Sök i Ratio Lex

Om godkännande av överenskommelse angående varuutbytet mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland

1951-02-02 · 30 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 30 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:55, Om godkännande av överenskommelse angående varuutbytet mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

1

Nr 55.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen om godkännande av

överenskommelse angående varuutbytet mellan Sverige

och Förbundsrepubliken Tyskland; given Stockholms

slott den 2 februari 1951.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över handels-

och utrikesdepartementsärenden för den 29 december 1950 och över

handelsärenden för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed begära riksdagens

godkännande av en den 26 januari 1951 träffad överenskommelse angående

varuutbytet mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland.

GUSTAF ADOLF.

John Ericsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 5.5.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 55.

Överenskommelse angående varuutbytet.

Kungl. svenska regeringen och Förbundsrepubliken Tysklands regering

hava i en önskan att befordra varuutbytet mellan Konungariket Sverige och

Förbundsrepubliken Tyskland överenskommit om följande:

Artikel 1.

De fördragsslutande parterna skola vidtaga alla lämpliga åtgärder för

att underlätta det ömsesidiga varuutbytet.

Artikel 2.

De fördragsslutande parterna kunna överenskomma om kontingenter

för den ömsesidiga in- och utförseln av särskilda varor.

De skola bevilja alla för in- och utförsel erforderliga tillstånd inom ramen

för de överenskomna kontingenterna och i enlighet med det vid varje

tillfälle gällande betalningsavtalet låta utställa motsvarande valutatillstånd.

Artikel 3.

De fördragsslutande parterna skola tillsätta en blandad kommission,

som skall övervaka genomförandet av denna överenskommelse och andra

mellan de båda länderna träffade uppgörelser angående handeln samt i

övrigt fullgöra de uppgifter, som av de fördragsslutande parterna överlämnas

till densamma.

Kommissionen skall sammanträda på begäran av endera av de fördragsslutande

parterna.

Artikel i.

Denna överenskommelse ersätter protokollet rörande handel och betalningar

mellan Sverige och de amerikanska och brittiska ockupationszonerna

i Tyskland den 19 april 1948, som senare utsträckts att gälla även

den franska ockupationszonen.

Artikel 5.

Denna överenskommelse skall provisoriskt tillämpas från dagen för undertecknandet.

Den skall slutgiltigt sättas i kraft genom skriftväxling mellan

de båda regeringarna.

överenskommelsen gäller till den 31 december 1951. Därest den icke

uppsäges av någon av de fördragsslutande parterna senast tre månader

före dess utlöpande, förlänges den genom tyst överenskommelse, varje

gång för en tid av ett år.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 55.

Såsom skedde i Frankfurt am Main den 26 januari 1951, i två exemplar

på svenska och två exemplar på tyska språket, varvid överenskoms, att båda

texterna skola äga lika vitsord.

För kungl. svenska regeringen: För Förbundsrepubliken Tysklands

regering:

v. Maltzan.

R. Kumlin.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Utdrag av protokollet över handelsärenden rörande främmande

makt eller dess förhållanden m. m., hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

29 december 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anför efter gemensam

beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen för finansdepartementet.

Den 12 mars 1948 godkände Kungl. Maj:t förslag till protokoll rörande

handel och betalningar mellan Sverige och Förenta staternas—Storbritanniens

ockupationszoner i Tyskland med till protokollet hörande två varuförteckningar

och skriftväxling. Protokollet skulle i första hand gälla t. o. m.

den 31 december 1948. Om protokollet icke uppsagts av någondera parten

senast tre månader före utlöpandet av dess giltighet, skulle giltigheten automatiskt

förnyas, varje gång för en period av ett år. De två till protokollet

fogade varuförteckningarna upptogo den under år 1948 beräknade exporten

och importen mellan Sverige och zonerna. Protokollet, vilket undertecknades

den 19 april 1948, samt varuförteckningarna och skriftväxlingen underställdes

riksdagen för godkännande (prop. 1948:294). Riksdagen lämnade

det begärda godkännandet (r. skr. nr 325).

I ett den 14 januari 1949 undertecknat tilläggsprotokoll fastställdes kontingentlistor

för varuutbytet under år 1949 med de amerikanska och brittiska

zonerna. Listorna innefattade en svensk import å 225 miljoner kronor

och en export å 275 miljoner kronor. Enligt protokoll den 16 mars 1949

utsträcktes de då gällande avtalen med nämnda zoner att omfatta även

Frankrikes ockupationszon i Tyskland. Den 29 mars 1949 träffades genom

skriftväxling en uppgörelse med de tre zonerna — numera Förbundsrepubliken

Tyskland — om en utökning av varuutbytet. Genom skriftväxlingar den

22 juni samma år utsträcktes avtalsperioden att gälla t. o. m. den 30 juni

1950, varjämte nya kontingentlistor fastställdes för såväl importen som exporten.

Enligt nu nämnda uppgörelser beräknades varuutbytet mellan de båda

parterna under tiden 1 januari 1949—30 juni 1950 komma att uppgå till

ca 850 miljoner kronor. Utvecklingen av varuutbytet under första delen av

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 55.

avtalsperioden gav emellertid vid handen, att på grund av flera omständigheter

en så hastig stegring av handeln som avsetts icke kunde väntas.

I detta läge upptogos i oktober 1949 överläggningar i syfte att undersöka

möjligheterna att öka det svensk-västtyska varuutbytet på en bredare bas.

Förhandlingarna resulterade i ett den 26 november 1949 dagtecknat, nytt

tilläggsprotokoll till överenskommelsen den 19 april 1948 jämte till tilläggsprotokollet

fogade varulistor och skriftväxlingar. Tilläggsprotokollet gällde

under tiden 1 december 1949—30 november 1950 och varulistorna under tiden

1 december 1949—30 juni 1950. Genom tilläggsprotokollet erhöll den

svenska exporten i princip fritt tillträde till den västtyska marknaden. Den

västtyska importen av svenska varor befriades nämligen med några få undantag

från kvantitativa restriktioner. För de undantagna varuslagen kunde

licens endast påräknas inom ramen för icke licensierade delar av kontingenter

i då gällande avtal. Vissa minimivärden och minimikvantiteter angåvos

dock för denna licensiering. Vad den svenska importen angick innebar den

nya överenskommelsen, att importspecifikationerna, som avsågo vissa ur tysk

synpunkt angelägna exportvaror, begränsades till ett belopp av ca 45 miljoner

kronor. Utöver detta belopp disponibla betalningsmedel fingo helt användas

för import av tyska varor enligt svenskt val.

Såsom förut nämnts gällde de mellan de båda länderna överenskomna

varulistorna endast till utgången av juni 1950. Nya överläggningar ägde

därför rum i maj och juni 1950. De ledde till undertecknandet den 4 september

1950 av dels ett protokoll rörande handeln efter den 30 juni 1950, dels

ock en ny betalningsöverenskommelse jämte tilläggsprotokoll. Den viktigaste

bestämmelsen i det nya protokollet var, att den s. k. frilistning i fråga

om importen, som från svensk sida vidtagits inom ramen för arbetet vid

Paris-organisationen, skulle omedelbart tillämpas jämväl gentemot Förbundsrepubliken

Tyskland. Det må här erinras om att republiken vid denna

tid ämnade införa en på alla länder inom Paris-organisationen tillämplig

enhetlig frilista. Denna skulle gälla gentemot Sverige efter den 30 november

1950, då den förut angivna bilateralt överenskomna frigörelsen av den västtyska

importen från Sverige upphörde att gälla. I protokollet förklarades,

att den tyska regeringen skulle bemöda sig att vid utarbetandet av den

enhetliga frilistan ■— vilken ur svensk synpunkt beräknades bli ofördelaktigare

än den bilateralt överenskomna frilistan — i möjligaste mån icke

inskränka den svensk-tyska handelns dittillsvarande omfång. Genom protokollet

fastställdes även vissa ömsesidiga varulistor gällande intill 1950

års utgång.

