Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 4 förordningen den 16 maj 1890 (nr 21 s. 1) angående Sveriges allmänna hypoteksbank, m. m

1952-02-29 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:104, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 4 förordningen den 16 maj 1890 (nr 21 s. 1) angående Sveriges allmänna hypoteksbank, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

1

Nr 104.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändrad lydelse av § 4 förordningen den 16

maj 1890 (nr 21 s. 1) angående Sveriges allmänna hypoteksbank,

m. m.; given Stockholms slott den 29

februari 1952.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogat förslag till förordning om ändrad lydelse av § 4

förordningen den 16 maj 1890 (nr 21 s. 1) angående Sveriges allmänna hypoteksbank;
dfls

ock bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredraganden

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

John Lingman.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås en höjning av grundfonden för Sveriges allmänna

hypoteksbank från 85 till 90 miljoner kronor.

Ili han g till riksdagens protokoll 1952.

1 saml. Nr 104.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av § 4 förordningen den 16 maj 1890

(nr 21 s. 1) angående Sveriges allmänna hypoteksbank.

Härigenom förordnas, att § 4 förordningen den 16 maj 1890 angående

Sveriges allmänna hypoteksbank1 skall erhålla följande ändrade lydelse.

Nuvarande lydelse:

§ 4.

Till grundfond för hypoteksbanken

överlämnar staten genom riksgäldskontoret

ett belopp av åttiofem miljoner

kronor i av staten utgivna obligationer,

ouppsägbara å innehavarens

sida samt förskrivna med fyra

och en halv procent årlig ränta;

ägande banken över dem förfoga

efter ty här nedan sägs.

Föreslagen lydelse:

§ 4.

Till grundfond för hypoteksbanken

överlämnar staten genom riksgäldskontoret

ett belopp av nittio miljoner

kronor i av staten utgivna obligationer,

ouppsägbara å innehavarens

sida samt förskrivna med fyra

och en halv procent årlig ränta;

ägande banken över dem förfoga

efter ty här nedan sägs.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1952.

1 Senaste lydelse av

4 se 1951:273.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 104.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29

februari 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell.

T. f. chefen för finansdepartementet, statsrådet Lingman, anmäler fråga

om höjning av grundfonden för Sveriges allmänna hgpoteksbank samt anför

därvid följande.

Enligt § 4 förordningen den 16 maj 1890 (nr 21 s. 1) angående Sveriges

allmänna hypoteksbank — sådan paragrafen lyder jämlikt förordningen den

18 maj 1951, nr 273 — överlämnar staten till grundfond för hypoteksbanken

genom riksgäldskontoret ett belopp av 85 miljoner kronor i av staten utgivna

obligationer, ouppsägbara å innehavarens sida samt förskrivna med

4V2 procent årlig ränta; och äger banken förfoga över dem efter vad i förordningen

närmare angives. Vidare stadgas i § 5, att hypoteksbanken må

utgiva obligationer mot viss säkerhet och att sammanlagda beloppet av utelöpande

obligationer icke vid något tillfälle må uppgå till mera än 10 gånger

beloppet av grundfonden.

I en den 17 december 1951 dagtecknad skrift har styrelsen över Sveriges

allmänna hypoteksbank hemställt, att det såsom grundfond för hypoteksbanken

överlämnade beloppet måtte höjas från 85 till 100 miljoner kronor.

Styrelsen har anfört, att beloppet av bankens utelöpande obligationer uppginge

till ca 780 miljoner kronor. Utrymme funnes sålunda för banken att

lörsälja obligationer till ett belopp av ytterligare ca 70 miljoner kronor och

att därmed möjliggöra en motsvarande kreditgivning. Vid bedömandet av

lrågan huru länge detta belopp kunde beräknas förslå för hypoteksinstitutionens

kreditgivning— inom ramen för den överenskommelse om allmänna

riktlinjer för en kreditbegränsning, som i augusti 1950 träffats mellan riksbanken

och affärsbankerna och till vilken även hypoteksinstitutionen anslutit

sig — kunde framhållas, att hypoteksinstitutionen kunde förväntas

ha att motse betydande kreditanspråk från jordbrukarna under år 1952.

Genom att skörden under år 1951 delvis slagit fel hade avsevärda lånebehov

uppstått, vilket hypoteksinstitutionen redan haft erfarenheter av i form av

ökade låneansökningar. Den väntade höjningen av taxeringsvärdena under

åi 1952 innebure bl. a. att jordbrukarna i många fall kunde omlägga sina

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr lOi.

sekundärkrediter till bottenkrediter och därmed förbilliga krediten; taxeringsvärdena

syntes nämligen kunna tagas till utgångspunkt för åsättande

av högre belåningsvärden. Slutligen kunde påpekas, att en icke obetydlig

del av hypoteksinstitutionens utlåning föranleddes av institutionens medverkan

i långivningen mot statlig lånegaranti. Hypoteksinstitutionens andel

i den totala kreditgivningen mot statlig lånegaranti tenderade att öka.

Det syntes emellertid icke osannolikt, har bankstyrelsen vidare anfört, att

förenämnda belopp å ca 70 miljoner kronor komme att förslå för kreditgivningen

under år 1952. Däremot förefölle det mycket ovisst om beloppet

räckte till även för långivningen under första halvåret 1953. Styrelsen ville

därför föreslå, att frågan om höjning av grundfonden redan nu upptoges

och underställdes 1952 års riksdag. Det syntes styrelsen därvid lämpligt att

höjning skedde till 100 miljoner kronor.

