Angående ändrad löneg rads placering för viss vårdoch ekonomipersonal m. m
1951-10-09 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1951:214, Angående ändrad löneg rads placering för viss vårdoch ekonomipersonal m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 214.
1
Nr 214.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändrad löneg
rads placering för viss vård- och ekonomipersonal
m. m.; given Stockholms slott den 9 oktober 1951.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
John Lingman.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I propositionen förordas i nära anslutning till vissa avtalsuppgörelser, som
under år 1951 träffats å det kommunala området, förhöjd lönegradsplacering
dels för lägre vård- och ekonomipersonal vid statliga sjukhus och inrättningar
dels för sjuksköterske- och barnmorskeutbildad personal. De föreslagna
lönegradsplaceringarna framgå av de vid statsrådsprotokollet i ärendet
såsom Bilagorna A och B fogade sammanställningarna. Förslagen beröra
omkring 4 400 tjänstemän och beräknas medföra en kostnadsökning per år
för löner med i runt tal två miljoner kronor.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 saml. Nr 214.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 214.
Utdrag av protokollet över civilårenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 oktober
1951.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Quensel, Danielson,
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Lingman, Hammarskjöld,
Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för civildepartementet, statsrådet Lingman, fråga om ändrad lönegradsplacering
för viss vård- och ekonomipersonal m. m. samt anför därvid följande.
Inom den statliga sjukhus- och anstaltsvården har löneställningen för
vård- och ekonomipersonalen i stort sett varit densamma som vid motsvarande
kommunala inrättningar. Emellertid har den lägre vård- och ekonomipersonalen
inom den kommunala förvaltningen genom särskilda överenskommelser
i maj 1951 mellan å ena sidan Svenska landstingsförbundet och
Svenska stadsförbundet samt å andra sidan Svenska kommunalarbetareförbundet
erhållit löneförhöjningar utöver vad som kommit de statliga tjänstemännen
till del genom höjningen av det rörliga tillägget. Även den sjuksköterske-
och barnmorskeutbildade personalen vid kommunala sjukhus och inrättningar
har nyligen erhållit betydande lönehöjningar. På grund härav har
fråga uppkommit om icke redan nu en revision av löneställningen för motsvarande
statstjänstemän bör genomföras, ehuru 1949 års tjänsteförteckningskommitté
icke varit i tillfälle att pröva dessa personalgruppers lönegradsplacering.
Förhandlingar i ämnet ha även påkallats av Statstjänarkartellen.
Jag torde i detta sammanhang också få anmäla, att direktionen för karolinska
sjukhuset i skrivelse den 19 juni 1951 hemställt, att undersköterskor,
sjukvårdsbiträden och ekonomibiträden vid de under direktionens förvaltning
stående sjukhusen måtte uppflyttas i lönegrad samt att härför erforderliga
medel måtte anvisas. Direktionen har till stöd för sin framställning
anfört bl. a., att det är en nödvändig förutsättning för att i tillräcklig omfattning
erhålla biträdespersonal vid ifrågavarande sjukhus att avlöningen
till denna personal icke understiger den av Stockholms stad tillämpade. En
konsekvens av den redan beslutade höjningen av lönerna för stadens befattningshavare
kommer enligt direktionens mening med säkerhet att bli, att
de statliga sjukhusens personal i stor utsträckning söker anställning vid
stadens sjukhus samtidigt som möjligheterna till nyrekrytering vid statens
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 214.
sjukhus ytterligare försvåras. Direktionen föreslår, att biträdespersonalen vid
de av direktionen förvaltade sjukhusen måtte redan från och med den 1 juli
1951 erhålla en sådan förhöjning av löneställningen att denna åter kommer
att så nära som möjligt ansluta sig till den vid Stockholms stads sjukhus
tillämpade.
Vidare har direktionen över institutet och förskolan för blinda å Tomteboda
i en av skolöverstyrelsen med yttrande den 17 januari 1951 överlämnad
framställning, varöver statens lönenämnd den 22 mars 1951 avgivit utlåtande,
hemställt om uppflyttning i lönegrad av vissa ekonomibiträdestjänster.
Direktionen har framhållit, att ekonomibiträdena vid institutet
erhålla lägre löner än de som utgå till motsvarande personal vid karolinska
sjukhuset och Stockholms stads sjukhus samt att denna omständighet medfört
täta ombyten av personal och även avsevärd personalbrist.
Styrelsen för statens sjuksköterskeskola har i skrivelse den 24 augusti
1951 hemställt om förbättrade avlöningsförmåner för instruktionssköterskor
i lönegraden 15.
