hela år 1950.
Vidare har tagits hänsyn till det nya löneavtalet för verkstadsarbetare,
vilket träffades i början av 1951 och gäller fr. o. m. 1/1 1951. Enligt detta
avtal inträffade följande procentuella lönehöjningar för verkstadsarbetare.
Ackordslöner: Manliga arbetare +11 procent
Kvinnliga » +14 »
Tidlöner: Manliga » +14 »
Kvinnliga » +17 >
Genomsnittligt har räknats med en höjning av 13 procent på timlönen
exkl. indextillägg. Med utgångspunkt från timlönen under fjärde kvartalet
1950 (egentligen november 1950) bär för år 1951 .såväl som för 1952
vid tillämpningen av här angiven procentuell lönehöjning erhållits en beräknad
genomsnittslön av 313,7 öre per timme.
Beräkningen av vägt index för löner och reservdelspriser framgår av följande
tablå.
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
Löner till
arbetare vid
Prisindex för
Vägt index
År
rep.-verkstäder,
reservdelar,
Index,
1949 = 100
1949 = 100
1949 = 100
a
b
C
1949 .........
..... 100-0
100-0
100-0
1950 .........
..... 106-0
100-5
103-8
1951.........
..... 123-1
100-5
114-1
1952 .........
..... 123-1
100-5
114-1
197
Framskrivningen av kostnadssumman för år 1949 i enlighet med vad
i det föregående anförts samt med hjälp av de i föregående tablå angivna
indextalen för pris- och löneutvecklingen redovisas i följande översikt, där
de framräknade kostnadssuinmorna för kalenderår även omräknats till
produktionsår. (Värdetal i milj. kr.)
År
Kostnadssum
Underhålls-
mor efter upp- Index för
kostnader räkning med löner och
enligt dekl.- 2''5 % å före- reservdelsundersök-
gående års pris,
ningen summa 1949 = 100
fr. o. m. 1950
Kostnadssummor
fr. o. m.
1950 enl. kol.
B framräknade
med prisindex
-
Omräknat
till
produktionsår
-
Index,
1938/39
= 100
1946
A
. 9Ti
B
1947 (1946/47) .
. 98-5
—
1948 (1947/48) .
. 110-7
—
1949 (1948/49) .
. 120-3
—
1950 (1949/50) .
—
123-3
1951 (1950/51) .
—
126-4
1952 (1951/52) .
—
129-6
c
D
E
F
96-0
222-2
—
—
106-6
246-8
100-0
—
117-1
271-1
103-8
128-0
125-4
290-3
114-1
144-2
138-8
321-3
114-1
147-9
146-7
339-6
Sammandrag. Totalsiffrorna för avskrivnings- och underhållskostnader
redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 12. Sammandrag av avskrivnings- och underhållskostnader
för maskiner och redskap.
År
Avskrivnings- kostnader,
milj. kr
Underhålls- kostnader,
milj. kr
Summa,
milj. kr
Index
1938/39 = 100
1 1938/39 ..............
34-8
43-2
78-0
100-0
1 1939/40 ..............
41-5
48-4
89-9
115-3
| 1940/41 ..............
48-9
57-7
106-6
136-7
1941/42 ..............
54-3
67-0
121-3
155-5
1942/43 ..............
59-6
77-8
137-4
176-2
1943/44 ..............
64-2
82-2
146-4
187-7
1944/45 ..............
67-4
82-3
149-7
191-9
1945/46 ..............
67-8
88-1
155-9
199-9
1946/47 ..............
73-6
96-0
169-5
217-3
1947/48 ..............
82-5
106-6
189-1
242-4
1948/49 ..............
99-1
117-1
216-2
277-2
1949/50 ..............
113-2
125-4
238-6
305-9
1950/51 ..............
127-9
138-8
266-7
341-9
1951/52 ..............
139-1
146-7
285-8
366-4
198
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
De totala kostnaderna för maskiner och redskap uppgå enligt prognosen
till 285,8 miljoner kronor år 1951/52. De justerade kastnadssummorna
för åren 1948/49—1950/51 jämföras i följande tablå med motsvarande
summor enligt vårkalkylen 1950. (Värdetal i milj. kr.)
År Vårkalkylen Vårkalkylen
1950 1951
1948/49 .................. 214-2 216‘2
1949/50 .................. 232-8 238’6
1950/51 .................. 246-0 266‘7
1951/52 .................. — 285-8
Elektricitet.
Åren 19Å9/50—1951/52. Beräkningen av jordbrukets kostnader för elektricitet
utföres numera genom framskrivning av senaste kända kostnadssumma
enligt deklarationsunder.sökningen med hjälp av en faktor, som
representerar den genomsnittliga procentuella stegringen av dessa kostnader
under de tre senaste år, för vilka uppgifter finnas tillgängliga. I vårkalkylen
1950 räknades med den stegring, som erhölls i medeltal för åren
1945—47. I .samband med höstkalkylen 1950 beräknades den procentuella
stegring, som erhölls vid jämförelse mellan kostnadssummorna enligt deklarationsundersökningen
för åren 1946—48, vilket medförde sänkning av
kostnaderna för elektricitet med nära VA miljoner kronor för produktionsåret
1950/51.
I samband med nu upprättad kalkyl ha definitiva uppgifter enligt deklarationsundersökningen
kunnat erhållas för år 1948 samt preliminära uppgifter
enligt samma undersökning för år 1949. Den definitiva uppgiften för
år 1948 avviker obetydligt från den tidigare angivna preliminära. För år
1949 visar deklarationsundersökningen ökning av elektricitetskostnaderna.
Kostnaderna visa därför en viss stegring, då framräkning nu verkställdes
med utgångspunkt från de kända kostnaderna år 1949. Beräkningsresultaten
redovisas i tabell 13.
Tabell 13. Jordbrukets kostnader för elektricitet, milj. kr.
År
Kostnadssumma enl. deklarations- undersökningen med framräkning
för senare år
Kalenderår
Produktionsår
1938 ......................
16-70
1939 (1938/39)..............
1 17-92
17-51
1940 (1939/40)..............
19-14
18-73
1948 (1947/48)..............
35-27
34-95
1949 (1948/49)..............
38-59
37-48
1950 (1949/50)..............
41-02
40-21
1951 (1950/51)..............
43-60
42-74
1952 (1951/52)..............
46-35
45-43
Räntekostnader.
Åren 19^9/50—1951/52. Beräkningarna av jordbrukets räntekostnader
ha skett med tillämpning av den metod, ,som på sin tid föreslogs av de
sakkunniga för utredning rörande frågan om rationaliseringens inverkan 1
1 Medeltal av kostnadssummorna för åren 1938 och 1940.
199
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
på jordbrukets arbetskostnader ni. m. (Se redogörelse för denna metod i
Kungl. Maj :ts prop. nr 212/1949, s. 164 tf.) Metoden innebär bl. a. ett
beaktande av den kostnadsstegring, som är en följd av ökningen av kapitalvolymens
värde efter basåret.
Vid närmast föregående kalkyltillfällen ha räntekostnaderna beräknats
jämväl med användning av den äldre metoden, vid vilken ej togs någon
hänsyn till kapitalvolymens ökning sedan 1938/39. Någon dylik alternativ
beräkning har icke företagits denna gäng. Anledningen härtill är, att enligt
den våren 1950 träffade prisöverenskommelsen den nya metoden skulle
utan inskränkning tillämpas så snart stabiliseringspolitiken upphört.
I den föreliggande jordbrukskalkylen har, på grund av bristfällig kännedom
om antalet höns (jfr redogörelsen under rubriken »Ägg och slaktfjäderfä»),
i motsats till tidigare icke gjorts någon beräkning av kapitalvärdet
av höns och kycklingar. Ändringen, vilken även berör basåret, är
av underordnad betydelse.
Beräkningarna av jordbrukets räntekostnader redovisas i tabell 14.
Tabell 14. Beräkning av Jordbrukets räntekostnader.
Lantbrukskapitalet med
Lantbrukskapitalet med
fördelning på fastighets-
fördelning på lånekapital
A
och driftskapital, milj. kr
B
och eget kapital, milj. kr
1938/
1949/
1950/
1951/
1938/
1949/
1950/
1951/
39
50
51
52
39
50
Öl
52
Fastighetskapital ..
2866
3168
3168
3168
Lånat kapital
Driftskapilal
Kreaturskapital ..
Maskin- och red-
1388
2 489
2 684
2 810
Inteckningslån ...
Övriga lån......
1280
635
1280
635
1280
635
1 280
635
skapskapital ....
301
875
1026
1 140
Summa
1915
1915
1915
1915
Förrådskapital ...
400
623
687
760
Fältinventarieka- pital...........
214
454
482
498
Eget kapital
Därav:
Ej belånat fastig-
1888
1888
Arbete..........
100
236
258
270
hetskapital......
1586
1888
Utsäde.........
84
153
155
158
Ej belånat drifts-
Konstgödsel.....
30
65
69
70
kapital.........
1668
3 806
4 244
4 573
Summa
2303
4 441
4 879
5 208
Summa
3254
5 694
6132
6 461
Summa lantbruks-
kapital
5 169
7 609
8 047
8 376
Summa lantbruks-
8 047
8 376
Index...........
1000
147-2
155-7
162-0
kapital
5169
7 609
Vid beräkningarna till-
Beräkningarnas slut-
lämpade räntesatser
resultat,
milj. kr
C
1938/
1949/
1950/
1951/
1938/
1949/
1950/
1951/
52
39
50
51
52
39
50
51
Lånat kapital
Lånat kapital
Inteckningslån ...
3''25
3-20
3-27
3-31
Inteckningslån ...
41-6
41-0
41-9
42-4
3''98
3-96
4-32
4-47
Övriga lån.......
25-3
25-1
27-4
28-4
Eget kapital
Eget kapital
Ej belånat fastig-
Ej belånat fastig-
65-7
680
66-8
66-4
hetskapital......
4-14
3-60
3-54
3-53
hetskapital .....
Ej belånat drifts-
Ej belånat drifts-
175-1
kapital.........
4-44
3''90
3-84
3-83
kapital.........
74-1
148-4
1630
I medeltal........
4''oo
3''71
372
3''73
Summa
206-7
282-s
299-1
312-s
Index...........
100-0
136-7
144-7
151-2
200
Kungl. I\Iaj:ts proposition nr 207.
Omläggning av beräkningsmetoden vid övergång till ny basperiod. Såsom
förut nämnts innebär den nu tillämpade beräkningsmetoden för räntekostnaderna,
i motsats till den tidigare, att hänsyn tages till lantbrukskapitalets
fortlöpande volym- och värdemässiga förändringar. Den nya metoden genomfördes
på förslag av förenämnda sakkunniga (den s. k. enprocentskommittén).
Nyssnämnda kommitté behandlade i sitt betänkande (SOU 1950:29, s.
92 ff. och 290 ff) även frågan om en omläggning av den som ett led i beräkningarna
ingående fördelningen av lantbrukskapitalet på eget kapital och
lånekapital (främmande kapital) och det därmed sammanhängande spörsmålet
om lämpliga räntesatser. Kommitténs förslag i nu berörda frågor anknöt
i stort sett till förut tillämpat beräkningssätt.
Detta innebar, i de hänseenden som här äro av intresse, i huvudsak följande.
Lantbrukskapitalet, vilket som förut sagts hölls konstant, var uppdelat
i två huvuddelar, nämligen lånat kapital och eget kapital. Det lånade
kapitalet upptogs i enlighet med data ur Jordbrukets skuldsättning år 1933
(Stat. medd., A: V: 3) och var delat i två undergrupper, motsvarande lån
mot inteckningssäkerhet samt övriga lån. Det egna kapitalet, vilket ansågs
utgöra resterande belopp sedan lånekapitalet fråndragits, uppdelades likaledes
i två undergrupper, nämligen kapital motsvarande icke belånat fastighetskapital
samt kapital motsvarande icke belånat driftskapital. Härvid förutsattes,
att gruppen »övriga lån» representerade lånat driftskapital. För inteckningslånen
beräknades gälla en ränta, motsvarande vägd medelränta
för sådana lån från hypoteksföreningar, sparbanker, jordbrukskassor, affärsbanker
och statliga lånefonder. För övriga lån tillämpades en ränta,
motsvarande vägd medelränta för borgenslån och växellån m. m. från sparbanker,
jordbrukskassor och affärsbanker. Beträffande det egna kapitalet
för jordbrukets behov förutsattes investeringen ske på längre sikt. Av denna
anledning ansågs en viss stabilitet i räntesatserna för detsamma vara
motiverad. Räntesatserna år från år vore i huvudsak beroende av konjunkturväxlingarna.
Dessas inverkan på räntenivån syntes bäst och enklast kunna
elimineras genom att räntan beräknades som ett glidande medeltal av
årsräntorna under en tioårsperiod, varvid medeltalet ansågs gälla för det
sista året i perioden. Som underlag för beräkningen valdes den för varje
är gällande medelräntan för de av hypoteksbanken till hypoteksföreningarna
under respektive år utlämnade lånen. Eftersom det av jordbrukarna investerade
kapitalet kunde anses komma i efterhand ur säkerhetssynpunkt,
syntes dock böra räknas med en något högre ränta. Härvid ansågs böra göras
skillnad mellan den del av det egna kapitalet, som svarade mot icke
belånat fastighetskapital, och den del, som svarade mot icke belånat driftskapital.
Olika grad av riskbärande ansågs motivera att för den förra delen
av det egna kapitalet gjordes ett räntetillägg av 0,3 procent och för den senare
delen av samma kapital ett tillägg av 0,6 procent.
I de förut anförda betänkandet diskuterades, huruvida man även i fortsättningen
borde tillämpa skilda räntesatser för olika kapitaldelar eller om
det vore riktigare att använda en och samma räntesats för hela lantbrukskapitalet.
I detta sammanhang nämndes räntan å statsobligationer eller
räntan å inteckningslån. Som motiv för en sådan omläggning kunde anföras,
att statsmakterna numera, om man bortsåg från den självrisk som åvilade
jordbruket på grund av 4-procentregeln, åtagit sig en viss garanti i
fråga om jordbrukets räntabilitet i och med att de tillförsäkrat jordbruket,
betraktat som en enhet, viss totalinkomst i relation till de sammanlagda
kostnaderna. Häremot hade emellertid invänts, att det individuella riskbärandet,
såsom det kom till uttryck i differentierade räntesatser, utgjorde
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
201
ett moment, som man hade svårt att undgå att taga hänsyn till vid beräkning
av jordbrukets räntekostnader. Med hänsyn härtill och till svårigheterna
att vinna anknytning till basåret 1938/39 (då någon dylik statsgaranti
icke förekom) ansåg kommittén, att man tills vidare icke borde företaga en
dylik omläggning utan att differentierade räntesatser borde tillämpas även
i fortsättningen. Som en konsekvens härav måste allt fortfarande göras en
uppdelning av lantbrukskapitalet på eget och lånat kapital.
Statistiskt material av senare datum för säker belysning av utvecklingen
av det främmande kapitalet i relation till jordbrukarnas egna i lantbruket
investerade kapital saknades emellertid, framhöll kommittén. Såvitt kunde
bedömas av tillgängliga uppgifter skulle jordbrukets skuldsättning ha undergått
ganska små förändringar sedan tiden omedelbart före kriget. De senaste
årens materialupprustning torde dock, ansåg kommittén, ha medfört
viss ökning av jordbrukets skuldsättning, som emellertid ännu vore svårt
att närmare precisera. Av denna anledning borde man enlig kommitténs
åsikt tills vidare hålla lånekapitalet vid oförändrad storlek. Den ökning av
lantbrukskapitalet, som skett under senare år, komme därigenom att helt
falla på det egna kapitalet.
Avslutningsvis framhöll kommittén, att man för att följa utvecklingen
av det främmande kapitalet behövde företaga nya undersökningar rörande
jordbrukets skuldsättning. Innan dylika undersökningar påbörjades borde
emellertid prövas, huruvida räntedifferentieringen borde utföras på dittillsvarande
sätt eller om en omläggning borde ske. Vissa skäl syntes nämligen
tala för en omläggning i exempelvis sådan riktning, att de olika räntesatserna
applicerades på i förhållande till varandra konstanta delar av lantbrukskapitalet.
Vid övergång till en ny basperiod borde även på nytt prövas
frågan om en enhetlig räntesats för lantbrukskapitalet i dess helhet. Endast
i den mån det befunnes icke vara lämpligt eller möjligt att tillämpa någon
av de sist antydda metoderna behövde man företaga en ny undersökning
rörande jordbrukets skuldsättning.
Kalkylsakkunniga ha redan vid ett tidigare kalkyltillfälle dryftat frågan
om en omläggning av räntekostnadsberäkningarna men funnit att därmed
lämpligen borde anstå tills övergång skedde till en ny basperiod. Då en sådan
övergång nu är aktuell, ha de sakkunniga ansett sig böra ånyo upptaga
frågan till prövning.
Kalkylsakkunniga ha vid diskussionen av frågan icke kunnat undgå att
taga hänsyn till att fördelningen av lantbrukskapitalet på sätt nu sker samt
nuvarande räntedifferentiering icke låter den faktiska utvecklingen komma
till synes i beräkningarna. Det får sålunda enligt de sakkunnigas uppfattning
betraktas som otillfredsställande, att den kraftiga ökning av lantbrukskapitalet,
som f. n. pågår, får helt falla på det egna kapitalet. De sakliga
invändningar, som kunna anföras mot en metod med sådana verkningar,
äro starkare nu än när förenämnda kommitté framlade sitt betänkande.
Därest emellertid, såsom kommittén ifrågasatt, övergång skedde till
beräkning av räntekostnaderna med användning av en enhetlig räntesats,
skulle fördelningsproblemet bli inaktuellt. Kalkylsakkunniga ha också dryftat
en omläggning av beräkningarna i denna riktning, men funnit övervägande
skäl tala häremot. De sakkunniga anse, alt man även i fortsättningen
bör tillämpa viss differentiering av räntesatserna.
Vid prövningen av frågan om lämpliga räntesatser ha de sakkunniga till
en början funnit den nuvarande metoden att beräkna räntan på det egna
kapitalet med utgång från glidande tioårsmedeltal av hypoteksräntan icke
vara tillfredsställande. Metoden medför i nuvarande läge. alt den nyligen
genomförda räntehöjningen icke gör sig nämnvärt märkbar förrän efter
202
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
flera år. De sakkunniga anse, att man bör söka att i jordbrukskalkylen tilllämpa
en beräkningsmetod, som bättre än den nuvarande avspeglar den
faktiska utvecklingen på kapitalmarknaden.
Sistnämnda synpunkt har för de sakkunniga varit av avgörande betydelse
även när det gällt att taga ställning till frågan om lämplig räntenivå. Kalkylsakkunniga
äro av den uppfattningen, att man vid fastställandet av denna
nivå bör taga viss hänsyn till bl. a. den omständigheten, att man inom
handel och industri vanligen icke betraktar en så låg förräntning som motsvarar
ränta på exempelvis statsobligationer som nöjaktig ränteersättning
på eget kapital.
Kalkylsakkunniga ha på grundval av överväganden av nu anfört slag
ansett det lämpligt att vid en övergång till en ny basperiod tillämpa följande
metod. Lantbrukskapitalet fördelas på tre lika delar. På den första
av dessa delar tillämpas den effektiva hypoteksräntan, på den andra delen
denna ränta med tillägg av 0,5 procent samt på den tredje delen räntan på
borgens- och växellån. Här nedan beräknas jordbrukets räntekostnader för
åren 1948/49—1951/52 med användning av ifrågavarande metod.
Beräkningen av medelräntan redovisas i följande tablå.
Hypoteksränta ................
Hypoteksränta plus 0-5 %.......
Ränta å borgenslån m. m......
1948/49
3-25
375
3-96
1949/50
3-23
3-73
396
1950/51
3-22
3- 72
4- 32
1951/52
3-25
3- 75
4- 47
Medelränta
3-65
3''64
3-75
3-82
Appliceras medelräntan för de berörda åren på lantbrukskapitalet för
samma år, erhållas följande räntekostnader (milj. kr).
1948/49 1949/50 1950/51 1951/52
267-3 277-0 301-8 320-0
Kostnader för förnödenheter.
Driv- och smörjmedelkostnader.
Åren 1949/50—1951/52. Kostnaderna för driv- och smörjmedel ha under
senare år varit föremål för stort intresse såväl inom de kalkylsakkunniga
som vid behanjdlingen i livsmedelskommissionens, sedermera jordbruksnämndens
råd. Principerna för kostnadsberäkningen och möjligheterna att
erhålla ett bättre underlag för beräkningarna ha därför ägnats stor uppmärksamhet
vid de senaste beräkningstillfällena. I texten till vårkalkylen
1950 (Kungl. Maj :ts prop. nr 245/1950, s. 161—162) behandlas relativt ingående
de olika åtgärder, som under senare år vidtagits för att erhålla förbättrat
grundmaterial. Då vårkalkylen 1950 upprättades, förelåg resultat av
en undersökning om förbrukningen, av motorfotogen och motorbrännolja
till jordbrukets traktorer med utgångspunkt från oljebolagens leveranser
under 1949. Dessa kvantitetsuppgifter lades våren 1950 såsom grund för
beräkningen av förbrukningen av motorfotogen och motorbrännolja till
jordbrukstraktorerna. Med utgångspunkt från totalkvantiteterna beräknades
det genomsnittliga antalet driftstimmar per traktor och år för de fotogen-
respektive brännoljedrivna traktorerna. Dessa förbrukningssiffror per
traktor tillämpades vid framskrivningen för åren 1949/50 och 1950/51.
Vidare förelåg till vårkalkylen 1950 en undersökning över förbrukningen
av bensin för driv- och startändamål. Undersökningen var baserad på
tilldelningarna under ransoneringstiden juli 1948—juni 1949. Denna under
-
203
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
sökning lades som grund för beräkningarna över förbrukningen av bensin
till såväl start- som drivändamål. Utnyttjandet av det nya material, som sålunda
förelåg vid vårkalkylen 1950, innebar, att beräkningarna över drivmedelsförbrukningen
fr. o. in. detta kalkyltillfälle kunde baseras på faktiska
undersökningar, även om dessa för det ifrågavarande ändamålet måste
anses osäkra. De kvantiteter, som enligt dessa beräkningar erhöllos, visade
dock ungefärlig överensstämmelse med resultat av en stickprovsundersökning
utförd av direktör H. Moberg, Statens maskinprovningar. Ivostnadssummorna
kunde även jämföras med de enligt deklarationsundersölyningen
erhållna kostnaderna. En dylik jämförelse har senast redovisats i texten
till vårkalkylen 1949 (Kungl. Maj :ts prop. nr 212/1949, s. 151).
Nytt grundmaterial tillgängligt vid upprättandet av nu föreliggande kalkyl.
Vid upprättandet av nu föreliggande kalkyl har funnits tillgång till följande
nya undersökningar, vilka i fortsättningen närmare kommenteras i
samband med deras tillämpning vid beräkningarna.
1. Inventering av jordbrukstraktorer och dragbilar i sept.—-okt. 1950,
utförd av arméförvaltningen och delvis bearbetad inom statens jordbruksnämnd.
2. Undersökning om förbrukningen av bensin, motorbrännolja och motorfotogen
per traktor, utförd i samband med undersökningen enligt föregående
punkt.
3. Undersökning över jordbrukets inköp av traktorer under 1950, utförd
inom Jordbrukets utredningsinstitut.
4. Uppgifter från oljebolagen om försäljningen av motorfotogen och
motorbrännolja till jordbrukets traktorer under 1950.
5. Jordbrukets totala kostnader för motordrivmedel och smörjmedel enligt
bearbetning av primärmaterialet till den s. k. deklarationsundersökningen,
utförd inom statens jordbruksnämnd.
Antalet traktorer och dragbilar 1 drift.
Fastställandet av antalet traktorer och dragbilar i drift inom jordbruket
har nu verkställts med utgångspunkt från antalet enligt arméförvaltningens
räkning i sept.—okt. 1950, i fortsättningen benämnd traktorräkningen 1950.
Med utgångspunkt från det i nämnda undersökning beräknade antalet
traktorer och dragbilar har på vanligt sätt verkställts framskrivning av
traktorantalet för "de följande åren. Eftersom traktorräkningen 1950 påvisar
ett större antal av såväl traktorer som dragbilar, än vad tidigare räknats
med i jordbrukskalkylen, har justering verkställts även för de närmaste
åren före den tidpunkt, nämnda undersökning avsåg.
Traktorer. Antalet enligt räkningen i sept.—okt. 1950. Traktorräkningen
1950 är tyvärr icke fullständig. Vid de jämförelser, som kunnat göras
mellan de i räkningen redovisade traktorerna av årgångarna 1941—49 å
ena sidan, samt å andra sidan de traktorer av olika märken, som försålts
av traktorfirmorna inom landet under samma tid, har man ansett sig kunna
fastställa den procentuella andel av traktorbeståndet, som icke blivit
redovisad i räkningen — nämligen 19 procent. Genom att tillämpa samma
faktor för de traktorer, som äro inköpta före 1941 samt under 1950, har
beräknats det antal, som borde läggas till de i undersökningen redovisade
för att erhålla det totala antalet traktorer och dragbilar vid räkningen. Efter
här omnämnda uppräkning av i inventeringen redovisade traktorer och
dragbilar har erhållits följande totalantal egentliga traktorer vid tidpunkten
för räkningen.
204
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
Bensindrivna ............................ 4 400
Motorfotogendrivna ...................... 44 800
Brännoljedrivna med behov av startbensin .. 2 700
Brännoljedrivna utan behov av startbensin . . 7 700
Bandtraktorer ............................ 450
Summa 60 050 st
Traktorräkningens resultat i jämförelse med tidigare beräkning i jordbrukskalkylen.
Den nu tillgängliga traktorräkningen visar, att det tidigare
beräknade traktorantalet varit för lågt, vilket torde stå i samband med att
antalet nedskrotade traktorer bedömts för högt. I följande tablå jämföras
antalet egentliga traktorer enligt räkningen hösten, 1950 och det enligt här
diskuterade framskrivning med utgångspunkt från traktorinventeringen vid
årsskiftet 1944/45 erhållna antalet. Siffrorna avse samma tidpunkt.
Enl. traktorräkningen 1950 .............. 60 050
» tidigare beräkningar i jordbrukskalkylen 55 900
Differens, st ............................ 4150
» i % .......................... 7,4
Huruvida föreliggande differens verkligen uppgår till 4 150 traktorer, beror
på om den företagna uppräkningen av det i inventeringen redovisade
traktorantalet är riktig.
Antalet traktorer har tidigare i jordbrukskalkylen beräknats med utgångspunkt
från traktorräkningen vid årsskiftet 1944/45 genom framskrivning
med hänsyn till nyanskaffning och uppskattad skrotning. Det på så
sätt erhållna antalet jämfördes med resultaten av en annan traktorinventering
i april 1948. Därvid visade sig, att antalet enligt här angiven framskrivning
stämde med det antal, som erhölls i nämnda traktorinventering
1948. Med anledning därav har framskrivningen av traktorantalet hela tiden
utförts med utgångspunkt från traktorräkningen vid årsskiftet 1944/
45. En betydande osäkerhetsfaktor har under senare år förelegat i och med
den nödvändiga uppskattningen av antalet nedskrotade traktorer. Uppskattningen
har utförts med hänsyn till bl. a. det antal traktorer, som nu på
grund av ålder kunde förväntas bli utrangerade. Hänsyn har även tagits till
traktoranskaffningens storlek under de olika åren. Det är emellertid uppenbart,
att en dylik bedömning av nedskrotningen kan leda till betydande
felslut. Man har även vid de senaste kalkyltillfällena gjort undersökningar,
som tytt på, att den beräknade skrotningen varit för hög. Då beräkningen
över drivmedelsförbrukningen emellertid i vår- och höstkalkylerna 1950
baserats på uppgifter från oljebolagen, och då vidare traktorinköpen under
de olika år, vilka erfordras för avskrivningsberäkningarna, varit exakt kända,
har en eventuell felbedömning i fråga om antalet nedskrotade traktorer
vid de senaste kalkyltillfällena icke varit av större betydelse.
Justering av antalet traktorer under åren 1948/49 och 194-9/50. Eftersom
antalet traktorer enligt traktorräkningen 1950 översteg det antal, som vid
samma tid skulle ha funnits enligt beräkningarna i jordbrukskalkylen, med
icke mindre än 4 150, bör kostnadsberäkningen justeras även för de närmast
föregående år, under vilka felvisningen, i framskrivningen enligt jordbrukskalkylen
med största sannolikhet inträffat. (Det må här erinras om
att framskrivningen, sådan denna gjorts i jordbrukskalkylen, överensstämmer
med traktorinventeringen i april 1948.) En uppräkning av antalet
traktorer har därför verkställts för åren 1948/49 och 1949/50, varvid hänsyn
tagits till den relativa felvisningen enligt framskrivningen i kalkylen
205
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
hösten 1950. Justeringens omfattning framgår av följande tablå, som avser
antalet egentliga traktorer.
Enligt höst-
Korrigerad be-
Differens
År
kalkylen
| 1950
räkning i vår- kalkylen 1951
a—b
a
b
c
1948/49........
......... 40 900
43 200
2 300
1949/50........
......... 50 800
54 300
3 500
Jordbrukets anskaffning av nya traktorer. Som tidigare omnämnts (jfr
avdelningen »Maskiner och redskap, avskrivning och underhåll»), föreligga
definitiva resultat av en undersökning om jordbrukets traktorsanskaffning
under 1950. Totalt inköptes under detta år 12 490 nya jordbrukstraktorer. I
vårkalkylen 1950 räknades med att 9 000 traktorer skulle nyanskaffas, men
med ledning av en prelimniär undersökning i september 1950 bedömdes inköpens
storlek i höstkalkylen samma år till 12 500 st. Den definitiva siffran
överensstämmer sålunda praktiskt taget med bedömningen i höstkalkylen.
För beräkningen av antalet traktorer i drift under produktionsåren 1950/
51 och 1951/52 erfordras emellertid en uppskattning av inköpens storlek
under kalenderåren 1951 och 1952. Det har nu räknats med att 10 000 nya
traktorer komma att anskaffas under år 1951 samt 9 000 under 1952.
De redovisade inköpen åren 1947—19o0 saväl som uppskattningarna för
åren 1951 och 1952 återfinnas i följande tablå. I tablån ha inköpssiffrorna
även omräknats till produktionsår.
Antal till jordbruket inköpta traktorer
» » » » »
» > > » »
» » » » *
Uppskattat antal...................
Kalender-
Produktions-
år
år
. 1947
7 332
. 1948
11309
1947/48
9 983
. 1949
11173
• 1948/49
11218
. 1950
12 490
1949/50
12 051
. 1951
10 000
1950/51
10 830
. 1952
9000
1951/52
9 333
Framskrivning av antalet traktorer enligt traktorräkningen 1950. Vid beräkningen
av antalet traktorer under produktionsåren 1950/51 och 1951/ai
har som vanligt tagits hänsyn till nedskrotning av gamla traktorer. Resultaten
av 1950 års traktorräkning ha visat, att den nedskrotning av traktorer,
som under de senaste åren räknats med i jordbrukskalkylen, varit för hög.
Vid bedömningen av denna fråga i samband med framskrivningen av antalet
traktorer för de kommande åren bör dock beaktas, att en betydande del
av det antal traktorer, som anskaffades för 15 å 20 år sedan, nu måste vara
av sådan beskaffenhet, att vid den fortsatta betydande tillförsel av nya traktorer,
som räknats med i kalkylen, nedskrotningen måste bliva betydande.
De sakkunniga ha räknat med att 2 000 traktorer komma att nedskrotas
under produktionsåret 1950/51 samt 2 500 under år 1951/52.
Med i det föregående anförda anskaffningssiffror såsom underlag och vid
beräknad nedskrotning enligt vad som anförts i det föregående erhålles följande
beräkning över antalet i drift varande traktorer under produktionsåren
1950/51 och 1951/52.
År
1950/51
1951/52
Vid
prod.-
årets
början
60 050
68 880
Inköpt
under
året
Uppskattad
avgång
(skrotning)
under året
Vid prod.- årets
slut
Beräknat
genomsnitt- ligt antal i
drift
10 830
2 000
68880
64 465
9 333
2 500
75713
72 297
D:o avrundat
64
500
72 300
206
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
Dragbilar. Vid bedömningen av förändringen i antalet dragbilar har man
icke liksom i fråga om de egentliga traktorerna kunnat lägga anskaffningssiffror
till grund. Dragbilarna ha i regel insatts i kalkylen med det antal,
som erhållits vid senaste tillgängliga traktorräkning. Sålunda räknades i vårkalkylen
1948 med 4 000 dragbilar för produktionsåren 1947/48 och 1948/
49. Den traktorinventering, som utfördes i april 1948, gav emellertid till resultat
5 502 dragbilar. Detta antal, avrundat till 5 500, har alltsedan dess
tillämpats i kalkylen.
I vårkalkylen 1950 diskusterades det resultat beträffande dragbilarna,
som erhållits i en traktorräkning i juli år 1949. (Jfr Kungl. Maj:ts prop.
245/1950, s. 162—163.) Enligt den nämnda räkningen skulle emellertid antalet
dragbilar i juli 1949 ha uppgått till närmare 12 000, vilket icke ansågs
möjligt med hänsyn till de i tidigare inventeringar erhållna resultaten. I
1950 års traktorräkning har erhållits ett betydligt lägre antal dragbilar, nämligen
omkring 8 500. Detta antal har beräknats under samma antagande beträffande
redovisningens fullständighet, som tidigare redogjorts för i fråga
om egentliga traktorer. Eftersom såväl praktiska erfarenheter som en under
våren 1950 verkställd undersökning (jfr Kungl. Maj :ts prop. 245/1950, s.
163) talat för att någon utökning av antalet dragbilar knappast kan ha ägt
rum under de senaste åren, har antalet 8 500 nu tillämpats i beräkningarna
för samtliga produktionsår fr. o. m. 1948/49.
Jeepar. Antalet jeepar i drift har med ledning av nu tillgängliga uppgifter
om anskaffningens storlek till jordbruket t. o. m. år 1950 beräknats på följande
sätt.
1947/48 ........................ 425
1948/49 ........................ 450
1949/50 ........................ 475
1950/51 ........................ 500
1951/52 ........................ 525
Fördelning med hänsyn till olika drivmedel.
Traktorer. I bearbetningen av 1950 års traktorräkning har gjorts en något
utförligare uppdelning av traktorerna med hänsyn till olika drivmedel än
vad som tidigare förekommit. Uppdelningen stämmer i allt väsentligt med
den fördelning, som tidigare tillämpats i jordbrukskalkylen och som erhållits
med ledning av inköpen av traktorer av olika slag under senare år.
Vid fördelningen av traktorer under tiden före 1950 års traktorräkning har
tillämpats samma fördelningsproportioner, som de enligt räkningen erhållna.
Vid fördelningen av det beräknade antalet traktorer under produktionsåren
1950/51 och 1951/52, d. v. s. de år, som i tiden ligga efter traktorräkningen,
har däremot fördelningen icke gjorts schematiskt.
Bensintraktorernas antal har bedömts med hänsyn till tillförseln av bensintraktorer
under de senaste åren. Fördelningen av traktorer, drivna med
motorbrännolja och motorfotogen, har utförts på så sätt, att ökningen enligt
beräkningarna under de båda åren 1950/51 och 1951/52 fördelats i proportion
till inköpen av brännolje- respektive fotogendrivna traktorer under
år 1950.
Då man vid bearbetningen av traktorräkningen 1950 redovisat bandtraktorerna
separat samt med fördelning med hänsyn till olika drivmedel, har
denna fördelning nu utnyttjats. Antalet bandtraktorer har emellertid hållits
oförändrat, d. v. s. vid samma antal som enligt räkningen 1950 för samtliga
i denna kalkyl berörda produktionsår.
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
207
Dragbilar. I texten till vårkalkylen 1950 lämnas redogörelse över hur dragbilarna
tidigare fördelats med hänsyn till bensin- respektive fotogendrift
(jfr Kungl. Maj :ts prop. 245/1950, s. 166—167). Den procentuella fördelningen
enligt traktorräkningen 1950 stämmer icke med den, som erhållits i
juliinventeringen 1949. Det kan emellertid tänkas, att bensinransoneringen
påverkat fördelningen i nämnda undersökning och att detta kan utgöra förklaring.
Nu har emellertid räknats med den fördelning, som erhållits i 1950
års traktorräkning.
Fördelningen av traktorer och dragbilar med hänsyn till drivmedelsslag
redovisas i tabell 15 för åren 1948/49—1951/52 enligt den föregående diskussionen.
