Sök i Ratio Lex

Angående rörlig kredit åt Svenska spannmålsaktiebolaget

1951-10-12 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:216, Angående rörlig kredit åt Svenska spannmålsaktiebolaget

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

1

Nr 216.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående rörlig kredit

åt Svenska spannmålsaktiebolaget; given Stockholms

slott den 12 oktober 1951.

Kungl. Maj :t vill härined, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Sam. B. Norup.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att Svenska spannmålsaktiebolaget skall erhålla

en rörlig kredit i riksgäldskontoret å 70 miljoner kronor för tillgodoseende

av bolagets behov av ytterligare rörelsekapital.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 216.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

12 oktober 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Quensel, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng,

Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund,

Persson, Hjälmar Nilson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, anför efter gemensam

beredning med chefen för finansdepartementet.

Svenska spannmålsakliebolagets behov av rörelsekapital tillgodoses för

närvarande på så sätt att bolaget — förutom sitt aktiekapital å 5 miljoner

kronor — dels har rätt att hos Sveriges riksbank upplåna 80 miljoner kronor

mot säkerhet av statsobligationer överlämnade av riksgäldskontoret til]

riksbanken, dels åtnjuter lån hos riksgäldskontoret å 50 miljoner kronor

(jfr prop. nr 2/1943; r. skr. nr 20 samt prop. nr 2/1944; r. skr. nr 34).

Med överlämnande av en framställning i ämnet från spannmålsbolaget har

nu statens jordbruksnämnd i skrivelse den 11 september 1951 hemställt om

ökning av bolagets rörelsemedel.

Svenska spannmålsaktiebolaget anför i sin framställning, att bolagets kreditmöjligheter

hittills varit tillräckliga för att täcka bolagets kapitalbehov.

Härtill har även medverkat det förhållandet, att bolaget tid efter annan under

löpande verksamhetsår fått i förskott helt eller delvis lyfta det för verksamhetsåret

beviljade anslaget. Numera äro emellertid de befintliga kreditmöjligheterna

icke tillfyllest. Detta beror främst på att lagerhållningen ökat

och priserna å de varor, med vilka bolaget handlar, stigit. För dagen är krediträtten

i riksbanken till fullo utnyttjad, och bolaget har dessutom en tillfällig

kredit i checkräkning hos Sveriges kreditbank å 10 miljoner kronor.

Värdet av bolagets lager beräknas uppgå till omkring 120 miljoner kronor.

Härtill komma de belopp, med vilka bolaget måste ligga ute under den avsevärda

tid, som förflyter från det bolaget erlägger likvid för inköpta varor

till dess varorna inkommit till landet och försålts. Dessa utlägg uppgå alltid

till avsevärda belopp och kunna stundom överstiga 50 miljoner kronor.

Bolaget finner därför ytterligare kredit nödvändig om bolaget skall vara i

stånd att importera och lagra varor i enlighet med erhållna anvisningar.

Detta gäller även om bolaget redan inom kort får lyfta hela det för verksamhetsåret

1951/52 beviljade anslaget. För sin del uppskattar bolaget behovet

av ytterligare kredit till 70 miljoner kronor. Slutligen framhåller bo
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

laget vikten av att krediten gives sådan form, att bolaget vid växlande kapitalbehov

kan göra återbetalningar å densamma med rätt att sedermera åter

upplåna motsvarande belopp.

Bolaget påpekar i detta sammanhang att lånerätten hos riksgäldskontoret

tidigare uppgått till 140 miljoner kronor men — utan att så varit avsett —

genom gjorda återbetalningar kommit att inskränkas till det nuvarande beloppet,

50 miljoner kronor. I framställningen anföres härom följande.

Lånerätten hos riksgäldskontoret uppgick ursprungligen till 100 miljoner

kronor men utökades sedermera med 40 miljoner kronor till 140 miljoner

kronor. Under åren 1943/44 utnyttjade bolaget denna lånerätt intill ett belopp

av 115 miljoner kronor. Under tiden februari 1945—april 1946 återbetalades

85 miljoner kronor. I juni 1946 upplånades på nytt 20 miljoner

kronor, varav 5 miljoner kronor återbetalades i juli 1946. Detta belopp upplånades

emellertid åter i augusti 1946. Bolaget har sålunda till fullo utnyttjat

rätten att låna 140 miljoner kronor, under det å lånet från och med

augusti 1946 återstå 50 miljoner kronor. Vid nämnda återbetalningar utgick

bolaget i enlighet med från riksgäldskontoret erhållna upplysningar från

att bolaget skulle äga rätt att vid behov åter upplåna återbetalda belopp. Då

frågan härom blev aktuell, visade det sig emellertid, att riksräkenskapsverket

i detta avseende hade annan uppfattning än riksgäldskontoret och att bolaget

icke ägde möjlighet att åter få upplåna återbetalda belopp.

