Sök i Ratio Lex

Angående överförande till Sverige av vissa sjuka flyktingar

1951-03-09 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:95, Angående överförande till Sverige av vissa sjuka flyktingar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 95.

1

Nr 95.

Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen angående överförande till

Sverige av vissa sjuka flyktingar; given Stockholms

slott den 9 mars 1951.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrike särenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Eije Mossberg.

Sammanfattning.

I propositionen föreslås, att -— efter framställning av internationella flyktingorganisationen

(IRO) — till Sverige överföra omkring 100 tuberkulossjuka

barn och ett begränsat antal anhöriga till dessa. IRO lämnar ett

engångsbidrag för varje sjukt barn med 1 000 dollars och för varje anhörig

250 dollars.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1951. I sand. A’r 95.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 95.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

9 mars 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Möller, Sköld, Quensel, Danielson,

Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,

Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg, fråga om överförande till

Sverige av vissa sjuka flyktingar samt anför.

Framställning av Internationella flyktingorganisationen.

I en till chefen för utrikesdepartementet ställd skrivelse den 30 augusti

1950, vilken sedermera överlämnats till inrikesdepartementet, har generaldirektören

för Internationella flyktingorganisationen (IRO) J. Donald

Kingsley hemställt om besked, huruvida Sverige vore villigt att mottaga

ytterligare sjuka flyktingar, för vars vård IRO f. n. vore ansvarigt. Skrivelsens

innehåll kan sammanfattas sålunda.

IRO nödgas inom de närmaste 8—10 månaderna skaffa stadigvarande

uppehållsort för inemot 11 400 svårartade anstaltsfall jämte deras 4 500

familjemedlemmar ävensom för de 65 500 flyktingar, vilkas möjligheter till

bosättning äro begränsade antingen genom deras ålder eller genom någon

mindre fysisk skada eller genom en familjesammansättning, vilken kan

definieras såsom oekonomisk.

Den grupp av flyktingar, vilken är klassificerad som svårartade anstaltsfall,

d. v. s. personer, som icke kunna försörja sig utan som måste bli

placerade på anstalt eller under omedelbar vård, består av omkring 8 500

personer, behäftade med någon sorts medicinsk oförmåga jämte omkring

4 300 familjemedlemmar ävensom cirka 3 000 åldriga personer i normalt

hälsotillstånd. Redan utformade planer eller i gång varande underhandlingar,

skola säkra vården för större delen av de friska åldringarna, men

IRO är i trängande behov av permanenta hem för de flyktingar, vars hälsa

är angripen på ett eller annat sätt. Dessa flyktingar kunna indelas i följande

grupper:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 05.

3

Personkategorier

Personer, som

skola placeras

på anstalter

Familjemed-

lemmar

511

196

101

56

166

96

3 807

2115

130

86

1 252

586

244

134

400

206

121

37

702

185

1 904

651

8328

2 3 58

För att kunna lösa sina uppgifter måste IRO lita till generositeten hos

regeringarna i de olika länderna. Även en så generös åtgärd som emottagandet

av 150 tuberkulösa patienter utgör endast en mycket ringa procentuell

lösning av problemet. IRO hemställer därför om uppgift, huruvida svenska

regeringen skulle kunna finna det möjligt att i Sverige emottaga ytterligare

ett antal fall ur de ovan angivna grupperna. Särskild uppmärksamhet påkalla

barnen, som äro inbegripna i grupperna av tuberkulosfall. Om dessa

barn, omkring 350, kunde bli omhändertagna på anstalter, och deras familjer,

cirka 700 personer, kunde placeras i normala omständigheter, skulle

ett av IRO:s mest angelägna och svårlösta spörsmål bli löst.

I likhet med vad som gäller enligt avtalet mellan svenska regeringen och

IRO rörande emottagande av de 150 sjuka flyktingarna, kommer IRO att

lämna bidrag för de flyktingar, som äro klassificerade som svårartade

anstaltsfall. Bidrag utgår med följande belopp i amerikanska dollars:

Tuberkulosfall ................................................ 1 000

Kroniskt sjuka................................................ 800

Mentalt sjuka ................................................ 700

Helt eller delvis blinda ........................................ 650

Personer med en eller flera obrukbara lemmar .................. 650

Åldringar .............................................. 500

Familjemedlemmar, tillhörande envar av ovanstående kategorier 250

Den grupp, som anses ha begränsade möjligheter till bosättning, omfattar

en stor variation av individer, vilka, hjälpta på lämpligt sätt, skulle kunna

förtjäna sitt eget uppehälle, men vilkas yrke, ålder, familjeförhållanden eller

mindre fysiska skador gör det nödvändigt att finna rätta platser för dem i

varje särskilt fall. IRO kan för flyktingar, tillhörande denna grupp, tillhandahålla

fullständiga upplysningar rörande flyktingarnas yrkesskicklighet,

sammansättningen av deras familjer, hälsotillstånd och andra data

rörande varje särskild familjemedlem, d denna grupp ingå även högt kvalificerade

specialister av olika slag, tekniker, läkare och tandläkare.