I
Tabell 15. Jordbrukstraktorer, dragbilar och jeepar fördelade med
hänsyn till drivmedelsslag.
1948/49
1949/50
1950/51
1951/52
Iljultraklorer.
5100
6100
Bensindrivna....................
2 700
4 100
Brännoljedrivna med startbensin ..
1950
2 450
2 950
3 350
> utan >
5 600
6 900
8 400
9 500
Motorfotogendrivna..............
32 500
40 400
47 600
52 900
Summa
42 750
63 850
64 050
71 850
Bandlraklorer.
Bensindrivna ....................
50
50
50
50
Brännoljedrivna med startbensin ..
70
70
70
70
> utan >
SO
80
80
80
Motorfotogendrivna ..............
250
250
250
250
Summa
450
450
450
450
Totalsumma traktorer
48 200
54 300
64500
72300
Ökning sedan föreg. år
—
11100
10 200
7 800
Dragbilar.
3 900
3 900
Bensindrivna ....................
3 900
3 900
Motorfotogendrivna..............
4 600
4 600
4 600
4 600
Summa
8 500
8 500
8 500
8 500
Jeepar.............................
450
475
500
525
Förbrukningen av startbensin per traktor.
I vårkalkylen 1950 beräknades förbrukningen av startbensin till såväl
traktorer som dragbilar med hänsyn till juliinventeringen 1949 och den
därmed sammakopplade undersökningen angående tilldelningen av bensin
till traktorer under ransoneringstiden. I nu föreliggande kalkyl har även
beträffande förbrukningen av startbensin tillämpats material, erhållet ur
traktorräkningen 1950. Denna undersökning har nämligen, som inledningsvis
omnämnts, även syftat till att klarlägga förbrukningen av olika drivmedel
till traktorer och dragbilar. I följande tablå redovisas förbrukningen
av startbensin såväl enligt den nu tillämpade undersökningen som enligt
jordbrukskalkylen våren och hösten 1950.
208
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
Hjultraktorer:
Brännolj edrivna med startbensin
Fotogendrivna ................
Bandtraktorer:
Brännolj edrivna med startbensin
Fotogendrivna ................
Dragbilar:
Fotogendrivna ................
Startbensin, liter/år
Enl. traktor-
Enl. vår- och
räkningen
höstkalkylerna
1950
1950
. . 290
200
200
.. 250
200
200
75
Förbrukningen av flytande bränsle per timme samt antalet driftstimmar per år.
Som inledningsvis omnämnts, beräknades i vårkalkylen 1950 såväl drivmedelsförbrukningen
per traktor som antalet driftstimmar per år för fotogenoch
brännolj edrivna traktorer med utgångspunkt från oljebolagens uppgifter
över försäljning till jordbruket av motorfotogen år 1949 samt uppgifter
från statens bränslekommission rörande ungefärlig förbrukning av motorbrännolja
under samma år. Med ledning av de erhållna totalkvantiteterna
av fotogen respektive brännolja beräknades genomsnittsförbrukningen per
traktor och år på basis av antalet traktorer i kalkylen för motsvarande tidsperiod.
De härvid erhållna resultaten framgå av följande tablå, i vilken även
anges den i vårkalkylen 1950 beräknade genomsnittsförbrukningen av bensin
för bensindrivna traktorer, dragbilar och jeepar (för traktorer och dragbilar
baserat på undersökning rörande bensinförbrukningen 1949).
Antal
timmar
per år
Drivmedelsför- brukning, liter
per tim. och
år
Traktorer:
Motorfotogendrivna..
. 550
6-5
3575
Brännoljedrivna.....
. 670
7-0
4 690
Bensindrivna........
. 430
3-5
1500
Dragbilar:
Motorfotogendrivna..
. 225
5-0
1125
Bensindrivna........
. 120
5-0
600
Jeepar:
Bensindrivna........
. 600
5-5
3 300
Motor-
fotogen
Därav
motor-
bränn-
olja
Bensin
3 375
4 690
200
1500
1050
—
75
600
_
_
3300
Det må här erinras om att den genomsnittsförbrukning av drivmedel per
traktor, som räknades med i vårkalkylen 1950, framkom genom att den totala
försäljningen av motorfotogen och motorbrännolja slogs ut på det för
låga antal traktorer, som då ingick i kalkylen. Detta hade emellertid ingen
större inverkan på beräkningarnas slutresultat.
De nu erhållna siffrorna enligt traktorräkningen 1950 redovisas i följande
översikt, vari även införts drivmedelsförbrukning per timme enligt tidigare
tillämpad uppskattning samt på basis av siffrorna i tablåns två första kolumner
beräknat antal driftstimmar per år.
209
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
Drivmedelsförbrukning per maskin och år enligt traktorräkningen 1950
jämte beräkning av antal driftstimmar per år
Drivmedelsförbrukning
Liter/år enl. Liter/tim.
undersökning uppskattning
Hjultraktorer:
Bensindrivna....................... 1500 3 5
Brännoljedrivna med startbensin____ 3 650 7 0
» utan » .... 3 650 7-0
Fotogendrivna..................... 2 850 6 5
Bandtraktorer:
Bensindrivna...................... 1 050 5-0
Brännoljedrivna med startbensin .... 9350 7*0
» utan » .... 9 350 7-0
Fotogendrivna..................... 4 000 6-5
Dragbilar:
Bensindrivna....................... 520 5-0
Brännoljedrivna.................... — —
Fotogendrivna..................... 850 5-0
Antal
drifts
timmar
430
520
520
440
210
1340
1340
610
100
170
-
Den nu erhållna drivmedelsförbrukningen per traktor är lägre än enligt
vårkalkylen 1950, bl. a. på grund av vad här anförts beträffande för lågt antal
traktorer i de närmast föregående kalkylerna. Även bortsett från detta
ger dock det nu tillgängliga materialet en lägre totalförbrukning av drivmedel
än som erhölls vid tillämpningen av tidigare lägre traktorantal och högre
beräknad förbrukning per traktor respektive dragbil.
Helt naturligt har undersökningen år 1950 angående förbrukningen av
drivmedel till olika traktorer och dragbilar givit till resultat mera varierande
förbrukningssiffror per maskin och år för olika traktorslag än de, som
tidigare tillämpats, då en totalkvantitet fördelades på det beräknade antalet
traktorer. Bandtraktorerna visa en hög användning av såväl brännolja som
fotogen.
Drivmedelsförbrukningen till de bensindrivna traktorerna är i den nya
undersökningen beräknad till samma kvantitet per traktor och år som enligt
vårkalkylen 1950. Genomsnittsförbrukningen per dragbil och år är för
såväl motorfotogen som bensin lägre än enligt den tidigare beräkningen.
Totala antalet traktortlmmar.
Med utgångspunkt från förut angivna beräkningar dels över antalet traktorer,
dragbilar och jeepar under de olika nu aktuella produktionsåren, dels
över antalet driftstimmar per maskin och år erhålles följande totala antal
driftstimmar för olika produktionsår (milj. tim.).
Traktorer
År
Gengas-
drivna
Drivna
med flytande
drivmedel
Summa för
egentliga
traktorer
(1 + 2)
Index
1938/39
= 100
Drag-
bilar
Jeepar
1
2
3
4
5
6
1938/39 ...
—
8-0
8-0
100-0
0-9
—
1948/49 .. .,
—
19-8
19-8
246-6
1-2
0-27
1949 50 ....
_
24-8
24-8
309-2
1-2
0-29
1950/51.....
—
29-4
29-4
367-1
1-2
0-30
1951/52 ....
—
32-9
32-9
411-3
1-2
0-32
14 Diharxj till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 207.
210
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
Förbrukningen av smörjolja per timme.
Förbrukningen av smörjolja beräknas liksom tidigare med utgångspunkt
från det beräknade antalet driftstimmar per traktor, dragbil eller jeep samt
en uppskattad förbrukning per timme. I vårkalkylen 1950 justerades beräkningen
med hänsyn till traktorernas förbättrade konstruktion, vilken anses
medföra minskning av smörj oljeförbrukningen per timme. En närmare
diskussion härom förekommer i texten till vårkalkylen 1950 (Kungl. Maj :ts
prop. nr 245/1950, s. 172). Efter de i vårkalkylen 1950 utförda justeringarna
räknas med följande smörj oljeförbrukning per timme.
Till samtliga fotogen- och brännolj edrivna traktorer och samt
-
liga bandtraktorer .................................... 0-25 kg/tim.
Till bensindrivna traktorer ............................... 0-is »
Till samtliga dragbilar ................................... 0-is »
Till jeepar .............................................. O m »
Översikt beträffande prisutvecklingen för drivmedel.
I följande tablå anges priser under olika pristerminer för traktordrivmedel
fr. o. m. april 1948. Som synes ha priserna på motorfotogen sedan tiden
för vårkalkylen 1950 stigit med 3,5 öre/lit. och priset på motorbrännolja med
3 öre/lit. Bensinpriset är på grund av sänkningen fr. o. m. 1/l 1951 18
öre/lit. lägre än för ett år sedan.
Period
12/4 — »/« 1948......
8/e 1948 —u/s 1949
12/3 _i2/6 1949......
is/6 _26/8 1949......
27/8 —20/xo 1949.....
21/io— 8/i2 1949 .....
®/i2 1949—16/2 1950
17/2 —14/5 1950......
15/s — Vs 1950......
V 6 — 79 1950......
8/9—28/10 1950.....
27/10—14/l3 1950.....
18/l2-20/12 1950.....
21/12—8i/i2 1950.....
l/x —18/2 1951......
19/2 1951 t. v......
Pris öre per liter inkl. zontillägg1
torfotogen Motorbrännolja
Bensin
20-25
20-25
70-75
20-25
19-75
69-75
20-25
19-25
70-75
19-75
18-25
70-75
19-25
17-75
70-75
21-75
19-75
73-75
22-75
21-75
73-75
23-75
21-25
73-75
23-75
2125
74-75
23-75
21-75
75-75
24-25
21-75
75-75
24-25
22 25
75-75
25-25
22-25
75 75
25 25
23-75
75-75
25-25
23 75
55 75
26-25
24-75
55-75
Liksom vid tidigare beräkningar har förutsatts, att förbrukningen av drivoch
smörjmedel är jämnt fördelad under produktionsåret. Under denna förutsättning
erhållas följande årsmedelspriser, öre/lit. för drivmedel samt
öre/kg för smörjolja.
År Motorfotogen Motorbrännolja Bensin Smörjolja
1948/49 ................... 20-13 19''29 70‘22 160-00
1949.50 .................... 22 67 20''79 73''89 169-00
1950/51 .................... 25-57 23-83 62''43 178’48
1951/52 .................... 26-25 24-75 55-75 180-00
1 Zontillägget är f. n. 175 öre/lit.
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
211
Kostnadsberäkningar.
Med utgångspunkt från i det föregående redovisade beräkningar över
kvantiteter och priser har delegationen beräknat kostnaderna för driv- och
smörjmedel enligt följande översikt.
Kostnadsberäkning
1948/49 1949/50
Motorfotogen ..
Motorbrännolja
Bensin........
Summa drivmedel
Kvantitet
m3
97 535
28 961
13 751
140 247
Milj. kr
19-63
5 59
9-66
34-88
Kvantitet
m3
120050
35 531
17 264
172,845
Milj. kr
27-22
7-39
12-76
47-37
Smörjolja.....
5042
807
6 236
10-54
Totalsumma
42-95
57-91
Motorfotogen ..
Motorbrännolja
Bensin........
1950/51
140570 35-94
42831 10 21
20071 12 53
1951/52
155 675 40-86
48 306 11 96
22 565 12-58
Smörjolja.....
Summa drivmedel 203472
................. 7 354
58-68
13 13
226 546
8198
65-40
14-76
Totalsumma
71-81
80-16
Avdrag från drivmedelskostnaderna för restitution av bensinskatt in. in.
Avdrag från de beräknade drivmedelskostnaderna för restituerad bensinskatt
har beräknats i enlighet med principer anförda i Kungl. Maj :ts prop.
nr 212/1949, s. 148—149. Detta innebär, att restitution beräknats för all
drivbensin till traktorer och dragbilar. För startbensin har restitution icke
utgått. Med hänsyn till den låga bensinförbrukning till dragbilar, som nu
räknas med i kalkylen (520 liter per dragbil och år) kan det anses tveksamt,
huruvida skatterestitution utgår för all drivbensin till dessa. Restitution
förutsätter nämligen, att inköpen under ett halvår uppgått till lägst 200
liter. Det är uppenbart, att drivbensinen till dragbilar vid en så låg årlig genomsnittsförbrukning
som 520 liter icke genomgående är restitutionsberättigad.
Emellertid saknas nödvändiga uppgifter för ett hänsynstagande till
detta. Då hela restitutionssumman enligt föreliggande beräkning — grundad
på totalkvantiteten drivbensin för helt produktionsår — stannar vid
drygt 2 miljoner kronor, skulle en eventuell justering bli av relativt liten
betydelse. Då dessutom restitutionen helt bortfaller fr. o. m. januari 1951,
har frågan endast intresse ur statistisk synpunkt.
För produktionsåret 1950/51 har på grund av att restitutionen upphör fr.
o. in. januari 1951 räknats med restitution för endast Va av den beräknade
årsförbrukningen av drivbensin. För år 1951/52 har följaktligen icke räknats
med någon restitution av bensinskatt. Beräkningarna framgå av följande
tablå.
212
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
Beräknad förbrukning av
driv-
Beräknad
År
bensin, m3
restituerad
Trak-
Drag-
Summa
summa
torer
bilar
(270 kr/m3)
1948/49............
.......... 4 100
2 030
6 130
1’66
1949/50............
.......... 6 200
2 030
8 230
2-22
1950/51............
.......... 7 700
2 030
*9 730
0-88
1951/52............
.......... 9 200
2 030
11 230
—
I vårkalkylen 1950 infördes för produktionsåret 1948/49 en korrigeringspost
om 0,80 miljoner kronor (avdrag från bensinkostnaderna) utöver den
beräknade bensinskatterestitutionen (jfr Kungl. Maj :ts prop. nr 245/1950).
Det hade nämligen visat sig, att de inköp av startbensin, som ägt rum inom
bensinransoneringens ram, voro lägre än vad som räknats med i kalkylen.
Detta kunde endast förklaras därigenom, att skillnaden mellan beräknad
förbrukning å ena sidan och inköp enligt tilldelningsstatistiken å andra sidan
måste ha anskaffats, innan ransoneringen trädde i kraft —- men i så
fall till ett lägre pris än det för år 1948/49 tillämpade medelpriset. På grund
av nu utförd justering av bensinkvantiteten har korrigeringsposten omräknats
till 0,74 miljoner kronor.
Beräkningarnas slutresultat.
I tabell 16 lämnas ett sammandrag av kostnaderna för driv- och smörjmedel
för basåret jämte produktionsåren 1948/49—1951/52. Enligt prognosberäkning
för år 1951/52 skulle kostnaderna för detta år uppgå till 80,16
miljoner kronor, vilket är 9,2 miljoner kronor mera än vad nu beräknats för
år 1950/51.
Tabell 16. Jordbrukets kostnader lör driv- och smörjmedel i sammandrag,
mil], kr.
Drivmedel
År
Motor-
fotogen,
brännolja,
bensin
Avgår
restitu-
tion
Särskild
korr.-post
f. 1948/49
enligt
texten
Netto- summa
för driv- medel
Smörj-
medel
Total-
summa
Index
1938/39
= 100
1938/39 ...........
_
_
_
13-12
100-0
1948/49...........
34-88
1-66
0-74
32-48
8-07
40-55
309-1
1949/50...........
47-37
2"22
—
45-15
10-54
55-69
424-5
1950/51 ...........
58-68
0-88
—
57-80
1313
70-93
540-6
1951/52...........
65''40
—
—
65-40
14-76
80-16
6110
Eftersom kostnadsberäkningen för driv- och smörjmedel nu utförts på
basis av nytt material, torde det vara av intresse att jämföra drivmedelskvantiteter
och kostnadssummor enligt föreliggande beräkning med motsvarande
summor ur senaste tillgängliga beräkning på tidigare tillämpat underlag
(traktorantal enligt framskrivning av traktorräkningarna vid årsskiftet
1944/45 och i april 1948 samt drivmedelsförbrukning per traktor baserad
på uppgifter om totalförsäljning till jordbruket av fotogen och brännolja
från oljefirmorna för åren 1949 och 1950). En dylik jämförelse göres i
följande tablå. 1
1 Därav andel, lör vilken restitution beräknas utgå, Va x 9 730 = 3 243 m3. Rest.-summa:
270 x 3 243 = 0 88 miljoner kronor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
213
Drivmedelskvantiteter, Kostnader för drivmedel,
milj. liter milj. kr1
Höstkalkyl Vårkalkyl Höstkalkyl Vårkalkyl
1950 1951 1950 1951
1948/49 ............. 154-3 140-2 37-8 34-9
1949 50 ............. 189-4 172-8 51-0 47''4
1950/51 ............. 222-6 203 5 60-5 58-7
1951/52 ............. — 226-5 — 654
Den nu utförda beräkningen visar för år 1950/51 19,i milj. liter lägre drivmedelsförbrukning
än höstkalkylen 1950. Ändringen i kostnader är proportionsvis
mindre beroende på prisstegringen.
De ungefärliga uppgifter över försäljningen av motorfotogen och motorbrännolja
till jordbrukstraktorer, som lämnats av oljebolagen, ha gett följande
totalsummor. För år 1950 ha dragits bort vissa summor för lagringsinköp.
År
Motorbrännolja,
milj. liter
Motorfotogen,
milj liter
Summa,
milj. liter
1949 .........
37-0
125-9
162-9
1950 .........
47-0
151-4
1984
1949/50 (interp.)..
43-6
142 9
186-5
Handelsgödsel och kalk.
1. Handelsgödsel.
Åren 19^9/50—1951/52. För gödselåret 1949/50 (juli—juni) äro uppgifterna
om förbrukningen definitiva. För gödselåret 1950/51 har en förnyad
prognos verkställts med ledning av nu tillgängliga uppgifter om produktion,
import och förväntad efterfrågan. Liknande överväganden ligga till
grund för prognosen för gödselåret 1951/52. Priserna, vilka liksom tidigare
avse stockholmsområdet, och äro beräknade som ovägda medeltal av månadspriserna,
äro definitiva för åren 1949/50 och 1950/51. För år 1951/52
ha priserna beräknats med utgång från de efter den 1 februari 1951 gällande
priserna. Hänsyn har sålunda för hela år 1951/52 tagits till den höjning,
som nämnda datum ägde rum för inhemska kvävegödselmedel och superfosfat.
Hänsyn har även tagits till de höjningar av fraktsatserna, som komma
att äga rum våren 1951. I fråga om kalisalt har dock räknats med en
sänkning av priset med 1 kr/dt med hänsyn till den nedgång i importpriserna,
som redan har skett.
Som framgår av tabell 17 räknar man för år 1950/51 med en ökad
förbrukning av kalksalpeter, kalkkväve, kalisalt och thomasfosfat men
minskad förbrukning av chilesalpeter, kalkammonsalpeter och superfosfat.
Nedgången för chilesalpeter har beräknats med hänsyn till dels väsentligt
höjda priser, dels mera begränsad tillgång än under år 1949/50. Av kalkammonsalpeter
förbrukades under år 1949/50 vissa importkvantiteter, något
som icke kan påräknas innevarande år. Nedgången för superfosfat beror
på minskad tillgång till följd av reducerad inhemsk produktion. — För år
1951/52 räknas med ökad förbrukning av kalksalpeter och superfosfat men
minskad förbrukning av svavelsyrad ammoniak och kalkammonsalpeter
samt thomasfosfat. Minskningen för de tre sistnämnda gödselslagen står i
samband med beräknad tillbakagång i den inhemska tillverkningen, medan
ökningen för de förra baseras i fråga om kalksalpeter på bl. a. ökad tillgång
och i fråga om superfosfat på ökad inhemsk tillverkning. 1
1 Ej justerat för restitution av bensinskatt.
214
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
Tabell 17. Kostnadsberäkning tör handelsgödsel och Jordbrukskalk.1
1938/39
1949/50
1950/51
1951/52
För-
brukn.
ton
(kr/dt)
Milj.
kr
För-
brukn.
ton
(kr/dt)
Milj.
kr
För-
brukn.
ton
(kr/dt)
Milj.
kr
För-
brukn.
ton
(kr/dt)
Milj.
kr
Ghilesalpeter........
47 000
8-17
53 000
13-12
25 000
8-15
25 000
8-15
(17-38)
(24-76)
(32-61)
(32-61)
Kalksalpeter........
66 000
11-01
166 000
36-09
220 000
47-70
230 000
49-86
(16-68)
(21-74)
(21-68)
(21-68)
Kalkkväve..........
29 000
4-98
58 000
14-18
70 000
17-28
70 000
18-09
(17-18)
(2**44)
(24-68)
(25-84)
Svavelsyrad amm. ..
21000
336
14 000
3-78
14 000
3-86
10 000
2-84
(1600)
(27-00)
(27-56)
(28-40)
Kalkammonsalpeter .
4 200
0-67
78 000
15-38
70 000
14-09
65 000
13-47
(15-86)
(19-72)
(20-13)
(20-72)
Kalisalt, 40 JK........
88 400
10-94
131000
27-03
135 000
26-50
135 000
25-15
(12-37)
(20-63)
(19-63)
(18-63)
Superfosfat, 19—20 %
281 000
20-37
494 000
6709
490 000
67-33
500 000
71-60
(7-25)
(13-68)
(13-74)
(14-32)
Benmjöl............
2 700
0-29
—
_
_
_
_
_
(LO-80)
Thomasfosfat.......
22 000
1-53
14 000
1-87
19 000
2-54
18 000
2-46
(6-96)
(13-35)
(13-35)
(13-65)
Summa
61-32
178-54
187-45
191-62
Index ......
lOO-o
291-2
305-7
312-5
Jordbrukskalk......
306 700
5-40
315 200
8-43
307 200
8-58
303 000
8-85
(1-760)
(2-676)
(2-792)
(2-920)
Summa
66-72
186-97
196-03
200 47
Index ......
100-0
280-2
293-8
300-5
Till belysning av den för åren 1950/51 och 1951/52 beräknade förbrukningen
av handelsgödsel har i följande tablå sammanställts vissa uppgifter.
Som framgår av tablån innebär den för år 1950/51 beräknade förbrukningen
av kvävegödsel en ökning med 8 procent från år 1949/50, medan förbrukningen
av fosfat och kalisalt blir i stort sett lika stor som under år 1949/50.
För år 1951/52 är den beräknade förbrukningen av kvävegödsel och kalisalt
Gödselslag
Kvävehaltiga (15''5 %)....... 70
Fosfat (20 X) ...........
Kalisalt (40 %) ..........
L men
för fosfat något
större.
1920/
1930/
1938/
1947/
1948/
1949/
1950/
1951/
29
39
39
48
49
50
Öl
52
70
150
179
243
262
385
416
416
170
250
305
368
405
494
494
503
60
75
88
133
99
131
135
135
2. Jordbrukskalk.
Åren 1949/50—1951/52. Kostnaderna för jordbrukskalk ha beräknats på
samma sätt som i förra årets vårkalkyl. Närmare redogörelse härför finnes
intagen i Kungl. Maj:ts prop. nr 212/1949. Nu utförda beräkningar äro baserade
på uppgifter över tillverkningen av jordbrukskalk under år 1949 enligt
kommerskollegii statistik. De för år 1949 kända totala kvantiteterna ha lik- 1
1 Priserna på handelsgödselmedel, vilka äro ovägda medeltal av månadspriserna inom stockholmsområdet,
avse liksom kvantiteterna gödselår.
215
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
som vid förra kalkylen framräknats i enlighet med utvecklingen av försäljningen
under år 1950 i jämförelse med närmast föregående år vid tio av
de största försäljningsenheterna. Dessa representerade år 1949 ca 82 procent
av all levererad jordbrukskalk. Den på så sätt för år 1950 beräknade kvantiteten
har i likhet med tidigare tillämpade principer i beräkningarna fått gälla
för kalenderåren 1951 och 1952.
Vid upprättandet av vårkalkylen 1950 funnos endast preliminära uppgifter
enligt kommerskollegii statistik rörande produktionen av jordbrukskalk
under 1948. De definitiva uppgifter för 1948, som nu ha erhållits, medförde
emellertid icke någon förändring. De nu utförda beräkningarna innebära
därför justering av kostnaderna för jordbrukskalk endast fr. o. m. produktionsåret
1948/49.
Beträffande prisunderlaget må erinras om att från de fyra största försäljningsenheterna
i landet införskaffas vägda årsmedelpriser, vilka
sammanvägas till årsmedelpris för bränd kalk respektive kalkstensmjöl.
Uppgifterna avse pris vid fabrik. Under senare tid ha inträffat vissa prishöjningar
på kalk. Dessa ha beaktats, så långt de äro kända. Kvantitets-,
pris- och kostnadsutvecklingen belysas av följande uppgifter.
År
1938/39
1948/49
1949/50
1950/51
1951/52]
Kvantitet,
Pris,
Kostnad,
Index,
milj. kg
kr/ton
milj. kr
1938/39 = 100
306''7
17-61
5-40
loo-o
327-5
26-16
8-57
158-7
315-2
26 75
8-43
156-1
307 2
27 92
8-58
158-9
303-0
29-20
8-85
163-9
Köpfodermedel.
Åren 1949/50—1951/52. För produktionsåret 1949/50 ha definitiva uppgifter
kunnat erhållas om såväl kvantiteter som priser, varigenom kostnadsberäkningarna
för köpfoder kunnat slutjusteras. För produktionsåret
1950/51 har en förnyad prognos verkställts med ledning av nu kända uppgifter
om försäljning, produktion och import m. m. Härjämte har hänsyn
tagits till de prisändringar, som ha ägt rum sedan senaste kalkyltillfället
eller som väntas komma att äga rum. Vidare har beräkningen av kostnaderna
för foder till äggproduktionen utanför jordbruket reviderats i anslutning
till prognosen rörande äggproduktionen samt med hänsyn till förändringar
i priserna på olika fodermedel. Förbrukningen av köpfodermedel
under år 1951/52 har beräknats med utgång från liknande överväganden,
som ligga till grund för prognosen för år 1950/51. Senast kända priser ha i
allmänhet förutsatts bli rådande under år 1951/52, utom i de fall där prisändringar
till följd av marknadsläget eller andra skäl med viss grad av säkerhet
kunnat förutses.
Beräkningarna rörande kostnaderna för köpfodermedel redovisas i tabellerna
18 och 19. I det följande lämnas några kortfattade kommentarer till
de för åren 1950/51 och 1951/52 lämnade uppgifterna.
Kraftfoder. I fråga om fodersäd räknas för innevarande år med en viss
förbrukning av importkorn och sorghum (upptaget under rubriken »Övrigt»)
utöver majsförbrukningen. Förbrukningen av majs i prognosen för
år 1951/52 har upptagits till en myckenhet, som svarar mot den beräknade
sammanlagda förbrukningen av majs, importkorn och annan importerad
fodersäd. Vid kostnadsberäkningen ha använts de av spanninålsbolaget
fastställda förbrukarpriserna fritt fordon i importhamn, vilka liksom de
216
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
upptägna priserna för övriga kraftfoderslag korrespondera mot de för basåret
använda priserna.
För vete-, råg- och kornkli lämnas i följande tablå vissa detaljer ur beräkningarna.
Som synes beräknas förbrukningen av vetekli öka år 1950/51
men åter minska år 1951/52. Förbrukningen av rågkli väntas nedgå något
i samband med minskad rågförmalning, medan förbrukningen av havre- och
kornkli antages bli oförändrad. I
Vetekli
Inhemskt, framvunnet vid handels-
förmalning....................
Inhemskt, framvunnet vid löneför-
malning.......................
Importerat......................
1949/50
ton
103 500
12 300
106 000
1950/51
ton
108 000
12 300
120 000
1951/52
ton
108 000
12 300
100 000
Summa
221 800
240 300
220 300
Rågkli
Framvunnet vid handelsförmalning
14 500
13 000
13 000
> » löneförmalning...
1800
1 800
1800
Summa
16 300
14 800
14 800
Havrekli
Framvunnet vid handelsförmalning
17 800
17 800
17 800
Kornkli
Framvunnet vid handelsförmalning
» » husbehovsförmal-
900
900
900
ning i Norrland ...............
6 250
6 250
6 250
Summa
7150
7 150
7 150
Summa kli
263 050
280 050
260 050
Oljekraftfoder, totalt........................
216 300
208 600
208 600
I fråga om importerat vetekli ha vid kostnadsberäkningen använts de av
spannmålsbolaget fastställda förbrukarpriserna fritt fordon i importhamn.
För inhemskt vetekli samt råg- och havrekli ha priserna för åren 1949/50
och 1950/51 beräknats med ledning av föreliggande noteringar samt för
kornkli med ledning av uppgifter från vissa kvarnar. För år 1951/52 ha
priserna uppskattats med ledning av det nuvarande prisläget (efter höjningarna
i slutet av februari 1951).
Under rubriken »Övrigt» ingår för åren 1949/50 och 1950/51 den beräknade
förbrukningen av risfodermjöl respektive sorghum, vilka varuslag användas
vid framställning av hönsfoderblandningar. Vid kostnadsberäkningen
ha använts de av spannmålsbolaget tillämpade priserna vid försäljning
till specialfodertillverkare ökat med handelsmarginal. För år 1951/52 beräknas
nu, som nyss nämnts, icke någon särskild förbrukning av dessa
varuslag.
I fråga om oljekraftfoder räknas för år 1950/51 med ledning av den hittillsvarande
försäljningsutvecklingen med en mindre minskning av totalförbrukningen
jämfört med år 1949/50. Minskningen sammanhänger dels
med en redan konstaterad tillbakagång, dels med väntad minskning i anledning
av de nyligen företagna prishöjningarna. För år 1951/52 har räknats
med samma förbrukning som för år 1950/51. Den sammanlagda förbrukningen
av oljekraftfoder framgår av ovanstående tablå. Med hänsyn till
differentieringen av priserna på olika slag av oljekraftfoder har en motsvarande
uppdelning av totalkvantiteterna ägt rum. Uppdelningen framgår av
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
Tabell 18. Kostnadsberäkning för fodermedel.
217
1938/39
1949/50
1950/51
1951/52
A. Kraft/oder.
Förbrukn.
ton
(kr/dt)
Milj.
kr
Förbrukn.
ton
(kr/dt)
Milj.
kr
Förbrukn.
ton
(kr/dt)
Milj.
kr
Förbrukn.
ton
(kr/dt)
Milj.
kr
95 300
16*93
94 500
26*71
80 000
24*93
100 000
32*50
(17*76)
(28*26)
(31*16)
(32*50)
Korn (importerat) ..
—
—
20 000
5*io
20 000
5*43
—
— ''
(25*50)
(27*14)
Havre (importerad)..
—
—
4 000
(24*33)
0*97
—
—
Kli av vete:
| 133 750
17*08
/ 115 800
) (24*02)
27*82
120 300
(29*00)
34*89
120 300
(31*00)
37*29
| (12*77)
106 000
23*89
120 000
33*20
100 000
29*50
\ (22*54)
(27*67)
(29*50)
27 900
3*14
16 300
8*70
14 800
4*07
14 800
4*87
(11*24)
(22*68)
(27*50)
(29*50)
20 850
1*86
17 800
2*20
17 800
3*38
17 800
3*66
(8*90)
(12*35)
(19*00)
(20*00)
13 500
1*62
7150
1*03
7150
1*36
7150
1*50
(11*24)
(14*40)
(19*00)
(21*00)
4 000
0*45
‘3 940
1*03
*25 000
7*62
—
—
(11*24)
(26*26)
(30*49)
6*12
Linkakmjöl och lin-
21000
4*62
11086
4*28
12 000
5*71
12 000
frökakor/expeller ..
(21*62)
(38*62)
(47*56)
(51*oo)
6*65
Sojamjöl, jordnötsmjöl
—
—
11040
(42*50)
4*69
11300
(52*46)
5*93
11300
(58*oo)
Raps- och senapsmjöl
—
—
45
(31*81)
0*01
300
(35*04)
0*11
300
(37*oo)
0*11
övrigt oljekraftfoder
220 000
(20*47)
45*03
194 126
(37*70)
73*19
185 000
(42*54)
78*70
185 000
(45*00)
83*25
Summa
90*53
174*62
205*33
204*75
B. Fabriksavfall.
Melass:
.
( 21000
1*31
23 400
1*47
23 400
1*47
53260
3*71
| (6*23)
(6*80)
(6*30)
Övriga jordbrukare
j* (6*96)
\ 26000
l (20*00)
5*20
39 000
(24*00)
9*86
20 000
(27*00)
5*40
7 900
0*67
—
—
—
—
—
—
(7*28)
Betmassa:
2*88
790 000
2*37
]
f 727 800
2*21
792 000
11007000
2*62
j (0*303)
(0*300)
(0*300)
Övriga jordbrukare
f (0*26)
1 23 300
l (1*212)
0*28
64 000
(1*060)
0*67
65 000
(1*050)
0*68
Betfor:
,
1 6 300
1*10
9 600
1*68
10 000
1*75
| —
—
1 (17*50)
(17*50)
(17*50)
Övriga jordbrukare
j
1 15 800
| (22*76)
3*59
17 300
(25*25)
4*87
17 000
(29*00)
4*98
1681000
0*42
1 730 000
0*69
1061 000
0*42
; 1 561 000
0*62
(0*25)
(0*40)
(0*40)
(0*40)
425 900
0*4 5
289 200
0*68
302 200
0*60
372 000
0*74
(1*06)
(2*00)
(2*00)
(2*00)
Summa
7*67
14*90
20*95
17*96
1 Risfodermjöl. — 2 Sorghum.
218
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
Tabell 18 (forts.).
C. Animaliskt foder
1938/39
1949/50
1950/51
1951/52
Förbrukn.
ton
(kr/dt)
Milj.
kr
Förbrukn.
ton
(kr/dt)
Milj.
kr
Förbrukn.
ton
(kr/dt)
Milj.
kr
Förbrukn.
ton
(kr/dt)
Milj.
kr
Köttfodermjöl.......
2 665
0-47
6 290
2-11
6 300
2''24
6 300
2-36
(17-70)
(33-50)
(35-50)
(37-50)
Blodmjöl...........
122
0-04
123
0-07
125
l~
O
ö
125
0-07
(31-50)
(55-00)
(55-00)
(55''00)
Foderbenmjöl.......
911
0''19
5 150
1-46
5 050
1-54
5 000
1-67
(20-50)
(28-35)
(30-45)
(33-35)
Dikalciumfosfat.....
1052
0-22
2 300
0-99
2 550
1-29
2 900
1-55
(21-00)
(43-25)
(50-50)
(53-50)
Dinatriumfosfat.....
609
0-12
224
0''10
1865
0-92
1810
0-97
(20-00)
(46-00)
(49-50)
(53-50)
Blandat mineralfoder
5 254
1-89
14 000
629
18 000
9-75
19 500
11-21
(35-90)
(44-90)
(54-15)
(57-60)
Fiskmjöl............
5 461
1-26
6 875
4-42
9 800
6''82
9 800
6-98
(23-00)
(64-35)
(69-60)
(71-25)
Fiskehsilage.........
—
—
2100
0''35
1800
0*30
1700
0-29
(16-85)
(16-85)
(16-85)
Fodertran..........
1550
2-06
2 775
6-94
2 900
8-99
3 000
9"75
(133-00)
(250-00)
(310-00)
(325-00)
Vitaminfodermedel ..
44
0-07
3910
5-51
4 700
6-96
5 200
8-11
(152-00)
(140-92)
(148-00)
(156-00)
Foderjäst ..........
—
—
560
0''41
560
0-48
560
0-60
(73-35)
(85-00)
(90-00)
Summa
6-32
28-65
39-36
43-46 |
tabell 18. Priserna äro de av spannmålsbolaget tillämpade förbrukarpriserna
fritt fordon i importhamn.
Fabriksavfall. I fråga om melass, betmassa och betfor ha uppgifter om
den beräknade förbrukningen och betalda priser åren 1949/50 och 1950/51
erhållits från Svenska sockerfabriksaktiebolaget. Förbrukningen av melass
och betmassa under år 1951/52 har beräknats med utgång från den antagna
sockerbetsskörden och det normala utbytet av dessa foderslag. Förbrukningen
av betfor liksom annan förbrukning av melass än för foderändamål
har antagits i stort sett oförändrad från år 1950/51. Enär man icke
räknat med någon import av melass 1951/52, är förbrukningen av melass
detta år lägre än år 1950/51. Priserna på melass och betfor till andra jordbrukare
än betodlare för år 1951/52 ha med häns3''n till, stegringen i prisenm
på fodermedel i övrigt höjts med 3,oo respektive 3,75 kr/dt jämfört
med år 1950/51. Priserna till betodlare och priserna på betmassa ha upptagits
oförändrade från år 1950/51.
