Sök i Ratio Lex

Angående vissa byggnadsfrågor m. m. inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde

1951-02-09 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:65, Angående vissa byggnadsfrågor m. m. inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

1

Nr 65.

Kungl. Maj.ts ''proposition till riksdagen angående vissa byggnadsfrågor

m. m. inom ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde; given Stockholms slott den 9

februari 1951.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Josef Weijne.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 9 februari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och inrikesdepartementen

anför härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet

Weijne följande.

I 1951 års statsverksproposition (Bil. 29: Kapitalbudgeten: punkterna

8 och 13) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, för budgetåret 1951/52 beräkna

dels till Kårhusbyggnad vid karolinska mediko-kirurgiska institutet ett

investeringsanslag av 1 000 000 kronor;

dels ock till Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna ett investeringsanslag

av 800 000 kronor.

Jag torde nu ånyo få anmäla dessa anslagsfrågor. I samband härmed

torde jag få behandla frågan om fortsatt disposition av vissa anslag.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1051. 1 sand. Nr 65.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

1. Fortsatt disposition av det för budgetåret 1946/47 anvisade

investeringsanslaget till Om- och tillbyggnad

av landsarkivet i Göteborg.

Till detta ändamål anvisade riksdagen för budgetåret 1946/47 ett investeringsanslag

av 245 000 kronor. Genom beslut den 16 juni 1950 har

Kungl. Maj:t — efter inhämtande av riksdagens samtycke härtill — medgivit,

att anslaget må disponeras under innevarande budgetår. I skrivelse

den 23 januari 1951 har byggnadsstyrelsen anhållit att få disponera vid

budgetårets utgång förefintlig behållning å anslaget jämväl under budgetåret

1951/52, enär styrelsen ämnade så snart byggnadstillstånd beviljats

igångsätta byggnadsarbetena. Då jag funnit mig böra biträda byggnadsstyrelsens

framställning, föreslår jag, att riksdagens medgivande att disponera

anslaget även under nästa budgetår inhämtas. Jag hemställer alltså,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

medgiva, att vid utgången av budgetåret 1950/51 befintlig

behållning å det för budgetåret 1946/47 anvisade

investeringsanslaget till Om- och tillbyggnad av landsarkivet

i Göteborg må disponeras intill utgången av budgetåret

1951/52.

2. Fortsatt disposition av det för budgetåret 1946/47 anvisade

investeringsanslaget till Ombyggnadsarbeten

vid kungl. biblioteket.

Till detta ändamål anvisade riksdagen för budgetåret 1946/47 tillhopa

640 000 kronor. Genom beslut den 16 juni 1950 har Kungl. Maj:t — efter

inhämtande av riksdagens samtycke härtill — medgivit, att anslaget må

disponeras under innevarande budgetår. I skrivelse den 23 januari 1951

har byggnadsstyrelsen anhållit att få disponera vid budgetårets utgång

förefintlig behållning å anslaget jämväl under budgetåret 1951/52, enär

styrelsen ämnade så snart byggnadstillstånd beviljats igångsätta byggnadsföretaget.

Då jag funnit mig böra biträda byggnadsstyrelsens framställning,

förordar jag, att riksdagens medgivande att disponera anslaget även

under nästa budgetår inhämtas. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

medgiva, att vid utgången av budgetåret 1950/51 befintlig

behållning å det för budgetåret 1946/47 anvisade

investeringsanslaget till Ombyggnadsarbeten vid kungl.

biblioteket må disponeras intill utgången av budgetåret

1951/52.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

3

3. Fortsatt disposition av det för budgetåret 1947/48 anvisade

reservationsanslaget till Lunds universitet: Inredning och

utrustning av vissa institutioner.

Till detta ändamål anvisade riksdagen för budgetåret 1947/48 ett reservationsanslag

av 1 665 000 kronor. Genom beslut den 8 september 1950

har Kungl. Maj:t medgivit, att anslaget må disponeras under innevarande

budgetår. I skrivelse den 25 janauri 1951 har drätselnämnden vid universitetet

anhållit, att vid budgetårets utgång befintlig behållning å anslaget

måtte få disponeras även under budgetåret 1951/52, enär åtskilliga med

anslaget avsedda inrednings- och utrustningsarbeten återstode att utföra.

Då jag funnit mig böra biträda drätselnämndens framställning, förordar

jag, att riksdagens medgivande att disponera anslaget även under nästa

budgetår inhämtas. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

medgiva, att vid utgången av budgetåret 1950/51 befintlig

behållning å det för budgetåret 1947/48 anvisade

reservationsanslaget till Lunds universitet: Inredning och

utrustning av vissa institutioner må disponeras intill utgången

av budgetåret 1951/52.

4. Fortsatt disposition av det för budgetåret 1947/48 anvisade

investeringsanslaget till Uppförande av förrådsbyggnad för

vissa institutioner vid tekniska högskolan

i Stockholm.

Till detta ändamål anvisade riksdagen för budgetåret 1947/48 ett investeringsanslag

av 50 000 kronor. Genom beslut den 29 juni 1950 har

Kungl. Maj:t medgivit, att anslaget må disponeras under innevarande budgetår.

I skrivelse den 23 januari 1951 har byggnadsstyrelsen anhållit att få

disponera vid budgetårets utgång förefintlig behållning å anslaget jämväl

under budgetåret 1951/52, enär styrelsen ämnade så snart byggnadstillstånd

beviljats igångsätta byggnadsföretaget. Då jag funnit mig böra biträda

byggnadsstyrelsens framställning, förordar jag, att riksdagens medgivande

att disponera anslaget även under nästa budgetår inhämtas. Jag

hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

medgiva, att vid utgången av budgetåret 1950/51 befintlig

behållning å det för budgetåret 1947/48 anvisade

investeringsanslaget till Uppförande av förrådsbyggnad för

vissa institutioner vid tekniska högskolan i Stockholm må

disponeras intill utgången av budgetåret 1951/52.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Mai ds proposition nr 65.

5. Kårhusbyggnad vid karolinska mediko-kirurgiska institutet.

I överensstämmelse med ett av Kungl. Maj:t i propositionen 1937:219

framlagt förslag medgav 1937 års riksdag (skrivelsen nr 286), att till uppförande

av ett kårhus samt eventuellt bostadshus för medicine studerande

vid karolinska institutet finge avgiftsfritt och med nyttjanderätt samt

under villkor i övrigt, som av Kungl. Maj:t bestämdes, till medicinska föreningen

vid nämnda institut upplåtas en i nämnda proposition närmare

angiven del av den till nybyggnader för de teoretiska institutionerna m. m.

vid karolinska institutet avsedda delen av det s. k. Norrbackaområdet.

Såsom av propositionen framgår hade kårhuset och bostadshuset avsetts

skola förläggas till en höjdplatå inom sydvästra delen av Norrbackaområdet.

Sedermera medgav 1946 års riksdag i överensstämmelse med ett av

Kungl. Maj:t i 1946 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 7,

punkten 18) framlagt förslag, att till uppförande av ett kårhus för medicinska

föreningen i Stockholm finge avgiftsfritt och med nyttjanderätt samt

under villkor i övrigt, som av Kungl. Maj:t bestämdes, på Norrbackaområdet

intill administrations- och biblioteksbyggnaden för karolinska institutet

upplåtas erforderligt tomtområde. I propositionen uttalades, att

det dittills för kårhus och bostadshus för studenter avsedda området syntes

i första hand alltjämt böra reserveras för sistnämnda ändamål.

