Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 19A7 (nr 576) om statlig inkomstskatt

1951-03-02 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:91, Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 19A7 (nr 576) om statlig inkomstskatt

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 91.

X

Nr 91.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom.

förordningen den 26 juli 19A7 (nr 576) om statlig

inkomstskatt; given Stockholms slott den 2 mars

1951.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogat förslag till förordning angående ändrad lydelse av

10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

1 Rihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 91.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen

den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt.

Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947

om statlig inkomstskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

10 §.

1 mom. Statlig inkomstskatt---angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör:

när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 1 000 kronor: 10

procent av den beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

1 000

men

icke

2 000

kr.

100

kr.

för

1000

U*.

och

11 *

av återstoden

2 000

3 000

210

2»

2 000

>

>

12 »/.

2»

2»

3 000

4 000

>

330

3 000

:>

>

14»/.

»

2»

4 000

6 000

470

4 000

»

16 ^

>

>

6 000

>

»

8 000

790

6 000

Sr

17 %

>

2»

8 000

3>

9 000

1 130

2»

8 000

»

19 %

2»

2»

9 000

>

10 000

1320

$

9 000

2»

2S>

20»/.

2»

»

10 000

12 000

1520

»

2»

10 000

»

23 %

2>

2»

12 000

7>

2,

14 000

2>

1980

>

12 000

»

»

27 *

>

2»

14 000

2>

16 000

»

2 520

>

14 000

2»

2»

32 %

2»

V

16 000

>

18 000

2>

3 160

2»

16 000

2»

2»

35 %

2»

2»

18 000

20 000

»

3 860

2»

18 000

»

2»

36 °/„

2»

2»

20 000

2>

30 000

It

4 580

2»

20 000

»

39/

2»

2»

30 000

»

40 000

■»

8 480

»

2»

30 000

2»

45 %

2>

2»

40 000

2>

50 000

2>

12 980

2»

40 000

2»

»

49 /

2»

2»

50 000

»

60 000

»

17 880

2»

50 000

2»

2»

50 %

»

2>

60 000

2>

80 000

2»

22 880

2»

60 000

»

>

54 t

2»

2»

80 000

100 000

>

33 680

2»

80 000

2»

>

55 %

>

2»

100 000

150 000

44 680

2»

100 000

2»

2»

59 %

>

150 000

200 000

74180

2»

2»

150 000

2»

2

60 /

2»

2»

200 000

>

250 000

104 180

>

200 000

»

2»

69 fe

2»

Tf

250 000

kr.

138 680

>

2»

250 000

2»

2»

70 %

2»

Ändå att---denna inkomstdel.

Med familjestiftelse —--ekonomiska intressen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1952; dock att äldre bestämmelser

fortfarande skola gälla i fråga om 1952 års taxering samt i

fråga om eftertaxering för år 1952 eller tidigare år.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 mars

1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Yougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler fråga om

jämkning av den statliga inkomstskatteskalan i anledning av den kommunala

ortsavdragsreformen samt anför därvid följande.

Genom propositionen nr 241/1950 framlades förslag angående omläggning

av det kommunala ortsavdragssystemet. 1 denna proposition framhöll

jag bl. a., att nämnda reform icke kunde genomföras utan en viss övervältring

av skattebördan från skattskyldiga med obetydliga inkomster till

vissa andra kategorier av skattskyldiga. Eu förutsättning för reformen borde

därför vara dels att staten lämnade kommunerna ersättning för viss del

av den skatteförlust, som uppkomme genom minskningen av skatteunderlaget,

och dels att vissa jämkningar vidtoges i tabellen för beräkning av

statlig inkomstskatt för fysiska personer, så att de skattskyldiga icke erhölle

någon ökning av sin sammanlagda skattebörda. Förslag om statsbidrag

till kommunerna framlades redan i den nyssnämnda propositionen. Frågan

om jämkning av den statliga inkomstskatteskalan förutsattes skola upptagas

av 1949 års skatteutredning.

Den 16 november 1950 har 1949 års skatteutredning därefter till finansdepartementet

inkommit med en promemoria rörande jämkning av den

statliga inkomstskatteskalan i anledning av den kommunala ortsavdragsreformen.

över promemorian ha yttranden efter remiss avgivits av kammarrätten,

statskontoret, statistiska centralbyrån, riksräkenskapsverket,

överståthållarämbetet samt länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus, Älvsborgs,

Örebro och Västernorrlands län.

Promemorian. Skatteutredningen har i sin promemoria till en början erinrat

om att vid den av 1950 års vårriksdag beslutade omläggningen av det

kommunala ortsavdragssystemet förutsatts, att sådana jämkningar skulle

ske i den statliga inkomstskatteskalan för fysiska personer, att de skattskyldiga

icke på grund av reformen 1''ingc någon ökning av sin sammanlagda

skatt.

Skatteutredningen har vidare erinrat om att i direktiven för utredningen

anförts att, då en önskvärd höjning av de kommunala ortsavdragen icke

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

gärna kunde bli möjlig utan att den kommunala utdebiteringen höjdes,

skulle därav följa höjning av kommunalskatten för inkomsttagare över en

viss inkomstnivå. Detta kunde undvikas endast genom statliga åtgärder.

En utväg vore direkta bidrag av statsmedel. En annan utväg för att undvika

höjning av den samlade skattebördan vore att samtidigt med en höjning

av de kommunala ortsavdragen genomföra en revision av den statliga

inkomstskatteskalan, som toge hänsyn till den höjda kommunalskatten.