De under 1948, 1949 och 1950 träffade överenskommelserna återspegla en

starkt växande handel mellan Sverige och Västtyskland. Sålunda var den

svenska importen år 1948 100 miljoner kronor och år 1949 280 miljoner

kronor. Motsvarande siffror för exporten voro 145 miljoner respektive 315

miljoner kronor. Under de elva första månaderna 1950 steg importen till

580 miljoner kronor och exporten till 660 miljoner kronor. Den 30 juni 1950

förelåg ett tyskt betalningsunderskott om 110 miljoner kronor. Detta hade

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!. Maj:ts proposition nr 55.

den 30 november 1950 stigit till 195 miljoner kronor. Till denna utveckling

av betalningsbalansen bidrogo i väsentlig mån vissa transitoaffärer ävensom

vissa affärer av engångsnatur. Vidare bör märkas, att Förbundsrepubliken

Tyskland såsom nyss omnämnts kom i åtnjutande av den svenska frilistningen

först i början av september 1950.

Den 27 november 1950 inleddes i Frankfurt am Main överläggningar rörande

den svensk-västtyska handeln efter utgången av giltighetstiden för

gällande överenskommelser. Den svenska delegationen har stått under ordförandeskap

av verkställande direktören i Sveriges allmänna exportförening,

liandelsrådet T. Vinell. Förhandlingarna ha från svensk sida förts med ledning

av en av statens handels- och industrikommission efter samråd med berörda

myndigheter och näringsorganisationer verkställd utredning. Från

svensk synpunkt ha förhandlingarna haft till huvudsakligt syfte att skapa avtalsmässiga

förutsättningar dels för den svenska export, som efter upphörandet

den 30 november 1950 av den bilateralt överenskomna frigörelsen av den

västtyska importen från Sverige blev underkastad kvantitativa importbegränsningar,

dels ock för import till Sverige av sådana i nuvarande konjunkturläge

knappa varor med stort försörjningsvärde som koks och handelsjärn.

Förhandlingarna ha resulterat i förslag till dels överenskommelse angående

varuutbytet, dels ett första protokoll till denna överenskommelse jämte

därtill hörande varulistor, fem skriftväxlingar och en promemoria, dels ock

ett andra tilläggsprotokoll till betalningsöverenskommelsen den 4 september

1950.

Förslaget har, i vad detsamma avser betalningsprotokollet, förut denna

dag anmälts av chefen för finansdepartementet. Jag anhåller nu att få underställa

Kungl. Maj :ts prövning förslaget i övrigt. De handlingar, som innefattas

däri, torde såsom bilagor (Bilaga A—O)1 få fogas till statsrådsprotokollet.

Förslaget till överenskommelse angående varuutbytet,

som formellt sett har karaktär av ett ramavtal, innehåller följande. Jämlikt

artikel 1 skola de fördragsslutande parterna vidtaga lämpliga åtgärder för

att underlätta det ömsesidiga varuutbytet. Parterna kunna enligt artikel 2

överenskomma om kontingenter för den ömsesidiga in- och utförseln av särskilda

varor. Inom ramen för de överenskomna kontingenterna skola beviljas

erforderliga import- och exporttillstånd samt valutatillstånd i enlighet

med det vid varje tillfälle gällande betalningsavtalet. I artikel .? bestämmes,

att en blandad kommission skall tillsättas för att övervaka genomförandet

av överenskommelsen och reglera frågor, som därvid kunna uppkomma.

Kommissionen skall sammanträda på begäran av endera parten. Jämlikt

1 Här uteslutna. Bilaga A är frånsett datering och underskrifter likalydande med den vid

propositionen fogade texten till överenskommelsen angående varuutbytet. Bilagorna B—O, vilka

omfatta protokollet, varulistorna, skriftväxlingarna och promemorian, äro i svensk översättning

återgivna å s. It—25 i denna proposition.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 55.

artikel 4 ersätter överenskommelsen protokollet den 19 april 1948 rörande

handel och betalningar mellan Sverige och de amerikanska och brittiska

ockupationszonerna i Tyskland, vilket — såsom förut nämnts — senare utsträckts

att gälla även den franska ockupationszonen. Överenskommelsen

skall jämlikt artikel 5 provisoriskt tillämpas från dagen för undertecknandet

och slutgiltigt sättas i kraft genom skriftväxling mellan de båda regeringarna.

Den skall i första hand gälla till den 31 december 1951. överenskommelsens

giltighet skall därefter automatiskt förnyas, varje gång för en tid av

ett år, därest överenskommelsen icke uppsäges av någondera parten senast

tre månader före utlöpandet av dess giltighet.

I förslaget till första protokoll till överenskommelse angående

varuutbytet fastställas kontingenter för varuutbytet under

tiden 1 januari—31 december 1951 i enlighet med två till protokollet såsom

bilagor fogade varulistor, A och B. För närmare kännedom om innehållet i

protokollsförslaget torde få hänvisas till dess text. Här må endast omnämnas

följande. Erforderliga import-, export- och valutatillstånd skola i princip

lämnas i lika stora kvartalskvoter under beaktande av att en särskild,

efter produktionsförhållandena anpassad reglering skall ske för säsongbetonade

produkter. Det i protokollet den 4 september 1950 gjorda tyska åtagandet

att vid utarbetandet av den tyska enhetliga importfrilistan beakta de svenska

exportintressena skall även gälla vid utvidgning av listan. Bestämmelserna

i protokollet skola liksom alla övriga överenskommelser rörande handel

och betalningar mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland även tilllämpas

på de amerikanska, brittiska och franska sektorerna i Berlin.

Den till protokollet fogade lista A, som upptager den förutsedda exporten

från Sverige till Förbundsrepubliken Tyskland under år 1951, omfattar

bl. a. lantbruksprodukter (beräknat till ca 230 miljoner kronor),

fisk och fiskkonserver (beräknat till ca 11 miljoner kronor), järnmalm

(4,85 miljoner ton), sågade och hyvlade trävaror (125 000 standards), cellulosa

(180 000 ton), papper och papp (25 000 ton), kemikalier samt järn

och stål. I lista B, som angiver den tillämnade exporten från Förbundsrepubliken

till Sverige under samma tid, återfinnas bl. a. kol och koks (2,5

miljoner ton), tackjärn (25 000 ton), valsverksprodukter av järn och stål

(210 000 ton), mineralier, kemikalier, textilier, glas och porslin, maskiner,

apparater och instrument.

Beträffande de föreslagna skriftväxlingarna må nämnas följande.

De fyra första skriftväxlingarna beröra spörsmål i fråga om de beräknade

kol- och koksleveranserna under första kvartalet 1951, den tyska importen

av smör och ägg från Sverige samt vissa frågor om textilleveranserna

mellan de båda länderna. I den femte skriftväxlingen har angående den tyska

exporten av kol och koks samt den svenska exporten av järnmalm överenskommits,

att vardera parten skall ha rätt att minska sina leveranser för det

fall att motpartens leveranser under något kvartal icke skulle uppgå till förutsedd

kvantitet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

I förslaget till promemoria beröres frågan om svenska fartygsbeställningar

i Förbundsrepubliken.

Vad angår det nu föreliggande andra tilläggsprotokollet1 till betalningsöverenskommelsen

den 4 september 19502 må i detta sammanhang nämnas,

att protokollet innehåller vissa bestämmelser, som befunnits lämpliga i anledning

av ikraftträdandet av överenskommelsen om den europeiska betalningsunionen.

För år 1950 beräknas den totala handelsomslutningen komma att uppgå

till närmare 1,4 miljarder kronor med någon övervikt för den svenska exporten.

T. o. m. september 1950 har den månatliga utförseln överstigit införseln.

Därefter har emellertid förhållandet varit det omvända. Överenskommelsen

för år 1951 förutser en ytterligare utveckling av den under de senare åren

växande handeln. Enligt gjorda kalkyler, grundade på förutsättningen av

en fortgående ostörd utveckling av varuutbytet, kan 1951 års handelsomslutning

beräknas överstiga 1,7 miljarder kronor, för första gången efter kriget

kännetecknad av ett svenskt importöverskott.

Vid förhandlingarna nåddes enighet om att den föreslagna uppgörelsen

skulle provisoriskt tillämpas från och med den 1 januari 1951. överenskommelse

härom skulle träffas genom särskild skriftväxling.

