Sök i Ratio Lex

Angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att överlämna vissa arbetsuppgifter till riksskattenämnden, m. m

1952-03-07 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:108, Angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att överlämna vissa arbetsuppgifter till riksskattenämnden, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

1

Nr 108.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bemyndigande

för Kungl. Maj:t att överlämna vissa arbetsuppgifter

till riksskattenämnden, m. m.; given Stockholms

slott den 7 mars 1952.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås bl. a. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t uppdraga

åt riksskattenämnden att fr. o. m. den 1 juli 1952 eller senare dag,

som kan befinnas lämplig, övertaga vissa arbetsuppgifter, sammanhängande

med uppbörds- och taxeringsförfarandet samt tillämpningen av mellan Sverige

och främmande stater ingångna dubbelbeskattnings- och handräckningsa\tal,

vilka uppgifter f. n. ankomma å Kungl. Maj.t.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. AV 10S.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7

mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,

Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar

Nilson, Lindell.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler fråga om

överlämnande till riksskattenämnden av vissa ärenden, m. m. samt anför

därvid följande.

Angående området för riksskattenämndens ämbetsbefattning är i 135 a §

taxeringsförordningen stadgat, att nämnden har att genom rådgivande och

vägledande verksamhet främja en riktig och enhetlig tillämpning av nämnda

förordning samt av de skatteförfattningar, enligt vilka taxering verkställes

på sätt i taxeringsförordningen sägs. I förordningen den 1 juni 1951

(nr 442) om rätt att av riksskattenämnden erhålla förhandsbesked i taxeringsfrågor

har nämndens befattning med sådana ärenden närmare reglerats.

I propositionen nr 64 till 1951 års riksdag, däri Kungl. Maj:t föreläde

riksdagen förslag till inrättande av en riksskattenämnd, lämnades en ingående

redogörelse för vilka arbetsuppgifter, som syntes böra ankomma på

nämnden. Därvid framhölls bland annat att inrättandet av ett centralt organ

på taxeringsväsendets område skulle möjliggöra en i och för sig önskvärd

avlastning av finansdepartementets rättsavdelnings arbetsbörda, varigenom

rättsavdelningen kunde mera fullständigt disponeras för sina egentliga arbetsuppgifter.

De uppgifter, som med detta uttalande åsyftades skola framdeles

överlämnas till riksskattenämnden, voro uppgifter av administrativ

och organisatorisk art vilka kunde anses falla inom ramen för ett centralt

taxeringsorgans ämnesområde. Att förslag till sådant överlämnande icke

underställdes riksdagen redan i samband med förslaget om riksskattenämndens

inrättande, sammanhängde med önskemålet att nämnden och dess

kansli skulle hinna göra sig förtrogna med de redan från början ålagda arbetsuppgifterna

och att erfarenhet skulle vinnas rörande behovet av personal,

innan ytterligare uppgifter pålades nämnden. I samband härmed torde

även få erinras om det i nyssnämnda proposition nr 64 gjorda uttalandet att

spörsmålet om överlämnande till nämnden av arbetet med upprättandet och

distribuerandet av de s. k. källskattetabellerna samt av ärenden, som sam
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj. ts proposition nr 108.

manhänga med tillämpningen av mellan Sverige och främmande stater ingångna

avtal till förhindrande av dubbelbeskattning och om handräckning

i skatteärenden, syntes böra prövas i samband med medelsanvisningen till

riksskattenämnden för budgetåret 1952/53.

I årets statsverksproposition (VII ht s. 2, under rubriken Finansdepartementet:

Avlöningar) har angivits, att förslag om överförande till riksskattenämnden

av de i det föregående berörda arbetsuppgifterna komme att i ett

senare sammanhang anmälas för riksdagen. I samma proposition (VII ht s.

?5, under rubriken Riksskattenämnden: Avlöningar) har — efter en redogörelse

för riksskattenämndens förslag till medelsanvisning för budgetåret

1952/53, vilket förslag grundats på förutsättningen att nämndens arbetsuppgifter

skulle på antytt sätt utvidgas — vidare angivits att jämväl frågan

om överlåtande på riksskattenämnden av fastställande av formulär till vissa

deklarationsblanketter komme att i ett senare sammanhang anmälas för

riksdagen.

Med åberopande av det sagda får jag nu återkomma till dessa frågor.

1. Med uppbördsförfarandet sammanhängande arbetsuppgifter.

Enligt uppbördsförordningen ankommer på Kungl. Maj :t att fastställa

\issa

se 1951:421), att Kungl. Maj:t skall för varje inkomstår fastställa i författningsrummet

angivna skattetabeller. Skattetabellerna skola för olika inkomslbelopp,

beräknade för vecka och månad eller annan tid som Kungl.

Maj :t bestämmer, angiva därå belöpande preliminär skatt. I 3 mom. samma

paragraf (senaste lydelse se 1947: 585) angives att för envar av de i 48 §

1 mom. kommunalskattelagen angivna fem ortsgrupperna skola upprättas

särskilda tabeller, angivande den preliminära skatten under bland annat

den förutsättningen, att det sammanlagda beloppet av kommunal inkomstskatt,

landstingsmedel och tingshusmedel beräknas för skattekrona och

skalteöre till vissa i hela krontal bestämda belopp, vilka av Kungl. Maj:t

fastställas för varje inkomstår. — I 8 § stadgas, att om skattskyldig åtnjuter

jämte kontant inkomst naturaförmåner i form av kost och bostad eller

endera av dessa förmåner, skall preliminär A-skatt beräknas efter de nämnda

inkomstförmånernas sammanlagda värde. Tillika angives, att Kungl.

Maj :l har att fastställa de värden som sagda naturaförmåner skola anses

aga inom olika delar av riket vid tillämpningen av uppbördsförordningen.

