Med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom, m. m
10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1951:4, Med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj. ts proposition nr 4.
1
Hr
4.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945
(nr 520) om återställande av viss från ockuperat land
härrörande egendom, m. m.; given Stockholms slott
den 22 december 1950.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till
1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om
återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;
2) lag angående fortsatt giltighet av lagen samma dag (nr 522) om kontroll
å viss utländsk egendom m. in.;
3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)
om administration av vissa bolag m. m.; samt
4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om
dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.
GUSTAF ADOLF.
Herman Zetterberg. 1
1 IUhang til! riksdagens protokoll 1051. 1 samt. Nr 4.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 4.
Förslag
till
Lag
angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) ont
återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom.
Härigenom förordnas, att lagen den 29 juni 1945 om återställande av
viss från ockuperat land härrörande egendom, vilken enligt lag den 3
mars 1950 (nr 50) gäller till och med den 30 juni 1951, skall äga fortsatt
giltighet till och med den 30 juni 1952.
Förslag
till
Lag
angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 522) om
kontroll å viss utländsk egendom m. m.
Härigenom förordnas, att lagen den 29 juni 1945 om kontroll å viss utländsk
egendom in. m.,1 vilken enligt lag den 3 mars 1950 (nr 51) gäller
till och med den 30 juni 1951, skall äga fortsatt giltighet till och med den
30 juni 1952.
Förslag
till
Lag
angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)
om administration av vissa bolag m. m.
Härigenom förordnas, att lagen den 14 december 1945 om administration
av vissa bolag m. m., vilken enligt lag den 3 mars 1950 (nr 52) gäller till
och med den 30 juni 1951, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30
juni 1952. 1
1 Senaste lydelse, se SFS 1945:887 och 1947:110.
Kungl. Maj:ts proposition nr 4.
3
Förslag
till
Lag
angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om
dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.
Härigenom förordnas, att lagen den 10 juli 1947 om dödande av vissa
utanför Sverige befintliga handlingar, vilken enligt lag den 3 mars 1950
(nr 53) gäller till och med den 30 juni 1951, skall äga fortsatt giltighet till
och med den 30 juni 1952.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 4.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 1 december 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Möller, Sköld, Quensel, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson,
Lingman.
Efter gemensam beredning med tillförordnade ministern för utrikes ärendena,
statsrådet Quensel, samt cheferna för finans- och handelsdepartementen
anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, fråga
om fortsatt giltighet av lagstiftningen rörande den tgska egendomen i Sverige
m. m. samt anför därvid följande.
Ifrågavarande lagstiftning har tillkommit för att möta de problem, som
efter axelmakternas nederlag uppstått beträffande vissa tillgångar i Sverige,
nämligen dels i ockuperade länder rövad och sedan hitförd egendom och
dels egendom, som av de allierade makterna betraktats såsom tillhörig
fientliga rättssubjekt. Lagstiftningen innefattas i fyra olika lagar, nämligen
lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om återställande av viss från ockuperat
land härrörande egendom, lagen samma dag (nr 522) om kontroll å viss
utländsk egendom m. in., lagen den 14 december 1945 (nr 885) om administration
av vissa bolag m. m. samt lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om
dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar. Samtliga lagar gälla,
efter vidtagna förlängningar, till och med den 30 juni 1951. För handhavandet
av de kontroll- och förvaltningsuppgifter, som avses med lagstiftningen,
ha inrättats en administrativ statsmyndighet, flyktkapitalbyrån, och en
särskild statlig nämnd med väsentligen judiciell funktion, restitutionsnämnden.
Enligt lagen om återställande av viss från ockuperat land härrörande
egendom — den s. k. restitutionslagen — äger Kungl. Maj :t förordna, att
lagens bestämmelser skola gälla med avseende å egendom från stat, vars
område efter utgången av augusti 1939 varit ockuperat. Lagen upptager en
särskild procedur, ägnad att möjliggöra ett snabbt återställande av egendom,
som under ockupation rättsstridigt frånhänts rätte innehavaren. Ansökan
om sådant återställande göres regelmässigt hos flyktkapitalbyrån och skall,
då erforderlig utredning inkommit, för avgörande överlämnas till restitutionsnämnden.
