Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag till de tekniska högskolorna m. m

1951-03-02 · 80 sidor, varav 72 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 72 av 80 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:89, Angående vissa anslag till de tekniska högskolorna m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

1

Nr 89.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag

till de tekniska högskolorna m. m.; given Stockholms

slott den 2 mars 1951.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

N. Quensel.

Propositionens huvudsakliga innehåll:

I propositionen föreslås viss omorganisation av utbildningen av lantmätare

och lantbruksingenjörer. Omorganisationen avses skola i huvudsak påbörjas

läroåret 1952/53.

Beträffande lantmäteriutbildningen, som förutsättes alltjämt skola vara

förlagd till tekniska högskolan i Stockholm, åsyftas främst en förstärkning

av undervisningen i jordbruks- och skogsbruksekonomiska ämnen. För att

vinna bättre betingelser för forskning och undervisning föreslås bland

annat, att en professur i kulturteknik inrättas från och med budgetåret

1952/53. En annan nyhet är förslag om anordnande under sommarhalvåret

mellan de två första studieåren av en kombinerad praktisk och teoretisk

kurs. Denna kurs beräknas tills vidare bli förlagd till någon lantmannaskola

i mellersta Sverige.

Utbildningen av lantbruksingenjörer, som för närvarande är delad mellan

tekniska högskolan i Stockholm och lantbrukshögskolan, föreslås skola helt

förläggas till den förra högskolan och delvis anslutas till den förbättrade

lantmäteriutbildningen.

1 — Bihang till riksdagens ''protokoll 1961. 1 samt. Nr 89.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Mai ds proposition nr 89.

Därjämte äskas anslag för budgetåret 1951/52 till avlöningar, omkostnader

och materiel m. m. vid de tekniska högskolorna. Därvid föreslås inrättande

från och med nästa budgetår av två nya professurer, nämligen

en i maskinteknik och gruvmaskinteknik vid tekniska högskolan i Stockholm

och en i textilmekanik vid Chalmers tekniska högskola. Vidare framlägges

förslag till personalorganisation för högskolornas värme- och kraftcentraler.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

2 mars 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena UndÉn, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld.

Efter gemensam beredning med cheferna för civil-, finans- och jordbruksdepartementen

anför t. f. chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet

Quensel följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under bilagan åttonde huvudtiteln,

punkterna 161 och 166, föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1951/52 beräkna

till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar ett förslagsanslag av

3 000 000 kronor,

till Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader ett förslagsanslag av

870 000 kronor,

till Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. ett reservationsanslag

av 1 500 000 kronor,

till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar ett förslagsanslag av

1 750 000 kronor,

till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader ett förslagsanslag av

355 000 kronor,

till Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. ett reservationsanslag

av 850 000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

Sedan beredningen av dessa anslagsfrågor numera avslutats, anhåller jag

att få ånyo anmäla desamma. Tillika anhåller jag att få till behandling

upptaga föreliggande förslag rörande omorganisation av utbildningen av

lantmätare och lantbruksingenjörer.

I. Utbildningen av lantmätare och

lantbruksingenj örer.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 januari 1946 tillkallade

chefen för ecklesiastikdepartementet den 4 mars 1946 sakkunniga för att

verkställa utredning och avgiva förslag rörande utbildningen av lantmätare

och lantbruksingenjörer samt därmed sammanhängande spörsmål. De sakkunniga

antogo benämningen 1946 års sakkunniga för utbildningen av lantmätare

och lantbruksingenjörer.

De sakkunniga ha den 23 augusti 1947 avgivit betänkande med utredning

och förslag rörande utbildningen av lantmätare och lantbruksingenjörer

(stat. off. utr. 1947: 68).

Över betänkandet ha yttranden avgivits av:

överlantmätarna (utom överlantmätaren i Örebro), lantmäteristyrelsen,

samtliga ordinarie och tre extra ordinarie lantbruksingenjörer, lantbruksstyrelsen,

rikets allmänna kartverk, statskontoret, domänstyrelsen, skogsstyrelsen,

egnahemsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen,

byggnadsstyrelsen, fastighetsbildningssakkunniga, lärarrådet

vid lantbrukshögskolan, styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök,

avdelningsrådet för avdelningen för lantmäteri och lärarkollegiet

vid tekniska högskolan i Stockholm, överstyrelsen för de tekniska högskolorna,

vattenrättsdomarna, styrelsen för Sveriges lantmätareförening,

styrelsen för Föreningen statens lantbruksingenjörer, Svenska teknologföreningen,

Sveriges lantbruksförbund, styrelsen för Svenska stadsförbundet,

Svenska kommunal-tekniska föreningen, styrelsen för Tekniska samfundet

i Göteborg, Riksförbundet Landsbygdens folk samt Sveriges högskoleutbildade

väg- och vattenbyggares riksförbund, varjämte specialläraren i

jordbrukslära med jordbruksekonomi vid tekniska högskolan i Stockholm

A. Åslander inkommit med skrifter i ämnet.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har överstyrelsen för de tekniska

högskolorna, efter framställning av kollegienämnden vid tekniska högskolan

i Stockholm, i anslutning till sakkunnigförslaget framlagt vissa förslag

beträffande lantmäteriutbildningens omorganisation under nämnda

budgetår.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89.

A. Utbildningen av lantmätare.

Inledning.

Nuvarande förhållanden.

Utbildningen av lantmätare är sedan år 1932 förlagd till avdelningen för

lantmäteri vid tekniska högskolan i Stockholm. Tidigare bestod lantmätarnas

teoretiska utbildning i genomgång av vissa kurser, anordnade under

lantmäteristyrelsens överinseende.

Undervisningen inom lantmäteriavdelningen är planlagd såsom odifferentierad

undervisning under fyra årskurser, avslutad med lantmäteriexamen.

Såsom inträ desfordran gäller i första hand avlagd studentexamen. Praktik

före inträdet erfordras icke enligt bestämmelserna, men de flesta studerandena

ha fullgjort praktiktjänstgöring, under tioårsperioden 1936—1945

i medeltal något mer än sju månader (främst inom lantmäteri och jordbruk).

Antalet studerande, som vad angår första årskursen bestämmes av lantmäteristyrelsen

(för läroåret 1950/51 högst 20), har enligt de sakkunnigas

uppgift före år 1947 i de olika årskurserna varierat mellan 15 och 27. På

somrarna under högskoletiden fullgöra studerandena övningar, exkursioner

och dylikt på olika platser i landet. För att få rätt att avlägga examen

fordras bland annat praktisk verksamhet om sammanlagt fyra månader

i jordbruk eller skogsskötsel samt hos lantmätare eller annan därmed jämförlig

befattningshavare.

Den nyutexaminerade fortsätter i regel sin utbildning med tjänstgöring

i lantmäteristaten. Vid tiden för sakkunnigbetänkandets avgivande gällde,

att den examinerade efter två års aspiranttid kunde förordnas till extra

lantmätare. Föreskriften om två års aspiranttjänstgöring tillkom år 1932,

samtidigt med att utbildningen förlädes till tekniska högskolan; tidigare

hade fordrats ett års elevtjänstgöring hos lantmätare. Numera gäller för

den lägre lantmätarpersonalen en reglerad befordringsgång, innebärande

placering som aspirant i Cf 19 ett år och såsom extra ordinarie lantmätare

i Ce 22 två år, i Ce 23 två år och därefter i Ce 24.

Av de från lantmäteriavdelningen utexaminerade bli de flesta definitivt

anställda inom lantmäteristaten. Enligt uppgift i sakkunnigbetänkandet

ha de 196 lantmätare, som till och med år 1946 utexaminerats från högsko
-

lan, fördelat sig på olika verksamhetsfält sålunda:

Verksamhetsområde Antal

Lantmäteristaten ..................................151

Bikets allmänna kartverk.............................. 17

Annan statlig tjänst:

vattenfallsstyrelsen................................. 1

dåvarande statens byggnadslånebyrå....................... 2

civilförsvarsstyrelsen................................ 1

Kommunal tjänst (stadsingenjörer, mätningsingenjörer, fastighetsingenjörer) . 19

Enskild tjänst (bolag, konsulterande verksamhet m. m.)............ 5

Summa 196

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89.

H uvuddragen av de sakkunnigas förslag.

De sakkunniga ha börjat sin utredning med en förutsättningslös prövning

av lantmätarnas behov av utbildning och med ledning härav utarbetat en

studieplan. Härefter ha de sakkunniga undersökt, vilken högskola som ägde

de bästa förutsättningarna att omhänderha utbildningen, vilket befunnits

vara tekniska högskolan i Stockholm. Undervisningens detaljer ha därefter

utformats i anslutning till arbetssättet vid högskolan.

Beträffande lantmätarutbildningen innebär sakkunnigförslaget i huvudsak

följande.

Den nuvarande fyraåriga högskoleundervisningen skulle utökas med

en obligatorisk förberedande kurs under tiden den 1 april—den 30

september före högskolestudiernas början. Denna kurs, som huvudsakligen

skulle omfatta praktisk verksamhet inom jord- och skogsbruk men

även vissa teoretiska studier i anslutning därtill, skulle förläggas till kronoegendomen

Färna i Västmanlands bergslag (Skinnskattebergs revir). Som

komplement till kursen skulle studerandena under sommaren mellan första

och andra årskursen av högskolestudierna ägna sig åt lantmäteripraktik.

Genom att förlägga viss teoretisk utbildning till den förberedande kursen

ha de sakkunniga också avsett att möjliggöra den ökning av de tekniskekonomiska

studierna, som ansetts nödvändig särskilt med hänsyn till

statsmakternas beslut om jordbrukets rationalisering och ny byggnadslagstiftning,

och dock hålla de egentliga högskolestudierna inom nuvarande

ram av fyra år.

I fråga om högskolestudierna föreslås förbättring av den jord- och skogsbruksekonomiska

undervisningen men också mindre ökningar beträffande

mätningstekniska och juridiska ämnen. De föreslagna förändringarna i studieplanen

innebära, att den teoretiska utbildningen skulle ökas med omkring

15 procent och den praktiska utbildningen i högskolans regi (fältövningsdagar

och praktisk kurs) i det närmaste fördubblas. Ferierna skulle

liksom nu i betydande utsträckning utnyttjas för praktiska tillämpningsövningar.

Antalet studerande skulle enligt sakkunnigförslaget under de närmaste

åren utgöra högst 30 per årskurs.

De sakkunniga ha vidare föreslagit minskning av den nuvarande speciallärarorganisationen

inom högskolans lantmäteriavdelning. I stället

skulle närbesläktade ämnen sammanföras till större undervisningsenheter.

Bland annat ha de sakkunniga föreslagit inrättande av tre nya professurer.

Därmed har också åsyftats att åstadkomma en väsentligt utvidgad forskningsverksamhet

inom de discipliner, lantmäteriutbildningen omspänner.

Även andra åtgärder för den vetenskapliga forskningens utvidgning ha förordats.

Vidare skulle lantmäteriavdelningen vara centrum för en väsentligt

utbyggd verksamhet för lantmätarnas fortbildning och specialutbildning.

För kontakten med lantbruks- och skogshögskolorna skulle inrättas en sainarbetsdelegation.

Vid genomförande av sakkunnigförslaget skulle enligt de sakkunnigas beräkningar

de årliga utgifterna för avlöningar och omkostnader vid högskolan

ökas med 105 200 kronor. Vidare skulle uppstå engångskostnader,

huvudsakligen för byggnadsarbeten å Färna, till ett belopp av 318 500

kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

I detta sammanhang må nämnas, att de sakkunniga föreslagit, att lantbruksingenjörsutbildningen

skulle i sin helhet förläggas till tekniska, högskolan

i Stockholm och där delvis äga rum inom lantmäteriavdelningen.

Vidare skulle lantmätarnas geodetiska undervisning utnyttjas för motsvarande

utbildning för kommunaltekniker (stadsingenjörer in. fl.) inom högskolans

avdelning för väg- och vattenbyggnad. Den reformerade lantmätarutbildningen

har avsetts skola tillgodose även behovet av utbildning av

vissa tjänstemän vid rikets allmänna kartverk m. fl.

De sakkunniga ha uttalat, att den nya studieplanen borde genomföras

snarast möjligt, och utgått från ett successivt genomförande av förslaget

från och med år 1949.

Slutligen må nämnas, att vid betänkandet fogats ett av sakkunnigledamoten,

rektorn vid lantbrukshögskolan Ragnar Nilsson avgivet särskilt

yttrande beträffande vissa frågor.

Remissyttrandena.

De sakkunnigas förslag beträffande lantmäteriutbildningen har i huvudsak

tillstyrkts i det övervägande antalet av remissyttrandena.

De yttranden, vari sakkunnigförslaget helt eller väsentligen avstyrkts,

utgöra ett fåtal. Lärarrådet (men ej styrelsen) vid lantbrukshögskolan har

förklarat sig i väsentliga avseenden icke kunna biträda de sakkunnigas

förslag, bland annat rörande utbildningens förläggning till tekniska högskolan

i Stockholm. Rikets allmänna kartverk har ifrågasatt en utbildningsgång,

omfattande en grundläggande kortare utbildning vid högskolan samt

efterföljande praktisk tjänstgöring och senare specialundervisning. Yttrandet

utmynnar dock icke i ett avstyrkande av sakkunnigförslaget. Sveriges

högskoleutbildade väg- och vattenbyggares riksförbund har ansett stadsmätningsväsendets

intressen icke tillräckligt beaktade och därför påyrkat

omprövning av utbildningsfrågan.

Beträffande yttrandena må här i övrigt nämnas följande.

Överlantmätarna ha genomgående i stort sett accepterat sakkunnigförslaget.

Dock må nämnas, att överlantmätaren i Härnösand åberopat ett

inom Västernorrlands läns lantmätareförbund utarbetat yttrande, däri förslaget

ansetts icke böra genomföras utan omfattande överarbetning.

Lantmäteristyrelsen, som tagit ställning endast till de grundläggande frågorna

i betänkandet och i stort sett icke behandlat omfattningen av läroämnena,

har förklarat sakkunnigförslaget innebära påtagliga förbättringar

av lantmätarutbildningen. I huvudsak kunde styrelsen ansluta sig till de

sakkunnigas förslag.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har yttrat, att med

hänsyn till jordbruksrationaliseringen en förbättring av härför aktuella

ämnen borde genomföras utan dröjsmål. Kollegiet har därför på det livligaste

tillstyrkt, att åtgärder snarast möjligt vidtoges i detta syfte. Utom

i vissa avseenden kunde kollegiet dock icke i förevarande sammanhang

taga definitiv ställning till de sakkunnigas förslag beträffande lärare och

ämnen, även om dessa förslag i stort sett syntes vara väl ägnade att läggas

till grund för en behövlig omorganisation. Detta sammanhängde med att

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

inom högskolan påginge utredningar i syfte att söka nedbringa studietiden

per vecka för de studerande. — Annan mening har framförts av specialläraren

i jordbrukslära med jordbruksekonomi Åslander.

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna har funnit sakkunnigförslaget

i huvudsak val avpassat efter de krav, som numera i skilda hänseenden

borde ställas på lantmätarutbildningen. Överstyrelsen funne förslaget i

allt väsentligt innefatta en lämplig avvägning mellan de olika ämnesgrupper,

som inginge i undervisningen. Överstyrelsen vore sålunda beredd att

tillstyrka de sakkunnigas förslag i huvuddrag. Det vore ett angeläget önskemål,

att den föreslagna omorganisationen snabbt komme till stånd.

Domänstyrelsen har anfört, att ett genomförande av de sakkunnigas förslag

beträffande de jordbruks- och skogsekonomiska ämnena komme att

innebära en avgjord förbättring av utbildningen i nämnda hänseenden. Om

den statens tillfälliga skogsskola, som för närvarande disponerade huvudbyggnaden

å Färna, upphörde eller flyttades, hade styrelsen intet att erinra

mot att byggnaderna användes till förläggning för den planerade förberedande

kursen.

Byggnadsstyrelsen har ur de synpunkter, styrelsen hade att företräda,

funnit sakkunnigförslaget i stort sett lämpligt.

Styrelsen för Sveriges lantmätareförening har yttrat, att den föreslagna

undervisningsplanen innebure en avsevärt förbättrad utbildning av de

blivande lantmätarna, speciellt i fråga om planläggningsuppgiftema och

den ekonomiska utbildningen. Tillkomsten av de nya professurerna kunde

väntas i hög grad befordra utbildning och forskning.

Föredraganden. En förbättring av lantmätarutbildningen har länge

ansetts påkallad, särskilt i vad avser jord- och skogsbruksekonomiska ämnen.

Behovet av en reform har den senaste tiden gjort sig särskilt starkt

gällande till följd av statsmakternas beslut rörande jordbrukets rationalisering

och tätbebyggelsens planering. Jag anser mig därför böra förorda, att

frågan om lantmätarnas utbildning och den därmed sammanhängande frågan

om utbildningen av lantbruksingenjörer nu upptages till prövning och

underställes 1951 års riksdag. Ett principbeslut nu är önskvärt även med

hänsyn till byggnadsplanema för tekniska högskolan i Stockholm. Jag räknar

med att omorganisationen i huvudsak skall genomföras successivt från

och med läroåret 1952/53.

Det förslag beträffande lantmätarutbildningen, som jag i det följande

förordar, ansluter sig i huvudsak till det av 1946 års sakkunniga framlagda,

vilket, såsom av den föregående redogörelsen framgår, i stort sett tillstyrkts

i remissyttrandena.

I det följande upptar jag till behandling i huvudsak endast frågor av

principiell eller eljest större betydelse. Avgörandet av flertalet detaljspörsmål

synes böra ske senare i samband med petitabehandlingen eller ankomma

på vederbörande högskolemyndigheter.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

Riktlinjer för utbildningens organisation.

De sakkunniga.

Beträffande de sakkunnigas allmänna synpunkter på utformningen av

lantmäteriutbildningen inhämtas av betänkandet bland annat följande.

Lantmäteriutbildningens organisation bestämmes huvudsakligen av lantmäteriets

arbetsuppgifter. Bland lantmätarnas nuvarande arbetsuppgifter

torde kunna urskiljas tre huvudgrupper, nämligen

a) förrättningar, som bland annat kräva prövning av jordbruks- och

skogsbruksekonomiska jämte kulturtekniska problem (ungefär 1/3 av den

årliga arbetsprestationen),

b) förrättningar och uppdrag, som huvudsakligen äga samband med

fastighetsbildning för bostadsändamål (ungefär 1/2 av årsarbetet),

c) förrättningar av utpräglat teknisk eller rättslig art (ungefär 1/6 av

årsarbetet).

Härav torde framgå, att lantmätarna måste ha kompetens i mätningstekniska,

rättsliga och teknisk-ekonomiska frågor. Vad de sistnämnda beträffar,

måste lantmätarna i lika hög grad vara insatta i jord- och skogsbruksekonomiska

som i stadsplanetekniska och bebyggelseekonomiska frågor.

.

Vid bedömande av lantmäteriets framtida arbetsuppgifter bör stor hänsyn

tagas till den sannolika utvecklingen på det jordpolitiska området. Vid

1947 års riksdag fattades vittgående beslut rörande den framtida jordbrukspolitiken,

åsyftande bland annat att höja jordbrukets lönsamhet genom att

skapa brukningstekniskt bättre ordnade fastigheter. Denna rationalisering

avsågs skola ske bland annat genom utvidgning av arealen, bättre arrondering

och lämpligare ägosammansättning. Som ett led i rationaliseringsverksamheten

skulle en planering av jordbruken genomföras såväl för större

regioner som för mera lokalt avgränsade områden, därvid medverkan av

lantmätare förutsattes. 1947 års riksdag beslöt även betydelsefulla förändringar

i byggnadslagstiftningen, innebärande befogenhet för det allmänna

att reglera tätbebyggelse. För detta ändamål må planläggning i stort av

ett eller flera samhällen ske genom upprättande av generalplan respektive

regionplan; den efterföljande detaljplaneringen sker genom stads- eller byggnadsplan.

Lantmätarna ha avsetts skola verka både som planförfattare och

fastighetsbildare.

Lantmäteriets framtida arbetsuppgifter torde i första hand komma att

bli desamma som dess nuvarande arbetsuppgifter av betydelse. Nytillkommande

verksamhetsområden torde framför allt vara förknippade med förutnämnda

planläggningsverksamhet på landsbygden och i tätorterna. De nya

principerna för statens allmänna jordpolitik komma därjämte sannolikt att

medföra ökat arbete med teknisk-ekonomiska och rättsliga frågor vid fastighetsbildningen.

De sakkunniga ha vidare behandlat frågan om utbildningens utformning

med hänsyn till olika personalkategorier och anfört i huvudsak:

Huvuduppgiften för här ifrågavarande undervisning måste även i fortsättningen

bli utbildning av lantmätare för tjänstgöring inom lantmäteristaten.

De ständigt ökade kraven på dessa lantmätare nödvändiggöra i de

flesta utbildningsämnena en fördjupad och på lantmätarnas behov speciellt

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 89.

inriktad undervisning. Då gränsen mellan fastighetsbildningsverksamhet

av olika slag i praktiken kan vara flytande, bör någon differentiering av

lantmätarutbildningen icke vidtagas. Detta är till fördel även för de studerande,

som eljest tvingas till linjeval på ett mer eller mindre tidigt stadium.

En fördjupad utbildning i särskilda ämnen bör ske genom fortbildningskurser.

I samband med lantmätarundervisningen kunna även vissa andra personalkategoriers

utbildningsbehov tillgodoses. Sedan gammalt ha särskilda

befattningar inom städernas mätnings-och fastighetsbildningsväsenden i betydande

utsträckning rekryterats bland lantmäteriutbildade. Ofta är mätningsväsendet

i städerna sammankopplat med kommunal-tekniska uppgifter

(t. ex. uppgiften att vara byggnadschef). Av en mätningsman i stad kräves

först och främst en grundlig geodetisk utbildning, vidare kunskaper beträffande

vederbörlig lagstiftning och förtrogenhet med stadsbyggnadsfrågor.

Enligt de sakkunnigas mening torde en för lantmätare ordnad utbildning

mer än väl fylla dessa krav.

Sedan gammalt har även flertalet tjänstemän vid rikets allmänna kartverk

rekryterats från lantmäteriundervisningen. Vidare har under senare

år i flera fall förekommit, att lantmäteriutbildade anställts av enskilda företag

för att handha mark- och planeringsfrågor.

Förutom utbildningen av nämnda fackmän bör lantmäteriundervisningen

enligt vad de sakkunniga framhålla ha till uppgift att genom forskning bidraga

till lantmäteriets utveckling. Betingelserna för den självständiga lantmäteriforskningen

böra för framtiden avsevärt förstärkas.

Remissyttrandena.

De sakkunnigas synpunkter ha i remissyttrandena i allmänhet icke mött

gensagor. Flerstädes har nödvändigheten att omlägga lantmätarutbildningen

med hänsyn till den nya jordpolitiken och den förändrade byggnadslagstiftningen

starkt understrukits. Behovet av åtgärder för forskningens utökning

har betonats i många yttranden.

De sakkunnigas mening, att någon differentiering av lantmätarutbildningen

ej bör ske, har i de flesta yttrandena biträtts eller lämnats utan erinran.

I några yttranden har dock frågan om differentiering ansetts böra

övervägas närmare:

Sålunda har lärarrådet vid lantbrukshög skolan påyrkat närmare övervägande

av differentieringsfrågan. Tillgodoseendet av utbildningsbehovet

för olika specialister inom samma undervisningsprogram hade tvingat de

sakkunniga att föreslå förlängning av studietiden och betänkligt stark belastning

av eleverna under studietiden. Rikets allmänna kartverk har såsom

förut berörts ifrågasatt specialisering av utbildningen. Sveriges högskoleutbildade

väg- och vattenbyggares riksförbund har anfört, att fastighetsbildningen

i städerna sedan gammalt utövats huvudsakligen av väg- och

vattenbyggare. Den nu föreslagna samutbildningen av fastighetsbildare

torde icke vara till fördel för vare sig städerna eller landsbygden. Det vore

nödvändigt att differentiera utbildningen för stads- och landsuppgifter på

två linjer, nämligen väg- och vattenbyggnadsavdelningen samt lantmätaravdelningen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. May.ts -proposition nr 89.

Föredraganden. De allmänna grundlinjer för lantmätarutbildningens

organisation, vilka de sakkunniga uppdragit, finner jag vara riktiga, såvitt

läget nu kan bedömas. Vad särskilt beträffar frågan om utbildningen

av fastighetsbildare för städerna, torde de sakkunniga ha åsyftat, att endast

sådana stadsmätningsmän (huvudsakligen i större städer), vilka ha enbart

eller övervägande mätnings- och plantekniska uppgifter, skulle utbildas inom

lantmäteriavdelningen, varemot övriga stadsmätningsmän skulle erhålla

utbildning inom väg- och vattenbyggnadsavdelningen. Mot denna uppläggning,

vilken anknyter till nuvarande förhållanden, finner jag ej anledning

till erinran.

Praktisk utbildning.

För tillträde till lantmäteriutbildningen fordras numera icke att ha fullgjort

praktisk tjänstgöring; i regel ha dock studerandena före inträdet fullgjort

praktik, genomsnittligen något mer än 7 månader och mest hos lantmätare.

Däremot fordras för examens avläggande minst 4 månaders praktisk

verksamhet (minst två månader i skogstaxering och skogsindelning

eller i jordbruk samt minst två månader hos distriktslantmätare, statskartograf

eller stadsmätningman). Härjämte bör beaktas, att för anställning som

extra ordinarie lantmätare i lantmäteristaten kräves ett års tjänstgöring

som aspirant.

Ordnandet av den praktiska utbildningen är det mest omdiskuterade av

de sakkunnigas förslag rörande lantmäteriutbildningens organisation.

De sakkunniga.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle lantmätarutbildningen påbörjas med

en förberedande praktisk-teoretisk kurs i jord- och skogsbruk under tiden

den 1 april—den 30 september å kronoegendomen Färna i Västmanland.

Härmed har åsyftats, att eleverna skulle erhålla en rationell praktik och att

genom förläggandet av viss teoretisk undervisning till denna kurs en eljest

svårfrånkomlig utökning av den egentliga högskoletiden skulle undvikas.

Vidare skulle enligt sakkunnigförslaget eleverna fullgöra särskilt ordnad

lantmäteripraktik minst 2% månader mellan första och andra högskoleåret.

Av vad de sakkunniga anfört i dessa avseenden inhämtas bland annat

följande.

Motivering för inrättande av förberedande kurs. Studierna i agronomiska,

skogliga och ekonomiska ämnen torde kräva inblick i jord- och skogsbruksarbeten

och studiet av tillämpningsämnena, att eleven är orienterad i det

praktiska fastighetsbildningsarbetet. Behovet av orientering om de framtida

arbetsuppgifterna bör tillgodoses genom att eleven får tillfälle att något

sätta sig in i lantmäteriets arbetsförhållanden.

De sakkunniga ha funnit, att man knappast kan betjäna sig av hittills

tillämpade, fria praktikformer, om man vill nå en tillräckligt allsidig och

grundlig praktik. Detta skulle nämligen medföra fordringar på alltför lång

praktik. I stället böra eleverna under en särskilt organiserad praktisk kurs

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89.

under erfaren ledning få deltaga i åsyftade praktiska arbetsuppgifter. Därigenom

vinnes också, att arbetet huvudsakligen omfattar sadana arbetsmoment,

som äro av speciellt intresse ur fastighetsbildningssynpunkt. En

dylik kurs lämpar sig väl för praktik i jordbruk och skogsbruk men knappast

för praktiskt lantmäteriarbete.

Praktiken i jordbruk och skogsbruk torde vinna ytterligare i effektivitet,

om den kombineras med viss teoretisk undervisning. På många andra undervisningsområden

har en växelverkan mellan teoretiska studier och praktiska

demonstrationer givit gott resultat.

Den förberedande kursen bör komma före de teoretiska studierna vid högskolan

(lämpligen den 1 april—den 30 september), samt .inrymma alla väsentliga

arbetsmoment inom jordbruket och samtidigt tillräckligt med tid

för skogliga fältarbeten ävensom omfatta teoretisk undervisning i marklära,

jordbrukslära och skogslära.

Undervisning eu i förberedande kursen. Erfarenheterna från liknande undervisningsformer

på jord- och skogsbrukets områden ge vid handen, att

kursen icke bör tyngas med alltför mycket teoretisk undervisning. Det torde

vara lämpligt att begränsa denna till i medeltal två timmar per dag. Huvuddelen

av undervisningen bör bestå av praktiska övningar. Då drivningsarbetet

i skogen icke kan studeras under sommarhalvåret bör under första

högskoleåret anordnas en särskild exkursion för specialstudium av skogsbrukets

avverknings- och transportförhållanden.

