Sök i Ratio Lex

Angående vissa avlöningsm. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1952/53 m. m

1952-03-07 · 179 sidor, varav 172 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 172 av 179 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:120, Angående vissa avlöningsm. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1952/53 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Rungl. Maj.ts proposition nr 120.

1

Nr 120.

Kungi. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa

avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel

för budgetåret 1952/53 m. m.; given Stockholms

slott den 7 mars 1952.

Ivungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen framläggas slutliga anslagsäskanden beträffande vissa

anslag under fjärde huvudtiteln, som i förslaget till riksstat upptagits med

allenast beräknade belopp.

Förslag framlägges vidare om anordnande av högre försvarsstudier (försvarshögskola)

under budgetåret 1952/53.

Beträffande det stamanställda underbefälet vid armén föreslås, att det

nuvarande systemet med kontraktsbunden korttidsanställning skall upphöra.

I stället föreslås att underbefälet rekryteras direkt ur de värnpliktigas

led, varvid underbefälsaspiranterna avses skola efter avslutad värnpliktsutbildning

anställas såsom aspiranter med viss tids ömsesidig uppsägningsrätt.

Det förutsätles, att flertalet aspiranter som med godkännande vitsord

genomgår utbildningen skall kunna erhålla pensionsberättigande anställning

inom försvaret.

Vidare framläggas förslag om ändrad statsammansättning för kustartilleriets

underofficerare ävensom förslag rörande löneställningen för militära

förvaltare. Slutligen föreslås bl. a. vissa ändringar i kungörelsen om

värnpliktsavlöning samt anvisande av anslag för bidrag till utförande av

vissa anordningar för luftvärn.

1—860 ost Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 120.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Utdrag av protokollet över för svar särenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 7 mars 1952.

Närvarande :

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,

Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar

Nilson, Lindell.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson,

följande.

I de anslagsäskanden som framlagts i årets statsverksproposition vid

anmälan av fjärde huvudtiteln ha vissa anslag upptagits med allenast beräknade

belopp. Slutliga anslagsberäkningar ha sedermera framlagts beträffande

några av dessa anslag. Jag får nu anmäla de övriga anslag som

återstå att slutligt äska. I sammanhang härmed upptager jag till behandling

vissa andra försvarsfrågor av ekonomisk betydelse eller mera allmän

räckvidd.

En sammanställning av de uppskjutna slutliga anslagsäskandena under

fjärde huvudtiteln för budgetåret 1952/53 torde få intagas i protokollet

efter anslagsberäkningarna.

[1.] Fråga om inrättande av en försvarshögskola.

Vid anmälan av 1951 års statsverksproposition redogjorde min företrädare

i ämbetet för ett av överbefälhavaren framlagt förslag om inrättande

av en försvarshögskola för högre försvarsstudier (prop. 1951:1,

bil. 6, s. 58 o. f.). Enligt förslaget skulle målsättningen för sådana studier

vara att åt högre civila och militära befattningshavare ge en vidgad

överblick över det totala krigets problem och att som förberedelse för högre

chefs- eller högre stabsbefattningar ge vidgade kunskaper om krigsmaktens

olika delar samt om planläggning och genomförande av gemensamma operationer.

Undervisningen vid försvarshögskolan skulle omfatta föreläsningar,

gruppstudier och krigsspel. Det årliga antalet elever vid skolan beräknades

till 10—15 civila och 30—40 militära. Skolan skulle organiseras med chef,

fasta och tillfälliga lärare samt expedition, överbefälhavaren hemställde

att principbeslut måtte fattas rörande inrättandet av en försvarshögskola.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 120. 3

Han föreslog vidare att skolan skulle, under ledning tills vidare av chefen

för försvarsstaben, börja som ett provisorium under hösten 1951. Erforderlig

skolpersonal, souschef, lärare och adjutant samt elever förutsattes

under provisorieåret skola kommenderas till skolan. Överbefälhavaren hemställde

slutligen om anslag för en provisorisk kurs hösten 1951.

Föredragande departementschefen uttalade i anslutning till överbefälhavarens

förslag att det vore av stor vikt för samordningen inom det totala

försvaret att den personal, civil och militär, som hade att handlägga försvarsfrågor

i denna vidsträcktare bemärkelse, ägde kännedom om de olika

grenarna inom verksamhetsområdet och deras speciella problem. Ehuru

departementschefen delade överbefälhavarens uppfattning, att en ordnad

studieverksamhet på detta område borde komma till stånd, kunde han icke

förorda att beslut redan då fattades om att en särskild utbildningsanstalt

inrättades för ändamålet. Departementschefen ansåg det lämpligt att erfarenheterna

från verksamheten under det av överbefälhavaren föreslagna

övergångsåret avvaktades innan ställning toges till frågan hur verksamheten

i fortsättningen skulle vara organiserad.

För att bestrida kostnader för studieverksamheten under budgetåret

1951/52 beräknade departementschefen medel under försvarsstabens anslag.

Sålunda beräknades under avlöningsanslaget 16 200 kronor för arvoden

åt lärare och för biträdeshjälp och under omkostnadsanslaget 10 000

kronor för undervisningsmateriel. Vid anslagsberäkningarna förutsattes att

för visst förberedelsearbete skulle i möjligaste mån kunna tagas i anspråk

tillgänglig personal och befintlig expeditionsmateriel inom försvarsstaben

samt att reseersättningar och traktamentskostnader skulle redovisas som

utgifter för resor i tjänsten och belasta vederbörliga reseersättningsanslag.

Riksdagen beslöt i överensstämmelse med vad departementschefen anfört.

Kungl. Maj :t meddelade sedermera beslut att kurser i högre försvarsstudier

finge anordnas under verksamhetsåret 1951—52.

överbefälhavaren har i skrivelse den 15 februari 1952 avgivit redogörelse

för verksamheten vid och erfarenheterna från den kurs i högre försvarsstudier,

som i anledning av förenämnda beslut ägt rum under sista

kvartalet 1951. 1 anslutning härtill har överbefälhavaren framlagt ett på

dessa erfarenheter grundat förslag till organisation av en försvarshögskola.

Angående den under 1951 anordnade kursen har överbefälhavaren anfört

bl. a. följande. Kursen hade bedrivits i form av föreläsningar,

diskussioner, grupparbeten, studiebesök samt applikatoriska exempel

och krigsspel. I kursledningen hade ingått, förutom militära lärare, en

representant för respektive civilförsvar, ekonomiskt försvar och psykologiskt

försvar. Föreläsningarna hade så gott som uteslutande hållits

av civila eller militära experter utanför kursledningen. Kursen hade

pågått 10 veckor och hade föregåtts av kompendiestudier för eleverna.

Antalet elever hade utgjort 35, av vilka 11 varit civila och 24 militära. Av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

de militära eleverna hade 8 deltagit i kursen endast de sista 5 veckorna. —

Erfarenheterna från kursen hade övervägande varit mycket goda. En bestämd

erfarenhet hade dock blivit att en kurs vid försvarshögskolan borde

vara oförändrat sammansatt från början till slut och att således, i motsats

till vad som skett under kursen 1951, icke ett antal äldre militära kursdeltagare

finge tillkomma vid kursens mitt. Antalet civila och militära

kursdeltagare borde lämpligen vara ungefär lika stort.

Överbefälhavaren har bedömt att ett starkt framträdande behov föreligger

av att snarast inrätta en försvarshögskola som ett forum för högre

försvarsstudier och har funnit det otvivelaktigt att en försvarshögskola

med kurser av i huvudsak under år 1951 prövad typ synnerligen väl skulle

kunna fylla sin uppgift. Denna uppgift bär angivits vara att åt högre civila

och militära befattningshavare ge en vidgad överblick över det totala krigets

problem, att som en förberedelse för högre militära chefs- eller stabsbefattningar

och för motsvarande civila befattningshavare ge fördjupade insikter

om det totala försvarets olika grenar samt om planläggning och genomförande

av för dem gemensamma försvarsuppgifter ävensom att utföra

eller medverka vid specialstudier av för det totala försvaret särskilt aktuella

frågor.

I fortsättningen lämnas en närmare redogörelse för överbefälhavarens

förslag angående den tilltänkta försvarshögskolan.

Utbildningen vid försvarshögskolan har av överbefälhavaren föreslagits

få följande omfattning.

A. Två kurser i Stockholm om vardera 9 veckors längd och avsedda företrädesvis

för regementsofficerare i högst lönegrad Mo 14 samt motsvarande

befattningshavare inom den civila statsförvaltningen och företrädare för

annan krigsviktig halvstatlig eller icke-statlig verksamhet, såsom forskning,

industri, finansiell verksamhet, press, radio in. m. Båda kurserna skulle

föregås av ett 4—6 månaders kompendieskede, varunder 25—30 kompendier

successivt skulle utsändas till de avsedda kursdeltagarna. För civila elever,

vilka icke önskade deltaga i tilltänkta särskilda krigsspel, avseende samverkansproblem

inom krigsmakten, skulle kurslängden utgöra 7 veckor. I vardera

kursen skulle deltagarantalet vara 25, varav 40—50 % civila. Kurserna

borde äga rum, den första ungefär 15 oktober—15 december, den andra ungefär

15 januari—15 mars eller 1 februari—1 april.

B. En eller flera korta kurser (konferenser) med företrädesvis internatförläggning

utanför Stockholm. Kurserna i fråga skulle omfatta upp till 10

dagar och avses antingen för högre officerare (Mo 15 och högre) samt motsvarande

befattningshavare inom den civila statsförvaltningen och företrädare

för annan krigsviktig halvstatlig eller icke-statlig verksamhet, eller

ock för civila och militära elever för studium av visst aktuellt problem inom

det totala försvaret. Båda slagen av kurser förutsåges kunna föregås av ett

skede, varunder förhandsinformationer i skriftlig form skulle utsändas.

C. En fältövning, innefattande studium på fältet av det totala försvaret

inom visst område samt studiebesök. Fältövningar, som borde förläggas till

någon av månaderna juni—september, avsåges äga rum i två omgångar och

ha en längd av ungefär 7 dagar. Vardera övningen avsåges för omkring hälften

av deltagarna i vinterhalvårets kurser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

överbefälhavaren bär vidare anfört att en förutsättning för försvarshögskolans

verksamhet vore att dess ledning kunde hålla kontakt med utvecklingen

inom de olika områden, som innefattades i den totala krigföringen.

Detta vore emellertid en åtgärd som högskolans fåtaliga lärarpersonal

omöjligen kunde helt fylla. Det syntes därför angeläget att tillskapa

ett rådgivande organ avsett att tillföra skolans ledning erforderliga

råd och anvisningar beträffande utbildningsprogrammets inriktning och

omfattning, överbefälhavaren föresloge därför att ett försvarshögskolans

råd skulle inrättas, bestående av omkring sju personer med framstående

skicklighet och erfarenhet inom kunskaps- och verksamhetsområden

av betydelse för utbildningen vid högskolan.

Vad angår befattningen som chef för försvarshögskolan har

överbefälhavaren anfört att chefskapet bedömdes bli en krävande och ansvarsfylld

befattning med många kontaktpunkter med civila myndigheter

och institutioner. För att personvalet skulle kunna underlättas borde befattningen

som chef uppföras i de alternativa lönegraderna Mo 12 — Mo 14

—Mo 17 samt kunna tillsättas oberoende av försvarsgren. Behovet av heltidsanställda

militära lärare, vilka måste vara av högsta kvalitet, utgjorde

tre, en ur varje försvarsgren. Dessa lärare borde, likaledes för att

underlätta personvalet, uppföras i de alternativa lönegraderna Ma 10 —

Ma 11 — Ma 12. Angivna fyra befattningar borde uppföras på högskolans

stat. Beträffande dessa befattningshavare har emellertid överbefälhavaren

räknat med alt behovet tills vidare kunde tillgodoses inom ramen för förefintliga

personalstater för krigsmakten genom överflyttning av beställningar

i samband med framtida rationaliseringar inom försvarsorganisationen,

omplaceringar, anställning mot arvode eller i nödfall kommendering. Utöver

ifrågavarande befattningar förelåge behov av tre biträdande militära

lärare, en ur varje försvarsgren, avsedda för deltidstjänstgöring under omkring

6 månader. Detta behov kunde tillgodoses genom kommendering.

I fråga om civila lärare borde i första hand företrädare för utrikespolitik,

civilförsvar, ekonomiskt försvar och psykologiskt försvar men i

andra hand jämväl för forskning, hälso- och sjukvård samt kommunikationsväsende

m. in. knytas till skolan med en efter behovet varierande

tjänstgöringsskyldighet. I regel skulle härvid ifrågakomma heltidstjänstgöring

under viss tid, främst då samlade kurser påginge och någon tid

dessförinnan, varunder vederbörande skulle erhålla tjänstledighet med

C-avdrag från ordinarie tjänst och kompenseras genom arvode från högskolan

motsvarande de mistade löneförmånerna, i genomsnitt beräknade

efter 31 löneklassen. Den sammanlagda tjänstgöringstiden för de civila

lärarna beräknades till 28 månader. Beträffande den lärare, som avsåges

företräda civilförsvaret, bar överbefälhavaren, gemensamt med civilförsvarsstyrelsen,

föreslagit den anordningen att på civilförsvarsstyrelsens

personalstat skulle uppföras ytterligare en befattning i lönegrad 31 med

skyldighet för styrelsen att till försvarshögskolans förfogande såsom

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kunnl. Maj:ts proposition nr 120.

lärare i civilförsvar ställa eu tillräckligt kvalificerad tjänsteman. Även

i fråga om den lärare som avsåges företräda det ekonomiska försvaret vore

enligt överbefälhavarens mening en motsvarande anställningsform mycket

önskvärd. — Härutöver har förutsatts, att särskilda föreläsare skulle anlitas.

Antalet föreläsningstimmar per år har beräknats till 115; arvode till

föreläsare har föreslagits skola utgå med 90 kronor per timme.

överbefälhavaren har vidare beräknat att utbildningsår v oden

skulle utgå, till de civila lärarna med 180 kronor per månad för sammanlagt

högst 28 månader, till envar av de heltidsanställda militära

lärarna med 180 kronor per månad under 12 månader samt till envar av de

biträdande militära lärarna med 120 kronor per månad under 6 månader.

Överbefälhavaren har vidare anmält behov av viss expeditionspersonal

att avlönas å skolans stat. Behovet beräknas till en expeditionsofficer

med arvode enligt löneklassen 1: 29 och en expeditionsunderofficer

med arvode enligt löneklassen 1: 20 — befattningarna avsedda för pensionerad

kapten respektive pensionerad underofficer — samt ett kanslibiträde

i Ca 11 eller Cell och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål med lön

enligt föreskrifterna angående reglerad befordringsgång.

Beträffande lokalfrågan för försvarshögskolan har överbefälhavaren

anfört, att det vore mycket önskvärt att skolan inom en nära framtid kunde

beredas ett sammanhängande och för ändamålet lämpligt lokalutrymme så

nära som möjligt intill högkvarterets byggnader vid Östermalmsgatan och

på Gärdet. Intill dess så kunde ske skulle dock, om än med viss svårighet,

försvarshögskolan provisoriskt kunna beredas utrymme inom militärstabsbyggnaden.

Kostnaderna för den föreslagna försvarshögskolan ha, i anslutning

till vad sålunda anförts, av överbefälhavaren beräknats enligt följande.

Engångskostnader för anskaffning av undervisnings- och expeditionsmateriel

skulle uppgå till sammanlagt 9 000 kronor.

De årliga kostnaderna skulle utgöra (avrundade belopp):

Avlöningar m. m....................................................... 183 000 kronor

Reseersättningar m. m. till militära elever ..................... 27 000 »

Utbildningskostnader vid fältövningar m. m................... 45 000 »

Summa 255 000 kronor

Reseersättningar m. m. till civila elever ha förutsatts skola bestridas av

respektive civila myndigheter.

I beloppet till avlöningar ha inräknats 90 000 kronor för löner till chefen

för skolan och tre militära lärare. Såsom tidigare anförts har överbefälhavaren

emellertid räknat med att behovet av dessa befattningshavare tills

vidare kunde tillgodoses inom ramen för förefintliga personalstater inom

krigsmakten. Om dessa kostnader frånräknas, minskas de årliga kostnaderna

till 165 000 kronor. Vidare ha i angivet belopp inräknats 19 200

kronor för den befattning, som enligt överbefälhavarens förslag borde uppföras

på civilförsvarsstyrelsens stat under elfte huvudtiteln.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Under åberopande av det anförda har överbefälhavaren hemställt att eu

försvarshögskola måtte inrättas från och med budgetåret 1952/53 samt att

för ändamålet måtte för samma budgetår anvisas dels under fjärde huvudtiteln,

under särskilda anslag för försvarshögskolan, till avlöningar 74 000

kronor, till omkostnader 71 800 kronor och till engångsanskaffning av

undervisnings- och expeditionsmateriel 9 000 kronor eller tillsammans

154 800 kronor, dels ock under elfte huvudtiteln å civilförsvarsstyrelsens

stal 19 200 kronor.

Rörande sitt förslag till försvarshögskola har överbefälhavaren haft samråd

med försvarsgrenscheferna, fortifikationsförvaltningen, försvarets sjukvårdsstyrelse,

krigsmatcriclverkct, försvarets forskningsanstalt, försvarsväsendets

radioanstalt, civilförsvarsstyrelsen, riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap, järnvägsstyrelsen, telegrafstyrelsen, generalpoststyrelsen,

luf tf artsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen,

arbetsmarknadsstyrelsen, medicinalstyrelsen, sjukvårdsberedskapsnämnden,

statens jordbruksnämnd, statspolisintendenten och ordföranden

i utredningen för det psykologiska försvaret. Samtliga ha förklarat sig i

allt väsentligt instämma i överbefälhavarens framställning.

Försvarets civilförvaltning, med vilket ämbetsverk överbefälhavaren

jämväl samrått, har i avgivet yttrande tillstyrkt att en försvarshögskola nu

organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med vad överbefälhavaren

föreslagit. Beträffande vissa frågor har dock civilförvaltningen anmält eu

från överbefälhavarens förslag avvikande mening. Ämbetsverket har sålunda

beträffande chefen och de tre militära lärarna förklarat, att det tills

vidare borde anstå med inrättandet av särskilda tjänster för dessa på

skolans personalförteckning. Oavsett detta ställningstagande har civilförvaltningen

dock redan nu berört löneställningen för dessa tjänster och

därvid förklarat sig icke kunna förorda att för tjänsterna avsåges alternativa

lönegrader. Frågan om de löneställningar, som borde tillämpas,

borde enligt civilförvaltningens mening i sinom tid få prövas av de för

översyn av vissa chefstjänster tillkallade sakkunniga respektive 1949 års

tjänsteförteckningskommitté.

I fråga om expeditionspersonalen vid försvarshögskolan har civilförvaltningen

ansett det tillrådligt att man tills vidare icke bunde sig vid en

allt för stor personaluppsättning. Ämbetsverket har i anslutning härtill

uttalat alt det måhända kunde vara tillfyllest med en arvodesbefattning i

1: 29 samt ett extra ordinarie biträde för skriv- och kontorsgöromål. Medel

borde i så fall beräknas för anställande jämväl av viss extra personal.

Civilförvaltningen har vidare beträffande utbildningsarvodena till lärarna

vid skolan icke kunnat tillstyrka systemet med ett visst fixerat belopp per

månad utan förordat att samtliga lärare vid skolan skulle erhålla arvode

enligt gällande limtaxa för deltidstjänstgörande militära lärare vid skolor

av skolkalegori I. Därvid borde liksom vid krigshögskolan och motsvarande

skolor gälla en begränsning av arvodet till 2 100 kronor för år.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 120.

Civilförvaltningen har slutligen föreslagit att för nästkommande budgetår

skulle anvisas nya anslag till Försvarshögskolan: Avlöningar å 70 000

kronor och till Försvarshögskolan: Omkostnader å 80 000 kronor. I sistnämnda

belopp ha inräknats även de medel, som av överbefälhavaren föreslagits

skola anvisas i form av engångsanslag.

Departementschefen.

Den försöksverksamhet beträffande högre försvarsstudier, som bedrivits

under hösten 1951, har klart styrkt behovet av en försvarshögskola för

sådan studieverksamhet. Jag är emellertid icke nu beredd att taga slutlig

ställning till den omfattning verksamheten vid en sådan skola bör givas

för framtiden. Denna fråga bör göras till föremål för ytterligare överväganden.

Härav följer att jag icke heller kan förorda att slutligt beslut nu

fattas om skolans organisation. Jag föreslår emellertid att verksamheten

under budgetåret 1952/53 får bedrivas i huvudsak i den omfattning och med

den organisation överbefälhavaren föreslagit. Härvid förutsätter jag att

behovet av chef och militära lärare tillgodoses inom ramen för befintlig

personal. Vad beträffar expeditionspersonalen räknar jag tills vidare med

att en pensionerad officer med arvode och ett kanslibiträde skola vara tillfyllest.

Förekommande behov av extra skri vpersonal bör tillgodoses genom

utnyttjande av försvarsstabens personal; denna torde vid behov få utökas.

Närmare bestämmelser om verksamheten vid försvarshögskolan och avlöningsförmåner

åt lärare m. in. torde få meddelas av Kungl. Maj :t.

Beträffande kostnaderna för ifrågavarande utbildningsverksamhet under

nästa budgetår förutsätter jag att avlöningar till chefen och de militära

lärarna bestridas från vederbörliga ordinarie anslag. Samtliga övriga

avlönings- och arvodeskostnader torde få belasta den under försvarsstabens

avlöningsanslag upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal, vilken är betecknad förslagsvis. Kostnaderna för de

militära elevernas resor för inställelse till och utryckning från utbildningskurs

torde få bestridas från vederbörliga anslag till reseersättningar in. in.

Motsvarande kostnader för civila elever åter böra bestridas av de civila

myndigheterna. Jag förutsätter att övriga utgifter av omkostnadskaraktär

få bestritjas från försvarsstabens omkostnadsanslag.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit i fråga om

högre försvarsstudier under budgetåret 1952/53.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 120.

9

[2.] Arméns manskapsorganisation.

Inledning.

Antalet fast anställt manskap är bestämt med hänsyn till å ena sidan

fredstjänstens behov av att kunna disponera erforderligt underbefäl för

tjänstgöring såsom instruktörer under utbildningsarbetet eller såsom yrkesoch

förhandsmän och å andra sidan behovet av personal i krigsorganisationen

med gedignare militär utbildning och större militär rutin än de

värnpliktiga. Krigsorganisationens ifrågavarande behov av personal kan

emellertid icke helt täckas genom ianspråktagande av personal på aktiv

stat. Bland annat på grund härav har en viss omsättning inom den fast

anställda manskapskadern ansetts erforderlig.

Omsättningen regleras därigenom att manskapet anställes med kontrakt

för viss tid. Detta system, volontärinstitutionen, infördes genom beslut av

1901 års riksdag. Första anställningstiden är numera inom armén i regel

4Va år, varvid första halvåret omfattar utbildning i huvudsakligen allmänbildande

ämnen. Därefter följer rekrytskola om 6 månader. Under andra

anställningsåret genomgås korpral (konstapel-) skola och under tredje året

furirskola. Enär huvuddelen av de anställdas första kontraktstid åtgår för

deras egen skolning, kan sålunda endast omkring lU av denna tid disponeras

till instruktör stjänstgöring.

Anställningskontrakt kan förlängas, i regel för ett år i taget; dock äger

kontraktsanställt manskap icke kvarstå i tjänst längre än till 34 års ålder.

På grundval av förslag av 1942 års underbefälsutredning (SOU 1944: 2)

fattades vid 1944 års riksdag (prop. nr 143; rd. skr. nr 273) beslut om

inrättande av ett antal beställningar för långtjänstunderbefäl, överfurirer,

samtidigt med att kadern av kontraktsanställt manskap minskades. I enlighet

med förslag av 1944 års manskapsutredning (SOU 1946: 7) beslöt

1947 års riksdag (prop. nr 130; rd. skr. nr 327) en fortsatt minskning

av antalet beställningar för kontraktsanställt manskap, medan antalet pensionsberättigande

framtidsplatser ökades. I slutläget skall antalet färdigutbildade

underbefäl utgöra 3 883, varav 1 573 överfurirer och 2 310 furirer.

Överfurirsbeställning kan erhållas av den som varit anställd under 6

år. Beställningen är pensionsberättigande med en tjänstepensionsålder av

55 år.

Efter specialutbildning kan underbefäl vidare erhålla anställning såsom

armétekniker med möjligheter att efter ytterligare utbildning vidarebefordras.

Ur det fast anställda manskapets led rekryteras därjämte underofficerskåren

samt till en del jämväl officerskåren.

Staterna för budgetåret 1951/52 samt vakanserna i oktober 1951 framgå

av följande tabell (beställningsmän äro icke medräknade).

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:Is proposition nr 120.

Truppslag

överfurirer

F urirer

Korpraler

Vicekorpraler

och meniga

Stat

Till-

satta

Vakan-

ser

Stat

Till-

satta

Vakan-

ser

Stat

Till-

satta

Vakan-

ser

Stat

Till-

satta

Vakan-

ser

Inf ... .

520

474

46

994

531

463

380

214

166

760

221

539

Kav ..

61

60

1

107

90

17

42

33

9

87

33

54

Ptrp ..

97

77

20

236

172

64

120

87

33

225

90

135

Art....

185

180

5

384

288

96

157

120

37

313

145

168

Lv ....

136

116

20

298

258

40

145

115

30

287

114

173

Ing----

56

46

10

115

87

28

48

38

10

94

60

34

Sign ..

26

24

2

68

51

17

32

26

6

64

32

32

Träng

126

no

16

296

162

134

103

64

39

206

74

132

Summa

1207

1087

120

2 498

1649

849

1027

697

330

2 036

769

1 267

Under hösten 1951 ha 840 volontärer över stat anställts, varför antalet

vakanser bland vicekorpraler och meniga för närvarande utgör 427.

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1948 tillkallade min företrädare

i ämbetet sju sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning

rörande befälsrekryteringen och befälsorganisationen vid armén och därmed

sammanhängande spörsmål (befälsutredningen).

I direktiven till utredningen hänvisades till Kungl. Maj :ts proposition

nr 206 till 1948 års riksdag angående vissa frågor rörande försvarets organisation

(s. 177—181), där bl. a. framlagts resultatet av en inom försvarsdepartementet

verkställd preliminär utredning beträffande frågan om befälsrekryteringen

och befälsorganisationen vid armén. Denna utredning

hade utmynnat i ett skisserat förslag till befälsorganisation vid ett infanteriregemente,

uppgjort under förutsättning att den nuvarande volontärinstitutionen

ersattes med cn organisation, i vilken utnyttjades värnpliktiga

instruktörer, samt att officers- och underofficerskårerna sammanfördes

till en enda befälskår.

I direktiven till utredningen anförde min företrädare i ämbetet därjämte

bl. a. att utredningen närmast borde ha till syfte att framlägga ett fullständigt

förslag till befälsfrågans lösning vid armén, i första hand beträffande

infanteriet. Vad särskilt anginge underbefälsrekryteringen, hade

tillkomsten av beställningar för långtjänstunderbefäl och tekniker i större

utsträckning ävensom den år 1947 gjorda regleringen av manskapslönerna

givetvis icke varit utan betydelse för rekryteringens utfall men hade visat

sig icke tillräckliga för att man skulle kunna komma till rätta med svårigheterna.

Befälsutredningen har numera uppgivit att de grundläggande utredningarna

avslutats samt att principiellt och preliminärt ståndpunktstagande

har skett i fråga om det förslag till en enhetligt rekryterad befälskår

som enligt direktiven skulle framläggas.

Frågan om underbefälsrekryteringen har under den senaste tiden upptagits

till behandling i flera sammanhang.

Sålunda anmälde försvarets socialbyrå i skrivelse den 7 februari 1951

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. May.ts proposition nr 120.

vissa med rekryteringen till krigsmakten av fast anställt manskap sammanhörande

spörsmål och föreslog att åt särskilt tillkallade utredningsmän

skulle uppdragas att skyndsamt genomföra en undersökning rörande med

manskapsrekryteringen sammanhörande förhållanden.

över socialbyråns hemställan avgåvos yttranden av cheferna för armén,

marinen och flygvapnet.

Även försvarsväsendets underbefälsförbund hemställde i skrivelse den

20 februari 1951 om skyndsammast möjliga principutredning beträffande

det fast anställda manskapets rekryterings-, utbildnirfgs-, anställnings- och

löneförhållanden.

I avgivet utlåtande över underbefälsförbundets hemställan anförde befälsutredningen,

att det låge i sakens natur, att det fast anställda manskapets

rekryteringsförhållanden m. in. icke kunde lösryckas ur sitt sammanhang

med befälsrekryteringen i övrigt. Den otillfredsställande underbefälsrekryteringen

vore sålunda en väsentlig orsak till befälsutredningens tillkomst.

Vid sådant förhållande vore det icke lämpligt att påbörja en ny underbefälsutredning

vid sidan av befälsutredningen.

Sedermera har chefen för armén i skrivelse den 20 november 1951 framlagt

förslag till ny underbefälsorganisation vid armén. I ärendet ha yttranden

avgivits av överbefälhavaren, efter hörande av cheferna för marinen

och flygvapnet, försvarets civilförvaltning, fortifikationsförvaltningen, försvarets

sjukvårdsstyrelse, arméförvaltningen, försvarets socialbyrå, statskontoret,

statens lönenämnd, statens organisationsnämnd, befälsutredningen,

Svenska officersförbundet, Svenska underofficersförbundet, Försvarsväsendets

underbefälsförbund, Försvarets civila tjänstemannaförbund

och Försvarsverkens civila personals förbund.

Jag anhåller att nu få upptaga detta förslag till behandling.

Huvuddragen av arméehefens förslag.

Arméchefen.

Behovet av truppinstruktörer inom armén har annéehefen beräknat till

4 090 man. Flertalet instruktörer anses icke kunna användas i trupptjänst

längre än till ca 42 års ålder. För att bereda de äldre instruktörerna pensionsberätligande

befattningar föreslås alt sammanlagt omkring 875 för

närvarande civila eller civilmilitära befattningar vid nuvarande innehavares

avgång övertagas av det äldre underbefälet. Såsom för underbefäl lämpliga

befattningar har arméchefen föreslagit befattningar som förrådsvaktmästare,

kontorist, garageförman, bilförare, remontryttare och kanslibiträde

ävensom vissa arvodesbefattningar för underofficerare. Till de nu

nämnda befattningarna, som avses skola omvandlas till militära inretjänstbefattningar

(motsvarande) för underbefäl, tillkomma 200 nya beställningar

för vaktchefer vid arméns 50 förband ävensom 50 beställningar för

tillsyningsmän av utbildningsanordningarna på truppförbandens övningsfält.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Genom det stora antalet inretjänstbefattningar för äldre underbefäl beräknas

hela instruktörskadern kunna beredas långtjänstanställning. Härigenom

skulle det årliga rekryteringsbehovet minskas från nuvarande ca

1 100 man till 470 man, däri inräknat 50 % reserv m. in.

Arméchefens förslag innebär vidare att underbefälets rekrytering i fortsättningen

skall ske direkt ur de värnpliktigas led. En förtidsinskrivning

vid tidigast 17 års ålder skall medgivas. Sedan rekryteringen värnpliktsvägen

givit önskat resultat, skulle volontärinstitutionen avskaffas.

Beträffande underbefälets utbildnings- och anställningsförhållanden föreslår

arméchefen följande. Efter genomgången värnpliktsutbildning (motsvarande

nuvarande gruppchefsskola A), varunder värnpliktsavlöning åtnjutes,

anställas därför lämpliga värnpliktiga såsom underbefälsaspiranter

och genomgå en instruktörsskola. Därunder utgår kontant aspirantlön enligt

8 lönegraden (två lönegrader lägre än furirslönegraden 10). Vid instruktörsskolans

slut sker utnämning till e. o. furir och efter 2 års väl vitsordad

tjänstgöring äger ordinariesättning rum. Efter 6 års instruktionstjänst

som furir får befordran ske till överfurir. Tidpunkten för denna

befordran skall dock samordnas för motsvarande befattningshavare inom

de olika försvarsgrenarna.

Vid omkring 42 års ålder sker kommendering till förut nämnda inretjänstbefattningar.

I samband därmed må befordran ske till en av arméchefen

föreslagen ny beställning, rustmästare. Pensionsavgång medgives

mellan 50 och 55 år.

