Angående vissa anslag för budgetåret 195H52 till riksförsäkringsanstalten
1951-01-19 · 14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1951:43, Angående vissa anslag för budgetåret 195H52 till riksförsäkringsanstalten
Dokumentets text
1
Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
Nr 43.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa
anslag för budgetåret 195H52 till riksförsäkringsanstalten;
given Stockholms slott den 19 januari
1951.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
Gustav Möller.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
Den inledda översynen av riksförsäkringsanstaltens organisation (jfr prop.
nr 1950:169) har fortsatt. Som resultat av förenklingar inom andra skade
regleringsbyrån och administrativa byrån kan viss personal indragas. Å andra
sidan förutsättes, att vissa befattningar utbytas mot högre tjänster. Omor
ganisationen i denna del beräknas medföra en besparing av ca 56 000 kronor.
I propositionen äskas medel för budgetåret 1951/52 under riksförsäkringsanstaltens
avlönings- och omkostnadsanslag. Medelsbehovet under avlöningsanslaget
minskar avsevärt, framför allt beroende på dels den här föreslagna
omorganisationen och dels de fortsatta verkningarna av de av 1950 års
riksdag beslutade omläggningarna inom anstalten. Sedan hänsyn tagits till
behovet av medel för automatiska löneuppflyttningar, kan anslaget nedräknas
med 316 (XX) kronor.
1—ioä 5i Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 43.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 1,9 januari 1951.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen
anmäler chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, fråga om vissa an
slag till riksförsäkringsanstalten för budgetåret 1951/52 samt anför.
I skrivelse den 9 december 1950 anmälde riksförsäkringsanstalten, att den
år 1949 inledda översynen av anstaltens organisation (jfr prop. 1950: 169) fortsatt,
samt avgav förslag till förenkling och rationalisering av arbetet på vissa
byråer. Då remissförfarandet vid tiden för statsverkspropositionens avlåtande
ännu icke avslutats, upptogos anstaltens avlönings- och omkostnadsanslag i
statsverkspropositionen med endast preliminärt beräknade belopp, nämligen
avlöningsanslaget med 4 985 000 kronor och omkostnadsanslaget med 433 000
kronor (V ht., p. 72 och 73).
Sedan remissförfarandet numera slutförts, torde jag få till fortsatt behandling
upptaga hithörande spörsmål.
l:o) Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar.
Anslag
1949/50 ........................ 5 355 000
1950/51 (statsliggareu s. 342) 5 291 000
1951/52 (förslag) .............. 4975 000
Riksförsäkringsanstalten har (skr. 9/12 1950) avgivit förslag till beräkning
av medelsbehovet för nästa budgetår under förevarande anslag.
Inledningsvis torde jag i följande sammanställning få lämna en översikt
över utvecklingen av riksförsäkringsanstaltens arbetsbörda under de senaste
åren.
I riksförsäkringsanstaltens
arbetsgivarförteckningar
1946
1947
1948
1949
1950
uppförda arbetsgivare ..
735000
716 000
714 000
713 000
—
Anmälningar om olycksfall
Anmälningar om yrkessjuk-
172128
174 330
166 002
170 566
174 614
dom ......................
2 830
2 586
2 383
2 473
2 321
Militärersättningsärenden .
3165
2 924
2 329
2 543
3 099
Nettoutgift
5 135 541
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 43.
Riksförsäkringsanstalten har i sin an slagsskrivelse räknat med att arbetsbördan
under budgetåret 1951/52 kommer att bliva i stort sett densamma
som f. n.
Yrkanden.
Riksförsäkringsanstalten har föreslagit vissa omläggningar inom andra
skaderegleringsbyrån och administrativa byrån, vilka medgiva en ytterligare
minskning av anstaltens personal. Å andra sidan förutsätter omorganisationen,
att vissa befattningar utbytas mot högre tjänster. Enligt anstaltens
mening är det av synnerlig vikt att dessa tjänster inrättas samtidigt som personalminskningarna
genomföras. Omläggningarna skola ske per den 1 juli
1951. Ett särskilt belopp torde emellertid bliva erforderligt för övergångsanordningar.
Med utgångspunkt från omorganisationsförslaget har anstalten föreslagit,
att anslaget nedräknas med 306 000 kronor enligt följande uppställning.