Kårhuset skulle enligt de år 1946 föreliggande ritningarna inrymma dels

restauranglokal med plats för omkring 240 gäster, dels en samlingslokal för

omkring 400 personer och dels vissa andra lokaler såsom klubbrum, expedition,

mindre sammanträdesrum, bibliotek och studierum. Byggnadskostnaderna

hade, oavsett kostnaderna för del i befintliga kulvert- och

utomhusledningar samt panncentral, i november 1944 beräknats till 850 000

kronor. För byggnadsföretaget kunde föreningen disponera sin byggnadsfond

å cirka 140 000 kronor. Till bestridande av kostnaderna i övrigt för

kårhusets uppförande hade föreningen anhållit om bidrag med lägst 550 000

kronor av lotterimedel eller såsom räntefritt lån eller i annan form. I propositionen

räknades med att föreningen komme att erhålla bidrag ur lotterimedelsfonden

med 250 000 kronor. Vidare förutsattes, att föreningen

icke skulle påföras de byggnadskostnader, som kunde anses belöpa på kårhusbyggnaden

genom dess anslutning till befintliga kulvert- och utomhusledningar

samt karolinska sjukhusets panncentral. Då föreningen icke

kunde erhålla lån mot inteckning i fastigheten, förordades, att föreningen

skulle av staten erhålla ett trettioårigt amorteringslån å 300 000 kronor,

löpande med 3 procent ränta. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag anvisade

riksdagen under Fonden för låneunderstöd till Lån till medicinska

föreningen i Stockholm för budgetåret 1946/47 ett investeringsanslag av

300 000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

Sedan denna byggnadsfråga underställdes 1946 års riksdag, har medicinska

föreningen i skrivelse till karolinska institutets lärarkollegium gjort

framställning i syfte att kostnaderna för värme, varmvatten och elektrisk

ström för kårhuset skulle bestridas av statsverket. Efter förslag av lärarkollegiet

har universitetskanslern i skrivelse den 14 februari 1947 hemställt,

att åtgärder måtte vidtagas för vinnande av det av medicinska föreningen

angivna syftemålet. I detta ärende ha utlåtanden avgivits den 18 mars

1947 av direktionen för karolinska sjukhuset och den 21 april 1947 av

byggnadsstyrelsen. Ärendet är ännu icke avgjort.

Vidare har medicinska föreningen i underdånig skrivelse den 3 oktober

1949 hemställt, att Kungl. Maj:t måtte till uppförande av kårhusbyggnad

för föreningen dels tilldela föreningen ett bidrag ur lotterimedelsfonden å

lägst 350 000 kronor, dels av riksdagen äska anslag å 400 000 kronor för

vissa lokaler inom kårhusbyggnaden, vilka avses skola utnyttjas för utspisning

av personal vid karolinska institutet och statens institut för folkhälsan

samt såsom samlingslokal för karolinska institutet, dels ock av

riksdagen utverka ett minst trettioårigt amorteringslån å 250 000 kronor

till lägsta möjliga ränta. Föreningen har därvid framlagt ett omarbetat

ritningsförslag till kårhuset.

I förhållande till det år 1944 framlagda byggnadsförslaget skiljer sig det

nya förslaget beträffande lokalutrymmena endast däri, att ekonomilokalerna

för restaurangen och motionslokalerna i källarvåningen något utökats

samt sju enkelrum planerats i vindsvåningen till bostäder åt studerande,

närmast för dem, som måste ha tillsyn över kårhuset, samt utländska

eller andra medicinare, som tillfälligt studera vid institutet eller tjänstgöra

vid karolinska institutet.

Omkring 240 gäster beräknas samtidigt kunna utspisas i restaurangen.

Med utgångspunkt från att lunchserveringen skulle ske i tre omgångar

skulle restaurangen erhålla en kapacitet av 720 lunchmål. Antalet studerande

vid karolinska institutets teoretiska institutioner beräknas till omkring

270 samt lärare och övrig personal vid institutet till närmare 300 personer,

medan antalet av de vid karolinska sjukhuset tjänstgörande medicine

kandidaterna, som för framtiden beräknas icke kunna erhålla utspisning

å sjukhuset, anses komma att överstiga 200. Personalen vid statens

institut för folkhälsan uppgår enligt föreningens uppgift till omkring 180

personer. Sammanlagt skulle, framhåller föreningen, sålunda omkring 950

personer utgöra det antal, som närmast kunde komma ifråga som restaurangens

gäster, under det att antalet lunchgäster icke skulle kunna uppgå

till mer än 720. Föreningen har emellertid utgått ifrån att icke hela det

angivna maximiantalet komine att utnyttja restaurangens möjligheter.

Skulle frekvensen bli större än beräknat, syntes möjligheter finnas att inom

kårbyggnadens samlingssal en trappa upp anordna kaffe-, thé- och mjölkservering

för dem som önska intaga medförd lunchkost i kårbyggnaden.

Enligt en den 14 januari 1949 dagtecknad kostnadsberäkning ha byggnadskostnaderna

för företaget beräknats till 1 150 000 kronor, oavsett kost
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 65.

nåder för kyl- och köksanläggningar samt del i kostnaderna för befintliga

kulvert och utomhusledningar samt panncentral.

Med utgångspunkt från en kostnad för byggnaden, inberäknat köks- och

kylinredning, av minst 1 175 000 kronor har föreningen beräknat, att terminsavgiften

till föreningen, som nu är 30 kronor, skulle behöva höjas till

68 kronor per termin, om endast byggnadsfondens medel, omkring 175 000

kronor, och lotterimedel å 250 000 kronor stode till förfogande för byggnadsföretaget

samt återstoden av byggnadskostnaderna skulle finansieras

genom lån mot 3 procent ränta. Härvid har dock icke räknats med amortering

av lånen eller avskrivning å byggnadens värde. Vid amortering av

lånen under trettio år har terminsavgiften beräknats behöva höjas till 77

kronor per termin.

Föreningen har i anslutning härtill framhållit, att statsmakterna borde

med behjärtande av det prekära läget för medicinarnas lokal- och utspisningsfråga

bistå föreningen med ett väsentligt högre ränte- och amorteringsfritt

bidrag av lotterimedel eller genom anslag än vad som beräknades

år 1946. Denna föreningens uppfattning syntes vara så mycket mer berättigad

som restauranglokalerna inom kårbyggnaden droge en väsentlig del

av byggnadskostnaderna. Dessa lokaler komme att utnyttjas i samma mån

av statens tjänstemän vid karolinska institutet och institutet för folkhälsan

som av de studerande. Härtill komme samlingssalen, som avsåges skola

stå till karolinska institutets förfogande som institutets aula. För dessa

rent statliga behov syntes ett anslag till kårbyggnaden vara motiverat, förslagsvis

en tredjedel av de beräknade byggnadskostnaderna eller avrundat

400 000 kronor. I fråga om statligt bidrag till lösandet av själva lokalfrågan

för de studerande har föreningen ansett det rimligt, att bidraget till

föreningen av lotterimedel höjdes från tidigare beräknade 250 000 kronor

till åtminstone 350 000 kronor.

Vid bifall till föreningens här ifrågavarande framställning om anslag och

lån har föreningen beräknat, att terminsavgiften skulle behöva höjas till

61 kronor under amorteringstiden (30 år). Efter amorteringstidens slut

skulle avgifterna nedgå till 53 kronor per termin. Även dessa terminsavgifter

vore, framhåller föreningen, visserligen höga men i förhållande till

de förmåner, som kårbyggnaden komme att erbjuda de studerande, dock

godtagbara.

I utlåtande den 26 januari 1950 över föreningens framställning av den 3

oktober 1949 har byggnadsstyrelsen framhållit nödvändigheten av att

åtgärder vidtoges för anordnande av restaurangservering inom Norrbackaområdet.

