Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 16 februari 1934 (nr 19) om fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet i förhållande till utlandet m. m

1951-01-26 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:37, Med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 16 februari 1934 (nr 19) om fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet i förhållande till utlandet m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 37—38.

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

1

Nr 37.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

fortsatt giltighet av lagen den 16 februari 1934

(nr 19) om fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet

i förhållande till utlandet m. m.; given Stockholms

slott den 26 januari 1951.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj :t, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogat förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 16

februari 1934 (nr 19) om fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet

i förhållande till utlandet m. m.

GUSTAF ADOLF.

John Ericsson.

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 16 februari 1934 (nr 19)

om fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet i

förhållande till utlandet m. in.

Härigenom förordnas, att lagen den 16 februari 1934 om fullgörande i

vissa fall av betalningsskyldighet i förhållande till utlandet m. m.\ vilken

enligt lag den 4 mars 1949 (nr 60) gäller till och med den 30 juni 1951,

skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1953.

1 Senaste lydelse av 1 §, se SFS 1945: 859, av 2 §, se SFS 1945: 6G, samt av 3 §, se SFS

1937: 199.

1 Dihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 37—38.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 37.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

22 december 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Yougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler efter gemensam

beredning med ministern för utrikes ärendena samt cheferna för

justitie- och finansdepartementen fråga om fortsatt giltighet av lagen den

16 februari 1935 (nr 19) om fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet

i förhållande till utlandet m. m. samt anför därvid följande.

Sedan 1934 års riksdag (skr. nr 15) bifallit av Kungl. Maj :t i propositionen

den 12 januari 1934 (nr 56) framlagt förslag till lag om fullgörande i

vissa fall av betalningsskyldighet i förhållande till utlandet m. m., att gälla

tills vidare till och med den 30 juni 1935, utfärdade Kungl. Maj :t den 16

februari 1934 lag i ämnet (nr 19), i det följande benämnd clearinglagen.

Lagens giltighet har därefter vid olika tillfällen förlängts, senast genom lag

den 4 mars 1949 (nr 60) för tiden till och med den 30 juni 1951.

I clearinglagen ha vidtagits vissa ändringar, beträffande 1 § genom lagar

den 15 juni 1935 (nr 326), den 19 april 1940 (nr 234) och den 14 december

1945 (nr 859), beträffande 2 § genom lag den 23 mars 1945 (nr 66)

samt i fråga om 3 § genom nyssnämnda lag den 15 juni 1935 och lag den

7 maj 1937 (nr 199).

Med stöd av clearinglagen [1 § a)] har-Kungl. Maj:t meddelat förordnanden

om clearing i förhållande till ett stort antal länder, bl. a. Tyska

riket, Italien och De Socialistiska Rådsrepublikernas union. Vidare har jämlikt

clearinglagen [1 § b)] betalningsspärr upprättats i förhållande till ytterligare

åtskilliga länder. Slutligen har med tillämpning av lagen (2 § andra

stycket) förordnande meddelats om tvångsclearing med Tyska riket (kungörelse

den 8 september 1950, nr 494). Det är med avseende å denna pågående

tvångsclearing, som lagen numera torde äga sin främsta betydelse.

Handläggningen av ärenden rörande tillämpning av clearinglagen och de

med stöd av densamma utfärdade kungörelserna har intill utgången av augusti

1950 ankommit å clearingnämnden, för vilken instruktion av Kungl.

Maj :t utfärdats den 28 augusti 1934, nr 465. Sedan clearingnämndens reguljära

befattning med den svensk-tyska clearingen i huvudsak upphört och ett

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 37.

friare betalningsutbyte minskat nämndens uppgifter i övrigt, upptogs frågan

om nämndens fortsatta bestånd till prövning inom handelsdepartementet.

Genom beslut den 28 april 1950 föreskrev Kungl. Maj :t, att nämndens verksamhet

skulle upphöra med utgången av augusti 1950. I anslutning därtill

uppdrog Kungl. Maj:t den 10 augusti 1950 åt särskilda likvidatorer att fullfölja

avvecklingen av nämndens verksamhet. Samma dag förordnades, att

nämndens återstående arbetsuppgifter, avseende huvudsakligen den svensktyska,

den svensk-italienska och den svensk-sovjetiska clearingen, skulle

från och med den 1 september 1950 överflyttas å respektive flyktkapitalbyrån,

valutakontoret och riksbanken (kungörelse nr 487). Verkställandet

av tvångsclearingen med Tyska riket åligger enligt Kungl. Maj :ts beslut den

29 juni 1950 ett nytt organ, lilcvidationsnämnden, för vilken instruktion utfärdats

av Kungl. Maj :t den 25 augusti 1950, nr 490.

