Sök i Ratio Lex

Angående anslag till kostnader för företagsräkning

1951-02-23 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:97, Angående anslag till kostnader för företagsräkning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

1

Sr 97.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till

kostnader för företagsräkning; given Stockholms

slott den 23 februari 1951.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

John Ericsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Sedan riksdagen förra året fattat beslut om anordnande av en ny företagsräkning,

har kommerskollegium, som då preliminärt beräknade kostnaderna

till 1,8 miljoner kronor, på uppdrag av Kungl. Maj :t vidtagit vissa

förberedelser för räkningen och inkommit med närmare förslag i ämnet.

Avsikten är att räkningen skall äga rum i början av september 1951 och

omfatta samtliga näringsgrenar i egentlig bemärkelse utom jordbruket.

Alla företag, även statliga och kommunala, skola medtagas oavsett verksamhetens

storlek. Såsom räkneenhet föreslås det lokala arbetsstället. Räkningen

skall bygga på vissa frågor, gemensamma för samtliga berörda och

uppställda på ett och samma frågeformulär. De sammanlagda kostnaderna

för räkningen uppskattas nu av kommerskollegium till cirka 2,5 miljoner

kronor och äro avsedda att fördelas på budgetåren 1950/51—1953/54. Närmare

kostnadsberäkningar föreligga endast för innevarande och nästa budgetår.

Departementschefen framhåller, att den förut angivna totala kostnadsramen,

1,8 miljoner kronor, icke bör få väsentligt överskrida. I propositionen

äskas, att till kostnader för företagsräkning måtte anvisas dels

119 000 kronor å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår och

dels 860 000 kronor å riksstaten för nästa budgetår.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 97.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 97.

Utdrag av protokollet över handelsårenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

23 februari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman, Hammarskjöld.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, fråga om anslag till

kostnader för företagsräkning och anför därvid följande.

I årets statsverksproposition (X ht. s. 165) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avhidan på särskild proposition i ämnet, till Kostnader för

företagsräkning för budgetåret 1951/52 beräkna ett reservationsanslag av

1 150 000 kronor. Sedan beredningen av ärendet avslutats, torde jag nu

ånyo få anmäla frågan.

En företagsräknings uppgift är att klarlägga de inom skilda näringsgrenar

och lokala områden förekommande företagens antal, verksamhetsart,

rättsliga organisation, omsättning, personal, m. m. En sådan räkning utgör

ett komplement till övrig ekonomisk statistik och möjliggör en fördjupad

inblick i näringslivets organisation, omfattning, inre byggnad och funktioner.

I Sverige har hittills endast en företagsräkning genomförts, nämligen

år 1931. I propositionen nr 85 till 1950 års riksdag tillstyrkte jag på anförda

skäl, att en ny företagsräkning anordnades under loppet av 1951.

Räkningen skulle handhavas av kommerskollegium. Av kollegium gjorda

preliminära kalkyler beträffande kostnaderna för det aktuella räkningsprogrammet

slutade på i runt tal 1 800 000 kronor. I propositionen framhölls

emellertid, att mera definitiva kostnadsberäkningar kunde framläggas

först då förberedelserna för räkningen fortskridit längre än vad då

vore fallet. För att kollegium skulle kunna igångsätta vissa grundläggande

förberedelsearbeten äskades i propositionen ett reservationsanslag av 54 200

kronor för budgetåret 1950/51 till kostnader för företagsräkning. Frågan

om ytterligare medelsanvisning skulle anmälas, sedan en mera definitiv

kostnadsberäkning upprättats. I utlåtande (nr 59) över propositionen tillstyrkte

statsutskottet, att en ny företagsräkning anordnades. Mot det äskade

anslaget av 54 200 kronor hade utskottet icke något att erinra. Utskottet

underströk emellertid nödvändigheten av att största möjliga sparsamhet

iakttoges vid räkningens genomförande. I skrivelse den 22 april 1950 (nr

111) anmälde riksdagen, att riksdagen fattat beslut i överensstämmelse med

vad utskottet i utlåtandet föreslagit.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 97.

3

Genom beslut den 5 maj 1950 uppdrog Kungl. Maj :t åt kommerskollegium

att vidtaga förberedelser för en företagsräkning under år 1951 samt

förklarade Sig vilja framdeles efter förslag av kollegium meddela närmare

bestämmelser om räkningens genomförande. Kungl. Maj :t ställde samtidigt

det av riksdagen beviljade reservationsanslaget av 54 200 kronor till kollegii

förfogande.

Kommerskollegii förslag rörande 1951 års företagsräkning.

Med skrivelse den 21 december 1950 har kommerskollegium framlagt

förslag till program för företagsräkning under år 1951. Förslaget har föregåtts

av omfattande planerings- och förberedelsearbeten. Bl. a. ha metodoch

organisationsfrågor diskuterats med representanter för statistiska centralbyrån,

socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, konjunkturinstitutet,

riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, statens handels- och industrikommission,

1948 års statistikutredning, arbetsmarknadsstatistikkommittén,

Handelshögskolan i Stockholm, Sveriges Industriförbund, Sveriges

Redareförening, Sveriges Grossistförbund, Sveriges Köpmannaförbund,

Kooperativa Förbundet, Internationella handelskammarens svenska nationalkommitté,

Landsorganisationen i Sverige samt Tjänstemännens centralorganisation,

varjämte Sveriges hantverks- och småindustriorganisation inkommit

till kollegium med skriftligt yttrande rörande nämnda frågor. Samråd

har vidare ägt rum med särskilda sakkunniga på olika specialområden.

