Sök i Ratio Lex

Med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av Europarådets rådgivande församling år 1950 vid dess andra ordinarie möte fattade beslut

1951-01-26 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:54, Med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av Europarådets rådgivande församling år 1950 vid dess andra ordinarie möte fattade beslut

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 54.

1

Nr 54.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med anhållan om riksdagens

yttrande angående vissa av Europarådets rådgivande

församling år 1950 vid dess andra ordinarie

möte fattade beslut; given Stockholms slott den 26

januari 1951.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden

för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed anhålla

om riksdagens yttrande angående vissa i nämnda protokoll omförmälda,

av Europarådets rådgivande församling år 1950 vid dess andra ordinarie

möte fattade beslut.

GUSTAF ADOLF.

östen Undén.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Propositionen avser ett antal rekommendationer, vilka från den rådgivande

församlingens sida betecknats som särskilt angelägna. Församlingen

har i en resolution uppmanat sina medlemmar att taga initiativ till att parlamenten

få tillfälle behandla sådana rekommendationer. Det har dock befunnits

lämpligt och önskvärt, att Kungl. Maj :t genom proposition underställer

riksdagen rekommendationerna för yttrande.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 54.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 54.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 26 januari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Quensel, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,

Weijne, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför ministern

för utrikes ärendena följande.

Europarådets rådgivande församling har i en den 18 augusti 1950 antagen

rekommendation hemställt, att möjligheter måtte skapas för rådets

ministerkommitté att genom majoritetsbeslut uppmana medlemsstaternas

regeringar att underställa sina parlament sådana rekommendationer och

konventionsförslag, som församlingen önskar göra till föremål för offentlig

debatt och som i sinom tid må föranleda parlamentsbeslut.

Efter särskild hänvändelse från församlingens allmänna utskott hade

detta förslag redan dessförinnan preliminärt behandlats av ministerkommittén

vid dess möte i Strasbourg 3—9 augusti 1950. Ministerkommittén

uppnådde emellertid ej enighet i denna fråga. Sedan allmänna utskottet

tagit kännedom härom, vilket skedde efter antagandet av församlingens

nyssnämnda rekommendation den 18 augusti, fattade församlingen på

förslag av utskottet den 28 augusti 1950 ett andra beslut i saken, enligt vilket

dess medlemmar förväntas taga initiativet till att parlamenten få tillfälle

behandla sådana rekommendationer, som församlingens ständiga utskott

betecknat såsom brådskande eller särskilt viktiga. Samtidigt uppmanas

medlemmarna att i sina parlament stödja de beslut, som de röstat för

i den rådgivande församlingen.

Den rådgivande församlingens andra ordinarie möte ägde rum i Strasbourg

7—28 augusti och 18—25 november 1950. Församlingen antog vid

mötets förra del sammanlagt 51 rekommendationer, av vilka följande på

sätt nyss anförts betecknats såsom särskilt angelägna.

Rekommendationen om upprättandet av en europeisk armé.

Rekommendationen om upprättandet av specialorgan inom Europarådets

ram.

Rekommendationen om ändring av stadgans för Europarådet artikel

15 för att giva kommittén möjlighet att fatta för medlemsstaternas

regeringar bindande beslut.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 54.

3

Rekommendationen om tillägg till ministerkommitténs arbetsordning

i syfte att möjliggöra för medlemsstaterna att i princip godtaga

en överenskommelse, samtidigt som de reservera sig beträffande sina

möjligheter att genast helt tillämpa densamma.

Rekommendationen angående en internationell myndighet för kontroll

av kol- och stålindustrierna.

Rekommendationen angående upprättande av en europeisk minimistandard

för social trygghet.

Rekommendationen om full sysselsättning.

Rekommendationen om ministerkommitténs konventionsförslag om

skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

Flertalet av församlingens rekommendationer, därav samtliga nu uppräknade,

behandlades vid ministerkommitténs möte i Rom 3—4 november

1950. Kommittén beslöt därvid bl. a., att medlemmarna skulle inbjudas

att utse experter för en konferens med uppgift att närmare studera de rekommendationer,

som helt eller delvis kunna förutsätta en ändring av

Europarådets stadga. Av nyss uppräknade rekommendationer kommer den

angående konventionsförslaget om skydd för mänskliga rättigheter och

grundläggande friheter att bliva föremål för behandling i särskild proposition.

I följande redogörelse för de återstående rekommendationernas innehåll

ämnar jag behandla ministerkommitténs övriga beslut rörande desamma

ävensom de tillägg och modifikationer till de ursprungliga texterna, som

antogos av Europarådets rådgivande församling vid dess senare session 18

—25 november 1950. Texterna till ifrågavarande rekommendationer torde

i svensk översättning få såsom bilagor Litt. A—I fogas till statsrådsprotokollet

i detta ärende.

Rekommendationen om upprättande av en europeisk armé.

Med denna rekommendation hemställde församlingen, att en enhetlig

europeisk armé omedelbart måtte upprättas och underställas en europeisk

försvarsminister, som skulle underkastas vederbörlig »demokratisk kontroll»

och handla i fullt samarbete med Amerikas Förenta Stater och Canada.

Denna rekommendation antogs av församlingen med 89 röster mot 5.

De svenska medlemmarna av församlingen deltogo ej i omröstningen under

den motiveringen, att det enligt stadgan ej tillkomme Europarådet att

ägna sig åt försvarsfrågor, vilket svenska riksdagen vid behandlingen av

frågan om Sveriges anslutning till organisationen hade särskilt beaktat.

