Sök i Ratio Lex

Angående ändrad löneg rads placering för viss vårdoch ekonomipersonal m. m

1951-10-09 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:214, Angående ändrad löneg rads placering för viss vårdoch ekonomipersonal m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 214.

1

Nr 214.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändrad löneg

rads placering för viss vård- och ekonomipersonal

m. m.; given Stockholms slott den 9 oktober 1951.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

John Lingman.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen förordas i nära anslutning till vissa avtalsuppgörelser, som

under år 1951 träffats å det kommunala området, förhöjd lönegradsplacering

dels för lägre vård- och ekonomipersonal vid statliga sjukhus och inrättningar

dels för sjuksköterske- och barnmorskeutbildad personal. De föreslagna

lönegradsplaceringarna framgå av de vid statsrådsprotokollet i ärendet

såsom Bilagorna A och B fogade sammanställningarna. Förslagen beröra

omkring 4 400 tjänstemän och beräknas medföra en kostnadsökning per år

för löner med i runt tal två miljoner kronor.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 saml. Nr 214.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

Utdrag av protokollet över civilårenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 oktober

1951.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Quensel, Danielson,

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Lingman, Hammarskjöld,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för civildepartementet, statsrådet Lingman, fråga om ändrad lönegradsplacering

för viss vård- och ekonomipersonal m. m. samt anför därvid följande.

Inom den statliga sjukhus- och anstaltsvården har löneställningen för

vård- och ekonomipersonalen i stort sett varit densamma som vid motsvarande

kommunala inrättningar. Emellertid har den lägre vård- och ekonomipersonalen

inom den kommunala förvaltningen genom särskilda överenskommelser

i maj 1951 mellan å ena sidan Svenska landstingsförbundet och

Svenska stadsförbundet samt å andra sidan Svenska kommunalarbetareförbundet

erhållit löneförhöjningar utöver vad som kommit de statliga tjänstemännen

till del genom höjningen av det rörliga tillägget. Även den sjuksköterske-

och barnmorskeutbildade personalen vid kommunala sjukhus och inrättningar

har nyligen erhållit betydande lönehöjningar. På grund härav har

fråga uppkommit om icke redan nu en revision av löneställningen för motsvarande

statstjänstemän bör genomföras, ehuru 1949 års tjänsteförteckningskommitté

icke varit i tillfälle att pröva dessa personalgruppers lönegradsplacering.

Förhandlingar i ämnet ha även påkallats av Statstjänarkartellen.

Jag torde i detta sammanhang också få anmäla, att direktionen för karolinska

sjukhuset i skrivelse den 19 juni 1951 hemställt, att undersköterskor,

sjukvårdsbiträden och ekonomibiträden vid de under direktionens förvaltning

stående sjukhusen måtte uppflyttas i lönegrad samt att härför erforderliga

medel måtte anvisas. Direktionen har till stöd för sin framställning

anfört bl. a., att det är en nödvändig förutsättning för att i tillräcklig omfattning

erhålla biträdespersonal vid ifrågavarande sjukhus att avlöningen

till denna personal icke understiger den av Stockholms stad tillämpade. En

konsekvens av den redan beslutade höjningen av lönerna för stadens befattningshavare

kommer enligt direktionens mening med säkerhet att bli, att

de statliga sjukhusens personal i stor utsträckning söker anställning vid

stadens sjukhus samtidigt som möjligheterna till nyrekrytering vid statens

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

sjukhus ytterligare försvåras. Direktionen föreslår, att biträdespersonalen vid

de av direktionen förvaltade sjukhusen måtte redan från och med den 1 juli

1951 erhålla en sådan förhöjning av löneställningen att denna åter kommer

att så nära som möjligt ansluta sig till den vid Stockholms stads sjukhus

tillämpade.

Vidare har direktionen över institutet och förskolan för blinda å Tomteboda

i en av skolöverstyrelsen med yttrande den 17 januari 1951 överlämnad

framställning, varöver statens lönenämnd den 22 mars 1951 avgivit utlåtande,

hemställt om uppflyttning i lönegrad av vissa ekonomibiträdestjänster.

Direktionen har framhållit, att ekonomibiträdena vid institutet

erhålla lägre löner än de som utgå till motsvarande personal vid karolinska

sjukhuset och Stockholms stads sjukhus samt att denna omständighet medfört

täta ombyten av personal och även avsevärd personalbrist.

Styrelsen för statens sjuksköterskeskola har i skrivelse den 24 augusti

1951 hemställt om förbättrade avlöningsförmåner för instruktionssköterskor

i lönegraden 15.

