Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av mellan Sverige och Ungern träffad uppgörelse rörande ersättning för svenska privata ekonomiska intressen

1951-04-13 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:208, Angående godkännande av mellan Sverige och Ungern träffad uppgörelse rörande ersättning för svenska privata ekonomiska intressen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

1

Nr 20S.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande

av mellan Sverige och Ungern träffad uppgörelse rörande

ersättning för svenska privata ekonomiska intressen;

given Stockholms slott den 13 april 1951.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 saml. Nr 20S.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj.ts proposition nr 208.

Bilaga A.

(Översättning.)

Abkommen

zwischen dem Königreieh Schweden

und der Ungarischen Volksrepublik betrcffend

die Abgeltung der schwedischen

Interessen in Ungarn.

Die Regierung des Königreichs

Schweden und die Regierung der

Ungarischen Volksrepublik haben,

vom Wunsche geleitet, endgiiltig

alle zwischen den beiden Ländern

noch schwebenden wirtschaftlichen

Fragen der Vergangenheit zu regeln

— auch mit Rucksicht auf den Briefwechsel

vom 26. Juli 1946 betreffend

die Anerkennung schwedischer Forderungen

gegeniiber ungarischen

Schuldnern —, folgendes vereinbart:

Artikel 1.

Die Ungarische Regierung leistet

der Schwedischen Regierung

1. als Globalentschädigung fiir

alle schwedischen Vermögenswer
te,

Rechte und Interessen, die durch

eine ungarische Verstaatlichung oder

durch eine andere Massnahme, die

mit den strukturellen Wandlungen

der ungarischen Volkswirtschaft in

Verbindung steht, betroffen worden

sind;

alle Forderungen, welche einem

schwedischen Gläubiger gegen einen

Schuldner zustehen, der in Ungarn

verstaatlicht wurde oder dessen Vermögen

von Massnahmen, die mit den

strukturellen Wandlungen der ungarischen

Volkswirtschaft in Verbindung

stehen, betroffen worden ist, mit

Ausnahme der aus Warenlieferungen

entstandenen Forderungen, des weiteren
2.

als Globalabfindung bestimmt

Överenskommelse

mellan Konungariket Sverige och

Ungerska Folkrepubliken beträffande

ersättning för de svenska intressena

i Ungern.

Konungariket Sveriges och Ungerska

Folkrepublikens regeringar ha

med önskan att slutgiltigt reglera alla

mellan de båda länderna ännu oavgjorda

ekonomiska frågor från äldre

tid — varvid hänsyn även tagits till

skriftväxlingen den 26 juli 1946 beträffande

erkännande av svenska

fordringar hos ungerska gäldenärer

—- överenskommit följande:

Artikel l.

Ungerska regeringen erlägger till

svenska regeringen

1. såsom globalskadeersättning för

alla svenska förmögenhetsvärden, rättigheter

och intressen, vilka drabbats

av förstatligande i Ungern eller någon

annan åtgärd, som sammanhänger

med de strukturella förändringarna

i det ungerska folkhushållet;

alla fordringar, som tillkomma någon

svensk borgenär gentemot en

gäldenär, som förstatligats i Ungern

eller vars förmögenhet drabbats av

åtgärder, som sammanhänga med

de strukturella förändringarna i det

ungerska folkhushållet, med undantag

för fordringar till följd av varuleveranser;

vidare

2. såsom globalgottgörelse att användas
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. j\Iaj:ts p*oposition nr 208.

3

a) zum Riickkauf aller in Wertpapieren

verkörperten ungarischen

Schuldverpflichtungen, die in schwedischem

Eigentum stehen und

b) zur endgiiltigen Abgeltung aller

in Wertpapieren nicht verkörperten,

schwedischen Gläubigern gegeniiber

bestehenden ungarischen Schulden finanziellen

Charakters

die in den, integrierende Bestandteile

des Abkommen.s bildenden Protokollen

Nr. 1, 2 und 3 vorgesehenen

Zahlungen.

Artikel 2.

Als schwedische Vermögenswerte,

Rechte, Interessen und Forderungen

im Sinne von Artikel 1 werden Vermögenswerte,

Rechte, Interessen und

Forderungen betrachtet, die naturlichen

Personen schwedischer Staatsangehörigkeit

und juristischen Personen

oder Handelsgesellschaften mit

Sitz in Schweden oder mit uberwiegend

schwedischem Interesse gehören.

Artikel 3.

Die Schwedische Regierung verpflichtet

sich vom Tage der Unterzeichnung

dieses Abkommens an, und

solange die Ungarische Regierung

ihren aus demselben herriihrenden

Verpflichtungen nachkommt, die Anspriiche,

welche durch dieses Abkommen

geregelt worden sind, nicht zu

unterstiitzen.

Die Schwedische Regierung garantiert,

dass nach voller Bezahlung der

Globalentschädigung bezw. Globalabfindung

laut Artikel 1 weder die

Ungarische Regierung, noch andere

ungarische natiirliche oder juristische

Personen und Handelsgesellschaften

eine weitcre Zahlung, unter welchem

Rechtstitel es auch sei, fur die in Artikel

1, Ziffer 1 und 2 angegebenen

Anspriiche zu leisten habcn.

Falls während der Daucr des Abkommens

eventuelle Anspriiche, för

welche laut Absatz 2 dieses Artikels

die Garantie der Schwedischen Regierung

Giiltigkeit hat, dennoch rechtskräftig

durchgesetzt werden sollten,

a) för återköp av alla i värdepapper

föreliggande ungerska skuldförbindelser

i svensk ägo och

b) som slutlig likvid för alla ungerska

skulder av finansiell art, vilka

tillkomma svenska borgenärer och

som föreligga i annan form än som

värdepapper,

de betalningar, vilka äro fastställda

i protokoll 1, 2 och 3, som utgöra

integrerande beståndsdelar av denna

överenskommelse.

Artikel 2.

Såsom svenska förmögenhetsvärden,

rättigheter, intressen och fordringar

enligt artikel 1 anses förmögenhetsvärden,

rättigheter, intressen

och fordringar, vilka tillhöra fysiska

personer med svenskt medborgarskap

och juridiska personer eller handelsbolag

med säte i Sverige eller med

övervägande svenskt intresse.

Artikel 3.