Vid genomförandet av ortsavdragsreformen hade båda de i direktiven

för utredningen nämnda utvägarna för att kompensera höjningen av kommunalskatten

kommit till användning. Sålunda skulle direkta statsbidrag

utgå till de olika kommunerna i den omfattning, att den sammanlagda utdebiteringen

till kommun och landsting icke skulle på grund av reformen

behöva höjas med mer än högst en krona. De kompensationer, som erfordrades

inom en utdebiteringsstegring med högst en krona, skulle däremot

åstadkommas genom en revision av den statliga inkomstskatteskalan.

Skatteutredningen anför i sin promemoria vidare, att utredningen på begäran

av ortsavdragskommittén under hösten 1949 utfört vissa beräkningar

rörande de jämkningar av statsskatteskalan, som skulle erfordras för

ifrågavarande ändamål. Därvid förfors på följande sätt. För genomsnittliga

beskattningsbara inkomster i olika inkomstskikt beräknades den minskning

respektive ökning i samlad kommunal och statlig inkomstskatt, som

framkom om — med oförändrade grunder för statsskattens beräkning —

de kommunala ortsavdragen bestämdes enligt bl. a. det alternativ, som sedermera

lades till grund för reformen, och samtidigt den kommunala utdebiteringen

antogs stiga från 10 till 11 kronor. Uträkningarna gjordes för

ortsgrupp III och avsågo dels ensamstående och dels äkta makar utan barn.

Därefter omarbetades den nuvarande statsskatteskalan, så att den med så

liten jämkning som möjligt beredde kompensation för de framräknade

skatteökningarna.

Utredningens uträkningar, som redovisats i två vid dess promemoria fogade

tabeller, torde såsom bihang 1 och 2 få fogas till statsrådsprotokollet i

förevarande ärende.

I båda tabellerna har i kol. 5—7 redovisats den skatt, som vid nuvarande

skatteskala utgår för en skattskyldig i olika inkomstlägen enligt gällande

ortsavdragsbestämmelser vid en kommunal utdebitering av 10 kronor för

skattekrona. I kol. 11—13 har redovisats den skatt, som likaledes vid nuvarande

skatteskala utgår enligt de nya ortsavdragsbestämmelserna vid en

kommunal utdebitering av 11 kronor för skattekrona. Av kol. 11, 14 och

15 framgår den skatt, som efter den jämkade skatteskalan och de nya ortsavdragen

utgår vid sistnämnda kommunala utdebitering. Det bör anmärkas,

att vid bestämmandet av den statliga inkomstskatten avdrag för erlagd

kommunalskatt verkställts med de belopp för densamma, som redovisas i

kol. 5 respektive kol. 11 i tabellerna. De skatteökningar, som skola täckas

genom jämkningar i statsskatteskalan, framkomma i kol. 16. Av kol. 17

framgår, att dessa skatteökningar eliminerats genom den jämkade skalan.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

Kol. 18 slutligen visar den ökning eller minskning i statlig inkomstskatt,

som i olika inkomstlägen uppkommer genom den kommunala ortsavdragsreformen

kombinerad med den jämkade statsskatteskalan.

Slutresultatet för statens del i minskad eller ökad statsskatt låter sig beräknas

genom att beloppen i kol. 18 multipliceras med antalet inkomsttagare

i olika inkomstskikt. Detta förutsätter en uppdelning av de skattskyldiga,

dels beträffande ensamstående och dels beträffande äkta makar (med eller

utan barn), på olika skikt av beskattningsbara inkomster. Inom utredningen

har gjorts en sådan uppdelning — grundad på skatteunderlaget vid 1949

års taxering och på 1940 års folkräkning — vilken begagnats vid uträkningarna

för ortsavdragskommittén. På grund härav har nettokostnaden

för staten i form av minskad statlig inkomstskatt beräknats till 7,5 miljoner

kronor, vilket belopp vid kostnadsberäkningen i propositionen nr 241 till

1950 års vårriksdag avrundats till 8 miljoner kronor.

Utredningen har sedermera låtit verkställa en ny beräkning rörande uppdelningen

av de skattskyldiga på olika skikt av beskattningsbara inkomster.

Denna beräkning grundar sig alltjämt på skatteunderlaget vid 1949 års taxering,

medan däremot uppgifterna från 1945 års folkräkning utnyttjats. Den

nya beräkningen har insatts i bilagornas kol. 19 och givit till resultat, att i

kol. 20 framkommit ökningar i statlig inkomstskatt för ensamstående med

5 914 000 kronor och för äkta makar med 7 652 000 kronor samt minskningar

för ensamstående med 4 601 000 kronor och för äkta makar med

15 075 000 kronor. Slutresultatet har alltså blivit en minskning i statlig inkomstskatt

med 6,i miljoner kronor. På grund härav har utredningen ansett,

att kostnaden för statens del i varje fall icke torde komina att överstiga

förut beräknade 8 miljoner kronor.

Den jämkade statsskatteskala, som utredningen lagt fill grund för skatteuträkningen

i kol. 14, har följande utseende:

Beskattningsbar

För ortsavdrags-

imst, skiktet mellan

(tusental kronor)

skala

reformen jämkad

skala

0—

1.............

.... 10

10

1—

2.............

.... 11

11

2—

3.............

.... 12

12

3—

4.............

.. 14

14

4—

6.............

.. 16

16

6—

8.............