Förhandlingar beträffande biträdespersonalens löneställning ha inom civildepartementet

förts med representanter för Statstjänarkartellen. Därvid

har i juli 1951 — under förutsättning av Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande

— träffats en överenskommelse av följande innehåll.

1. Vård- och ekonomipersonalen vid statliga sjukhus och vårdinrättningar

uppflyttas, från den 1 juli 1951 räknat, i lönegrad enligt följande,

nämligen

avdelningsbiträden och ekonomibiträden i lönegraden 2 samt ekonomibiträden

i lönegraden 3 uppflyttas till lönegraderna 4 respektive 5, dock att

biträden i lönegraden 2 med placering i Stockholm, Solna eller Sundbyberg

uppflyttas till lönegraden 5,

ekonomibiträden i lönegraden 4 uppflyttas till lönegraden 5,

sjukvårdsbiträden i lönegraderna 3 och 4 uppflyttas till lönegraden 5,

undersköterskor i lönegraden 5 uppflyttas till lönegraden 7,

barnsköterskor i lönegraden 5 uppflyttas till lönegraden 6,

fotografibiträden i lönegraden 4 uppflyttas till lönegraden 5.

2. Tjänstemannen skall, räknat fr. o. m. den 1 juli 1951, i den nya lönegraden

ha motsvarande placering i löneklass (lönerum) och motsvarande

rätt till uppflyttning i löneklass (lönerum), som han fr. o. in. samma dag

skulle ha haft i den gamla lönegraden.

En sammanställning över ifrågavarande personalgruppers tidigare och nuvarande

lönegradsplacering inom den kommunala förvaltningen samt motsvarande

statliga personals lönegradsplacering nu och enligt förhandlingsöverenskommelsen

torde få fogas såsom Bilaga A vid statsrådsprotokollet

i detta ärende.

Beträffande den sjuksköterske- och barnmorskeutbildade personalens löneställning

ha inom civildepartementet förhandlingar ägt rum med repre
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

sentanter för Tjänstemännens centralorganisation. Vid dessa förhandlingar

överenskoms den 28 september 1951 —under förutsättning av Kungl. Maj :ts

och riksdagens godkännande — följande.

1. Sjuksköterskeutbildad personal vid härefter angivna anstalter och inrättningar

uppflyttas, från den 1 juli 1951 räknat, i lönegrad enligt följande.

a) Till lönegraden 12 uppflyttas sjuksköterska i lönegraden 10 vid vårdanstalten

i Lund för blinda med komplicerat lyte, karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet

och statens alkoholistanstalt å Venngarn samt sjuksköterska

i lönegraden 11 vid garnisonssjukhusen och karolinska sjukhuset.

b) Till lönegraden 14 uppflyttas sjuksköterska och avdelningssköterska i

lönegraderna 11 och 12 vid tandläkarhögskolorna, sjuksköterska i lönegraden

12 vid truppförbanden och garnisonssjukhusen, översköterska i sistnämnda

lönegrad -vid fångvårdsanstalterna, truppförbanden, garnisonssjukhusen,

statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården, läroanstalterna

för blinda, vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte, dövstumskolorna,

karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, översköterska med

Ijänstgöring såsom laboratoriesköterska, röntgensköterska eller apotekssköterska

i lönegraden 12 vid statens sinnessjukhus och statens anstalt för fallandesjuka,

röntgensköterska i samma lönegrad vid patruller för allmän

skärmbildsundersökning, sjuksköterska och översköterska i lönegraderna 12

och 13 vid statens institut för folkhälsan och de affärsdrivande verken,

skolsköterska i lönegraden 12 vid de allmänna läroverken samt skolsköterska

(biträdande instruktionssköterska) i lönegraden 13 vid statens sjuksköterskeskola.

c) Till lönegraderna 18 och 20 uppflyttas biträdande föreståndare (instruktionssköterska)

i lönegraden 15 vid statens distriktssköterskeskola

samt instruktionssköterska i lönegraderna 15 och 19 vid truppförbanden

samt statens sjuksköterskeskola. Därvid må lönegraden 20 tillämpas endast

i fråga om den som genomgått föreskriven utbildningskurs för instruktionssköterska.

d) Till lönegraden 17 uppflyttas föreståndarinna i lönegraden 16 vid garnisonssjukhuset

i Boden, karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.

c) Till lönegraden 19 uppflyttas föreståndarinna i lönegraden 16 vid garnisonssjukhusen

i Karlsborg, Skövde, Eksjö och Sollefteå.

f) Till lönegraden 21 uppflyttas första föreståndarinna i lönegraden 19

vid garnisonssjukhuset i Boden och serafimerlasarettet.

g) Till lönegraden 22 uppflyttas första föreståndarinna i lönegraden 19

vid karolinska sjukhuset samt föreståndarinna i sistnämnda lönegrad vid

centralskolan för specialutbildning av harnsjuksköterskor.