Arméchefen har hemställt att principbeslut måtte fattas snarast möjligt

om införande av eu ny underbefälsorganisation i enlighet med ovan angivna

riktlinjer.

Instruktörernas (det fast anställda underbefälets) fördelning vid ett infanteriregemente

enligt arméchefens förslag framgår av följande tablå.

s. 13 Kontrollera mot PDF

K ung t. Maj:ts proposition nr 120.

13

Beställningar

Fördelning

Antal

För inre tjänst

(Genomsnittsålder — 42—53 år)

Rustmästare ..........

Nuvarande överfurirer i stabstjänst..............

6

» » » trupptjänst (kunna ersätta

fanjunkare som kompanikvartermästare)........

10

Föreslagen överfurir för utbildningsanordn.......

1

Nuvarande förrådsvaktmästare ..................

4

Nuvarande kontorist i kassatjänst ..............

1

Av nuvarande uoffarvodister och kanslibiträden ..

4

Föreslagen vaktpersonal ........................

4

Nuvarande befattning utom regementet, som avses

rekryteras från dess underbefäl................

12

För trupptjänst

Summa inretjänstbefattningar

42

Rustmästare ..........

Över 42 år....................................

10

Överfurirer.........1..

Under 42 år ..................................

57

Furirer................

Utom uoffasp ................................

23

Uofifasp ......................................

4,5

Summa

»4,5

Totalt antal

Rustmästare ..........

42—53 år ....................................

42

Överfurirer............

27-42 år ....................................

57

Furirer................

21—27 år ....................................

23

För uoffutbildning (4 årg. å 3 man)..............

12

10

Summa

144

Årlig rekrytering......

10

Fördelningen vid armén i dess helhet enligt arméchefens förslag framgår

av följande tablå.

Beställnin gar

Fördelning

Antal

För inre tjänst

(Genomsnittsålder = 42—53 år)

Rustmästare ..........

Vid högre staber samt utbildningsanstalter ......

170

Vid förvaltningar................................

137

Vid försvarsområde sstaber ......................

118

Vid förbanden ..................................

1391

Summa inretjänstbefattningar

181«

För trupptjänst

Rustmästare ..........

Över 42 år....................................

400

Överfurirer............

Under 42 år ..................................

2 475

Furirer................

Utom uoffasp ................................

990

Uoffasp ......................................

225

Summa

4 01)0

Totalt antal

Rustmästare ..........

Över 42 år....................................

1 816

Överfurirer............

27-42 år ....................................

2 475

Furirer................

21—27 år ....................................

990

För uoffutbildning (4 årg. å 150) ................

600

Korpraler..............

470

Summa

»851

Årlig rekrytering ......

470

s. 14 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

14

Yttranden.

överbefälhavaren har i samband med insändandet av arméchefens förslag

uttalat, att cheferna för marinen och flygvapnet i princip intet haft

att erinra mot förslagets genomförande vid armén, överbefälhavaren har

tillstyrkt arméchefens förslag samt förordat att ett principiellt beslut i enlighet

med förslaget fattas utan dröjsmål.

Försvarets civilförvaltning, som ställt sig tveksam till vissa detaljer i

förslaget, anser emellertid detta vara ägnat att väsentligt underlätta manskapsrekryteringen.

Förslaget anses böra försöksvis prövas under viss,

icke alltför kort tid.

Statskontoret anser de principiella tankegångarna i förslaget vara förtjänta

av att beaktas. Med en närmare prövning av detsamma anses emellertid

böra anstå i avvaktan på resultatet av befälsutredningens arbete.

Någon anledning att forcera ett ställningstagande anses icke föreligga, då

arméchefen endast åsyftat att ett principbeslut avseende ett långtidsprogram

skulle fattas. Statskontoret förutsätter att vid ett ställningstagande

till arméns underbefälsorganisation jämväl beaktas konsekvenserna för

övriga försvarsgrenar.

Försvarets socialbyrå ansluter sig till den skisserade idélösningen av

problemet om tillgodoseende av instruktörbehovet men anser sig icke kunna

taga slutställning till vissa spörsmål. Socialbyrån förutsätter att dessa

spörsmål skola bli föremål för ytterligare övervägande samt att socialbyrån

beredes tillfälle att medverka i erforderlig omfattning.

Befälsuiredningen hänvisar till sitt förut omförmälda yttrande över

underbefälsförbundets hemställan och framhåller, att det icke finnes anledning

att på grund av arméchefens förslag frångå detta sitt ståndpunktstagande.

Arméchefens förslag ger fastmera vid handen att det icke låter

sig göra att i grunden omstöpa en personalgrupps förhållanden utan att

detta får återverkningar på närstående personalgrupper såsom i fråga om

underofficerskåren. Enligt befälsutredningens förmenande är det icke

längre fråga endast om en underbefälsutredning. Härtill kommer, att det

icke kan vara riktigt, att underbefälsfrågan, som intimt sammanhänger med

bl. a. frågan om underofficers- och officerskårernas framtida organisation,

löses med förbigående av befälsutredningens arbete med samma spörsmål.

Enligt befälsutredningens uppfattning är arméchefens förslag icke helt förenligt

med befälsutredningens förslag i fråga om en enhetligt rekryterad

befälskår. Däremot kan arméchefens förslag såtillvida vara delvis förenligt

med befälsutredningens förslag som principerna för instruktörskaderns

rekrytering och utbildning överensstämma.

Svenska underofficersförbnndet hemställer att arméchefens förslag icke

föranleder annan åtgärd än att detsamma överlämnas till befälsutredningen

för att tagas i beaktande vid dess arbete. Förbundet föreslår att chefen för

armén i avvaktan på befälsutredningens förslag snabbt vidtager åtgärder

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 15

av tillfällig karaktär med syfte att snarast möjligt förbättra tillgången på

underbefäl vid förbanden.

Försvar sväsendets underbefälsförbund anser arméchefens förslag vara

lämpat för att läggas till grund för ett principbeslut i underbefälsfrågan.

Försvarets civila tjänstemannaförbund framhåller att underbefälsfrågan

icke kan lösas fristående från befälsfrågan i dess helhet, varför arméchefens

förslag borde överlämnas till befälsutredningen. Det föreliggande förslaget

har varit föremål för ingående behandling inom förbundets lokalavdelningar,

varvid det med synnerlig skärpa framkommit att detsamma icke

kan accepteras som en tillfredsställande lösning.

Försvarsverkens civila personals förbund anser att befälsutredningens

resultat bör avvaktas samt att under tiden alla lättnader som äro möjliga

för att tillgodose f. d. fast anställt manskaps försörjning vidtagas.

Behovet av instruktörer.

Arméchefen.

Chefen för armén har framhållit betydelsen av god kvalitet hos instruktörerna

samt härom anfört bl. a. följande.

Erfarenheten hade hittills bestyrkt att värnpliktigt befäl icke — utan

mycket lång utbildningstid — kunde användas som kvalificerade truppinstruktörer.

Det värnpliktiga befälets utbildning måste därför inriktas på

truppföring och icke på trupputbildning. Utnyttjandet av värnpliktigt

underbefäl som kvalificerade truppinstruktörer efter en utbildningstid i

huvudsak motsvarande den nuvarande vore otänkbart. Den minsta tidrymd,

som enligt vid arméstaben verkställd utredning erfordrades för att skapa

en användbar truppinstruktör, uppginge till 2 år. Ett tillräckligt antal

grundligt skolade, rutinerade truppinstruktörer måste disponeras1 för utbildningsverksamheten.

De instruktörer som disponerades i fred måste i

krig vara användbara för kvalificerade befattningar i krigsorganisationen.

Beträffande tillgången på instruktörer vid infanteriet har arméchefen

uppgivit att utbildningsstyrkan per förband under 1951 i genomsnitt varit

790 värnpliktiga, organiserade på 23 plutonsenheter, samt att på varje

pluton funnits i medeltal 1 officer, 1 underofficer och 1 överfurir eller furir.

I anslutning härtill har arméchefen anfört bl. a. följande.

I fråga om officerare och underofficerare kunde tillgången vid huvuddelen

av förbanden för närvarande betraktas som i huvudsak tillfredsställande.

I avseende på underbefäl vore tillgången emellertid helt otillräcklig.

Detta medförde att utbildningsbefälet vid förbanden i sin strävan att nå

ett fullödigt utbildningsresultat finge en onaturligt stor arbetsbelastning.

De ofta mycket omsorgsfulla planer och förberedelser som måste göras tillkorame

oftast på sådan tid av dygnet, som för officerare, underofficerare

och underbefäl bort utgöra en berättigad fritid. Det vore ur effektivitetssynpunkt

nödvändigt att de två mest kvalificerade instruktörerna vid plutonen,

officeren och underofficeren, bereddes tillfälle att på tjänstetid grundligt

förbereda kommande övningar. Det nuvarande läget hade redan medfört

ett betydande antal fall av överansträngning med följdsjukdomar bland

förbandens personal.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kung!. Maj:ts proposition nr 120.

Beträffande antalet kvalificerade instruktörer per pluton bär arméchefen

framhållit, att detta spörsmål i olika sammanhang varit föremål för offentlig

utredning eller riksdagsbeslut, vilket framginge av följande tabell.

Instruktörer

Summa

Off eller

uoff

Uoff eller

ubef

Ubef

i

i

3

5

i

i

3

5

i

i

4

6

i

i

4

6

i

i

3

5

i

i

1

3

Antalet 6 vore enligt arméchefen otvivelaktigt grundat på den taktiska

indelningen och befälsbehovet vid den krigsorganiserade skytteplutoneu,

d. v. s. 1 plutonchef (officer), 1 ställföreträdare (underofficer eller äldre

underbefäl) och 4 grupper med vardera en gruppchef (underbefäl). Fast

anställt underbefäl av överfurirs och furirs grad borde emellertid vid en

utbildningspluton principiellt icke tjänstgöra såsom gruppchefer, d. v. s.

truppförare, utan som truppinstruktörer.

För att erhålla en överblick över vad ett modernt, rationaliserat utbildningsarbete

kräver i fråga om befälskader har chefen för armén låtit vederbörande

truppslagsinspektörer verkställa beräkningar över vad utbildningen

kunde komma att fordra. Arméchefen har beträffande de allmängiltiga

grunder som därvid varit vägledande anfört bl. a. följande.

Övningsavdelningens storlek och sammansättning vore beroende av

truppslaget. Den minsta övningsavdelningen varierade från 3 man (teknisk

specialavdelning) till 9 man (grupp vid infanteriet), övningsavdelning

motsvarande pluton varierade i styrka från 10—15 man vid teknisk

specialutbildning till omkring 35 man vid infanteriet i allmänhet, övningsavdelning

motsvarande pluton hade ansetts böra ha en befälstillgång på 1

officer, 1 underofficer samt 4—5 instruktörer. För vissa avdelningar med

personalstyrka under 30 man och med specialbetonad utbildning hade 1

officer eller underofficer samt 2—3 instruktörer ansetts vara tillfyllest.

För att viss del av dagen frigöra plutonsbefälet för övningsplanläggning

m. m. samt för att åstadkomma ett rationellare utnyttjande av utbildningsanordningar

och specialutbildat befäl hade ansetts lämpligt att låta s. k.

centrala instruktörsgrupper sköta utbildningen under I1/*—2 timmar per

dag och övningsavdelning.

Värnpliktskontingenten per förband vore enligt armécbefen för närvarande

ovanligt liten men redan efter 1955 beräknades kontingenten kunna

öka för att 1962 bli 50 % större än nu. Därest de nyss angivna allmänna

beräkningsgrunderna skulle strikt följas även sedan kontingenterna ökats,

bleve emellertid befälsbehovet så stort att det av ekonomiska skäl icke

skulle kunna tillgodoses. De önskvärda 4 instruktörerna (underbefäl) per

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 17

normalpluton måste därför reduceras till 3. Emellertid vore 5 kvalificerade

befäl att anse såsom ett absolut minimikrav.

Med utgångspunkt från av truppslagsinspektörerna gjorda beräkningar

skulle medelbehovet av underbefäl som instruktörer per förband, jämte

erforderlig reserv, vid de olika truppslagen bli följande.

Infanteriregemente ..................... 94

Pansarinfanteriregemente ............ 119

Kavalleriregemente ..................... 30

Pansarregementc ........................ 74

Artilleriregemente ..................... 66

Artillerikår .............................. 34

Luftvärnsregemente .................. 98

Luftvärnskår ........................... 84

Ingenjörkår .............................. 50

Signaltrupperna ........................ 166

Trängregemente ........................ 100

För armén beräknas ett behov av 4 090 instruktörer.

Yttrande.

Befälsutredningen konstaterar beträffande befälsbehovet inom krigsorganisationen

att behov föreligger av lägre specialutbildad personal i vissa

tekniskt betonade tjänster. Antalet är dock ringa. Erfarenheten har visat

att även fredsutbildningsverksamheten kan befordras genom tillgång på

sådan särskilt utbildad personal. Denna personal har befälsutredningen

benämnt instruktörer. Antalet instruktörer i special tjänst vid infanteriregemente

för fredsutbildningsorganisationen har beräknats till 18. Därest

de förslag till gruppchefsutbildning som numera framlagts (SOU 1951: 57)

bli godtagna, tillkommer enligt befälsutredningen ett visst antal instruktörer

i vapenljänst. Detta antal har beräknats till 22.

Vid varje övningskompani (motsvarande enhet) och vid kasernkompaniet

förutsätter befälsutredningen ett administrativt biträde eller sålunda

tillhopa 9. För vakttjänstens handhavande räknas med 4 militärt utbildade

vaktchefer varjämte för stabs- och förvaltningstjänsten erfordras 9 administrativa

biträden. Härtill komma ytterligare 5 beställningar, avsedda för

kommenderingar utom regementet samt såsom reserv vid sjukdom etc.

Enligt de beräkningar befälsutredningen hittills verkställt, anses behovet

av underbefäl vid ett infanteriregemente preliminärt kunna uppskattas till

67 man.

Instriiktörsbeliovets tillgodoseende.

A rméchefen.

Instruktörstjänsten borde enligt arméchefen icke vara ett »genomgångsyrke»

utan meritera till pensionsberättigande framtidsplatser. En utök
2—

as» 52 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 120.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

ning av antalet pensionsberättigande beställningar för underbefäl i trupptjänst

måste därför -—- förutom förbättrade löneförmåner och ändrade

anställningsvillkor — bedömas såsom den enda framkomliga vägen att tillförsäkra

förbanden erforderligt antal truppinstruktörer. Genom den långsammare

personalomsättningen skulle därjämte rekryteringsbehovet högst

betydligt komma att minskas.

En utökning av antalet pensionsberättigande beställningar vid t. ex. ett

infanteriregemente från nuvarande 20 till 94 komme emellertid att medföra

avsevärt stegrade avlönings- och pensionskostnader. Detta i synnerhet som

svårigheter förefunnes att med nuvarande organisation effektivt utnyttja

så många truppinstruktörer efter ca 40 års ålder, från vilken ungefärliga

tidpunkt flertalet icke längre lämpade sig för den fysiskt krävande trupptjänsten.

Genom att utnyttja sådana civila eller civilmilitära beställningar,

som skulle kunna innehas av underbefäl från ca 40 års ålder, kunde, utan

kostnadsökning, av civil personal för närvarande bestridda uppgifter lösas,

samtidigt som truppinstruktörer tillkomme i fred och kvalificerat befäl

tillkomme i krigsorganisationen.

Enligt arméchefen innebure underbefälets avsedda ställning i dessa inretjänstbefattningar

att de fortfarande skulle vara militära tjänstemän med

skyldighet att fullgöra viss tjänst för att uppehålla sin truppföringsförmåga.

En övergång till ett sådant system kunde givetvis ske först i samband

med att nuvarande civila befattningshavare pensionerades eller eljest

lämnade tjänsten.

Med utgångspunkt från behovet av instruktörer har arméchefen beräknat

att sammanlagt omkring 875 för närvarande civila eller civilmilitära befattningar

vid armén skulle övertagas av underbefäl samt därvid föreslagit befattningarna

såsom förrådsvaktmästare, bilförare, garageförmän, remontryttare,

kontorister och kanslibiträden ävensom vissa arvodesbefattningar

för pensionerade underofficerare. Efter förslag av de centrala förvaltningsmyndigheterna

kunde även ett antal befattningar inom dessa verksamhetsområden,

som för närvarande innehades av på sakanslag avlönad personal,

utnyttjas för underbefäl i inretjänstbefattning.

Arméchefen har vidare föreslagit 200 nya beställningar för vakttjänst

vid arméns 50 förband samt i anslutning härtill anfört i huvudsak följande.

De nuvarande kasernvakterna bestode i regel av fast anställt underbefäl

eller värnpliktiga befälselever som vaktchefer samt värnpliktiga som vaktmanskap.

Systemet vore föga effektivt, enär det dagligen toge i anspråk

ett av de fåtaliga truppunderbefälen samt inkräktade på de värnpliktigas

knappa övningstid. Ett äldre fast anställt underbefäl med specialutbildning

i vakt-, polis- och brandskyddstjänst som vaktchef jämte bevakningshund

och ett begränsat antal värnpliktiga som ordonnanser skulle innebära

en effektivare bevakning. Enligt gällande bestämmelser om arbetstid

behövdes sammanlagt 4 man för dylik tjänstgöring dygnet runt.

Chefen för armén har vidare föreslagit inrättandet av en beställning för

äldre underbefäl vid ettvart av arméns 50 förband, avsedd för skötsel och

underhåll av utbildningsanordningarna på truppförbandens övningsfält.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition nr 120.

19

Yttranden.

Försvarets civilförvaltning har framhållit att, därest samtliga förrådsvaktmästartjänster

vid förbanden ombildades till militära tjänster, befordringsmöjligheterna

för den lägre förrådspersonalen skulle helt elimineras.

De civila befattningar som skulle ersättas av militära beställningar vore

hänförda till vitt skilda lönegrader, högst 17 och lägst 9 lönegraden. Det

vore betänkligt att avse tjänstemän i 12 lönegraden för arbetsuppgifter som

för närvarande utfördes av personal i 9 lönegraden. Samma betänkligheter

mötte givetvis att för arbetsuppgifter, för vilka enligt sedvanliga principer

för lönegradsavvägning utnyttjades tjänster i 17 lönegraden, avse personal

i väsentligt lägre lönegrad. Dessa betänkligheter borde dock få vika för

de väsentliga fördelar i militärt hänseende, som vunnes vid ett genomförande

av förslaget.

Enligt statskontoret måste, därest tjänster i lönegraderna 9—17 kunna

ersättas med befattningar i en och samma lönegrad, antingen den nuvarande

löneställningen knappast vara väl avvägd eller också endast en del

av tjänsterna i fråga lämpa sig för underbefäl.

Statens lönenämnd bär av samma skäl som civilförvaltningen ställt sig

tveksam beträffande ianspråktagande av äldre underbefäl för vissa civila

och civilmilitära befattningar. Om det av organisatoriska skäl ansåges

lämpligt att tillgodose behovet av truppinstruktörer på sätt arméchefen

föreslagit — något som lönenämnden icke hade att bedöma — ville lönenämnden

dock icke motsätta sig ett genomförande av förslaget.

Statens organisationsnämnd har icke haft något att erinra mot principerna

i förslaget. Kanslibiträdes- och kontoristtjänsterna borde dock endast

i undantagsfall utbytas mot tjänster för underbefäl för att icke rekryteringen

av lämpliga kontors- och skrivbiträden skulle äventyras.

Svenska officersförbundet har hävdat rent principiellt att fast anställd

militär personal, som på grund av tjänstens krav måste överföras till annan

verksamhet eller pensioneras And relativt låg ålder, måste anses vara berättigad

att erhålla fortsatt försörjning genom verksamhet inom försvaret

intill tiden för uppnående av den levnadsålder, vid vilken pensionsavgång

av statstjänstemän normalt skedde. Om tillämpandet av en dylik princip

medförde minskat behov av civil personal inom försvaret borde i samband

med erforderlig översyn av försvarets personalorganisation tillses, att rimliga

befordringsmöjligheter för den civila personalen bibehölles.

Svenska underof(icersförbundet har med hänsyn till bl. a. underofficerskårens

intressen bestämt avstyrkt att för underofficerare avsedda arvodesbefattningar

överföras till befattningar för underbefäl.

Försvarsväsendets underbefälsförbund har ingen erinran att göra mot

förslaget.

Försvarets civila tjänstemannaförbund har bestämt avstyrkt förslaget i

denna del och därvid anfört bl. a. följande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Ett genomförande av förslaget komme att medföra mycket stora svårigheter

att på ett fullgott sätt rekrytera den civila personalen i de lägre lönegraderna

vid förbanden, då dessa befattningshavare därigenom fråntoges

de redan nu alltför begränsade möjligheterna till befordran. Den militära

anställningsformen för ifrågavarande inretjänstbefattningar komme därjämte

att medföra icke oväsentliga svårigheter av löneteknisk och praktisk

natur.

Beträffande arvodesbefattningarna kunde en kvalitetsförsämring icke

gagna förvaltningstjänsten. Principiellt borde anställningsformen vara civil

i alla de fall, där icke särskilda krav på militär sakkunskap erfordrades

för tjänstens skötande. Sådana krav syntes icke erfordras, när det gällde

föreståndaren för förrådsbokföringskontor, expeditionsförestandare, kasernföreståndare

och liknande befattningar.

Med avseende på de centrala förvaltningsmyndigheterna skulle ett ianspråktagande

av vissa befattningar för underbefäl icke gagna tjänsten. Att

för sådana tjänster, varom här vore fråga, tillämpa andra lönesättningsprinciper

och annan pensionsålder än för den stora gruppen av tjänstemän

förefölle orimligt.

Det kunde vidare icke anses rimligt att de till civila befattningar överförda

underbefälen skulle fullgöra viss trupptjänstgöring. Personal inom

exempelvis personalregistreringsväsendet kunde knappast kontinuerligt frigöras

för att upprätthålla sin trupptjänstgöringsförmåga utan att detta

skulle få mycket allvarliga konsekvenser för förvaltningstjänsten.

Försvarsverkens civila personals förbund har med tillfredsställelse konstaterat

att arméchefen icke föreslagit att förrådsmannabefattningarna

skulle utnyttjas för underbefäl. Enligt förbundets uppfattning hade emellertid

arméchefen sett alltför enkelt och ensidigt på 1 rågan om beredande

av framtidsplatser för underbefäl, då arméchefen förutsatt att civila befattningshavare

skulle avstå från sina befattningar till förmån för underbefälet.

Även om ett avskedande av civil personal icke skulle äga rum ansåge förbundet

det föreslagna systemet oriktigt. Därest det förutsattes att underbefälet

skulle beredas tillfälle genomgå särskild utbildning och specialkurser,

som vore ägnade att giva kunskaper utöver vad som direkt fordrades

för den militära tjänsten, borde vederbörande vid avgången ur denna

tjänst på vanligt sätt söka ledigförklarade befattningar i tävlan med andra

sökande. Enligt det föreslagna systemet skulle underbefäl uppenbarligen

överföras till vissa tjänster av förmanskaraktär utan någon prövning.

Rekrytering värnpliktsvägen.

Armé chefen.

Chefen för armén har föreslagit att underbefälets rekrytering tills vidare

försöksvis skulle ske direkt ur de värnpliktigas led, nämligen bland dem

som vid inskrivningen bleve uttagna till underbefäls(gruppchefs-)utbildning.

För att vidga rekryteringsunderlaget och minska tidsrummet mellan

avslutad skolgång och värnpliktsutbildningens påbörjande borde möjlighet

skapas till förtidsinskrivning vid tidigast 17 års ålder för dem som önskade

bli underbefälsaspiranter. Detta syntes enligt arméchefen bli den vanligaste

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 21

rekryteringsvägen. Sedan rekrytering värnpliktsvägen givit önskat resultat,

skulle volontärinstitutionen avskaffas.

Yttranden.

Försvarets socialbyrå har framhållit att möjligheten till förtidsinskrivning

kunde förutsättas komma att utnyttjas av åtskilliga. Det medförde i

allmänhet betydande fördelar att få fullgöra värnpliktstjänstgöringen vid

en lägre levnadsålder än den för närvarande vanligen förekommande. Därmed

följde dock icke att de förtidsinskrivna till erforderligt antal komine

att efter första värnpliktstjänstgöringens slut övergå till instruktörsyrket.

Den av arméchefen föreslagna rekryteringsvägen kunde därför lika litet

som den nuvarande skapa några garantier för att instruktörsbehovet bleve

fyllt. Det betydde mycket hur anställningsförhållandena och lönevillkoren

utformades. Socialbyrån ansåge att försök med det föreslagna rekryteringssystemet

vore önskvärda men att av resultatet av dylika försök generella

slutsatser torde bli svåra att draga om möjlighet ej skulle föreligga att

redan vid försöken tillämpa de anställnings- och lönevillkor, vilka vore avsedda

att erbjudas vid slutlig övergång till det nya systemet. Mot att försök

under sådana förhållanden komine till stånd hade socialbyrån intet att

erinra.

Befälsutredningen har uttalat att många skäl — främst medicinska och

psykologiska — talade mot att en förtidsinskrivning till ett så krävande

yrke som underbefälstjänsten ägde rum på andra grunder än dem som

gällde för värnpliktiga i allmänhet, d. v. s. vid tidigast 19 års ålder. Man

borde vidare först som värnpliktig ha prövat på den militära tjänsten,

innan man bestämde sig för ett sådant speciellt yrke som underbefälstjänsten.

Tiden vore mogen för ett totalt slopande av volontärinstitutionen.

Utbildning och tjänstgöring.

Armé chefen.

Enligt arméchefens förslag skola de blivande underbefälsaspiranterna

först genomgå gruppchefsutbildning (motsvarande gruppchefsskola A för

övriga värnpliktiga). Efter godkänd gruppchefsskola skall vederbörande

antagas som underbefälsaspirant och befordras till korpral samt börja instruktörsskola.

Instruktörsskolorna skola centraliseras truppslagsvis. Utnämning

till e. o. furir beräknas ske efter genomgången instruktörsskola,

vilken beräknas pågå cirka 10 månader.

Arméchefen har beräknat den effektiva utbildningstiden till 19 månader.

Denna förkortning bedömes vara möjlig genom det förbättrade rekryteringsunderlaget

samt genom att utbildningen efter avslutad gruppchefsskola

helt inriktas på skapandet av instruktörer på eu enda utbildningslinje. Vid

vissa truppslag kan dock en uppdelning på flera utbildningslinjer eller en

årlig växling mellan utbildningslinjerna bli nödvändig.

Ordinarie beställning som furir skall erhållas efter 2 års väl vitsordad

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

tjänstgöring såsom instruktör. Efter 0 års tjänst såsom furir skall befordran

ske till överfurir, varvid beställningshavaren fortfarande gör tjänst

såsom instruktör vid utbildningsförband.

Senast när överfuriren nått omkring 40 års ålder skall enligt armécliefen

omskolning påbörjas till befattning i stabs-, förvaltnings- eller förrådstjänst

för den, som avses för dylik tjänst. Vid omkring 42 års ålder

sker genom kommendering överflyttning till inre tjänst för huvuddelen av

överfurirerna. Ett mindre antal skall emellertid kvarstå i trupptjänst företrädesvis

i de centrala instruktörsgrupperna.

För att stimulera intresset för underbefälsyrket har arméchefen ifrågasatt

inrättandet av eu ny högre underbefälsbeställning, förslagsvis benämnd

rustmästare. Denna titel skulle tilldelas alla i samband med övergång till

de föreslagna inretjänstbefattningarna.

Eftersom underbefälen i inretjänstbefattningar fortfarande skola vara

militära tjänstemän anser arméchefen att de böra ha uniformsplikt.

Yttrande.

Befälsutredningen har beträffande inslruklörsutbildningen framhållit att

de av utredningen föreslagna instruktörerna i specialtjänst omedelbart

skulle utbildas för denna tjänst och som regel kvarstanna i sådan tjänst

till uppnådd pensionsålder. De föreslagna instruktörerna i vapentjänst

skulle enligt befälsutredningen vid 35 års ålder omskolas till tjänst som

militärt utbildade administrativa biträden och vaktchefer. Något ianspråktagande

av civila befattningar för äldre underbefäl skulle icke ske.

Anställnings- och löneförhållanden.

Arméchefen.

Chefen för armén har föreslagit att den blivande underbefälsaspiranten i

konsekvens med principen om rekrytering ur de värnpliktigas led skulle

erhålla värnpliktslön under gruppchefsutbildningen. Systemet med lön uppdelad

i kontantlön och naturaförmåner erbjöde numera icke erforderlig

konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Arméchefen har därför föreslagit

att för underbefälsaspiranten (korpralen) efter genomgången gruppchefsskola

skulle prövas aspirantanställningsforinen, vilket innebure en inplacering

i lönegrad Cf 8 med en årslön av 4 344 kronor å medeldyrort, rörligt

tillägg ej inräknat. För närvarande uppginge korpralens kontantlön enligt

samma grunder till 2 220 kronor, vartill komme naturaförmåner, som kunde

beräknas till ca 2 000 kronor per år. Aspirantanställningsforinen innebure

därjämte bl. a. att en uppsägningstid om minst en månad skulle iakttagas

av såväl anställningsmyndigheten som den anställde. Den nuvarande kontraktsanställningen

borde avskaffas, enär den vore förlegad och icke svarade

mot anställningsförfarandet på andra områden.

Beträffande underbefälets löner har arméchefen understrukit nödvändigheten

att de gjordes så konkurrenskraftiga att de animerade lämpliga värn
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

pliktiga att välja instruktörsyrket. Arméchefen har förutsatt att lönesättningen

för det färdigutbildade underbefälet prövades av 1949 års tjänsteförteckningskommitté.

Beträffande pensionsåldern för överfurirer har arméchefen erinrat om

1944 års riksdagsbeslut, innebärande en pensionsålder av 55 år. Med hänsyn

till de ekonomiska konsekvenserna vid en pensionsålder av 50 år och

i överensstämmelse med principen om rörlig pensionsålder för civila tjänstemän,

har arméchefen föreslagit en rörlig pensionsålder för överfurirerna

med avgång tidigast vid 50 år, men med möjlighet att kvarstå till 55 år.

Medelåldern för pensionering har uppskattats till 53 år. Arméchefen har

uttalat att frågan om pensionsåldern kunde tarva ytterligare utredning,

vilken borde verkställas av 1948 års pensionsålderskommitté.

Chefen för armén har föreslagit att nuvarande bestämmelser om avskedspremier

och civilanställnings försäkring etc. efter en övergångsperiod borde

ändras i enlighet med det föreslagna systemets principer. Även med det

nya systemet måste man räkna med en viss avgång bland det utbildade

underbefälet, t. ex. bland sådana som skola övertaga faders gård eller

rörelse. Dessa, som borde erhålla avskedspremie, vars storlek skulle bestämmas

med ledning av antalet fullgjorda instruktörsmånader (sparpremie),

borde emellertid tillvaratagas för krigsorganisationen och åläggas

skyldighet att fullgöra befäls- och repetitionsövningar. En särskild reservunderbefälsorganisation

borde även införas.

Yttranden.

Försvarets civilförvaltning har i fråga om rörlig pensionsålder för i förslaget

omnämnda tjänster ansett att detta borde prövas i samband med

utredning rörande de militära pensionsåldrarna i allmänhet.

Statskontoret har, då löne- och pensionsfrågorna förutsatts skola bli

närmare prövade av tjänsteförteckningskommittén respektive pensionsålderskommittén,

icke ansett sig ha anledning att närmare ingå på arméchefens

förslag i dessa delar.

Statens lönenämnd har ifrågasatt behovet av avskedspremier för dem

som lämna tjänsten för att t. ex. övertaga faders gård eller rörelse. Avskedspremier

i dess nuvarande form utgjorde ett led i de åtgärder som statsmakterna

vidtagit för att underlätta återgången till civil verksamhet för

korttidsanställt underbefäl. Dylika åtgärder vore icke påkallade när allt

underbefäl förutsattes kunna erhålla pensionsberättigande beställningar.

Befälsulredningcn har ansett principiellt felaktigt att bibehålla avskedspremien

då ju avsikten vore att bereda varje utbildad instruktör varaktig

anställning inom försvaret.