Över styrelsens framställning ha infordrade utlåtanden avgivits av fullmäktige

i riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontoret samt bank- och fondinspektionen.

Fullmäktige i riksbanken ha uttalat att fullmäktige icke kunde tillstyrka

större ökning av bankens grundfond än med 5 miljoner kronor, eller från

85 till 90 miljoner kronor. Fullmäktige ha erinrat om att överläggningar

nyligen ägt rum mellan riksbanken och olika kreditinstitut rörande möjligheterna

till och formerna för en kreditåtstramning. Vid dessa överläggningar

hade bl. a. framhållits, att den skärpta kontrollen över emissioner av

obligationslån, som inginge som ett led i de kreditåtstramande åtgärderna,

även måste omfatta hypoteksbankens obligationslån. Riksbanken hade vidare

understrukit vikten av, att hypoteksbankens låneverksamhet bedreves

på ett sätt, som stode i överensstämmelse med den allmänna restriktiviteten

på kreditmarknaden. Även om en höjning av grundfonden endast skapade

formella förutsättningar för en ökad obligationsutgivning och icke i och för

sig beredde banken vidgade kreditmöjligheter, ansåge sig fullmäktige icke

i nuvarande läge kunna förorda en höjning med det i framställningen angivna

beloppet. Fullmäktige ha framhållit att en fondökning med 5 miljoner

kronor skulle jämte den nu icke utnyttjade upplåningen vara tillräcklig att

under 1952 tillgodose låneanspråk av samma omfattning som under 1951

och därjämte lämna erforderlig marginal för ny prövning av frågan om

ökning av grundfonden vid 1953 års riksdag. Olägenheten av att åter då

behöva förelägga riksdagen frågan finge vägas mot behovet av att som ett

led i kreditpolitiken kunna pröva även de formella förutsättningarna för

hypoteksinstitutionernas obligationsutgivning.

Fullmäktige i riksgäldskontoret ha meddelat att fullmäktige på de skäl,

som anförts till stöd för den gjorda framställningen, icke funnit anledning

till erinran mot en ökning av hypoteksbankens grundfond från 85 miljoner

kronor till 100 miljoner kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 10k.

5

Bank- och fondinspektionen har yttrat att inspektionen, ur de synpunkter

inspektionen företrädde, ej hade något att erinra mot bifall till framställningen.

Följande uppställning belyser utvecklingen under senare år beträffande

hypoteksbankens obligationer.

1945 års slut

1946 » »

1947 » »

1948 >

1949 » »

1950 » »

1951 > >

Obligations- skuld

(milj. kr)

Nettobelopp

utelöpande

obligationer

(milj. kr)

532

524

544

537

597

591

649

644

675

668

714

707

780

768

Departementschefen. Såsom bankofullmäktige framhållit måste den skärpta

kontroll över emissioner av obligationslån, som ingår som ett led i de

kreditåtstramande åtgärderna, även omfatta hypoteksbankens obligationslån.

Det är jämväl av vikt att hypoteksbankens låneverksamhet bedrives

på ett sätt, som står i överensstämmelse med den allmänna restriktiviteten

på kreditmarknaden. Ehuru det givetvis i och för sig är önskvärt att frågan

om storleken av grundfonden icke skall behöva prövas med alltför korta

mellanrum, anser jag mig likväl i nuvarande läge icke kunna förorda en

höjning med det i framställningen från bankens styrelse angivna beloppet.

Bankofullmäktige ha uttalat att en fondökning med 5 miljoner kronor

skulle jämte den icke utnyttjade upplåningen vara tillräcklig att under 1952

tillgodose låneanspråk av samma omfattning som under 1951 och därjämte

lämna erforderlig marginal för ny prövning av frågan om ökning av grundfonden

vid 1953 års riksdag. Med hänsyn till vad jag nyss anfört anser jag

mig icke kunna förorda höjning av grundfonden med högre belopp än

bankofullmäktige tillstyrkt eller sålunda med 5 miljoner kronor från 85 till

90 miljoner kronor.

I § 4 i förordningen angående Sveriges allmänna hypoteksbank bör i enlighet

härmed vidtagas den ändringen, att det där angivna grundfondsbeloppet

ändras från 85 miljoner till 90 miljoner kronor. Därest riksdagen

biträder ändringsförslaget, torde riksdagen samtidigt böra besluta alt staten

skall —för ökning av hypoteksbankens grundfond — genom fullmäktige

i riksgäldskontoret ställa till förfogande svenska statens fyra och en

halv procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida, till ett nominellt

belopp av 5 miljoner kronor med rätt för banken alt i enlighet med

bestämmelserna i nyssnämnda förordning taga obligationerna i anspråk.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr lOi.

Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj:t måtte genom proposition

föreslå riksdagen att

dels antaga ett i enlighet med det anförda inom finansdepartementet upprättat

förslag till förordning om ändrad lydelse av § b förordningen den 16

maj 1890 (nr 21 s. 1) angående Sveriges allmänna hypoteksbank,

dels ock besluta att staten skall — för ökning av Sveriges allmänna hypoteksbanks

grundfond — genom fullmäktige i riksgäldskontoret ställa till

förfogande svenska statens fyra och en halv procent obligationer, ouppsägbara

från innehavarens sida, till ett nominellt belopp av fem miljoner kronor

med rätt för banken att taga obligationerna i anspråk i enlighet med bestämmelserna

i förordningen angående Sveriges allmänna hypoteksbank.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Berggren.

Emil Kihlströms Tryckeri A.-B. Stockholm 1952

520354

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:232 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser angående sparbanks inlåning. a1 i texten