18

17

8—

9.............

... 20

19

9—

10.............

20

20

10—

12.............

24

23

12—

14.............

28

27

14—

16.............

32

32

16—

18.............

36

35

18—

20.............

36

36

20—

30.............

40

39

30—

40.............

45

45

40—

50.............

........... 50

49

50—

60.............

..... 50

50

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

Beskattningsbar

inkomst, skiktet mellan

(tusental kronor)

Nuvarande

skala

För ortsavdragsreformen

jämkad

skala

60— 80 ........................ 55 54

80—100 ........................ 55 55

100—150 ........................ 60 59

150—200 ........................ 60 60

200—250 ........................ 70 69

250— 70 70

Utredningen har anfört, att jämkningarna i skalan icke kunde göra anspråk

på att i förevarande hänseende bereda full kompensation åt alla enskilda

skattskyldiga, eftersom de grundats på beräkningar för ortsgrupp III

och en antagen kommunal utdebiteringsstegring från 10 till 11 kronor. Å

andra sidan inträdde i många fall en viss överkompensation. Man hade anledning

antaga, att detta bleve fallet för det övervägande antalet skattskyldiga.

Utredningen har framhållit, att den avsett att den jämkade skalan icke

skulle behöva användas i det skick den nu förelåge. I stället hade avsikten

varit, att hänsyn till ifrågavarande jämkningar skulle tagas vid den allmänna

översyn av inkomstskatteskalan, som utredningen fått i uppdrag att

utföra. Jämkningarna skulle sålunda rymmas inom det förslag till ändrad

statsskatteskala, som utredningen komme att slutligen framlägga. På grund

av att utredningens uppdrag sedermera vidgats till att omfatta även frågan

om äkta makars beskattning vore det emellertid icke möjligt för utredningen

att lägga fram sitt slutliga förslag till ändrad skala i sådan tid, att frågan

härom kunde tänkas bli förelagd 1951 års riksdag. Detta syntes numera

även mindre nödvändigt än tidigare med hänsyn till utvecklingen av det

statsfinansiella läget, som för närvarande icke torde tillåta någon mera genomgripande

sänkning av statsskatteskalan.

Utredningen har slutligen anfört, att den på grund av dessa förhållanden

finge framlägga den jämkade skalan i dess tidigare angivna form. Skalans

utseende kunde möjligen ge anledning till erinringar på grund av procenttalens

ojämna stigning. En »putsning» av skalan för de högre skikten — över

40 000 kronor —- torde ur statsfinansiell synpunkt sakna större betydelse. Då

emellertid en sådan justering knappast kunde åstadkommas utan att jämkningarna

därigenom mer eller mindre överskrede sitt egentliga syfte, hade

utredningen valt att framlägga den jämkade skalan i oförändrat skick, därvid

utredningen dock förutsatt, att den icke skulle användas annat än för

något övergångsår.

Remissyttrandena. Det i skatteutredningens promemoria framlagda förslaget

till jämkad skatteskala har tillstyrkts eller lämnats i huvudsak utan

erinran av kammarrätten, statskontoret, statistiska centralbyrån samt länsstyrelserna

i Stockholms, Älvborgs, Örebro och Västernorrlands län. överståthållarämbetet

och länsstyrelsen i Malmöhus län ha anfört vissa erinringar

mot förslaget, varjämte riksråkenskapsverket förordat, att de i utredning
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

ens promemoria behandlade spörsmålen skulle beaktas först i samband med

en allmän översyn av statsskatteskalan.

Av remissyttrandena må följande bär återgivas.

Kammarrätten har uttalat, att kammarrätten icke hade nagon erinran att

göra mot den föreslagna jämkade skatteskalan i och för sig men funne det

beklagligt att full kompensation icke kunde beredas alla skattskyldiga.

Statistiska centralbyrån har anfört.

Sådana omständigheter, som t. ex. att kommunerna tillhöra olika ortsgrupper

och ha olika hög utdebitering per skattekrona, omöjliggöra, att

absolut rättvisa skipas, om en höjning av den kommunala beskattningen

skall uppvägas genom en sänkt statsbeskattning. Gentemot den av skatteutredningen

valda medelvägen att konstruera statsskatteskalan så att den

kompenserar en höjning av den kommunala beskattningen från 10 till 11

kronor per skattekrona i kommuner tillhörande ortsgrupp III, har statistiska

centralbyrån ur rättvisesynpunkt intet att erinra. Ej heller har den

granskning, som centralbyrån vidtagit beträffande de av skatteutredningen

utförda beräkningarna, givit anledning till någon erinran mot desamma.

Beträffande själva skatteskalan kan dock anmärkas, att densamma ej

företer den regelbundna progression, som hade bort känneteckna en statsskatteskala.

Emellertid förklarar sig skatteutredningen ha för avsikt att

snart framlägga förslag om en helt ny skatteskala och förutsätter, att den i

utredningens promemoria föreslagna skalan ej skulle behöva användas annat

än för något övergångsår. Med hänsyn därtill samt till att kompensation

i form av sänkt statsbeskattning motsvarande en sammanlagd kommunal

skattehöjning om en krona per skattekrona utgjorde en förutsättning

för ortsavdragsreformens genomförande, får statistiska centralbyrån tillstyrka,

att den nu föreslagna skatteskalan — trots sin oregelbundenhet —- provisoriskt får användas i avvaktan på nytt förslag från 1949 års skatteutredning.