Nyssnämnda myndigheter och organisationer m. fl. ha även haft tillfälle

att granska ett preliminärt förslag till program för räkningen. Beträffande

frågan om de lämpligaste metoderna för insamlingen av uppgifterna från

företagen ha ingående överläggningar hållits med bl. a. arbetsmarknadsstyrelsen,

fiskeristyrelsen, statistiska centralbyrån och arbetsmarknadsstatistikkommittén.

Därjämte har i samverkan med mantalsverket i Stockholm

viss provbearbetning av mantalsuppgifter ägt rum. Av det egentliga planläggnings-

och förberedelsearbetet för företagsräkningen återstå nu enligt

vad kollegium uppgivit i huvudsak den definitiva utformningen av frågeformulären

samt planeringen av materialets bearbetning och publicering.

Det av kommerskollegium framlagda programförslaget behandlar följande

olika huvudfrågor, nämligen räkningens omfattning (medräknade näringsgrenar

och företag), frågan om företagsenhet, tidpunkten för räkningen,

räkningens innehåll, uppgifternas insamling, materialets bearbetning samt

kostnadsberäkning.

Vad angår företagsräkningens omfattning framhåller kommerskollegium,

alt vid 1931 års räkning jordbruket uteslutits med hänsyn bl. a. till den betydande

arbets- och kostnadsökning som ett medtagande av denna näringsgren

skulle ha medfört. Vidare hade skogsbruk i direkt förening med jordbruk

uteslutits, medan olika som binäring till jordbruk drivna företag, hänförliga

till eljest uppgiftspliktiga verksamhetsgrenar, medtagils i den mån

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

sådan rörelse kunde redovisas skild från jordbruket. Vidare hade vid

1931 års räkning i princip uteslutits olika verksamhetsgrenar, som icke

ansetts äga karaktär av näring i vanlig bemärkelse, såsom statlig och kommunal

förvaltning, religionsvård, undervisningsväsende, försvarsväsende,

sjuk-, ålderdoms- och fattigvård, fångvård och annan social verksamhet,

vetenskaplig, litterär, konstnärlig och därmed jämförlig verksamhet samt läkare-,

tandläkare- och veterinärverksamhet. Undantag hade dock gjorts beträffande

till sistnämnda verksamhetsgrupper hörande affärsföretag i form

av exempelvis apoteksrörelse, advokat-, arkitekt- och ingenjör sbyråer, provningsanstalter,

massage- och hygieniska institut ävensom enskilda anstalter

och hem för sjukvård och annan vårdverksamhet. Dessa hade alltså ingått

i räkningen. Fiske och pälsdjursuppfödning hade redovisats till företagsräkningen,

men de inkomna uppgifterna hade uppvisat så stora brister, att dessa

grenar måst utmönstras vid bearbetningen.

För 1951 års företagsräkning föreslår kommerskollegium, att i stort sett

samma näringsgrenar medtagas som vid 1931 års räkning. Då jordbruket

sålunda uteslutes, sker detta dels av kostnadsskäl och dels därför att jordbruksräkningarna

anses i vissa avseenden fylla behovet av uppgifter rörande

denna näring. Från 1931 års program göres den avvikelsen, att läkare-, tandläkare-,

veterinär- o. d. verksamhet medtages. Någon anledning att utesluta

sådan verksamhet anses icke föreligga, när exempelvis advokat-, arkitektoch

ingenjör sbyråer medräknas. Vidare medtagas enskilda undervisningsanstalter.

Såsom skäl härför anföres, att förekomsten av sådana anstalter, som

tydligen äro att hänföra till affärsrörelse, för närvarande är ofullständigt

statistiskt belyst. Fiske och pälsdj ursuppfödning äro avsedda att ingå i räkningen.

Med hänsyn bl. a. till organisationsväsendets utveckling bedömas

nämligen möjligheterna att erhålla en tillfredsställande redovisning av dessa

näringsgrenar vara större nu än för tjugo år sedan. För saltvattenfiskets del

har dock fiskeristyrelsen, med vilken myndighet kollegium rådgjort, ansett

ringa utsikter föreligga att utan mycket stora kostnader erhålla utförligare

uppgifter än dem som kunna hämtas ur den officiella fiskeristatistiken och

folkräkningarna. Kommerskollegium föreslår därför, att endast det yrkesmässiga

sötvattenfisket medtages, beträffande vilket ingen officiell statistik

finnes sedan 1923 och beträffande vilket enligt fiskeristyrelsens mening

vissa uppgifter torde kunna inhämtas utan alltför stora kostnader, därest

hushållningssällskapens fiskeritjänstemän medverka vid uppgiftsinsamlingen.

Kollegium undersöker för närvarande möjligheterna att erhålla sådan

medverkan.