Ökning Minskning
1. Personalförändringar.
Andra skaderegleringsbyrån.................................. 37 152
Administrativa byrån:
Administrativa avdelningen .................................. 3 696
Rättsavdelningen.............................................. 2 016
Byrån i övrigt ................................................ 16 938
Tredje skaderegleringsbyrån:
1 förste byråsekreterare i Ca 27 i st. f. vikariatslöneförordnande
i 27 lönegraden .................................... — —
2. Minskning av belopp för övergångsanordningar .......... 30000
3. Kostnadsminskning genom tidigare beslutad omorganisation
............................................................ 206 292
4. Justering av ordinarieposten ................................ 60000
5. Löneklassuppflyttningar och reglerad befordringsgång — 40 000
6. Avrundning.....................................................1 330
45 712 351712
— 306 000
I den fr. o. m. den 1 januari 1951 gällande personalförteckningen ha upptagits
188 kontorsbiträden i Ca 8, varav 171 å ordinarie stat och 17 å övergångsstat.
Behovet för nästa budgetår av ordinarie kontorsbiträdestjänster
beräknas oförändrat.
Motivering.
1. Personalförändringar.
Andra skaderegleringsbyrån.
Före den 1 januari 1951 bestod andra skaderegleringsbyrån av två avdelningar,
nämligen livränteavdelningen och avdelningen för statens arbetare.
Den senare avdelningen skall enligt statsmakternas år 1950 fattade beslut ingå
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 4H.
i fjärde skaderegleringsbyrån. Av andra skaderegleringsbyrån återstår således
endast livränteavdelningen, som nu gjorts till föremål för översyn.
Den föreslagna omläggningen syftar till ett snabbare och överhuvud mera
rationellt handläggningssätt än det nu tillämpade samt innebär i huvudsak att
åtskilliga arbetsdetaljer som anses umbärliga slopas, att arbetsuppgifter, vilka
i n. äro splittrade på olika befattningshavare, i möjligaste män koncentreras
på ett mindre antal tjänstemän samt att det arbete, som utföres av biträdespersonal
å byrån, överflyttas till det nuvarande skaderegistret och den expedition,
som enligt 1950 års beslut skall vara inrättad för första och fjärde skaderegleringsbyråerna.
För undvikande av dröjsmål med ärendenas prövning
förutsättes bl. a., att vissa befattningshavare utrustas med mera vidsträckt
beslutanderätt än som nu tillkommer motsvarande tjänstemän samt att arbetsbördan
lättas för de beslutande befattningshavarna. Som en följd härav böra
några högre befattningar inrättas i utbyte mot ett motsvarande antal befattningar
i lägre loneställning. Omorganisationen möjliggör dock en minskning
av personalen med åtta heltidsanställda och en halvtidsanställd befattningshavare.
A by rån finnas nu — förutom byråchefen — bl. a. en förste byråsekreterare
i Ca 29 och två förste byråsekreterare i Ca 27. Förste byråsekreteraren i Ca 29
åligger framför allt att handlägga och i regel självständigt avgöra nya invalidlivränteärenden
och ärenden rörande dödsfallsersättning. Hans arbetsbörda
är f. n. alltför stor; antalet invalidlivränteärenden, som dagligen hand
läggas av honom, uppskattas till ca 30. Om en snabbare prövning av ärendena
skall erhållas, är det därför nödvändigt att överföra en del av hans arbete å
annan befattningshavare. De båda förste byråsekreterarna i Ca 27 fördela
sinsemellan ärenden rörande revision av livräntor. De äga beslutanderätt
endast där livräntan befinnes böra utgå efter oförändrad invaliditetssats; i
motsatt fall har ärendet brukat överlämnas till eu högre befattningshavare,
som beslutat i ärendet. Varje revisionsärende skall i fortsättningen — på
sätt nu i regel är fallet med nya invalidlivränteärenden —• regelmässigt prövas
av endast en befattningshavare; endast i särskilt tveksamma fall bör föredragning
för högre befattningshavare förekomma. Utredning och föredragning
för byråchefen av försäkringsrådsremisser, som beröra byrån, skall
handhavas av den tjänsteman, som handlagt det överklagade beslutet, i stället
för, som nu är fallet, av en särskild byråsekreterare. Då sålunda de befattningshavare,
som handlägga nya invalidlivränteärenden och ärenden angå
ende livränterevision, skola vara utrustade med en vidsträckt beslutanderätt
och med hänsyn till ärendenas kvalificerade beskaffenhet, måste på
dessa befattningshavares kunskaper, skicklighet och omdöme ställas höga
krav. En däremot svarande lönegradsplacering är nödvändig för att säkerställa
en tillfredsställande rekrytering. Anstalten föreslår, att för handläggning
av företrädesvis nya livränteärenden avses en byrådirektör i Ca 31,
för handläggning i viss omfattning av ärenden av nyssnämnda slag samt i
övrigt väsentligen av revisionsärenden en förste byråsekreterare i Ca 29 samt
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
för handläggning av revisionsärenden två förste byråsekreterare i Ca 29 och
en förste byråsekreterare i Ca 27. Förslaget innebär i denna del en ökning
med 1 byrådirektör och 2 förste byråsekreterare i Ca 29 samt en minskning
med 1 förste byråsekreterare i Ca 27. Vidare skola två av byråns sex amanuenser
(byråsekreterare) i reglerad befordringsgång indragas.
