Med förslag till lag om fortsatt giltighet av utlänningslagen den 15 juni 1945 (nr 315)
7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1951:3, Med förslag till lag om fortsatt giltighet av utlänningslagen den 15 juni 1945 (nr 315)
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 3.
1
Nr 3.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
fortsatt giltighet av utlänningslagen den 15 juni 1945
(nr 315); given Stockholms slott deh 22 december
1950.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll
vill Kungl. Maj :t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till lag om fortsatt giltighet av utlänningslagen
den 15 juni 1945 (nr 315).
GUSTAF ADOLF.
Herman Zetterberg.
] Bihany till riksdagens protokoll 1051. 1 samt. AV 3.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 3.
Förslag
till
Lag
om fortsatt giltighet av utlänningslagen den 15 juni 1945 (nr 315).
Härigenom förordnas, att utlänningslagen den 15 juni 1945,1 vilken enligt
lag den 5 maj 1950 (nr 155) gäller till och med den 30 juni 1951, skall äga
fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1952.
I fråga om sådan under lagens giltighetstid begången förseelse som avses
i lagen skall vad där är stadgat om ansvar gälla även efter den 30 juni 1952.
Uppehålls- eller arbetstillstånd må meddelas även för tid efter den 30
juni 1952, dock ej för längre tid än för högst fem år efter sistnämnda dag.
1 Senaste lydelse i vissa delar, se SFS 1946: 360 och 1947: 312.
Kungl. Maj:ts proposition nr 3.
3
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 1 december 1950.
Närvarande: ''
Statsministern Erlander, statsråden Möller, Sköld, Quensel, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson,
Lingman.
Efter gemensam beredning med tillförordnade ministern för utrikes ärendena,
statsrådet Quensel, och chefen för inrikesdepartementet anmäler chefen
för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, fråga om fortsatt giltighet
av utlänningslagen och anför följande.
Gällande lagstiftning om utlänningar i Sverige, nämligen lagen den 15
juni 1945 (nr 315) om utlännings rätt att här i riket vistas (utlänningslag)
är tidsbegränsad. Den gällde till en början t. o. in. den 30 juni 1947 men har
förlängts genom lag den 20 juni 1947 (nr 312) för tre år och genom lag den
5 maj 1950 (nr 155) för ytterligare ett år eller t. o. in. den 30 juni 1951.
I denna lagstiftning givas regler om utländska medborgares och statslösas
uppehåll i Sverige och om deras rätt att här taga arbetsanställning.
Den innehåller sålunda bestämmelser om skyldighet att vid inresa till riket
vara försedd med pass samt bemyndigar Kungl. Maj :t att även föreskriva
skyldighet att inneha inresetillstånd (visering). Lagen reglerar vidare i vad
mån utlänning för rätt att vistas i Sverige skall ha uppehållstillstånd samt
i vad mån han skall ha arbetstillstånd för rätt att här innehava arbetsanställning.
Ett detaljerat system av regler anger under vilka omständigheter
en utlänning kan mot sin vilja avlägsnas ur riket; de viktigaste formerna
härför äro avvisning, förpassning och utvisning.
Utlänningslagstiftningen har alltsedan 1927 haft formen av tidsbegränsade
lagar. Då frågan om förlängning behandlades 1947 (proposition nr 297
och första lagutskottets utlåtande nr 51), diskuterades om icke lagstiftningen
borde göras permanent. Statens utlänningskommission hade förordat
detta, men departementschefen anförde häremot två skäl: dels kunde det
icke anses uteslutet, att inom cn icke alltför avlägsen framtid vissa förändringar
inom den internationella samfärdseln komme att inträda, vilka vore
ägnade att inverka på utformningen av denna lagstiftning, dels förelåge,
även frånsett detta, behov av cn mera genomgripande revision av lagstiftningen
i syfte hland annat att i möjligaste mån åstadkomma en förenkling
4
Kungl. Mcij:ts proposition nr 3.
och begränsning av kontrollsystemet. En sådan reform av lagstiftningen
borde dock icke genomföras förrän förhållandena i vissa avseenden något
mera stabiliserats. På grund härav förordades, att 1945 års lag — i vilken
samtidigt föreslogos åtskilliga ändringar — skulle förlängas på tre år. Propositionen
bifölls av riksdagen.
Den 4 mars 1949 tillsattes en kommitté för revision av utlänningslagstiftningen,
innefattande även utredning av frågan om densamma bör göras permanent.