2. De vid de statliga sjukhusen tillämpade normerna för övertidsersättning

till viss sjuksköterskepersonal skola justeras i syfte att bringa den å

turlista upptagna övertiden i överensstämmelse med fullgjord övertid.

3. Ersättningen till skolsköterska med deltidstjänstgöring höjes, från

den 1 juli 1951 räknat, från 100 kronor till 150 kronor för hel vecka. Timlönen

för sådan sköterska anpassas till vad som gäller för motsvarande

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

kommunala befattningshavare, dock skall ersättningen per timme icke understiga

nu utgående 3 kronor 75 öre.

4. Barnmorskeutbildad personal uppflyttas, från den 1 juli 1951 räknat,

i lönegrad enligt följande.

a) Till lönegraden 14 uppflyttas barnmorska i lönegraden 12 vid karolinska

sjukhuset.

b) Till lönegraderna 18 och 20 uppflyttas instruktionsbarnmorska i lönegraderna

15 och 19 vid barnmorskeläroanstalterna, därvid lönegraden 20

må tillämpas endast beträffande den som genomgått föreskriven utbildningskurs

för instruktionsbarnmorska.

5. Tjänstemannen skall, räknat fr. o. in. den 1 juli 1951, i den nya lönegraden

ha motsvarande placering i löneklass (lönerum) och motsvarande

rätt till uppflyttning i löneklass (lönerum), som han fr. o. in. samma dag

skulle ha haft i den gamla lönegraden.

En översikt över den sjuksköterske- och barnmorskeutbildade personalens

tidigare och nuvarande lönegradsplaccring inom landstingens avtalsområde

samt motsvarande statliga personals lönegradsplacering nu och enligt förhandlingsöverenskommelsen

torde få fogas såsom Bilaga B vid protokollet

i detta ärende.

Departementschefen. Såsom jag förut anfört bör — med hänsyn till de

uppgörelser som å det kommunala området i år träffats om löneställningen

för vård- och ekonomipersonalen — upptagas till övervägande om icke motsvarande

statliga tjänstemän böra redan nu erhålla en förhöjd lönegradsplacering.

Man kan nämligen, vilket även direktionen för karolinska sjukhuset

i sin förut berörda skrivelse framhållit, befara att eljest svårigheter uppstå

att driva de statliga sjukhusen och vårdanstalterna i erforderlig omfattning.

Jag finner mig därför böra förorda, att denna personal, ehuru dess lönegradsplacering

icke prövats av 1949 års tjänsteförteckningskommitté, från

och med den 1 juli 1951 erhåller en sådan förhöjning av sin löneställning

att denna åter så nära som möjligt ansluter sig till den vid de kommunala

sjukhusen och vårdanstalterna tillämpade.

Vad angår biträdespersonalen överensstämmer den med Statstjänarkartellen

träffade förhandlingsöverenskommelsen — såsom framgår av sammanställningen

över vård- och ekonomipersonalens lönegradsplacering (Bilaga

A) — i stort sett med de kommunala uppgörelserna. Jag anser mig

därför böra tillstyrka denna överenskommelse. I fråga om övrig vårdpersonal

medför den nyligen träffade uppgörelsen i avtalstvisten mellan å ena

sidan Svenska landstingsförbundet och Svenska stadsförbundet samt å andra

sidan Svensk sjuksköterskeförening bl. a. lönegradsuppflyttningar för sjuksköterskeutbildad

personal. Även för barnmorskeutbildad personal har å det

kommunala området avtalats lönegradsuppflyttningar. Den med Tjänstemännens

centralorganisation träffade överenskommelsen, som nära ansluter

sig till dessa uppgörelser, innebär lönegradsuppflyttning av de statliga

tjänster, för vilka kräves sjuksköterske- eller barnmorskeutbildning, samt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungi. Maj:ts proposition nr 214.

ändrade grunder för ersättning till deltidsanställda skolsköterskor. Jag förordar,

att jämväl denna överenskommelse godkännes.

Jag förutsätter, att i enlighet med förhandlingsöverenskoinmelsen i anledning

av genomförandet av ifrågavarande lönerevision företagas justeringar

av de vid de statliga sjukhusen tillämpade normerna för övertidsersättning

till viss sjuksköterskepersonal i syfte att bringa den å turlista upptagna

övertiden i överensstämmelse med fullgjord övertid.