Ministerkommittén gjorde vid sitt möte i Rom följande uttalande med

anledning av denna rekommendation:

»Ministerkommittén, som har tagit kännedom om rådgivande församlingens

rekommendation angående upprättandet av en europeisk armé,

1) konstaterar att beslut avseende frågor rörande medlemmarnas försvar

icke falla inom Europarådets kompetens, och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

2) konstaterar den utveckling, som ägt rum, och de olika initiativ, som

ha tagits, och uttalar sin förhoppning, att problemet om det fria Europas

försvar inom en nära framtid måtte finna en tillfredsställande lösning genom

beslut av regeringarna och behöriga internationella organisationer».

I anslutning till sitt tidigare uttalande antog församlingen vid sin session

i november en ny rekommendation om det europeiska försvaret, i vilken

den dels välkomnade de till Atlantpakten anslutna staternas beslut att

bilda en »atlantisk försvarsstyrka» och dels förklarade, att det erforderliga

tyska bidraget till det gemensamma försvaret endast kunde givas inom

ramen för en permanent europeisk försvarsorganisation.

Liksom i den föregående debatten om försvarsfrågor avstodo de svenska

delegaterna såväl från inlägg i diskussionen som från deltagande i omröstningen

om denna rekommendation.

Rekommendationen om upprättande av specialorgan inom Europarådets ram.

Med den franska planen för upprättande av en överstatlig myndighet

för kol- och stålindustrierna såsom förebild rekommenderade församlingen

ministerkommittén att verka för upprättandet inom Europarådets ram

av specialorgan på de politiska, ekonomiska, sociala, juridiska och kulturella

områdena. Det politiska området definierades därvid enligt en särskild

resolution såsom även omfattande de politiska sidorna av försvarsproblemen.

Enligt rekommendationen skulle varje medlemsstat vara berättigad att,

när den så önskar, ansluta sig till ett specialorgan, vars förvaltnings- och

kontrollorgan borde samordnas med Europarådet.

Församlingen rekommenderade vidare, att de stater, som önskade fastare

inbördes samverkan skulle bestämma sina samarbetsformer efter överläggningar,

i vilka samtliga medlemsstater skulle beredas tillfälle att deltaga
I

en särskild rekommendation föreslog församlingen ett tillägg till Europarådets

stadga med bestämmelser om formerna för specialorganens samordning

med Europarådet.

Församlingen antog en ny och mera preciserad rekommendation i denna

fråga vid sitt novembermöte, i vilken bl. a. framhölls, att specialorganen

borde vara skyldiga att för såväl församlingen som ministerkommittén

redogöra för sin verksamhet och att, i den mån parlamentariska kontrollorgan

inginge såsom del av ett specialorgan, dessa skulle väljas bland

de deltagande ländernas representanter i församlingen. Vidare rekommenderades,

att alla ansträngningar skulle vidtagas för att förverkliga den

föreslagna myndigheten för kol- och stålindustrierna och för att uppmuntra

bildandet av liknande organ för andra ändamål och även för det gemensamma

försvaret.

Slutligen beslöt församlingen att tillsätta två utskott med uppgift att

till församlingens nästa möte framlägga utformade förslag om upprättande

av europeiska organ för jordbruksfrågor och för transportfrågor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 54.

5

Rekommendationen om ändring av artikel 15 i stadgan för Europarådet.

Enligt den nuvarande lydelsen av artikel 15 b) i stadgan för Europarådet

skola ministerkommitténs beslut kunna få formen av rekommendationer

till medlemmarnas regeringar. Detta innebär, att särskilda beslut

måste fattas av de olika regeringarna för anslutning till för regeringarna

bindande konventioner, vilka i sin tur underställas parlamenten för ratificering.

Församlingen framhöll emellertid önskvärdheten av att ministerkommittén

skulle kunna fatta för medlemsstaterna bindande beslut samt

rekommenderade kommittén att vidtaga alla åtgärder i detta syfte.

Vid sitt möte i Rom hänsköt ministerkommittén denna rekommendation

till stadgekonferensen. Församlingen å sin sida beslöt vid novembersessionen

att låta sitt juridiska utskott ompröva texten med hänsyn till de konstitutionella

problem, som detta förslags genomförande skulle medföra för de olika

medlemsstaterna.

Rekommendationen om tillägg till ministerkommitténs arbetsordning.

Artikel 20 i Europarådets stadga stipulerar, att alla väsentliga beslut i

ministerkommittén .skola avgöras enhälligt. För att möjliggöra partiella

överenskommelser föreslog församlingen, att ministerkommittén genom ett

tillägg till sin arbetsordning skulle kunna tillämpa denna bestämmelse så,

att en eller flera medlemmar i princip skulle kunna rösta för att en överenskommelse

antogs av ministerkommittén, samtidigt som de reserverade sig

beträffande den omedelbara tillämpningen.

Ministerkommittén beslöt vid sitt möte i Rom att hänskjuta denna rekommendation

till stadgekonferensen.

Rekommendationen angående en internationell myndighet för kontroll av

kol- och stålindustrierna.

Församlingen diskuterade under mötets båda sessioner ingående den

franska planen för upprättandet av en överstatlig myndighet för kol- och

stålindustrierna och förutsättningarna för Storbritanniens anslutning till

de överläggningar härom, som nu pågå mellan Frankrike, Italien, Förbundsrepubliken

Tyskland, Nederländerna, Belgien och Luxemburg.