Då, såsom förut nämnts, clearinglagen upphör att gälla med utgången av

juni 1951, har till behandling inom departementet upptagits frågan om utsträckning

av lagens giltighetstid förslagsvis för en tid av två år. I ärendet

ha flyktkapitalbyrån, likvidationsnämnden, valutakontoret, kommerskollegium,

fullmäktige i riksbanken och clearingnämndens likvidatorer avgivit

yttrande och därvid tillstyrkt en dylik förlängning. Någon ändring av lagens

innehåll ifrågasättes icke.

Enär behov av sådant bemyndigande, varom i clearinglagen stadgas, alltjämt

föreligger, vill jag förorda, att lagens giltighetstid förlänges med två

år eller till och med den 30 juni 1953.

I skrivelse den 25 april 1950 med förslag till åtgärder i samband med

clearingnämndens avveckling har nämnden yttrat sig om dispositionen av

det överskott, som uppkommit på dess verksamhet och som härrör från avgifter,

vilka nämnden upptagit av svenska exportörer m. fl. för att bestrida

kostnader för clearingförfarandet. Under hänvisning till att en återbetalning

av medlen till dem, som inbetalt desamma, skulle stöta på oöverstigliga praktiska

svårigheter föreslår nämnden, att medlen överföras till handels- och

sjöfartsfonden, att användas till utrikeshandelsfrämjande åtgärder. Sedermera

ha clearingnämndens likvidatorer i promemoria den 20 december 1950

meddelat, att överskottsmedlen per den 31 augusti 1950, efter avdrag för vissa

skulder, uppginge till omkring 4 550 000 kronor samt att den slutliga behållningen,

sedan vissa utgifter i samband med likvidationen bestritts, med

säkerhet kunde förutses komma att betydligt överstiga 4 000 000 kronor. Likvidatorerna

ansluta sig till nämndens förslag om dispositionen av överskottet.

De förklara vidare, att de icke ha något att erinra mot att medlen i begränsad

omfattning användas till handelsfrämjande åtgärder, även om dessa

ej beröra utrikeshandeln; det påpekas att en del av avgifterna hänför sig

till betalningar, som ej haft med utrikeshandeln att göra. I anslutning till

vad likvidatorerna anfört förordar jag, att överskottsmedlen, som på sätt

föreslagits böra överföras till handels- och sjöfartsfondcn, användas till handelsfrämjande

åtgärder. Det är min avsikt att, om något hinder däremot icke

anses möta, framdeles föreslå Kungl. Maj:t att besluta i enlighet därmed.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj ds proposition nr 37.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över ett inom handelsdepartementet

upprättat förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen

den 16 februari 193b (nr 19) om fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet

i förhållande till utlandet m. m., av den lydelse bilaga1 vid detta protokoll

utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas

genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Gunnel Sjölin.

1 Denna bilaga, vilken är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här

uteslutits.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

5

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj. ts lagråd den 2b januari

1951.

Närvarande:

justitieråden Ekberg,

Strandberg,

Ljunggren,

regeringsrådet Björkholm.

Enligt lagrådet den 22 januari 1951 tillhandakommet utdrag av protokoll

över handelsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 22

december 1950, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat

förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 16 februari

193b (nr 19) om fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet i förhållande

till utlandet m. m.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

förste kanslisekreteraren C. O. Sommar.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Bengt Larson.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

26 januari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Quensel, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,

Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler efter gemensam

beredning med ministern för utrikes ärendena samt cheferna för

justitie- och finansdepartementen lagrådets den 24 januari 1951 avgivna

utlåtande över det den 22 december 1950 remitterade förslaget till lag angående

fortsatt giltighet av lagen den 16 februari 193i (nr 19) om fullgörande

i vissa fall av betalningsskyldighet i förhållande till utlandet m. m.

samt hemställer, att förslaget, som av lagrådet lämnats utan erinran, måtte

jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen till

antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Carl Gustaf Gyllenhaal.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1951:46 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om ändrad uppsägningstid för distriktsbarnmorskor. a1 i texten
  2. 1LU 1951:10 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 16 februari 193b s. 1 i texten