Sök i Ratio Lex

Angående ändring i villkoren för vissa tomtupplåtelser i staden Kiruna

1951-03-02 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:92, Angående ändring i villkoren för vissa tomtupplåtelser i staden Kiruna

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

1

Nr 92.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändring i villkoren

för vissa tomtupplåtelser i staden Kiruna; given

Stockholms slott den 2 mars 1951.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

G. E. Sträng.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås vissa ändringar i de hittills gällande villkoren för

upplåtelser av kronan tillhörig tomtmark i Kiruna stad. Ändringarnas huvudsakliga

syfte är att göra det möjligt för köpare av dylik tomtmark att få

lagfart på inköpt tomt innan tomten blivit bebyggd.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 92.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kiingl. Maj.ts proposition nr 92.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2

mars 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, anför.

Den 26 maj 1899 medgav Kungl. Maj :t i enlighet med riksdagens beslut

(prcp. nr 85; r. skr. nr 136), att vissa områden av den mark, som vid avvittringen

i Jukkasjärvi socken avsatts till kronopark, skulle få avskiljas från

kronans mark för att upplåtas såsom tomter åt enskilda med äganderätt för

bebyggande. Förslag till köpeskilling för de särskilda tomterna skulle uppgöras

av vederbörande revirförvaltare och en av länsstyrelsen i Norrbottens

län utsedd person.

Särskilt värde borde därvid åsättas den skog som funnes på tomten och

särskilt värde själva jorden. Länsstyrelsen skulle därefter få upplåta tomten

för ett pris, som motsvarade minst den föreslagna köpeskillingen, till

den som anmälde sig hos länsstyrelsen och därvid erlade ett belopp motsvarande

skogsvärdet jämte en femtedel av köpeskillingen för jorden. Den åt

vilken tomt uppläts skulle vara skyldig att enligt av länsstyrelsen meddelade

föreskrifter inom två år från upplåtelsen ha å tomten påbörjat samt att

inom ytterligare tre år ha fullbordat boningshus, salubod eller annan därmed

jämförlig byggnad. Försummades detta, skulle tomtinnehavaren vara

förlustig sin rätt till tomten och den därför erlagda andelen av köpeskillingen.

Hade tomtinnehavaren inom den förelagda tiden av fem år fullgjort

vad som ålegat honom i fråga om tomtens bebyggande, skulle han vid samma

äventyr som nyss sagts vara skyldig att sist vid utgången av femårstiden

erlägga återstoden av köpeskillingen. Sedan byggnadsskyldigheten blivit

behörigen fullgjord och köpeskillingen till fullo guldits, skulle länsstyrelsen

utfärda köpebrev å tomten för tomtinnehavaren.

Befogenheten att upplåta tomter från den ifrågavarande kronomarken

överflyttades den 9 april 1913, med vederbörligt bemyndigande, av länsstyrelsen

till municipalstyrelsen i Kiruna municipalsamhälle. Efter tillkomsten

av Kiruna stad den 1 januari 1948 har länsstyrelsen den 4 maj 1948 uppdragit

åt drätselkammaren i staden att övertaga nämnda befogenhet. Drätselkammaren

har ålagts att före den 15 januari varje år till länsstyrelsen

inkomma med redogörelse över de under nästföregående år verkställda

tointförsäljningarna och influtna köpeskillingarna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

De köpeskillingsmedel, som inflyta vid tomtförsäljningarna, skola ingå

till statsverket för att användas till inköp för kronans räkning av skogbärande

eller till sltogsbörd tjänlig mark.

I skrivelse den 6 april 1950 har drätselkammaren i Kiruna hemställt om

sådan ändring av de i Kungl. Maj:ts beslut den 26 maj 1899 meddelade villkoren

för tomtförsäljningarna att köpebrev för tomt skulle kunna utfärdas

sedan köpeskillingen erlagts, oavsett om tomten bebyggts eller icke.

Till stöd för sin hemställan anför drätselkammaren, att tomtköpare enligt

gällande bestämmelser icke kan få lagfart på den tomt han förvärvat,

ehuru han till fullo erlagt den föreskrivna köpeskillingen. Flertalet tomtköpare

behöva emellertid lån för att kunna uppföra sina byggnader. Långivare

fordrar i allmänhet säkerhet i form av inteckning i fastigheten. Innan

inteckning kan beviljas, måste tomtköparen ha lagfart å sin fastighet.

Den närmare innebörden av den ändring i bestämmelserna, som åsyftas

med drätselkammarens skrivelse, framgår av ett förslag till formulär för

köpebrev, som bilagts ansökningen. Enligt formuläret skulle hela köpeskillingen

för tomten erläggas kontant vid köpeavtalets ingående. Nuvarande

bestämmelser om byggnadsskyldigheten och äventyret vid försummelse i

dess fullgörande skulle utbytas mot ett köpevillkor av följande lydelse.