Under erinran om att det torde ankomma på ministern för utrikes ärendena

att göra framställning om bemyndigande att verkställa denna skriftväxling

ävensom underteckna de i uppgörelsen ingående handlingarna hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte dels godkänna föreliggande förslag till 1) överenskommelse

angående varuutbytet mellan Sverige och Förbundsrepubliken

Tyskland samt 2) protokoll avseende varuutbytet mellan de båda länderna

under år 1951 jämte till protokollet hörande varulistor, skriftväxlingar och

promemoria, dels ock bemyndiga chefen för handelsdepartementet att göra

sådana smärre ändringar i och tillägg till varulistorna, som under tillämpningen

av dessa må visa sig erforderliga och varom överenskommelse må

kunna träffas med vederbörande myndigheter i Förbundsrepubliken Tyskland.

Vad föredraganden sålunda hemställt, vari statsrådets övriga

ledamöter instämma, behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet :

C. G. Gyllenhaal.

1 Det andra tilläggsprotokollet till betalningsöverenskommelsen är i svensk översättning intaget

å s. 30 i denna proposition.

2 Betalningsöverenskommelsen jämte därtill hörande första tilläggsprotokoll är intagen å s. 26—

29 i denna proposition.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

9

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 29 december 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Under erinran, att Kungl. Maj :t förut denna dag på föredragning av cheferna

för finans- och handelsdepartementen godkänt förslag till dels överenskommelse

rörande varuutbytet mellan Sverige och Förbundsrepubliken

Tyskland, dels protokoll rörande varuutbytet mellan de båda länderna under

år 1951 jämte till protokollet hörande varulistor och skriftväxlingar,

dels ock tilläggsprotokoll till betalningsöverenskommelsen den 4 september

1950 mellan de båda länderna,

hemställer ministern, att Kungl. Maj :t måtte bemyndiga chefen för representationen

i Bonn att underteckna ifrågavarande överenskommelse och

båda protokoll ävensom verkställande direktören i Sveriges allmänna exportförening,

handelsrådet K. T. Vinell att utväxla skrivelser i enlighet med

förslaget samt verkställa skriftväxling angående avtalskomplexets provisoriska

tillämpning från och med den 1 januari 1951.

Till vad ministern sålunda hemställt, däruti övriga statsrådsledamöter

förena sig, behagar Hans Maj :t Konungen

lämna bifall.

Ur protokollet:

Sture Johanson.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

2 februari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern|för utrikes ärendena Undén, statsråden

ii,. Möller, Quensel, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,

Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anför efter gemensam

beredning med ministern för utrikes ärendena och t. f. chefen för finansdepartementet,

statsrådet Lingman.

Genom beslut den 29 december 1950 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen

för representationen i Bonn att underteckna av Kungl. Maj :t samma dag

godkänt förslag till bl. a. dels överenskommelse angående varuutbytet mellan

Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland dels ock protokoll rörande

varuutbytet mellan de båda länderna under år 1951. Kungl. Maj :t bemyndigade

därjämte genom samma beslut verkställande direktören i Sveriges

allmänna exportförening, handelsrådet K. T. Vinell att verkställa skriftväxlingar

i anslutning till protokollet.

Överenskommelsen och protokollet undertecknades den 26 januari 1951,

varjämte skriftväxlingarna verkställdes samma dag.

Jag hemställer nu, under hänvisning till vad jag den 29 december 1950

anfört vid anmälan inför Kungl. Maj :t av ifrågavarande förslag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att godkänna överenskommelsen angående

varuutbytet mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bengt Augustinsson.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

11

Översättning.

Första protokoll

till överenskommelse angående varuutbytet (handelsöverenskommelse)

den 26 januari 1951.

Inom ramen för de riktlinjer, som uppdragits av Organisationen för europeiskt

ekonomiskt samarbete (OEEC) och i enlighet med bestämmelserna i

överenskommelsen angående upprättande av en europeisk betalningsunion

(EPU) ha en svensk och en tysk delegation under tiden 27 november—21

december 1950 haft överläggningar rörande frågan om utformningen av

handels- och betalningsförbindelserna mellan Sverige och Förbundsrepubliken

Tyskland under år 1951. Resultatet av dessa överläggningar sammanfattas

enligt följande:

1.1 enlighet med artikel 2 i handelsöverenskommelsen fastställas för del

ömsesidiga varuutbytet under tiden 1 januari—31 december 1951 de i bifogade

bilagor A och B upptagna kontingenterna.

2. Det är överenskommet, att bestämmelserna i punkterna 2 och 5 i protokollet

den 4 september 1950 alltjämt skola gälla och att bestämmelserna

i punkterna 6 och 7 i nämnda protokoll skola tillämpas i fråga om i dessa

punkter förutsedd import, för vilken ansökningar om importtillstånd ha

gjorts före den 1 januari 1951.

3. De tillstånd, som komma att lämnas jämlikt artikel 2 i handelsöverenskommelsen,

skola i vad avser de i punkt 1 av detta protokoll nämnda

bilagorna A och B i princip lämnas i lika stora kvartalskvoter under beaktande

av att en särskild, efter produktionsförhållandena avpassad reglering

skall ske för säsongbetonade produkter. Erforderliga utskrivningar och

andra liknande åtgärder skola i princip äga rum i början av varje kvartal.

De båda regeringarna utgå ifrån att även i övrigt alla för import, export och

betalning erforderliga administrativa åtgärder komma att vidtagas, så att

det i detta protokoll eller jämlikt andra överenskommelser förutsedda varuutbytet

icke fördröjes eller på annat sätt försvåras.

4. Det är överenskommet, att de i detta protokoll träffade överenskommelserna

om import av tyska varor till Sverige kunna ändras efter föregående

överläggning i den blandade kommissionen, därest under avtalsåret till

följd av nya tyska tullsatser en betydande minskning av avsättningsmöjligheterna

för svenska produkter i Förbundsrepubliken är att befara.

5. För det fall att för båda parterna bindande, av OEEC utfärdade föreskrifter

eller beslut skulle göra en ändring av bestämmelserna i detta protokoll

erforderlig eller önskvärd, skall den blandade kommissionen överlägga

härom.

6. Den svenska delegationen har meddelat, att person- och lastautomobiler

(inklusive reservdelar) må fritt införas från Förbundsrepubliken till

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Sverige fram till den 31 mars 1951. Därest efter den 1 april 1951 importen

av dessa varuslag skulle bliva kontingenterad, kommer Förbundsrepubliken

vid fastställandet av sådana kontingenter icke att bliva sämre ställd

än andra medlemmar i OEEC.

7. De fördragsslutande parterna utgå ifrån att bestämmelserna i detta

protokoll liksom alla övriga överenskommelser rörande handel och betalningar

mellan Sverige och Förbundsrepubliken även skola tillämpas på de

amerikanska (US), brittiska och franska sektorerna i Berlin.

8. Detta protokoll träder i kraft å dagen för dess undertecknande.

Såsom skedde i Frankfurt am Main, i två exemplar, den 26 januari 1951.

För kungl. svenska regeringen: För Förbundsrepubliken Tysklands

regering:

R. Kumlin.

v. Maltzan.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

(Bilaga A.)

13

Lista A.

Införsel till Förbundsrepubliken Tyskland.

Varuslag Ton Sv. kr.

Levande slaktsvin och fläsk...................... 2 500 000

Inälvor och andra ätbara slakteriprodukter, inkl. blodprodukter

................................... 2 000 000

Fisk:

Färsk och frusen sill, inkl. småsill, skarpsill och

strömming .........................••••••••• 5 ®00

Annan färsk och frusen saltvattensfisk, inkl.

makrill ...................................... 1 2 500 000

Salt sill ...................................... 500 000

Torrmjölk, kondenserad mjölk och konserverad

grädde ................. 3 000 000

Smör ......................................... 14 000

Ost (utom smältost) ............................ 4 500 000

Hönsägg, färska och konserverade, inkl. kylhusägg . . 50 000 000

Färsk frukt .................................... ^ 500 000

Brödsäd, huvudsakligen vete.................. ■ ■ • • “ 100 000

Rapsfrö ........................................ 20 000

Timotej- och ängskavlefrö........................ 500 000

Isterflott och matnyttig nöttalg.................... 5 000 000

Tran, fiskolja och talg för tekniskt ändamål........ 2 500 000

Animaliskt och vegetabiliskt fett, härdat .......... 5 000 000

Olein och stearin............................ ■ • • 500 000

Rovolja för tekniskt ändamål .................... P.M.