I enlighet med det anförda föreslår kommerskollegium, att företag inom

följande näringsgrenar inbegripas i företagsräkningen 1951:

1) trädgårdsskötsel, bedriven självständigt eller såsom särskild förvaltningsenhet;
2)

skogsbruk, bedrivet självständigt eller såsom särskild förvaltningsenhet;

skogsavverkning å annans mark på grund av särskild upplåtelse;

flottning;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

5

3) fiske (sötvattens-);

4) pälsdjursuppfödning;

5) industri och hantverk, inklusive byggnads- och anläggningsverksamhet;

6) handel;

7) bank-, emissions- och annan penningrörelse;

8) försäkringsrörelse;

9) agentur- och mäklarverksamhet;

10) transport- och kommunikationsväsen;

11) hotell, restaurang-, kafé- och pensionatrörelse;

12) läkare-, tandläkare-, veterinär- o. d. verksamhet;

13) apoteksrörelse;

14) enskilda anstalter och hem för sjukvård m. m.;

15) enskilda undervisningsanstalter o. d.;

16) yrkesmässig fastighetsförvaltning o. d.;

17) förmedlings-, upplysnings-, konsulterande och liknande verksamhet;

18) viss verksamhet för hygien, rengöring m. m.;

19) nöjes-, idrotts- o. d. verksamhet;

20) diverse verksamhetsgrenar.

Inom de av företagsräkningen berörda näringsgrenarna böra enligt kommerskollegii

mening samtliga företag räknas, oavsett verksamhetens storlek.

Någon begränsning av räkningen i så måtto, att de minsta företagen skulle

uteslutas, bör enligt kollegium icke ifrågakomma, enär därigenom önskvärd

överblick icke skulle erhållas över den mindre företagsamhetens omfattning

och struktur. Jämväl statliga och kommunala företag böra enligt kollegium

ingå i räkningen. De sålunda föreslagna reglerna överensstämma med

dem som tillämpades 1931.

Kommerskollegium framhåller, att en fråga av grundläggande betydelse

för planeringen av företagsräkningen är vilket slag av företagsenhet som

skall läggas till grund för räkningen. I huvudsak kunna enligt kollegium

tre olika företagsbegrepp komma i fråga, nämligen firman, arbetsstället och

den tekniska enheten. Enligt kollegii mening är det lämpligt, att arbetsstället

användes såsom grundläggande räkneenhet. Varje i lokalt hänseende fristående

och avskild verksamhet eller rörelse skulle sålunda vid räkningen

anses som ett företag. Kollegium framhåller, att samma räkneenhet användes

vid 1931 års företagsräkning och vid den löpande industri- och bergverksstatistiken

samt jämväl rekommenderats av Förenta Nationerna för en

internationell näringsklassifikation. Vissa avvikelser från huvudregeln förutses

dock bliva nödvändiga liksom fallet var vid 1931 års räkning. Vid

denna hade sålunda specialregler i fråga om räkneenheten måst uppställas

för sådan verksamhet, som icke kunde anses lokaliserad till bestämda arbetsställen

utan omspände större områden, utövades å växlande platser eller

hade ambulerande karaktär. Kollegium framhåller, att jämväl den ekonomiska

enheten, firman, beaktas vid räkningen. Avsikten är nämligen att införskaffa

sådana uppgifter, att det blir möjligt att sammanföra arbetsställen,

tillhörande en och samma firma. Detta utgör en förutsättning för att

företagsräkningens material skall kunna utnyttjas för ett eventuellt framtida

upprättande av ett allmänt företagsregister.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

Beträffande tidpunkten för räkningen anför kommerskollegium, att en

företagsräkning helst bör förläggas till hösten eller våren, då näringslivet i

regel arbetar för fullt. Den nu aktuella räkningen kan enligt kollegium icke

anordnas tidigare än under senare delen av augusti eller början av september

1951. Uppgiftsinsamlingen skall nämligen ske med ledning av företagsiörteckningar,

vilka upprättas på grundval av uppgifter till mantalsskrivningen

för år 1951. Dessa uppgifter bliva i större utsträckning tillgängliga

för bearbetning först omkring den 1 april 1951.

Enligt kommerskollegii mening är det ur flera synpunkter lämpligt, att

räkningsdatum bestämmes till någon dag i första veckan av september 1951,

t. ex. fredagen den 7. Uppgifterna till räkningen skulle då kunna avlämnas

före de omfattande militära repetitionsövningar, som kunna väntas äga rum

från mitten av september till mitten av oktober. Vidare äro, framhåller kollegium,

sommarledigheterna då i huvudsak avslutade och verksamheten i

full gång även inom flertalet säsongnäringar. Det kan enligt kollegium även

vara av visst värde, att räkningsdatum blir någorlunda detsamma som år

1931, då den 25 september var räkningsdag.

Kommerskollegium omnämner, att från vissa håll föreslagits att räkningen

skall uppskjutas till början av år 1952. Då vissa uppgifter till räkningen äro

tänkta att avse förhållandena under kalenderåret eller räkenskapsåret närmast

före räkningsdatum, skulle det nämligen vara en fördel att räkningsdatum

förlädes till en tidigare tidpunkt än september. Kommerskollegium

avstyrker emellertid en flyttning av räkningsdagen till år 1952. Såsom skäl

härför åberopas, att vilken tidpunkt för räkningen man än väljer, någon

direkt jämförbarhet mellan t. ex. sysselsättningens omfattning vid räkningstillfället

och omsättningens storlek under närmast föregående kalenderår

icke kan uppnås, även om naturligtvis avvikelserna bliva mindre ju närmare

omsättningsåret räkningen förlägges. Tidigare än till våren eller försommaren

anses dock av praktiska skäl räkningsdatum icke kunna sättas. Ett

tungt vägande skäl mot ett uppskov ligger enligt kollegii mening däri, att

arbetet med upprättande av företagsförteckningarna därigenom skulle ytterligare

ökas och fördyras. Ju längre tid som förflyter mellan det datum

mantalsuppgifterna avse och räkningsdagen, desto mer omfattande blir nämligen

arbetet med att komplettera förteckningarna med under mellantiden

nytillkomna företag.