Det nuvarande särskiljandet av undervisningen i allmän geologi och i

marklära är icke sakligt motiverat och medför viss dubbelundervisning. De

båda ämnena böra samordnas till ett, benämnt marklära med allmängeologi.

Ett stort ämne i den nu gällande studieplanen är jordbrukslära med jordbruksekonomi,

vilket innehåller såväl allmän jordbrukslära, växtodlingslära

och grunddragen av husdjursläran som hela lantbruksekonomien. Önskemålen

att förstärka lantmätarnas agronomiska utbildning torde främst kunna

hänföras till lantbruksekonomiens område. Eftersom ämnet jordbrukslära

med jordbruksekonomi redan har så betydande omfattning, att ytterligare

utvidgningar knappast kunna ifrågakomma med bibehållen organisation,

torde tiden vara mogen att skilja undervisningen i jordbrukslära och växtodlingslära

från undervisningen i jordbruksekonomi. Ett ytterligare skäl är,

att undervisningsbehovet i de två avsnitten är olika. Beträffande jordbruksläran

och växtodlingsläran är önskemålet främst att komplettera undervisningen

genom praktiska studier. De ekonomiska delarna däremot kräva en

mera djupgående och på fastighetsbildningens problem speciellt inriktad undervisning.

Med anledning härav vilja de sakkunniga föreslå, att de agronomiska

studierna under den förberedande kursen koncentreras till ett ämne, benämnt

allmän jordbrukslära med växtodlingslära. Ämnet

bör huvudsakligen avse åkerjordarnas indelning och egenskaper, deras

bearbetning och gödsling, allmän och speciell växtodling samt grunddragen

av husdjursläran. Ämnet bör liksom nu även omfatta grunddragen av

meteorologien, lantbrukskemien och lantbruksbotaniken. På vissa punkter

torde undervisningen böra byggas ut. Så bör exempelvis lämnas en utförlig

redogörelse för maskinella hjälpmedel inom ett modernt jordbruk. Vidare

bör ges eu fyllig framställning av sambandet mellan markbeskaffenhet och

naturligt växtsamhälle. Studierna i växtodlingslära böra särskilt inriktas på

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

val av växtföljd med hänsyn till markbeskaffenhet och övriga naturliga

förutsättningar.

De praktiska studier, som skola beledsaga undervisningen i allmän jordbrukslära

med växtodlingslära, böra bestå av väl planlagda demonstrationer

av olika detaljer i jordbruksarbetet men även bibringa eleverna en uppfattning

om driften vid jordbruk av olika storlek. Därför bör kursen disponera

både ett demonstrationsjordbruk med drift under starkt mekaniserade förhållanden

och ett antal praktik jordbruk av växlande storlek och beskaffenhet.

Vidare föreslås, att skogsläran utbrytes ur nuvarande ämnet skogsekonomi

med skogslära samt förlägges till förberedande kursen. Härigenom

vinnes, att studierna erhålla ökad praktisk anknytning samt att de skogsbruksekonomiska

studierna kunna utbyggas och samordnas med de jordbruksekonomiska.

De praktiska övningarna i skogslära böra koncentreras

till demonstrationer, exkursioner och tillämpningsövningar.

Förberedande kursens förläggning. För den förberedande kursen erfordras

ett permanent övningsområde med undervisnings- och förläggningslokaler.

Det är önskvärt, att övningsområdet också kan användas för vissa tillämpningsövningar,

vilka skola äga rum på somrarna under högskoletiden. Det

har nämligen visat sig mycket besvärligt att finna lämpliga områden för

vissa fältövningar. Givetvis kunna icke dessa övningar upprepas år efter

år inom exakt samma område. Detta skulle så småningom leda till slentrian.

Önskvärd variation bör kunna erhållas genom att området sammansättes

på olika sätt vid skilda tillfällen och genom att med utnyttjande av transportmedel

övningsmöjligheter på något längre avstånd från förläggningen

ibland tillgripas.

Såväl förberedande kursen som de särskilda fältövningarna måste huvudsakligen

äga rum under sommarhalvåret. Därför torde det vara nödvändigt

att inrätta elevbostäder för två årskurser eller ett GO-tal elever. Övriga utrymmen

torde däremot kunna samtidigt utnyttjas av båda kurserna.

För att jord- och skogsbruk skall kunna studeras under för landet någorlunda

genomsnittliga förhållanden bör en förläggning till mellersta Sveriges

blandade jordbruks- och skogsbygder eftersträvas. Avståndet till högskolan

bör icke heller vara för stort. Vidare böra alltför stora kapitalinvesteringar

undvikas. Detta har föranlett de sakkunniga att i första hand undersöka,

om någon lämplig kronodomän finnes disponibel. Bland de undersökta alternativen

har ett bestämda fördelar framför de andra, nämligen F ä r n a

herrgård i Gunnilbo socken i Västmanlands län. Egendomen,

som bland annat omfattar cirka 135 hektar jordbruksjord, drives i domänverkets

egen regi. Egendomens iståndsättande för lantmäteriundervisningens

behov torde kräva endast relativt obetydliga kostnader utöver sådana,

som ändock ganska snart behövt nedläggas för byggnadernas vidmakthållande.

För iståndsättande av befintligt corps de logi och för nybyggnad av

elevbostäder samt andra arbeten m. m. räkna de sakkunniga med en totalkostnad

av omkring 310 000 kronor. Därvid ha elevbostäderna planlagts

för sommarbruk.

De sakkunniga föreslå, att dispositionsrätten till byggnaderna å Färna

jämte ett lämpligt övningsområde överlåtes till lantmäteriundervisningen.

pet vore önskvärt, om lokalerna å Färna kunde utnyttjas för annat ändamal

under vinterhalvaret. Eventuellt kunde de användas i någon form för

utbildningen av lantmäteristatens mätningstekniker. Färna torde vidare ha

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

stora möjligheter att bli en central för forsknings- och försöksverksamhet

inom lantmäteri vetenskaperna.

Lantmäteripraktiken. Denna bör icke åsyfta att ge de studerande arbetsrutin

utan bör ha till ändamål att låta dem få inblick i lantmäteriets arbetsuppgifter

och metoder. En praktiktid av minst 2% månader torde räcka.

Praktikanterna böra få rätt till viss resekostnads- och traktamentsersättning.

1

Remissyttrandena.

Vad beträffar huvuddragen av de sakkunnigas förslag beträffande

praktikens ordnande (en 6 månaders kurs i jord- och skogsbruk samt

2% månaders lantmäteripraktik), har mostånd mot de sakkunnigas förslag

rests huvudsakligen bland överlantmätarna. Sålunda ha 13 överlantmätare

mer eller mindre tydligt uttalat sig mot denna lösning av praktikfrågan. De

alternativ, som i stället framförts, äro skiftande men kunna sägas i allmänhet

anknyta till tidigare eller nuvarande praktiksystem. Antalet överlantmätare,

som godtagit de sakkunnigas förslag, utgör 10, varav dock flera

anfört starka betänkligheter. Lantmäteristyrelsen har tillstyrkt inrättandet

av en kurs men av vissa skäl förordat, att den föreslagna lantmäteripraktiken

skulle slopas. Styrelsen för Sveriges lantmätareförening har accepterat

den föreslagna praktikanordningen.

Avdelning srådet för lantmåteriavdelningen och lärarkollegiet vid tekniska

högskolan i Stockholm samt överstyrelsen för de tekniska högskolorna ha

biträtt förslaget om anordnande av en kombinerad teoretisk och praktisk

kurs i jordbruk och skogsbruk. Däremot ha avdelningsrådet och överstyrelsen

ansett lantmäteripraktiken kunna slopas såsom obligatoriskt moment.

Specialläraren i jordbrukslära m. m. vid högskolan Åslander har framlagt

en särskild utbildningsplan.

Lantbrukshögskolans lärarråd och styrelse ha ansett den föreslagna kursen

icke utgöra tillräcklig förstärkning av den grundläggande agronomiska

och skogliga utbildningen. Skogsstyrelsen har i huvudsak tillstyrkt de föreslagna

formerna för praktiken. I övriga omkring ett tiotal yttranden rörande

lantmäteriutbildningen har de sakkunnigas förslag tillstyrkts eller ej

föranlett särskilt uttalande.

I detta sammanhang bör nämnas, att de sakkunniga föreslagit, att även

lantbruksingenjörsstuderandena skulle genomgå kursen i jord- och skogsbruk.

Detta förslag har mött opposition hos flera lantbruksingenjörer men

majoriteten av dem och lantbruksstyrelsen ha accepterat förslaget.

I de yttranden beträffande lantmäteriutbildningen, vari inrättandet av

en praktisk kurs tillstyrkts, urskiljes i fråga om tidpunkten för kursen

en alternativlinje, avseende kursens förläggning till sommaren mellan första

och andra högskoleåret. En dylik lösning nödvändiggör slopande eller flytt- 1

1 Jfr Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1949 nng. vissa bestämmelser om ersättning till lantmätarpraktikanter.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89.

ning av lantmäteripraktiken samt även i övrigt omläggning av studiegången,

vilket föranlett framläggandet av ett nytt förslag till studieplan. Alternativet

har förordats av lantmäteristyrelsen, styrelsen för Sveriges lantmätareförening,

avdelning srådet och lärarkollegiet vid tekniska högskolan, överstyrelsen

för de tekniska högskolorna och skogsstyrelsen. Vad angår lantbruksingenjörsutbildningen,

har flyttning av kursen till sommaren mellan

första och andra studieåret föreslagits av lantbruksstyrelsen, styrelsen för

Föreningen statens lantbruksingenjörer m. fl.

Förslaget om den praktiska kursens förläggning till Färna har avstyrkts

endast i ett par yttranden. Domänstyrelsen har förklarat sig ej ha

något att erinra mot förslaget, under förutsättning att statens tillfälliga

skogsskola kunde flyttas från Färna.

I remissyttrandena anföres bland annat följande.

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Tekniska högskolan i Stockholm

har framhållit, att genomförande av sakkunnigförslaget skulle medföra

förlängning av studietiden och nödvändiggöra intagning av studerande

till lantmäteriavdelningen vid annan tidpunkt än intagningen till andra

avdelningar. Det kunde befaras, att den som hade tillräckligt höga betyg

för att kunna på hösten bli intagen vid annan avdelning icke skulle vilja

vänta till våren för att då söka inträde på lantmäteriavdelningen. Detta

skulle öka de svårigheter, som redan nu gjort sig gällande i fråga om rekryteringen

till lantmäteriavdelningen.

Överstyrelsen har funnit dessa synpunkter böra tillmätas vägande betydelse.

Det bör uppmärksammas, att förhållandena i fråga om studenternas

militärtjänstgöring skulle kunna medföra en förlängning av utbildningstiden

för en lantmäteristuderande med ett helt år, om de sakkunnigas förslag

genomföres. Under remissbehandlingen av sakkunnigförslaget har i samarbete

mellan vissa professorer vid högskolan och lantmäteristyrelsen utarbetats

en jämkad studieplan, enligt vilken den föreslagna förberedande

praktisk-teoretiska kursen i stället förlagts till tiden den 1 april—den 30

september mellan första och andra årskurserna. Då överstyrelsen efter viss

reduktion av antalet föreläsnings- och övningstimmar i sistnämnda studieplan

funnit denna i huvudsak väl ägnad att läggas till grund för lantmäteriundervisningen,

får överstyrelsen förorda kursens förläggning till tiden mellan

första och andra årskursen.

De sakkunniga torde ha avsett, att de studerande själva skulle bestrida

kostnaderna för hushållet å Färna, i vad avser utgifter för mat och tvätt

samt avlöning av ekonomipersonal m. m. Däremot skulle eleverna ej erlägga

hyra eller bestrida kostnaderna för bränsle, lyse, städning av lärosalar

m. in. Detta skulle överensstämma med vad som gäller beträffande den

förberedande kursen i Garpenberg för studerande vid skogshögskolan. Överstyrelsen

anser emellertid viss ersättning av domänverket för elevernas arbete

i jordbruket å Färna kunna ifrågakomma.

Vid bifall till överstyrelsens förslag rörande den praktisk-teoretiska kursens

förläggning till tiden mellan första och andra årskursen kan den av

de sakkunniga föreslagna lantmäteripraktiken icke förläggas till denna sommar.

Svårigheter möta även att medhinna denna praktik under den återstående

studietiden. I stället torde under första höstterminen på högskolan

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

kunna lämnas en kort förberedande orientering om vad lantmäteriet är och

hur det arbetar, kombinerad med studiebesök hos olika institutioner i

Stockholm.

Domänstyrelsen: Huvudbyggnaden vid Färna disponeras för närvarande

av den statens tillfälliga skogsskola, som inrättats jämlikt beslut av 1948 års

riksdag. Om denna skola upphör eller förlägges till annan plats, har styrelsen

intet att erinra mot att de avsedda byggnaderna vid Färna användas

till förläggning för den föreslagna kursen. För upplåtelse till lantmäteriundervisningen

av byggnader och erforderligt markområde synes viss årlig

avgäld till domänverket böra utgå. Styrelsen får erinra om att domänverket

år 1943 för 110 000 kronor förvärvade byggnaderna med tillhörande parkområde.

I fråga om rätt till disposition av inägojord och skogsmark för

övningsändamål synes i tillämpliga delar böra gälla samma villkor som

föreskrivits av styrelsen beträffande statens skogsmästarskola. Medbestämmanderätt

vid skötseln av jordbruket vid Färna gård som utredningsmännen

ifrågasatt anser sig styrelsen ej kunna medgiva. Styrelsen ifrågasätter,

om icke styrelsen under tid, då lokalerna ej äro upptagna för nu ifrågasatt

undervisning, skulle kunna beredas möjlighet att för tillfälliga kortare utbildningskurser

för domänverkets personal disponera vissa utrymmen i

byggnaderna.

Föredraganden. Enligt nuvarande bestämmelser skall en lantmäteristuderande

före examen ha fullgjort tillhopa minst fyra månaders praktik i

jordbruk eller skogsbruk samt i lantmäteri. I realiteten praktisera de studerande

dock vanligen längre tid. De sakkunniga ha föreslagit, att lantmätarutbildningen

skulle inledas med en halvårslång förberedande praktisk-teoretisk

kurs i jordbruk och skogsbruk samt att lantmäteripraktik skulle

äga rum under sommaren mellan första och andra utbildningsåret. Vid

remissbehandlingen har förslaget om en praktikkurs ogillats i flertalet överlantmätares

och lantbrukshögskolans utlåtanden men väsentligen godtagits

i övriga yttranden. I flera yttranden, bland annat av lantmäteristyrelsen,

överstyrelsen för de tekniska högskolorna och lantmätareföreningens styrelse,

har förordats, att kursen skulle förläggas till sommaren efter första

studieåret, vilket skulle nödvändiggöra, att den lantmäteripraktik, som de

sakkunniga velat anordna denna sommar, måste slopas.

Allmän enighet råder om att en relativt lång praktisk utbildning i jordbruk

och skogsbruk är nödvändig för blivande lantmätare. De sakkunniga

och flertalet remissmyndigheter äro även ense om att denna praktiska

utbildning bör organiseras såsom en systematiskt ordnad kurs på en för

ändamålet avsedd jord- och skogsbruksegendom, om den skall bli effektiv

och allsidig. Mot en dylik praktikkurs har framför allt anmärkts, att den

lätt skulle kunna medföra slentrianmässighet. Såsom de sakkunniga framhållit,

behöver dock detta ingalunda bli fallet. Det alternativ, som kritikerna

i stället rekommendera, skulle vara en obligatorisk individuell praktik

hos enskilda jordbrukare under förslagsvis ett år. Det synes mig

emellertid föreligga stor risk för att en dylik praktik skulle kunna bli alltför

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

ensidig och slumpartad i fråga om utbytet. Det är också angeläget, att

den totala utbildningstiden för lantmätarna icke förlänges. Jag ansluter

mig därför till den meningsriktning, som förordat anordnande av en kombinerad

praktisk och teoretisk kurs, vilken lämpligen bör förläggas till sommarhalvåret

mellan de två första studieåren.

Enligt sakkunnigförslaget skulle under kursen i främsta rummet bedrivas

praktiska övningar i jord- och skogsbruk men också meddelas teoretisk

undervisning i marklära med allmän geologi, i jordbrukslära med växtodlingslära

och i skogslära. Förslaget innebär bland annat, att vissa nuvarande

speciallärarämnen inom lantmäteriavdelningen skulle uppdelas. Jag

finner mig böra i huvudsak godtaga de sakkunnigas förslag på denna

punkt.

Mot förslaget om kursens förläggning till kronoegendomen Färna i Västmanland

har i det övervägande antalet remissvar icke framställts erinran.

Egendomen avses jämväl skola användas för lantmäteriavdelningens

sommarövningar samt forskningsförsök. Den synes väl lämpa sig för föreslagna

ändamål. Till egendomen är emellertid nu förlagd den statens tillfälliga

skogsskola, som inrättats jämlikt beslut av 1948 års riksdag. Under

punkten 183 i 1951 års nionde huvudtitel har föreslagits, att en provisorisk

skogsskolekurs anordnas vid Färna även under tiden april 1951—mars 1952.

Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet anser jag mig böra

räkna med att en tillfällig skogsskola kommer att vara förlagd till Färna

under de närmaste åren. Det har då icke synts mig möjligt att samtidigt

utnyttja ifrågavarande egendom för lantmäteriundervisningen, om icke

mer omfattande byggnadsåtgärder vidtagas än som föreslagits av de sakkunniga.

Då icke ofrånkomliga byggnadsåtgärder böra undvikas i nuvarande

läge och då det synts mig angeläget, att omorganisationen av utbildningen

av lantmätare och lantbruksingenjörer nu genomföres, har jag låtit

undersöka möjligheterna av att för den praktiska utbildningen åtminstone

provisoriskt utnyttja någon lantmannaskola i mellersta Sverige. De undersökningar

av förberedande natur, som hittills gjorts, ge mig anledning

räkna med att den praktisk-teoretiska kursen skall kunna tills vidare förläggas

till någon lantmannaskola, utan att några byggnadsåtgärder påkallas

härav. Däremot torde därvid de till somrarna förlagda särskilda fältövningarna

få tills vidare anordnas på hittillsvarande sätt. Förlägges den

praktisk-teoretiska kursen till en lantmannaskola, torde det bli nödvändigt

att något avkorta den föreslagna kurslängden av sex månader. Vid en

dylik förläggning av kursen torde det bli möjligt att åtminstone i viss utsträckning

utnyttja lärare vid lantmannaskolan för undervisningen vid kursen.

Då jag räknar med att den första kursen kommer att taga sin början

först våren 1953, torde närmare förslag i ämnet få underställas nästa års

riksdag.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

Undervisningen i geodetiska läroämnen.

Undervisningen i de geodetiska (jordmätningstekniska) ämnena är f. n.

knuten till dels en professur i geodesi med utjämning sräkning, sedan några

år tillbaka vakantsatt, dels en tillfällig lärarbefattning i högre geodesi, omfattande

de delar av en förutvarande professur i geodesi och fotogrammetri,

som icke inrymts i en nyinrättad professur i fotogrammetri, dels ock en

speciallärarbefattning i ägomätning. Beträffande geodesiundervisningen har

dock numera beslutats en successiv omorganisation från och med läroåret

1949/50 i enlighet med ett inom högskolans lärarkollegium upprättat

förslag. Detta innebär bland annat, att speciallärarbefattningen i ägomätning

skall indragas. Undervisningen i geodesi med utjämningsräkning är

avsedd även för väg- och vattenbyggnadsstuderande, vilka dock icke skola

studera hela lantmäterikursen.

De sakkunniga.

De sakkunniga ha föreslagit, att undervisningen i de geodetiska ämnena

skulle koncentreras till en professur i geodetisk mätningsteknik, vilken

skulle ersätta den nuvarande professuren i geodesi med utjämningsräkning

och speciallärarbefattningen i ägomätning, samt en professur i geografisk

geodesi (närmast motsvarande tillfälliga lärarbefattningen i högre geodesi).

Professuren i geodetisk mätningsteknik skulle vara den centrala. Professuren

i geografisk geodesi, som vore av mindre betydelse för lantmäteriundervisningen,

skulle förenas med befattningen som professor och chef

för geodetiska byrån i rikets allmänna kartverk; för undervisningen skulle

denne byråchef erhålla ett arvode av 2 700 kronor.

Av vad de sakkunniga anfört i berörda hänseenden inhämtas bland annat

följande.

Själva kärnan i den nuvarande geodesiundervisningen har varit professuren

i geodesi med utjämningsräkning (omfattande instrumentlära, mätnings-

och beräkningsteknik m. in.). Professuren bildar en organisk enhet

och är av särskild vikt för alla lantmäteristuderande. Ämnet högre geodesi

(omfattande astronomisk ortsbestämning, jordens form, kartprojektioner,

triangelmätning av högre ordning, basmätning och precisionsavvägning)

har ett ganska perifert intresse för huvudparten av eleverna men stor betydelse

för blivande statsgeodeter. Ämnet ägomätning har omfattat vissa

tillämpningsproblem beträffande kartor för fastighetsbildning på landet.

Geodesiutbildningens hittillsvarande uppdelning på tre undervisningsenheter

har medfört dubbelundervisning i betydande utsträckning. Samordnande

av undervisningen är därför ett framträdande önskemål. En samordning

kan lätt åstadkommas mellan ämnena geodesi med utjämningsräkning

och ägomätning. Det är dock icke möjligt att samordna all geodesiundervisning

till e n lärarbefattning. Naturligt vore att skilja på miitningsteknisk

och naturvetenskaplig geodesi. Detta skulle medföra, att från

ämnet högre geodesi till professuren i geodesi med utjämningsräkning över
2

— Bihang till riksdagens protokoll 1051. 1 sand. Nr SO.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts proposition nr SO.

flyttades triangulering av högre ordning, basmätning och precisionsavvägning.

Då den naturvetenskapliga geodesien bör företrädas av en professur men

två professurer i geodesi icke torde kunna inrättas, ligger det nära till hands

att tänka på chefen för geodetiska byrån i rikets allmänna kartverk, vilken

byrå bär i landet bland annat har att ersätta på andra håll förekommande

geodetiska institut med exempelvis internationella funktioner. Denne byråchef

har professors namn och skall enligt kompetensbestämmelserna inneha

filosofie eller teknisk doktorsgrad. Under föreliggande förhållanden ha de

sakkunniga ansett det vara en lämplig lösning, att professorn-byråchefen,

med bibehållande av huvuduppgiften att leda kartverkets vetenskapligt

geodetiska arbeten, ålades viss undervisningsskyldighet i naturvetenskaplig

geodesi (»geografisk geodesi») vid lantmäteriundervisningen. Ett dylikt

arrangemang kräver vissa organisatoriska åtgärder, t. ex. i fråga om

tillsättningen, och nödvändiggör, att befattningshavaren avlastas vissa

administrativa uppgifter.

Därest frågan om undervisningen i naturvetenskaplig geodesi löses på

sålunda föreslaget sätt, möter det inga svårigheter att samordna övrig

geodesiundervisning till en professur i geodetisk mätningsteknik. Därvid

bör dock ämnesområdet minskas med vissa delar av utjämningsräkningen.

I detta sammanhang bör beträffande geodesiundervisning en inom avdelningen

för väg- och vattenbyggnad vid tekniska högskolan i Stockholm

nämnas följande.

Denna avdelning var vid tiden för sakkunnigbetänkandets avgivande försöksvis

uppdelad på två studieriktningar, nämligen för byggteknik och för

kommunalteknik. Geodesiundervisningen för kommunaltekniker (blivande

stadsingenjörer m. m.) och lantmätare var samordnad. De sakkunniga ha

föreslagit, att geodesiundervisningen för kommunalteknikerna skulle begränsas

till särskilda delar av geodetisk mätningsteknik. Enligt de sakkunnigas

förslag skulle byggteknikernas geodesiut bildning liksom förut endast

omfatta ämnet planmätning och nivellering. — Här berörda förhållanden

ha numera ändrats. Sålunda ha studieriktningarna avskaffats och i

stället har införts specialisering genom kombination av ämnesgrupper.

Ämnet planmätning och nivellering har avskaffats. Geodesiundervisningen

har som nämnts planlagts såsom undervisning, tillhörande professuren i

geodesi med utjämningsräkning.

Remissyttrandena.

Överlantmätarna ha i allmänhet lämnat sakkunnigförslaget beträffande

geodesiundervisningen utan erinran. Lantmäteristyrelsen har tillstyrkt förslaget,

dock med den modifikationen att undervisningen i triangulering

av högre ordning borde handhas av professorn i geografisk geodesi.

Statskontoret har ansett byråchefen-professorn i geografisk geodesi böra

erhålla antingen befrielse från vissa kartverksuppgifter eller särskild ersättning

för undervisningen vid högskolan; en kombination av båda anordningarna

borde ej ske.

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna har tillstyrkt geodesiundervisningens

uppdelning på två lärare. Ämnet geodetisk mätningsteknik borde

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 89.

dock benämnas geodesi och i stället för en professur i geografisk geodesi

borde inrättas en speciallärartjänst med benämningen geodesi II. Rörande

sistnämnda tjänst har överstyrelsen bland annat anfört:

I instruktionen för kartverket bör intagas en föreskrift om att det skall

ankomma på professorn och chefen för kartverkets geodetiska byrå att bestrida

med den föreslagna speciallärarbefattningen förenad tjänstgöringsskyldighet,

om han därtill av överstyrelsen förordnas mot ersättning efter

för beräknande av speciallärararvode vanliga grunder. En motsvarande

föreskrift finnes intagen i instruktionen för statens väginstitut, där överingenjören

kan åläggas skyldighet att tjänstgöra såsom speciallärare i vägbyggnad

vid tekniska högskolan i Stockholm. Då undervisningsskyldigheten

för specialläraren i geodesi II endast skulle komma att omfatta i

genomsnitt sammanlagt fem föreläsnings- och övningstimmar i veckan

under en av läroårets terminer, torde det kunna antagas, att professorn

och byråchefen i kartverket vid sidan av sin ordinarie tjänst skall kunna

medhinna denna tjänstgöring, om han — såsom väl i regel torde bli fallet —

därtill förordnas. Den av överstyrelsen förordade anordningen torde i realiteten

icke nämnvärt skilja sig från den av de sakkunniga föreslagna.

Rikets allmänna kartverk har ansett de sakkunnigas förslag om inrättande

av två geodesiprofessurer vara till fördel för undervisning och forskning

samt trygga samarbetet mellan högskolan och kartverket. För att

byråchefen och professorn vid kartverkets geodetiska byrå skulle kunna

befrias från vissa arbetsuppgifter vid kartverket borde där anställas en

byrådirektör i Ca 31 (i så fall skulle kartverket avstå från en tidigare framställd

begäran om utbyte av en statsgeodettjänst mot en förste-statsgeodettjänst).

Kartverket ifrågasatte, om icke det föreslagna arvodet till byråchefen-professorn

vore för litet. Kartverket har vidare i huvudsak anslutit

sig till ett av dåvarande professorn vid kartverket G. A. Rune avgivet särskilt

yttrande, vari anförts bland annat:

De föreslagna benämningarna på professurerna äro mindre lyckliga.

Till »geografisk geodesi» bör alltjämt hänföras första ordningens triangelmätning,

för denna erforderlig basmätning samt precisionsavvägning. Även

vissa andra justeringar av ämnesområdena böra göras.

Enär professorn i »geodetisk mätningsteknik» skulle få avsevärt större

arbetsbörda än nuvarande professorn i geodesi med utjämningsräkning,

måste han få en biträdande lärare eller förste assistent.

Även Svenska teknolog förening en har kritiserat de föreslagna benämningarna

på professurerna och ämnesområdenas sammansättning. Föreningen

har ansett professorn i geodetisk mätningsteknik böra erhålla en biträdande

lärare. Jämkningar i ämnesområdenas sammansättning ha påyrkats

också av Svenska kommunaltekniska föreningen och styrelsen för

Tekniska samfundet i Göteborg. Sveriges högskoleutbildade väg- och vattenbyggares

riksförbund har ansett undervisningen i geodetisk mätningsteknik

böra minskas.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89.

Föredraganden. Frågan om geodesiundervisningens ordnande torde framför

allt ha avseende på kartverksprofessorns ställning som lärare i högre

geodesi vid tekniska högskolan i Stockholm. I likhet med överstyrelsen anser

jag lärarbefattningen böra konstrueras som speciallärarbefattning, förenad

med arvode enligt sedvanliga grunder. Det synes lämpligt, att befattningen

innehaves av kartverksprofessorn, men någon fastare reglering

av denna förening synes icke böra ske. Med hänsyn till detta ställningstagande

finner jag icke anledning att gå in på frågorna om tillsättningsförfarandet

eller om personalförstärkning inom kartverket. Den vakanta

professuren i geodesi med utjämningsräkning bör ändras till professur i

geodesi och återbesättas. Speciallärarämnet bör benämnas geodesi II. Avgränsningen

av ämnesområdena ankommer närmast på högskolemyndigheterna.