Svenska regeringen förbinder sig

att, från och med dagen för undertecknandet

av denna överenskommelse

och så länge ungerska regeringen

iakttager sina därav härflytande

förpliktelser, icke understödja

de anspråk, vilka reglerats genom

denna överenskommelse.

Svenska regeringen garanterar, att

sedan globalskadeersättningen respektive

globalgottgörelsen enligt artikel

1 till fullo betalats, varken ungerska

regeringen eller andra ungerska

fysiska eller juridiska personer och

handelsbolag på vilken rättsgrund det

vara må skola hava att erlägga någon

ytterligare betalning för de i artikel 1,

mom. 1 och 2, angivna anspråken.

Om under överenskommelsens giltighetstid

eventuella anspråk, för vilka

enligt andra stycket av denna artikel

svenska regeringens garanti gäller,

likväl skulle bliva med rättslig

verkan genomförda iir ungerska rege
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj:ts proposition nr 208.

so ist die Ungarische Regierung berechtigt

die fur Ungarn daraus entstandenen

Schäden zu Lasten der

laut Protokollen Nr. 1, 2 und 3 zu

zahlenden entsprechenden letzten

Zahlungsraten der Schwedischen Regierung

gegenuber zu verrechnen.

Vom Tage der Unterzeichnung dieses

Abkommens an betrachtet die

Ungarische Regierung alle vor der

Unterzeichnung des Abkommen aus

öffentlichem Recht entstandenen

Anspriiche, die auf den in Artikel 1

erwähnten schwedischen Vermögenswerten,

Rechten, Interessen und

Forderungen lasten und fur welche

schwedische Interessenten, die auf

Grund des vorliegenden Abkommens

entschädigt worden sind, häften, als

endgultig geregelt.

Gegen Bezahlung der vorgesehenen

Globalentschädigung und Globalabfindung

wird die Schwedische Regierung

der Ungarischen Regierung alle

noch in schwedischen Händen befindlichen

Beweisdokumente, Titel

und Wertpapiere gemäss Vereinbarung

laut Protokollen Nr. 1, 2 und

3 iibergeben, die sich auf die in Artikel

1, Ziffer 1 und 2 aufgezählten

schwedischen Vermögenswerte, Rechte,

Interessen und Forderungen beziehen.

Artikel A.

Die Verpflichfungen der ehemaligen

schwedischen Eigentiimer von Unternehmen

oder Grundstiicken in

Ungarn, die in Ungarn verstaatlicht

oder durch eine beschränkende Massnahme

ähnlicher Art betroffen wurden,

werden mit dem Tage der Unterzeichnung

dieses Abkommens —

insofern diese auf den erwähnten

Unternehmen oder Grundstiicken lasten

und in den Geschäftsbuchern oder

Grundbiichern eingetragen sind —

suspendiert und nach voller Bezahlung

der in Artikel 1 bestimmten Globalentschädigung

werden die Eigentiimcr

von den erwähnten Verpflichtungen

endgiiltig befreit. Dies be
-

ringen berättigad att gentemot svenska

regeringen avräkna de därigenom

för Ungern uppkomna skadorna från

de sista betalningsraterna som enligt

protokollen 1, 2 och 3 skola erläggas.

Från och med dagen för undertecknandet

av denna överenskommelse

betraktar ungerska regeringen såsom

slutgiltigt reglerade alla före överenskommelsens

undertecknande på offentlig

rätt grundade anspråk, som

belasta de i artikel 1 omnämnda svenska

förmögenhetsvärdena, rättigheterna,

intressena och fordringarna,

och för vilka svenska intressenter

häfta, vilka gottgjorts på grund av

förevarande överenskommelse.

Mot betalning av den stadgade globalskadeersättningen

och globalgottgörelsen,

skall svenska regeringen enligt

överenskommelse jämlikt protokollen

1, 2 och 3 till ungerska regeringen

överlämna alla urkunder, fordringsbevis

och värdepapper ännu i

svensk ägo, vilka hänföra sig till de i

artikel 1, mom. 1 och 2, uppräknade

svenska förmögenhetsvärdena, rättigheterna,

intressena och fordringarna.

Artikel 4.

De förpliktelser, som åvilat tidigare

svenska ägare av företag eller

fastigheter i Ungern, vilka förstatligats

i Ungern eller som drabbats av

någon inskränkande åtgärd av liknande

slag, suspenderas — såvitt de

belasta de nämnda företagen eller fastigheterna

och äro införda i handelsböckerna

eller fastighetsböckerna —

från och med dagen för undertecknandet

av denna överenskommelse.

Sedan hela den i artikel 1 fastställda

globalskadeersättningen betalats, befrias

ägarna slutgiltigt från nämnda

förpliktelser. Detta gäller även i tilllämpliga

delar för panträtter, som belasta

dylika företag och fastigheter.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 208.

5

zieht sich sinngemäss auch auf an

solchen Unternehmen oder Grundstiicken

bestehende Pfandrechte.

Artikel 5.

Die Globalentschädigung bezw.

Globalabfindung gemäss Artikel 1,

Ziffer 1 und 2 wird entsprechend

dem von der Schwedischen Regierung

aufzustellenden Verteilungsplan verteilt,

ohne dass dureh die Art und

Weise der Verteilung gegenuber den

schwedischen Interessenten irgendeine

Haftung der Ungarischen Volksrepublik

begrundet wiirde.

Artikel 6.

Die Bezahlung '' der in Artikel 1

vorgesehenen Globalentschädigung

bezw. Globalabfindung erfolgt im

Wege von Abzweigungen aus den Exporterlösen

(Nebenkosten inbegriffen)

der ungarischen Ausfuhr nach

Schweden.

Die Modalitäten för die Zahlungen

werden in den beigelegten Protokollen

iiber

1. die Abgeltung der schwedischen

Forderungen finanziellen Charakters,

2. die Entschädigung för die Vermögenswerte,

Rechte, Interessen und

Forderungen der Svenska Tändsticks

Aktiebolaget,

3. die Entschädigung för die unter

1 und 2 niclit aufgeföhrten schwedischen

Vermögenswerte, Rechte, Interessen

und Forderungen festgelegt.

Diese Protokolle enthalten die näheren

Bestimmungen iiber die Zahlungstermine,

die an den Zahlungsterminen

fälligen Zahlungsraten, sowie

die Prozentsätze, nach welchen

die Abzweigungen aus den Exporterlösen

zur Sicherstellung der vorgesehenen

Zahlungen erfolgen.