Svenska underofficersförbundet har ansett sig sakna möjlighet att ingå

på någon detaljgranskning av arméchefens förslag i dessa delar. Förbundet

ansåge sig emellertid icke kunna tillstyrka införandet av en ny underbefälsgrad

med benämningen rustmästare, enär denna titel sedan slutet

av 1800-talet vore eu underolficerstitel vid marinen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Försvarsväsendets underbefålsförbund har framhållit att övergång från

biandlön till kontantlön för korpralerna vore en absolut förutsättning för

att den nya rekryteringsvägen skulle giva ett åsyftat resultat. Biandlönesystemet

liksom systemet med kontraktsanställning vore oförenligt med

moderna arbetsmarknadsförhållanden. I fråga om underbefälsaspirantens

löneställning hade förbundet förutsatt eu inplacering i 9 lönegraden men

kunde såsom en övergångsanordning godtaga en inplacering i 8 lönegraden.

Beträffande lönesättningen för det färdigutbildade underbefälet borde det,

utan att avvakta tjänsteförteckningskommitténs förslag, kunna beslutas,

att det äldre långtjänstunderbefälet (rustmästarna) skulle vara inplacerade

två lönegrader högre än det yngre långtjänstunderbefälet (överfurirerna).

Enligt förbundets mening borde staterna avvägas så att överfurirsbefordran

ägde rum efter tre års anställning som furir.

Försvarets civila tjänstemannaförbund har framhållit att det för rekryteringen

av underbefäl tidigare framförda argumentet angående möjligheterna

till befordran till underofficer och officer tydligen spelat ut sin roll.

Förbundet ville emellertid ifrågasätta om ambitiös ungdom icke lockades

mera av möjligheten att avancera till underofficer eller officer än av utsikterna

att vid 40 års ålder erhålla någon av de föreslagna pensionsberättigande

befattningarna, för vilka avsetts en högsta pensionsålder av 55 år.

Kostnadsberäkningar.

A r m é c b e f e n.

Arméchefen har överslagsmässigl kostnadsberäknat förslaget i enlighet

med från civilförvaltningen under band meddelade anvisningar. Det nuvarande

systemet har med fullt utbyggd kader beräknats draga en kostnad

av omkring 67,8 miljoner kronor mot 58,s miljoner kronor enligt det föreslagna

systemet. Genom avskaffandet av volontärinstitutionen och omläggningen

av stamunderbefälets utbildning komme värnpliktskontingenten att

öka, vilket medförde ökad belastning av hithörande anslag. Hänsyn härtill

har tagits vid kostnadsberäkningen. I avvaktan på 1949 års tjänsteförteckningskommittés

prövning har arméchefen för rustmästarna räknat med

överfurirs löneställning. Hänsyn har icke tagits till de merkostnader som

kunde föranledas av inretjänstpersonalens repetitionsutbildning och sänkningen

av pensionsåldern i nuvarande civila eller civilmilitära befattningar,

sedan de övertagits av underbefäl.

Yttrande.

Statskontoret har icke ansett sig kunna med säkerhet bedöma huruvida

de framlagda kostnadsberäkningarna vore hållbara. Statskontoret har emellertid

inhämtat att kostnaderna för den ifrågasatta sänkningen av pensionsåldern

för omkring 875 tjänstemän uppskattades till ca 7 miljoner kronor.

Vidare finge beaktas att staten förutsatts skola ikläda sig ökade pensions
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

förpliktelser genom inrättande av inemot 2 000 pensionsgrundande tjänster

samt att för till inre tjänst överflyttat underbefäl befattningar i högre lönegrad

än Ma 3 avsetts skola inrättas. Ett genomförande av förslaget syntes

därför vara förenat med kostnadsökningar för statsverket. Möjligheter förelåge

dock till reducering av kostnaderna. Ovannämnda utgift om 7 miljoner

minskades eller skulle överhuvudtaget icke alls uppkomma därest pensionsåldern

för rustmästare (överfurir) sattes högre än enligt förslaget.

Vidare borde det övervägas om icke det av arméchefen föreslagna antalet

instruktörer kunde beskäras. Statskontoret ville därjämte framhålla att

en minskning i varje fall till hälften av den avsevärda nyrekryteringen

otvivelaktigt — särskilt i nuvarande av allmän brist på arbetskraft karakteriserade

arbetsmarknadsläge — skulle innebära betydande fördelar ur

bl. a. samhällsekonomisk synpunkt.

Övergångsorganisation.

Arméchefen.

Chefen för armén har förutsatt att nuvarande civila och civilmilitära personal

i befattningar, som föreslagits skola överföras till militära beställningar,

skulle kvarstå tills gällande pensionsålder uppnåddes. Arméchefen

har vidare föreslagit att de av nuvarande befattningshavare, vilka önska

övergå till militär anställning, borde, efter prövning i varje särskilt fall, få

möjlighet därtill. Nuvarande överfurirer -— även sådana som vore under 42

är — skulle successivt övertaga vakanta inretjänstbefattningar. Därest lämpligt

underbefäl icke disponerades skulle beställningen i fråga övergångsvis

besättas med civil extra personal.

Arméchefen har framhållit att ett fullständigt överförande av ifrågavarande

civila befattningar till motsvarande militära komme att kräva en avsevärd

tid. Avgångar i större omfattning bland de civila befattningshavarna

komme att börja först om ca 13 år och vore i huvudsak avslutade först om

drygt 20 år. Efter denna tid komme endast enstaka civila eller civilmilitära

befattningshavare att finnas kvar i de föreslagna militära beställningarna.

Dessa förhållanden gynnade enligt arméchefen genomförandet av

det nya systemet, enär först efter omkring 13 år nu i tjänst varande underbefäl

i större utsträckning kunde övertaga ifrågavarande civila befattningar.

Enligt arméchefen kunde emellertid utbyggandet av instruktörskadern

ske betydligt snabbare än kadern av inretjänstbefattningshavare, vilket vore

betydelsefullt med hänsyn till rådande instruktörsbrist. Armécliefen har

räknat med en årlig pensionsavgång av 105 man samt en ärlig tillförsel av

ungefär motsvarande antal c. o. furirer för underbefälskårens egen rekrytering.

Därest — för att erhålla lämpligaste åldersfördelning samt urval —

omkring 60 % av nuvarande ca 5 000 underbefäl i tjänst, fördelade huvudsakligen

på 10 årsklasser, bereddes fortsatt anställning, återstode att fylla

ett behov av (4 090 — 3 000 =) 1 090. Detta behov kunde täckas genom

ordinarie rekrytering på 6 å 7 år. Men redan dessförinnan borde enligt

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

arméchefen en förbättring av instruktörsläget ha inträffat genom att de

stora avgångarna efter kontraktets utlöpande minskats. Genom en mindre

överrekrytering med omkring 30 underbefälsaspiranter de närmaste åren

kunde övergångstiden minskas med omkring 1 år. Möjlighet borde öppnas

för värnpliktiga, som genomgått gruppchefsutbildning under senare år och

i övrigt visat sig lämpliga, att vinna inträde på instruktörsskola 1952. F. d.

fast anställt underbefäl, som önskade återinträda och som hade tillräckliga

kvalifikationer, borde få möjlighet därtill.

På grundval av erfarenheter rörande rekryteringsmöjligheterna skulle

övergång ske till endera vår- eller höstinryckning för samtliga underbefälsaspiranter.

Nuvarande elever i volontärsoldat- och korpralskolorna skulle

fullfölja sin ordinarie utbildning. Furirskolorna skulle efterhand samordnas

med instruktörsskolorna. Allteftersom rekryteringen värnpliktsvägen

gåve önskat resultat, skulle volontärinstitutionen helt avvecklas.

Arméchefen har för budgetåret 1952/53 föreslagit, att överfurirskadern

— frånsett överfurirer i hovslagartjänst — utbygges med 139 beställningar.

Vidare föreslås skola tillkomma 19 beställningar, avsedda för försvarsoinrådesstaberna

såsom instruktörer vid det frivilliga försvarsarbetet. Antalet

överfurirer i hovslagartjänst föreslås minskat med 1. Förslaget innebär,

såsom följande tabell utvisar, att sammanlagda antalet överfurirer skulle

komma att uppgå till 1 520 mot 1 363 för innevarande budgetår, eller eu

nettoökning med 157 beställningar.

Truppslag m. in.

Budgetår

19.M/52

1952/53

IV. militärområdet ..........................................

2

2

Forsvarsområdesstaber ......................................

1

20

Infanteriet................................................

520

595

Kavalleriet..................................................

116 1

1072

Pansartrupperna ............................................

97

109

Artilleriet ..................................................

185

208

Luftvärnet..................................................

136

145

Ingenjörtrupperna ..........................................

56

65

Signaltrupperna ............................................

26

28

Trängen ....................................................

207 8

221 8

Arméhundskolan ............................................

2

3

Infanteriskjutskolan..........................................

6

6

Ridskolan ..................................................

2

2

Arméns jägarskola ..........................................

5

5

Tygförvaltningsskolan ......................................

2

2

Arméns signalskola..........................................

—

O

u

Summa

1 därav 55 i hovslagartjänst

* » 64 » »

8 » 81 » sjukvårdstjänst

1363

1520

Med hänsyn till föx-utsedd minskning av antalet stamhästar har arméchefen

föreslagit, att — liksom fallet är för innevarande budgetår — beställning

för överfurir i hovslagartjänst (vid kavalleriet) vid inträffande

ledighet icke må återbesättas utan medgivande av Kungl. Maj :t.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Civilförvaltningen har tillstyrkt, alt överfurirskadern ökas på sätt chefen

för armen föreslagit. De för hundtjänstskolan avsedda beställningarna borde

dock upplagas på personalförteckning för nämnda skola.

För budgetåret 1951/52 fastställd personalförteckning för armén upplager,

med undantag av musikmanskap och furirer i beställningsmannatjänst

vid tygstaten, följande antal beställningar för icke-ordinarie manskap,

nämligen 2 608 furirer, 1 027 korpraler (konstaplar) samt 2 036 vicekorpraler

(vicekonstaplar) och meniga. Arméchefens förslag till stater

för dylikt manskap för budgetåret 1952/53 innebär i stort sett en fortsatt

begränsning i enlighet med vad 1944 års manskapsutredning föreslagit i sitt

vid 1947 års riksdag prövade förslag till åtgärder för att begränsa antalet

kontraktsanställt manskap inom krigsmakten, varvid beaktats att vid K 1

och A 8 tills vidare må bibehållas visst antal furirsbeställningar för bevakningsuppgifter

(prop. 1951: 110, s. 108 och 114). Enligt förslaget minskas

antalet beställningar för furirer med 135 till 2 473, för korpraler (konstaplar)

med 4 till 1 023 samt för vicekorpraler (vicekonstaplar) och meniga

med 14 till 2 022.

Mot vad arméchefen föreslagit i denna del bar civilförvaltningen icke

haft något att erinra.

Departementschefen.

Det nuvarande systemet för rekrytering av underbefälskadern inom

armén, volontärinstitutionen, infört genom beslut av 1901 års riksdag, ingav

redan vid dess antagande vissa betänkligheter. Efter hand visade sig

även att volontärrekryteringen, framför allt vid infanteriet, var förenad

med stora svårigheter. Trots alltmer ökade vakanser inom underbefälskadern

bibehölls emellertid systemet praktiskt taget oförändrat ända fram

till 1925 års försvarsbeslut, då ett nytt utvecklingsskede började. De åtgärder,

som före 1925 vidtagits, hade främst tagit sikte på att tillgodose volontärinstilutionens

rent militära syfte att tillhandahålla armén tillräckligt antal

underbefäl. De av 1925 års riksdag beslutade reformerna inneburo att

volontärinstitutionen utformades på ett sådant sätt att den fast anställde

meddelades ett visst mått av allmänbildning så att han kunde hävda sig

på den civila arbetsmarknaden då han lämnade sin tjänst. Vidare skapades

möjligheter för de fast anställda att vinna officersbefordran. Under åren

närmast efter 1925 genomfördes dessa reformer i stort sett och efter hand

vidtogos ytterligare åtgärder i enlighet med de år 1925 uppdragna riktlinjerna.

Genom 1942 års försvarsbeslut vidgades ytterligare allmänbildningsmöjligheterna

för det fast anställda underbefälet. Syftet var emellertid

icke endast att bereda underbefälet konkurrenskraft på den civila arbetsmarknaden

utan även att — i överensstämmelse med 1925 års beslut —

öppna större möjligheter för underbefälet att vinna anställning som officer

på stat. Samtidigt med dessa strävanden att höja den allmänna bildningsnivån

bos underbefälet bar vidtagits en rad åtgärder för att främja civilanställningen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungi. Maj:ts proposition nr 120.

Oaktat dessa rekryteringsbefrämjande åtgärder har rekryteringen på

senare år blivit helt otillfredsställande, särskilt inom infanteriet. Antalet

vakanser inom underbefälsgraderna har på grund härav ökats betydligt

och är för närvarande så storl, att allvarliga svårigheter uppstått att på ett

tillfredsställande sätt bedriva tjänsten vid truppförbanden.

Mot bakgrunden bland annat av den dåliga underbefälsrekryteringen tillsattes

år 1948 eu utredning, befälsutredningen, för att framlägga förslag

till befälsfrågans lösning vid armén. Enligt det alternativ, som i första hand

skulle undersökas, förutsattes, att volontärinstitutionen skulle ersättas med

ett system med värnpliktiga instruktörer. Av olika skäl har befälsutredningen

ännu icke kunnat slutföra sitt arbete. Av utredningens i ärendet

avgivna utlåtande framgår emellertid, att man numera räknar med att för

instruktörsuppgifter utnyttja fast anställda underbefäl. Systemet med värnpliktiga

instruktörer anses sålunda icke längre användbart.

Utmärkande för den nuvarande underbefälsorganisationen är den snabba

personalomsättningen. Med hänsyn till att endast ett mindre antal underbefäl

kan tillförsäkras stadigvarande anställning inom försvaret slutar

nämligen flertalet underbefäl sin anställning vid armén vid kontraktstidens

utgång eller kort tid därefter. På grund av den relativt långa utbildningstiden

blir härigenom den tid vederbörande står till förfogande för befälsuppgifter

mycket kort. Systemet måste därför med hänsyn till de dryga

utbildningskostnaderna betraktas såsom i förhållande till effekten mycket

dyrbart. Den snabba personalomsättningen föranleder vidare, att det årliga

nyrekryteringsbehovet blir stort, för nu löpande utbildningsår omkring

1 150. Då samtidigt kontraktssystemet — vilket innebär att befälsaspiranten

före anställningen måste binda sig för som regel 4Vs år — torde verka

rekryteringshämmande, är det knappast överraskande att under nu rådande

förhållanden på arbetsmarknaden behovet icke kunnat fyllas.

Även om givetvis rekryteringssvårigheterna blivit särskilt framträdande

under senare år med rådande goda arbetsmöjligheter på den civila arbetsmarknaden,

torde sålunda systemet i och för sig väsentligt bidraga till

de ogynnsamma rekryteringsresultaten.

Det av arméchefen framlagda förslaget avser en radikal omläggning av

underbefälsorganisationen. Volontärinstitutionen — med viss tids kontraklsanställning

och korttidsanställning av större delen av underbefälet — slopas

i princip och ersättes med ett system, i vilket underbefälet rekryteras direkt

ur de värnpliktigas led bland dem som Aid inskrivning uttagits till underbefäls-(gruppchefs-)utbildning.

På motsvarande sätt som inom den civila

statsförvaltningen anställas underbefälsaspiranterna, efter avslutad värnpliktsutbildning,

såsom aspiranter med aiss tids ömsesidig uppsägningsrätt.

Flertalet aspiranter som med godkännande

ningen tillförsäkras anställningar inom försA’aret med pensionsrätt. Omsättningen

av underbefäl — och därmed det årliga rekryteringsbehoAret —

minskas till mindre än hälften.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Arméchefens förslag synes mig äga påtagliga förtjänster och vara väl ägnat

att i princip läggas till grund för ett beslut. Genom det minskade rekryteringsbehovet

och slopandet av kontraktsanställningen bör ett väsentligt

bättre rekryteringsresultat kunna ernås. Förlängningen av den genomsnittliga

anställningstiden medför vidare avsevärda kostnadsbesparingar. Till

belysning härav må nämnas att ett genomförande av förslaget i hela dess

vidd — innebärande en ökning av befälslcadern med omkring 1 000 man —

skulle medföra en årlig besparing av omkring 9 miljoner kronor. Härvid

ha dock de ökade pensionskostnaderna icke beaktats.

1 några remissutlåtanden har anförts, att med beslut om ändring av

underbefälssystemet borde anstå, till dess befälsutredningen slutfört sitt

arbete. Enär emellertid arméchefens förslag synes i princip ansluta sig till

de riktlinjer, efter vilka befälsutredningen numera arbetar, och sålunda

icke kan anses föregripa resultatet av nämnda utredning, anser jag icke

tillräckliga skäl föreligga att uppskjuta frågans prövning. Det ogynnsamma

rekryteringsläget gör det angeläget att en bättre underbefälsorganisation

snarast genomföres. Jag föreslår därför, att arméchefens förslag

i princip lägges till grund för proposition redan till innevarande års riksdag.

Jag övergår nu till vissa detaljer i förslaget.

För att vidga rekryteringsunderlaget och minska tidsrummet mellan

avslutad skolgång och värnpliktsutbildningens påbörjande har arméchefen

föreslagit, att de som önska erhålla anställning som underbefälsaspiranter

skola kunna förtidsinskrivas redan vid 17 års ålder. De skäl som anförts

till stöd härför ha synts mig vägande, och jag tillstyrker därför förslaget

Irots de betänkligheter, som härutinnan anförts av befälsutredningen.

Mot arméchefens förslag beträffande underbefälsaspiranternas utbildning

och anställning som furirer har jag intet att erinra. Beträffande

frågan om avlöningsförmåner under instruktörsskola samt tidpunkten för

erhållande av extra ordinarie anställning m. m. torde dock böra tillämpas

i huvudsak motsvarande grunder som inom statsförvaltningen i övrigt. Den

förkortning av utbildningstiden som förslaget innebär medför en avsevärd

minskning av utbildningskostnaderna.

Arméchefen har som redan anmärkts räknat med en väsentlig utökning

av antalet instruktörsbefattningar — de befattningar för vilka underbefälet

i första hand avses. Då det anses omöjligt att utnyttja underbefälet i instruktörsbefattningar

efter 42-årsåldern, kräves även en avsevärd ökning av

antalet befattningar för äldre underbefäl. Arméchefen bar med hänsyn härtill

sett sig nödsakad föreslå, att sammanlagt omkring 875 befattningar,

som för närvarande bestridas av civila eller civilmilitära tjänstemän m. fl.,

skola övertagas av äldre underbefäl. Arméchefen har vidare räknat med

att 250 nya beställningar för underbefäl skola inrättas för vakttjänst och

för vissa göromål avseende truppförbandens ulbildningsanordningar.

Befälsutredningen synes ha räknat med en icke oväsentlig ökning av

den hefälskategori, som motsvarar de nuvarande officerarna och underoffi
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

cerarna, och liar med hänsyn bland annat härtill räknat med avsevärt färre

underbefälsinstruktörer med påföljd att befintliga befattningar för andra

än underbefäl behöva tagas i anspråk i endast begränsad omfattning för

att placera äldre underbefäl.

För egen del finner jag mig icke för närvarande kunna taga slutlig

ställning till behovet av instruktörer. För att icke föregripa framtida ställningstaganden

till befälsfrågan i dess helhet vill jag föreslå, att förändringarna

beträffande underbefälskaderns sammansättning för nästa budgetår

hållas inom ramen för den underbefälskader, som är fastställd för

innevarande budgetår. Detta innebär, att vid ett normalinfanteriregemente

skulle finnas 79 beställningar för överfurirer och furirer. Enligt arméchefens

förslag skulle motsvarande antal för nästa budgetår utgöra 84 och

i slutläget uppgå till 134, medan befälsutredningen räknat med 67. I det

av arméchefen för slutläget beräknade antalet ingå vissa beställningar som

avses för uppgifter vilka nu fyllas av civil eller civilmilitär personal.

Med den av mig nyss angivna förutsättningen beräknar jag det sammanlagda

antalet överfurirer och furirer vid armén till 3 971. Av beställningarna

torde 1 520 böra avses för överfurirer och 2 451 för furirer. I enlighet med

arméchefens förslag torde de furirer, som varit anställda såsom extra ordinarie

under minst 2 år och visat sig lämpliga för fortsatt tjänst, böra erhålla

ordinarie anställning. Antalet bör dock icke få överstiga 760. Befordran

till överfurir får ske i mån av tillgång på beställningar, dock tidigast

efter sex år som furir.

Jag har intet att erinra mot att underbefälskadern på längre sikt utökas

med de av arméchefen föreslagna beställningarna för vaktchefer och tillsynsmän

för vissa utbildningsanordningar. Dylika befattningar böra i princip

förbehållas äldre underbefäl. Med den begränsade utökning av överfurirskadern

som jag föreslår för nästa budgetår synes det däremot icke

erforderligt att nu taga ställning till förslaget att placera äldre underbefäl

i befattningar som nu uppehållas av civila och civilmilitära tjänstemän m. fl.

Fördelningen av underbefälsbeställningarna på olika befattningar synes

böra ankomma på chefen för armén. Av dennes förslag framgår bl. a., att

ett antal beställningar avsetts för instruktörer i specialtjänst.

Till frågan om inrättande av beställningar för rustmästare kan jag icke

nu taga ställning.

Frågan om pensionsåldern för överfurirer synes böra prövas i samband

med att pensionsåldern för övrig personal inom försvaret upptages till behandling.

Med utgångspunkt i övrigt från arméchefens beräkningar föreslår jag,

att kadern av underbefäl och underbefälsaspiranter för budgetåret 1952/53

— med undantag av musikmanskap och furirer i beställningsmannatjänst

vid tygstaten — fastställes på sätt framgår av följande sammanställning.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Rungl. Maj.ts proposition nr 120.

31

Budgetår

1951/52

1952/53

Överfurirer...................

1363,

1520

Furirer...............................

2 608

Korpraler (Konstaplar).........................

1027

1023

Vicekorpraler (Vicekonstaplar) ocli meniga........

2 036

1340

Summa

7 034

6 334

Antalet beställningar skulle således minskas med (7 034 — 6 334=)

700. Minskningen beror huvudsakligen på det minskade rekryteringsbehov,

som kommer att föreligga genom övergången till den nya underbefälsorganisationen.

Nyrekryteringen, vilken innevarande budgetår avsetts skola

omfatta omkring 1 150 volontärer och i verkligheten utgjort omkring 850

man, beräknas för nästa budgetår — under Ailket år redan anställda volontärer

disponeras — till allenast omkring 350 man för att i fortsättningen

normalt uppgå till omkring 500 man per år.

Såsom arméchefen föreslagit bör möjlighet erbjudas för lämpliga förutvarande

fast anställda underbefäl att efter särskild prövning erhålla återanställning

inom de till förfogande stående staterna.

De föreslagna ändringarna beträffande manskapskaderns sammansättning

böra beaktas vid uppgörande av personalförteckningar för budgetåret

1952/53.

Det torde böra ankomma på Kungl. Maj :t att efter förslag av chefen

för armén meddela de bestämmelser som kunna erfordras för genomförandet

av den nu föreslagna underbefälsorganisationen.

Åberopande vad i det föregående anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att besluta, att arméns manskapsorganisation skall utformas

efter i huvudsak de riktlinjer, som här angivits.

[3.] Löneställ ningen för förvaltare vid armén, flottan och flygvapnet.

Enligt före den 1 juli 1951 gällande ordning uppdelades underofficerarna

i tre tjänste- och lönegrader, nämligen sergeanter (underofficerare av 2.

graden) i Ma 4, fanjunkare (styckjunkare, flaggunderofficerare) i Ma 5

samt förvaltare i Ma 6. I samband med genomförandet från och med den

1 juli 1947 av allmän lönereglering för statens tjänstemän infördes i det

militära lönegradsschemat ytterligare en för förvaltare avsedd lönegrad,

Ma 8, omfattande löneklasserna 22—25. Vid inrättandet av denna lönegrad

lämnades emellertid öppet, i vilken omfattning och efter vilka grunder förvaltare

borde inplaceras i den nya lönegraden. Genom beslut den 30 juni

1949 uppdrog emellertid Kungl. Maj:t åt 1949 års tjänsteförteckningskominitté

att verkställa utredning och avgiva förslag rörande löneställningen

för militära förvaltare och därmed sammanhängande frågor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

I sitt betänkande den 19 januari 1951 rörande flottans underofficerare

föreslog marinens underofficerssakkunniga bl. a., att vid flottan skulle

finnas 32 beställningar för förvaltare i Ma 8 och 123 för förvaltare i Ma 6.

De sakkunniga framhöllo därvid, att frågan om förvaltarnas löneställning

icke kunde undantagas från tjänsteförteckningskommitténs prövning. I

propositionen 1951: 110 uttalade föredragande departementschefen, att han

på grundval av de sakkunnigas förslag, med vissa däri förordade ändringar,

för budgetåret 1951/52 räknade med 13 förvaltarbeställningar i Ma 8 och 99

i Ma 6 vid flottan. I propositionen förutsattes vidare att vissa maskintjänstchefer

m. fl. skulle under sjötjänstgöring anses bestrida förvaltargöromål.

Riksdagen beslöt i enlighet med departementschefens förslag.

Enligt gällande personalförteckningar för de olika försvarsgrenarna utgör

antalet förvaltarbeställningar — inberäknat vissa övergångsvis upptagna

beställningar — 13 i Ma 8 och 572 i Ma 6 med följande fördelning.

Försvarsgren

Beställningar

Ma 8

Ma 6

>293

Marinen:

13

108

3H

_

133

1 Härav 2 alternativt Ha

5.

Beställningarna för förvaltare vid armén avses för tygförrådstjänst, intendenturförrådstjänst,

kassatjänst, sjukvårdsförrådstjänst, kasernvårdstjänst,

expeditionstjänst och instruktörstjänst. Förvaltarbeställningarna

vid marinen äro avsedda för instruktörstjänst, teknisk tjänst, stabs- och

annan förvaltningstjänst än vid förråd, förrådstjänst samt kassatjänst

in. m. Förvaltarbeställningar vid flygvapnet avses för flygstationstjänst,

signaltjänst, förrådstjänst och kassatjänst.

194-9 års tjänsteförteckningskommitté har i skrivelse den 22 november

1951 framlagt förslag angående förvaltarnas löneställning. Kommittén har

därvid till en början uttalat, att kommittén tolkat det åt kommittén genom

beslutet den 30 juni 1949 givna uppdraget så, att detta i första hand avsåge

frågan om lönegradsplacering av förvaltare med utnyttjande av de nuvarande

lönegraderna Ma 8 och Ma 6. Frågan om löneställningen för förvaltare

i förhållande till andra grupper anställningshavare upptoge kommittén

icke i förevarande sammanhang till behandling.

Tjänsteförteckningskommittén har förklarat, att kommittén övervägt,

huruvida samtliga förvaltarbeställningar borde hänföras till en och samma

lönegrad. Kommittén har därvid funnit att tillräckliga skäl icke f. n. föreligga

för en sådan åtgärd. I enlighet härmed har kommittén förordat, att

de båda lönegraderna Ma 6 och Ma 8 alltjämt tagas i anspråk för förvaltare.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

Kommittén har vidare uttalat, att den ägnat ingående överväganden åt

frågan om förvaltarnas differentiering på nämnda båda lönegrader. Med

beaktande av arbetets art, ansvarsförhållanden och övriga på lönegradsplaceringen

inverkande omständigheter har kommittén framställt nedanstående

förslag.

Beträffande armén föreslås att i Ma 8 placeras dels 65 förvaltare vid fälttygkåren

i tygförrådstjänst vid truppförband och lantmilitära försvarsområden,

dels 112 förvaltare vid intendenturkåren, nämligen 60 i intendenturförrådstjänst

vid truppförbanden, Kiruna—Jokkmokks försvarsområde

och de centrala intendenturanstalterna samt 52 i kassatjänst, övriga förvaltarbeställningar

föreslås bibehållna i Ma 6.

Vad angår marinen ha, såsom tidigare nämnts, 13 beställningar i Ma 8

redan inrättats vid flottan varjämte vissa vikariatslöneförordnanden i

samma lönegrad medgivits. Kommittén föreslår till en början, att marinens

underofficerssakkunnigas förslag angående inplacering i Ma 8 genomföres.

Detta innebär, att ytterligare (32—13 =) 19 beställningar skulle hänföras

till nämnda lönegrad. Vid allmän prövning av förvaltarfrågan — på sätt

marinens underofficerssakkunniga förutsatt — har kommittén därutöver

funnit skäl föreligga för placering i Ma 8 av ytterligare 21 beställningar,

av vilka 11 nu äro i Ma 5.

De av kommittén sålunda föreslagna 40 nya förvaltarbeställningarna i

Ma 8 vid flottan detaljredovisas i följande sammanställning.

Befattningar

Antal

Förvaltare tjänstgörande vid niarinstabens organisationsavdelning..............

Chef för underofficersdetali ÖSS och ÖSK ...........

Chef för registerdetalj ÖSG ............................

1

2

1

Maskintjänstchef (uppbördsmaskinist) pä, 9 stadsjagare och jagaren Klas Horn ..

10

Maskintjänstchef (uppbördsmaskinist) pä 2 landskapsjagare .

2

Kontrollant vid maskinsektion ÖVK ..........

1

Biträde åt chef för fartygsavdelning ÖVS, ÖVK och ÖVG. .

3

Biträde åt chef för skrovsektion ÖVK . . .

1

Uppbördsman vid beklädnadsförråd MDO och. MDS..........

2

Uppbördsman vid beklädnads- och intendenturinventarieförråd MDV. .

1

Uppbördsman vid proviantförråd MDS ............

1

Kassachef vid marinstaben.............................

1

Chef för avlöningsdetalj MDO och MDS ....

2

Uppbördsman vid sjöreserv ÖVS....................

1

Fartygschef på 3 tankfartyg ........................

3

Biträde åt nybyggnadskontrollant i marinförvaltningen . . .

1

Uppbördsman vid elektroinventarieförråd, tillika föreståndare för kraftcentral ÖVG

1

Uppbördsman vid reservdelsförråd för motorer ÖVS..

1

Föreståndare för kommenderings- och militär personaldetalj ÖVS och ÖVK .

2

Uppbördsman vid artilleriammunitionsförråd ÖVS och ÖVK..

2

Uppbördsman vid artilleriinventarie- och artilleriammunitionsförråd ÖVG ......

1

Summa beställningar i Ma 8

40

Antalet beställningar i Ma 8 vid flottan skulle alltså vid bifall till förslaget,

bortsett från vikariatslöneförordnanden, uppgå till sammanlagt 53.

3 — »r.o 5* till)(011; till riksdagens protokoll 11)52. 1 sand. Nr 120.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

För kustartilleriets vidkommande anser kommittén, att de förvaltare i

kassatjänst som med säkerhet kunna beräknas erforderliga i sådan egenskap

efter genomförd omorganisation av stabs- och förvaltningstjänsten,

böra hänföras till Ma 8. I enlighet härmed föreslås, att 5 beställningar för

kassachefer placeras i nämnda lönegrad.

Övriga förvaltarbeställningar vid marinen föreslås bibehållna i Ma 6, vad

kustartilleriet beträffar i avvaktan på resultatet av pågående organisationsundersökningar

och marinens underofficerssakkunnigas utredning.

Vad angår flygvapnet föreslår kommittén att de 20 nuvarande beställningarna

såsom förvaltare i kassatjänst hänföras till den högre förvaltargraden.

Beträffande förvaltare i flygstationstjänst och i förrådstjänst (flygmateriel),

sammanlagt 74 beställningar, har kommittén anfört följande.

Enligt principbeslut av 1948 års riksdag (prop. 206, s. 446, 447, 455 och 462)

skola nuvarande beställningar vid fullt genomförd personalorganisation ersättas

med verkmästare av 1. klassen i Ca 21. Emellertid beslöts att det

skulle anstå med frågan om det sätt, på vilket övergången till den nya personalorganisationen

skulle ske. I enlighet med beslut vid 1951 års riksdag

(prop. 110 s. 177) har Kungl. Maj :t den 1 juni 1951 meddelat vissa bestämmelser

av provisorisk natur. Sålunda må, i den mån vakanser uppkomma

i de 54 beställningarna för förvaltare i flygstationstjänst samt

20 beställningar för förvaltare i förrådstjänst (flygmateriel), tills vidare

såsom ersättare för sådana förvaltare anställas extra tjänstemän i Cg 19.