Länsstyrelsen i Örebro län har gjort en liknande anmärkning, i det att

länsstyrelsen påpekat att en granskning av den föreslagna jämkade skatter

skalan utvisade, att i vissa inkomstlägen ej oväsentliga skiljaktigheter kunde

uppstå vid jämförelse med den nuvarande skatteskalan.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län har anfört, att den av utredningen använda

metoden måste lämna en mycket ofullständig bild av resultatet av de föreslagna

jämkningarna. Då beräkningarna vore gjorda endast för ortsgrupp

III och en antagen kommunal utdebiteringsstegring från 10 till 11 kronor,

därvid verkningarna för t. ex. barnfamiljer icke redovisats, samt blott avsåge

genomsnittliga beskattningsbara inkomster i olika inkomstskikt, kunde

enligt sakens natur icke ens ungefärliga slutsatser dragas rörande verkningarna

för övervägande antalet skattskyldiga.

Länsstyrelserna i Örebro och Älvsborgs län ha båda förklarat sig förutsätta,

att den jämkade skalan skulle komma att gälla endast för något

övergångsår.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har i sitt yttrande anfört, att för ernående

av det avsedda syftemålet den statliga inkomstskatteskalan icke lämpligen

syntes kunna givas annan utformning än den av utredningen föreslagna.

Variationerna mellan skatteminskningen i de olika inkomstlägena vore

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 91.

emellertid avsevärda. Vidare kunde framhållas, att i stället för skatteminskning

skatteökning komme att inträffa i åtskilliga fall under det första tilllämpningsåret

därigenom att avdrag för kommunalskatt vid taxeringen till

statsskatt då komme att ske med påförd kommunalskatt enligt nuvarande

beskattningsregler. I fråga om utredningens uppskattning av skatteutfallet

enligt den föreslagna nya skalan ville länsstyrelsen framhålla följande. Utredningen

hade jämväl i detta avseende räknat med en kommunalskatt uträknad

med tillämpning av de ändrade ortsavdragen och den höjda utdebiteringen

samt förutsatt, att avdrag vid taxeringen till statsskatt skedde i

enlighet härmed. Då emellertid den nya skatteskalan vore av provisorisk

karaktär och enligt kommitténs uttalanden förutsattes icke skola komma

till användning »annat än för något övergångsår» borde man icke bortse

från verkningarna av densamma under det första året av dess tillämpning.

En omräkning av det av utredningen framlagda materialet med hänsyn

tagen till de avdrag för kommunalskatt som i realiteten komme att tilllämpas

gåve vid handen, att statens skatteintäkter komme att under det

första året minska med ungefär 13,8 miljoner kronor i stället för av utredningen

beräknade 6,i miljoner kronor.

Överståthållarämbetet har förordat viss utökning av den av utredningen

föreslagna skatteskalan. För att utröna den föreslagna skatteskalans inverkan

för Stockholms stads vidkommande har ämbetet upprättat tabeller —

motsvarande de av utredningen upprättade — för ortsgrupp V med en antagen

kommunal utdebitering av 8 kronor 50 öre för skattekrona, vilken

genom ortsavdragsreformen förutsatts skola stiga till 9 kronor 50 öre för

skattekrona. I detta sammanhang har ämbetet omnämnt, att den kommunala

utdebiteringen i Stockholm enligt en av Stockholms stads statistiska

kontor företagen undersökning beräknades stiga med blott 86 öre för skattekrona

genom den ifrågavarande reformen. Kontoret hade emellertid framhållit,

att undersökningen icke vore grundad på något statistiskt material

och att kalkylerna därför vore osäkra. Ämbetet har uppgivit, att de i tabellerna

framräknade beloppen visserligen i några enstaka fall utvisat höjning

av den totala skatten, men denna höjning hade uppgått till blott obetydliga

belopp. I övrigt företedde resultaten mycket små skiljaktigheter i förhållande

till dem som skatteutredningen redovisat. Ämbetet hade därför

intet att erinra mot att den i promemorian föreslagna skatteskalan tillämpades

i de ifrågavarande inkomstlägena.

Då under senare år inom Stockholms stad förekommit inkomsttaxeringar

å belopp upp till 2 000 000 kronor, har ämbetet utökat de för Stockholm

upprättade tabellerna till att omfatta även beloppen 500 000, 750 000,

1 000 000, 1 500 000 och 2 000 000 kronor. Dessa uträkningar har ämbetet

redovisat i bilagor till sitt yttrande. Ämbetet har framhållit, att av bilagorna

framginge, att skatteutredningens förslag i fråga om inkomster över 500 000

kronor skulle komma att medföra allt större höjningar av den sammanlagda

skatten, ju mer inkomsten stege. För den högsta inkomsten i tabellerna, 2

miljoner kronor, uppginge höjningen till nära 4 500 kronor. Liknande skat
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

teökningar torde komma att uppstå även i kommuner tillhörande andra

ortsgrupper. Den verkan förslaget sålunda komme att få i de högsta inkomstlägena

strede mot det av statsmakterna gjorda uttalandet, att ortsavdragsreformen

icke skulle leda till att av de skattskyldiga skulle uttagas

högre sammanlagd inkomstskatt än tidigare. Då höjningen av den totala

skatten i de högsta inkomstlägena vore beroende på att den föreslagna

jämkningen av skatteskalan upphörde vid inkomster över 250 000 kronor,

kunde höjningen förhindras antingen genom att den högsta procentsatsen

för skatteuttaget reducerades från 70 till 69 % eller genom att skalan utökades

att omfatta högre inkomstskikt. Enligt det första alternativet skulle

den totala skattesänkningen för en inkomst av 2 000 000 kronor uppgå till

cirka 11 000 kronor. Då skattesänkningen skulle bliva så stor, borde detta

alternativ icke väljas. I enlighet med det andra alternativet hade upprättats

följande förslag till utökad skatteskala:

Beskattningsbar Procenttal i

inkomst, skiktet mellan föreslagen

(tusental kronor) skala

0—. 250 .................. = skatteutredningen

250— 400 ................... 70 i„

400— 550 ................... 69 %

550— 800 ................... 70 %

800—1 100 ................... 69 %

1 100— ................... 70 %

Ämbetet har påpekat, att de enligt denna skala framräknade skattebeloppen

i inkomstlägena 500 000—2 000 000 kronor vore obetydligt lägre än

motsvarande skattebelopp enligt gällande bestämmelser. För skattskyldiga

med ännu större inkomster kunde ökningar av skattebeloppen visserligen

uppkomma, men sådana inkomster torde — om de över huvud taget förekomme

-—• vara mycket sällsynta och i regel förenade med så stor förmögenhet,

att begränsning av den sammanlagda skatten inträdde jämlikt förordningen

den 26 juli 1947 med provisoriska bestämmelser om begränsning

av skatt i vissa fall.

Av de hörda myndigheterna har endast riksräkenskapsverket förordat ett

uppskov med genomförandet av de ifrågasatta jämkningarna. Ämbetsverket

har till utveckling av sin ståndpunkt anfört.

Syftet med de föreslagna jämkningarna anges vara, att i stort sett ingen

skattskyldig skall få sin sammanlagda direkta skatt höjd genom ortsavdragsreformen.

Det har tidigare förutsatts, att dessa jämkningar skulle göras

i samband med en allmän översyn av inkomstskatteskalan. Då denna

översyn blivit fördröjd, inställer sig nu frågan, om det är motiverat att göra

jämkningarna separat.

Jämkningarnas storlek tilldrar sig bär först uppmärksamhet. Den höjning

av kommunalskatten, som skall neutraliseras, uppgår maximalt till 1

krona per skattekrona. Eftersom kommunalskatten utgör en avdragspost

vid statsskattetaxeringen, blir emellertid höjningen av den totala skatten

väsentligt mindre. Såsom framgår av promemorians tabellbilagor (kol. 16)

uppgår den icke i något inkomstskikt till mer än ca 0,4 % av inkomsten.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

Även om höjningen sålunda skulle bli blygsam, kan den väl icke anses alldeles

betydelselös. Riksräkenskapsverket vill emellertid erinra om att en

skattehöjning av en helt annan storleksordning äger rum på grund av den

fortgående penningvärdeförsämringen. Denna skattehöjning uppkommer genom

att ortsavdragen icke höjas i takt med penningvärdets fall och vidare

i form av en av penningvärdeförsämringen föranledd skärpning av den statliga

inkomstskatteskalans progressivitet. Härigenom åstadkommes uppenbarligen

avsevärda förskjutningar i skatteavvägningen olika inkomstgrupper

emellan. Det synes ur olika synpunkter icke lämpligt att genomföra den

jämförelsevis betydelselösa justering av skatteskalan, som nu föreslagits,

innan det av riksräkenskapsverket här berörda större problemet upptages

till behandling av statsmakterna.

Med hänsyn till vad som anförts finner riksräkenskapsverket det alltså

naturligt, att — i enlighet med vad tidigare förutsatts — de i promemorian

behandlade spörsmålen beaktas i samband med en allmän översyn av statsskatteskalan.

Vad ett uppskov med jämkningarna finansiellt skulle betyda för statsverket

framgår icke direkt av promemorian. Med ledning av uppgifterna i tabellbilagorna

synes emellertid den inkomstminskning, som jämkningarna skulle

förorsaka, kunna beräknas till 13 å 14 miljoner kronor per år.

Departementschefen. Vid omläggningen av det kommunala ortsavdragssystemet

förutsattes, att sådana jämkningar skulle ske i den statliga inkomstskatteskalan

för fysiska personer, att de skattskyldiga icke på grund

av reformen finge någon ökning av sin sammanlagda skatt. På grund av att

skatteutredningens uppdrag vidgats till att omfatta även frågan om äkta

makars beskattning, är det dock ännu så länge ovisst när utredningen kan

lägga fram sitt slutliga betänkande rörande skatterna till staten och deras

verkningar. Utredningen har därför sett sig nödsakad att framlägga ett provisoriskt

förslag till jämkning av statsskatteskalan i anledning av ortsavdragsreformen.

Av de remissinstanser, som hörts över skatteutredningens

ifrågavarande förslag, har endast en förordat, att frågan om de av nämnda

reform föranledda jämkningarna i statsskatteskalan skulle anstå och lösas

först i samband med den allmänna översyn av statsskatterna, som utredningen

erhållit i uppdrag att utföra. För egen del ansluter jag mig till den

uppfattning, som flertalet remissinstanser givit uttryck åt. Då bestämmelserna

om de nya ortsavdragen skola träda i kraft redan den 1 januari 1952,

torde det nämligen vara ett befogat krav från de skattskyldigas sida, att förslag

i ämnet framlägges redan till årets riksdag.