— Enligt 19 § skall preliminär självdeklaration avfattas å blankett enligt

formulär, som det åligger Kungl. Maj:t att fastställa. — I 28 § samma förordning

angives under vilken tid uppbördstermin skall infalla, varefter

tillägges, att Kungl. Maj:t må, om särskilda omständigheter därtill föranleda,

efter generalpoststyrelsens börande, föreskriva att uppbördstermin under

viss månad skall infalla under annan tid än den, som enligt den antydda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 108.

föreskriften eljest skulle ifrågakomma. — 38 § (senaste lydelse se 1947: 585)

utsäger, att debitering av preliminär B- och C-skatt, slutlig och kvarstående

skatt samt tillkommande skatt skall ske å uppbördskort, som upprättas i

enlighet med av Kungl. Maj :t fastställt formulär. Tillika angives i paragrafen,

att i den mån Kungl. Maj :t därom förordnar skall jämväl debiteiingslängd

upprättas. — Enligt 40 § skall för envar skattskyldig, för vilken

upplagts särskilt uppbördskort, utfärdas debetsedel, upptagande å uppbördskortet

angivna uppgifter. Vid debetsedeln skola vara fogade genom

perforering frånskiljbara skatteanvisningar, avsedda för inbetalning avskatt.

Debetsedel och skatteanvisningar skola upprättas i enlighet med av

Kungl. Maj :t fastställt formulär.

De uppgifter, som enligt det nyss återgivna ankomma på Kungl. Maj :t,

äro sådana, vilka lämpligen synas kunna överlämnas till riksskattenämnden.

Vad särskilt angår fastställandet av värdet å naturaförmåner, till

vilka hänsyn skall tagas vid preliminärskatteuppbörden, må framhållas, att

riksskattenämnden årligen har att granska länsanvisningarna för det lokala

taxeringsarbetet; därigenom vinner nämnden en god förtrogenhet med

rådande uppfattning angående värdet av dylika förmåner. Kungl. Maj :t har

till ledning för fastställandet av förmånernas värde regelmässigt infordrat

yttrande och förslag i saken från socialstyrelsen. Det torde även vara lämpligt,

att — om fastställandet framdeles skulle ankomma på riksskattenämnden

— nämnden först inhämtar socialstyrelsens mening.

Mot ett överlämnande till riksskattenämnden av de nyss berörda arbetsuppgifterna

skulle möjligen kunna invändas, att därigenom komme vissa

med uppbördsförfarandet sammanhängande uppgifter att handläggas av

riksskattenämnden medan andra sådana omhänderhavas av centrala uppbördsnämnden.

Detta torde emellertid i och för sig icke innebära någon

olägenhet; något direkt samband mellan de olika uppgifterna föreligger

nämligen i huvudsak ej. Jag vill därjämte erinra om vad som framhölls i

den förut omnämnda propositionen nr 84 till 1951 års riksdag därom, att

det visserligen syntes tänkbart att låta riksskattenämnden övertaga centrala

uppbördsnämndens uppgifter men att denna fråga borde prövas framdeles

och sedan den pågående översynen av uppbördsförfarandet avslutats

och centrala uppbördsnämnden fullföljt de arbetsuppgifter, som kunde

förutses bli föranledda av denna översyn. Innebörden av detta uttalande

var att frågan om överförande av centrala uppbördsnämndens arbetsuppgifter

till riksskattenämnden väl vore förtjänt att prövas men att så först

framdeles borde ske. Med hänsyn härtill synes icke nu böra ifrågakomma

att tilldela uppbördsnämnden sådana arbetsuppgifter, som i och för sig äro

väl förenliga med riksskattenämndens allmänna uppgifter. Däremot torde

det ligga i sakens natur att, under den tid uppbördsnämnden alltjämt är i

funktion, denna nämnd lämnar riksskattenämnden biträde vid fullgörandet

av de ifrågavarande arbetsuppgifterna.

Jag förordar följaktligen, att till riksskattenämnden överlämnas de med

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 108.

5

uppbördsförfarandet sammanhängande arbetsuppgifter, varom i det föregående

varit tal. Detta synes böra ske så, att Kungl. Maj :t bemyndigas uppdraga

åt riksskattenämnden att fr. o. m. den 1 juli 1952 eller den senare

dag, som kan befinnas lämplig, övertaga arbetsuppgifterna i fråga.

Det må i detta sammanhang tilläggas, att om åt riksskattenämnden komme

att uppdragas handhavandet av de uppgifter, varom i det föregående

varit tal, riksskattenämndens beslut i förevarande hänseenden böra publiceras

i Svensk författningssamling i samma omfattning som Kungl. Maj:ts

motsvarande beslut för närvarande publiceras.

2. Med taxeringsförfarandet sammanhängande arbetsuppgifter.

I taxeringsarbetet användes ett stort antal blanketter, vartill formulär

fastställas av Kungl. Maj :t. I taxeringsförordningen har beträffande vissa

formulär uttryckligen angivits att fastställandet ankommer på Kungl. Maj:t;

därjämte har i särskilda skatteförfattningar stadgats att där avsedda formulär

skola fastställas av Kungl. Maj :t.

Vid sidan av nu antydda blanketter användas inom taxeringsarbetet även

andra sådana, nämligen för inhämtande av vissa upplysningar från de skattskyldiga

eller för taxeringsmyndigheternas interna bruk. Beträffande dessa

blanketter förordades i propositionen nr 64 till 1951 års riksdag med förslag

till inrättande av ett centralt taxeringsorgan, att riksskattenämnden

skulle fastställa formulär till erforderliga blanketter, något som dock icke

borde betaga taxeringsmyndigheterna möjlighet att i begränsad omfattning

själva upprätta blanketter för mera speciella ändamål. Något uttryckligt

stadgande angående riksskattenämndens befattning med dessa formulär ansågs

icke erforderligt. Om dessa blanketter och formulär är i detta sammanhang

icke tal.

