Sök i Ratio Lex

Angående vissa materielbeställningar för försvaret

1951-10-19 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:223, Angående vissa materielbeställningar för försvaret

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Iiungl. Maj:ts proposition nr 223.

1

Nr 223.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa

materielbeställningar för försvaret; given Stockholms

slott den 19 oktober 1951.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 19 oktober 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Quensel, Danielson, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Nortjp, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, fråga angående

vissa materielbeställningar för försvaret och anför därvid följande.

Till försvarsdepartementet har inkommit ett flertal framställningar om anslag

på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1951/52 eller om bemyndigande

att under nämnda budgetår utlägga beställningar utöver de kostnadsramar

som fastställts av 1951 års riksdag. Jag har funnit ett par av dessa

framställningar — angående ytterligare beställningar å tygmateriel för armén

1—isi» si Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 sand. Nr 228.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 223.

och angående beställning å viss fartygsmateriel för marinen — vara så angelägna,

att de böra föreläggas riksdagen under dess pågående höstsession.

Ärendet är av den natur, att en fullständig redogörelse för detsamma icke

bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde få inhämtas

av de handlingar, som i vanlig ordning komma att överlämnas till

riksdagens statsutskott.

[1.] Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m.

Enligt beslut av 1951 års riksdag äger Kungl. Maj:t för budget-året 1951/52

medgiva utläggande av beställningar å tygmateriel m. m. för armén inom en

kostnadsram av 116,5 miljoner kronor. För likvidering av beställningar å

tygmateriel m. m. har för samma budgetår anvisats ett reservationsanslag av

85 miljoner kronor.

I sina medelsäskanden för budgetåret 1952/53 har arméförvaltningen hemställt

om bemyndigande att utlägga ytterligare beställningar å tygmateriel

m. m. för 262 miljoner kronor. Yissa beställningar ha uppgivits vara så angelägna,

att beslut ansetts erforderligt redan under år 1951. Arméförvaltningen

har sålunda begärt bemyndigande att under år 1951 utlägga beställningar å

tygmateriel för 65,9 miljoner kronor.

I utlåtande över arméförvaltningens medelsäskanden har överbefälhavaren

anfört, att enligt verkställda undersökningar vissa beställningar å artilleri- och

luftvärnsmateriel kunna utläggas senare än som ursprungligen ansetts möjligt

utan att någon fördröjning av leveranserna därför behöver uppstå. Av denna

anledning har det för år 1951 begärda beställningsbemyndigandet å 65,9 miljoner

kronor ansetts kunna minskas med 21 miljoner kronor till 44,9 miljoner

kronor.

Det i överbefälhavarens utlåtande sålunda preciserade beloppet fördelar

sig på följande huvudändamål.

Vapenmateriel m. m........................................ 23,8

Stridsammunition ............................................. 4,o

Moiorfordonsmateriel m. m............................... 10,7

Verkstadsutrustning ....................................... 0,8

övningsammunition .......................................... 5,6

Summa miljoner kronor 44,9

Departementschefen.

Jag kan icke tillstyrka, att förslag nu framlägges för riksdagen om nya

beställningsbemyndiganden i den omfattning som myndigheterna föreslagit.

Detta skulle nämligen väsentligt föregripa prövningen av försvarsbudgeten för

budgetåret 1952/53. En avsevärd begränsning av det för innevarande år föreslagna

beställningsbemyndigandet är således erforderlig. Vid min granskning

av myndigheternas förslag har jag ansett mig kunna tillstyrka förslag redan

till riksdagens höstsession endast beträffande vissa beställningar, där ett

uppskov skulle medföra risk för avbrott i nu pågående tillverkning av materiel,

som är av särskild vikt för försvaret. Jag föreslår med dessa utgångs
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 223.

punkter, att av riksdagen nu begäres bemyndigande att utlägga beställningar

å tygmateriel — vapenmateriel och ammunition — inom en kostnadsram av

5,2 miljoner kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva utläggande av beställningar

å tygmateriel m. m. för armén inom en kostnadsram av

5 200 000 kronor.

[2.] Marinen: Far tygsbyggnader.

Enligt beslut av 1947—1951 års l/iksdagar har marinförvaltningen bemyndigats

att för budgetåren 1947/51 utlägga beställningar å nybyggnad av

fartyg inom ramen för 148 miljoner kronor och å moderniseringar av fartyg

inom en kostnadsram av 70 miljoner kronor. Nybyggnaderna ske enligt en

successivt kompletterad plan, omfattande — förutom smärre fartyg — 2 större

jagare (typ Halland), 3 ubåtar, 6 mindre minsvepare och 6 mindre motortorpedbåtar.