Förbrukningen av drank har som vanligt beräknats under förutsättning
att varje hektoliter potatis vid brännvinstillverkning ger 1 hektoliter drank
och att potatisens hektolitervikt är 70 kg. Förbrukningen av drav har även
som vanligt beräknats under förutsättning att 1 ton korn ger 9,3 hl drav.
Förbrukarpriserna på drank och drav åren 1949/50 och 1950/51 ha erhållits
från Sveriges bränneriidkarförening och Aktiebolaget Stockholms
bryggerier. För år 1951/52 har samma pris begagnats som för år 1950/51.
Animaliskt foder m. m. I fråga om de olika posterna under denna rubrik
må följande framhållas.
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
Tabell 19. Sammandrag av kostnader för köpfoder, milj. kr.
219
1938/39
1949/50
1950/51
1951/52
Kraftfoder........................
90-53
174-62
205-33
204-75
Fabriksavfall......................
7''67
14-96
20-95
17-96
Animaliskt foder in. m.............
632
28-65
39-36
43-46
Summa
104-62
218-23
205-64
266-17
Index
100-o
208-8
254-2
254-7
Avgår kostnader för foder till ägg-
30-35
31-47
produktionen utanför jordbruket .
6-27
25-85
Nettosumma
98-25
192-38
235-29
234-70
Index
100-O
195-8
239-5
238-9
Förbrukningen av blandat mineralfoder beräknas fortsätta att öka under
åren 1950/51 och 1951/52. Tillgången på råvaror för denna förnödenhet
har nämligen förbättrats, varför ett bättre tillgodoseende av efterfrågan förväntas.
Även förbrukningen av dikalciumfosfat och dinatriumfosfat väntas
öka, medan förbrukningen av oblandat foderbenmjöl väntas minska något.
(Av de tre sistnämnda förnödenheterna upptagas som vanligt endast de
kvantiteter, som försålts eller beräknas komma att försäljas i oblandat
skick.) De t. o. m. slutet av februari 1951 inträdda prishöjningarna ha
beaktats.
Förbrukningen av fiskmjöl väntas öka under år 1950/51 i samband med
bl. a. ökad tillgång, medan förbrukningen av fiskensilage väntas minska.
I fråga om fiskmjöl upptages för år 1951/52 samma kvantitet som för år
1950/51, medan fiskensilage väntas fortsätta att minska. Hänsyn har tagits
till redan skedda prishöjningar på fiskmjöl.
Med hänsyn till bl. a. den nu kända tillverkningen och importen beräknas
förbrukningen av fodertran och övriga vitaminfodermedel öka under innevarande
år. ökningen har antagits fortsätta även under nästa år. Uppgången
i priserna t. o. m. februari 1951 på dessa varuslag har beaktats.
Förbrukningen av köttfodermedel, blodmjöl och foderjäst under åren
1950/51 och 1951/52 har antagits bli ungefär lika stor som under år 1949/
50. För blodmjöl tillämpas ännu samma priser som under år 1949/50. Priserna
under detta år ha också insatts i kalkylen för åren 1950/51 och 1951/
52. För köttfodermjöl däremot har hänsyn tagits till de i år höjda priserna.
I fråga om foderjäst ha förbrukarpriserna höjts med hänsyn till bl. a. stegrade
importpriser.
Kostnader för foder till ägg produktionen utanför jordbruket. Några förändringar
i metoderna att beräkna dessa kostnader ha icke skett (om beräkningsmetoderna
se Kungl. Maj:ts prop. 280/1947 s. 134—136). Hänsyn har
som redan nämnts endast tagits till förändringar i kvantiteter och priser.
Diverse förnödenheter.
Skördegarn. I vårkalkylen 1950 justerades kvantiteten skördegarn för produktionsåren
1949/50 och 1950/51 uppåt från 6 800 ton till 7 000 ton per år.
Detta gjordes med anledning av att den totala tillverkningen under 1949
hade uppgått till ca 8 000 ton. Den nu kända tillverkningssiffran för år 1950
är lägre (6 500 ton) men utgör icke något bevis för att den tidigare beräknade
förbrukade kvantiteten skulle vara för hög. Siffran 7 000 ton har där
-
220
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
för hållits oförändrad för samtliga nu aktuella produktionsår fr. o. m.
1949/50.
Priset på skördegarn för produktionsåret 1949/50 upptogs i vårkalkylen
1950 till 1,35 kr/kg. Detta pris justerades i höstkalkylen i950 till 1,37 kr,
vilket även utgör definitivt pris för nämnda år. För produktionsåret 1950/
51 räknades i höstkalkylen 1950 med en höjning av 15 öre/kg på grund av
höjt pris på spinnpapper. Enligt nu tillgängliga uppgifter blir emellertid
prishöjningen för nämnda produktionsår betydligt starkare. För år 1950/51
har räknats med ett pris av 2,45 kr/kg och för år 1951/52 med ett pris av
2,70 kr/kg.
Kostnaderna för skördegarn under produktionsåret 1950/51, som i vårkalkylen
1950 beräknades till 9,45 miljoner kronor, uppgår enligt nu verkställd
beräkning till 17,20 miljoner kronor. Kostnadssumman för år 1951/52
blir 18,90 miljoner kronor.
Hösalt. På basis av hittills tillgängliga prisuppgifter ha kostnaderna för
hösalt beräknats till ungefär samma belopp som i vårkalkylen 1950.
AlV-sijra och andra foderkonserveringsmedel. För produktionsåret 1949/
50 föreligga nu definitiva uppgifter beträffande förbrukningen av AlV-syra,
myrsyra, ensilan samt biologiska konserveringsmedel. För produktionsåret
1950/51 föreligga uppgifter beträffande AlV-syraförbrukningen t. o. m. december
1950 samt uppgifter från tillverkare av andra konserveringsmedel beträffande
den sannolika utvecklingen. Förbrukningen av AlV-syra visar en
kraftig minskning, som dock kompenserats genom användning av melass
och andra konserveringsmedel. Kostnaderna för melass äro dock upptagna
under kostnadsgruppen »Fabriksavfall» i foderkostnadsberäkningen. Enligt
nu utförd beräkning öka kostnaderna för andra foderkonserveringsmedel än
melass med 0,2 miljoner kronor under 1950/51 jämfört med 1949/50. För
året 1951/52 ha insatts samma kostnader som för 1950/51.
Kvantiteter och kostnader framgå av följande tablå.
Å r
Kvant.,
AlV-syra
Övriga foderkon- serveringsmedel
Summa
kostn.,
Pris,
kr/ton
Kostn.,
Kvant.,
Kostn.,
ton
milj. kr
ton
milj. kr
milj. kr
1938/39 ....
1 051
127-50
0-13
—
_
0,13
1948/49 ....
5 800
133-00
0-77
87-5
0,15
0,92
1949/50 ....
3 600
139-00
0-50
300-2
0,51
1,01
1950/51 ....
3 600
158-00
0-57
252-5
0,64
1,21
1951/52 ....
3 600
158-00
0-57
252-5
0,64
1,21
Växtskydds- och ogräsbekämpningsmedel m. m. Jordbrukets kostnader
för växtskyddsmedel ha tidigare i avsaknad av erforderliga undersökningar
i kalkylen endast beaktats vad beträffar betningsmedel. Betningsmedlen representera
emellertid numera en relativt liten andel av de totala kostnaderna
för växtskyddsmedel. De ha i kalkylen ingått med fast kvantitet, enär
undersökningar över kvantitetsutvecklingen hittills saknats. Kostnaderna för
ogräsbekämpningsmedel ha förut över huvud taget icke ingått i jordbrukskalkylen.
Vid upprättandet av nu föreliggande kalkyl har emellertid funnits
tillgänglig en speciell utredning — omnämnd i höstkalkylen 1950 — rörande
jordbrukets kostnader för växtskyddsmedel, ogräsbekämpningsmedel och
rengöringsmedel under åren 1938 samt 1948—1950. I denna undersökning
ingå under kostnadsgruppen växtskydds- och ogräsmedel in. m. även kostnaderna
för betningsmedel. Det har, då kvantitetsutvecklingen nu är känd,
visat sig, att den gamla beräkningsmetoden med fast kvantitet för betningsmedlen
icke givit någon riktig bild av utvecklingen.
221
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
Resultaten av de utförda undersökningarna ha nu inlagts i beräkningarna,
och kostnaderna för betningsmedel ingå under rubriken »Växtskyddsoch
ogräsmedel in. in.»
Användningen av moderna växtskyddsmedel har med undanlag för betningsmedlen
till allra största delen tillkommit sedan basåret. Strängt taget
kan man knappast tala om någon större användning av växtskyddsmedel
förrän under de sista åren av andra världskriget, då DDT-preparaten infördes
på den svenska marknaden och snabbt vunno spridning, bl. a. på
grund av den hastigt ökade oljeväxtodlingen. De kemiska ogräsbekämpningsmedlen
ha likaledes i huvudsak tillkommit efter kriget. Under basåret
användes i stort sett endast svavelsyra i ogräsbekämpande syfte. Därtill förekom
användning av kalkkväve, vilket dock ingår i kostnadsberäkningen
för handelsgödselmedel.
Den nu verkställda undersökningen rörande kostnaderna för växtskyddsoch
ogräsmedel samt rengöringsmedel, vilken utförts inom Jordbrukets utredningsinstitut,
har tillgått så, att uppgifter inhämtats från samtliga kända
tillverkare och importörer rörande försäljningen av preparat på den svenska
marknaden, vilka huvudsakligen användas i den egentliga jordbruksdriften.
Preparat, som till övervägande del anses användas inom frukt- och härodling
respektive inom hushållen, ha icke medtagits. Förutom de i undersökningen
framkomna kostnaderna för växtskydds- och ogräsmedel har från
lantbrukshögskolan inhämtats uppgifter över jordbrukets kostnader för
bakteriekulturer för baljväxter. Dessa kostnader uppgingo i basåret till ca
17 000 kronor och år 1950 till ca 200 000 kronor. Kostnaderna för bakteriekulturer
ha inlagts i summorna för »Växtskydds- och ogräsmedel m. in.».
Uppgifterna för år 1950 äro ännu preliminära och sannolikt något ofullständiga,
enär de infordrades före årets slut. Basårssumman (egentligen
1938) uppgår till 1,39 miljoner kronor. Under år 1950, som i kalkylen ansetts
motsvara produktionsåret 1949/50, har den redovisade kostnadssumman
inkl. baljväxtbakterier uppgått till 13,9i miljoner kronor.
För produktionsåren 1950/51 och 1951/52 har kostnadssumman antagits
stiga med 20 procent för varje år. Stegringstakten enligt undersökningen
under de två föregående åren har varit 34 respektive 31 procent.
Då det nu gällt att tillämpa resultaten av den tillgängliga undersökningen
i j ordbrukskalkylen, ha kalkylsakkunniga givetvis ställts inför frågan, huruvida
det varit möjligt att med säkerhet infånga den totala kostnadssumman
för det avlägset liggande basåret. Trots att stora ansträngningar nedlagts
för att erhålla en fullständig redovisning även i basåret, är det naturligtvis
möjligt, att poster kunna ha bortfallit i redovisningen för ett så avlägset
liggande år. Emellertid torde icke några större brister föreligga i fråga
om basårsredovisningen.
Hästskor och hästskosöm. I fråga om hästskor föreligger viss prisstegring
sedan vårkalkylen 1950. Kvantiteterna äro oförändrade för såväl hästskor
som hästskosöm.
Silfilter. Kostnaderna äro liksom tidigare beräknade på fast kvantitet.
Priserna på silfilter stego i början av december 1950 med ca 70 procent. Prisstegringen
står i samband med de höjda importpriserna på bomull.
Rengörings- och desinfektionsmedel. Kostnaderna ha hittills beräknats på
en fast, för basåret uppskattad kvantitet. Kostnadsutvecklingen har följt
prisutvecklingen för kristallsoda. Som redan förut omnämnts, ha kostnaderna
för rengörings- och desinfektionsmedel varit föremål för särskild undersökning
samtidigt med utredningen rörande kostnaderna för växtskyddsoch
ogräsbekämpningsmedel.
222
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
Den utförda undersökningen rörande jordbrukets inköpskostnader för
rengörings- och desinfektionsmedel visar, att den beräkning på fast kvantitet,
som hittills skett, icke ger en riktig bild av kostnadsutvecklingen. På
grund av svårigheten att bedöma säkerheten i den utförda undersökningen
i vad gäller kostnaderna under basåret 1938/39, har undersökningens resultat
t. v. icke medtagits i kalkylen. Med anledning av vad här anförts har i
denna kalkyl kostnaderna för rengörings- och desinfektionsmedel uteslutits.
Torvströ. Ifråga om torvströ föreligger en mindre prisstegring. Kvantiteterna
äro oförändrade sedan vårkalkylen 1950.
Utsäde. Denna kostnadspost avser liksom i tidigare beräkningar de merkostnader
(kostnader för rensning, handelskostnader m. m.), som jordbruket
får vidkännas vid inköp av utsäde. Kostnaderna avse spannmåls- och
oljeväxtutsäde.
Kostnaderna för spannmålsutsäde för åren 1949/50 och 1950/51 ha beräknats
till 7,5 respektive 8,5 miljoner kronor. Sistnämnda belopp har även
upptagits för år 1951/52. Merkostnaderna vid inköp av oljeväxtutsäde ha i
enlighet med de i samband med augustikalkylen 1949 verkställda undersökningarna
upptagits till 0,75 procent av jordbrukets totala inkomster av
oljeväxtodlingen. Beloppen bli för åren 1949/50—1951/52 respektive 1,3, 1,3
och 1,5 miljoner kronor. De sammanlagda merkostnaderna för snannmålsoch
oljeväxtutsäde under åren 1949/50—1951/52 bli alltså respektive 8,s, 9,8
och 10,o miljoner kronor.
Sammandrag över jordbrukets kostnader för diverse förnödenheter finnes
i tabell 20.
Tabell 20. Kostnader för diverse förnödenheter 1 sammandrag, milj. kr.
1938/39
1947/48
1948/49
1949/50
1950/51
1951/52
Skördegarn..........................
2-87
8*93
10*68
9*59
17*20
18*90
Hösalt..............................
0*48
1*24
1*24
1*28
1*29
1*30
Foderkonserveringsmedel.............
0*13
0*90
0*92
1*01
1*21
1*21
Hästskor............................
2*21
3*41
3*07
3*10
3*40
3*47
Hästskosöm.........................
1*90
2*51
2*16
2*25
2*25
225
Silfilter.............................
0*97
1*62
1*62
1*62
2*43
2*69
Torvströ............................
4*32
6*70
6-71
6*46
7*02
7*25
Utsäde..............................
3*20
6*50
8*20
8*80
9*80
10*00
Växtskydds- och ogräsmedel m. m....
1*39
7-99
10*62
13*91
16''t>5
19*94
Summa
17*47
39*80
45*22
48*02
61*25
67*01
Index
100*o
227*8
258*8
274*9
350*6
383*6
Frakter m. m.
Frakter. Åren 1949/50—1951/52.
Mjölkfrakter. Beräkningarna av kostnaderna för mjölkfrakter äro som
vanligt baserade på uppgifter från SMR beträffande för det första kostnaderna
för infrakter per ton mjölk, för det andra den procentuella andel, för
vilken mejerierna betalat frakt, samt för det tredje förändringarna i invägd
mjölkkvantitet. Beträffande fraktkostnaderna per ton finnas uppgifter t. o.
m. november månad 1950.
Vid upprättandet av höstkalkylen 1950 togs hänsyn till den sänkning av
bensinpriset, som redan då hade bestämts med ikraftträdande den 1 januari
1951. Beträffande denna beräkning hänvisas till Kungl. Maj :ts prop. nr
76/1951. Det har emellertid nu visat sig, att sänkningen av bensinpriset uppvägts
av bl. a. lönestegringar, varför någon förändring i lastbilstaxorna icke
223
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
inträffat. I nu föreliggande kalkyl har därför icke gjorts några särskilda beräkningar
vare sig med hänsyn till sänkt bensinpris eller höjda löner.
Kostnadsberäkningen för år 1949/50 är nu definitiv, enär uppgifter över
fraktkostnaderna per ton äro kända t. o. in. november månad 1950.
För produktionsåret 1950/51 äro fraktkostnaderna per ton mjölk kända
för tre månader. Medelfraktkostnaden per ton är för dessa månader 1,8 procent
högre än under motsvarande månader ett år tidigare. Vid kostnadsberäkningen
för 1950/51 bar faktorn l,ois tillämpats på den genomsnittliga
fraktkostnaden per ton för år 1949/50. Den konstaterade procentuella höjningen
av fraktkostnaden under de tre månader, för vilka statistik föreligger,
har alltså förutsatts gälla under hela året 1950/51.
För prognosåret, 1951/52, har räknats med samma fraktkostnader per
ton mjölk som de för år 1950/51 beräknade.
När samtliga de faktorer, vilka inledningsvis berörts, blivit beaktade, kunna
kostnadssummorna för mjölkfrakter beräknas till belopp enligt följande
översikt. Som jämförelse ha införts de kostnadssummor, vilka beräknades
i vårkalkylen 1950.
Vårkalkylen Vårkalkylen
År 1950 1951
milj. kr milj. kr
1949/50 ............... 63 50 63 56
1950/51 ............... 65-27 65-43
1951/52 ............... — 66-61
Bilfrakter. Kostnaderna för bilfrakter äro liksom tidigare beräknade med
fast volym. I höstkalkylen 1950 togs hänsyn till sänkt bensinpris fr. o. m.
den 1 januari 1951 på motsvarande sätt som för mjölkfrakter. Rapporter
från Svenska lasttrafikbilägareförbundet visa emellertid, att någon förändring
av taxorna icke inträffat. Följaktligen har nu kostnadsberäkningen utförts
enligt tidigare tillämpade principer på basis av uppgifter över lastbilstaxornas
utveckling, vilket innebär, att samma kostnadssummor som i vårkalkylen
1950 upptagits.
JärnvägsfTäkter. Kostnaderna för järnvägsfrakter omräknades senast i
samband med vårkalkylen 1948 med hänsyn till den höjning av järnvägsfrakttaxorna,
som inträdde fr. o. m. den 1 januari 1948. Sedan dess ha frakttaxorna
varit oförändrade. En ny förändring, beslutad i februari 1951, träder
i kraft den 1 maj samma år. Från Kungl. järnvägsstyrelsen har erhållits
material för bedömning av den genomsnittliga taxehöjningen för jordbrukets
produkter och förnödenheter.
Det är icke möjligt att exakt ange den genomsnittliga förändring, som de
olika procentuella höjningarna för skilda tariffer och avstånd kommer att
resultera i. De sakkunniga ha emellertid efter bedömning av föreliggande
uppgifter räknat med en genomsnittlig fraktkostnadsökning av 25 procent
fr. o. m. förut nämnda datum. För produktionsåret 1950/51 medför detta en
kostnadsökning av 0,5i miljoner kronor samt för helt år 1,53 miljoner kronor
beräknat på den hittills tillämpade kostnadsvolymen för järnvägsfrakter.
Förutom den beslutade höjningen av frakttaxorna har i kalkylen nu beaktats,
att det statliga fraktlindringsbidrag å jordbrukskalk, som tidigare
utgått och som i basåret uppgick till 525 000 kr, bortfallit fr. o. in. budgetåret
1948/49. Eftersom beräkningen av basårets kostnader för järnvägsfrakter
var baserad på jordbrukets »nettofraktkostnader» enligt bokföringsresultaten,
måste fraktlindringsbidragen anses vara borträknade i bassumman.
Därmed får bassumman anses vara riklig, men då fraktbidraget bortföll,
borde kostnadssumman ha böjts med ett belopp motsvarande frakt
-
224
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
lindringsbidraget i basåret uppräknat med hänsyn till senare höjningar av
frakttaxorna. I beräkningen har nu i enlighet med vad här anförts gjorts
justering av kostnaderna för järnvägsfrakter genom tillägg med följande
belopp.
1938/39 ........
—
1948/49 ........
1949/50 ........
....... 0 64 > >
1950 51 ........
1951/52 ...
Aljölkkontroll.
Aren 1949/50—1951/52. Antalet kontrollassistenter är nu känt för kontrollåret
1949/50. I vårkalkylen 1950 räknades med 1 175 kontrollassistenter
i medeltal under nämnda kontrollår, under det att den definitiva siffran
stannar vid 1 091.
För kontrollåret 1950/51 har i samråd med lantbruksstyrelsen på grund
av omläggningen av kontrollperioderna räknats med endast 1 000 assistenter.
Enligt riksdagens beslut rörande den statligt understödda kontrollverksamheten
skall nämligen denna förenklas så till vida, att antalet kontrollperioder
per år nu blir 12 för hela riket. Tidigare ha inom vissa län tillämpats
s. k. 21-dagarsperioder, vilket innebär ca 17 kontrollbesök per år. Omläggningen
torde leda till en viss utvidgning av kontrollområdenas storlek,
vilket även bör leda till ett något mindre antal assistenter än tidigare.
För kontrollåret 1951/52 har likaledes räknats med endast 1 000 assistenter.
Detta förutsätter, att förenklingen i kontrollmetoderna skall motväga
den ökning av kontrollverksamhetens totala omfattning, som är att vänta.
Liksom i tidigare kalkyler ha assistentlönerna för kontrollår C/a—“/io)
tillämpats för produktionsår utan omräkning. De genomsnittliga lönerna
för kontrollåret 1949/50 äro nu i det närmaste definitivt kända på grundval
av statistik insamlad av Svenska lantarbetsgivareföreningen. Endast obetydlig
justering kan förväntas. För kontrollåret 1950/51 har räknats med en
i nytt löneavtal beslutad höjning av assistentlönerna med 540 kr per år. Den
så beräknade lönen för 1950/51 har även tillämpats för prognosåret.
Från lantbruksstyrelsen har erhållits uppgifter om utbetalningen av statliga
bidrag till kontrollverksamheten under kontrollåret 1949/50. För kontrollåret
1950/51 har räknats med beviljat anslag och för prognosåret föreslaget
anslag enligt statsverkspropositionen.
Kostnadssummorna bli trots lönehöjningen på grund av det minskade
antalet assistenter lägre än enligt vårkalkylen 1950.
Beräknad
Total
Avgår
Kostnad
Produktions-
årskostnad
kost-
statliga
för jord-
år
assistenter
per assistent,
kr
nåd,
milj. kr
bidrag,
milj. kr
bruket,
milj. kr
1948/49 ....
.. 1 123
5127
5''76
0-26
5''50
1949/50 ....
.. 1 091
5 310
5-79
026
553
1950/51 ....
.. 1 000
5 850
5''85
0-29
5-56
1951/52 ....
.. 1 000
5 850
5-85
0-40
5-45
Seminkostnader.
Åren 1949/50—1951/52. Kostnaderna för seminverksamheten ha hittills
icke beaktats i jordbrukskalkylen. Seminverksamheten tog sin egentliga
början först under år 1944. Verksamhetens omfattning har emellertid se
-
225
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
dan dess ökat mycket snabbt. Då en utredning rörande seminkostnaderna
nu utförts inom Jordbrukets utredningsinstitut, ha dessa kostnader medtagits
i föreliggande kalkyl — dock icke i sin helhet. Jordbrukskalkylen får
nämligen icke belastas med kostnader, vilka redan på annat sätt äro representerade
i kalkylen. Samrfia gäller i fråga om sådana kostnader, vilka få
anses representera intern omsättning inom jordbruket. Som exempel må
anföras foderkostnaderna, vilka dels representera kostnader för foder inköpt
från jordbrukare, dels kraftfoder, vilket redan ingår i jordbrukskalkylen.
Ett annat exempel på delkostnader inom seminverksamheten, vilka
kunna betraktas såsom intern omsättning inom jordbruket, äro avskrivningskostinader
för tjurar.
Somliga delkostnader inom seminverksamheten kunna anses till viss del
redan förut vara beaktade i kalkylen. Så är fallet i fråga om skötselkostnader
för tjurarna samt kostnader för avskrivning och underhåll av byggnader.
Skötselkostnaderna borde strängt taget beaktas, i den måin tjurarna
äro stationerade vid särskilda s. k. seminstationer, vilka icke
äro knutna till jordbruk. I de fall däremot, då tjurarna äro stationerade
vid gårdar, få skötselkostnaderna anses vara beaktade i kostnadsberäkningen
för jordbrukets arbetskraft. Förhållandet är analogt i fråga om
bvggnadskostnaderna. Dessa kunna anse.s ingå i jordbrukskalkylen för de
tjurar, vilka äro stationerade ute vid jordbruken. Byggnaderna vid seminstationer
kunna däremot icke anses vara representerade i de byggnadskostnader,
som utgöra bas för framskrivningen av kostnaderna för ekonomibyggnader.
Följaktligen borde teoretiskt speciella byggnader för seminverksamheten
ingå i kalkylen.
De kostnader för seminverksamheten, som hittills diskuterats, kunna
.sammanfattas under begreppet tjurkostnader och få enligt'' det föregående
till huvudsaklig del anses vara av den art, att de icke böra upptagas i jordbrukskalkylen.
Då det icke varit möjligt att särskilja den andel av tjurkostnaderna,
som egentligen borde medtagas, ha dessa delkostnader helt
utelämnats. t
Övriga kostnader för .seminverksamheten kunna sammanfattas på följande
sätt:
Personalkostnader (veterinärer, assistenter m. m.),
Resekostnader och frakter,
Aministrations- och laboratoriekostnader (exld. löner) samt
Material.
Dessa kostnader böra till sin helhet ingå i jordbrukskalkylen.
Kostnaderna redovisas i följande tablå med fördelning på kostnad för
tjurhållning respektive övriga kostnader (milj. kr).
Tntal
Avgår
Övriga
seminkostnader,
medtagna i kalkylen
Kalender-
tjur-
Stegring sedan
år
kostn.
kost-
nader
år
Produktionsar
närmast föreg. år
(procent)
1945 .......
. .. 0‘72
0-21
051
1946 .......
. .. 1''42
031
in
1945/46
0-91
—
1947 .......
... 2-08
0-48
1-60
1946 47
143
58
1948 .......
. . . 3 42
0-69
273
1947/48
2-35
63
1949 .......
. . . 4-88
0-79
4-09
1948 49
3 63
54
1950
1949 50
472
(30)
1950/51
590
(25)
1951/52
7-08
(20)
lo Bihang till riksdagens
protokoll 1951.
1 samt.
Nr 207.
226
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
De i kalkylen medtagna kostnaderna ha ökat från 0,5i miljoner kronor
kalenderåret 1945 till 4,09 miljoner kronor under det senaste år (1949),
för vilket slutgiltiga uppgifter föreligga. Efter omräkning till produktionsår
erhålles för år 1948/49 3,63 miljoner kronor. Denna kostnadssumma har
framskrivits med procenttal, angivna inom paVentes i ovanstående tablå.
Det har räknats med att verksamhetens omfattning såväl som kostnaderna
i fortsättningen icke komma att öka så snabbt som hittills. Efter denna
framskrivning har för prognosåret erhållits en kostnad av 7,08 miljoner
kronor.
1 den utförda undersökningen har påpekats, att frågan, huruvida eventuell
förändring i andra kostnader kommer att inträda på grund av den
vidgade seminverksamheten, måste beaktas. Detta gäller främst kostnaderna
för s. k. sterilitets- och dräktighetsundersökningar. Tillgänglig statistik
rörande dylika undersökningar vid sidan av seminverksamheten visar,
att denna fråga är aktuell och måste beaktas vid kommande kalkyler.
Det har emellertid icke ansetts, att någon hänsyn nu behöver tagas härtill,
enär kostnadsminskningen för nämnda undersökningar utanför seminverksamheten
endast kan röra sig om relativt obetydliga belopp.
Allmänna omkostnader.
Åren 19^9/50—1951/52. Kostnadsposten »Allmänna omkostnader» kunde
i vårkalkylen 1950 slutgiltigt justeras för produktionsåret 1948/49, enär
uppgifter för allmänna omkostnader per hektar enligt den jordbruksekonomiska
undersökningens resultat då funnos tillgängliga för bokföringsåret
1948/49. I samband med nu utförd kalkyl ha dessa uppgifter kunnat
erhållas även för bokföringsåret 1949/50 (preliminära), varför kostnadssummorna
kunnat justeras för produktionsåret 1949/50 och efterföljande
år.
De nu erhållna uppgifterna resultera i en mindre sänkning av kostnadsposten.
*
Särskild undersökning pågår rörande sammansättningen och utvecklingen
av kostnadsposten i fråga.
De olika delposterna under samlingsrubriken frakter m. m. återfinnas i
tabell 21.
Tabell 21. Kostnader för frakter m. m. i sammandrag, milj. kr.
1938/39
1947/48
1948/49
1949/50
1950/51
1951/52
Mjölkfrakter.......................
Övriga frakter:
15’70
49-96
58-80
63-56
65-43
66*61
Biltransporter.....................
713
14-57
14-67
14-57
14-57
14-57
Järnvägstransporter................
5-00
5-90
6-74
6-74
7-30
8-43
Summa frakter
27-83
70-43
80-21
84-87
87-30
89 61
Mjölkkontroll.......................
1-91
5-12
5-50
5-53
5-56
Seminkostnad.......................
—
2-35
3-63
4-72
590
7''08
Allmänna omkostnader..............
17-09
32-39
38-13
37-22
37-22
37-22
Summa
46-83
11029
.127-47
162-34
135-98
13947
Index
100-0
235-6
272-2
282-6
290-4
297-8
Kungl. Maj.ts proposition nr 207. 227
Tabell 22. Jordbrukets kostnader i sammandrag, milj. kr.
1938/39
1948/49
1949/50
1950/51
(progn.)
1951/52
(progn.)
Arbetskostnader............................
833-4
1 956 3
1 964-2
2 148-9
2 253-3
100- o
234 7
235-7
257-8
27(1 i
Kapitalkostnader:
Grundförbättringar........) . , . . 1
Ekonomibyggnader........ 1 Avskrivning
Maskiner och redskap...../och underhall]
7-5
16-8
16-7
17-7
17-9
76-4
140-0
146-3
171-8
183-7
78-0
216-2
238-6
266-7
285-8
Elektricitet .............................
17-5
37-5
40-2
42-7
45-4
Räntekostnader.........................
206-7
276-8
282-5
299 1
312-5
845 3
Summa kapitalkostnader
386 1
687-3
724-3
798 0
Index
100-0
1780
187-e
206-7
218-9
Kostnader för förnödenheter:
Driv- och smörjmedel....................
131
40-6
55-7
70-9
80-2
Handelsgödselmedel och kalk.............
66-7
140-8
187-0
196-0
200-5
Köpfodermedel..........................
98-2
1700
192-4
235-3
234-7
Diverse förnödenheter ...................
17-5
45-2
48-0
61-2
67-0
Summa förnödenheter
196-5
396-6
4831
563-4
682-4
Index
100-0
202-9
2471
2882
297-9
Frakter m. m.:
Frakter.................................
27-8
80-2
84-9
87-3
89-6
Mjölkkontroll ...........................
1-9
55
5-5
5-6
5-6
Seminkostnader.........................
—
3-G
4-7
5-9
7-1
Allmänna omkostnader..................
17-1
38-1
37-2
37-2
37-2
Summa frakter m. m.
46-8
1274
; 132-3
1360
139 5
Index
lOOro
272S
2827
290-e
298-1
Summa kostnader
14618
3167-6
3 303 9
3646 3
3820-5
Index
lOO-oo
216-69
226-02
249-U
261-36
Sammanfattning av inkomst- och kostnadsberäkningarna.
Resultatet av beräkningarna rörande jordbrukets inkomster och kostnader
har sammanfattats i följande tablå. Härvid har inkomstsumman för
år 1950/51 reducerats med ett belopp av 4,2 miljoner kronor, vilket utgör
stimulansinkomster av sockerbetor.
1938/39
1948/49
1949/50
Inkomster, milj. kr....
1 371-5
2 814-4
3 1831
Kostnadsindex.......
ioo-oo
216-69
226-0
Basinkomst, framskri- ven medelst kostnads- index, milj. kr.......
1 317-5
2 971-9
3 099 9
Kalkylmässigt inkomst- överskott ( f ) eller
-underskott ( —), milj.
kr...........
- 157-5
4- 83-2
1950/51 1951/52
(prognos) (prognos)
288 0 3 375-6
249 44 261-36
3 421-1 3 584-6
- 133 1 - 209 0
1 Exklusive slimulansinkomster för sockerbetor.
228
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
Såsom de sakkunniga tidigare framhållit, har man för närvarande en
bristfällig kännedom om utvecklingen i arbetskraftsvolyinen under senare
år. Den starka nedgången i den yrkesverksamma jordbruksbefolkningen, som
kan beräknas ur statistiken över befolkningsomflyttningen — det rör sig
här om ca 3y2 procent per år under senare hälften av 1940-talet — överdriver
sannolikt minskningstakten. Å andra sidan äro räkenskapsgårdarna,
som visa lägre minskningstakt, icke representativa för genomsnittsjordbruket
i förevarande hänseende. Härtill kommer att i den mån arealen jordbruksjord
minskar (det är här i första hand fråga om utvecklingen i ängsarealen)
effekten härav på arbetskraftvolymen icke blir beaktad, när enbart
räkenskapsmaterialet lägges till grund för en bedömning av utvecklingen.
Den förut omnämnda undersökning, som pågår inom Industriens
utredningsinstitut i samarbete med RLF och väntas bli färdig inom kort,
bygger på ett mera representativt urval av brukningsdelar än räkenskapsresultaten,
och den kan därför väntas ge en säkrare kännedom om den
verkliga arbetskraftsvolymen. I avvaktan på resultaten från denna undersökning
ha de sakkunniga som framgått av det föregående bibehållit den
tidigare tillämpade reduktionen av volymen med r/3 procent per år. Som
exempel på hur en starkare reduktion påverkar kalkylen kan nämnas att
en minskning med 2 procent per år (av volymen närmast föregående år)
fr. o. m. år 1946/47 ger följande slutresultat:
1948/49 1949/50 1950/51 1951/52
Kalkylmässigt överskott (+)
eller underskott (—),
milj. kr................ — 129-8 + 120-4 — 82-3 — 145-3
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
229
Bilaga 7.
PM
angående frågan om övergång till nytt basår
för jordbrukskalkylen.
Jordbrukskalkylen bygger som bekant ursprungligen på en i april 1940
upprättad index över jordbrukets inkomster och kostnader med fast volymbas,
i själva verket sålunda en prisindex. Vägningstal utgjorde de kvantiteter
av olika produkter och produktionsmedel, som jordbruket försålt
respektive förbrukat i genomsnitt under 3-årsperioden 1935—1937. Redan
när denna index upprättades framstod det såsom önskvärt att man, så snart
det statistiska underlaget gjorde detta möjligt, borde övergå till en index,
som också tog hänsyn till de volymmässiga förändringarna i framställningen
av jordbruksprodukter och användningen av produktionsmedel i jordbruket.
Det exceptionellt dåliga skördeutfallet det första krigsåret 1940 föranledde,
att en dylik övergång kom till stånd tidigare än eljest. Nedgången
i skördevolymen blev nämligen så stark att man på ett eller annat sätt måste
ta ställning till densamma. Man kan med viss rätt säga, att den övergång
från en pris- till en värdeindex, som då skedde, tvingades fram av de föreliggande
omständigheterna, utan att tiden härför kunde anses mogen med
tanke på de brister, som vidlådde det statistiska materialet. Tidsfristen innan
praktiska åtgärder måste vidtagas var kort, vilket även medförde att
mera på djupet gående principdiskussioner icke kunde slutföras före övergången.
Denna övergång beredde ojämförligt mindre svårigheter i fråga om jordbrukets
inkomster än dess kostnader. Redan före kriget fanns en ganska
omfattande fortlöpande omsättningsstatistik för jordbruksprodukter, och
efter krigsutbrottet företogs årligen arealinventeringar och kreatursräkningar,
vilka kunde läggas till grund för inkomstprognoser. -—• I fråga om jordbrukets
kostnader voro svårigheterna större till följd av dels det statistiska
underlagets större bristfällighet, dels de principiella svårigheter, som alltid
uppstå vid en fördelning på olika år av kostnaderna för mera varaktiga
produktionsmedel såsom byggnader, maskiner och redskap m. m. Medan
kvantiteterna på jordbrukskalkylens inkomstsida med en gång gjordes över
lag rörliga, kunde man endast successivt beakta volymförändringarna på
kostnadssidan. Vid övergången från pris- till värdeindex kunde man sålunda
taga hänsyn huvudsakligen endast till förändringar i arbetskraftsvolymen
samt i användningen av konstgödsel, köpfodermedel och traktorer jämte
drivmedel för dessa, däremot icke till volymförändringar för andra maskiner
och redskap liksom ej heller för andra förnödenheter än de nu nämnda.