Församlingen rekommenderade ministerkommittén att verka för att förnyade

ansträngningar göras från vederbörande regeringars sida för att

uppnå en överenskommelse, som gör det möjligt för alla de europeiska

huvudproducentländerna att medverka till planens förverkligande.

Samtidigt framhöll församlingen i sin rekommendation önskvärdheten

av en samordning mellan den enligt den franska planen föreslagna myndigheten

och Europarådet.

Ministerkommittén beslöt vid sitt möte i Rom, att denna rekommendation

skulle underställas de sex stater, som nu deltaga i överläggningarna

om planens utformning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

Rekommendationen angående upprättande av en europeisk minimistandard

för social trggghet.

Församlingen rekommenderade ministerkommittén att i samförstånd

med Internationella arbetsorganisationen inkalla en europeisk arbetskonferens

med uppgift att utarbeta en minimistandard i Europa för social

trygghet. Enligt församlingen borde bestämmelserna härom innefattas i

en av Europarådet antagen konvention.

Denna rekommendation beslöt ministerkommittén vid sitt möte i Rom

att för yttrande remittera till den expertkommitté, som den tillsatt enligt

beslut den 1 april 1950 för att undersöka förutsättningarna för samtliga

medlemsstater att ansluta sig till en multilateral överenskommelse i ämnet,

vilken ingåtts mellan de till Brysselpakten anslutna staterna.

Rekommendationen om full sysselsättning.

För att skapa en för Europarådets medlemsstater gemensam politik för

upprätthållande av full sysselsättning rekommenderade församlingen medlemsstaterna

att meddela Europarådets generalsekreterare målsättningen

för sin sysselsättningspolitik och att insända redogörelse för vilka finansiella,

ekonomiska och sociala åtgärder regeringarna voro beredda att vidtaga

för att upprätthålla full sysselsättning och ekonomisk stabilitet. Utgångspunkt

för församlingens rekommendation är en expertutredning om

den fulla sysselsättningen, vilken förelagts Förenta nationernas ekonomiska

och sociala råd.

Ministerkommittén beslöt vid sitt möte i Rom att inbjuda medlemsstaterna

att insända de begärda uppgifterna till sekretariatet före den 1 februari

1951.

Departementschefen.

Det framgår av den nu lämnade redogörelsen, att den rådgivande församlingens

rekommendationer ha karaktären av principuttalanden. Flera av

de frågor, som här ha upptagits, skola behandlas av den stadgekonferens,

som Europarådets ministerkommitté har tillsatt och som beräknas avsluta

sitt arbete den 1 nästkommande mars. Det torde ej finnas anledning att

på nuvarande stadium av konferensens arbete precisera ett svenskt ställningstagande

till de olika principiella frågor, som rekommendationerna

behandla. Det synes dock givet, att en ombildning av Europarådet, som

syftar till att giva det karaktären av ett militärt förbund, icke bör från

svensk sida godkännas.

Såsom i redogörelsen omnämnts har inom ministerkommittén enighet

icke uppnåtts i den av den rådgivande församlingen väckta frågan om att

skapa möjligheter för kommittén att underställa parlamenten vissa av församlingens

rekommendationer. Trots detta synes det mig lämpligt och

önskvärt att gå den rådgivande församlingens önskemål till mötes på så

sätt, att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens yttrande över församlingens

ifrågavarande rekommendationer.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

7

Från konstitutionell synpunkt lärer hinder icke föreligga för Kungl.

Maj :t att förfara på detta sätt, oavsett huruvida Kungl. Maj :t anser sig böra

förorda rekommendationerna eller icke. Jag vill i detta sammanhang erinra

om att Kungl. Maj :t genom proposition plägar underställa riksdagen de rekommendationer,

som antagas av den Internationella arbetskonferensen,

även i sådana fall då anslutning till rekommendationen från Sveriges sida

icke av Kungl. Maj :t förordas.

För närmare upplysningar om Europarådet må hänvisas dels till proposition

nr 214 till 1949 års riksdag, dels ock till den av utrikesdepartementet

utgivna redogörelsen för Europarådets verksamhet under år 1949. En

motsvarande redogörelse för organisationens verksamhet under år 1950 är

under utarbetande.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa,

att Kungl. Maj :t måtte till riksdagen avlåta proposition

med anhållan om riksdagens yttrande angående omförmälda

av Europarådets rådgivande församling år 1950 vid

dess andra ordinarie möte fattade beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sture Johanson.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

Bilagor.

A. REKOMMENDATION

angående upprättandet av en europeisk armé, antagen den 11 augusti 1950.

Församlingen, som önskar uttrycka sin hängivenhet för fredens upprätthållande

och sin föresats att stödja de åtgärder, som av Förenta Nationernas

säkerhetsråd vidtagas till fredliga folks försvar mot angrepp, påkallar det

omedelbara upprättandet av en enhetlig europeisk armé, underställd en

europeisk försvarsminister, vilken skall vara underkastad vederbörlig europeisk,

demokratisk kontroll och handla i fullt samarbete med Förenta Staterna

och Canada.

(Dokument AS(2)52.)

B. REKOMMENDATION

angående Europas försvar, antagen den 24 november 1950.