IRO föreslår, att arbetsmarknadsstyrelsen tillätes lämna organisationen

uppgift om alla de slag av yrken, i vilka flyktingar kunna bli tillfredsställande

placerade och att det antal, som kan mottagas, icke begränsas utan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj ds proposition nr 95.

blir bestämt av flyktingorganisationens förmåga att finna aspiranter för

arbetstillfällena. IRO har sig bekant, att det enligt en nyligen publicerad

artikel f. n. skulle finnas 30 000 arbetstillfällen i Sverige.

Framställning av lutherska världsförbundet.

I en till inrikesdepartementet inkommen promemoria den 5 februari

1951 har lutherska världsförbundet anfört i huvudsak följande.

IRO är för sin verksamhet till avsevärd del beroende av medverkan av

frivilliga organisationer, av vilka de största äro de judiska, den katolska,

lutherska världsförbundet (LVF) för lutheraner och kyrkornas världsråd

för protestanter och ortodoxa. LVF, som består av 28 lutherska kyrkor

med omkring 70 miljoner medlemmar, har sedan krigsslutet för hjälpändamål

insamlat mer än 25 000 000 dollars. År 1948 överenskommo IRO

och LVF att LVF i främsta rummet skulle bistå hos IRO registrerade

lutherska flyktingar samt att IRO skulle lämna LVF stöd i form av lokaler

m. in. och avsevärda ekonomiska bidrag.

När planerna på IRO:s avveckling togo fast form, vädjade IRO till LVF

och kyrkornas världsråd för de friska åldringarna bland sitt klientel. Då

LVF och kyrkornas världsråd äro beroende av medverkan från de anslutna

nationella kyrkornas sida, anmodade de den svenska kyrkan att i Sverige

mottaga en del av dessa åldringar. Detta har emellertid visat sig ogenomförbart,

med mindre statsmakterna bestrida kostnaderna.

IRO:s framställning avser ett antal — förslagsvis lägst 50 och högst 150

— åldriga flyktingar vid normalt hälsotillstånd. Deras ålder torde i flertalet

fall vara minst 65 år. Nära anhöriga — cirka 20 å 30 personer —

böra i vissa fall få medfölja till Sverige. Flyktingarna böra i första hand

utplaceras i mindre grupper på skilda ålderdomshem på landsbygden. Alternativt

torde undersökas, om flyktingarna kunna beredas uppehälle i särskilt

för ändamålet upprättade anstalter eller kunna utplaceras i enskilda

hushåll.

Sammanlagda kostnaderna för aktionen skulle under budgetåret 1951/52

uppgå till i runt tal 510 000 kronor. Mot de nämnda kostnaderna bör ställas

IRO:s engångsbidrag, vilket skulle motsvara 427 350 kronor. IRO svarar

även för resekostnaderna till den svenska gränsstationen.

För den händelse svenska staten icke kan svara för aktionens genomförande

i dess helhet, åtager sig den svenska kyrkan att ställa viss personal

till förfogande och utföra en del av det erforderliga arbetet, såsom vid

behov anskaffa kläder och eventuell annan utrustning, ordna resan från

ankomstorten i Sverige till bostadsorten, skapa erforderlig kontakt med

kommunala myndigheter, inplacera flyktingarna på resp. ålderdomshem

eller ordna andra lämpliga bostäder, giva personlig hjälp till orientering i

de nya förhållandena jämte kontinuerlig personlig kontakt och själavård.

Av ett från IRO till inrikesdepartementet inkommet telegram framgår,

att denna organisation ansluter sig till framställningen samt att den alltjämt

finner en lösning av problemet att placera de sjuka barnen mest

angeläget.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

5

Yttranden.

I anledning av IRO:s framställning ha yttranden avgivits av

arbetsmarknadsstyrelsen, medicinalstyrelsen och statens utlänningskommission.

Arbetsmarknadsstyrelsen. När det gäller ytterligare mottagande av annat

än enstaka utländska arbetare tillstyrker arbetsmarknadsstyrelsen som regel

endast sådana ansökningar, varigenom landet tillföres yrkeskunnig

arbetskraft till underskottsområden, vilkas bemanning är ett villkor för att

icke störningar i produktionsprocessen skola uppstå. Dylik överföring kan

endast ifrågakomma till för folkförsörjningen viktiga näringsgrenar eller

till de större exportindustrierna.