Kommittén, som antagit namnet »1949 års utlänningskommitté»,
består av presidenten för hovrätten över Skåne och Blekinge Ivar Wieslander,
ordförande, ledamoten av riksdagens första kammare professor Åke
Holmbäck, ledamoten av riksdagens andra kammare chefredaktören Rolf
Edberg och chefen för utlänningskommissionen, byråchefen Nils Hagelin.
Till kommitténs biträde ha därjämte tillkallats åtskilliga sakkunniga och
representanter för olika myndigheter och organisationer, bland dem arbetsmarknadens
båda största huvudorganisationer.
I skrivelse den 20 november 1950 har 19i9 års utlänningskommitté anfört
bland annat följande.
Kommittén får anmäla, att kommittén — såvitt nu kan bedömas — torde
kunna slutföra sitt uppdrag med revisionen av utlänningslagen under första
halvåret 1951. Denna revision har visat sig synnerligen komplicerad och tidskrävande,
och kommittén har icke kunnat få sekreterarhjälp i den omfattning,
som varit erforderlig. Det bör också framhållas, att genom förordnande
den 29 juni 1950 kommitténs uppdrag utsträckts att omfatta jämväl frågan
om den centrala utlänningsmyndighetens organisation. Av vad nu anförts
följer, att proposition på grundval av kommitténs förslag icke torde kunna
föreläggas riksdagen före utgången av den nuvarande utlänningslagens giltighetstid.
Behovet av ändringar i lagen torde icke vara mera trängande
än att därmed torde kunna anstå ytterligare någon tid. Kommittén föreslår
därför, att lagen skall gälla oförändrad till och med den 30 juni 1952.
Kommittén har vidare framhållit, att de till dess biträde tillkallade sakkunniga
icke haft något att erinra mot vad kommittén sålunda föreslagit.
Departementschef en.
När frågan om förlängning av utlänningslagens giltighetstid i slutet av år
1949 behandlades i statsrådet, föreslog jag, att lagen skulle förlängas till
och med den 30 juni 1951. Samtidigt framhöll jag, att det naturligtvis vore
ovisst, om förhållandena kunde göra det möjligt och lämpligt att inom denna
tid taga ställning till frågan om en mera definitiv revision av lagstiftningen,
och att det således vore tänkbart att en ytterligare förlängning — med eller
utan partiella reformer — kunde bli påkallad.
Sedan den sålunda förordade utsträckningen av lagens giltighetstid genomförts,
har den kommitté, som håller på att utreda frågan om revision av
utlänningslagstiftningen, anmält att kommitténs förslag icke kunde beräknas
föreligga vid sådan tidpunkt, att proposition på grundval av förslaget
kunde föreläggas riksdagen före utgången av den nuvarande lagens
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 3.
giltighetstid. Kommittén har därför hemställt, att det rådande provisoriet
måtte få bestå under ytterligare ett år.
Med hänsyn härtill torde det vara nödvändigt, att lagen ånyo förlänges.
Något trängande behov att i samband därmed vidtaga ändringar i lagen synes
icke föreligga. Jag föreslår därför, att lagen oförändrad får gälla till och
med den 30 juni 1952.
I enlighet härmed har inom justitiedepartementet upprättats bilagda förslag
till lag om fortsatt giltighet av utlänningslagen den 15 juni 1945 (nr
315).1
övergångsbestämmelserna i förslaget utgöra en fullständig motsvarighet
till dem som meddelades i samband med den senast beslutade förlängningen
av lagen.
Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslaget måtte
för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag
av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Axel Nilsson.
1 Bilagan, vilken är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har Bär uteslutits.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 3.
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den H december
1950.
Närvarande:
justitieråden Geijer,
Strandberg,
Ljunggren,
regeringsrådet Björkholm.
Enligt lagrådet den 13 december 1950 tillhandakommet utdrag av protokoll
över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i
statsrådet den 1 december 1950, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets
utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas
över upprättat förslag till lag om fortsatt giltighet av utlänningslagen
den 15 juni 1945 (nr 315).
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
t. f. byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet Torkel Nordström.
Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.
Ur protokollet:
Bengt Larson.
Kungl. Maj. ts proposition nr 3.
7
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 22 december 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen
för inrikesdepartementet anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet
Zetterberg, lagrådets den 14 december 1950 avgivna utlåtande över
det till lagrådet den 1 december 1950 remitterade förslaget till lag om fortsatt
giltighet av utlänningslagen den 15 juni 1945 (nr 315).
Med förmälan, att förslaget av lagrådet lämnats utan erinran, hemställer
föredraganden, att förslaget måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom
proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Georg Dahlin.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.