Vad först angår i taxeringsförordningen omförmälda blanketter och formulär,

må här erinras om följande. Enligt uttrycklig föreskrift skall Kungl.

Maj:t fastställa:

enligt 17 § (senaste lydelse se 1950: 123) formulär till blankett för allmän

fastighetsdeklaration;

enligt 22 § 1 mom. formulär till blankett för särskild fastighetsdeklaration;
enligt

27 § formulär till blankett för allmän självdeklaration och särskild

självdeklaration som i 28 § sägs (senaste lydelse se 1943: 855);

enligt 31 § (senaste lydelse se 1951: 792) formulär för avgivande av uppgifter

erforderliga för tillämpning av gällande bestämmelser rörande avdrag

för värdeminskning samt tör lämnande av utdrag av räkenskaperna

till styrkande av dessa uppgifter;

enligt 40 a § 1 mom. formulär till blankett att användas av bostadsförening

och bostadsaktiebolag för avlämnande av vissa i författningsruminet

närmare angivna uppgifter;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

enligt 41 § (senaste lydelse se 1943: 855) formulär till blankett att användas

vid avlämnande av sådan särskild uppgift angående renskötsel, som avses

i 26 § 3 mom.; samt

enligt 42 § 3 mom. (senaste lydelse se 1943: 855) formulär för avgivande

av uppgift angående utdelning och ränta, varom i nämnda moment talas.

Även i särskilda skatteförfattningar återfinnas bestämmelser om att

Kungl. Maj :t skall fastställa vissa formulär. Här må erinras om följande.

Enligt 15 § förordningen den 2 maj 1947 (nr 174) om investeringsfonder

(angående paragrafens senaste lydelse se 1950:590) skall skattskyldig vid

självdeklaration foga vissa uppgifter enligt formulär, som fastställes av

Kungl. Maj :t. — En motsvarande föreskrift återfinnes även i 9 § förordningen

den 11 maj 1951 (nr 230) med provisoriska bestämmelser om särskilda

investeringsfonder för ersättande av förlorade inventarier och lagertillgångar.

I 4 § förordningen den 28 maj 1943 (nr 265) om begränsning av skatt för

svensk livförsäkringsanstalt angives, att försäkringsanstalt, som vill göra i

nämnda paragraf omnämnd ansökan, skall göra detta å blankett, vartill

formulär fastställes av Kungl. Maj :t.

I 4 § förordningen den 26 juli 1947 (nr 584) med provisoriska bestämmelser

om begränsning av skatt i vissa fall föreskrives att ansökan, som

i samma paragraf sägs, skall göras å blankett, vartill formulär fastställes av

Kungl. Maj :t.

I 9 § förordningen den 27 juni 1927 (nr 321) om skatt vid utskiftning av

aktiebolags tillgångar angives, att Kungl. Maj :t har att fastställa formulär

för deklaration till utskiftningsskatt.

De formulär, som enligt det nyss sagda skola enligt gällande bestämmelser

fastställas av Kungl. Maj :t, äro samtliga sådana, vilkas fastställande enligt

min mening lämpligen bör ankomma på riksskattenämnden. Vad särskilt

angår deklarationsformulären, skola dessa enligt 27 § taxeringsförordningen

upprättas i enlighet med i nämnda förordning meddelade bestämmelser.

Taxeringsförordningens närmare föreskrifter härutinnan äro i vissa hänseenden

relativt knapphändiga, i följd varav den myndighet, å vilken fastställandet

av formulären ankommer, har att i viss omfattning efter eget

bedömande avgöra vad formulären skola innehålla. Detta torde emellertid

icke utgöra något avgörande skäl för att fastställandet även i fortsättningen

skall förbehållas Kungl. Maj :t. Med hänsyn till att i riksskattenämnden ingå

företrädare såväl för de skattskyldiga som för taxeringsmyndigheterna

och vidare med hänsyn till den erfarenhet, som nämnden i sin egenskap av

centralt organ på taxeringsväsendets område erhåller, synes enligt min mening

någon avgörande invändning icke vara att rikta mot att riksskattenämnden

anförtros uppgiften i fråga.

Jag förordar alltså att riksdagen underställes förslag till bemyndigande

för Kungl. Maj:t att uppdraga åt riksskattenämnden att fr. o. in. den 1 juli

1952 eller den senare dag, som kan befinnas lämplig, fastställa de formulär,

varom i det föregående varit tal. Det må tilläggas att det kan visa sig lämp
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 108. 7

ligt att icke på eu gång utan successivt överlämna de uppgifter, varom här

är fråga.

Skulle fastställandet av formulären överlämnas till riksskattenämnden, bör

ankomma å nämnden att, i motsvarande omfattning som för närvarande sker,

i Svensk författningssamling publicera i ämnet fattade beslut.

Vad angår de vid taxeringsarbetet använda längderna, får jag i detta sammanhang

erinra om följande bestämmelser i taxeringsförordningen. Enligt

62 § 3 mom. skola beredningsnämndens förslag till taxering upptagas i

särskilda fastighetslängder, däri fastighetstaxeringsnämnden jämlikt 66 §

3 mom. antecknar beslut, som innefatta avvikelse från beredningsnämndens

förslag. Även beslut av fastighetstaxeringsnämnd i stad skola jämlikt 67 §

3 mom. antecknas i fastighetslängder. I 73 § lämnas föreskrifter angående

anteckning av vissa fastighetsprövningsnämndens beslut i särskild ändringslängd.

I fråga om den årliga taxeringen stadgas i 86 § att för varje

taxeringsdistrikt eller närmare angiven del därav skola föras fastighetslängder,

inkomstlängd och förmögenhetslängd, varjämte i 98 § lämnas föreskrift

om anteckning i särskild ändringslängd av vissa länsprövningsnämndens

beslut.