Mest rationellt syntes därvid vara att en samordning skedde i

avsikt att tillgodose det sammanlagda behovet av en lunchrestaurang för

de medicine studerande samt personalen vid karolinska institutet och andra

till Norrbackaområdet förlagda statliga institutioner genom inrättande av

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 65.

en dylik i det planerade kårhuset. Mot det uppgjorda lokalprogrammet har

byggnadsstyrelsen i och för sig och vid jämförelse med andra byggnader

av liknande slag i huvudsak icke funnit anledning till erinran. Styrelsen

har emellertid funnit behov föreligga av viss omarbetning av ritningarna.

Byggnadsstyrelsen fäster uppmärksamheten på att servering i klubbrummen

1 trappa icke avsetts komma till stånd. En förnyad prövning på

denna punkt synes styrelsen böra ske med utgångspunkt från att, även

om önskemål i detta avseende icke för närvarande föreligga, anläggningen

så planeras, att möjligheter till sådan servering hållas öppna genom anordnande

av bättre kontakt mellan klubblokalerna och köksavdelningen.

Styrelsen anser, att det vidare bör övervägas, huruvida de i och för sig

mindre ändamålsenligt anordnade bostadsrummen på vinden vore motiverade.

Härutöver funnes, anför byggnadsstyrelsen vidare, en del brister i

detaljutformningen, även med avseende å det tekniska utförandet, vilka

borde beaktas vid en överarbetning av förslaget. Slutligen ifrågasätter

byggnadsstyrelsen, huruvida icke en viss ekonomisering i form av minskning

i den totala byggnadsvolymen skulle kunna ernås under hänsynstagande

till de möjligheter, som terrängförhållandena på byggnadsplatsen erbjuda.

Vad angår kostnaden för byggnadens uppförande har byggnadsstyrelsen

ansett det härför angivna beloppet av 1 150 000 kronor skäligt.

I underdånig skrivelse den 17 oktober 1949 har statens institut för folkhälsan

och personalföreningen vid nämnda institut hemställt, att den av

medicinska föreningen planerade kårhusbyggnaden med däri inrymd restaurang

snarast måtte uppföras. I skrivelsen framhålles, att möjligheterna för

institutets personal, som uppginge till 220 personer, att inom institutet

intaga någon måltid vore synnerligen begränsade. Institutets lunchrum

(27 mI 2) jämte kokvrå tilläte endast att ett fåtal av institutets personal där

uppvärmde och intoge medhavd mat. De lunchställen, som låge inom rimligt

avstånd från institutet, utgjordes av en mjölkbar och statens järnvägars

kontrollkontors lunchservering, vilken sistnämnda institutets personal

tillåtits att frekventera viss begränsad tid efter ifrågavarande verks

ordinarie lunchtid. Sedan Norrbackaområdet blivit alltmer bebyggt, hade

trängseln och köbildningen på ifrågavarande ställen blivit olidlig, vilket

i förening med avståndet till dessa medfört, att flertalet av institutets personal

icke ens kunde använda sig av dessa möjligheter att erhålla lagad mat.

Liknande framställningar ha vidare gjorts av karolinska institutets

tjänstemannaförening samt av professorn G. Liljestrand m.fl.

I underdånig skrivelse den 5 december 1950 har nu medicinska föreningen

föreslagit, att kårhusbyggnaden i stället skulle uppföras genom

statens försorg å därför avsedd plats å Norrbackaområdet, varvid kårloka
lerna

och restaurangen skulle upplåtas till föreningen för ombesörjande av

driften mot den hyra och på de villkor i övrigt, som Kungl. Maj:t kunde

finna lämpliga. Föreningen räknar med att av egna medel bekosta an
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

skaffande av inventarier och möbler samt, i den utsträckning en eventuell

entreprenör för restaurangdriften icke själv håller köksinventarier, jämväl

dylik utrustning. Med utgångspunkt från att kårhusbyggnaden kommer

till stånd genom statens försorg återkallar föreningen sina tidigare framställningar

i vad dessa avse begäran om statsbidrag, lotterimedel och lån

av statsmedel.

Föreningen har låtit överarbeta ritningsförslaget till kårhusbyggnaden

under hänsynstagande till bland annat de synpunkter, som framkommit vid

remissbehandlingen rörande tidigare föreliggande förslag. Med den nu

utvisade utformningen, vilken framgår av sju i augusti 1950 dagtecknade

ritningar, har byggnadsföretaget enligt en den 25 september 1950 dagtecknad

kostnadsberäkning beräknats draga en kostnad av 1 400 000 kronor,

vartill komma utgifter för fast köksutrustning, kylanläggning och dylikt,

i november 1950 uppskattade till sammanlagt 270 000 kronor.

Byggnaden är planerad i två våningar med souterräng- och källarvåningar.

Den innehåller i huvudsak följande lokaler: Matsal med cirka

250 platser, ordnad för barservering samt försedd med köks- och förrådsutrymmen.

Samlingssal med cirka 425 platser. Skriv- och läsrum samt

studieavdelning. Klubbrum. Expedition och styrelserum. Motionsrum och

bastuavdelningar. En bostad om 3 rum och kök. En bostad om 1 rum och

kokvrå. Ett enkelrum.

Till stöd för sitt nu framlagda förslag har föreningen anfört huvudsakligen

följande.

Ett förnyat övervägande rörande förutsättningarna för detta byggnadsföretag

och konsekvenserna för de studerande av dess genomförande har

givit föreningen anledning att särskilt framhålla de speciella förhållanden,

som gälla i fråga om detta kårhus. Sålunda medför till en början karolinska

institutets belägenhet utanför den egentliga staden i förening med

sättet för undervisningens bedrivande samt det stora antalet studerande

vid institutet, att behovet av tillräckliga och väldisponerade kårlokaler och

matsalar blir särskilt kännbart. Föreningen får, sedan undervisningen vid

institutet helt förlagts till Norrbacka, icke längre möjlighet att genom förhyrning

i staden erbjuda sina medlemmar kårlokaler och samlingssal samt

ej heller att tillgodose behovet av måltidslokaler. Då det vidare icke på

rimligt avstånd från institutet finnes tillgång till matservering, framstår

det såsom högst angeläget, att kårens byggnadsfråga snarast löses. Härtill

kommer, att direktionen för karolinska sjukhuset i mars detta år på

anförda skäl förklarat sig snart nog icke vara i stånd att ombesörja utspisningen

för de medicine kandidater, vilka i samband med sin utbildning

ha kliniktjänstgöring vid nämnda sjukhus.

Det måste å andra sidan konstateras, att de ekonomiska förutsättningarna

för en elevkår att genomföra ett dylikt företag numera, icke minst

med de kostnader, som en modern kårbyggnad drager, äro mycket begränsade.

Av väsentlig betydelse synes vidare i detta avseende vara, att antalet

studerande, såsom föreningen även tidigare framhållit, endast utgör

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

omkring hälften av det totala antalet personer, cirka 1 000, som för närvarande

ha sin verksamhet vid de institutioner å Norrbacka, vilka restaurangen

avses skola betjäna. För detta stora antal anställda, omfattande

även de socialmedicinska institutionernas befattningshavare, äro svårigheterna

i fråga om lunchservering lika stora som för de studerande vid

karolinska institutet. Detsamma kommer också att gälla personalen vid

de planerade nybyggnaderna för bakteriologiska institutionen och statens

farmaceutiska och rättskemiska laboratorier.

Även tillkomsten av en större samlingssal har i olika sammanhang framhållits

såsom angelägen för såväl institutet som sjukhuset. Befintliga salar

inom institutet äro alltför små för de icke sällan förekommande föreläsningarna

av internationell karaktär eller sådana som av andra skäl samla

stor publik samt disputationer in. m. Det händer numera icke sällan, att

dylika sammankomster måste förläggas till förhyrda lokaler utanför institutet.

Av betydelse i detta sammanhang är jämväl, att sjukhusets aula

helt måste tagas i anspråk för den löpande undervisningen vid sjukhuset.