Rapsolja, icke härdad............................ 10 000

Choklad och konfityrer ...................... .. 1 000 000

Fiskkonserver .................................. 1 500 000

Spritdrycker ................................... 150 000

Diverse icke frilistade livsmedel och lantbruksprodukter,

däribland renkött, krypbönor och blomsterbönor

för utsäde .................................... 2 500 000

Fältspat, obearbetad och malen.................... 500 000

Material för framställing av svetselektroder........ 1 000 000

Järnmalm, lcisbränder o. dyl..................... 4 850 000

Stenkolstjära .................................. 500 000

Bensol ........................................ P.M.

Andra mineraliska och fossila ämnen, bl. a. eld- och

syrafast murbruk, talk, generatoraska.......... 500 000

Selen ......................................... 375 000

1 Härav äro 750 000 sv. kr. avsedda för leveranser av småsill, skarpsill och strömming under

tiden 1 januari—30 april 1951 och 1000 000 sv. kr. för direkt ilandförd färsk sill under månaderna

juli—oktober 1951. (Den frilistade importen av färsk sill under de första fyra månaderna

1951 uppskattas till 2 500 000 sv. kr.)

Skulle under fördragsårets lopp Förbundsrepublikens behov av färsk sill, skarpsill, småsill och

strömming visa sig vara större än beräknat, skall vid eventuell ökning av totalimporten det

svenska exportintresset beaktas i motsvarande män.

2 Den frilistade importen av ål beräknas för året till 500 000 sv. kr.

8 Svenska regeringen skall söka möjliggöra denna export. Beviljandet av exportlicenser är

dock beroende av de svenska skörde- och importförhållandena.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 55.

Varuslag Ton Sv. kr.

Etskali, kemiskt ren............ 500 000

Ackumulatormassor (nickelhydroxid och kadmiumoxid)

.................................. 500 000

Svetselektroder .............. 300 000

Karboximetylcellulosa .......................... 500 000

Furfurol ....................................... 750 000

Garvämnesextrakter ............................ X 250 000

Artiklar för hygieniskt och kosmetiskt bruk........ 300 000

Diverse kemikalier, däribland kokill- och kärnolja,

schellack, krut för jaktammunition, sulfitlut, formalin,

oarbetad och slammad krita, röntgenfilm,

apoteksvaror.................................. 1 500 000

Beredda lösa pälsskinn, oberedda skinn av silver-,

blå- och platinaräv, handskläder och annat icke fri
listat

läder samt skinnhandskar ................ P.M.

Massaved ................................... 100 000 m3

Stänger och stolpar ............................. 2 750 000

Sågade och hyvlade trävaror .................. 125 000 stds

Trämjöl ........................................ 150 000

Fanér ......................................... 500 000

Kryssfanér jämte blockboard..................... 4 000 000

Trähus ........................................ 7 500 000

Andra träarbeten, bl. a. rullgardinkäppar och trådrullar,

möbler alla slag och delar därtill............ 1 500 000

Mekanisk pappersmassa ......................... 6 000

Dissolvingmassa och ädelcellulosa ................ 55 000

Sulfitcellulosa ................................. 25 000

Sulfatcellulosa ................................. 100 000

Vulkanfiber .................................... 250 000

Träfiberplattor ................................. 1 000 000

Tidningspapper ................................. 7 000

Kraftpapper för tillverkning av säckar, kraftpapp för

wellpapptillverkning, annat kraftpapper.......... 15 000

Diverse papper och papp ........................ 3 000

Pappersmönster och tillbehör samt undervisningsmateriel

................................... . ‘500 000

Diverse pappersvaror............................ 500 000

Handstickgarn ................................. 5 000 000

Bindgarn av papper ............................ P.M.

Golvmattor av grålumppapp (feltbase) .......... 750 000

Maskinfilt för industriella ändamål................ 500 000

Bomullsvävnader alla slag, tryckta och färgade rayon
ullvävnader

.................................. 2 500 000

Trikåvaror .................................... 5 000 000

Konfektionsvaror ............................... 3 000 000

Diverse textilvaror, däribland lingarn, vaxduk och

konstläder.................................... 3 000 000

Gat- och kantsten .............................. 1 000 000

Sanitetsporslin ................................. P.M.

produkter av detta slag finnas i Förbundsrepubliken, skall den blandade kommissionen förhandla

om en förhöjning av denna kontingent.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

15

Varuslag Ton

Övriga sten-, ler- och glasvaror (däribland golv- och

väggplattor samt fönsterglas) ..................

Prydnadsföremål av ädla och oädla metaller ......

Ferrolegeringar:

Kiselmetall .................................. 1 100

Kiseljärn .................................... 500

Kiselmangan .................................. 110

Volframjärn .................................. 20

Kromjärn carburé ............................. 400

Kiselkrom .................................... 400

Ämnen och platiner ............................ 1 000

Stångstål, varmvalsat eller smitt, inkl. ihåligt borrstål,

draget och/eller slipat (upp till 15 % ihåligt

borrstål) .................................... 2 000

Snabbsvarvstål och toolbits (upp till 10 % toolbits) . . 300

Rostfritt stål i olika utföranden (därav råklingor 10

ton och tråd upp till 75 ton) .................... 500

Elektrisk motståndstråd och elektriska motståndsband 40

Bandstål, varmvalsat ............................ 2 500

Bandstål, kallvalsat ............................ 500

Valstråd, varmvalsad ........................ 3 500—4 000

Dragen tråd ävensom linor ...................... 300

Transportband ................................ 75

Stålrör, varmvalsade eller kalldragna, inkl. rörämnen 400

Kullagerstål i form av ämnen, varmvalsade eller kalldragna

stänger, kulvalstråd, dragen kultråd och rör

samt smidda ringar ..........................

Rakblad ......................................

Kardbeslag ...................................

Stålkulor ......................................

Badkar av plåt ................................

Rostfria diskbänkar ..,.........................

Diverse varor av oädla metaller ..................

Hårdmetall och hårdmetallplattor ................

Kolvringar och kolvstångspackningar ............

Vävstolar och reservdelar ....................

Centrifuger för industriella och marina ändamål jämte

delar och reservdelar.......................

Adresseringsmaskiner ..........................

Dammsugare jämte delar och reservdelar.........

Glödlampor ...................................

Bromsregulatorer och lastväxlar ävensom fjädrande

hjul för rälsfordon ..........................

Räknemaskiner, kassakontrollapparater och biljetttryckmaskiner

..............................

Diverse elektriska och icke elektriska maskiner, däribland

även elektriska svetsmaskiner, stickmaskiner,

tvättmaskiner o. dyl......................

Konstplaster alla slag, transparanla viskosfolier,

konsttarmar ................................

Arbeten av konstplaster, alla slag ................

Diverse varor (däribland gummiskor och andra varor

av mjuk- och hårdgummi, cellulosasvamp etc.). .

Sv. kr.

100 000

200 000

200 000

400 000

200 000

200 000

700 000

500 000

100 000

5 000 000

200 000

1 000 000

500 000

300 000

1 000 000

5 000 000

2 500 000

1 250 000

250 000

6 000 000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 55.

(Bilaga B.)

Lista B.

Införsel till Sverige.

Varuslag Ton Sv. kr.

Sötvattenfisk och fiskkonserver .................. 250 000

Sättpotatis .................................... 125 000

Humle ........................................ 200

Färsk frukt .................................... 500 000

Utsädesspannmål................................ 125 000

Andra, icke frilistade livsmedel och lantbruksprodukter

(bl. a. bakverk) ............................ 500 000

Vin, även musserande .......................... 2 500 000

Spritdrycker .................................... 150 000

Gips, bränd .................................... 750 000

Kokskol, ångkol, antracit och brunkolsbriketter .... ''450 000

Koks ..........................................x2 000 000

Fenol ........................................ p.M.

Styrol (monomer) .............................. 1 250 000

Smörjoljor .................................... 7 500

Diverse mineraliska och fossila ämnen ............ 500 000

Butanol, glykoler (med undantag av etylenglykol, kylskyddsmedel

och köldvätskor) och andra lösningsmedel

även klorerade; mjukgöringsmedel........ 2 500 000

Klor .......................................... p.M.

Svavelsyra .................................... p.M.

Kromsyra och kromater alla slag.................. 625 000

Kiselkarbid ................................... 500 000

Natriumsulfat, 96 %, 99,s % och krist............. 625 000

Soda, kalcinerad ................................ P.M.