Kommerskollegium har begränsat programmet för företagsräkningens innehåll

och omfattning till att i huvudsak avse endast sådana frågor, vilka

äro nödvändiga såsom grund för en allmän företagsinventering och för vissa

specialundersökningar på samplingsbas och som i regel böra kunna besvaras

av uppgiftslänmarna utan vidlyftiga undersökningar. Vid sitt ståndpunktstagande

har kollegium utgått från den förutsättningen att den här ifrågavarande

räkningen endast utgör första ledet i ett större program och att

den snarast möjligt kommer att kompletteras med specialundersökningar

rörande olika verksamhetsbranscher.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 97.

Det för alla företag gemensamma frågeformuläret bör enligt kommerskollegium

upptaga frågor rörande följande förhållanden:

1) ägarens (firmans) och arbetsställets namn och adress;

2) arbetsställets lokalisering;

3) tidpunkten för verksamhetens grundande och förvärv av nuvarande

ägare;

4) ägarekategori (enskild person, aktiebolag, konsumentkooperativ förening

o. s. v.);

5) verksamhetens egenskap av ensamt företag, huvudföretag, filial eller

binäring;

6) verksamhetens art (summariskt angiven) och, om verksamheten omfattar

flera näringsbranscher, vilken bransch som bör betraktas som den

huvudsakliga;

7) närmare uppgifter om verksamhetens art med fördelning på produktion,

varuhandel av olika slag och karaktär, tjänster m. m.;

8) omsättning under 1950 eller närmast motsvarande räkenskapsår med

fördelning på olika slag av verksamhet;

9) den vid räkningsdatum sysselsatta personalen med fördelning på yrkesgrupper

och kön;

10) antalet sysselsatta personer, fördelade på ägare och familjemedlemmar,

tjänstemän, butikspersonal samt arbetare, vid fyra olika tidpunkter år

1950, förslagsvis 15 februari, 15 maj, 15 augusti och 15 november;

11) under 1950 utbetalade löner till tjänstemän, butikspersonal och arbetare;
12)

värdet av lager (av färdiga varor, halvfabrikat, råvaror och hjälpmaterial)

den 31 december 1950;

13) brandförsäkringsvärdet (eller uppskattat värde) vid slutet av år 1950

av egna fasta anläggningar samt, eventuellt, maskiner och lager.

Det av kommerskollegium utarbetade förslaget till frågeformulär är enligt

vad kollegium uppgiver icke definitivt utan behöver ytterligare överses.

Kollegium föreslår, att företagsräkningen föregås av en provundersökning

i flera etapper. De erfarenheter, som därvid kunna vinnas, skulle bliva av

värde bl. a. för bedömningen av olika spörsmål rörande frågornas formulering

och frågeformulärens tekniska uppställning. Provundersökningen avses

omfatta sammanlagt 200 å 300 intervjuer samt utsändning, under medverkan

av näringsorganisationerna, av förslagsvis 500 frågeformulär till företag

inom olika branscher.

Uppgiftsmaterialets insamling bör enligt kommerskollegium i första hand

anförtros åt länsarbetsnämnderna. Enligt kollegii mening är det uppenbart

att dessa nämnder med sina lokala förgreningar äga större förutsättningar

att på ett tillfredsställande sätt utföra insamlingsarbetet än exempelvis de

lokala polismyndigheterna. På grund av sina ordinarie arbetsuppgifter äga

de nämligen ingående kännedom om näringslivet och kunna därför bl. a.

stå uppgiftslämnarna till tjänst med erforderliga råd och anvisningar. Länsarbetsnämnderna

skulle för övrigt icke blott insamla uppgifterna till räkningen

utan även bl. a. underkasta dessa en förberedande granskning.

I fråga om vissa verksamhetsgrenar skall dock uppgiftsinsamlingen enligt

kommerskollegii planering verkställas direkt av kollegium eller eljest

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 97.

på andra vägar än genom länsarbetsnämnderna. Beträffande fisket har tidigare

antytts möjligheten att för insamlingen anlita hushållningssällskapens

fiskeritjänstemän. Central redovisning kan enligt kollegium tänkas vara

fördelaktig beträffande verksamhet, som står under statlig centralmyndighets

förvaltning, apoteksrörelse, bank- och försäkringsväsen, vissa fria yrken,

mångfilialföretag m. m. Sistnämnda insamlingsmetod anses särskilt

lämplig för fall, där förenklade specialblanketter synas erforderliga.

Till grund för insamlingsarbetet skola enligt kommerskollegii förslag, såsom

förut antytts, ligga särskilda namn- och adressförteckningar över företagen

inom de olika insamlingsområdena. Förteckningarna skola upprättas

av kommerskollegium och, såsom förut nämnts, bygga på uppgifter till 1951

års mantalsskrivning. Med hänsyn till de förändringar i företagsbeståndet,

som inträffa under tiden mellan mantalsskrivningen och företagsräkningen,

skola enligt de uppgjorda planerna förteckningarna kompletteras med hjälp

av anmälningar till olika företagsregister samt uppgifter i matriklar, adresskalendrar

m. m. Då förteckningarna ändock i viss utsträckning torde bliva

ofullständiga, är avsikten att de lokala insamlingsorganen skola tillse att

uPPgifter insamlas även från sådana för dem kända företag, som icke stå

upptagna på förteckningarna. I detta sammanhang må nämnas, att kommerskollegium

föreslår, att i särskild författning skyldighet stadgas för berörda

företagare att lämna uppgifter till företagsräkningen. Kollegium betonar

dock samtidigt, att ett tillfredsställande resultat av undersökningen förutsätter

beredvillighet från näringsidkarnas sida att lämna uppgifterna samt

medverkan från organisationer, press in. fl.