Emot utredningens förslag har invänts, att skatteskalan ej företer den regelbundna

progression, som bör utmärka en inkomstskatteskala. Vidare har

anmärkts, att i vissa inkomstlägen ej oväsentliga skiljaktigheter uppstå

vid jämförelse med den nuvarande skatteskalan. Det har även framhållits,

att variationerna mellan skatteminskningarna i de olika inkomstlägena äro

avsevärda. Därjämte har anmärkts, att jämkningarna i skatteskalan icke

bereda full kompensation åt alla skattskyldiga.

De uträkningar, som ligga till grund för de föreslagna ändringarna av

statsskatteskalan, ha haft till syfte att med så liten marginal som möjligt

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

eliminera den av ortsavdragsreformen föranledda ökningen av skattebördan

i de högre inkomstskikten. Den ändrade statsskatteskalan har sålunda

avpassats uteslutande efter de framräknade skattehöjningarna och utan

hänsyn till hur den ter sig, om den ses isolerad; detta har medfört att

skalan icke blivit så regelbunden som i och för sig varit önskvärt. Hade skalan

gjorts mera regelbunden, skulle å andra sidan de enskilda skattebetalarna

antingen över- eller underkoinpenserats mera än vad som enligt utredningens

förslag kan bliva fallet. Vidare bör beaktas, att sådana omständigheter

som att kommunerna tillhöra olika ortsgrupper och ha olika hög

utdebitering medföra att absolut rättvisa icke kan skipas, då det gäller att

genom en sänkning av statsbeskattningen uppväga höjningen av den kommunala

beskattningen. Såsom statistiska centralbyrån framhållit synes

emellertid ur rättvisesynpunkt intet vara att erinra mot den av skatteutredningen

valda medelvägen att konstruera skatteskalan med utgångspunkt

från en antagen höjning av den kommunala beskattningen från 10 till 11

kronor för skattekrona och på grundval av de ortsavdrag, som skola gälla

för kommuner tillhörande ortsgrupp III. Under remissbehandlingen av utredningens

förslag har icke heller gjorts gällande, att det vore mera rättvist

att utgå från någon annan ortsgrupp än den mellersta eller från någon

högre eller lägre kommunal utdebitering än 10 respektive 11 kronor.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har framhållit, att i stället för skatteminskning

skatteökning komme att i åtskilliga fall inträffa under det

första tillämpningsåret därigenom att avdrag för kommunalskatt vid taxeringen

till statsskatt då komme att ske med påförd (lägre) kommunalskatt

enligt nuvarande beskattningsregler. Hänsyn till denna invändning

torde emellertid icke kunna tagas, då man icke kan konstruera skalan med

utgångspunkt från att dess giltighet blir begränsad till ett enda år.

Den av utredningen föreslagna jämkningen av skatteskalan upphör vid

inkomster över 250 000 kronor. Enligt förslaget skulle dock sänkningar av

den sammanlagda skatten uppkomma å samtliga de i tabellerna upptagna

inkomsterna, d. v. s. å inkomster upp till i runt tal 360 000 kronor. För

att förhindra höjning av den sammanlagda skatten i de allra högsta inkomstlägena

(över 500 000 kronor) har överståthållarämbetet föreslagit,

att skalan skulle utökas med särskilda procenttal för inkomster mellan

250 000 och 1 100 000 kronor. Enligt den av ämbetet förordade skalan, som

utgår från en ökning av den kommunala utdebiteringen i en kommun i ortsgrupp

V från 8 kronor 50 öre till 9 kronor 50 öre för skattekrona, skulle

i sagda ortsgrupp och med angiven höjning av utdebiteringen ingen ökning

av den totala skatten uppkomma vid årsinkomster upp till två miljoner

kronor.

Vid en bedömning av överståthållarämbetets förslag bör emellertid beaktas,

att skattskyldiga med årsinkomster överstigande 360 000 kronor i regel

torde äga så stor förmögenhet alt begränsning av den sammanlagda

skatten inträder jämlikt förordningen den 26 juli 1947 med provisoriska

bestämmelser om begränsning av skatt i vissa fall. Det är sålunda icke

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 91.

inkomstskatteskalans utformning, som här ensamt är avgörande för det

ettektiva skattetrycket. Vidare bör beaktas, att ökningen av den totala

skatten för de högsta inkomsttagarna kommer att motverkas av att den av

ortsavdragsreformen föranledda kommunala utdebiteringsstegringen i de

största städerna, där flertalet av de allra högsta inkomsttagarna kunna antagas

vara bosatta, i allmänhet icke torde komma att uppgå till en krona.

Som framgår av överståthållarämbetets yttrande, har en av Stockholms

stads statistiska kontor företagen undersökning givit vid handen, att utdebiteringsstegringen

på grund av reformen kan väntas i Stockholm stanna

vid 86 öre för skattekrona.

På grund av det anförda anser jag mig kunna tillstyrka den föreslagna

skalan att gälla såsom ett provisorium i avvaktan på resultatet av den allmänna

översyn rörande skatterna till staten och deras verkningar, som

skatteutredningen verkställer.