Natriumperborat ............................... 2 250 000

Kimrök ........................................ P.M.

Anilinfärger .................................... 7 500 000

Blyptgmenter ................................. 1 250 000

Zinkoxid (zinkvitt) .............................. 2 500 000

LitoPon ........................................ 1 250 000

Titandioxid .................................... 1 500 000

Bok-, sten- och koppartrycksfärger, skeppsbottenfärger,

rostskyddsfärger, andra färger, lacker och lackfärger

...................................... 750 000

Diverse kemikalier, däribland etsalkalier, vattenglas,

fosfater, perföreningar, glödgnings- och härdsalter,

kopparoxidul, etylenglykol, kylskyddsmedel, köldvätskor,

syntetiska garvämnen och kromgarvämnen,

hjälpmedel för textil-, läder- och pälsindustrien, insektsbekämpningsmedel,

kvävegödningsmedel, ej frilistade,

kosmetiska medel, alkaloider, ävensom ljus 7 500 000

Läder ......................................... 1 750 000

Ladervaror alla slag, däribland koffertar, etuier

etc., även av annat material .................... 3 000 000

Arbeten av pälsverk.............................. p.M.

1 Beräknat på grundval av de kvantiteter, som utlovats för första kvartalet.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 55.

17

Varuslag Ton

Hårdgummikammar och andra hårdgummivaror, isoleringsband,

tekniska och andra mjukgummivaror

Däck alla slag ..................................

Arbeten av trä, däribland grammofonskåp, ävensom

korgvaror, vegetabiliska rör, lignostonvaror, trä
-

fiberplattor ..................................

Ulltops ....................................... 100

Rayonull ...................................... 2 500

Perlonull .................... P.M.

Rayonsilkegarn ................................ 500

Perlonsilkegarn ................................ P.M.

Rayonullgarn .................................. 500

Kamgarn för industrien .......................... 250

Garner och tråd av lin, hampa och ramie, bomullssy
tråd

........................................

Textilvaror för tekniskt bruk, däribland filt, konstläder

och med konstplast belagda vävnader......

Råväv av ull ..................................

Råväv av rayonull ..............................

Råväv av bomull...............................

Trikåvaror alla slag, däribland strumpor av syntetiska

fibrer .......................................

Andra färdiga textilvaror ........................

Skor alla slag, inklusive tofflor ..................

Vägg- och golvplattor...........................

Deglar och andra tekniska artiklar av lera........

Porslin för tekniskt ändamål ....................

Prydnadsporslin och -stengods...................

Hushållsporslin och -stengods, odelcorerat.........

Hushållsporslin och -stengods, dekorerat, ävensom

försilvrat porslin .............................

Tekniska glasvaror, däribland ampuller, tablettrör,

kemiskt-farmaceutiskt glas, flaskor alla slag, sä
kerhetsglas,

»Grossglas» ......................

Hushålls- och kristallglas, eldfast glas, termosflaskor,

glas för belysningsändamål och andra glasvaror

alla slag ....................................

Äkta guld-, silver- och platinavaror inklusive smycken,

däribland infattade äkta pärlor, ädelstenar och

halvädelstenar samt oinfattade pärlor (äkta och odlade),

ädelstenar, halvädelstenar, syntetiska ädel
-

stenar, och äkta korall ........................

Tackjärn ...................................... 25 000

Stångjärn ...................................... 55 000

därav armerings järn under 12 mm........ 8 000

Gjutna muff- och avloppsrör ....................

Profil järn (balkar etc.) .......................... 22 000

Skenor och annat järnvägs- och spårvägsmateriel . . 5 000

Spontjärn ...................................... 8 000

Universaljärn .................................. 8 000

Varmvalsat bandjärn .......................... 8 000

Kallvalsat bandjärn ............................. 3 000

Kallvalsat och draget stångstål................... 2 000

il Iiihang till riksdagens protokoll 1951. 1 saml. Nr.55.

Sv. kr.

500 000

1 500 000

500 000

2 500 000

6 000 000

300 000

400 000

16 000 000

2 500 000

21 000 000

400 000

800 000

300 000

1 500 000

600 000

1 000 000

6 000 000

500 000

800 000

800 000

2 500 000

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Varuslag Ton Sv. kr.

Valstråd ...................................... 12 000

Skeppsbyggnadsmaterial, därav upp till 25 % profiler

......................................... 35 000

Grovplåt........................................ 7 500

Mediumplåt .................................... 7 500

Tunnplåt ...................................... 25 000

därav elektroplåt ................ ca 3 000 ton

därav 1,2—1,3 w/kg...... 200 »

galvaniserat bandjärn......... 500 »

Rör av smidbart järn........................... 12 000

För specifikation senare......................... 5 000

Cylindrar för förtätade gaser .................... 1 500 000

Stålkonstruktioner för broar, byggnader, industri- och

trafikanläggningar, master, damm- och slussanläggningar

.................................... 5 000 000

Eggverktyg och andra verktyg, däribland hårdmetall-,

maskin- och precisionsverktyg................ 5 500 000

Plåtfat ........................................ 3 000 000

Stålskrot....................................... "100 000

Smiden och rullande järnvägsmateriel ............ 5 000

Järn-, plåt-, aluminium- och andra metallvaror...... 9 000 000

Koppar ....................................... P-M.

Bly .......................................... P-M.

Aluminium .................................... P.M.

Metallhalvfabrikat av koppar, aluminium, bly, zink,

tenn, nickel och legeringar därav .............. 3 000 000

Hårdmetall och hårdmetallplattor ................ 500 000

Nålar för stick- och symaskiner.................. 1 600 000

Ångpannor inklusive tillbehör, tankar och behållare,

rörledningar, förvärmare och överhettare, bevattningsanläggningar,

uppvärmnings-, ventilations-,

luftkonditionerings- och andra lufttekniska anläggningar,

däribland även filter alla slag . ......... 10 000 000

Storköksutrustningar, icke elektriska hushållsapparater

och maskiner, inklusive ång- och tryckkokare 1 500 000

Maskiner för livsmedels-, tobaks- och njutningsme
delsindustrien,

inklusive mejerimaskiner ........ 1 400 000

Maskiner för bergshantering, anrikningsverk m. m.

för malm, kol, sten och jord, berg- och jordborrningsaggregat

inklusive pneumatiska verktyg, entreprenadmaskiner,

grävmaskiner, uppfordringsverk,

kompressorer ................................ 3 000 000

Ritapparater .................................. 200 000

Övriga icke elektriska maskiner, apparater och anläggningar,

däribland förpackningsmaskiner, maskiner

för sko- och läderindustrien, skoreparationsmaskiner,

tvättmaskiner för industriellt bruk, gjuterima
2

För leverans etter den 1 juli 1951, med strävan att, 1 den mån försörjningsläget så medger,

leverera vissa kvantiteter redan före nämnda tidpunkt. Redan under 1950 kontrakterade, vid

årsskiftet ännu ej levererade kvantiteter skola levereras under första hälften av 1951 utan avräkning

mot kontingenten om 100 000 ton.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 55.

19

Varuslag Ton

skiner, kylmaskiner, större vågar och snabbvågar,

gasskär- och gassvetsapparater, brandskyddsapparater,

apparater och anläggningar för kemisk industri,

varuautomater ...........................

Fläktar och elektriska motorer alla slag, ej frilistade

Elektriska hushållsapparater inklusive dammsugare

och kylskåp, apparater för frisérsalonger och belysningsarmatur

................................

Elektriska verktyg ........................

Ackumulatorkärl och delar ......................

Installationsmaterial, mät- och driftskontrollinstrument,

en- och flerpoliga strömställare, kompletta instrumentcentraler

...........................

Radioapparater och grammofoner jämte delar och tillbehör

.......................................

Elektrisk utrustning för motorfordon och cyklar ....

Elektrisk material och elektriska maskiner och apparater,

ej särskilt nämnda ......................

Motorcyklar alla slag, inklusive sidvagnar och reservdelar

....................................

Andra fordon (släpvagnar etc.) ..................

Fartygsnybyggen ...............................

Kameror, inklusive filminspelningsaggregat ........

Kontorsmaskiner (räkne-, skriv-, duplicerings-, hålkorts-,

adresserings-, frankeringsmaskiner, kassaregister)

......................................

