Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om fortsatt giltighet av utlänningslagen den 15 juni 1945 (nr 315)

7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:3, Med förslag till lag om fortsatt giltighet av utlänningslagen den 15 juni 1945 (nr 315)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

1

Nr 3.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

fortsatt giltighet av utlänningslagen den 15 juni 1945

(nr 315); given Stockholms slott deh 22 december

1950.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj :t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag om fortsatt giltighet av utlänningslagen

den 15 juni 1945 (nr 315).

GUSTAF ADOLF.

Herman Zetterberg.

] Bihany till riksdagens protokoll 1051. 1 samt. AV 3.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Förslag

till

Lag

om fortsatt giltighet av utlänningslagen den 15 juni 1945 (nr 315).

Härigenom förordnas, att utlänningslagen den 15 juni 1945,1 vilken enligt

lag den 5 maj 1950 (nr 155) gäller till och med den 30 juni 1951, skall äga

fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1952.

I fråga om sådan under lagens giltighetstid begången förseelse som avses

i lagen skall vad där är stadgat om ansvar gälla även efter den 30 juni 1952.

Uppehålls- eller arbetstillstånd må meddelas även för tid efter den 30

juni 1952, dock ej för längre tid än för högst fem år efter sistnämnda dag.

1 Senaste lydelse i vissa delar, se SFS 1946: 360 och 1947: 312.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 1 december 1950.

Närvarande: ''

Statsministern Erlander, statsråden Möller, Sköld, Quensel, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson,

Lingman.

Efter gemensam beredning med tillförordnade ministern för utrikes ärendena,

statsrådet Quensel, och chefen för inrikesdepartementet anmäler chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, fråga om fortsatt giltighet

av utlänningslagen och anför följande.

Gällande lagstiftning om utlänningar i Sverige, nämligen lagen den 15

juni 1945 (nr 315) om utlännings rätt att här i riket vistas (utlänningslag)

är tidsbegränsad. Den gällde till en början t. o. in. den 30 juni 1947 men har

förlängts genom lag den 20 juni 1947 (nr 312) för tre år och genom lag den

5 maj 1950 (nr 155) för ytterligare ett år eller t. o. in. den 30 juni 1951.

I denna lagstiftning givas regler om utländska medborgares och statslösas

uppehåll i Sverige och om deras rätt att här taga arbetsanställning.

Den innehåller sålunda bestämmelser om skyldighet att vid inresa till riket

vara försedd med pass samt bemyndigar Kungl. Maj :t att även föreskriva

skyldighet att inneha inresetillstånd (visering). Lagen reglerar vidare i vad

mån utlänning för rätt att vistas i Sverige skall ha uppehållstillstånd samt

i vad mån han skall ha arbetstillstånd för rätt att här innehava arbetsanställning.

Ett detaljerat system av regler anger under vilka omständigheter

en utlänning kan mot sin vilja avlägsnas ur riket; de viktigaste formerna

härför äro avvisning, förpassning och utvisning.

Utlänningslagstiftningen har alltsedan 1927 haft formen av tidsbegränsade

lagar. Då frågan om förlängning behandlades 1947 (proposition nr 297

och första lagutskottets utlåtande nr 51), diskuterades om icke lagstiftningen

borde göras permanent. Statens utlänningskommission hade förordat

detta, men departementschefen anförde häremot två skäl: dels kunde det

icke anses uteslutet, att inom cn icke alltför avlägsen framtid vissa förändringar

inom den internationella samfärdseln komme att inträda, vilka vore

ägnade att inverka på utformningen av denna lagstiftning, dels förelåge,

även frånsett detta, behov av cn mera genomgripande revision av lagstiftningen

i syfte hland annat att i möjligaste mån åstadkomma en förenkling

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Mcij:ts proposition nr 3.

och begränsning av kontrollsystemet. En sådan reform av lagstiftningen

borde dock icke genomföras förrän förhållandena i vissa avseenden något

mera stabiliserats. På grund härav förordades, att 1945 års lag — i vilken

samtidigt föreslogos åtskilliga ändringar — skulle förlängas på tre år. Propositionen

bifölls av riksdagen.

Den 4 mars 1949 tillsattes en kommitté för revision av utlänningslagstiftningen,

innefattande även utredning av frågan om densamma bör göras permanent.