Församlingen,

som åberopar sin rekommendation den 11 augusti 1950 av följande lydelse:
»Församlingen,

som önskar uttrycka sin hängivenhet för fredens upprätthållande och sin

föresats att stödja de åtgärder, som av Förenta Nationernas säkerhetsråd

vidtagas till fredliga folks försvar mot angrepp,

påkallar det omedelbara upprättandet av en enhetlig europeisk armé,

underställd en europeisk försvarsminister, vilken skall vara underkastad

vederbörlig europeisk, demokratisk kontroll och handla i fullt samarbete

med Förenta Staterna och Canada.»,

som tagit kännedom om den förklaring, som den franske utrikesministern

avgivit inför församlingen rörande upprättandet av en europeisk armé,

1) välkomnar atlantpaktstaternas beslut att upprätta en samfälld atlantisk

försvarsstyrka för Västeuropas försvar med full medverkan av Förenta

Staterna och Canada,

2) anser, att försvaret av ett område, som innefattar Västtyskland, naturligen

fordrar tysk medverkan men att detta endast är tänkbart inom

ramen för en permanent europeisk försvarsorganisation,

3) betonar vikten av den princip, som uttalats i den franske utrikesministerns

förklaring, att ingen diskrimination må förekomma mellan de deltagande

makterna,

4) bekräftar åter nödvändigheten av att upprätta en europeisk armé i överensstämmelse

med församlingens rekommendation den 11 augusti, samt

5) uppmanar enträget de berörda regeringarna att överbrygga de motsättningar,

som förefinnas dem emellan vad angår problem av militär och

politisk natur i syfte att en europeisk armé utan tidsutdräkt må kunna giva

sitt bidrag till den atlantiska försvarsstyrkan.

(Dokument AS(2)162.)

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 54.

9

C. REKOMMENDATION

angående upprättandet av specialorgan inom Europarådets ram, antagen den

28 augusti 1950.

Församlingen,

som åter bekräftat sin önskan att upprätta en alla demokratiska nationer

omfattande europeisk politisk myndighet med begränsade uppgifter men

reella befogenheter,

rekommenderar enträget ministerkommittén att godkänna följande förslag:
1.

Att inom Europarådets ram specialorgan må kunna upprättas med

behörighet på de politiska, ekonomiska, sociala, juridiska och kulturella

områdena.

2. Ehuru Europarådets bestånd väsentligen är beroende av att alla Europas

demokratiska nationer äro anslutna till organisationen, skall emellertid

anslutning till specialorganen eller till ett eller flera av dessa vara frivillig.

3. De specialorgan, vilka det sålunda är avsikten att upprätta och vidmakthålla

inom Europarådets ram, skola stå öppna för alla medlemsstater,

vilka vid en senare tidpunkt må önska ansluta sig till dem. Deras förvaltnings-

och kontrollorgan böra samordnas med Europarådets.

4. De stater, vilka från början önska knyta fastare organiska band, skola

hava frihet att etablera sådant samarbete. Den form, denna samverkan skall

antaga, skall av dem bestämmas efter diskussioner, i vilka alla Europarådets

medlemsstater skola deltaga. Förvaltnings- och kontrollorgan skola upprättas

i enlighet med de principer, som angivits i slutet av punkt 3. Samma

möjligheter till senare anslutning från andra medlemsstaters sida skola upprätthållas.

(Dokument AS(2)121.)

D. REKOMMENDATION

angående upprättandet av specialorgan inom Europarådets ram, antagen den

23 november 1950.

Församlingen,

som anser, att dess syfte att upprätta en europeisk politisk myndighet,

omfattande alla demokratiska stater, på ett värdefullt sätt främjas genom

upprättandet av specialorgan, förutsatt att dessa kvarbliva inom Europarådets

ram,

förnyar sina tidigare rekommendationer, i synnerhet rekommendationerna

nr 121 och 123 den 28 augusti 1950, och förordar i synnerhet,

1) att, under förhandlingar om en konvention angående upprättandet

av ett specialorgan, de medlemsstater, som så önska, samt Europarådets

organ hållas regelbundet underrättade om frågans läge;

2) att specialorganet skall stå öppet för alla medlemsstater, som vid

en senare tidpunkt önska ansluta sig;

3) att rapporter regelbundet måtte av specialorganets kontrollorgan

underställas Europarådets rådgivande församling och ministerkommitté

i syfte att dessa må kunna ställa förslag eller göra rekommendationer

beträffande specialorganets verksamhet;

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

4) att i den utsträckning så är önskvärt specialorganet bör innefatta

ett parlamentariskt kontrollorgan, vars parlamentariska medlemmar

skola väljas bland de deltagande ländernas representanter i rådgivande

församlingen;

rekommenderar, att alla ansträngningar måtte göras för att trygga det

framgångsrika genomförandet av nu framlagda förslag —- såsom kontrollmyndigheten

för kol- och stålindustrierna — samt för att främja upprättandet

av andra organ för kulturell, social och ekonomisk verksamhet (i sistnämnda

fall avseende såväl jordbruk som industri) samt för samfällt försvar,

beslutar att tillsätta två kommittéer, vardera bestående av sju av arbetsutskottet

tillsatta medlemmar, med uppgift att till församlingens nästa möte

framlägga förslag om upprättandet av

1) ett europeiskt organ för jordbruksfrågor

2) ett europeiskt organ för transportfrågor,

hemställer till medlemsstaternas parlament att så snabbt som rimligen

är möjligt besluta om den princip och det tillvägagångssätt, som bör väljas

vid respektive länders deltagande i de av förevarande åtgärder, som de äro

villiga godkänna.