Vetenskapliga och andra instrument, kikare, specialkameror

för vetenskapligt ändamål (inklusive vetenskapligt

undervisningsmateriel) ..............

Biografprojektionsapparater och smalfilmsprojektorer,

kinotekn. apparater och övrig fotografisk materiel

................................ ....

Fick- och armbandsur av guld....................

Pianon, flyglar, orglar och delar därtill, inklusive

tangentskivor av elfenben ........... ..........

Andra musikinstrument (med undantag för munspel)

jämte delar och tillbehör...................

Grammofonskivor, matriser ......................

Polyvinylklorid, även för elektriskt ändamål, andra

konstplaster alla slag, transparanta viskosfolier,

konsttarmar .................................

Konstplastprodukter alla slag med undantag av konstläder

.......................................

Leksaker, julgransprydnader ....................

Munspel ..................................

Bijouterier, oäkta, galanterivaror, matbestick, även

förgyllda eller försilvrade ............ ........

Tavelramar och trälister för tavelramar och tapeter . .

Sportartiklar alla slag, inklusive fiskredskap ......

Kontorsartiklar av alla slags material, inklusive

blyerts-, färg- och kopiepennor, reservoarpennor,

räknestickor och ritbestick......................

Sv. kr.

9 000 000

300 000

900 000

1 000 000

600 000

7 800 000

2 000 000

3 000 000

4 000 000

4 000 000

250 000

30 000 000

5 000 000

3 000 000

6 000 000

500 000

100 000

1 200 000

1 000 000

500 000

4 000 000

2 000 000

4 400 000

250 000

2 000 000

200 000

250 000

4 000 000

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 5-5.

Varuslag Ton

Diverse varor, däribland axlar, glidlageraxlar, vagnsbeslag,

stålbearbetningsverktyg, icke elektriska tillbehör

av alla slag för motorfordon, frisör- och operationsstolar,

skyltfigurer, reklamartiklar, cykelsadlar

och cykelväskor, asbestvaror, gasskydds- och

dykarutrustning, icke frilistade pappersvaror, även i

förening med andra ämnen ....................

Sv. kr.

27 000 000

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 55.

21

Skriftväxlingar mellan ordföranden i den tyska delegationen och ordföranden

i den svenska delegationen.

Översättning.

Frankfurt am Main den 26 januari 1951.

Herr ordförande,

Åberopande de i bilaga B till det denna dag undertecknade första protokollet

till handelsöverenskommelsen upptagna kontingenterna för kol och

koks har jag, på uppdrag av min regering, äran bekräfta, att följande leveranser

tillförsäkrats Sverige för första kvartalet 1951:

Koks ..................... 500 000 t

Kokskol .................. 55 000 t

Antracit .................. 50 000 t

Brunkolsbriketter .......... 5 500 t

Mottag, Herr Ordförande, försäkran om min utmärkta högaktning.

Fr. v. Lupin

Översättning.

Frankfurt am Main den 26 januari 1951.

Herr ordförande,

Jag har äran erkänna mottagandet av Eder skrivelse denna dag med följande

innehåll:

»Åberopande de i---Brunkolsbriketter 5 500 t»

Jag har tagit kännedom om denna utfästelse och har äran meddela Eder,

att svenska regeringen godkänner de angivna kvantiteterna som minimikvantiteter.

Svenska regeringen hänvisar till att ECE:s kolkommitté den 16 december

1950 med anledning av ett beslut av OEEC:s råd har godkänt en plan

för fördelningen av de kvantiteter kol och koks, som stå till förfogande för

medlemsstaterna i OEEC under första kvartalet 1951. Denna plan förutser

för Sveriges del följande import från Förbundsrepubliken Tyskland:

Koks .................... 550 000 t

Kokskol .................. 78 000 t

Ångkol ................... 13000 t

Antracit .................. 5 000 t

Brunkolsbriketter .......... 5 500 t

Svenska regeringen måste förbehålla sig alla rättigheter, som tillkomma

eller komma att tillkomma den enligt denna plan.

Mottag, Herr Ordförande, försäkran om min utmärkta högaktning.

T. Vinell

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 55.

Översättning.

Frankfurt am Main den 26 januari 1951.

Herr ordförande,

Åberopande den denna dag undertecknade handelsöverenskommelsen mellan

Förbundsrepubliken Tyskland och Sverige har jag äran att under hänvisning

till de särskilda överläggningar, som ägt rum rörande fastställandet

av kontingenterna för importen av smör och ägg från Sverige under år 1951,

och i enlighet med Eder önskan bekräfta, att man på tysk sida icke har

för avsikt att minska Sveriges andel av den tyska totalimporten av dessa varor

i förhållande till andelen under år 1950.

Mottag, Herr Ordförande, försäkran om min utmärkta högaktning.

Fr. v. Lupin

Översättning.

Frankfurt ant Main den 26 januari 1951.

Herr ordförande,

Jag ber att få bekräfta mottagandet av Eder skrivelse denna dag av följande

lydelse:

»Åberopande den denna---under år 1950.»

Mottag, Herr Ordförande, försäkran om min utmärkta högaktning.

T. Vinell

Översättning.

Frankfurt ant Main den 26 januari 1951.

Herr ordförande,

Den svenska delegationen har hemställt om utfästelse från tysk sida, att

därest erforderliga kontrakt företes, exporttillstånd å tyskt håll skola lämnas

för följande varor under avtalsåret:

Ulltops.................... 300 t

Kamgarn för industrien .... 250 t

Rayonull............ upp till 5 000 t

Perlonull.................. 250 t

Perlonsilkesgarn............ 250 t

Rayonsilkesgarn........upp till 500 t

Rayonullgarn.............. 500 t

Råvävnader av bomull .....

» » ylle ........

» » rayonull ....

Sv. kr. 12 000 000

» 11 250 000

» 20 000 000

» 6 500 000

» 12 500 000

» 7 500 000

» 6 000 000

» 16 000 000

» 300 000

» 400 000

Av de nämnda varorna, vilka samtliga äro upptagna på den svenska frilistan,

förefinnas endast ulltops och kamgarn för industrin i den tyska

exportförbudslistan. För ulltops kan en utfästelse av ifrågavarande storlek

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

23

icke lämnas, då ulleveranserna redan förut icke äro tillräckliga för den tyska

försörjningen. I syfte att upprätthålla marknaden är tyska regeringen dock

beredd att bevilja exporttillstånd för upp till 100 ton. För kamgarn för industrin

komma vid företeende av kontrakt exporttillstånd att lämnas för en

kvantitet om 250 ton. Vad beträffar de övriga varorna har man icke för

avsikt att uppföra dem på exportförbudslistan. Skulle detta ske, komma förhandlingar

att upptagas med svenska regeringen för fastställande av kontingenter.

De nuvarande produktionsförhållandena torde medgiva leverans

av följande varukvantiteter:

Rayonsilkegarn

500 t

Sv. kr.

7 500 000

Rayonullgarn .

500 t

»

6 000 000

Råvävnader av

bomull.....

»

16 000 000

» ■»

ylle .......

»

300 000

» »

Rayonull.....

rayonull ...

’ 2 500 t

»

400 000

För perlonull och perlonsilkegarn kunna med hänsyn till det inhemska behovet

och omöjligheten att överblicka produktionsförhållandena uppgifter

om leveransmöjligheterna under avtalsårets lopp icke lämnas.

Mottag, Herr Ordförande, försäkran om min utmärkta högaktning.

Fr. v. Lupin

Översättning.

Frankfurt ant Main den 26 januari 1951.

Herr ordförande,

Jag ber att få erkänna mottagandet av Eder skrivelse denna dag av följande

lydelse:

»Den svenska delegationen -—• — — lopp icke lämnas.»

Mottag, Herr Ordförande, försäkran om min utmärkta högaktning.

T. Vinell

Översättning.

Frankfurt ant Main den 26 januari 1951.

Herr Ordförande,

Med hänsyn till de förhållandevis små leveranserna inom ramen för det

hittillsvarande tysk-svenska handelsavtalet har, trots svenska önskemål om

större leveranser, för maskinfilt av ylle för industriella ändamål fastställts

en importkontingent om 500 000 sv. kr. och för konfektionsvaror 3 miljoner

sv. kr.