En kontorsskrivare i Ce 19 och ett kontorsbiträde i reglerad befordringsgång
böra utbytas mot en förste kontorsskrivare i Ca 21 resp. en kontorist i
Ca 13; en heltids- och en halvtidsanställd kontorsskrivare i Ce 19 samt sju
biträden i reglerad befordringsgång kunna indragas.
Administrativa avdelningen.
F. n. finnas å avdelningen bl. a. 1 förste byråsekreterare i Ca 29 och 2
byråsekreterare i 24 lönegraden, varav en ordinarie och en i den reglerade
befordringsgången för amanuenser. Byråchefen har tidigare biträtts av förste
byråsekreteraren och av ombudsmannen. Dessa båda tjänstemän måste
emellertid numera nära nog helt tagas i anspråk för organisationsfrågor inom
anstalten resp. rättsärenden. I intet annat större ämbetsverk lär chefen för
motsvarande byrå sakna biträde av en förste byråsekreterare för handläggning
av allmänna administrativa ärenden. Ytterligare en förste byråsekreterar
befattning i Oa 29 bör därför inrättas; i gengäld kan byråsekreterartjänsten i
reglerad befordringsgång indragas.
Med hänsyn till kassagöromålens omfattning — de kontanta utbetalningarna
under år 1949 uppgingo till ca 5,6 milj. kronor och det under sistför
flutna budgetår bokförda beloppet till ca 21 milj. kronor — samt det ekonomiska
ansvar som åvilar kassören bör kassörstjänsten uppflyttas från Ca 18
till Ca 19.
Det kanslibiträde i Cell, som tjänstgör närmast under kassören, bör med
hänsyn till arten av hennes göromål .samt den omständigheten att hon måste
vara kompetent att vid behov uppehålla kassörsbefattningen utbytas mot en
kontorist i Ca 13,
Rätt sa vdelningen.
Å rättsavdelningen tjänstgöra f. n. 1 föiste byråsekreterare i Ca 29, som
är riksförsäkringsanstaltens ombudsman och avdelningens chef, 3 biträdande
jurister i den reglerade befordringsgången för amanuenser, av vilka två nått
slutlönegraden i befordringsgången (byråsekreterare i Ce 24) samt 1 förste
kontorsskrivare i Ca 21.
Antalet rättsärenden har alltsedan avdelningens tillkomst ständigt stigit,
bortsett från en tillfällig nedgång under krigsåren till följd av den minskade
motorfordonstrafiken. Genom avdelningens verksamhet ha betydande belopp
influtit, under tiden den 1 januari—den 31 oktober 1950 ca 861000 kronor.
Med hänsyn till den självständiga ställning, som ombudsmannen intager,
måste hans nuvarande löneställning anses alltför lag. Befattningen bör ut
bytas mot en befattning som byrådirektör och ombudsman i Ca 31. Vidare
böra byråsekreterartjä.nsterna med hänsyn till de kvalificerade göromålen —
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
byråsekreterama handlägga självständigt större delen av på dem ankommande
ärenden och ha att föra anstaltens talan i rätten -— utbytas mot förste
byråsekreterartjänster. För den befattningshavare, som skall vara ombudsmannens
ställföreträdare, föreslås en placering i Ca 29; den andra tjänsten
bör utbytas mot en befattning i Ca 27.
Genom att borttaga arbetsuppgifter av mera rutinmässig beskaffenhet från
juristernas arbetsområde, kan den tredje befattningen som biträdande jurist
utbytas mot en befattning som kontorsskrivare i Ce 19.
Administrativa byrån i övrigt.
Materialförvaltarens arbetsuppgifter kunna anses jämförliga med de åligganden,
som åvila den i 20 lönegraden placerade materialförvaltaren och
övervaktmästaren vid riksdagens ekonomibyrå. Befattningen som material
förvaltare bör uppflyttas från Ca 16 till Ca 18.
Tre expeditionsvaktstjänster i Ce 9 böra indragas; därjämte kan ett hel
tidsanställt kontorsbiträde ersättas med ett halvtidsanställt sådant som följd
av bl. a. övergång i viss utsträckning till maskinell och fotografisk kopieframställning.