Beträffande de frågor som sammanhänga med de insamlade uppgifternas

bearbetning anför kommerskollegium bl. a. följande.

Sedan uppgiftsmaterialet inkommit till kollegium, vidtager inom verket

bearbetning av materialet. Om uppgiftsinsamlingen sker på föreslaget sätt,

kunna uppgifterna i stort sett anses färdiga för granskning och bearbetning.

En detaljerad plan för arbetets rationella bedrivande bör vara på förhand

utarbetad. En sådan plan med regler och anvisningar för bearbetningens

tidsföljd, för gransknings- och kodifieringsarbetet m. m. kan icke definitivt

uppgöras förrän räkningens omfattning och innehåll fastställts. Organisationen

av bearbetningen avhänger också av den form, i vilken resultaten av

räkningen komma att framläggas. Sedan formulären blivit definitivt fastställda,

bör därför omedelbart ett program för uppgiftsmaterialets sammanställning

uppgöras. Härför erfordras grundliga överväganden av olika synpunkter

och önskemål i fråga om tabellsammanställningarnas innehåll och

form. Sistnämnda planeringsarbete kommer att äga rum i samråd med olika

myndigheter, forskningsinstitut och näringsorganisationer. Ävenledes torde

en medverkan av särskilda sakkunniga på olika områden vara nödvändig.

Vissa förberedande åtgärder kunna emellertid sättas in redan på ett tidigare

stadium. Bl. a. kan frågan om näringsgruppering upptagas omedelbart.

Det är önskvärt att få till stånd en enhetlig näringsgruppering, som

kan användas inom olika grenar av statistiken. I detta syfte kommer samråd

med bl. a. statistiska centralbyrån, socialstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen

att äga rum. Vid uppgörandet av ifrågavarande näringsnomenklatur

bör största möjliga hänsyn tagas till indelningen i den internationella

standardklassifikation, som utarbetats inom Förenta Nationerna.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

Bearbetningen av uppgiftsmaterialet förutsättes skola ske på maskinell

väg. Frågan om under vilka former denna maskinbearbetning lämpligen

bör ske (i egen regi eller med anlitande av utomstående maskinanläggning)

kommer i fortsättningen att undersökas i samråd med tillgänglig expertis

på maskinbearbetningens område. Vid detta samråd kommer även den för

hålkortsbearbetningen lämpligaste uppställningen av frågeformulären att

prövas.

Kommerskollegium har gjort närmare beräkningar av kostnaderna för

företagsräkningen för tiden intill utgången av budgetåret 1951/52. Härvid

har kollegium förutsatt, att räkningen utföres i huvudsaklig överensstämmelse

med de i det föregående angivna riktlinjerna och att den kommer att

omfatta omkring 400 000 företag. Lönekostnaderna ha beräknats med ett

rörligt tillägg av tjugo procent och prisläget har förutsatts vara i stort sett

oförändrat under tidsperioden.

Vad först angår medelsbehovet för återstoden av innevarande budgetår

framhåller kollegium, att utöver redan anställda tjänstemän — en förste

aktuarie i 29 lönegraden, en amanuens i 20 och en amanuens i 17 lönegraden

samt ett kanslibiträde i 11 lönegraden — föijande personal erfordras

för räkningen, nämligen från ingången av år 1951 en amanuens i 23 lönegraden,

tre amanuenser i 17 lönegraden, tre kontor sbiträden i 8 lönegraden

och ett tiotal biträden i 6 lönegraden samt från och med den 1 april 1951,

då arbetet med företagsförteckningarna beräknas kunna igångsättas i full

skala, ytterligare omkring trettio biträden i 6 lönegraden. Biträdena skola

skriva ut företagsförteckningarna på grundval av mantalsuppgifterna. Amanuens-

och kontorsbiträdespersonalen skall leda och övervaka detta arbete

samt verkställa erforderlig komplettering av förteckningarna. Amanuenserna

skola dessutom handha de i provundersökningen ingående intervjuerna

samt i övrigt biträda vid utarbetandet av frågeformulär och andra förberedelsearbeten.

Lönekostnaden för den nu föreslagna personalen uppskattar

kollegium för första halvåret 1951 till omkring 90 000 kronor. Kostnaden

för hyra av skrivmaskiner samt för blanketter och annat material till företagsförteckningarna

och provundersökningen beräknas till omkring 15 000

kronor. Vidare anser kollegium, att 5 000 kronor böra beräknas för ersättning

åt sakkunniga, som behöva anlitas vid upprättandet av frågeformulären

och planeringsarbetet i övrigt. Den sammanlagda kostnaden för här ifrågavarande

arbetsmoment uppgår sålunda till 110 000 kronor och kommerskollegium

hemställer, att detta belopp måtte anvisas å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1950/51.

Beträffande medelsbehovet under budgetåret 1951/52 anför kommerskollegium,

att företagsräkningens organisation bör vara i huvudsak fullt genomförd

redan vid budgetårets början. Till dess borde sålunda erforderliga

arbetslokaler med möbler och maskinutrustning vara anskaffade och behövlig

personal anställd. De arbetsmoment, som beräknas falla inom nämnda

budgetår, har kollegium angivit vara följande:

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 97.