Skulle mot förmodan kontingenten för maskinfilt vara utnyttjad före utgången

av det nya varuutbytesavtalet, komma å tysk sida ytterligare belopp

upp till kontingentens dubbla värde att utskrivas.

Skulle det för konfektionsvaror fastställda beloppet vara utnyttjat före

utgången av det nya varuutbytesavtalet, komma ytterligare belopp upp till

1,8 miljoner sv. kr. att utskrivas i avräkning å kontingenten »diverse textilvaror».

Mottag, Herr Ordförande, försäkran om min utmärkta högaktning.

Fr. v. Lupin.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 55.

Översättning.

Franktfurt ant Main den 26 januari 1951.

Herr ordförande,

Jag ber att få erkänna mottagandet av Eder skrivelse denna dag av följande

lydelse:

»Med hänsyn till---- kontingenten ''diverse textilvaror’.»

Mottag, Herr Ordförande, försäkran om min utmärkta högaktning.

T. Vinell.

Skriftväxling mellan ordföranden i den svenska delegationen och

ordföranden i den tyska delegationen.

Översättning.

Frankfurt am Main den 26 januari 1951.

Herr Ordförande,

Under de nu slutförda förhandlingarna rörande en handelsöverenskommelse

ha båda de fördragsslutande parterna givit uttryck för sin önskan

att öka importen av järnmalm respektive kol och koks utöver de under

år 1950 levererade kvantiteterna. Resultatet av dessa överläggningar framgår

av bilagorna A och B till det denna dag undertecknade första protokollet

till handelsöverenskommelsen. Med hänsyn till den särskilda betydelse,

som dessa varor ha för det tyska och det svenska näringslivet, ha de två

fördragsslutande parterna överenskommit om följande:

Därest leveranserna av en av de nämnda varorna under ett kvartal äro

mindre än den delkvantitet, som faller på detta kvartal, skall på begäran

av endera parten den blandade kommissionen sammanträda för att rådgöra

om de åtgärder, som äro erforderliga för att återställa det förutsedda förhållandet

mellan de ömsesidiga leveranserna. Kan enighet dävid icke nås,

skall den part, som träffats av de minskade leveranserna, ha rätt att företaga

en motsvarande minskning av sina leveranser. På svensk sida är man

dock beredd att överflytta en eventuell minskning av de svenska leveranserna

på andra svenska exportvaror.

Mottag, Herr Ordförande, försäkran om min utmärkta högaktning.

T. Vinell.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 55.

25

Översättning.

Frankfurt am Main den 26 januari 1951.

Herr Ordförande,

Jag har äran erkänna mottagandet av Eder skrivelse denna dag av följande

lydelse:

»Under de nu----andra svenska exportvaror.»

Jag har äran meddela Eder, att skrivelsens innehåll riktigt återgiver vår

överenskommelse i denna sak.

Mottag, Herr Ordförande, försäkran om min utmärkta högaktning.

Fr. v. Lupin.

Översättning.

Promemoria

angående svenska fartygsbeställningar i Förbundsrepubliken.

Från den tyska delegationen framfördes önskemål om en avsevärd ökning

av den till 30 miljoner sv. kr. fastställda kontingenten för fartygsbeställningar.

Den svenska delegationen kan för närvarande icke tillmötesgå

denna önskan; de båda parterna är o emellertid eniga om att den tyska framställningen

åter skall dryftas vid den blandade kommissionens nästa sammanträde

och att Sverige skall taga möjligheterna att bifalla densamma under

förnyat övervägande.

Frankfurt am Main den 21 december 1950.

Ordföranden i den svenska delega- Ordföranden i den tyska delegationen:

'' tionen:

T. Vinell.

Fr. v. Lupin.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Överenskommelse beträffande betalningar mellan Förbundsrepubliken

Tyskland och Sverige

(Betalningsöverenskommelse).

Artikel I.

I denna betalningsöverenskommelse förstås med Förbundsrepubliken

Tyskland de områden av Tyskland, som äro ockuperade av Förenta Staternas,

Storbritanniens och Frankrikes stridskrafter.

Artikel II.

Löpande betalningar mellan Förbundsrepubliken Tyskland och Sverige

skola på sätt föreskrives i artiklarna III och V här nedan verkställas genom

debitering eller kreditering av ett Deutsche Mark-konto eller ett kronkonto

med iakttagande av bestämmelserna i gällande handelsavtal mellan de båda

länderna och/eller efter tillstånd, när sådant erfordras enligt valutabestämmelserna

i Förbundsrepubliken Tyskland respektive Sverige.

Artikel III.

Ett icke räntebärande konto skall föras hos Bank deutscher Länder för

Sveriges Riksbank, såsom ombud för svenska regeringen. Kontot, som skall

betecknas »Sveriges Riksbank Deutsche Mark-konto», benämnes i denna

överenskommelse »Deutsche Mark-kontot».

Ett icke räntebärande konto skall föras hos Sveriges Riksbank, såsom

ombud för svenska regeringen, för Bank deutscher Länder. Kontot, som

skall betecknas »Bank deutscher Länder Krönen Konto», benämnes i denna

överenskommelse »kronkontot».

Intet av dessa konton skall vid något tillfälle uppvisa debetsaldo. I syfte

att göra medel tillgängliga för de betalningar, som omnämnas i artikel II

här ovan, skola Bank deutscher Länder och Sveriges Riksbank till varandra

sälja Deutsche Mark mot svenska kronor och vice versa till den växelkurs,

som angives i artikel VII här nedan.

Artikel IV.

Transaktioner, som täckas av denna överenskommelse, må uppgöras och

faktureras i Deutsche Mark, svenska kronor eller annan valuta.

Artikel V.

Betalningar avseende transaktioner, som uppgjorts i Deutsche Mark, skola

krediteras eller debiteras Deutsche Mark-kontot. Betalningar avseende

transaktioner, som uppgjorts i svenska kronor, skola krediteras eller debiteras

kronkontot.

Betalningar avseende transaktioner, som uppgjorts i annan valuta, skola

krediteras eller debiteras i Deutsche Mark på Deutsche Mark-kontot eller i

svenska kronor på kronkontot i enlighet med vad som överenskommits mellan

de enskilda kontraktsslutande parterna. Om sådan överenskommelse

icke träffats, äger gäldenären rätt välja att betala i Deutsche Mark över

Deutsche Mark-kontot eller i svenska kronor över kronkontot. Det belopp,

som skall betalas över Deutsche Mark-kontot eller över kronkontot, skall

beräknas efter medelkursen mellan de officiella köp- och sälj kurser, som

av centralbanken i det land, i vars valuta betalningen skall ske, vid betalningstillfället

äro fastställda eller noterade för den valuta, i vilken transaktionen

uppgjorts.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Artikel VI.

Import från Sverige till Förbundsrepubliken Tyskland, som avser inköp

av eller för de amerikanska, brittiska eller franska ockupationsstyrkorna,

faller utom ramen för denna överenskommelse.

Artikel VII.

Den växelkurs mellan Deutsche Mark och svenska kronor, som avses i

artikel III här ovan, skall baseras på den i US-dollars uttryckta officiella

omräkningskursen för Deutsche Mark samt på den paritetskurs för USdollar,

som är fastställd av Sveriges Riksbank.

Artikel VIII.

Om vid något tillfälle en utjämning mellan nettotillgodohavandena på

Deutsche Mark-kontot och kronkontot på basis av den växelkurs, som avses

i artikel VII här ovan, skulle resultera i ett nettosaldo i Deutsche Mark

eller svenska kronor, vars motvärde överstiger 20 miljoner US-dollars, förfaller

överskottet till betalning och skall på begäran av borgenären betalas

i US-dollars i New York. Borgenären och gäldenären kunna emellertid överenskomma

om betalning i annan valuta.

Om överskottet uppstår på Deutsche Mark-kontot, skall det till betalning

förfallna beloppet omräknas till US-dollars efter den officiella omräkningskurs

för Deutsche Mark gentemot US-dollars, som gäller vid den tidpunkt,

då betalning påfordras. Om överskottet uppstår på kronkontot, skall det till

betalning förfallna beloppet omräknas till US-dollars efter den paritetskurs,

som är fastställd av Sveriges Riksbank vid den tidpunkt, då betalning

påfordras.