Enligt skatteutredningens beräkningar skulle ändringarna i inkomstskatteskalan

medföra ett skattebortfall av cirka 6 miljoner kronor. I själva

verket torde bortfallet emellertid under det första tillämpningsåret bliva

högre, eftersom skatteutredningen vid beräkning av avdrag för påförd kommunalskatt

utgått från en kommunalskatt, beräknad med tillämpning av

de nya kommunala ortsavdragen; vid 1953 års taxering, då de nya kommunala

ortsavdragen första gången skola tillämpas, medgives emellertid avdrag

för kommunalskatt på grund av 1952 års taxering och denna kommunalskatt

är bestämd med utgångspunkt från nuvarande lägre ortsavdrag och

lägre utdebitering. Den av skatteutredningen sålunda använda metoden medför

under det första tillämpningsåret att den statliga inkomstskatten för de

mindre inkomsttagarna — där kommunalskattens storlek främst beror på

storleken av det kommunala ortsavdraget — blir mindre än vad utredningen

kalkylerat med; för de större inkomsttagarna blir effekten den motsatta.

Slutresultatet blir, som nyss anmärkts, att skattebortfallet under det första

tillämpningsåret blir något större än vad utredningen räknat med.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att inom finansdepartementet

upprättat förslag till förordning angående ändrad lydelse

av 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Karl-Ingmar Edstrand.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 91

Ensamstående,

Tax. enl. KL

420/630

Tax. enl. Si

(tab.)

Uträknade skatter

Tax. enl.

KL 1290

Tax. enl. Si

(tab.)

Tax. ink.

Besk.bar

ink.

Tax. ink.

Besk.bar

ink.

Komm.

skatt 10 %

Sta tl. ink.

skatt

3»

Besk.bar

ink.

Tax. ink.

Besk.bar

ink.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

2 476

1846

2 291

491

185

49

234

1186

2 346

546

3 487

2 857

3 201

1491

286

154

440

2197

3 245

1540

4 386

3 756

4 010

2 480

376

268

644

3 096

4 045

2 520

5 283

4 653

4 818

3 468

465

396

861

3 993

4 844

3 498

6183

5 553

5 628

4 458

555

543

1098

4 893

5 645

4 480

7 090

6 460

6 444

5 457

646

703

1349

5800

6 452

5 472

8<i00

7 370

7 263

6 463

737

873

1610

6 710

7 262

6 462

8 916

8 286

8 087

7 467

829

1054

1883

7 626

8 077

7 457

9 820

9190

8 901

8 471

919

1244

2163

8 530

8 882

8 442

10 733

10103

9 723

9 473

1010

1445

2 455

9 443

9 694

9 438

12 052

11 422

10 910

10 9-10

1142

1768

2 910

10 762

10 868

It (868

14 286

13 656

12 920

12 920

1366

2 288

3 654

12 996

12 856

12 856

16 519

15 889

14 930

14 930

1589

2 888

4 477

15 229

14 844

14 844

18 752

18122

16 940

•16 940

1812

3 568

5 380

17 462

16 831

16 831

20 986

20 356

18 950

18 950

2 036

4 292

6 328

19 696

18 819

18819

26 5"8

25 878

23 920

23 920

2 588

6 238

8 826

25 218

23 734

23 734

37 986

37 356

34 250

34 250

3 736

10 583

14 319

36 696

33 949

33 949

52 819

52 189

47 600

47 600

5 219

16 970

22 189

51 529

47 151

47 151

82 597

81 967

74 400

74 400

8197

31090

39 287

81 307

73 653

73 653

144 930

144 300

130 500

130 500

14 430

63 470

77 900

143 640

129 130

129 130

362 152

361 522

326 000

326 000

36152

193 370

229 522

360 862

322 457

322 457

Äkta makar utan

Tax. enl. KL

600/900

Tax. enl. Si

2 750

Uträknade skatter

Tax. enl.

KL 1840

Tax. enl. Si

2750

Tax. ink.

Besk.bar

ink.

Tax. ink.

Besk.bar

ink.

Komm.

skatt 10 %

Stat! ink.

skatt

S:a

Besk.bar

ink.

Tax. ink.

Besk.bar

ink.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

3 501

2 601

3 241

491

260

49

309

1661

3 318

568

4 612

3 712

4 241

1491

371

154

525

2 772

4 307

1557

5 711

4 811

5 230

2 480

481

268

749

3 871

5 285

2 535

6 809

5 909

6 218

3 468

591

396

987

4 969

6 262

3 512

7 9(9

7 009

7 208

4 458

701

543

1244

6 069

7 241

4 491

9 019

8119

8 207

5 457

812

703

1515

7179

8 229

5 479

10 137

9 237

9 213

6 463

924

873

1797

8 297

9 224

6 474

11 252

10 352

10 217

7 467

1035

1054

2 089

9 412

10 217

7 467

12 368

11468

11 221

8 471

1147

1244

2 391

10 528

11210

8 460

13 481

12 581

12 223

9 473

1258

1445

2 703

11641

12 200

9 450

15 678

14 178

13 660

10 910

1418

■1768

3186

13 238

13 622

10 872

17 311

16 411

15 670

12 920

1641

2 288

3 929

15 471

15 609

12 859

19 544

18 644

■17 680

14 930

1864

2 888

4 752

17 704

17 597

14 847

21778

20 878

19 690

16 940

2 088

3 568

5 656

19 938

19 585

16 835

24 011

23 111

21 700

18 950

2 311

4 292

6 603

22 171

21572

18 822

29 533

28 633

26 670

23 920

2 863

6 238

9101

27 693

26 487

23 737

41 011

40 in

37 000

34 250

4 011

10 583

14 594

39 171

36 702

33 952

55 844

54 944

50 250

47 600

5 494

16 970

22 464

54 004

49 904

47 154

85 622

84 722

77 150

74 400

8 472

31090

39 562

83 782

76 406

73 656

147 956

147 056

■133 250

130 500

14 706

63 470

78176

146116

131883

129 133

365178

364 278

328 750

326 000

36428

193 370

229 798

363 338

325211

322 461

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition, nr 91

15

ortsgrupp III.