Insoweit in den beigelegten Protokollen

Zahlungen dureh Abzweigungen

vorgesehen sind, erfolgen

diese in jedem Jalire nur bis zur Höhc

der zur Zahlung fälligen Ratcn. För

diese Zahlungen wird jedoch eine

während der Daucr des Abkommens

fortlaufende Evidenz öber diejenigen

Artikel 5.

Globalskadeersättningen respektive

global gottgörelsen enligt artikel 1,

mom. 1 och 2, fördelas efter en plan,

som upprättas av svenska regeringen,

utan att genom sättet för fördelningens

verkställande något som helst ansvar

kan göras gällande för Ungerska

Folkrepubliken gentemot de svenska

intressenterna.

Artikel 6.

Betalningen av den i artikel 1 förutsedda

globalskadeersättningen resp.

globalgottgörelsen gäldas genom avsättningar

från likviderna (bikostnader

inbegripna) för ungersk export

till Sverige.

Betalningsmodaliteterna fastställas

i bilagda protokoll rörande

1. ersättning för de svenska fordringarna

av finansiell art,

2. skadeersättning för Svenska

Tändsticks Aktiebolagets förmögenhetsvärden,

rättigheter, intressen och

fordringar,

3. skadeersättning för i 1 och 2 icke

angivna svenska förmögenhetsvärden,

rättigheter, intressen och fordringar.

Dessa protokoll innehålla de närmare

bestämmelserna angående betalningsterminerna,

de vid betalningsterminerna

förfallande raterna

ävensom de procentsatser, enligt vilka

avsättningarna från exportlikviderna

skola verkställas för de fastställda

betalningarnas säkerställande.

I den mån betalningar genom avsättningar

äro fastställda i de bilagda

protokollen, verkställas dessa under

varje år endast intill det belopp,

som motsvarar förfallande bctalningsrater.

Eu under avtalstiden

fortlöpande bokföring skall dock föras

rörande de belopp, som skulle ha

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition in- 20S.

Summen gefuhrt, wclchc sicli bei

Fortfuhrung der Abzweigungen ergeben

wurden. Falls in einem oder

mehrcrcn Jahren dic Abzweigungen

zur Leistung der vorgesehenen Zahlungen

nicht genugen, d. h. Defizite

gegenuber dem Zahlungsplan entstehen

sollten, ist die Ungarische Regierung

bereit, die laut der erwähnten

Evidenz erreichten uberschiisse, bis

zur Höhe der Defizite, fur die Ergänzung

der aus den Abzweigungen resultierenden

Summen aus eigenen

Mitteln zuzuschiessen.

Der in diesem Abkoinmen festgelegte

Zahlungsplan ist tatsächlich

von einem entsprechenden ungarischen

Export nach Schweden bedingt.

Die Schwedische und Ungarische Regierungen

sind bereit, unter Beachtung

des fur den Warenaustausch

vorgesehenen Gleichgewichts, sowie

unter Beriicksichtigung der jeweiligen

Versorgungslage Schwedens und

Ungarns, die Ein- und Ausfuhr ungarischer

Waren von und nach Sclrweden

bezw. schwedischer Waren von

und nach Ungarn mindestens in solcher

Höhe zuzulassen, welche es ermöglicht

zu den vereinbarten Abzweigungssätzen

die Zahlungen zu

leisten, sowie das Gleichgewicht des

Zahlungsverkehrs unter Beriicksichtigung

der Zahlungen, die nicht mit

dem Warenaustausch zusammenhängen,

zu sichern.

In dem Falle, dass der jährliche

Export Ungarns sich so gestalten sollte,

dass die Abzweigungen fur die

Bezahlung der Jahresraten nicht genugen,

soll auf Verlangen einer der

vertragsschliessenden Parteien binnen

einem Monate eine gemischte Kommission

zusannnentreten, um uber

eine entsprechende Abhilfe zu beraten

und ihren Regierungen zweckmässige

Massnahmen handelspolitischer

Natur zu unterbreiten.

Falls in drei Jahresperioden während

der Dauer des Abkommens die

Abzweigungen zur vollen Begleichung

der fälligen Zahlungsraten ungenugend

sein sollten und auch die Uber
-

erhållils i händelse avsättningarna

fortsatt. Ungerska regeringen är beredd

att av egna medel tillskjuta motsvarande

belopp för utökning av de

genom avsättningarna erhållna medlen

i händelse avsättningarna under

ett eller flera år icke skulle förslå till

de fastställda betalningarnas fullgörande,

d. v. s. om en brist skulle uppstå

i förhållande till betalningsplanen,

till dess bristen utjämnats.

Den i denna överenskommelse fastställda

betalningsplanen är de facto

betingad av en däremot svarande

ungersk export till Sverige. Svenska

och ungerska regeringarna äro beredda

att under beaktande av den för

varuutbytet förutsedda jämvikten

och med hänsynstagande till det rådande

försörjningsläget i Sverige och

Ungern medgiva import från Ungern

resp. export till Sverige av ungerska

varor ävensom export från Sverige

resp. import till Ungern av svenska

varor minst i sådan utsträckning att

med de överenskomna procentsatserna

betalningarnas verkställande möjliggöres

och jämvikten i betalningstrafiken

under hänsynstagande till de

med varuutbytet icke sammanhängande

betalningarna säkerställes.

För den händelse att Ungerns årliga

export skulle komma att gestalta

sig så att avsättningarna icke förslå

till betalning av de årliga raterna,

skall en blandad kommission på begäran

av en av de fördragsslutande

parterna sammanträda inom en månad

för att överlägga om rättelse

samt underställa sina regeringar ändamålsenliga

förslag till åtgärder av

handelspolitisk natur.

Därest under tre årsperioder under

överenskommelsens giltighetstid avsättningarna

icke skulle förslå till att

helt gälda förfallande rater, och om

tillskottsbeloppen icke heller skulle

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 208.

schusse fur die sich ergebenden Fehlbeträge

nicht geniigen, soll auf

Wunsch einer der vertragsschliessenden

Parteien eine gemischte Kommission

unverziiglich zusammentreten

mit der Aufgabe, handelspolitische

und auch solche andere Massnahmen

auszuarbeiten, welche zur

Wiederherstellung des Gleichgewichtes

und Sicherung der kunftigen

Zahlungen geeignet sind.