Det måste sålunda vara ett alltmer framträdande statligt intresse, att

kårbyggnaden kommer till utförande, och det synes föreningen givet att,

därest detta bygge icke blir förverkligat, frågan om anordnandet av särskild

restaurang för de statliga institutionerna måste upptagas.

Såsom förut framhållits är den ekonomiska frågan synnerligen svårlöst,

och föreningen har alltmer kommit att omfatta den åsikten, att den kalkyl

över de framtida omkostnaderna för kårbyggnaden och dessas följder för

eleverna, som legat till grund för föreningens senaste underdåniga framställning,

icke kommer att visa sig i verkligheten hållbar. Bland annat i

betraktande av de alltmer stegrade byggnadskostnaderna komma årsomkostnaderna

och därmed kåravgifterna att bli alltför höga, därest vid

sidan av statsbidrag till byggnaden amorteringslån skulle behöva upptagas.

Detta stode icke i överensstämmelse med den numera allmänt, icke minst

av statsmakterna, omfattade önskan att underlätta tillträdet till de högre

undervisningsanstalterna för varje därtill lämpad studerande.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 11 januari 1951 anfört, att styrelsen,

som tidigare avgivit utlåtande över förslaget till kårbyggnad, under

hand tagit del av den av föreningen gjorda utredningen rörande såväl anordnandet

av denna byggnad som de därmed förknippade kostnaderna och

att styrelsen för sin del icke hade något att erinra mot bifall till föreningens

framställning.

Ritningsförslaget anser byggnadsstyrelsen kunna läggas till grund för

det fortsatta ritningsarbetet, varvid styrelsen räknar med att detsamma

vid den definitiva utformningen blir föremål för ytterligare överväganden

inom ramen för det föreliggande lokalprogrammet.

Departementschefen. Under åtskilliga år har frågan om uppförande av

en kårhusbyggnad i anslutning till karolinska institutets nybyggnader å

Norrbackaområdet varit aktuell. Redan i den ursprungligen framlagda

planen för institutets utbyggnad ingick en restaurang- och kårhusbyggnad.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgått medgav 1946 års riksdag,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl, Maj:ts proposition nr 65.

att tomt finge upplåtas å Norrbackaområdet intill karolinska institutets

administrationsbyggnad för ett av medicinska föreningen i Stockholm

planerat kårhus, inrymmande bland annat en restauranglokal med plats för

omkring 240 samtidigt spisande gäster. Därjämte anvisade riksdagen för

budgetåret 1946/47 ett investeringsanslag av 300 000 kronor till Lån till

medicinska föreningen i Stockholm. Detta anslag, som avsåg ett trettioårigt

amorteringslån, löpande med 3 procent ränta, har icke utnyttjats. I

den till grundval för riksdagens beslut liggande statsverkspropositionen

räknades vidare med att föreningen komme att erhålla bidrag ur lotterimedelsfonden

till kårhusets uppförande med 250 000 kronor. Beslut om

dylikt bidrag har emellertid icke meddelats och byggnadsföretaget har icke

kommit till utförande. Orsaken härtill torde vara att söka — förutom i

förhållandena på byggnadsmarknaden — i de växande svårigheterna för

föreningen att finansiera byggnadsföretaget. Kostnaderna för kårhusets

uppförande upptogos i den till grund för statsmakternas beslut år 1946

liggande, i november 1944 upprättade kostnadsberäkningen till 850 000

kronor. Byggnadsföretaget har nu enligt en den 25 september 1950 dagtecknad

kostnadsberäkning beräknats draga en kostnad av 1 400 000 kronor.

Härtill komma utgifter för fast köksutrustning, kylanläggning och

dylikt, i november 1950 uppskattade till sammanlagt 270 000 kronor.

Ställd inför de växande svårigheterna att finansiera byggnadsföretaget

har nu medicinska föreningen i sin senast gjorda underdåniga framställning

— med återkallande av tidigare gjorda framställningar med begäran om

statsbidrag, lotterimedel och lån av statsmedel — på närmare angivna skäl

föreslagit, att den planerade kår- och restaurangbyggnaden skulle uppföras

genom statens försorg å därför avsedd plats å Norrbackaområdet, varvid

kårlokalerna och restaurangen skulle upplåtas till föreningen för ombesörjande

av driften mot den hyra och på de villkor i övrigt, som Kungl. Maj:t

kunde finna lämpliga. Föreningen räknar därvid med att av egna medel

bekosta anskaffningen av inventarier och möbler samt, i den utsträckning

en eventuell entreprenör för restaurangdriften icke själv håller köksinventarier,

jämväl dylika inventarier.

Jag är beredd att understödja föreningens ifrågavarande framställning.

Såsom min företrädare i ämbetet framhöll år 1946 vid anmälan av denna

byggnadsfråga, torde kårhuset få anses utgöra ett oundgängligt komplement

till det byggnadskomplex, som av statsmedel numera uppförts å

Norrbackaområdet för karolinska institutets räkning. Tillkomsten av den

i kårhusbyggnaden planerade restaurangen måste anses nödvändig jämväl

för att på lämpligt sätt tillgodose det trängande behovet av restaurangservering

för personalen vid andra statliga institutioner å nyssnämnda

område. Jag vill vidare erinra om att staten tillhandahåller kårlokaler för

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 65.

de studerande vid skogshögskolan, veterinärhögskolan, lantbrukshögskolan,

tandläkarhögskolorna och gymnastiska centralinstitutet. Det torde få

ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles efter förslag av byggnadsstyrelsen,

som bör ombesörja byggnadsföretagets utförande, bestämma den ersättning,

som medicinska föreningen har att erlägga till statsverket för att

kårhusbyggnaden upplåtes till föreningen, och de villkor i övrigt, som må

böra gälla för upplåtelsen. Vid ersättningens bestämmande synes böra beaktas

de villkor, under vilka staten tillhandahåller lokaler vid andra högskolor

och den uppgift ifrågavarande byggnad har att fylla för andra ändamål

än som kårlokal för föreningens medlemmar.

Det i augusti 1950 dagtecknade ritningsförslaget synes i huvudsak böra

läggas till grund för det fortsatta ritningsarbetet. Med hänsyn till inträffade

prisstegringar förutsätter jag, att alla möjligheter till besparingar tillvaratagas

i syfte att i görligaste mån hålla kostnaderna för byggnadsföretaget

inom de senast gjorda beräkningarna.

Jag föreslår, att anslag nu äskas för nästa budgetår till byggnadsföretagets

påbörjande med i riksstatsförslaget beräknat belopp, 1 000 000

kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Kårhusbyggnad vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet för budgetåret 1951/52 å kapitalbudgeten under

statens allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag

av 1 000 000 kronor.

6. Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna.

Nybyggnad av en statlig förskola i Övre Norrland.

För närvarande finnas i vårt land i huvudsak endast privata förskolor

för dövstumma barn, nämligen förskolan i Göteborg för dövstumma och

skolan i Stockholm för döva småbarn. Förskolan i Göteborg, som grundades

år 1902 av Sällskapet för bildande av småbarnsskolor i Göteborg,

har ett elevantal av omkring 25 och är sedan år 1928 förenad med ett

Stiftelsen Skolhemmet för döva småbarn tillhörigt skolhem, avsett huvudsakligen

för elever från annan ort. Förskolan i Stockholm, som upprättades

år 1925 och äges av Hörselfrämjandet, har cirka 30 elevplatser och är

förbundet med ett år 1941 upprättat skolhem. Till förskolorna och skolhemmen

utgår statsbidrag ur särskilt anslag (jfr statsliggaren s. 681).