Å andra sidan böra två expeditionsvaktstjänster som föreståndare
för centralarkivet resp. huvudförrådet uppflyttas, den förra från Ca 9 till
arkivföreståndare i Ca 11 och den senare från Cell till förrådsföreståndare
i Ca 13.
Slutligen föreslås, att den kontorsbiträdestjänst (nu i Ca 8), som är avsedd
för föreståndarinnan för anstaltens telefonväxel, utbytes mot en kanslibiträdesbefattning
i Ca 11.
Tredje skaderegleringsbyrån.
Tredje skaderegleringsbyråns (militärersättningsbyrån) högre personal
består, förutom byråchefen, av en vikarie för denne för handläggning av vissa
ärenden, 1 förste byråsekreterare i Ca 27 och 1 befattningshavare med för
ordnande att med vikariatslön bestrida göromål, som ankomma på förste byrå
sekreterare i 27 lönegraden. Antalet befattningshavare å byrån utgör 45.
Innehavaren av vikariatslöneförordnandet är väsentligen sysselsatt med
skaderegleringsarbete. Han äger självständigt besluta i ärenden i den omfattning
byråchefen bestämmer samt har att upprätta förslag till utlåtanden
i frågor, som beröra byråns arbete. Då förordnandet tillkom den 1 juli 1944
kunde anstalten icke avgöra, huruvida behovet av denna arbetskraft skulle
bli bestående. Numera är det emellertid uppenbart, att byråns arbetsbörda
kommer att högst betydligt överstiga arbetsbördan före andra världskrigets
utbrott. A tredje skaderegleringsbyrån kommer utom allt tvivel att för framtiden
erfordras åtminstone två förste byråsekreterarbefattningar.
2. Över gångsanordningar. För övergångsanordningar i anslutning till den
av 1950 års riksdag beslutade omorganisationen anvisades ett belopp av 60 000
kronor för innevarande budgetår. Även under nästa budgetår torde övergångsanordningar
komma att befinnas erforderliga, för 1950 års omläggning.
Därtill kommer, att en del av det nu framlagda omorganisationsförslaget icke
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 4H.
torde kunna genomföras helt förrän omkring den 1 oktober 1951. För övergångsanordningar
under nästa budgetår bör avses att belopp av 30 000 kronor
eller 30000 kronor mindre än för innevarande budgetår.
3. Tidigare omorganisation. Då den av 1950 års riksdag beslutade omorganisationen
beräknades genomförd per den 1 januari 1951, torde medelsbehovet
för nästa budgetår ytterligare minska med hälften av den för denna
omorganisation beräknade besparingen.
4. Justering av ordinarieposten. Den faktiska belastningen å ordinarieposten
har sedan några år varit lägre än det anvisade beloppet, beroende framför
allt därpå, att ordinarie kontorsbiträdespersonal vid avgång regelmässigt
ersättes med icke-ordinarie personal.
5. Löneklassuppflyttningar rn. m. Föjr innevarande budgetår räknades
med en kostnadsökning av 80 000 kronor för löneklassuppflyttningar och
reglerad befordringsgåmg. Emellertid motverkas kostnadsökningarna av den
kostnadsminskning, som uppstår, då avgående personal ersättes av personal
i lägre löneläge. För nästa budgetår torde kostnadsökningen kunna uppskattas
till 40 000 kronor.
Sammanfattning av de föreslagna personalförändringarna.
De totala personalförändringarna enligt riksförsäkringsanstaltens förslag
framgå av följande uppställning.
Bofattning
Lönegrad
Ökning
Minskning
Byrådirektör..........................................
31
1
Byrådirektör och ombudsman......................
31
1
Förste byråsekreterare..............................
29
97
3
1
Vikariatslöneförordnande ..........................
Amanuenser i reglerad befordringsgång (byråsek- reterare) ................................. .........
27
1
6
Förste kontorsskrivare..............................
21
l
Kontorsskrivare......................................
19
1,5
Kassör...............................................
19
1
» ................................................
18
1
Materialförvaltare....................................
18
1
» ....................................
16
1
Kontorister ..........................................
13
9
Förrådsföreståndare ................................
13
1
Arkivföreståndare....................................
11
1
E. o. tjänsteman......................................
11
1
Expeditionsvakter ..................................
Biträden i reglerad befordringsgång ..............
9
13
4
9,3
25
12
opaginerad Kontrollera mot PDF
S Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
Y ttranden.
Statskontoret anser, att lönegradsuppflyttningar, som skulle föregripa
den pågående tjänsteförteckningsrevisionen, icke böra komma till stånd.