Oaktat bestämmelserna i de båda föregående styckena av denna artikel

må borgenären kräva betalning av ett överskott, utöver nämnda saldolimit,

endast om denna limit oavbrutet överskridits under tre månader och då

endast med avseende å det överskott, som utestod vid slutet av sagda period.

När helst nettosaldot uppgår till 80 % av limiten, skola representanter

för de avtalsslutande parterna, inklusive representanter för de båda centralbankerna,

sammanträda för att diskutera de åtgärder, som böra vidtagas

för att avhjälpa en sådan jämviktsrubbning och i synnerhet för att undvika

betalning i US-dollars.

Artikel IX.

I händelse av en förändring i växelkursen mellan Deutsche Mark och

svenska kronor förorsakad av en devalvering av Deutsche Mark eller den

svenska kronan eller båda dessa valutor, skola nettotillgodohavandena på

Deutsche Mark-kontot och kronkontot utjämnas efter den växelkurs, som

gällde före devalveringen. Om den valuta, i vilken ett efter en sadan utjämning

uppkommet nettosaldo är uttryckt, har devalverats, under det att

borgenärslandets valuta icke bar devalverats, eller om den valuta, i vilken

nettosaldot är uttryckt, har procentuellt devalverats mera än borgenärslandets

valuta, skall nettosaldot justeras så, att detta saldo återfår det värde

i borgenärslandets valuta, beräknat efter den nya växelkursen, som saldot

hade, innan kursen ändrades.

Artikel X.

Det konto, som föres av Sveriges Riksbank i enlighet med artikel I i betalningsöverenskommelsen

den 25 maj 1949, betecknat »Bank deutscher

Länder Export-Import Offset Account», skall avslutas efter affärernas avslutande

den dag, som föregår dagen för detta avtals ikraftträdande, varefter

saldot på sagda konto överföres till Deutsche Mark-kontot eller kronkontot.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Efter nämnda dag skola betalningar för aila transaktioner, för vilka förutsetts

avveckling över »Bank deutscher Länder Export-Import Offset Account»

hos Sveriges Riksbank, debiteras eller krediteras Deutsche Markkontot

eller kronkontot.

Artikel XI.

Bank deutscher Länder och Sveriges Riksbank skola gemensamt fastställa

de tillämpningsbestämmelser, som må erfordras för denna överenskommelses

genomförande.

Artikel XII.

Denna överenskommelse, som ersätter betalningsöverenskommelsen den

25 maj 1949 med därtill hörande ändringar och skriftväxlingar, träder i

kraft fjorton dagar efter undertecknandet och gäller till och med den 31

december 1950, varefter den automatiskt förlänges för tolv månader åt

gången, därest den icke av endera av de avtalsslutande parterna uppsäges

tre månader före löptidens utgång.

Artikel XIII.

Uppsäges överenskommelsen i enlighet med artikel XII här ovan, skola

representanter för de avtalsslutande parterna sammanträda inom fyrtiofem

dagar för att förhandla om avslutandet av en ny överenskommelse.

Om dessa förhandlingar icke leda till avslutandet av en ny överenskommelse

eller till ett återtagande av den gjorda uppsägningen, skola efter tidpunkten

för denna överenskommelses utlöpande "följande bestämmelser

gälla för Deutsche Mark-kontot och kronkontot:

a) Kontona skola hållas öppna under den tid, som erfordras för att möjliggöra

betalningar, vilka vederbörligen godkänts före tidpunkten för överenskommelsens

utlöpande.

b) De avtalsslutande parterna skola sträva efter att utjämna nettosaldot

mellan kontona genom export av varor och tjänster från gäldenärslandet

till borgenärslandet, varvid, i syfte att möjliggöra bokföring över kontona,

betalningarna behandlas som om de blivit vederbörligen godkända före tidpunkten

för överenskommelsens utlöpande.

c) Bestämmelserna i artikel VIII här ovan skola fortsättningsvis tillämpas

med avseende å kontona, dock med det villkor att — för säkerställande

av en gradvis avveckling av nettosaldot mellan kontona — den i sagda

artikel omnämnda saldolimiten skall reduceras med motvärdet till 2 miljoner

US-dollars vid utgången av varje kalendermånad, som följer på den

sjätte månaden efter tidpunkten för överenskommelsens utlöpande.

d) Artiklarna VII och IX här ovan skola fortsättningsvis tillämpas med

avseende å kontona.

Som skedde i Frankfurt am Main den 4 september 1950 i fyra exemplar,

därav två på svenska och två på tyska språket, varvid båda texterna äga lika

vitsord.

För svenska regeringen För Förbundsrepubliken

Tysklands Regering

parafferat: parafferat:

VII 1/7 50 Lu M—G 1/7 50

(Torsten Vinell). (Dr. Freiherr Friedrich v. Lupin).

För Svenska regeringen För Förbundsrepubliken

Tysklands Regering

undertecknat: undertecknat:

R. Kumlin. Mueller-Graaf.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

29

Översättning.

Tilläggsprotokoll till överenskommelse beträffande betalningar mellan

Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland

(betalningsöverenskommelse) den 4 september 1950.

1. Sveriges Riksbank är vid varje tillfälle berättigad att mot det av Bank

deutscher Länder hållna saldot i svenska kronor eller delar därav till Bank

deutscher Länder till den i betalningsöverenskommelsens artikel VII nämnda

växelkursen försälja Deutsche Mark från Sveriges Riksbanks konto i

Deutsche Mark hos Bank deutscher Länder. Den kan likaledes efter överenskommelse

med Bank deutscher Länder till denna sälja guld eller tredje

valuta.

2. Bank deutscher Länder är vid varje tillfälle berättigad att mot det av

Sveriges Riksbank hållna saldot i Deutsche Mark eller delar därav till Sveriges

Riksbank till den i betalningsöverenskommelsens artikel VII nämnda

växelkursen försälja svenska kronor från Bank deutscher Länders konto i

svenska kronor hos Sveriges Riksbank. Den kan likaledes efter överenskommelse

med Sveriges Riksbank till denna sälja guld eller tredje valuta.

Frankfurt am Main den 4 september 1950.

För svenska regeringen: För Förbundsrepubliken

Tysklands regering:

Mueller-Graaf.

R. Kumlin.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Översättning.

Andra tilläggsprotokoll

till överenskommelse beträffande betalningar mellan Sverige och Förbundsrepubliken

Tyskland (betalningsöverenskommelse) den 4 september 1950.

Artikel I.

1) Såviaa någon bestämmelse i överenskommelsen beträffande betalningar

mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland (betalningsöverenskommelse)

av den 4 september 1950, tilläggsprotokollet till nämnda överenskommelse

och de i samband därmed utväxlade skrivelserna av samma

dag icke är i överensstämmelse med överenskommelsen angående upprättande

av en europeisk betalningsunion (EPU) av den 19 september 1950,

skall en sådan bestämmelse icke tillämpas så länge sistnämnda överenskommelse

är bindande för båda fördragsslutande parter.

2) Om för de båda fördragsslutande parterna bindande beslut av Organisationen

för europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC) eller av den europeiska

betalningsunionen (EPU) skulle inkräkta på de båda ländernas rättigheter

och skyldigheter på grund av ovannämnda svensk-tyska överenskommelser,

skall den i Artikel 3 i överenskommelsen av denna dag angående

varuutbytet förutsedda blandade kommissionen rådslå härom.

Artikel II.

I händelse av en av de fördragsslutande parternas suspension från eller

utträde ur den europeiska betalningsunionen eller likvidation av betalningsunionen

skola inom 45 dagar efter det suspensionen, utträdet eller likvidationen

trätt i kraft representanter för de fördragsslutande parterna sammanträda

för att granska det härigenom uppkomna läget. Om en överenskommelse

icke kommer till stånd, är envar av de fördragsslutande parterna

berättigad att uppsäga den i Artikel I nämnda betalningsöverenskommelsen.

Uppsägningen träder i dylikt fall i kraft den sista dagen i den tredje månaden

efter den månad, under vilken uppsägningen gjordes.

Såsom skedde i Frankfurt am Main den 26 januari 1951 i två exemplar.

För kungl. svenska regeringen: För Förbundsrepubliken Tysklands

regering:

R. Kumlin. v. Maltzan.

617048. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1951.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. UU 1951:2 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen om godkännande av överenskommelse angående varuutbytet mellan Sverige och Förbundsrepubliken T a1 i texten