Frågan om geodesiundervisningen berör också avdelningen för väg- och

vattenbyggnad. För att tillgodose visst undervisningsbehov inom denna

avdelning ha högskolemyndigheterna beslutat och delvis redan genomfört

en omläggning av geodesiundervisningen inom nämnda avdelning och lantmäteriavdelningen

i riktning mot den av överstyrelsen föreslagna organisationen.

I anslutning härtill har för nästa budgetår begärts en biträdande

lärarbefattning i geodesi med arvode av 2 450 kronor, varvid dock samtidigt

beräknats en minskning av arvodet för specialläraren i planmätning och

nivellering med 2 250 kronor. Jag förordar att professuren i geodesi tillsättes

redan från och med nästa budgetår. Jag tillstyrker även, att professorn

erhåller hjälp av en biträdande lärare med nyss angivet arvode, varvid

arvodet till specialläraren i planmätning och nivellering bör minskas med

2 250 kronor. Speciallärarbefattningen i geodesi II torde böra inrättas först

från och med budgetåret 1952/53.

Undervisningen i övriga läroämnen.

De sakkunniga erinra om, att lantmäteriundervisningens nuvarande studieplan

kännetecknas av ett stort antal ämnen, icke mindre än 24, av vilka

de flesta äro företrädda av speciallärare. Härigenom hade, framhålla de

sakkunniga, vållats dubbelundervisning och ofullständig behandling av

gränsområden samt begränsning av forskningsverksamheten. Därför borde

om möjligt närbesläktade ämnen sammanföras till större undervisningsenheter

under professors ledning. Om ett ämne skulle bli alltför stort, borde

biträdande lärare anställas.

De sakkunniga ha uppdelat lantmäteriundervisningen på tre ämnesgrupper,

nämligen en matematisk-geodetisk, en teknisk-ekonomisk och en rättslig.

Beträffande de föreslagna ändringarna av lantmäteriundervisningens

organisation hänvisar jag till upprättad sammanställning, vilken torde få

fogas såsom bilaga till detta protokoll. I detta sammanhang anser jag mig

böra redogöra för frågorna om studieplanens utformning endast i stora drag.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Mai ds proposition nr 89.

Matematisk-geodetiska ämnesgruppen.

Fotogr a in m e t r i. De sakkunniga ha framhållit, att denna vetenskap

utvisat en stark utveckling. Erfarenheterna tydde på, att den fotogrammetriska

kartan kunde få en betydande användning inom fastighetsbildningsarbetet.

Med hänsyn härtill ha de sakkunniga föreslagit, att den

nuvarande obligatoriska allmänna kursen i fotogranunetri skall utvidgas.

Rikets allmänna kartverk har hänvisat till ett av byråchefen i kartverket,

docenten P. Tham avgivet yttrande, vari fotogrammetrins centrala betydelse

för kartframställningen samt kartverkets funktion som utbildnings- och

forskningsanstalt framhållits och vari uttalats, att fotogrammetrin därför

borde genom kartverket representeras inom högskolans undervisningsverksamhet

på samma sätt som föreslagits för geodesin.

Teknisk-ekonomiska ämnesgruppen.

De sakkunniga ha betecknat denna ämnesgrupp som den utan tvekan viktigaste

på studieplanen och föreslagit en väsentlig utvidgning av undervisningen

på området. Under den praktisk-teoretiska kursen å Färna skulle

lämnas grundläggande undervisning i de driftstekniska delarna av jord- och

skogsbruksämnena. Vid högskolan skulle utbildningen fortsättas i ekonomiska

ämnen (speciellt fastighetsekonomiska) och tekniska ämnen (huvudsakligen

kulturtekniska) samt tillämpningsämnen >(särskilt fastighetsteknik).

Fastighets-, lantbruks- och skogsekono in i. De sakkunniga

ha föreslagit inrättande av en central professur i fastighetsekonomi,

omspännande allmän och speciell företagsekonomi med särskild hänsyn till

landsbygdens näringsliv. Som stöd för denna skulle finnas speciallärarbefattningar

i lantbruksekonomi och i skogsekonomi med tyngdpunkten förlagd

till driftsekonomiska spörsmål. Nuvarande undervisning i nationalekonomi

skulle bibehållas. Förslaget innebär alltså indragning av nuvarande

speciallärarbefattningar i jordbrukslära med jordbruksekonomi och i skogsekonomi

med skogslära (delvis även sammanhängande med inrättande av

en förberedande kurs).

De sakkunniga ha anfört bland annat följande.

På grund av den snabba utvecklingen på jord- och skogsbrukets område

framstår undervisningen i jordbruks- och skogsekonomi inom lantmäteriutbildningen

numera såsom alltför liten. Vidare ha ämnena icke samordnats

i sådan grad, som varit befogad med hänsyn till att flertalet brukningsenheter

utgjort kombinerade företag av jordbruk och skogsbruk. Undervisningen

har icke heller inriktats på studium av företagen såsom integrerande delar

av traktens näringsliv. Fastighetsbildningen måste planläggas i större sammanhang

och under hänsynstagande till ortens allmänna ekonomiska inriktning

och utveckling.

Ekonomiundervisningen bör — sedan nationalekonomins grunder genomgåtts

— utformas såsom företagsekonomi med särskild hänsyn till lands
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:is proposition nr S9.

bygdens näringsförhållanden i allmänhet samt jord- och skogsbruksföretagen

i synnerhet. Avsikten är att bibringa de studerande vissa grundläggande

kunskaper. Härefter synes undervisningen böra övergå till den speciella

lantbruks- och skogsbruksekonomin. Härigenom torde en tillräckligt

bred bas ha erhållits för fortsatta studier i den egentliga fastighetsekonomin,

varmed skulle förstås företagsekonomins tillämpning på de inom jord- och

skogsbruket normalt förekommande företagstyperna.

Att organisera all denna undervisning som en enhet lär icke vara möjligt.

Då de väsentliga forskningsuppgifterna falla inom fastighetsekonomin och

denna ämnesgren alltid i stor utsträckning måste betjäna sig av företagsekonomins

arbetsmetodik, böra dessa båda ämnen sammanföras till en professur,

benämnd fastighetsekonomi. Därvid torde ämnena lantbruksekonomi

och skogsbruksekonomi, som redan äro företrädda med professurer vid

lantbrukshögskolan respektive skogshögskolan, böra anförtros åt speciallärare.

Den föreslagna professuren i fastighetsekonomi skulle enligt de sakkunnigas

förslag få följande arbetsprogram:

Omfattning: 112 timmar föreläsningar, 56 timmar övningar samt studieresa

under 20 dagar.

Föreläsningar: Allmän företagsekonomi. Grundläggande

företagsekonomiska begrepp. Prisbildningsläran. Värdebegreppet. Kostnader

och intäkter, deras delbarhet och progression. Genomsnittskostnad

och differenskostnad (gränskostnad). Lönsamhetsbegreppet. Tillämpade

ekonomiska beräkningar.

Drifts- och arbetsorganisation.

Inköps- och avsättningsförhållanden.

F astighetsekonomi. Jordbruks- och skogsbruksföretagens ekonomiska

särdrag: långtidsinvesteringarna, kostnadsbundenheten, riskförhållandena.

Ränteproblemet.

De ekonomiska fastighetstyperna, deras regionala fördelning och fördelning

på ägarekategorier.

Olika företagsformer: den individuella, kollektiva, kooperativa, samhälleliga

m. in.

Arbetskraftsbehov och arbetskraftsanvändning vid olika fastighetstyper.

Fastigheten och kapitalanvändningen.

Lönsamhetsfaktorer: Kapitalvolym och kapitalbalans. Arbetskraftsvolvm

och arbetskraftsbalans. Ägoform och arrondering. Avståndsfaktorn och dess

inverkan vid olika driftsformer. Lönsamhetsstatistik.

Grunddragen av värderingsläran.

Övningar på lärorummet: Beräkningar in. in. i anslutning till föreläsningarna.

Seminarieövningar.

Studieresa: Besök vid jordbruks- och skogsbruksföretag i olika delar av

landet.

Specialläraren i jordbrukslära med jordbruksekonomi vid tekniska högskolan

i Stockholm A. Åslander har med utförlig motivering avstyrkt de

sakkunnigas förslag och bland annat föreslagit inrättande av en professur i

jordbrukslära och jordbruksekonomi. Några överlantmätare ha även fram
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

ställt kritik mot sakkunnigförslaget. I övrigt har förslaget icke blivit föremål

för särskilda erinringar i remissyttrandena.

Kultur teknik. De sakkunniga ha föreslagit, att de nu på flera olika

speciallärarbefattningar splittrade studierna i kulturtekniska ämnen skulle

samordnas i en ny professur i kulturteknik, huvudsakligen avseende agronomisk

och skoglig väg- och vattenbyggnad. Professorn skulle ha biträdande

lärare i de grundläggande byggnadstekniska delarna av ämnet.

De sakkunniga ha anfört i huvudsak följande.

1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen föreslogo inrättande

av en professur i kulturteknik. Vid remissbehandlingen av förslaget

uttalades tveksamhet om möjligheterna att finna en kompetent innehavare

till en dylik professur med hänsyn till det mångsidiga innehållet i programmet.

Professuren kan dock ges större koncentration pa de väsentligaste

avsnitten.

Den hittillsvarande jorddelnings verksamheten på landsbygden har endast

i obetydlig grad beaktat betydelsen av utformningen av väg- och dilcessystemen,

vilka dock genom sin strukturbildande verkan äro av avgörande

betydelse vid fastigheternas brukande. Mångenstädes äro dylika anläggningar

också utförda så, att de hindra en rationell drift.

Att sammanföra de kulturtekniska väg- och vattenbyggnadsämnena till

en undervisningsenhet bör icke väcka betänkligheter, då ämnena såväl ur

tekniska som ekonomiska synpunkter äro närbesläktade.

Den elementära undervisningen i byggnadsstatik, hållfasthetslära, materiallära

och enklare byggnadskonstruktioner bör anförtros åt biträdande

lärare. Professuren bör avlastas undervisningen beträffande kloaker och

kloakledningar in. in. samt beräkning av krafttillgangen i vattenfall. Undervisningsskyldigheten

för professorn blir ändock relativt omfattande. Om

belastningen skulle visa sig för stor, torde undervisningen i hydraulik och

hydrologi böra överlåtas på biträdande lärare.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan, vilket endast i begränsad utsträckning

tagit ställning till de sakkunnigas förslag till lärarbefattningar, har

tillstyrkt inrättande av professuren i kulturteknik. Specialläraren Åslander

har, liksom överlantmätaren i Malmö, avstyrkt tillskapandet av denna professur.

Överlantmätarna i Uppsala och Mariestad, styrelsen för Sveriges

lantmätareförening, Svenska teknologföreningen samt lantbriikshögskolans

lärarråd och styrelse ha ifrågasatt minskning av ämnet. I övrigt har sakkunnigförslaget

i stort sett icke föranlett särskilda erinringar.

Kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm har sedermera

anfört, att professurens ämnesområde ansetts alltför omfattande, och framlagt

ett av lärarkollegiet godkänt förslag till program för professuren. Enligt

förslaget skulle kulturteknisk vattenbyggnad vara huvudämnet och

kulturteknisk vägbyggnad endast utgöra ett biämne. Föreläsningarna skulle

avse hydraulik, hydrologi, kulturteknisk vattenbyggnad och kulturteknisk

vägbyggnad. Programmet har följande lydelse.

Professuren i kulturteknik omfattar kulturteknisk vattenbyggnad med

kulturteknisk vägbyggnad.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

Föreläsningar:

H y d r au 1 i k: Hydromekanikens grundekvationer. Utströmning.

Strömning. Likformig strömning i öppna och slutna ledningar. Dämningsoeh

sänkningskurvor.

H y d r o 1 o g i: Vattnets kretslopp. Hydrologiens grundekvation. Nederbörd.

Avdunstning. Avrinning: uppmätning, storlek, variation. Vattnet i

marken. Grundvattnets rörelse. Olika geologiska avlagringars grundvattenförhållanden.

Kulturteknisk v a 11 e n b y ggn a d: Vattnets betydelse för

yäxtproduktionen i jordbruk och skogsbruk. Reglering av vattenfaktorn

inom olika jordar och ägoslag. Öppen och täckt dikning. Vattenavledningsföretag.

Invallningsföretag. Båtnad och kostnadsfördelning vid jords avvattning.

Sjösänkning. Bevattning. Speciella skogsdikningsfrågor.

K u 1 turteknisk vägbyggna d: Dragkrafter och nyttig last

inom jordbruk och skogsbruk. Ägovägar inom olika terräng-, mark- och

produktionstyper. Ägovägars förläggning med hänsyn till regleringen av

vattenfaktorn inom produktionsområdet. Transportkostnader för olika vägtyper

vid varierande transportbehov. Årskostnader för väghållning under

olika premisser.

Övningar:

Övningar och fältövningar i anslutning till föreläsningsprogrammet.

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna har ej funnit anledning till

erinran mot programmet. Enligt överstyrelsens mening kunde med inrättandet

av biträdande lärarbefattning i kulturteknik tills vidare anstå.

Social geografi med sociologi. De sakkunniga ha föreslagit

införande av undervisning i detta ämne, för vilket ändamål en speciallärarbefattning

skulle inrättas. Den relativt korta föreläsningskursen i ämnet

(28 timmar) borde huvudsakligen ägnas åt befolkningsutveckling, befolkningsstruktur

och befolkningsrörelser samt olika befolkningsgruppers levnadsstandard,

beteendemönster och inbördes relationer. Eftersom undervisningen

närmast syftade till att skapa en första kontakt med den framväxande

samhällsvetenskapliga forskningen, borde framdeles stor uppmärksamhet

ägnas åt att avpassa ämnet efter utvecklingen på området.

Förslaget har godtagits i remissyttrandena.

Fastighetsteknik. De sakkunniga ha föreslagit, att den nuvarande

professuren i skifteslära skulle — i överensstämmelse med numera allmänt

vedertagen terminologi — erhålla benämningen fastighetsteknik.

Rättsliga ämnesgruppen.

De rättsliga studierna äro nu fördelade på tre ämnen, vart och ett företrätt

av en speciallärare, nämligen rättslära, jorddelningsrätt och tillämpad

byggnadsrätt.

De sakkunniga ha ansett de rättsliga studierna erfordra en fastare organisation

och något vidgad omfattning. De sakkunniga ha föreslagit inrättande

av en professur i allmän rättslära och fastighetsrätt

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 89. 25

i stället för speciallärarbefattningarna i rättslära och jordclelningsrätt, varemot

speciallärartjänsten i tillämpad byggnads rätt skulle bibehållas.

Professorn skulle disponera biträdande lärare för undervisningen i

allmän r ä 11 s 1 ä r a, som till omfattningen skulle i det närmaste fördubblas,

samt i tillämpad fastighetsbildningsrätt, som

skulle omfatta de i förrättningshandläggningen uppträdande praktiska tillämpningsproblemen.

Av betänkandet inhämtas bland annat:

Sakkunnigförslaget är grundat på förslag av 1940 års sakkunniga. Kärnan

i den rättsliga utbildningen har hittills varit ämnet jorddelningsrätt, som

omfattat 112 timmar föreläsningar och 168 timmar övningar. 1946 års sakkunniga

ha ansett ämnets omfattning gott och väl motsvara vad som brukade

innefattas i en professur. Med hänsyn till ämnets innehåll syntes beteckning

fastighetsrätt vara mera adekvat. Den föreslagna ämnesdelen tilllämpad

fastighetsbildningsrätt motsvarade närmast övningarna i jorddelningsrätt,

vilka dock till stor del bestått av föreläsningar och instruktion.

Ämnet tillämpad byggnadsrätt skulle även ändras på visst sätt, bland annat

så, att föreläsningarna för lantmätarnas del koncentrerades till att omfatta

enbart tillämpningsfrågor på stadsbyggnadslagstiftningens område.

I remissyttrandena har sakkunnigförslaget mött endast ringa kritik.

Sammanfattande synpunkter på studieplanen.

Den av de sakkunniga föreslagna studieplanen för lantmätarutbildningen

innebär, att den teoretiska utbildningen skulle utökas från 3 119 till 3 531

timmar, varav 332 falla på förberedande kursen. Den praktiska utbildningen

under högskolans ledning skulle utvidgas från 218 till 310 dagar,

varav 124 belöpa på de grundläggande agronomisk-skogliga studierna. Den

nu framlagda studieplanen skulle motsvara i genomsnitt 33 veckotimmar

per termin.

Mot den av de sakkunniga föreslagna utökningen av antalet föreläsningsoch

övningstimmar ha betänkligheter uttalats i ett stort antal remissyttranden.

En beskärning av veckoschemat har förordats på många håll. Sålunda

ha tekniska högskolan i Stockholm, överstyrelsen för de tekniska högskolorna,

lantmätenstyrelsen (med instämmande av fastighetsbildningssakkunniga)

och styrelsen för Sveriges lantmätareförening föreslagit minskning

av föreläsnings- och övningstiden i samtliga ämnen med omkring 10 procent,

varjämte ytterligare beskärning av vissa ämnen ifrågasatts. Överstyrelsen

har yttrat, att det torde få ankomma på överstyrelsen att framdeles vid

fastställande av läro- och timplaner taga närmare ställning till här berörda

frågor.

Föredraganden. Mot de sakkunnigas förslag beträffande läroämnen

inom lantmäteriavdelningen finner jag i stort sett icke anledning till erinran.

Såsom i det föregående antytts har en förstärkning av undervisningen i

jordbruks-och skogsbruksekonomiska ämnen sedan länge ansetts nödvändig.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

Behovet härav har framträtt med ökad styrka efter de senaste årens lagstiftning

rörande jordbruks-och bebyggelseplanering. Emellertid torde såsom

föreslagits av lantmäteristyrelsen och överstyrelsen m. fl. en nedskärning av

föreläsnings- och övningstiden i samtliga ämnen med omkring tio procent

(i några ämnen möjligen ännu mera) böra eftersträvas. Den närmare bestämningen

av befattningarna som speciallärare och biträdande lärare samt

därmed förenade arvoden torde av olika skäl — bland annat nämnda nedskärning

av undervisningstiden — böra ske först i samband med prövningen

av anslagsäskandena beträffande högskolan för det budgetår, varunder

befattningarnas inrättande eller omändrande blir behövligt. I detta sammanhang

upptar jag därför endast till behandling framkomna förslag om

inrättande av professurer, i den mån jag icke tagit ställning till förslagen

i det föregående.

Den från kartverkets sida framförda frågan om fotogrammetrins ställning

torde icke nu böra upptagas till närmare övervägande.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle undervisningen i de egentligt ekonomiska

ämnena, nu huvudsakligen uppehållen av två speciallärare, ombesörjas

av en professor i fastighetsekonomi samt två speciallärare (i lantbruksekonomi

och skogsbruksekonomi). Förslaget har kritiserats av nuvarande

specialläraren i jordbrukslära med jordbruksekonomi och av några överlantmätare

men accepterats i det övervägande antalet av remissyttrandena.

Då en dylik professur torde kunna komma i fråga till inrättande tidigast

från och med budgetåret 1953/54, anser jag mig icke nu böra taga ställning

till detta förslag.

De sakkunniga ha även föreslagit inrättande av en professur i kulturteknik,

avseende agronomisk och skoglig vatten- och vägbyggnad, till vars

innehavare skulle knytas en biträdande lärare. I yttrandena har professurens

behövlighet allmänt vitsordats men i flera fall har påyrkats en minskning

av ämnesområdet. Vederbörande högskolemyndigheter ha numera

framlagt ett ändrat program för professuren, enligt vilket ämnesområdet

huvudsakligen skulle omfatta kulturteknisk vattenbyggnad. Denna professur

torde vara särskilt behövlig för att åstadkomma förbättrad utbildning

inom den teknisk-ekonomiska ämnesgruppen. Jag förordar därför, att en

professur i kulturteknik med i huvudsak den av högskolemyndigheterna

förordade omfattningen inrättas från och med budgetåret 1952/53. I samband

därmed böra de nuvarande speciallärartjänsterna i allmän byggnadslära

och vattenbyggnad II indragas.

Benämningen av professuren i skifteslära bör i enlighet med de sakkunnigas

förslag ändras till fastighetsteknik.

Vad angår den rättsliga ämnesgruppen, ha de sakkunniga föreslagit, att

i stället för speciallärartjänsterna i rättslära och jorddelningsrätt skulle in
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

rättas eu professur i allmän rättslära och fastighetsrätt jämte biträdande

lärarbefattningar i allmän rättslära och tillämpad fastighetsbildningsrätt.

Jag är emellertid tveksam om lämpligheten av att för närvarande inrätta

en professur inom det rättsliga ämnesområdet. Tills vidare, i avvaktan på

närmare erfarenhet, synes undervisningen inom detta ämnesområde böra

anförtros åt speciallärare liksom nu är fallet.

Vissa särskilda frågor.

Forskning.

De sakkunniga ha förordat en väsentligt utvidgad forskningsverksamhet

inom de discipliner, lantmäteriutbildningen omspänner. Förslaget om inrättande

av nya professurer har bland annat framställts i detta syfte. De

sakkunniga ha vidare påyrkat utredning om inrättande av ett särskilt

forskningsinstitut med uppgifter på fastighetsekonomins, kulturteknikens

och fastighetsteknikens områden. För att kontakten med andra forskningsområden

av betydelse för lantmäteriutbildningen skulle stärkas, ha de sakkunniga

även ansett nödvändigt, att lantmäteriet representerades i vissa

forskningsråd in. m. Sakkunnigledamoten Nilsson har föreslagit, att det

ifrågasatta forskningsinstitutet skulle förläggas till Ultuna.

I remissyttrandena har behovet av vidgad forskning inom här ifrågavarande

områden allmänt understrukits. Beträffande innehållet i yttrandena

må i övrigt nämnas, att lantbrukshögskolans lärarråd och styrelse anslutit

sig till Nilssons mening samt att lärarkollegiet vid tekniska högskolan

i Stockholm, avstyrkt de sakkunnigas förslag beträffande representation

i forskningsråden.

Fortbildningskurser.

De sakkunniga ha bland annat uttalat, att det behov av fortsatt utbildning,

som med den snabba utvecklingen inom lantmäterivetenskaperna

tämligen snart efter examen uppstode hos lantmätarna, borde tillgodoses

genom fortbildningskurser vid tekniska högskolans lantmäteriavdelning.

Dessutom kunde tid efter annan uppkomma behov av att utbilda ett färre

antal specialister i något visst, begränsat fack. Även detta behov borde

tillgodoses av lantmäteriundervisningen genom anordnande av specialkurser.

Deltagare i kurser av förevarande slag borde under kurstiden av respektiva

huvudmän åtnjuta oavkortade löneförmåner samt rese- och traktamentsersättning.

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna har tillstyrkt de sakkunnigas

förslag beträffande fortbildningskurser. Det borde ankomma på överstyrelsen

att framdeles vid lämplig tidpunkt framlägga förslag till dylika

kursers anordnande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

Högskolestudiernas förläggning.

Eftersom den av de sakkunniga verkställda utredningen rörande lantmäteriutbildningen

varit förutsättningslös, ha de sakkunniga behandlat

frågan om de teoretiska studiernas förläggning såsom ett av de avslutande

spörsmålen. Efter övervägande av olika förläggningsalternativ ha de sakkunniga

kommit till det resultatet, att lantmäteriundervisningen också i

fortsättningen borde organiseras såsom en avdelning av tekniska högskolan

i Stockholm. Mot de närmast ifrågakommande alternativen, nämligen särskild

lantmäterihögskola eller lantbrukshögskolan eller skogshögskolan, ha

de sakkunniga framför allt åberopat kostnadsskäl. För att den erforderliga

kontakten mellan lantmäteriundervisningen samt jord- och skogsbruksundervisningen

skulle befrämjas ha de sakkunniga föreslagit inrättande av

en samarbetsdelegation, bestående av rektorerna vid lantbrukshögskolan

och skogshögskolan samt föreståndaren för lantmäteriavdelningen vid tekniska

högskolan. Delegationen skulle behandla gemensamma utbildningsproblem,

utbyte av lärare, underlättande av specialstudier, organiserandet

av fortbildningskurser in. m. Sakkunnigledamoten Nilsson har uttalat tveksamhet

om huruvida lantmätarnas utbildning borde förläggas till tekniska

högskolan.

Lantbrukshögskolans lärarråd har kritiserat de sakkunnigas förslag beträffande

den agronomiska och skogliga utbildningen samt förklarat sig

icke finna övertygande styrkt, att tekniska högskolan vore lämpligaste förläggningsplatsen.

Rikets allmänna kartverk har också ansett tekniska högskolan

vara olämplig förläggningsplats i vad avser utbildningen i agronomiska

och skogliga ämnen. I övrigt har sakkunnigförslaget tillstyrkts eller

icke föranlett erinran i remissyttrandena.

Föredraganden. Det av mig tillstyrkta förslaget om en ny professur

inom lantmäteriavdelningen torde, om det bifalles, befrämja forskningsverksamheten

inom därav berörda vetenskaper. De sakkunnigas förslag

om särskild utredning rörande upprättande av ett forskningsinstitut och om

representation i forskningsråd m. m. är jag icke nu beredd att upptaga till

behandling.

Vad angår special- och fortbildningskurser, vill jag nu inskränka mig till

att vitsorda det betydelsefulla i anordnandet av sådana kurser.

Att lantmäteriundervisningen alltjämt bör vara förlagd till tekniska högskolan

i Stockholm synes numera vara den allmänna uppfattningen. Jagfinner

därför icke anledning att närmare ingå på frågan utan vill blott

uttala, att jag delar denna uppfattning, som synes ha mycket goda skiil

för sig.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr SO.

B. Utbildningen av lantbruksingenjörer.

Nuvarande förliåll a n d e n.

Lantbruksingenjörerna, vilkas huvuduppgift är planläggning av torrläggningsföretag,

äro numera tjänstemän hos lantbruksnämnderna. Nuvarande

utbildningssystem för lantbruksingenjörerna infördes i huvudsak år

1911.

Gällande bestämmelser rörande lantbruksingenjörernas utbildning innebära

i stort sett följande.

Den teoretiska utbildningen skall bestå av dels en treårig kurs i huvudsakligen

tekniska ämnen vid tekniska högskolan i Stockholm, dels eu

ettårig kurs i agronomiska och rättsliga ämnen vid lantbrukshögskolan.

Vid tekniska högskolan ha lantbruksingenjörsstuderandena intagits i

avdelningen för väg- och vattenbyggnad. Vid lantbrukshögskolan har

utbildningen delvis sammanfallit med agronomutbildningen. Antalet

studerande har enligt uppgift av förutnämnda 1946 års sakkunniga

för utbildningen av lantmätare och lantbruksingenjörer under årens lopp

växlat betydligt. Sålunda har antalet lantbruksingenjörsstuderande vid tekniska

högskolan varierat mellan 1 och 8. På lantbrukshögskolan har vissa

år icke funnits någon sådan studerande, under det att antalet andra år uppgått

till 2—4. Lantbruksingenjörernas praktiska utbildning skall bestå av

ett halvt års jordbrukspraktik före eller efter studierna vid tekniska högskolan

samt viss tids tjänstgöring inom lantbruksingenjörsorganisationen

såsom ingenjörsaspirant och extra ordinarie ingenjör. Kursen vid lantbrukshögskolan

genomgås först efter minst ett års tjänstgöring som ingenjörsaspirant.

Enligt vad de sakkunniga upplyst har under senare år de flesta lantbruksingenjörsstuderandena

föredragit att avlägga fullständig civilingenjörsexamen

vid väg- och vattenbyggnadsavdelningen.

Huvuddragen av föreliggande

sakkunnigförsla g.

1946 års sakkunniga ha haft i uppdrag att verkställa en i huvudsak förutsättningslös

utredning rörande utbildning av lantmätare och lantbruksingenjörer.

På grund av det relativt obetydliga rekryteringsbehovet inom

lantbruksingenjörsorganisationen ha de sakkunniga — närmast av ekonomiska

skäl — funnit det nödvändigt, att utbildningen av lantbruksingenjörer

anslutes till utbildningen av andra tekniker med sammanfallande utbildningsmål.