Kommittén, som antagit namnet »1949 års utlänningskommitté»,

består av presidenten för hovrätten över Skåne och Blekinge Ivar Wieslander,

ordförande, ledamoten av riksdagens första kammare professor Åke

Holmbäck, ledamoten av riksdagens andra kammare chefredaktören Rolf

Edberg och chefen för utlänningskommissionen, byråchefen Nils Hagelin.

Till kommitténs biträde ha därjämte tillkallats åtskilliga sakkunniga och

representanter för olika myndigheter och organisationer, bland dem arbetsmarknadens

båda största huvudorganisationer.

I skrivelse den 20 november 1950 har 19i9 års utlänningskommitté anfört

bland annat följande.

Kommittén får anmäla, att kommittén — såvitt nu kan bedömas — torde

kunna slutföra sitt uppdrag med revisionen av utlänningslagen under första

halvåret 1951. Denna revision har visat sig synnerligen komplicerad och tidskrävande,

och kommittén har icke kunnat få sekreterarhjälp i den omfattning,

som varit erforderlig. Det bör också framhållas, att genom förordnande

den 29 juni 1950 kommitténs uppdrag utsträckts att omfatta jämväl frågan

om den centrala utlänningsmyndighetens organisation. Av vad nu anförts

följer, att proposition på grundval av kommitténs förslag icke torde kunna

föreläggas riksdagen före utgången av den nuvarande utlänningslagens giltighetstid.

Behovet av ändringar i lagen torde icke vara mera trängande

än att därmed torde kunna anstå ytterligare någon tid. Kommittén föreslår

därför, att lagen skall gälla oförändrad till och med den 30 juni 1952.

Kommittén har vidare framhållit, att de till dess biträde tillkallade sakkunniga

icke haft något att erinra mot vad kommittén sålunda föreslagit.

Departementschef en.

När frågan om förlängning av utlänningslagens giltighetstid i slutet av år

1949 behandlades i statsrådet, föreslog jag, att lagen skulle förlängas till

och med den 30 juni 1951. Samtidigt framhöll jag, att det naturligtvis vore

ovisst, om förhållandena kunde göra det möjligt och lämpligt att inom denna

tid taga ställning till frågan om en mera definitiv revision av lagstiftningen,

och att det således vore tänkbart att en ytterligare förlängning — med eller

utan partiella reformer — kunde bli påkallad.

Sedan den sålunda förordade utsträckningen av lagens giltighetstid genomförts,

har den kommitté, som håller på att utreda frågan om revision av

utlänningslagstiftningen, anmält att kommitténs förslag icke kunde beräknas

föreligga vid sådan tidpunkt, att proposition på grundval av förslaget

kunde föreläggas riksdagen före utgången av den nuvarande lagens

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

giltighetstid. Kommittén har därför hemställt, att det rådande provisoriet

måtte få bestå under ytterligare ett år.

Med hänsyn härtill torde det vara nödvändigt, att lagen ånyo förlänges.

Något trängande behov att i samband därmed vidtaga ändringar i lagen synes

icke föreligga. Jag föreslår därför, att lagen oförändrad får gälla till och

med den 30 juni 1952.

I enlighet härmed har inom justitiedepartementet upprättats bilagda förslag

till lag om fortsatt giltighet av utlänningslagen den 15 juni 1945 (nr

315).1

övergångsbestämmelserna i förslaget utgöra en fullständig motsvarighet

till dem som meddelades i samband med den senast beslutade förlängningen

av lagen.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslaget måtte

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag

av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Axel Nilsson.

1 Bilagan, vilken är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har Bär uteslutits.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den H december

1950.

Närvarande:

justitieråden Geijer,

Strandberg,

Ljunggren,

regeringsrådet Björkholm.

Enligt lagrådet den 13 december 1950 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i

statsrådet den 1 december 1950, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets

utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas

över upprättat förslag till lag om fortsatt giltighet av utlänningslagen

den 15 juni 1945 (nr 315).

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

t. f. byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet Torkel Nordström.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet:

Bengt Larson.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 3.

7

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 22 december 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen

för inrikesdepartementet anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet

Zetterberg, lagrådets den 14 december 1950 avgivna utlåtande över

det till lagrådet den 1 december 1950 remitterade förslaget till lag om fortsatt

giltighet av utlänningslagen den 15 juni 1945 (nr 315).

Med förmälan, att förslaget av lagrådet lämnats utan erinran, hemställer

föredraganden, att förslaget måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom

proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Georg Dahlin.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.