Av det anförda framgår, att ifrågavarande 74 beställningar för framtiden

ej äro avsedda för militära förvaltare utan för civilmilitära verkmästare.

Frågan om lönegradsplaceringen av verkmästarbeställningar vid

försvaret har ännu ej varit föremål för prövning inom kommittén. Kommittén

har ej ansett sig böra ingå på spörsmålet om ifrågavarande förvaltares

lönegradsplacering.

Övriga förvaltare vid flygvapnet har kommittén föreslagit skola bibehållas

i Ma 6.

Kommitténs förslag — som medför en kostnadsökning för löner av omkring

500 000 kronor — innebär sammanfattningsvis följande.

Försvarsgren

Förva Itarbestäl Iningar

Nuvarande förhållanden

Kommitténs förslag

Ma 6

Ma 8

Ma 6

Ma 8

Armén ............................

293

116

177

Marinen

Flottan *)........................

108

13

79

53

Kustartilleriet ..................

38

—

33

5

Flygvapnet........................

133

—

113

20

S:a

572

13

341

255

*) Vikariatslönoförordnanden f3r vissa maskintjäiistchefer ej modräknade.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kunyl. Maj:ls proposition nr 120.

Kommittén har anmält, att förhandlingar ägt rum mellan kommittén och

tjänstemännens centralorganisation (TCO) samt att därvid, ehuru vissa

meningsskiljaktigheter kommit till uttryck, överenskommelse träffats om

nyss angivna förslag. Kommittén har i detta sammanhang framhållit, att

organisationen beträffande flygvapnet uttalat önskemål, att nuvarande 54

förvaltare i flygstationstjänst och 20 förvaltare i förrådstjänst (flygmateriel)

måtte övergångsvis hänföras till lönegrad Ma 8.

I skrivelse den 20 december 1951 har förvaltaren B. Andersson m. fl.

hemställt, alt följande förvaltarbeställningar måtte placeras i Ma 8, nämligen

dels vid Stockholms örlogsvarv beställningarna för förvaltare vid

artilleri- och eldledningsförråden, minammunitions- och mininventarieförråden,

sveputrednings- och svepinventarieförråden, teleinventarie- och teleutredningsförråden

samt material- och drivmedelsförråden, dels vid Ostkustens

marindistrikt beställningarna för förvaltare vid proviantförrådet

och vid intendenturinventarieförrådet, dels ock beställningen för förvaltare

Vid marinens centrala intendenturförråd i Norberg.

Chefen för flygvapnet har i skrivelse den 13 februari 1952 hemställt bl. a.,

att beställningarna för flygvapnets förvaltare i förrådstjänst (intendenturmateriel)

och i signaltjänst, vilka beställningar av tjänsteförteckningskommittén

förutsatts skola bibehållas i Ma 6, med hänsyn till de med beställningarna

förenade arbetsuppgifterna måtte placeras i Ma 8.

Departementschefen.

Tjänsteförteckningskommitténs nu framlagda förslag angående löneställningen

för militära förvaltare har, såsom framgår av den lämnade redogörelsen,

avlåtits efter förhandlingar mellan kommittén och tjänstemännens

centralorganisation (TCO). Därvid har — låt vara att vissa meningsskiljaktigheter

kommit till uttryck — överenskommelse träffats i enlighet

med det av kommittén framlagda förslaget.

Kommitténs förslag avser löneställningen för förvaltare vid samtliga försvarsgrenar.

Marinens underofficerssakkunniga ha numera med skrivelse

den 7 februari 1952 avgivit betänkande rörande kustartilleriets underofficerare.

Förslaget kommer att av mig anmälas i nästa punkt. Jag upptager

därför icke under nu förevarande punkt frågan om löneställningen för förvaltare

vid kustartilleriet.

Såvitt avser armén, flottan och flygvapnet tillstyrker jag att de av kommittén

föreslagna uppflyttningarna till förvaltarbeställningar i Ma 8 genomföras.

Därjämte föreslår jag alt till Ma 8 uppflyttas ytterligare en förvaltare

vid fältlygkåren, nämligen armétygförvaltaren vid Stockholms kustartilleförsvar.

Anledning att därutöver avvika från kommitténs förslag synes

mig f. n. icke föreligga. Det bör i delta sammanhang framhållas att kommitténs

ställningstagande onekligen i viss mån försvårats av att bedömandet

beträffande eu stor del av försvaret icke kunnat grundas på en

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

efter verkställd rationaliseringsundersökning avpassad organisation. Det

torde därför icke vara uteslutet att, efter hand som organisationsundersökningarna

inom försvaret fortsätta och beslut om ändrad organisation i anslutning

därtill meddelas, jämkningar i de nu föreslagna löneställningarna

kunna befinnas påkallade.

Nyinrättade förvaltarbeställningar böra besättas i den takt personalläget

medgiver. Av mig enligt det anförda förordade personalförändringar böra

beaktas vid uppgörande av personalförteckning för nästa budgetår.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit rörande

förvaltare vid armén, flottan och flygvapnet.

[4.] Kustartilleriets underofficerare.

På grundval av marinens underofficerssakkunnigas utredning rörande

flottans underofficerare fattades vid 1951 års riksdag (prop. nr 110; rd.

skr. nr 4) beslut om ändrad sammansättning av staten för flottans underofficerare

in. m. Marinens underofficerssakkunniga ha numera slutfört

sin utredning jämväl rörande kustartilleriets underofficerare och de sakkunniga1

ha med skrivelse den 7 februari 1952 avgivit betänkande rörande

denna utredning (stencilerat).

Över underofficerssakkunnigas nämnda betänkande ba yttranden avgivits

av chefen för marinen, försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse,

statskontoret, statens lönenämnd, statens organisationsnämnd,

Svenska underofficersförbundet samt Marinens inaskinbefälsförening.

Den i utredningsarbetet deltagande representanten för kustartilleriets

maskinunderofficerare har till det nu avgivna betänkandet fogat ett särskilt

yttrande. Beträffande innebörden av detta yttrande torde få hänvisas

till det följande.

Marinens underofficerssakkunniga.

De sakkunniga ha på grundval av nuvarande personalstater verkställt

vissa beräkningar över befordringsåldrar m. in. Därvid har framhållits, att

en sådan undersökning endast kan giva värden för inbördes jämförelsei.

Vid beräkningarnas utförande ha de sakkunniga måst bortse från vissa

faktorer, såsom möjligheten för underofficerare att övergå till andra än

1 Utredningsarbetet rörande kustartilleriets underofficerare har verkställts av överdirektören

i arbetsmarknadsstyrelsen C. W. Curtman, ordförande, byråchefen i civildepartementet

L. Rydback, majoren å kustartilleriets reservstat E. Wennerstrom samt för

frågor rörande maskinbefälet underofficeren av 2. graden vid kustartilleriet G. Svenson

och för frågor rörande underofficerskårerna i övrigt numera förvaltaren vid flottan

A. E. Nyman.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl, Maj:ts proposition nr 120.

underofficersbeställningar inom krigsmakten, rådande olikheter i fråga om

befordringsenheter m. in. Värdena i följande tablå äro beräknade utan

hänsyn till sådana faktorer och dessutom grundade på antagandet att de

för budgetåret 1951/52 fastställda underofficersstaterna äro helt besatta.

Försvarsgren

Genomsnittlig befordringsålder

till flaggunderofficer (fanjun- kare), därest befordrings- ålder till förvaltare utgör

4ö år | 60 år

Kustartilleriet .................

44,i

44,3

Flottan..............................

40,3

40,6

Armén.....................

37,4

38.1

Flygvapnet..........................

37,8

39,2

De sakkunniga ha ävenledes beräknat hur stor del — angiven i procent

— av varje årskull 45-åriga resp. 50-åriga flaggunderofficerare (motsvarande)

som har möjlighet att vinna förvaltarbefordran, därest denna inträffar

vid 45 år respektive 50 år. Ifrågavarande beräkningar redovisas i

följande tablå.

Försvarsgren

Procent av hel årskull 45-åriga

resp. 50-åriga flaggunder- officerarc, som bli förvaltare

därest förvaltarbefordran

inträffar vid

45 år

60 år

Kustartilleriet ............

16,o

22,3

23,6

45,2

24,8

34.7

38.8

75.8

Flottan (medeltal) .............

Armén....................

Flygvapnet...................

Under de sakkunnigas arbete ha framförts önskemål om en översyn av

befälsorganisationen vid kustartilleriet. Med hänsyn bl. a. till det uppdrag

som givits befälsutredningen och till den i samband därmed berörda frågan

om att utsträcka befälsutredningen även till andra delar av försvaret än

armén ha de sakkunniga emellertid ansett sig icke böra ingå på befälsorganisatoriska

spörsmål. De sakkunniga ha således utgått från att befälsorganisationen

innefattar en underofficerskår med traditionell struktur

och avgränsning mot officers- och underbefälskårerna.

Utbildningsfrågorna ha ansetts ligga utom de sakkunnigas utredningsuppdrag.

Vid detta ställningstagande har beaktats icke blott vad i det föregående

anförts rörande befälsutredningens arbete utan även att enligt Kungl.

Maj:ts bemyndigande den 30 maj 1947 särskilda sakkunniga ha tillkallats

för att verkställa utredningar i detta ämne (försvarets skolutredning).

Under utredningsarbetet rörande flottans underofficerare prövade de

sakkunniga ett föreliggande förslag till omorganisation av marinens maski
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Iiungl. May.ts proposition nr 12U.

nistkårer. Förslaget, som i enlighet med benämningen omfattade även kustartilleriets

maskinister, bär av den i utredningsarbetet deltagande representanten

för maskinunderofficerarna vid kustartilleriet ånyo aktualiserats.

De sakkunniga ha emellertid icke funnit skäl alt ändra den principiella

ställning till förslaget som de tidigare intagit, innebärande sammanfattningsvis

att marinens maskinister även i fortsättningen böra vara underofficerare.

De sakkunniga ha sålunda räknat med alt kustartilleriets maskinister skola

ingå i organisationen på sätt nu är fallet, d. v. s. som en del av underofficerskåren.

Herr Svenson har i särskilt yttrande förklarat, att han ansåge, att frågan

om maskinisternas organisation m. in. genom de sakkunnigas ställningstagande

i detta avseende icke lösts på ett tillfredsställande sätt men att han,

i avvaktan på eu allmän omprövning av hela befälsorganisationen, ansåge

sig icke nu böra framställa något yrkande i denna fråga.

Beträffande omfattningen och sammansättningen av kustartilleriets underofficerskår

ha de sakkunniga erinrat om, att behovet av underofficerare

på aktiv stat är beroende av kustartilleriorganisationens storlek och uppbyggnad

samt av gränsdragningen mellan arbetsuppgifterna för officerare,

underofficerare och underbefäl. Av betydelse för behovsberäkningen är

vidare om till utgångspunkt tages krigs- eller fredsorganisalionen.

De sakkunniga ha förklarat att de vid fullgörandet av sitt uppdrag mött

svårigheter att finna fasta utgångspunkter för en slutlig prövning av

underofficerskårens vid kustartilleriet storlek och sammansättning. Anledningen

härtill vore framförallt att fredsorganisationen av stabs- och

förvaltningstjänsten vid kustartilleriet f. n. omprövades. Då även krigsorganisationen

syntes komma att påverkas av den slutliga utformningen

av stabs- och förvaltningstjänsten i fred hade de sakkunniga ansett sig böra

avstå från en detalj prövning av behoven av underofficerare i freds- och

krigsorganisationerna.

Med hänsyn till att organisationen är föremål för översyn ha de sakkunniga

övervägt, om de inte bort låta utredningsarbetet vila i avbidan på

att ett fastare underlag för arbetet skulle skapas. Detta skulle emellertid ha

inneburit, framhålla de sakkunniga, att kustartilleriets underofficerare

kommit i en ogynnsam situation i förhållande till flottans underofficerare,

vilkas avlönings- och befordringsförhållanden förbättrats fr. o. in. den 1

juli 1951. Även av rekrytcringsskäl borde den avsedda utredningen icke

skjutas på framtiden. Efter prövning av olika möjligheter att utan tidsutdräkt

fullfölja arbetet ha de sakkunniga stannat för att verkställa utredningen

med utgångspunkt från de arbetsuppgifter som nu i fred åvila kustartilleriets

underofficerare eller — i fråga om stabs- och förvaltningstjänsten

— komma att åvila dem efter en omorganisation av samtliga kustartilleriförsvar

i anslutning till ett förslag till omorganisation av Stockholms kustartilleriförsvar,

som den 15 januari 1951 avgivits till Kung!. Maj:t. De sak
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

kunnigas förslag är vidare grundat på det antal underofficerare som enligt

personalförteckningen för budgetåret 1951/52 må finnas vid kustartilleriet

eller 513, varav 16 för musikunderofficerare. De sakkunniga ha erinrat om

att enligt 1942 års försvarsbeslut skulle kustartilleriets mobiliseringsbehov

av underofficerare på aktiv stat uppgå till 556 befattningshavare. Enligt

inspektörens för kustartilleriet beräkningar erfordras emellertid numera

ett avsevärt större antal stamunderofficerare.

De sakkunniga ha närmare studerat förhållandena vid Stockholms kustartilleriförsvar

och Vaxholms kustartilleriregemente samt verkställt en överföring

av de synpunkter, som därvid framkommit, på övriga kustartilleriförsvar

och kustartillcritruppförband. Grundmaterialet till sistnämnda

arbete ha de sakkunniga erhållit av inspektören för kustartilleriet. Detta

förfaringssätt kan, enligt vad de sakkunniga framhålla, icke leda till en

definitiv stat för kustartilleriets underofficerare. Därest organisationsundersökningar

verkställdes vid andra kustartilleriförsvar än Stockholms

kunde dessa leda till resultat, vilka avvika från det underlag som de sakkunniga

utnyttjat.

De sakkunnigas huvuduppgift beträffande kustartilleriets underofficerare

har i princip varit densamma som i fråga om flottans underofficerare,

d. v. s. värdering och lönegradsplacering av befattningar avsedda för stamunderofficerare.

Härvid har beaktats vad 1949 års tjänsteförteckningskommitté

anfört i sin skrivelse den 22 november 1951 rörande löneställningen

för militära förvaltare. I övrigt har vid lönegradsplaceringen av de olika

underofficersbefattningarna i tillämpliga delar använts samma grunder

som vid värderingen och lönegradsplaceringen av flottans underofficerare.

De sakkunniga ha i sitt betänkande närmare motiverat och kommenterat

vissa ställningstaganden (s. 48 o. f. i betänkandet).

Vid utredningen ha de sakkunniga icke ingått på frågor rörande kustartilleriets

musikpersonal, enär hithörande spörsmål syntes komma att

omprövas i anslutning till 1947 års musikutrednings arbete.

Sedan 141 befåttningar, vilkas innehavare enligt de sakkunnigas uppfattning

kunna tillhöra antingen lönegraden Ma 5 eller lönegraden Ma 4,

fördelats med hälften till vardera av nämnda lönegrader, har den beräknade

staten för kustartilleriets underofficerare erhållit följande sammansättning

(musikunderofficerarna #ej medräknade).

Bon ii in ning

Lönegrad

Antal

Förvaltare1 ........................

Ma 8

33

Förvaltare..........................

Ma 6

42

Flaggunderofficerare ................

Ma 5

1%

Underofficerare av 2. graden........

Ma 4

226

Summa beställningar

497

1 Vara? 7 i kasaatjänat.

I följande tablå redovisas närmare de föreslagna förvaltarbeställningarna.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. May.ts proposition nr 120.

Befattning

Antal

Lönegrad Ma 8

Förvaltare tjänstgörande vid marinförvaltningens skeppsbyggnadsavdelning

i

Förvaltare tjänstgörande vid knstartilleriinspektionens personal- och orga-

nisationsavdelning ....................................................

1

Telemästare vid tygavdelning (SK och BK) ..............................

2

Förvaltare vid artilleriinventarieförråd (SK och BK) ......................

2

Förvaltare vid artilleriinventarie- och artilleriammutiitionsförråd (GKocliHK)

2

Förvaltare vid artilleriammunitionsförråd (SK och BK)....................

2

Förvaltare vid mininventarie- och minammunitionsförråd (SK, BK, GK, GbK

och HK) ..............................................................

5

Förvaltare vid intendenturförråd (SK, BK, GK, GbK och HK) ............

5

Förvaltare vid fortifikationsavdelnings värme- och sanitetsdetalj (SK, BK

och GbK)..............................................................

3

Förvaltare vid fartygsmaterielförråd (i$K, BK och GbK) ..................

3

Chef för kassaavdelning (SK, BK, GK, GbK, HK, KA 1 och KA 2)........

7

Summa beställningar i lönegrad Ma 8

33

Befattning

Antal

Lönegrad Ma 6

Förvaltare tjänstgörande vid mariaförvaltningens vapenavdelning ........

i

Expeditionsföreståndare vid kustartilleriförsvarsstabs chefsexpedition (SK,

BK, GK, GbK och HK)................................................

5

Expeditionsföreståndare vid tygavdelning (SK och BK)....................

2

Tygunderofficer, rustmästare, vid tygavdelning (SK, BK och GbK)........

3

Artilleritygunderofficer vid tygavdelning (SK och BK)....................

2

Telemästare vid tygavdelning (GbK)......................................

1

Förvaltare vid artilleriinventarieförråd (GbK) ............................

1

Förvaltare vid artilleriammuuitionsförråd (GbK) ..........................

1

Förvaltare vid sjukvårdsförråd (SK) ......................................

1

Förvaltare vid fortifikationsavdelnings värme- och sanitetsdetalj (GK och HK)

2

Förvaltare vid fartygsmaterielförråd (GK och HK)........................

2

Expeditionsföreståndare vid truppförbands stabsavdelning (KA 1 och KA 2)

2

Personalregistrator vid truppförbands personalavdelning (KA 1, Ka 2, KA a,

5

Expeditionsföreståndare vid truppförbands intendenturavdelning (KA 1 och

KA 2) ................................................................

2

Förvaltare vid truppförbands intendenturförråd (KA 1 och KA 2). ^........

2

Fartygschef..............................................................

10

Summa beställningar i lönegrad Ma 6

42

De sakkunniga ha erinral om att för utnämning till underofficer av 2.

graden vid kustartilleriet fordras, att vederbörande tillhör den yrkesavdelning,

inom vilken utnämning skall äga rum. Befordran till flaggunderofficer

sker däremot oberoende av yrkesavdelning. Beträffande förvaltarna är

läget det, att flertalet förvaltarbefattningar — med hänsyn till de kunskaper

som fordras för att bestrida med befattningarna förenade göromål — kunna

besättas endast med underofficerare ur viss yrkesgren.

Under utredningsarbetet har fråga uppkommit, huruvida nuvarande

befordringssystem ger full rättvisa åt den värdering och lönegradsplacering

av underofficersbefattningarna som de sakkunniga verkställt.

De sakkunniga ha för sin del funnit att innan kustartilleriets organisa
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

tionsfrågor och därmed sammanhängande personalproblem lösts frågan

om ändring av befordringssystemet icke bör upptagas till prövning.

Herr Svenson har i särskilt yttrande föreslagit att maskinisterna vid

kustartilleriet skola bilda egen befordringsenhet.

I denna fråga ha de sakkunniga närmare anfört följande.

Då redan nu flertalet förvaltarbefattningar i princip rekryteras yrkesavdelningsvis

berör den ifrågasatta ändringen av befordringssystemet i

huvudsak endast möjligheterna att nå flaggunderofficersbeställning. Denna

möjlighet är i avgörande grad beroende av fördelningen på lönegraderna

Ma 5 och Ma 4 av de befattningar, som de sakkunniga hänfört till Ma 5/4.

Fördelas dessa befattningar inom varje yrkesavdelning med hälften till vardera

av lönegraderna Ma 5 och Ma 4 uppkomma skiljaktiga befordringsförhållanden

mellan yrkesavdelningarma. Maskinunderofficerarna skulle

under sådana förhållanden nå flaggunderofficersbeställning tidigare än

övriga underofficerare. För ett system med befordran yrkesavdelningsvis

talar att därigenom befordringsmöjligheterna skulle motsvara den fördelning

å lönegrader som de sakkunniga föreslagit för underofficerarna inom

de olika yrkesavdelningarna. Enligt de upplysningar som lämnats de sakkunniga

förorda emellertid de ansvariga myndigheterna, att kustartilleriets

underofficerare liksom hittills bilda en gemensam befordringsenhet.

På grundval av den föreslagna staten ha de sakkunniga verkställt vissa

beräkningar över befordringsmöjligheterna för kustartilleriets underofficerare.

Av dessa beräkningar framgår, att därest förvaltarbefordran äger

rum vid 50 års ålder flaggunderofficersbeställning kommer att nås vid

39,6 års ålder. Inträffar förvaltarbefordran vid 45 års ålder kommer flaggunderofficersbeställning

att uppnås vid 39,2 års ålder. I förstnämnda fall

beräknas 51 % av en årskull 50-åriga underofficerare kunna påräkna förvaltarbeställning.

1 sistnämnda fall beräknas motsvarande värde till i runt

tal 32 % av en årskull 45-åriga underofficerare.

Ett genomförande av den föreslagna staten har beräknats medföra eu

lönekostnadsökning med i runt tal 184 000 kronor.

Remissutlåtanden.

Remissmyndigheterna ha i huvudsak anslutit sig till den av de sakkunniga

verkställda beräkningen av beställningar i Ma 4 och Ma 5. Beträffande

förvaltarbeställningarna ha myndigheterna i vissa fall anmält avvikande

uppfattningar. För remissyttrandena må lämnas följande redogörelse.

Den metod de sakkunniga valt för att lösa aktuella frågor rörande kustartilleriets

underofficerare har av chefen för marinen ansetts vara den enda

möjliga. Med hänsyn till rådande förutsättningar har marinchefen bedömt

det framlagda förslaget som ett principförslag. Detta förhållande borde

emellertid icke utgöra hinder för att förslaget i stort sett genomfördes från

och med budgetåret 1952/53. De sakkunnigas förslag till personalstat inncbure

en avsevärd förbättring av personalens anställningsförhållanden och

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

befordringsmöjliglieter och vore därför ägnat att stimulera rekryteringen

till vapnet. Vissa svårigheter för att helt genomföra förslaget i vad det

avser beställningar för förvaltare beräknades uppkomma, eftersom förslagets

organisatoriska underlag endast delvis hade motsvarighet i verkligheten.

Marinchefen ansåge emellertid, att beställningar borde inrättas för

sådana i förslaget upptagna förvaltarbefattningar, som i nuvarande organisation

motsvarades av befattningar med liknande arbets- och ansvarsområden.

Vid tveksamhet borde vikariatslöneförordnande få meddelas. Marinchefen

delade de sakkunnigas uppfattning att kustartilleriets maskinister

alltjämt borde ingå som en del av kustartilleriets underofficerskår och icke

utgöra särskild befordringsenhet. Marinchefen har framställt detaljerinringar

i bl. a. följande avseenden.

Lönegraden Ma 6 vore tillräcklig för förvaltaren vid kustartilleriinspektionen.

Föreslagen beställning i Ma 8 kunde bättre utnyttjas för annan befattning.

Av de sakkunniga föreslagna förvaltarbeställningar för telemästare

vid kustartilleriförsvaren borde ianspråktagas för uppbördsmän vid teleförråden

och samtidigt utnyttjas för teknisk tjänst. Beträffande Gotlands och

Hemsö kustartilleriförsvar hemställes i anslutning härtill att av de sakkunniga

beräknade telemästarbeställningar i Ma 5 måtte utbytas mot beställningar

i Ma 6. Förvaltaren vid artilleriammunitionsförrådet tillhörande

Göteborgs kustartilleriförsvar borde placeras i Ma 8. I avvaktan på resultatet

av prövningen av verkställda organisationsundersökningar borde tills

vidare meddelas vikariatslöneförordnanden på de förvaltarbefattningar,

som föreslagits för fortifikationsavdelningarna. Förslaget om att inrätta

förvaltarbeställningar för expeditionsföreståndarna vid intendenturavdelningarna

vid Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen avstyrkes;

ifrågavarande beställningar borde i stället inrättas vid Stockholms Respektive

Blekinge kustartilleriförsvar. Kasernförvaltaren vid Vaxholms kustartilleriregemente

hade arbets- och ansvarsuppgifter som motiverade inplacering

i lönegraden Ma 6. I stället för beställningar i Ma ö för fartygschefer

på vissa av kustartilleriets vedettbåtar borde medgivas att ifrågavarande

fartygschefer finge vikariatslöneförordnas i Ma 6.

Försvarets civilförvaltning har förklarat sig anse att, därest åtgärder nu

vidtagas i anledning av de sakkunnigas betänkande, dessa åtgärder borde

givas provisorisk natur. Stor försiktighet borde jämväl iakttagas så att icke

genom vidtagna åtgärder de fortsatta rationaliserings- och omorganisationsarbetena

försvårades. Så länge samtliga kassachefer vid kustartilleriet intoge

samma ställning och utförde samma arbete borde de icke differentieras

i lönehänseende. Skulle för kasernförvaltare vid kustartilleriförsvaren avses

underofficerare på aktiv stat, talade skäl för att vederbörande hänfördes

till Ma 6. För sjukvårdsavdelningens vid Vaxholms kustartilleriregemente

expedition borde i stället för föreslagen flaggunderofficer beräknas en

överfurir.

opaginerad Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

Främst med hänsyn till att stora delar av kustartilleriets fredsorganisation

äro under omprövning har statskontoret funnit det icke tillrådligt,

att beslut nu fattas om eu generell lönerevision för kustartilleriets underofficerare

i den av de sakkunniga förordade omfattningen. Vad särskilt anginge

inplaceringen av beställningar i Ma 8 borde varsamhet iakttagas jämväl

av den anledningen, att frågan om ett mera allmänt utnyttjande av

denna lönegrad måste bliva beroende av statsmakternas ställningstagande

till det av 1949 års tjänsteförteckningskommitté bedrivna utredningsarbetet.

I stället för inrättande av beställningar i högre lönegrader borde vikariatslöneförordnanden

i viss utsträckning meddelas. Statskontoret kunde icke

tillstyrka, att lönegraden Ma 8 avsåges för kassachefsbeställningar i vidare

mån än som tjänsteförteckningskoinmittén angivit i sin skrivelse den 22

november 1951. Antalet dylika beställningar borde sålunda minskas från 7

till 5.

Statens lönenämnd bär funnit det vara utomordentligt svårt att ingå på

någon närmare prövning av de föreslagna lönegradsplaceringarna främst

därför att valet av olika lönegrader ytterst måste bli beroende av de arbetsuppgifter,

som komme att åvila kustartilleriets underofficerare sedan den

nya organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten blivit fastställd. Lönenämnden

har därför inskränkt sig till att göra vissa uttalanden i anslutning

till några av de föreslagna lönegradsplaceringarna. Av dessa uttalanden

framgår följande. Lönenämnden kunde icke på föreliggande uppgifter bedöma

placeringen av vissa telemästare i Ma 8. Lönenämnden ställde sig

vidare tveksam till förslaget i vad det avser underofficerare vid fortifikationsavdelnings

värme- och sanitetsdetalj. Mot förslaget att samtliga kassachefer

skola vara förvaltare i Ma 8 hade lönenämnden intet att erinra.

Nämnden ifrågasatte om icke överfurir kunde avses som kompaniadjutant.

Vid ett genomförande av de föreslagna lönegradsplaceringarna har lönenämnden

funnit det vara ur principiell synpunkt riktigt att befordran till

flaggunderofficer även i fortsättningen sker oberoende av yrkesavdelning.

Statens organisationsnämnd har uttalat bl. a. följande. Nämnden kunde

icke biträda förslaget alt avse förvaltare såsom föreståndare för KA 1 intendenturavdelnings

expedition; motsvarande befattningshavare vid rationaliserade

arméförband vore fanjunkare eller sergeant. Om däremot, såsom

av nämnden i annat sammanhang föreslagits, kustartilleriförsvarsstabens

och regementets förvaltningar in. m. sammansloges, kunde det vara lämpligt

att en förvaltare vore föreståndare för intendenturexpeditionen i den

sammanslagna organisationen. Förekommande göromål motiverade icke

att för tjänsten såsom uppbördsman vid sjukvårdsförrådet inom Stockholms

kustartilleri för svar avsåges förvaltare. Förvaltarbeställningar borde icke

heller avses för fartygschefer. Det med ifrågavarande tjänst förenade

större ansvaret borde i ställol kompenseras genom lönetillägg ungefär motsvarande

skillnaden mellan befattningshavarens lön och förvaltarlön. Nämnden

hade vidare den uppfattningen, att arbetsuppgifter komme att saknas

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 120

för en teleunderofficer i arlilleriinventarieförrådet vid Stockholms kustartilleriförsvar.

Uppbördsmannen för artilleriinventarieförrrådet vid Göteborgs

kustartilleriförsvar borde liksom motsvarande uppbördsmän vid

övriga kustartilleriförsvar placeras i lönegraden Ma 8.

Under förutsättning att sjiikvårdsförvaltarna vid trängregemenlena hänföras

till lönegraden Ma 8 bör även, enligt försvarets sjukvårdsstyrelse, förvaltaren

vid sjukvårdsförrådet tillhörande Stockholms kustartilleriförsvar

placeras i samma lönegrad samt uppbördsmannen för sjukvårdsförrådet

vid Blekinge kustartilleriförsvar hänföras till lönegraden Ma 6.

Svenska underofficers förbundet har yttrat bl. a. följande. Om de sakkunnigas

förslag vunne statsmakternas gillande komme kustartilleriets underofficerare

i befordringshänseende att intaga samma ställning som försvarets

övriga underofficerare. Förbundet skulle notera detta med tillfredsställelse.

Förbundet hade emellertid funnit de sakkunnigas förslag innebära en undervärdering

av underofficerarnas insatser i utbildningstjänsten och inom vissa

tekniskt betonade tjänsteområden. I några fall hade underofficersbefattningar

inom stabs- och förvaltningstjänsten ej vunnit tillräcklig uppskattning.

Med hänsyn till angelägenheten av att föreslagna förbättringar genomfördes

snarast möjligt ville förbundet emellertid icke motsätta sig att de sakkunnigas

förslag fastställdes, därvid dock vissa angivna jämkningar borde

vidtagas. Sålunda borde förvaltarbefaltningarna vid artilleriinventarie- och

artilleriammunitionsförråden inplaceras i Ma 8 oberoende av huruvida telematerielen

skulle tillhöra dessa förråd. Förvaltarbefattningen vid sjukvårdsförrådet

tillhörande Stockholms kustartilleriförsvar borde inplaceras i Ma 8

och uppbördsmannen för sjukvårdsförrådet inom Blekinge kustartilleriförsvar

uppflyttas till Ma 6. Vidare borde kompaniadjutanterna hänföras till

Ma 5 samt befattningen såsom uppbördsmän och förste instruktör vid kustartilleriets

radarskola uppflyttas till Ma 6.

Marinens maskinbefälsförening har framhållit i huvudsak följande.

Frågan om kustartilleriets maskinunderofficerares ställning i organisationen

m. m. bleve icke tillfredsställande löst med mindre hela befälsorganisationen

omprövades. Maskinunderofficerarna vid kustartilleriet borde bilda

egen befordringsenhet. Förnyade överväganden rörande vissa förvaltares

lönegradsplacering borde komma till stånd.

Departementschefen.

Med hänsyn till pågående omprövning av kustartilleriets organisation

har det varit svårt för underofficerssakkunniga att finna fasta utgångspunkter

för det utredningsarbete, som enligt givna direktiv borde komma

till stånd. De sakkunniga ha grundat sin bedömning på ett föreliggande

organisationsförslag rörande Stockholms kustartilleriförsvar samt förutsatt

att nuvarande antal underofficerare tills vidare skola finnas vid kustartilleriet.

Ehuru ett dylikt förfaringssätt icke kan, såsom de sakkunniga själva

framhållit, leda till en slutlig stat för kustartilleriets underofficerare, kan

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 45

jag i likhet med marinchefen godtaga den av underofficerssakkunniga valda

metoden att lösa uppgiften.