19^5 års dövstumutredning (stat. off. utr. 1947:64, s. 44 ff.) har föreslagit

införande av obligatorisk förskolundervisning för dövstumma barn

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

från och med fem års ålder jämte frivillig intagning av barn mellan tre och

fem år. Även förskolundervisningen skulle bli statlig. Antalet förskolor

skulle utgöra en i ettvart av östra, västra och södra dövstumskoldistrikten

samt två i norra distriktet. Verksamheten vid de nuvarande förskolorna

skulle övertagas av staten. Av kommitténs betänkande inhämtas bland annat

följande.

Behovet av för skolundervisning. Skolplikten för dövstumma

barn inträder det år, varunder de uppnå sju års ålder. Till följd

av vartannatårsintagningen i dövstumskoloma blir inträdesåldern för

ungefär halva antalet barn åtta år.

Under senare år har förskolålderns stora betydelse för individens utveckling

allt mer uppmärksammats. I denna ålder inhämtar det normala barnet

ett stort erfarenhetsmaterial och lär sig språket, det nödvändiga verktyget

för det andliga framåtskridandet, samt fostras under miljöns inflytande.

De döva barnens lyte hindrar deras intellektuella utveckling. De erhålla

via syn och känsel en mycket torftig föreställningsvärld. Dövheten hindrar

kontakten med omgivningen och omöjliggör talets utveckling, vilket framkallar

själslig isolering. Misstro, mindervärdeskänslor och beteenderubbningar

uppstå. Endast undantagsvis finnes i hemmet någon, som kan leda

ett dövstumt barns utveckling. Föräldrarna resignera snart inför svårigheten

att genomtränga den tystnad, som bokstavligt och bildligt omger

barnet. Endast genom speciell uppfostran kan det döva barnets själsliga

bundenhet lösas. Erfarenheterna från de nuvarande skolhemmen för dövstumma

ge vid handen, att barnen där ofta trivas bättre än i sina egna

hem. De möta i skolhemmen förståelse och erhålla sakkunnig ledning samt

få kamrater, som äro deras jämlikar. Såväl humanitära som psykologiska

skäl påkalla således effektiva åtgärder för omhändertagande av dövstumma

barn i förskolåldern. Även pedagogiska synpunkter tala härför. I denna

ålder är barnets efterhärmningsförmåga och överhuvudtaget förmåga att

lära sig särskilt stor.

Förskoleplikt. Mot obligatorisk förskola talar bland annat det

avsevärda skoltvång, som redan nu åvilar de dövstumma, och olämpligheten

av att taga barnen från deras hem. Det tyngst vägande skälet för

förskoleplikt är att alla dövstumma barn ha behov av förskolundervisning.

Utredningen anser därför förskoleplikt böra införas.

Det synes önskvärt, att förskolorna erhålla tillräcklig kapacitet för att

kunna taga emot de barn från och med tre års ålder, vilka målsmännen

önska överlämna i skolans ledning. Åldern för obligatorisk intagning synes

dock böra fastställas till det år, under vilket barnet uppnår fem års ålder.

Organisation. Erfarenheterna av de nuvarande förskolorna äro

enbart goda. Om emellertid ett enhetligt och ändamålsenligt förskolväsen

skall kunna genomföras, böra förskolorna omhänderhavas av staten

och anknytas till dövstumundervisningen i övrigt. Bland annat vinnes då

en mera rationell uppdelning av eleverna och bättre samarbete mellan

skolorna. Kostnaderna bli genom samorganisation i vissa fall mindre och

fördelas mera rättvist än vid icke-statlig drift.

Även den obligatoriska intagningen i förskola bör ske vartannat år. Det

aktuella behovet av elevplatser i förskolorna för genomförande av förskole
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 65.

plikt torde utgöra högst 175—200. För framtiden kan man räkna med

190—210 elever, inberäknat viss del av årsklasserna tre och fyra år. Av

olika skäl synes det lämpligast att förskolorna inpassas i den nuvarande

distriktsorganisationen. Dövstumfrekvensen kan beräknas vara icke

oväsentligt liögre inom det norra distriktet än inom de övriga. En eventuellt

behövlig utjämning mellan distriktens förskolor torde kunna ske genom

skolöverstyrelsen.

För att resvägarna för barn och föräldrar ej skola bli för långa och för

att skolhemmen icke skola bli större än att de kunna ges hemkaraktär, bör

en förskola upprättas inom ettvart av södra, västra och östra distrikten.

Med hänsyn till de stora avstånden i Norrland bör det norra distriktet få

två förskolor. Förskolorna böra förläggas till Stockholm, Lund, Härnösand,

Göteborg och Älvsbyn. De tre förstnämnda böra samorganiseras med dövstumskolorna

på respektive platser.

Personalbehov. Förskolorna böra utgöra hem för barnen och

därför sörja för deras fysiska omvårdnad samt intellektuella och moraliska

fostran. Personalen skall genom språklig kontakt bryta de dövstumma

barnens andliga isolering, berika deras föreställningsvärld, befordra utvecklingen

av ett sunt känslo- och viljeliv, genom lek o. d. öva deras sinnen,

bedriva hör- och talövningar m. m.

Samtliga förskolor böra få egen pedagogisk chef. Denna föreståndare bör

ha avlagt dövstumlärarexamen och erhålla samma lönegradsplacering som

ämneslärare i dövstumskola jämte visst arvode. Vid sidan av föreståndaren

böra finnas biträdande lärare, nämligen för språkundervisningen

småskollärarinnor (2—4 vid varje skola), som genomgått en ettårskurs vid

dövstumlärarseminariet, samt för kindergartenarbetet kindergartenlärarinnor

(1 vid varje skola). Vidare erfordras en husmor, några vårdarinnor och

i vissa fall ett par ekonomibiträden vid varje skola.

Övergångsförhållanden. Åtgärder för genomförande av den

föreslagna förskoleverksamheten böra vidtagas snarast. Förskoleplikt bör

införas först sedan lokaler erhållits för samtliga föreslagna förskolor. Under

tiden bör vid dövstumlärarseminariet utbildas erforderlig personal. Om nybyggnader

för förskolorna icke kunna uppföras inom den närmaste tiden,

torde verksamheten eventuellt kunna bedrivas i förhyrda lokaler.

Skolöverstyrelsen har i utlåtande över dövstumutredningens förslag i

stort sett anslutit sig till förslaget. Dock har överstyrelsen föreslagit betydelsefulla

avvikelser, bland annat upprättande av två förskolor i varje

distrikt, annan förläggning av norra distriktets förskolor och större personalorganisation.

Vidare har överstyrelsen ansett frågan om förskoleplikt ej

böra avgöras, förrän erfarenhet rörande det lämpliga anordnandet av en

förskola vunnits vid en försöksskola, som borde förläggas till Norrland.

Överstyrelsens utlåtande innehåller i sammandrag följande.

Förskoleplikt. Liksom utredningen anser överstyrelsen, att alla

dövstumma barn böra få möjlighet att bevista förskola och att staten bör

svara även för förskolorna. Skälen för obligatorisk förskolundervisning

iiro mycket starka, men enligt (iverstyrelsens bestämda mening kan förskoleplikt

genomföras endast under förutsättning, att de institutioner, vilka

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 65.

sålunda skola träda i de verkliga hemmens ställe, få sådan lokal- och

personalutrustning, att fördelarna av fostran och vård där verkligen uppväga

nackdelarna av att skilja barnen från föräldrarna.

Organisation. Enligt överstyrelsens mening kan den önskade hemkaraktären

icke skapas i hem av den i betänkandet föreslagna storleken.

Att sammanföra 50—55 småbarn måste dessutom medföra sä stora hygieniska

risker, att överstyrelsen bestämt måste motsätta sig en sådan organisation.

Redan storleken på de för Norrland föreslagna förskolorna (25—28

barn) torde vara i största laget. Överstyrelsen föreslår därför, att två förskolor

inrättas i varje distrikt. Om distriktsgränserna icke tillämpas alltför

strängt, kan en jämn fördelning förskolorna emellan åstadkommas, så att

intet hem behöver taga emot mer än cirka 25 barn.

Vad de föreslagna förläggningsorterna beträffar, kan det enligt överstyrelsens

mening ej ifrågakomma att samla hörselskadade småbarn i stora

grupper till orter, vilka ej kunna bjuda fullgod läkarvård. Ur dessa synpunkter

måste överstyrelsen motsätta sig placering av förskolor såväl i

Härnösand som i Älvsbyn. Boden, som har ett gott centrallasarett, synes

däremot väl lämpa sig som förskolort för de två nordligaste länen, sä mycket

mer som Boden också ur kommunikationssynpunkt erbjuder stora fördelar.

För de övriga Norrlandslänen kunna såväl Sundsvall som Östersund förordas

ur läkarsynpunkt, men Sundsvall torde vara att föredraga.

Personalbehov. Till föreståndare för förskolorna böra utbildas

småskollärarinnor, dels med hänsyn till deras speciella vana vid mindre

barns fostran och undervisning, dels därför att det av utredningen föreslagna

arvodet icke torde locka kvalificerade dövstumlärare. Övriga

lärarinnor, tre vid varje skola, böra vara kindergartenlärarinnor med särskild

utbildning. I skolhem av här föreslagen storlek bör en utbildad internatföreståndarinna

med hjälp av två ekonomibiträden kunna sköta hushållet.

Den av utredningen beräknade vårdpersonalen kan under inga förhållanden

vara tillräcklig. Överstyrelsen vill kraftigt understryka kravet på

tillräcklig och väl kvalificerad personal för att hemmen i fråga skola kunna

rätt fylla sin uppgift som uppfostrings- och undervisningsanstalter för sitt

svårartade elevmaterial. Antalet barnsköterskor kan icke understiga fem,

om barnen skola kunna erhålla den individuella vård, som är ett oeftergivligt

villkor för att det allmänna skall kunna övertaga hemmens ansvar

för barnen. (Biträdande överläkaren Ahnsjö, som anmält skiljaktig mening,

har föreslagit större antal vårdarinnor.)

Försöksskola. Överstyrelsen fäster sådant avseende vid de synpunkter,

överstyrelsen nyss anfört, att överstyrelsen finner hela frågan

om införande av förskoleplikt böra upptagas till slutligt avgörande först

sedan erfarenheter vunnits rörande huru ett hem av nu avsett slag lämpligen

bör ordnas. Därför bör ett förskolehem av experimentkaraktär upprättas

och erfarenheter därifrån avvaktas, innan förskolorganisationen i

dess helhet uppbygges.

Av utredningen framgår, att redan nu efterfrågan på platser vid de båda

enskilda förskolorna är så stor, att ett rätt stort antal barn varje år måste

avvisas på grund av platsbrist, och det måste därför vara angeläget, att

den av överstyrelsen föreslagna försöksskolan snarast möjligt kommer till

stånd. Lämpligen bör den förläggas till Norrland.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

För denna statliga förskola i Norrland, vilken bör ha 25 elever, föreslår

överstyrelsen följande personal: 1 föreståndarinna i Ce 22, 3 biträdande

lärarinnor i Ce 17, 1 husmor i Ce 9, 5 vårdarinnor i Ce 7 och 2 ekonomibiträden

i Ce 3. Avlöningskostnaderna, inklusive arvoden till läkare m. m.,

uppskattas till 72 000 kronor. För årliga omkostnader beräknas 20 900

kronor.

Byggnader för förskolan böra uppföras enligt följande plan: Skolbyggnaden

bör innehålla 3 lärosalar samt artikulationsrum, materielrum, lärarrum

och toalettrum, varjämte böra anordnas en del smårum av karaktären

lek- och terapirum. Elevhemmet bör planeras i tre avdelningar, varje avdelning

avsedd för 8—9 barn. Sovrummen böra vara två, och dessutom föreligger

behov av ett isoleringsrum samt två dagrum. Helst böra barnen äta

endast fyra och fyra tillsammans. För varje avdelning fordras också toalettrum,

klädförråd samt bostad för en vårdarinna. Vidare behövas kökslokaler,

torkrum m. m.

Statskontoret har yttrat, att för genomförande av dövstumutredningens

förslag i stort sett anförts vägande skäl men att en del av förslagen, främst

beträffande förskoleverksamheten och byggnadsåtgärderna, påkallade

sådana insatser av personal och materialkrävande art, att de icke i nuvarande

läge torde böra realiseras.

Styrelsen för Sällskapet för bildande av småbarnsskolor i Göteborg har i

stort sett tillstyrkt dövstumutredningens förslag. I vissa avseenden har

styrelsen dock anfört avvikande åsikter. Sålunda har styrelsen ansett

sammanknytning av barndomsskola och förskola icke vara lycklig. Styrelsen

har även framfört vissa synpunkter på utformningen av skolarbetet,

därvid styrelsen bland annat påyrkat tillämpning av klasslärarsystem. Härjämte

har styrelsen funnit antalet vårdarinnor vid de självständiga skolorna

beräknat i underkant.

Styrelsen för Stiftelsen Skolhemmet för dövstumma småbarn har förklarat

sig dela de synpunkter, som anförts i sistnämnda yttrande. Därutöver

har styrelsen understrukit, att internaten borde erhålla hemkaraktär, samt

framhållit, att barn i olika åldrar till ett antal av högst 12 borde sammanföras

till en grupp med en befattningshavare för deras moderliga omvårdnad.

Centralstyrelsen för Hörselfrämjandet har i huvudsak godtagit dövstumutredningens

förslag. Styrelsen har dock ansett, att vid varje förskola en

biträdande lärarinna borde utbytas mot en dövstumlärarinna. Införande

av obligatorisk förskolundervisning vore enligt styrelsens mening en fråga

av så betydande social räckvidd, att den ej borde uppskjutas.

Svenska dövstumläraresällskapet har hälsat dövstumutredningens förslag

om obligatorisk förskolundervisning med tillfredsställelse. Sällskapet har

framhållit vikten av att förskolorna förlädes till platser, där pediatrisk och

otologisk expertis funnes att tillgå. Förskolan för Övre Norrland borde därför

förläggas till Boden, som även vore att föredraga ur geografiska och

kommunikatoriska synpunkter. Sällskapet har ansett alla förskolor böra

organiseras som helt fristående. Beträffande personalorganisationen har

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

sällskapet bland annat uttalat, att den föreslagna vårdpersonalen vore

anmärkningsvärt liten och att en hel- eller deltidsanställd sjuksköterska

borde finnas vid varje förskola.

Styrelsen för Riksförbundet Döva barns målsmän har framhållit vådan

av ytterligare uppskov med genomförande av den föreslagna förskolereformen.

Styrelsen för dövstumskolan i Vänersborg har även framhållit behovet av

förskolor. Att först inrätta ett skolhem för experiment syntes i onödan fördröja

tillgodoseendet i sin helhet av ett behov, som alltför länge fått vänta

på tillfredsställande lösning. Tillräckliga erfarenheter av förskolorganisationen

hade vunnits vid förskolan i Göteborg och utomlands. Styrelsen har

föreslagit upprättandet av en förskola vid dövstumskolan i Vänersborg.

I utlåtande häröver har skolöverstyrelsen med fasthållande av sitt förslag

om upprättande av ett förskolhem av experimentkaraktär i övrigt tillstyrkt

dövstumskolstyrelsens förslag beträffande förskolor.

På given anledning har sedermera byggnadsstyrelsen, efter samråd med

skolöverstyrelsen, i skrivelse den 29 januari 1951 framlagt förslag till nybyggnad

av en förskola för dövstumma i Boden i anslutning till vad överstyrelsen

i sitt utlåtande över dövstumutredningens betänkande föreslagit.

Enligt byggnadsstyrelsens förslag skulle anläggningen omfatta en skolbyggnad

och en elevhemsbyggnad samt eventuellt ett bostadshus för

skolans föreståndarinna. Kostnaderna för förslagets genomförande ha

enligt prisläget sommaren 1950 beräknats till omkring 725 000 kronor eller

cirka 29 000 kronor per barn. Med hänsyn till nuvarande förhållanden har

byggnadsstyrelsen emellertid funnit anledning uppgöra förslag till en billigare

utformning av elevhemmet. Enligt detta förslag skulle elevhemmet

uppdelas i två avdelningar, planerade för cirka 12 barn vardera och förlagda

i en tvåvåningsbyggnad, till vilken anslutits en gemensam ekonomibyggnad,

jämväl inrymmande en bostad för föreståndarinnan samt källarlokaler

för förråd, pannrum etc. Efter samråd med överstyrelsen har

byggnadsstyrelsen förordat detta alternativ. Kostnaderna för anläggningen

ha därför beräknats till 600 000 kronor. Byggnadsstyrelsen har upplyst, att

stadsfullmäktige i Boden i princip beslutat att utan kostnad för statsverket

tillhandahålla för skolanläggningen behövlig tomtmark ävensom att till

den blivande tomten framdraga gata jämte erforderliga ledningar för

vatten, avlopp och elektrisk kraft. Vidare har byggnadsstyrelsen anfört, att

i fråga om personalbostäder i båda förslagen endast räknats med en bostadslägenhet

för föreståndarinnan, av den storlek som tillämpades vid uppförande

av tjänstebostäder för småskollärarinnor. Därest det emellertid

framdeles skulle befinnas erforderligt att anordna ytterligare bostäder,

komme tillräckligt tomtutrymme att finnas tillgängligt för uppförande intill

skolan av ett särskilt personalbostadshus.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

Om- och tillbyggnad av dövstumskolaii i Vänersborg.

I sitt förutnämnda betänkande har 19^5 års dövstumutredning även

behandlat vissa frågor rörande dövstumskolinternatens anordnande. Utredningen

har framhållit, att dövstumskoloma vore icke blott undervisningsutan

även uppfostringsanstalter, eftersom barnen vistades där under en

väsentlig del av sitt liv. Skolan måste således träda i stället för hemmen,

en uppgift som kanske ställde större krav på skolan än den egentliga undervisningen.

Skolinternatet borde därför utgöra ett hem för de dövstumma

barnen. Det borde vara ordnat på sådant sätt, att varje barn kunde erhålla

god omvårdnad, en trivsam tillvaro och gynnsamma betingelser för sin

utveckling. I möjligaste mån borde uppmärksamhet ägnas åt varje enskild

elev, hans förutsättningar, intressen och behov, och den kollektiva uppfostran

ersättas av en individuell.

I anslutning härtill har dövstumutredningen framfört önskemål om

modernisering av internatlokalerna, därvid kommittén anfört i huvudsak:

De nuvarande gemensamma sovsalarna för ett större antal barn måste

betraktas som mindre lämpliga. En övergång till mindre elevrum är ett

angeläget önskemål. I de mindre elevrummen bör varje elev ha sin egen

plats samt få eget nattduksbord m. m. Lokaler och inredning böra icke

blott vara ändamålsenliga utan även förlänas en smakfull och trivsam

prägel. Elevrummen böra sammanföras till enheter på sådant sätt, att särskilda

avdelningar bildas för de större och de mindre barnen samt för

flickor och pojkar. Fyra skilda avdelningar böra sålunda finnas. Varje

avdelning bör ha sitt dag- eller lekrum med lämplig lekmateriel. Genom

dessa anordningar ökas hemkaraktären och de yngre barnen skyddas från

ogynnsam påverkan från de äldres sida.

Även i fråga om måltidernas intagande bör åstadkommas större hemlikhet.

Vid flera skolor har utspisningen nu en kasernartad prägel. För att

motverka detta bör man uppdela de stora matsalarna i mindre enheter. Vid

nybyggnad av skolhem böra anordnas åtminstone två skilda matsalar, en

för de mindre och en för de större barnen. Även matsalarna böra inredas

trivsamt och vackert. Matborden böra beräknas för högst 6—8 barn.

För att barnen under sin fritid skola kunna beredas nyttiga och omväxlande

sysselsättningar böra vidare inrättas s. k. hobbyrum. Dessa böra

vara utrustade med lämplig attiralj, t. ex. verktyg och arbetsbänkar.

I sitt utlåtande över betänkandet har skolöverstyrelsen erinrat om att

viss modernisering av skolinternaten numera skett men ansett ytterligare

upprustning nödvändig.

Svenska dövstumläraresällskapet har funnit dövstumutredningens förslag

beträffande intematens utformning icke tillräckligt tillgodose kraven på

möjligheter till individuell uppfostran. Uppdelning av eleverna i upptagningsskolan

på endast två skilda åldersgrupper vore sålunda ej tillfredsställande

enligt nutida uppfattning. Intematen borde få eu utformning,

som särskilde tre åldersgrupper.

2 — Ilihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 65.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. May.ts -proposition nr 65.

Styrelsen för Riksförbundet Döva barns målsmän har framställt önskemål

om förbättring av lokalförhållandena vid dövstumskolorna i Vänersborg

och Lund. Då dagrum saknades, måste barnen tillbringa en avsevärd

del av sin fritid utomhus i alla väder. De nuvarande kasernartade förläggningarna

borde ersättas med mindre, helst fristående skolhem, som bättre

kunde ersätta barnens hem.

Sedermera har byggnadsstyrelsen, efter en i samråd med skolöverstyrelsen

och rektor vid dövstumskolan i Vänersborg företagen utredning, i skrivelse

den 23 november 1950 gjort framställning om att för nästa budgetår måtte

anvisas 710 000 kronor för om- och tillbyggnad av nämnda skola. Framställningen

innehåller i huvudsak:

Skolöverstyrelsen har framhållit, att elevhemsbyggnaden och ekonomiavdelningen

vid dövstumskolan i Vänersborg vore i sådant skick, att de ej

längre kunde tolereras som skolhem för skolpliktiga barn. Statsutskottet

hade (utlåtande 1950: 106, s. 14) uttalat, att lokalerna vore otillfredsställande,

och målsmännen hade vid flera tillfällen uttryckt sitt stora

missnöje med skolhemmets beskaffenhet. Då det ej ifrågasatts, att upptagningsskolan

skulle flyttas från Vänersborg, borde nödvändiga förbättringar

ej uppskjutas.

Med anledning härav får byggnadsstyrelsen framlägga följande förslag till

om- och tillbyggnad av dövstumskolan i Vänersborg.

Inom området nybyggas två fristående elevhem, det ena för 25 flickor

i åldern 12—16 år och det andra för 25 gossar i samma ålder. Skissritningar

till sådana byggnader ha tidigare på begäran av dövstumutredningen

utarbetats inom byggnadsstyrelsen för dövstumskolan i Lund. De torde

i nu förevarande fall, där andra personalbostäder icke finnas att tillgå inom

området, böra kompletteras genom inredande av två enkelrum för vårdarinnor

i vardera byggnaden. Vidare har det ansetts befogat att för varje

grupp om 25 barn såvitt möjligt anordna ett isoleringsrum.

Nuvarande internatbyggnaden kan, sedan ovannämnda nybyggnader

genomförts, upprustas och iståndsättas som elevhem för cirka 50 barn i

åldern 7—11 år. Ändringarna avse huvudsakligast att bereda barnen bättre

möjligheter till fritidssysselsättning, förbättring av de hygieniska anordningarna

samt genomförande av en mot nutida krav svarande utformning

av sovrumsavdelningama.

I ekonomiflygeln, vilken sedan länge varit i behov av upprustning, bör

matsalen ökas samt köksutrymmena moderniseras.

De båda sist nämnda byggnaderna äro starkt förslitna, varför de i samband

med berörda ändringar böra göras till föremål för en genomgripande

reparation.

Inom externatbyggnaden böra vidare vissa redan år 1938 föreslagna

kompletteringar vidtagas i avsikt att bereda de äldre eleverna möjligheter

till för dem lämplig fritidssysselsättning. Sålunda föreslås inredande av två

hobbyrum i källaren samt av en för hela skolan gemensam samlingssal,

med möjligheter till filmförevisning, i vindsvåningen. I källaren bör även

inredas en toalettavdelning, tillgänglig från skolgården, varigenom den

nu av hygieniska skäl utdömda avträdesbyggnaden på gården kan slopas.

För genomförande av angivna byggnadsarbeten beräknas en kostnad av

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

cirka 635 000 kronor, varav 355 000 kronor för uppförande av de båda

nybyggnaderna och 10 000 kronor för därav föranledd utökning av värmecentralen.

Emellertid är anstaltens över 50 år gamla pannanläggning av mycket

otidsenlig konstruktion, och en modernisering av densamma kommer under

alla förhållanden att bli nödvändig inom ett fåtal år. Därvid bör bland

annat den nuvarande utrustningen för högtrycksånga utbytas mot en varmvattenanläggning,

vilket kan beräknas medföra dels en lägre bränsleförbrukning

och dels en minskning av personalbehovet för anläggningens

skötsel med en man. Av praktiska och ekonomiska skäl böra dessa arbeten

utföras i samband med den föreslagna utökningen av värmecentralen.

Kostnaden för denna upprustning av värmecentralen beräknas till cirka

75 000 kronor.

Departementschefen.

I årets statsverksproposition (åttonde huvudtiteln, punkten 272) har jag

framhållit behovet av ytterligare förbättringar av vårt lands dövstumundervisning.

Bland de åtgärder, som härvid böra ifrågakomma, vill jag

som en av de angelägnaste nämna utbyggandet av dövstumskolväsendet

med förskolor. Dövstumskolans främsta undervisningsuppgift är ju att

lära eleverna att tala. Visserligen kunna lärjungarna i våra dövstumskolor i

allmänhet icke bibringas fullt normal talförmåga, men genom förskolundervisning

torde dock ett vida bättre resultat kunna uppnås, väsentligen

sammanhängande med det faktum att förmågan att lära är särskilt

stor i förskolåldern. Även barnets andliga utveckling i övrigt förbättras

genom den tidigare intellektuella kontakt med omgivningen, som barnet

erhåller i förskolan. Såväl pedagogiska som psykologiska och humanitära

skäl tala sålunda för inrättande av förskolor.

Skapandet av en effektiv förskolundervisning för dövstumma torde förutsätta,

att den göres obligatorisk och omhänderhaves av staten. Att införa

allmän obligatorisk förskola torde emellertid icke vara möjligt i dagens

läge. Om förskolundervisningen skall fylla sin uppgift, måste nämligen

förskolan ha en ganska dyrbar utrustning och personaluppsättning. Skolöverstyrelsen

har ansett denna omständighet så betydelsefull, att överstyrelsen

föreslagit upprättande av en experimentskola för att erfarenhet

skulle kunna vinnas i fråga om personalbehovet, innan en allmän förskolorganisation

upprättas. Visserligen saknas icke sådan erfarenhet från nu

befintliga dövstumförskolor, men överstyrelsen önskar en annan personalorganisation

än dessa ha. Då under nuvarande förhållanden den avsedda

förbättringen av förskolundervisningen för dövstumma icke torde kunna

omfatta mer än upprättandet av en enda statlig förskola, synes det lämpligt,

att denna erhåller viss försökskaraktär på sätt överstyrelsen föreslagit.

Den föreslagna förskolan torde böra förläggas till Övre Norrland, där

behovet av förskolundervisning är störst, och i huvudsak organiseras i

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

överensstämmelse med skolöverstyrelsens i det föregående omnämnda förslag.

Skolan bör sålunda dimensioneras för ett elevantal av 25, detta för

att skolan skall kunna förlänas hemkaraktär. Jag finner det icke erforderligt

att i detta sammanhang närmare gå in på frågorna om skolans personal

och de årliga driftkostnaderna. Jag vill emellertid framhålla, att det måhända

kan befinnas ofrånkomligt att reducera åtminstone den föreslagna

vårdpersonalens storlek. I förhållande till elevantalet blir personalorganisationen

ändock mycket stor, vilket emellertid synes oundvikligt, om något resultat

av värde skall uppnås vid skolan. Det bör också framhållas, att, om

de dövstumma genom skolutbildningen kunna uppnå i det närmaste samma

förstånds- och kunskapsnivå som om de haft normal hörsel, de stora

utgifterna för undervisningen äro motiverade både med hänsyn till de dövstumma

och ur samhällets synpunkt.

Förskolan bör av skäl som anförts i ärendet förläggas till Boden. Staden

har beslutat att utan kostnad för staten tillhandahålla för skolan erforderlig

tomtmark. Mot det av byggnadsstyrelsen i samråd med skolöverstyrelsen

upprättade förslaget till nybyggnader för förskolan, enligt vilket kostnaderna

för byggnadsföretaget beräknats till 600 000 kronor, finner jag ej

anledning till erinran. För nästa budgetår torde för utförande av byggnadsföretaget

endast behöva anvisas 100 000 kronor.

I fråga om dövstumskolan i Vänersborg föreligger ett förslag till om- och

tillbyggnad av elevhemslokalema, över vilkas otidsenlighet klagomål ha

framförts från målsmännens sida. Då eleverna vistas vid dövstumskolorna

under större delen av sin uppväxttid, är det angeläget att i görligaste mån

borttaga skolornas anstaltsprägel och göra internaten mera hemlika. I detta

syfte ha redan byggnadsarbeten utförts vid vissa andra dövstumskolor.

Huvuddelen av kostnaderna för nu ifrågavarande byggnadsarbeten vid

dövstumskolan i Vänersborg belöper på inredandet av elevbostäder med

mindre sovrum och dag- eller lekrum samt anordnande av lokaler för fritidssysselsättningar

ävensom förbättring av bespisningslokalerna. I övrigt

avser förslaget huvudsakligen modernisering av ekonomilokaler. De föreslagna

arbetena synas böra komma till utförande snarast möjligt, och jag

tillstyrker därför, att anslag för ändamålet anvisas för nästa budgetår med

hela det begärda beloppet, 710 000 kronor. Jag erinrar om att i statsverkspropositionen

(åttonde huvudtiteln, punkten 274) medel beräknats för

möbler m. m. till de nyinredda lokalerna.

I vidare mån än här skett är jag icke nu beredd att upptaga aktuella

byggnadsfrågor rörande dövstumskolorna till övervägande. De av mig

för nästa budgetår föreslagna medelsanvisningarna uppgå sammanlagt

till 810 000 kronor, vilket belopp torde böra anvisas under det tidigare

uppförda investeringsanslaget till om- och nybyggnadsarbeten vid döv
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65. 21

stumskolorna. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att

a) besluta, att i Boden skall från och med tidpunkt,

som Kungl. Maj:t bestämmer, upprättas en förskola för

dövstumma barn i huvudsaklig överensstämmelse med vad

jag i det föregående förordat,

b) till Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna

för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag av

810 000 kronor.

Vad departementschefen sålunda under punkterna 1—6

hemställt, vari statsrådets övriga ledamöter instämma,

bifaller Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Inga Bäcklin.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1951:194 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken ra. in. a1 i texten