Artikel 7.

Um der Schwedischen Regierung

die Verteilung der Globalsumme gemäss

Artikel 1 zu erleichtern, liefert

ihr die Ungarische Regierung, auf

Ersuchen, im Rahmen des Möglichen,

alle Auskiinfte und Unterlagen,

welche es den zuständigen

schwedischen Behörden erlauben, die

seitens der zu entschädigenden schwedischen

Interessenten gesteliten Begehren

zu iiberprufen.

Artikel 8.

Schwedische Anspriiche, die aus

gesetzlichen oder anderen ungarischen

Massnahmen nach der Unterzeichnung

des vorliegenden Abkommens

entstehen werden durch seine Bestimmungen

nicht beriihrt.

Artikel 9.

Dieses Abkommen soll ratifiziert

werden und die Ratifikationsinstrumente

sollen sobald als möglich in

Budapest ausgetauscht werden. Es

tritt mit dem Tage des Austausches

der Ratifikationsinstrumente in Kraft.

Es wird jedoch mit dem Tage der Unterzeichnung

vorläufig angewandt.

Ausgefertigt in Budapest, in zwei

Exemplaren, am 31. März 1951.

In Namen der Königl.

Schwedischen Regierung:

Sven Allard

förslå till att täcka de uppkomna

bristerna, skall på begäran av en av

de fördragsslutande parterna en

blandad kommission ofördröj ligen

sammanträda med uppgift att utarbeta

förslag till handelspolitiska såväl

som andra åtgärder, ägnade att

återställa jämvikten och säkerställa

framtida betalningar.

Artikel 7.

För att underlätta för svenska regeringen

att fördela globalsumman

enligt artikel 1, tillhandahåller ungerska

regeringen på begäran så långt

möjligt alla de upplysningar och dokument,

som kunna tillåta de behöriga

svenska myndigheterna att

granska de anspråk som framställts

av svenska intressenter, vilka kunna

ifrågakomma till skadeståndsersättning.

Artikel 8.

Svenska anspråk, vilka uppstå genom

lagstiftnings- eller andra ungerska

åtgärder efter denna överenskommelses

undertecknande, beröras

icke av dessa bestämmelser.

Artikel 9.

Denna överenskommelse skall ratificeras,

och ratifikationsinstrumenten

skola snarast möjligt utväxlas i

Budapest. Den träder i kraft dagen

för utväxlingen av ratifikationsinstrumenten.

Den skall dock tills vidare

tillämpas från och med dagen

för undertecknandet.

Utfärdad i Budapest, i två exemplar,

den 31 mars 1951.

För Konungariket Sveriges

Regering:

Sven Allard

In Namen der Regierung der Unga- För Ungerska Folkrepublikens

rischen Volksrepublik: Regering:

Antos Istvdn Istvån Antos

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 208.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 april

1951.

Närvarande:

Statsministern Erlandek, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

L Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Nygren.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för finansdepartementet, statsrådet Sköld, följande:

Ungern har sist av de östeuropeiska staterna genomfört en omfattande

nationalisering av enskild egendom. Genom lagstiftning, vilken daterar sig

frän årsskiftet 1949/50, införde ungerska regeringen bestämmelser om nationalisering

motsvarande dem, som genomförts i Polen redan den 3 januari

1946, i Bulgarien den 15 april 1948, i Tjeckoslovakien den 28 april

samt den 5 och 6 maj 1948 och i Rumänien den 11 juni samma år. Utvecklingen

i Ungern mot ett omfattande förstatligande av privat egendom har

sålunda fortgått långsammare än i nyssnämnda stater. Nationaliseringen

började dock omedelbart efter krigets upphörande. Den första etappen på

vägen karakteriseras av agrarreformen den 15 mars 1945, som genomförde

en uppdelning av storgodsens jord bland bönderna. Härpå följde lagen den

20 december 1945, varigenom kolgruvorna exproprierades, förordningarna

den 14 och 28 november 1946, genom vilka de mest betydande elektricitetsverken

och den tunga industriens huvudanläggningar nationaliserades och

slutligen lagen den 11 maj 1948, vilken förklarade såsom statsegendom alla

företag, vilka sysselsatte mer än hundra arbetare eller anställda, såvida ej

företagens aktiemajoritet befann sig å utländska händer. Först omkring

halvtannat år senare tog ungerska regeringen steget fullt ut och förstatligade

genom en lag den 28 december 1949 med få undantag de ännu i

privatdrift arbetande företagen av någon storleksordning, utan att hänsyn

togs till förekomsten av utländska intressen i desamma.

Av det föregående framgår, att den ungerska ekonomien helt omgestaltats

under loppet av en femårsperiod. Vid dess slut kan planhushållningen anses

ha fullständigt genomförts. Produktionen och distributionen av konsumtionsmedlen

ha liksom kreditväsendet förstatligats, och balansen mellan

tillgång och efterfrågan är ersatt med en dirigerad produktion och konsumtion.

Dessa radikala förändringar i landets ekonomiska struktur böra ses

mot bakgrunden av de politiska omvälvningar, för vilka Ungern under senaste

tid varit utsatt: ockuperat av tyskarna blev landet tömt på sina eko
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 208.

9

nomiska tillgångar för att därefter tjäna som bas för militära operationer av

stor räckvidd, vilka direkt eller indirekt medförde en omfattande förödelse.

Slutligen hade landet att utstå en tids ockupation av sovjetstyrkor.

Sveriges intressen i Ungern hade före årsskiftet 1949/50 endast i ringa

omfattning drabbats av den ungerska nationaliseringslagstiftningcn. Härav

följer likväl icke att de svenska intressena lämnats oantastade. De ungerska

myndigheterna hade i själva verket länge sökt att med indirekta medel

åstadkomma samma resultat som förstatligandet skulle ha medfört. Genom

fiskala åtgärder och administrativa anordningar av växlande beskaffenhet

sökte man undergräva företagens bärighet, så att staten skulle bliva i tillfälle

(t. ex. för en utebliven skattelikvid) att övertaga desamma.