Särskild försiktighet bör iakttagas i fråga om inrättande av nya befattningar
i 29 lönegraden innan tjänstefelteckningskonunittén närmare undersökt vilka
förste byråsekreterarbefattningar inom förvaltningen i allmänhet, som böra
hänföras till denna lönegrad. De tre föreslagna förste byråsekreterarbefattningarna
å administrativa avdelningen och rättsavdelningen böra f. n.
icke placeras högre än i 27 lönegraden. Med hänsyn till tjänsteförteckningsrevisionen
böra därjämte kassörs- och materialförvaltarbefattningarna samt
expeditionsvaktstjänsterna å huvudförrådet och centralarkivet ävensom föreståndarinnan
för telefonväxeln bibehållas i nuvarande löneställning.
Vad särskilt angår andra skaderegleringsbyrån ifrågasättes om tillräckliga
skäl föreligga att ersätta två befattningar som byråsekreterare i Ce 24
med en tjänst som byrådirektör i Ca 31 och en förste byråsekreterartjänst i
Ca 29 och att därjämte uppflytta en förste byråsekreterartjänst från Ca 27 till
Ca 29.
I övrigt har statskontoret icke haft något att erinra mot riksförsäkringsanstaltens
förslag, dock att — i likhet med vad som skett vid 1950 års omorganisa
tionsbeslut — fastare anställningsform än extra ordinarie icke bör ifråga
komma för de nya befattningarna å andra skaderegleringsbyrån och administra
ii va byrån.
Statens lönenämnd understryker, att någon större förändring med avseende
å ärendenas handläggning samt ansvarsfördelningen mellan byråchefen och
vederbörande underordnade tjänsteman icke torde komma att ske i fråga om
nya invalidlivränte- och dödsfallsersättningsärenden. Enligt vad nämnden
inhämtat har emellertid i fråga om dessa ärenden under de senare åren skett
en allt längre gående delegering av beslutanderätten från byråchefen till den
förste byråsekreteinre i Ca 29, som nu handhar ärendena, och detta utan att
någon förhöjning av löneställningen för sistnämnda tjänst kommit till stånd.
Förslaget om inrättande av en byrådirektörst.jänst bör ses mot denna bak
grund. På grund av vad sålunda anförts och då en utökning av antalet befattningshavare
i 27:e och högre lönegrader synes vara en förutsättning för
ernående av avsedd effekt med de föreslagna organisationsförändringarna
har nämnden icke funnit anledning till erinran mot anstaltens förslag till
lönegradsplacering av den högre personalen på andra skaderegleringsbyrån.
Ej heller övriga förslag berörande andra skaderegleringsbyrån ha föranlett
erinran från nämndens sida. Med hänsyn till tjänsteförteckningsrevisionen
resp. 1947 års biträdesutredning böra dock samtliga nva tjänster uppföras
på extra ordinarie stat.
De föreslagna lönegradsuppflyttningarna inom administrativa byrån äro
icke direkt sammanhängande med eller förutsättningar för en omläggning i
rationaliserings- och besparingssyfte inom byrån. Lönenämnden har därför
— även om i och för sig relativt starka skäl tala för ett genomförande av vissa
9
Kungl. Maj-.ts proposition nr 48.
av de nu avsedda lönegradsuppflyttningarna — i avvaktan på resultatet av
tjänsteförteckningsrevisionen och översynen av biträdespersonalens lönegradsplacering
icke ansett sig kunna biträda anstaltens förslag i dessa delar.
Nämnden erinrar emellertid, beträffande förslaget om uppflyttning av en
byråsekreterartjänst i Ce 24 till förste byråsekreterartjänst i Ca 29 vid
~ administrativa. avdelningen, att nämnden i utlåtande över anstaltens petita
för innevarande budgetår icke framställde någon erinran mot anstaltens då
väckta förslag om tjänstens placering i Ca 27. I avvaktan på tjänsteförteckningsrevisionen
är nämnden icke beredd att tillstyrka förmånligare placering.
Vad beträffar anstaltens ombudsman erinrade nämnden i förenämnda utlåtande
om att frågan om ombudsmannatjänsternas lönegradsplacering överlämnats
till tjänsteförteckningskommittén; nämnden förklarade sig dock icke
vilja motsätta sig bifall till en uppflyttning av riksförsäkringsanstaltens ombudsman,
därest frågan om denna tjänsts lönegradsplacering ansåges böra
upptagas till fristående prövning.
Nämnden vill icke motsätta sig utbyte av ett vikariatslöneförordnande i
27 lönegraden å tredje skaderegleringsbyrån mot en förste byråsekreterartjänst
i 27 lönegraden, dock att ifrågavarande tjänst bör upptagas å extra
ordinarie stat.