I ett yttrande i anledning av remiss från Internationella arbetsbyrån har

styrelsen den 23 augusti 1950 uppskattat behovet av utländsk arbetskraft

fram till den 30 juni 1951 till cirka 4 000, varav 2 200 män och 1 800 kvinnor.

Yrkesområdena äro huvudsakligen skogsarbete, varv, järnbruk, verkstadsindustri,

textil- och beklädnadsindustri, gummiindustri, tändsticksoch

porslinsindustri samt husligt arbete.

För att anskaffa erforderlig arbetskraft har kontakter tagits med olika

arbetsmarknadsmyndigheter i utlandet. Självfallet kunna dessa anställningar

även erbjudas yrkesskickliga flyktingar, i den mån sådana finnas

tillgängliga och kunna styrka sin kompetens. Arbetsmarknadsstyrelsen har

haft tillfälle att taga del av ett antal dossier över sådana flyktingar, som

IRO söker placera, och har också i enstaka fall medverkat till mottagandet

av dylika flyktingar här i landet. Emellertid är det styrelsens uppfattning,

att dessa flyktingar endast i ringa omfattning uppfylla de villkor, som böra

ställas på utlänningar, vilka beviljas inresetillstånd till Sverige av arbetsmarknadsskäl.

I IRO:s framställning redovisas även ett antal intellektuella

flyktingar. Möjligheterna att placera sådana i Sverige äro mycket begränsade.

Även om vederbörandes yrkeskunskaper ligga inom det praktiska

näringslivets ram, har det visat sig förenat med stora svårigheter att kunna

intressera industrien för denna arbetskraft.

Styrelsen ställer sig icke avvisande till att även i fortsättningen i enstaka

fall medverka till en överföring av flyktingar, som stå under IRO:s beskydd,

inom de i det föregående redovisade yrkesområdena. Styrelsen anser

det naturligt att iakttaga viss återhållsamhet och försiktighet inför

frågan om att ytterligare utöka vår till närmare 100 000 personer uppgående

utländska arbetskraftskader. Skulle emellertid av andra än rent

arbetsmarknadsbetingade skäl landet komma att tillföras ytterligare utländsk

arbetskraft, t. ex. i form av flyktingar, utöver det antal styrelsen

framfört som lämpligt, torde det icke vara uteslutet alt i nuvarande läge

kunna besätta många av de anställningar, som anmälts till arbetsförmedlingen,

med utländsk arbetskraft av detta slag. Dessa förutsättningar ökas,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

i den män man vid en humanitär hjälpaktion anser sig kunna öppna även

sådana näringsgrenar, huvudsakligen de servicebetonade, som nu äro helt

utestängda från rekryteringen av arbetskraft från utlandet.

Medicinalstyrelsen. Bland de i skrivelsen upptagna flyktingkategorierna

kan enligt styrelsens mening endast en grupp ifrågakomma för omhändertagande

i Sverige, nämligen tuberkulossjuka barn, vilket också överensstämmer

med IRO:s önskemål. En av styrelsen verkställd undersökning

ger vid banden, att vid sanatorier med barnavdelningar finnas cirka 100

tillgängliga platser. Det personalbehov, som icke kan täckas av huvudmannen

vid beläggning av dessa platser, uppgår till 4 sjuksköterskor, 7

sjukvårdsbiträden och 1 barnsköterska.

Medicinalstyrelsen föreslår, att, därest Kungl. Maj:t medgiver, att ytterligare

sjuka »displaced persons» skola mottagas för vård i Sverige, antalet

begränsas till 100 barn över 1 års ålder med tuberkulos i bröstorganen

samt att den personal, som icke kan anskaffas av huvudmannen, uttages

bland barnens anhöriga eller andra »displaced persons».

Statens utlänningskommission. På grund av platsbristen på våra kroppssjukhus

och därav begränsade möjligheter att omhändertaga sjuka och

åldringar torde detta klientel enligt kommissionens mening icke i första

hand böra ifrågakomma. Kommissionen anser för sin del alt möjligheterna

att hjälpa tuberkulösa barn närmast böra undersökas. Barnens anhöriga

böra undersökas särskilt såväl med hänsyn till deras politiska förflutna

som till möjligheten att kunna placera dem på den svenska arbetsmarknaden.

Över framställningen av lutherska världsförbundet

ha utlåtanden avgivits av socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen och statens

utlänningskommission.

Socialstyrelsen anser sig icke kunna tillstyrka bifall till framställningen.