Det åligger köparen att under iakttagande av de föreskrifter i avseende

å tomtens bebyggande, vilka äro eller kunna varda i laga ordning bestämda,

hava å tomten inom två år efter köpebrevets utfärdande påbörjat samt

inom ytterligare tre år fullbordat boningshus eller annan för tomten avsedd

byggnad, vid äventyr, om det försummas, att samhället äger återköpa tomten

på de i lagen om återköpsrätt till fast egendom stadgade villkor; och

medger köparen till säkerhet för återköpsrättens bestånd att inteckning

utan hans vidare hörande får meddelas i den försålda fastigheten samtidigt

som lagfart sökes å fånget.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har i yttrande den 18 april 1950 tillstyrkt

drätselkammarens hemställan.

Kammarkollegiet har i utlåtande den 8 februari 1951 anfört bland annat

följande.

De villkor för försäljning av här avsedda tomter, som fastställdes av

statsmakterna 1899, ha haft sin motsvarighet i de villkor, som bestämdes

av statsmakterna samma år för försäljning av vissa tomter å kronomark i

Malmberget och 1902 för försäljning av vissa tomter å sådan mark vid Koskullskulle

gruva. Beträffande villkoren för tomtförsäljningarna å sistnämnda

båda orter har tidigare framträtt behov av ändring i den riktning, som

avses med den nu föreliggande framställningen. Statsmakterna ha med

anledning därav 1943 fattat beslut om vissa ändringar i försäljningsvillkoren

beträffande tomter i Malmberget och Koskullskulle (prop. nr 328; r.skr.

nr 495). I berörda ärende avgav kammarkollegiet utlåtande den 31 maj

1943. Däri framhölls bland annat, att äventyret att tomtinnehavare skulle

vara förlustig sin rätt till tomten, om denna ej bebyggdes på angivet sätt

och inom angiven tid och om den resterande köpeskillingen ej erlades vid

angiven tidpunkt, utgjorde ett resolutivt villkor. Så länge detta villkor ej

uppfyllts kunde lagfart å tomten ej erhållas.

Vad först beträffar köpclikviden synes man i nu förevarande framställ
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 92.

ning ha förutsatt, att köpeskillingen skulle erläggas i sin helhet vid köpeavtalets

ingående. Priserna å ifrågavarande tomter i Kiruna synas också

att döma av utredningen i ärendet vara låga. Två av de senaste tomtförsäljningarna

skedde mot köpeskillingar å 268 kronor och 150 kronor. Något

behov av fortsatta regler om avbetalning av köpeskilling torde därför ej

vara för handen. Vad angår villkoret om tomtens bebyggande torde nödig

garanti härför kunna vinnas genom en bestämmelse om återköpsrätt.

Statsmakternas beslut år 1943 beträffande tomterna i Malmberget och

Koskullskulle innebar, att återköpsrätt förbehölls kronan. Vad Kiruna stad

beträffar torde kronan knappast ha något intresse av att själv återköpa

tomter, som köparna icke bebyggt på angivet sätt eller inom angiven tid.

Det torde vara lämpligare att återköpsrätten, såsom synes vara förutsatt

i drätselkammarens skrivelse, får utövas av staden.

På grund av det anförda tillstyrker jämväl kammarkollegiet drätselkammarens

hemställan.

Departementschefen.

Syftet med de villkor för upplåtelser av tomter från ifrågavarande kronomark,

som uppställdes år 1899, lärer ha varit att trygga att tomterna

blevo bebyggda i enlighet med givna föreskrifter. Detta syfte synes numera

kunna uppnås på ett ändamålsenligare sätt genom att förbehåll göres om

återköpsrätt. Någon anledning för kronan att motsätta sig att återköpsrätten,

såsom drätselkammaren synes avse, må efter tomtens försäljning och

redovisning övergå från kronan till Kiruna stad och utövas av denna, torde

icke föreligga. Ej heller synes något vara att erinra mot att hela köpeskillingen

för försåld tomt skall erläggas kontant. Enligt min mening föreligger

alltså icke hinder, att de nuvarande villkoren för försäljning av ifrågavarande

tomtmark ersättas med dem som föreslagits i drätselkammarens

ansökan. Riksdagens medgivande till åtgärden bör emellertid inhämtas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att nyss angivna, för upplåtelse av vissa tomter inom

Kiruna stad gällande villkor må ersättas med bestämmelser

av huvudsakligen det innehåll, som drätselkammaren i Kiruna

stad föreslagit i förevaraiyle ansökan.

Vad departementschefen sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt, bifaller Hans

Maj :t Konungen samt förordnar, att proposition av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

G. Liizell.

617264. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1951.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1951:169 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring i villkoren för vissa tomtupplåtelser i staden Kiruna. a1 i texten
  2. JoU 1951:12 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring i villkoren för vissa tomtupplåtelser i staden Kiruna. s. 3 i texten