Statens jordbruksnämnd vitsordar att det importprogram, efter vilket bolaget

enligt direktiv från nämnden för närvarande arbetar, är sådant att

ytterligare rörelsemedel bliva nödvändiga. Visserligen har nämnden genom

beslut av Kungl. Maj:t medgivits rätt att, för att täcka bolagets omedelbara

kapitalbehov, i förskott till bolaget utbetala hela det för 1951/52 beviljade

anslaget å 105 miljoner kronor till kostnaderna för bolagets verksamhet.

Detta anslag måste emellertid successivt tagas i anspråk för täckande av

förlusterna å verksamheten. Med hänsyn till att importbehovet av brödsäd

ökat starkt på grund av skördeutfallet måste därför längre fram ytterligare

medel ställas till bolagets disposition. Liksom bolaget anser jordbruksnämnden

det lämpligt, att det ökade kapitalbehovet tillgodoses genom att

upplåningsrätten hos riksgäldskontoret utökas. Mot bolagets beräkning av

det ytterligare kreditbehovet har nämnden icke något att erinra.

På grund av det anförda hemställer nämnden, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

1951 års riksdag att medgiva Svenska spannmålsaktiebolaget rätt att av

riksgäldskontoret upplåna ytterligare 70 miljoner kronor. Enligt nämnden

bör samtidigt bolagets upplåningsrätt fastställas till sammanlagt 120 miljoner

kronor, med rätt för bolaget att ulan Kungl. Maj :ts medgivande i varje

särskilt fall åter upplåna eventuellt återbetalade belopp.

Fullmäktige i riksgäldskontoret förklara i remissutlålande den 4 oktober

1951, att de finna bolagets behov av ökade rörelsemedel klarlagt. De ha därför

icke något att erinra mot alt bolaget erhåller ytterligare kredit i riksgäldskontoret

till ett belopp av 70 miljoner kronor. Syftet med krediten anses

emellertid bäst främjas genom alt denna förlänas rörlig karaktär på så

sätt, afl bolaget skall vid växlande behov kunna göra återbetalningar å krediten

med rätt alt sedermera åter upplåna återbetalade belopp. På grund

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

härav föreslå fullmäktige, att kreditbehovet skall täckas icke genom ett lån

i riksgäldskontoret att utgå från anslag å kapitalbudgeten utan genom en

lörlig kredit i riksgäldskontoret efter mönster av de rörliga krediter, som

enligt riksdagens beslut upplagts exempelvis för domänverket jämte andra

statens affärsdrivande verk och Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet.

Departementschefen.

I likhet med fullmäktige i riksgäldskontoret finner jag den i ärendet förebragta

utredningen klart ge vid handen, att Svenska spannmålsaktiebolaget

har behov av ökade rörelsemedel. Detta behov har uppskattats till 70 miljoner

kronor. Mot denna beräkning har jag icke något att erinra. Jag tillstyrker

därför, att ett belopp av högst nämnda storlek skall ställas till förfogande

för bolaget såsom ytterligare rörelsemedel i dess verksamhet.

Såsom fullmäktige i riksgäldskontoret uttalat bör detta lämpligast ske i

den formen, att bolaget beviljas en rörlig kredit i riksgäldskontoret, konstruerad

på samma sätt som de rörliga krediter, vilka beviljats exempelvis

\issa

för bolaget att i män av behov åter upplåna belopp, som tagits i anspråk av

krediten men som sedermera återbetalats. Riksdagens bemyndigande torde

alltså böra inhämtas till att bereda bolaget en rörlig kredit å högst 70 miljoner

kronor i riksgäldskontoret.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att, för att

bereda Svenska spannmålsaktiebolaget ytterligare rörelsekapital,

tillhandahålla sagda bolag en rörlig kredit å högst

70 000 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Greta Luzell.

517952. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1951.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1951:358 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 a1 i texten
  2. JoU 1951:45 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående rörlig kredit åt Svenska spannmålsaktiebolaget. s. 1 i texten