I övrigt böra de föreslagna lönegradsuppflyttningarna prövas av tjänst^
förteckningskommittén resp. biträdesutredningen.
En reservant inom, lönenämnden (byrådirektören G. A. Englund) anser,
att lönevillkoren i avvaktan på resultatet av tjänsteförteckningskommitténs
arbete böra förbättras för riksförsäkringsanstaltens ombudsman. Om icke en
befattning i 31 lönegraden anses böra ifrågakomma torde detta kunna ske
genom meddelande av vikariatslöneförordnande. Vidare tillstyrkes inrättande
av en befattning som förste byråsekreterare i Ce 27 å rättsavdelningen samt
utbyte av dels en kanslibiträdesbefattning å kassakontoret mot en kontorist
befattning och dels en expeditionsvaktsbefattning mot en arkivföreståndarbefattning
i 11 lönegraden. Samtliga befattningar, som avses skola självständigt
pröva revisionsärenden, böra placeras i 29 lönegraden.
Departementschefen.
Riksförsäkringsanstalten påbörjade år 1949 eu serie undersökningar
rörande möjligheterna att rationalisera arbetet inom anstalten och därigenom
bl. a. minska personalbehovet. En första etapp av anstaltens omorganisation
avverkades, då statsmakterna på anstaltens förslag ar 1950 (prop. nr
169; rd. skr. nr 205) beslöto vissa omläggningar inom de delar av anstalten,
vilka sysslade med försäkringsplikt, premiedebitering och det skaderegleringsarbete,
som avser sjukpenning och läkarvårdsersättning enligt, olycksfalls-
och yrkessjukdomsförsäkringslagarna. Härvid indrogs byrån för försäkringsplikts-
och fiska rf örsäk ringsärenden och i stället uppsattes eu ny
byrå, fjärde skaderegleringsbyrån, till vilken bl. a. andra skadereglerings
byråns avdelning för statens arbetare fördes. Omläggningen bedömdes med
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
giva tu minskning av personalstyrkan med 92 befattningshavare. Föränd
ringarna skulle i princip genomföras den 1 januari 1951; under avlönings
anslaget anvisades emellertid ett engångsbelopp av 60 000 kronor för att
möjliggöra en smidig övergång till den nya ordningen.
Riksförsäkringsanstalten har nu fortsatt sin organisationsöversyn genom
att granska återstoden av andra skaderegleringsbyrån (livränteavdelningen)
samt administrativa byrån.
A andra skaderegleringsbyrån skall personalen enligt riksförsäk
ringsanstaltens förslag minskas med 8,5 befattningshavare; samtidigt be
räknas tiden för livränteärendenas behandling komma att i icke obetydlig
mån reduceras. Förkortningen av handläggningstiden skall möjliggöras bl. a.
genom att den tjänsteman som utrett ärendet i regel också skall fatta beslut
i detsamma. På grund härav föreslår anstalten, att antalet högre befattningar
å byrån ökas genom inrättande av en befattning som byrådirektör i
Ca 31 och eu befattning som förste byråsekreterare i Ca 29; dessutom före
slås, att en befattning som förste byråsekreterare i Ca 27 uppflyttas till Ca 29.
Då samtidigt två amanuenser (byråsekreterare) kunna indragas, uppkommer
icke genom denna anordning någon ökning av personalstyrkan.
Beträffande övrig personal har riksförsäkringsanstalten föreslagit dels utbyte
av en kontorsskrivare i Ce 19 och ett biträde i reglerad befordringsgång
mot en förste kontorsskrivare i Ca 21 resp. en kontorist i Ca 13 och dels in
dragning av vissa tjänster.
Då de av riksförsäkringsanstalten framlagda förslagen beträffande andra
skaderegleringsbyrån synas väl ägnade att läggas till grund för en omorga
nisation av byrån, vill jag tillstyrka desamma. I likhet med vad som skedde
vid 1950 års omorganisation böra dock de nya tjänsterna placeras å extra ordi
narie stat i avvaktan på dels erfarenhet av den nya organisationen och dels
prövning av löneställningen genom 1949 års tjänsteförteckningskommitté resp.
1947 års biträdesutredning. Vid sådant förhållande bör följande personal
föras på övergångsstat, nämligen 1 förste byråsekreterare i Ca 27 och 1 kon
torsbiträde i Ca 8. Besparingen genom den föreslagna omläggningen inom
andra skaderegleringsbyrån kan beräknas till ca 37 000 kronor.
För administrativa byråns vidkommande har riksförsäkringsanstalten
föreslagit dels en minskning av personalstyrkan med 3,5 befattningshavare
och dels utbyte av en amanuens å rättsavdelningen mot en kontors
skrivare i Ce 19. I dessa delar biträder jag anstaltens förslag.