Lantbruksingenjörsutbildningen bär därvid ansetts lämpligast

böra helt förläggas till tekniska högskolan i Stockholm, där utbildningen

skulle organiseras som en särskild studieriktning inom avdelningen för vägoch

vattenbyggnad men med utnyttjande i stor utsträckning av anordningarna

för lantmätarutbildningen. Den föreslagna studieriktningen skulle

vara avsedd icke blott för lantbruksingenjörer utan även för andra vattenlekniker

med närbesläktade yrkesuppgifter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

•30 Kungi. May.ts proposition nr 89.

Liksom lantmätareleverna skulle lantbruksingenjörsstuderandena börja

sin utbildning med att genomgå den praktisk-teoretiska förberedande kursen

å Färna. Utöver de sex månader, som denna kurs skulle kräva, skulle

lantbruksingenjörsutbildningen omfatta fyra års högskolestudier. De tekniska

studierna skulle i stort sett bli av oförändrad omfattning, varemot

en betydande förstärkning av den ekonomiska och rättsliga undervisningen

skulle genomföras. Härvid skulle samordning med den enligt de sakkunnigas

förslag reformerade lantmätarutbildningen i betydande omfattning anordnas.

Under första sommaren under högskoletiden skulle de studerande

praktisera hos lantbruksingenjörer eller vissa andra. Totalt sett skulle förslagets

realiserande medföra en mindre ökning av den teoretiska undervisningen

och en avsevärd utökning av den praktiska utbildningen.

De sakkunniga ha vidare framfört vissa synpunkter beträffande vetenskapliga

studier och vetenskaplig forskning, rörande avdelningskollegier

och avdelningsråd för den nya studieriktningen vid tekniska högskolan

samt angående fortbildning och specialutbildning m. m.

Genomförandet av sakkunnigförslaget har beräknats medföra en kostnadsökning

av 4 000 kronor årligen.

Sakkunnigledamoten Nilsson har anfört vissa särskilda synpunkter beträffande

lantbruksingenjörsutbildningen.

I remissyttrandena har de sakkunnigas förslag i stort sett tillstyrkts. Endast

lantbrukshögskolans lärarråd och styrelse samt Sveriges högskoleutbildade

väg- och vattenbyggares riksförbund ha helt avstyrkt förslagets

genomförande.

Ur yttrandena må här i största korthet återgivas följande.

De ordinarie och extra ordinarie lantbruksingenjörer, som yttrat sig, ha

alla i huvudsak tillstyrkt sakkunnigförslaget eller lämnat det utan erinran.

T flera fall ha starka lovord uttalats. Lantbruksstyrelsen har i stort sett

biträtt de sakkunnigas förslag, som bland annat ansetts komma att minska

svårigheterna att rekrytera lantbruksingenjörsorganisationen. Styrelsen för

Föreningen Statens lantbruksingenjörer har ansett sakkunnigförslaget i sina

huvuddrag innebära en tillfredsställande lösning på utbildningsfrågan.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har tillstyrkt omläggning

av lantbruksingenjörsutbildningen i huvudsaklig överensstämmelse

med de sakkunnigas förslag. Lärarkollegiet har dock endast i begränsad

utsträckning tagit definitiv ställning till förslagen beträffande lärarbefattningar

och läroämnen, emedan utredning om nedbringande av studietiden

per vecka vid högskolan påginge. Överstyrelsen för de tekniska högskolorna

har funnit de sakkunnigas förslag i huvudsak väl avpassat efter nutida

krav på utbildningen.

Lantbrukshögskolans lärarråd och styrelse ha bestämt avstyrkt sakkunnigförslaget

och påyrkat ny utredning. I motiveringen har erinrats, att

det tidigare ofta påtalats, att torrläggningsförrättningarna främst innefattade

jordbruksekonomiska problem och att lantbruksingenjörerna hade för

liten insikt i jordbruksekonomiska frågor. De sakkunnigas förslag inne
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 89. 31

bure likväl en väsentlig minskning av den agronomiska utbildningen. Det

vore även olämpligt, att studerandena under studietiden icke finge kontakt

med institutionen för agronomisk hydroteknik vid lantbrukshögskolan. Den

föreslagna tekniska utbildningen vore däremot alltför omfattande. Den

sålunda framförda kritiken förutsatte, att lantbruksingenjörerna även i

fortsättningen komme att bli sysselsatta helt inom sitt dåvarande arbetsområde.

Skogsstyrelsen har anfört, att kravet på teknisk kompetens hos lantbruksingenjörerna

icke vore så framträdande, att det behövt utesluta en mer

angelägen upprustning av deras agronomiska kunskaper. Då emellertid

agronomisk sakkunskap funnes i lantbruksnämnderna, lorelåge måhända

godtagbara skäl för de sakkunnigas ståndpunktstagande, särskilt om hänsyn

toges till utvecklingstendensen beträffande vatten- och avloppsfrågorna.

Samarbete mellan tekniska högskolan och lantbrukshögskolan vore av vikt.

Med dessa reservationer tillstyrkte styrelsen sakkunnigförslaget.

Sveriges högskoleutbildade väg- och vattenbyggares riksförbund har tillstyrkt

lantbruksingenjörsutbildningens förläggning till tekniska högskolan

i Stockholm och inrättandet av en praktisk kurs men ansett, att förslaget

i övrigt alltför ensidigt vore inriktat på utbildningen av lantbruksingenjörer

och alltför litet toge hänsyn till utbildningsbehovet för närliggande

verksamhetsområden, varför förslaget borde göras till föremål för översyn.

Den teoretiska utbildningen.

De sakkunniga ha indelat de för lantbruksingenjörsutbildningen erforderliga

ämnena i tre grupper, nämligen en teknisk, en ekonomisk-kulturteknisk

och en rättslig. Undervisningen i de tekniska ämnena skulle huvudsakligen

vara förlagd till väg- och vattenbyggnadsavdelningen. Beträffande

dessa ämnen må här i övrigt endast nämnas, att de sakkunnigas förslag

om undervisning i vattenlednings- och avloppsteknik för lantbruksingenjörsstuderande

skulle medföra ökad kostnad för speciallärar- och assistentavlöningar.

Undervisningen inom den ekonomisk-kulturtekniska gruppen

skulle så gott som helt ansluta sig till den för lantmäteriavdelningen föreslagna

studieplanen beträffande motsvarande ämnen. För lantbruksingenjörselevernas

del skulle ingen annan särskild kostnad uppstå än någon

ökning av utgifterna för assistent. Inom den rättsliga ämnesgruppen skulle

lantbruksingenjörsutbildningen också anslutas till motsvarande undervisning

för lantmätare. Dock skulle undervisning i tillämpad vattenrätt för

lantbruksingenjörsstuderande meddelas av en biträdande lärare under professorn

i allmän rättslära och fastighetsrätt. Det sålunda föreslagna studieprogrammet

innebure, jämfört med det nuvarande, totalt sett en mindre

ökning av den teoretiska undervisningen. I fråga om den ekonomiska och

rättsliga utbildningen skulle förslagets genomförande medföra en betydande

förstärkning.

I remissyttrandena ha framförts många och skiftande önskemål om ändringar

i den föreslagna studieplanen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 89.

Föredraganden. De brister, vilka enligt vad i det föregående antytts

vidlåda den nuvarande utbildningen av lantbruksingenjörer, äro främst

den otillfredsställande undervisningen i ekonomiska ämnen och splittringen

på två högskolor. Eftersom endast ett fåtal lantbruksingenjörer behöver

utbildas årligen, kan utbildningen icke gärna organiseras såsom en fristående

undervisningsform. Vid övervägande av olika möjligheter att anknyta

lantbruksingenjörsutbildningen till andra undervisningslinjer lia de

sakkunniga stannat för att föreslå, att utbildningen helt skulle förläggas

till tekniska högskolan i Stockholm, där den skulle försiggå inom avdelningarna

för väg- och vattenbyggnad samt lantmäteri. Härvid har förutsatts,

att lantmätarutbildningen förbättrades på sätt de sakkunniga föreslagit.

Jag tillstyrker, att lantbruksingenjörsutbildningen i stort sett organiseras

i enlighet med de sakkunnigas förslag, dock att den praktisk-teoretiska

kursen bör förläggas till sommarhalvåret mellan de två första studieåren.

De önskemål beträffande enskildheter i studieplanen, som framkommit

under remissbehandlingen, torde böra övervägas av överstyrelsen för de

tekniska högskolorna vid ärendets fortsatta handläggning.

C. Kostnadsberäkningar.

De sakkunniga ha räknat med att genomförandet av deras förslag i viss

utsträckning skulle ske successivt. Även de studerande, som påbörjat sina

studier vid lantmäteriavdelningen enligt nu gällande studieplan, borde

på visst sätt komma i åtnjutande av den vidgade och fördjupade utbildning,

som sakkunnigförslaget innebure beträffande åtskilliga ämnen. Kostnaderna

härför uppskattades till 3 700 kronor under det första och 1 800

kronor under det andra budgetåret av reformens genomförande.

De sakkunniga ha i huvudsak framlagt följande kostnadsberäkningar beträffande

en fullt genomförd omorganisation:

Lantmätarutbildningen.

Avlöningar:

Ärliga kostnader.

tre nya professorer (fastighetsekonomi, kulturteknik, allmän rättslära och fastig
-

hetsrätt) .........................................4- Öl 800

speciallärare.........................................— 13 700

biträdande lärare......................................+ 8 600

övriga arvoden (avdelningsföreståndaren, föreståndaren för förberedande kursen, ,

professorn och chefen för geodetiska byrån i rikets allmänna kartverk).....+ 4 900

förste assistenter och assistenter..............................+41 000

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 89. 33

Omkostnader:

reseersättningar åt lärare..................................+ 5 000

expenser vid förberedande kursen:

bränsle, lyse, vatten............................... 3 000

renhållning, städning m. in............................ 4 000

diverse material, telefon m. m.......................... 600 _l 7 gg(j

Summa ökning kronor 105 200

Engångskostnader.

Byggnadsarbeten å Färna:

ombyggnad av huvudbyggnaden.............................. 54 200

ombyggnad av flygel.................................... 27 000

nybyggnad för ritsal m. m................................. 50 700

nybyggnad för elever vid förberedande kursen..................... 75 200

nybyggnad för elever vid högskolans fältövningar.................... 40 600

utvändiga ledningar, vägar m. m.............................. 20 000

arbetsledning, administration m. m............................. 10 000

277 700

avrundat till 280 000

Utrustning av byggnaderna å Färna (möbler, laboratoriemateriel

m. m.)............................................ 30 000

Utrustning av nya institutioner:

kulturteknik..................................... 2 000

fastighetsrätt..................................... 2 000

socialgeografi med sociologi............................. 500

fastighetsekonomi.................................. 2 000

lantbruksekonomi..................................1000

skogsbruksekonomi................................. 1 000 g 5QQ

Summa kronor 318 500

Lantbruksingenj ör sutbildningen.

Ökade arvoden till speciallärarna i planmätning och nivellering (400 kronor) och vattenlednings-

och avloppsteknik (1 000 kronor) samt arvode till biträdande lärare i

tillämpad vattenrätt (1 750 kronor)............................ 3 150

Särskilda assistenter i kulturteknik samt vattenlednings- och avloppsteknik...... 600

Summa kronor 3 750

Geodesiundervisningen inom väg- och vattenbyggnadsavdelningen.

Särskilda assistenter vid vissa övningar...................... kronor 6 000 I

I remissyttrandena har bland annat anförts:

Domänstyrelsen har ansett domänverket böra erhålla årlig avgäld för

upplåtelse till lantmäteriundervisningen av byggnader och markområde å

Färna.

3 — Biliang till riksdagens ■protokoll 1951. 1 samt. Nr 89.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

Byggnadsstyrelsen har anfört, att kostnaderna för byggnadsarbetena å

Fäma genomgående syntes vara väl lågt beräknade. Någon noggrannare

beräkning av kostnaderna kunde med ledning av föreliggande uppgifter

knappast ske.

Överstyrelsen jör de tekniska högskolorna har anfört, att om undervisningsprogrammet

nedskures på sätt överstyrelsen förordat, kunde arvodena

åt speciallärare och biträdande lärare minskas. Dessa spörsmål borde prövas

i samband med anslagsäskandena för de närmaste budgetåren. Den av

överstyrelsen förordade förläggningen i tiden av Fäma-kursen skulle även

medföra jämkningar i den av de sakkunniga beräknade tidsföljden för nyinrättande

eller omreglering av lärarbefattningar.

Föredraganden. Jag har i det föregående räknat med att omorganisationen

skulle i huvudsak genomföras successivt från och med läroåret

1952/53. Vilka organisationsändringar som böra vidtagas under det första

omorganisationsåret, torde böra närmare prövas i samband med behandlingen

av anslagsäskandena beträffande högskolan för samma budgetår.

På samma sätt bör prövas, om kompletteringskurser för lantmäteristuderandena

böra anordnas. De sakkunnigas kostnadsberäkningar finner jag nu

icke anledning att närmare granska. Arvodenas storlek och medelsbehovet

i övrigt torde böra prövas i samband med behandlingen av anslagsäskandena

för det budgetår, för vilket medelsanvisningen erfordras.

D. Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig i det föregående föreslagna grunder

för omorganisation av utbildningen av lantmätare och lantbruksingenjörer,

vilken omorganisation avses skola genomföras,

vad angår geodesiundervisningen huvudsakligen från

och med budgetåret 1951/52 och i övrigt successivt från

och med budgetåret 1952/53,

b) besluta, att vid tekniska högskolan i Stockholm skall

från och med den 1 juli 1952 inrättas en professur i kulturteknik.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89.

35

II. Anslagsberäkningar.

1. Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar.

1949/50 ...................

1950/51 (statsliggaren s. 575)

1951/52 (förslag) ..........

Anslag

2 823 000

2 894 000

3 025 000

Nettoutgift

2 802 936

Kollegienämnden vid högskolan har för nästa budgetår framlagt anslagsäskanden,

som innebära en anslagshöjning med i runt tal 966 000 kronor.

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna, som tillstyrkt en anslagshöjning

med 385 000 kronor, har inledningsvis anfört i huvudsak följande

rörande anslagsavvägningen för nästa budgetår.

Överstyrelsen har med hänsyn till utfärdade besparingsdirektiv sett sig

nödsakad att vidtaga icke oväsentliga nedskärningar av de från högskolornas

sida framförda anslagsäskandena även i fall, då dessa för överstyrelsen

framstått såsom i och för sig väl grundade. Trots den återhållsamhet, som

överstyrelsen sålunda vid sin prövning av förevarande spörsmål sökt iakttaga,

är överstyrelsen medveten om att de av överstyrelsen föreslagna anslagsförstärkningarna

måhända kunna synas avsevärda. Överstyrelsen vill

emellertid betona, att den restriktiva ståndpunkt, vilken statsmakterna av

statsfinansiella skäl nödgats intaga vid sin behandling av frågor om anslag

till högskolorna för de senaste budgetåren, kommit att medföra en ackumulering

av föreliggande medelsbehov för högskolornas utbyggnad. Såsom

överstyrelsen vidare vid olika tillfällen och i skilda sammanhang framhållit

är en förstärkt medelsanvisning till den högre tekniska undervisningen

och forskningen ägnad att redan på tämligen kort sikt främja den

ökning av produktionen inom landet, som för närvarande framstår såsom

särskilt eftersträvansvärd. Med hänsyn härtill bör det enligt överstyrelsens

mening även ur allmänna statsfinansiella synpunkter vara av vikt, att

ifrågavarande medelsbehov så långt möjligt bliva tillgodosedda.

Såvitt gäller tekniska högskolan i Stockholm föreligger jämväl — såsom

ock överstyrelsen i sina anslagsäskanden för budgetåren 1949/50 och

1950/51 framhållit — behov av ökade anslag för tillgodoseende av ändamål,

som väsentligen falla utom ramen för den fortlöpande utbyggnaden av högskolan

i övrigt.

Överstyrelsen åsyftar härvid till en början de åtgärder för en snar förbättring

av den högre undervisningen och forskningsbetingelsema på det

flygtekniska området, för vilka statsmakterna uttalat sig vid 1948 års riksdag

(prop. nr 206; riksdagens skrivelse nr 369) och vilkas genomförande i

anslutning till ett av den s. k. flygforskningskommittén avgivet förslag påbörjats

från och med budgetåret 1949/50 genom förstärkning av lärarpersonalen

på detta område vid högskolan, överstyrelsen tillåter sig erinra,

att den av flygforskningskommittén föreslagna upprustningen av undervisningen

och forskningen vid högskolan avsetts skola genomföras i två

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Majits proposition nr 89.

huvudetapper, den ena (huvudetapp I) från och med budgetåret 1951/52

och den andra (huvudetapp II) från och med budgetåret 1952/53. De från

och med budgetåret 1949/50 vidtagna åtgärderna i detta hänseende utgöra

ett led i ett förberedande avsnitt, som enligt kommittén avsetts skola föregå

den första huvudetappen. Överstyrelsen har vid sin prövning av högskolans

nu framförda äskanden ansett sig kunna utgå ifrån, att den sålunda

påbörjade förstärkningen av de flygtekniska lärarkrafterna utan dröjsmål

bör fullföljas i huvudsaklig överensstämmelse med flygforskningskommitténs

förslag. Det vill synas överstyrelsen, som om den skärpning det världspolitiska

läget numera undergått gör ett fullföljande av detta program i hög

grad angeläget.

Överstyrelsen vill här vidare bringa i erinran det sakkunnigebetänkande

angående utbildningen av lantmätare och lantbruksingenjörer (stat. off. utr.

1947: 68), varöver överstyrelsen avgivit remissutlåtande den 23 september

1948 under framhållande av önskvärdheten av att denna fråga, som länge

varit aktuell, förelädes 1949 års riksdag och av att omorganisationen om

möjligt genomfördes från och med läsåret 1949/50. Till de av de sakkunniga

framlagda förslagen hava emellertid statsmakterna ännu ej tagit ställning.

Det är nu överstyrelsens förhoppning, att proposition i ämnet skall

kunna föreläggas 1951 års riksdag och omorganisationen av här avsedd utbildning

påbörjas från och med nästa läsår. Härvid erfordras i viss utsträckning

ett inrättande av nya och en omreglering av nu befintliga lärarbefattningar

vid högskolan redan från och med budgetåret 1951/52.

I det följande kommer jag att mera utförligt redogöra endast för de

framställningar från överstyrelsen, vilka jag ansett mig böra helt eller delvis

biträda, och tillåter mig att i övrigt hänvisa till handlingarna i ärendet. I.

I. Lärarpersonal.

Professur i allmän maskinteknik och gruvmaskinteknik

samt utbyte av en professur i gruvbrytning

och en speciallärarbefattning i gruvmätning (arvode

6 050 kronor) mot en professur i gruvbrytning med gruvmätning.

Kollegienämnden har till stöd för ifrågavarande förslag i

huvudsak anfört följande.

Inom avdelningen för bergsvetenskap finnes för närvarande bland annat

en professur i gruvbrytning och en speciallärarbefattning i gruvmätning.

Inom den till avdelningen för kemi hörande professuren i värmeteknik och

maskinlära meddelas undervisning för studerande såväl inom avdelningen

för kemi som inom avdelningen för bergsvetenskap. — Innehavaren av professuren

i gruvbrytning inträder i pensionsåldern den 1 december 1951.

Inom fackmannakretsar är man av den bestämda uppfattningen att det

icke finnes möjlighet att finna någon efterträdare, vilken i tillräcklig grad

skulle behärska såväl de rena gruvbrytningsproblemen som gruvornas mekaniska

och elektriska problem, och att som följd härav en uppdelning av

professuren ifråga är ofrånkomlig. Innehavaren av speciallärarbefattningen

i gruvmätning har redan passerat sjuttioårsgränsen. Det anses på fackmannahåll

att någon möjlighet icke förefinnes att till högskolan knyta

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89.

någon efterträdare, som skulle besitta erforderlig kompetens för speciallärarbefattningen

ifråga.

Vad undervisningen i värmeteknik och maskinlära beträffar är förhållandet

det, att de studerande inom avdelningarna för kemi och bergsvetenskap

dels ha olika förkunskaper för ämnet, dels ock böra erhålla i skilda

riktningar fördjupad undervisning. Härtill kommer att terminernas längd

och förläggning äro olika för de båda avdelningarna, varför en rationellt

driven samundervisning icke kan meddelas. Starka och väl motiverade

krav ha även framförts från avdelningskollegiet för avdelningen för kemi,

att professuren i värmeteknik och maskinlära borde uppdelas i en allmän

kurs och en fortsättningskurs, varvid fortsättningskursen framför allt skulle

inriktas på anläggningstekniska problem och utformas så, att den vore särskilt

lämpad dels för studerande inom avdelningen för kemi, dels ock för studerande

inom avdelningen för maskinteknik. För att detta sistnämnda önskemål

skall kunna tillgodoses måste innehavaren av professuren avlastas

från undervisningsskyldighet i vad avser avdelningen för bergsvetenskap.

Eu särskild kommitté inom högskolan har framlagt följande lösning, vilken

kollegienämnden funnit vara synnerligen rationell och lämplig samtidigt som

dess genomförande kommer att leda till reducerade timtal vad den sammanlagda

undervisningstiden beträffar inom de båda avdelningarna för

kemi och bergsvetenskap.

En ny professur inrättas i allmän maskinteknik och gruvmaskinteknik

från och med budgetåret 1951/52. Till denna hänföres dels den maskinlära,

som är lämpad för avdelningen för bergsvetenskap och som nu ingår i professuren

i värmeteknik och maskinlära, dels ock den tryckluftteknik och

den gruvmaskinteknik som ingå i den nuvarande professuren i gruvbrytning.

Professuren i gruvbrytning ändras till gruvbrytning med gruvmätning

samtidigt som speciallärarbefattningen i gruvmätning indrages. Som redan

framhållits inträder den nuvarande innehavaren av professuren i gruvbrytning

i pensionsåldern den 1 december 1951. Ur undervisningssynpunkt är

det i högsta grad önskvärt att innehavaren kvarstår i sin befattning till

och med höstterminens 1951 utgång, lämpligen till och med den 31 januari

1952. Ämnet gruvmätning utgöres dels av en sommarkurs med ett arvode

av 1 400 kronor, dels av övningar och föreläsningar under höstterminen

med ett arvode av 3 100 kronor. För vårterminen, då ingen undervisning

förekommer, utgår ett arvode av 1 550 kronor. Lämpligt är som följd härav

även att speciallärarbefattningen i gruvmätning indrages först i och med

höstterminens 1951 utgång, d. v. s. den 31 januari 1952.

Överstyrelsen har funnit kollegienämndens förslag innebära en ändamålsenlig

lösning av undervisningen för avdelningens för bergsvetenskap

vidkommande och även medföra en önskvärd rationalisering av undervisningen

i värmeteknik och maskinlära för avdelningarna för kemi och

maskinteknik, varför överstyrelsen för egen del förordat nämnda förslag.

Vid bifall härtill syntes den nu befintliga professuren i gruvbrytning böra

sättas å övergångsstat. Vidare syntes till högskolans personalförteckning

böra fogas en anmärkning av innebörd, att de nya professurerna i allmän

maskinteknik och gruvmaskinteknik samt i gruvbrytning med gruvmät
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

ning icke finge tillsättas, så länge den sålunda å övergångsstat uppförda

professorn i gruvbrytning kvarstode i sin tjänst. Överstyrelsen funne nämligen

icke heller den nya professuren i allmän maskinteknik och gruvmaskinteknik,

vilken av kollegienämnden avsetts skola tillkomma redan från och

med den 1 juli 1951, behöva inrättas förrän den nuvarande professorn i

gruvbrytning frånträdde sin befattning, vilket överstyrelsen vid sina anslagsberäkningar

förutsatt skola ske först den 1 februari 1952.

Ett bifall till föreliggande förslag innebär tillika, erinrar överstyrelsen, att

speeiallärarbefattningen i gruvmätning skulle indragas från och med sistnämnda

tidpunkt. Då emellertid innehavaren av denna befattning därvid

fullgjort den med befattningen för läroåret 1951/52 förenade tjänstgöringsskyldigheten,

syntes hans arvode för nästa budgetår böra beräknas till

oförändrat belopp, 6 050 kronor, och detta arvode bortfalla först från och

med budgetåret 1952/53.

Svenska gruvföreningen har i skrivelse den 27 november 1950 livligt tillstyrkt

ifrågavarande förslag.

Utökning av den med befattningen som biträdande

lärare i fysik förenade under visningsskyldigheten.

Kollegienämnden har föreslagit dylik utökning jämte höjning av

arvodet från 3 400 till 4 300 kronor. Nämnden har i huvudsak anfört:

Från och med budgetåret 1949/50 har inrättats en ny speciallärarbefattning

i elektroteknik II för de studerande inom avdelningen för väg- och

vattenbyggnad. Samtidigt minskades och omlades undervisningen i elektroteknik.

Härvid skulle undervisningen för biträdande lärarbefattningen i fysik

ha utökats från 56 timmar föreläsningar och 28 timmar övningar till

70 timmar föreläsningar och 35 timmar övningar.

Överstyrelsen framhåller, att förslaget om en utökning av undervisningsskyldigheten

för den biträdande läraren i fysik ansluter sig till den omläggning

av undervisningen i elektroteknik, som genomförts från och med läroåret

1949/50 och också borde ha framlagts samtidigt med förslaget om inrättandet

från och med sistnämnda år av speciallärartjänsten i elektroteknik

II, vilket emellertid då förbisågs av högskolans kollegienämnd. Med

hänsyn härtill syntes det ofrånkomligt att den här begärda utökningen av

undervisningsskyldigheten för den biträdande läraren i fysik nu genomfördes.

Då professuren i fysik numera uppdelats i en professur i fysik I och

en i fysik II syntes vidare ifrågavarande befattning som biträdande lärare,

vilken hörde till professuren i fysik I, böra benämnas biträdande lärare i

fysik I.

Förbättring av arvodesgrunderna för speciallärare

och biträdande lärare. Kollegienämnderna vid båda

högskolorna ha i sina petita gjort framställning om en förbättring av

nämnda grunder.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

Överstyrelsen har med hänsyn till att undervisningen vid de tekniska

högskolorna till avsevärd omfattning bestrides av speciallärare och till en

del även av biträdande lärare och till att svårigheterna att tillfredsställande

rekrytera ifrågavarande tjänster under senare år blivit alltmera framträdande,

funnit en förbättring av arvodena till speciallärare och biträdande

lärare vid de tekniska högskolorna vara ett angeläget behov.

Överstyrelsen har emellertid förutsatt, att Kungl. Maj:t skall finna denna

fråga kräva en mera ingående och allsidig prövning, och förordat, att den

särskilda utredningsman, som tillkallats för att inom civildepartementet biträda

med utredning av vissa frågor angående anställnings- och avlöningsförhållandena

för amanuenser och assistenter vid universitet och högskolor

m. m., måtte erhålla uppdrag att utreda jämväl här föreliggande spörsmål.

Vid detta ställningstagande har överstyrelsen i sina anslagsberäkningar för

nästa budgetår funnit det lämpligast att utgå från oförändrade arvodesgrunder

beträffande här avsedda tjänster.

Vissa lärartjänster i övrigt. I fråga om lärarpersonalen har

överstyrelsen härutöver framlagt följande förslag:

1) inrättande av en professur i flygmotorteknik,

2) inrättande av en professur i byggnadsekonomi och byggnadsorganisation,

3) inrättande av en tjänst som driftsingenjör, tillika laborator,

4) inrättande av en speciallärarbefattning i beskrivande geometri,

5) utökning av den med speciallärarbefattningen i svenska arkitekturens

historia förenade undervisningsskyldigheten,

6) ombildning av speciallärarbefattningen i förbränningslära II,

7) utökning av den med befattningen som biträdande lärare i mekanik

förenade undervisningsskyldigheten,

8) inrättande av en befattning som biträdande lärare i metallografi,

9) inrättande av befattningar som biträdande lärare i flygteknik samt i

flygplanstatik och flygplanbyggnad,

10) inrättande av en befattning som biträdande lärare i teoretisk elektroteknik,

11) inrättande av en befattning som biträdande lärare i organisk kemisk

analys,

12) inrättande och omändring i samband med en omorganisation av lantmäteriundervisningen

av vissa befattningar.

Tillfälliga lärare, förste assistenter och assistenter.

Kollegienämnden har hemställt om eu höjning av dessa anslagsmedel

från 920 000 kronor till i runt tal 1 326 000 kronor, vilket innebär en ökningav

406 000 kronor.

Överstyrelsen, som tillstyrkt en ökning av ifrågavarande anslagsmedel

med 125 000 kronor, har anfört i huvudsak följande.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. May.ts proposition nr SO.