(Dokument AS(2)PV26.)

E. REKOMMENDATION

angående ändring av Stadgans artikel 15, antagen den 18 augusti 1950.

Församlingen,

som anser det nödvändigt, att stadgans artikel 15 så ändras, att ministerkommitténs

beslut få samma karaktär som beslut, vilka uppnåtts genom

ömsesidig överenskommelse mellan medlemsstaterna och som dessa äro

skyldiga att efterkomma,

rekommenderar, att ministerkommittén vidtager alla erforderliga åtgärder

i detta syfte.

(Utdrag ur dokument AS(2)74.)

F. REKOMMENDATION

angående tillägg till ministerkommitténs arbetsordning av en ny artikel 7a,

antagen den 18 augusti 1950.

Församlingen

rekommenderar, att ministerkommittén måtte till sin arbetsordning lägga

följande bestämmelse:

Artikel 7 a. En eller flera medlemmar må beträffande principfrågan rösta

för att en överenskommelse antages av ministerkommittén men samtidigt

förbehålla sig rätten att, på grund av praktiska svårigheter, helt eller delvis

icke omedelbart tillämpa densamma.

I sådant fall skola medlemmarna tillämpa överenskommelsen med de

förbehåll, som envar av dem gjort.

(Utdrag ur dokument AS(2)74.)

s. 11 Kontrollera mot PDF

G.

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

REKOMMENDATION

11

angående en internationell myndighet för kontroll av kol- och stålindustrierna,

antagen den 26 augusti 1950.

Församlingen,

som erinrar om sin preliminära rapport av december 1949 angående

samordning av europeiska metallurgiska industrier,

välkomnar det initiativ, som tagits av franska regeringen den 9 maj 1950,

önskar, att 6-maktskonferensen måtte på lämpligt sätt söka upprätta ett

system för ömsesidig upplysning och för underlättandet av en eventuell

senare anslutning till Schuman-planen av de länder, som nu icke deltaga i

densamma, i avsikt att i möjligaste mån främja planens väsentliga ekonomiska

målsättning,

rekommenderar

1. att förnyade ansträngningar göras av alla berörda regeringar i syfte

att finna en grund för en överenskommelse, som gör det möjligt för alla

de viktigaste kol- och stålproducerande länderna i Europa att i full utsträckning

deltaga i planen;

2. att, i den mån den inom Schuman-planens ram framkomna överenskommelsen

innefattar ett parlamentariskt organ, inför vilket kol- och stål-''

myndigheten skall vara ansvarig, de parlamentariska medlemmarna av

detta organ skola av de i planen deltagande länderna väljas bland landets

representanter i rådgivande församlingen;

3. att dessa parlamentariker skola uppfordras att underställa rådgivande

församlingen periodiska rapporter i syfte att den må ha möjlighet att hålla

sig underrättad om myndighetens verksamhet samt att ställa förslag och

göra rekommendationer med avseende på densamma.

Församlingen uppdrager åt ekonomiska utskottet att hålla sig underrättat

om den fortsatta utvecklingen.

(Dokument AS(2)132.)

H. REKOMMENDATION

angående fastställandet av en europeisk minimistandard för social trygghet,

antagen den 24 augusti 1950.

Församlingen

förordar fastställandet av en europeisk minimistandard för social trygghet,

vars syfte icke skall vara att likrikta de olika ländernas sociallagstiftning

utan att på olika vägar höja den sociala tryggheten till en lika hög

nivå i varje land, i överensstämmelse med de allmänna principer, som angivits

i tillägget till föreliggande dokument.

Församlingen är av den uppfattningen, att denna minimistandard bör

fastställas i en konvention inom Europarådet i samarbete med Internationella

arbetsorganisationen, vars dokumentation måste tjäna som grund för

allt arbete på detta område inom Europarådet. Konventionen bör antagas

av en europeisk arbetskonferens, sammankallad i enlighet med de regler,

som antagits av Internationella arbetsorganisationen, och grundad på tresidig

representation av regeringar, arbetsgivare och arbetare.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

Församlingen rekommenderar, att ministerkommittén i samarbete med

Internationella arbetsorganisationen vidtager nödiga mått och steg för att

förbereda och sammankalla en sådan konferens.

(Dokument AS(2)99.)

Bihang till Bilaga H.

GRUNDPRINCIPER FÖR DEN SOCIALA TRYGGHETEN I EUROPA.

I syfte att åstadkomma en lika hög nivå för den sociala tryggheten i Europas

olika länder med motsvarande sociala utgifter, framläggas i följande

utkast grundprinciperna för europeiska standardbestämmelser rörande social

trygghet.

EKONOMISK TRYGGHET.

Främst bland syftemålen för en social trygghetspolitik bör sättas befolknigens

ekonomiska trygghet, ernådd genom åtgärder, som avse inkomstens

vidmakthållande, närhelst densamma hotas; vidare ett gott hälsotillstånd

hos befolkningen, ernått genom vidtagandet av lämpliga och tillräckliga

hälso- och sjukvårdsåtgärder. För att på ett effektivt sätt främja dessa

syften bör lagstiftningen rörande social trygghet givas största möjliga omfattning,

såväl vad gäller risker som personer samt i möjligaste män tillförsäkra

vederbörande tillräckliga förmåner.

TILLÄMPNINGSOMRÅDE.