Beträffande förandet av nu angivna längder lämnas i taxeringsförordningen

vissa föreskrifter, varjämte i förordningen utsäges att närmare föreskrifter

angående längdföringen meddelas av Kungl. Maj :t. Dylika föreskrifter

ha upptagits i kungörelsen den 28 september 1928 (nr 382) med vissa

föreskrifter rörande taxeringsförfarandet.

I fråga om själva fastställandet av formulär till längder stadgas i 116 §,

sådan denna paragraf lyder efter däri genom förordning den 1 juni 1951 (nr

441) om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928 (nr 379)

företagen ändring, att detta fastställande ankommer å Kungl. Maj :t eller,

efter Kungl. Maj :ts förordnande, riksskattenämnden.

Något ytterligare bemyndigande av riksdagen erfordras alltså ej för att

Kungl. Maj :t skall kunna till riksskattenämnden överlämna uppgiften att

fastställa längdformulären. Lämnas nämnden sådant bemyndigande, innebär

detta alltså att formulären skola av riksskattenämnden fastställas på

grundval av de i taxeringsförordningen och i kungörelsen den 28 september

1928, nr 382, lämnade föreskrifterna.

Av 116 § taxeringsförordningen framgår även att Kungl. Maj :t äger uppdraga

åt riksskattenämnden att fastställa formulär till anmaningar, underrättelse

om avvikelse från deklaration eller annan till ledning för egen taxering

lämnad uppgift samt andra föreskrivna underrättelser med mera dylikt.

Det är min avsikt, att vid ett senare tillfälle föreslå Kungl. Maj :t att till

riksskattenämnden överlämna de nu senast antydda uppgifterna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

3. Med tillämpningen av mellan Sverige och främmande stater

ingångna dubbelbeskattningsavtal sammanhängande

arbetsuppgifter.

Enligt 72 § 2 inom. kommunalskattelagen, 20 § 2 mom. förordningen

om statlig inkomstskatt och 20 § 2 mom. förordningen om statlig förmögenhetsskatt

äger Kungl. Maj :t, till förekommande eller lindring av dubbelbeskattning,

träffa överenskommelse med annan stats regering om fördelning

i beskattningshänseende mellan den främmande staten och Sverige av

inkomst eller förmögenhet, som är underkastad dubbelbeskattning. Enligt

samma bestämmelser äger Kungl. Maj :t vidare, under förutsättning av ömsesidighet

i tillämpliga hänseenden, förordna, att viss inkomst eller viss förmögenhet

eller inkomst eller förmögenhet av visst slag skall helt eller delvis

vara fri från beskattning här i riket.

Med stöd av dessa bestämmelser ha ett stort antal avtal till undvikande

av dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet ingåtts.

Vad först angår s. k. fullständiga eller allmänna avtal, vilka regelmässigt

underställts riksdagen för godkännande, ha sådana träffats med Tyska riket

den 25 april 1928, med Danmark den 6 maj 1932, med Nederländerna den

21 mars 1935, med Ungern den 17 juni 1936, med Frankrike den 24 december

1936 med tilläggsavtal den 5 maj 1939, den 8 april 1949 och den 28 oktober

1950, med Island den 8 september 1937, med Amerikas Förenta Stater

den 23 mars 1939, med Norge den 21 juni 1947, med Schweiziska Edsförbundet

den 16 oktober 1948, med Storbritannien den 30 mars 1949, med Finland

den 21 december 1949, med Canada den 6 april 1951 och med Österrike

den 19 juli 1951.

Det må tilläggas att vissa av de nyssnämnda avtalen kompletterats med

särskilda överenskommelser i speciella hänseenden.

I anledning av avtalen och överenskommelserna ha vissa kungörelser utfärdats

av Kungl. Maj :t. Dessa återfinnas såvitt angår avtal eller överenskommelse

med Tyska riket i SFS 1928:485, 1939:17 och 1943:82, med

Danmark i SFS 1932: 348, 1939: 19, 1943:84 och 1944: 259, med Nederländerna

i SFS 1935: 139, 1939: 20 och 1943: 85, med Ungern i SFS 1937: 1008,

1939: 22 och 1943: 87, med Frankrike i SFS 1937: 1003, 1939:21 och 945,

1943:86, 1949: 519 samt 1951: 74 och 383—385, med Island i SFS 1938:111,

med Amerikas Förenta Stater i SFS 1940: 1042 och 1943: 88, med Norge i

SFS 1947:791 samt 1948:4 och 603, med Schweiziska Edsförbundet i SFS

1949: 150 och 151, med Storbritannien i SFS 1949:523 och 524 samt 1950:

491, med Finland i SFS 1950: 198 och 199, med Canada i SFS 1951: 626 och

627 samt med Österrike i SFS 1951: 739.

Även s. k. partiella avtal ha i en del fall träffats. Någon närmare redogörelse

härutinnan är emellertid i förevarande sammanhang icke erforderligt

att lämna. Dessa avtal innehålla nämligen icke bestämmelser, till vilka

äro knutna sådana tillämpningsuppgifter som böra ankomma på riksskattenämnden.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungi. Maj.ts proposition nr 108.