Förhandlingar beträffande biträdespersonalens löneställning ha inom civildepartementet
förts med representanter för Statstjänarkartellen. Därvid
har i juli 1951 — under förutsättning av Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande
— träffats en överenskommelse av följande innehåll.
1. Vård- och ekonomipersonalen vid statliga sjukhus och vårdinrättningar
uppflyttas, från den 1 juli 1951 räknat, i lönegrad enligt följande,
nämligen
avdelningsbiträden och ekonomibiträden i lönegraden 2 samt ekonomibiträden
i lönegraden 3 uppflyttas till lönegraderna 4 respektive 5, dock att
biträden i lönegraden 2 med placering i Stockholm, Solna eller Sundbyberg
uppflyttas till lönegraden 5,
ekonomibiträden i lönegraden 4 uppflyttas till lönegraden 5,
sjukvårdsbiträden i lönegraderna 3 och 4 uppflyttas till lönegraden 5,
undersköterskor i lönegraden 5 uppflyttas till lönegraden 7,
barnsköterskor i lönegraden 5 uppflyttas till lönegraden 6,
fotografibiträden i lönegraden 4 uppflyttas till lönegraden 5.
2. Tjänstemannen skall, räknat fr. o. m. den 1 juli 1951, i den nya lönegraden
ha motsvarande placering i löneklass (lönerum) och motsvarande
rätt till uppflyttning i löneklass (lönerum), som han fr. o. in. samma dag
skulle ha haft i den gamla lönegraden.
En sammanställning över ifrågavarande personalgruppers tidigare och nuvarande
lönegradsplacering inom den kommunala förvaltningen samt motsvarande
statliga personals lönegradsplacering nu och enligt förhandlingsöverenskommelsen
torde få fogas såsom Bilaga A vid statsrådsprotokollet
i detta ärende.
Beträffande den sjuksköterske- och barnmorskeutbildade personalens löneställning
ha inom civildepartementet förhandlingar ägt rum med repre
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 214.
sentanter för Tjänstemännens centralorganisation. Vid dessa förhandlingar
överenskoms den 28 september 1951 —under förutsättning av Kungl. Maj :ts
och riksdagens godkännande — följande.
1. Sjuksköterskeutbildad personal vid härefter angivna anstalter och inrättningar
uppflyttas, från den 1 juli 1951 räknat, i lönegrad enligt följande.
a) Till lönegraden 12 uppflyttas sjuksköterska i lönegraden 10 vid vårdanstalten
i Lund för blinda med komplicerat lyte, karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet
och statens alkoholistanstalt å Venngarn samt sjuksköterska
i lönegraden 11 vid garnisonssjukhusen och karolinska sjukhuset.
b) Till lönegraden 14 uppflyttas sjuksköterska och avdelningssköterska i
lönegraderna 11 och 12 vid tandläkarhögskolorna, sjuksköterska i lönegraden
12 vid truppförbanden och garnisonssjukhusen, översköterska i sistnämnda
lönegrad -vid fångvårdsanstalterna, truppförbanden, garnisonssjukhusen,
statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården, läroanstalterna
för blinda, vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte, dövstumskolorna,
karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, översköterska med
Ijänstgöring såsom laboratoriesköterska, röntgensköterska eller apotekssköterska
i lönegraden 12 vid statens sinnessjukhus och statens anstalt för fallandesjuka,
röntgensköterska i samma lönegrad vid patruller för allmän
skärmbildsundersökning, sjuksköterska och översköterska i lönegraderna 12
och 13 vid statens institut för folkhälsan och de affärsdrivande verken,
skolsköterska i lönegraden 12 vid de allmänna läroverken samt skolsköterska
(biträdande instruktionssköterska) i lönegraden 13 vid statens sjuksköterskeskola.
c) Till lönegraderna 18 och 20 uppflyttas biträdande föreståndare (instruktionssköterska)
i lönegraden 15 vid statens distriktssköterskeskola
samt instruktionssköterska i lönegraderna 15 och 19 vid truppförbanden
samt statens sjuksköterskeskola. Därvid må lönegraden 20 tillämpas endast
i fråga om den som genomgått föreskriven utbildningskurs för instruktionssköterska.
d) Till lönegraden 17 uppflyttas föreståndarinna i lönegraden 16 vid garnisonssjukhuset
i Boden, karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.
c) Till lönegraden 19 uppflyttas föreståndarinna i lönegraden 16 vid garnisonssjukhusen
i Karlsborg, Skövde, Eksjö och Sollefteå.
f) Till lönegraden 21 uppflyttas första föreståndarinna i lönegraden 19
vid garnisonssjukhuset i Boden och serafimerlasarettet.
g) Till lönegraden 22 uppflyttas första föreståndarinna i lönegraden 19
vid karolinska sjukhuset samt föreståndarinna i sistnämnda lönegrad vid
centralskolan för specialutbildning av harnsjuksköterskor.