De åtgärder, som vidtagas i fråga om varje särskild social risk, skola

efter hand utsträckas till att omfatta alla grupper av arbetstagare, vilka

äro utsatta för den ifrågavarande risken, samt dessas familjer. Härvid böra

ifrågakomma ej blott industri- och jordbruksarbetare utan, då så är lämpligt,

även självständiga yrkesutövare eller hela befolkningen.

MIGRANTER.

De bestämmelser, som i varje särskilt land antagits beträffande den sociala

tryggheten och dess tillämpningsområde, skola icke innehålla några

begränsande föreskrifter med avseende å nationalitet eller hemvist, vilka

kunna medföra orättvis diskriminering mellan landets egna medborgare

och medborgare i andra länder, som äro medlemmar av Europarådet. Varje

land skall söka med andra länder uppnå överenskommelser, vilka definiera

och skydda migranters rättigheter i fråga om social trygghet.

FINANSIERING.

De åtgärder, som varje land vidtager, skola finansieras antingen genom

bidrag från förmånstagarna eller utan sådana bidrag. Det finansieringssystem,

som väljes, skall å ena sidan vara grundat på en samverkan mellan

alla ^®rörda parter och staten, och måste, å andra sidan, taga i beaktande

de ifrågavarande riskernas natur, nationella sedvänjor samt de för varje

särskilt land typiska sociala, ekonomiska och fiskala förhållandena. Ett

sådant system bör syfta till att förebygga, att kostnaderna överbelasta landets

produktionskapacitet och nationalinkomst. Framför allt måste det

emellertid syfta till att garantera en säker och regelbunden utbetalning av

de fastställda förmånerna.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj. ts proposition nr 54.

KVALIFIKATIONSVILLKOR.

Sociala trygghetsförmåner, pensioner samt hälso- och sjukvårdsförmåner

skola vara en genom besvärsförfarande skyddad rättighet, vilken tillkommer

varje person, som utsatts för en av lagstiftningen omfattad risk

och som uppfyller de i den nationella lagstiftningen föreskrivna villkoren

med avseende å den försäkrades ställning, anställningstid, storleken och

regelmässigheten av inbetalda avgifter, hemvist och liknande förhållanden.

Kvalifikationstidens längd bör, vad gäller sjukpenning och arbetslöshetsunderstöd

liksom i förekommande fall hälso- och sjukvårdsförmåner samt

familjebidrag,1 normalt vara avsevärt kortare än för pensioner och huvudsakligen

göras avhängiga av den tidpunkt, då vederbörande senast var i

arbete. Ingen minimitid bör stipuleras såsom villkor för ersättning för

olycksfall i arbete.

FÖRMÅNERNAS STORLEK.

Kontantförmåner och pensioner, omfattande jämväl tillägg för hustru

och barn, som icke kunna ifrågakomma för familjebidrag, skola i regel utbetalas

periodiskt och icke såsom ett engångsbelopp. Dessa bidrag skola,

antingen de äro enhetliga för samtliga förmånstagare eller varierande efter

den tidigare inkomsten, vara så stora, att de ersätta en tillräcklig del av

den genom riskfallet förlorade inkomsten, för att förmånstagarna skola

kunna leva på en existensnivå, som i rimlig mån motsvarar den genomsnittliga

levnadsstandarden för jämförliga arbetargrupper inom området.

SJUKDOM.

Eestämmelser skola utfärdas rörande utbetalning av kontantbidrag till

arbetstagare, som genom av sjukdom förorsakad tillfällig arbetsoförmåga

utsättas för inkomstbortfall under längre tid än några få (lagar. Sådana bidrag

böra kunna utgå under åtminstone sex månader.

Såvitt avser moderskap böra medlemsstaterna så snart som möjligt genomföra

det skydd, som föreskrives i den av Internationella arbetskonferensen

den 29 oktober 1919 antagna konventionen, vari stadgas en viloperiod

av sex veckor före och sex veckor efter nedkomsten.

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRMÅNER.

Åtgärder skola vidtagas för att medicinsk, kirurgisk, förlossnings- och

sjukhusvård samt läkemedel av såväl förebyggande som botande slag må

under sjukdomens hela förlopp tillhandahållas åtminstone samtliga försäkrade

personer och deras familjer, antingen i form av direkta tjänster eller

genom kontant ersättning för huvudparten av kostnaderna för sådan vård.

OLYCKSFALL I ARBETE OCH YRKESSJUKDOMAR.

Kontant ersättning, innefattande bidrag vid fall av tillfällig arbetsoförmåga

respektive hel eller partiell pension vid fall av total eller partiell permanent

arbetsoförmåga, skall tillerkännas personer, som drabbats av

olycksfall i arbete eller av yrkessjukdom. Sjukvård skall även kostnadsfritt

tillhandahållas sådana personer, så länge deras skada eller sjukdom nödvändiggör

sådan vård. Livräntor skola utbetalas till de efterlevande efter

personer, vilka avlida som följd av olycksfall i arbete eller yrkessjukdom.

1 I Sverige niirinast motsvarande de allmänna barnbidragen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

PENSIONER.

Ett pensionssystem skall upprättas i varje land, enligt vilket kontanta

pensioner kunna utbetalas till arbetstagare, som uppnått hög ålder och som

dragit sig tillbaka från förvärvsarbete med undantag av tillfälligt sådant.

Pension bör även under varaktig arbetsoförmåga utgå till arbetstagare, som

lida av långvarig sjukdom eller kronisk invaliditet, samt till änkor (som

icke ingått nytt äktenskap) och minderåriga barn efter en avliden familjeförsörjare.