Redan under handelsförhandlingarna i Stockholm hösten 1948 påtalades

från svenskt håll dessa mått och steg, och vid de några månader senare följande

förhandlingarna i Budapest togs frågan upp i hela dess vidd. Från

svensk sida framhölls, att det vore svenska regeringens ståndpunkt att söka

bevara utposterna för svensk företagsamhet, som kostat stora ansträngningar

att bygga upp och som genom sina insatser icke minst på det tekniska

området spelat en betydande roll även för näringslivet i det land, vari de

grundats och utövade sin verksamhet. Förhandlarna sökte i enlighet härmed

erhålla generella garantier för de svenska företagens fortsatta verksamhet.

Något ungerskt åtagande som tillmötesgick de svenska kraven kunde likväl

trots energiska försök icke erhållas. Emellertid inflöt i avtalet en deklaration,

vari de svenska synpunkterna under.strökos, varjämte i samband med

undertecknandet, den 19 januari 1949, en muntlig förklaring avgavs, vilken

gick ut på, att de svenska myndigheternas licensgivning i kraft av gällande

varuutbytesavtal måste komma att bliva beroende av behandligen av svenska

företag i Ungern.

I samband med nyssnämnda avtal undertecknades ett protokoll rörande

sättet för beräknande av den ersättning, som sedermera skulle komma att

utgå till svenska medborgare, vilka drabbats av nämnda ungerska lagstiftning

rörande agrarreformen. Protokollet kom att i huvudsak läggas

till grund för den ersättning, som enligt det nyss avslutade avtalet skall

utgå till svenska medborgare, vilkas egendom förstatligats i samband med

jordreformen.

Under förhandlingarna i Budapest i slutet av 1949 återkom man å svensk

sida till frågan om generella garantier för de svenska företagen, och liksom

tidigare mötte man ett deciderat motstånd. Det framhölls, att man å ungersk

sida icke på förhand kunde förbinda sig att underlåta vidtaga åtgärder, som

kunde komma att föranledas av den fortskridande socialiseringen av näringslivet

i Ungern. I samband med undertecknandet av de handels- och

finansöverenskommelser, vari förhandlingarna utmynnat, upprepades från

svensk sida den deklaration, som avgivits i början av året och som varnade

de ungerska myndigheterna för alt, därest åtgärder vidloges, som komme

att omöjliggöra de svenska företagens verksamhet i hittillsvarande omfattning,

svenska regeringen skulle taga sin licenspolitik under omprövning.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 208.

Sistnämnda avtal kommo emellertid av tekniska skäl icke att sättas i kraft

vid undertecknandet.

Strax efter förhandlingarnas avslutande genomförde ungerska regeringen

den 28 december 1949, såsom förut nämnts, en omfattande nationaliseringslagstiftning.

Redan följande dag instruerades beskickningen i Budapest att

till ungerska regeringen framföra, att svenska regeringen ansåge de vidtagna

nationaliseringsåtgärderna helt stridande mot de förutsättningar, varunder

de nyligen ingångna överenskommelserna slutits. I detta sammanhang erinrades

om innehållet i den förut nämnda deklarationen. Med hänsyn till de

ungerska åtgärderna måste, förklarades det, svenska regeringen ompröva sin

licenspolitik och såge sig icke i stånd att låta de vid förhandlingarna uppgjorda

kontingentlistorna träda i kraft. Slutligen förklarades, att svenska

regeringen påyrkade prompt, effektiv och adekvat ersättning för de av nationaliseringen

drabbade intressena.

Ungerska regeringen svarade omedelbart, att nationaliseringslagen förutsåg

ersättning för de förstatligade intressena och inbjöd till förhandlingar i

ämnet. Efter en långt utdragen skriftväxling, som hade till syfte att klarlägga

de ömsesidiga positionerna, inleddes förhandlingar den 3 maj 1950,

vilka med vissa avbrott fortsatte till den 7 april 1951, då överenskommelsen

undertecknades. Av tekniska skäl dagtecknades avtalet på ungersk begäran

den 31 mars 1951. Handeln hade då legat nere mellan de båda länderna alltsedan

tidpunkten för de ungerska nationaliseringsåtgärderna.

Såsom av denna redogörelse framgår hade så gott som samtliga företag,

vilken egendom nationaliserats, redan tidigare drabbats av tvångsåtgärder av

skiftande beskaffenhet och därför haft anledning att före upptagandet av

1950 års förhandlingar dryfta sina angelägenheter med vederbörande svenska

myndigheter. Under diskussionernas gång uppehölls vidare en nära kontakt

med såväl större som mindre intressenter. Bägge dessa kategorier voro

för övrigt representerade inom förhandlingsdelegationen. Fordringsägare,

som hittills ej anmält sina krav, uppmanades genom offentliga kungörelser

att giva tillkänna sina anspråk. Man torde under dessa omständigheter vara

berättigad antaga, att alla fordringar av någon betydenhet varit kända vid

sådan tidpunkt, att hänsyn kunnat tagas till desamma under förhandlingarnas

gång.

De problem förhandlarna hade att lösa rörde i första hand metoden för

beräknande av ersättningen och i andra hand sättet för ersättningens utbetalande

till fordringsägarna, vilket sistnämnda spörsmål huvudsakligen är

en fråga om transferering. För lösningen av båda dessa frågor sökte ombuden

finna ledning i de erfarenheter, som samlats under tidigare förhandlingar

om avtal av nu föreliggande typ. En redogörelse för dessa problem

återfinnes i Kungl. Maj :ts proposition nr 187 den 3 mars 1950 angående

mellan Sverige och Polen träffade uppgörelser rörande ersättning för vissa

svenska privata intressen, m. m. I väsentliga delar ha de frågor som uppställt

sig vid förhandlingarna i Budapest varit av samma slag. Detta gäller

särskilt värderingssvårigheterna. I den mån dessa i förhandlingarna om

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 208.

den ungerska uppgörelsen tett sig annorlunda, kommer redogörelse härför

att lämnas i det följande i samband med varje särskild kategori av anspråk.

Redan här torde emellertid uppmärksammas den skillnad som bestod däruti,

att fordringsägarna gentemot Ungern voro betydligt fåtaligare. Det visade

sig därför möjligt att basera uppgörelsen med Ungern på en individuell

värdering av varje krav, och det globalbelopp som uppstått som resultat av

förhandlingarna representerar i själva verket en addition av A''ärderingarna

av varje särskilt objekt. Genom anlitande av denna metod undviker man

de svårigheter som följa av en senare fördelning av den genom förhandlingarna

uppnådda summan. Varje fordringsägare har sålunda vid avtalets undertecknande

kännedom om, vilket belopp han genom avtalets fullgörande

kan beräknas erhålla.