Så är däremot fallet beträffande de först omnämnda avtalen. I dessa återfinnas

exempelvis sådana bestämmelser som att de avtalsslutande staternas

högsta finansmyndigheter skola träffa särskilda överenskommelser då tvivelsmål

uppkommer om i vilken stat skattskyldig skall anses vara bosatt eller

då de förutsättningar, som enligt avtalet skola vara härutinnan avgörande,

föreligga samtidigt i båda staterna, att om skattskyldig visat att av beskattningsmyndigheterna

i de avtalsslutande staterna vidtagna åtgärder för honom

medfört dubbelbeskattning, må han häremot göra erinringar hos den

stat, vars medborgare han är, därvid denna stats högsta finansmyndighet

har att träffa överenskommelse med den andra statens högsta finansmyndighet

i syfte att undanröja dubbelbeskattningen, att de högsta finansmyndigheterna

i de avtalsslutande staterna kunna träffa särskilda överenskommelser

till undvikande av dubbelbeskattning i fall, som icke regleras i avtalet,

ävensom i fall, då svårighet eller tvivelsmål uppkommer vid avtalets

tolkning och tillämpning, att tvivelaktiga frågor rörande skatter, å vilka

avtalet är tillämpligt, skola avgöras i samförstånd mellan båda staternas

högsta finansmyndigheter, att uppdelning av inkomster i särskilt angivna fall

skall ske enligt av de högsta finansmyndigheterna slutet särskilt avtal härom,

att de högsta finansmyndigheterna skola träffa överenskommelser från fall

till fall beträffande personer, som äro medborgare i båda de avtalsslutande

staterna, då enligt avtalet medborgarskapet är avgörande för beskattningen

samt att särskilda överenskommelser kunna av de högsta finansmyndigheterna

träffas från fall till fall angående sådana personer, som icke tillhöra

någon av de båda avtalsslutande parterna.

Bestämmelser av nu antydd art återfinnas såvitt angår avtalet med Tyskland

i artiklarna 10, 13, 14 och 15 samt i punkterna 1, 7, 14 och 15 i det

vid avtalet fogade slutprotokollet, avtalet med Danmark i artiklarna 10, 11

och 12 samt i punkterna 1, 2, 5, 6, 11, 12, 17 och 18 i det vid detta avtal fogade

slutprotokollet, avtalet med Nederländerna i artiklarna 5 och 7 samt i

punkt XII i avtalets slutprotokoll, avtalet med Ungern i artiklarna 14—16

samt i punkterna 1, 2, 10 och 11 i det vid avtalet fogade slutprotokollet,

avtalet med Frankrike i artiklarna 3 och 15 samt i punkterna 1, 6 och 12

av det vid avtalet fogade protokollet, avtalet med Island i artikel 1, avtalet

med Amerikas Förenta Stater i artiklarna II och XX samt i punkterna 3 och

15 i det vid avtalet fogade protokollet, därvid må anmärkas att i sistnämnda

avtal angives att de åsyftade åtgärderna ankomma, för Sveriges vidkommande,

å finansdepartementet, avtalet med Norge i artikel 10 samt i punkterna 1,

2, 5, 6, 11 och 12 i avtalets slutprotokoll, avtalet med Schweiziska Edsförbundet

i artiklarna 2 och 10 samt i avtalets slutprotokoll gjorda förklaringar

till artiklarna 1, 4 och 9, därvid angives att de åsyftade åtgärderna ankomma,

för Sveriges vidkommande, å finansdepartementet, avtalet med Finland

i artiklarna 3, 11, 14, 15 och 16 samt i de vid avtalets slutprotokoll fogade

förklaringarna till artiklarna 2 och 5 samt avtalet med Canada i artikel XIX.

I några av avtalen har vidare angivits, att utbyte mellan behöriga myndigheter

i de avtalsslutande staterna skall göras av vissa taxeringsuppgifter

o. d.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 108.

Det må tilläggas, att i de i anledning av avtalen utfärdade tillämpningskungörelserna

angivits, att skattskyldig, som blivit föremål för dubbelbeskattning,

äger till finansdepartementet ingiva till Kungl. Maj :t ställd ansökan

om åtgärd till undvikande av denna dubbelbeskattning.

Tillämpningen av dubbelbeskattningsavtalen ankommer i första hand på

beskattningsnämnderna och, efter i det enskilda fallet anförda besvär, på

skattedomstolarna. Som framgår av det förut sagda skall emellertid i vissa

fall Kungl. Maj :t eller finansdepartementet verka för undanröjande av sådan

dubbelbeskattning som likväl uppkommit. Skattskyldig, som genom beskattningsmyndigheternas

åtgöranden i de berörda staterna blivit föremål för

dubbelbeskattning, äger nämligen hänvända sig till Kungl. Maj :t (finansdepartementet)

med hemställan om åtgärder i saken. Gången blir då i allmänhet

den, att genom departementets försorg inhämtas alla tillgängliga

upplysningar, som kunna lämnas av den skattskyldige och av vederbörande

myndigheter. Därjämte infordras regelmässigt yttrande i ärendet från vederbörande

länsstyrelse och från kammarrätten.

Frågan underställes därefter Kungl. Maj :t för prövning. Framgår av den

verkställda utredningen, att dubbelbeskattningen, med hänsyn till avtalets

innehåll, bör undanröjas genom eftergift av skatt i Sverige, förordnas om att

den härstädes verkställda taxeringen skall undanröjas eller nedsättas.

Intages däremot den ståndpunkten att dubbelbeskattningen bör undanröjas

genom eftergift från den andra statens sida, underställes frågan genom

finansdepartementets försorg behörig myndighet i nämnda stat. Godtagas

därvid de från svensk sida anförda synpunkterna, beslutar sistnämnda

myndighet att skattekravet i dess hemland skall eftergivas.

Flertalet uppkommande frågor lösas i enlighet med vad nu sagts. I ett

mindre antal fall kunna de båda staternas berörda myndigheter icke omedelbart

enas om hur avtalet i dessa fall skall tolkas; först efter ytterligare

förhandlingar uppnås ett slutligt avgörande, som understundom kan ur båda

staternas synpunkt te sig som en kompromisslösning. — Ett i viss mån liknande

förfarande kan även äga rum i sådana fall, då dubbelbeskattningen

sammanhänger med spörsmål som över huvud icke uttryckligen reglerats i

avtalet i fråga.