Lika litet kunde förändringarna i lantbrukskapitalets storlek nöjaktigt
beaktas.
Genom den s. k. 1-procentkommitténs arbete ha dessa brister på jordbrukskalkylens
kostnadssida numera i huvudsak övervunnits. På kommitténs
förslag har man vidare bl. a. nått fram till ett godkännande av att företagsekonomiskt
riktiga principer få användas i kalkylen vid avskrivning av
varaktiga kapitalföremål såsom maskiner och redskap, ekonomibyggnader
etc. (tillämpning av den s. k. återanskaffningsprincipen), varjämte full
230
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
hänsyn nu får tagas till förändringarna i kapitalvolymen. Det bör även
tilläggas att jordbrukskalkvlen under årens lopp har kompletterats jämväl
i så måtto, att helt nya poster införts i densamma allt efter som nytt statistiskt
material gjort detta möjligt.
Det är emellertid klart, att de nu nämnda i efterhand lösta principfrågorna
och gjorda kompletteringarna ha medfört, att beräkningarna för basåret
1938/39 icke blivit fullt jämförbara med kalkylens data för senare år. Försök
har visserligen gjorts att komplettera det statistiska materialet bakåt
i tiden, men helt har detta icke lyckats. Man har därför på flera punkter fått
nöja sig med uppskattningar i basen, ofta med utgångspunkt från material
av annat slag än det som användes för senare år. Som exempel kan nämnas
att den på inkomstsidan största posten, mejerimjölk, för senare år värdeberäknas
med användning av avräkningspriser, medan mejeriinkomsterna i
basen uppskattats med ledning av försäljningsinkomsterna av olika mejeriprodukter.
På kostnadssidan må särskilt omnämnas den sedan förkrigstiden
starka förskjutning av löneformerna för jordbrukets anställda från naturatill
kontantavlöning, vilket har medfört att en jämförelse mellan genomsnittslönerna
i jordbruket nu och före kriget icke kunnat befrias från
en viss osäkerhet.
Det är framför allt svårigheterna att vid varje komplettering av jordbrukskalkylen
vara tvingad att gå tillbaka till ett avlägset basår och där söka
göra motsvarande kompletteringar, som under senare år gjort det allt mera
önskvärt att söka gå över till en ny, mera näraliggande basperiod för jordbrukskalkylen.
Av flera skäl synes det lämpligt att en sådan övergång nu
bör komma till stånd. Jordbrukskalkylen är numera uppställd enligt företagsekonomiska
principer. Tack vare de successivt införda kompletteringarna
äro kalkylens inkomst- och kostnadssidor väl redovisade; några större
poster, som kunna hänföras till den egentliga jordbruksdriften, ligga icke
längre utanför kalkylen. Vi ha vidare efter missväxtåret 1947 haft några
år, som kunna betraktas såsom någorlunda »normala» beträffande såväl inkomster
som kostnader och därför äro lämpliga som basår.
Skäl kunna dock även anföras, som tala mot en omedelbar övergång till
en ny basperiod. Man kan bl. a. ifrågasätta, om härmed icke borde anstå till
dess en mera fullständig redovisning av jordbrukskalkylens inkomster och
kostnader kan förebringas. Emellertid synes en förbättring av det beräkningstekniska
underlaget i fråga om flertalet poster nu icke kunna drivas
mycket längre, och resultaten av dylika förbättringar torde för övrigt i regel
få en ganska liten ekonomisk betydelse. Eventuellt kunna ytterligare några
poster längre fram komma att intagas i kalkylen, men dylika kompletteringar
torde under alla förhållanden få en mindre betydelse än de som skett
under den senaste 10-årsperioden. Någon bärande invändning synes sålunda
icke kunna göras mot övergång till ny basperiod under hänvisning
till brister i redovisningen.
Av betydelse är även, att en del produktionsmedel i likhet med vad tidigare
varit fallet kunna tänkas komma ur bruk, medan andra komma i deras
ställe. Dylika utbyten böra givetvis så långt möjligt fortlöpande beaktas
i kalkylen på liknande sätt som skett tidigare.
En annan fråga, som kan uppställas i samband med en övergång till ny
basperiod, är, huruvida den nu rådande produktionsinriktningen kan antagas
bli förändrad i sådan grad, att jämförbarheten med den nya basperioden
längre fram allvarligt rubbas. Det går givetvis icke att nu lämna svar på
en dylik fråga. I sammanhanget bör emellertid erinras om det uppenbara
förhållandet, att förskjutningar mellan olika produktionsgrenar påverka
användningen av produktionsmedel; en förutsättning för att kalkylen skall
231
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
ge ett rättvisande resultat är då, att de av ändrad produktionsinriktning^föranledda
förskjutningarna mellan olika slag av kostnader bli riktigt återgivna.
Vid stora ändringar i produktionen är det av särskild vikt, att de
häremot korresponderande ändringarna i kostnaderna bli noggrant beaktade.
Det kan synas som om jordbrukskalkylen nu är så fullständig, att en
direkt jämförelse mellan de absoluta talen för inkomster och kostnader
skulle kunna göras efter ytterligare vissa justeringar av kalkylmaterialet.
Detta är emellertid icke möjligt. De priser, som ingå i jordbrukskalkylen,
äro i regel icke de faktiska priser, som jordbrukarna erlägga för inköpta förnödenheter
och erhålla för avsatta produkter. I vissa fall användas såsom
årsmedeltal ovägda prisnoteringar, emedan vikter saknas (de kvantitativa
förändringarna under löpande år äro icke kända). Användbara vikter saknas
stundom även för en sammanvägning av priser, som äro olika i olika delar
av landet. Vid beräkning av det faktiska priset hos producenten få noteringar
och andra prisuppgifter ofta korrigeras medelst uppskattade tilllägg
eller avdrag. Valet mellan kontantpriser och kreditpriser är i vissa fall
ganska godtyckligt. — Liknande bristfälligheter vidlåda givetvis även kvantitetsuppgifterna.
Av större betydelse är emellertid svårigheten att åstadkomma en skarp
gränsdragning mellan den egentliga jordbruksdriften och jordbrukets binäringar.
Som exempel härpå kan nämnas, att jordbrukets inkomster av körslor
icke intagas i kalkylen, oaktat kostnaderna för jordbrukets dragkraft i
sin helhet belasta kalkylens kostnadssida. Som ett andra exempel må nämnas
att de faktiska kostnaderna för maskiner och redskap för den egentliga
jordbruksdriften icke kunna exakt beräknas, eftersom bl. a. åtskilliga av
dessa redskap ha användning utanför jordbruket. Hänsyn härtill tages i
kalkylen, men fördelningen på jordbruket och övriga näringar kan av naturliga
skäl icke bli fullt riktig. Liknande gränsdragningsfrågor uppstå beträffande
förnödenheter av olika slag icke blott mellan jordbruket och dess
binäringar utan även mellan t. ex. jordbruket och industrien.
Någon redovisning av absoluta inkomster och kostnader, som gör anspråk
på exakthet, kan med andra ord aldrig lämnas. Fel av den art, som
nu antytts, äro emellertid knappast av sådan storleksordning, att de i och
för sig omöjliggöra en jämförelse mellan kalkylens totala inkomst- och
kostnadssummor. I princip bör man kunna bestämma de felmarginaler, som
av anförda orsaker omge kalkylsummorna, och det bör även vara möjligt
att ge en kvantitativ föreställning om felens storlek (sådana beräkningar
ha bl. a. utförts i fråga om rikskonsumtionen av livsmedel och andra varor;
se t. ex. Konjunkturinstitutets rapport ser. A: 17, s. 29 f).
Det bör emellertid erinras om att jordbrukets kostnader i kalkylen under
de sista åren överstigit inkomsterna med mellan 200 och 300 miljoner kronor
årligen. Denna skillnad kan icke helt förklaras av större ofullständighet i
redovisningen av jordbrukets inkomster än av dess kostnader. De sakkunniga
komma här fram till den punkt, som åtminstone för närvarande omöjliggör
en direkt jämförelse mellan jordbrukets inkomster och kostnader,
nämligen redovisningen av arbctskraftsvolymen i jordbrukskalkylen. Man
har här att göra med dels svårigheten att definiera den arbetskraftsvolym,
som skall anses skälig inom jordbruk ner till en viss lägsta grad av rationell
drift, dels svårigheten att mäta cn sålunda definierad volym och dess förändringar
i tiden. De sakkunniga ha nu icke upptagit denna fråga till närmare
behandling. (Alternativa volymberäkningar ha dock företagits i det
följande.) Efter övergång till en ny basperiod kan följaktligen kalkylen liksom
hittills endast användas för att mäta de relativa förändringarna i
232 Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
Tabell 1. översikt över jordbrukets Inkomster åren 1938/39, 1948/49—1950,51.
Varuslag m m.
1938/39
1948/49
1949/50
1950/51
Kvantitet,
milj. kg
Pris,
öre, kg
Värde,
milj. kr
Kvantitet,
milj. kg
Pris,
öre/kg
Värde,
milj. kr
Kvantitet,
milj. kg
Pris,
öre/kg
Värde,
milj. kr
Kvantitet,
milj. kg
Pris,
öre/kg
Värde,
milj. kr
Höstvete..........
556
16-96
94-2
377
28-50
107-4
386
29-62
113-9
350
29-90
104-6
Vårvete ..........
108
18-80
20-3
220
34-50
75-9
224
35-19
78-8
233
32-75
76-3
Råg..............
247
15-96
39-4
254
28-94
73-5
232
29-70
68-9
175
28-80
50-4
Korn ............
96
14-02
13-5
95
27-50
26-1
67
25-56
17-1
67
29-00
19-4
Fraktersättning ..
—
—
—
—
—
0-8
—
—
0-8
—
—
Havre............
132
11-30
14-9
112
21-75
24-4
i 08
22-08
23-8
90
26-00
23-4
Matärter..........
15-0
19-14
2-9
18-8
44-44
8-4
15-8
45-08
71
10-0
47-78
4-8
Oljeväxter........
—
—
—
—
—
95’7
—
—
173-9
—
—
177-1
Spånadsväxter ....
—
—
—
—
—
5-1
—
—
4''9
—
—
4-5
Potatis, mat-......
755
5-72
43-2
875
10-99
96-2
825
17-44
143-9
825
17-50
144-4
> , fabriks- ..
Sockerbetor ......
273
4-5C
12-3
319
_8-69
27-7
204
8-74
17-8
185
8-25
15-3
1834
2*99
54-8
1808
5-90
106-7
1770
597
105-7
1978
6-01
1118-9
Hö ..............
88
564
5-0
70
12-90
9-0
71
12-00
8-5
60
10-oo
6-0
Halm ...........
42
2-19
0-9
40
2-50
1-0
39
2-40
0-9
35
325
1-1
Köksväxter ......
—
—
13-9
—
—
44-5
—
_
47-2
_
_
42-3
Tobak............
0-4
116
0-4
0-4
297
1-3
0-4
286
1-2
0-3
295
1-0
Mejerimjölk ......
3129
13-66
424-4
3 541
27-89
987-6
3 923
28*78
11290
3 955
29-50
1166-6
K-mjölk utanför
mejeri..........
240
22-53
54-1
153
33-20
50-8
153
34*65
530
153
36-60
56-0
K-mjölk till hem-
maförbrukning..
537
13-86
74-4
532
30-83
164-0
522
30-83
160-9
512
33-42
171-1
Lantsmörmjölk____
420
1077
45-2
105
18-62
19-4
65
19-20
12-5
60
21-15
12-7
Producent- och kon-
tantbidrag för
mjölk..........
—
—
8*5
—
—
69-9
—
—
72-4
—
—
72-4
Ägg..............
53-3
141
75-1
60-0
265
159-0
66-4
253
168-0
68-0
240
163-2
Slakt av fjäderfä ..
—
—
5-9
—
—
15-5
—
—
14-7
—
—
16-0
Storboskap........
89-0
105
93-5
75 i
232
174-9
78-7
272
214-1
83-8
312
261-5
Kalv, större......
343
151
51-8
19-1
326
62-3
21-9
337
73-8
25-1
386
96-9
> , mindre ____
13-1
98
12-8
16-4
236
38-7
13 0
255
33-2
12-9
368
47-5
Får..............
3''4
174
5-9
2-8
438
12-3
2-7
324
8-7
2-3
340
7-8
Häst ............
118
44
5-2
12-8
166
21-2
13-4
147
19-7
10-5
156
16 4
Svin..............
145-6
135
196-6
158-9
255
405-2
169-5
250
423-8
164-8
260
428-5
Militärhästar......
—
—
0-5
—
—
1-4
—
—
0-6
_
_
1-6
Ull ..............
0-7
185
1-3
0-6
485
3-0
0-5
4-80
2-6
0-5
1020
50
Export av levande
djur............
—
5-6
—
7-5
—
—
0-2
—
—
l-o
Summa inkomster
13715
2896-3
3 201-6
3 313-7
Index
100-0
2112
233-4
241-6
Förändringar i krea-
turskapitalet....
—
- 81-9
- 18-5
- 21-5
Summa
1371-5
2814-4
3183-1
*3292-2
Index
100-0
205-2
232 1
240-0
jordbrukets inkomster och kostnader. Den omläggning av kalkylen, som de
sakkunniga här diskutera, blir sålunda väsentligen av beräkningsteknisk
natur. Den förbättring, som därvid vinnes, begränsar sig till att relativa
jämförelser från den nya basen räknat kunna förutsättas ge säkrare resultat
än om den gamla basen bibehålies, i det att man vid medtagandet av nya
Inkluderar stimulansinkomster på sockerbetor (4''2 milj. kr).
233
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
Tabell 2. Sammandrag av Jordbrukets inkomster åren 1938/39,
1948/49—1950/51, milj. kr.
1938/39
1948/49
1949/50
1950/51
Brödsäd ........................
153-9
257-6
262-4
231-3
Övrig spannmål..................
31-3
58-9
48-0
47-6
Potatis och sockerbetor ..........
110-3
230-6
267-4
''278-6
Stråfoder ........................
5-9
10-0
9-4
7-1
Olje- och spånadsväxter..........
—
100-8
178-8
181-6
Köksväxter och tobak............
14-3
45-8
48-4
43-3
Summa vegetabiliska produkter
3157
703-7
814-4
789-5
Index
100-0
222-9
258-0
2501
Mjölk och mejei iprodukter........
601-6
1 291-6
1 427-8
1 478-8
Ägg och slaktfjäderfä ............
81-o
174-5
182-7
179-2
Slaktdjur........................
365-8
714-6
773-3
858''6
Övrigt ..........................
7-4
11-9
3-4
7-6
Summa animaliska produkter
1 055-8
2 192-6
2 387-2
2 624-2
Index
100-0
207-7
226 1
239 1
Samtliga inkomster
13715
2 896-3
3 201-6
3 313-7
Index
100-0
211-2
233-4
241-6
Förändringar i kreaturskapitalet____
—
- 81-9
- 18 5
- 21-5
Summa
1371 5
2 814 4
31831
''3 292-2
Index
100-0
205-2
232-1
240-0
inkomst- resp. kostnadsposter eller vid ändring av beräkningsmetodiken
icke behöver gå längre tillbaka än till det nya basåret.
De sakkunniga finna det icke lämpligt att företaga en direkt sammankedjning
av gamla och nya indexberäkningar, bl. a. därför att, såsom framgår
av de sakkunnigas promemoria den 5 mars 1951 (i det följande benämnd
vårkalkylen), vissa ändringar i beräkningsmetodiken avsetts skola
äga rum i samband med övergången till nytt basår. Sålunda föreslås att arbetskostnadsberäkningarna
därvid skola grundas på avtalslöner, varjämte
räntekostnadsbei*äkningarna föreslås omlagda på sådant sätt, att den faktiska
utvecklingen i räntenivån bättre kommer till uttryck i kalkylen. Även om
de nya indexberäkningarna icke bli fullt jämförbara med de tidigare utförda,
är det dock självfallet önskvärt, att den nya basen väljes så, att den,
jämfört med den gamla, icke utvisar någon mera väsentlig förskjutning i
relationen mellan inkomster och kostnader. Närmast skall redogöras för hur
de tre åren 1948/49—1950/51 förhålla sig i detta hänseende.
Tabellerna 1—3 visa jordbrukets inkomster och kostnader enligt vårkalkylen
för basåret 1938/39 och åren 1948/49—1950/51. Det bör nämnas, att
stimulansinkomsterna av sockerbetor för 1950/51 ingå i inkomstsumman för
dcttä år
Enligt prisuppgörelsen i december 1950 och vissa allmänt tillämpade principer
i jordbruksregleringen skall jordbruket erhålla kompensation för bortfall
av vissa i höstkalkylen beräknade inkomster. Nedan redogöres för en
inom jordbruksnämnden utförd beräkning av kompensationsbeloppet för
1950/51.
För vissa mejeriprodukter utgör denna kompensation efter avdrag av
tidigare erhållet kompensationsbelopp 5,3 miljoner kronor.
'' Inkluderar stimulansinkomster på sockerbetor (4‘2 milj. kr).
234 Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
Tabell 3. Jordbrukets kostnader åren 1938/39 och 1948/49—1950/51, milj. kr.
1938/39
j
1948/49
1949/50
1950/51
Arbetskostnader ..................
833*4
1 956-3
1 964-2
2 148 9
Index
100-0
234-7
235-7
257-8
Kapitalkostnader
Grundförbättringar 1 Avskriv-
7-5
16-8
16-7
17-7
Ekonomibyggnader j ning o.
76-4
140-0
146-3
171-8
Maskiner o. redskap| underhåll
78-o
216 2
238-6
266-7
Elektricitet....................
17-5
37’5
40-2
42-7
Räntekostnader................
206’7
276-8
282-6
299-1
Summa kapitalkostnader
386 1
687-3
724-3
798 0
Index
100-0
178-0
187-6
206-7
Kostnader för förnödenheter
Driv- och smörjmedel..........
13-1
40-6
55-7
70-9
Handelsgödselmedel och kalk____
66-7
140-8
187-0
196-0
Köpfodermedel ................
98-2
170-0
192-4
235-3
Diverse förnödenheter..........
17-5
45-2
48-0
61-2
Summa förnödenheter
195-5
396 6
483 1
563-4
Index
100-0
202-9
247-1
288-2
Frakter m. m.
Frakter........................
27-8
80-2
84-9
87-3
Mjölkkontroll..................
1-9
5-5
5-5
5-6
Seminkostnader................
—
3-6
4*7
5-9
Allmänna omkostnader ........
17 1
38-1
37-2
37-2
Summa frakter m. m.
46-8
127-4
132-3
136-0
Index
100-0
272-2
282-7
290-6
"t
Summa kostnader
1461-8
3167-6
3 303-9
3646 3
Index
100-oo
216-69
226-02
249-44 j
Producentpriset på ägg för 1950/51, som i prisöverenskommelsen antogs
uPPgå till i genomsnitt 2,m kr/kg, har i vårkalkylen upptagits till 2,40 kr/kg.
Kompensation torde böra lämnas med ett belopp, som svarar mot 20 öre/kg
ägg räknat på den i vårkalkylen beräknade äggproduktionen, d. v. s. 13,6
miljoner kronor.
Vidare torde kompensation böra lämnas för den prishöjning på importerade
fodermedel, som företogs i slutet av februari 1951. Med ledning av de
i vårkalkylen upptagna foderkvantiteterna reducerade med den under september
1950—februari 1951 kända försäljningen av importfoder kan prisstegringsbeloppet
beräknas till 6,5 miljoner kronor på kalkylens kostnadssida
eller 6,i miljoner kronor på dess inkomstsida.
Från de sålunda beräknade kompensationsbeloppen bör dragas en i kalkylen
beaktad nyligen genomförd höjning av baspriset för fläsk med 5 öre/
kg samt en likaledes beaktad höjning av priserna på organ, inälvor och
slakterifett utöver den nivå, som förutsattes i prisuppgörelsen i december.
Dessa prisförbättringar utgöra 5 resp. 6 eller tillhopa 11 miljoner kronor.
De nu anförda beräkningarna ha sammanfattats i följande tablå.
Kompensationsbelopp för 1950/51. Milj. kr.
Inkomstbortfall för mejeriprodukter ............................ 5,3
Prisfallsförluster på ägg....................................... 13,6
Prishöjning på importfoder .................................... 6,i
Summa 25,o
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
235
Avgår:
Prishöjning på fläsk samt organ, inälvor och slakterifett
Återstår att kompensera ...........................
Milj. kr
11,0
14,o
Den i vårkalkylen för 1950/51 upptagna inkomstsumman (inkl. stimulansinkomster
av sockerbetor) har i de följande basår sberäkningarna ökats
med ovan angivna belopp av 14,o miljoner kronor.
Såsom framhållits i vårkalkylen medger det statistiska underlaget icke
någon säker bedömning av förändringarna i arbetskraftsvolymen under senare
år. Räkenskapsresultaten stöda närmast det tidigare tillämpade reduktionstalet
1,5 procent under det att befolkningsstatistiken visar en årlig
nedgång i den yrkesverksamma jordbruksbefolkningen med ca 3,5 procent
under senare hälften av 1940-talet. Till belysning av hur olika antaganden om
rationaliseringstakten påverka relationen mellan inkomster och kostnader
under senare år jämfört med basen 1938/39 har här tillämpats en volymminskning
med 1,5, 2,o resp. 2,5 procent per år fr. o. m. år 1946/47. Valet av
1946/47 som begynnelseår för en alternativ volymminskning motiveras av
att den starkt ökade mekaniseringen inom jordbruket efter kriget kan sägas
ha tagit sin början detta år. Utvecklingen i arbetsvolymen enligt olika alternativ
framgår av följande tablå (volym i miljoner manstimmar).
Arbetsvolgm, milj. mt.
År Årlig volymminskning, procent
1-6 (alt. I) 2-0 (alt. II) 2-5 (alt. III)
1945/46 ............ 1 128-97 1 128-97 1 128-97
1946/47................ 1 112-04 1 106-39 1 100-75
1947/48................ 1095-36 1084-26 1 073-23
1948/49................ 1 078-93 1062-57 1046-40
1949/50................ 1 062-75 1 041-32 1 020-24
1950/51 ................ 1046-81 1020-49 994-73
1951/52................ 1 031-11 1 000-08 969-86
Med tillämpning av de i vårkalkylen angivna timlönerna (statistiklöner)
erhållas följande arbetskostnader (milj. kr).
Arbetskostnader entigt statistiklöner, miljoner kronor.
År Årlig volymminskning, procent
1-5 (alt. I) 2''0 (alt. II) 2''5 (alt. III)
1938/39 ................... 833-4 833-4 833-4
1948/49 ................... 1 956-3 1926-7 1 897-3
1949/50 ................... 1 964-2 1 924-6 1 885-6
1950/51 ................... 2 148-9 2 094-9 2 042-0
Tabell 4 visar den härefter beräknade relationen mellan inkomster och
kostnader 1948/49—1949/50 i jämförelse med 1938/39. 1 alt. I, II och III
är den årliga minskningen av arbetsvolymen 1,5, 2,o resp. 2,5 procent. Den
vid beräkningen av räntekostnaderna använda metodiken kräver egentligen
att dessa kostnader skola modifieras, när arbetsvolymen varierar. Förändringarna
av ränteposten för resp. år bli emellertid vid här gjorda antaganden
om arbetsvolymens utveckling så obetydliga, att man kan bortse från
desamma i detta sammanhang.
Enligt tabell 4 visa åren 1948/49—1949/50 jämfört med basen 1938/39
236
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
Tabell 4. Relation mellan inkomster och kostnader 1948/49—1949/50
Jämfört med 1938/39.
1938/39
1948/49
1949/50
Medeltal
1948/49—
1949/50
Kostnader, milj. kr.
alt. I ..............................
1 461-8
3 167-6
3 303-9
alt. II ..............................
1461-8
3 1380
3 264-3
alt. III..............................
146T8
3 108-6
3 225-3
Koslnadsindex
alt. I ..............................
100-00
216-69
226-02
alt. II ..............................
100-00
214-67
223-31
alt. III ..............................
100-00
212-66
220-64
Inkomster, milj. kr......................
1 371-5
2 814-4
3 183-1
Basinkomst, framskriven medelst kostnads- index, miljoner kronor.
alt. I ..............................
1 371-5
2 971-9
3 099-9
alt. II..............................
1 371-5
2 944-2
3 062-7
alt. III ..............................
1 371-5
2 916-6
3 026-1
Kalkylmässigt överskott (+1 eller underskott
(- ), miljoner kronor.
alt. I ..............................
- 157-5
+ 83-2
- 37-2
alt. II..............................
—
- 129 8
+ 120-4
- 4-7
alt. III ..............................
—
- 102-2
+ 157-0
+ 27-4
ett genomsnittligt underskott med ca 37 miljoner kronor vid 1,5 procents
årlig minskning av arbetsvolymen och med ca 5 miljoner kronor vid 2 procents
minskning. Om så stark volymminskning som 2,5 procent förutsättes,
uppkommer ett överskott med ca 27 miljoner kronor. Av den genomsnittliga
inkomstsumman 1948/49—1949/50 utgöra avvikelserna -— 1,2, — 0,2
resp. + 0,9 procent.
Frågan om någon förbättring eller försämring av lönsamheten inom jordbruket
skall anses ha uppkommit under de senaste åren jämfört med 1938/39
kan som synes icke med säkerhet bedömas ur jordbrukskalkylen. Härför
skulle bl. a. fordras en betydligt säkrare uppfattning om utvecklingen i arbetsvolymen.
Det bör härutöver understrykas, att även om man kände den
verkliga arbetsvolymen och dess utveckling, så skulle en osäkerhet alltjämt
kvarstå med hänsyn till de stora förändringar, som ägt rum i kalkylberäkningarna
under årens lopp.
Även om det sålunda knappast är möjligt att ur kalkylen konstatera, huruvida
en förbättring eller försämring av lönsamheten har inträffat sedan
1938/39, torde dock de här anförda beräkningarna ge vid handen, att förskjutningarna
jämfört med den gamla basen icke kunna vara betydande.
Med hänsyn härtill synas medeltal av inkomster och kostnader för åren
1948/49—1949/50 kunna användas såsom statistiskt underlag i ett nytt
basår. Det bör dock tilläggas, att förräntningsprocenten vid de bokföringskontrollerade
jordbruken under senare år legat lägre än 1939/40. För brukningsdelar
med mer än 10 hektar jordbruksjord har sålunda förräntningsprocenten
åren 1948/49 och 1949/50 varit 3,6 resp. 4,8 mot 4,9 år 1939/40.
Denna sänkning av förräntningsprocenten bör emellertid ses mot bakgrunden
av att den allmänna räntenivån under senare år legat lägre än i början
av 1940-talet. Även räkenskapsresultaten ge sålunda visst stöd för den
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
Tabell 5. översikt över jordbrukets inkomster 1948,49—1951/52.
237
1948/49—1949/50
1950/51
1951/52
Varuslag in. m.
3 <
p
*7- D
CO »
f ^
PT 5*
CfQ
g
5.<
p:
• *1
- *
3 c
P
3
c*-
<3*
OQ %
pr ce
era
R <
• >-i
— O*
gj °
3 <
r; P
^ 3.
TT g-''
OQ £
§''
2.
PT* ce
era
p:
ö- 2.
CD
Höstvete................
382
29-00
110-6
350
29-90
104-6
296
35-25
104-3
Vårvete................
222
34-84
77-4
233
32-75
76-3
261
37-15
97-0
Råg ...................
Korn ..................
243
29-30
71-2
175
28-80
50-4
157
33-15
52-0
81
2o-67
21-6
67
29-00
19-4
75
32-00
24-0
Fraktersättning ........
—
—
0-8
—
—
—
—
—
26-0
Havre..................
no
21-91
24-1
90
26-00
23-4
93
28-00
Matärter................
17
44-80
7-8
10-0
47-78
4-8
15-3
55"00
8-4
Oljeväxter..............
—
—
134-8
—
—
177-1
—
—
195-8
Spånadsväxter..........
—
—
5*0
—
—
4*5
—
—
4*7
Potatis, mat- ..........
850
14-12
120-0
825
17-60
144-4
825
16-00
132-0
> , fabriks- ........
262
8-70
22-8
185
8-26
15-3
260
8-76
22-8
Sockerbetor ............
1 789
5-94
106-2
1978
6-01
1118-9
1950
6*97
135-9
Hö ....................
70
12-41
8-7
60
10-00
6-0
52
11-00
5-7
Halm ..................
40
2-41
l-o
35
3-25
1-1
30
325
1-0
Köksväxter ............
—
—
45-9
—
—
42-3
0-3
—
48-6
Tobak..................
0-4
292
1-2
0-3
295
l-o
335
1-1
Mejerimjölk ............
3 732
28-36
1 058-2
3 955
29-50
1166-6
4 026
29-26
1177-9
K-mjölk utanför mejeri..
153
33-92
51"9
153
36-60
56-0
150
37-55
56-3
K-mjölk till hemmaför- brukning ............
527
30-83
162-4
512
33-42
171-1
502
34-71
174-2
Lantsmörsmjölk ........
85
18-76
16-0
60
21-15
12-7
55
22-10
12-3
Producent- och kontant- bidrag för mjölk......
_
_
71-2
_
_
72-4
_
—
72-4
Ägg....................
G3-2
259
163-5
68-0
240
163-2
66*4
240
159-4
Slakt av fjäderfä........
—
—
15*1
—
—
16-0
—
—
16-0
Storboskap ............
77-0
252
194-5
83-8
312
261-5
83-8
317
265-6
Kalv, större............
20-5
332
68-1
251
386
96-9
25-1
401
100-7
> , mindre ..........
14-7
245
36-0
12-9
368
47-5
12-9
362
46 7
Får....................
2-8
382
10-5
2-8
340
7 8
1-7
340
5-8
Häst ..................
13-1
156
20-4
10-5
156
16-4
8-8
178
15-7
Svin....................
164-2
252
414-5
164-8
260
428-5
16P7
262
423-7
Militärhästar............
—
—
1-0
—
—
1-G
—
—
1-6
Ull ....................
0-6
482
2-8
0-5
1020
5o
0-4
1225
5-4
Export av levande djur..
—
—
3-8
—
—
l-o
—
—
l-o
Summa inkomster
—
—
3 0490
—
—
8 313 7
—
—
3393 9
Index
—
—
10C-0
—
—
108-7
—
—
111-3
[ Förändringar i kreaturs-
- 21-5
- 18-3
kapitalet..............
—
—
- 50-2
—
—
—
—
Summa
—
—
2 998 8
—
—
13 292-2
—
—
3375 6
Index
1 —
—
100-0
—
—
109-8
—
—
112-6
uppfattningen, att medeltalen för 1948/49 och 1949/50 äro lämpliga som
kalkylbas. Härför talar också att produktionens omfattning och användningen
av produktionsmedel under dessa år kan betraktas som mera normal
vid nuvarande betingelser för jordbruksdriften än under någon annan näraliggande
tidsperiod.
Om medeltal för åren 1948/49—1949/50 accepteras som bas, innebär
detta, att jordbrukets ekonomiska läge under ifrågavarande period tages som
utgångspunkt för fortsatta inkomst- och kostnadsberäkningar. Därest det
1 Inkluderar stimulansinkomster på sockerbetor (4''2 milj. kr.).
238 Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
Tabell 6. Sammandrag av jordbrukets inkomster 1948/49—1951/52, milj. kr.
1948/49—
1949/50
1950/51
1951/52
Brödsäd .............................
260-0
53-5
249-0
9-7
139-8
47-1
789 1
231-3
47-6
1278-0
7-1
181-6
43-3
789-5
253-3
58-4
290-7
6-7
200-5
49-7
859-3
Övrig spannmål.........................
Potatis och sockerbetor ...................
Stråfoder......................
Olje- och spånadsväxter..................
Köksväxter och tobak.............
Summa vegetabiliska produkter
Index
100-0
104-0
113-2
Mjölk och mejeriprodukter................
1359-7
178-0
744-0
7-6
2 289''9
1 478-8
179-2
858-6
7-6
2 524-2
1 493-0
175-4
858-2
8-0
2 534-6
Ägg och slaktfjäderfä ....................
Slaktdjur ...............................
övrigt .................................
Summa animaliska produkter
Index
100-0
110-2
110-7
Samtliga inkomster
3 049 0
3 313 7
3 393 9
Index
100- o
108-7
111-3
Förändringar i kreaturskapitalet..........
-50-2
- 21-5
- 18-3
Summa
2998 8
3 292 2
3 375 6
Index
100-0
109-8
112-6
längre fram skulle visa sig, afl arbetsvolymen under senare år i verkligheten
minskat med mer än 1,5 procent per år, bör emellertid en justering av
basen övervägas. Det kan därvid eventuellt befinnas lämpligt, att även år
1950/51 medtages i kalkylbasen.
I tabellerna 5 och 6 lämnas en på vårkalkvlen grundad översikt över jordbrukets
inkomster 1948/49—1949/50, 1950/51 och 1951/52. I tabell 7 redovisas
jordbrukets kostnader under motsvarande år. Arbetskostnaderna äro
där beräknade med utgångspunkt från avtalslöner samt under förutsättning
av 1,5 procents årlig minskning av arbetsvolymen (alt. I). Vidare ha de
i vårkalkylen redovisade nya räntekostnadsberäkningarna införts i tabellen.
Liksom vid jämförelsen mellan det gamla basåret och perioden 1948/49—
1949/50 har räknats med tre alternativ för den årliga minskningen av arbetsvolymen
sedan 1946/47. De med utgångspunkt från avtalslöner beräknade
arbetskostnaderna framgå av följande tablå.
Arbetskostnader enligt avtalslöner, miljoner kronor. I
År Årlig volymminskning, procent
1''6 2-0 2-5
1948/49................... 1 938-1 1 908-7 1 879-6
1949/50 ................... 1 951-1 1 911-8 1 873*1
1950/51 ................... 2 134-7 2 081-0 2 028-5
1951/52 ................... 2 238-8 2 171-5 2 105-9
1948/49—1949/50 .......... 1 944-6 1 910-2 1876-4
I tabell 8 ha inkomsterna för 1950/51 ökats med förutnämnda kompensationsbelopp
av 14,o miljoner kronor. Tabellen redovisar de kalkylmässiga
underskott, som uppkomma för år 1951/52, när perioden 1948/49—1949/50
användes såsom kalkylbas.
1 Inklusive stimulansinkomster av sockerbetor (4’2 milj. kr.)
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
Tabell 7. Jordbrukets kostnader 1948/49—1951/52, milj. kr. (alt. I).
1948/49-
1949/50
1950/51
1951/52
Arbetskostnader ..........................
1 9446
2 134-7
2 238-8
Index
100-0
109-8
115-1
Kapitalkostnader
16-8
17-7
17-9
Grundförbättringar ....................
143-2
171-8
183-7
Maskiner och redskap..................
227-4
266-7
285-8
38-8
42-7
45-4
272-2
301-8
320-0
Summa kapitalkostnader
698-4
8007
852-8
Index
lOO-o
114-6
122-1
Kostnader för förnödenheter
48-2
80-2
70-9
Handelsgödsel och kalk ................
163-9
196-0
200-5
181-2
235-3
234 7
46-6
61-2
67-0
Summa förnödenheter
4399
563-4
582-4
Index
100-0
128-1
132-4
Frakter m. m.
Frakter................................
82-6
87-3
89-6
Mjölkkontroll..........................
5-5
5-6
5-6
4-2
5-9
7-1
Allmänna omkostnader ................
37-6
37-2
37-2
Summa frakter m. m.
129-9
1360
139-5
Index
100-0
104-7
107-4
Summa kostnader
8212 8
3 684 8
3813 6
Index
100-oo
113-13
118-70
Tabell 8. Kalkylmässigt underskott 1950/51 och 1951/52.
1948/49—
1949/50
1950/51
1951/52
Kostnader, milj. kr.
3 212-8
3 634-8
3 813-5
alt II ..............................
3 178-4
3 581-1
3 746-2
alt III .............................
3 144-6
3 528-6
3 680-6
Koslnadsindex.
alt. I ..............................
100-00
113-13
118-70
alt. II ..............................