Då pensionsåldern i de flesta europeiska länder är 65 år, bör denna pensionsålder

i princip tillämpas. Denna princip bör emellertid icke tillämpas

på så sätt, att den tages till intäkt för en försämring av de mera fördelaktiga

villkor, som gälla i vissa länder, särskilt för kvinnor och för arbetare,

sysselsatta i hälsovådliga yrken, och icke heller för att göra antagandet

av dessa standardbestämmelser omöjligt för de länder, som för närvarande

hava en högre pensionsålder än 65 år.

ARBETSLÖSHET.

Arbetslöshetsförsäkring bör ingå i samtliga europeiska länders system för

social trygghet.

Kontanta understöd böra utgå till arbetstagare, som under längre tid än

ett fåtal dagar gå miste om hela eller delar av sin inkomst på grund av ofrivillig

arbetslöshet, så länge de äro arbetsföra och beredda att antaga arbete,

samt aktivt söka sådant genom anmälan hos arbetsförmedling.

FAMILJEBIDRAG.

I syfte att främja barnens välfärd skall i varje land upprättas ett av staten

eller genom särskilda utjämningskassor finansierat system för att

åtminstone till familjer med två eller flera barn att försörja regelbundet

utbetala kontanta bidrag, till sin storlek proportionellt eller progressivt

graderade med hänsyn till antalet barn i familjen. Bidragen skola utbetalas

såväl när familjeförsörjaren har arbete, som när han är pensionstagare, eller

uppbär sociala förmåner av annat slag.

SOCIALHJÄLP.

Åtgärder skola vidtagas för att på allmän bekostnad lämna efter behovet

avpassad direkt kontanthjälp åt personer, som äro oförmögna till arbete

och vilkas egna tillgångar befinnas otillräckliga för deras uppehälle, antingen

på grund av att vederbörande icke är berättigad att uppbära vanliga

socialförsäkringsförmåner, eller på grund av att dessa icke äro tillräckliga

i en kritisk situation eller av andra giltiga skäl.

ORGANISATION.

Den sociala trygghetens administration skall ges en enhetlig organisation

i syfte att uppnå en effektiv och ekonomisk men likväl liberal tilllämpning

av bidragsbestämmelserna. Den bör anförtros antingen åt en statlig

myndighet, som vid sin sida har rådgivande organ, innefattande representanter

för de försäkrade och för arbetsgivarna, eller åt utan vinstsyfte

bedrivna självstyrande institutioner under statligt överinseende, i vars

s. 15 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 54.

15

ledning de försäkrade äro representerade. En kombination av dessa två

system kan även komma till användning.

Vad beträffar tillämpningen av den sociala tryggheten inom territorier

i andra världsdelar hänvisas till de konventioner och rekommendationer,

vilka antagits av Internationella arbetskonferensen, som har utarbetat ett

system, tillämpligt på dessa områden.

I. REKOMMENDATION

angående full sysselsättning, antagen den 25 augusti 1950.

Europarådets rådgivande församling bekräftar sin djupa övertygelse, att

arbetslösheten är den allvarligaste av alla de ekonomiska missförhållanden,

som kunna hemsöka moderna stater; att arbetslösheten, i synnerhet då den

är omfattande och långvarig, berövar sina offer fysisk och andlig kraft, skapar

en känsla av hopplöshet och mindervärde, försvagar deras tilltro till den

politiska demokratien och till samhällets etiska syfte samt att den på ett

allvarligt sätt minskar samhällets produktionskraft och politiska stabilitet

genom att, mot deras vilja, utestänga de arbetslösa från rätten att giva sitt

bidrag till nationens samlade tillgångar.

Den håller vidare före, att rätten till arbete är en av de mest grundläggande

av de mänskliga rättigheterna, vilken bör klart erkännas i alla civiliserade

staters politiska och ekonomiska ordning, samt att det är alla till

Europarådet anslutna regeringars plikt att vidtaga alla nödvändiga åtgärder

för att säkra full sysselsättning.

Den förklarar, att full sysselsättning är en nödvändig förutsättning för

att ett sunt internationellt ekonomiskt system skall kunna bibehållas och

arbeta på ett tillfredsställande sätt.

Den uppmärksammar med livlig tillfredsställelse, att såväl Internationella

arbetsorganisationen som Förenta Nationernas ekonomiska och sociala råd

nyligen hava skänkt sitt stöd åt strävan till full sysselsättning och beaktar

den ytterst värdefulla rapport angående nationella och internationella åtgärder

för full sysselsättning, som utarbetats av en av Förenta Nationernas

generalsekreterare tillsatt expertgrupp och till vars slutsatser rådgivande

församlingen på det mest eftertryckliga sätt uttrycker sin principiella anslutning.

Den rekommenderar därför starkt, att varje regering ansluten till Europarådet

icke senare än den 1 november 1950 måtte delgiva rådgivande församlingen

målsättningen för sin sysselsättningspolitik i form av arbetslöshets-

eller sysselsättningskvoter eller alternativt den miniminivå för sysselsättningen,

som man med alla till buds stående medel vill bemöda sig om att

uppehålla, eller den högsta arbetslöshetsnivå, man är beredd att godtaga.