Blhang 1.

Uträknade skatter nuv.

skatteskala

Uträknade skatter

jämkad skatteskala

Skillnad

mellan

Skillnad

mellan

Skillnad

mellan

Antal

Belopp

(1000- tal kr.)

(kol. 18 x

19)

Komm.

skatt 11 %

Statl. ink.

skatt

Sta

Statl. ink.

skatt

Sta (kol.

11 + 14)

kol. 7 o.

kol. 13

kol. 7 o.

kol. 15.

kol. 6 o.

kol. 14

(1000-tal)

H

12

18

14

16

16

17

18

19

20

130

55

185

55

185

49

- 49

+ 6

469-7

+ 2 818

242

159

401

159

401

—

39

- 39

+

5

287-7

+ 1439

341

272

613

272

613

—

31

- 31

+

4

183-5

+ 734

439

400

839

400

839

—

22

- 22

+

4

125-8

+ 503

538

547

It 85

547

1085

—

13

- 13

+

4

73-4

+ 294

638

706

1344

706

1344

—

5

- 5

+

3

41-9

+ 126

738

873

1611

869

1607

+

1

- 3

- 4

24-3

- 97

839

1052

1891

1038

1877

+

8

- 6

- 16

15-6

- 250

938

1238

2176

1214

2152

+

13

- 11

- 30

11-5

- 345

1039

1438

2 477

1408

2 447

+

22

- 8

- 37

8-0

- 296

1184

1758

2 912

1720

2 904

+

32

- 6

- 48

11-2

- 538

1430

2 270

3 700

2 211

3 641

+

46

- 13

- 77

6-8

- 524

1675

2 860

4 535

2 790

4 465

+

56

- 12

- 98

3-8

- 372

1921

3 529

5 450

3 451

5 372

+

70

- 8

- 117

2-5

- 293

2167

4 245

6 412

4155

6 322

+

84

— 6

- 137

1-6

- 219

2 774

6 164

8 938

6 036

8 810

+

112

- 16

- 2o2

3-6

- 707

4 037

10 447

14 484

10 257

14 294

+

165

- 25

- 326

0-9

- 293

5 668

16 746

22 414

16 484

22152

+

225

- 37

- 486

0-7

- 340

8 944

30 679

39 623

30 253

39197

+

336

- 90

- 837

0-2

- 167

15 800

62 648

78 448

61867

77 667

+

548

- 233

- 1603

o-l

- 160

39 695

190 890

230 585

189 400

229 095

+ 1063

— 427

- 3 970

0-0

0

+ 5 914

- 4 601

barn, ortsgrupp III. Bihang 2.

Uträknade skatter nuv.

skatteskala

Uträknade skatter

jämkad skatteskala

Skillnad

mellan

Skillnad

mellan

Skillnad

mellan

Antal

Belopp

(1 000- tal kr.)

(kol. 18 x

19)

Komm.

skatt 111

Statl. ink.

skatt

Sta

Statl. ink.

skatt

Sta (kol.

11 +14)

kol. 7 o.

kol. 13

kol. 7 o.

kol. 15

kol. 6 o.

kol. 14

(1 000-tal)

11

12

13

14

16

16

17

18

19

20

183

57

240

57

240

69

- 69

+

8

149-9

+

1199

305

161

466

161

466

—

59

- 59

+

7

295-7

+

2 070

426

274

7O0

274

700

—

49

- 49

+

6

303-4

+

1820

547

402

949

402

949

—

38

- 38

+

6

225-4

+

1352

668

549

1217

549

1217

—

27

- 27

+

6

141-9

+

851

790

707

1497

707

•1 497

—

■18

- 18

+

4

900

+

360

913

875

1788

871

1784

—

9

- 13

—

2

61-2

—

122

1 035

1054

2 089

1039

2 074

0

- 15

—

15

42-9

—

644

1158

1 242

2 400

1217

2 375

+

9

- 16

—

27

290

—

783

1281

1440

2 721

1 410

2 691

+

18

- 12

—

35

21-8

—

763

1 456

1759

3 215

1 721

3 177

+

29

- 9

—

47

28-0

—

1316

1703

2 271

3 973

2 212

3 914

+

44

- 15

—

76

17-2

—

1 307

1947

2 861

4 808

2 791

4 738

+

56

- 14

—

97

11 8

—

1096

2193

3 531

5 724

3 452

5 645

+

68

- 11

—

116

7-8

—

905

2 439

4 246

6 685

4 156

6 595

+

82

- 8

—

136

5-6

—

748

3 046

6165

9 211

6 037

9 083

+

no

- 18

—

201

12-5

—

2 513

4 3'' 9

10 448

14 757

■10 258

14 567

+

163

- 27

—

325

41

—

1 333

5910

16 747

22 687

16 485

22 425

+

223

- 39

—

485

31

—

1504

9 216

30 681

39 897

30 254

39 470

+

335

- 92

—

836

1-2

—

1 003

16 073

62 650

78 723

61868

77 941

+

547

- 235

—

1 602

0-4

—

641

39 967

190 893

230 860

189 403

229 370

+ 1062

- 428

3 967

o-l

+

397

7 652

15 075

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1951:109 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungi. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 194 a1 i texten