100-00
112-67
117-86
alt. III..............................
100-00
112-21
117-05
2 998-8
3 306-2
3 375-6
Basinkomst, framskriven medelst kostnads- index, milj. kr.
alt. I ..............................
2 998-8
3 392-5
3 559-6
alt. II ..............................
2 998-8
3 378-7
3 534-4
alt. III..............................
2 998-8
3 365 0
3 510-1
Kalkylmässigt underskott, milj. kr.
alt. I ..............................
86-8
184-0
alt. II ..............................
___
72-6
158-8
alt. in..............................
—
58-8
134-6
239
240
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
Bilaga S.
PM
angående produktions- och prisutvecklingen för jordbruksprodukter
i utlandet.
Spannmål m. m.
Produktionsutvecklingen för spannmål har under de senaste åren karakteriserats
av tillfredsställande skördar och balansen mellan tillgång och efterfrågan
på spannmål har varit i stort sett tillfredsställande. Världsproduktionen
av spannmål har 1950 beräknats till 466 miljoner ton mot 463
miljoner ton föregående år och 443 miljoner ton i medeltal före kriget. I
förhållande till förkrigstiden måste därvid först och främst den kraftiga
produktionsökningen i Nordamerika noteras. I medeltal 1934/38 uppgick
den nordamerikanska spannmålsproduktionen till ungefär 95 miljoner ton,
medan den 1950 har skattats till 164 miljoner ton. För Europa äro motsvarande
siffror 116 och 106 miljoner ton. Redan före kriget intog Nordamerika
en central ställning i världens spannmålsekonomi — en ställning som sålunda
har ytterligare befästs.
Under de första efterkrigsåren var det europeiska spannmålsunderskottet
av betydande omfattning och den kritiska situationen kunde endast bemästras
genom betydande import. Under de senaste åren ha i stort sett tillfredsställande
skördar redovisats i såväl under- och överskottsområdena, vilket
har medfört en avspänning på den internationella spannmålsmarknaden.
Den internationella handeln med spannmål minskade kraftigt 1949/50 och
betydande lager ackumulerades i exportländerna. På våren 1950 tydde åtskilliga
tecken på att svårsäljbara exportöverskott skulle uppstå, och en
viss reduktion av spannmålspriserna syntes trolig. Koreakriget bröt dock
denna utveckling — i början förblevo dock de internationella spannmålspriserna
i stort sett oförändrade men började sedan stiga i november och
december och ligga för närvarande betydligt högre än för ett år sedan.
Lagerhållningen av spannmål i de ledande exportländerna — Förenta Staterna,
Kanada, Argentina och Australien — uppgick vid senaste årsskiftet
till 149 miljoner ton, vilket är cirka 3 procent mera än vid samma tidpunkt
ett år tidigare och cirka 17 procent mera än medeltalet 1946/50. Lagerminskningen
för majs har därvid uppvägts av den ökade lagerhållningen av
andra spannmålsslag. Världshandeln med såväl bröd- som fodersäd beräknas
under det löpande året bli något mindre än 1949/50.
Den svenska importen av spannmål uppgick 1950 till cirka 219 miljoner
kg, varav 76 miljoner kg utgjordes av brödsäd och 143 miljoner kg av fodersäd.
Importen av brödsäd (vete) skedde huvudsakligen från Argentina
och Australien, medan de viktigaste leverantörerna av fodersäd voro Argentina,
Australien, Jugoslavien och Sovjetunionen. Importen av vete från
Argentina skedde på våren 1950 för cirka 47—48 kr/dt eif och från Australien
för 43 kr/dt eif, medan noteringen för argentinskt vete på våren 1951
har stigit till omkring 70 kr/dt. En stor del av den ovannämnda prishöj
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
241
ningen beror på fraktstegringen — den för närvarande till cirka 12 kr/dt
uppgående frakten från Argentina är ungefär dubbelt så hög som för ett år
sedan. Det inhemska priset för vete har legat avsevärt under importpriset
— garantipriset för inhemskt höst- och vårvete uppgick sålunda i genomsnitt
för 1950/51 till endast respektive 30,40 och 33,55 kr/dt.
Utvecklingen för fodersäd har varit ungefär densamma som för vete. På
våren 1950 importerades majs från Argentina och Australien för 36 kr/dt
eif. Det aktuella priset beräknas för närvarande uppgå till närmare 60
kr/dt eif. Vissa kvantiteter majs har dock omkring årsskiftet importerats
för 42 kr/dt eif. Havreimporten skedde på våren 1950 för 32 kr/dt eif —
vid de senaste inköpen har ett pris på 47 kr/dt eif noterats. Även för fodersäd
ha importpriserna avsevärt överstigit de inhemska noteringarna —
det genomsnittliga producentpriset på svensk svart- och vithavre beräknas
sålunda för 1950/51 till 26 kr/dt och för svenskt korn till 29 kr/dt.
Även importpriserna på övriga fodermedel ha under det senaste året stigit
väsentligt. Sålunda importerades vetekli i början av 1950 för 25—26 kr/dt
eif, medan priset hösten 1950 hade stigit till 30 kr/dt eif och för närvarande
uppgår till 42—44 kr/dt eif. Jordnötskakorna importerades i början av
1950 för 41—42 kr/dt eif — under hösten uppgick importpriset till 45—46
kr/dt eif och utgör för närvarande ej mindre än 60 kr/dt eif. För övriga
oljekakor redovisas en liknande utveckling och priset för bomullsfrökakor
har stigit från 38 kr/dt eif i början av 1950 till 52—55 kr/dt eif våren
1951. Motsvarande siffror för argentinska solroskakor äro 38 och 58
kr/dt eif.
Den framtida utvecklingen på den internationella spannmålsmarknaden
sammanhänger naturligtvis intimt med det aktuella skördeutfallet. Enligt
föreliggande uppgifter ha åtskilliga länder vidtagit åtgärder för att stimulera
den inhemska spannmålsodlingen. Man måste även räkna med att sedan
de akuta behoven för beredskapslagring ha tillfredsställts, en avmattning
av efterfrågan är att vänta. Det är därför troligt, att prisstegringen så
småningom kommer att upphöra.
Socker.
Världsproduktionen av socker beräknas under 1950/51 överstiga produktionen
under det sistförflutna året med nästan en tiondel samt produktionen
före kriget med två tiondelar. Huvuddelen av den redovisade produktionsökningen
är lokaliserad till Nordamerika, där den inhemska sockerproduktionen
sedan förkrigstiden mer än fördubblats. Efterkrigsårens bristsituation
inom den internationella sockerförsörjningen har snabbt övervunnits
och det kända sockeröverskottet har absorberats av den kraftiga efterfrågeökningen
i importländerna. I början av 1950 beräknades dock, att vissa
osålda överskott skulle uppstå under nämnda år — Koreakriget har dock
tydligen stimulerat importländernas inköp, och några svårsålda överskott
ha ej uppstått.
Den svenska sockerkonsumtionen utgjorde 1950 cirka 301 miljoner kg
räknad i raffinad, varav den inhemska sockerproduktionen svarade för
knappt fyra femtedelar. Importen av socker utgjorde under nämnda år
105 miljoner kg. Det ledande leverantörlandet var Danmark, följt av Tjeckoslovakien,
Polen, Kuba och Östtyskland. Importpriserna voro något högre
än under föregående år: sålunda betalades för det danska sockret cirka
0,80 kr/kg eif mot cirka 0,7o kr/kg eif i medeltal 1949. Det polska och
tjeckiska sockret ställde sig däremot något billigare.
1(! Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 207.
242
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
Såsom tidigare nämnts äro de aktuella produktionsutsikterna tillfredsställande,
vilket gäller för såväl överskotts- som underskottsområdena. Den
europeiska sockerproduktionen beräknas öka med nästan en femtedel och
de goda produktionsutsikterna ha utövat en återhållande verkan på de tidigare
uppträdande prisstegringstendenserna.
Kött och fläsk.
Världsproduktionen av kött och fläsk översteg 1950 föregående års produktion
med cirka 6 procent och låg därmed ungefär en tiondel över förkrigsproduktionen.
Produktionen av nöttkött hade under det senaste året
ökat med cirka 3 procent medan samtidigt uppgången för fläsk var cirka
12 procent. Produktionen av lamm- och hästkött har beräknats vara mindre
än 1949. Den europeiska kött- och fläskproduktionen har tack vara den
förbättrade foderförsörjningen ökat avsevärt under de senaste åren, men
understiger dock ännu förkrigsproduktionen med ungefär en tiondel. Minskningen
i Europa har icke kunnat kompenseras genom ökad import och den
europeiska konsumtionen av kött och fläsk ligger ännu betydligt under förkrigsnivån.
I Västeuropa var den genomsnittliga konsumtionen av kött
och fläsk 30 kg per capita år 1949 mot 41 kg före kriget. Som jämförelse
kan nämnas, att motsvarande siffror för Förenta Staterna och Kanada voro
70 och 60 kg och för Argentina och Uruguay 122 och 108 kg.
Den internationella handeln med kött och fläsk har, enligt hittills tillgängliga
uppgifter, avsevärt utvidgats under det sistförflutna året, varvid
särskilt utförseln från de europeiska exportländerna har ökat väsentligt. Den
övervägande delen av kött- och fläskexporten sker mot betalning i mjukvaluta.
En stor del av den internationella handeln på området är bunden
genom bilaterala handelsöverenskommelser. Det ledande importlandet Storbritannien
har sålunda sådana överenskommelser med de flesta exportländerna.
De i bilaterala handelsöverenskommelser stipulerade priserna uppvisa en
betydande spridning. De engelska importpriserna (fob) för bacon voro
sålunda under det gångna året för olika leverantörländer följande: Danmark
3,ii kr/kg, Kanada 3,oo kr/kg, Australien 2,02 kr/kg och Nya Zeeland 1,71
kr/kg. Motsvarande priser för nötkött voro: Argentina 1,38 kr/kg, Australien
0,93 kr/kg och Nya Zeeland 0,83 kr/kg. De utanför avtalen sålda kvantiteterna
ha betingat högre priser än de vid kontraktsförsäljningarna tillämpade.
Den svenska importen av kött och fläsk uppgick 1950 till 28 miljoner
kg, varav 19 miljoner kg nötkött och 5 miljoner kg fläsk. Såväl beträffande
kött som fläsk har Danmark varit det ledande leverantörlandet; vissa kvantiteter
kött importerades under året dock även från Argentina, Uruguay
och Irland. De danska priserna ha bestämts genom särskilda avtal, som för
1950 stipulerade ett fläskpris på 3,06—3,os kr/kg eif, medan det motsvarande
priset för nötkött (ko kl. 1) utgjorde l,9i kr/kg eif. För argentinskt kött
(benfritt) betalades i början av 1950 cirka 2,43 kr/kg fob (ca 2,69 kr/kg eif);
det uruguayska köttet importerades samtidigt för 2,30 kr/kg fob (ca 2,36
kr/kg eif). Ett nytt avtal med Danmark har ännu ej undertecknats, men
fläskpriset beräknas bli högre än tidigare. Importpriserna för kött ha under
hela året 1950 legat under de inhemska noteringarna, medan ett motsatt
förhållande varit rådande beträffande fläsket.
För det löpande året äro de internationella produktionsutsikterna i stort
sett fördelaktiga och världsproduktionen av kött och fläsk beräknas 1951
öka med över 5 procent. Den europeiska produktionen väntas öka kraftigt
— en utveckling som gynnas av den förbättrade fodermedelssituationen och
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
243
de olika regleringarnas prispolitiska åtgärder. Vissa svårigheter kunna dock
för ögonblicket noteras i samband med de stigande kostnaderna för fodermedelsimporten.
Produktionen i de ledande utomeuropeiska exportländerna
väntas ej undergå några större förändringar.
Ägg.
Den europeiska äggproduktionen påverkas avsevärt av krigsårens fodcrmedelsbrist,
och 1947/48 låg den i Västeuropa över en fjärdedel under förkrigsnivån.
Sedan dess har återhämtningen dock varit snabb, och förkrigsnivån
beräknas ha uppnåtts 1949/50. Man kan därvid emellertid notera, att
den nederländska produktionen nämnda år uppgick till endast 92 miljoner
kg mot 127 miljoner kg före kriget och att motsvarande siffror för Västtyskland
voro 192 och 255 miljoner kg; den engelska äggproduktionen har
däremot samtidigt legat avsevärt över förkrigsproduktionen. År 1950/51 beräknas
den västtyska äggproduktionen komma att i det närmaste uppnå förkrigsnivån,
medan något lägre produktion fortfarande väntas i Nederländerna.
Den sammanlagda produktionen i 11 västeuropeiska länder beräknas
1950/51 överstiga förkrigsproduktionen med ungefär 14 procent.
De ledande europeiska äggexportörerna äro Danmark, Nederländerna och
Irland. Den danska äggexporten har för 1949/50 beräknats till 88 miljoner
kg mot 90 miljoner kg före kriget, medan motsvarande siffror för Nederländerna
äro 48 och 58 miljoner kg och för Irland 22 och 17 miljoner kg. Den
nederländska exporten kommer dock, enligt föreliggande uppgifter, redan
1950/51 att överstiga förkrigsexporten, samtidigt som även en kraftig utvidgning
av den danska exporten är att vänta. Den svenska äggexporten uppgick
1949/50 till 13 miljoner kg (inkl. äggprodukter).
Bland importländerna för ägg dominera Storbritannien och Västtyskland.
Det engelska importbehovet tillfredsställes av en betydande import från utomeuropeiska
länder och dessutom är största delen av den danska exporten
destinerad till Storbritannien. Den sammanlagda importen var 1949/50 cirka
140 miljoner kg men beräknas 1950/51 sjunka till cirka 114 miljoner kg.
Även Västtyskland, som är den främsta svenska exportmarknaden, väntas
inskränka sin export från 66 miljoner kg 1949/50 till 60 miljoner kg 1950/
51. Det kan nämnas, att även Frankrike beräknas importera något mindre
kvantiteter ägg under det löpande året.
Producentpriserna för ägg uppvisa en betydande variation mellan olika
länder och de ha i stort sett legat lägre i exportländerna än i importländerna.
Den danska äggexporten skedde 1949/50 till ett genomsnittspris av
cirka 2,69 kr/kg fob varvid det kontraktsenliga englandspriset utgjorde 2,42
kr/kg fob. Ett nytt avtal med Storbritannien avslöts i september i950, och
enligt föreliggande uppgifter är det nya priset något högre än under det
gångna året. Det nederländska genomsnittspriset har 1949/50 angivits till
3,42 kr/kg fob och det irländska till 3,21 kr/kg. Det svenska exportpriset har
ungefär legat i nivå med det nederländska och har under kalenderåret 1950
månadsvis varierat från cirka 2,70 till över 4,50 kr/kg eif Padborg.
Såsom framgick av den tidigare redogörelsen, räkna de europeiska exportländerna
med en betydande utvidgning av sin äggexport. Samtidigt kan dock
den väntade produktionsökningen i importländerna beräknas begränsa avsättningsmöjligheterna
för ägg. En oviss faktor är emellertid i vilken mån
de högre priserna på fodermedelsmarknaden komma att påverka olika länders
äggproduktion.
244
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
Fetter och oljor.
Efterkrigsårens livsmedelshushållning har präglats av en svårbemästrad
bristsituation beträffande fetter och oljor. De fettproducerande lågkonsumtionsområdena
har under och efter kriget avsevärt utvidgat den inhemska
förbrukningen, samtidigt som produktionen i flera av Asiens ledande överskottsområden
har legat avsevärt under förkrigsnivån. Efterkrigstidens produktionsutvidgningar
ha till en betydande del varit koncentrerade till icke
exportländer, och världsexporten av fetter och oljor låg ännu 1950 betydligt
under förkrigsnivån.
Världsproduktionen av fetter och oljor bär 1950 beräknats till 20,8 miljoner
ton och låg därmed ungefär i paritet med produktionen under år 1949. I
medeltal 1935/39 har världsproduktionen uppgått till 20,i miljoner ton —
de aktuella per capitatillgångarna av fett äro dock betydligt lägre än före
kriget, eftersom världsbefolkningen sedan dess har ökat med ungefär en
tiondel. Världsproduktionen av vegetabiliska matoljor utgjorde i fjol ca 6,7
miljoner ton och låg därmed 6 procent under 1949 års produktion samtidigt
som den dock översteg förkrigsproduktionen med 5 procent. Den kraftigaste
minskningen uppvisades därvid av olivolja, och endast produktionen av sojabönor
var större än föregående år. Världsproduktionen av industriella oljor
och palmoljor låg 1950 i stort sett i paritet med 1949 års produktion, medan
produktionen av animaliska fetter samt val- och fiskolja hade stigit med
resp. 6 och 9 procent. Den sammanlagda världsexporten av fetter och oljor
skattades 1950 till 5,3 miljoner ton och översteg därmed 1949 års exportsiffra
med en tiondel.
Under våren 1950 kunde en viss avspänning skönjas på den internationella
fettmarknaden och en viss reduktion av efterkrigsårens höga priser tedde
sig sannolika. Koreakriget medförde emellertid en ökning av importefterfrågan
och fettpriserna började i stället stiga. Prisstegringen var åtminstone
i början kraftigast inom hårdvalutaområdet. Under de senaste månaderna
ha ytterst kraftiga prisstegringar noterats på samtliga marknader. På våren
1950 noterades portugisisk kopra till omkring 1 200 kr ton eif svensk hamn
(motsvarande pris för råolja utgör ca 1,89 kr/kg). Redan i augusti hade
priset stigit till 1 375 kr/ton eif (2,18 kr/kg råolja), medan det i mitten av
mars uppgick till ungefär 1 900 kr/ton eif (3,oz kr/kg). Sedan dess har dock
priset sjunkit något och utgjorde i mitten av april omkring 1 750 kr/ton
eif (2,82 kr/kg). Odlarpriset för svensk raps av 1950 års skörd uppgick till
0,75 kr/kg, vilket utgör ett råoljepris på 1,65 kr/kg för höstraps och l,s5 kr/kg
för vårraps.
Samtidigt med den ovan redovisade fördyrningen av fettimporten ha
betydligt högre priser kunnat utfås vid export av svenskt rapsfrö och svensk
rapsolja. Av 1950 års rapsskörd ha sammanlagt 93 miljoner kg rapsfrö sålts
till utlandet, varav 30 miljoner kg frö i form av rapsolja (12 miljoner kg
rapsolja). Därav ha 25 miljoner kg rapsfrö sålts till Västtyskland sommaren
1950 för ett baspris av 0,79 kr/kg eif. Till detta pris tillkommer dock ett
tillägg vid kvalitetsregleringen, varför det faktiska priset har beräknats till
ca 0,90 kr/kg eif. För de i december till Västtyskland och Storbritannien sålda
kvantiteterna kunde ett baspris på l,io—1,12 kr/kg noteras och vid försäljningarna
i början av 1951 hade baspriset stigit till ca 1,42 kr/kg eif.
Världsexporten av smör uppgick 1950 till 363 miljoner kg och översteg
därmed exporten under föregående år med 7 procent, varvid det ökade överskottet
i de europeiska exportländerna mer än uppvägde den minskade exporten
från Nya Zeeland och Australien. Den danska exporten uppgick
1950 till 156 miljoner kg mot 138 miljoner kg 1949 och 158 miljoner kg
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
245
1938, medan motsvarande siffror för den nederländska exporten voro 64,
53 och 51 miljoner kg.
Den svenska smörexporten uppgick 1950 till 14 miljoner kg, varav drygt
fyra femtedelar exporterades till Västtyskland. För de i februari 1950 till
Västtyskland exporterade partierna färskt smör noterades ett pris på omkring
6,15 kr/kg eif Padborg. I februari 1951 hade priset vid motsvarande
export sjunkit till ungefär 5,60 kr/kg eif Padborg. Som jämförelse kan nämnas,
att vid den danska exporten till Storbritannien gällde fram till 1 oktober
1950 ett pris på 3,88 kr/kg fob. Vid handelsförhandlingar under hösten
1950 begärde danskarna, enligt föreliggande uppgifter, en höjning av smörpriset
till 4,16 kr/kg fob. Något nytt avtal har dock hittills ej avslutits, och
det är osannolikt att den begärda prishöjningen kan genomdrivas.
Världsexporten av fetter och oljor beräknas 1951 bli något mindre än
1950, varvid exportminskningen huvudsakligen kommer att drabba vegetabiliska
matoljor. Smörexporten väntas däremot bli ungefär 7 procent större
än under det sistförflutna året.
246
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
SVENSKA SPANNMÅLSAKTIEBOLAGET
STOCKHOLM 1
Bilaga 9.
Till statens jordbruksnämnd, Stockholm.
I likhet med vad som skett tidigare år får Svenska spannmålsaktiebolaget
härmed till Statens jordbruksnämnd inkomma med förslag till de prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område avseende konsumtionsåret 1951/52,
som beröra bolagets verksamhet. I samband härmed har bolaget företagit
beräkningar över bolagets kostnader under verksamhetsåret 1951/52 liksom
ock framlagt en förnyad kalkyl över dess kostnader under nu löpande konsumtionsår.
Inledning.
Vid ingången till konsumtionsåret 1950/51 slopades i stort sett återstoden
av de av kriget och efterkrigstiden föranledda krisreglerande åtgärderna
med avseende å de varor, som beröra bolagets verksamhet. Redan tidigare
hade alla ransoneringsföreskrifter upphört att gälla. Detsamma gällde
normalprisbestämmelserna å fodersäd, kli och oljekraftfoder. Först fr. o. m.
konsumtionsåret 1950/51 slopades emellertid normalprisföreskrifterna för
brödsäd samt i samband därmed det omfattande prisortssystemet för brödsäd,
som ursprungligen fick tillgripas i samband med att brödsäden på sin
tid lades under beslag.
Vid utformandet av sitt förslag sistlidna år till regleringsbestämmelser
för konsumtionsåret 1950/51 hade bolaget ansett det önskvärt, att regleringsåtgärderna
om möjligt erhölle en sådan utformning, att de, i den mån
så läte sig göra, anslöte sig till de riktlinjer, som funnos uppdragna i 1947
års riksdagsbeslut, eller att de i annat fall dock borde syfta till att göra en
senare övergång till regleringsåtgärder i enlighet med nämnda riktlinjer så
enkel som möjlig. Dessa riktlinjer åsyftade bland annat, att handeln skulle
lämnas så fri som möjligt. Detta gällde icke endast förhållandena inom landet
utan jämväl importen och exporten av olika varor.
Bolagets förslag till brödsädsregleringens utformning under nu löpande
konsumtionsår innebar, att jordbrukarna under året skulle tillförsäkras vissa
lägsta, successivt stigande priser å ett antal prisorter samt att bolaget
sommaren 1951 skulle inlösa all till bolaget då hembjuden spannmål från
handeln och industrien. Vidare skulle bolaget vara skyldigt att bland annat
till reglering av brödsädsinarknaden i mån av tillgång utförsälja brödsäd
till kvarnarna. Enligt bolagets mening skulle bolagets utförsäljningspriser
därvid vara så avvägda, att dels odlarepriserna kunde något variera, dels
ock bolaget i görligaste mån slippa bidraga med fraktkostnaden vid transport
från handeln av brödsäd till kvarn. Bolaget framhöll, att till vinnande
av dessa båda syften borde bolagets utförsäljningspriser icke vid någon tidpunkt
med mindre än 4 kronor per deciton överstiga garantipriserna till
jordbrukare.
Bolaget vill vidare framhålla, att bolaget även diskuterade andra alternativa
utformningar av brödsädsregleringen och framhöll samtidigt, att den
247
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
form för brödsädsreglering, som borde följas, vore en jordbrukspolitik fråga
av sådan art, att det näppeligen ankomme på bolaget att bedöma densamma.
Med hänsyn till olika omständigheter, bland annat risken för att brödsädspriserna
skulle bliva väl höga, ansåg sig jordbruksnämnden icke kunna
helt ansluta sig till den av bolaget diskuterade huvudlinjen för brödsädsregleringen
utan omarbetade i samråd med bolaget densamma så, att regleringen
fått i stort sett följande utformning.
Å ett mindre antal prisorter gälla garantipriser till jordbrukarna och vidare
är bolaget skyldigt att den 1 juni 1951 inlösa all till bolaget från handeln
och industrien hembjuden brödsäd. Till reglering av den inhemska
brödsädsmarknaden har bolaget skyldighet att i mån av tillgång till kvarnarna
försälja brödsäd till priser i vissa importhamnar, som med en krona
25 öre per deciton överstiga garantipriserna till jordbrukarna å prisort.
Även om brödsädsregleringen i denna form icke kan anses ha visat sig direkt
olämplig, så har densamma dock medfört vissa olägenheter, av vilka
framför allt må påtalas det förhållandet, att spannmålsbolaget alltjämt, som
bolaget med sitt förslag sökte undgå, i stor omfattning måste betala fraktgottgörelser
vid transport av spannmål till kvarnindustrien. Det har vidare
visat sig, att skillnaden mellan garantipriserna till odlarna och bolagets utförsäljningspriser
varit för liten för att åstadkomma den variation i odlarpriserna,
med vilken man hade räknat och som skulle kunnat innebära
bland annat, att priserna till odlarna i vissa underskottsområden skulle kunnat
bliva något högre än i överskottsområdena för brödsäd. Vid en återblick
på förhållandena sådana de gestaltat sig under nu löpande konsumtionsår
väga dessa olägenheter dock ganska lätt emot de svårigheter av olika slag,
som yppat sig på såväl den inhemska spannmåls- och fodermedelsmarknaden
som framför allt på de utländska marknaderna till följd av Korea-kriget
och därav föranledda dispositioner runt om i världen samt det svaga
skördeutfallet 1950 i Argentina, det land, som utgör en av de förnämsta exportmarknaderna
för spannmål och fodermedel. Ehuru det vidtagits sådana
åtgärder från bolagets sida, att förutsättningarna syntes goda att inom landet
tillgodose efterfrågan på fodersäd och andra fodermedel, ha nämnda förhållanden
medfört, att läget för dagen i detta hänseende måste anses ganska
bekymmersamt. Även om bolaget icke nu av denna anledning anser sig böra
föreslå några skärpta regleringsåtgärder, så anser sig bolaget dock böra
framhålla, att en sådan utveckling ingalunda får anses utesluten, att under
konsumtionsåret 1951/52 och måhända redan dessförinnan åtgärder till en
reglerad fördelning av vissa varutillgångar måste tillgripas.
Innan bolaget övergår till huvudfrågan, regleringsåtgärdernas utformning,
får bolaget lämna följande uppgifter rörande marknadsförhållandena.
Marknadsöversikt.
Under de första efterkrigsåren karakteriserades läget på världsmarknaden
för spannmål och fodermedel av den starka efterfrågeökningen. Denna
kunde icke helt tillgodoses av befintliga tillgångar och följden blev, att priserna
höllos uppe på en hög nivå. En fortgående förbättring av produktionsförhållandena
ledde emellertid till en prissänkning, som var särskilt utpräglad
under åren 1948 och 1949. Bristen på dollar och andra hårdvalutor utgjorde
dock ett starkt hinder för den internationella handeln och den yttring
av valutakrisen, som devalveringen i september 1949 innebar, gjorde
slut på prisfallet, som dessutom, sedan skörden i vissa spannmålsproduce
-
248 Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
rande länder blivit ogynnsam och det politiska läget tillspetsats, förbyttes i
en prisstegring.
I fråga om handeln med vete har det internationella veteavtalet (IWA),
som trädde i kraft den 1 augusti 1949, haft återhållande effekt på prisutvecklingen.
Helt har emellertid icke IWA kunnat fylla sitt syfte att »tillförsäkra
importländer tillgång till vete till skäliga och stabila priser». Redan
det maximipris, som tillämpas, är ganska högt. Importländerna anslöto sig
icke heller till avtalet för att de ansågo maximipriset skäligt utan för att de
ej voro villiga att betala priserna å den »fria» marknaden. Det grundläggande
maximipriset enligt överenskommelsen skall vara 1: 80 dollar per bushel
i kanadensisk valuta till det paritetsvärde för den kanadensiska dollarn,
som för Internationella valutafondens ändamål fastställdes per den 1 mars
1949. Priset skall vidare avse »nr 1 Manitoba Northern Wheat», in bulk, i
lager Fort William/Port Arthur. I samband med devalveringen höjdes det
i kanadensiskt mynt uttryckta maximipriset till 1: 98 dollar per bushel
(34: 26 kr. per dt).
Till belysande av prisutvecklingen för »fritt» vete, d. v. s. vete, som säljes
utanför IWA, lämnas följande ur »Corn Trade News» hämtade uppgifter.
Chicago
(cents per bushel)
1949
1
1 september
9 5 0
11 december
December.............
... 221 3/8
230 1/8
234 7/8
Maj...................
Winnipeg
(cents per bushel)
... 214 3/4
231 3/8
238 3/8
No l North. Man......
... 223
198
195 7/8
» 4 » » ......
Buenos Aires
... 215
188
183 7/8
(pesos per 220 lbs).....
Australien
(sh per 480 lbs)
40: —
43: —
F.a.q. fob .............
... 133/8
118/4
118/4
Chicagomarknaden är i nuvarande läge endast att betrakta som en inhemsk
marknad, vars priser äro för höga för exportaffärer. Vid de försäljningar,
som företagits utanför IWA, — huvudsakligen till Japan och Jugoslavien
— ha därför särskilda åtgärder måst vidtagas från den amerikanska
regeringens sida. Svårigheter yppa sig även på grund av dollarbristen för
importländer att inom IWA:s ram i USA fylla sitt behov av brödsäd. Till
belysande av trögheten i USA-försäljningarna av vete kan nämnas, att exporten
från juli till oktober år 1950 endast uppgick till 68 miljoner bushels
mot 121 miljoner bushels under samma tid år 1949. På sista tiden har emellertid
inträtt en förändring. Till den ökade efterfrågan på USA-vete har
medverkat den ringa tillgången på högvärdigt Manitoba-vete. Vidare ha köparnas
förhoppningar om export från Australien och Argentina icke helt
blivit infriade. Sedan dessutom majspriset i USA stigit till en sådan höjd,
att utfodring med vete visat sig lönande, har den inhemska efterfrågan stigit-
_
Särskilt markerad är prisstegringstendensen i fråga om fodersäd. Till belysande
härav lämnas nedanstående uppgifter om prisutvecklingen på
Chicago-börsen under åren 1948—1950.
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
249
Tabell 1.
Genomsnittligt loco-pris
i cents per bushel
1948
1949
1950
Majs
136
133
Januari-mars ............
249
April—juni................
231
139
149
Juli—september............
204
135
156
Oktober—december ........
148
126
160
Havre
79
78
Januari—mars ............
131
April—juni................
122
72
90
Juli—september............
94
67
83
Oktober—december ........
85
75
92
Dessutom må nämnas, att januari-priserna ytterligare stigit beträffande
majs till 178 cents per bushel och havre till 98 cents per bushel. USA är
för närvarande det enda land, som har ett stort överskott pa majs. Handeln
inom landet är emellertid betydande och dessutom föreligger i denna
tid av internationell politisk spänning behov av att äga goda reserver.
Otvivelaktigt utgöra dessa två faktorer huvudorsaken till den höga prisnivån.
Det är tänkbart, att en förbättring i den politiska situationen skulle
komma att leda till en avspänning på marknaden.
Det ogynnsamma skördeutfallet av majs föregående år förde Argentina
bort från den internationella majsmarknaden, och det .synes med hänsyn
till att årets majsareal är relativt ringa, att de argentinska utbuden icke
skola få den omfattning under nästkommande säsong, som skulle varit
erforderlig för en avspänning å marknaden.
Även i fråga om kli och oljekraftfoder har prisstegringstendensen varit
mycket .stark och härtill har särskilt bidragit fjolårets ogynnsamma skördeutfall
i Argentina. När detta land efter ett uppehåll på flera månader
åter inträdde på marknaden, skedde utbuden till priser, som lågo väsentligt
över priserna under hösten 1949. Sålunda noterades i september 1949
och februari 1951 följande priser.
Priser i kronor per 100 kg
fob argentinsk hamn
sept. 1949 febr. 1951
Kli........................ 13:41 29: 16
Solroskakor................ 21:96 40:40
Linf rökakor................ 23:76 43:51
Till ytterligare belysande av den prisutveckling, för vilken redogörelse
här lämnats, återgivas nedan av bolaget sammanställda uppgifter om priser
å spannmål och fodermedel i kronor per deciton eif svensk hamn.
250
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
Tabell 2. Priser å spannmål och fodermedel i kronor per declton
eif svensk hamn.
1
1950
1951
1
Sept.
Okt.
Nov.
Dec.
Jan.
Febr.
Vete
USA............................
—
—
41
‘42 245
47
48
Argentina........................
49
49
49
50
54
57
Australien ......................
46
46
46
49
51
Räg
Argentina........................
—
—
—
45
53
_
Canada ..........................
36
37
41
42
48
_
USA............................
—
—
—
—
53
—
Havre
Australien ......................
33
34
36
37
42
46
USA ............................
—
—
_
51
Argentina........................
34
—
35
_
52
_
Nordafrika ......................
—
—
—
37
42
—
Korn
Nordafrika ......................
36
38
40
41
45
50
Irak ............................
36
37
39
41
45
48
Argentina........................
—
—
—
—
59
Majs
USA ............................
36
38
41
44
48
50
Australien ......................
39
41
41
42
_
Brasilien ........................
46
47
44
46
50
51
Olj ekakor
Argentina: Jordnötskakor ........
50
—
51
51
56
60
Bomullsfrökakor......
45
45
46
46
58
60
Solroskakor ..........
42
42
43
44
51
55
Andra länder: Jordnötskakor......
46
46
44
48
50
63
Bomullsfrökakor ....
43
42
43
45
48
51
Solroskakor ........
41
41
42
43
46
60
Kokoskakor ........
40
39
37
37
40
43
Vetekli
Argentina........................
—
—
33
34
38
43
Frankrike........................
29
30
30
31
37
37
Nordafrika ......................
29
30
31
32
37
41
Andra länder....................
—
—
—
32
37
41
Riskli
Burma..........................
—
—
—
27
35
39
Sorghum
Australien ......................
33
34
35
—
40
—
Hirs
Argentina........................
39
39
38
38
46
52
Förutom den direkta prisstegringen för varorna å de skilda marknaderna
återspeglar ovanstående uppgifter stegringen i fraktkostnaderna.
Såsom framgår av nedanstående sammanställning har denna stegring varit
betydande.
Inom IWA.
Utom IWA.
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
251
Tabell 3. Fraktkostnader vid leveranser till svensk hamn.
1950
1951
Sept.
Okt.
Nov.
Dec.
Jan.
Kronor per deciton
Från Argentina
Tung spannmål ..............
4:71
5:08
4:71
5: 62
4: 71
5: 62
5:80
6:89
9: 79
13:78
Kli ..........................
6:89
7: 25
8:70
15: 22
Från Australien
5:80
6:89
7: 25
7:98
10: 88
Från USA
Tung spannmål ..............
4: 14
5:18
6: 22
9: 32
10: 36
Såsom framgår av det föregående gav devalveringen hösten 1949 signalen
till en stegring av priserna på spannmål och fodermedel å de marknader,
där vårt land har att komplettera förråden av dessa varor. Ett dåligt
skördeutfall i Argentina och Korea-krisen medförde eu ytterligare förstärkning
av prisstegringstendensen. Av dessa två faktorer torde den sistnämnda
ha betytt mest för uppkomsten av den nuvarande inflationskonjunkturen.
Det är givetvis vanskligt att nu bedöma det prisläge, som kommer att
råda under verksamhetsåret 1951/52, men det torde framstå såsom sannolikt
att, även om kriget i Korea skulle upphöra, det inte bör räknas med
en sådan omsvängning, att några väsentliga prissänkningar äro att förvänta.
Såväl spannmåls- som fraktmarknaderna kunna emellertid vara
utomordentligt känsliga även för jämförelsevis små variationer i tillgång
och efterfrågan. Bolaget anser vidare, att ytterligare prisstegringar icke få
anses uteslutna.
Därest bolagets utförsäljningspriser inom landet komma att bli oförändrade
och härvid räknar bolaget med de fr. o. m. den 26 februari 1951 gällande
priserna, är det därför uppenbart, att importen av spannmål och fodermedel
under konsumtionsåret 1951/52 måste bliva förenad med betydande
kostnader.
Spannmåls- och fodermedelsregleringarna.