Styrelsen anför bl. a.

Upplysningarna om flyktingarna äro mycket knappa. Del torde dock

vara fråga om gamla s. k. displaced persons, som från skilda länder sä

småningom hamnat i Österrike och Italien och där under flera år levat i

ett antal läger. Att dylika åldringar nu skulle befinna sig vid normalt

hälsotillstånd kan knappast vara riktigt. De torde i allmänhet vara mer

eller mindre svårt psykiskt sjuka. Med hänsyn till den för ifrågavarande

folkgrupper relativt höga åldern av 65 år och däröver måste man vidare

räkna med höga sjukdomsfrekvenser och ett snabbt tilltagande behov av

sjukvård. Detta jämte språk- och religionsdifferenser in. in. ställer särskilda

krav på vård och på differentieringsmöjligheter.

De nu påpekade omständigheterna jämte hänsynen till språksvårigheterna

göra det uppenbarligen olämpligt att splittra den ifrågavarande flyktingkontingenten.

Det är därför olämpligt att placera ut dessa flyktingar

på skilda kommunala ålderdomshem. Härjämte må framhållas, att det i

själva verket råder platsbrist på ålderdomshemmen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 9ö.

Den enda möjligheten att bereda vård åt dessa flyktingar är på särskilt

för ändamålet anordnade vård- och sjukhem. Vissa byggnader finnas, vilka

torde kunna inredas och användas för ändamålet. Vårdresurserna för gamla

svenska medborgare äro långt ifrån tillräckliga. Svårigheterna att erhålla

och behålla lämplig vårdpersonal måste vidare tagas med i räkningen.

Kostnaderna för omhändertagandet av åldringarna och deras anhöriga

torde för budgetåret 1951/52 böra beräknas till 630 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller, att anförvanterna på kort tid torde

kunna beredas lämpliga anställningar på den svenska arbetsmarknaden.

Statens utlänningskommission anser för sin del, att Sverige bör i möjligaste

mån söka tillmötesgå framställningen.

Departementschefen.

Enligt rapport av svenska observatörer vid IRO:s rådsmöte i Geneve i

oktober 1950 har rådet beslutat att fortsätta sin verksamhet — som ursprungligen

skulle ha upphört den 31 mars 1951 — till den 30 september

1951, då organisationen beräknas ha fullgjort sin uppgift och använt sina

tillgångar. Intill slutet av augusti 1950 hade organisationen behandlat närmare

1,5 miljon flyktingfall. Omkring 70 000 flyktingar ha repatrierats

och över 800 000 ha fått nya hem. Närmare 100 000 fall ha fått en annan

lösning. Enbart rättsskydd har lämnats drygt 200 000 flyktingar. Under

tiden fram till 1 oktober 1951 skall organisationen finna nya hem för över

200 000 flyktingar samt ordna med vård för kroniskt sjuka och invalider.

Det finnes över 8 000 sådana svårlösta fall.

Av denna rapport och den av mig i det föregående lämnade redogörelsen

framgår, att organisationens problem alltjämt äro många och svårbemästrade.

För att kunna lösa dem under den tid, organisationen skall vara

verksam, måste den räkna på bistånd från olika länder.

Från svensk sida har till hjälparbete i olika hänseenden i de krigshärjade

länderna under krigsåren och tiden därefter lämnats betydande bidrag

såväl av allmänna medel som på enskilt initiativ. .lag vill härvid blott

erinra om, vad som anfördes i propositionen nr 13//1950 rörande det av

1950 års riksdag utverkade bemyndigandet alt i Sverige mottaga högst

ISO uiuler IRO:s beskydd stående tuberkulossjuka flyktingar jämte högst

lika många anhöriga till dessa. Med stöd av detta medgivande ha hittills

överförts 148 flyktingar jämte 83 anhöriga.

Oaktat hjälpbehovet för de av lutherska världsförbundet åsyftade flyktingarna

måste anses trängande, anser jag mig på de av socialstyielsen

anförda skälen icke kunna tillstyrka förbundets förslag.

Vad angår de av IRO framförda önskemålen anser jag, att vårt land

bör omhändertaga ytterligare ett antal tuhcrkulosfall, i föista hand barn.

Enligt av medicinalstyrelsen verkställd undersökning kunna cirka 100 vård
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 95.

platser beredas inom vissa barnavdelningar vid sanatorierna. Med hänsyn

härtill torde det antal tuberkulossjuka barn, som böra mottagas, bestämmas

till omkring 100. Dessutom synas i genomsnitt två nära anhöriga per barn

böra få medfölja och beredas vistelse här. För vården torde en viss personalförstärkning

vara påkallad. De möjligheter, som kunna finnas att låta

denna arbetskraft ingå i kontingenten anhöriga, torde därför böra tillvaratagas.