Den uppmanar generalsekreteraren att i samarbete med Internationella arbetsorganisationen

och Förenta Nationernas ekonomiska och sociala råd studera

dessa kvoter eller gränsnivåer i syfte att ge en jämförande belysning

åt de olika regeringarnas målsättning samt att enträget mana varje regering

att antaga och tillkännagiva slutgiltiga kvoter eller gränsnivåer för den fulla

sysselsättningen av den typ, som ovan angivits.

Den föreslår, att varje regering icke senare än den 1 november 1950 tillställer

Europarådet en rapport över sin allmänna interna politik för uppnående

av full sysselsättning och ekonomisk stabilitet, varvid särskilt bör

angivas:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

a) den utsträckning, i vilken man räknar med att göra bruk av de skilda

åtgärder, som föreslagits i expertrapporten, såsom en smidig skattepolitik,

elastiska program för de offentliga investeringarna samt åtgärder för att

upprätthålla inkomst- och konsumtionsnivån (se par. 153—164 i rapporten);

b) i vad mån experternas förslag till utnyttjande av automatiska motåtgärder

tillämpats, eller, om sådana icke komma att utnyttjas, de alternativa

medel, som stå till förfogande för bestämning av sysselsättningsläget

och för vidtagande av snabba åtgärder i syfte att motverka en ofördelaktig

tendens;

c) de medel, varmed man hoppas säkra prisnivåns stabilitet och undvika

såväl inflation som deflation;

d) de medel man har för avsikt att tillgripa för att lösa frågan om den

strukturella arbetslösheten;

e) huruvida lagstiftningsförfarandet, den administrativa organisationen

och statistiken äro lämpliga för verkställandet av denna politik.

Rådgivande församlingen önskar i synnerhet att följa sysselsättningslägets

utveckling i medlemsstaterna och instruerar därför generalsekreteraren

att hålla utskottet för ekonomiska frågor regelbundet informerat om de

framsteg, som medlemsstaterna göra vid verkställandet av de svsselsättningsprogram,

som delgivits Europarådet. Till yttermera visso uppmanar den utskottet

att mellan församlingens möten fästa regeringarnas uppmärksamhet

vid de problem, som kunna uppkomma vid samordningen av dessa program.

Rådgivande församlingen rekommenderar varje regering att göra det till

en ledande princip i sin ekonomiska politik att bistå andra länder i syfte

att reducera icke önskvärda fluktuationer i internationell handel och internationella

betalningar; med detta mål i sikte bör varje regering göra uppskattningar

av sin betalningsbalans under de närmaste fem åren, både vad

gäller löpande betalningar och kapitalrörelser, varvid vederbörlig hänsyn

bör tagas till behovet att öka vissa länders guld- och dollarrescrver i en utsträckning,

som kan medge dessa länder att utan risk möta sådana fluktuationer,

som rimligen kunna förväntas i tillflödet av utländska betalningsmedel.

Den förklarar, att internationellt samarbete är väsentligt, då det gäller

att förhindra, att depression och arbetslöshet sprider sig från ett land till

ett annat och då det gäller att upprätthålla ett stabilt kapitalutbyte mellan

olika länder, i synnerhet för att stimulera till fullt tillgodogörande av outnyttjade

tillgångar.

Det är av synnerlig vikt, att sådana kapitalrörelser företagas i syfte att

främja industrialisering av mindre utvecklade länder och områden för att

därigenom medgiva en ökning av levnadsstandarden. Rådgivande församlingen

önskar i detta sammanhang uttrycka sin stora tillfredsställelse med

det »punkt ^''»-program, som framlagts av Förenta Staternas president och

med det program för teknisk hjälp till underutvecklade områden, som

uppställts av Förenta Nationerna. Rådgivande församlingen vill också understryka,

att samfällda åtgärder på internationell grundval — i form av

organiserad utvandring och kapitalrörelser i syfte att stimulera det fulla

tillgodogörandet av outnyttjade tillgångar, ävensom andra lämpliga ekonomiska

och politiska åtgärder — kunna bliva nödvändiga för att finna en

sådan lösning av frågan om den strukturella arbetslösheten, som är förenlig

med Europas ekonomiska system.

Den föreslår, att varje regering, 1 händelse av en minskning av den effektiva

efterfrågan inom dess gränser, måtte göra sitt yttersta för att, i den

mån dess valutareserver det medge, söka förebygga en därav följande minskning

i tillförseln av dess valuta till den övriga världen; antingen genom att

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

17

upprätthålla importen eller genom att bevilja grannstater krediter genom offentliga

eller privata kanaler. Den uppmanar enträget de regeringar, vilkas

valutareserver och finansiella resurser i övrigt det medge, att i den mån det

är förenligt med undvikande av inflation, bibehålla en hög och regelbunden

kapitalexport för utvecklingsändamål.

Rådgivande församlingen betraktar det som en av sina främsta uppgifter

att rikta Europas uppmärksamhet på den grundläggande ekonomiska,

politiska och moraliska betydelse, som den fulla sysselsättningen har. Den

är av den övertygelsen, att det står i överensstämmelse med Europarådets

syften att främja uppnåendet av detta mål i alla medlemsstater, varigenom

alla Europas arbetare tillförsäkras ett säkert livsuppehälle, en stigande levnadsstandard

och en rättvis andel i den ständigt ökande produktion, vartill

varje medborgare äger rättighet och måste ges tillfälle att bidraga.

(Dokument AS(2)103.)

2 llihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 54.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. UU 1951:5 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts propoposition med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av Europarådets rådgivande församling år 1950 vid dess a s. 1 i texten