Av verkställda undersökningar kan konstateras, bl. a., att kustartilleriets

underofficerare f. n. icke ha den löneställning som deras arbetsuppgifter

och ansvarsställning motivera. De sakkunniga ha ävenledes påvisat, att

underofficerarnas vid kustartilleriet nuvarande befordringsförhållanden

äro sämre än befordringsförhållandena för krigsmaktens övriga underofficerare.

Den beräknade stat för underofficerare, som de sakkunniga ha framlagt

och vilken i görligaste mån är grundad på arbetsvärdering, innebär

en väsentlig förbättring av nyssnämnda förhållanden. Jag förordar därför

att de sakkunnigas förslag till statsammansättning för kustartilleriets underofficerare

med i det följande anmälda avvikelser lägges till grund för förslag

till riksdagen. Jag vill emellertid framhålla att den lösning av förevarande

frågor, som jag härmed förordar, i avvaktan på resultatet av pågående

organisationsundersökningar och utredningar av skilda slag icke

kan betraktas som slutlig.

När på grundval av underofficerssakkunnigas utredning förslag till ändrad

statsammansättning in. in. för flottans underofficerare (prop. 1951: 110,

s. 41) framlades, uttalades den uppfattningen att flottans maskinister tills

vidare borde intaga den ställning i organisationen som de f. n. ha. Jag förordar

att ävenledes kustartilleriets maskinister tills vidare ingå i organisationen

på sätt nu är fallet. Samtliga underofficerare vid kustartilleriet

böra i enlighet härmed tills vidare bilda en gemensam befordringsenhet.

Jag är icke nu beredd taga ställning till frågan om löneställningen för de

underofficerare ur kustartilleriet, som tjänstgöra i marinförvaltningen.

Denna fråga bör lösas i samband med prövningen av föreliggande förslag

rörande marinförvaltningens organisation. För ifrågavarande två tjänster

räknar jag tills vidare med två beställningar i Ma 5 i stället för de föreslagna

två beställningarna för förvaltare (en i Ma 8 och en i Ma 6). Lika

med marinchefen anser jag att för underofficer, som tjänstgör vid kustartilleriinspektionens

personal- och organisationsavdelning, bör avses en

beställning i Ma 6 i stället för i Ma 8, som de sakkunniga föreslagit. Vidare

förordar jag att innehavarna av förvaltarbefattningarna vid fortifikationsavdelnings

värme- och sanitetsdetalj tills vidare, i avvaktan på resultatet

av pågående prövning av förslaget till organisation av försvarets fastighetsförvaltning,

vikariatslöneförordnas i de av de sakkunniga föreslagna lönegraderna.

Förvaltarbeställningar för nu nämnda befattningar torde icke för

närvarande böra inrättas. Jag räknar med att de underofficerare som erhålla

vikariatslöncförordnandc tillhöra lönegraden Ma 5. Vad angår lartvgschefer

på vissa av kustartilleriets båtar föreslår jag att i stället för sex beställningar,

avsedda för cheferna på vedettbåtarna V 51—V 56, vikariatslöneförordnanden

i Ma 6 meddelas åt beställningshavare i Ma 5. Vidare är

jag icke beredd att nu föreslå inrättande av flera än fem beställningar för

kassachefer i Ma 8. Innehavarna av de andra lvu beställningarna för kassa
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

chefer, nu i Ma 6, böra erhålla vikariatslöneförordnanden i Ma 8. De sakkunniga

ha föreslagit att två beställningar i Ma 6 inrättas för föreståndare

vid Vaxholms kustartilleriregementes och Karlskrona kustartilleriregementes

intendenturavdelningars expeditioner och därvid förutsatt att tjänsten

vid sistnämnda intendenturavdelning, som f. n. innehaves av underofficer

i arvodesbefattning, ombildas till tjänst för underofficer på aktiv stat.

Marinchefen har i sitt yttrande föreslagit att ifrågavarande förvaltarbeställningar

överföras till Stockholms respektive Blekinge kustartilleriförsvar.

Organisationsnämnden har ansett att det kan vara lämpligt att, sedan kustartilleriförsvarsstabens

och regementets förvaltningar sammanslagits, avse

förvaltare för ifrågavarande tjänst. Utan att nu taga ställning till föreliggande

organisationsförslag i detta hänseende förordar jag att för expeditionsgöromål

inom intendenturtjänsten vid Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar

inrättas två beställningar i Ma 6. Beträffande Blekinge kustartilleriförsvar

torde dock förvaltarbeställningen icke få tagas i anspråk förrän

nuvarande innehavare av arvodesbefattningen vid Karlskrona kustartilleriregementes

intendenturavdelning har avgått. I samband därmed bör arvodesbefattningen

indragas.

På grundval av underofficerssakkunnigas förslag med de ändringar jag

i det föregående förordat räknar jag för nästkommande budgetår med 2G

beställningar i Ma 8, 36 beställningar i Ma 6, 215 beställningar i Ma 5 samt

236 beställningar i Ma 4, musikunderofficerare inbegripna. Enligt vad jag

i det föregående anfört räknar jag dessutom med att fem underofficerare,

varav två förvaltare (kassachefer) i Ma 6, vikariatslöneförordnas i Ma 8

samt att åtta andra underofficerare vikariatslöneförordnas i Ma 6. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj :t att fördela förvaltarbeställningarna på befattningar.

Nyinrättade förvaltarbefattningar böra tillsättas i den mån organisatoriska

förutsättningar därför föreligga och i den takt personalläget medgiver.

Jag har för avsikt att i personalförteckningen för nästa budgetår

beakta de förslag rörande underofficerskaderns sammansättning som här

framlagts.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit rörande

kustartilleriets underofficerare.

[5.] Ratiunaliseringsverksamhet inom försvaret.

Liksom skett till tidigare motsvarande propositioner torde i detta sammanhang

böra lämnas en översikt över det aktuella läget beträffande den

rationaliseringsverksamhet inom försvaret som bedrives genom statens

organisationsnämnds försorg, särskilt i den mån denna verksamhet påverkar

anslagsberäkningarna i det följande eller eljest utformningen av

skilda organisationsenheter under nästa budgetår.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Undersökningarna rörande den centrala förrådsorganisationen pågå och

beröra huvudsakligen arméns centrala tyganstalter. Utredningen rörande

tygreparationstjänsten i vad avser driften vid tygverkstäder och därav betingade

organisationsundersökningar ha slutförts. I utredningen, som

verkställts i samråd med arméstaben, arméförvaltningens tygavdelning och

statens sakrevision, ha experter från den privata industrien deltagit.

Rapport över organisationsförsöken 1949—1950 inom I. och III. militärområdena

rörande den regionala och lokala fortifikations- och byggnadsförvaltningen

har framlagts av fortifikationsförvaltningen i samråd med

och under medverkan av nämnden.

Omorganisationen av stabs- och förvaltningstjänsten in. m. vid trängregementena,

pansarregementena, de motoriserade artilleriregementena

utom Göta artilleriregemente, Norrlands artilleriregemente, Gotlands artillerikår

samt luftvärnsregementena utom Stockholms luftvärnsregemente

har genomförts. Förberedelser för genomförandet av organisationen vid

Göta artilleriregemente pågå. Organisationen vid Stockholms luftvärnsregemente

beräknas bliva ändrad efter regementets förflyttning till den nya

förläggningsorten Norrtälje.

Ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten in. m. vid luftvärnskårerna

har fastställts att gälla som normalorganisation, i första hand

för typförbandet, Skånska luftvärnskåren. Genomförandet av organisationen

vid de övriga kårerna pågår successivt i samråd med och under medverkan

av nämnden.

Förslag till ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten m. m.

föreligger för artilleriets skjutskola, Villingsberg.

Sedan slutligt ställningstagande till kavalleriets fredsorganisation nu

föreligger, ha kompletterande organisationsundersökningar omfattande

stabs- och förvaltningstjänsten m. m. verkställts vid Livregementets husarer

med Signalregementets kompani i Skövde samt vid Norrlands dragonregemente.

Rapport över dessa undersökningar har framlagts. Vid Livgardesskvadronen

pågå organisationsundersökningar.

Organisationsundersökningarna rörande stabs- och förvaltningstjänsten

m. m. vid Bodens ingenjörkår ha slutförts. Rapport över dessa undersökningar

har framlagts.

Förslag till ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten m. m.

vid försvarsområdesstaberna föreligger efter undersökningar vid Karlstads

försvarsområde samt Norrköping—Linköpings försvarsområde.

Ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. vid infanteriskjutskolan

har nu i princip fastställts. Genomförandet av organisationen

i samråd med och under medverkan av nämnden pågår.

Avgivet förslag om ändrad organisation av arméhundskolan är föremål

för prövning.

I samråd med därav berörda myndigheter pågår en successiv översyn

rörande tillämpningen av den nya organisationen vid truppförbanden, över
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

synen, som även betingas av efter organisationsundersökningarna inträffade

förändringar rörande utbildning, krigsorganisation, materielmängd

m. m., har hittills i huvudsak omfattat ekonomitjänsten.

Avgivna rapporter rörande organisationsundersökningarna vid Sydkustens

marindistrikt och Stockholms kustartilleriförsvar äro under behandling.

Vid flygvapnet beräknas försök med flottiljorganisation, grundade på

verkställda undersökningar vid en flottilj, kunna igångsättas först under

1953.

Vissa av de här angivna förslagen till organisationsändringar vid armén

kunna nu upptagas till behandling. De personalförändringar som äro erforderliga

för övergång till ny organisation komma att behandlas i det

följande under arméns avlöningsanslag. I den mån det skulle visa sig möjligt

att tidigare än nu beräknats genomföra rationaliseringen även vid

andra enheter än som sålunda förutsatts skola kunna omorganiseras före

utgången av nästa budgetår böra givetvis sådana möjligheter tillvaratagas.

Jag förutsätter därför att — liksom varit fallet för innevarande och tidigare

budgetår — Kungl. Maj:t skall äga att jämväl under budgetåret 1952/53

vidtaga de jämkningar i vederbörande personalorganisationer som kunna

bliva erforderliga i anledning av beslut om organisationsändringar, dock

givetvis alltjämt icke såvitt avser personalstaterna för ordinarie personal,

samt att bereda särskild ersättning åt personal som med bibehållen löncställning

bestrider göromål som i en ny organisation ankomma på innehavare

av högre tjänst.

[6.] Avlöningsförmåner in. m. åt värnpliktiga. I proposition till innevarande

års riksdag med förslag till ändring i värnpliktslagen m. m. har på

grundval av 1949 års gruppchefsutrednings betänkande rörande gruppchefsutbildningen

och därmed sammanhängande frågor (SOU 1951:57) föreslagits,

bland annat, att utbildningstiden för värnpliktiga i allmänhet samt för

värnpliktiga, vilka uttagits för utbildning till underbefäl, skall förlängas.

Vid anmälan av nämnda proposition har jag framhållit att förslagen påkalla

vissa ändringar i föreskrifterna rörande avlöning in. in. till värnpliktiga.

Jag torde nu få upptaga dessa frågor till behandling. I samband därmed

behandlar jag även uppkommen fråga rörande jämkning av bestämmelserna

om värnpliktigas förmåner i samband med inskrivningsförrättning.

Enligt kungörelsen om värnpliktsavlöning (SFS 1945:881) utgår lägsta

ifrågakommande penningbidrag till menig, som icke fullgjort värnpliktstjänstgöring

under sammanlagt 300 dagar. Förhöjt bidrag utgår till den

menige från och med den 301 :a tjänstgöringsdagen. Tiden 300 dagar motsvarar

sammanlagda längden av första tjänstgöring och en repetitionsövning

vid armén och kustartilleriet enligt gällande bestämmelser. Det må

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj ds proposition nr 120.

anmärkas att det skördeuppehåll som nu förekommer vid armén och varunder

utgå vanliga ekonomiska förmåner icke kvalificerar till förhöjning av

bidraget. Motivet till regeln om 300 dagar torde ha varit att vid tidpunkten

för andra repetitionsövningen en stor del av de värnpliktiga bildat familj

och blivit försörjningspliktiga.

överbefälhavaren har i yttrande till civilförvaltningen framhållit, att

första repetitionsövningen numera fullgöres av huvuddelen av arméns värnpliktiga

någon gång mellan tredje och nionde åren efter inskrivningsåret.

Redan vid fullgörande av denna repetitionsövning kunna åtskilliga värnpliktiga

antagas vara försörj ningspliktiga. Det anses därför skäligt att det

högre penningbidraget utgår redan från och med första repetitionsövningen.

Civilförvaltningen (skr. 21/i 1952) har biträtt överbefälhavarens mening.

I nyssnämnda proposition har föreslagits att första tjänstgöringen vid

armén skall omfatta 304 dagar, häri inräknat det under sommarhalvåret

förekommande övningsuppehållet. Därest denna tjänstgöringstid genomföres,

synes det skäligt och lämpligt att förhöjt penningbidrag får utgå

från och med den 305 :e tjänstgöringsdagen. Denna regel bör — såsom

myndigheterna funnit — gälla enhetligt för samtliga försvarsgrenar. Penningbidraget

till vapenfria värnpliktiga torde böra utgå efter motsvarande

normer.

Enligt 1949 års gruppchefsutrednings förslag skola värnpliktiga gruppchefselever

samt värnpliktiga föregångsmän, vilka med godkännande vitsord

genomgått föreskriven utbildning, i samband med utryckningen från

första tjänstgöring tilldelas premie om 200 kronor respektive 100 kronor.

Dylik premie avses efter prövning i varje särskilt fall skola kunna tilldelas

även värnpliktig som utan godkännande vitsord genomgått underbefälsutbildning

men som under utbildningen visat ambition och intresse.

I värnpliktspropositionen har lämnats en närmare redogörelse för förslagen

och däröver avgivna remissutlåtanden. Vid prövningen av dessa frågor i

nämnda sammanhang har jag funnit förslagen i stort sett lämpliga. Jag

biträder alltså vad gruppchefsutredningen föreslagit i fråga om premier åt

värnpliktiga gruppchefer och föregångsmän och föreslår, att därutöver

nämnda förslag genomföres även vid marinen i den omfattning som av

mig angivits i värnpliktspropositionen.

Frågan om ersättning till inskrivnings skyldiga för mistad arbetsinkomst

in. in. i samband med inskrivningsförrättning har prövats av

1945 års och 1950 års riksdagar. I sina av riksdagen godkända utlåtanden

(1945: 280 och 1950: 4) har statsutskottet anfört att inställelse till inskrivningsförrättning

torde fä anses utgöra eu integrerande del av varje svensk

man enligt värnpliktslagen åliggande skyldighet. Befogad anledning har

därför icke synts utskottet föreligga att betrakta ifrågavarande inställelse

såsom sådant uppdrag, för vilket gottgörelse i allmänhet plägar utgå. Utskottet

har därför icke givit sin anslutning till förslag om ersättning för

mistad arbetsinkomst.

4—säo m Biliang till riksdagens protokoll 191)2.

/ sand. Nr 120.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj-.ts proposition nr 120.

Högerns ungdomsförbund (skr. 8/i 1952) har hemställt om en undersökning

rörande möjligheterna att ändra värnpliktsavlöningsbestämmelsema

såtillvida att inskrivningsskyldiga skola kunna tillerkännas ersättning för

utlägg samt för förlorad arbetsförtjänst i samband med inskrivningsförrättning.

Försvarets civilförvaltning har den 8 februari 1952, efter samråd

med chefen för armén, avgivit yttrande i ärendet.

De skäl, som av statsutskottet anförts, torde alltjämt äga giltighet vid

bedömandet av frågan om ersättning för förlorad inkomst. Däremot synes

det skäligt att ersättning för utlägg för kost och logi får utgå till sådana

inskrivningsskyldiga som bo så långt från närmaste inskrivningsplats att

de nödgas vara frånvarande från sin bostadsort mer än ett dygn. Jag föreslår

att traktamentsersättning enligt lägsta traktamentsklass i allmänna

resereglementet — för närvarande 12 kronor för hel dag och 9 kronor för

hel natt — skall utgå till dylika värnpliktiga.

De ändringar i gällande författningar som vid bifall till vad jag i det

föregående förordat bliva erforderliga torde få utfärdas av Kungl. Maj:t.

Vid beräknandet i 1952 års statsverksproposition av vederbörliga anslag

för budgetåret 1952/53 ha här berörda ändringar i huvudsak beaktats, och

någon uppräkning av desamma är alltså icke erforderlig.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit i fråga om

penningbidrag, premier samt traktamentsersättning till värnpliktiga.

[7.] Försvarets civilförvaltning: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1950/51 .............................. 2 450 000 2 609 220

1951/52 (statsliggaren s. 166) 2 398 000

1952/53 (förslag) ............... 2 855 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, p. 4) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets civilförvaltning:

Avlöningar för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag

av 2 850 000 kronor.

Yrkande.

Försvarets civilförvaltning (skr. 29/s 1951) har hemställt att anslaget

höjes med 452 000 kronor.

ökning Minskning

1. Uppflyttning i lönegrad

1 maskinbiträde Ce 9 — tekniker Ce 15 .................. 2 136

1 maskinbiträde Ce 9 — tekniker Cell .................. 756

2. 2 telefonister Cg 6 utgå ....................................... 8 424

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 51

Ökning Minskning

3. 1 befattning för pensionerad underofficer utgår ...... 4 220

4. 10 biträden i reglerad befordringsgång — kontorsbi
träden

Ca 8 ................................................... — -—

5. Omräkning

Löneklassuppflyttningar m. in............................... 27 240

Rörligt tillägg ................................................... 434 787

464 919 12 644

Avrundat + 452 000

Motiv.

1. Civilförvaltningen anser, att ifrågavarande lönegradsuppflyttningar,

som överensstämma med militära förvaltningsutredningens förslag, äro

nödvändiga för att tillförsäkra ämbetsverket kvalificerad personal för handhavande

av verkets hålkortsmaskiner.

2. Under budgetåret 1951/52 ha under civilförvaltningens icke-ordinariepost

beräknats medel för avlönande av två telefonister intill den 1 april

1952, då ämbetsverket föi-utsattes ha övergått till automatväxel. Posten

föreslås för nästkommande budgetår minskad med motsvarande belopp (9

månaders lön).

3. Innehavaren av en i civilförvaltningens organisation ingående befattning

för pensionerad underofficer med arvode motsvarande lön enligt 20

löneklassen, avsedd för ämbetsverkets sjörevision, har avgått under innevarande

budgetår. Då militära förvaltningsutredningen icke föreslagit

någon motsvarande tjänst, räknar civilförvaltningen med att densamma

skall utgå ur organisationen.

4. Jämlikt grunderna för den reglerade befordringsgången böra 10 nya

ordinarie kontorsbiträdestjänster uppföras å civilförvaltningens personalförteckning.

Av de nytillkommande tjänsterna komma 4 att besättas med

personal, som innehar högre extra ordinarie befattningar.

Departementschefen.

I sitt den 16 oktober 1950 dagtecknade betänkande (SOU 1950: 36 och

37) framlade 1946 års militära förvaltningsutredning förslag rörande försvarets

centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning. Förslaget berörde

följande centrala ämbetsverk, nämligen försvarets civilförvaltning och

krigsmaterielverket samt armé-, marin- och flygförvaltningarna. Vid anmälan

i årets statsverksproposition av förevarande anslag meddelade jag, att

förvaltningsutredningens förslag vore föremål för beredning inom försvarsdepartementet

och att jag avsåge att senare hemställa, att särskild proposition

i ämnet förelädes 1952 års riksdag. Under den fortsatta behandlingen

av ärendet har det emellertid visat sig att detsamma kräver ytterligare

överväganden. Med hänsyn härtill är det icke möjligt alt på grundval

av utredningsförslaget framlägga förslag till årets riksdag. Så som

frågan om en omorganisation av försvarsförvaltningen nu ligger till, är

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Kungl. Maj ds proposition nr 120.

det för nästa budgetår icke möjligt att annat än i undantagsfall vidtaga

några personalförändringar vid de myndigheter som beröras av oinorganisationsförslaget.

Det uppskov med ifrågavarande organisationsfrågas slutliga lösning, som

sålunda icke kan undvikas, bör emellertid icke hindra, att ändringar i den

bestående organisationen provisoriskt vidtagas, i den mån så anses påkallat

av rationaliseringskrav eller andra förhållanden.

Genom beslut den 28 september 1951 har Kungl. Maj:t — i anslutning

till av överbefälhavaren i utlåtande över förvaltningsutredningens betänkande

gjorda förslag — bl. a. förordnat om vissa ändringar beträffande

krigsmaterielverkets arbetsuppgifter, varvid viss del av verkets anskaffningsverksamhet

överförts på försvarsgrensförvaltningarna. Jag förutsätter

att Kungl. Maj :t även i andra uppkommande fall skall äga att inom ramen

för gällande stater och beviljade anslag företaga erforderliga jämkningar i

förvaltningsorganisationen. Det kan härvid befinnas erforderligt att i vissa

fall bereda tjänstemän vikariatslön i högre lönegrad liksom ock att med

anlitande av sakanslag anställa ytterligare personal.

Civilförvaltningens förslag har icke givit mig anledning till erinran. Dock

är jag icke beredd alt nu taga ställning till frågan om hålkortspersonalens

löneställning. I anslutning till den år 1951 genomförda löneförhöjningen

för statstjänstemän bör det till generaldirektörens ställföreträdare i civilförvaltningen

utgående arvodet å 1 200 kronor uppräknas med 300 kronor

till 1 500 kronor. Vidare bör uppräkning ske av 2 inspektionsarvoden å nu

1 800 kronor till 1 980 kronor och ett arvode till biträde vid civilförvaltningens

arkiv å nu 588 kronor till 048 kronor.

Riksdagens beslut i anledning av propositionen 1951:114 angående

lönerevision för vissa chefstjänstemän m. in. bär medfört vissa löneförhöjningar

för tjänstemän, som avlönas från ifrågavarande anslag. Medel härför

böra beräknas under vederbörande anslagsposter.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1952/53 till 2 855 000 kronor enligt

följande.

Anslagsposten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökasmed

9 100 kronor för höjda grundlöner med anledning av 1951 års lönerevision

för chefstjänstemän, med 30 000 kronor för grundlön till sex ordinariesatta

biträden för skriv- och kontorsgöromål samt med 2 475 kronor för löneklassuppflvttningar.

Posten ökas sålunda med i runt tal 42 000 kronor till

(828 000 + 42 000 =) 870 000 kronor.

Posten Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar

minskas till följd av indragning av ett arvode med 8 136 kronor till

(35 000 — 8 136 =) avrundat 27 000 kronor.

Anslagsposten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, ökas på grund av den tidigare föreslagna höjningen av

fyra arvoden med 720 kronor till (5 388 + 720 =) 6 108 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas

med 21 000 kronor för löneklassuppflyttningar och 2 000 kronor för bestridande

av vikariatslön i lönegrad Ce 37 åt advokatfiskalen enligt lönerevisionen

för chefstjänstemän samt minskas med 6 336 kronor för två telefonister

och med 30 000 kronor för sex biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Posten minskas sålunda med (6 336 + 30 000 — 21 000 — 2 000 =)

i runt tal 13 000 kronor och uppföres med (1 295000 —13 000 =) 1 282 000

kronor.

Posten Rörligt tillägg höjes, främst med hänsyn till genomförd avlöningsförhöjning,

med 433 280 kronor till (258 612 -f 433 280 =) 691 892

kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel minskas med hänsyn till att en för

pensionerad underofficer avsedd befattning indrages och ökas något till

följd av det rörliga tilläggets höjning i fråga om kvarvarande två arvodesbefattningar.

Posten beräknas till (2 x 10 850 =) i avrundat tal 22 000

kronor, innebärande en minskning med (24 000—-22 000=) 2 000 kronor.

Anslagsökningen utgör 457 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

a) på personalförteckningen för försvarets civilförvaltning

uppföra ytterligare 10 kontorsbiträdestjänster i lönegrad

Ca 8;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets civilförvaltning,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 870 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis .................................... 27 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ................................................ 6 108

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 1 282 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 691 892

Summa kronor 2 877 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ................................. 22 000

Nettoutgift kronor 2 855 000

c) till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 855 000 kronor.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kiingl. Maj:ts proposition nr 120

[8.] Krigsmaterielverket: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1950/51 .............................. 2 385 000 2 612 958

1951/52 (statsliggaren s. 169 ) 2 465 000

1952/53 (förslag) ............... 2 960 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, p. 8) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Krigsmaterielverket:

Avlöningar för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag av

2 825 000 kronor.

Yrkande.

Krigsmaterielverket (skr. 18/s 1951) har hemställt, att anslaget ökas med

460 000 kronor.

1. Klassifikations- och katalogiseringsarbete. s

1 förste byråingenjör Ce 29 ................................................ 17 520

1 ingenjör Cg 22 ............................................................... 12 132

1 tekniker Ce 15 ............................................................... 8 772

2. 1 ingenjör i Ce 22 överföres från sakanslag ........................... 12 132

3. Uppflyttningar i lönegrad.

2 byråingenjörer Ce 27 — förste byråingenjörer Ce 29 ............ 1 596

1 byråsekreterare Ce 24 — förste byråsekreterare Ce 27 ......... 1 572

4 ingenjörer Ce 22 —- byråingenjörer Ce 24 ........................... 2 952

1 bitr. ingenjör Ce 20 -— ingenjör Ce 22 ................................. 684

1 kanslibiträde Cell — kontorist Ce 13 .............................. 348

4. Krigsmaterielverkets lokalförvaltningar.

1 driftsingenjör Cg 27 ...................................................... 14 808

2 verkstadsförmän Cg 16 ................................................... 16 776

1 reparatör Ce 11 ............................................................ 6 804

1 säsonganställd eldare, 8 tjänstgöringsmånader .................. 4 500

5. Omräkning ..................................................................... 360 000

6. 1 byråingenjör Cg 27 — Ce 27 ............................................. —

460 596

eller i runt tal 460 000

Motiv.

1—3 och 6. I huvudsak samma yrkanden framställdes i verkets anslagsäskanden

för innevarande budgetår. Beträffande motiveringen torde få

hänvisas till propositionen 1951: 1, bil. 6, s. 36 och 37.

4. De begärda befattningarna avses för en ny lokalförvaltning, vars sammansättningsverkstad

beräknas bli färdig för drift under innevarande budgetår.

5. Kostnadsökningen, som är av automatisk natur, hänför sig med omkring

30 000 kronor till löneklassuppflyttningar och i övrigt till rörligt

tillägg.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

55

Departementschefen.

Såsom i det föregående vid anmälan av civilförvaltningens avlöningsanslag

anförts har ställning ännu icke kunnat tagas till resultatet av det

utredningsarbete, som bedrivits av 1946 års militära förvaltningsutredning.

Med hänsyn härtill och av skäl som jag i övrigt i nyssberörda sammanhang

anfört kan jag icke tillstyrka något av de förslag till förändringar beträffande

personalorganisationen vid krigsmaterielverkets huvuddel som verket

nu framställt. Däremot har jag intet att erinra mot den av verket begärda

personalförstärkningen för lokalförvaltningen i Kortfors.

Kungl. Maj :ts under civilförvaltningens avlöningsanslag omnämnda beslut

den 28 september 1951 innebär, att vissa uppgifter överflyttas från

krigsmaterielverket till försvarsgrensförvaltningarna. Jag utgår från att

det skall vara Kungl. Maj :t obetaget att låta personal vid krigsmaterielverket,

som härigenom frigöres, tjänstgöra vid försvarsgrensförvaltningarna.

I enlighet med riksdagens beslut i anledning av propositionen 1951: 114

angående lönerevision för vissa chefstjänstemän m. in. ha ett antal byråchefer

och jämställda befattningshavare i lägre lönegrad än Ca 37 eller Ma 12 i

krigsmaterielverket samt armé-, marin- och flygförvaltningarna i avbidan

på resultatet av militära förvaltningsutredningens förslag förordnats att

mot vikariatslön bestrida göromål som eljest ankomma på tjänstemän i

37 lönegraden. Då förslag i berörda organisationsfråga icke kan föreläggas

innevarande års riksdag, torde löneställningen för ifrågavarande byråchefer

m. fl. snarast böra upptagas till prövning med utgångspunkt från dem nu

åvilande arbetsuppgifter. Det torde därvid få ankomma på Kungl. Maj :t att

vidtaga de jämkningar i vikariatslöneförordnandena vartill prövningen kan

giva anledning. För krigsmaterielverkets vidkommande berör frågan tre

byråchefer i Ce 33. Medel för beredande av vikariatslön åt dessa i Ce 37

torde för nästa budgetår böra beräknas under verkets icke-ordinariepost.

Medel för de löneförhöjningar i övrigt, som föranletts av berörda lönerevision

och ha avseende å krigsmaterielverket, böra jämväl beräknas under

anslaget.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1952/53 till 2 960 000 kronor enligt

följande.

Posten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med 2 400

kronor på grund av 1951 års lönerevision för chefstjänstemän till (130 000

4- 2 400 =) 132 400 kronor.

P ten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal liöjes

m d 33 400 kronor för den nytillkommande personalen vid lokalförvaltningarna

i Kortfors, med 6 000 kronor för vikariatslön i lönegrad Ce 37

till tre byråchefer och med 30 000 kronor för löneklassuppflyttningar till

(2 010 000 + 33 400 + 6 000 + 30 000 =) i runt tal 2 079 000 kronor.

Posten Rörligt tillägg ökas med 423 600 kronor till (256 000 -4- 423 600=) 679 600 kronor.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Utgiftsposterna Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,

100 000 kronor, samt Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t, 17 000 kronor, ävensom inkomstposten

Pensionsmedel, 48 000 kronor, upptagas till oförändrade belopp.

Anslagsökningen utgör 495 000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

a) fastställa följande avlöningsstat för krigsmaterielverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 132 400

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis ................................. 100 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 17 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................................... 2 079 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 679 600

Summa kronor 3 008 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ................................. 48 000

Nettoutgift kronor 2 960 000

b) till Krigsmaterielverket: Avlöningar för budgetåret 1952/

53 anvisa ett förslagsanslag av 2 960 000 kronor.

[9.] Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1950/51 .............................. 1 515 000 1 580 161

1951/52 (statsliggaren s. 173) 1 470 000

1952/53 (förslag) ............... 1 700 000

I årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 13) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fortifikationsförvaltningen:

Avlöningar för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag

av 1 750 000 kronor. I samband därmed anmäldes, att fortifikationsförvaltningen

gemensamt med statens organisationsnämnd i skrivelse

den 26 november 1951 framlagt förslag till ny organisation av den

regionala och lokala fortifikations- och byggnadsförvaltningen.

I skrivelse den 17 augusti 1951 med förslag till anslagsäskanden för

budgetåret 1952/53 erinrade fortifikationsförvaltningen om föredragande

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 120.

departementschefens uttalande till propositionen 1951:110 (s. 61), att en

översyn av ämbetsverkets organisation borde ske, lämpligen i samband med

att frågan om den lokala och regionala fortifikations- och byggnadsförvaltningens

organisation löstes. Enligt ämbetsverkets uppfattning kunde en

dylik översyn knappast utföras inom sådan tid, att resultatet därav kunde

föreläggas 1952 års riksdag. De förslag till personalförändringar in. m., som

fortifikationsförvaltningen framlagt för budgetåret 1952/53, hade ämbetsverket

bedömt vara helt oberoende av en eventuell omorganisation av verket.

Yrkande.

Fortifikationsförvaltningen har i skrivelsen den 17 augusti 1951 hemställt,

att anslaget höjes med 300 000 kronor.

Ökning Minskning

1. 1 pensionerad officer (skjulbaneofficer) 1:29—1:31 1 596

2. Uppfinningar i lönegrad.

6 amanuenser enligt reglerad befordringsgång — förste

byråsekreterare Ce 27 .......................................... 5 607

1 kanslibiträde Ca 11 (registrator på administrativa

byrån) — kontorist Ca 13 ...................................... 339

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål — kanslibiträden

Ce 11 ................................................... 1512

3. ökade kostnader för anlitande av lantmäteriteknisk

sakkunskap ...................................................... 6 000

4. 1 kansliskrivare Ca 15 å övergångsstat indrages ......... 9 864

5. Omräkning.

Löneklassuppflyttningar ....................................... 10 822

Rörligt tillägg ..................................................... 284 000_

309 876 9 864

+ 300 012

Avrundat 300 000

Motiv.