2. De vid de statliga sjukhusen tillämpade normerna för övertidsersättning
till viss sjuksköterskepersonal skola justeras i syfte att bringa den å
turlista upptagna övertiden i överensstämmelse med fullgjord övertid.
3. Ersättningen till skolsköterska med deltidstjänstgöring höjes, från
den 1 juli 1951 räknat, från 100 kronor till 150 kronor för hel vecka. Timlönen
för sådan sköterska anpassas till vad som gäller för motsvarande
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 214.
kommunala befattningshavare, dock skall ersättningen per timme icke understiga
nu utgående 3 kronor 75 öre.
4. Barnmorskeutbildad personal uppflyttas, från den 1 juli 1951 räknat,
i lönegrad enligt följande.
a) Till lönegraden 14 uppflyttas barnmorska i lönegraden 12 vid karolinska
sjukhuset.
b) Till lönegraderna 18 och 20 uppflyttas instruktionsbarnmorska i lönegraderna
15 och 19 vid barnmorskeläroanstalterna, därvid lönegraden 20
må tillämpas endast beträffande den som genomgått föreskriven utbildningskurs
för instruktionsbarnmorska.
5. Tjänstemannen skall, räknat fr. o. in. den 1 juli 1951, i den nya lönegraden
ha motsvarande placering i löneklass (lönerum) och motsvarande
rätt till uppflyttning i löneklass (lönerum), som han fr. o. in. samma dag
skulle ha haft i den gamla lönegraden.
En översikt över den sjuksköterske- och barnmorskeutbildade personalens
tidigare och nuvarande lönegradsplaccring inom landstingens avtalsområde
samt motsvarande statliga personals lönegradsplacering nu och enligt förhandlingsöverenskommelsen
torde få fogas såsom Bilaga B vid protokollet
i detta ärende.
Departementschefen. Såsom jag förut anfört bör — med hänsyn till de
uppgörelser som å det kommunala området i år träffats om löneställningen
för vård- och ekonomipersonalen — upptagas till övervägande om icke motsvarande
statliga tjänstemän böra redan nu erhålla en förhöjd lönegradsplacering.
Man kan nämligen, vilket även direktionen för karolinska sjukhuset
i sin förut berörda skrivelse framhållit, befara att eljest svårigheter uppstå
att driva de statliga sjukhusen och vårdanstalterna i erforderlig omfattning.
Jag finner mig därför böra förorda, att denna personal, ehuru dess lönegradsplacering
icke prövats av 1949 års tjänsteförteckningskommitté, från
och med den 1 juli 1951 erhåller en sådan förhöjning av sin löneställning
att denna åter så nära som möjligt ansluter sig till den vid de kommunala
sjukhusen och vårdanstalterna tillämpade.
Vad angår biträdespersonalen överensstämmer den med Statstjänarkartellen
träffade förhandlingsöverenskommelsen — såsom framgår av sammanställningen
över vård- och ekonomipersonalens lönegradsplacering (Bilaga
A) — i stort sett med de kommunala uppgörelserna. Jag anser mig
därför böra tillstyrka denna överenskommelse. I fråga om övrig vårdpersonal
medför den nyligen träffade uppgörelsen i avtalstvisten mellan å ena
sidan Svenska landstingsförbundet och Svenska stadsförbundet samt å andra
sidan Svensk sjuksköterskeförening bl. a. lönegradsuppflyttningar för sjuksköterskeutbildad
personal. Även för barnmorskeutbildad personal har å det
kommunala området avtalats lönegradsuppflyttningar. Den med Tjänstemännens
centralorganisation träffade överenskommelsen, som nära ansluter
sig till dessa uppgörelser, innebär lönegradsuppflyttning av de statliga
tjänster, för vilka kräves sjuksköterske- eller barnmorskeutbildning, samt
6
Kungi. Maj:ts proposition nr 214.
ändrade grunder för ersättning till deltidsanställda skolsköterskor. Jag förordar,
att jämväl denna överenskommelse godkännes.
Jag förutsätter, att i enlighet med förhandlingsöverenskoinmelsen i anledning
av genomförandet av ifrågavarande lönerevision företagas justeringar
av de vid de statliga sjukhusen tillämpade normerna för övertidsersättning
till viss sjuksköterskepersonal i syfte att bringa den å turlista upptagna
övertiden i överensstämmelse med fullgjord övertid.