Samtliga dessa fartyg avses skola ersätta enheter, som enligt de

av statsmakterna fastställda normerna för beräkning av fartygens livslängder

skola avföras ur linjeflottan.

I sina medelsäskanden för budgetåren 1950/51 och 1951/52 föreslog marinförvaltningen

nybyggnad av bl. a. ytterligare två jagare av typ Halland samt

ett antal ubåtsjaktfartyg av ny typ. Förslagen föranledde i avvaktan på

resultatet av 1949 års försvarsutrednings arbete icke någon statsmakternas

åtgärd.

Sedan det i början av år 1951 visat sig, att utredningsarbetet inom försvarsutredningen

på grund av inträffade omständigheter måst uppskjutas på

oviss''tid, tillsatte chefen för marinen, sedan min företrädare i ämbetet därtill

lämnat medgivande, en expertkommitté med uppgift att inom marinledningen

utreda frågan om fartygstyper lämpliga för flottans ersättningsbyggnad.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande den 18 maj 1951, nr 4, anförde statsutskottet

— som under hand inhämtat, att nyssnämnda utredning vore i det

närmaste slutförd — att det vore önskvärt, om Kungl. Maj:t redan till 1951

års riksdags höstsession kunde förelägga riksdagen förslag i ämnet.

Sedan kommittén den 6 juni 1951 till marinchefen avgivit betänkande med

förslag i ämnet, har chefen för marinen i skrivelse den 29 i samma månad

hemställt, att kommittéförslaget, vilket biträdes av marinchefen, måtte föreläggas

riksdagen vid dess höstsession.

Kommittéförslaget, vilket även tillstyrkts av överbefälhavaren, innebär i

huvudsak följande. En sexårsplan för ny- och ombyggnader av örlogsfartyg

under budgetåren 1952/58 fastställes. Byggnadsverksamheten bör i princip ha

till ändamål att dels tillföra flottan nya enheter som ersättning för fartyg

vilka under sexårsperioden beräknas bli överförda från linje- till reservflottan

eller utrangeras, dels komplettera de operationsgrupper (numera benämnda

eskadrar), vilka skapades genom beslut vid 1942 års riksdag. För att

nå dessa mål föreslås nybyggnad av 4 jagare av modifierad ölandtyp, 11 motortorped

motorkanonbåtar av typ T 101, 15 motortorpedbåtar av typ T 32, 3

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 223.

ubåtar av Hajentyp, 1 minfartyg av ny typ samt 12 mindre minsvepare (typ

M 51). Dessutom föreslås att 11 äldre jagare ombyggas till fregatter (för eskorttjänst,

ubåtsjakt m. m.). De till nybyggnad föreslagna fyra jagarna avses som

ersättning för två stads jagare och för kryssaren Gotland. Motortorped-motorkanonbåtarna

avses för komplettering av eskadrarna. Övriga till nybyggnad

föreslagna fartyg avses skola ersätta motsvarande enheter, vilka under perioden

enligt nu gällande tidsnormer beräknas bli överförda till reservflottan eller

utrangeras.

Det föreslagna programmet har av kommittén kostnadsberäknats till

373 000 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1950.

Marinförvaltningen har sedermera i skrivelser den 4 oktober 1951 med

hänsyn till beställningsläget inom vissa industrier hemställt om bemyndigande

att omgående teckna avtal om leverans av dels huvud- och hjälpmaskinerier

till 4 jagare till en uppskattningsvis beräknad kostnad av 20 000 000 kronor,

dels motorer till torpedbåtar till en kostnad av högst 10 000 000 kronor.

Departementschefen.

Den framlagda planen för ny- och ombyggnad av fartyg för flottan har en

sådan ekonomisk räckvidd, att densamma icke bör avgöras utan beaktande

av andra större organisations- och materielanskaffningsfrågor inom försvaret.

En överblick över dessa frågor synes icke möjlig förrän i samband med prövningen

av myndigheternas medelsäskanden för budgetåret 1952/53. Jag

finner det därför icke möjligt att redan till riksdagens pågående höstsession

framlägga förslag om flottans fartygsbyggnader för den i kommittéförslaget

avsedda tidsperioden.