1. Förslaget motiveras med de med ifrågavarande tjänst förenade arbetsuppgifternas

speciella och ansvarsfulla natur. Den genomgripande förändring

på handvapenteknikens och skjututbildningsteknikens område, som

ägt rum under åren närmast före det senaste världskriget, hade medfört

skärpta krav på skjutbaneofficercns arbetsinsats. Denne måste ägna största

uppmärksamhet åt skyddsanordningar i stridsskjutningsterräng och på

skjutbanor samt åt säkerhetsföreskrifter till förebyggande av riskmoment

för den militära personalen och civilbefolkningen.

2 och 3. Förslagen ha framställts i tidigare medelsäskanden (prop. 1951:

110, s. 58).

4. Innehavaren av den å personalförteckningen upptagna tjänsten för

kansliskrivare i Ca 15 å övergångsstat pensioneras under innevarande budgetår.

Med hänsyn härtill föreslås tjänsten skola avföras ur förteckningen.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 120.

I övrigt har fortifikationsförvaltningen föreslagit att å personalförteckningen

för extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24 med

avlöning från byggnadsanslag uppföras ytterligare två tjänster för förste

byråingenjör i Ce 29, avsedda den ena för befästningsbyråns konstruktionssektion

och den andra för byggnadsbyråns arkitekt- och konstruktionssektion.

— Beträffande den föreslagna tjänsten för en förste byråingenjör

vid befästningsbyråns konslruktionssektion har ämbetsverket framhållit,

att på grund av den fortlöpande ansvällningen av sektionens arbetsuppgifter

för närvarande vid sektionen funnes anställda 12 befattningshavare

i lönegraderna 24—13 med arbetsuppgifter av teknisk natur. Vid sektionen

funnes emellertid icke någon befattning för kvalificerad konstruktör med

högre teknisk utbildning förutom sektionschefen. Ytterligare en tekniker

med högre utbildning angives erforderlig. Den nye förste byråingenjören

avses skola tjänstgöra såsom ställföreträdare för sektionschefen. — Inom

byggnadsbyråns arkitekt- och konstruktionssektion finnes för närvarande

en särskild detalj för kostnadsberäkningar. Vid detaljen tjänstgöra två

byråingenjörer i 24 lönegraden och en biträdande ingenjör i 19 lönegraden.

Som chef för detaljen anses med hänsyn till arbetsuppgifternas kvalificerade

och ansvarsfulla natur böra avses en förste byråingenjör i Ce 29.

Till stöd för lönegradsplaceringen av tjänsten har åberopats, att chefen

för kostnadsberäkningssektionen inom byggnadsstyrelsen är placerad i 30

lönegraden. Omfattningen av de kvalificerade göromålen vid sektionen har,

enligt vad ämbetsverket anfört, icke gjort det möjligt att disponera någon

annan befattningshavare vid sektionen för ifrågavarande detalj.

Departementschefen.

Vid behandlingen av förevarande anslagsfråga i årets statsverksproposition

anmälde jag, att det förslag till ny organisation av den regionala

och lokala fortifikations- och byggnadsförvaltningen, som fortifikationsförvaltningen

gemensamt med statens organisationsnämnd framlagt i skrivelse

den 26 november 1951, var föremål för remissbehandling. Enär ett

ställningstagande till den föreslagna nya organisationen kunde komma att

påverka centralorganets personalbehov var jag icke beredd att då fatta

slutlig ståndpunkt till medelsbehovet under förevarande anslag. På grund

av organisationsärendets omfattning och innebörden av förslaget har ett

flertal myndigheter hemställt om förlängning av remisstiden. Jag har ansett

mig böra bifalla dessa yrkanden. Förlängningen av remisstiden medför

emellertid, att det icke är mig möjligt att taga slutlig ställning till förslaget

inom sådan tid, att proposition i ämnet kan föreläggas årets riksdag.

Vad angår fortifikationsförvaltningens anslagsäskanden för budgetåret

1952/53 torde, i enlighet med ämbetsverkets förslag, den å övergångsstat

uppförda kansliskrivartjänsten i Ca 15 få utgå ur personalförteckningen

fr. o. in. nästa budgetår.

På de av fortifikationsförvaltningen anförda skälen tillstyrker jag att

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

befattningen som skjutbaneofficer uppflyttas från löneklass 1:29 till 1:31

ävensom att en tjänst för förste byråingenjör i Ce 29 med avlöning från

byggnadsanslag inrättas vid befästningsbyråns lconstruktionssektion. Övriga

förslag till personalförändringar kan jag f. n. ej biträda.

Jag anser mig icke heller för nästa budgetår kunna under anslaget beräkna

ytterligare medel för lantmäteriteknisk sakkunskap.

Enligt tilläggsbestämmelserna till statens allmänna avlöningsreglemente,

bilaga D, III. Tjänstemän vid försvaret, utgå vid vissa myndigheter förvaltningsarvoden

å 720 kronor. Vid fortifikationsförvaltningen utgå 3 dylika

arvoden. Jag föreslår att arvodena i anslutning till de 1951 genomförda

avlöningsförhöjningarna ökas med 60 kronor till 780 kronor.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1952/53 till 1 700 000 kronor enligt

följande.

Anslagsposten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med

7 764 kronor för höjda grundlöner jämlikt 1951 års lönerevision för chefstjänstemän

och med 973 kronor för löneklassuppflyttningar samt minskas

med 7 428 kronor på grund av indragning av en kansliskrivartjänst i Ca 15.

Posten ökas alltså med (7 764 + 973 — 7 428 =) 1 309 kronor till (440 000

+ 1 309 =) i runt tal 441 000 kronor men kan med hänsyn till belastningen

under tidigare budgetår minskas med 31 000 kronor till 410 000 kronor.

Posten Arvoden till pensionerad personal i arvodesbef attningar

ökas med 1 212 kronor för uppflyttning av skjutbaneofficeren från

löneklassen 1: 29 till 1: 31 till (126 000 + 1 212 =) i runt tal 127 000 kronor.

Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, ökas med 180 kronor för höjning av 3 förvaltningsarvoden

till (9 660 + 180=) 9 840 kronor.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas

med 7 324 kronor för löneklassuppflyttningar till (826 000 + 7 324=) i

runt tal 833 500 kronor.

Posten Rörligt tillägg ökas med 260 320 kronor till (157 340 +

260 320 =) 417 660 kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel ökas med 9 000 kronor till (89 000 +

9 000 =) 98 000 kronor.

Anslagshöjningen utgör 230 000 kronor.

Med hänsyn till att även den lägre extra ordinarie personalen vid fortifikationsförvaltningen

förtecknas i personalförteckning, som fastställes av

Kungl. Maj :t, torde anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal även för nästa budgetår kunna betecknas förslagsvis. Posten bör

emellertid liksom hittills maximeras av Kungl. Maj :t.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

a) dels ur personalförteckningen för fortifikationsförvaltningen

utesluta en under rubriken Tjänsteman å övergångsstat

upptagen tjänst för kansliskrivare i lönegrad Ca 15, dels

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

ock på förteckningen under rubriken Extra ordinarie tjänstemän

i högre lönegrad än Ce 24 med avlöning från byggnadsanslag

uppföra ytterligare en tjänst för förste byråingenjör i

lönegrad Ce 29;

b) fastställa följande avlöningsstat för fortifikationsförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1- Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 410 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt
ningar,

förslagsvis ....................................... 127 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 9 840

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................................... 833 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 417 660

Summa kronor 1 798 000

Särskilda uppbärdsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ................................. 98 000

Nettoutgift kronor 1 700 000

c) till Fortifikations förvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 700 000 kronor.

[10.] Arméförvaltningen: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1950/51 .............................. 1 440 000 1 466 934

1951/52 (statsliggaren s. 176) 1 350 000

1952/53 (förslag) ............... 1 610 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, p. 18) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Arméförvaltningen:

Avlöningar för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag av

1 610 000 kronor.

Yrkande. <

Arméförvaltningen (skr. ,8/8 1951) har hemställt, att anslaget ökas med

274 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

til

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

1. Uppflyttning i lönegrad. ökning

1 förste byråsekreterare Ce 27—Ce 29 ................................. 624

3 amanuenser i reglerad befordringsgång —• förste byråsekreterare

Ce 27 ..................................................................... 1 836

1 kontorist Ca 13 — kontor sskrivare Ca 19 ........................... 2 028

1 expeditionsvakt Ca 9 —- förste expeditionsvakt Ca 11 ......’...... 528

4 biträden i reglerad befordringsgång — kanslibiträden Ce 11 ... 2 832

2. 6 biträden i reglerad befordringsgång uppföras å ordinarie stat —

3. Omräkning ..................................................................... 266 092

Avrundat 274 000

Motiv.

1. Till stöd för ifrågavarande yrkanden, av vilka flertalet framställts

redan i tidigare av arméförvaltningen gjorda anslagsäskanden, ha i huvudsak

åberopats de med respektive tjänster förenade arbetsuppgifternas art

och omfattning.

3. Kostnadsökningen, som är av automatisk natur, hänför sig till avlöningsförhöjningar

på grund av 1951 års lönerevision för chefstjänstemän,

löneklassuppflyttning och 1951 års höjning av det rörliga tillägget.

Arméförvaltningen har vidare (skr. 16/4 1951) hemställt om ändrad

tjänstebenämning för två å ämbetsverkets personalförteckning för extra

ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24 uppförda befattningar''.

Framställningen innebär att en förste byråsekreterartjänst i Ce 27 på grund

av med tjänsten förenade arbetsuppgifter benämnes byråintendent samt

att en ingenjörtjänst i Ce 25 med hänsyn till löneställningen benämnes

byråingenjör.

Departementschefen.

Av skäl som jag anfört vid anmälan av civilförvaltningens avlöningsanslag

kan jag icke tillstyrka de av arméförvaltningen begärda lönegradsuppflyttningarna.

Mot inrättande i enlighet med arméförvaltningens förslag av ytterligare

6 ordinarie kontorsbiträdestjänster i utbyte mot samma antal biträdestjänster

för skriv- och kontorsgöromål har jag intet att erinra. Vid arméförvaltningen

utgå 25 förvaltningsarvoden å 720 kronor enligt tilläggsbestämmelserna

till statens allmänna avlöningsreglemente, bilaga D, III.

Tjänstemän vid försvaret. Såsom jag anfört vid behandlingen av fortifikationsförvaltningens

avlöningsanslag böra dessa arvoden höjas till 780

kronor.

De av arméförvaltningarna föreslagna ändrade tjänstebenämningarua

anser jag mig kunna godtaga.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1952/53 till 1 610 000 kronor enligt

följande.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Posten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med 5 916

kronor till följd av den förra året beslutade chefslöneregleringen och med

31 680 kronor för ordinariesättning av 6 biträdestjänster till (340 000 +

5 916 + 31 680 =) i runt tal 378 000 kronor.

Anslagsposten Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,

365 000 kronor, uppföres med oförändrat belopp.

Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, ökas med 1 500 kronor för höjning av förvaltningsarvoden

till (18 000 + 1 500 =) 19 500 kronor.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas

med 7176 kronor för löneklassuppflyttningar och minskas med 31 680

kronor på grund av ordinariesättning av 6 biträdest jänster. Posten minskas

med i runt tal 24 000 kronor och uppföres med (716 000—24 000=)

692 000 kronor.

;Anslagsposten Rörligt tillägg ökas med 290 500 kronor till (161 000

+ 290 500 =) 451 500 kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel ökas på grund av de höjda rörliga

tilläggen med 46 000 kronor till (250 000 + 46 000 =) 296 000 kronor.

Anslagsökningen utgör 260 000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

a) på personalförteckningen för arméförvaltningen uppföra

ytterligare 6 kontor sbi trädest jänster i lönegrad Ca 8 samt vidtaga

de ändringar i fråga om tjänstebenämning, som jag i det

föregående förordat;

b) fastställa följande avlöningsstat för arméförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 378 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis .................................... 365 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 19 500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 692 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... 451 500

Summa kronor 1 906 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ........ 296 000

Nettoutgift kronor 1 610 000

c) till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1952/

53 anvisa ett förslagsanslag av 1 610 000 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 63

[11.] Marinförvaltningen: Avlöningar.

Anslag

1950/51 .............................. 655 000

1951/52 (statsliggaren s. 178) 600 000

1952/53 (förslag) ............... 710 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, p. 20) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinförvaltningen:

Avlöningar för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag av

710 000 kronor.

Yrkande.

Marinförvaltningen (skr. 13/s 1951) har hemställt, att anslaget ökas med

148 400 kronor.

1. Personalförstärkningar. ökning

1 förste byråsekreterare Cg 27 (föreståndare för personalkontoret)

........................................................................... 17 313

1 byråingenjör Ce 24 (hjälpfartygsplaneringen) ..................... 13 572

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål .............................. 6 288

2. Lönegradsuppflyttningar.

1 förste byråsekreterare Ca 27 (chef för civilbyråns kansli) -—

Cg 29 ........................................................................... 1 560

1 byråsekreterare Ca 24 (vapenavdelningen) — Cg 27 ............ 804

1 kamrerare Ce 23 (dispositionsbokförare) — Ce 24 ............... 808

1 kontorist Cg 13 (sekreterare hos souschefen) — kansliskrivare

Ce 15 ........................................................................... 432

1 kanslibiträde Cg 11 (dispositionsbokf öringen) — kontorist

Ce 13 ........................................................................... 435

3. Omräkning ..................................................................... 107 188

148 400

Motiv.

1. Befattningen såsom föreståndare för marinförvaltningens personalkontor

bestrides f. n. av en revisor i Ca 24. Marinförvaltningen har i tidigare

äskanden, med tillstyrkan av försvarets civilförvaltning, föreslagit att

för befattningen inrättas en tjänst för förste byråsekreterare i Ce 27. Beträffande

motiven härför torde få hänvisas till prop. 1950: 1, bil. 6, s. 37.

Marinförvaltningen föreslår nu, att för befattningen i fråga tills vidare

inrättas en extra tjänst i Cg 27. Därvid förutsätter ämbetsverket, att den

ordinarie revisor stjänsten, som egentligen är avsedd för kameralkontoret,

återföres dit.

För arbetsuppgifter i samband med hjälpfartygsplaneringen inrättades

vid marinförvaltningen fr. o. m. budgetåret 1946/47 bl. a. en byråingenjörstjänst

i Ce 24 och en ingenjörstjänst i Ce 22. Sedan emellertid ämbetsverket

berett innehavaren av tjänsten i Ce 22 anställning såsom extra tjänsteman

i Cg 24 med avlöning från sakanslag, har anslagsposten till avlöningar till

Nettoutgift

633 527

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

liungl. Maj:ts proposition nr 120.

övrig icke-ordinarie personal nedräknats med ett belopp motsvarande avlöning

enligt lönegraden Ce 22 (prop. 1950: 1, bil. 6, s. 38). Då innehavaren

av den extra tjänsten i Cg 24 avgått samt kompetent sökande till denna

tjänst icke kunnat erhållas, föreslår marinförvaltningen, att i stället inrättas

en byråingenjör stjänst i Ce 24 med avlöning från ämbetsverkets avlöningsanslag.

Det föreslagna nya biträdet för skriv- och kontorsgöromål avses för personalkontoret.

Med hänsyn till den betungande arbetsbördan på kontoret

har det visat sig nödvändigt att kunna avlasta en del rutingöromål på ett

dylikt biträde.

2. Till stöd för förslaget om lönegradsuppflyttning av chefen för civilbyråns

kansli anför marinförvaltningen bl. a., att befattningshavaren i

fråga regelbundet vore föredragande såväl inför chefen för ämbetsverket

och souschefen som inför chefen för civilbyrån samt att de ärenden han

hade att föredraga ofta vore av invecklad och arbetskrävande natur. Han

hade vidare beslutanderätt i samma utsträckning som byråchef inom marinförvaltningens

olika avdelningar.

Marinförvaltningen har i tidigare äskanden föreslagit, att för en på

vapenavdelningen tjänstgörande byråsekreterare i Ca 24 skall inrättas

tjänst för förste byråsekreterare i Ce 27 (prop. 1950: 1, bil. 6, s. 37). Ämbetsverket

föreslår nu, att en extra tjänst i Cg 27 inrättas för ifrågavarande

befattningshavare och att den ordinarie tjänsten i Ca 24 därvid vakantsättes.

Marinförvaltningen har upprepat tidigare (prop. 1949: 1, bil. 6, s. 56)

framlagt förslag om att uppflytta föreståndaren för ämbetsverkets dispositionsbokföring,

nu i Ce 23 med benämningen kamrerare, till Ce 24. Denne

tjänsteman hade under ämbetsverkets kamrerare (Ca 29) den närmaste

uppsikten över och ansvaret för dispositionsbokföringen.

Souschefens sekreterare hade att vid sidan av övriga sekreterargöromål

föra protokoll vid allmänna sammanträden, som hölles inför souschefen

i regel en gång i veckan och där allmänna riktlinjer för arbetet inom förvaltningen

uppdroges eller principiella frågor debatterades. Protokollen,

som i flera fall vore vidlyftiga, uppsattes och utskreves självständigt av

sekreteraren efter hennes stenografiska anteckningar. Sekreteraren vore

vidare souschefen behjälplig med dennes korrespondens, därvid anspråk

ställdes på befattningshavarens språkkunnighet. Även i övrigt hade sekreteraren

att efter uppdrag av souschefen självständigt utföra kvalificerade

göromål.

Det till uppflyttning i Ce 13 föreslagna kanslibiträdet i Cg 11 handhade

ärenden avseende beställningar och medelsanvisningar till lokalförvaltningar

in. m., uppgjorde sammanställningar och bokföringshandlingar för

täckande av å förskottstitlar bokförda avlöningar till personal, avlönad

från sakanslag, biträdde med kontroll över reskontrabokföringens riktighet

och verkställde vederbörlig utgallring och arkivering av icke längre aktuella

reskontrakort m. in.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

65

3. Av ökningen hänföra sig omkring 90 000 kronor till den år 1951

genomförda höjningen av det rörliga tillägget och omkring 8 000 kronor

till lönerevisionen för chefstjänstemän samma år.

Marinförvaltningen har vidare (skr. 3I» 1952) hemställt om vidtagande

av vissa åtgärder i syfte bl. a. att förbättra förhållandena beträffande den

kvalificerade tekniska personalen vid ämbetsverket.

Departementschefen.

Av skäl som jag anfört vid anmälan av civilförvaltningens avlöningsanslag

kan jag icke tillstyrka de av marinförvaltningen begärda personalförändringarna.

Vid marinförvaltningen utgå 10 förvaltningsarvoden å 720 kronor. I

överensstämmelse med vad jag föreslagit under fortifikationsförvaltningens

avlöningsanslag böra dessa arvoden höjas till 780 kronor.

Anslaget beräknas av mig för budgetåret 1952/53 till 710 000 kronor

enligt följande.

Posten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med 5 790

kronor till följd av den förra året beslutade chefslöneregleringen. Posten

uppföres med (225 000 + 5 790 =) i runt tal 231 000 kronor.

Anslagsposten Arvoden till pensionerad personal i arvodesbef

attningar, 170 000 kronor, uppföres med oförändrat belopp.

Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, ökas på grund av ovannämnda höjning av förvaltningsarvodena

med 600 kronor till 7 800 kronor.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas

med 8 000 kronor för löneklassuppflyttningar m. m. till (242 000 + 8 000 =)

250 000 kronor.

Anslagsposten Rörligt tillägg ökas med 118 400 kronor till (74 800

+ 118 400=) 193 200 kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel ökas på grund av höjda rörliga tilllägg

med 23 000 kronor till (119 000 + 23 000 —) 142 000 kronor.

Anslagsökningen utgör 110 000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, alt Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

a) fastställa följande avlöningsstat för marinförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 231 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt
ningar,

förslagsvis .......................................... 170 000

5—»sos* Bihan g till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 120.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. May.ts ''proposition nr 120.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................. 7 800

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 250 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 193 200

Summa kronor 852 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .................................... 142 000

Nettoutgift kronor 710 000

b) till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1952/

53 anvisa ett förslagsanslag av 710 000 kronor.

[12.J Marinförvaltningen: Utrustning och inredning av nya lokaler. I

annat sammanhang kommer jag att framlägga förslag om anvisande av

anslag för anordnande av vissa provisoriska lokaler inom Stockholms luftvärnsregementes

kasernetablissement i Stockholm. Lokalerna avses i första

hand för försvarets forskningsanstalt, men i desamma avses även skola

inrymmas bl. a. delar av marinförvaltningen.

Marinförvaltningen har beräknat, att för utrustning och inredning av de

för ämbetsverket avsedda lokalerna erfordras ett belopp av 159 000 kronor

enligt följande specifikation.

Kronor

Möblering av lokalerna ........................... 85 000

Skrivbordsutrustningar ........................... 1 800

Lysrör sarmatur....................................... 27 000

Inträdesavgift för 60 abonnenter ............... 30 000

Tjuvlarmsanläggning .............................. 9 000

Mörkläggningsgardiner ............................ 1 500

Cykelställ.............................................. 400

Flyttning av möbler m. m......................... 1 800

Anslagstavlor m. m. och oförutsett ............ 2 500

Summa 159 000

Med den begränsning av byggnadsprograinmet varmed jag nödgas räkna

synes det ovisst om marinförvaltningen kommer att kunna disponera så omfattande

lokalutrymmen som i ämbetsverkets kostnadsberäkning förutsatts.

Med beaktande härav och med hänsyn till vikten av att begränsa statsutgifterna

föreslår jag, att för ändamålet anvisas allenast 70 000 kronor.

Detta belopp torde böra anvisas såsom reservationsanslag för budgetåret

1952/53.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Marinförvaltningen: Utrustning och inredning av nya

lokaler för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av

70 000 kronor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

\ 13.] Flygförvaltningen: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1950/51 .............................. 896 000 808 502

1951/52 (statsliggaren s. 179) 751 000

1952/53 (förslag) ............... 930 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, p. 22) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygförvaltningen:

Avlöningar för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag av

980 000 kronor.

Yrkande.

Flygförvaltningen (skr. 17/s 1951) har hemställt, att anslaget höjes med

234 000 kronor.

ökning

1. 1 byråintendent (drivmedelsassistent) Ce 27—Ca 27 ............... —

2. 3 biträden i reglerad befordringsgång uppföras å ordinarie stat —

3. Chefen för materielavdelningens elektriska byrå Cp 9 (vikariats
-

lön Ca 37)—Cp 14 ............................................................ 2 000

4. Omräkning ..................................................................... 232 000

234 000

Motiv.

1. Stadigvarande behov anses föreligga av ifrågavarande tjänst oavsett

den framtida utformningen av flygförvaltningens organisation; yrkandet

har framställts även i anslagsäskandena för innevarande och närmast föregående

budgetår.

3. Med hänsyn till den avsevärda omfattningen och den synnerligen

kvalificerade arten av de göromål, som äro förenade med ifrågavarande

tjänst, anses densammas inplacering från och med nästa budgetår i Cp 14

oundgängligen erforderlig.

4. Kostnadsökningen, som är av automatisk natur, hänför sig till bl. a.

1951 års lönerevision för vissa chefstjänstemän, höjningen av rörliga tilllägget

samt löneklassuppflyttningar.

Departementschefen.

Av skäl som jag anfört i det föregående vid anmälan av civilförvaltningens

avlöningsanslag kan jag icke nu tillstyrka den av flygförvaltningen

begärda ordinariesättningen av en byråintendentstjänst.

Mot inrättande i enlighet med flygförvaltningens förslag av ytterligare

3 ordinarie kontorsbiträdestjänster i utbyte mot samma antal biträdestjänster

för skriv- och kontorsgöromål har jag intet att erinra.

Till frågan om löneställningen för chefen för materielavdelningens elektriska

byrå kan jag icke nu taga ställning.

Vid flygförvaltningen utgå 5 förvaltningsarvoden å 720 kronor. I överensstämmelse

med vad jag föreslagit under fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag

böra dessa arvoden höjas till 780 kronor.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1952/53 till 930 000 kronor enligt

följande.

Posten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med 26 000

kronor på grund av 1951 års chefslönereglering och med 15 000 kronor på

grund av nyinrättande av ordinarie kontorsbiträdestjänster till (280 000 +

26 000 + 15 000 =) 321 000 kronor.

Anslagsposten Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,

100 000 kronor, uppföres med oförändrat belopp.

Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, ökas med 300 kronor för höjning av förvaltningsarvoden

till (8 600 + 300 =) 8 900 kronor.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas

med 4 000 kronor på grund av nämnda chefslönereglering och med likaledes

4 000 kronor för löneklassuppflyttningar m. m. men minskas med

15 000 kronor på grund av ordinariesättning av bi trädest jänster. Posten

minskas sålunda med 7 000 kronor och uppföres med (351 000 — 7 000 —)

344 000 kronor.

Anslagsposten Rörligt tillägg ökas med 164 700 kronor till (76 400

+ 164 700 =) 241 100 kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel ökas på grund av höjda rörliga tilllägg

med 20 000 kronor till (65 000 + 20 000 =) 85 000 kronor.

Anslagsökningen utgör 179 000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

a) på personalförteckningen för flygförvaltningen uppföra

ytterligare 3 kontorsbiträdestjänster i lönegrad Ca 8;

b) fastställa följande avlöningsstat för flygförvaltningen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 321 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
-

fattningar, förslagsvis .................................... 100 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 8 900

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 344 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 241 100

Summa kronor 1 015 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ................................. 85 000

Nettoutgift kronor 930 000

c) till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 930 000 kronor.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

[14.J Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

1950/51

Anslag Nettoutgift

116 000 000 129 888 891

1951/52 (statsliggaren s. 185)1 122 000 000

1952/58 (förslag)

143 000 000

1 Därutöver 45 000 kronor överförda från anslaget Armén: Vissa repetitionsövningar m. m.

I årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 29) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen, att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:

Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1952/53 beräkna ett

förslagsanslag av 144 100 000 kronor.

Till följd huvudsakligast av förefintliga vakanser utvisa försvarsgrenarnas

allmänna avlöningsanslag lägre belastning än vad som skulle vara

fallet, om alla i personalförteckningarna för armén, marinen och flygvapnet

redovisade personalstater vore fyllda. För att såvitt möjligt erhålla

överensstämmelse mellan anslag och belastning ha anslagen för varje

budgetår beräknats med ledning av tillgängliga uppgifter om medelsförbrukningen

på anslag för tidigare budgetår. Den beräkning av medelsbehoven

under dessa anslag efter genomsnittliga löneklassplaceringar och

ortsgruppsfördelning för samtlig i personalförteckningar redovisad personal

som angivits av 1945 års försvarskommitté (jfr prop. 1948: 206, s.

90 f.) tillämpas sålunda icke numera. Enligt meddelade direktiv har även

försvarets civilförvaltning för budgetåret 1952/53 beräknat ifrågavarande

anslag med ledning av tidigare medelsförbrukning.

Yrkanden.

Försvarets civilförvaltning har i anslutning till yrkanden av chefen för

armén m. fl. myndigheter föreslagit vissa personalförändringar m. m. vid

armén.

1. Arméstabens organisation.

Överste vid generalstabskåren Ma

12—Mo 14/Ma 12 ........................

1 biträdande ingenjör Cg 19—Ce 19 ... —

1 personalassistent Ce 19 (Cg 19) ... 10 320

1 kansliskrivare Ca 15 — kontors
skrivare

Ca 17 ........................... -—

1 kanslibiträde Ca 11 — kansliskrivare

Ce 15 ................................. —

1 kontorsskrivare Cg 17 — Ce 17 ......

1 kanslibiträde Ce 11, vakant .........

Arméchefens m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 förste expeditionsvakt Ca 11 med

vikariatslön i 14 lönegraden — förrådsuppbördsman

Ca 14 (förrådsför
man

Ce 14) .............................. — + 10 320

2. Indragning av T 2 N m. m.

1 bataljonsläkarbeställning Ca 27 tillföres

infanteriets kadettskola ...... —

1 köksföreståndare Ca 12 (indrages

vid vakans) .............................. —

1 förrådsvaktmästare Ce 12 ............ 6 816

1 förrådsman Ce 9 ........................ 5 844

2 biträden för skriv- och kontors
göromål

.................................... 11 040

1 ekonomibiträde Ce 6 .................. 4 944

1 ekonomibiträde Ce 3 .................. 4 260

1 sjukvårdsbiträde Ce 3 .................. 4 260

5 ekonomibiträden Ce 2 .................. 20 400

1 förrådsunderofficer 1: 20, vakant — _ 57 554

3. Indragning av Lv 3:s mobiliserings
central

i Stockholm in. m.

1 maskinist Ca 16 (vikariatslön

Ca 17) — maskinmästare Ce 17

(Cg 17) ................................. —

1 maskinist Ca 16 (vikariatslön

Ca 17)—maskinmästare Ca 17 ... —

1 reparatör Ce 13 ........................ 7 440 4. 7 440

4. Löneställningen för och redovisningen

av vissa skolchefer.

Chefen för ridskolan Ma 11 — Ma

11/Ma 10 —

Major Ma 10 — chef för pansartrupp
skolan

Ma 11/Ma 10 .................. —

överstelöjtnant Mall — chef för

arméns signalskola Ma 12/Ma 11 ... — —

5. Löneställningen för försvarsområdes
befälhavare.

Kommendanten i Stockholm, tillika

försvarsområdesbefälhavare för

Stockholms försvarsområde 2:14

— Mol4 ................................. —

7 försvarsområdesbefälhavare Mo 14

eller 1: 34 — Mo 14 .................. —

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

Anslagsförändringar vid bifall

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning

11 försvarsområdesbefälhavar.e 1: 34

— Ma 12 (5 försvarsområdesbefälhavare

1:34 — Ma 12 eller 1: 34) ... 19 960

Försvarsområdesbefälhavaren för Kiruna—Jokkmokks

försvarsområde

Mall — Ma 12 .......................^ 5 316 +

6. Utbyggnad av regementsofficerska
dern

vid luftvärnet.

1 överstelöjtnant eller major Ma

11/Ma 10 och 1 major Ma 10 (2

majorer Ma 10) ........................ 33 596 +

7. överflyttning av viss värnpliktsut
bildning

till luftvärnet.

1 sergeantsbeställning Ma 4 vid kavalleriet

överföres till luftvärnet ...... —

Beställningar för 1 kapten Ma 9, 1

löjtnant Ma 7, 1 fanjunkare Ma 5

och 1 sergeant Ma 4 vid pansartrupperna

överföras till motsvarande

beställningar vid luftvärnet ...... —

1 sergeantsbeställning Ma 4 vid ingen- *

jörtrupperna överföres till luftvärnet

.................................... —

1 löjtnantsbeställning Ma 7 vid träng
trupperna

överföres till luftvärnet —

8. Radarskolans organisation.

1 beställning för överstelöjtnant eller

major Ma 11/10 vid luftvärnet överföres

till A2 .............................. —

2 kaptener Ma 9 vid luftvärnet (Md 9

vid A 2) ................................. 26 064

1 driftingenjör Cg 24 — arméingenjör

av 1. graden Ca 29 ..................... 3 948

1 driftingenjör Cg 24 — arméingenjör

av 2. graden Ca 27 ............... 2 316

2 tyghantverkare av 1. klassen Ca 18 18 936

3 armétekniker Ca 12 .................. 22 320

1 tekniskt biträde Ce 11 ............... 7 092

3 vaktmästare Ce 9 (Ce 10) ............ 20 196

4 förrådsmän Ce 9 ........................ 25 488

2 biträden för skriv- och kontorsgöro
mål

....................................... 10 800

Vissa utbildningsarvoden ............... 2 880

till

Summa

25 276

33 596

140 040

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

9.

10.

11.

12.

13.

Arméchefens m. fl. yrkanden

Omorganisation av hundväsendet.

Personalen vid arméhundväsendet

avföres från arméns stat ............

Vissa arvoden ..............................

Personal för fallskärmsjägarutbildning.

1 arméingenjör av 2. graden Ce 27 ...

1 förrådsförman Cg 12, 3 förrådsförmän

Cg 11 och 1 förrådsman

Cg 9 (2 förrådsvaktmästare Cg 12

och 3 förrådsman Cg 9) ............

Fortsatt planenlig utbyggnad av arméingenjörkåren.

1 arméingenjör av 1. graden Ce 29 —

armédirektör av 1. graden Ca 33 ...

1 arméingenjör av 1. graden Ce 29 —

armédirektör av 2. graden Ca 31 ...

2 arméingenjörer av 2. graden Ce 27

— armédirektörer av 2. graden

Ca 31 .......................................