Av det nu anförda framgår att flertalet tillämpningsfrågor av beskaffenhet

att med nuvarande ordning kräva Kungl. Maj :ts (finansdepartementets)

medverkan äro av ren tillämpningsnatur och till denna del i princip

av beskaffenhet att böra kunna överlämnas för handläggning till underordnad

myndighet. Att ett sådant överlämnande även kommer till stånd framstår

såsom angeläget med hänsyn till att ärendena ofta äro tidskrävande.

Därtill kommer att antalet dubbelbeskattningsfrågor är i och för sig stort;

som exempel kan nämnas att till finansdepartementet inkommo under vart

och ett av åren 1949—1951 mellan 50 och 100 framställningar sammanhängande

enbart med tillämpningen av det svensk-danska dubbelbeskattningsavtalet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

Om sålunda flertalet av de nu ifrågavarande ärendena är av beskaffenhet

att kunna överlämnas till annan myndighet, är det å andra sidan uppenbart,

att vissa frågor måste även framdeles handläggas av Kungl. Maj :t. Detta

gäller främst sådana spörsmål, där bestämda motsättningar de berörda staterna

emellan rörande avtalets tolkning i särskilda fall föreligga eller kunna

förutses komma att föreligga, ävensom vissa frågor om undanröjande av

dubbelbeskattning i hänseenden som icke reglerats genom avtalet eller eljest

frågor av särskild betydelse.

Att riksskattenämnden är ett organ, som i och för sig är väl lämpat

att handha sådana med tillämpningen av dubbelbeskattningsavtalen sammanhängande

spörsmål, vilkas handläggning enligt vad nyss sagts bör kunna

överföras från Kungl. Maj :t (finansdepartementet), torde vara uppenbart.

Jag vill därför i princip förorda, att berörda arbetsuppgifter överföras till

nämnden.

Av det förut sagda framgår, att i dubbelbeskattningsavtalen direkt utsagts

att de berörda tillämpningsfrågorna skola handhavas av högsta finansmyndigheten

(i vissa fall finansdepartementet). Med högsta finansmyndigheten

torde ha avsetts Kungl. Maj :t. Härav följer att ett överförande av

arbetsuppgifterna i fråga förutsätter — förutom riksdagens medgivande -—

att den främmande staten förklarar sig biträda en sådan ändring i avtalet,

som ett överlämnande av uppgifterna till riksskattenämnden innebär. Skulle

riksdagen fatta beslut i enlighet med vad jag i det föregående förordat, få

alltså överläggningar efter hand upptagas med de stater, vilka träffat dubbelbeskattningsavtal

med Sverige.

Sammanfattningsvis får jag alltså förorda, att riksdagen underställes förslag

av innebörd att sådana med tillämpningen av dubbelbeskattningsavtalen

avseende inkomst och förmögenhet sammanhängande frågor, som icke enligt

det förut sagda äro av beskaffenhet att böra avgöras av Kungl. Maj :t,

må av Kungl. Maj :t, efter därom med vederbörande främmande stat träffat

avtal, överlämnas till riksskattenämnden för handläggning. Då i vissa avtal

stadgats att utbyte av taxeringsuppgifter berörda stater emellan skall äga

rum, bör Kungl. Maj :t även medgivas rätt att uppdraga åt riksskattenämnden

att översända respektive mottaga dylika uppgifter.

4. Med tillämpningen av mellan Sverige och främmande stater

ingångna handräckningsavtal sammanhängande arbetsuppgifter.

Sverige har med vissa stater träffat avtal om ömsesidig handräckning beträffande

inkomstskatter samt andra skatter och avgifter. Sådana avtal ha

träffats med Tyska riket den 14 maj 1935 (SFS 1935:5(57 och 568 samt

1939: 23 och 206), med Frankrike den 24 december 1936 (SFS 1937: 790 och

791, 1 003—1 006 samt 1940: 1 040) med tilläggsavtal den 5 maj 1939 (SFS

1939: 945), med Amerikas Förenta Stater den 23 mars 1939 (SFS 1940: 1 042

samt 1941: 999 och 1 000), med Finland den 10 mars 1943 (SFS 1943: 286

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

och 287 samt 1950: 113 och 1951: 12) och med Norge den 17 december 1949

(SFS 1950: 591 och 592).

När handräckning skall begäras för uttagande i främmande stat av i avtalen

avsedda utskylder och avgifter, är förfarandet i princip så ordnat att

vederbörande svenska myndighet inger till länsstyrelsen en till Kungl. Maj :t

ställd ansökan om handräckning. Länsstyrelsen föranstaltar om viss utredning

och överlämnar därefter ärendet med eget yttrande till Kungl. Maj :t.

Efter vederbörlig beredning av ärendet inom finansdepartementet avgör

Kungl. Maj :t huruvida framställning hos den främmande staten skall göras

eller ej. Fattas beslut om sådan framställning, meddelas detta till finansministeriet

i den främmande staten, som uppdrager åt vederbörande myndighet

att vidtaga handräckningsåtgärder och redovisar ärendet åter till finansdepartementet

samtidigt med att indrivna medel överföras till Sveriges

riksbank. Kungl. Maj :t meddelar därefter vederbörande svenska myndigheter

vad sålunda förekommit samtidigt som de indrivna medlen tillföras den

som begärt indrivningen.

Gör den främmande staten framställning om handräckning i Sverige, skall

sådan framställning prövas av Kungl. Maj :t. I samband därmed verkställes

utredning angående vederbörandes uppehållsort o. d. Beslutar Kungl. Maj :t

om handräckning, uppdrages åt länsstyrelse att ombesörja sådan. Efter fullgjort

uppdrag redovisas ärendet till Kungl. Maj :t, som i sin tur underrättar

den som gjort framställningen om handräckning angående resultatet av densamma.

De uppgifter, som enligt det nu återgivna ankomma på Kungl. Maj :t, äro

av sådan beskaffenhet att de böra kunna överlämnas till riksskattenämnden.