I övrigt följer avtalskonstruktionen i allt väsentligt motsvarande överenskommelse

med Polen. Liksom i det sistnämnda finnes sålunda en utfästelse

från svensk sida att efter avtalets ikraftträdande ej stödja några anspråk

som omfattas av överenskommelsen och en motsvarande garanti mot att

ungerska regeringen skulle nödgas utgiva något belopp, utöver vad ,som stipuleras

i avtalet till dem, som omfattas av detsamma.

Vad beträffar den andra huvudfrågan som uppställde sig för de svenska

ombuden, nämligen transfereringsfrågan, erinrades vid förhandlingarnas

början om den kategoriska förpliktelse som innehålles i skriftväxlingen den

26 juli 1946 i samband med avslutandet av handelsförhandlingarna i Stockholm,

och vari ungerska regeringen erkänner alla svenska fordringsanspråk

mot ungerska gäldenärer — bland dem vissa specificerade —— liksom ock

alla svenska krav, vilka grunda sig på avtalet om tänds ticksmonopolet. Från

ungersk sida hävdades att åtagandet av 1946 icke innebar något löfte om

transferering, och att eftersom det blivande avtalet givetvis måste gå ut på

transferering av vissa belopp till fordringsägarna det icke billigtvis kunde

krävas, att de summor om vilka man efter värdering komme till enighet

skulle transfereras oavkortade utan endast till vissa såsom »skäliga» betecknade

proportioner. Med dessa yrkanden avsåg man att med hänvisning

till landets svåra ekonomiska läge och nationalförmögenhetens minskning

genom krigshändelserna åvägabringa en ytterligare nedsättning av fordringsbeloppen.

Det är skäl erinra om att samma argumentation mötte de svenska

ombuden vid de förhandlingar med Polen, som ledde till ersättningsavtalet

med detta land, och för vilka redogjorts i förenämnda proposition. Såsom

vid sistnämnda förhandlingar gjordes gällande, framhölls under diskussionerna

med Ungern, att dessa anspråk enligt svensk mening icke ägde betydelse

för uppskattning av den egendom, som var i fråga.

Däremot stöd det från början av förhandlingarna klart, att hänsyn till

Ungerns heträngda ekonomiska läge måste tillmätas betydelse för utformningen

av transfersystemet i det tilltänkta avtalet. Det hade i själva verket

förutsatts redan vid förhandlingarnas inledande, att ersättningsbetalningarna

icke skulle komma att erläggas annorlcdes än med hjälp av Ungerns intäkter

av handelsutbytet med Sverige. Från svensk sida har det varit angeläget

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

fastslå att de ungerska betalningsförpliktelserna gentemot Sverige icke juridiskt

äro beroende av någon ungersk export eller någon utförsel av viss omtattning

till Sverige. Den rättsliga förpliktelsen består enligt den berörda utfästelsen

den 26 juli 1946, varom en erinran intagits i ingressen till avtalet.

Å andra .sidan erkänner svenska regeringen uttryckligen, att betalningsplanen

faktiskt är beroende av en »motsvarande ungersk export till Sverige».

Avtalets konstruktion innebär att ersättningsbetalningarna upp till en

viss gräns komma att stå i direkt proportion till värdet av den ungerska exporten

till Sverige. Då man måste räkna med att handeln mellan Ungern och

Sverige så länge rådande ekonomiska och politiska förhållanden bestå, kommer

att bibehålla sin nuvarande bilaterala struktur och då det vore orimligt

antaga att Ungern skulle ha intresse av att exportera till Sverige utan att

kunna använda de genom exporten förvärvade medlen för import, ligger

det i sakens natur att även Sverige, för att avtalet skall kunna fungera,

måste medgiva export till Ungern i en omfattning, som erfordras för att

varuutbytet skall nå den förutsedda volymen.

Det nära samband, som sålunda finnes mellan ersättningsbetalningarnas

fullgörande och handelsförbindelsernas utformning har ansetts motivera,

att hithörande frågor även beröras i avtalet.

De båda regeringarna åtaga sig sålunda att lämna export- resp. importtillstånd

för å ena sidan ungerska varuleveranser till Sverige i en sådan

utsträckning att betalningsplanen kan genomföras och å andra sidan svenska

varuleveranser till Ungern i en sådan utsträckning att balansen i fråga

om betalningarna bevaras.

För att minska det prejudicerande inflytande som avtalet kommer att få

vid utformningen av de framtida handelsförbindelserna mellan Sverige och

Ungern ha de nämnda åtagandena gjorts beroende dels av det aktuella försörjningsläget

i de båda länderna, dels av att den för varuutbytet förutsedda

jämvikten -—- i fråga om varuleveransernas betydelse ur försörjningssynpunkt

— bibehålies.

Genom dessa förbehåll torde de handelspolitiska återverkningarna av det

föreliggande avtalet ha reducerats till ett minimum.

Det mest betydande svenska intresset i Ungern representerades av Svenska

Tändsticks Aktiebolagets krav. Värdet härav beräknas av bolaget till

omkring 100 miljoner kronor. Redan under förhandlingarna hösten 1949

förklarade sig dock bolaget med hänsyn till Ungerns svåra ekonomiska läge

berett att avsevärt reducera sin skadeståndsfordran. Det slutliga krav, som

bolagets representant framställde, uppgick till 30 miljoner kronor, betalbara

under 10 år, eller alternativt 15 miljoner kronor under förutsättning av omedelbar

kontant likvid. Trots dessa medgivanden ledde likväl förhandlingarna

icke till annat resultat än en modus vivendi-öveienskommelse, vilken stipulerade

viss avbetalning under år 1950 å den kommande ersättningssumman,

för vars fastställande vidare överläggningar skulle föras. Tändsticksbolaget

var då ännu i besittning av sin egendom. När förhandlingarna återupptogos

i maj 1950, hade situationen radikalt ändrats genom nationalise
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 208.