För den händelse att det vid tidpunkten för aktionens genomförande

skulle visa sig icke finnas ett tillräckligt antal barn, som skulle kunna

komma i fråga för överföring till Sverige, torde så många iuberkulösa

ungdomar eller andra tuberkulosfall böra omhändertagas, att de tillsammans

med barnen utgöra omkring etthundra. En förutsättning härför är

givetvis, att tillräckligt antal vårdplatser finnas disponibla även för äldre

patienter. Vårdkostnaderna böra helt bestridas av staten.

Den slutliga uttagningen bör — såsom skedde beträffande de flyktingar,

som 1950 överfördes till Sverige —- ombesörjas av en svensk delegation i

samråd med IRO.

Beträffande det ekonomiska och organisatoriska ansvaret för barnens

och deras anhörigas transport till svenska gränsen räknar jag med, att

detta såsom vid överföringen av de sjuka flyktingarna förra året skall ankomma

på IRO.

Efter ankomsten till Sverige böra de anhöriga snarast möjligt arbetsplaceras.

I detta sammanhang vill jag upplysa, att de flesta av de till Sverige

förra året överförda sjuka flyktingarnas anhöriga allenast kort tid efter

ankomsten hit kunnat placeras i förvärvsarbete. I mån av behov böra de

erhålla omskolning och starthjälp genom arbetsmarknadsstyrelsen. Flyktingarnas

behandling i socialvårdshänseende och deras möjligheter att erhålla

svenskt medborgarskap böra överensstämma med dem, som givits

de förra året emottagna.

Det engångsbidrag, som IRO enligt sin framställning skall lämna för

barnen och deras anhöriga, kommer att uppgå till i runt tal 775 000 kronor.

Detta belopp överstiger rätt väsentligt kostnaderna för omhändertagande

och vård av barnen och de anhöriga under första året. Det synes emellertid

lämpligt, att medel till ändamålet beräknas på riksstaten och att IRO:s

bidrag tages till uppbörd under inkomster å driftbudgeten: övriga diverse

inkomster.

De kostnader, som sålunda kunna beräknas uppstå, hänföra sig till uttagningen

av barnen och deras anhöriga, läkarhesiktning vid ankomsten till

Sverige, transporter till resp. bestämmelseorter i Sverige, på sanatorierna

lämnad vård, de anhörigas omhändertagande under viss tid efter ankomsten

i avvaktan på arbetsplacering samt starthjälp, eventuell omskolning av

vissa anhöriga och omhändertagande av arbetsoförmögna anhöriga.

För uttagningsdelegationens resor och uppehälle beräknar jag cirka 9 000

kronor. Kostnaderna för läkarundersökningen och transporterna m. in. i

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

Sverige kunna uppskattas till 1 000 resp. 30 000 kronor. Vårdkostnaderna

för barnen upptager jag till i runt tal 430 000 kronor. Utgifterna för omhändertagande

av de anhöriga beräknar jag till 60 000 kronor. Däremot

upptager jag icke några belopp för starthjälp, uppehälle under omskolning

eller omhändertagande av arbetsoförmögna anhöriga, då jag förutsätter,

att kostnaderna för dessa ändamål böra kunna bestridas från de anslag

under femte och åttonde huvudtitlarna, varifrån de regelmässigt utgå.

Det sammanlagda medelsbehovet för detta ändamål skulle sålunda bliva

(9 000 + 1 000 + 30 000 + 430 000 + 60 000) 530 000 kronor.

Kostnaderna torde böra bestridas från förslagsanslaget till kostnader för

sjukvård in. in. åt vissa utlänningar. Detta anslag har i 1951 års statsverksproposition

(elfte huvudtiteln, punkten 138) för nästa budgetår upptagits

till 1 225 000 kronor. Vid bifall till vad nu förordats bör anslaget höjas till

(1 225 000 + 530 000) 1 755 000 kronor, vilket belopp torde avrundas till

1 750 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte — med ändring av vad därutinnan föreslagits i årets statsverksproposition

— föreslå riksdagen

att till Kostnader för sjukvård m. m. åt vissa utlänningar

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 750 000

kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t

Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Eivor Hermansson.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1951. I sand. Nr 95.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1951:293 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds förslag om anslag för budgetåret 1951/52 till ombyggnad av vissa kaserner vid Södra skånska infanteriregeme a1 i texten
  2. SU 1951:149 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner angående anslag för budgetåret 1951/52 till kostnader för sjukvård m. in. åt vissa utlänningar. s. 1 i texten