Även i fråga om administrativa byrån har anstalten därjämte föreslagit
vissa lönegradsuppflyttningar och utbyten av lägre tjänster mot högre sådana.
Sålunda skall enligt förslaget å administrativa avdelningen inrättas en
tjänst som förste byråsekreterare i Ca 29 mot att en tjänst i den reglerade
befordringsgången för amanuenser (f. n. byråsekreterare i Ce 24) indrages.
Förslaget har motiverats med att den för administrativa avdelningen avsedda
förste byråsekreterartjänsten nära nog helt tages i anspråk för organisationsfrågor
inom anstalten och att byråchefen därför saknar biträde av en förete
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
byråsekreterare för handläggning av allmänna administrativa ärenden. Jag
finner för min del en förstärkning av avdelningen motiverad, i vart fall under
nu pågående omorganisationsarbete. Frågan huruvida en permanent förstärkning
är erforderlig torde icke böra avgöras förrän organisationsarbetet
i sin helhet slutförts och det är möjligt att bedöma i vilken utsträckning den
nuvarande förste byråsekreterartjänsten därefter kan utnyttjas för allmänt
administrativa ärenden. Jag föreslår därför, att å avdelningen meddelas ett
vikariatslöneförordnande att tills vidare bestrida göromål, vilka eljest ankomma
på förste byråsekreterare i 27 lönegraden.
Å rättsavdelningen skall enligt riksförsäkringsanstaltens förslag ombudsmannen
uppflyttas från Ca 29 till Ca 31 och vidare skola två tjänster i den
reglerade befordringsgången för amanuenser (f. n. byråsekreterare i Ce 24)
utbytas mot två förste byråsekreterartjänster i Ca 29 resp. Ca 2 <. Statskon
toret har icke haft annat att erinra än att förste byråsekreterartjänsterna icke
borde placeras högre än i 27 lönegraden. Statens lönenämnd har framhållit,
att frågan om ombudsmännens lönegradsplacering är föremål för tjänsteför
teckningskommitténs prövning; det föreslagna utbytet av byråsekreterartjänsterna
har nämnden icke kunnat biträda. Då nu avdelningens organisation
genomgåtts och i samband därmed en amanuenstjänst utbytts mot en
kontorsskrivarbefattning, bör enligt min mening en av amanuens-(byråsekreterar-)
befattningarna utbytas mot en förste byråsekreterartjänst i Ce 27. Ombudsmannens
arbetsuppgifter och tjänsteansvar synas motivera en högre löneställning
än i 29 lönegraden. Enligt vad jag inhämtat möter ur tjänsteför
teckningskommitténs synpunkter icke hinder mot att ombudsmannen placeras
som byrådirektör. Jag biträder riksförsäkringsanstaltens förslag att den för
ombudsmannen avsedda förste byråsekreterarbefattningen i Ca 29 utbytes mot
en tjänst som byrådirektör och ombudsman. Den nya byrådirektörstjänsten bör
dock, i likhet med övriga här föreslagna nya tjänster hos anstalten, tills vidare
placeras å extra ordinarie stat. Ombudsmannens nuvarande tjänst bör därför
föras på övergångsstat.
Prövningen av frågan om andra lönegradsuppflyttningar och tjänsteutbyten
inom administrativa byrån än dem jag här tillstyrkt bör anstå i av
vaktan på resultatet av tjänsteförteckningsrevisionen och biträdesutredningen.
Besparingen inom administrativa byrån kommer vid bifall till mina här fram
lagda förslag att uppgå till ca 19 000 kronor.
Frågan om utbyte av ett vikariatslöneförordnande å tredje skaderegleringsbyrån
mot cn förste byråsekreterartjänst i Ca 27 bör anstå till dess
personalbehovet å denna byrå närmare granskats vid den fortsatta över
synen av riksförsäkringsanstaltens organisation.
För övergångsanordningar i samband med 1950 års omorganisation er
höll riksförsäkringsanstalten ett särskilt belopp av 60 000 kronor. Anstalten
har för nästa budgetår beräknat ett behov av 30 000 kronor för att täcka övergångskostnader
i samband med såväl den nya omorganisationen som 1950
års omorganisation. Enligt vad jag inhämtat torde den senare omorganisa
-
12
Kungl. May.ts proposition nr 4ä.
tionen komma att vara genomförd före budgetårsskiftet. Meningen är emellertid
att säkra medelsbehovet för den händelse anstalten under omläggningsskedet
finner jämkningar av organisationsplanen erforderliga på någon punkt;
det förutsattes att eventuella förslag om ändring härutinnan skola inflyta i
anstaltens anslagsskrivelse för budgetåret 1952/53. Jag har intet att erinra
mot det av anstalten äskade beloppet. Jag anser därjämte att anstaltens beräkningar
av medelsbehovet såväl vad beträffar minskningar i anledning av
1950 års omorganisation och företagen justering av ordinarieposten som ökningar
på grund av reglerad befordringsgång och löneklassuppflyttningar
kunna godtagas.