Ett uppskov med prövningen av denna fråga till 1952 års riksdag kan, såsom

närmare framgår av marinförvaltningens framställningar i ämnet, medföra

allvarlig risk för att vissa fartygsbyggnader avsevärt försenas. Under ogynnsamma

omständigheter kunna förseningarna bli mångdubbelt större än den

tid, varmed beslutet om fartygsbyggnadsplanen uppskjutes. Med hänsyn härtill

anser jag mig böra föreslå, att beslut redan nu fattas om anskaffning av viss

i kommittéförslaget upptagen materiel. Beslutet bör emellertid givas en så

begränsad räckvidd, att icke prövningen av försvarets avvägningsfrågor i stort

föregripes. Den materielanskaffning, varom beslut redan nu bör fattas, avser

jagare och motortorped-motorkanonbåtar.

Kommittén har föreslagit, att under sexårsperioden skola byggas fyra

jagare. Två avses som ersättning för jagarna Malmö och Karlskrona, vilka i

mitten av 1950-talet skola utgå ur linjeflottan, medan de andra två avses såsom

ersättning för kryssaren Gotland. Då en minskning av jagarbeståndet

uppenbarligen bör undvikas, böra åtgärder vidtagas för att möjliggöra ersättningsbyggnad

i tid av två jagare. Frågan om nybyggnad av ytterligare två

jagare bör däremot bedömas först i samband med prövningen av fartygsbyggnadsplanen

i dess helhet. Kommittén har föreslagit att ersättningsbyggnaden

av jagare skall inriktas på en typ, som med vissa mindre avvikelser överensstämmer

med de nu befintliga jagarna av typ Öland. Dessa beräknas enligt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 223.

prisläget den 1 juli 1950 draga en kostnad av 32 miljoner kronor per fartyg,

medan en jagare av typ Halland angivits kosta 44 miljoner kronor. Då de

skäl som kommittén anfört för förstnämnda typ synas bärande, tillstyrker jag

detta förslag.

De beställningar, som i första band behöva utläggas för att säkerställa

leverans i rätt tid av de nya jagarna, avse maskinerier för en beräknad kostnad

av 10 miljoner kronor. Jag föreslår därför att av riksdagen utverkas bemyndigande

att utlägga beställningar å materiel för två jagare inom nu angivna

kostnadsram.

itedan i 1942 års försvarsbeslut förutsattes, att flottan skulle tillföras motortorpedbåtar

av större typ, avsedda att ingå i de kring kryssarna organiserade

operationsgrupperna (eskadrarna). På grund av vissa konstruktionssvårigheter

beträffande motorerna har emellertid hittills endast en båt av denna typ

(T 101) färdigställts. I kommitténs förslag ingår nybyggnad av 11 motortorpedbåtar

av denna större typ. Båtarna ha förutsatts skola erhålla en sådan

utformning, att de efter vissa modifikationer kunna utnyttjas såsom motorkanonbåtar.

Kostnaderna per båt ha beräknats till 7 miljoner kronor enligt

prisläget den 1 juli 1950. Enligt en inom marinförvaltningen verkställd utredning

måste de sex första båtarna i serien förses med en motor av utländsk

tillverkning, medan de övriga torde kunna utrustas med svenskbyggda motorer.

Pör att säkerställa anskaffningen av de utländska motorerna måste beställning

utläggas snarast. Jag föreslår därför, att av riksdagen utverkas bemyndigande

att beställa motorer till sex båtar av här avsedd typ. Kostnaderna

härför ha beräknats till 10 miljoner kronor.

Av riksdagen bör således utverkas bemyndigande att utlägga beställningar

inom en kostnadsram av sammanlagt (10 + 10=) 20 miljoner kronor. Någon

förstärkning av det för innevarande budgetår anvisade reservationsanslaget

Marinen: Fartygsbyggnader synes icke erforderlig i anledning av detta förslag.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t medgiva utläggande av beställningar

å materiel för två jagare och sex motortorped-motorkanonbåtar

inom en kostnadsram av 20 000 000 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda,

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar. «

Ur protokollet:

C. F. von 11 om.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1951:376 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om ändrad förläggning av arméns jägarskola jämte i ämnet väckt motion. a1 i texten
  2. SU 1951:204 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående vissa materielbeställningar för försvaret jämte i ämnet väckta motioner. s. 5 i texten