1) slutförande av arbetet med upprättande och komplettering av företagsförteckningar;
2)

tryckning av frågeformulär;

3) annonsering samt meddelande genom press och radio om företagsräkningens

syfte och innebörd;

4) distribution och insamling av uppgiftsblanketter;

5) efterkontroll av det inkomna uppgiftsmaterialets fullständighet, uppsorlering

av uppgifterna;

6) planering av uppgiftsmaterialets bearbetning, upprättande av arbetstabeller;
7)

granskning och kodifiering av uppgifterna påbörjas;

8) stansning för maskinbearbetning påbörjas.

Kostnaderna under budgetåret 1951/52 har kommerskollegium uppskattat

till följande avrundade belopp, varvid förutsatts att möjligen uppkommande

besparingar å vissa poster skola få användas för att täcka eventuella

underskott å andra. Kollegium hemställer, att beloppet anvisas å riks
-

staten för nästa budgetår.

Kronor

1) personal och sakkunniga ................................ 375 000

2) ersättning till länsarbetsnämnderna för uppgiftsinsamlingen . . 400 000

3) lokalhyra, städning, lyse m. in........................... 50 000

4) möbler, armatur, maskininköp............................ 100 000

5) maskinbearbetning (stansning in. m.) ................... . 50 000

6) tryckning av blanketter, cirkulär o. d..................... 75 000

7) skrivmateriel, telefoner, annonsering m. m................. 100 000

Summa 1 150 000

I anslutning till den beräknade personalkostnaden framhåller kommerskollegium,

att ledaren för företagsräkningen ansetts böra placeras i lönegrad

motsvarande extra byråchef (Cg 33) med hänsyn till de stora krav som

måste ställas på ledaren av en så omfattande och komplicerad undersökning

som den föreslagna. Såsom ledarens närmaste medhjälpare böra enligt kollegium

fungera dels en förste aktuarie i lönegraden Cg 29 och dels två aktuarier

i lönegraden Cg 26, av vilka den ene dock icke anses behöva tillsättas

förrän den 1 januari 1952. Av mera kvalificerad personal har kollegium

vidare i företagsräkningens personalstat upptagit en amanuens

i lönegraden Cg 23 under hela året och ytterligare två tjänstemän i

samma lönegrad från den 1 januari 1952 samt tre amanuenser i lönegraden

Cg 19. För det mera kvalificerade granskningsarbetet erfordras

därjämte enligt kollegium nio amanuenser i lönegraden Cg 17, varav

sex skulle anställas först från den 1 januari 1952. Den arbetsledande

personalen är avsedd att utgöras av en kansliskrivare i lönegraden Cg 15, en

kontorist i Cg 13 samt tre kanslibiträden i Cg 11, varav två skulle inträda i

tjänst först den 1 januari 1952. Vidare har kommerskollegium räknat med

fem kontorsbiträden i lönegraden Cg 8. Den okvalificerade biträdespersonalen

har beräknats till femton biträden under hela året och ytterligare fem
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

lon från den 1 januari 1952, samtliga i lönegraden Cg 6. Dessutom skulle fyrtio

biträden i samma grad erfordras under juli och augusti månader 1951

för avslutandet av företagsförteckningarna. Slutligen upptager räkningens

personalstat en vaktmästare i lönegraden Cg 9.

Vad angår kostnaderna för företagsräkningen efter utgången av budgetåret

1951/52 framhåller kommerskollegium, att det på nuvarande stadium

möter stora svårigheter att beräkna desamma. Preliminärt har kollegium

uppskattat dem till omkring 1 200 000 kronor och räknat med att de skulle

falla på budgetåren 1952/53 och 1953/54. De sammanlagda kostnaderna för

företagsräkningen, inklusive det till förberedelser redan anvisade beloppet av

54 200 kronor, skulle således enligt kollegii beräkningar uppgå till (54 200 +

110 000 -f 1 150 000 + 1 200 000 =) i runt tal 2 500 000 kronor.

Yttrande.

Statskontoret, som efter remiss yttrat sig över kostnaderna för företagsräkningen,

erinrar inledningsvis, att 1931 års företagsräkning, vilken pågick

ungefär fyra år, kostade sammanlagt 248 000 kronor och sysselsatte omkring

14 personer. I jämförelse med detta belopp finner statskontoret de av

kommerskollegium kalkylerade kostnaderna för 1951 års företagsräkning

anmärkningsvärt höga, även om hänsyn tages till de efter år 1931 inträffade

pris- och löneförhöjningarna samt till ökningen av antalet företag (cirka

25 procent) vid den nu förestående räkningen. Erfarenheterna från 1931 års

företagsräkning peka enligt statskontorets uppfattning närmast på att kostnaderna

nu borde kunna hållas inom en miljon kronor, särskilt som maskinella

hjälpmedel i större utsträckning än tidigare borde kunna utnyttjas.

I fråga om de olika utgiftsposterna förklarar sig statskontoret sakna säkra

hållpunkter för bedömandet av skäligheten av de äskade beloppen. Emellertid

förefaller enligt statskontorets mening det i kostnadsberäkningen för

budgetåret 1951/52 upptagna beloppet av 400 000 kronor för tillfällig förstärkning

av länsarbetsnämndernas personal vara tilltaget i överkant. Ämbetsverket

ifrågasätter, om icke arbetet med uppgiftsinsamlingen till företagsräkningen

borde kunna fullgöras av länsarbetsnämnderna utan anlitande

av särskild arbetskraft.