Antalet kontorsbiträdestjänster i Ca 8 å ordinarie stat bör vid bifall till
vad jag i det föregående föreslagit ökas till 172.
Med hänvisning till vad som i årets statsverksproposition under För flera
huvudtitlar gemensamma frågor anförts rörande personalen vid vissa maskin
anläggningar föreslår jag slutligen, att befattningen som värmeledningsskötare,
tillika reparatör, av l:a klass i Ca 12 utbytes mot en tjänst som maski
nist i Ca 13. Under anslaget bör ett belopp avdragas, motsvarande vad en
för värmeledningsskötarens räkning anställd hjälp under eldningssäsongen
uppburit, eller ca 3 300 kronor.
Vid bifall till av mig i det föregående avgivna förslag kan avlöningsanslaget
för nästa budgetår minskas med i runt tal 316 000 kronor.
Anslaget beräknas sålunda:
avlöningar till ordinarie tjänstemän 1657 000 (—130 000) kronor:
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, 52 800 kronor;
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 2738 000
(—159 000) kronor;
rörligt tillägg 527 200 (—27 000) kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
riksförsäkringsanstalten vidtaga de ändringar, som av mig angivits;
b)
fastställa följande avlöningsstat för riksförsäkringsaiistal
ten, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 1657 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t ................................................... 52 800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ......... 2 738 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 527 200
Summa kronor 4 975 000;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
1 9
lo
c) till Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar för budgetåret
1951/52 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
4 975 000 kronor.
2:o) Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader.
Anslag Nettoutgift
1949/50 .................................. 395 000 430 380
1950/51 (statsliggaren s. 344) .......... 433 000
1951/52 (förslag) ........................ 433 000
Y rkanden.
Riksförsäkringsanstalten har (skr. 30/8 1950) hemställt om uppräkning av
anslaget med 11 000 kronor.
1. Sjukvård m. m...................................................................... 10 000
2. Övriga utgifter (omkostnader för förvaltningen av riksförsäkrings
anstaltens
fonder) .................................................................. 1000
Summa kronor 11 000
Motivering.
1. Sjukvård m. m. Utgift 1948/49 65 706, 1949/50 78 111; anslag 1950/51
45 000.
2. Övriga utgifter. Utgift 1948/49 7 199, 1949/50 8 044; anslag 1950/51
7 000.
Y ttrande.
Statskontoret har intet annat att erinra än att anslagsposten till sjukvård
in. m. i avvaktan på närmare erfarenhet bör upptagas med oförändrat belopp.
Departementschefen.
Under hänvisning till den höga belastningen å anslagsposten till sjukvård
in. in. under budgetåret 1948/49 hemställde riksförsäkringsanstalten inför
innevarande budgetår om uppräkning av denna post med 10 000 kronor. Med
hänsyn till den relativt betydande personalminskning, som 1950 års omorganisation
skulle medföra, medgavs emellertid ingen uppräkning av posten
i fråga. Sedermera ha sjukvårdsutgifterna stigit än mer och synas nu tyda
på att det f. n. anvisade beloppet, 45 000 kronor, knappast torde förslå även
sedan personalminskningarna genomförts. Jag biträder därför riksförsäkringsanstaltens
förslag om uppräkning av denna post med 10 000 kronor. Å andra
sidan föreslår jag, att delposten till övriga expenser nedräknas med samma
belopp.
Då jag icke biträder förslaget om uppräkning av anslagsposten till övriga
utgifter, föreslår jag sålunda, att anslaget för nästa budgetår uppföres med
oförändrat belopp.
Jag hemställer, att Kungl. Maj it måtte föreslå riksdagen
att till Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader för budgetåret
1951/52 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
433 000 kronor.
14
Iiungl. Maj:ts proposition nr 43.
Med bifall till vad föredragande departementschefen
under punkterna l:o) och 2:o) med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t
Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Olof Särnmark.
Stockholm 1953. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1951:85 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående frågor om befrielse från betalningsskyldighet till kronan. a1 i texten
- SU 1951:59 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 195U52 till riksförsäkringsanstalten jämte i ämnet väckt motion. s. 1 i texten