Skäl kunna givetvis anföras för att samtidigt genomföra en lönerevision

även för vissa andra personalgrupper huvudsakligen inom sjukvården och

försvaret, såsom vårdpersonal vid sinnessjukhusen samt ekonomiföreståndarinnor.

Det har emellertid icke varit möjligt att nu pröva dessa tjänstemäns

lönegradsplacering i förhållande till såväl den sjuksköterskeutbildade

personalens som övriga gruppers. Jag utgår emellertid ifrån att 1949 års

tjänsteförteckningskommitté snarast skall kunna framlägga förslag i detta

hänseende.

Förslagen om ändrad lönegradsplacering avse enligt 1950 års personalstatistik

sammanlagt omkring 4 400 tjänstemän. Kostnadsökningen per år för

löner kan uppskattas till i runt tal två miljoner kronor. Härtill komma

ökade pensionskostnader in. in. Förslagen påverka medelsbelastningen å i

huvudsak följande anslag, nämligen Fångvårdsanstalterna: Avlöningar

(II. E. 3), Armén: Avlöningar till aktiv personal in. fl. (IV. C. 6), Marinen:

Avlöningar till aktiv personal in. fl. (IV. C. 48), Flygvapnet: Avlöningar till

aktiv personal m. fl. (IV. C. 79), Garnisonssjukhusen: Avlöningar (IV. D.

26), Garnisonssjukhusen: Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar (IV.

D. 28), Militärapoteket: Avlöningar (IV. D. 29), Statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården: Avlöningar (V. B. 35), Tandläkarhögskolan i

Stockholm: Avlöningar (VIII. E. 34), Tandläkarhögskolan i Malmö: Avlöningar

(VIII. E. 38), Allmänna läroverken: Avlöningar (VIII. H. 1), Folkskoleseminarierna:

Avlöningar (VIII. I. 1), Småskoleseminarierna: Avlöningar

(VIII. I. 5), Nomadskolor: Avlöningar (VIII. I. 40), Läroanstalter

tör blinda: Avlöningar (VIII. I. 53), Vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte: Avlöningar (VIII. I. 55), Dövstumskolorna: Avlöningar

(VIII. I. 61), Högre tekniska läroverk: Avlöningar (VIII. J. 4), Konstfackskolan:

Avlöningar (VIII. J. 9), Sjöbefälsskolorna: Avlöningar (X. B. 13),

Statens bakteriologiska laboratorium: Avlöningar (XI. B. 10), Statens rättskemiska

laboratorium: Avlöningar (XI. B. 12), Statens farmacevtiska laboratorium:

Avlöningar (XI. B. 14), Statens sinnessjukhus: Avlöningar (XI.

B. 26), Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Avlöningar (XI. B. 37),

Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg: Avlöningar (XI. B. 39), Statens

anstalt för fallandesjuka: Avlöningar (XI. B. 44), Karolinska sjukhuset: Avlöningar

(XI. B. 49), Serafimerlasarettet: Avlöningar (XI. B. 51), Statens

institut för folkhälsan: Avlöningar (XI. B. 96), Barnmorskeläroanstalterna:

Avlöningar (XI. B. 101), Statens sjuksköterskeskola: Avlöningar (XI. B.

103), Specialutbildning av barnsjuksköterskor (XI. B. 108), Allmän skärm
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

bildsundersökning: Lokala undersökningar (XI. B. 115), Viss försöksverksamhet

på yrkesmedicinens område (XI. B. 126), Statens tvångsarbetsanstalt

å Svartsjö och statens alkoholistanstalt därstädes: Avlöningar (XI. C. 1),

Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade tvångsarbets- och alkoholistanstalt:

Avlöningar (XI. C. 3), Statens inom sinnessjukvårdsorganisationen

anordnade alkoholistanstalt: Avlöningar (XI. C. 5), Statens alkoholistanstalt

å Venngarn: Avlöningar (XI. C. 7) samt Statens alkoholistanstalt

ä Haknäs: Avlöningar (XI. C. 10).

De löneförhöjningar för vård- och ekonomipersonal, som genomförts å

det kommunala området eller här föreslagits, torde komma att påverka medelsbelastningen

även å vissa bidragsanslag, såsom förslagsanslaget till Vanföreanstalter

m. m.: Bidrag till vanföreanstalter m. m. (XI. B. 81). Därjämte

torde det bli erforderligt att vidtaga ändringar i de bestämmelser,

som reglera statsbidragen till skolhälsovården vid högre kommunala skolor

samt folk- och småskolor. De anslag, som beröras härav, äro följande, nämligen

Kommunala läroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa högre kommunala

skolor (VIII. H. 13), Folkskolor m. in.: Bidrag till hälsovården vid folkoch

småskolor (VIII. I. 20) och Högre folkskolor: Bidrag till arvoden åt

skolläkare m. m. (VIII. I. 47).