Överstyrelsen vill erinra, att dessa anslagsmedel för budgetåret 1948/49

icke erhöllo någon och för budgetåren 1949/50 och 1950/51 endast en tämligen

begränsad förstärkning, trots den ökade belastning därav, som i olika

hänseenden varit ofrånkomlig. Med anledning härav har det för budgetåret

1949/50 blivit erforderligt, att intill ett belopp av omkring 117 000 kronor

anlita fonden för besparade medel till ersättningar åt tillfälliga lärare, förste

assistenter och assistenter för bestridande av här avsedda utgifter, så

att fonden kommit att minska från i runt tal 337 000 till 220 000 kronor.

Det svnes antagligt, att man för innevarande budgetår måste räkna med

en ytterligare avsevärd förbrukning av dessa fondmedel.

Såsom kollegienämnden framhållit, har medelsbehovet för beredande av

ersättning åt tillfälliga lärare successivt ökat under senare år. Den tillfälliga

kursverksamheten har nämligen vuxit i omfattning, särskilt såvitt gäller

kurser i humanistiska och sociala ämnen, vilka kommit att tillmätas allt

större vikt vid teknologernas utbildning. För erhållande av tillräckligt kvalificerade

lärarkrafter har det härjämte visat sig erforderligt att avsevärt

höja timersättningarna för de tillfälliga lärarna. Med hänsyn härtill anser

sig överstyrelsen för kursverksamhet av tillfällig natur böra räkna med ett

ökat anslagsbehov av i runt tal 30 000 kronor. Den ökning av antalet studerande

vid avdelningen för arkitektur med 30 ordinarie studerande årligen,

som jämlikt Kungl. Majrts medgivande vidtagits för ettvart av läroåren

1947/48, 1948/49 och 1949/50, har vidare medfört behov av ett ökat antal

tillfälliga lärare för fullgörandet av ordinarie undervisning inom denna avdelning.

Merkostnaderna härför torde för nästa budgetår i enlighet med

vad kollegienämnden beräknat böra uppskattas till 2 000 kronor. Vidare

kommer den fördubbling av antalet nyantagna studerande inom avdelningen

för lantmäteri från 20 till 40, som enligt lantmäteristyrelsens bestämmelse

vidtogs för läroåret 1949/50, att för nästa budgetår medföra en

kostnadsökning av omkring 5 000 kronor. Härutöver kräves vid bifall till

överstyrelsens äskanden om nya professurer i flygmotorteknik, i byggnadsekonomi

och byggnadsorganisation, i kulturteknik samt i allmän maskinteknik

och gruvmaskinteknik fyra nya förste assistenttjänster ävensom vid

ett inrättande av de föreslagna speciallärartjänstema i allmän jordbrukslära

med växtodlingslära samt i skogslära sammanlagt ännu en tjänst som

förste assistent. Den härav betingade anslagsförstärkningen uppgår till "i

runt tal 45 000 kronor.

Redan de här angivna medelsbehoven motivera sålunda en förstärkning

av anslagsmedlen med (30 000 + 2 000 + 5 000 + 45 000 =) 82 000 kronor.

Härtill kommer ett ökat medelsbehov för ersättningar för licentiatundervisning

med hänsyn till stegringen av antalet licentiander ävensom

för merutgifter, som betingas av högskolans successiva utbyggnad. Exempelvis

skall av dessa anslagsmedel bestridas arvoden till vikarier å icke

vakanta professurer, vilket medför en ökad belastning allteftersom nyinrättade

professurer bli tillsatta. Med nytillkomna läroämnen följer även ett

ökat behov av assistenter. För tillgodoseende av de olika med förevarande

anslagsmedel avsedda ändamålen har överstyrelsen därför funnit erforderligt

att hemställa om en från 920 000 kronor till 1 045 000 kronor ökad

medelsanvisning.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 89.

I detta sammanhang må vidare anmärkas, att de i avlöningsstaten för

högskolan upptagna särskilda uppbördsmedlen, Avgifter från de

studerande, av kollegienämnden och överstyrelsen föreslagits skola

för nästa budgetår uppföras med oförändrat belopp, 350 000 kronor.

II. Personal för värme- och kraftcentral.

Från de tekniska högskolornas sida har framförts tämligen omfattande

äskanden rörande personalen för driften av högskolornas värme- och kraftcentraler,

av vilka den vid tekniska högskolan i Stockholm avses skola tagas

i bruk under nästa budgetår och den vid Chalmers tekniska högskola varit

i verksamhet sedan ett år tillbaka. För att erhålla en sakkunnig och enhetlig

bedömning rörande personalbehovet vid dessa centraler har överstyrelsen

för de tekniska högskolorna uppdragit åt kraftverksdirektören vid statens

vattenfalls verk Thure Strand att verkställa en översyn av kollegienämndemas

förslag i förevarande avseende. Då Strand i sitt med anledning

härav till överstyrelsen avgivna utlåtande i viss utsträckning parallellt

behandlat kollegienämndernas förslag har det befunnits lämpligt, att i

detta sammanhang upptaga ifrågavarande spörsmål jämväl för Chalmers

tekniska högskolas vidkommande.

1. Nuvarande förhållanden.

För driften av tekniska högskolans i Stockholm nuvarande

värmecentral finnas för närvarande två maskinisttjänster, varav en i

lönegraden Ca 14 och en i lönegraden Ca 12. Härjämte finnas anställda ett

växlande antal eldare med ersättning i form av arvoden, vilka till ett årligt

belopp av sammanlagt omkring 40 000 kronor bestridas från delposten till

bränsle, lyse och vatten under högskolans omkostnadsanslag.

För driften av värme- och kraftcentralen vid Chalmers tekniska

högskola finnas en tjänst som maskinmästare i lönegraden Ce 17, en

tjänst som maskinist i lönegraden Cg 13 och en tjänst som eldare i lönegraden

Ce 10, vartill kommer ett växlande antal eldare till en sammanlagd

kostnad av 10 000 kronor för år räknat, som bestrides från anslagsposten till

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

2. Högskolornas förslag.

iKollegienämnderna vid tekniska högskolan i Stockholm och vid Chalmers

telmiska högskola ha — med hänvisning till av professorn i värmeteknik

och maskinlära vid tekniska högskolan i Stockholm L. Malm respektive

professorn i ångteknik vid Chalmers tekniska högskola O. Hammar framlagda

förslag — för värme- och kraftcentralerna äskat följande tjänster, att

inrättas från och med den 1 juli 1951.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

Tekniska högskolan i Stockholm

Chalmers tekniska högskola

Befattning

Löneställning

Befattning

Löneställning

1 föreståndare.......

1 driftsingenjör......

Arvode 3 000: —

Ce 27

Ca 21

Ce 17

Ca 17

Ce 11

1 föreståndare.......

Arvode 3 000: —

Ce 24

Ce 211

Ce 17

Ca 11

1 maskinmästare.....

1 värmedistributionsma- skinist..........

4 förste maskinister . . .

5 andre » ...

1 maskinmästare.....

1 förste maskinist ....

Kollegienämnderna avse vidare ett bibehållande av de nuvarande maskinisttjänsterna

i Ca 14 och Ca 12 i Stockholm samt maskinisttjänsten i

Cg 13 och eldartjänsten i Ce 10 i Göteborg ävensom av de nuvarande medelsanvisningarna

till extra eldarhjälp vid båda högskolorna.

Av professorn Malms utredning må följande återgivas rörande värme- och

kraftcentralens i Stockholm verksamhet samt föreståndarens och driftsingenjörens

uppgifter.

Fjärrvärmekraftverket vid tekniska högskolan i Stockholm beräknas

kunna tagas i bruk höstterminen 1951 i september—oktober månad, till att

börja med dock endast för att trygga värmedistributionen till högskolans

lokaler och en del närliggande statliga byggnader och institutioner, särskilt

träforskningsinstitutet, som redan nästkommande år och ännu mera de

efterföljande åren är i trängande behov av ånga för sin pappersmaskin.

Under tiden närmast efter september—oktober 1951 beräknas verket kunna

fullbordas, så att det under hösten 1952 i september—oktober månad står

färdigt att börja leverera även elektrisk energi.

Vidare må även som en orientering rörande verkets funktion tilläggas, att

numera avtal träffats med Stockholms stad, varigenom fjärrvärmeverket

under eldningssäsongen kommer att sörja för icke endast distributionen av

värme utan även av elektrisk energi till tekniska högskolan i Stockholm

och närliggande statliga byggnader och institutioner i parallelldrift med

Stockholms stad på så sätt, att från fjärrvärme verket alstrad energi, som

icke kan förbrukas inom nyssnämnda distributionsområde, kommer att omhändertagas

av Stockholms stad.

Högskolans intendent har att svara för fjärrvärme verkets administration.

Intendenten skall således svara för fj ärrvärmeverkets bokföring samt inoch

utbetalningar. Han skall tillsammans med föreståndaren anställa personal

och teckna avtal rörande värme- och elenergidistribution, nyanskaffnings-

och reparationsarbeten m. m.

Föreståndaren åligger, utöver vad som redan innefattats i hans samarbete

med intendenten, att vara teknisk och ekonomisk rådgivare åt driftschefen

samt att behandla utomstående intresserade institutioners önskemål

om placering av forskare på olika områden inom ångkraftverket, exempelvis

sådana uppgifter som matarvatten-, korrosions-, bränsle-, ask- och

slaggforskning, materialforskning m. m. Föreståndaren är således skyldig

1 Avser uppflyttning av den nuvarande tjänsten som maskinmästare i Ce 17.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts ''proposition nr S9.

att tillsammans med intresserade institutioner planlägga och övervaka, att

centralen så rationellt som möjligt utnyttjas för nyssnämnda forskningsarbeten

samt för undervisning i form av laborationer, licentiat- och doktorsarbeten,

utan att verkets karaktär av kommersiellt verk eftersättes.

Driftschefen är ansvarig för verkets drift, underhåll, ekonomi och verkställandet

av dess vidare utveckling. Han är underordnad föreståndaren och

har att följa dennes instruktioner, i vad det gäller driften och forskningsverksamheten

för centralens vidare utveckling.

De forskare, som från förutnämnda intresserade institutioner kommer

att ha sin verksamhet inom fjärrvärmekraftverket, skola underställas driftschefen,

som i detta avseende har till uppgift att efter bästa förmåga underlätta

deras arbete och vara dem behjälplig att organisera sitt arbete, sa

att den kommersiella driften inom verket icke störes. Till denna kategori

må även inräknas de förste assistenter, som från olika institutioner åläggas

att bedriva laborationer med de studerande.

I detta sammanhang må framhållas, att fjärrvärmeverket, förutom att

vara ett kommersiellt värme- och kraftverk, där undervisning och forskning,

i vad det gäller utbildning av civilingenjörer, skall äga rum, också bör

få som uppgift att utbilda kvalificerade kraftverksingenjörer och annan

kraftverkspersonal. Det har redan framhållits, att driftschefen bör anställas

på fyra år. I samband härmed föreslås, att driftschefen det sista året,

som han uppehåller denna befattning, skall vara skyldig att utbilda en

efterträdare, som utväljes bland sökande från sådana civilingenjörer, som

utgått under de senaste åren, och vilka ha för avsikt att ägna sig åt ångkraftverksteknik.

Under detta utbildningsår bör aspiranten vara skyldig

att som specialstuderande deltaga i undervisningen inom elektriska avdelningen

i elektrisk anläggningsteknik, så att han får en tillfredsställande

uppfattning om de elektrotekniska problem, som sammanhänga med ångkraftdriften.

Han skall därefter under de tre följande åren som driftschef

svara för anläggningen och under denna tid fördjupa sina kunskaper, så att

han, då han tjänstgör sista året av sin anställning skall kunna dels utbilda

en efterträdare, dels avlägga en teknologie licentiatexamen. På detta sätt

bör landets nuvarande stora brist på kvalificerat, praktiskt och teoretiskt

utbildat ångkraftfolk kunna fyllas. Med hänsyn till den enorma utveckling

ångkraftverktekniken i världen tagit under de senaste 10 å 20 åren

och det behov av sådan personal, som otvivelaktigt kommer att finnas här

i landet för framtiden, närmaste tjugoårsperiod, bör denna synpunkt noga

övervägas. Det torde ur landets synpunkt vara lämpligt om driftschelsplatsen

på detta sätt skulle kunna byta innehavare såsom här föreslagits

vart fjärde år. Rörande aspirantlön under läroåret har ej något förslag

framlagts.

Man har även tänkt sig att på liknande sätt driva utbildningen av kvalificerad

kraftverkspersonal längre för maskinmästarens underordnade personal,

så att man åtminstone en gång per år skulle kunna till praktiska

livet leverera cn för moderna ångkraftverk högt kvalificerad maskinmästare.

Man har, under de år som anläggningen projekterats och i detalj genomarbetats,

och genom den kontakt man genom studieresor fått under de

gångna åren, sedan fjärrvärmeverket första gången behandlades i utredningar

och diskussioner, kommit till, att detta verk, om det drives på rätt

sätt, kan bliva av stor betydelse icke endast för den allmänna ingenjörs
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

utbildning, som bedrives vid högskolan, speciellt i vad det gäller den praktiska

utbildningen, utan även för utbildning av driftverkspersonal, speciellt

kvalificerade maskinmästare, lämpliga att insättas i de vattenbrist-, reservoch

fjärrvärmekraftverk, som sannolikt komma att växa upp i vårt land

inom närmaste tjugoårsperiod.

Enär centralen kommer att leverera värme och kraft till såväl högskolan

som närliggande institutioner, komma samtliga mottagare av värme och

kraft att debiteras fjärrvärmeverkets självkostnader, motsvarande en rimlig

avgift som täcker utgifter för bränsle, underhåll och nyanskaffning, dels

för att hålla anläggningen väl underhållen och på toppen av driftsäkerhet

och dels för nyanskaffningar, som med hänsyn till utvecklingen på området

kräves för att hålla anläggningen på tidsenlig standard. Vilka avgifter som

skola debiteras är ännu icke definitivt fastställt. Rörande distributionen

av elektrisk energi föreligger för närvarande förslag, som inlämnats till rektor,

och som utarbetats av en kommitté bestående av överdirektör Syl-,van

vid Svenska Träforskningsinstitutet samt professorerna G. Löfgren och

Malm vid högskolan. Rörande kostnaden för distribuerad värme är man

ännu ej färdig att inkomma med ett sådant förslag, men detta kommer att

i detalj genomarbetas under året och underställas rektors prövning.

Det föreslås, att de medel som tillföras fjärrvärmeverket i form av avgifter

för elektrisk ström och för distribuerad värme få disponeras av fjärrvärmeverket

på sätt, som här ovan föreslagits, d. v. s. förutom för att

täcka bränslekostnaderna, för underhåll samt nyanskaffning för fortsatt

forskning och utveckling på det ångkrafttekniska området.

KoUegienämnden vid Chalmers teknislca högskola har till stöd för sina

äskanden bland annat anfört följande.

Kraft- och värmecentralen togs i drift höstterminen 1949 och har under

den gångna bränslesäsongen försett högskolans samtliga institutioner på

Nya Chalmers såväl som statens skeppsprovningsansalt och textilforskningsinstitutet

med värme. Den genererade elektriska energien har delvisanvänts

för högskolans eget behov, medan överskottsenergien övertagits

av Göteborgs stad i enlighet med den plan, som uppgjordes, då kraft- och

värmecentralen planerades. I samband därmed synes kraft- och värmecentralens

organisation, som hittills varit mera provisorisk, böra få en fastare

form.

KoUegienämnden anser, att kraft- och värmecentralen bör stå under en

föreståndare och att detta föreståndarskap bör vara förenat med professuren

i ångteknik. Då emellertid en del av de skyldigheter, som kommer att

åligga honom såsom föreståndare för kraft- och värmecentralen, knappast

kunna sägas ligga inom området för hans professur utan innebära ett arbete

för högskolan i dess helhet, synes han böra tilläggas ett särskilt arvode

såsom föreståndare för kraft- och värmecentralen. KoUegienämnden ansluter

sig till Hammars förslag om ett arvode härför av 3 000 kronor per år.

Även beträffande den övriga organisationen, som Hammar föreslår, är

kollegienämnden beredd att följa Hammar beträffande riktlinjerna. Ivollegienämnden

anser dock, att den nya organisationen bör genomföras i etapper,

dels för att inhämta ytterligare erfarenheter beträffande den Lämpligaste

organisationsformen och dels på grund av det rådande budgetläget.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

Kollegienämnden anser den föreslagna driftschefen nödvändig på grund

av de skäl Hammar anför. Dennes uppgifter har under den gångna eldningssäsongen

handhafts av en förste assistent, anställd för ändamålet vid institutionen

för ångteknik. Det synes emellertid kollegienämnden som om

detta endast kan vara en provisorisk lösning. Kollegienämnden får därför

föreslå inrättandet av en särskild ingenjörs befattning som driftschef i

Ce 24. Kollegienämnden förutsätter, att kompetenskraven för innehavaren

av denna befattning skall vara civilingenjörsexamen med särskild inriktning

på ångtekniska spörsmål.

Under det gångna året har nödig eldarpersonal anställts mot arvode

under eldningssäsongen. Kollegienämnden anser, att även i fortsättningen

en del av eldarpersonalen bör anställas på detta sätt under en del av året,

då särskilt behov föreligger och föreslår därför, att det nuvarande beloppet

av 10 000 kronor för eldning och renhållning i denna central får kvarstå.

3. Sakkunnigutlåtandet.

Strand har i sitt förberörda sakkunnigutlåtande i huvudsak anfört:

För att kunna bedöma de krav på personal, som kollegienämnderna

framfört, har jag vid respektive högskolor tagit del av värmekraftcentralernas

ändamål, storlek, utformning och driftförhållanden.

Värmekraftcentralerna skola enligt deklaration av respektive kollegienämnder

utöver deras uppgift att leverera värme till högskolorna och dem

närbelägna institutioner och för el-kraftalstring för högskolornas behov

även utgöra demonstrationsanläggningar i samband med högskolornas

undervisning och vara en central, där forskningsarbeten inom det ångtekniska

området kan utföras. De skola dessutom ha till uppgift att möjliggöra

utbildning av ångkraftingenjörer och annan ångkraftpersonal. Deras

uppgifter inskränka sig således ej till det rent kommersiella planet utan ha

en omfattande verksamhet för undervisning, forskning och personalutbildning.

Dessa värmekraftcentralernas omfattande uppgifter återspegla sig

också i högskolornas personalpetita för värmekraftcentralerna. Utom den

rena maskinistpersonalen (maskinmästare och maskinister) för ång- och

maskinanläggningarnas drift och underhåll ha bägge högskolorna föreslagit,

att utom en föreståndare även en driftsingenjörs- eller driftschefsbefattning

inrättas.

En föreståndarebefattning är nödvändig och det torde vara

självklart, att denna skall innehavas av någon av professorerna i värmeteknik

eller ångteknik. Det föreslagna arvodet — 3 000 kronor per år —

måste betraktas som synnerligen moderat.

Beträffande driftsingenjörs- eller driftschefsbefattningarna

må framhållas, att för normal skötsel och drift av anläggningarna

en sådan befattning inte är nödvändig vid sidan av föreståndaren. Med

hänsyn till att värmekraftcentralen skall utnyttjas för undervisning, forskning

och utbildning, synes en sådan befattning emellertid lämplig och nödvändig.

Någon erinran mot kollegienämndernas förslag härom kan därför

inte framställas. Beträffande den föreslagna lönen för driftschefen vill jag

emellertid framföra följande.

Båda kollegienämnderna ha angivit, att driftschefen skall utväljas bland

sökande från sådana civilingenjörer, som relativt nyligen examinerats från

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

högskola och som har för avsikt att ägna sig åt ångkraftverksteknik. Före

sin anställning som driftschef skall han under ett ar tjänstgöra som aspirant

under den tidigare driftschefens ledning och därefter anställas som driftschef

under påföljande tre år. Någon framställning om denna aspiranttjänst

har dock inte framställts av kollegienämnderna för budgetåret 1951/52.

Undertecknad föreslår, att den blivande driftschefen under aspirantåret

erhåller samma lön som en försteassistent vid högskolan, d. v. s. i 22 lönegraden,

och att hans anställning betraktas som tillfällig (Cg). Under de

följande tre tjänstgöringsåren bör han normalt uppflyttas med eu lönegrad

per år och således under sitt fjärde anställningsår ha lön motsvarande 25

lönegraden. Skulle driftschefen eventuellt få förlängt förordnande utöver

denna tid, torde lön motsvarande 27 lönegraden vara väl avvägd. Enligt

ovanstående förslag skulle således driftschefslönen följa en reglerad befordringsgång.

Det synes nämligen undertecknad nödvändigt, att en reglerad

befordringsgång införes, om man skall ha utsikt att kunna binda en person

för en fyraårig anställningstid, vilket ur kontinuitetssynpunkt är synnerligen

önskvärt.

Denna reglerade befordringsgång kan emellertid ej tillämpas vid den

första anställningen av driftschef. Vid bägge högskolorna finnas för närvarande

ingenjörer, som under värmekraftanläggningarnas byggnadstid

varit anställda för konstruktion, planering och montage. Det är lämpligt, att

dessa personer överflyttas som driftschefer utan utannonsering av befattningen.

Driftschefernas löneställning för budgetåret 1951/52 är för tekniska

högskolan i Stockholm begärd i 27 lönegraden och för Chalmers tekniska

högskola i 24 lönegraden. Efter genomgång av anställningsmeriter för de

bägge ingenjörer (vid respektive tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers

tekniska högskola), som för närvarande äro anslutna till värtnekraftcentralernas

byggnad och drift och vilka ingenjörer enligt professor Malms

och professor Hammars uttalanden äro lämpliga som driftschefer, har undertecknad

funnit skäligt, att dessa personer anställas som driftschefer vid

anläggningarna med lön motsvarande 24 lönegraden och att de vid fortsatt

tjänstgöring få följa den vidare befordringsgång, som ovan föreslagits vid

driftsehefsbefattningamas rekrytering genom aspirantförfarandet.

I kollegienämndernas krav på personal ingår vid båda värmekraftcentralerna

en maskinmästare i 21 lönegraden, vilken i förslaget för tekniska

högskolan i Stockholm placerats som ordinarie tjänsteman (Ca) och

i förslaget för Chalmers tekniska högskola som extra ordinarie tjänsteman

(Ce). Den föreslagna lönegraden är i jämförelse med motsvarande befattningar

vid andra ångkraftstationer, speciellt de i statlig regi, relativt hög.

Emellertid ställes på personen för befattningen vid högskolornas värmekraftcentraler

stora krav på utbildning och erfarenhet och han har dessutom

så stort ansvar och så stora arbetsuppgifter, att det är nödvändigt,

att han i lönehänseende placeras så högt, att man kan förvärva och behålla

en god kraft. Placering i högst 20 lönegraden är enligt min uppfattning tillräcklig

för närvarande. En viss gradering är emellertid skälig mellan Chalmers

tekniska högskola och tekniska högskolan i Stockholm med hänsyn

till den mera omfattande och komplicerade anläggning, som kommer att

finnas vid tekniska högskolan i Stockholm. Det är därför lämpligt, att

befattningen vid tekniska högskolan i Stockholm sättes i 20 lönegraden

och vid Chalmers tekniska högskola i 19 lönegraden. Under de första åren

bör extra ordinarie anställningsform tillämpas.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

Ovan berörda befattningar (föreståndare, driftschef och maskinmästare)

böra tillsättas snarast möjligt.

Efter ovanstående genomgång av personalbehovet kvarstår bedömningen

av antalet personer i maskinisttjänst.

Anläggningarna vid tekniska högskolan i Stockholm äro

för närvarande under uppförande och komma att endast delvis kunna tagas

i drift under budgetåret 1951/52. Under senare delen av montagearbetena

bör en del av maskinistpersonalen beredas tillfälle att deltaga för att närmare

bliva insatta i anläggningens detaljer. Efter genomgång av byggnadsarbetenas

beräknade framåtskridande har undertecknad kommit till den

uppfattningen, att under budgetåret 1951/52 av den föreslagna maskinistpersonalen

endast erfordras 3 förste maskinister. De torde lämpligen inplaceras

i 16 lönegraden, tills vidare såsom extra tjänstemän. Under denna

period kan den nuvarande värmecentralen inte avvecklas, varför dess maskinistpersonal

(en maskinist i lönegrad 14 och eu maskinist i lönegrad 12)

måste kvarhållas och i den mån detta är nödvändigt deltaga i värmekraftcentralens

igångsättning och provdrift. Den vidare rekryteringen av maskinistpersonal

för ett senare budgetår blir beroende av de resultat, som

framkommit vid den första periodens driftförhållanden och det driftsätt,

som man framdeles kan påräkna.

Den i kollegienämndens förslag uppförda värmedistributionsmaskinisten

erfordras ej under nämnda budgetår (1951/52) utan bör värmedistributionen

som hittills tills vidare skötas av den vid nuvarande värmecentral

befintliga personalen.

Personalpetitan för budgetåret 1951/52 får enligt ovanstående följande

omfattning:

1 föreståndare, arvodestjänst 3 000 kronor

1 driftsingenjör, förslagsvis i Ce 24

1 maskinmästare i Ce 20

3 l:e maskinister i Ce 16.

Härvid förutsättes, att maskinistpersonalen i nuvarande värmecentral

bibehålies. Sedan den nya värmekraftcentralen blivit färdig i sin nu bestämda

utbyggnad och avveckling av personalen vid nuvarande värmecentral

kan göras, är en ökning av maskinistpersonalen vid värmekraftcentralen

nödvändig.

Anläggningarna vid Chalmers tekniska högskola äro sedan

ett år tillbaka i drift och driftserfarenheter föreligga. Kollegienämnden har

framfört ett nedskuret förslag till personalstat för budgetåret 1951/52 och

det begärda personalantalet bör beviljas. Beträffande löneplaceringen av

maskinistpersonalen anser jag, att förste maskinisttjänsten i likhet med

vad jag föreslagit för tekniska högskolans i Stockholm värmecentral bör

inplaceras i 16 lönegraden, tills vidare på extra ordinarie stat.

Överstyrelsen har biträtt Strands förslag utom i vad avser de föreslagna

driftsingenjörerna, vilka överstyrelsen ansett tills vidare kunna ersättas av

en förste assistent vid vardera högskolan, samt löneställningen för den nya

eldartjänsten vid Chalmers tekniska högskola. Överstyrelsen har anfört

bland annat följande.

Det förslag, som avgivits av den av överstyrelsen i ärendet anlitade sakkunnige,

innebär nu, att ifrågavarande anläggningar från och med nästa

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr S9.

budgetår skola med avseende å personal erhålla en erforderlig basorganisation

samt att frågan om en successiv utbyggnad av maskinistpersonalen

sedermera bör prövas med hänsyn till under den första driftperioden vunna

erfarenheter. En liknande ståndpunkt har beträffande värme- och kraftcentralen

vid Chalmers tekniska högskola intagits av denna högskolas kollegienämnd.

Överstyrelsen är för egen del av samma mening och vill beträffande

behovet av antalet befattningar och dessas löneställning ansluta

sig till den sakkunniges förslag; dock är överstyrelsen icke för närvarande

beredd att biträda detsamma, i vad det avser ett inrättande av en särskild

befattning som driftsingenjör vid vardera högskolan, vilken befattning

enligt vad den sakkunnige uttalat ej erfordras för normal skötsel och drift

av vederbörande anläggning. Med hänsyn härtill och då för ifrågavarande

befattningshavare avsedda tjänsteåligganden nära synas motsvara dem,

som åvila en förste assistent, bör enligt överstyrelsens mening detta personalbehov

tills vidare — i avvaktan på närmare erfarenhet — kunna tillgodoses

genom anlitande av förste assistenten på vederbörande föreståndares

institution eller anställande av ytterligare en förste assistent för

ändamålet med den tjänstgöringstid, som kan befinnas erforderlig. Härför

torde för nästa budgetår någon särskild medelsanvisning ej behöva beräknas.

Vidare finner överstyrelsen — såvitt gäller Chalmers tekniska högskola

— den nya tjänst som eldare, vilken av kollegienämnden föreslagits

placerad i lönegraden Ca 11, böra hänföras till lönegraden Ce 9. I enlighet

med vad sålunda anförts får överstyrelsen för nästa budgetår förorda den

personalorganisation, som angivits i efterföljande sammanställning:

Tekniska högskolan i Stockholm

Chalmers tekniska högskola

Befattning

Löneställning

Befattning

Löneställning

1 föreståndare.......

Arvode 3 000: —

Ce 20

Ce 16

Ca 14''

Ca 12‘

40000:—''

Arvode 3 000: —

Ce 191 2

Ce 16

Cg 133

Ce 9

Ce 103

10000:—3

1 maskinmästare.....

3 förste maskinister . . .

1 maskinist........

1 maskinmästare.....

1 förste maskinist ....

1 maskinist........

Extra eldarhjälp.....

1 eldare..........