Med hänsyn till ärendenas antal — mellan 2 000 och 3 000 ärenden inkomma

f. n. årligen till finansdepartementet — skulle en önskvärd avlastning

av departementets arbetsbörda i fråga om ärenden av i huvudsak rutinkaraktär

uppnås, om ett dylikt överlämnande komme till stånd. Jag får därför

i princip förorda att så sker.

Biträdes vad jag sålunda förordat synes riksdagen böra underställas förslag

till bemyndigande för Kungl. Maj:t att, i den omfattning som med

hänsyn till olika omständigheter befinnes ändamålsenligt, till riksskattenämnden

överlämna sådana med tillämpningen av ingångna handräckningsavtal

sammanhängande arbetsuppgifter, vilka för närvarande ombesörjas

av Kungl. Maj :t. I de fall, då ett dylikt överlämnande förutsätter överenskommelse

med den främmande staten, har jag — därest riksdagen skulle

lämna Kungl. Maj :t bemyndigande av nyss angiven art — för avsikt att

taga initiativ till sådan överenskommelse i syfte att möjliggöra ett överförande

av arbetsuppgifterna på riksskattenämnden fr. o. m. den 1 juli 1952

eller den senare dag, som kan befinnas lämplig.

Skulle åt riksskattenämnden uppdragas att handha med tillämpningen av

dubbelbeskattnings- och handräckningsavtal sammanhängande uppgifter i

enlighet med det nu sagda, synes det ligga i sakens natur att nämndens be
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 108.

13

slut i dylika ärenden icke böra kunna överklagas. Skulle riksdagen lämna

Kungl. Maj :t det av mig ifrågasatta bemyndigandet, torde detta bemyndigande

få anses innefatta rätt för Kungl. Maj :t att meddela föreskrifter jämväl i

sistnämnda hänseende.

I detta sammanhang torde även få anmälas frågan om den förstärkning

av riksskattenämndens personal, som kan bli nödvändig vid ett genomförande

av den av mig i proposition nr 79 till årets riksdag föreslagna konjunkturbeskattningen.

I nämnda proposition förutskickade jag att en utökning

av riksskattenämndens personal kunde bli erforderlig men att frågan

härom borde anmälas för Kungl. Maj :t i ett senare sammanhang.

Enligt den föreslagna förordningen till konjunkturskatt skall det åligga

riksskattenämnden att taga befattning med spörsmål och utredningar i

olika hänseenden rörande konjunkturskattetaxeringar. Detta kommer utan

tvivel att i avsevärd grad öka nämndens arbetsbörda.

Sålunda skall riksskattenämnden efter framställning från landskamrerare,

taxeringsintendent, prövningsnämnd eller eljest när anledning kan anses

föreligga avgiva yttranden i ärenden rörande taxering till konjunkturskatt.

Efter framställning av näringsorganisation och i vissa fall enskild skattskyldig

skall riksskattenämnden avgiva förklaring beträffande visst slag av

rörelse, att inkomstökning såsom oberoende av den särskilda konjunkturen

icke skall beskattas till konjunkturskatt. Har sådan förklaring avgivits, äger

taxeringsintendent påkalla nämndens uttalande om att förklaringen icke

skall avse viss skattskyldig.

Vidare skall nämnden fastställa grunder till ledning för skattskyldigs utredning

om prisstegring utöver omkostnadsökning vid beräkning av taxerad

merinkomst av skogsbruk i vissa fall, varjämte nämnden, när anledning

därtill uppkommer, skall till Kungl. Maj :t avgivna förslag rörande tillämpning

av konjunkturskatteförordningen. I fråga om deklarationsblanketter,

blanketter för taxeringsarbetet och anvisningar för deklaration och taxering

torde det vara lämpligt att uppdraga åt nämnden att uppgöra erforderliga

förslag.

Slutligen har riksskattenämnden att i enlighet med den allmänna bestämmelsen

i sin instruktion genom rådgivande och vägledande verksamhet främja

en riktig och enhetlig tillämpning av förordningen om konjunkturskatt.

Riksskattenämnden har såsom framgår av det nu anförda dels att meddela

beslut och vidtaga andra åtgärder i vissa grupper av ärenden, som enligt

sin natur Köra ankomma på handläggning av central myndighet, dels

ock att utöva rådgivande och vägledande verksamhet i förhållande till de

lokala taxeringsorganen. Med all sannolikhet blir det härvid ofta fråga om

komplicerade fall och fall av principiell betydelse, vilkas bedömande måste

föregås av utredningsarbete, som kan antagas bli av både arbetskrävande

och tidsödande natur. , ....

Taxeringen till konjunkturskatt skall i första instans asattas av prov
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Kungi. Maj.ts proposition nr 108.

ningsnämnderna, i följd varav taxeringsarbetet kommer att åvila taxeringsavdelningarna

vid länsstyrelserna. Dessa avdelningar äro redan nu och

komma även i fortsättningen att bli hårt belastade med arbetsuppgifter. Det

är därför ur det allmännas synpunkt angeläget, att riksskattenämnden beredes

möjlighet att fullgöra på densamma ankommande göromål beträffande

konjunkturskattetaxeringen med särskilt aktgivande på nödvändigheten

av att söka underlätta utförandet av de taxeringsavdelningarna åliggande

göromålen.

Ur de skattskyldigas synpunkt är det av vikt att de på riksskattenämnden

ankommande uppgifterna utföras med beaktande av de svårigheter, inför

vilka de därav berörda skattskyldiga ställas då de skola fullgöra deklarationsplikten

och andra åligganden enligt konjunkturskatteförordningen.