13

ringen av bolagets samtliga tillgångar, och modus vivendi-avtalet betraktades

i anledning därav givetvis såsom förfallet. Det visade sig klart, att inga

argument av juridisk natur skulle kunna överbrygga motsättningarna, och

att endast utsikten till förmåner å det handelspolitiska området skulle kunna

modifiera den ungerska ståndpunkten. I detta läge framfördes från

ungerskt håll tanken på att låta en del av skadeståndet till Tändsticksbolaget

utgå med en proportion av värdet å viss tilläggsexport från Ungern.

Ett nytt element hade därmed införts i diskussionerna, vilka därefter i flera

etapper slutligen förde till den överenskommelse, som nu undertecknats.

Förutom Tändsticksboiaget ha tre betydande svenska företag traditionellt

haft intresse av den ungerska marknaden och ägde vid tidpunkten för nationaliseringen

dotterföretag i Ungern. Dessa voro Svenska Ackumulator AB

Jungner, AB Separator och Svenska AB Gasaccumulator. Dessa drabbades

samtliga av förstatligande. För att uppnå en skälig värdering av dotterföretagen

och de förluster som uppstått för respektive moderbolag genom nationaliseringen

hade man enats om att använda de balansräkningar, som enligt

särskilda lagbestämmelser upprättats i januari 1947 i samband med införande

av den nya valutan forint. Det skulle emellertid enligt vad som jämväl

överenskommits medgivas båda parterna att, därest skäl kunde förebringas,

jämka både uppåt och nedåt å de i dessa räkningar upptagna värdena. De

svenska förhandlarna ansågo självfallet, att ersättning borde utgå för de

objekt, som avhänts företagen och tillfallit ungerska staten såsom tillgångar.

De svenska anspråken grundades på aktivsidan i vederbörande företags balans,

medan motparten även ville taga passivsidan i betraktande och med utgångspunkt

från densamma ifrågasatte vissa företags ekonomiska bärkraft

och värde för respektive moderbolag. Skarpa meningsskiljaktigheter framträdde

rörande spörsmålet om i vilken utsträckning skatter, som erlagts av

företagen ägde konfiskatorisk karaktär, och på vad sätt hänsyn skulle tagas

härtill vid ersättningens beräknande. Endast genom ömsesidiga medgivanden

lyckades man slutligen nå fram till ett belopp, som kunnat accepteras.

De svenska anspråken omfattade vidare ersättning för exproprierad

jordegendom (4 egendomar) samt för minoritetsaktieinnehav till ringa

värde.

Beträffande ersättning för de förstatligade svenska lantegendomarna gjorde

ungerska regeringen gällande, att någon rättslig förpliktelse till utgivande

av skadestånd ej förelåg. Den ungerska förhandlingsdelegationen erinrade

om att ungerska regeringen på sin tid trots upprepade framställningar till

Nationernas Förbund vägrats ersättning för de ungerska medborgare, som

berövats sin jord i Transsylvanien. För övrigt hade enligt ungerskt förmenande

en senare tids historiska utveckling givit vid handen att det övervägande

antalet stater, vilka genomfört jordreformer, därvid icke utbetalat

någon ersättning. Från svensk sida bemöttes den ungerska uppfattningen,

varjämte med stöd av lantbruksexpertis de svenska jordägarnas förluster

genom nationaliseringen påvisades. Inga argument förmådde likväl rubba

den ungerska principståndpunkten. Ungerska regeringen förklarade sig slut
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 208.

ligen villig alt av billighetsskäl tillerkänna jordägarna eu viss ersättning för

deras genom nationaliseringen lidna förluster. Gottgörelsen, som beräknades

med hänsynstagande till förut berörda protokoll, ansågs under omständigheterna

kunna accepteras. De svenska myndigheterna kunde vid ställningstagande

till denna punkt ej bortse från det förhållandet, att jordägarnas

innehav i samtliga fall grundade sig på benefika förvärv, och att ägarna

genom födsel i Ungern eller giftermål med ungerska medborgare haft

eller alltjämt ha en stark anknytning till Ungern. (För nationalisering

av en jordegendom tillhörande Tändsticksbolaget har ersättning inräknats

i det skadestånd, som tillerkänts detta företag.)

En sista kategori av svenska anspråk utgjordes av finansfordringar. Regleringen

av dessa har varit föremål för förhandlingar alltsedan Ungern i

samband med avslutandet av 1946 års svensk-ungerska handels- och betalningsavtal

erkänt sin förpliktelse att på mest gynnad nations-basis betala

dessa skulder. De avtal, som till följd av detta åtagande träffats mellan de

båda regeringarna ha likväl endast partiellt reglerat frågan, och ön.skemål

om dess definitiva ordnande har under dessa omständigheter vid olika tillfällen

framförts från fordringsägarnas sida. Av fordringarna innehar Skandinaviska

Banken AB omkring 90 %. Eftersom räntetjänsten å värdepapperen

sedan början av 1930-talet varit högst oregelbunden, måste deras reella

värde sättas avsevärt lägre än nominalvärdet. Den överenskommelse

som nu träffats i denna fråga har möjliggjorts endast genom att Skandinaviska

banken AB åtagit sig att bevilja Ungern vissa krediter. De närmare

bestämmelserna härom regleras i särskilt avtal mellan Skandinaviska Banken

AB och Ungerska Nationalbanken. Betalningskonstruktionen kan i

stort sett anses innebära att huvudintressenten, Skandinaviska Banken AB,

löser ut övriga svenska finansfordringsägare inom loppet av tre år och samtidigt

får till stånd en konvertering av de förefintliga olika fordringsposterna

till ett enhetligt lån. Det förtjänar framhållas, att ersättningsavtalet

med Ungern på denna punkt företer ett framsteg i förhållande till tidigare

överenskommelser av denna typ, som ingåtts av Sverige. De sistnämnda ha

nämligen ej alls eller högst ofullständigt åvägabragt någon reglering av utestående

finansfordringar.

Avtalskomplexet, som omfattar ett huvudavtal med därtill hörande skriftväxling

samt tre till huvudavtalet såsom bilagor likaså med kompletterande

skriftväxling fogade förtroliga protokoll, stipulerar ersättning för alla svenska

krav, som uppstått genom den ungerska nationaliseringslagstiftningen

eller genom åtgärder, som stå i sammanhang med omgestaltningen av den

ungerska ekonomien, ävensom för alla fordringar, som kunna tillkomma

svenska borgenärer gentemot gäldenärer, vilkas egendom förstatligats i

Ungern eller vilkas förmögenhet drabbats av nyssnämnda åtgärder. Fordringar

som uppstått på grund av varuleveranser omfattas likväl ej av överenskommelsen.