Skäl kunna givetvis anföras för att samtidigt genomföra en lönerevision
även för vissa andra personalgrupper huvudsakligen inom sjukvården och
försvaret, såsom vårdpersonal vid sinnessjukhusen samt ekonomiföreståndarinnor.
Det har emellertid icke varit möjligt att nu pröva dessa tjänstemäns
lönegradsplacering i förhållande till såväl den sjuksköterskeutbildade
personalens som övriga gruppers. Jag utgår emellertid ifrån att 1949 års
tjänsteförteckningskommitté snarast skall kunna framlägga förslag i detta
hänseende.
Förslagen om ändrad lönegradsplacering avse enligt 1950 års personalstatistik
sammanlagt omkring 4 400 tjänstemän. Kostnadsökningen per år för
löner kan uppskattas till i runt tal två miljoner kronor. Härtill komma
ökade pensionskostnader in. in. Förslagen påverka medelsbelastningen å i
huvudsak följande anslag, nämligen Fångvårdsanstalterna: Avlöningar
(II. E. 3), Armén: Avlöningar till aktiv personal in. fl. (IV. C. 6), Marinen:
Avlöningar till aktiv personal in. fl. (IV. C. 48), Flygvapnet: Avlöningar till
aktiv personal m. fl. (IV. C. 79), Garnisonssjukhusen: Avlöningar (IV. D.
26), Garnisonssjukhusen: Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar (IV.
D. 28), Militärapoteket: Avlöningar (IV. D. 29), Statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården: Avlöningar (V. B. 35), Tandläkarhögskolan i
Stockholm: Avlöningar (VIII. E. 34), Tandläkarhögskolan i Malmö: Avlöningar
(VIII. E. 38), Allmänna läroverken: Avlöningar (VIII. H. 1), Folkskoleseminarierna:
Avlöningar (VIII. I. 1), Småskoleseminarierna: Avlöningar
(VIII. I. 5), Nomadskolor: Avlöningar (VIII. I. 40), Läroanstalter
tör blinda: Avlöningar (VIII. I. 53), Vårdanstalten i Lund för blinda med
komplicerat lyte: Avlöningar (VIII. I. 55), Dövstumskolorna: Avlöningar
(VIII. I. 61), Högre tekniska läroverk: Avlöningar (VIII. J. 4), Konstfackskolan:
Avlöningar (VIII. J. 9), Sjöbefälsskolorna: Avlöningar (X. B. 13),
Statens bakteriologiska laboratorium: Avlöningar (XI. B. 10), Statens rättskemiska
laboratorium: Avlöningar (XI. B. 12), Statens farmacevtiska laboratorium:
Avlöningar (XI. B. 14), Statens sinnessjukhus: Avlöningar (XI.
B. 26), Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Avlöningar (XI. B. 37),
Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg: Avlöningar (XI. B. 39), Statens
anstalt för fallandesjuka: Avlöningar (XI. B. 44), Karolinska sjukhuset: Avlöningar
(XI. B. 49), Serafimerlasarettet: Avlöningar (XI. B. 51), Statens
institut för folkhälsan: Avlöningar (XI. B. 96), Barnmorskeläroanstalterna:
Avlöningar (XI. B. 101), Statens sjuksköterskeskola: Avlöningar (XI. B.
103), Specialutbildning av barnsjuksköterskor (XI. B. 108), Allmän skärm
-
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 214.
bildsundersökning: Lokala undersökningar (XI. B. 115), Viss försöksverksamhet
på yrkesmedicinens område (XI. B. 126), Statens tvångsarbetsanstalt
å Svartsjö och statens alkoholistanstalt därstädes: Avlöningar (XI. C. 1),
Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade tvångsarbets- och alkoholistanstalt:
Avlöningar (XI. C. 3), Statens inom sinnessjukvårdsorganisationen
anordnade alkoholistanstalt: Avlöningar (XI. C. 5), Statens alkoholistanstalt
å Venngarn: Avlöningar (XI. C. 7) samt Statens alkoholistanstalt
ä Haknäs: Avlöningar (XI. C. 10).
De löneförhöjningar för vård- och ekonomipersonal, som genomförts å
det kommunala området eller här föreslagits, torde komma att påverka medelsbelastningen
även å vissa bidragsanslag, såsom förslagsanslaget till Vanföreanstalter
m. m.: Bidrag till vanföreanstalter m. m. (XI. B. 81). Därjämte
torde det bli erforderligt att vidtaga ändringar i de bestämmelser,
som reglera statsbidragen till skolhälsovården vid högre kommunala skolor
samt folk- och småskolor. De anslag, som beröras härav, äro följande, nämligen
Kommunala läroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa högre kommunala
skolor (VIII. H. 13), Folkskolor m. in.: Bidrag till hälsovården vid folkoch
småskolor (VIII. I. 20) och Högre folkskolor: Bidrag till arvoden åt
skolläkare m. m. (VIII. I. 47).