Utgångsläget beträffande regleringsåtgärderna under konsumtionsåret
1951/52 är, såsom redan framhållits, avsevärt sämre än vad det var sistlidna
år vid motsvarande tidpunkt. I fråga om fodersäd och andra fodeimedel
har bolaget också framhållit, att det aktluella läget kan giva anledning
till vissa bekymmer, men även i fråga om brödsäden kunna såjdana
omständigheter inträffa, att vissa försörjningssvårigheter kunna uppstå.
Redan det förhållandet, att höstsädsarealerna i år äro jämförelsevis små,
kan bereda svårigheter, och skulle höstsädens övervintring utfalla otillfredsställande,
är det icke säkert, att beredskapslagret av brödsäd kan
upprätthållas i önskad omfattning. Det är därför möjligt, att de regleringsåtgärder,
som bolaget här nedan kommer att föreslå, i praktiken icke kunna
genomföras utan att mer omfattande regleringsanordningar kunna bliva
påkallade. Någon ställning i detta hänseende torde emellertid icke kunna
tagas förrän tidigast framåt .sommaren, då man dels fått kännedom om
252
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
övervintringen samt storleken av de våisådda arealerna och dels måhända
bättre kan överblicka de utländska marknadsförhållandena, än vad man
för dagen kan göra. Det synes därför angeläget, att sådana fullmakter utverkas,
att regleringsanordningarna av Kungl. Maj :t kunna anpassas efter
de förhållanden, som föreligga, då den slutliga utformningen av desamma
skall verkställas.
a) Brödsädsregleringen.
Såsom redan antytts innebära de nu i kraft varande anordningarna beträffande
brödsädsregleringen, att odlarna å ett begränsat antal prisorter
tillförsäkras vissa lägsta, successivt: stigande priser. Vidare har bolaget
åtagit sig att per den 1 juni 1951 inköpa till bolaget från handel och industri
hembjuden brödsäd. Några marginaler för handeln äro icke fastställda,
men dessa regleras därigenom att bolaget är skyldigt att i mån av
tillgång försälja brödsäd till industrien till priser, som med en krona 25
öre per deciton överstiga de odlarna garanterade priserna, varvid bolagets
priser skola gälla i vissa importhamnar. Beträffande bolagets inlösningspriser
skola desamma med högst 75 öre per deciton överstiga odlarpriserna.
Genom dessa anordningar hade man tänkt sig, att odlarpriserna skulle
kunna i någon man variera liksom ock handelns marginaler. I detta avseende
har det tillämpade systemet inneburit en missräkning. Sedan höstsäsongen
i fjol var över, då handelns marginaler icke voro höga, har hande|IP
} allmänhet tillämpat så höga priser, att bolaget måst företaga försäljningar
av brödsäd till kvarnarna i långt större utsträckning, än vad
som förväntats. Likväl torde detta förhållande icke ha medfört, att priserna
till jordbrukarna varit högre än garantipriserna. Dessutom har särskilt
höstvetefrågan berett bolaget .svårigheter, vilka fortsättningsvis kunna
bliva ännu större, enär kvarnindustriens förbrukning av vårvete varit
och är mindre, än vad den skulle behöva vara med hänsyn till tillgångarna
inom landet nu och under det närmaste året på höst- och vårvete. Slutligen
vill bolaget erinra om vad ovan sagts angående de olägenheter i fråga
om fraktbetalningar, som äro förenade med det nuvarande systemet.
Vid överläggningar inför bolaget med representanter för handel och industri
ha de anordningar diskuterats, som borde vidtagas under nästa reglenngsar.
Därvid ha trenne alternativ övervägts, som i korthet kunna anges
salunda:
a) Brödsädsregleringen utformas i huvudsaklig överensstämmelse med
vad bolaget föreslog föregående år;
b) Det nuvarande systemet bibehålie,s i stort sett oförändrat;
c) Med hänsyn till riskerna för knapphet på brödsäd och det eventuella
behovet av utfodringsförbud beträffande brödsäd, kan det ifrågasättas ett
återgående till det system, som tillämpades 1949/50 med ett stort antal
prisorter .samt fasta priser och marginaler.
Den nuvarande anordningen med prisorter vid sidan av importhamnarna
har visat sig medföra sådana olägenheter, att det ur reglerings- och
kostnadssynpunkt vore lämpligast om endast importhamnarna vore prisorter.
Häremot står emellertid det från jordbrukarhåll framkomna önskemålet,
att antalet prisorter anyo skulle utökas, så att från prisorterna mer
avlägset belägna odlare skulle kunna beredas bättre brödsädspriser än för
narvarande. Ehuru bolaget alltjämt vidhåller den uppfattningen, att brödsadsregleringen
lämpligen borde utformas i huvudsaklig överensstämmelse
med vad bolaget föreslog föregående år, synes, med hänsyn till aktuella
svårigheter av^ olika slag, anledning finnas förorda, att” det nuvarande
systemet bibehålies i stort sett förändrat. I vad mån önskemålet från od
-
253
Kungl. RIaj:ts proposition nr 207.
larhåll om ett utökat antal prisorter bör tillgodoses, anser bolaget närmast
vara eu fråga av sådan jordbrukspolitik art, att bolaget icke bör
taga ställning till densamma. Bolaget vill dock understryka, att regleringsapparaten
därigenom bleve väsentligt försvårad. Beträffande de priser,
som vid ett bibehållet system böra tillämpas vid bolagets inlösen samt
vid bolagets försäljningar till kvarn, vill bolaget framhålla, att de nu tilllämpade
marginalerna om 75 öre respektive en krona 25 öre måhända få
anses för små, dels på grund av inom handeln ökade omkostnader men
dels ock enär särskilt den större marginalen i vissa fall får anses inrymma
en del fraktkostnader samt järnvägs- och båtfrakterna komma att ytterligare
öka. Någon ställning till denna fråga behöver dock icke tagas för närvarande
utan kan detta anstå intill den tidpunkt, då regleringsåtgärderna
närmare böra utformas, något som bör ske i god tid före säsongens början.
Bolaget har tidigare framhållit, att det under nu löpande konsumtionsår
emellanåt berett bolaget svårigheter att förse kvarnindustrien med brödsäd,
särskilt höstvete, i önskad omfattning. Till ett kommande år kunna
dessa svårigheter bliva än större. Det bör därför övervägas, huruvida icke
bolaget på ett eller annat sätt bör utrustas med befogenheter att disponera
över inom handeln befintlig brödsäd. Under nu löpande konsumtionsår regleras
vissa av förhållandena mellan handeln och industrien å ena samt bolaget
å andra sidan genom avtal. En komplettering av dessa avtal i nyss
berört syfte, om en dylik överenskommelse kan träffas, synes vara den
minst ingripande åtgärden.
Beträffande det ovan som c) angivna alternativet synes detta i det längsta
böra undvikas. Skulle emellertid sådana åtgärder behöva tillgripas under
loppet av ett kommande’konsumtionsår, kan en övergång till ett dylikt
system lättare ske ifrån det nu tillämpade systemet än från de anordningar
bolaget föregående år ansåg sig böra föreslå. Även detta förhållande synes
tala för ett bibehållande med ovan nämnda justeringar av den nuvarande
formen för brödsädsregleringen.
b) Fodersådsregleringen.
Å ifrågavarande område skulle bolaget helst ,se, att några ändrade bestämmelser
icke skulle behöva tillgripas. Skulle det under längre tid bliva
knappt med importerad fodersäd, kan frågan om en förbrukningsreglering
dock bliva aktuell. I samband därmed och för övrigt redan dessförinnan
kan det ock bli anledning att på nytt överväga normalprisbestämmelser.
Det nuvarande knapphetsläget har nämligen i vissa fall medfört, att marginalerna
inom handeln blivit väl höga.
Med hänsyn till ökade omkostnader inom handeln synas handelsmarginalerna
i importhamnarna böra justeras, en fråga, som dock liksom beträffande
marginalerna inom brödsädshandeln icke nu behöver lösas.
c) Kraftfoderregleringen.
Även kraftfoderregleringen torde kunna bibehållas oförändrad. Också
här måste emellertid så småningom marginalfrågan diskuteras.
Bolaget vill i detta sammanhang ånyo upptaga till övervägande frågan
om de priser, bolaget bör betala för det oljekraftfoder, som fraimvinnes vid
de svenska oljefabrikerna av svenskodlade och importerade råvaror. Bolaget
har därvid tidigare påpekat, att de priser, bolaget betalat, med hänsyn
till världsmarknadspriserna varit väl höga. Å andra sidan har bolaget i
många fall för inom landet av importerade råvaror producerat oljekraftfoder
betalat priser, som vida understigit världsmarknadspriserna. En anordning,
som synes kunna övervägas, vore väl lämpligen den, att bolaget för
254
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
inom landet framställt oljekraftfoder betalade priser, som ungefärligen anslöte
sig till världsmarknadspriserna på olika slag av oljekraftfoder, varvid
möjligen en sådan anordning kunde träffas, att bolagets inköpspriser med
hänsyn till världsmarknadsläget fastställdes för ett kvartal i sänder. Genom
en dylik anordning synes någon anledning icke föreligga till sådan kritik
beträffande de av bolaget tillämpade inköpspriserna, som i vissa sammanhang
förekommit.
Spannmålsbolagets kostnader.
I skrivelse till Statens livsmedelskommission den 7 mars 1950 beräknade
bolaget kostnaderna för verksamhetsåret 1/9 1949—31/8 1950 till 45
miljoner kronor samt kostnaderna för verksamhetsåret 1/9 1950—31/8 1951
till 41 miljoner kronor. Det sistnämnda beloppet har i skrivelse till Konungen
från Statens livsmedelskommission den 20 april 1950 på grund av ändringar
i fråga om prissättningen av importerade fodervaror inom landet reducerats
med 5 miljoner kronor.
I förutnämnda spannmålsbolagets skrivelse till Statens livsmedelskommission
framhöll bolaget, att till täckande av kostnaderna för verksamhetsåret
1949/50 återstod av tidigare anvisade medel 55 598 642 kronor 82 öre.
Härutöver har riksdagen för täckande av kostnaderna för regleringsåret
1950/51 beviljat ett reservationsanslag på 25 miljoner kronor. Sammanlagt
disponeras sålunda för täckande av kostnaderna verksamhetsåren 1949/50
och 1950/51 80 598 642 kronor 82 öre. För verksamhetsåret 1949/50 föreligger
nu godkänt bokslut. Underskottet enligt detta är lägre än det beräknade,
nämligen 32 403 485 kronor 79 öre. Orsaken härtill är, att bolaget erhållit
viss ej förut beräknad vinst vid export av vete till Västtyskland. Dessutom
har till förbättring av resultatet medverkat den omständigheten, att
uppskrivning skett av lagervärdena på grund av höjda inhemska priser å
fodersäd och övriga fodermedel.
Sedan kostnaderna för verksamhetsåret 1949/50 blivit täckta, återstå sålunda
av äldre anslag 48 195 157 kronor 3 öre, varav 8 197 023 kronor 79
öre utgör rest å uppburet förskott för verksamhetsåret 1949/50 och 30 miljoner
kronor utbetalats i förskott för verksamhetsåret 1950/51. Återstående
belopp, 9 998 133 kronor 24 öre, har ännu icke disponerats av spannmålsbolaget.
^ I den beräkning av kostnaderna för spannmålsbolagets verksamhet, som
låg till grund för anslagsäskandet till 1950 års riksdag, uppgingo, som ovan
sagts, kostnaderna för verksamhetsåret 1950/51 till 36 miljoner kronor. På
grund av prisstegringen för de importerade varorna komma kostnaderna
emellertid icke att stanna vid detta belopp. I skrivelse till Konungen den 28
oktober 1950 har spannmålsbolaget på grundval av det då föreliggande prisläget
uppskattat underskottet till cirka 51 miljoner kronor. På grund av den
ytterligare pris- och omkostnadsstegring, som därefter skett, har bolaget nu
företagit en omräkning av kalkylen för verksamhetsåret 1950/51 och därvid
kommit till ett kostnadsbelopp å 75 miljoner kronor. Till skillnad från den
ursprungliga kalkylen har räknats med — frånsett högre importpriser —
import av brödsäd till en kvantitet av 75 000 ton, varjämte mindre justeringar
vidtagits beträffande inköpen av majs, kli och oljekraftfoder. Dessutom
har hänsyn tagits till höjningar å spannmålsbolagets utförsäljningspriser
den 26 februari 1951.
För verksamhetsåret 1951/52 har bolaget i enlighet med härvid fogad bilaga
uppskattat kostnaderna till 100 miljoner kronor, varvid botaget utgått
ifrån att regleringen av handeln med spannmål och fodermedel sker enligt
255
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
här framförda förslag, samt att bolagets inköp och beredskapslagring kommer
att få den omfattning, som framgår av bilagan. Vidare förutsättes, att
bolagets försäljningspriser bliva oförändrade samt att inköpspriserna inklusive
kostnaderna inom landet komma att uppgå till
för
vete.................
....... 50 kronor per 100 kg
»
majs...............
....... 55 >
3 100 3
oljekraftfoder.......
....... 60 »
3 100 3
kli...................
....... 44 s
» lOU 3
havre................
...... 45 *
> 100 3 .
Då enligt vad som ovan sagts av redan anvisade medel för bolagets verksamhet
återstå något över 48 miljoner kronor, torde för regleringsåren 1950/
51 och 1951/52 av riksdagen böra anvisas ytterligare 130 miljoner kronor.
I årets statsverksproposition är under nionde huvudtiteln upptaget ett reservationsanslag
på 35 miljoner kronor till kostnader i samband med Svenska
spannmålsaktiebolagets verksamhet.
Bolaget vill slutligen framhålla, att de här framlagda uppskattningarna
av kostnaderna grundas på faktorer, som för närvarande — särskilt vad
gäller regleringsåret 1951/52 — äro särskilt svåra att överblicka. Av utslagsgivande
betydelse är prisutvecklingen å den internationella marknaden
samt importmöjligheterna.
Med anledning av vad sålunda anförts får Svenska spannmålsaktiebolaget
hemställa, att Statens jordbruksnämnd vid avgivande av förslag till
Kungl. Maj :t rörande prisreglerande åtgärder å jordbrukets område under
regleringsåret 1951/52 måtte föreslå, att regleringsanordningarna beträffande
spannmål och fodermedel utformas i huvudsaklig överensstämmelse
med vad bolaget förordat, samt att medel anvisas för täckande av bolagets
kostnader i enlighet med beräkningarna här ovan.
Utdrag av styrelsens protokoll i ärendet bifogas.
Stockholm den 23 februari 1951.
Svenska spannmålsaktiebolaget
CARL MANNERFELT ERIK CARLSSON.
Bilaga.
Beräkning av Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader för verksamhetsåret
i/9 1951—31/8 1952.
A. Kostnader för ett beredskapslager av 300 00 ton brödsäd
B. Kostnader och förlust vid import och försäljning av 75 000
ton brödsäd.....................................
C. Kostnader och förlust vid import och försäljning av
100 000 ton majs ..................... .......••••••
D. Kostnader och förlust vid inköp och försäljning av 200 000
ton oljekraftfoder .................................
6 000 000
9 000 000
25 000 000
30 000 000
256
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
E. Kostnader och förlust vid import och försäljning av
125 000 ton kli .................................... 20 000 000
F. Kostnader och förlust vid import av 15 000 ton havre .... 2 000 000
G. Fraktbidrag för fodermedel till Norrland .............. 2 000 000
H. Räntor ............................................ 4 000 000
I. Allmänna kostnader ................................. 1 000 000
K. Oförutsedda kostnader............................... 1 000 000
Kronor 100 000 000
Transumt.
Rolstyr. 1/51.
Protokoll, hållet vid sammanträde med styrelsen för
Svenska spannmålsaktiebolaget å bolagets lokal, Drottninggatan
25 i Stockholm, den 23 februari 1951 kl. 10.00.
Närvarande voro samtliga styrelseledamöter, nämligen herrar Mannerfelt,
Näsgård, Martin Andersson, Jansson, Abel Andersson, Reuterwall och
Christenson, samt av styrelsesuppleanterna herrar Johnsson, Rehnby och
Sandberg samt fr. o. m. under 6 § herr Hamring.
Närvarande voro dessutom verkställande direktören samt herrar Almér,
Bergqvist, Sandell och von Zweigbergk ävensom vid protokollet undertecknad
Brolén.
1 §•
Justeringsman.
Att jämte ordföranden justera dagens protokoll utsågs herr Näsgård.
2 §•
9 §.
Regleringsåtgärder 1951/52.
Till ledamöterna och suppleanterna i styrelsen hade i förväg utsänts förslag
till skrivelse från bolaget till Statens jordbruksnämnd angående de prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område avseende konsumtionsåret 1951/
52, som berörde bolagets verksamhet.
Förslaget föredrogs och föranledde på vissa punkter diskussion, varvid
framhölls bl. a., dels från herrar Hambring och Rehnby att höstvetesituationen
syntes böra föranleda fastställande av viss minimiinblandning av vårvete
vid kvarnarnas förmalning, dels över huvud att det vore av synnerlig
vikt, att regleringsbestämmelserna bleve utfärdade i god tid.
Efter vissa mindre under föredragningen beslutade ändringar godkände
styrelsen förslaget till skrivelse, som i sin slutliga utformning skulle biläggas
protokollet (bil. 3).
In fidem:
Nils Brolén.
Justeras:
Carl Mannerfelt.
Bernhard Näsgård.
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
257
Bilaga 10.
PM
angående prisclearingen av fettvaror.
Genom beslut den 10 januari 1941 förordnade Kungl. Maj :t, efter framställning''
av statens livsmedelskommission, att inom kommissionen skulle
inrättas en särskild clearingkassa för reglering enligt Kungl. Maj :ts bestämmande
av marknadspriserna inom landet på fettvaror.
För denna clearing har statens livsmedelskommission och sedermera statens
jordbruksnämnd i enlighet med Kungl. Maj :ts direktiv träffat vissa
avtal med AB Karlshamns oljefabrik, Svea oljefabrik samt Linoljeslageriernas
försäljnings aktiebolag om import av fettråvaror samt om bearbetning
av dessa och av inom landet framvunna oljeväxtfröer. Vidare har avtal träffats
med Svenska fettindustriernas råvaru- och importförening u. p. a.
om import av fettråvaror.
Enligt gällande avtal mellan Karlshamns Oljefabriker och statens jordbruksnämnd
har oljefabriken förbundit sig att för nämndens räkning inköpa
allt svenskt oljeväxtfrö utom linfrö som erbjudes fabriken av Sveriges
Oljeväxtodlares Cenlralförening. Oljefabriken har även åtagit sig att
för jordbruksnämndens räkning ombesörja import av fettråvaror. Enligt
avtalet skall fabriken bearbeta de inköpta oljeväxtfröerna och de importerade
fettråvarorna. Vidare skall fabriken lagra varorna samt omhänderha
försäljningen av utvunna produkter.
Det ekonomiska mellanhavandet mellan oljefabriken och staten regleras
genom en avräkning månad för månad över clearingkassan för fettvaror.
Vid sina inköp av inhemska oljeväxtfröer skall oljefabriken betala
det av statsmakterna fastställda inlösningspriset med tillägg för torkningskostnader
o. d. Priset på den framvunna oljan fastställes av jordbruksnämnden.
Avtalet reglerar den ersättning, som fabriken äger åtnjuta för
sitt arbete och sina kostnader. I fråga om importerade fettråvaror gäller
i huvudsak samma regler som för oljeväxtfröer av inhemsk odling. Importpriset
skall alltid godkännas av jordbruksnämnden.
Priset på den framvunna oljan (clearingpris) awäges med hänsyn till
å ena sidan produktionskostnaderna för olja av inhemskt frö och å andra
sidan priset på de importerade fettråvarorna. Detta clearingpris avspeglar
alltså i stort sett medelpriset mellan den svenska prisnivån och importprisnivån.
Clearingpriserna på oljan ändras tid efter annan med hänsyn
till prisutvecklingen på världsmarknaden. Priset på de vid bearbetningen
erhållna fodervarorna fastställas av Kungl. Maj :t och riksdag.
De avtal, som träffats med övriga inledningsvis omnämnda företag, överensstämma
i tillämpliga delar i stort sett med avtalet med Karlshamns
Oljefabriker.
Jämsides med prisclearingen av fettråvarorna ha tidvis clearingavgifler
uttagits på margarin och under andra tidsavsnitt clearingbidrag lämnats
vid margarinframställning.
17 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. A''r 207.
258
Kungl. Maj:ts proposition nr 207
Till belysning av prisclearingen av råvarorna lämnas här nedan en
sammanställning årsvis beträffande det ekonomiska resultatet av å ena sidan
den inhemska oljeväxtodlingen och å andra sidan importen av fettråvaror.
Detaljerad redovisning i detta avseende kan icke lämnas för tiden
före år 1945, beroende på att avräkningarna under tidigare år skedde på
något annorlunda sätt.
Svenskt oljeväxtfrö.
(R = rapsolja, S = senapsolja, V = vallmoolja, L = linolja).
Skördeår
Kvantitet olja
ton,
Kostnad per
kg rå olja
vid fabrik
''Clearingpris
per kg
kr.
Förlust
per kg
kr.
Vinst
per kg
kr.
Totalt
resultat.
1 000-tal kr.
1941-44...
1945.......
R
6 883
1:69
1:82
0:13
-34 680
+ 895
S
962
1:95
1:82
0:13
—
- 125
V
342
2:38
1:82
0:56
—
- 192
L
6 435
1:86
1:20
0:66
+ 578
- 4 247
1946.......
R
5 859
1:66
1:82
0:16
- 3669
+ 937
S
1197
1:83
1:82
0:01
—
- 12
L
2 425
1:54
2:60
1:06
+ 925
+ 2 571
1947.......
R
5 398
1:95
1: 82
0: 13
+ 3496
- 702
S
3 695
2: 26
1:82
0:44
—
- 1626
L
5549
1:99
2:60
0:61
- 2 328
+ 3 385
1948.......
R 21 296
2:08
1:82
0:26
+ 1057
- 5 537
S
5113
2: 28
1:82
0:46
—
- 2 352
L
8 739
2:20
*2: 32
0: 12
- 7 889
+ 1049
1949.......
R 24 715
2:09
1:92
0:17
- 6840
- 4 202
R
14 721
2:09
1:51
0:58
—
- 8 538
S
3 738
2:26
1:92
0:34
—
- 1271
L 18307
2:35
Undersk
2:30
ott å export
0: 05
erat rapsfrö
- 14 011
- 5 564
- 19 575
- 915
1950.......
Prelim
inär beräkni
ng för 1950
-20 490
+ 22000
1 Medeltal.
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
259
Importerade fettr&varor.
(K = kokosolja, V = valolja, L = linolja, ö = övriga oljor).
Kalenderår
Kvantitet
olja kg,
Självkostn.
i medeltal
per kg
Clearingpris
per kg
kr.
Förlust
per kg
kr.
Vinst
per kg
kr.
Totalt
resultat
1 000-tal kr.
1941-44...
+ 40540
1945.......
K 19 795
1:38
1:82
—
0:44
+ 8710
ö 10011
1:40
1:82
—
0:42
+ 4 205
29 806
+ 12 915
L 3160
1:01
1:45
—
0:44
+ 1390
+ 1480Ö
1946.......
K 5 972
0: 94
1:82
_
0:88
+ 5 255
Va 1822
1:25
1: 82
—
0: 57
+ 1039
Ö 6 021
1:22
1:82
—
0: 60
+ 3 613
13 815
+ 9 907
L 7 577
1:70
1:50
0:20
- 1515
Medeltal
+ 8892
1947.......
K 13 344
1:04
1: 82
—
0:78
+ 10 408
Va 18163
1:46
1:82
—
0:36
+ 6 539
Ö 6 858
2:04
1: 82
0:22
—
- 1509
38 365
+ 15 438
L 10 799
3:07
2:52
0:55
—
- 5 939
Medeltal
+ 9499
1948.......
K 14139
1:94
1:82
0:12
_
- 1697
Va 17892
1:83
1:82
0:01
_
- 179
ö 3107
1: 95
1:82
0: 13
—
- 403
35138
- 2 279
L 1473
2: *70
2:60
0:10
—
- 147
- 2426
1949.......
K 19 455
1:44
2:00
_
0:56
+ 10 895
Va 16 144
1:63
2: 00
—
0:37
+ 5973
Ö 3 261
1:70
2:00
—
0:30
+ 978
38 860
+ 17 846
L 1706
1:81
2:30
—
0:49
+ 836
+ 18682
1950.......
K 23022
1:61
2:07
—
0: 46
+ 10 590
Va 3 803
1:78
2:07
—
0: 29
+ 1103
Ö 1389
1:75
2:07
—
0:32
+ 444
28 214
+ 12137
L 2 300
1:89
2:30
—
0:41
+ 943
+ 18 080
260
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
Sammanfattning.
Överskott på importerade varor 1941—44
1 000-tal kr.
40 540
Underskott på inhemsk odling under samma tid
» » »
34 680
5 860
Överskott på importerade varor 1945—50
> » »
61 532
Underskott på inhemsk odling under samma tid
Avgår gemensamma kostnader för ränta, lagring,
frakter för olja, svinn m. m. under hela den
» » »
Säger
4 446
57 086
62 946
tid clearing pågått
1 000-tal kr.
69 622
Underskott netto
6 676
Såväl i fråga om den inhemska odlingen som beträffande importen utvisa
de i sammanställningarna redovisade totalresultaten skillnaden mellan
självkostnaden för rå olja vid fabrik och det fastställda clearingpriset
för samma vara. Clearingpriset har, i enlighet med de för clearingkassans
verksamhet givna direktiven, i princip anpassats så att kassan skall vara
självbärande. Enär självkostnaderna för den ur inhemsk odling erhållna
oljan i regel legat högre än självkostnaderna för den importerade oljan
och clearingpriserna även skolat täcka för verksamheten gemensamma
kostnader för ränta, lagring, frakter, svinn in. m., har förfarandet lett
till att clearingpriserna på de importerade oljorna kommit att ligga över
världsmarknadsprisnivån för råa oljor. Clearingprisernas avvägning har
givetvis också varit beroende av prissättningen på de vid bearbetningen
framvunna fodermedlen. Rörande prissättningen på fodermedlen och dessa
prisers relation till världsmarknadsprisnivån hänvisas till en inom jordbruksnämndens
vegetabiliebyrå verkställd utredning. Denna utredning visar,
att den prissättning, som tillämpats på fodermedlen, genomsnittligt
sett icke legat över världsmarknadsprisnivån utan ungefär motsvarat
denna.
Från principen att clearingpriserna motsvarat ett medeltal av självkostnaderna
för oljor av inhemskt ursprung och för importerade oljor har
gjorts ett väsentligt avsteg. Detta gäller clearingpriserna på linolja. Sålunda
har kassan före 1950 belastats med utgifter för linolja om sammanlagt
drygt 13,8 milj. kronor netto, varav cirka 3 milj. kronor faller på
importen och resten på den inhemska produktionen. 1950 års inhemska
oljelinodling beräknas däremot ge ett överskott på 7,5 milj. kronor och viss
på senare tid företagen, ännu icke avräknad import beräknas tillföra kassan
cirka 1 milj. kronor.
Tabellerna utvisa att clearingkassan före 1945 belastats med ett sammanlagt
belopp av 34,7 milj. kronor för samtliga oljor av inhemskt ursprung,
och att kassan under samma tid genom de importerade fettråvarorna
tillförts en inkomst på sammanlagt 40,5 milj. kronor. Motsvarande
siffror för tiden 1945—50 äro 4,4 (belastning) resp. 61,5 (inkomst)
milj. kronor. Kassan har därjämte, som förut antytts, haft att bestrida
vissa gemensamma kostnader uppgående till 69,6 milj. kronor för hela
perioden 1941—1950. Förlusterna på den inhemska odlingen jämte nyssnämnda
gemensamma kostnader ha bestritts av inkomsterna av importen.
Verksamheten i dess helhet under tiden 1941—1950 har visat ett underskott
av 6,7 milj. kronor.
Clearingpriserna på de råvaror, som använts för margarinframställning,
ge icke en fullständig bild av fettråvarukostnaderna för margarinet. Som
ovan antytts ha under vissa tider uttagits särskilda clearin "avgifter på
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
261
margarin. Dessa avgifter måste naturligtvis betraktas som ett tillägg till
de gällande clearingpriserna. Å andra sidan ha speciellt under 1949 och
1950 särskilda bidrag ur clearingkassan lämnats till margarinet. Till belysande
av detta må följande anföras.
Vid matfettsransoneringens slopande i mars 1949 nödgades man av försörjningsskäl
genomföra en ökad prisspänning mellan smör och margarin.
De totala tillgångarna på matfett ansågos visserligen vara tillräckliga
för fri försäljning, men tillgången på smör ansågs för knapp för att
svara mot den efterfrågan, som skulle uppstå vid oförändrad prisrelation
mellan denna vara och margarin. För att styra efterfrågan i den riktning,
som för sörj ningsläget krävde, höjdes smörpriset med 40 öre samtidigt ,som
priset på hushåll,sinargarin sänktes med samma belopp. Denna sänkning
åstadkoms bl. a. genom att från clearingkassan utbetalades ett bidrag med
19,6 öre per kg margarin. Beträffande kavlingsmargarin och bageriväxtmargarin
hade tidigare uttagits en clearingavgift av 36 öre resp. 57 öre
per kg. Denna slopades nu och samtidigt tillfördes dessa slag av margarin
samma clearingbidrag som hushållsmargarinet. Vid fastställandet av
ovannämnda bidrag av 19,6 öre utgick en accis på margarinet med 8 öre
per kg. Vid ingången av 1950 borttogs denna accis. Utan att behöva förändra
margarinpriset kunde man då sänka clearingbidraget med motsvarande
belopp eller till 11,6 öre. Bidraget utgick oförändrat under hela 1950.
Denna vid matfettsransoneringens slopande vidtagna omläggning av den
direkta clearingen av margarinet ledde sålunda till att kassan, som tidigare
tillförts betydande belopp i form av clearingavgifter på kavlings- och
bageriväxtmargarin, nu kom att belastas med stora utgifter i form av clearingbidrag
till allt slags margarin.
Koreakonfliktens utbrott medförde en under hela andra halvåret 1950
fortgående höjning av importprisnivån på fettråvaruområdet. Sålunda hade
exempelvis importpriset på kokosolja, vilket under första halvåret legat
vid i genomsnitt 1: 80 per kg, i .slutet av året nått upp till 2: 30 per kg.
Denna kraftiga prishöjning på fettvaruområdet föranledde jordbruksnämnden
att hos Kungl. Maj :t begära bemyndigande att borttaga clearingbidraget
till margarinet och genomföra en viss höjning av clearingpriserna
på fettråvaror. Med hänsyn till då rådande prisstabilisering ansågs emellertid
dessa åtgärder, vilka skulle ha lett till en höjning av margarinpriset,
icke kunna genomföras. Såväl clearingpriserna på margarinråvarorna
som clearingbidraget till margarinet komnio därför att bibehållas oförändrade
till årsskiftet 1950/51. Detta ledde till att clearingpriserna på margarinråvarorna
under andra halvåret 1950 kommo att ligga i genomsnitt
omkr. 20 öre lägre än världsmarknadspriserna. Under denna tid skedde alltså
en subventionering av margarinet genom anlitande av clearingkassans
medel. Att detta kunnat ske utan tillskott av statsmedel sammanhängde
bl. a. med det gynnsamma ekonomiska utbytet av 1950 års inhemska oljeväxtodling.
Resultatet av del direkta clearingförfarandet beträffande margarinet under
åren 1943—1950 framgår av efterföljande sammanställning. De i tabellen
angivna beloppen ange tusental kronor.
Såsom framgår av sammanställningen hade kassan under tiden fram till
årsskiftet 1948/49 tillförts en nettoinkomst av 21,7 milj. kronor. På grund
av den ovan nämnda, i samband med matfettsransoneringens slopande vidtagna
omläggningen kom kassan att under åren 1949 och 1950 belastas med
en nettoutgift av sammanlagt ca 19 miljoner kronor. Vid ingången av 1951
slopades clearingbidraget och i stället infördes en clearingavgift av 4,7 öre
på allt slags margarin.
262 Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
År
1943 ...
Hushålls-
margarin
331
Kavlings-
margarin
163
Bageriväxt-
margarin
Totalt
494
1944 ...
. - 99
882
—
783
1945 ...
863
5 618
1 149
5 904
1946 .. .
. - 659
3 883
1062
4 286
1947 .. ,
- 115
3 496
1 146
4 527
1948 ..
344
3 197
2 181
5 722
1949 .. .
- - - t
. — 7 516
- 1 876
- 494
- 9 886
1950 ..
. - 6 246
- 1 758
- 1165
- 9 169
Omfattningen av 1949 och 1950 års inhemska oljeväxtodling blev av sådan
storleksordning, att icke oväsentliga kvantiteter rapsfrö och rapsolja
kunnat avsättas genom export till utlandet. De kvantiteter raps-och ryhsfrö,
som disponerats för denna export, ha gentemot odlarna avräknats efter gällande
garantipris för varan. Vid exporten uppkommen vinst eller förlust
har tillförts respektive belastat clearingkassan och ingår i de i ovanstående
sammanställning beträffande den inhemska oljeväxtodlingen redovisade totalresultaten.
Med hänsyn härtill torde det vara lämpligt att här lämna en
närmare redogörelse för den ifrågavarande exporten.
Skörderesultatet 1949 uppgick till följande kvantiteter fabriksfrö (= nedtorkat
frö): raps- och rybsfrö 114 000 ton, senapsfrö 13 700 ton och oljelinfrö
49 000 ton.
Den erhållna kvantiteten raps- och rybsfrö representerade ca 46 000 ton
olja, vilket motsvarade drygt 75 procent av det totala behovet av fettråvaror
för margarinframställning under konsumtionsåret 1949/50. Margarinet tillverkas
emellertid icke uteslutande av rapsolja utan består av en blandning
av denna olja samt kokos- och valolja. Inklusive behovet av rapsolja för den
tekniska industrien och för den sedan 1948 pågående exporten av bakmassa
till England utgjorde det för regleringsåret 1949/50 beräknade inhemska
behovet av rapsolja 24 000 ton, motsvarande 60 000 ton frö. Ett överskott av
raps- och rybsfrö om ca 55 000 ton förelåg alltså. Detta överskott kunde i
sin helhet exporteras, främst till Västtyskland, på relativt gynnsamma villkor.
Exporten skedde dels i form av obearbetat frö och dels i form av olja. Oljeexporten
uppgick till ca 14 700 ton, för vars framställning åtgått omkring
35 000 ton frö. Fobvärdet av den del av exporten, som skedde i frö, uppgick
till ca 15,8 milj. kronor, vilket motsvarar 80 öre pr kg. Fobvärdet för oljeexporten
uppgick till 22,7 milj. kronor. För att sistnämnda exportinkomst
skall kunna jämföras med fröexporten måste man emellertid till detta
belopp lägga värdet av det rapsmjöl, som framvunnits vid tillverkning av den
exporterade oljan. Med utgångspunkt från ett pris av 40 öre pr kg representerar
detta fodermjöl ett sammanlagt värde av 7,7 milj. kronor. Den kvantitet
frö om ca 35 000 ton, som åtgått för rapsoljeexporten, inbringade sålunda
ca 30,4 milj. kronor, eller 96 öre pr kg frö. Härtill kommer att landet vid
export av olja valutamässigt sett tillfördes inkomst för bearbetningen, motsvarande
4 öre pr kg frö. Till jämförelse med de här nämnda beloppen må
nämnas, att garantipriset till odlarna för 1949 års skörd utgjorde för höstraps
1: 06 och för vårraps 1: 00 pr kg. Jämfört enbart med produktionskostnaderna
uppstod på exporten av 1949 års odling en sammanlagd förlust av
icke fullt 7,8 milj. kronor.
De vid exporten erhållna priserna täckte således icke de inhemska produktionskostnaderna.
Såsom framgår av det ovan sagda erfordras emellertid med
hänsyn till margarinets sammansättning och behovet inom den tekniska in
-
263
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
dustrien en betydande import av olika slag av fettråvaror, främst kokosolja
och valolja. Med hänsyn härtill bör man betrakta rapsexporten som ett byte
av inhemska fettråvaror mot utländska sådana varor. Härav följer att det
ekonomiska resultatet av exporten måste bedömas under hänsynstagande
till de på importvarorna gällande priserna. Ur denna synpunkt kunna de vid
exporten erhållna priserna anses tillfredsställande. Till belysning härav kan
nämnas att priset på kokosolja vid denna tid låg mellan 1: 75 och 1: 80 pr
kg och priset på valolja mellan 1: 20 och 1: 40 pr kg, allt eif. I viss utsträckning
kunde genomföras direkt byte av rapsolja mot kopra eller kokosolja,
så att man i" utbyte för rapsoljan erhöll lika stor kvantitet kokosolja. I de
fall då byte mot kopra eller kokosolja icke förekom, uppgingo exportpriserna
för rapsoljan till mellan 1: 46 och 1: 70 pr kg fob. Medelpriset för hela exporten
var 1: 54 pr kg fob. Även andra för folkhushållet värdefulla produkter
erhöllos i direkt byte mot raps. Sålunda genomfördes i slutet av 1949, under
den tid då strejken vid valsverken pågick i USA och omöjliggjorde varje import
av vitplåt från detta land, utbyte av viss kvantitet rapsolja mot vitplåt.