Vad därefter angår löneställningen för de befattningshavare, som skola

övervaka räkningen, har statskontoret icke något att erinra mot att ledaren

placeras i lönegraden Cg 33. För förste aktuarien förordar ämbetsverket en

placering i lönegraden Cg 27, medan aktuaricrna enligt ämbetsverkets uppfattning

böra placeras i den vid kommerskollegium för sådana befattningar

tillämpade lönegraden, nämligen 24. Mot placeringen av kansliskrivaren,

kontoristen och kanslibiträdena har statskontoret icke något att erinra.

Amanuens- och biträdcspersonalen bör enligt statskontoret avlönas i enlighet

med bestämmelserna om reglerad bcfordringsgång.

Behovet av befattningshavare i de olika lönegraderna anser sig statskonto
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

ret sakna möjlighet att bedöma på den föreliggande utredningen. Ämbetsverket

inskränker sig därför till att framhålla, att en jämförelse med förhållandena

vid den tidigare företagsräkningen pekar på en överorganisation.

Departementschefen.

Såsom tidigare nämnts har efter förslag av Kungl. Maj:t 1950 års riksdag

beslutat, att en ny företagsräkning skall genomföras. Uppdraget att handha

räkningen, vilken tänkts äga rum år 1951, har anförtrotts kommerskollegium,

som nu framlagt förslag beträffande räkningens genomförande. Förslaget

ansluter sig i sina huvuddrag till programmet för den företagsräkning,

som hölls för tjugo år sedan. Den nu aktuella räkningen föreslås

emellertid få en större omfattning än 1931 års. Dels har nämligen antalet

löretag över huvud vuxit och dels är avsikten att flera grupper av företag,

som icke medräknades 1931, nu skola medtagas. Vidare har antalet uppgifter,

som efterfrågas, ökat jämfört med 1931. Frågeformuläret till 1931

års företagsräkning upptog nämligen 10 punkter, medan det nu föreliggande

förslaget till formulär innehåller 13. De nu föreslagna frågorna äro dessutom

av större svårighetsgrad ur gransknings- och bearbetningssynpunkt

än frågorna vid 1931 års räkning.

Det av kommerskollegium framlagda förslaget beträffande företagsräkningens

genomförande synes väl ägnat att skapa den önskvärda kännedomen

om vårt näringsliv. Jag förordar därför, att företagsräkningen utföres

i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget. För att möjliggöra en minskning

av kostnaderna för räkningen torde dock böra ytterligare övervägas,

huruvida icke några av frågorna, exempelvis rörande tidpunkten för verksamhetens

grundande och förvärv av nuvarande ägare samt rörande brandförsäkringsvärdet

å egna fasta anläggningar m. m., kunna utgå och de två

föreslagna frågorna rörande den sysselsatta personalen sammanslås. Slutlig

ställning härtill torde få tagas av Kungl. Maj :l i samband med fastställandet

av frågeformulär. I enlighet med kommerskollegii förslag synes räkningsdatum

böra preliminärt bestämmas till den 7 september 1951 med befogenhet

för Kungl. Maj:t att, därest omständigheterna föranleda därtill,

besluta om annat datum. Det torde vidare få ankomma på Kungl. Maj:t

att efter förslag av kommerskollegium utfärda bestämmelser om skyldighet

för näringsidkarna att avgiva uppgifter till företagsräkningen m. m.

Jag vill understryka vikten av att arbetet med företagsräkningen utföres

med största möjliga snabbhet, så att resultaten av räkningen fortfarande äro

aktuella, när de framläggas. För att ytterligare tillgodose önskemålet om aktualitet

torde kollegium böra publicera delresultat av räkningen allteftersom

sådana föreligga färdiga.

I propositionen nr 85 till 1950 års riksdag angavs, att kostnaden för företagsräkningen

enligt vissa av kommerskollegium gjorda preliminära kalkyler

kunde uppskattas till i runt tal 1 800 000 kronor. Det framhölls emel
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 97.

lertid samtidigt, att mera definitiva kostnadsberäkningar kunde framläggas

först sedan förberedelsearbetet fortskridit betydligt längre än vad då vore

fallet. Kollegium har nu, sedan ett i huvudsak definitivt programförslag för

räkningen framlagts, räknat med en kostnad av omkring 2 500 000 kronor.

Härav skulle 164 200 kronor falla på innevarande budgetår, 1 150 000 kronor

på nästa budgetår och tillhopa 1 200 000 kronor på budgetåren 1952/53

och 1953/54. Det för de två sistnämnda budgetåren angivna beloppet bygger

emellertid icke på några detaljerade kalkyler utan är ungefärligen uppskattat.

Statskontoret anser, att stora besparingar böra kunna göras å det av

kollegium beräknade beloppet. Även om jag icke kan ansluta mig till statskontorets

beräkningar, anser jag det dock möjligt att göra betydande nedskärningar

i den av kollegium framlagda kostnadskalkylen. I rådande läge

synes det icke rimligt att lägga upp arbetet så, att den föregående år angivna

totala kostnadsramen, 1 800 000 kronor, väsentligt överskrides. Jag inräknar

härvid ej de löneförhöjningar, vilka tillkomma såsom en ofrånkomlig

fördyrande faktor. De besparingar, som vinnas genom en minskning av antalet

frågor, hänföra sig till större delen till tiden efter den 30 juni 1952.