Slutligen förpliktar sig ungerska regeringen att erlägga ett

visst belopp för återköp av alla i svensk ägo befintliga ungerska finansskuldförbindelser

i huvudsak av offentlig karaktär och i form av värdepapper.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 208.

15

Bestämmelserna rörande såväl ersättningens storlek som sättet för dess

utbetalande angivas i de tre nämnda vid huvudavtalet såsom bilagor fogade

protokollen. Huvudavtalet jämte protokollen, betecknade med litt. A—D,

torde jämte texterna till tidigare nämnda skriftväxling få fogas till statsrådsprotokollet.

1

Fordringarna ha sammanförts i grupper på så sätt att Protokoll 1 omfattar

finansfordringarna, Protokoll 2 Tändsticksbolagets krav och Protokoll

3 övriga intressenters krav, bland vilka de tre berörda företagens anspråk

intaga främsta rummet. Innehållet i de tre protokollen är i korthet följande:
Enligt

protokoll 1 återköper ungerska regeringen förenämnda värdepapper

och fordringar för ett totalbelopp av 7 875 000 kronor, som erlägges i

halvårsrater under loppet av tre år. De svenska intressenterna ha godkänt

en fördelningsplan för beloppet.

Av protokoll 2 framgår att Tändsticksbolaget accepterat en ersättning

uppgående till 15,6 milj. kr. att erläggas i princip under 13 år, d. v. s. 1,2

milj. kr. årligen genom viss avsättning från svenska likvider för export från

Ungern inom ramen för gällande handelsavtal samt 6,4 milj. kr. under i

princip 10 år genom avsättning från svenska likvider för ungersk tilläggsexport.

Härtill kommer ett visst forintbelopp. Förutom det sistnämnda utgör

alltså ersättningen till Tändsticksbolaget 22 milj. kr.

Enligt protokoll 3 fastställes ersättningen till 3,3 milj. kr. jämte ett mindre

forintbelopp, allt att betalas i princip under tio år genom viss avsättning

från svenska likvider för ungersk export inom ramen för gällande handelsavtal.

Till denna grupp hör förutom de tre företagen även jordegendomsintressenterna

samt minoritetsaktieägarna.

Såsom framgår av det föregående medför avtalets konstruktion, att de

ungerska avbetalningarna kunna försenas om volymen av den ungerska exporten

till Sverige icke skulle komma att motsvara förväntningarna.

Inalles har sålunda ungerska regeringen förbundit sig att på nämnda sätt

och under angivna perioder utbetala 33,17 milj. kr. jämte vissa belopp i ungersk

valuta.

Departementschefen.

Nationaliseringsåtgärderna i de till östblocket anslutna staterna ha i var

och en av dessa drabbat betydande svenska intressen. Svenska regeringen

har i den mån möjlighet därtill erbjudit sig sökt vinna ersättning för därvid

uppkomna förluster genom särskilda avtal. Det nu framlagda avtalet

med Ungern ansluter sig i fråga om konstruktionen nära till ersättningsöverenskommelsen

med Polen den 16 november 1949. På grund av att föreliggande

avtal omfattar ett färre antal fordringsägare har det varit möjligt

att för varje anspråk nå en överenskommelse om värderingen, varigenom

det slutligen uppnådda beloppet fått karaktären av en summering av de

värden som åsatts varje krav. Därmed har vunnits fördelen att varje ford
-

1 Enbart huvudavtalct återges i propositionen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 208.

ringsägare redan vid avtalets undertecknande känner till, vilket belopp han

kan emotse såsom ersättning genom avtalets uppfyllelse. Det blir sålunda

icke erforderligt att såsom efter motsvarande uppgörelse med Polen utse

någon nämnd för fördelning av globalsumman.

Av särskilt intresse är att avlalet även omfattar en reglering av Ungerns

finansskulder och på denna punkt innebär ett framsteg i förhållande till

tidigare avtal av denna typ som ingåtts av Sverige. Överenskommelsen i

denna del har möjliggjorts genom en kreditoperation, vartill medlen ställts

till förfogande av Skandinaviska Banken AB.

De svårigheter, som varit förenade med uppgörelsen, sammanhänga med

det förhållandet, att de svenska intressen i Ungern som drabbats av nationaliseringen

ägde en betydande omfattning i förhållande till handelsutbytet

mellan de båda länderna. Då ersättningsbetalningarna i avtal av denna typ

pläga uppbringas av gäldenär staten med hjälp av exporten till den stat, som

företräder fordringsägarna, medför nyssnämnda förhållande givetvis ökade

svårigheter för en uppgörelse. Endast genom ömsesidiga eftergifter har en

överenskommelse kunnat uppnås. Angelägenheten av att förhjälpa de svenska

fordringsägarna att återfå någon del av sina investeringar har synts

motivera de medgivanden, som gjorts från svensk sida och vilka ligga på

det handelspolitiska planet.

Samtliga fordringsägare av någon storleksordning ha godkänt avtalet i

vad på dem ankommer. Uppfattningen har varit, att intet skulle vinnas genom

att skjuta ersättningsfrågan på framtiden. Det förefaller också osannolikt,

att någon fordringsägare genom individuella förhandlingar kunnat

nå ett gynnsammare resultat. Det måste naturligtvis hälsas med tillfredsställelse,

att dessa frågor som så länge väntat på en lösning omsider reglerats

och därmed en lättnad kan väntas inträda i de handelspolitiska relationerna

mellan Sverige och Ungern.

De till avtalet om ersättning för svenska privata ekonomiska intressen

hörande förtroliga protokollen jämte skriftväxling synas lämpligen icke

böra återgivas i propositionen utan torde genom avskrifter få delgivas riksdagens

vederbörande utskott.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

godkänna ifrågavarande den 31 mars 1951 träffade uppgörelse

rörande ersättning för svenska privata ekonomiska

intressen i Ungern.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilagor till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Karl-Ingemar Edstrand.

517487. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1951.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. UU 1951:13 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen om godkännande av mellan Sverige och Ungern träffad uppgörelse rörande ersättning för svenska s. 1 i texten