De förordade ändringarna i lönegradsplacering torde böra underställas

riksdagens prövning. Därest tjänsteman, som beröres av föreslagen lönegradsuppflyttning,

innehar ordinarie tjänst, bör han, i avvaktan på att ändringar

i vederbörande personalförteckningar må beslutas av 1952 års riksdag,

erhålla anställning såsom extra ordinarie tjänsteman i den nya lönegraden.

Riksdagens bemyndigande torde'' böra utverkas att överskrida de

maximerade anslag och anslagsposter, som beröras av förslagen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungi. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

1) godkänna de av mig i det föregående förordade riktlinjerna

för en lönerevision för lägre vård- och ekonomipersonal

samt sjuksköterske- och barnmorskeutbildad personal

ävensom

2) för budgetåret 1951/52 medgiva de överskridanden av

maximerade anslag och anslagsposter, som kunna bli erforderliga

vid ett genomförande av lönerevisionen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen

Ur protokollet:

Lennart Hauschildt.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

Bilaga A.

Översikt över

vård- och ekonomipersonalens lönegradsplacering.

Landstingen och

städerna

Statsverket

Befattning

Lönegrad

Befattning

Antal

enl. 1950

års perso- nalstatistik

Lönegrad

förut

nu

nu

enl. förhand- lingsöverens- kommelsen

Ekonomibiträde ......

o

4l/t

Ekonomibiträde ....

2005

2

>4

D:o ......

3

5

D:o

336

3

5

D:o ......

4

5>/«

D:o

517

4

5

Sjukvårdsbiträde......

2

41/»

Sjukvårdsbiträde ....

431

3

5

D:o ......

3

5

D:o

295

4

5

Undersköterska, ej kurs-

utbildad............

4

57»

—

D:o med 8-veckors kurs

5

7

Undersköterska......

57

5

7

4

6

4

5

6

Röntgenbiträde........

2

5

Fotografibiträde.....

4

4

5

1 I Stockholm, Solna och Sundbyberg lönegraden 5.’

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

Bilaga B.

översikt över

sjuksköterske- och barnmorskeutbildad personals lönegradsplacering.

Landstingen1

Statsverket

Befattning

Lönegrad \

Antal

enl. 1950

års perso- nalstatistik

. Lönegrad

förut

Befattning

nu

nu

enl. förhand- lingsöverens- kommelsen

Sjuksköterska i sluten

10

12 Sjuksköterska.......

179

10

} n

D:o .......

''

30

11

Sjuksköterska 1 sluten

vård................

12

14 j Sjuksköterska.......

1

11

Avdelningssköterska .

1

11

D:o .......

7

12

1 Sjuksköterska.......

21

12

Översköterska.......

426

12

14

Röntgensköterska....

8

12

Skolsköterska .........

12o.l3

14 Skolsköterska.......

9

12

D:o .......

2

13

Sjuksköterska.......

9

13

Instruktionssköterska ..

|

18 Bitr. föreståndare....

l 0

15

j. 18o.20

D:o med utbildnings-

18

Instruktionssköterska

1 b

15 0.19

kurs................

1

20

Bitr. husmor..........

17

17 : Föreståndarinna.....

6

16

17

Husmor..............

17

19 t D:o .....

4

16

19

D:o ..............

t in

21 Första föreståndarinna

2

19

21

Do

( 19

22 D:o ..........

1

19

22

Föreståndarinna vid

Föreståndarinna vid

sjuksköterskeskola

centralskolan för

med mindre än 50

specialutbildning av

elever..............

22 barnsköterskor----

—

19

22

annan ..............

23 Föreståndarinna vid

sjuksköterskeskola,

distriktssköterske-

skola eller barn-

morskeläroanstalt .

4

23

23

Anstaltsbarnmorska ...

12

14 Barnmorska.........

4

12

14

*

1 Instruktionsbarn-

1

morska...........

5

150.19

18o.20

I fråga om skolsköterska: städerna.

Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 214,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1951:378 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1951/52 till avskrivning av nga a1 i texten
  2. SU 1951:207 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts propositioner angående ändrad lönegrads placering för viss vårdoch ekonomipersonal m. m. samt vissa uppsyningsmän och för s. 1 i texten