Vad först angår det ytterligare belopp, som äskats för innevarande budgetår,

har jag icke funnit anledning att sänka detsamma. Jag tillstyrker således

den begärda anvisningen av 90 000 kronor för anställande av amanuenspersonal

i reglerad befordringsgång och biträdespersonal. I anledning

av sådana väntade löneförhöjningar, som icke medräknats av kommerskollegium,

torde ytterligare 9 000 kronor böra anvisas till avlöningar. Kostnaden

för skrivmaskiner och diverse material torde upptagas med 15 000

kronor. Slutligen torde såsom kollegium föreslagit 5 000 kronor böra beräknas

för sakkunnigarvoden. Sammanlagt skulle således för innevarande

budgetår erfordras 119 000 kronor utöver förut anvisade 54 200 kronor,

tillhopa alltså drygt 170 000 kronor. Beloppet 119 000 kronor torde anvisas

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51.

Vad därefter angår det för budgetåret 1951/52 äskade beloppet har kollegium

räknat med att 375 000 kronor skulle åtgå för personal och sakkunniga.

Ledaren för företagsräkningen skulle enligt kollegii förslag erhålla

lön som byråchef. Jag har i princip icke något att invända häremot. Det

torde emellertid få ankomma på Kungl. Maj :t att slutligt avgöra denna

fråga. Jag tillstyrker vidare, att som ledarens närmaste man placeras en

tjänsteman i 29 lönegraden. Kollegii förslag att två aktuarier i 26 lönegraden

skola anställas kan jag däremot icke biträda. Jag förordar att en aktuariebefattning

i 24 lönegraden inrättas. Antalet amanuenser torde kunna

begränsas. Jag tillstyrker, att medel anvisas till tio sådana tjänstemän, varav

fyra höra beräknas vara anställda hela budgetåret och de återstående från

och med den 1 januari 1952. Lönen till amanuenspersonalen bör bestämmas

i enlighet med den reglerade befordringsgången. Som närmaste chef för biträdespersonalcn

torde i enlighet med kommerskollegii förslag en kansliskrivare

böra anställas. Vad angår kollegii förslag i övrigt beträffande den hög
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 97.

re biträdespersonalen tillstyrker jag, att medel beräknas för anställande av

en kontorist och ett kanslibiträde under hela nästa budgetår samt av ytterligare

ett kanslibiträde från och med den 1 januari 1952. Beträffande den

övriga biträdespersonalen synes en nedskärning med ungefär 20 procent

kunna vidtagas. En expeditionsvakt i lönegraden Cg 9 synes böra stå till

företagsräkningens förfogande. Några särskilda medel till sakkunniga torde

icke behöva beräknas för nästa budgetår. Vid bifall till vad jag sålunda förordat

och med hänsyn tagen till väntade löneförhöjningar skulle företagsräkningens

personalkostnader under budgetåret 1951/52 uppgå till i runt

tal 330 000 kronor.

Under hand har jag inhämtat att kostnaderna för uppgiftsinsamlingen

numera, sedan bättre överblick vunnits över länsarbetsnämndernas arbete

därmed, anses kunna nedbringas till 225 000 å 250 000 kronor. Jag tillstyrker,

att sistnämnda belopp anvisas för ändamålet och räknar därvid med att

beloppet även skall täcka väntade löneförhöjningar.

Särskilda medel för lokalhyror synas icke behöva anvisas, då avsikten är

att statliga lokaler skola tagas i anspråk. Kostnaderna för städning och

lyse under nästa budgetår torde kunna uppskattas till i runt tal 10 000

kronor.

Kostnaden för möbler och armatur m. m. synes, med utgångspunkt från

att cirka 30 rum torde erfordras för företagsräkningen, kunna begränsas till

i runt tal 26 000 kronor. Utgifterna för maskiner uppskattar jag till 19 000

kronor. Jag förutsätter därvid, att erforderliga maskiner i första hand hyras,

i varje fall när det är fråga om maskiner som skola anväpdas allenast

under kortare tid.

För maskinbearbetning (stansning m. in.) torde såsom kommerskollegium

föreslagit 50 000 kronor böra anvisas. Vad däremot angår utgifterna

för tryckning av blanketter m. m. ha senare beräkningar visat, att det äskade

beloppet är otillräckligt. För ändamålet torde böra anvisas 85 000 kronor.

Medelsbehovet för skrivmaskiner, telefon, annonsering m. m. synes

kunna begränsas till 90 000 kronor.

Under anslaget till Kostnader för företagsräkning bör således för budgetåret

1951/52 anvisas ett belopp av (330 000 + 250 000 + 10 000 + 26 000

+ 19 000 + 50 000 + 85 000 + 90 000 =) 860 000 kronor.

Om riksdagen icke har något att invända däremot, torde efter tillstånd

av Kungl. Maj :t eventuella besparingar å en post få användas till att täcka

underskott å annan post.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Kostnader för företagsräkning under tionde huvudtiteln

anvisa

dels å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51

ett reservationsanslag av 119 000 kronor,

dels ock för budgetåret 1951/52 ett reservationsanslag av

860 000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

15

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnel Sjölin.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1951:190 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1951/53 till ytterligare aktieteckning i Norrbottens järnverk ak a1 i texten
  2. SU 1951:105 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till kostnader för företagsräkning. s. 17 i texten