Extra eldarhjälp .....

Beträffande befattningen såsom föreståndare vill överstyrelsen förorda,

att densamma får tillsättas av överstyrelsen efter förslag av vederbörande

högskolas kollegienämnd, varvid i enlighet med vad i ärendet förutsatts till

befattningen bör ifrågakomma härför lämplig professor vid högskolan. I

detta sammanhang får överstyrelsen vidare — med hänsyn till vad i ärendet

från högskolornas sida anförts rörande tillsättningen av övrig personal

vid värme- och kraftcentralerna — framhålla, att denna torde böra anställas

i samma ordning som enligt gällande stadgar föreskrives för andra

motsvarande befattningar vid högskolorna.

Då i ärendet ifrågasatts, att av olika till vederbörande central anslutna

institutioner, vilka icke tillhöra högskolan, erlagda avgifter för värme och

1 Finnes.

2 Avser uppflyttning av en nuvarande tjänst som maskinmästare i Ce 17.

3 Finnes.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts -proposition nr 89.

kraft skulle få disponeras — förutom för att täcka bränslekostnaderna —

för underhåll samt nyanskaffning för fortsatt forskning på det ångkrafttekniska

området, vill överstyrelsen framhålla, att det torde hava varit en

förutsättning, när anläggningen av dessa centraler beslutades, att sålunda

inflytande medel skulle redovisas såsom inkomster under vederbörande

statsanslag. Överstyrelsen förutsätter, att denna princip skall upprätthållas.

Statens lönenämnd har funnit skäl knappast föreligga för medgivande av

ett särskilt arvode å 3 000 kronor till de professorer vid de tekniska högskolorna,

som komma att utses till föreståndare för värme- och kraftcentralerna.

Beträffande löneställningen för maskinmästar- och maskinisttjänsterna

har lönenämnden anfört följande.

Vidkommande frågan om löneställningen för de föreslagna maskinmästartjänsterna

har lönenämnden från byggnadsstyrelsen under hand inhämtat,

att de arbetsuppgifter, som komma att åvila eller åvila dessa tjänstinnehavare

vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola,

i kvalitativt hänseende torde vara närmast jämförbara med de göromål,

som äro förenade med maskinmästartjänsterna vid anläggningar i

grupp 7 respektive 6 enligt den av byggnadsstyrelsen gjorda klassificeringen

av de fasta maskinanläggningarna inom statsförvaltningen (prop. 1950:196,

bil. 2). Med hänsyn härtill synas båda de här avsedda tjänsterna i överensstämmelse

med det förslag till allmänna riktlinjer för lönegradsplacering

av ansvarsmaskinister, som framlagts i propositionen 1950: 196, böra — i

avvaktan på resultatet av 1949 års tjänsteförteckningskommittés arbete

— hänföras till 19 lönegraden. De föreslagna förste maskinisterna i Ce 16

synas — likaledes enligt från byggnadsstyrelsen inhämtade underhandsupplysningar

— närmast vara att jämföra med de s. k. vaktmaskinisttjänsterna

vid karolinska sjukhuset (nu i 13 lönegraden). Tjänsterna torde

på grund härav — vid ett godtagande av det i P.M. den 27 september 1950

angående översyn av personalorganisationen m. m. vid statsförvaltningens

fasta maskinanläggningar framlagda, av lönenämnden tillstyrkta förslaget

rörande löneställningen för biträdande maskinistpersonal — böra placeras

i 15 lönegraden. I samband med inrättandet av dessa tjänster torde de för

den nuvarande maskinanläggningen vid tekniska högskolan i Stockholm

avsedda maskinisttjänsterna i Ca 14 och Ca 12 böra uppföras å övergångsstat.

Frågan om löneställningen för den föreslagna eldartjänsten vid Chalmers

tekniska högskola torde böra bestämmas med utgångspunkt från de

normer för placering av sådan personal, som kunna komma att fastställas

på grundval av i förenämnda proposition framlagt förslag. I * * 4

I övrigt har lönenämnden icke funnit anledning till särskilt uttalande

rörande de framlagda förslagen.

Byggnadsstyrelsen har ansett sig ha att bedöma föreliggande framställning

närmast i vad den avser den egentliga maskinpersonalen. Då såväl

föreståndarens som den föreslagna driftsingenjörens eller assistentens viktigaste

arbetsuppgifter syntes sammanhänga med centralens utnyttjande

för undervisning och forskning hade byggnadsstyrelsen därför ej tagit

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr S''J.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

ställning till frågan om lämplig anställningsform och löneställning för dessa

befattningshavare.

Behovet av maskinpersonal för själva centralernas skötsel kan, framhåller

byggnadsstyrelsen i likhet med överstyrelsen, ej nu definitivt fastställas,

enär det ej ännu är bestämt i vilken utsträckning centralerna behöva

hållas i drift nattetid och under sommaren och dessutom tillräcklig erfarenhet

rörande behovet av tillsyn för centraler av denna typ saknas. Det torde

därför vara riktigt att begränsa antalet mera fast anställda befattningshavare

till vad som under alla förhållanden kan anses nödvändigt och att

sedermera anställa extra arbetskraft, då så visar sig behövligt.

Byggnadsstyrelsen finner ekonomiskt fördelaktigt och lämpligt att

värmekraftcentralernas maskinpersonal förutom skötseln av själva centralen

även handhar värmeregleringen och reparationstjänsten såväl inom

högskolornas egna byggnader som inom övriga till centralerna anslutna, ej

alltför avlägsna statliga byggnader. Härför erforderlig personal syntes därför

böra medtagas i det nu ifrågavarande organisationsförslaget. Vid Chalmers

tekniska högskola syntes för detta ändamål för närvarande en man

erforderlig. Denne borde då vara kompetent att utföra såväl värmereglering

som reparationer i de anslutna byggnaderna. Vid tekniska högskolan

i Stockholm borde för samma ändamål finnas en maskinist och två reparatörer.

Byggnadsstyrelsen har vidare anfört:

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 9 oktober 1950 till Kungl. Maj:t

överlämnat ett i enlighet med i Kungl. Maj:ts proposition nr 196/1950

angivna riktlinjer upprättat förslag ifråga om löneställning m. m. för

maskinpersonalen vid vissa anläggningar inom allmänna civilförvaltningen.

Enligt detta förslag skulle i regel all heltidssysselsatt personal vid anläggningar

av icke industriell karaktär vara tjänstemannaanställd. I överensstämmelse

härmed synes en del av eldarpersonalen vid tekniska högskolan

i Stockholm böra placeras i lönegrad.

Även ifråga om löneställningen torde anslutning böra ske till de i nyssnämnda

förslag tillämpade riktlinjerna. Därvid synas maskinmästarna vid

Chalmers tekniska högskola och tekniska högskolan i Stockholm böra erhålla

samma lönegradsplacering som ansvarsmän vid anläggningar tillhörande

grupp "6 respektive 7 i förslaget, vilka tills vidare, i avvaktan på

resultatet av 1949 års tjänsteförteckningskommittés arbete, båda föreslagits

placerade i 19 lönegraden. Förste maskinisterna, som torde böra ha

avlagt övermaskinistexamen eller förvärvat däremot svarande kunskaper,

synas i lönehänseende närmast böra jämföras med de s. k. vaktmaskinisterna

vid karolinska sjukhuset och de biträdande maskinisterna vid anläggningar

tillhörande grupperna 6 och 7 och skulle således placeras i lönegrad

15. Den vid tekniska högskolan i Stockholm anställde maskinisten i

Ca 14 synes lämpligen böra bliva värmedistributionsmaskinist och omhänderhava

värmereglering och reparationsarbete i de anslutna statliga

byggnaderna samt placeras i 15 lönegraden. Maskinisttjänsten i Ca 12 vid

samma högskola bör uppföras på övergångsstat och kvarstå intill dess nu
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

varande innehavaren kan beredas en motsvarande befattning vid annan

statlig anläggning eller vinna befordran till högre ordinarie tjänst vid tekniska

högskolans anläggning. Därest befattningshavaren icke anses kunna

befordras till någon av befattningarna i Ce 15 bör under en övergångstid

en av dessa tjänster hållas obesatt. Den vid Chalmers tekniska högskola

anställde maskinisten i Cg 13 torde tills vidare kunna bibehållas i denna

lönegrad. Eldarna slutligen böra liksom i byggnadsstyrelsens löneplaceringsförslag

hänföras till 9 lönegraden.

Med dessa utgångspunkter skulle för budgetåret 1951/52, förutom den

högre tekniska ledningen, följande tjänstemannaanställd maskinpersonal

upptagas.

Tekniska högskolan i Stockholm

Chalmers tekniska högskola

Befattning

Löneställning

Befattning

Löneställning

1 maskinmästare.......

Ce 19

1 maskinmästare.......

Ce 191 * * 4

(lön som ansvarsman vid

anläggningsgrupp 7)

Ce 15*

(lön som ansvarsman vid

anläggningsgrupp 6)

Ce 15

Ca 15!

Cg 13

Ce 11

Ca 12s

2 reparatörer.........

Ce 11

1 eldare............

Ce 10‘

3 eld are......i.....

Ce 9

1 eldare............

Ce 9

Båda högskolorna böra dessutom äga rätt att anställa extra personal

i den mån så för driftens upprätthållande kan befinnas oundgängligen

nödvändigt.

III. Övrig personal.

Med avseende å högskolans personal i övrigt har överstyrelsen framlagt

följande äskanden:

1) en ny amanuens vid biblioteket för katalogiserings- och bytesverksamheten

och minskning samtidigt av de för extra arbetshjälp vid

biblioteket anvisade medlen med lönen för ett kanslibiträde; vidare inrättande

vid biblioteket av en ny tjänst som expeditionsvakt i Ce 10 och samtidigt

minskning av medlen till extra arbetshjälp med 1 000 kronor eller,

om detta förslag ej skulle vinna bifall, uppräkning av nämnda medel med

1 000 kronor,

2) tre nya biträden för skriv- och kontorsgöromål med avlöning enligt

bestämmelserna om reglerad befordringsgång, varav två vid kansliet

och ett vid intendentskontoret,

1 En av maskinistbcfattningarna i Ce 15 skall hållas obesatt, så länge maskinisten i Ca 12

tjänstgör i sin befattning.

a Avser uppflyttning av en nuvarande tjänst som maskinist i Ca 14.

8 Uppföres å övergångsstat.

4 Avser uppflyttning av eu nuvarande tjänst som maskinmiisture i Ce 17.

6 Vid uppkommande ledighet skall frågan om befattningens återbesättande underställas Kungl.

Maj:ts prövning.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89.

3) fem nya extra ordinarie kanslibiträden i Ce 11 samt uppflyttning av

fyra biträden för skriv- och kontorsgöromål till extra ordinarie kanslibiträden

vid högskolans avdelningar,

4) tre nya institutionsvaktmästare i Ce 13,

5) anvisande av 5 000 kronor till avlönande av en mekaniker vid institutionen

för järnets bearbetning och behandling,

6) en förste instrumentmakare i Ce 18 på avdelningen för elektroteknik,

7) förändring av en tjänst som förste expeditions vakt i Ca 11 till uppsyningsman

i Ca 14,

8) ökning av medelsanvisningen för laboratoriebiträden från 35 000 till

50 000 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.

Biträdespersonal å avdelningarna. Kollegienämnden har

hemställt om uppflyttning av fyra biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål

till kanslibiträdestjänster samt inrättande av ytterligare fjorton

kanslibiträdestjänster, varigenom var och en av högskolans nio avdelningar

komme att disponera två kanslibiträden.

■j Överstyrelsen har för närvarande endast ansett sig böra räkna med en

kanslibiträdestjänst å varje avdelning och därför tillstyrkt — förutom uppflyttningen

av de fyra kontorsbiträdestjänsterna — inrättandet av ytterligare

fem kanslibiträdestjänster.

Institutionsvaktmästare. Överstyrelsen har härutinnan anfört

följande.

Kollegienämnden har framlagt tämligen vittgående förslag i fråga om

denna personal. Överstyrelsen har med hänsyn till pågående utredning av

1949 års tjänsteförteckningskommitté, vilken bland annat har att pröva

frågan om löneställningen för institutionsvaktmästare och därmed jämförliga

befattningshavare vid de tekniska högskolorna, begränsat sig till att

upptaga de äskanden rörande denna personal, som överstyrelsen funnit

vara särskilt angelägna och icke ägnade att föregripa resultatet av nämnda

utredning. Överstyrelsen inskränker sig därför till att äska en ny institutions

vaktmästartjänst för envar av institutionerna för flygmotorteknik, för

metallhy t tkonst och kvantitativ kemisk analys. Härtill må anmärkas, att

en institutionsvaktmästare vid institutionen för flygmotorteknik erfordras

vid bifall till förslaget om en professur i detta ämne och att den från och

med budgetåret 1947/48 inrättade professuren i metallhyttkonst ännu ej

erhållit någon egen institutionsvaktmästare. Vidare är institutionen för

kvantitativ kemisk analys, vilken förestås av laboratorn i kemi, alltjämt

i avsaknad av institutionsvaktmästare. I enlighet härmed föreslår överstyrelsen

inrättandet av tre nya tjänster av här avsedd art, vilka samtliga

torde böra placeras i lönegraden Ce 13.

Förste instrumentmakare. Kollegienämnden har upprepat

sitt tidigare framförda förslag om inrättande av ifrågavarande befattning,

till stöd varför bland annat anförts:

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

Befattningshavaren skall vara elektrisk instrumentmakare, specialist på

reparation av elektriska visarinstrument och liknande. Hans uppgift skall

vara att dels utföra instrumentreparationer för avdelningens samtliga institutioner,

dels sådana även för andra institutioner inom tekniska högskolan.

Det är av vikt att högskolan kan hålla en erfaren och skicklig elektrisk

instrumentmakare. Därigenom kunna instrumentreparationer erhållas både

billigare och snabbare än om utomstående reparatörer måste anlitas. På

grund av den stora och alltjämt växande mängden av elektriska mätinstrument

på tekniska högskolans olika institutioner kan på detta sätt avsevärd

vinst göras. Med hänsyn till arbetsuppgifternas art har kollegienämnden

ansett 18 lönegraden vara den lägsta som bör ifrågakomma, om en tillräckligt

kvalificerad befattningshavare skall kunna förvärvas, och förordar därför

en placering av tjänsten som förste instrumentmakare i lönegraden

Ca 18.

Överstyrelsen har — under hänvisning till vad sålunda anförts — tillstyrkt

inrättandet av den här avsedda tjänsten som förste instrumentmakare,

dock med placering tills vidare i lönegraden Ce 18.

Föredraganden.

Från högskolemyndigheternas sida ha i anslagsäskandena för nästa budgetår

framlagts en rad förslag, vilkas förverkligande skulle föranleda avsevärda

anslagshöjningar. I nuvarande ekonomiska läge är det givetvis icke

möjligt att annat än till en mycket ringa del tillmötesgå de framställda

önskemålen.

Vad angår lärarpersonalen vid högskolan grundar sig, såsom

framgår av det föregående, den nuvarande organisationen av undervisningen

i gruvbrytning, gruvmätning samt värmeteknik och maskinlära

inom avdelningen för bergsvetenskap vid högskolan i Stockholm på kvalifikationer

hos vederbörande lärare, vilka äro av rent personlig natur. Då

såväl innehavaren av professuren i gruvbrytning som innehavaren av speciallärarbefattningen

i gruvmätning under nästkommande budgetår av

åldersskäl torde komma att frånträda sina tjänster, har därför frågan om

en omorganisation av dessa aktualiserats. Det av kollegienämnden härutinnan

framlagda förslaget synes mig utgöra en ändamålsenlig lösning av

dessa undervisningsfrågor. Jag förordar därför i likhet med överstyrelsen,

att en professur i allmän maskinteknik och gruvmaskinteknik samt en professur

i gruvbrytning med gruvmätning inrättas samtidigt som den nuvarande

professuren i gruvbrytning och speciallärarbefattningen i gruvmätning

indrages, vilket enligt överstyrelsens beräkningar synes böra ske

från och med den 1 februari 1952. Den nuvarande professuren i gruvbrytning

torde böra uppföras å övergångsstat, varjämte i personalförteckningen

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89.

bör anmärkas, att de nya professurerna icke må tillsättas, så länge professorn

i gruvbrytning kvarstår i sin tjänst.

Jag biträder förslaget om utökning av den med befattningen som biträdande

lärare i fysik förenade undervisningsskyldigheten jämte höjning av

arvodet från 3 400 till 4 300 kronor. Anordningen sammanhänger med den

omläggning av undervisningen i elektroteknik, som genomförts från och

med läsåret 1949/50, men har av förbiseende icke tidigare framförts i kollegienämndens

anslagsäskanden.

Frågan om en förbättring av arvodesgrundema för speciallärare och biträdande

lärare vid de tekniska högskolorna torde böra upptagas till övervägande

i annat sammanhang.

Till ersättningar åt tillfälliga lärare, förste assistenter och assistenter ha

för innevarande budgetår anvisats 920 000 kronor. Med hänsyn till den

ökade belastningen av denna medelspost, föranledd bland annat av högskolans

successiva utbyggnad, anser jag mig för nästa budgetår böra förorda

en med 25 000 kronor ökad medelsanvisning för detta ändamål. I enlighet

med överstyrelsens förslag torde inkomstposten Avgifter från de

studerande böra upptagas med oförändrat belopp, 350 000 kronor.

Frågan om personalorganisationen vid värme- och kraftcentralerna

vid de tekniska högskolorna torde böra upptagas i ett sammanhang

för båda högskolorna. Såsom av den tidigare lämnade redogörelsen

framgår beräknas värme- och kraftcentralen vid tekniska högskolan i

Stockholm komma att träda i funktion under förra hälften av nästa budgetår,

under det att densamma vid Chalmers tekniska högskola varit i

drift sedan över ett år tillbaka. Kostnaderna för dessa anläggningar äro

avsevärda; sålunda ha kostnaderna senast uppskattats för den förra till

4 756 000 kronor, varav hittills anvisats 3 660 000 kronor, och för den

senare till 3 945 000 kronor, vilket belopp i sin helhet anvisats. Jag vill

erinra om att en avgörande synpunkt vid valet av denna form för lösningen

av frågan om högskolornas värme- och kraftförsörjning har för statsmakterna

varit den betydelse, som dessa anläggningar funnits böra tillmätas

för forskningen och undervisningen vid högskolorna på det värmekrafttekniska

området. Det är givetvis önskvärt, att dessa anläggningar

erhålla en personalorganisation, som möjliggör ett ur skilda synpunkter

rationellt utnyttjande av desamma.

Jag delar den uppfattning, som hävdats av den i ärendet anlitade sakkunnige

och av överstyrelsen, att anläggningarna från och med nästa budgetår

böra i fråga om personal erhålla en erforderlig basorganisation och

att frågan om en successiv utbyggnad av denna sedermera får prövas med

hänsyn till efter hand vunna erfarenheter. Överstyrelsen har beträffande

antalet nya befattningar anslutit sig till den sakkunniges förslag utom beträffande

den vid vardera högskolan ifrågasatte driftsingenjören, vilken

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89.

överstyrelsen ansett tills vidare kunna ersättas med en förste assistent. För

egen del vill jag i fråga om anställande av driftsingenjörer tillstyrka den sakkunniges

förslag; jag har nämligen efter ingående överväganden blivit övertygad

om vikten och omfattningen av de uppgifter, som tillämnats de föreslagna

driftsingenjörerna, och om angelägenheten av att dessa befattningshavare

kunna börja sin verksamhet så snart som möjligt.

Vad sedan gäller löneställningen för personalen, synas vissa skäl i och för

sig tala för att föreståndarna, vilka böra utses bland härför lämpliga professorer

vid högskolorna, med hänsyn till de omfattande och hela högskolan

berörande anläggningar, det här är fråga om, erhålla särskild ersättning

för föreståndarskapet eller kompensation därför i form av nedsatt

undervisningsskyldighet. Jag är emellertid icke beredd att redan nu upptaga

detta spörsmål till slutlig prövning; därmed torde kunna anstå till ett

följande år, då närmare erfarenheter erhållits om den ökade arbetsbelastning,

som föreståndarskapet innebär.—Driftsingenjörerna torde böra hämtas

bland sådana civilingenjörer, som relativt nyligen utexaminerats från

högskola och ha för avsikt att ägna sig åt ångkraftverksteknik, och det

torde vara lämpligt att desamma på sätt i ärendet föreslagits anställas för

viss tid, förslagsvis fyra år. Beträffande löneställningen för driftsingenjörerna

vill jag förorda, att desamma placeras i lönegrad Cg 24. Under första

året, då de under företrädarens ledning ha att sätta sig in i sina uppgifter,

böra de få åtnjuta lön i likhet med förste assistent (Cg 22). De förutsättas

härvid i likhet med andra förste assistenter biträda med undervisning

och forskning. — Maskinmästama och förste maskinisterna torde i enlighet

med lönenämndens och byggnadsstyrelsens förslag böra placeras i Ce 19

respektive under beteckningen maskinister i Ce 15. Jag förutsätter, att den

nuvarande maskinmästaren i Ce 17 vid Chalmers tekniska högskola skall

utan ansökningsförfarande kunna överflyttas å den nya maskinmästartjänsten

i Ce 19. Den nya eldarbefattningen i Göteborg torde böra inplaceras

i Ce 10 i anslutning till den av chefen för civildepartementet i bilagan

För flera huvudtitlar gemensamma frågor till årets statsverksproposition

förordade löneregleringen för personalen vid vissa av de fasta maskinanläggningarna

inom civilförvaltningen m. m. — I fråga om den nuvarande

maskinist- och eldarpersonalen förordar jag, i enlighet med byggnadsstyrelsens

förslag, att maskinisten i Ca 14 vid tekniska högskolan i Stockholm

anställes som maskinist i Ca 15 med huvudsaklig uppgift att omhänderhava

värmereglering och reparationsarbete i de anslutna statliga byggnaderna.

Maskinisttjänsten i Ca 12 vid samma högskola bör uppföras på

övergångsstat, till dess den nuvarande innehavaren kan beredas annan anställning;

så länge han kvarstår å övergångsstat bör cn av de nya tjänsterna

i Ce 15 hållas obesatt. Den vid Chalmers tekniska högskola anställde

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

maskinisten i Cg 13 torde tills vidare böra bibehållas i nuvarande lönegrad,

likaså eldaren i Ce 10.

I överensstämmelse med den av byggnadsstyrelsen angivna principen, att

i regel att helårsanställd personal vid maskinanläggningar av icke industriell

karaktär bör vara tjänstemannaanställd, torde vid tekniska högskolan

i Stockholm böra inrättas två befattningar som reparatör i Cell

och tre eldarbefattningar i Ce 10 samt vid Chalmers tekniska högskola en

befattning som reparatör i Ce 11. Samtidigt kan den nuvarande medelsanvisningen

till extra eldarpersonal minskas från 40 000 kronor till 15 000

kronor i Stockholm samt från 10 000 kronor till 4 000 kronor i Göteborg.

I samband härmed torde den ändringen böra vidtagas beträffande tekniska

högskolan i Stockholm, att ifrågavarande medel i likhet med vid Chalmers

tekniska högskola anvisas under icke-ordinarieposten i stället för under

bränsleposten under omkostnadsanslaget. Denna senare post torde till följd

härav kunna minskas med 40 000 kronor.

Vad jag sålunda förordat innebär sammanfattningsvis att för budgetåret

1951/52 följande personal bör — förutom särskilt anställd eldarpersonal —

beräknas för de tekniska högskolornas värme- och kraftcentraler:

Tekniska högskolan

i Stockholm

Chalmers tekniska högskola

Befattning

Löneställning

Befattning

Löneställning

1 föreståndare.......

Intet arvode

1 föreståndare.......

Intet arvode

1 driflsingenjör......

Cg 22 el. 24

1 driftsingenjör......

Cg 22 el. 24

1 maskinmästare.....

Ce 19

1 maskinmästare.....

Ce 191

1 maskinist........

Ca 15''

1 maskinist........

Ce 15

3 maskinister.......

Ce 15''

1 maskinist........

Cg 13

1 maskinist........

Ca 121 * 3

1 reparatör ........

Ce 11

2 reparatörer.......

3 eldare..........

Ce 11

Ce 10

2 eldare..........

Ce 10

Beträffande tillsättningen av de olika befattningarna vid värme- och

kraftcentralerna torde föreståndarna och driftsingenjörema böra utses av

överstyrelsen efter förslag av vederbörande kollegienämnd och övrig personal

anställas i samma ordning, som enligt gällande stadgar föreskrives

för andra motsvarande befattningar vid högskolorna. Jag förutsätter, att

maskinisttjänsterna besättas först när ett verkligt behov därav yppat sig.

Liksom överstyrelsen förutsätter jag vidare, att avgifter, som erläggas

för värme och kraft av olika till vederbörande värme- och kraftcentral anslutna,

högskolan icke tillhöriga institutioner, skola tagas till uppbörd å

vederbörande statsanslag. För tekniska högskolan i Stockholm synes man

1 Avser uppflyttning av den nuvarande maskinisttjänsten i Ca 14.

* En av dessa tjänster hålles obesatt så länge maskinisten i Ca 12 kvarstår i sin nuvarande

befattning.

3 Uppföres å övergångsstat.

1 Avser uppflyttning av den nuvarande maskinmästartjänsten i Ce 17.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89.

icke kunna räkna med några dylika inkomster redan för nästa budgetår;

beträffande Chalmers tekniska högskola förordar jag åter av denna anledning

i det följande en uppräkning av de särskilda uppbördsmedlen i denna

högskolas omkostnadsstat.

Överstyrelsens äskanden i fråga om övrig personal kan jag icke nu

tillstyrka i vidare mån än att jag förordar anvisande av ytterligare 1 000

kronor till extra arbetshjälp vid biblioteket samt inrättande av en kontorsbiträdesbefattning

med avlöning enligt den reglerade befordringsgången vid

högskolans avdelningar och en institutionsvaktmästartjänst i Cell vid

institutionen för metallhyttkonst. Vidare har jag blivit övertygad om den

stora betydelsen icke minst ur ekonomisk synpunkt av att högskolan kan

hålla en skicklig elektrisk instrumentmakare och förordar därför inrättande

av en dylik tjänst; dock är jag icke beredd att för närvarande förorda en

högre löneställning vid denna än Ca 14.

Vid högskolans byggnader vid Drottninggatan i Stockholm finnes anställd

en maskinist i Ce 12. I anslutning till den förut omförmälda löneregleringen

för personalen vid vissa av de fasta maskinanläggningama inom

civilförvaltningen m. m. bör denna tjänst ej vara placerad högre än i Ce 11.

Jag förutsätter därför att vid uppkommande ledighet å tjänsten frågan

om dess återbesättande skall underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Vid bifall till vad jag sålunda i det föregående förordat torde tekniska

högskolans i Stockholm avlöningsanslag böra för nästa budgetår uppföras

med ett belopp av 3 025 000 kronor, fördelat på olika anslagsposter på sätt

framgår av efterföljande hemställan. Detta innebär en anslagshöjning med

131 000 kronor. Jag vill framhålla, att jag vid avvägningen av anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal å ena sidan räknat

med en ökning med 130 000 kronor, avseende nya tjänster, löneklassuppflyttningar

m. m., och å andra sidan med en minskning med 18 000 kronor

med hänsyn till vad i årets statsverksproposition Bil. 2 För flera huvudtitlar

gemensamma frågor anförts om en generell nedskärning av avlöningsanslagen.

I personalförteckningen för tekniska högskolan i Stockholm torde

vederbörliga ändringar böra vidtagas i anledning av vad jag i det föregående

anfört.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare

från och med budgetåret 1951/52, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för tekniska högskolan i

Stockholm, som föranledas av vad jag i det föregående anfört,

b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1951/52:

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................................ 1 267000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare och biträdande

lärare, förslagsvis.......... 319 948

b. Övriga arvoden och särskilda ersättningar

...................... 71052 391 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 457 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 260 000

Summa kronor 3 375 000

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande................... 350 000

Nettoutgift kronor 3 025 000

c) till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 3 025 000

kronor.

2. Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader.

Anslag Nettoutgift

1949/50 ........................... 680 000 759 066

1950/51 (statsliggaren s. 579) ........ 775 000

1951/52 (förslag) ................... 811000

Det för innevarande budgetår anvisade anslagets fördelning å olika med

anslaget avsedda ändamål ävensom den för nästa budgetår av högskolans

kollegienämnd äskade och av överstyrelsen förordade medelsanvisningen

framgår av följande sammanställning, däri tillika angives av överstyrelsen

ifrågasatt ökning, respektive minskning av skilda anslagsposter i förhållande

till innevarande budgetår:

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

59

Anslagsändamål

Medelsanvis- ning för

budgetåret

1950/51,

kronor

Av kollegie- nämnden

äskad medels- anvisning

''ör budgetåret

1951/52,

kronor

Av överstyrelsen

förordad medels- anvisning för

budgetåret

1951/52,

kronor

Av överstyrelsen

ifrågasatt ökning,

respektive minsk- ning i förhållande

till budgetåret

1950/51,

kronor

Utgifter:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis

7 000

7 000

7 000

2. Reseersättningar, förslagsvis

28 000

28 000

28 000

—

3. Expenser:

Bränsle m. m., förslagsvis .

