Sök i Ratio Lex

Angående höjning av radiolicensavgiften

1951-02-16 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:75, Angående höjning av radiolicensavgiften

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 75.

1

tfr 75.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående höjning

av radiolicensavgiften; given Stockholms slott den

16 februari 1951.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, lämna riksdagen

tillfälle att avgiva yttrande i anledning av telegrafstyrelsens och Aktiebolaget

Radiotjänsts den 19 januari 1951 framlagda förslag om höjning av radiolicensavgiften.

GUSTAF ADOLF

Torsten Nilsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Genom propositionen beredes riksdagen tillfälle att avgiva yttrande i anledning

av telegrafstyrelsens och Aktiebolaget Radiotjänsts av föredragande

departementschefen tillstyrkta förslag om höjning av radiolicensavgiften till

15 kronor räknat fr. o. m. budgetåret 1951/52. Det har i propositionen förutsatts,

att kostnaderna för fria licenser (blindlicenser), skolradiosändningar,

radiomottagare för skolor, väderleksrapporternas sammanställande samt kortvågssändningar

till utlandet fortfarande tills vidare skola bestridas av licensmedel

i stället för av anslag å riksstaten.

1—325 5i Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 75.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts proposition nr 75.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms

slott den 16 februari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Möller, Sköld, Quensel, Danielson,

Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne,

Andersson, Lingman, Hammarskjöld.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt cheferna

för social-, finans- och ecklesiastikdepartementen anmäler chefen för

kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, fråga om höjning av radiolicensavgiften

m. m. samt anför därvid följande.

Genom beslut den 21 april 1950 uppdrog Kungl. Maj:t åt telegrafstyrelsen

och Aktiebolaget Radiotjänst att gemensamt utreda frågan om rundradiorörelsens

ekonomi samt att till Kungl. Maj:t inkomma med det förslag, som

därav kunde föranledas.

I en gemensam skrivelse den 19 januari 1950 ha telegrafstyrelsen och Aktiebolaget

Radiotjänst framlagt resultatet av den anbefallda utredningen. Av

skrivelsen inhämtas i huvudsak följande.

Radiolicensavgiften, som år 1925 hade satts till 12 kronor, sänktes redan

påföljande år till 10 kronor per år, vilket belopp alltjämt gäller.

Till jämförelse därmed lämnas följande uppgifter om de licensavgifter,

som f. n. utgå i vissa andra europeiska länder.

Avgift

Land Avgift omräknad i Anm.

svenska kr.

Belgien .................. 144 B. Fr. 14:93

Danmark ................ 15 D. Kr. 11:26

Finland .................. 900 Fmk. 20:43 höjt den Vi 1951 från 700

Fmk.

Nederländerna .......... 12 Fl. 16:39

Norge .................... 20 N. Kr. 14: 51 dessutom accis 10 % på radio
mottagare.

Schweiz .................. 20 S. Fr. 23: 70

Storbritannien .......... 1 £. 14:50 3 program.

Den svenska rundradiorörelsen har under de gångna åren lämnat betydande

överskott. Dessa överskott ha för tiden 1925—1949/50 uppgått till

inalles 85,6 miljoner kronor brutto och efter frånräknande av 2,2 miljoner

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 75.

kronor, motsvarande ränta på i rörelsen investerade kapitalmedel, givit en

nettovinst av i runt tal 83,4 miljoner kronor. Denna vinst har icke — i motsats

till vad som tillämpas exempelvis i Danmark — fonderats utan har inlevererats

till staten såsom en del av telegrafverkets överskottsmedel.

De årliga överskotten ha emellertid snabbt sjunkit de senaste åren och

för budgetåret 1950/51 beräknades enligt telegrafstyrelsens skrivelse till

Kungl. Maj:t den 27 juni 1950 med yttrande angående medelstilldelning till

programverksamheten för 1950/51, att inkomsterna detta år skulle komma

att överstiga utgifterna med endast 75 000 kronor. Därvid hade emellertid

icke medräknats de ökade utgifter, som Radiotjänst redan då kunde förutse

på grund av bl. a. ett upphörande den 1 januari 1951 av det allmänna lönestoppet

men som det då icke var möjligt att precisera. Sedan numera ett

tilläggsanslag om 300 000 kronor befunnits erforderligt för programverksamheten

under 1950/51, varom Radiotjänst den 12 december 1950 gjort särskild

framställning till Kungl. Maj:t, och hänsyn tagits till motsvarande kostnadsökningar

för telegrafverkets del under första halvåret 1951, beräknas rundradiorörelsens

ekonomiska resultat för innevarande budgetår bliva följande.

Licensin korns ter.......................................................... 21 580 000

Utgifter.

Programproduktion (Radiotjänsts medelstilldelning)— 11650 000

Programdistribution och licensinkassering (telegrafverket)

rundradionätets drift.................................... 6 850 000

licensinkassering.......................................... 1620 000

Kapitalkostnader (telegrafverket)

avskrivning av anläggningskapitalet.................... 1 310 000

ränta på d:o.............................................. 290 000 21 720 000

Underskott kronor 140000

För att något närmare klarlägga orsakerna till denna utveckling av rundradions

ekonomi ha telegrafstyrelsen och Radiotjänst gjort en mera detaljerad

sammanställning över utgifterna under åren 1945—1949/50. Härav återgivas

i tabell 1 siffrorna för 1945 och 1949/50.

För bestridande av här angivna utgifter har Radiotjänst utöver sin tilldelning

av licensmedel haft vissa andra inkomster (av förlagsverksamhet

m. m.).

I anslutning till förenämnda sammanställning ha telegrafstyrelsen och

Radiotjänst anfört följande.

De betydande utgiftsstegringarna äro föranledda dels av den utökning av

programtiden som ägt rum från 4 200 timmar år 1945 till 4 774 timmar budgetåret

1949/50, dels av att programvei-ksamhetens kvalitativa utveckling och

den tekniska distributionsapparatens utbyggnad dragit ökade kostnader och

dels slutligen av stegringen i den allmänna prisnivån med dess återverkningar

på de flesta utgiftskonton, särskilt dem som upptaga löner till personal och

ersättningar till medverkande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj ds proposition nr 75.

Tabell 1. Rundradiorörelsens utgifter 1945 och 1949/50.

Specifikation

1945

(Programtid

4 200 tim.)

1949/50

(Programtid

4 774 tim.)

Programproduktion (Radiotjänst).

Allmänna omkostnader.

Styrelse, radionämnd och revisorer.................

34 000

48 000

Särskilda omkostnader (avgift till DER, internationella för-

loindelser, studieresor m. m.l...................

18 000

91000

Personal ..................................

1 312 000

2 989 000

Diverse driftskostnader (kontors- och transportkostnader

m. m.)...............................

244 000

422 000

Lokaler..................................

414 000

719 000

Inspelningar................................

90 000

111000

Inventarier ...............................

339 000

430 000

Summa allmänna omkostnader

2451000

4 810000

Programkostn a der.

Fasta programkostnader.............

1 943 000

2 720 000

Rörliga programkostnader

Musikavdelningen ......................

617 000

820 000

Teateravdelningen..............................

512 000

642 000

Föredragsavdelningen ...................

418 000

567 000

Aktualitetsavdelningen.................

—

294 000

Provinsorganisationen .....................

31000

87 000

Tekniska kostnader ......................

150 000

255 000

Centrala programavdelningen ....................

121000

197 000

Summa programkostnader

3 792000

5 582000

Summa för programproduktionen

6 243 000

10 392 000

Programdistribution och licensinkassering.

(Telegrafverket).

Hundradionäiets drift.

Personal (exkl. stömingstjänst och licensinkassering) ....

1167 000

2 053 000

Elkraft ............................

398 000

423 000

Diverse förvaltningskostnader (inkl. kostnader för fastig-

heter och lokaler) ..............................

127 000

411 000

Tekniskt underhåll............................

363 000

984 000

Störningstjänsten ..................

258 000

461000

Teknisk och programmässig forskning ................

—

92 000

Ledningshyror......................

1 349 000

1 996 000

Fria licenser .....................

25 000

21 000

Radiomottagare för skolor........................

15 000

70 000

Avgår: Diverse inkomster ......................

— 28 000

— 113 000

Summa för rundradionätets drift

3674 000

6 398 000

Licensinkassering...................................

1368 000

1 582 000

Summa för programdistribution och licensinkassering

5 042 000

7 980 000

Kapitalkostnader (Telegrafverket).

Avskrivning av anläggningskapitalet.............

—

1 621 000

Ränta på disponerat kapital ....................

13 000

196 000

Summa för kapitalkostnader

13 000

1 817 000

Totalsumma för rundradiorörelsens utgifler

11 298 000

20 189 000

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 75. 5

Bland de förbättringar för programproduktionen, som medfört ökade kostnader

för Radiotjänst, kunna i första hand nämnas en noggrannare förberedelse

av programmen och en bättre anpassning av dessa till radions speciella

krav och lyssnarnas önskemål. Sålunda har t. ex. repetitionsarbetet blivit mera

omfattande. Manuskript till pjäser, musikprogram och särskilt underhållningsprogram

ha i ökad omfattning blivit arbeten utförda speciellt för radions

räkning. Programmet har gjorts mera omväxlande genom att tiden för varje

programavsnitt minskats. Plats har beretts för nya ämnesområden. Området

för programkällorna har vidgats genom utbyggnad av landsort sorganisationen,

varigenom riksprogrammets innehåll kunnat bli mera representativt

för landet i dess helhet. Företeelser och förhållanden av intresse och aktuella

händelser i andra länder ha ägnats ökad uppmärksamhet. Här nämnda förbättringar

ha nödvändiggjort utbyggnad av organisationen beträffande både

personal, lokaler och tekniskt-akustiska anordningar.

Inom den del av verksamheten, som omliänderhaves av telegrafverket,

kunna anföras i främsta rummet en fortlöpande förstärkning och modernisering

av de trådlösa sändarstationerna, påbörjandet av ett trådradionät såsom

komplement till dessa stationer samt utbyggnad av rundradions programledningsnät.

Dessa åtgärder ha icke endast medfört högre kostnader för rundraionätets

drift utan även ställt avsevärt ökade anspråk på medel för avskrivning

och förräntning av anläggningskapitalet. Slutligen har totalkostnaden

för licensavgiftens inkassering ökat med växande licensantal.

Principen att rundradiorörelsen bör vara självförsörjande har, påpeka

telegrafstyrelsen och Radiotjänst, blivit uttryckligen fastslagen av statsmakterna

i samband med riksdagsbehandlingen år 1947 av 1943 års rundradioutrednings

betänkande (SOU 1946:1). Då det för innevarande budgetår,

såsom förut nämnts, kommer att uppstå ett underskott på rörelsen, är det

alltså nu nödvändigt att till prövning upptaga frågan om en höjning av licensavgiften.

Redan rundradioutredningen förutsåg, att den tidpunkt mycket snabbt

närmade sig, då den nuvarande licensavgiften icke skulle förslå till de med

rundradiorörelsen förenade utgifterna. Visserligen ha icke alla de av utredningen

föreslagna kostnadskrävande åtgärderna till förbättrande av rundradions

program och distributionsapparat ännu kunnat genomföras, men å

andra sidan ha dels andra förbättringar kommit till stånd, dels har den allmänna

kostnadsnivån stigit avsevärt sedan utredningens kostnadsberäkningar

gjordes år 1945.

I propositionen 1947:41 angående rundradion i Sverige uttalade föredragande

departementschefen, att han var fullt medveten om att den nu utgående

licensavgiften, 10 kronor per år, inom en icke alltför avlägsen framtid

måste höjas. Han ansåg, att tidpunkten för höjningen och den blivande

licensavgiftens storlek framdeles borde bestämmas av Kungl. Maj:t efter

förslag från telegrafstyrelsen. Riksdagen uttalade i anledning härav (skr.

1947: 117), att man, såsom i propositionen framhållits, måsto utgå från att

don nuvarande licensavgiften förr eller senare icke kommc att täcka de med

rundradiorörelsen förenade utgifterna. I anslutning till vissa yrkanden,

som motionsvis framförts, ansåg riksdagen, att frågan om licensavgiftens

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj-.ts proposition nr 75.

storlek borde underställas riksdagens prövning, när den tidpunkt närmade

sig, då den nuvarande avgiften måste höjas.

Till underlag för beräkningen av licensavgiftens storlek ha telegrafstyrelsen

och Radiotjänst utarbetat en prognos över rundradiorörelsens ekonomi under

den närmaste femårsperioden 1951/52—1955/56.

Vad beträffar inkomstsidan, måste hänsyn tagas till det faktum, att licensökningen

numera visar en avtagande tendens. Detta är endast vad man har

anledning att vänta sig i den mån licenstätheten i landet går mot sitt maximivärde.

Av telegrafstyrelsen i enlighet därmed gjorda uppskattningar ha givit

följande siffror för det genomsnittliga licensantalet under respektive år.

Tabell 2.

Å r

Beräknat medel-

Ökning från före-

licensantal

gående år

1950/51

2 158 000

2,3 %

1951/52

2 203 000

2,1 %

1952/53

2 244 000

1,9 %

1953/54

2 280 000

1,6 %

1954/55

2 310 000

1,3 %

1955/56

2 333 000

1,0 %

Vid denna beräkning har hänsyn icke tagits till ett eventuellt licensbortfall

till följd av en avgiftshöjning.

Utgiftsberäkningarna ha sammanfattningsvis angivits i följande tabell.

Tabell 3. Beräkning av rundradiorörelsens utgifter 1950/51—1955/56 under förutsättning

av stigande kostnadsnivå och successiv ökning av programtiden

till 5900 timmar per år.

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

4 800 tim.

5 020 tim.

5 240 tim.

5 460 tim.

5 680 tim.

5 900 tim.

Programproduktion (Radio- tjänst) ..................

Programdistribution och li-

111 750 000

14 345 000

15 860 000

17 535 000

19 115 000

20 550 000

censinkassering (telegraf- verket) ..................

8 470 000

9 895 C00

10 835 000

11 710 000

12 470 000

13 295 000

Kapitalkostnader (telegraf-

verket ..................

1 600 000

2 310 000

3 360 000

4 850 000

6 270 000

6 960 000

Summa kronor

21820 000

26550 000

30 055 000

34 095 000

37 855000

40 805 000

1 Härav beräknas 100 000 kronor inflyta som nettoöverskott av förlagsverksamheten. Något dylikt

överskott beräknas icko för följande år.

Såsom allmänna förutsättningar vid uppgörande av dessa utgiftsberäkningar

har antagits dels att 1951/52 års kostnadsnivå (löner och materielpriser)

kommer att med 10 % överstiga den för 1950/51 beräknade samt att

kostnadsnivån från och med 1952/53 kommer att stiga med 3 % per år, räknat

i förhållande till basåret 1950/51, dels att programtiden i enlighet med av

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 75.

statsmakterna år 1947 godkända riktlinjer successivt kommer att ökas från

ca 4 800 timmar under 1950/51 till 5 900 timmar år 1955/56 med ökningen

jämnt fördelad över perioden.

Med hänsyn till att realiserandet av planerna på flera samtidiga program

enligt statsmakternas beslut år 1947 tills vidare uppskjutits, äro beräkningarna

grundade på den förutsättningen, att endast ett program kommer att sändas.

De faktorer, vilka jämte de nu angivna — kostnadsnivåns höjning och den

ökade programtiden — medverka till de betydande utgiftsstegringar, som

förutses för den närmaste femårsperioden, äro vad programverksamheten beträffar

dels de ökade kostnader man måste räkna med för att bibehålla programmets

nuvarande standard, dels kravet på kvalitativa förbättringar i olika

avseenden. I tabell 3 ha inkluderats kostnadsökningar härför, varvid den

gångna femårsperiodens utveckling tagits till norm.

Den tekniska distributionsapparatens utveckling kräver avsevärda kapitalinvesteringar.

De viktigaste anläggningsobjekten äro nya rundradiostationer

i Göteborg, Östersund och Stockholm och en ny kortvågsstation i Hörby

alla redan beslutade av statsmakterna — fortsatt utbyggnad av trådradionätet

samt påbörjandet av Motalastationens modernisering. Vidare har det förutsatts,

att det planerade radiohuset i Göteborg skulle färdigställas och det

beslutade radiohuset i Stockholm till huvudsaklig del uppföras inom den

aktuella femårsperioden.

Sändarstationernas utbyggnad kommer att medföra ökade kostnader för

rundradionätets drift — framför allt påverkas posterna elkraft och tekniskt

underhåll (bl. a. rörförbrukning) — men, såsom framgår av tabell 3, komma

i synnerhet utgifterna för avskrivning och förräntning av anläggningskapitalet

att öka starkt till följd av nyanläggningarna. Beräkningen av avskrivnmgsposten

har gjorts under antagande av en avsättning till värdeminskningskonto

motsvarande 15 % av bruttovärdet vid respektive budgetårs början för de

anläggningar, som icke äro helt avskrivna, d. v. s. samma grunder ha tillämpats

som Kungl. Maj:t fastställt för budgetåret 1950/51. Räntekostnaderna ha

beräknats efter en räntefot av 3,5 %.

Vad i övrigt angår utgiftsberäkningarna, må framhållas, att posten för teknisk

och programmässig forskning, som f. n. får uppgå till högst 100 000

kronor per år, förutsatts ökad till 150 000 kronor åren 1952/53—1953/54 och

till 200 000 kronor åren 1954/55—1955/56 samt att anslaget till radiomottagare

för skolor, som nu är 50 000 kronor per år, i enlighet med de önskemål,

som framförts av skolöverstyrelsen, upptagits med ett till 70 000 kronor

förhöjt belopp.

En särskild ställning ha utgifterna för fria radiolicenser (blindlicenser),

skolradiosändningar, radiomottagare för skolor, väderleksrapporternas sammanställande

samt kortvågssändningar till utlandet ansetts intaga. I fråga

om dessa kostnader uttalade nämligen 1943 års rundradioutredning, att de

icke borde belasta rundradiorörelsen utan bestridas med särskilda för ändamålet

anvisade riksstatsanslag. I propositionen 1947:41 förordade föredra
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 75.

gande departementschefen, att med ett slutligt ställningstagande till detta

spörsmål skulle få anstå tills den tidpunkt närmade sig, då några överskottsmedel

från rundradiorörelsen icke längre stode till buds. Riksdagen uttalade

emellertid med instämmande av den uppfattning i detta hänseende, som

framförts i tvenne motioner (1:224 och 11:334), att ifrågavarande kostnader

borde bestridas från anslag å riksstaten och icke av licensmedlen. Däremot

ansåg riksdagen, att någon erinran i och för sig icke kunde riktas mot departementschefens

uttalande om att med överflyttningen av dessa utgifter till

riksstatsanslag kunde anstå, så länge licensmedlen lämnade överskott.

Kostnaderna för fria licenser etc. ingå bland utgifterna i tabell 1, där

de gångna åren redovisas, och av praktiska skäl ingå de även i tabell 3, avseende

den kommande femårsperioden.

I tabell 4 ha ifrågavarande kostnader redovisats särskilt.

Tabell 4. Beräkning av vissa i samband med rundradion förekommande kostnader,

vilka anses böra bestridas från anslag å riksstaten i stället för av licensmedel.

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

Fria radiolicenser (blind-

licenser)..................

25 000

35 0Ö0

35 000

40 000

40 000

50 000

Skolradiosändningar........

496 000

555 000

615 000

685 000

745 000

795 000

Radiomottagare för skolor . .

50 000

70 000

70 000

70 000

70 000

70 000

Väderleksrapporternas sam-

manställande ............

54 000

54 000

54 000

54 000

54 000

54 000

Kortvågssändningar till ut-

landet....................

814 000

1 725 000

1 885 000

2 070 000

2 070 000

2 055 000

Summa kronor

1439 000

2 439000

2 659000

2 919000

2 979000

3 024 000

För kortvågssändningarna till utlandet ha programkostnaderna beräknats

på grundval av de siffror, som angivits av 1943 års rundradioutredning, med

pålägg för kostnadsnivåns förändringar. Sändningstidens omfattning blir

beroende av bl. a. internationella avtal om våglängdsfördelningen och har

därför endast kunnat uppskattas.

Utgiftsberäkningarna i tabell 3 ha, såsom tidigare nämnts, grundats på

antagandet, att programtiden i enlighet med vad som föreslogs av 1943 års

rundradioutredning successivt skulle ökas till 5 900 timmar per år. Det kan

emellertid, framhålla telegrafstyrelsen och Radiotjänst, ifrågasättas, om

planerna för programutvecklingen böra inriktas på en så lång programtid

vid ett enda samtidigt program. För programledningen är det visserligen

angeläget att förfoga över ett stort antal programtimmar, då det därigenom

självfallet blir lättare att tillgodose de skiftande önskemålen om programmets

sammansättning än vad fallet måste vara vid en snävare ram. Men fördelarna

av programtidens förlängning reduceras i hög grad därav, att de nya programtimmarna

till stor del komma att infalla på tider av dygnet, då många lyssnarkategorier

icke ha tillfälle att tillgodogöra sig utsändningarna. Programtidens

utsträckande bör därför ske med försiktighet. En viss utökning måste dock

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj ds proposition nr 75.

anses påkallad och är redan nu aktuell. Utan att därmed fixera någon viss

programtid såsom maximal synes man uppskattningsvis komma fram till,

att målet för programutvecklingen snarare bör ligga under än över 5 400 timmar

per år. En dylik begränsning av programtiden beräknas även innebära

vissa fördelar vad beträffar den tekniska distributionsapparatens drift och

underhåll.

Av de skäl, som nu anförts, har gjorts en kostnadsberäkning även under

antagande att programtiden ökas till endast 5 400 timmar per år.

I tabell 5 återfinnas uppgifter om de beräknade årliga kostnaderna för

rundradiorörelsen per licens åren 1951/52—1955/56 dels inklusive och dels

exklusive kostnaderna för fria licenser, skolradiosändningar etc., i båda fallen

vid en successiv ökning av programtiden per år till 5 400 timmar och alternativt

5 900 timmar.

Tabell 5. Beräkning av rundradiorörelsens kostnader per licens åren 1951/52—1955/56,

dels inklnsive och dels exklusive kostnaderna för fria licenser, skolradio etc.,

vid en successiv ökning av programtiden per år till 5 400 resp.

5 900 timmar.

Å r

Inklusive kostnader för fria

licenser etc.

Exklusive kostnader för fria

licenser etc.

5 400 timmar

5 900 timmar

5 400 timmar

5 900 timmar

totalt

per

licens

totalt

per

licens

totalt

per

licens

totalt

per

licens

1951/52

26 495 O00

12: 03

26 550 000

12: 05

24 056 000

10: 92

24111000

10: 94

1952/53

29 940 000

13: 34

30 055 000

13:39

27 281000

12:16

27 396 000

12: 21

1953/54

33 915 000

14:88

34 095 000

14: 95

30 996 000

13: 59

31 176 000

13: 67

1954/55

37 150 000

16: 08

37 855 000

16: 39

34 171 000

14: 79

34 876 000

15: 10

1955/56

39 545 000

16: 95

40 805 000

17: 49

36 521000

15: 65

37 781 000

16: 19

Summa kronor

167 045 000

—

169 360 000

—

153 025000

—

155 340 000

—

Medeltal

—

14: 69

—

14: 90

—

13: 46

—

13: 66

Av tabell 5 framgår, att de årliga kostnaderna för rundradiorörelsen per

licens räknat under den närmaste femårspeiioden exklusive kostnader för

fria licenser etc. stiga från kronor 10: 92 till kronor 15: 65 med ett medelvärde

av kronor 13: 46, om man nöjer sig med att öka programtiden till 5 400

timmar per år, och från kronor 10: 94 till kronor 16: 19 med ett medelvärde

av kronor 13: 66, om man ökar programtiden till 5 900 timmar.

Frågan är då, hur licensavgiften bör sättas. Telegrafstyrelsen och Radiotjänst

erinra om att rundradioutredningens förslag, att licensavgiften ett klotter

det att utbyggnaden av trådradionätet påbörjats skulle höjas till 15

kronor — utredningen förutsatte därvid en årlig kapitalinvestering av 10

miljoner kronor —- föranledde erinringar vid remissbehandlingen från såväl

telegrafstyrelsen och Radiotjänst som från riksräkenskapsverket, vilka framhöllo,

att en höjning icke borde ske i snabbare tempo än som erfordrades

för att täcka rundradions egna utgifter. Liknande synpunkter framfördes

även i riksdagen i motion II: 333/1947.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. May.ts proposition nr 75.

Det är alltjämt telegrafstyrelsens och Radiotjänsts åsikt, att licensavgiften

icke bör höjas mer än vad som är nödvändigt för att tillgodose rörelsens

egna behov. Man bör dock tillse, att en i förhållande till omslutningen icke

alltför knapp marginal hålles mellan inkomster och utgifter.

Eftersom licensavgiften är av den karaktär, att den kan ändras med jämförelsevis

kort varsel, skulle man, framhålla telegrafstyrelsen och Radiotjänst,

rent avgiftstekniskt sett kunna tänka sig en avgift, som höjdes varje

år i takt med utgifterna. Det synes dock vara olämpligt med alltför täta

ändringar, och man kan i stället överväga den motsatta metoden, nämligen

att betrakta den aktuella femårsperioden som en enhet från ekonomisk synpunkt

och räkna med en enhetlig licensavgift, vilken är så avvägd, att inkomster

och utgifter balansera under perioden. Detta förutsätter dock, att

ett överskott under de första åren, innan utgifterna ökat i större omfattning,

kan utnyttjas till att täcka ett underskott under senare år. Några möjligheter

till en direkt fondering av rundradiomedel föreligga visserligen icke, men det

torde i stället vara möjligt att åstadkomma en utjämning mellan olika år via

telegrafverkets värdeminskningskonto. Tanken på ett dylikt förfarande framfördes

av 1943 års rundradioutredning och tillstyrktes vid förslagets remissbehandling

bl. a. av riksräkenskapsverket. Departementschefen anförde i propositionen

1947:41, att spörsmålet efter framställning från telegrafstyrelsen

framdeles torde böra upptagas till avgörande, vilket uttalande icke föranledde

någon erinran från riksdagens sida. Efter förslag från telegrafstyrelsen fastställde

Kungl. Maj:t den 11 juli 1947 styrelsens förslag till driftkostnadsstat

för budgetåret 1947/48, däri bl. a. ingick en höjning av avsättningen till

värdeminskningskonto för rundradioanläggningarna från 10 till 20 % i syfte

att under den tid rundradiorörelsen lämnade överskott öka avskrivningarna

med tanke på att framdeles kunna minska avskrivningsprocenten för att därigenom

kunna uppskjuta den tidpunkt, då en höjning av licensavgiften bleve

nödvändig.

Av de kombinationer av avgiftsbelopp, som kunna tänkas för att erhålla

tillräckliga licensinkomster under perioden 1951/52—1955/56, ha två alternativ,

nämligen clels avgiften kronor 12: 50 för åren 1951/52 och 1952/53 samt 15

kronor från och med 1953/54, dels 15 kronor redan från och med år 1951/52

lagts till grund för beräkningar av rundradiorörelsens ekonomi,vilka återgivas

i tabell 6.

Emedan en radiolicens gäller ett år, räknat från ingången av det kalenderkvartal,

under vilket den börjar att gälla, kommer en avgiftshöjning att kräva

ett helt år för att träffa hela licensstocken. Hänsyn till denna eftersläpning

har tagits vid beräkningen av inkomsterna för vissa år i tabellen.

Såsom framgår av tabell 6, skulle en avgift av kronor 12: 50 under 1951/52

—1952/53 samt 15 kronor under 1953/54—1955/56 giva en marginal av endast

1 670 000 kronor under femårsperioden, om man enligt alternativ A. I begränsade

programtiden till högst 5 400 timmar från och med år 1953/54. Vid en

ökning av programtiden enligt alternativ B. I till 5 900 timmar år 1955/56,

skulle däremot ett underskott uppstå om 645 000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 75.

11

Tabell C. Beräkning av rundradiorörelsens ekonomi 1951/52—1955/56 vid en licensavgift

av 12:50 åren 1951/52—1952/53 och 15: — 1953/54—1955/56 samt

alternativt 15: — för hela perioden.

Å r

Licens- inkomster

1000-tal kr.

A. Programtiden okas successivt

till 5 400 timmar per år

B. Programtiden ökas successivt

till 5 900 timmar per år

Alt. I (kostnader

för fria licenser

etc. bestridas

trån riksstats- anslag)

Överskott

1 000-tal kr.

Alt. II (kostnader

för fria licenser

etc. bestridas

av licens- medel)

Överskott

1 000-tal kr.

Alt. I (kostnader

tor fria licenser

etc. bestridas

från riksstats- anslag)

Överskott

1 000-tal kr.

Alt. II (kostnader

för fria licenser

etc. bestridas

av licens- medel)

Överskott

1 000-tal kr.

a) Licens avgi:

t 12: 50 5ren 1951/52—1952/53; 15: — ären 1953/54—1955/56.

1951/52

25 210

1154

— 1 285

1099

— 1340

1952/53

28 050

769

— 1890

654

— 2 005

1953/54

31790

794

— 2125

614

— 2 305

1954/55

34 650

479

— 2 500

— 226

— 3 205

1955/56

34 995

— 1526

— 4 550

— 2 786

— 5 810

Summa

154 695

1670

-12 350

-645

— 14 665

b) Licensavgift 15:— åren 1951/52—1955/56.

1951/52

28 390

4 334

1895

4 279

1840

1952/53

33 660

6 379

3 720

6 264

3 605

1953/54

34 200

3 204

285

3 024

105

1954/55

34 650

479

— 2 500

— 226

— 3 205

1955/56

34 995

- 1 526

— 4 550

— 2 786

— 5 810

Summa

165 895

12 870

— 1150

10 555

-3 465

De utgiftsberäkningar, som nu kunnat göras för fem år, måste givetvis

baseras på åtskilliga antaganden och uppskattningar, som äro ganska osäkra.

Sålunda är det för programverksamheten svårt att förutse den prisutveckling,

som avser medverkan i olika former och som till stor del betingas av den

konkurrens radion alltid har att möta från andra företag — teater, film,

press — då det gäller att för radioprogrammet engagera de för respektive

uppgifter lämpligaste krafterna. Vidare äro exempelvis kostnaderna för en

mycket stor del av den tekniska materiel, som användes i rörelsen, beroende

av prisnivån på utländska marknader, om vars utveckling man för närvarande

vet mycket litet. Under sådana förhållanden måste den nu angivna marginalen

anses vara för knapp för en verksamhet av den omfattning det här gäller.

Telegrafstyrelsen och Radiotjänst ha funnit sig böra förorda det alternativ

(A. Ib) i tabell 6), som innebär en höjning av licensavgiften till 15 kronor

redan från och med år 1951/52, en ökning av programtiden till 5 400 timmar

per år samt täckning av kostnaderna för fria radiolicenser, skolradiosändningar,

radiomottagare för skolor, väderleksrapporternas sammanställande samt

kortvågssändningar till utlandet från särskilda riksstatsanslag. Detta beräknas

för den närmaste femårsperioden ge ett totalt överskott om 12 870 000 kronor.

Medel skulle därigenom finnas tillgängliga för att möta såväl en inkomstminskning

till följd av ett licensbortfall i samband med avgiftens höjning

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 75.

som oförutsedda utgiftsstegringar samt — under förutsättning av Kungl.

Maj:ts godkännande — för att bestrida kostnaderna för en försöksverksamhet

för television, vilken då icke skulle behöva finansieras med låne- eller skattemedel.

I den mån det beräknade överskottet av licensinkomsterna icke behövde

tagas i anspråk för dessa ändamål, skulle det på samma sätt som skett

de senaste åren användas till extra avskrivningar på rundradioanläggningarna

och sålunda komma rundradiorörelsen till godo.

Det överskott om totalt 12 870 000 kronor för perioden 1951/52—1955/56,

som det förordade alternativet beräknas medföra, förutsätter, att kostnaderna

för fria radiolicenser etc. överföras till särskilda riksstatsanslag redan från

och med budgetåret 1951/52. Om detta icke skulle visa sig vara möjligt, kan

man, framhålla telegrafstyrelsen och Radiotjänst, tänka sig, att nämnda kostnader

övergångsvis bestridas av licensmedel ännu ett år och att anslag under

vederbörliga huvudtitlar äskas först från och med budgetåret 1952/53. Ett

ytterligare uppskov med denna åtgärd till åstadkommande av en riktig fördelning

av rundradiorörelsens utgifter, vilken är av betydelse för rörelsens

ekonomi, anses icke kunna förordas och skulle ej heller överensstämma med

riksdagens uttalande i frågan. A''ad beträffar verkningarna för riksstatens

del, erinra telegrafstyrelsen och Radiotjänst om att ökningen på driftbudgetens

utgiftssida till följd av nyssnämnda anslag kommer att motsvaras även

lika stor minskning på kapitalbudgetens utgiftssida, om det uppkommande

överskottet av licensinkomsterna på föreslaget sätt får användas till extra

avsättningar till telegrafverkets värdeminskningskonto.

Slutligen framhålles, att de utgiftsberäkningar, som ligga till grund för

det föreliggande förslaget, icke äro avsedda att ersätta den årliga prövningen

av medelsanvisningen till programverksamheten enligt gällande avtal mellan

Kungl. Maj:t och Radiotjänst. Frågan om extra avsättning till telegrafverkets

värdeminskningskonto anses likaledes böra behandlas i vanlig ordning av

Kungl. Maj:t i samband med det årliga fastställandet av telegrafverkets driftkostnadsstat,

sedan riksdagen i princip tagit ställning till det nu framlagda

förslaget.

Enär licens, som anskaffats den 16 eller senare i kalenderkvartalets sista

månad, gäller för återstående del av denna månad och därpå följande fyra

kalenderkvartal, bör ändringen av licensavgiften träda i tillämpning för licens,

som löses från och med den 16 juni 1951. Med hänsyn till att viss tid

erfordras för färdigställande av trycksaker m. in., förutsätter ett ikraftträdande

nämnda datum, att beslut om den nya avgiften föreligger senast den

15 april 1951.

Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställa telegrafstyrelsen och

Aktiebolaget Radiotjänst bl. a., att Kungl. Maj:t måtte underställa riksdagen

förslag om höjning av radiolicensavgiften till 15 kronor fr. o. m. budgetåret

1951/52 samt föreslå riksdagen att under vederbörliga huvudtitlar anvisa anslag

för kostnaderna för fria radiolicenser (blindlicenser), skolradiosändningar,

radiomottagare för skolor, väderleksrapporternas sammanställande samt kortvågssändningar

till utlandet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 75.

13

Departementschefen.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har den tidpunkt nu inträtt,

då radiolicensmedlen icke längre förslå att täcka rundradiorörelsens utgifter.

Detta bör ses mot bakgrunden av det förhållandet att radiolicensavgiftens

storlek varit oförändrad ända sedan år 1926, medan rundradions utgifter

undergått en kraftig successiv stegring såsom följd icke blott av ökade anspråk

på radioprogrammets kvalitet och kvantitet utan även av förändringarna

i den allmänna kostnadsnivån. Härtill kommer att licensökningen numera

visar en avtagande tendens. En höjning av licensavgiften bör därför ske.

Enligt den av telegrafstyrelsen och Radiotjänst framlagda utredningen om

rundradiorörelsens ekonomi under femårsperioden 1951/52—1955/56 ha rundradiorörelsens

utgifter för denna period — inklusive kostnader för fria licenser,

skolradio etc. — beräknats till sammanlagt ca 167 miljoner kronor.

Vid denna beräkning ha gjorts bl. a. följande antaganden.

Det har antagits att 1951/52 års kostnadsnivå kommer att med 10 % överstiga

den för 1950/51 beräknade samt att kostnadsnivån fr. o. m. 1952/53 kommer

att stiga med 3 % per år. Enligt av statsmakterna år 1947 godkända riktlinjer

för rundradiorörelsen skulle programtiden successivt ökas från ca 4 800

timmar 1950/51 till 5 900 timmar 1955/56. Av olika skäl ha telegrafstyrelsen

och Radiotjänst nu funnit, att målet för programutvecklingen snarare bör

ligga under än över 5 400 timmar per år. Eörenämnda kostnadssumma är beräknad

med utgångspunkt från att programtidens ökning begränsas till 5 400

timmar. Flerprogramssändning beräknas icke bli aktuell under perioden.

Vissa kvalitativa förbättringar i radioprogrammet förutsättas skola ske. Den

tekniska distributionsapparaten anses kräva avsevärda kapitalinvesteringar.

Bland de viktigare anläggningsobjekten äro nya rundradiostationer i Göteborg,

Östersund och Stockholm, ny kortvågsstation i Hörby, fortsatt utbyggnad

av trådradionätet samt påbörjande av Motalastationens modernisering.

Vidare har förutsatts att det planerade radiohuset i Göteborg skulle färdigställas

och det beslutade radiohuset i Stockholm till huvudsaklig del uppföras

inom den aktuella femårsperioden.

Med den av telegrafstyrelsen och Radiotjänst nu föreslagna höjningen till

15 kronor beräknas radiolicensavgiften under perioden 1951/52—1955/56 ge

en inkomstsumma av sammanlagt omkring 166 miljoner kronor. Licensmedlen

skulle alltså därvid komma att så när som på någon miljon kronor täcka den

förut angivna utgiftssumman för ifrågavarande period. Differensen torde

ligga helt inom felmarginalen för beräkningarna.

Telegrafstyrelsen och Radiotjänst ha emellertid i överensstämmelse med

1947 års riksdags principuttalande i ämnet samtidigt också föreslagit, att utgifterna

för fria radiolicenser (blindlicenser), skolradiosändningar, radiomottagare

för skolor, väderleksrapporternas sammanställande samt kortvågssändningarna

till utlandet i fortsättningen -— i varje fall fr. o. m. budgetåret

1952/53 — skulle bestridas från anslag på riksstaten och alltså icke, såsom

f. n. är fallet, av licensmedel. För den aktuella femårsperioden ha dessa ut
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majits proposition nr 75.

gifter beräknats till ca 14 miljoner kronor. Frånräknas detta belopp från den

tidigare nämnda totalsumman av rundradiorörelsens utgifter för perioden

1951/52—1955/56, skulle licensinkomsterna enligt den föreliggande kalkylen

komma att lämna ett överskott av närmare 13 miljoner kronor, vilket av telegrafstyrelsen

och Radiotjänst ansetts erforderligt bl. a. för att täcka oförutsedda

utgiftsstegringar m. m.

För egen del biträder jag telegrafstyrelsens och Radiotjänsts förslag om

höjning av radiolicensavgiften till 15 kronor räknat fr. o. m. nästa budgetår.

Beträffande de förutsättningar, på vilka beräkningen av denna avgiftshöjning

är byggd, vill jag här endast anmärka, att de nyinvesteringar, som man i kalkylen

räknat med, ha en avsevärt mycket större omfattning än de investeringar

i rundradioanläggningar, som tillkommit under den närmast förflutna femårsperioden.

Å andra sidan kan ifrågasättas om icke kostnadsnivåns stegring beräknats

i underkant.

Efter samråd med cheferna för utrikes-, social-, finans- och ecklesiastikdepartementen

anser jag mig icke böra tillstyrka att förslag f. n. förelägges

riksdagen om anvisande av anslag på riksstaten för utgifterna för fria licenser,

skolråd io etc. Med den förordade avgiftshöjningen, som torde böra genomföras

oberoende av vilken form som väljes för finansieringen av nyssnämnda

utgifter, synas licensmedlen åtminstone för de närmaste åren komma att förslå

även för bestridande av dessa utgifter, medan det däremot i rådande statsfinansiella

läge erbjuder avsevärda svårigheter att täcka desamma med skattemedel.

Skulle det framdeles visa sig att licensmedlen likväl icke räcka till för

att finansiera nämnda utgifter, torde emellertid frågan få upptagas till förnyad

prövning.

Liksom f. n. är fallet torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att avgöra

huruvida eventuellt uppkommande överskott å licensinkomsterna skall få

användas för extra avskrivningar på rundradioanläggningarna.

Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj:t måtte genom proposition

lämna riksdagen tillfälle att avgiva yttrande i anledning av det sålunda

tillstyrkta förslaget om höjning av radiolicensavgiften.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnar,

att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven G. Karlson.

Stockholm 1951. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1951:200 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående användning av medel ur postverkets understödskassa för bidrag till viss semesterhemsve a1 i texten
  2. SU 1951:115 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående höjning av radiolicensavgiften jämte i ämnet väckt motion. s. 7 i texten