De förordade ändringarna i lönegradsplacering torde böra underställas
riksdagens prövning. Därest tjänsteman, som beröres av föreslagen lönegradsuppflyttning,
innehar ordinarie tjänst, bör han, i avvaktan på att ändringar
i vederbörande personalförteckningar må beslutas av 1952 års riksdag,
erhålla anställning såsom extra ordinarie tjänsteman i den nya lönegraden.
Riksdagens bemyndigande torde'' böra utverkas att överskrida de
maximerade anslag och anslagsposter, som beröras av förslagen.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungi. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
1) godkänna de av mig i det föregående förordade riktlinjerna
för en lönerevision för lägre vård- och ekonomipersonal
samt sjuksköterske- och barnmorskeutbildad personal
ävensom
2) för budgetåret 1951/52 medgiva de överskridanden av
maximerade anslag och anslagsposter, som kunna bli erforderliga
vid ett genomförande av lönerevisionen.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen
Ur protokollet:
Lennart Hauschildt.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 214.
Bilaga A.
Översikt över
vård- och ekonomipersonalens lönegradsplacering.
Landstingen och
städerna
Statsverket
Befattning
Lönegrad
Befattning
Antal
enl. 1950
års perso- nalstatistik
Lönegrad
förut
nu
nu
enl. förhand- lingsöverens- kommelsen
Ekonomibiträde ......
o
4l/t
Ekonomibiträde ....
2005
2
>4
D:o ......
3
5
D:o
336
3
5
D:o ......
4
5>/«
D:o
517
4
5
Sjukvårdsbiträde......
2
41/»
Sjukvårdsbiträde ....
431
3
5
D:o ......
3
5
D:o
295
4
5
Undersköterska, ej kurs-
utbildad............
4
57»
—
D:o med 8-veckors kurs
5
7
Undersköterska......
57
5
7
4
6
4
5
6
Röntgenbiträde........
2
5
Fotografibiträde.....
4
4
5
1 I Stockholm, Solna och Sundbyberg lönegraden 5.’
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 214.
Bilaga B.
översikt över
sjuksköterske- och barnmorskeutbildad personals lönegradsplacering.
Landstingen1
Statsverket
Befattning
Lönegrad \
Antal
enl. 1950
års perso- nalstatistik
. Lönegrad
förut
Befattning
nu
nu
enl. förhand- lingsöverens- kommelsen
Sjuksköterska i sluten
10
12 Sjuksköterska.......
179
10
} n
D:o .......
''
30
11
Sjuksköterska 1 sluten
vård................
12
14 j Sjuksköterska.......
1
11
Avdelningssköterska .
1
11
D:o .......
7
12
1 Sjuksköterska.......
21
12
Översköterska.......
426
12
14
Röntgensköterska....
8
12
Skolsköterska .........
12o.l3
14 Skolsköterska.......
9
12
D:o .......
2
13
Sjuksköterska.......
9
13
Instruktionssköterska ..
|
18 Bitr. föreståndare....
l 0
15
j. 18o.20
D:o med utbildnings-
18
Instruktionssköterska
1 b
15 0.19
kurs................
1
20
Bitr. husmor..........
17
17 : Föreståndarinna.....
6
16
17
Husmor..............
17
19 t D:o .....
4
16
19
D:o ..............
t in
21 Första föreståndarinna
2
19
21
Do
( 19
22 D:o ..........
1
19
22
Föreståndarinna vid
Föreståndarinna vid
sjuksköterskeskola
centralskolan för
med mindre än 50
specialutbildning av
elever..............
22 barnsköterskor----
—
19
22
annan ..............
23 Föreståndarinna vid
sjuksköterskeskola,
distriktssköterske-
skola eller barn-
morskeläroanstalt .
4
23
23
Anstaltsbarnmorska ...
12
14 Barnmorska.........
4
12
14
*
1 Instruktionsbarn-
1
morska...........
5
150.19
18o.20
I fråga om skolsköterska: städerna.
Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 214,
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1951:378 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1951/52 till avskrivning av nga a1 i texten
- SU 1951:207 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts propositioner angående ändrad lönegrads placering för viss vårdoch ekonomipersonal m. m. samt vissa uppsyningsmän och för s. 1 i texten