Denna bytesaffär var i dåvarande läge ur landets synpunkt synnerligen förmånlig.
1950 års skörd av raps- och rybsfrö uppgick till i runt tal 180 000 ton, vilket
representerar ungefär 72 000 ton rå olja. Denna kvantitet motsvarar icke
fullt det inhemska behovet av fettråvaror till margarin-, tvättmedels- och
teknisk industri.
Av denna skörd har. uttryckt i frö, 93 000 ton exporterats, huvudsakligen
till Västtyskland. I runt tal en tredjedel härav har sålts i form av bearbetad
vara (12 000 ton olja, motsvarande ca 30 000 ton frö). Fobvärdet av den del
av exporten, som skett i frö, beräknas komma att uppgå till 68,4 milj. kronor,
vilket motsvarar nära 1: 09 pr kg. Fobvärdet av oljeexporten uppgår till 22,6
milj. kronor. Härtill måste emellertid, om de båda nämnda exportbeloppen
skola bli jämförbara, läggas värdet av det rapsmjöl, som erhållits vid tillverkning
av den exporterade oljan. Detta mjöl torde representera ett värde
av 6,6 milj. kronor. Den kvantitet om 30 000 ton frö, som åtgått för rapsoljeexporten,
har sålunda inbringat 29,2 milj. kronor, vilket gör 0:97 pr kg. Då
garantipriset till odlarna för 1950 års skörd är 0:88 pr kg, har såväl frö- som
oljeexporten av 1950 års skörd givit en i förhållande till produktionskostnaderna
icke oväsentlig vinst. Då slutavräkningar ännu icke erhållits för
vissa exportkvantiteter, kan denna vinst icke exakt angivas. Den har emellertid
i ovanstående sammanställningar upptagits till 9 milj. kronor.
Försäljningen på export av fjolårets skörd har skett i etapper under en
relativt lång tidrymd. Sålunda träffades redan i början av juli 1950 avslut
om 25 000 ton frö, och den ovannämnda kvantiteten om 12 000 ton olja såldes
också i somras. I januari månad såldes 10 000 ton frö och i februari
månad 1951 har avtal slutits beträffande ett antal fröpartier på sammanlagt
19 000 ton samt i mars om ett parti på ca 9 000 ton. Då prisnivån på världsmarknaden
varierat rätt väsentligt under denna tid, ha även exportpriserna
varit olika.
Enär rapsexporten, såsom framgår av det tidigare sagda, närmast är att
betrakta som byte mot andra för margarin- och tvättmedelsindustrien erforderliga
fettråvaror, måste det exportpris, som kan erhållas vid ett visst tillfälle,
jämföras med de aktuella världsmarknadspriserna på importerade fettråvaror.
Ett vid en hög prisnivå på världsmarknaden erhållet exportpris behöver
därför icke i och för sig vara gynnsammare ur landets synpunkt, än
ett lägre pris, som erhållits vid cn lägre världsmarknadsprisnivå.
264
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
Såsom avslutning på denna redogörelse angående clearingkassans verksamhet
lämnas här nedan en siffermässig sammanställning, utvisande kassans
beräknade inkomster och utgifter under budgetåret 1950/51.
Innestående medel 1950
Kr.
20 971 285: 25
Inkomster och utgifter under tiden den V?—“/, 1951.
Inkomster
kr.
Utgifter
kr.
Margarin och margarinråvaror.. 9 338 387:11
Svensk olja för inhemsk konsumtion
........................ 1 019 455: 28
Svenskt frö och svensk olja, som
exporterats (se även nedan) .. 1 000 000: 00
Importerad linolja.............. 998 648: 92
Stearin ....................... 13085:15
Tvätt- och rengöringsmedel..... 18 086:84
Lagringskostnader............. —
Förlagsmedel.................. 500 000: 00
12 887 663: 30
7 466 755: 75
23 419 495: 94
151 696:11
4 793: 67
64 896: 91
31 107 638: 38
Utgifter, netto................. 18 219 975:08
Innestående medel den 31/3 1951 2 751 310:17
Beräknade inkomster under tiden den ’/t—■"/« 1951.
Clearingavgift för importerade fettråvaror ................ 7 000 000: 00
Clearingavgift för margarin ............................ 1 175 000:00
Beräknat överskott på svenskt oljeväxtfrö................ 1 500 000: 00
Överskott vid export av rapsfrö och rapsolja (kr. 1 000 000: 00
inkommit före den V. 1951. Se ovan) .................. 8 000 000: 00
Överskott på importerad linolja.......................... 500 000: 00
Summa inkomster: inkl. innestående medel den Va 1951 20 926 310:17
Beräknade utgifter under tiden den V,—■"/• 1951.
Oreglerat underskott på 1949 års skörd av oljeväxtfrö...... 14 000 000: 00
Diverse utgifter (ersättning för svinn, prisskillnad å fettsyror
m. m.) ........................................ 300 000: 00
Summa utgifter 14 300 000: 00
Sammanfattning.
Kr.
Innestående medel den V, 1951 .......................... 2 750 000: 00
Beräknade inkomster per den “A 1951 .................... 18 175 000: 00
20 925 000: 0(T
Beräknade utgifter per den */• 1951 ...................... 14 300 000: 00
Beräknad kassabehållning den ”A 1951 .................. 6 625 000:00.
Stockholm den 18 april 1951.
Kungl. Maj:ts proposition nr 207
267
Tab. 1. Vissa Jordbruksnäringen berörande prisindextal.
Socialsty- Prisförändringar sedan år 1935 på vissa
relsens varor enligt socialstyrelsens prisstatistik
allmänna__
Kominerskollegii
partiprisindex för
År och månad
konsum- tionspris- index för
livsmedel
Mjöl
Bröd
Potatis
Mjölk1
Mejeri-
smör
Nötkött,
stek
Färskt1
sidfläsk
Anim.
livsmedel
Veget.
livsmedel
Foder-
medel
Gödsel-
medel
1935 ............
100-0
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
1936 ............
102-4
102
101
107
102
98
108
no
104
101
105
102
1937 ............
105-9
no
107
in
107
in
107
in
108
107
117
102
1938 ............
109-6
114
109
113
112
116
no
124
113
104
112
105
1939 ............
112-9
113
113
119
117
122
120
128
120
105
114
106
1940 ............
126-8
118
130
157
127
138
129
144
140
131
148
135
1941............
150-6
121
141
142
139
161
171
188
176
157
164
146
1942 .............
164-1
125
139
202
134
170
182
198
186
181
175
213
1943 ............
161-9
127
138
160
134
170
185
213
194
187
175
229
1944 ............
156-5
126
137
162
135
170
177
218
194
189
176
224
1945 .............
155-1
123
137
175
135
170
177
212
190
185
180
218
1946 .............
158-0
133
139
196
137
170
179
220
191
182
182
179
1947 .............
163-4
146
145
209
151
191
173
218
203
196
191
156
1948 .............
175-8
179
156
198
156
194
185
229
217
208
198
158
1949 .............
177-9
182
161
187
155
205
221
207
219
205
201
162
1950 .............
181-2
182
162
227
155
209
234
196
222
218
214
168
1949 januari......
177-8
184
160
176
156
194
182
229
214
204
201
159
februari.....
177-2
184
160
177
156
194
182
230
214
204
201
163
mars........
177-3
184
160
178
155
194
182
229
215
204
201
163
april........
177-7
183
161
177
155
209
231
212
217
202
202
163
maj........
176-8
184
161
177
155
209
231
212
216
203
202
163
juni........
176-7
180
161
176
155
209
231
205
217
209
202
163
juli.........
177-4
202
155
209
252
192
220
208
202
158
augusti.....
177-9
180
155
209
252
194
221
204
199
158
september...
178-5
180
161
218
155
209
230
194
225
205
199
160
oktober .....
180-0
198
155
209
230
194
225
206
199
166
november ...
179-4
195
155
209
224
194
224
205
200
166
december . ..
177-4
185
162
191
155
209
228
194
224
205
200
166
1950 januari.....
178-5
198
155
209
229
194
221
209
201
166
februari.....
179-6
207
155
209
229
194
220
214
202
170
mars........
179-1
184
162
208
155
209
230
194
218
215
203
170
179-7
222
155
209
247
194
216
217
214
169
maj........
180-1
250
155
209
249
195
215
219
216
169
juni........
180-1
181
162
249
155
209
249
194
216
225
216
169
juli.........
181-1
252
155
209
250
195
221
222
216
165
augusti.....
181-6
272
155
209
250
195
226
213
216
165
september...
182-3
181
162
225
155
209
223
195
228
215
215
165
oktober.....
181-0
208
155
209
218
200
226
216
218
169
november . . .
183-0
214
155
209
214
201
227
223
221
169
december . ..
188-5
182
162
220
155
209
219
201
232
227
226
170
1951 januari.....
196-0
240
174
241
228
221
239
240
232
170
1 Indextalen baseras fr. o. ni. dec. 1941 på priset för standardiserad mjölk,
följa indextalen priset för salt sidfläsk.
Fr. o. m. mars 1943
268
Kungl. Maj.is proposition nr 207
Tab. 2. Priser i Sverige.
1
År och månad
Kronor per
100 kilogram
Höst-
vete1
Vår-
vete1
Råg1
Vete-
mjöl2
Råg-
sikt2
Mat-
ärter,
gula3
Mat-
potatis
Fabriks
potatis5
Socker
betor*
Strö-
socker7
1934 .............
16-97
15-69
26-99
23-51
26-99
6-02
3-30
2-25
30-12
1935 .............
16-69
15-59
29-80
25-08
25-33
8-28
3-25
2-25
30-00
1936 .............
17-01
15-92
30-61
25-86
21-21
8-53
3-31
2-25
30-72
1937 .............
19-60
18-29
32-56
29-11
20-79
9-02
3-76
2-55
31-86 j
1938 ............
j 18-85
17-27
33-84
29-43
19-90
8-66
4-37
2-70
32-00
1939 ............
17-99
17-29
33-82
28-58
27-81
9-03
4-60
2-70
32-63
1940 ............
23-30
23-29
34-49
29-83
43-19
13-67
4-81
3-10
37-00
1941............
! 26-09
26-09
34-50
30-50
50-97
13-66
5-75
4-10
41-12
1942 ............
26-55
28-09
26-09
34-50
30-50
47-78
21-73
6-45
4-50
46-87
1943 ............
26-07
27-52
25-07
37-00
28-50
42-78
13-80
7-58
4-50
49-00
1944 ............
26-70
28-70
25-70
36-60
28-50
37-36
16-18
7-58
4-50
49-00
1945 ............
26-80
28-80
25-80
35-83
28-17
35-33
16-97
7-65
4-65
49-00
1946 ............
26-59
28-70
26-04
38-61
31-66
36-08
17-87
7-83
4-65
49-00
1947 ............
27-47
30-06
27-47
43-00
36-17
39-08
18-64
8-02
5-00
61-92
1948 ............
28-99
32-90
28-99
48-27
40-86
43-85
17-49
8-77
5-30
64-40
1949 ............
30-01
35-01
30-01
49-42
42-80
44-82
16-48
9-33
5-30
65-25
1950 .............
30-85
34-94
30-39
48-14
43-07
47-28
22-05
9-27
5-55
66*55
1949 januari.....
29-75
34-75
29-75
49-65
42-40
44-19
13-69
9-25
65-25
februari.....
29-95
34-95
29-95
49-65
42-40
—
13-50
9-50
_
65-25
mars.......
30-15
35-15
30-15
49-65
42-40
_
13-50
9-50
_
65-25
april.......
30-20
35-20
30-20
49-65
42-40
—
12-82
9-50
_
maj........
30-20
35-20
30-20
49-65
42-40
—
12-69
9-50
_
65-25
juni........
30-20
35-20
30-20
49-65
42-40
—
22-28
9-50
_
65-25
juli.........
30-20
35''20
30-20
49-65
42-40
—
24-09
9-50
_
65-25
augusti.....
29-25
34-25
29-25
49-65
42-40
—
19-79
9-50
■ .
65-25
september. ..
29-45
34-45
29-45
49-65
42-40
44-50
16-39
9-50
_
65*25
oktober .....
29-88
34-88
29-88
48-75
44-00
44-50
15-50
8-75
5-30
65-25
november ...
30-38
35-38
30-38
48-75
44-00
45-to
16-52
9-00
5-30
65-25
december . ..
30-65
35-65
30-65
48-75
44-00
45-50
17-00
9-00
5-30
65-25
1950 januari.....
30-85
35-85
30-85
48-75
44-00
45-50
18-00
9-25
65-25
februari.....
31-05
36-05
31-05
48-75
44-00
—
18-50
9-50
_
65*25
mars.......
31-25
36-25
31-25
48-75
44-00
—
18-93
9-50
■ ■
65-25
april........
31-30
36-30
31-30
48-75
44-00
—
21-50
9-50
_
65-25 1
maj........
31-30
36-30
31-30
48-07
43-32
—
24-25
9-50
_
juni........
31-30
36-30
31-30
47-75
43-00
—
37-56
9-50
_
67-25 !
juli.........
3J-30
36-30
31-3°
47-75
43-00
—
37-24
9-50
__
67-25 1
augusti.....
30-05
33-05
29-05
47-75
43-00
_
19-72
9-50
_
67-25
september...
30-25
33-25
29-25
47-75
42-23
47-19
16-73
9-50
_.
67-25 i
oktober .....
30-45
33-45
29-45
47-75
42-00
47-70
15-79
8-50
5-55
67-25 f
november . ..
30-65
33-65
29-65
47-75
42-00
48-00
17-38
8-75
5-55
67-25 j
december . ..
30-85
33-85
29-85
48-07
42-32
48-00
19-04
8-75
5-55
67*25 j
1951 januari.....
31-05
34-05
30-05
48-25
42-50
48-00
20-88
9-00
67-25 |
februari.....
31-25
34-25
30-25
49-05
43-30
—
21-00
9-25
. .
74-04 j
mars........
31-45
34-45
30-45
50-75
45-00 1
—
23-59 1
9-25
—
77-25 |
Anm. Uppgifter med medieval stil avse priser under månader, då någon nämnvärd försäljning ej
ägt rum. Dessa priser ha ej medtagits vid beräkning av årsmedelpriser.
1 Medelpris till producent på kustorter t. o. m. 15 okt. 1940. Härefter av staten fastställda priser,
fr. o. m. aug. 1950 i form av garantipriser (på kustorter och en inlandsort). — 2 Sv. kvarnföreningens
grundpris fritt kvarn Stockholm. Fr. o. m. okt. 1949 pris å patentvetemjöl resp. rågsikt 00. —
3 Medeltal av producentpriser i mell. Sverige. —1 Engrospris i Stockholm på prima välsorterad vara. —
5 Av staten fastställt producentpris vid 17.5 % stärkelsehalt och 70 kg hektolitervikt. — 6 Av staten
fastställt grundpris till producent vid 16 % sockerhalt. Tillägg för varje tiondels proc. högre sockerhalt
med 1/160 av grundpriset. — 7 Partipris i Skåne.
Kungl. Maj:ts proposition nr 207. 269
Tab. 2 (forts.). Priser i Sverige.
År och månad
Kronor per 100
k i 1 o g
ram
|
Korn* 1
Havre,
vit1
Vallhö»
Höst-
säds-
halm2
Majs3
Vete-
kli3
Kraft- foder- bland- ning 3
Linfrö-
mjöl3
1
Melass4 j
1934 .............
12-71
11-83
7-47
2-50
13-01
11-76
1
15*10
1
17-31
1
8*25
1935 .............
13-13
12-15
7-22
2-35
15-51
12-85
17-33
17-90
8-67
1936 .............
13-75
12-77
6-27
2-42
15-93
13-70
18-23
18-03
9-40
1937 .............
18-22
15-58
6-37
3-40
16-33
14-38
19-11
19-24
9-61
1938 ............
15-81
13-62
5-97
3-04
16-83
13-90
19-45
20-43
10-00
1939 ............
14-55
13-03
6-43
2-81
18-61
13-39
21-41
22-32
10-27
1940 ............
22-71
20-41
14-57
5-12
18-50
16-89
23-50
24-00
11-38
1941............
24-90
22-40
20-90
6-70
23-71
16-50
25-13
24-00
12-94
1942 ............
24-50
20-75
15-30
5-48
25-33
16-78
30-92
16-00
1943 ............
23-08
18-83
11-60
3-55
25-00
18-08
32-84
34-00
16-00
1944 ............
23-24
19-03
10-88
3-oo
25-00
18-50
32-87
34-00
15-67 |
1945 ............
22-63
19-03
9-35
3-01
25-00
19-00
33-82
34-00
14-00
1946 ............
22-63
19-03
8-54
2-83
25-00
19-00
35-04
34-17
14-00
1947 ............
24-68
20-03
14-83
3-20
25-12
19-67
36-00
36-00
14-00
1948 ............
27-00
21-52
15-81
4-03
26-30
21-41
36-05
36-05
15-11
1949 ............
25-79
22-21
13-08
3-03
27-22
22-15
36-15
36-40
20-00
1950 .............
25-09
23-42
11-33
3-13
29-01
25-49
38-98
40-61
20-83
i 1949 januari.....
27-75
22-15
13-13
3-13
26-85
22-15
36-15
36-15
20-00
februari.....
27-95
22-35
12-91
3-03
27-05
22-15
36-15
36*15
20-00
mars.......
28-15
22-55
12-83
3-oo
27-25
22-15
36-15
36-15
20-00
april.......
28-20
22-60
13-79
3-07
27-30
22-15
36-15
36-15
20-00
maj........
28-20
22-60
—
—
27-30
22-15
36-15
36-15
20-00
juni........
28-20
22-6o
—
—
27-30
22-15
36-15
36-15
20-00
juli.........
28-20
22-6 o
—
—
27-30
22-15
36-15
36-15
20-00
augusti.....
23-50
21-75
—
—
27-30
22-15
36-15
36-15
20-00
september. . .
23-50
21-75
13-oo
—
26-50
22-15
36-15
36-15
20-00
oktober.....
23-34
21-88
13oo
3-oo
27-50
22-15
36-15
37-15
20-00 |
november ...
23-51
22-11
13-00
3-00
27-50
22-15
36-15
37-15
20-00
december . ..
23-83
22-34
13-oo
3-oo
27-50
22-15
36-15
37-15
20-OO j
1950 januari.....
23-98
22-48
13-00
3-03
27-50
23-31
36-15
37-15
20-00
februari.....
24-22
22-65
12-69
3-oo
27-50
23-71
36-15
37-15
20-00
mars.......
24-68
23-00
12-13
3-00
28-50
24-25
36-15
37-15
20-oo
april........
24-74
23-09
11-91
3-00
28-67
24-40
39-36
40-36
20-00
maj........
24-55
23-00
11-50
3-00
29-50
26-00
40-00
41-00
20-00
__
_
—
—
29-50
26-00
40-00
41-oo
20-00
juli.........
,
_
—
—
29-50
26-00
40-00
41-00
20-oo
augusti.....
_
_
—
—
29-50
26-00
40-00
41-00
20-00
september. . .
24-50
22-68
10-oo
3-oo
29-50
26-35
40-00
41-00
20-oo
oktober .....
25-25
23-44
10-23
3-30
29-50
26-59
40-00
42-55
22-58
november .. .
26-07
24-31
10-25
3-38
29-50
26-65
40-00
44-00
24-00
| december . . .
27-80
26-13
10-28
3-44
29-50
26-58
40-00
44-00
24-00
! 1951 januari.....
29-43
27-92
10-68
3-93
30-18
27-35
40-oo
44-00
24-00
i februari.....
31-43
29-83
10-85
4-25
: 30-71
28-75
40-54
44-75
24-00
i mars........
33-27
31-59
11-22
4-41
32-50
31*65
45-oo
51-oo
24-oo
Anm. Se anm. å föregående sida.
1 Medelpris till producent på flera orter för foderkorn och -havre. Under tiden 16 okt. 1940 - juli 1949 av staten fastställda priser. —2 Pris till producent för pressad vara på stationer i med.
Sverige. —■ 3 Pris till förbrukare på kustorter. —• 4 Pris på vissa orter till annan förbrukare än
sockerbetsodlare.
270
Kiingl. Maj.ts proposition nr 207.
Tab. 2 (forts.). Priser i Sverige.
Öre per kilogram
År och månad
1 Mej eri- | mjölki
Kon- sum- tion s- mjölk*
Smör,
svensk
riks-
note-
ring
Marga-
rin2
08t,
sveciaS
Ägg 5
Avräkningspriser8
1 Små
grisar
Hel-
fet
Halv-
fet4
Stor-
bo-
skap?
Större
kalv
kl. I
^ Mindre
[ kalv
kl. I
Svin
kl. I
I Får
(lamm
! kl. I
1
Häst
kl. I
1934 ..........
21-0
230
141
125
86
99
61
1935 ..........
•
21-0
223
135
131
94
114
1
137
83
no
112
1936 ..........
22-0
221
133
137
104
127
96
144
88
118
149
46
! 124
1937 ..........
230
257
148
124
87
138
96
160
93
122
159
44
114
1938 ..........
24-0
269
160
131
89
136
97
160
92
135
162
44
144
1939 ..........
25-0
288
165
152
no
138
114
178
101
135
192
52
127
1940 ..........
16-5
27-2
325
224
168
127
163
127
203
109
158
224
69
132
1941..........
20-7
300
385
300
200
149
220
176
266
143
195
282
104
190
1942 ..........
23-0
28-8
405
300
—
159
261
194
282
164
207
331
122
214
1943 ..........
22-9
29-1
405
300
—
165
281
195
279
153
234
356
132
230
1944 ..........
23-1
29-2
405
293
—
165
295
193
282
139
233
343
119
252
1945 ..........
23-3
29-2
405
270
—
190
293
182
278
134
226
307
99
239
1946 ..........
23-9
29-5
405
270
—
189
295
181
315
165
240
306
109
245
1947 ..........
25-7
32-6
455
286
>''_
212
311
185
321
169
247
346
142
276
1948 ..........
28-1
33-6
455
300
—
229
320
213
364
222
257
413
141
289
1949 ..........
28-5
33-6
486
269
—
230
264
247
392
247
254
395
172
285
1950 ..........
29-1
33-e
495
260
253
146
259
272
395
264
253
320
138
276
1949 januari . .
28-5
33-7
455
300
_
230
250
209
375
250
258
463
162
300
februari..
28-6
33-7
455
300
—
230
250
218
375
250
256
465
165
300
mars ....
28-5
33o
464
291
—
230
250
224
375
246
255
471
185
300
april.....
28-4
33-6
495
260
—
230
250
235
375
216
254
486
191
316
maj.....
28-1
33-6
495
260
—
230
250
235
362
207
253
442
176
319
juni.....
27-4
33-6
495
260
—
230
250
255
371
214
252
382
170
333
juli......
27-4
33-6
495
260
—
230
250
276
385
233
250
379
209
278
augusti . .
27-6
33-6
495
260
—
230
255
273
393
262
247
338
190
270
september
28-5
33-6
495
260
—
230
300
271
422
266
248
328
179
280
oktober ..
29-1
33-6
495
260
—
230
300
256
426
268
255
327
151
241
november
30-2
33''6
495
260
—
230
300
249
412
268
262
326
136
240
december.
30-2
33-6
495
260
--
230
268
258
430
278
263
328
146
240
1950 januari . .
300
33-6
495
260
-,
185
227
260
432
269
258
337
155
255
februari..
29-9
33-6
495
260
235
170
248
266
430
269
248
357
159
260
mars ....
29-8
33-6
495
260
249
127
235
267
408
265
244
365
156
280
april.....
29-4
33-6
495
260
255
no
220
276
365
239
238
361
142
301
maj.....
28-7
33-6
495
260
255
no
225
281
338
229
235
314
135
308
juni.....
28-1
33-6
495
260
255
no
226
282
334
225
242
288
125
277
juli......
28-1
33-6
495
260
255
no
271
292
351
232
255
281
131
288
augusti . .
28-1
33-6
495
260
255
no
295
285
372
250
263
294
139
307
september
28-8
33-6
495
260
255
180
300
278
390
261
265
295
137
300
oktober ..
29-9
33-6
495
260
255
iso
300
253
409
278
261
303
128
260
november
29-9
33-6
495
260
255
iso
293
253
429
303
262
308
119
240
december.
29-6
33-6
495
260
255
180
270
274
483
344
265
334
130
240
1951 januari . .
30-7
37-6
570
345
305
230
260
288
488
331
266
364
137
210
februari ..
37-8
570
345
305
230
237
293
467
296
271
405
154
235
mars.....
37-8
570 1
345
305
230
255
294 |
463
269
280
450
174
230
1 Medelavräkningspris till producent för 3‘5 %-ig mjölk, fritt mejeri, vid ett skummjölksvärde av
4-5 öre/kg (2-0 öre/kg juli 1939—dec. 1941). Inkl. tuberkulostillägg, exkl. efterlikvider och producentbidrag.
Efterlikviderna ha utgjort följande belopp i öre/kg: 0-31 år 1942, 0-40 år 1943, 0-41 år 1944,
0-55 åren 1945 och 1946, 0-63 år 1947, 0-59 år 1948, 0-82 år 1949 och 0-62 år 1950. För åren 1942 saknas
motsvarande uppgifter. — 2 Detaljpris i städer och tätorter. För mjölk öre/l. —3 Partipris._‘Parti
pris
på mager (27 + ) ost 1941—1944. —5 Svensk äggnotering, pris till producent i södra Sverige. Åren
1941—1948 tidvis statliga normalpriser. — « Ovägda medeltal av avräkningspriser till producenter vid
större slakteriföreningar i Svea- och Götaland. Slaktad vikt. — 7 Ovägt medeltal av priser för kor kl. I
och II. — 8 Ovägt medeltal av producentpriser enl. (numera) Sv. slakteriförbunds riksnotering för prima
griskullar i kl. I med medelvikt av 17 kg/st.
Kangl. Maj:is proposition nr 207.
Tab. 2 (forts.). Priser i Sverige. 1
271
Kronor per 100 kilogram
Handelsgödselmedel1
Öre per liter
Drivmedel2
År och manaa
Chile-1 Kalk- salpe-1 sal- ter i peter
Kalk- cväve,
18 %
Ammo-
nium-
sulfat
Kalk-
ammon-
salpeter
Super- fosfat,
19—
20 %3
Thomas-
fosfat
Kali-
salt,
40%
Ben-
sin
Motor-
bränn-
olja
Motor-
fotogen
1934 ...........
26-5
9-5
9-8
1935 ...........
17-75
16-50
17-25
16-00
15-75
7-64
7-40
11-04
27-0
9-5
9-8
1936 ...........
17-35
16-35
17-21
16-00
15-75
7-25
7-25
13-13
26-1
10-3
9-8
1937 ...........
17-13
16-20
16-88
16-00
15-25
7-20
7-20
12-73
25-2
11-2
11-7
1938 ...........
17-58
16-88
16-98
16-00
15-75
7-38
6-95
12-64
26-0
11-2
12-2
1939 ...........
17-39
16-61
16-89
16-03
15-95
7-48
6-95
13-25
28-4
11-7
12-7
1940 ...........
19-16
17-30
20-48
16-87
16-75
10-69
8-40
15-69
51-6
18-1
20-6
1941...........
20-75
20-69
22-n
21-57
21-50
10-99
9-80
16-02
91-2
45-1
46-0
1942 ..........
21-00
21-53
23-53
22-97
22-31
13-47
12-32
17-96
106-5
85-0
85-0
1943 ...........
21-00
24-42
25-06
25-08
24-08
15-98
14-88
20-05
111-0
111-0
111-0
1944 ...........
21-00
24-28
25-06
25-08
24-08
15-56
14-76
20-00
102-0
102-0
102-0
1945 ...........
23-00
23-73
24-60
24-78
23-78
14-85
15-18
19-80
96-5
78-6
89-0
1946 ...........
19-00
22-63
22-45
23-38
20-39
13-48
14-27
19-86
40-9
14-5
15-5
1947 ...........
23-00
22-36
22-03
24-03
18-28
12-42
13-52
19-88
37-4
14-8
16-1
1948 ...........
23-00
22-61
24-23
26-50
19-28
12-37
13-39
20-27
61-3
17-9
18-3
1949 ...........
23-47
22-27
24-82
27-03
19-72
12-92
13-39
20-65
69-4
17-4
18-6
1950 ...........
27-38
21-74
24-44
27-00
19-72
13-18
13-35
20-13
72-8
19-8
22-0
1949 januari .. .
23-00
22-15
25-00
—.
19-60
12-65
13-20
20-50
68-0
18-0
18-5
februari ...
23-00
22-85
25-70
27-20
20-15
13-20
13-90
21-20
68-0
18-0
18-5
mars.....
23-00
22-85
25-70
27-20
20-15
13-20
13-90
21-20
68-6
17-7
18-5
april......
23-00
22-85
25-70
27-20
20-15
13-20
13-90
21-20
69-0
17-5
18-5
23-00
22-85
25-70
27-20
20-15
13-20
13-90
21-20
69-0
17-5
18-5
juni......
23-00
22-85
25-70
27-20
20-15
13-20
13-99
21-20
69-0
16-9
18-2
juli.......
_
—.
23-85
—
19-15
12-20
12-80
19-95
69-0
16-5
18-0
augusti . ..
_
—
23-85
—
19-15
12-20
12-80
19-95
69-o
16-4
17-9
september.
_
—
23-85
—
19-15
12-20
12-80
19-95
69-0
16-0
17-5
oktober ...
24-40
21-35
24-25
26-75
19-60
13-25
13-20
20-50
70-1
16-7
18-4
november .
24-40
21-35
24-25
26-75
19-60
13-25
13-20
20-50
72-0
18-0
20-0
december..
24-40
21-35
24-25
26-75
19-60
13-25
13-20
20-50
72-0
19-5
20-7
1950 januari . . .
24-40
21-35
24-25
26-75
19-60
13-25
13-20
20-50
72-0
20-0
21-0
februari ...
25-05
22-05
24-95
27-20
20-15
13-70
13-80
21-15
72-0
19-8
21-4
mars.....
25-05
22-05
24-95
27-20
20-15
13-70
13-80
21-15
72-0
19-5
22-0
april......
25-05
22-05
24-95
27-20
20-15
13-70
13-80
21-15
72-0
19-5
22-0
maj......
25-05
22-05
24-95
27-20
20-15
13-70
13-80
21-15
72-5
19-5
22-0
juni......
25-05
22-05
24-95
27-20
20-15
13-70
13-80
21-15
72-5
19-5
22-0
juli.......
_
—
23-85
—.
19-15
12-50
12-80
18-95
72-5
19-5
22-0
augusti . ..
_
—
23-85
—
19-15
12-50
12-80
18-95
72-5
19-5
22-0
september.
—
—
23-85
—
19-15
12-50
12-80
18-95
73-6
19-9
22-4
oktober . . .
32-25
21-35
24-25
26-75
19-60
12-95
13-20
19-50
74-0
20-1
22-5
november .
32-25
21-35
24-25
26-75
19-60
12-95
13-20
19-50
74-0
20-5
22-5
december. .
32-25
21-35
24-25
26-75
19-60
12-95
13-20
19-50
74-0
20-5
22-5
1951 januari . . .
32-25
21-35
24-25
26-75
19-60
12-95
13-20
19-50
54-0
22-0
23-5
februari ...
32-90
21-95
25-95
28-20
21-15
14-20
13-85
20-15
54-0
22-4
23-9
mars......
32-90
21-95
25-95
28-20
| 21-15
14-20
13-85
20-15
54-0
23-0
24-5
1 Brutto för netto, fritt tariffhamn i Stockliolmsdistriktet. För kvävegödsel kontantpris, för superfosfat,
thomasfosfat och kalisalt kreditpris. — 2 Pris till förbrukare i O-zon (Stockholm och Göteborg
med omnejder, Malmöhus län). — 3 Juli 1942—-juni 1946 15 %-ig superfosfat.
272
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
Tab. 3. Jordbrukarnas leveranser samt lager hos handelskvarnar och
Sv. Spannmåls AB m. 11. av vete och råg, i ton.
1
År och månad
Jordbrukarnas leveranser av1
Lager av vete''2
Lager av råg2
Höstvete
Vårvete
Råg
Handels-
kvarnar3
Sv. Spann- måls AB.
m. fl.*
Handels-
kvarnar3
Sv. Spann- måls AB.
m. fl.*
| 1934..............
86 771
143 361
42 239
47 328 |
| ..............
90 656
121571
39 045
53 441
1936..............
89 373
75143
45 926
6 287
1937..............
89 985
65 070
30167
18 743
1938..............
87 084
168 057
30 344
35 073
1939..............
116 085
248 150
30 241
46 755
1940..............
82 570
172 261
42 466
45 789 !
1911..............
47 407
4 67 752
32 477
*49386 i
1949..............
117 442
111 988
52 000
137161 I
1943..............
295 000
122 000
319 300
100 273
221636
52 345
200 350
1944..............
315 500
77 800
253 900
109 833
180 073
44 548
162 514
1945..............
351500
68 600
174 200
100 729
108 436
34 931
43 267
1946..............
421 238
94 513
176 626
121144
129 755
44 774
46 023
1947..............
173 382
154 527
106 301
95 554
77 241
34 991
48 025 j
; 1948..............
308 718
199 024
208 140
145 414
234 904
31175
120 563 1
1949..............
361 337
221 919
217 333
146 823
337 839
44 717
142 933 |
1950..............
343 203
240 041
171 595
139 035
305 542
38 811
100 004
1949 januari......
25 318
19 311
14 703
144 607
252 442
28 043
129329 !
februari.....
13 572
10 967
9 407
138 206
254162
26 900
131539
mars........
8 324
6 513
6 000
127 934
247 806
28 241
120 628
april........
3 523
4 070
3 455
126 265
225378
24 936
112 741 1
maj.........
2 424
2 535
1788
110 994
204342
25 225
94 265 ,
juni.........
1571
1471
1530
95 049
185 112
24193
81 417
juli..........
814
634
691
80 296
165 944
18 904
71136 !
augusti......
520
215
605
108 132
154 874
36 026
67 502 I
september ...
“233 440
5 88 954
s138 984
150 906
331 571
41346
150 863 i
oktober......
I
1 143 215
37 501
november____
1 71831
87 249
40170
{ 144 665
39 315
december ....
1
1146 823
337 839
44 717
142 933 1
j 1950 januari......
136 293
42 596
februari.....
42 214
32 603
22 502
120 645
36 427
mars........
106 483
243 120
33 839
142 015 :
april........
115 913
34 896
maj.........
120 252
34 083
juni.........
9 498
11497
8 000
119 018
30 898
juli..........
119 461
27 323
augusti......
| 137 166
95 633
43 522
69 559
september ...
6225 862
5 87 433
5112 470
155 603
292 384
46181
129 005
oktober .....
36 521
65 198
13 726
149 866
336 012
43 636
121135
november ...
15 746
24 027
8 085
143 537
323 973
40 725
111 605
december____
13 362
19 283
6 812
139 035
305 542
38 811
100 004
1951 januari......
13 287
15 899
5 365
119513
295 643
34188
93 746
februari.....
5 822
8 294
2 903
106 070
266 120
30121
84 971
1 Leveranser till större handelskvarnar och spannmålshandlare. -— 2 Lager av inhemsk och
utländsk spannmål. Sista dagen resp. år och månad. Lagersiffror 31 aug. inkludera leveranser av
ny skörd. —3 Före sept. 1940 lager vid större kvarnar. — ‘ Lager hos Sv. spannmåls AB t. o. m.
31 dec. 1940, därefter även lager hos spannmåls- och utsädeshandlare. — 3 Inkl. leveranser av
ny skörd under augusti.
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
273
Tab. 4. Förmalning av vete, råg och havre samt Import och export av vete
och råg, i ton.
År och månad
Förmalning av1
Import av
Export av
Vete
Råg
Havre
Vete
(stat. nr
177)
Råg
(stat. nr
176)
Vete
(stat. nr
177)
Råg
(stat. nr
176)
1934 ...........