Nämnden kan förordna om kvarstad å egendom och skall,
då ansökning om egendoms återställande bifalles, omedelbart föranstalta om
Kungl. Maj:ts proposition nr 4.
5
egendomens omhändertagande, där det ej förut skett. Skall egendom återställas,
äger den som åtkommit egendomen genom godtrosförvärv att av
allmänna medel erhålla ersättning därför med belopp, som med hänsyn till
vad han själv erlagt för egendomen finnes skäligt, ävensom gottgörelse för
sina kostnader i samband med restitutionsärendet.
Genom kungörelse den 31 juli 1945 (nr 589) har Kungl. Maj :t förordnat
att bestämmelserna i restitutionslagen skola gälla med avseende å egendom,
härrörande från stater, vilkas områden efter utgången av augusti 1939 varit
ockuperade av Tyskland. Lagen har tillämpats endast i jämförelsevis ringa
omfattning. T. o. m. 1949 hade restitutionsnämnden behandlat 66 ansökningar
om återställande av rövad egendom, varjämte under tiden 1/l—31/io
1950 till flyktkapitalbyrån inkommit 1 dylik ansökning.
Jämlikt lagen om kontroll å viss utländsk egendom m. m., i fortsättningen
benämnd kontrollagen, äger Kungl. Maj :t förordna om skingringsförbud å
här befintlig egendom, tillhörande viss främmande stat, juridisk person eller
medborgare i samma stat eller annan som är bosatt i staten, då i anledning
av kapitalflykt till riket eller eljest med hänsyn till rådande av kriget föranledda
utomordentliga förhållanden befinnes nödigt att vinna kontroll
över utländsk egendom inom riket. Restitutionsnämnden kan på framställning
av flyktkapitalbyrån förordna om kvarstad på egendom under skingringsförbud,
om risk föreligger att egendomen undanstickes eller förstöres
eller om åtgärden erfordras för att egendomen skall komina till ändamålsenlig
och ur allmän synpunkt lämplig användning. Kvarstad kan under
samma förutsättningar komma till stånd också beträffande viss egendom
utanför skingringsförbudets ram, nämligen här befintlig egendom, tillhörig
aktiebolag, ekonomisk förening eller annan juridisk person, över vilken ett
bestämmande inflytande föreligger från land som avses med gällande skingringsförbud.
Egendom under kvarstad förvaltas regelmässigt genom en av
flyktkapitalbyrån utsedd syssloman. Egendomen må med tillstånd av Kungl.
Maj :t eller flyktkapitalbyrån försäljas, bl. a. om så befinnes erforderligt för
att den skall komma till ändamålsenlig och ur allmän synpunkt lämplig
användning.
Med stöd av kontrollagen har genom kungörelse den 29 juni 1945 (nr
526) förordnats om skingringsförbud å tysk egendom m. in. samt genom
kungörelse den 17 augusti samma år (nr 607) å japansk egendom m. m.
Intill utgången av oktober 1950 har restitutionsnämnden beslutat kvarstad
i sammanlagt 1 024 fall. Härav ha 85 fall avsett kvarstad å tyskägda aktier
i svenska bolag.
Lagen om administration av vissa bolag m. in., i fortsättningen kallad
administrationslagen, avser att bereda möjlighet att under vissa förutsättningar
förordna om offentlig förvaltning av svenska aktiebolag, ekonomiska
föreningar eller andra juridiska personer, över vilka föreligger ett
bestämmande utländskt inflytande från land som avses med meddelat skingringsförbud.
Administration beslutas av restitutionsnämnden på framställning
av flyktkapitalbyrån. Administrationen omhänderhaves av särskilt ut
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 4.
sedd aministrator, vilken har ej mindre alt i förhållande till tredjeman
handla å den juridiska personens vägnar samt inför domstolar och andra
myndigheter företräda den juridiska personen än även att utöva de befogenheter
som eljest tillkomma bolagsstämma, föreningssammanträde, styrelse,
firmatecknare, likvidator eller annat organ för den juridiska personen. För
vissa särskilt betydelsefulla förvaltningsåtgärder såsom överlåtelse av fast
egendom eller rörelse samt frivillig likvidation erfordras emellertid tillstånd
av Kungl. Maj :t eller flyktkapitalbyrån, i visst fall jämväl av det organ som
eljest ägt besluta om åtgärden å den juridiska personens vägnar.
Administration har intill utgången av oktober 1950 beslutats i 63 fall,
samtliga avseende bolag underkastade tyskt inflytande. Beträffande åtskilliga
bolag, över vilka ett bestämmande tyskt inflytande förelegat, har det
icke ansetts erforderligt att begära administration. Nödig kontroll och ledning
ha då åvägabragts i annan ordning. I ett flertal fall ha sålunda de
tyskägda aktierna i bolaget omhändertagits genom kvarstad, varefter de
med aktieinnehavet förenade befogenheterna med avseende å bolagets skötsel
utövats av särskilt utsedd syssloman.
Lagen om dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar utgör ett
komplement till kontroll- och administrationslagarna. Enligt lagen kan ett
särskilt mortifikationsförfarande tillämpas i fråga om utomlands befintliga
aktier i svenska bolag under förutsättning att aktierna tillhöra tyskt eller
tyskdominerat rättssubjekt. Detsamma gäller beträffande obligationer och
andra handlingar, vilkas företeende utgör villkor för rätt att söka betalning.
Då handling dödats, skall i dess ställe utfärdas ny handling, vilken blir
bärare av den rätt som kunnat grundas på den dödade handlingen. Den
nya handlingen kan därefter, liksom annan här befintlig tysk egendom, bli
föremål för åtgärd enligt kontrollagen.
Det särskilda dödningsförfarandet har intill utgången av oktober 1950
kommit till användning i 50 fall.
Med stöd av den lagstiftning för vilken nu redogjorts bedrives sedan 1945
flyktkapitalbyråns verksamhet för att omhändertaga och realisera den tyska
egendom, som finnes i Sverige. Genom realisationen förvandlas egendomen
i reda pengar, vilka insättas på svensk-tyska clearingkontot i riksbanken.
Rörande den slutliga dispositionen av de tyska tillgångarna i Sverige träffades
den 18 juli 1946 i Washington en uppgörelse mellan å ena sidan
svenska regeringsrepresentanter samt å andra sidan företrädare för Amerikas
förenta staters, Storbritanniens och Frankrikes regeringar. Uppgörelsen
förelädes riksdagen genom proposition nr 367/1946 och blev av riksdagen
godkänd. I korthet innebär denna överenskommelse följande. Sverige
åtager sig att fullfölja det nuvarande kontroll- och likvidationsförfarandet.
Den genom likvidationen uppkomna behållningen betraktas principiellt
som tysk egendom men skall användas för huvudsakligen följande
två ändamål: Ett belopp av 150 miljoner kronor skall användas till inköp
av varor för det tyska folkhushållets behov. Resten — som preliminärt
Kungl. Maj.ts proposition nr 4.
7
uppskattades till omkring 225 miljoner kronor — skall disponeras för betalning
av svenska fordringar gentemot Tyskland.
Fördelningen mellan de svenska fordringsägarna av de för detta ändamål
tillgängliga tyska tillgångarna skall ske genom tvångsclearing. I proposition
nr 197/1950 hemställde Kungl. Maj :t om riksdagens godkännande
av vissa allmänna riktlinjer för en dylik tvångsclearing. Med vissa ändringar,
som föranleddes av första lagutskottets i utlåtande nr 30/1950 gjorda
uttalanden, godkände riksdagen det i propositionen framlagda förslaget
(riksdagens skrivelse nr 356/1950). Verkställandet av tvångsclearingen har
uppdragits åt en för ändamålet inrättad nämnd, likvidationsnämnden.
Flyktkapitalbyrån har i skrivelse den 17 november 1950 hemställt, att
åtgärder måtte vidtagas för förlängning ytterligare ett år av restitutions-,
kontroll-, administrations- och dödningslagarna. I en vid skrivelsen fogad
promemoria har anförts:
Lagarna äga giltighet till och med den 30 juni 1951. Emellertid kommer
den avveckling av i Sverige befintlig tysk egendom, som förutsättes i lagarna
och som enligt Washingtonöverenskommelsen skall fullföljas, icke
att kunna helt slutföras till sistnämnda tidpunkt. För awecklingsarbetets
fullföljande är byrån i behov av den behörighet att förfoga över egendom,
som möj liggöres i kontrollagen. Det kan även förutses, att i det fortsatta
avvecklingsarbetet jämväl administrations- och dödningslagarna åtminstone
i vissa fall behöva tillämpas. Restitutionslagen har i vad avser återställande
av viss egendom under de sista åren tillämpats i ytterst ringa omfattning.
Emellertid är byråns verksamhet beroende av i samma lag innehållna
stadganden rörande restitutionsnäinndens bestånd och verksamhet.
Förlängning av giltighetstiden för de nämnda fyra lagarna till och med den
30 juni 1952 torde därför vara ofrånkomlig.
Departementschefen.
Avvecklingen av den tyska egendomen i Sverige är nu till största delen
genomförd. Flyktkapitalbyrån räknar emellertid med att vissa avvecklingsuppgifter
komma att återstå efter den 30 juni 1951, då giltighetstiden utgår
för den lagstiftning, varå verksamheten bygger. Denna lagstiftning bör därför
förlängas ytterligare ett år. I
I enlighet med det anförda ha inom justitiedepartementet upprättats förslag
till
1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om
återställande av viss fråln ockuperat land härrörande egendom;
2) lag angående fortsatt giltighet av lagen samma dag (nr 522) om kontroll
å viss utländsk egendom m. in.;
3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr
885) om administration av vissa bolag m. m.; samt
4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om
dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 4.
Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över förslagen, av den
lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen
omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Axel Nilsson. 1
1 Bilagan, vilken är likalydande med de vid propositionen fogade lagförslagen, har här uteslutits.
Kungl. Maj:ts proposition nr 4.
9
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:Is lagråd den 1 ''i december
1950.
N ä r v a rande:
justitieråden Geijek,
Strandberg,
Ljunggren,
regeringsrådet Björkholm.
Enligt lagrådet den 6 december 1950 tillhandakommet utdrag av protokoll
över justitiedeparte^nentsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet
den 1 december 1950, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande
skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas
över upprättade förslag till
1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 19''r5 (nr 520) om
återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;
2) lag angående fortsatt giltighet av lagen samma dag (nr 522) om kontroll
å viss utländsk egendom m. in.;
3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)
om administration av vissa bolag m. in.; samt
4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om
dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.
Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet
av t. f. byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet Torkel Nordström.
Justitieråden Gei jer, Strandberg och Ljunggren lämnade — under framhållande
att lagrådet icke ingått i kritisk granskning av de ifrågavarande
nu gällande lagarnas innehåll och grunder — förslagen utan anmärkning.
Regeringsrådet Björkholm lämnade förslagen utan anmärkning.
Ur protokollet:
Bengt Larson.
2 Hihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr i.
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 4.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 22 december 1950.
När v avande:
Statsministern Eklandek, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen
för finansdepartementet anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet
Zetterberg, lagrådets den 14 december 1950 avgivna utlåtande över de
till lagrådet den 1 december 1950 remitterade förslagen till
1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om
återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;
2) lag angående fortsatt giltighet av lagen samma dag (nr 522) om kontroll
å viss utländsk egendom m. m.;
3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)
om administration av vissa bolag m. m.; samt
4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om
dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.
Föredraganden hemställer, att lagförslagen, som av lagrådet lämnats utan
erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas
riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Georg Dahlin.
Stockholm 1951. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
503851
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1951:20 Skrivelse till Konungen i cmledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51, i vad propositionen a1 i texten
- 1LU 1951:3 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 s. 1 i texten