460 000

460 000

460 000

—

Övriga expenser:

Biblioteket........

6 500

6 500

6 500

—

Högskolan i övrigt ....

295 000

400 000

400 000

+ 105 000

4. Övriga utgifter:

Publikationstryck, förslagsvis

39 000

60 000

60 000

+ 21000

Anordnande av anlagprov .

2 500

3 500

3 500

+ 1000

Nattbevakning........

8 000

8 000

8 000

—

Inköp av traktor......

—

8 000

8 000

+ 8 000

» > epidiaskop ....

—

12 000

6 000

+ 6 000

Summa utgifter

846 000

993 000

987 000

+ 141000

Avgår:

Särskilda uppbördsmedel:

1. Ersättning för kol, gas m. m.

70 000

70 000

70 000

2. Övriga uppbördsmedel . . .

1 000

1 000

1000

—

Summa uppbördsmedel

71000

71 000

71000

—

Nettoutgift

775 000

922 000

916 000

+ 141 000

Av handlingarna inhämtas bland annat följande.

Övriga expenser: Högskolan i övrigt. Kollegienämnden

har beräknat, att städningskostnaderna under innevarande budgetår skulle

i jämförelse med sistförflutet budgetår komma att stiga med cirka 15 000

kronor. Vid högskolans fortsatta utbyggnad skulle för städning i nytillkomna

lokaler uppkomma en kostnadsökning av omkring 20 000 kronor. För

renhållningen i övrigt förutsåges en utgiftsökning till följd av utbyggnaden

med ungefär 4 000 kronor. Medelsbehovet för skrivmaterialier, papper och

dylikt beräknades på grund av högskolans expansion komma att ökas med

omkring 10 procent eller med 3 000 kronor. I början av år 1952 torde högskolans

nya telefonväxel komma att levereras. I fråga om inträdesavgifter

för telefonväxeln skulle därigenom uppkomma en nettoökning med cirka

27 000 kronor. Därjämte borde ur delposten utbetalas ett belopp av 15 000

kronor, som högskolans byggnadskommitté ur utbyggnadsanslaget erlagt

för inträdesavgifter vid utvidgningen hösten 1948 av den nuvarande växeln.

Sistnämnda två belopp vore engångsutgifter. För ökade samtalsavgifter be
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

räknades 1 000 kronor. A andra sidan kunde medelsbehovet under delposten

nedräknas med 5 000 kronor till följd av bortfallandet av ett engångsbelopp

för anskaffning av solgardiner till biblioteket. I övrigt bär kollegienämnden

i huvudsak beräknat medelsbehovet under denna delpost med hänsyn till

medelsåtgången under det sistförflutna budgetåret. — I detta sammanhang

må nämnas, att överstyrelsen utgått från att inom ramen för det av överstyrelsen

förordade anslagsbeloppet skulle kunna bestridas även omkostnaderna

för en föreslagen praktisk-teoretisk kurs å Färna.

Publikationstryck. Kollegienämnden har anfört, att artiklar för

högskolans publikationsserie inströmmade i allt snabbare takt och innehölle

forskningsresultat av sådant nationellt och internationellt värde, att de

ovillkorligen borde publiceras. Tidigare hade från statens tekniska forskningsråd

till serien erhållits extra anslag, vilka emellertid ansetts icke böra

utgå vidare. Kollegienämnden hemställde därför enträget om höjning av

delposten med 21 000 kronor.

Anordnande av anlagsprov. Som motivering för den begärda

höjningen har kollegienämnden anfört, att proven med hänsyn till stegrade

kostnader eljest måste förläggas endast till Stockholm, vilket skulle medföra

ökade kostnader för de inträdessökande, för vilka Göteborg vore lämpligare

beläget.

Inköp av traktor. Till stöd för sin framställning härom har kollegienämnden

anfört, att en traktor skulle kunna användas för en mångfald

uppgifter, som nu måste lösas på ett mindre ekonomiskt och mindre ändamålsenligt

sätt genom lej ning av arbetskraft och förhyrning av materiel och

dylikt. Hit hörde snöplogning, sändning av vägar, transport av grus och

jord, bortkörning av sopor och avfall, plöjning i samband med omläggning

av gräsmattor m. m. Högskolans tomtområde omfattade nu över 120000 m2.

Inköp a v epidiaskop. Kollegienämnden har anfört, att flera av

högskolans skioptikonapparater vore föråldrade och delvis förslitna. De användbara

apparater, som funnes och som måste transporteras från en byggnad

till en annan mellan föreläsningarna, vore helt otillräckliga. För sex

moderna epidiaskop med tillbehör beräknades 12 000 kronor. Överstyrelsen

har ansett medelsanvisningen för ändamålet böra begränsas till 6 000

kronor.

Föredraganden. Delposten till bränsle m. m. bör i anslutning till vad

jag anfört under föregående punkt sänkas med 40 000 kronor till 420 000

kronor. Jag tillstyrker, att delposten till övriga expenser höjes med 75 000

kronor till 376 500 kronor. Av höjningen avse omkring 42 000 kronor engångsutgifter

för inträdesavgifter för högskolans telefonväxel. Mot förslaget

om inköp av en traktor har jag i och för sig icke funnit anledning till erinran.

Då en dylik åtgärd emellertid torde medföra en minskning av högskolans

löpande utgifter för renhållning m. m., beräknar jag med beaktande

jämväl av storleken av nyssnämnda delpost icke någon särskild medelsanvisning

för ändamålet. Förslaget om höjning av delposten till anordnande

av anlagsprov med 1 000 kronor till 3 500 kronor tillstyrker jag. Då jag i

övrigt icke ifrågasätter någon ändring av omkostnadsstaten för nästa bud
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Mai ds proposition nr 89.

getår, bör anslaget höjas med 36 000 kronor till 811 000 kronor. Jag hemställer

alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 811 000

kronor.

3. Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. Detta reservationsanslag

är nu upptaget med 1 500 000 kronor och disponeras på sätt

framgår av s. 580 i statsliggaren.

Högskolans kollegienämnd har för nästa budgetår hemställt om anslag

till materiel m. m. i enlighet med följande sammanställning, däri tillika angives

av överstyrelsen för här avsedda ändamål förordad medelsanvisning

och anslagsökning i förhållande till innevarande budgetår.

Ändamål

Av kollegie- nämnden

äskad medels- anvisning,

kronor

Av överstyrelsen

förordad medels- anvisning,

kronor

Av överstyrelsen

förordad ökning i

förhållande till

budgetåret

1950/51,

kronor

Samlingar och laborationer.........

870 000

860 000

+ 123 000

Tekniska licentiatarbeten..........

50 000

50 000

+ 15 000

Undervisningsfilm...............

30 000

15 000

+ 7 000

Nyanskaffning av apparater m. m......

890 000

800 000

+ 80 000

Summa kronor

1 840 000

1 725 000

+ 225 000

Av handlingarna inhämtas bland annat följande.

Samlingar och laborationer. Kollegienämnden har förutom

ett fortlöpande medelsbehov av 836 000 kronor, vilket belopp erfordrades

med hänsyn till prisutvecklingen och till nyinrättade och väsentligt utvidgade

laboratorier, beräknat ett ytterligare belopp av 34 000 kronor

såsom erforderligt vid inrättande av nya lärartjänster enligt kollegienämndens

förslag.

Överstyrelsen har för sin del också funnit det fortlöpande medelsbehovet

vid oförändrade förhållanden ifråga om antalet lärarbefattningar vid högskolan

m. m. böra tillgodoses genom en medelsanvisning av 836 000 kronor.

Med av överstyrelsen föreslagna nya eller omreglerade lärartjänster

följde ett ökat medelsbehov under denna anslagspost av 24 500 kronor.

Tekniska licentiatarbeten. Kollegienämnden, vars framställning

biträtts av överstyrelsen, har motiverat sin hemställan främst

med att antalet licentiander beräknades komma att ökas. För budgetåret

1950/51 hade ingivits ansökningar om bidrag av sammanlagt 85 800 kronor.

Undervisningsfilm. Kollegienämndens medelsäskande avser löpande

utgifter för institutionen för vetenskaplig film och framställande av

en projektivgeometrisk film.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89.

Överstyrelsen liar anfört, att arbetet med de filmer i beskrivande geometri

och nomografi, för vilka medel tidigare anvisats, blivit försenat men

att filmerna beräknades kunna avslutas respektive påbörjas under innevarande

budgetår. Med hänsyn härtill syntes en viss medelsanvisning för

en film i projekti vgeometri böra beräknas. För detta ändamål och för bestridande

av löpande utgifter vid institutionen för vetenskaplig film räknade

överstyrelsen med ett sammanlagt belopp av 15 000 kronor.

Nyanskaffning av apparater m. m. Kollegienämnden

har — efter att ha företagit kraftiga reduktioner av från olika institutioner

framförda äskanden — beräknat medelsbehovet under denna anslagspost

vid oförändrade personalförhållanden till 850 000 kronor och vid inrättande

av nya befattningar m. m. enligt kollegienämndens förslag räknat

med ett ytterligare medelsbehov av 40 000 kronor.

Överstyrelsen har för sin del i rådande statsfinansiella läge ansett sig böra

inskränka sig till att för här avsedda ändamål förorda en medelsanvisning

av 800 000 kronor, varav 10 000 kronor för två av överstyrelsen föreslagna

nya professurer.

Föredraganden. Detta anslag har för innevarande budgetår höjts

med 50 000 kronor till 1 500 000 kronor. Med hänsyn till det statsekonomiska

läget anser jag mig icke nu kunna tillstyrka någon ytterligare anslagshöjning

utan förordar oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår.

Det torde emellertid få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles efter förslag

av överstyrelsen besluta om den närmare fördelningen av anslaget. Jag

hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m.

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av

1 500 000 kronor.

4. Chalmers tekniska högskola: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1949/50 ..................................... 1 534 000 1417 722

1950/51 (statsliggaren s. 583) ................ 1 627 000

1951/52 (förslag) ............................. 1705 000

Högskolans koUegienämnd har hos överstyrelsen för de tekniska högskolorna

gjort framställningar, som, därest de bifallits, hade medfört en anslagshöjning

av i runt tal 728 000 kronor. Överstyrelsen har förordat kollegienämndens

anslagsäskanden endast i begränsad utsträckning och tillstyrkt

anslagshöjningar om tillhopa 352 000 kronor.

I det följande redogör jag mera utförligt huvudsakligen endast för de

framställningar av överstyrelsen, vilka jag funnit mig kunna biträda helt

eller delvis.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89.

A. Lärarpersonal.

Professur i textilmekanik, varvid nuvarande speciallärarbefattning

i textil- och konfektionsteknologi med arvode av 3 100 kronor

ändras till en speciallärarbefattning i konfektionsteknik med arvode av

2 650 kronor.

Under senare år har vid högskolan successivt inrättats ett antal lärarbefattningar

för undervisningen och forskningen i textila ämnen. Sålunda

finnes för närvarande, utom nämnda speciallärartjänst i textil- och konfektionsteknologi,

en speciallärartjänst i ettvart av ämnena textil materiallära,

textil provningsteknik samt färgeri- och appreturteknik. Härjämte har från

och med den 1 juli 1948 inrättats en professur i textilkemi, vilken är förenad

med föreståndarskapet för svenska textilforskningsinstitutet.

Kollegienämnden, som redan för innevarande budgetår hemställde om

inrättande av ifrågavarande professur i textilmekanik, anförde därvid bland

annat:

Då landets textila industri är dess näst största och undervisningen på

högskolestadiet i textila ämnen är av stor betydelse för denna industri, synes

tiden nu vara inne att fortsätta utbyggandet av den textila undervisningen

i huvudsaklig anslutning till de linjer, som Textilrådet tidigare utstakat.

Föreståndaren för textilforskningsinstitutet har uppgjort ett förslag för

undervisningens vidare utbyggande. Häri framhålles bland annat, att utvecklingen

bör sikta till att åstadkomma en särskild avdelning för textilundervisning,

delad på två studieriktningar — en textilmekanisk och en

textilkemisk — ehuru det icke är tänkbart att åstadkomma denna avdelning

omedelbart. Emellertid bör enligt förslaget nu inrättas en ny professur i

textilmekanik i utbyte mot en del av speciallärartjänsten i textil- och konfektionsteknologi.

Den återstående delen av denna speciallärartjänst bör

därvid omvandlas till en ny speciallärartjänst i konfektionsteknik. Det för

ifrågavarande professur förordade programmet omfattar en grundkurs i

textilmekanik (2 + 2 veckotimmar i tredje ht), gemensam för avdelningarna

för maskinteknik och kemi, samt kurser för avdelningen för maskinteknik

i spinneri teknik (2 + 2 i tredje ht), väveriteknik (2 + 2 i fjärde ht)

och trikåteknik (2 + 2 i tredje vt).

Styrelsen för Svenska textilforskningsinstitutet tillstyrkte varmt inrättandet

av den föreslagna professuren i textilmekanik och anförde bland

annat:

Textilindustrin planerar f. n. en avsevärd utvidgning av den tillämpade

forskningen, så att industrin i samarbete centralt behandlar flera aktuella

fabrikationsproblem, som ha allmänt intresse. För att dessa planer skola

kunna genomföras fordras en kader av välutbildade forskare, huvudsakligen

civilingenjörer med speciell inriktning på den textila tekniken.

Mölmlycke väfveriaktiebolag anförde bland annat följande rörande behovet

av den ifrågavarande professuren:

Utgifterna för privat konsumtion av textilvaror i Sverige uppgingo år

1948 till 3,1 miljarder kronor. Textil- och konfektionsindustrin i vårt land

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

sysselsätter cirka 110 000 personer. Dessa fakta visa betydelsen av att

nämnda industri får åtminstone samma möjligheter till framåtskridande

som andra industrier.

De tekniska problemen inom spinnerier, väverier och trikåfabriker äro

övervägande av mekanisk och organisatorisk art. Främst avse de en riktig

mekanisk behandling av ett rätt valt råmaterial och ekonomiserandet med

den mänskliga arbetskraften. Stegringen av råvarukostnaden skärper kraven

på driftsledningens skicklighet. De relativt höga arbetslönerna i Sverige

nödvändiggöra en rationalisering, som otvivelaktigt skulle befordras genom

tillgång till högskoleingenjörer med fylligare utbildning i textilmekanik.

Stiftelsen Svensk textilforskning har numera utfäst sig att vid ett inrättande

av ifrågavarande professur från och med nästa budgetår lämna ett

engångsbidrag till utrustning av den textilmekaniska institutionen vid högskolan,

varvid stiftelsen i huvudsak anfört:

För att understryka den stora betydelse, som den samlade svenska textilindustrin

tillmäter inrättandet av en professur i textilmekanik, har stiftelsen

förklarat sig villig att lämna ett engångsbidrag av 50 000 kronor för

anskaffning av den utrustning av instrument och dylikt, som den textilmekaniska

institutionen vid högskolan behöver för undervisningen och

forskningen under förutsättning, att staten beslutar att inrätta ifrågavarande

professur från och med läsåret 1951—52.

Överstyrelsen har — med upprepande av sin för innevarande budgetår

gjorda framställning om inrättande av ifrågavarande professur — härtill

anfört:

Enligt överstyrelsens mening framstår en fortsatt utbyggnad av högskolans

lärarkrafter på förevarande område som ett i hög grad angeläget

önskemål för tillgodoseende av föreliggande utbildnings- och forskningsbehov,

därvid överstyrelsen vill understryka textilindustrins utomordentligt

stora betydelse för landet. Av den i ärendet förebragta utredningen har

överstyrelsen sålunda blivit övertygad om vikten av att den ifrågasatta

professuren i textilmekanik snarast blir inrättad. Överstyrelsen erinrar, att

även statsutskottet vid 1950 års riksdag i anledning av i ämnet väckta

motioner (I: 143; II: 171) i utlåtande (nr 8) förklarat sig ha funnit starka

skäl tala för att en professur i textilmekanik framdeles komme till stånd.

Den betydelse, som av textilindustrin tillmätes denna professur, har även

kommit till uttryck i den nu föreliggande utfästelsen från denna industris

sida om ett utrustningsbidrag av 50 000 kronor till vederbörande institution

vid högskolan, därest professuren inrättas från och med den 1 juli 1951.

Överstyrelsen får sålunda livligt tillstyrka förslaget härom. Vid bifall härtill

bör den nuvarande speciallärarbefattningen i textil- och konfektionsteknologi

ändras till en speciallärarbefattning i konfektionsteknik, vilket i sin

tur medför en anslagsminskning av 450 kronor.

Personlig professur i fläkt anläggnings- och luftbehandlingsteknik,

varvid det med nuvarande speciallärarbefattning

i pumpar, fläktar och vattenturbiner förenade arvodet av 8 150 kronor

minskas till 3 850 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr S9. G5

Aktiebolaget Svenska fläktfabriken har erbjudit sig att, om civilingenjören

F. V. Tenelius (född den IG februari 1894) erhölle en personlig professur

i fläktanläggnings- och luftbehandlingsteknik, bekosta hans professorslön

samt tillskjuta 3 000 kronor årligen till samlingar och laborationer,

allt längst till och med den 30 juni 1959. Härjämte har bolaget utfäst sig

att ställa ett engångsbelopp av 30 000 kronor till förfogande för inredning

och utrustning av professorns institution. Bolaget har förutsatt, att Tenelius

skulle få statlig pension som om han varit ordinarie professor.

Överstyrelsen har tillstyrkt inrättande av ifrågavarande professur pa

angivna villkor. Överstyrelsen har räknat med att för statsverket även

skulle uppkomma kostnader för anställande av en förste assistent och eu

vaktmästare på institutionen med ett sammanlagt lönebelopp av cirka

15 200 kronor.

Professur i byggnadsekonomi och b y g g n a d s organisation

i stället för nuvarande speciallärartjänst i ämnet med arvode

av 3 850 kronor.

Avdelning skollegiet för avdelningen för väg- och vattenbyggnad har —

med instämmande av avdelningskollegiet för avdelningen för arkitektur —

gjort framställning angående inrättandet vid Chalmers tekniska högskola

av en professur i byggnadsekonomi och byggnadsorganisation och därvid

bland annat anfört:

1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningens ordnande

(stat. off. utr. 1943:30, s. G8) ha föreslagit, att vid tekniska högskolan

i Stockholm skulle inrättas en professur i ämnet, vilken skulle utgöra en

viss motsvarighet till den inom den maskintekniska avdelningen inrättade

professuren i industriell ekonomi och organisation.

Med tanke på det stora ekonomiska värde — både i nuvarande tid och i

framtiden — som byggnadsproduktionen omfattar (i nationalbudgeten för

1950/51 är byggnadsverksamheten upptagen till 2,1 miljarder kronor), är

det av utomordentligt stor betydelse, att detta ämne jämväl vid Chalmers

tekniska högskola erhåller den omfattning, som de sakkunniga angivit för

tekniska högskolan i Stockholm. Enligt avdelningskollegiets mening bör

det finnas utsikt att erhålla medverkan från företagare och intresserade

inom det byggnadstekniska området eller sammanslutningar av inom området

verksamma företagare.

Avdelningskollegiet tiinker sig härvid såsom lämplig utväg att till en

början med medel, som anskaffas utan anlitande av statsmedel, samt med

tillägg av de statsmedel, som frigöras därigenom att den nuvarande speciallärartjänsten

i ämnet kan slopas, då professuren kommer till, inrätta eu

professur, eventuellt en personlig professur, i ämnet byggnadsekonomi och

byggnadsorganisation vid Chalmers tekniska högskola samt att denna med

på angivet sätt anskaffade medel upprätthålles under en lämplig tidsperiod,

t. ex. 10 år. Avdelningskollegiet hyser den förhoppningen att statsmakterna

därefter skola vara beredda att med statsmedel inrätta en permanent professur.

Kostnaderna för verksamheten vid den tilltänkta professuren upp
5

— Bilrnng till riksdagens irrotolcoll 1961. 1 samt. Nr 89.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Kujigl. Maj ds -proposition nr 89.

skattar avdelningskollegiet till cirka 45 000 kronor per år. Inrättandet av

den nya professuren beräknas icke komma att medföra behov av nya byggnader.

Däremot torde smärre omändringsarbeten behöva utföras.

Kollegienämnden har hemställt om inrättandet av den ifrågasatta professuren

i huvudsaklig anslutning till avdelningskollegiets skrivelse från

och med den 1 juli 1951.

Överstyrelsen, som förordat en professur i byggnadsekonomi och byggnadsorganisation

vid tekniska högskolan i Stockholm från och med nästa

budgetår, har föreslagit inrättande av en motsvarande professur vid Chalmers

tekniska högskola. Överstyrelsen har räknat med att, därest den nu

ifrågavarande professuren komme till stånd, bidrag till därmed förenade

kostnader kunde påräknas med ett årligt belopp av 45 000 kronor under

en tid av tio år, varav 25 000 kronor från Göteborgs stad samt 20 000 kronor

av vissa firmor och organisationer. Då grundad anledning syntes föreligga

för antagandet, att vissa i utsikt ställda bidrag skulle komma att inflyta,

har överstyrelsen ansett sig böra föreslå inrättande av ifrågavarande

professur utan att avvakta vederbörandes skriftliga bekräftelse. Överstyrelsen

har framhållit, att med bidrag från kommunalt och enskilt håll av den

storlek, som här avsåges, professurens inrättande under en tid av tio år i

stort sett icke syntes behöva medföra någon kostnad för statsverket. Överstyrelsen

har förutsatt, att professuren skulle erhålla karaktären av ordinarie

professur och bidragen därtill inlevereras till högskolan för att tillgodoföras

vederbörande riksstatsanslag. Lämpligen syntes sålunda bidragen

i första hand till erforderligt belopp böra tillgodoföras högskolans avlöningsanslag

för bestridande av avlöningsförmånerna till professurens innehavare

och en förste assistent samt i andra hand högskolans materielanslag.

De närmare föreskrifterna härom torde det böra ankomma på Kungl. Maj:t

att framdeles meddela efter förslag av överstyrelsen.

Beträffande de av överstyrelsen förutsatta bidragen från Göteborgs stad

in. fl. ha numera till ecklesiastikdepartementet inkommit vissa skriftliga förbindelser.

Staden har utlovat det beräknade årsbeloppet av 25 000 kronor.

Övriga bidrag, beträffande vilka utfästelser inkommit, utgöra tillhopa

18 000 kronor för år räknat. Sammanlagt uppgå alltså de sålunda för tioårsperioden

utlovade bidragen till 43 000 kronor för år. Ett bidrag å 2 000

kronor är dock beroende på prövning för ett år i sänder.

Ändring av benämningen å professuren i mekanik

och matematik till professur i mekanik. Kollegienämnden har hemställt

om denna ändring under åberopande av att ämnet matematik numera

företräddes av särskild professur. Övei-styrelsen har tillstyrkt framställningen.

Speciallärarbefattning

3 050 kronor.

i geoteknik med arvode av

opaginerad Kontrollera mot PDF

(»7

Kungl. Maj:ts proposition nr SO.

Kollegienämnden har — med hänvisning till en av avdelningsrådet för

avdelningen för väg- och vattenbyggnad vid högskolan därom gjord framställning

— förordat inrättande i första hand av en professur i nämnda

ämne och i andra hand av en speciallärarbefattning, det senare i enlighet

med ett förslag av 1940 års förenämnda sakkunniga.

Omförmälda sakkunniga ha härutinnan i huvudsak anfört:

Den geotekniska undervisningen är nu fördelad på flera ämnen. En samlad

undervisning är i hög grad påkallad. Inrättandet av en lärarbefattning

skulle innebära en koncentration av undervisningen och undvikande av

dubbelundervisning. Men framför allt skulle numera, då detta läroämne,

från att ha utgjort ett tämligen oplöjt område, blivit föremål för en intensiv

forskning i olika länder, däribland Sverige, en fruktbringande undervisning

kunna givas. Ingående kunskaper i geoteknik särskilt med hänsyn

till svenska förhållanden äro av största ekonomiska betydelse vid konstruktion

av grundläggningar för hus- och brobyggnader samt vid vägbyggnader

och vattenbyggnader. Denna forsknings stora ekonomiska betydelse

för byggnadsverksamheten skulle otvivelaktigt motivera inrättande av

forskningsprofessurer i geoteknik vid de tekniska högskolorna. Tillsvidare

föreslås emellertid inrättande av eu speciallärarbefattning i ämnet.

Avdelningsrådet har i sin förberörda framställning förordat en professur

samt därvid bland annat anfört:

Allmän enighet torde råda därom, att särskild undervisning i geoteknik

snarast bör anordnas vid de tekniska högskolorna. Ordnas denna undervisning

genom en speciallärare, inträder svårigheten att kunna förvärva en

kompetent kraft. I detta avseende äro svårigheterna i Göteborg betydligt

större än i Stockholm, där man bland tjänstemännen å Statens geotekniska

institut har utsikt att förvärva lämplig lärare. De få personer i Göteborg,

som skulle komma i fråga och vara önskvärda för en sådan befattning, i\ro

med all säkerhet så bundna av sina betydelsefulla huvuduppgifter, att de

icke kunna åtaga sig detta uppdrag. Avlöningen är ej heller av den storlek,

att eu kompetent person skulle kunna flytta till Göteborg för att ägna

sig åt denna undervisning. Framför allt skulle emellertid inrättandet av en

speciallärarbefattning icke lösa frågan om upptagande av forskning inom

detta område i Göteborg.

Överstyrelsen finner visserligen en professur i ämnet vid högskolan vara

ett angeläget önskemål med hänsyn till de speciella behov av forskning på

förevarande område, som föreligger för västra Sveriges del. Emellertid torde,

anför överstyrelsen vidare, för närvarande någon villig kraft med kompetens

för eu sådan professur icke stå till buds. För att huvudsakligen tillgodose

behovet av en samlad undervisning i geoteknik vid högskolan har överstyrelsen

därför ansett sig böra tills vidare stanna vid att hemställa om inrättandet

av en speciallärartjänst i ämnet i enlighet med 1940 års sakkunnigas

förslag.

Uppräkning av arvodet å t bit r it d a n d e 1 ii r a r e n i

mekanik II I från 3 900 till 5 150 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

08

Kungl. Majds proposition nr 89.

Koilegienämnden har härutinnan anfört:

Från och med innevarande budgetår har inrättats cn biträdande lä rarbefattning

i mekanik III med ett arvode av 3 900 kronor i enlighet med

kollegienämndens äskande föregående år. Arvodet för denna biträdande

lärare var emellertid på grund av ett skrivfel felaktigt angivet. Arvodet

bör vara enligt hittills gällande grunder 5 145 kronor eller avrundat 5 150

kronor.

Överstyrelsen har anslutit sig till ifrågavarande förslag.

Utökning av under visnings skyldigheten för biträdande.

läraren i matematik II med höjning av arvodet

från 2 200 till 6 100 kronor.

Koilegienämnden har härom bland annat anfört:

Professuren i matematik är för närvarande förenad med en undervisningsskyldighet

av 14 terminveckotimmar föreläsningar och 7 övningstimmar

per vecka under en termin, vartill komma 2 terminveckotimmar

föreläsningar och 1 övningstimme per vecka under en termin, som bestrides

av den biträdande läraren i matematik II. Till denna undervisningsskyldighet

kommer en examinationsbörda, som är mycket betungande

på grund av det stora antal studerande, som deltaga i det för många

avdelningar gemensamma läroämnet matematik I. Koilegienämnden föreslår,

sedan avdelningskollegiet yttrat sig, att professuren avlastas genom

utökning av den biträdande lärartjänsten, så att till professuren skall höra

8 föreläsningstimmar och 4 övningstimmar och lika mycket till den biträdande

lärartjänsten.

Överstyrelsen bär funnit det angeläget, att professuren i matematik, som

för närvarande vöre förenad med en undervisningsskyldighet avsevärt överstigande

dén för en professor normala, erhölle den lättnad häri, som det

föreliggande förslaget åsyftade. Överstyrelsen har därför tillstyrkt detsamma.

Vissa lärartjänster i övrigt. Överstyrelsen har vidare föreslagit

inrättande av:

1) professur i teleteknik II,

2) laboratorstjänst i kemi,

3) biträdande lärarbefattning i atom- och strålningsfysik,

4) » » » elektroakustik,

5) » » » elektricitetslära och elektrisk mätteknik,

6) » » » teleteknik I.