408 803
120 547
39 808
45 861
925
24 048
75 454
1935 .............
411 795
125 675
41 306
42 602
1152
122 346
31035
27 556
1936..............
415 268
128 798
40 062
48 714
5 3öÖ
91 281
29 384
39 105
9191
123
26 536
45
4 610
45 502
25 697
4336
16 793
13 484
3198
168 670
1937..............
424 214
134 516
46 653
50 349
2 728
27
20
1938 ............
419 956
129 120
43 006
54 349
7 520
1939 ............
429 986
141 421
48 522
39130
2 633
13
2 465
4 707
3 007
401
40 233
112 380
6153
3 557
219
105
66 388
1940..............
495 286
141 904
54 480
34 095
60 246
1941..............
448 568
199 928
39 993
40
3b8
1942..............
251 917
178 481
57 775
86 044
13 330
1948..............
272 105
213 733
92 623
7 599
1407
1944..............
345 324
226 090
61 917
16 761
1
1945..............
504 038
166 294
50112
43 438
7
987
1946..............
462 749
145 997
47 711
36 399
1947.............
435 551
113 624
70 420
81231
4 614
1948..............
369 771
157 207
61123
132 468
34 883
1949..............
437 832
174134
44 834
907
8 761
484 636
141 675
43 285
75 984
221
26 462
12 210
2 950
10
8 292
3
945
163
—
februari .....
29 601
28186
13 296
12 624
4360
4 530
595
153
—
—
28 508
14 452
3 052
149
60
195
7
—
35 792
18 703
2 829
—
—
—
33 072
15 786
2 941
—
iuli..........
31 234
14 007
3 696
—
—
■
27 204
14 334
2 851
—
—
54
9
98
7
september....
56 392
54393
18 537
15 411
5 803
4 548
—
4
november....
december ....
47 847
39 141
35 339
13 245
11529
10 530
3 810
3 464
2 943
—
210
125
2 017
39 904
27 754
30 427
12 627
7 707
10 289
15 325
356
14 443
1677
2 732
5 429
1616
1473
—
februari .....
42 272
42 151
11 776
12 792
4 008
3 820
2 561
499
47
30
15
600
21466
10 248
3 753
4 268
6 352
7 679
6 705
5 317
2 745
36 960
10 666
3188
18 758
32 023
11007
2 827
8 024
34 698
11891
2 407
8 808
-*
28 484
10 653
1662
16 358
0
33 392
11536
3 492
12 001
september....
49 831
50 712
14115
12 867
3 515
4 923
1
4
november.. ..
december .. ..
51 344
47 430
47 902
13 002
10 840
12171
5 513
4 987
3 063
905
8 069
3 077
—
februari.....
48 456
12185
2 608
ÄtSÄ handelskvarnar. Före sept 1940 handels!
och löneförmalning vid större kvarnar. Denna understeg 1940/41 den totala handelsformalnlngen
med 1-5 % för vete och 4 % för råg.
18 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 207.
274
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
Tab. 5. Försäljning och lager av socker och sirap, import av socker samt försäljning
av oljekraftfoder, kli och melass, i ton.
År och månad
Försäljning
Lager av
socker och
sirap om- räknade i
råsocker
Import
av socker
(stat. nr
283-287)
Försäljning
Socker
Sirap
Oljekraft-
foder
Vete- och
rågkli
Melass1
1938..............
275 080
20 711
360 000
11392
1939..............
333 208
21 783
305 500
6 796
1940..............
275 159
24 494
291 900
5 656
1941..............
252 172
19 570
309 800
18
133 223
115 549
17 381
1942..............
262 637
23 380
262 900
757
no 864
93 860
4 505
1943..............
240 404
20 579
275 500
10 637
122 427
122 914
24 317
1944.............
244 805
20 661
273 100
14 596
164 228
130 938
52 124
1945..............
267 508
22 736
260 600
2 634
173 090
129 020
40 092
1946..............
246 439
22 460
266 300
5 259
167 831
164 609
47 797
1947..............
239 829
23 016
247 529
16 828
182 331
248 244
36 459
1948..............
276 947
24 772
291 028
61132
176337
174 380
43 372
1949..............
295 202
25 718
259 699
53 854
183 469
239 680
63 319
1950..............
342 129
26 010
294 804
106118
216 586
221 065
61751
1949 januari......
20 402
1976
273 796
5 051
20 685
15 143
3 534
februari.....
17 933
2 022
253 081
6103
15 712
17 063
5156
mars........
20 044
1724
230 338
4 099
17 373
23 361
9 430
april........
21692
2 342
213 453
5 396
14923
39 701
5 549
maj ........
18 164
1927
200 153
7 465
8 763
23 754
640
juni.........
20 813
1763
178 329
5 337
11091
18 514
268
juli..........
34 339
2174
138 400
3189
2 260
17 579
2 014
augusti......
29 991
1900
104 086
5141
3194
11 375
182
september....
52 291
3 281
42 274
6 618
15 662
13 929
no
oktober......
17 305
2 032
131 066
4 423
22 578
20 022
6 405
november.. ..
20 726
2 545
246 282
818
26 070
20 259
19 259
december ....
21502
2 032
259 699
214
25158
18 980
10 772
1950 januari......
23 749
2 348
242 534
1730
26 775
22 226
6 054
februari.....
25 895
2187
223 100
1198
24184
21258
5 240
mars........
19126
1591
210 171
823
28 095
21324
2 633
april........
26 799
2 314
194 658
1857
24333
19 575
2136
maj.........
20 745
1667
178 524
4125
9 272
19 370
162
juni.........
20 582
1592
165 135
8 080
4116
13 442
2 830
juli..........
55 495
2 475
125 909
29 877
4028
20 366
165
augusti......
26 402
2 092
99 301
34195
5 818
14 922
56
september....
44 285
2 397
44 220
1860
16 008
15 498
24
oktober......
32 605
2 964
123 411
9125
22 246
16 967
7 832
november.. ..
24 502
2 633
233 222
6 503
25 747
18 559
22 127
december ....
21944
1750
294 804
6 745
25 964
17 558
12 492
1951 januari......
27 936
2 410
279 881
6 523
20 761
29 040
6 938
februari.....
34 466
2 433
267 534
8 918
26129
15 831
7156
För foderändamål.
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
275
Tab. 6. Inhemsk försäljning, import och export av vissa fodermedel, i ton.
År och månad
Inhemsk
försälj- ning av
olje-
kraftfoder
från fabrik
Import
av olje- kraftfoder
(stat. nr
359—365,
369 och 370)
Import av
annat krea- tursfoder
(stat. nr
366—68 och
371—72)
Export av
oljekraft- o.
a. kreaturs- foder (stat.
nr 361, 363,
366:1—372)
Import
av majs
(stat. nr
171)
Import
av kli
(stat. nr
191—194)
1934 ................
52 869
190 128
8 234
51 574
107 186
38158
1935 ................
59 919
200 420
4 802
61238
43 009
8 775
1936 ................
65 109
158 630
5 444
74 560
76 043
10199
1937 ................
77 287
223 060
8 508
65 362
185 239
48 607
1938 ................
73 999
251559
7 495
69 702
172 088
49115
1939 ................
75 524
166 866
6150
42 575
42 369
12 936
1940 ................
91326
141 933
7162
2 349
49 065
14 025
1941................
23 782
94 700
7158
119
3 878
30 727
1942 ................
44 449
117 502
1856
198
13 335
6 303
1943 ................
43 032
88 988
2149
1687
9 940
50
1944 ................
55 351
137 016
628
5 226
5 887
—
1945 ................
67 934
92 668
459
10 468
9 073
—
1946 .................
35 091
90 575
10187
10 890
85 557
90 941
1947 ................
36 316
149 860
9 749
16
40 505
149 672
1948 ................
51404
155 713
8 208
5 037
67 972
113 463
1949 .............
81 703
91 247
6 402
534
116 290
97 658
1950 .................
88 279
131 769
11738
8 381
112 838
94 306
1949 januari.........
5 962
4 592
615
7
15 426
3 912
februari........
5 742
10 255
758
1
8 833
10 595
mars............
6 566
9 412
384
5
13 623
9 426
april...........
5 991
5 444
540
285
19 730
18 280
maj............
5134
16 221
811
—
20 073
21848
juni............
6 005
11042
277
—
8 645
14 630
juli............
3 583
8 475
430
5
8 974
10 362
augusti.........
6 363
4 715
288
—
1
7 410
september......
8186
10 335
691
227
—
—
oktober.........
9 391
1569
718
0
14 864
987
november.......
10 447
3 901
612
4
3 352
208
december.......
8 333
5 286
278
0
2 769
—
1950 januari.........
8 225
8 413
334
95
12 390
685
februari.........
7 834
7 907
152
0
14 508
2 775
mars............
9 967
9 005
2 899
0
32 680
8 872
april............
6 297
7 712
1588
70
14162
8 591
maj............
3 789
7 210
521
2 322
9 476
13 999
juni............
5 000
23 588
361
1688
577
7 499
juli............
3 964
14 404
in
1619
3 781
8 952
augusti.........
5174
7 569
989
1998
1239
12 983
september......
8 837
17171
1814
351
11411
5 936
oktober .........
9 859
9 358
1235
160
25
5 469
november.......
10 420
13 750
1 248
65
6 901
11213
december.......
8 913
5 682
486
13
5 688
7 332
1951 januari.........
7 427
12 482
398
151
5 932
9 984
februari.........
6 944
9 962
1834
1
23 925
16 210
Anm. Import- och exportuppgifterna för 1949 och 1950 samt månadssiffrorna preliminära.
276
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
Tab. 7. Invägning av mjölk samt försäljning av mjölk och grädde, i ton.
Vid mejerier invågd mjölk
Mejeriproduktion av
Därav
Konsumtionsgrädde
År och månad
Total
kvantitet
Använd
för pro- duktbe- redning
Försåld
som kon- suintions- mjölk1
Försåld
grädde (om- räknad till
mjölk) samt
svinn
Tjock
Tunn
1934 ............
2 498 378
1 854 670
1935 ............
2 550 916
1875 422
1936 ............
2 720 166
2 008 586
1937 ............
2 847 223
2115 010
1938 ............
3 032 241
2 277 819
1939 ............
3 205 688
2 395 153
1940 ............
2 988 933
2 202 644
1941............
2 659 251
1 940169
1942 ............
2 517 931
1 740 033
1943 ............
2 852 031
1 963 235
1944 ............
3 107 561
2183 544
1945 ............
3 375 019
2 421 439
1946 .............
3 520 348
2 564 015
1947 .............
3 422 935
2 449 500
1948 .............
3 361 485
2 359 026
1949 ............
3 679 434
2 662 618
1950 .............
3 912 727
2 860 730
1949 januari.....
262 900
182 163
februari.....
243 771
164 468
mars........
278 869
190 015
april.......
302 434
215 386
maj........
348 656
260 604
juni........
375160
296 307
juli.........
351 487
266 386
augusti.....
354 487
267 796
september...
321 039
236 304
oktober.....
291 624
206 984
november . ..
263 814
181 086
december....
285 193
195 119
1950 januari.....
297 337
209 796
februari.....
275 599
190 308
mars........
315 771
219 499
april........
338 553
246 319
maj........
383 883
291 417
juni........
399 366
312 064
juli.........
377 647
293 535
augusti.....
373 183
285 574
september...
329 334
244 671
oktober .....
287 250
204145
november ...
258 063
175 320
december . ..
276 741
188 082
1951 januari.....
290 535
208 471
februari.....
270 587
189 328
1 Fr. o. m. nov. 1941 standardiserad till 3
352 247
291 461
20130
10 523
376 433
299 061
20 630
10155
408 014
303 566
21697
10 235
434 246
297 967
22 000
10162
459 023
295 399
22 623
9 918
494 367
316 168
23 524
9 990
519 500
266 789
18 801
11985
610 512
122 850
776
25168
855 273
63 421
116
10 282
963 192
72 381
48
11397
940 625
138 213
—-
30141
939 628
170 025
—•
38 831
939 908
183 730
—
45 589
954 365
189 848
—
46880
978 588
195 247
—.
48 379
965 229
226 477
5 021
43 335
943 277
290 653
14 336
32 748
78 062
16 446
_
4116
76 235
15 603
—-
3 839
85 369
17 775
—■
4 388
82 747
17 520
—
4 289
85 572
16 480
—
4049
77 249
15 710
—-
3 935
77 162
21309
648
3 608
81400
20 486
745
3 215
81555
19 046
679
3 036
81408
19 804
761
3 095
78 947
19 849
835
2 887
79 523
26 449
1353
2 878
76 993
25 099
1256
2 766
74 486
23 988
1196
2 565
83 664
27 328
1411
2 760
77 806
27 849
1441
2 780
81556
25 144
1207
2 808
79 321
23 355
1077
2 857
74 403
24 079
1152
2 838
80 894
21918
969
2 738
79 821
21609
1008
2 698
79117
20 994
999
2 595
78 221
21 510
1079
2 533
76 995
27 780
1541
2 810
75 550
21 226
1061
2 336
73 080
21 574
1096
2 252
% fetthalt.
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
277
Tab. 8. Mejerimjölkens medelletthalt, antal mjölkleverantörer, medelinvägning
per leverantör samt produktion av smör, ost och torrmjölk.
År och månad
Den invägda
mjölkens
medelfetlhalt,
procent
Mejerileverantörer,
antal1
Mjölk- vägningen
medeltal
r leveran- tör, kg
Mejeriproduktion
av
Produktion
av torrmjölk
Smör,
ton
Ost,
ton
Fet,
ton
Mager,
ton
62 509
31105
.
63 452
31669
.
67 168
37 759
73 247
35 443
80103
36 524
83 735
43 653
14 273
80 760
35 328
12 072
77 687
22 383
10 982
71926
14 991
1054
191
12 041
79 263
21 296
3 924
440
12 637
87 304
29 924
3 485
546
13 354
94 058
38 102
7 083
756
13 782
99 622
44 412
8 412
1587
13 488
94 954
47 690
7 248
3 358
13 463
89 687
51 695
7189
3 920
14 601
98 051
65 515
10 999
3 980
15 288
108 571
51 517
5 476
3 546
1067
6 859
4156
458
361
993
6 224
3 882
265
359
1122
7 068
4 300
998
221
1216
7 777
5 401
1107
145
1385
9 311
6 482
1340
424
1469
10 882
8 273
1244
404
1381
9 646
6 843
1066
428
1390
9 596
6 993
1720
357
1259
8 584
5 840
1080
272
1146
7 840
4 500
765
277
1044
7 013
3 979
536
376
1129
7 251
4 866
420
356
1174
7 631
4 810
166
544
1091
6 982
3 994
118
467
1 241
8104
4 054
210
420
1331
8 814
4 956
273
317
1498
10 617
5 410
441
378
1545
11806
5 781
351
497
1467
11314
4 539
569
238
1448
10 886
4 403
1054
146
1274
9 700
4 037
779
125
1117
8 367
2 904
421
197
1012
7111
2 847
453
75
1090
7 239
3 782
641
142
1146
7 640
4 472
895
268
1078
6 878
4133
541
223
1934.
1935.
1936.
1937.
1938.
1939.
1940.
1941.
1949.
1943.
1944.
1945.
1946.
1947.
1948.
1949.
1950.
1949 januari ...
februari . .
mars.....
april.....
maj......
juni......
juli.......
augusti ...
september
oktober...
november.
december .
1950 januari----
februari...
mars.....
april.....
maj......
juni......
juli.......
augusti ...
september
oktober...
november.
december .
1951 januari .
februari
3-42
3-43
3-45
3-50
3-52
3-53
3-54
3-55
3-59
3-56
3-58
3-59
3-63
3-64
3-62
3-65
3-70
3-64
3-59
3-60
3-56
3-57
3-65
3-62
3-66
3-71
3-76
3-78
3-73
3-69
3-64
3-63
3-60
3-63
3-70
3-71
3-68
3-78
3-82
3-83
3-78
3-72
3-67
209 412
220 283
229 278
236 860
245 910
252 735
255 431
253 776
249 683
251 999
255 935
246 273
245 379
248 439
248 567
251 607
255 311
254 422
254 903
254 828
254 319
252 577
252 409
253 111
252 534
254 349
254 342
256116
258 332
257 288
257 674
258 346
257 051
254 954
253 774
253 301
250 986
i Ärssiffrorna äro medeltal av månadssiffror, vägda med mjölkinvägningen per leverantör och
månad.
278
Kungl. Maj. ts proposition nr 207.
Tab. 9. Försäljning av smör, margarin, konstister och kokosfett, matolja och ost
samt partihandelns inköp av svenska ägg, 1 ton.
År och månad
Smör från mejeri
Margarin från
fabrik
Konst- ister 0.
kokosfett
från
fabrik
Bageri-
och
matolja1
Ost2
Parti- handelns
inköp av
svenska
ägg3
Total
kvan-
titet
Därav av
leveran- törer
återtaget
Hus-
hålls-,
Bage-
ri"»
1934 ............
39 430
52 831
2 085
31 295
1935 ............
43 681
7 937
55 201
2 915
33 395
1936 ............
48 153
9180
56 125
3 700
1232
35 864
1937 ............
49 098
10198
58 815
4 731
1313
37 353
1938 ............
51534
11246
58 407
6 303
1523
39 423
27 570
1939 ............
54 319
12 274
51 475
8 047
3 794
1901
42 866
28 025
1940 ............
74 002
13 580
29 468
9!519
1064
1405
38 073
26 658
1941............
76 184
10 859
17 531
7 987
9
1179
23 500
18 960
1942 ............
67 785
11519
35 228
5 374
0
1426
15 357
10 538
1943 ............
76 044
12 257
31678
5 449
—
1306
19 788
11767
1944 ............
92 483
13 897
29 908
8125
—
1475
29 943
17 205
1945 ............
90 345
13 343
31 403
12 277
—
1541
33 681
22 397
1946 .............
101 076
13 028
14 363
9 650
—
1381
45100
27 440
1947 .............
98 723
14 023
21537
9 754
—
1577
49168
26 875 i
1948 .............
88 633
14 639
36 414
12 772
—
1684
54 318
31176
1949 .............
93 928
16 356
47 858
22164
—
2 238
56 521
37 679
1950 .............
95100
17 317
56 810
25 831
—
2 760
53 037
42 845
1949 januari.....
7125
1174
2 989
1065
_
no
4 066
3 408
februari.....
6 563
1094
3 034
1118
—
139
4 368
3 290
mars........
7 881
1239
3 851
1485
—
230
5 231
3 593
april.......
7 457
1280
4 424
1653
—
177
4390
3 470
maj........
7 818
1323
3 712
2 237
—
187
4 555
4151
juni........
8106
1438
4150
2196
—
220
5 909
3 686
juli.........
7 727
1490
3 411
2 206
—
177
5 200
3 251
augusti.....
8 593
1541
4165
2 278
—
191
6 408
2 773
september...
8 350
1504
4 326
2179
—
209
5 200
2 437
oktober.....
8112
1452
4 392
2 006
—
205
3 497
1756
november ...
7 868
1338
4 599
2 018
—
199
4 656
2 086
december . ..
8 328
1483
4 805
1723
—
194
3 041
3 778
1950 januari.....
7 277
1258
4 040
1548
176
3 359
4315
februari......
7 034
1211
4113
1653
—
211
4 931
3 700
mars........
7 939
1378
4 943
1984
-.
238
4375
3 997
april........
7 322
1378
4 323
1671
—
214
4 500
3 497
maj........
8 015
1439
4 487
2114
—
255
4107
4 380
juni........
7 722
1494
4 265
2 079
_
244
3 725
4 242
juli.........
8 027
1581
4 056
2123
—
222
4 206
3 591
augusti.....
8 316
1573
4 481
2 511
—
231
4 617
3 546
september...
8151
1563
4 750
2 070
—
223
5 057
2 828
oktober .....
7 936
1442
4 835
2 019
—
207
4 712
2138
november ...
7 899
1381
5 231
2 228
—
253
4 511
2 578
december . ..
9 462
1619
7 286
3 831
—
286
4 937
4 033
1951 januari.....
4 955
1115
3 633
501
186
3 592
4 322
februari.....
5 794
1176
4 832
1136
—
237
3 442
5 513
1 Inkl. import (stat. nr 262). —2 Försäljning från mejeri med tillägg för import och avdrag för
export (stat. nr 69—70). — 3 För tiden 24 sept. 1941—31 dec. 1945 (ransoneringstiden) enligt
rapporter från auktoriserade partihandlare, för övrig tid enligt rapporter från flertalet större
partihandelsföretag. Inköp enligt sistnämnda rapporter uppräknade till totalsiffror i och för
jämförbarhet med ransoneringstidens siffror.
Kungl. Maj.ts proposition nr 207
279
Tab. 10. Import och export av smör, margarin, ost, ägg samt export av
torrmjölk, i ton.
År och månad
Smör
(stat. nr 68:1 o. 2)
Margarin
(stat. nr 274)
Ost
(stat. nr 69 o. 70)
Torrmjölk
(stat. nr 65)
Ägg
(stat. nr 71)
Import
Export
Import
Export
Import
Export
Export
Import
Export
1934 ..........
2
23 220
648
121
564
93
0
F0
3128
1935 ..........
608
20 262
11
181
1134
124
—
77
3 095
1936 ..........
188
19 068
1
173
1600
234
0
987
2 606
1937 ..........
0
23 535
2
146
1088
350
—
1187
4117
1938 ..........
1
28 555
2
189
1223
616
—
35
5 365
1939 ..........
4
26172
55
no
1803
343
53
736
5 465
1940 ..........
560
9 833
0
3
497
160
77
1261
2 721
1941..........
—
1836
—
461
449
1
91
2 336
0
1942 ..........
0
—
0
0
305
0
0
499
—
1943 ..........
1
—
—
—
269
—
—
253
0
1944 ..........
229
—
—
—
223
0
10
493
0
1945 ...........
202
605
—
3 612
680
2 207
1957
730
0
1946 ..........
416
2
0
357
1551
536
3110
4 397
161
1947 ...........
1088
1
1
121
2 875
134
3 737
1741
1
1948 ..........
3
1
0
1468
2 607
70
3113
1856
1
1949 ...........
3
1617
0
38
3 528
2 827
5 216
0
5 438
1950 ..........
0
14371
0
2
1329
6 535
5 346
0
12411
1949 januari ...
0
0
0
_
446
3
331
0
67
februari . .
0
1
0
1
543
7
201
0
67
mars......
1
0
0
7
1024
1
291
0
0
april.....
0
1
—
10
403
128
699
0
47
maj......
0
2
0
13
196
91
1482
0
422
juni......
0
1
—
2
0
45
609
0
397
juli......
0
13
—
3
0
161
147
—
945
augusti ...
—
0
—
0
0
105
188
0
879
september.
2
47
0
0
0
265
220
—
382
oktober ...
0
0
—
0
0
194
196
—
301
november .
0
343
—
2
814
228
140
—
352
december .
0
1209
—
—
102
1599
712
—
1579
1950 januari ...
0
1177
_
2
5
1659
143
_
2 399
februari----
—
739
—
0
0
899
33
—
2 009
mars......
0
2 778
—
0
2
476
176
0
754
april ......
—
607
—
—
5
200
788
0
591
maj......
0
247
0
—
1
768
362
0
610
juni......
—
739
—
—
0
1 193
278
—
1097
juli......
—
1724
—
—
17
387
755
—
836
augusti ...
—
1489
—
—
2
254
930
0
961
september.
—
1489
—
—
4
145
1152
—
507
oktober ...
—
1282
—
—
63
242
324
—
628
november .
—
1186
—
—
268
215
147
—
878
december .
—
914
0
0
962
97
258
—
1141
1951 januari . ..
1
1240
—
—
56
105
490
_
2 397
februari ...
—
1951
—
5
3
121
505
—
1727
Anm. Import- och exportuppgifterna för 1949 och 1950 samt månadssiffrorna preliminära.
280 Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
Tab. 11. Vid slakthus, Uontrollslakterier och köttbesiktningsbyråer undersökta
slaktdjur ni. in.
Betäckta
suggor i
Svea- och
Götaland,
Tjänst- bara
galtar i
Svea- och
Götaland,
antal
Antal besiktigade hela och till hela
omräknade halva kroppar1
År och månad
Stor-
Kalv
Svin
antal
boskap
större
mindre
1934 ..................
255 886
4 682
258 295
407 182
253 759-5
1424688
1935 ..................
264 271
4 240
274 675
414 141-5
287 700
1 270 852-5
1936 ..................
284 044
4156
302 503
440 738
354 234
1 324 497
1937 ..................
258 967
3 931
347 406
466 605
413 007
1 480 022
1938 ..................
272 789
3 778
375 469-5
502 228-5
437 859
1 478 927
1939 ..................
282 702
3 747
397 069
519 013
467 212
1 608 873-5
1940 ..................
214 291
3 407
540108
505 579-5
515 670
1 487 631
J94I..................
192 403
2 876
550 661
401 003
506 747
1 049 460
1942 ..................
1943 ..................
1944 ..................
1945 ..................
1946 ...................
1947 ...................
1948 ..................
1949 ...................
1950 ..................
167 453
2 525
234 453-5
212 355-5
424 966
596 673-5
190 672
2 511
283 994
221 920-5
588 012
719183-5
182 368
2 504
348 600
255 852-5
640 198-5
1064 267-5
184 294
2 580
345 365
256 728
570 627-5
960 948
178 266
2 612
391 455-5
372 634
598 369
1053 842
195 122
2 657
491 497
364 292-5
644 390-5
1 036 980
202 596
2 762
342 350-5
300 409
634 865
1 158 040
224 595
3 060
353 189
341 328-5
630 006-5
1535 662
225 908
3163
366 248
401 679
546 603
1 825 153-5
1949 januari...........
februari..........
21147
3 094
25 308
19 597-5
55 070-5
106 246-5
17 561
3 053
23 718
20 224
49 999-5
98 461
18 388
3 051
30 855
26 480-5
71 899
130 240
april.............
maj..............
juni..............
juli..............
augusti...........
september........
oktober..........
november.........
december.........
19 549
3 031
22 822-5
26 423
70 990-5
136 636
20 732
3 055
28 044
36 212-5
62 554-5
144 968-5
18127
3 005
23 031
36144
49 219
118 763-5
15 572
2 997
30 364
34 722
44 942
111 918-5
14193
2 957
33 697
33 362
38 667
123195-5
14 426
2 952
32 840-5
30 944
39 615-5
118 265-5
17 344
3 045
38 574-5
28 616
45 994-5
138 044
23171
3 207
36 609
25 693
53 502-5
150 506-5
24 385
3 276
27 325-5
22 910
47 552
158 416-5
1950 januari...........
februari...........
20 864
3 256
27 771-5
22 438-5
48 592-5
140171
17 636
3188
24 316
23 429-5
38 426
137 455-5
18 613
3171
30 530-5
34 232-5
54 053
170 547-5
april..............
maj..............
juni..............
juli..............
augusti...........
september........
20 242
3196
25 519
35 814
55 461
162 718
20176
3158
31 674
47 729-5
52 560-5
171 646
18 471
3143
27 087
45 794
46109
143 729-5
16 936
3108
25 950
39 084-5
38 553-5
133 668
16 166
15 283
3 083
3116
33 000-5
34 610-5
38 083
33 338-5
38 159-5
35 372-5
145 773
143 342
17 847
3145
39 381
32 364-5
43 399-5
170 353-5
21 702
3170
36 651
26 371
50 571
157 959-5
december.........
21 972
3 225
29 757
22 999-5
45 345
147 790
1951 januari...........
20 304
3 236
33 992
25 348-5
53 830
160 846-5
februari...........
16 699
3 207
30 252
26 866
44 873
148 677-5
1 Årssummorna för 1948—1950 samt månadssummorna preliminära.
Kungl. Maj.ts proposition nr 207.
281
Tab. 12. Besiktigade och Icke besiktigade marknadsiörda kvantiteter kött] och
fläsk, i ton.
Tid
Storboskap
Större
kalv
Mindre
kalv
Svin
Får och
getter
Häst
Samtliga
1937/39
88 700
32 300
10 500
118 200
2 700
11 000
263 400
1940
109 800
30 500
11500
114 200
1700
13 600
281 300
1941
102 900
22 600
11200
82 500
1800
13 500
234 500
1942
45 972
11249
9 205
45 337
1623
6 540
119 926
1943
56 708
11780
12 592
65 498
2 920
7 630
157 128
1944
69 871
13 480
13 668
95 652
3 476
9 370
205 517
1945
69 535
13 368
11794
83 296
3 412
9 869
191 274
1946
79 379
19 592
12 598
91 325
3 352
12 777
219 023
1947
97 100
19 040
13 295
93 310
3 268
16 729
242 742
1948
69 295
15 461
13 068
101 056
2 533
11012
212 425
1949
73 885
17 890
13 091
130 469
2 369
13 446
251150
1950
80 553
22 265
11492
143 308
2132
12 565
272 315
1944 1 kv.
17109
2 600
3 532
23 941
309
2 301
49 692
2 »
16103
3 629
4 464
29 688
317
1716
55 917
15 738
4 086
2 825
18 674
1 101
1333
43 757
4 »
20 921
3 265
2 847
23 349
1749
4 020
56 151
1945 1 kv.
17 972
2 841
3101
21347
338
2 476
48 075
2 >
14 617
3 472
3 654
23 802
289
1662
47 496
3 »
14 598
3 878
2 389
15 747
816
1430
38 858
4 .
22 348
3177
2 650
22 400
1969
4 301
56 845
1946 1 kv.
19 228
3 362
2 851
22 428
252
2 715
50 836
2 >
16 936
5 535
3 804
26 294
353
2 549
55 471
17 531
6 437
2 922
19 421
994
1892
49197
4 >
25 684
4 258
3 021
23 182
1753
5 621
63 519
21126
3 854
3 228
21124
231
4 063
53 626
2 >
18160
5 352
3 978
25 627
346
3 566
57 029
24153
5 904
2 983
19 954
1036
3 294
57 324
4 >
33 661
3 930
3106
26 605
1655
5 806
74 763
1948 1 kv.
19120
2 946
3 379
26 474
208
3 062
55 189
2 »
13 669
4195
3 970
27 733
298
1586
51 451
3 »
17 998
4 891
2 592
20 883
844
1784
48 992
4 >
18 508
3 429
3127
25 966
1183
4 580
56 793
1949 1 kv.
16 719
3 284
3 596
28 784
195
3104
55 682
2 >
15 559
4 840
3 836
34 693
302
2 491
61 721
20 007
5 244
2 581
29 318
646
2 841
60 637
4 >
21 600
4 522
3 078
37 674
1226
5 010
73110
1950 1 kv.
18 202
4 251
2 907
35 578
240
3 670
64 848
2 »
18 639
6 795
3 225
37 973
273
2 308
69 213
3 >
20 851
6 238
2 396
32 510
546
2177
64 718
4 .
22 861
4 981
2 964
37 247
1073
4 410
73 536
Anm. För åren 1937—1941 enligt beräkningar inom 1942 års jordbrukskommitté, för tiden
1942—juni 1949 i huvudsak enligt ransoneringsstatistiken, därefter enligt beräkningar med
ledning av bl. a. antalet besiktigade djur.
19 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 207.
282
Kungl. Maj. ts proposition nr 207,
Tab. 13. Import och export av nötkött och fläsk samt import av får- och
hästkött, i ton.
År och månad
Nötkött
(stat. nr 19)
Fårkött
(stat. nr
15 o. 16)
Hästkött
(stat. nr
17 o. 18)
Fläsk
(stat. nr 24—26)
Import
Export
Import
Import
Import
Export
1934 ..................
434
38
656
215
1523
19 097
1935 ..................
1356
36
934
505
3 724
13 214
1936 ..................
1553
48
673
964
3 098
12 704
1937 ..................
1272
999
606
841
1717
13 609
1938 ..................
1158
184
602
791
2198
13 295
1939 ..................
1428
157
602
960
2 829
13 939
1940 ..................
54
543
190
457
1239
4 386
1941..................
33
0
—
—
3 886
960
1942 ..................
6
—
—
—
4 736
—
1943 ..................
4
—
0
—
4566
—
1944 ..................
2 023
—
0
—
6 465
—
1945 ..................
6 521
0
1
648
3 004
44
1946 ..................
8 679
0
43
* 1143
995
0
1947 ...................
5 467
0
843
3 702
1076
0
1948 ....................
5 628
0
503
1127
882
1
1949 ...................
10 077
0
221
1815
2183
226
1950 ..................
16 996
0
27
1447
5 033
558
1949 januari...........
1456
0
0
511
118
_
februari..........
548
0
0
326
26
1
mars..............
118
0
0
—
0
0
april.............
74
0
5
50
1
9
maj..............
354
0
28
—
1
11
juni..............
13
0
12
2
0
21
juli..............
395
0
103
—
1
6
augusti...........
1361
0
10
5
0
13
september........
2 542
0
0
50
0
19
oktober..........
1331
0
5
155
87
12
november.........
587
—
31
127
819
121
december.........
1298
0
27
589
1130
13
1950 januari...........
910
_
7
347
511
17
februari............
2 794
—
1
271
424
63
mars..............
1808
0
1
89
71
41
april ..............
1529
—-
6
89
1
31
maj..............
2 615
0
1
120
—
24
juni..............
1511
0
—
103
—
3
juli..............
503
0
9
125
—
6
augusti...........
175
0
2
72
33
9
september........
298
0
—
134
1290
124
oktober..........
857
0
—
65
1611
65
november.........
1922
0
—
32
950
99
december.........
2 074
0
—
0
142
76
1951 januari...........
2 006
0
_
29
9
43
februari...........
618
0
—
—
—
20
■Anm. Import- och exportuppgifterna för 1949 och 1950 samt månadssiffrorna preliminära.
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
283
Innehållsförteckning.
Propositionen .......................................................
Förslag till förordning angående reglering av införseln av vissa levande
djur och jordbruksprodukter m. ..................................
Utdrag ur statsrådsprotokollet den 27 april 1951.......................
Prissättningen på jordbrukets produkter för regleringsåret 1950j51..........
Förkalkylen rörande jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåret
1951/52 .....................................................
Överläggningar med jordbrukets organisationer om prissättningen...........
Jordbruksnämndens förslag angående jordbruksregleringen under reglerings
dret
19 51 j .......................................................
Allmänna synpunkter................................................
Förslag till vissa författningsändringar.................................
Brödsädsregleringen..................................................
Regleringen av fodersäd och andra fodermedel..........................
Oljeväxtodlingen....................................................
Potatisregleringen ...................................................
Äggregleringen......................................................
Regleringen av kött och fläsk m. ....................................
Regleringen av handeln med mejeriprodukter och fettvaror ..............
Konstgödselregleringen ..............................................
Prissättningen för brödsäd och oljeväxter av 1952 års skörd.............
Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader..............................
Kostnader för lagring i samband med statlig inköps- och försäljningsverk
samhet.
.........................................................
Anslagsäskanden.....................................................
Statens priskontrollnämnds yttrande....................................
Kungl. Majds beslut i prisfrågorna....................................
Stödet åt 1951 års odling av lin och hampa............................
Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland...........
Departementschefen.................................................
Hemställan..........................................................
Bilagor
1. PM med översikt över hittills vidtagna regleringsåtgärder på jordbrukets
område...........................................................
2. PM med uppgifter angående produktionsutvecklingen på jordbrukets område
3. Pål angående utvecklingen av produktionen av mjölk och ägg sedan förkrigstiden
.......................................................
1
3
8
9
12
24
28
28
34
35
42
46
50
53
56
60
67
68
68
69
70
71
73
73
76
76
98
101
109
122
284
Kungl. Maj:ts proposition nr 207.
4. PM med redogörelse för priser på jordbruksprodukter samt på vissa förnödenheter
för jordbrukets behov................................... 125
5. PM angående jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter år 1949 .. 132
6. PM med beräkningar rörande jordbrukets inkomster och kostnader under
produktionsåren 1938/39—1950/51 jämte en förkalkyl för produktionsåret
1951/52 ....................................................... 152
7. PM angående frågan om övergång till nytt basår för jordbrukskalkylen 229
8. PM angående produktions- och prisutvecklingen för jordbruksprodukter
i utlandet ..................................................... 240
9. Skrivelse från Svenska spannmålsaktiebolaget till jordbruksnämnden angående
regleringen av spannmål och fodermedel..................... 246
10. PM angående prisclearing av fettvaror.............................. 257
11. Tabellbilaga .................................................... 265
517427. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1951.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- JoU 1951:47 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående grunderna för fortsatt stöd åt linoch hampodlingen m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 2 i texten
- Rskr. 1951:335 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
- JoU 1951:42 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i prisreglerande sgfte på jordbrukets område jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten