Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag för budgetåret 195H52 till riksförsäkringsanstalten

1951-01-19 · 14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:43, Angående vissa anslag för budgetåret 195H52 till riksförsäkringsanstalten

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

Nr 43.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa

anslag för budgetåret 195H52 till riksförsäkringsanstalten;

given Stockholms slott den 19 januari

1951.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Den inledda översynen av riksförsäkringsanstaltens organisation (jfr prop.

nr 1950:169) har fortsatt. Som resultat av förenklingar inom andra skade

regleringsbyrån och administrativa byrån kan viss personal indragas. Å andra

sidan förutsättes, att vissa befattningar utbytas mot högre tjänster. Omor

ganisationen i denna del beräknas medföra en besparing av ca 56 000 kronor.

I propositionen äskas medel för budgetåret 1951/52 under riksförsäkringsanstaltens

avlönings- och omkostnadsanslag. Medelsbehovet under avlöningsanslaget

minskar avsevärt, framför allt beroende på dels den här föreslagna

omorganisationen och dels de fortsatta verkningarna av de av 1950 års

riksdag beslutade omläggningarna inom anstalten. Sedan hänsyn tagits till

behovet av medel för automatiska löneuppflyttningar, kan anslaget nedräknas

med 316 (XX) kronor.

1—ioä 5i Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 43.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 1,9 januari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

anmäler chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, fråga om vissa an

slag till riksförsäkringsanstalten för budgetåret 1951/52 samt anför.

I skrivelse den 9 december 1950 anmälde riksförsäkringsanstalten, att den

år 1949 inledda översynen av anstaltens organisation (jfr prop. 1950: 169) fortsatt,

samt avgav förslag till förenkling och rationalisering av arbetet på vissa

byråer. Då remissförfarandet vid tiden för statsverkspropositionens avlåtande

ännu icke avslutats, upptogos anstaltens avlönings- och omkostnadsanslag i

statsverkspropositionen med endast preliminärt beräknade belopp, nämligen

avlöningsanslaget med 4 985 000 kronor och omkostnadsanslaget med 433 000

kronor (V ht., p. 72 och 73).

Sedan remissförfarandet numera slutförts, torde jag få till fortsatt behandling

upptaga hithörande spörsmål.

l:o) Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar.

Anslag

1949/50 ........................ 5 355 000

1950/51 (statsliggareu s. 342) 5 291 000

1951/52 (förslag) .............. 4975 000

Riksförsäkringsanstalten har (skr. 9/12 1950) avgivit förslag till beräkning

av medelsbehovet för nästa budgetår under förevarande anslag.

Inledningsvis torde jag i följande sammanställning få lämna en översikt

över utvecklingen av riksförsäkringsanstaltens arbetsbörda under de senaste

åren.

I riksförsäkringsanstaltens

arbetsgivarförteckningar

1946

1947

1948

1949

1950

uppförda arbetsgivare ..

735000

716 000

714 000

713 000

—

Anmälningar om olycksfall

Anmälningar om yrkessjuk-

172128

174 330

166 002

170 566

174 614

dom ......................

2 830

2 586

2 383

2 473

2 321

Militärersättningsärenden .

3165

2 924

2 329

2 543

3 099

Nettoutgift

5 135 541

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 43.

Riksförsäkringsanstalten har i sin an slagsskrivelse räknat med att arbetsbördan

under budgetåret 1951/52 kommer att bliva i stort sett densamma

som f. n.

Yrkanden.

Riksförsäkringsanstalten har föreslagit vissa omläggningar inom andra

skaderegleringsbyrån och administrativa byrån, vilka medgiva en ytterligare

minskning av anstaltens personal. Å andra sidan förutsätter omorganisationen,

att vissa befattningar utbytas mot högre tjänster. Enligt anstaltens

mening är det av synnerlig vikt att dessa tjänster inrättas samtidigt som personalminskningarna

genomföras. Omläggningarna skola ske per den 1 juli

1951. Ett särskilt belopp torde emellertid bliva erforderligt för övergångsanordningar.

Med utgångspunkt från omorganisationsförslaget har anstalten föreslagit,

att anslaget nedräknas med 306 000 kronor enligt följande uppställning.

Ökning Minskning

1. Personalförändringar.

Andra skaderegleringsbyrån.................................. 37 152

Administrativa byrån:

Administrativa avdelningen .................................. 3 696

Rättsavdelningen.............................................. 2 016

Byrån i övrigt ................................................ 16 938

Tredje skaderegleringsbyrån:

1 förste byråsekreterare i Ca 27 i st. f. vikariatslöneförordnande

i 27 lönegraden .................................... — —

2. Minskning av belopp för övergångsanordningar .......... 30000

3. Kostnadsminskning genom tidigare beslutad omorganisation

............................................................ 206 292

4. Justering av ordinarieposten ................................ 60000

5. Löneklassuppflyttningar och reglerad befordringsgång — 40 000

6. Avrundning.....................................................1 330

45 712 351712

— 306 000

I den fr. o. m. den 1 januari 1951 gällande personalförteckningen ha upptagits

188 kontorsbiträden i Ca 8, varav 171 å ordinarie stat och 17 å övergångsstat.

Behovet för nästa budgetår av ordinarie kontorsbiträdestjänster

beräknas oförändrat.

Motivering.

1. Personalförändringar.

Andra skaderegleringsbyrån.

Före den 1 januari 1951 bestod andra skaderegleringsbyrån av två avdelningar,

nämligen livränteavdelningen och avdelningen för statens arbetare.

Den senare avdelningen skall enligt statsmakternas år 1950 fattade beslut ingå

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 4H.

i fjärde skaderegleringsbyrån. Av andra skaderegleringsbyrån återstår således

endast livränteavdelningen, som nu gjorts till föremål för översyn.

Den föreslagna omläggningen syftar till ett snabbare och överhuvud mera

rationellt handläggningssätt än det nu tillämpade samt innebär i huvudsak att

åtskilliga arbetsdetaljer som anses umbärliga slopas, att arbetsuppgifter, vilka

i n. äro splittrade på olika befattningshavare, i möjligaste män koncentreras

på ett mindre antal tjänstemän samt att det arbete, som utföres av biträdespersonal

å byrån, överflyttas till det nuvarande skaderegistret och den expedition,

som enligt 1950 års beslut skall vara inrättad för första och fjärde skaderegleringsbyråerna.

För undvikande av dröjsmål med ärendenas prövning

förutsättes bl. a., att vissa befattningshavare utrustas med mera vidsträckt

beslutanderätt än som nu tillkommer motsvarande tjänstemän samt att arbetsbördan

lättas för de beslutande befattningshavarna. Som en följd härav böra

några högre befattningar inrättas i utbyte mot ett motsvarande antal befattningar

i lägre loneställning. Omorganisationen möjliggör dock en minskning

av personalen med åtta heltidsanställda och en halvtidsanställd befattningshavare.

A by rån finnas nu — förutom byråchefen — bl. a. en förste byråsekreterare

i Ca 29 och två förste byråsekreterare i Ca 27. Förste byråsekreteraren i Ca 29

åligger framför allt att handlägga och i regel självständigt avgöra nya invalidlivränteärenden

och ärenden rörande dödsfallsersättning. Hans arbetsbörda

är f. n. alltför stor; antalet invalidlivränteärenden, som dagligen hand

läggas av honom, uppskattas till ca 30. Om en snabbare prövning av ärendena

skall erhållas, är det därför nödvändigt att överföra en del av hans arbete å

annan befattningshavare. De båda förste byråsekreterarna i Ca 27 fördela

sinsemellan ärenden rörande revision av livräntor. De äga beslutanderätt

endast där livräntan befinnes böra utgå efter oförändrad invaliditetssats; i

motsatt fall har ärendet brukat överlämnas till eu högre befattningshavare,

som beslutat i ärendet. Varje revisionsärende skall i fortsättningen — på

sätt nu i regel är fallet med nya invalidlivränteärenden —• regelmässigt prövas

av endast en befattningshavare; endast i särskilt tveksamma fall bör föredragning

för högre befattningshavare förekomma. Utredning och föredragning

för byråchefen av försäkringsrådsremisser, som beröra byrån, skall

handhavas av den tjänsteman, som handlagt det överklagade beslutet, i stället

för, som nu är fallet, av en särskild byråsekreterare. Då sålunda de befattningshavare,

som handlägga nya invalidlivränteärenden och ärenden angå

ende livränterevision, skola vara utrustade med en vidsträckt beslutanderätt

och med hänsyn till ärendenas kvalificerade beskaffenhet, måste på

dessa befattningshavares kunskaper, skicklighet och omdöme ställas höga

krav. En däremot svarande lönegradsplacering är nödvändig för att säkerställa

en tillfredsställande rekrytering. Anstalten föreslår, att för handläggning

av företrädesvis nya livränteärenden avses en byrådirektör i Ca 31,

för handläggning i viss omfattning av ärenden av nyssnämnda slag samt i

övrigt väsentligen av revisionsärenden en förste byråsekreterare i Ca 29 samt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

för handläggning av revisionsärenden två förste byråsekreterare i Ca 29 och

en förste byråsekreterare i Ca 27. Förslaget innebär i denna del en ökning

med 1 byrådirektör och 2 förste byråsekreterare i Ca 29 samt en minskning

med 1 förste byråsekreterare i Ca 27. Vidare skola två av byråns sex amanuenser

(byråsekreterare) i reglerad befordringsgång indragas.

En kontorsskrivare i Ce 19 och ett kontorsbiträde i reglerad befordringsgång

böra utbytas mot en förste kontorsskrivare i Ca 21 resp. en kontorist i

Ca 13; en heltids- och en halvtidsanställd kontorsskrivare i Ce 19 samt sju

biträden i reglerad befordringsgång kunna indragas.

Administrativa avdelningen.

F. n. finnas å avdelningen bl. a. 1 förste byråsekreterare i Ca 29 och 2

byråsekreterare i 24 lönegraden, varav en ordinarie och en i den reglerade

befordringsgången för amanuenser. Byråchefen har tidigare biträtts av förste

byråsekreteraren och av ombudsmannen. Dessa båda tjänstemän måste

emellertid numera nära nog helt tagas i anspråk för organisationsfrågor inom

anstalten resp. rättsärenden. I intet annat större ämbetsverk lär chefen för

motsvarande byrå sakna biträde av en förste byråsekreterare för handläggning

av allmänna administrativa ärenden. Ytterligare en förste byråsekreterar

befattning i Oa 29 bör därför inrättas; i gengäld kan byråsekreterartjänsten i

reglerad befordringsgång indragas.

Med hänsyn till kassagöromålens omfattning — de kontanta utbetalningarna

under år 1949 uppgingo till ca 5,6 milj. kronor och det under sistför

flutna budgetår bokförda beloppet till ca 21 milj. kronor — samt det ekonomiska

ansvar som åvilar kassören bör kassörstjänsten uppflyttas från Ca 18

till Ca 19.

Det kanslibiträde i Cell, som tjänstgör närmast under kassören, bör med

hänsyn till arten av hennes göromål .samt den omständigheten att hon måste

vara kompetent att vid behov uppehålla kassörsbefattningen utbytas mot en

kontorist i Ca 13,

Rätt sa vdelningen.

Å rättsavdelningen tjänstgöra f. n. 1 föiste byråsekreterare i Ca 29, som

är riksförsäkringsanstaltens ombudsman och avdelningens chef, 3 biträdande

jurister i den reglerade befordringsgången för amanuenser, av vilka två nått

slutlönegraden i befordringsgången (byråsekreterare i Ce 24) samt 1 förste

kontorsskrivare i Ca 21.

Antalet rättsärenden har alltsedan avdelningens tillkomst ständigt stigit,

bortsett från en tillfällig nedgång under krigsåren till följd av den minskade

motorfordonstrafiken. Genom avdelningens verksamhet ha betydande belopp

influtit, under tiden den 1 januari—den 31 oktober 1950 ca 861000 kronor.

Med hänsyn till den självständiga ställning, som ombudsmannen intager,

måste hans nuvarande löneställning anses alltför lag. Befattningen bör ut

bytas mot en befattning som byrådirektör och ombudsman i Ca 31. Vidare

böra byråsekreterartjä.nsterna med hänsyn till de kvalificerade göromålen —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

byråsekreterama handlägga självständigt större delen av på dem ankommande

ärenden och ha att föra anstaltens talan i rätten -— utbytas mot förste

byråsekreterartjänster. För den befattningshavare, som skall vara ombudsmannens

ställföreträdare, föreslås en placering i Ca 29; den andra tjänsten

bör utbytas mot en befattning i Ca 27.

Genom att borttaga arbetsuppgifter av mera rutinmässig beskaffenhet från

juristernas arbetsområde, kan den tredje befattningen som biträdande jurist

utbytas mot en befattning som kontorsskrivare i Ce 19.

Administrativa byrån i övrigt.

Materialförvaltarens arbetsuppgifter kunna anses jämförliga med de åligganden,

som åvila den i 20 lönegraden placerade materialförvaltaren och

övervaktmästaren vid riksdagens ekonomibyrå. Befattningen som material

förvaltare bör uppflyttas från Ca 16 till Ca 18.

Tre expeditionsvaktstjänster i Ce 9 böra indragas; därjämte kan ett hel

tidsanställt kontorsbiträde ersättas med ett halvtidsanställt sådant som följd

av bl. a. övergång i viss utsträckning till maskinell och fotografisk kopieframställning.

Å andra sidan böra två expeditionsvaktstjänster som föreståndare

för centralarkivet resp. huvudförrådet uppflyttas, den förra från Ca 9 till

arkivföreståndare i Ca 11 och den senare från Cell till förrådsföreståndare

i Ca 13.

Slutligen föreslås, att den kontorsbiträdestjänst (nu i Ca 8), som är avsedd

för föreståndarinnan för anstaltens telefonväxel, utbytes mot en kanslibiträdesbefattning

i Ca 11.

Tredje skaderegleringsbyrån.

Tredje skaderegleringsbyråns (militärersättningsbyrån) högre personal

består, förutom byråchefen, av en vikarie för denne för handläggning av vissa

ärenden, 1 förste byråsekreterare i Ca 27 och 1 befattningshavare med för

ordnande att med vikariatslön bestrida göromål, som ankomma på förste byrå

sekreterare i 27 lönegraden. Antalet befattningshavare å byrån utgör 45.

Innehavaren av vikariatslöneförordnandet är väsentligen sysselsatt med

skaderegleringsarbete. Han äger självständigt besluta i ärenden i den omfattning

byråchefen bestämmer samt har att upprätta förslag till utlåtanden

i frågor, som beröra byråns arbete. Då förordnandet tillkom den 1 juli 1944

kunde anstalten icke avgöra, huruvida behovet av denna arbetskraft skulle

bli bestående. Numera är det emellertid uppenbart, att byråns arbetsbörda

kommer att högst betydligt överstiga arbetsbördan före andra världskrigets

utbrott. A tredje skaderegleringsbyrån kommer utom allt tvivel att för framtiden

erfordras åtminstone två förste byråsekreterarbefattningar.

2. Över gångsanordningar. För övergångsanordningar i anslutning till den

av 1950 års riksdag beslutade omorganisationen anvisades ett belopp av 60 000

kronor för innevarande budgetår. Även under nästa budgetår torde övergångsanordningar

komma att befinnas erforderliga, för 1950 års omläggning.

Därtill kommer, att en del av det nu framlagda omorganisationsförslaget icke

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 4H.

torde kunna genomföras helt förrän omkring den 1 oktober 1951. För övergångsanordningar

under nästa budgetår bör avses att belopp av 30 000 kronor

eller 30000 kronor mindre än för innevarande budgetår.

3. Tidigare omorganisation. Då den av 1950 års riksdag beslutade omorganisationen

beräknades genomförd per den 1 januari 1951, torde medelsbehovet

för nästa budgetår ytterligare minska med hälften av den för denna

omorganisation beräknade besparingen.

4. Justering av ordinarieposten. Den faktiska belastningen å ordinarieposten

har sedan några år varit lägre än det anvisade beloppet, beroende framför

allt därpå, att ordinarie kontorsbiträdespersonal vid avgång regelmässigt

ersättes med icke-ordinarie personal.

5. Löneklassuppflyttningar rn. m. Föjr innevarande budgetår räknades

med en kostnadsökning av 80 000 kronor för löneklassuppflyttningar och

reglerad befordringsgåmg. Emellertid motverkas kostnadsökningarna av den

kostnadsminskning, som uppstår, då avgående personal ersättes av personal

i lägre löneläge. För nästa budgetår torde kostnadsökningen kunna uppskattas

till 40 000 kronor.

Sammanfattning av de föreslagna personalförändringarna.

De totala personalförändringarna enligt riksförsäkringsanstaltens förslag

framgå av följande uppställning.

Bofattning

Lönegrad

Ökning

Minskning

Byrådirektör..........................................

31

1

Byrådirektör och ombudsman......................

31

1

Förste byråsekreterare..............................

29

97

3

1

Vikariatslöneförordnande ..........................

Amanuenser i reglerad befordringsgång (byråsek- reterare) ................................. .........

27

1

6

Förste kontorsskrivare..............................

21

l

Kontorsskrivare......................................

19

1,5

Kassör...............................................

19

1

» ................................................

18

1

Materialförvaltare....................................

18

1

» ....................................

16

1

Kontorister ..........................................

13

9

Förrådsföreståndare ................................

13

1

Arkivföreståndare....................................

11

1

E. o. tjänsteman......................................

11

1

Expeditionsvakter ..................................

Biträden i reglerad befordringsgång ..............

9

13

4

9,3

25

12

opaginerad Kontrollera mot PDF

S Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

Y ttranden.

Statskontoret anser, att lönegradsuppflyttningar, som skulle föregripa

den pågående tjänsteförteckningsrevisionen, icke böra komma till stånd.

Särskild försiktighet bör iakttagas i fråga om inrättande av nya befattningar

i 29 lönegraden innan tjänstefelteckningskonunittén närmare undersökt vilka

förste byråsekreterarbefattningar inom förvaltningen i allmänhet, som böra

hänföras till denna lönegrad. De tre föreslagna förste byråsekreterarbefattningarna

å administrativa avdelningen och rättsavdelningen böra f. n.

icke placeras högre än i 27 lönegraden. Med hänsyn till tjänsteförteckningsrevisionen

böra därjämte kassörs- och materialförvaltarbefattningarna samt

expeditionsvaktstjänsterna å huvudförrådet och centralarkivet ävensom föreståndarinnan

för telefonväxeln bibehållas i nuvarande löneställning.

Vad särskilt angår andra skaderegleringsbyrån ifrågasättes om tillräckliga

skäl föreligga att ersätta två befattningar som byråsekreterare i Ce 24

med en tjänst som byrådirektör i Ca 31 och en förste byråsekreterartjänst i

Ca 29 och att därjämte uppflytta en förste byråsekreterartjänst från Ca 27 till

Ca 29.

I övrigt har statskontoret icke haft något att erinra mot riksförsäkringsanstaltens

förslag, dock att — i likhet med vad som skett vid 1950 års omorganisa

tionsbeslut — fastare anställningsform än extra ordinarie icke bör ifråga

komma för de nya befattningarna å andra skaderegleringsbyrån och administra

ii va byrån.

Statens lönenämnd understryker, att någon större förändring med avseende

å ärendenas handläggning samt ansvarsfördelningen mellan byråchefen och

vederbörande underordnade tjänsteman icke torde komma att ske i fråga om

nya invalidlivränte- och dödsfallsersättningsärenden. Enligt vad nämnden

inhämtat har emellertid i fråga om dessa ärenden under de senare åren skett

en allt längre gående delegering av beslutanderätten från byråchefen till den

förste byråsekreteinre i Ca 29, som nu handhar ärendena, och detta utan att

någon förhöjning av löneställningen för sistnämnda tjänst kommit till stånd.

Förslaget om inrättande av en byrådirektörst.jänst bör ses mot denna bak

grund. På grund av vad sålunda anförts och då en utökning av antalet befattningshavare

i 27:e och högre lönegrader synes vara en förutsättning för

ernående av avsedd effekt med de föreslagna organisationsförändringarna

har nämnden icke funnit anledning till erinran mot anstaltens förslag till

lönegradsplacering av den högre personalen på andra skaderegleringsbyrån.

Ej heller övriga förslag berörande andra skaderegleringsbyrån ha föranlett

erinran från nämndens sida. Med hänsyn till tjänsteförteckningsrevisionen

resp. 1947 års biträdesutredning böra dock samtliga nva tjänster uppföras

på extra ordinarie stat.

De föreslagna lönegradsuppflyttningarna inom administrativa byrån äro

icke direkt sammanhängande med eller förutsättningar för en omläggning i

rationaliserings- och besparingssyfte inom byrån. Lönenämnden har därför

— även om i och för sig relativt starka skäl tala för ett genomförande av vissa

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj-.ts proposition nr 48.

av de nu avsedda lönegradsuppflyttningarna — i avvaktan på resultatet av

tjänsteförteckningsrevisionen och översynen av biträdespersonalens lönegradsplacering

icke ansett sig kunna biträda anstaltens förslag i dessa delar.

Nämnden erinrar emellertid, beträffande förslaget om uppflyttning av en

byråsekreterartjänst i Ce 24 till förste byråsekreterartjänst i Ca 29 vid

~ administrativa. avdelningen, att nämnden i utlåtande över anstaltens petita

för innevarande budgetår icke framställde någon erinran mot anstaltens då

väckta förslag om tjänstens placering i Ca 27. I avvaktan på tjänsteförteckningsrevisionen

är nämnden icke beredd att tillstyrka förmånligare placering.

Vad beträffar anstaltens ombudsman erinrade nämnden i förenämnda utlåtande

om att frågan om ombudsmannatjänsternas lönegradsplacering överlämnats

till tjänsteförteckningskommittén; nämnden förklarade sig dock icke

vilja motsätta sig bifall till en uppflyttning av riksförsäkringsanstaltens ombudsman,

därest frågan om denna tjänsts lönegradsplacering ansåges böra

upptagas till fristående prövning.

Nämnden vill icke motsätta sig utbyte av ett vikariatslöneförordnande i

27 lönegraden å tredje skaderegleringsbyrån mot en förste byråsekreterartjänst

i 27 lönegraden, dock att ifrågavarande tjänst bör upptagas å extra

ordinarie stat.

I övrigt böra de föreslagna lönegradsuppflyttningarna prövas av tjänst^

förteckningskommittén resp. biträdesutredningen.

En reservant inom, lönenämnden (byrådirektören G. A. Englund) anser,

att lönevillkoren i avvaktan på resultatet av tjänsteförteckningskommitténs

arbete böra förbättras för riksförsäkringsanstaltens ombudsman. Om icke en

befattning i 31 lönegraden anses böra ifrågakomma torde detta kunna ske

genom meddelande av vikariatslöneförordnande. Vidare tillstyrkes inrättande

av en befattning som förste byråsekreterare i Ce 27 å rättsavdelningen samt

utbyte av dels en kanslibiträdesbefattning å kassakontoret mot en kontorist

befattning och dels en expeditionsvaktsbefattning mot en arkivföreståndarbefattning

i 11 lönegraden. Samtliga befattningar, som avses skola självständigt

pröva revisionsärenden, böra placeras i 29 lönegraden.

Departementschefen.

Riksförsäkringsanstalten påbörjade år 1949 eu serie undersökningar

rörande möjligheterna att rationalisera arbetet inom anstalten och därigenom

bl. a. minska personalbehovet. En första etapp av anstaltens omorganisation

avverkades, då statsmakterna på anstaltens förslag ar 1950 (prop. nr

169; rd. skr. nr 205) beslöto vissa omläggningar inom de delar av anstalten,

vilka sysslade med försäkringsplikt, premiedebitering och det skaderegleringsarbete,

som avser sjukpenning och läkarvårdsersättning enligt, olycksfalls-

och yrkessjukdomsförsäkringslagarna. Härvid indrogs byrån för försäkringsplikts-

och fiska rf örsäk ringsärenden och i stället uppsattes eu ny

byrå, fjärde skaderegleringsbyrån, till vilken bl. a. andra skadereglerings

byråns avdelning för statens arbetare fördes. Omläggningen bedömdes med

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

giva tu minskning av personalstyrkan med 92 befattningshavare. Föränd

ringarna skulle i princip genomföras den 1 januari 1951; under avlönings

anslaget anvisades emellertid ett engångsbelopp av 60 000 kronor för att

möjliggöra en smidig övergång till den nya ordningen.

Riksförsäkringsanstalten har nu fortsatt sin organisationsöversyn genom

att granska återstoden av andra skaderegleringsbyrån (livränteavdelningen)

samt administrativa byrån.

A andra skaderegleringsbyrån skall personalen enligt riksförsäk

ringsanstaltens förslag minskas med 8,5 befattningshavare; samtidigt be

räknas tiden för livränteärendenas behandling komma att i icke obetydlig

mån reduceras. Förkortningen av handläggningstiden skall möjliggöras bl. a.

genom att den tjänsteman som utrett ärendet i regel också skall fatta beslut

i detsamma. På grund härav föreslår anstalten, att antalet högre befattningar

å byrån ökas genom inrättande av en befattning som byrådirektör i

Ca 31 och eu befattning som förste byråsekreterare i Ca 29; dessutom före

slås, att en befattning som förste byråsekreterare i Ca 27 uppflyttas till Ca 29.

Då samtidigt två amanuenser (byråsekreterare) kunna indragas, uppkommer

icke genom denna anordning någon ökning av personalstyrkan.

Beträffande övrig personal har riksförsäkringsanstalten föreslagit dels utbyte

av en kontorsskrivare i Ce 19 och ett biträde i reglerad befordringsgång

mot en förste kontorsskrivare i Ca 21 resp. en kontorist i Ca 13 och dels in

dragning av vissa tjänster.

Då de av riksförsäkringsanstalten framlagda förslagen beträffande andra

skaderegleringsbyrån synas väl ägnade att läggas till grund för en omorga

nisation av byrån, vill jag tillstyrka desamma. I likhet med vad som skedde

vid 1950 års omorganisation böra dock de nya tjänsterna placeras å extra ordi

narie stat i avvaktan på dels erfarenhet av den nya organisationen och dels

prövning av löneställningen genom 1949 års tjänsteförteckningskommitté resp.

1947 års biträdesutredning. Vid sådant förhållande bör följande personal

föras på övergångsstat, nämligen 1 förste byråsekreterare i Ca 27 och 1 kon

torsbiträde i Ca 8. Besparingen genom den föreslagna omläggningen inom

andra skaderegleringsbyrån kan beräknas till ca 37 000 kronor.

För administrativa byråns vidkommande har riksförsäkringsanstalten

föreslagit dels en minskning av personalstyrkan med 3,5 befattningshavare

och dels utbyte av en amanuens å rättsavdelningen mot en kontors

skrivare i Ce 19. I dessa delar biträder jag anstaltens förslag.

Även i fråga om administrativa byrån har anstalten därjämte föreslagit

vissa lönegradsuppflyttningar och utbyten av lägre tjänster mot högre sådana.

Sålunda skall enligt förslaget å administrativa avdelningen inrättas en

tjänst som förste byråsekreterare i Ca 29 mot att en tjänst i den reglerade

befordringsgången för amanuenser (f. n. byråsekreterare i Ce 24) indrages.

Förslaget har motiverats med att den för administrativa avdelningen avsedda

förste byråsekreterartjänsten nära nog helt tages i anspråk för organisationsfrågor

inom anstalten och att byråchefen därför saknar biträde av en förete

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

byråsekreterare för handläggning av allmänna administrativa ärenden. Jag

finner för min del en förstärkning av avdelningen motiverad, i vart fall under

nu pågående omorganisationsarbete. Frågan huruvida en permanent förstärkning

är erforderlig torde icke böra avgöras förrän organisationsarbetet

i sin helhet slutförts och det är möjligt att bedöma i vilken utsträckning den

nuvarande förste byråsekreterartjänsten därefter kan utnyttjas för allmänt

administrativa ärenden. Jag föreslår därför, att å avdelningen meddelas ett

vikariatslöneförordnande att tills vidare bestrida göromål, vilka eljest ankomma

på förste byråsekreterare i 27 lönegraden.

Å rättsavdelningen skall enligt riksförsäkringsanstaltens förslag ombudsmannen

uppflyttas från Ca 29 till Ca 31 och vidare skola två tjänster i den

reglerade befordringsgången för amanuenser (f. n. byråsekreterare i Ce 24)

utbytas mot två förste byråsekreterartjänster i Ca 29 resp. Ca 2 <. Statskon

toret har icke haft annat att erinra än att förste byråsekreterartjänsterna icke

borde placeras högre än i 27 lönegraden. Statens lönenämnd har framhållit,

att frågan om ombudsmännens lönegradsplacering är föremål för tjänsteför

teckningskommitténs prövning; det föreslagna utbytet av byråsekreterartjänsterna

har nämnden icke kunnat biträda. Då nu avdelningens organisation

genomgåtts och i samband därmed en amanuenstjänst utbytts mot en

kontorsskrivarbefattning, bör enligt min mening en av amanuens-(byråsekreterar-)

befattningarna utbytas mot en förste byråsekreterartjänst i Ce 27. Ombudsmannens

arbetsuppgifter och tjänsteansvar synas motivera en högre löneställning

än i 29 lönegraden. Enligt vad jag inhämtat möter ur tjänsteför

teckningskommitténs synpunkter icke hinder mot att ombudsmannen placeras

som byrådirektör. Jag biträder riksförsäkringsanstaltens förslag att den för

ombudsmannen avsedda förste byråsekreterarbefattningen i Ca 29 utbytes mot

en tjänst som byrådirektör och ombudsman. Den nya byrådirektörstjänsten bör

dock, i likhet med övriga här föreslagna nya tjänster hos anstalten, tills vidare

placeras å extra ordinarie stat. Ombudsmannens nuvarande tjänst bör därför

föras på övergångsstat.

Prövningen av frågan om andra lönegradsuppflyttningar och tjänsteutbyten

inom administrativa byrån än dem jag här tillstyrkt bör anstå i av

vaktan på resultatet av tjänsteförteckningsrevisionen och biträdesutredningen.

Besparingen inom administrativa byrån kommer vid bifall till mina här fram

lagda förslag att uppgå till ca 19 000 kronor.

Frågan om utbyte av ett vikariatslöneförordnande å tredje skaderegleringsbyrån

mot cn förste byråsekreterartjänst i Ca 27 bör anstå till dess

personalbehovet å denna byrå närmare granskats vid den fortsatta över

synen av riksförsäkringsanstaltens organisation.

För övergångsanordningar i samband med 1950 års omorganisation er

höll riksförsäkringsanstalten ett särskilt belopp av 60 000 kronor. Anstalten

har för nästa budgetår beräknat ett behov av 30 000 kronor för att täcka övergångskostnader

i samband med såväl den nya omorganisationen som 1950

års omorganisation. Enligt vad jag inhämtat torde den senare omorganisa
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. May.ts proposition nr 4ä.

tionen komma att vara genomförd före budgetårsskiftet. Meningen är emellertid

att säkra medelsbehovet för den händelse anstalten under omläggningsskedet

finner jämkningar av organisationsplanen erforderliga på någon punkt;

det förutsattes att eventuella förslag om ändring härutinnan skola inflyta i

anstaltens anslagsskrivelse för budgetåret 1952/53. Jag har intet att erinra

mot det av anstalten äskade beloppet. Jag anser därjämte att anstaltens beräkningar

av medelsbehovet såväl vad beträffar minskningar i anledning av

1950 års omorganisation och företagen justering av ordinarieposten som ökningar

på grund av reglerad befordringsgång och löneklassuppflyttningar

kunna godtagas.

Antalet kontorsbiträdestjänster i Ca 8 å ordinarie stat bör vid bifall till

vad jag i det föregående föreslagit ökas till 172.

Med hänvisning till vad som i årets statsverksproposition under För flera

huvudtitlar gemensamma frågor anförts rörande personalen vid vissa maskin

anläggningar föreslår jag slutligen, att befattningen som värmeledningsskötare,

tillika reparatör, av l:a klass i Ca 12 utbytes mot en tjänst som maski

nist i Ca 13. Under anslaget bör ett belopp avdragas, motsvarande vad en

för värmeledningsskötarens räkning anställd hjälp under eldningssäsongen

uppburit, eller ca 3 300 kronor.

Vid bifall till av mig i det föregående avgivna förslag kan avlöningsanslaget

för nästa budgetår minskas med i runt tal 316 000 kronor.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 1657 000 (—130 000) kronor:

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, 52 800 kronor;

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 2738 000

(—159 000) kronor;

rörligt tillägg 527 200 (—27 000) kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

riksförsäkringsanstalten vidtaga de ändringar, som av mig angivits;
b)

fastställa följande avlöningsstat för riksförsäkringsaiistal

ten, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 1657 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t ................................................... 52 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ......... 2 738 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 527 200

Summa kronor 4 975 000;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

1 9

lo

c) till Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar för budgetåret

1951/52 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

4 975 000 kronor.

2:o) Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader.

Anslag Nettoutgift

1949/50 .................................. 395 000 430 380

1950/51 (statsliggaren s. 344) .......... 433 000

1951/52 (förslag) ........................ 433 000

Y rkanden.

Riksförsäkringsanstalten har (skr. 30/8 1950) hemställt om uppräkning av

anslaget med 11 000 kronor.

1. Sjukvård m. m...................................................................... 10 000

2. Övriga utgifter (omkostnader för förvaltningen av riksförsäkrings
anstaltens

fonder) .................................................................. 1000

Summa kronor 11 000

Motivering.

1. Sjukvård m. m. Utgift 1948/49 65 706, 1949/50 78 111; anslag 1950/51

45 000.

2. Övriga utgifter. Utgift 1948/49 7 199, 1949/50 8 044; anslag 1950/51

7 000.

Y ttrande.

Statskontoret har intet annat att erinra än att anslagsposten till sjukvård

in. m. i avvaktan på närmare erfarenhet bör upptagas med oförändrat belopp.

Departementschefen.

Under hänvisning till den höga belastningen å anslagsposten till sjukvård

in. in. under budgetåret 1948/49 hemställde riksförsäkringsanstalten inför

innevarande budgetår om uppräkning av denna post med 10 000 kronor. Med

hänsyn till den relativt betydande personalminskning, som 1950 års omorganisation

skulle medföra, medgavs emellertid ingen uppräkning av posten

i fråga. Sedermera ha sjukvårdsutgifterna stigit än mer och synas nu tyda

på att det f. n. anvisade beloppet, 45 000 kronor, knappast torde förslå även

sedan personalminskningarna genomförts. Jag biträder därför riksförsäkringsanstaltens

förslag om uppräkning av denna post med 10 000 kronor. Å andra

sidan föreslår jag, att delposten till övriga expenser nedräknas med samma

belopp.

Då jag icke biträder förslaget om uppräkning av anslagsposten till övriga

utgifter, föreslår jag sålunda, att anslaget för nästa budgetår uppföres med

oförändrat belopp.

Jag hemställer, att Kungl. Maj it måtte föreslå riksdagen

att till Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader för budgetåret

1951/52 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

433 000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Iiungl. Maj:ts proposition nr 43.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

under punkterna l:o) och 2:o) med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t

Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Olof Särnmark.

Stockholm 1953. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1951:85 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående frågor om befrielse från betalningsskyldighet till kronan. a1 i texten
  2. SU 1951:59 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 195U52 till riksförsäkringsanstalten jämte i ämnet väckt motion. s. 1 i texten