Tillfälliga lärare, förste assistenter och assi s te nt

e r. Koilegienämnden har begärt uppräkning av högskolans anslagsmedel

för ifrågavarande ändamål från 475 000 kronor till i runt tal 630 000 kronor.

Överstyrelsen har förslagit en ökning med 190 000 kronor, därvid överstyrelsen

anfört huvudsakligen följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl■ Maj:ts proposition nr SO. Ö9

Vid bifall till överstyrelsens förslag om inrättande av nya professurer

och för tillgodoseende av institutioner, som ännu icke tilldelats någon förste

assistent, erfordras sammanlagt tio nya förste assistenter, feedan budgetåret

1947/48 har högskolan — trots utbyggnaden — i stort sett endast

kommit i åtnjutande av en förstärkning av assistentmedlen med 25 000

kronor från och med innevarande budgetår. Fonden för besparade medel

till ersättningar åt tillfälliga lärare, förste assistenter och assistenter har

av kollegienämnden under budgetåret 1949/50 anlitats för täckande av

därmed avsedda utgifter till ett belopp av i runt tal 68 000 kronor, varigenom

fonden under innevarande budgetår minskats från 265 000 till

197000 kronor i runt tal. För innevarande budgetår förutses en ytterligare

avsevärd förbrukning av fondmedlen. Med hänsyn härtill anser sig

överstyrelsen till en början böra tillstyrka en uppräkning av dessa medel

för tillgodoseende av nämnda behov av förste assistenter med 88 000

kronor, vartill kommer ett belopp av 5 000 kronor för löneklassuppflyttningar

av förste assistenter.

Även vid oförändrade personalförhållanden torde vidare till undvikande

av en ytterligare förbrukning av fondmedel i större omfattning under budgetåret

1951/52 krävas en förstärkning av assistentmedlen med minst

68 000 kronor.

Kollegienämnden har gjort framställning om inrättande av ett antal

forskningsingenjörstjänster för handhavandet av högskolans elektronmikroskop,

för skötseln av dess matematikmaskiner och för tillsyn över

de elektrotekniska laboratoriernas utrustning. Här avsedda uppgifter synas

överstyrelsen tills vidare lämpligen böra i viss utsträckning kunna tillgodoses

genom anlitande av personal, som avlönas av assistentmedel. Härför

och för tillgodoseende av övriga med förevarande anslagsmedel avsedda

ändamål vill överstyrelsen förorda en ytterligare uppräkning av assistentmedlen

med 29 000 kronor.

Överstyrelsen har härvid förutsatt, att inkomstposten avgifter

från de studerande för nästa budgetår skulle upptagas till oförändrat

belopp, 210 000 kronor.

B. Övrig personal.

Kontorspersonal å rektorsexpedit ionen. Kollegienämnden

har begärt förstärkning av biträdespersonalen å .rektorsexpeditionen

med tvä nya biträden för skriv- och kontorsgöromål (reglerad befordringsgång),

det ena för kamrerarkontoret och det andra för kansliet. Till

stöd härför har anförts bland annat:

På kamrerarkontoret har arbetsmängden ökats med avseende å redovisningen

av skattemedel samt förandet av matriklar och andra personaluppgifter,

varjämte antalet befattningshavare och studerande,ökats. Den

fortgående ansvällningen av arbetsmängden har medfört en utomordentligt

hård belastning ä kontorets personal, vilken personal är påfallande mindre

än motsvarande vid tekniska högskolan i Stockholm. Inom kansliet vid

Chalmers tekniska högskola är arbetsbelastningen av sådan omfattning, att

göromålen icke kunna i behörig ordning skötas utan tillgång på ytterligare

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

arbetskraft. Viss eftersläpning har numera uppkommit. Disproportionen i

fråga om kanslipersonal mellan de båda tekniska högskolorna är iögonfallande.

Institution svaktmästare m. in. För innevarande budgetår

begärde överstyrelsen inrättande av fyra nya tjänster som institutionsvaktmästare

i Ce 13, nämligen för fysikinstitutionen, skeppsbyggnadsavdelningen,

jonosfärobservatorierna och institutionen för teoretisk kemi. Framställningen

bifölls såtillvida, att tre tjänster i Ce It inrättades.

Kollegienämnden har nu hemställt om inrättande av, bland annat, två

nya tjänster söm institutionsvaktmästare i Ce 13, den ena för jonosfärobservatorierna

och den andra (glasblåsare) för fysik och kemiinstitutionerna

gemensamt, samt av en expeditions vaktstjänst i Ce 9 för Gibraltarområdet.

Av motiveringen inhämtas bland annat:

För jonosfärobservatorierna finnes anställd en finmekaniker med arvode

som bestrides av donerade medel. Han svarar för arbetet vid verkstaden

i Göteborg och en filialverkstad vid Kirunaobservatoriet. Det är icke tänkbart,

att donatorerna i längden vilja bidraga till personalkostnadernas bestridande.

Behovet av en finmekaniker har accentuerats genom ökning av

observationsverksamheten. Observatoriernas dyrbara apparatur måste väl

vårdas och ständigt uppkommer behov av nya instrument, vilka om möjligt

tillverkas på verkstaden.

Vid kemiska institutionerna och fysikinstitutionen finnes nu en skicklig

glasblåsare tillfälligt anställd. Stadigvarande behov av en glasblåsare föreligger.

För tillsyn under dagen och allmänna vaktmästargöromål har länge funnits

behov av en särskild expeditionsvakt inom Gibraltarområdet. Behovet

har accentuerats genom tillkomsten av nybyggnaden för maskinteknik och

inflyttningen i elektronikbyggnaden. Nuvarande institutionsvaktmästare

vid institutionerna inom området äro helt upptagna med andra arbetsuppgifter

och kunna därför icke åläggas här avsedda göromål.

Överstyrelsen har anslutit sig till kollegienämndens framställning, därvid

överstyrelsen beträffande expeditions vaktstjänsten framhållit, att ingen

tjänst för närvarande funnes för ombesörjande av expeditionsvaktsgöromålen

vid de till högskolans nya område förlagda institutionerna.

Övriga förslag. Överstyrelsen har vidare föreslagit:

1) uppflyttning av högskolesekreteraren från Ce 27 till Ca 29 och förändring

av kamrerartjänsten i Ca 25 till befattning som högskoleintendent

i Ca 29,

2) anställande av ytterligare en amanuens och en biblioteksassistent

(Ce 15) vid biblioteket,

3) uppflyttning av sju biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål

till kanslibiträdestjänster i Ce 11 samt inrättande av två nya kanslibiträdestjänster

på högskolans avdelningar,

4) inrättande av nya tjänster m. in. vid värme- och kraftcentralen,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 89. <1

5) anvisande av ytterligare 10 000 kronor för anställande av laboratorie
biträden,

, .

6) höjning av icke-ordinarieposten med 1 300 kronor med anledning av

löneklassuppflyttningar m. m.

Föredraganden.

Även i fråga om Chalmers tekniska högskola nödgas jag intaga en starkt

restriktiv hållning till kraven pa ökad medelsanvisning.

Vad först beträffar överstyrelsens äskanden om nya professurer, föreligga

beträffande tre av dem utfästelser om enskilda eller kommunala bidrag

i en eller annan form till bestridande av de med professurerna förenade

kostnaderna. Det sålunda ådagalagda intresset och de utlovade bidragen

äro givetvis omständigheter, som böra tillmätas betydelse vid öivervägandet

av frågan om professurerna böra inrättas. Då emellertid många

framställningar om inrättande av angelägna vetenskapliga tjänster under

nuvarande förhållanden måst avvisas och då statsverket ändock förr eller

senare skulle få vidkännas utgifter för nämnda tre professurer, synes avgörande

vikt böra fästas vid deras betydelse ur allmänna synpunkter. De

överväganden, som skett beträffande äskandena om nya professurei, ha

lett till att nu endast en ny professur föreslås, nämligen i textilmekanik.

Ett fortsatt utbyggande av den textiltekniska undervisningen genom inrättande

av en professur i textilmekanik förefaller mig starkt behövligt

i betraktande av textilindustrins storlek samt med tanke på utvecklingen

inom detta område och det ökade forskningsbehov, som framkallats av

stegrade fabrikationskostnader. Jag tillstyrker därför, att en professur

i textilmekanik inrättas från och med nästa budgetår. Stiftelsen Svensk

textilforskning har utlovat ett bidrag av 50 000 kronor till utrustning av

en textilmekanisk institution. Vid professurens inrättande bör den nuvarande

speciallärarbefattningen i textil- och konfektionsteknologi ändras

till att avse konfektionsteknik och speciallärararvodet minskas med 450

kronor. I enlighet med överstyrelsens förslag bör professuren i mekanik

och matematik erhålla benämningen professur i mekanik.

I fråga om speciallärare bör såsom förut nämnts vass förändring vidtagas

i samband med inrättande av den föreslagna nya professuren. Överstyrelsen

har framlagt förslag om inrättande av en befattning som speciallärare i

geoteknik med ett arvode av 3 050 kronor. Ehuru en förbättring av under

visningen på detta område skulle vara av värde, anser jag — under erinran

om vad från högskolans sida uttalats rörande svårigheterna att förvärva en

kompetent geotekniker för eu dylik befattning med inrättande av befattningen

tills vidare böra ansta. \ ad angar biträdande lät are finner jag

mig kunna tillstyrka dels höjning av arvodet för biträdande läraren i

mekanik 111 med 1 250 kronor, varigenom eu uppkommen felaktighet skulle

rättas till, dels höjning av arvodet för biträdande läraren i matematik 11

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

med 3 900 kronor, vilken höjning bör ske för att den med professuren i

matematik I förenade, onormalt stora undervisningsskyldigheten skall

kunna minskas. För speciallärare och biträdande lärare beräknar jag alltså

en sammanlagd ökning med 4 700 kronor.

Till ersättningar åt tillfälliga lärare, förste assistenter och assistenter har

för innevarande budgetår anvisats en delpost å 475 000 kronor. Överstyrelsen

har föreslagit en betydande ökning av dessa medel, därvid överstyrelsen

åberopat belastningen under sistförflutna budgetår samt behovet

av fler förste assistenter och av personal för skötsel av elektronmikroskop

m. m. ävensom löneklassuppflyttningar. Jag anser mig nu endast

kunna tillstyrka en höjning av delposten med 25 000 kronor.

Till följd av den ökade arbetsbelastningen på kansliet och kamrerarkontoret,

huvudsakligen beroende på högskolans utbyggnad, torde kontorspersonalen

böra få utökas med ett biträde för skriv- och kontorsgöromål

med reglerad befordringsgång. Vad angår vaktmästarpersonalen anser

jag mig böra tillstyrka inrättande av en institutionsvaktmästartjänst vid

jonosfärobservatorierna, vilken tjänst bör placeras i lönegrad Ce 13. Högskolan

synes också böra få möjlighet att anställa en expeditionsvakt med

uppgift att utöva tillsyn och utföra allmänna vaktmästargöromål på Gibraltarområdet.

Medelsanvisningen för detta ändamål torde nu böra avse lönegraden

Cf 7. I samband med anmälan av anslagsäskandena beträffande

avlöningar vid tekniska högskolan i Stockholm har jag tagit ställning till

frågan om personalorganisationen vid värme- och kraftcentralen vid Chalmers

tekniska högskola. I anslutning till av chefen för civildepartementet

i Bil. 2 För flera huvudtitlar gemensamma frågor till årets statsverksproposition

förordad lönereglering för personalen vid vissa av de fasta

maskinanläggningarna inom civilförvaltningen m. m. bör tjänsten som

värmeledningsskötare i Ca 10 vid högskolan ombildas till värmeskötartjänst

i Ca 11.

I vidare mån än som framgått av det föregående har jag icke ansett

mig nu kunna biträda föreliggande förslag om förstärkning i olika avseenden

av högskolans personalorganisation.

Förevarande anslag torde för nästa, budgetår böra uppföras med 1 705 000

kronor med den fördelning å de särskilda anslagsposterna, som framgår

av efterföljande avlöningsstat. Detta innebär en anslagshöjning med 78 000

kronor, varav 51 000 kronor avse anslagsposten till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal. Vid beräkningen av denna anslagspost har jag å

ena sidan räknat med en höjning av posten med 63 000 kronor på grund

av tillkomsten av nya tjänster m. m. A andra sidan har jag med hänsyn

till vad som anförts i nyssnämnda Bil. 2 till statsverkspropositionen angående

en generell nedskärning av avloningsanslagen beräknat en minskning

av posten med 12 000 kronor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 89.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för Chalmers tekniska högskola,

som föranledas av vad jag i det föregående anfört,

b) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska

högskola, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vi#

...................................... 645 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare och biträdande

lärare, förslagsvis ...... 232 564

b. Övriga arvoden och särskilda ersättningar

.................... 38 936 271 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 852 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 146 500

Summa kronor 1 "915 000

Särskilda uppbördsmed el:

Avgifter från de studerande .................. 210 000

Nettoutgift kronor 1 705 000

c) till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 705 000

kronor.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr S9.

5. Chalmers tekniska högskola: Omkostnader.

Anslag Nettontgift

1949/50 ........................... 320 000 328 839

1950/51 (statsliggaren s. 586) ........ 370 000

1951/52 (förslag) ................... 355 000

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna har för nästa budgetår föreslagit

sänkning av detta förslagsanslag med 9 000 kronor till 361 000 kronor

på sätt framgår av följande sammanställning:

Anslagsändamål

Medelsanvis- ning för

budgetåret

1950/51,

kronor

Av överstyrelsen

föreslagen medels- anvisning för

budgetåret

1951/52,

kronor

Ökning, respek- tive minskning i

förhållande till

budgetåret

1950/51,

kronor

Utgifter:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis.......

2 000

3 000

+ 1000

2. Expenser, förslagsvis:

Bränsle m. m., förslagsvis........

200 000

200 000

_

Övriga expenser:

Biblioteket...............

6 500

6 500

__

Högskolan i övrigt...........

118 000

130 000

+ 12 000

3. Publikationstryck, förslagsvis......

20 000

23 000

+ 3 000

4. Reseersättningar, förslagsvis.......

14 500

17 500

+ 3 000

3. Övriga utgifter: Reparations- ock änd- ringsarbeten i högskolans äldre bygg- nader ..................

25 000

11000

— 14 000

Summa utgifter

386 000

391 000

+ 5 000

Avgår:

Särskilda uppbördsmedel:

1. Ersättning för bränsle m. m.......

15 500

29 500

+ 14 000

2. Hyror...................

500

500

—

Summa uppbördsmedel

16 000

30 000

+ 14 000

Nettoutgift

370 000

361 000

— 9 000

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.

Sjukvård m. m. Medelsåtgången under budgetåret 1949/50 har utgjort

omkring 2 900 kronor.

Övriga expenser: Högskolan i övrigt. Den begärda höjningen

har motiverats med stegrade kostnader för städning och telefoner

i nybyggnaderna för avdelningen för elektroteknik.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

Publikationstryck. Till stöd för framställningen om höjning av

delposten har anförts, att tekniska avhandlingar på svenska språket sällan

kunde bli kända utanför Skandinavien och att medel därför borde anvisas

för översättning till något av de stora kulturspråken av avhandlingar, som

antoges för tryckning i högskolans handlingar.

Reseersättningar. I fråga om delposten till rese- och traktamentsersättningar

för sådana resor mellan Göteborg och Stockholm eller

ort, där högskolan tillhörig institution är belägen, vilka företagas av lokalstyrelseordföranden,

rektor eller annan tjänsteman, har begärts en höjning

från 3 000 till 5 000 kronor under framhållande av att traktamentsersättningar

icke kunnat utbetalas för resor till högskolans laboratorier i Kiruna

och Onsala. Delposten till rese- och traktamentsersättningar åt lärare för

ledande av studieresor och andra exkursioner med de studerande, nu upptaget

till 7 500 kronor, har ansetts böra höjas med 1 000 kronor främst med

hänsyn till att nya lärartjänster tillkommit.

Reparations- och ändringsarbeten. Totalkostnaden för

dessa arbeten har senast uppskattats till 76 000 kronor, varav 15 000 kronor

beräknats för iordningställandet av lärarrum för en ifrågasatt professur i

stadsbyggnad. Hittills har för ändamålet anvisats ett sammanlagt belopp av

50 000 kronor. Då överstyrelsen funnit inrättandet av nämnda professur

böra anstå, har överstyrelsen för nästa budgetår begärt en medelsanvisning

av endast (76 000—50 000—15 000 =) 11 000 kronor.

Föredraganden. Anslagsposten till sjukvård in. in. bör uppräknas

med 1 ((00 kronor. Ifråga om delposten till övriga expenser tillstyrker jag

eu höjning med 10 000 kronor och beträffande anslagsposten till reseersättningar

med 2 000 kronor. Anslagsposten till reparations- och ändringsarbeten

i högskolans äldre byggnader bör i enlighet med överstyrelsens förslag

minskas med 14 000 kronor. I övrigt ifrågasätter jag icke någon ändring beträffande

omkostnadsstatens utgiftssida. Inkomsterna av ersättning för

bränsle in. in. torde i enlighet med överstyrelsens förslag böra uppräknas

med 14 000 kroftor. Vid bifall till vad jag sålunda förordat, bör förevarande

anslag för nästa budgetår uppföras med 355 000 kronor, vilket innebär en

anslagsminskning med 15 000 kronor. Jag hemställer alltsa, att Kungl.

Majrt måtte föreslå riksdagen

att till Chalmers tekniska liöc/skola: Omkostnader för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 355 000

kronor.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. May.ts proposition nr 89.

6. Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. Detta reservationsanslag,

som för budgetåret 1946/47 var uppfört med 425 000 kronor, är nu

upptaget med 850 000 kronor och disponeras på sätt framgår av s. 587 i

statsliggaren.

Högskolans kollegienämnd har för nästa budgetår hemställt om anslag

till materiel m. m. i enlighet med följande sammanställning, i vilken tillika

angives av överstyrelsen för här avsedda ändamål förordad medelsanvisning

och anslagsökning i förhållande till innevarande budgetår.

Ändamål

Av kollegie- nämnden äskad

medelsanvis- ning,

Av översty- relsen förordad

medelsanvis- ning,

Av överstyrelsen

förordad ökning

i förhållande till

budgetåret

1950/51, 1

kronor

kronor

kronor

Samlingar och laborationer.......

(146 000

575 000

+ 86 000

Tekniska licentiatarbeten........

15 000

15 000

—

Nyanskaffning av apparater m. m.. . .

65G 000

500 000

+ 154 000

Summa kronor

1 317 000

1 090 000

+ 240 000

Av handlingarna inhämtas bland annat följande.

Samlingar och la bor atio ner. Kollegienämnden har — främst

med hänsyn till prisstegringar å ifrågakommande materiel, ökat antal studerande

inom avdelningen för elektroteknik och utvidgningen av verksamheten

vid vissa institutioner — uppskattat det fortlöpande medelsbehovet

vid oförändrat antal lärarbefattningar till i runt tal 590 000 kronor, vartill

skulle komma 56 000 kronor vid inrättande av vissa nya lärartjänster m. m.

Överstyrelsen har funnit vad kollegienämnden anfört motivera en uppräkning

av anslagsmedlen vid oförändrat antal lärarbefattningar till 565 000

kronor. Vid inrättande av en föreslagen professur i textilmekanik komme

härtill ett medelsbehov av 10 000 kronor.

Nyanskaffning av apparater m. in. Kollegienämnden har

anfört, att från de olika institutionerna förelåge framställningar om medel

till ett sammanlagt belopp av i runt tal 1 190 000 kronor. Härtill samverkade

flera faktorer, såsom den otillräckliga medelstilldelningen under de

senaste budgetåren, framstegen inom forskningen, uppbyggnaden av högskolan

med inrättande av utpräglat experimentella professurer samt modernisering

av utrustningen i samband med återbesättande av professurer.

Överstyrelsen har funnit en begränsning av kollegienämndens äskanden

motiverad icke blott på grund av rådande statsfinansiella läge utan även

med hänsyn till att den begärda anslagsökningen i stor utsträckning hänförde

sig till institutioner, för vilka samtidigt en betydande medelsanvisning

beräknats under högskolans anslag till inredning och utrustning'' av nya

lokaler. Å andra sidan syntes en förstärkning av förevarande anslagspost

påkallad av högskolans tillväxt, och överstyrelsen hade efter prövning av

anslagsbehovet stannat för att förorda en medelsanvisning av 500 000

kronor.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

Föredraganden. Detta anslag har för innevarande budgetår höjts

med 100 000 kronor till 850 000 kronor. Med hänsyn till det statsekonomiska

läget anser jag mig icke nu kunna tillstyrka någon ytterligare anslagshöjning

utan förordar oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av överstyrelsen

besluta om den närmare fördelningen av ifrågavarande anslagsmedel. Jaghemställer

alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Chalmers tekniska högskola: Materiel vi. m. för

budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 850000

kronor.

Vad föredragande statsrådet sålunda under avsnitten I

och II hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

bifaller Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bertil Cederlund.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga.

LANTMÄTERIUNDERVISNINGEN. (sid. 20) £

Jämförelse mellan av de sakkunniga föreslagen och nuvarande organisation.

Av de sakkunniga föreslagen

organisation

Nuvarande organisation

Ämne

Lärare

Fö

Öv

Föd

Lärarlön

Ämne

Lärare

Fö

Öv

Föd

Lärarlön

Förberedande kurs.

Marklära.........

Allmän geologi......

Spec.

Spec.

42

49

28

2 950

3 750

geologi ..........

Spec.

63

35

9

4 060

U:

2

[7]

2. Allmän jordbrukslära med

3.

Jordbrukslära (med jord-

(avd. V)

växtodlingslära......

Spec.

84

70

65

9 400

bruksekonomi); jfr nedan

Spec.

112

137

14

9 050 p

3. Skogslära.........

Spec.

50

30

50

6 400

4.

(Skogsekonomi med)

skogslära: jfr nedan . . .

Spec.

84

42

14

4 600

Matematisk-g eo detiska

ämnen.

4. Matematik........

Spec.

119

112

—

8 985 p

( 5.

) —

Matematik 11......

Spec.

(Se 7)

105

98

—

8 250 p

t. V.

5. Tillämpad matematik . .

Prof.

70

91

—

Ca 33

6.

Tillämpad matematik I.

Prof.

56

77

—

Ca 33

(avd. F)

(avd. F)

6. Fotografi.........

Prof.

35

21

—

Ca 33

—

. [Fotografi]........

[Prof.

[35]

[28]

—

[Ca 33]

(avel. F)

1 7■

Geodesi med utjämnings-

(avd. F)]

7. Geodetisk mätningsteknik

Prof.

126

364

90

Ca 33

8-

räkning; jfr ovan ....

Ägomätning.......

Prof.

Spec.

112

28

315

56

{130

Ca 33

3 350

1 -

. Del av 9........

(Se 9)

8. Geografisk geodesi ....

Prof., till- lika byråch.

35

42

—

2 700

9.

Högre geodesi; jfr ovan .

Tillf.

42

84

—

4 500

9. Fotogrammetri......

Prof.

—

—

—

Ca 33

10. Fotogrammetri......

Prof.

—

—

—

Ca 33

allm. kurs ........

42

42

10

allm. kurs ........

42

42

10

[forts.-kurs]........

[70]

[70]

[20]

[forts.-kurs]........

[35]

[49]

[20]

Teknisk-ekonomiska ämnen.

-

•

.

\ 10. Nationalekonomi.....

Spec.

35

—

--

3 100

11.

Nationalekonomi.....

Spec.

35

''-

3 100

(avd. F)

(avd. F)

IX. Lantbruksekonomi ....

Spec.

42

42

—

3 685

-.

(Jordbrukslära med) jord- bruksekonomi; se 3 . . .

(So 3)

.

12. Skogsbruksekouomi . . .

Spec.

35

42

4

3 560

.

Skogsekonomi (med

skogslära); se 4.....

(Se 4)

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89.

opaginerad Kontrollera mot PDF

13. Fastighetsekonomi . . . .

Prof.

112

14. Fiskerikunskap med

35

liranologi.........

Spec.

15. Kulturteknik, inkl. . . .

statik, hållfasthetslära

Prof.

126

m. m............

Bitr.

28

i 16. Fornlämnings- och natur-

14

skyddslära........

Spec.

! 17. Husbyggnadslära.....

Spec.

49

i 18. Lantbruksbyggnadslära .

j

j 19. Socialgeografi med socio-

Bitr.

(avd. A)

21

logi............

Spec.

28

| 20. Fastighetsteknik.....

Prof.

112

21. Vattenlednings- och av-

28

loppsteknik........

Spec.

| 22. Stadsbyggnad, allm. kurs

och forts.-kurs......

Prof.

(avd. A)

98

23. Kommunikationsteknik .

Prof.

14

(avd. V)

Rättsliga ämnen.

j 24. Allmän rättslära.....

Bitr.

56

! 25. Fastighetsrätt......

Prof.

112

26. Tillämpad fastighets-

.

42

bildningsrätt.......

Bitr.

\ 27. Tillämpad byggnadsrätt .

Spec.

(avd. A)

28

| 28. Arkivkunskap ......

Spec.

21

Summa obligatorisk

undervisning

1660

56

20

Ca

—

12. Fiskerikunskap......

14

21

2 090

,13. Vattenbyggnad II

119

Ca 33

(jfr nedan) m. fl.....

35

2

1790

114. Allmän byggnadslära . .

15. Fornlämnings- och natur-

21

o

1400

skyddslära........

70

—

5 400

16. Husbyggnadslära, inkl.:

36

—

1 700'')

lantbruksbyggnadslära. .

_

—

1520

—

210

35

Ca 33

17. Skifteslära........

—. Del av 13........

28

2 9402)

18. Stadsbyggnad, allm. kurs

154

2

Ca 33

och forts.-kurs......

28

—

Ca 33

19. Kommunikationsteknik .

42

2 835

—

Ca 33

21. Jorddelningsrätt.....

98

—

3 465

42

—

2 700

22. Tillämpad byggnadsrätt.

28

—

1500

23. Arkivkunskap ......

—

—

—

—. [Allmän hygien].....

Summa obligatorisk

871

310

undervisning

Spec.

21

14

—

1 600

Spec.

84

112

7

5 950

Spec.

56

77

4

3 800

Spec.

14

21

2

1 400

Spec.

49

70

—

5 400

Prof.

140

210

35

Ca 33

(Se 13)

Prof.

(avd. A)

98

154

—

Ca 33

Prof.

(avd. V)

14

28

Ca 33

Spec.

28

28

—

2 050

Spec.

112

84

—

7 400

Spec.

(avd. A)

42

28

—

2 700

Spec.

21

28

—

1500

[Spec.

(avd. F)]

—

—

—

[1150]

1386

1 733

218 1

Anm. Endast mera betydelsefulla ändringar av ämnesområdena angivna.

Förklaringar: Fö = föreläsningstimmar. Öv = övningstimmar. Föd = fältövningsdagar. F = teknisk fysik.

A = arkitektur. [ ] = frivillig undervisning. p = inberäknat personligt arvodestillägg.

*) nuvarande arvode 1 200 kr. 2) nuvarande arvode 2 800 kr.

V = väg- och vattenbyggnad. ^

CD

Kungl. Maj.ts proposition nr 89.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

I. Utbildningen av lantmätare och lantbruksingenjörer............ 3

A. Utbildningen av lantmätare

Inledning ............................................... 4

Riktlinjer för utbildningens organisation.................... 8

Praktisk utbildning ...................................... 10

Undervisningen i geodetiska läroämnen ......... 17

Undervisningen i övriga läroämnen........................ 20

Matematisk-geodetiska ämnesgruppen.................... 21

Teknisk-ekonomiska ämnesgruppen ...................... 21

Rättsliga ämnesgruppen ................................ 24

Sammanfattande synpunkter på studieplanen.............. 25

Vissa särskilda frågor..................................... 27

B. Utbildningen av lantbruksingenjörer ....................... 29

C. Kostnadsberäkningar .................................... 32

D. Hemställan ............................................. 34

II. Anslagsberäkningar ......................................... 35

1. Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar................ 35

2. » » » » Omkostnader .............. 58

3. » » » » Materiel m. m............. 61

4. Chalmers tekniska högskola: Avlöningar.................... 62

-5. » » » Omkostnader .................. 74

6. » » » Materiel m. in................. 76

Bilaga ........................................................ 78

Stockholm 1951 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

6104RS

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1951:218 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att ingå överenskommelse med Österrike om provisorisk ti s. 1 i texten
  2. SU 1951:127 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1951/52 till de tekniska högskolorna m. m. jämte i ämnet väckta motioner s. 1 i texten