Med den utformning, som den föreslagna beskattningen erhållit, kan det

därmed förbundna arbetet för såväl de skattskyldiga som taxeringsmyndigheterna

avsevärt begränsas, om blanketter och annat material tillhandahållas

i god tid och om de beslut och direktiv, som det ankommer på riksskattenämnden

att meddela, kunna meddelas snabbt. I detta hänseende må särskilt

erinras om riksskattenämndens åliggande att från skattskyldighet och

deklarationsplikt undantaga sådana kategorier rörelseidkare, vilkas inkomstökningar

äro att anse såsom oberoende av vinstkonjunkturen. Beslut härom

böra givetvis meddelas i så god tid före deklarationstidens utgång, att de

skattskyldiga icke skola sväva i okunnighet om huruvida de ha att vidtaga

åtgärder för upprättande av deklaration eller ej. En ändamålsenlig begränsning

av deklarationsskyldigheten minskar taxeringsmaterialet och därmed

arbetet för taxeringsmyndigheterna.

Då vid beräkningen av personalbehovet för riksskattenämndens kansli

för innevarande och kommande budgetår anledning icke förelegat att räkna

med de omfattande arbetsuppgifter, som tillkomma därest konjunkturskatteförslaget

genomföres, är det ofrånkomligt att personalen förstärkes.

Behovet av personalförstärkning omfattar, såvitt nu kan bedömas, i första

hand en kvalificerad tjänsteman i taxeringsintendents eller taxeringsrevisors

ställning. Denne tjänsteman bör, så snart beslut om konjunkturskatten fattats,

uppgöra förslag till blanketter, anvisningar o. dyl. samt förbereda

andra åtgärder, som ankomma på riksskattenämnden. Efter hand bör denne

tjänsteman börja fungera såsom centralkonsulent för konjunkturskattetaxeringen

med uppgift att bereda på riksskattenämndens handläggning ankommande

ärenden och att bistå taxeringsavdelningarna med råd och upplysningar.

Särskild vikt bör läggas vid sistnämnda göromål och tjänstemannen

bör för fullgörande av sitt uppdrag kunna besöka taxeringsavdelningarna

för överläggning med tjänstemän, som ha att taga befattning med konjunkturskattetaxeringen.

För att icke kansligöromålen skola inkräkta på möjligheterna

att bistå taxeringsavdelningarna torde det bliva erforderligt, att

under viss del av den tid, varunder arbetet med taxeringen pågår, ytterligare

en tjänsteman anställes å riksskattenämndens kansli. På denne bör

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 108.

15

ankomma att utföra löpande göromål av sådan karaktär, som i allmänhet

utföres av amanuens eller tjänsteman i motsvarande ställning.

Taxering till konjunkturskatt kan enligt den föreslagna förordningen äga

rum till och med den 31 januari 1954. Emellertid torde det knappast föreligga

behov av särskild förstärkning av riksskattenämndens personal efter

den 28 februari 1953.

För skrivgöromål i anledning av förevarande arbetsuppgifter böra beräknas

utgifter motsvarande avlöning för ett kontorsbiträde. Härjämte torde erfordras

viss ytterligare tillfällig skrivhjälp.

Kostnaderna för den personalförstärkning som sålunda föreslagits, torde,

efter ett rörligt tillägg av 33 (resp. 32) procent, kunna beräknas till 5 000

kronor för liden 1 maj—30 juni 1952 och till 21 000 kronor för tiden 1 juli

1952—28 februari 1953. Till bestridande av utgifter för skrivmaterialier,

telefon etc. torde för angivna tidsperioder böra beräknas 1 000 kronor resp.

1 500 kronor. Härutöver torde under nästa budgetår uppkomma vissa resekostnader

dels för förenämnde centralkonsulent och dels för riksskattenämndens

ledamöter vid ökat antal sammanträden i anledning av konjunkturskatteärendena.

Medelsbehovet härför torde preliminärt kunna uppskattas

till 4 000 kronor.

Vidare torde å riksskattenämnden ankommande särskilda åtgärder beträffande

merinkomst av skogsbruk kräva, att skogsteknisk sakkunskap anlitas.

Härför torde böra beräknas ett belopp av 3 000 kronor.

Då medel till i det föregående angivna ändamål ej finnas ställda till riksskattenämndens

förfogande torde bemyndigande för Kungl. Maj :t böra inhämtas

av riksdagen att från vederbörliga till riksskattenämndens verksamhet

anvisade anslag ställa erforderliga medel härför till förfogande.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen lämna Kungl. Maj:t bemyndigande att

dels uppdraga åt riksskattenämnden att fr. o. in. den 1 juli 1952 eller senare

dag, som kan befinnas lämplig, övertaga de i det föregående angivna

arbetsuppgifter, som sammanhänga med uppbörds- och taxeringsförfarandet

och som enligt nu gällande bestämmelser ankomma å Kungl. Maj :t,

ävensom —- sedan i förekommande fall avtal därom träffats med vederbörande

främmande stat — med tillämpningen av mellan Sverige och främmande

stater ingångna dubbelbeskattnings- och handräckningsavtal sammanhängade

arbetsuppgifter, vilkas handläggning enligt nuvarande bestämmelser

ankommer å Kungl. Maj:t;

dels ock att av de till riksskattenämndens förfogande för budgetåret

1951/52 och 1952/53 anvisade anslagen till avlöningar och omkostnader

bestrida uppkommande kostnader för riksskattenämndens handläggning av

konjunkturskatteärenden.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 108.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hans Wenker.

527221. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1952.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1952:214 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att överlämna vissa arbetsuppgifter till riksskattenämnd a1 i texten
  2. SU 1952:111 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bemyndigande för Kungl. Maj.t att överlämna vissa arbetsuppgifter till riksskattenämnden m. m., såvi s. 1 i texten
  3. Rskr. 1952:141 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. 31aj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 25 maj 1941 a1 i texten
  4. BevU 1952:29 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att överlämna vissa arbetsuppgifter till riksskattenämnden, in. m., s s. 4 i texten