1 arméingenjör av 1. graden Ce 29 ...

Förstärkning av den tekniska tjänsten

i övrigt.

1 major Ma 10 vid fälttygkåren —

överstelöjtnant Ma 11 ...............

2 majorer Ma 10 vid fälttygkåren —

överstelöjtnanter eller majorer

Ma 11/10 .................................

3 majorer Ma 10 vid fälttygkåren ...

1 tygverkmästare av 1. klassen Ca 21

och 2 tygverkmästare av 2. klassen

Ca 19 (3 tygverkmästare av 2. klassen

Ca 19) ..............................

7 tyghantverkare av 1. klassen Ca 18

och 19 tyghantverkare av 2. klassen

Ca 16 (26 tyghantverkare av 2. klassen

Ca 16) ..............................

8 armétekniker Ca 12 ..................

35 furirer ....................................

Förändringar i övrigt beträffande

militär personal.

1 musikdirektör av 1. graden Ma 9

vid II — musikinspektör Ma 10 ...

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

202 656

15 000 — 217 656

14 808

32 556 + 47 364

3 041

1 599

6 462

— + 11102

2 376

29 325

224 510

58 648

232 631 + 82 228

3 948

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 120.

73

14.

15.

16.

17.

18.

Anslagsförändringar vid bifall till •

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 överste Ma 12 vid A 8 — överstelöjtnant

eller major Mall/10 vid

krigshögskolan ........................ —

1 fanjunkare vid intendenturkåren

Ma 5 — förrådsunderofficer 1: 20

4 935_

987

Försvarets reservsjuksköterskekår ...

Andra förändringar beträffande sjuk-

2100

+

2 100

vårdspersonal.

5 bataljonsläkare Ca 25 vid II, P 2,

Lv 1, Lv 2 och Lv 3 ..................

68 708

1 sjukgymnast (med halvtidstjänst- göring) Cg 13 vid I 1 — Ce 13 ......

____

+

68 708

Vissa bevakningskostnader.

Tillsynsmän .................................

32 172

Bevakning vid arméstaben ............

3 000

+

35 172

Förändringar i övrigt beträffande för- råds- och vaktpersonal.

1 vaktmästare Ce 9 vid VI. militär- befälsstaben — bilförare Ce 10 ...

3 förrådsvaktmästare Cg 12 vid Ki-

384

runa—Jokkmokks försvar sområ- desstab — Ce 12 ........................

1 förrådsvaktmästare Ce 12 vid A 1 ...

18 förrådsmän Ce 9 vid infanterire-

7 740

gementena utom 118 ..................

9 vaktmästare Ce 9 vid A 8 — Cell

113 094

(Ce 10) ....................................

7 vaktmästare Ce 9 vid AIS— Cell

3 456

(Ce 10) ....................................

2 688

f

127 362

Förändringar i övrigt beträffande

kontorspersonal.

1 kanslibiträde Cg 11 vid IV. militärbefälsstaben

— Ce 11 .................. —

1 kontorsbiträde Ca 8 hos arméöver
läkaren

— kontorist Ca 13 (kanslibiträde

Cell) ........................... 1 104

2 kontorsbiträden Ca 8, vid I 2 och

I 19 — kanslibiträden Ca 11 (Ce 11) 2 160

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål,

vid V. och VI. militärbefälsstaberna

-— kanslibiträden

Ce 11

2 160

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

Arméchefens in. fl. yrkanden

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning

3 biträden för skriv- och kontorsgöromål,

vid I. militärbefälsstaben, K 1

och Lv 1, uppföras på personalförteckningen

.............................. —

3 biträden för skriv- och kontorsgöro
-

mål, vid I 1, T 1 och T 2 ............ 15 960

108 biträden för skriv- och kontors
göromål

— kontorsbiträden Ca 8 ... — _j
19.

Övriga personalförändringar m. m.

46 hästskötare Ce 9 — remontdres
sörer

Cell .............................. 32 522

Personal på avgångsstat ............... 36 180

Indelt manskap ........................... 4 000

Fänrikar ........................*............ 65 840

Vissa arvoden .............................. 4 100

Civila lärare .............................. 25 000

Höjning av de rörliga tillläggsför
månerna

................................. 21 680 000 4.

Summa

21 384

21 635 602

20. Lönerevision för köksföreståndare m. fl. enligt beslut av 1951 års

riksdag föranleder ändringar i personalförteckningen för ordinarie tjänstemän

enligt följande sammanställning.

Ökning Minskning Summa

17 köksföreståndare i Ca 14 — Ca 20,

17 i Ca 14 — Ca 18, 4 i Ca 14 —

Ca 17, 1 i Ca 12 — Ca 18 och 19 i

Ca 12 — Ca 17 samt 17 biträdande

köksföreståndare i Ca 10 — Ca 16

och 40 i Ca 10 — Ca 14 ............... — —

21. Rationaliseringen av stabs- och förvaltningstjänsten vid lägre truppförband

m. m. vid armén medför eller bedömes medföra följande personalförändringar

fr. o. m. budgetåret 1952/53.

A i.

1 förvaltare Ma 8................................

2 förvaltare Ma 6................................

2 styckjunkare .................................

1 pensionerad officer 1: 29 .................

4 pensionerade underofficerare 1: 20 .....

1 förrådsvaktmästare Ce 12 .................

3 kanslibiträden Ce 11 .......................

5 förrådsmän Ce 9 .............................

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål

Ökning Minskning

12 132

19 728

17 544

6 670

16 880

7 740

22 176

33 180

11 232

Summa

+ 55 970

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 120.

75

A 7.

Ökning

Minskning

Summa

1 arméingenjör av 2. graden Ca 27 .............

1 förvaltare Ma 8.....................................

2 förvaltare Ma 6.....................................

2 styckjunkare ......................................

.. 14 808

.. 11160

... 18 144

16 152

1 pensionerad officer 1: 29 ......................

3 pensionerade underofficerare 1: 20 ..........

.. 5 590

10104

2 förrådsvaktmästare Ce 12 ......................

3 kanslibiträden Cell ............................

1 förrådsman Ce 9 ..................................

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål ....

.. 14 232

.. 20 412

.. 6 108

10 344

+ • 53 854

P 4.

1 överfurir ............................................

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål ....

7116

+ 7 116

A 2.

1 arméingenjör Ce 24 ...............................

2 förvaltare Ma 8.....................................

2 förvaltare Ma 6....................................

2 styckjunkare ......................................

... 13 032

... 23 304

... 18 936

16 848

1 pensionerad officer 1: 29 ......................

4 pensionerade underofficerare 1: 20 ..........

.. 6 130

15 152

1 förrådsvaktmästare Ce 12 ......................

3 kanslibiträden Ce 11 ............................

3 förrådsmän Ce 9 ..................................

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål .......

7 440

.. 21276

.. 19 116

5 400

+ 71834

Lv 5-—Lv 7.

3 förvaltare Ma 8....................................

6 förvaltare Ma 6.....................................

6 styckjunkare ......................................

... 35 916

.. 58 392

51 936

3 pensionerade officerare 1: 29 ................

6 pensionerade underofficerare 1: 20 ..........

.. 19 470

24 456

9 kanslibiträden Ce 11 ............................

4 förrådsmän Ce 9 ..................................

3 biträden för skriv- och kontorsgöromål ____

.. 65 628

.. 26 280

16 632

+ 112 662

Ing 3.

1 förvaltare Ma 8.......................................

2 förvaltare Ma 6.......................................

1 fanjunkare ...........................................

1 överfurir ..............................................

2 furirer .................................................

3 pensionerade underofficerare 1: 20, varav eu

vakanl .................................................

12 132

19 728

8 772

7 740

14 040

8 440

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Ökning Minskning

1 ingenjörförrådsförvaltare Ca 22 ............... 12 132

2 förrådsvaktmästare Ce 12 ........................ 15 480

3 kanslibiträden Ce 11 .............................. 22 176

4 förrådsmän Ce 9 .................................... 26 544

6 biträden för skriv- och kontorsgöromål ...... 33 696

K 3 och K 4.

2 förvaltare Ma 8 ....................................... 22 812

4 förvaltare Ma 6 ....................................... 37 080

4 fanjunkare ........................................... 33 000

3 pensionerade officerare 1:29 .................. 17 310

6 pensionerade underofficerare 1:20 ............ 21 468

3 förrådsvaktmästare Ce 12 ........................ 21 672

6 kanslibiträden Ce 11 .............................. 41 688

6 förrådsmän Ce 9 .................................... 37 440

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål ...... 5 172

S 1 Sk.

3 pensionerade underofficerare 1:20 ............ 10 104

1 förrådsvaktmästare Ce 12 ........................ 7 116

2 förrådsmän Ce 9 .................................... 12 216

3 biträden för skriv- och kontorsgöromål ...... 15 516

InfSS

t förvaltare Ma 8 ....................................... 10 692

1 fanjunkare eller styckjunkare — fanjunkare,

styckjunkare eller sergeant ............... —

1 pensionerad officer 1: 29 ........................ 5 050

1 skogvaktare (arvode) .............................. 350

1 skogvaktare Ca 16 ................................. 5 352

1 stallföreståndare Ce 13 ........................... 7 116

1 kontorist Ca 13 — kansliskrivare Ca 15 ...... 612

2 förrådsvaktmästare Cg 12—Ca 12 ...............

2 kanslibiträden Ca 11 .............................. 12 984

6 förrådsmän Ce 9 .................................... 35 064

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål ......... 4 944

ArtSS.

1 förvaltare Ma 8....................................... 12 132

1 skogvaktare (arvode) .............................. 200

1 skogvaktare Cg 16—Ce 16 ........................ —

1 förrådsvaktmästare Ce 12 ........................ 6 816

1 kanslibiträde Cg 11 —Ce 11 ..................... —

2 förrådsmän Ce 9 .................................... 11688

Summa

11 240

+ 128 706

- 44 952

+ 47 244

30 436

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

22. Avvecklingen av K 2 m. m.

Chefen för Herrevadsklosters remontdepå

1:31—1:34 ..........................................

1 förvaltningsunderofficer vid remontdepån

1:20—1:21 ..........................................

1 förrådsvaktmästare och 4 förrådsmän vid

fo 14....................................................

1 hemvärnsunderofficer 1:20 vid foll .........

3 biträden för skriv- och kontorsgöromål

(Herrevadsklosters remontdepå, I 7, fo 11)...

1 major Ma 10 i stället för regementschef Ma 12

vid vakans.............................................

1 major, 1 ryttmästare och 1 fanjunkare överföras

till InfSS .......................................

15 överfurirer överföras till I 7,1 15, K 3 och K 4

7 arvodesbefattningar för underofficerare

(1:20) indragas .....................................

65 beställningar för icke-ordinarie manskap

överföras till 17, 115, K 3 och K 4 ............

1 furir i sjukvårdstjänst samt 9 vicekorpraler

och meniga indragas ..............................

Följande civila tjänster indragas: 1 maskinist

Ca 16, 1 kontorist Ca 13, 2 förrådsvaktmästare

Ca 12, 1 eldare av 1. klassen Ca 11, 1

kanslibiträde Ca 11, 1 biträdande köksföreståndare

Ca 10, 3 kontor sbiträden Ca 8, 1

översköterska Ce 14, 1 förrådsvaktmästare

Ce 12, 1 eldare Ce 10, 5 förrådsmän Ce 9, 8

biträden för skriv- och kontorsgöromål, 3

sjukvårdsbiträden Ce 5, 13 ekonomibiträden

Ce 5 och Ce 4 .......................................

1 bataljonsläkare Ca 27 överföres till II ......

1 regementsveterinär Ca 27 och 2 förvaltare

Ma 6 indragas vid vakans ........................

Ökning Minskning Summa

682

576

30 192

3 368

15 288

8 420

43 836

240 324

— 242 474

Motiv.

1. Arméstabens organisation. Arméchefen har upprepat sitt tidigare

framförda yrkande om utbyte av den å staten för generalstabskåren uppförda,

för chefen för sektion I vid arméstaben avsedda beställningen för

överste i Ma 12 mot beställning för överste i Mo 14 (före 1951 års lönerevision

för statsförvaltningens chefstjänstemän Mo 12) eller Ma 12 (prop.

1951: 110, s. 72).

Vid arméstaben finnes enligt Kungl. Maj:ts medgivande inrättad en extra

tjänst för biträdande ingenjör i Cg 19, avsedd för bilddetaljen. Civilför
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

valtningen har tillstyrkt, att tjänsten omvandlas till extra ordinarie fr. o. m.

den 1 juli 1952.

Liksom vid övriga försvarsgrensstaber finnes vid arméstaben inrättad

en tjänst för personalassistent i Ce 19, avsedd för handläggning av frivilligfrågor.

I skrivelse den 13 januari 1951 anförde chefen för armén bl. a.

följande: Erfarenheterna inom arméstaben hade bestyrkt behovet av 2 personalassistenter.

Kommittén för frivilligt försvarsarbete hade räknat med

att en dylik befattningshavare skulle placeras i en av kommittén föreslagen

frivilligledning. I avvaktan på slutligt ställningstagande till kommitténs

förslag borde i stället för en deltidsanställd mobiliseringslotta anställas en

extra personalassistent vid arméstaben mot ett arvode motsvarande avlöning

enligt lönegrad Ce 19. — Civilförvaltningen yttrade att, då det syntes

angeläget att åstadkomma en förstärkning av representationen för det frivilliga

försvarsarbetet inom arméledningen, ämbetsverket tillstyrkte att ett

utbyte komme till stånd. Civilförvaltningen förordade dock, att den nya

befattningen tills vidare inrättades såsom extra i lönegrad Cg 19. — Vid

anmälan av propositionen 1951: 110 (s. 112) förklarade sig departementschefen

emellertid icke kunna tillstyrka, att ytterligare en tjänst för personalassistent

inrättades.

Arméchefen har nu återkommit till denna fråga och föreslagit, att från

och med nästa budgetår ytterligare en tjänst för personalassistent i Ce 19

inrättas vid arméstaben i utbyte mot deltidstjänst för mobiliseringslotta.

Civilförvaltningen har vidhållit sin förut angivna uppfattning i ämnet.

Arméchefen har upprepat tidigare framfört förslag om att utbyta en

tjänst för kansliskrivare i Ca 15 på arméstabens expedition mot en tjänst

för kontorsskrivare i Ca 17 (prop. 1951: 110, s. 72). Civilförvaltningen har

förklarat att, såvitt ämbetsverket kunnat finna, på innehavaren av kansliskrivartjänsten

icke ankomme göromål av den självständiga natur som förutsattes

för en kontorsskrivare i 17 lönegraden, och civilförvaltningen har

därför ej heller för nästa budgetår räknat med att den föreslagna uppflyttningen

kommer till stånd.

Beträffande av arméchefen föreslagen uppflyttning till kansliskrivartjänst

i Ce 15 av den för personalavdelningen avsedda kanslibiträdestjänsten

i Ca 11 har civilförvaltningen i sina förslag till anslagsäskanden

— under hänvisning till att frågan syntes komma under bedömande av

1947 års biträdesutredning — förklarat, att ämbetsverket icke räknade med

den föreslagna uppflyttningen.

Enligt Kungl. Maj:ts medgivande finnes vid arméstabens taktikavdelning

sedan april 1951, med vakanthållande av en kanslibi trädest jänst i

Cell, inrättad en extra kontorsskrivartjänst i Cg 17, avsedd för avdelningens

reglementsdetalj. Civilförvaltningen har tillstyrkt förslag av arméchefen

om att extra-ordinariesätta kontorsskrivartjänsten och i samband

därmed indraga kanslibiträdestjänsten.

Innehavaren av tjänsten för förste expeditionsvakt i Ca 11 har sedan

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

den 1 juli 1948 varit förordnad att bestrida göromål, som ankomma på förrådsförman

i Ca 14. Arméchefen har upprepat ett tidigare framfört förslag

(jfr prop. 1951: 110, s. 72) om att i utbyte mot expeditionsvaktstjänsten

inrätta en tjänst för förrådsuppbördsman i Ca 14. Civilförvaltningen har

förordat, att förstnämnda tjänst utbytes mot en tjänst för förrådsförman i

Ce 14, i samband varmed borde föreskrivas, att tjänsten i Ca 11 skulle

hållas vakant så länge innehavaren av tjänsten uppehölle befattningen

1 Ce 14.

2. Indragning av T2N m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har

1951 års riksdag (prop. 110, p. 1; rd. skr. 4) beslutat, att Göta trängregementes

kompani i Nora (T 2 N) skulle fr. o. m. budgetåret 1952/53 utgå

ur fredsorganisationen, i samband varmed förbandets permanent organiserade

sjukvårdskompani skulle underställas chefen för Norrlands trängregemente

(T 3) och förläggas till Västernorrlands regemente (121). Det

förutsattes härvid att den mobiliseringscentral, som f. n. är ansluten till

T 2 N, skulle bibehållas vid sin förläggning i Nora.

Arméchefen har nu hemställt, att av honom i skrivelse den 21 december

1950 framlagt förslag till personalförändringar i samband med indragningen

av T 2 N måtte genomföras fr. o. m. den 1 juli 1952. Förslaget, som

tillstyrkts av civilförvaltningen, innebär följande.

Av den vid T2N befintliga militära personalen — 1 major, 1 kapten.

2 löjtnanter, 1 fanjunkare, 3 sergeanter, 3 överfurirer och 5 furirer -—- avses

fanjunkaren såsom förrådsunderofficer vid mobiliseringscentralen.

Övrig nu nämnd militär personal liksom 1 instruktionssköterska i Ce 15

överföres till andra trängförband.

För mobiliseringscentralen avses därutöver av personalen vid T 2 N 1

förrådsvaktmästare i Ce 12 och 3 förrådsmän i Ce 9.

_ Följande tjänster indragas, nämligen 1 förrådsvaktmästare i Ce 12, 1 köksföreståndare

i Ca 12, 1 förrådsmän i Ce 9, 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål,

1 ekonomibiträde i Ce 6, 1 ekonomibiträde i Ce 3, 1 sjukvårdsbiträde

i Ce 3 och 5 ekonomibiträden i Ce 2.

Tjänster för 1 maskinist i Ce 12 och 1 eldare av 2. klass i Ce 9 — vilkas

innehavare numera förordnats att mot vikariatslön bestrida göromål som

eljest ankomma på maskinist i Ce 13 respektive eldare i Ce 10 — förutsättas

skola bibehållas tills vidare, redovisade vid mobiliseringscentralen, så länge

förvaltningen av T2N:s nuvarande etablissement ankommer på militär

myndighet.

Civilförvaltningen har i enlighet med ett av arméchefen tillstyrkt förslag

av arméöverläkaren förordat, att den för T 2 N avsedda, f. n. vakanta beställningen

för bataljonsläkare i Ca 27 tillföres infanteriets kadettskola, där

läkarbehovet i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser nu

tillgodoses genom avtal om tjänstgöring med en bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

I gällande personalförteckning finnes för T 2 N uppförd en arvodesbefattning

för förrådsunderofficer i 1: 20. Befattningen, som är vakant, har

civilförvaltningen föreslagit skola indragas.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Iiungl. Maj-As proposition nr 120.

3. Indragning av Lv 3:s mobiliseringscentral i Stockholm m. m. För att

säkerställa mobiliseringen av de för Stockholms försvar avsedda luftvärnsförbanden

har enligt beslut av 1946 års riksdag (skr. nr 365; prop. nr 120,

s. 151—152) för Stockholms luftvärnsregemente (Lv 3) upprättats en

mobiliseringscentral i Stockholm.

Den av statsmakterna beslutade förflyttningen av Lv 3 till Norrtälje beräknas

av arméchefen kunna genomföras under år 1952, varvid utbildningsverksamheten

förutsatts skola överföras fr. o. m. den 1 april samt

stabs- och förvaltningstjänsten fr. o. m. den 1 oktober.

Arméchefen (skr. 29/i2 1951) har i anslutning härtill, efter samråd

med statens organisationsnämnd och försvarets civilförvaltning, framlagt

förslag om att indraga Lv3:s mobiliseringscentral och ersätta denna med

en särskild luftvärnsavdelning vid Stockholms försvarsområdes (fo 44) stab.

Arméchefen har härom anfört följande.

Så länge Lv 3 vore förlagt till Stockholm kunde regementets personal

disponeras för olika uppgifter jämväl vid mobiliseringscentralen. Efter

regementets förflyttning till Norrtälje kunde samverkan icke åstadkommas

på samma sätt. För att undvika eljest nödvändig utökning av förvaltningspersonalen

vid mobiliseringscentralen borde denna anslutas till annan myndighet.

Undersökningar hade visat, att det ur såväl freds- som krigsorganisatoriska

synpunkter vore lämpligt, att mobiliseringscentralen fr. o. m.

den 1 juli 1952 inginge i fo 44 såsom en särskild luftvärnsavdelning.

Organisationsnämnden, som efter framställning från arméchefen verkställt

undersökningar rörande mobiliseringscentralens och regementets personalbehov

efter regementets förflyttning till Norrtälje, hade efter att ha

slutfört undersökningarna anmält att slutgiltiga förslag icke kunde framläggas

utan ingående undersökningar vid fo 44 för samtlig personal och vid

regementet sedan förflyttning till Norrtälje ägt rum.

Med hänsyn härtill syntes det — med i fortsättningen angivna undantag

— böra anstå med jämkningar i vederbörliga personalförteckningar

till dess att resultatet av de slutliga undersökningarna förelåge. För att

möjliggöra materielöverlämning m. m. före regementets avflyttning borde

emellertid principbeslut snarast fattas om mobiliseringscentralens upphörande

och ersättande med en särskild luftvärnsavdelning i försvarsområdesstaben.

Som chef för mobiliseringscentralen tjänstgör f. n. en major på aktiv

stat vid luftvärnet. Arméchefen har föreslagit, att som chef för den ifrågasatta

luftvärnsavdelningen avses en major eller kapten på aktiv stat vid

luftvärnet.

Arméchefen har vidare hemställt, att personal, som f. n. funnes anställd

vid Lv3:s mobiliseringscentral för materielens vård m. m., finge — i den

mån personalen icke erfordrades vid Lv 3 -—- i erforderlig utsträckning tills

vidare disponeras vid fo 44 med Stockholm såsom stationeringsort.

Arméchefen har slutligen föreslagit att särskilt beslut nu skulle fattas

angående personalen vid Lv 3:s fasta maskinanläggningar. Det syntes lämpligt,

att en del av den nuvarande maskinpersonalen avsåges för de genom

Lv3:s förflyttning ledigblivna lokalerna i Stockholm, Svea livgardes förut
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

varande etablissement därstädes och intendenturförvaltningsskolans lokaler,

varvid, med hänsyn till att frågan om lokalernas framtida användning

ännu vore oavgjord, ledigblivna tjänster tills vidare borde besättas med

extra personal. Behovet av reparatör- och eldarpersonal vid regementets

förläggning i Norrtälje borde tillgodoses genom överflyttning och nyanställning.

I anslutning härtill har arméchefen föreslagit, att följande tjänster

avses för lokalerna i Stockholm, nämligen 1 maskinmästare i Ce 17 (Cg 17),

i samband varmed en nu vakant maskinisttjänst i Ca 16 förutsatts skola

indragas, 1 reparatör i Ca 11, varvid förutsatts att innehavaren av tjänsten

finge förordnas att mot vikariatslön bestrida göromål som eljest ankomma

på reparatör i Ca 13 ävensom att tjänsten vid ledighet icke finge återbesättas

utan Kungl. Maj:ts medgivande, 1 reparatör i Ce 11 (Cg 11), 4 eldare

i Ce 10 (Cg 10) samt 1 eldare i Ce 10, avsedd för intendenturförvaltningsskolan.

Behovet av reparatör- och eldarpersorial för Lv3:s etablissement i

Norrtälje har föreslagits skola tillgodoses med nu befintliga tjänster för

1 maskinist i Ca 16, 1 reparatör i Ca 11 och 4 eldare i Ce 10 samt med inrättande

av 1 ny reparatör tjänst i Ce 13; maskinisttjänsten har därvid förutsatts

skola utbytas mot tjänst för maskinmästare i Ca 17.

Maskinanläggningen i Norrtälje, som icke är klassificerad, beräknas

skola hänföras till samma grupp som den nuvarande anläggningen i

Stockholm.

4. Här redovisade förslag om ändrad löncställning för vissa skolchefer

framfördes av arméchefen redan i äskandena för innevarande budgetår och

tillstyrktes då av civilförvaltningen. Vid anmälan av propositionen 1951: 110

(s. 106) anförde emellertid departementschefen, att han förutsatte, att en

översyn av löneställningen för cheferna för vissa skolor vid försvaret skulle

komma till stånd inom en nära framtid. I avvaktan därpå ville departementschefen

icke för budgetåret 1951/52 föreslå några löneförändringar för

dylika chefer. Civilförvaltningen har med hänsyn till vad departementschefen

sålunda anfört icke nu räknat med de föreslagna jämkningarna.

5. Löneställningen för försvarsområdesbefälhavare. Enligt gällande

fredsorganisation äro försvarsområdesbefälhavarna 20 till antalet. I gällande

personalförteckningar finnas för försvarsområdesbefälhavare uppförda

—- förutom 1 arvodesbcfattning i 2: 14 för kommendant i Stockholm,

tillika försvarsområdesbefälhavare för Stockholms försvarsområde, och 1

beställning i Mall för försvarsområdesbefälhavare för Kiruna—Jokkmokks

försvarsområde, tillika chef för arméns jägarskola — 7 beställningar

i Mo 14 och 18 arvodesbefattningar i 1: 34. Beställningarna i Mo 14

må vid behov tagas i anspråk för omplacering av regementschefer till försvarsområdesbefälhavare.

Beställningarna äro härvid i första hand avsedda

för försvarsområdesbefälhavare för Malmö, Kristianstads, Kalmar—

Växjö, Göteborg—Halmstads, Norrköping—Linköpings, Uppsala—Västerås

och Härnösand—Sundsvalls försvarsområden men må i stället disponeras

för annat försvarsområde. 1 den mån i enlighet härmed befattningar som

6—35o r.2 ttihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 120.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

försvarsområdesbefälhavare uppehållas av ordinarie beställningshavare i

Mo 14 skola motsvarande arvodesbefattningar hållas vakanta (jfr prop.

1949: 135, s. 53).

Arméchefen har nu föreslagit, att för samtliga befattningar som försvarsområdesbefälhavare

skola avses beställningar på aktiv stat, av vilka 8 i

Mo 14 och övriga i Ma 12. Till stöd för förslaget har anförts i huvudsak

följande.

Den tioåriga erfarenhet av försvarsområdesbefälhavarnas verksamhet,

som nu vunnits, visade att dessa befattningshavare permanent vore ställda

inför stora och omfattande arbetsuppgifter. Inom flertalet av de i instruktionen

för försvarsområdesbefälhavare upptagna verksamhetsområdena

hade arbetsomfånget ökat sedan instruktionen år 1943 tillkom. Ett försvarsområde

hade numera, i medeltal, lika stor mobiliseringsstyrka som

t. ex. ett artilleriregemente — vissa försvarsområden hade en väsentligt

större mobiliseringsstyrka, i några fall betydligt större än ett infanteriregemente

— vartill komme hemvärn och frivilliga organisationer. En försvarsområdesbefälhavare

förde vid mobilisering och i krig befälet över ett betydande

antal förband. Dessa kunde vara av många olika typer. Förrådsoch

mobiliseringsplatserna vore av beredskapsskäl spridda över hela försvarsområdet.

För försvarsområdesbefälhavaren medförde detta omfattande

planläggning och tidskrävande inspektioner.

På utbildningssidan hade verksamheten med hemvärn och andra frivilliga

organisationer fått en alltmer ökad omfattning. Försvarsområdesbefälhavaren

hade dessutom — efter införande av systemet med repetitionsövningar

i krigsförband — betydelsefulla uppgifter vid ledande av dessa övningar

för lokalförsvarsförbanden. Han måste noga följa den tekniska och

taktiska utvecklingen. I detta syfte hade hl. a. kurser för försvarsområdesbefälhavare

ordnats vid infanteriskjutskolan. Även i fråga om fysisk uthållighet

måste numera kraven sättas högt.

Försvarsområdesstabernas ökade arbetsuppgifter hade senast kunnat

konstateras i samband med statens organisationsnämnds undersökningar

vid bl. a. Karlstads och Norrköping—Linköpings försvarsområden. Tendensen

visade på en fortsatt stegring av verksamheten. Det vore emellertid

icke enbart arbetsuppgifterna som vore betungande. Som målsman för den

frivilliga utbildningen måste försvarsområdesbefälhavare i mycket stor utsträckning

använda sin fritid, kvällar, söndagar och helger för tjänsteåligganden

utan att någon häremot svarande kompensation kunde åstadkommas

under annan tid.

En jämförelse mellan det ansvar och de uppgifter, som åvilade en överstelöjtnant

vid ett förband -—- slutlönen för överstelöjtnant utginge efter 34

löneklassen — och de, som ålåge en försvarsområdesbefälhavare, talade bestämt

till den senares förmån. Försvarsområdesbefälhavarens arbetsuppgifter

vore närmast jämförbara med regements- eller kårchefs.

De stora krav som alltså numera ställdes på försvarsområdesbefälhavarna

medförde, att det icke längre kunde anses tillrådligt att för dem avse arvodesbefattningar

för pensionerad personal. Samtliga befattningar borde vara

av den art att omplacering av aktiv personal till och från desamma kunde

ske. De borde kunna besättas även med yngre krafter. En dylik rörlighet

kunde ernås endast om befattningarna överfördes till aktiv stat. De komme

då att kunna besättas med såväl överstar, regements-(kår-)chefer (vid

önskat eller önskvärt ombyte) som överstelöjtnanter, dessa senare för befordran

till slutpost eller — av yngre — som passage till regementschefs
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

befattning. Icke minst sistnämnda möjlighet, som nu icke stode öppen, tillmätte

arméchefen stor betydelse när det gällde blivande regementschefers

utbildning.

Civilförvaltningen har anfört, att ämbetsverket ansåge de av arméchefen

anförda motiven för det föreliggande förslaget i hög grad beaktansvärda.

Emellertid syntes syftet med förslaget böra tillgodoses genom att den nuvarande

anordningen, enligt vilken vissa befattningar för försvarsområdesbefälhavare

kunde besättas med personal på aktiv stat, utvidgades. Tills

vidare syntes man kunna stanna vid att inrätta 1 beställning i Mo 14, avsedd

för kommendanten i Stockholm, samt 5 beställningar i Ma 12. Beträffande

dessa beställningar borde gälla motsvarande föreskrifter som för de

nu befintliga beställningarna i Mo 14. Någon minskning av det antal tjänster

för försvarsområdesbefälhavare, som nu vore uppfört å personalförteckningen

för pensionerad personal i arvodesbefattning, borde således icke vidtagas.

Mot förslaget att utbyta den för försvarsområdesbefälhavare för

Kiruna—Jokkmokks försvarsområde avsedda beställningen i Ma 11 mot beställning

i Ma 12 hade civilförvaltningen intet att erinra.

6. I 1942 års försvarsbeslut (prop. 1942: 210, s. 240 och 241) förutsattes,

att regementsofficerskadern vid luftvärnet vid fullt utbyggd organisation

skulle bestå av^tillhopa 31 regementsofficerare, varav 20 majorer. I gällande

personalförteckning finnas för luftvärnet uppförda, förutom 1 beställning

för alternativt major eller kapten, 29 regementsofficersbeställningar,

varav 3 regementschefer i Mo 14, 4 kårchefer i Ma 12, 1 chef för luftvärnsskjutskolan

i Ma 12 eller Ma 11, 3 överstelöjtnanter i Ma 11, 1 överstelöjtnant

eller major i Ma 11 eller Ma 10 och 17 majorer i Ma 10. Den alternativa

beställningen för överstelöjtnant eller major inrättades fr. o. in. budgetåret

1949/50 för chefen för den nyinrättade radarskolan (prop. 1949: 135,

s. 60 o. f.).

Arméchefcn bär föreslagit, att fr. o. m. nästa budgetår vid luftvärnet

inrättas ytterligare beställningar för 1 överstelöjtnant eller major och 1

major. Vid bifall härtill skulle antalet regementsofficersbeställningar vid

luftvärnet, bortsett från den för radarskolan avsedda, komma att uppgå till

det antal, som förutsatts i 1942 års försvarsbeslut. Arméchefen har i anslutning

härtill anfört, att orsaken till att regementsofficerskadern vid luftvärnet

ännu icke utbyggts enligt 1942 års försvarsbeslut vore den, att tillgången

på kvalificerat befäl för regementsofficersbefattningarna tidigare

icke varit tillräcklig; denna brist förelåge emellertid icke längre.

Civilförvaltningen har tillstyrkt, att en ökning av antalet regementsofficersbeställningar

vid luftvärnet kommer till stånd, men har ifrågasatt om

det icke kunde vara tillfyllest att tills vidare inrätta 2 majorsbeställningar.

Såsom av det följande (p. 8) framgår har civilförvaltningen räknat med

att den för radarskolan avsedda beställningen för överstelöjtnant eller

major skulle överföras till staten för Göta artilleriregemente.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. May.ts proposition nr 120.

7. Överflyttning av viss värnpliktsutbildning till luftvärnet. Som ett led

1 strävandena att effektivisera luftvärnsutbildningen har fr. o. in. utbildningsåret

1951/52 en kontingent ur vartdera infanteriet, kavalleriet, pansartrupperna

och trängtrupperna —- tillhopa 117 man — överförts till luttvärnet.

Ur ingenjörtrupperna beräknas 1''r. o. m. nästa utbildningsår 45

man komma att överföras till luftvärnet för utbildning. Med hänsyn till

den ökade utbildningsverksamheten vid luftvärnet har arméchefen, med

tillstyrkan av civilförvaltningen, föreslagit de i sammanställningen angivna

överflyttningarna till luftvärnet av beställningar ur kavalleriet, pansartrupperna,

ingenjörtrupperna och trängtrupperna.

8. Sedan 1951 års riksdag (prop. 110, p. 1; rd. skr. 4) beslutat, att arméns

radarskola skall förläggas i anslutning till Göta artilleriregemente (A 2),

har arméchefen framlagt förslag till personaluppsättning för skolan. Enligt

förslaget avses för skolan viss personal, som nu redovisas på luftvärnets

eller artilleriets stat, varjämte följande beställningar och tjänster skulle

inrättas för verksamheten vid skolan, nämligen vid luftvärnet 2 kaptensbeställningar

i Ma 9, vid arméingenjörkåren beställningar för 1 arméingenjör

av 1. graden i Ca 29 och 1 arméingenjör av 2. graden i Ca 27 i utbyte

mot 2 extra driftingenjörstjänster i Cg 24, vid tygstaten beställningar för

2 tyghantverkare av 1. klassen i Ca 18 och 3 armétekniker i Ca 12 samt

på särskild stat för skolan 1 tekniskt biträde i Ce 11, 3 vaktmästare i Ce 9,

4 förrådsmän i Ce 9 och 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Försvarets civila tjänstemannaförbund och försvarsverkens civila personals

förbund ha hemställt, att det tekniska biträdet skulle placeras i

högre lönegrad än arméchefen föreslagit, varvid förstnämnda förbund förordat

15 lönegraden. Civila tjänstemannaförbundet har därjämte föreslagit,

att de tre vaktmästartjänsterna placerades i 11 lönegraden och att i stället

för fyra förrådsmannatjänster inrättades samma antal tjänster för institutionsvaktmästare

i 11 lönegraden.

Civilförvaltningen har förutsatt att, sedan verksamheten vid skolan

vunnit erforderlig stadga och frågan om A2:s rationalisering blivit aktuell

genom statens organisationsnämnds försorg, undersökningar skola verkställas

rörande personalbehovet vid skolan. För nästa budgetår har ämbetsverket

emellertid räknat med den av arméchefen föreslagna personaluppsättningen.

Då civilförvaltningen utgått från att radarskolan i förvaltningshänseende

skulle vara underställd chefen för A 2, har ämbetsverket ansett

att de för skolan erforderliga tjänsterna, med undantag av tjänster för

arméingenjörer och tygstatspersonal, borde upptagas på regementets stat

och där redovisas särskilt såsom avsedda för skolan. Därvid borde kaptensbeställningarna

hänföras till lönegrad Md 9. I övrigt har civilförvaltningen

icke ifrågasatt annan ändring beträffande arméchefens förslag till lönegradsplacering

av de nya tjänsterna än att ämbetsverket för de tre vaktmästarna

— vilka vore avsedda för bevakningsgöromål — förordat inplacering

i Ce 10, vilken lönegrad kommit till användning för motsvarande

tjänster vid marinens underofficersskola.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Civilförvaltningen har vidare i detta sammanhang föreslagit, att den på

luftvärnets stat uppförda, för chefen för radarskolan avsedda beställningen

för överstelöjtnant eller major i Mall eller Ma 10 överföres till A2:s stat

och där redovisas särskilt såsom avsedd för skolan.

Slutligen har civilförvaltningen på förslag av arméchefen räknat med

två nya utbildningsarvoden å vartdera 1 440 kronor för lärare i radartjänst

vid skolan.

9. Arméchefen har — under erinran om ett tidigare framlagt förslag

rörande omorganisation av hundväsendet — hemställt att arméhundväsendet

och arméhundskolan ombildas till försvarshundväsendet respektive

försvarets hundtjänstskola. Därvid har förutsatts att för försvarshundväsendet

skulle anvisas särskilda anslag under rubriken D. Vissa för försvaret

gemensamma ändamål. — Civilförvaltningen har biträtt förslaget

och räknat med att all f. n. från arméns förevarande anslag avlönad, för

arméhundväsendet avsedd personal skulle avföras från arméns stat. Härigenom

beräknades uppkomma en kostnadsminskning under detta anslag

av 202 656 kronor.

Vidare beräknas under förevarande anslag uppkomma en ytterligare kostnadsminskning

av 15 000 kronor, avseende arvoden till deltidstjänstgörande

militära och civilmilitära lärare.

10. Såsom framgår av årets statsverksproposition (bil. 6, s. 78) anordnades,

efter det att Kungl. Maj :t den 2 juni 1950 därtill lämnat medgivande,

under våren 1951 en försökskurs i fallskärmsutbildning med fast anställt

befäl. Sedan chefen för armén gjort framställning bl. a. om tillstånd

att under år 1952 utvidga försöksverksamheten att avse jämväl värnpliktiga,

medgav Kungl. Maj :t jämlikt brev den 20 september 1951 bl. a. dels

att vissa praktiska försök finge anordnas under en månad hösten 1951 och

en månad senvintern 1952 med personal, som under år 1951 genomgått

fallskärmsutbildning, och dels att vid 1951 års höstinskrivningar högst 135

värnpliktiga finge, efter eget åtagande, preliminärt uttagas för fallskärmsjägarutbildning

med skyldighet att fullgöra första tjänstgöring under den

längre tid, högst 4 månader, utöver den för övriga värnpliktiga vid armén

bestämda, som kunde komma att i laga ordning beslutas. Slutligen har

Kungl. Maj :t enligt brev den 18 januari 1952 medgivit att utbildning försöksvis

av värnpliktiga i fallskärmsjägartjänst må äga rum med början

under 1952. I brevet ha därjämte meddelats hl. a. följande bestämmelser:

Av de värnpliktiga, som vid 1951 års inskrivningsförrättningar preliminärt

uttagits för fallskärmsjägarutbildning, skola högst 100 slutligt uttagas till

dylik utbildning. Sålunda uttagen värnpliktig är, jämlikt eget åtagande, för

sin utbildning skyldig att, utöver tjänstgöringstid, som angives i 27 § 1 mom.

A och — i förekommande fall — B värnpliktslagen, fullgöra tjänstgöring om

ytterligare högst 120 dagar i omedelbar anslutning till första tjänstgöringen.

Under utbildningens första skede skola så många värnpliktiga avskiljas

från utbildningen alt högst 90 värnpliktiga komma alt genomgå grundläggande

fallskärmsutbildning.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Kungl. Maj :t har vidare medgivit att för packning, vård och kontroll

m. in. av fallskärmar få anställas, enligt brevet den 20 september 1951, för

högst nio månader under innevarande budgetår en ingenjör i Cg 27 vid

arméförvaltningen och en förrådsman i Cg 9 vid Karlsborgs luftvärnsregementc

(Lv 1) samt enligt brevet den 18 januari 1952 därutöver två förrådsvaktmästare

i Cg 12, av vilka en under högst fem månader och en under

högst tre månader, samt två förrådsmän i Cg 9 under högst tre månader.

Lönekostnaderna för denna personal skola bestridas från förevarande anslag,

delposten Tillfälligt anställd personal.

I skrivelse den 14 juli 1951 med anslagsäskandcn för budgetåret 1952/53

anmälde chefen för armén, att han hade för avsikt att, därest resultatet

av försöksutbildningen motsvarade förväntningarna, göra framställning om

fortsatt årlig fallskärmsjägarutbildning. Arméchefen föreslog i anslutning

härtill att följande för utbildningsverksamheten i fråga erforderlig personal

måtte tillkomma fr. o. m. budgetåret 1952/53, nämligen vid arméingenjörkåren

1 arméingenjör av 2. graden i Ce 27 samt vid Lv 1 1 förrådsförman i

Cg 12, 3 förrådsförmän i Cg 11 och 1 förrådsman i Cg 9. Civilförvaltningen

tillstyrkte, att en beställning för arméingenjör av 2. graden i Ce 27 inrättades.

Vad beträffar förrådspersonalens omfattning räknade ämbetsverket

liksom arméchefen med fem extra tjänster för nästa budgetår. Ämbetsverket

föreslog emellertid att för ändamålet tills vidare skulle anställas 2

förrådsvaktmästare i Cg 12 och 3 förrådsmän i Cg 9.

11. Slutläget för personaluppsättningen vid arméingenjörkåren fastställdes

preliminärt genom beslut av 1948 års riksdag. Vissa jämkningar i detta

beslut gjordes av 1949 och 1950 års riksdagar. Härom hänvisas till prop.

1951: 110, s. 78.

Arméchefen har nu föreslagit, att vid arméingenjörkåren planenligt skola

tillkomma ordinarie beställningar för en armédirektör av 1. graden i Ca 33

och tre armédirektörer av 2. graden i Ca 31 i utbyte mot beställningar för

två arméingenjörer av 1. graden i Ce 29 och två arméingenjörer av 2. graden

i Ce 27. Förslaget har tillstyrkts av civilförvaltningen.

Marinöverdirektören har framlagt ett tidigare framställt förslag att en

för marinförvaltningen avsedd befattning för arméingenjör av 1. graden i

Ce 29 (motoringenjör) måtte tillkomma på arméingenjörkårens stat (jfr

prop. 1951: 110, s. 78). Chefen för marinen har ansett, att frågan härom

borde lösas i samband med att ställning tages till militära förvaltningsutredningens

förslag. Civilförvaltningen har förklarat sig dela marinchefeus

uppfattning och har därför icke i sina anslagsäskanden räknat med att

någon dylik beställning inrättas.

12. Vad beträffar personalbehovet i övrigt för den tekniska tjänsten

inom armén har arméchefen återkommit till den av honom tidigare (jfr

prop. 1951: 110, s. 78 o. f.) väckta frågan om att åstadkomma förbättrade

befordringsförhållanden inom fälttygkåren. I detta syfte har arméchefen

föreslagit, att tre maj or sbeställningar, avsedda för stabstygofficerare vid

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kung!. Maj:ts proposition nr 120.

militärbefälsstaber, utbytas mot beställningar för en överstelöjtnant och två

överstelöjtnanter eller majorer. Civilförvaltningen har liksom tidigare förordat

utbyte av två majorsbeställningar mot beställningar för överstelöjtnant

eller major.

Till stöd för förslaget att inrätta tre nya majorsbeställningar vid fälttygkåren

har chefen för armén framhållit, att i enlighet med ett inom arméförvaltningens

tygavdelning utarbetat förslag angående omorganisation av

tygavdelningens centralförråd viss materiel skulle fördelas på förråden vid

A 4, A 6 och A 9. Härigenom komme dessa organisationsenheter att bli

lika stora som tygstationerna. Då med befattningen såsom tygofficer vid

nämnda förband icke i fortsättningen kunde förenas chefskapet över de

till förbanden förlagda centralförråden, borde särskilda tjänster inrättas

för cheferna för dessa förråd. Civilförvaltningen har emellertid ansett, att

med frågan om inrättande av här avsedda chefstjänster borde anstå till

dess ställning i princip tagits till organisationsfrågan i dess helhet.

Arméchefen har för nästa budgetår föreslagit fortsatt utbyggnad av tygstaten

(jfr prop. 1951: 110, s. 80) genom att inrätta nya beställningar för

-— förutom tidigare (p. 8) redovisade 2 tyghantverkare av 1. klassen och 3

armétekniker för arméns radarskola — 1 tygverkmästare av 1. klassen i

Ca 21, 2 tygverkmästare av 2. klassen i Ca 19, 7 tyghantverkare av 1. klassen

i Ca 18, 19 tyghantverkare av 2. klassen i Ca 16 och 8 armétekniker i

Ca 12. Antalet furirsbeställningar har föreslagits skola i samband därmed

minskas med 35. Enligt arméchcfens mening borde utbyggnaden av tygstaten

fortsätta under budgetåren 1953/55 genom att för vartdera budgetåret

skulle tillkomma ytterligare 16 tyghantverkarbeställningar. Arméchefen

har — under hänvisning till tidigare uttalanden av departementschefen att

en viss försiktighet borde iakttagas vid den fortsatta utbyggnaden av tygstaten

-— anfört att en ytterligare fördröjning av tillkomsten av tyghantverkarbeställningarna

komme att medföra sådana vådor beträffande vården

av nuvarande och nytillkommande dyrbar materiel, att arméchefen ansåge

sig böra framföra mycket starka betänkligheter mot en sådan fördröjning.

Civilförvaltningen — som enligt det föregående tillstyrkt inrättande av

de föreslagna beställningarna för radarskolan — har beträffande arméchefens

förslag i övrigt anfört bl. a. följande. Tygstatens utbyggnad hade

hittills skett i långsammare takt än som från början avsetts. Vid sådant

förhållande och i betraktande av det alltmer ökade behovet av tekniskt utbildad

personal syntes i och för sig icke något vara att invända mot den

av chefen för armén föreslagna utökningen, vilken vore väsentligt mindre

omfattande än enligt tidigare förslag. Emellertid vore det icke möjligt för

civilförvaltningen att uttala sig om, huru tjänsterna borde fördelas på olika

lönegrader. Med hänsyn härtill och då föreliggande fråga kunde komma

att påverkas av resultaten såväl av arbetsledarutredningens arbete som av

tilltänkta organisationsundersökningar vid tygverkstäder in. in., ansåge civilförvaltningen

sig icke kunna tillstyrka någon utökning av antalet beställ
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

ningar för tygverkmästare av 1. klassen. Jämväl i fråga om tyghantverkarbeställningarna

gjorde sig nyss åberopade skäl gällande. Härtill komme alt

uppdelningen av nämnda beställningar på två lönegrader närmast syntes

vara föranledd av önskemålet att åstadkomma en befordringsgång inom tyghantverkargraden.

Då spörsmålet om befordringsgång för skilda personalkategorier

syntes falla under tjänsteförteckningskommitténs bedömande,

ansåge civilförvaltningen sig icke heller beredd tillstyrka utökning av antalet

beställningar för tyghantverkare av 1. klassen. Mot den föreslagna

ökningen av antalet armétekniker hade ämbetsverket icke något att erinra.

Civilförvaltningen har i anslutning till det anförda förordat att, såvitt nu är

i fråga, nya beställningar inrättas för 3 tygverkmästare av 2. klassen, 26

tyghantverkare av 2. klassen samt 8 armétekniker. Antalet beställningar

för furirer i beställningsmannatjänst vid tygstaten borde minskas med föreslaget

antal.

I skrivelse den 10 oktober 1951 har Civilmilitära tjänstemannaförbundet

hemställt, att de av arméchefen föreslagna förändringarna beträffande antalet

tygverkmästare av 1. och 2. klassen och tyghantverkare av 1. och 2.

klassen måtte genomföras fr. o. in. nästa budgetår.

13. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. 1947 års musikutredning

har i ett den 3 februari 1951 dagtecknat betänkande framlagt förslag

rörande militärmusikens uppgifter och organisation. I yttrande över

betänkandet har chefen för armén —- jämte det att förslag av utredningen

om inrättande av en musikinspektion för militärmusiken avstyrkts — föreslagit

att en musikinspektör, gemensam för hela försvaret, snarast måtte

inrättas. Denne borde enligt arméchefens mening inneha majorsbeställning

samt vara knuten som musikdirektör till Svea livgarde. I avvaktan på

Kungl. Maj :ts beslut angående militärmusikens framtida organisation har

chefen för armén nu föreslagit, att från och med budgetåret 1952/53 måtte

inrättas en beställning för musikinspektör i Ma 10 vid Svea livgarde i utbyte

mot en beställning för musikdirektör av 1. graden vid samma regemente,

varjämte arméchefen anfört bl. a. följande. Befattningen borde tillkomma

oberoende av de större eller mindre indragningar av militärmusikkårer,

som kunde komma att beslutas. Behovet av en reglerande och inspekterande

målsman för militärmusiken hade hittills tillgodosetts genoin

att musikdirektören vid Svea livgarde utnyttjats. För detta merarbete hade

musikdirektören icke erhållit särskild lön. Däremot hade efter framställning

i varje särskilt fall gratifikationer tillerkänts honom.

Civilförvaltningen har erinrat om att ämbetsverket i utlåtande över

musikutredningens betänkande tillstyrkt, att en särskild beställning för

musikinspektör i Ma 10 inrättas. Ämbetsverket har nu förklarat sig biträda

arméchefens förslag för budgetåret 1952/53.

Då Norrbottens artillerikår (A 5) enligt beslut av 1951 års riksdag

fr. o. m. den 1 juli samma år upphörde som självständigt fredsförband

och anslöts till Bodens artilleriregemente (A 8), blev den för kåren avsedda

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

kårchefsbeställningen i Ma 12 övertalig. Beställningen, som i gällande personalförteckning

redovisas såsom en överstebeställning i nämnda lönegrad

vid A 8, skall enligt i förteckningen intagen föreskrift indragas vid uppkommande

vakans (prop. 1951:110, s. 114). Enligt Kungl. Maj :ts beslut

den 27 juli 1951 utnyttjas innehavaren av beställningen f. n. för tjänstgöring

vid arméstaben. Arméchefen har nu anfört, att sammanslagningen av

krigshögskolan med artilleri- och ingenjörhögskolan till en gemensam krigshögskola

i personellt hänseende innebure en viss utökning av lärarpersonalen.

I avvaktan på de organisatoriska förändringar, som vore att förutse

inom armén, hade arméchefen i sitt förslag rörande sammanslagningen förordat,

att lärarbehovet tills vidare skulle tillgodoses kommenderingsvägen.

Den nu verkställda sammanslagningen av A 5 och A 8 innebure en sådan

förändring. Arméchefen föreslår nu att kårchefsbeställningen utbytes mot

en beställning för överstelöjtnant eller major vid högskolan. Beställningen

borde lämpligen avses för förste läraren i matematik och tillämpad mekanik.

Civilförvaltningen har tillstyrkt förslaget och i samband därmed påpekat,

att i personalförteckningen borde angivas att beställningen icke finge

tillsättas förrän överstebeställningen blivit vakant.

Vid Svea trängregemente finnas tre mobiliseringscentraler, varav en i

Solna. Befattningen som förrådsunderofficer vid centralen i Solna uppehälles

f. n. av innehavaren av en fanjunkarbeställning vid intendenturkåren,

vilken beställning enligt föreskrift i personalförteckningen skall indragas

vid innehavarens avgång. Då denne beräknas avgå med pension

den 1 oktober 1952, har civilförvaltningen tillstyrkt förslag av arméchefen

att för denna mobiliseringscentral skall — i överensstämmelse med vad

som gäller för de båda andra centralerna — fr. o. m. nästa budgetår inrättas

en arvodesbefattning för förrådsunderofficer i 1: 20. Befattningen

förutsättes få tillsättas först i samband med indragning av fanjunlcarbeställningen.

14. Försvarets reservsjuksköterskekår utgör, enligt av Kungl. Maj:t den

15 juni 1951 meddelade provisoriska bestämmelser för kåren (jfr prop.

1950: 110, s. 55), en under försvarets sjukvårdsstyrelse stående personalkår

med uppgift att i såväl fred som i krig förse försvarets förband m. m.

med särskilt utbildad extra personal. Chef för kåren är sjuksköterskeinspektrisen

hos sjukvårdsstyrelsen. Här avsedd sjuksköterskepersonal, som

får förordnas för högst tre år i sänder, är skyldig att tjänstgöra i krig och

då värnpliktiga eljest tagas i anspråk för rikets försvar eller säkerhet eller

för fullgörande av beredskapsövning. Därjämte är personalen skyldig att

tjänstgöra vid försvarets sjukvård sammanlagt 120 dagar under den treårsperiod

för vilken vederbörande anställts. Personalen äger åtnjuta dels

årsarvode med 500 kronor jämte rörligt tillägg enligt samma grunder och

samma procenttal som gälla angående höjning av månadslön, angiven i

de i statens löneplansförordning intagna grundlönetabcllerna, dels ock dagarvode

med åtta kronor under föreskriven årlig tjänstgöring. Personalen

är vidare berättigad till övertids- och reseersättningar in. m.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Enligt beslut samma dag har Kungl. Maj :t vidare dels bemyndigat sjukvårdsstyrelsen

att under budgetåret 1951/52 anställa intill 20 sjuksköterskor

i reservsjuksköterskekåren, dels ock förordnat, att å nämnda budgetår

belöpande avlöningskostnader för kåren skola bestridas av den under

arméns avlöningsanslag, anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, upptagna delposten 3. Avlöningar till viss extra personal

m. m., delposten c) Tillfälligt anställd personal. Kostnaderna för ifrågavarande

personal beräknas för närvarande till 25 000 kronor för budgetår.

Försvarets civilförvaltning har föreslagit att medel för detta ändamål anvisas

under en särskild post, benämnd Viss icke-ordinarie sjukvårdspersonal.

I skrivelse den 16 januari 1952 har försvarets sjukvårdsstyrelse — under

hänvisning till den vid 1951 års riksdag beslutade höjningen av sjuksköterskornas

avlöningsförmåner — hemställt att dagarvodet till personal i

reservsjuksköterskekåren höjes till 12 kronor 75 öre eller att årsarvodets

grundbelopp höjes till 585 kronor och dagarvodet till 10 kronor. Civilförvaltningen

har tillstyrkt en höjning av löneförmånerna och föreslagit att

dagarvodet bestämmes till 10 kronor. Vid bifall till civilförvaltningens förslag

skulle uppstå en kostnadsökning å 2 100 kronor.

15. Andra förändringar beträffande sjukvårdspersonal. Chefen för armén

har anfört, att behovet av läkare vid II — för vilket förband enligt gällande

organisation avses en regementsläkarbeställning i Ca 29 och en bataljonsläkarbeställning

i Ca 25 — vore särskilt stort på grund av att regementet

hade landets största inskrivningsexpedition. Sålunda hade till regementet

måst kommenderas ytterligare en läkare. Kommenderingen hade i

regel endast kunnat ske i enmånadsperioder. De upprepade bytena hade

ur såväl medicinsk som militär synpunkt medfört betydande olägenheter.

Arméchefen har med hänsyn till det anförda föreslagit, att för regementet

inrättas ytterligare en bataljonsläkarbeställning i Ca 25.

Arméchefen har vidare föreslagit, att en bataljonsläkarbeställning i Ca 25

inrättas för ettvart av P 2 samt Lv 1—Lv 3. För ettvart av dessa förband

avses enligt gällande organisation endast en läkarbeställning — regementsläkare

i Ca 29.

Civilförvaltningen har erinrat om att f. n. åtskilliga vakanser förefunnes

inom fältläkarkåren och att stora svårigheter säkerligen komme att uppstå

vid besättandet även av nytillkommande beställningar. Emellertid hade

arméöverläkaren framhållit betydelsen ur rekryteringssynpunkt av att

fältläkarkåren tillfördes ytterligare ordinarie beställningar. Med hänsyn

härtill och då den av chefen för armén nu ifrågasatta utökningen av läkarpersonalen

vid P 2 och luftvärnsregementena stode i överensstämmelse med

vad 1944 års militärsjukvårdskommitté därom föreslagit i sitt betänkande

den 15 januari 1947 (SOU 1947:5) tillstyrkte civilförvaltningen, att nya

ordinarie läkartjänster tillkomme för ifrågavarande förband. De av arméchefen

anförda skälen för att tillföra I 1 ytterligare en läkartjänst funne

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 91

civilförvaltningen bärande. Ämbetsverket ville därför ej motsätta sig alt

även denna tjänst inrättades.

Enligt Kungl. Maj:ts medgivande finnes vid 11 inrättad en extra tjänst

för sjukgymnast i Cg 13 med halvtidstjänstgöring. Civilförvaltningen har

tillstyrkt förslag av arméchefen om att omvandla tjänsten till extra ordinarie,

fortfarande med halvtidstjänstgöring.

16. Vissa bcvakningskostnader. I arméns gällande förteckning å vissa

arvoden och särskilda ersättningar finnes för ettvart av militärområdena

uppfört ett belopp för arvoden till tillsynsmän för byggnader, övningsfält,

förråd m. m. att fördelas enligt militärbefälhavarens bestämmande.

För att möjliggöra tillsyn vid nya förråd eller åstadkomma ökad tillsyn vid

befintliga förråd har civilförvaltningen, efter förslag av arméchefen, räknat

med ett ökat medelsbehov för dylika arvoden av tillhopa 32 172 kronor.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens ämbetsbyggnad i Stockholm

inrymmer lokaler även för vissa delar av arméstaben. Enligt beslut

den 26 oktober 1951 har Kungl. Maj :t medgivit, att för bestridandet under

innevarande budgetår av den del av kostnaderna för bevakning av ämbetsbyggnaden,

som kunde anses belöpa på de för arméstaben disponerade

lokalerna, 3 000 kronor finge ställas till arméchefens förfogande från den

å arméns avlöningsstat upptagna anslagsposten till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t. Civilförvaltningen har, då här avsedda

kostnader synts .vara ofrånkomliga även framdeles, räknat med

samma kostnader under budgetåret 1952/53.

17. Förändringar i övrigt beträffande förråds- och vaktpersonal. I gällande

personalförteckning finnes för envar av militärbefälsstaberna uppförd

en tjänst för vaktmästare i Ce 9. Arméchefen har föreslagit att, enär innehavaren

av den för VI. militärbefälsstaben avsedda vaktmästartjänsten

numera nästan uteslutande toges i anspråk såsom bilförare, tjänsten omändras

till en tjänst för bilförare i Ce 10. Befattningen i fråga vore enligt

arméchefens mening lämplig för äldre underbefäl och borde därför vid nuvarande

befattninghavarens avgång övertagas av sådant underbefäl. Civilförvaltningen

har tillstyrkt förslaget och därvid förutsatt, att föreskrift

meddelas att bilförartjänsten vid innehavarens avgång utbytes mot överfurirsbeställning.

I gällande personalförteckning finnas för staben för Kiruna—Jokkmokks

försvarsområde uppförda 5 tjänster för förrådsvaktmästare i Ca 12. Enligt

en till personalförteckningen meddelad föreskrift må 3 av dessa tjänster

tillsättas först i mån av vakanser i motsvarande tjänster vid övriga försvarsområden.

I stället må enligt Kungl. Maj :ts medgivande vid nämnda

stab finnas inrättade 3 tjänster för extra förrådsvaktmästare i 12 lönegraden.

Försvarsområdesbefälhavaren har, under framhållande av svårigheterna

att i tjänst bibehålla personal med endast extra anställning, hemställt om

fastare anställningsform för de tre förrådsvaktmästarna i Cg 12. Civilför
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

valtningen har i äskandena för nästa budgetår och i särskild skrivelse den

26 oktober 1951 föreslagit, att tjänsterna i fråga, vilka funnits inrättade

sedan budgetåret 1946/47, utbytas mot extra ordinarie förrådsvaktmästartjänster

i Ce 12 och att i samband därmed antalet ordinarie förrådsvaktmästartjänstcr

vid försvarsområdesstaben minskas till två. Ämbetsverket

har härvid framhållit, att med hänsyn till bl. a. stabens förläggningsort,

Kiruna, speciella skäl talade för att möjligheter funnes att bereda den därstädes

anställda personalen någorlunda fast anställning. Det syntes vidare

mindre sannolikt att vid en eventuellt ifrågakommande minskning av antalet

ordinarie förrådsvaktmästare vid andra försvarsområden kunna omplacera

sålunda övertaliga tjänstemän till Kiruna.

Enligt gällande personalförteckningar finnes vid Svea artilleriregemente

(Al) inrättade tillhopa 4 tjänster för förrådsvaktmästare, av vilka 3 i

Ca 12 och 1 i Ce 12. Då enligt fastställd normalorganisation av stabs- och

förvaltningstjänsten m. m. vid motoriserat artilleriregemente, vilken organisation

i här ifrågavarande fall även skall tillämpas vid A 1, skola finnas

5 förrådsvaktmästartjänster vid sådant regemente, har civilförvaltningen

föreslagit inrättande vid A 1 av ytterligare 1 dylik tjänst i Ce 12.

Enligt gällande organisation vid rationaliserat infanteriregemente är

expeditionsföreståndare vid truppförbandssjukhus tillika uppbördsman för

sjukvårdsmaterielen och skall med biträde av sjukvårdsunderbefälet ombesörja

förrådstjänsten såvitt avser denna materiel. Med hänsyn till den

ökade uppbörden av sjukvårdsmateriel vid infanteriförbanden har statens

organisationsnämnd företagit förnyade undersökningar av ifrågavarande

förrådstjänst och därvid funnit, att vid samtliga infanteriregementen utom

118 behov föreligger av ytterligare arbetskraft för ändamålet. Något motsvarande

behov föreligger däremot icke vid kavalleriet, pansartrupperna,

artilleriet och luftvärnet. Chefen för armén har nu föreslagit den jämkningen

i gällande organisation vid förband tillhörande de fem nämnda

truppslagen, att intendenlurförrådsförvaltaren skall övertaga uppbörden av

sjukvårdsmaterielen. För att täcka behovet av arbetskraft för förrådstjänsten

föreslår chefen för armén vidare, att vid varje infanteriregemente

utom I 18 skall tillkomma 1 förrådsman i Ce 9. Förslaget har biträtts av

organisationsnämnden, arméförvaltningens intendenturavdelning, försvarets

sjukvårdsstyrelse och civilförvaltningen.

I gällande personalförteckning finnas för A 8 och arméns intendenturförråd

i Stockholm uppförda 9 respektive 7 vaktmästartjänster i Ce 9, samtliga

avsedda för bevakningsuppgifter. Chefen för armén har upprepat av

honom tidigare framställt förslag om att uppflytta vaktmästartjänsterna

vid A 8 till Ce 10. Försvarets civila tjänstemannaförbund åter har föreslagit,

att här avsedda tjänster vid A 8 och intendenturförrådet uppflyttas till

Ce 11. Civilförvaltningen har förklarat, att enligt ämbetsverkets mening

vaktpersonal borde placeras i 10 lönegraden och har därför förordat, att

tjänsterna i fråga uppflyttas till Ce 10.

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

I samband med sina medelsäskanden för innevarande budgetår anmälde

civilförvaltningen vissa, i propositionen 1951: 110 under förevarande anslag

(p. 20) närmare redovisade förslag om ändrad löneställning och tjänstebenämning

för förråds- och vaktpersonal in. fl. vid arméns underofficersskola

och krigsskolan. Därvid ansåg sig ämbetsverket, i avvaktan på kommande

organisationsundersökningar vid dessa skolor och med hänsyn till

meddelade direktiv för budgetarbetet, icke böra räkna med några ändringar

i förevarande hänseende. Vid anmälan av nämnda proposition anförde

departementschefen i denna fråga, att han i avvaktan på organisationsundersökningar

vid skolorna icke ansåg sig kunna föreslå några förändringar

beträffande personalen vid desamma.

För nästa budgetår har arméchefen upprepat förslaget att utbyta en

vaktmästartjänst i Ce 9 vid underofficersskolan mot kanslibiträdestjänst i

Ce 11. övriga ifrågavarande förslag till personalförändringar vid underofficersskolan

och krigsskolan ha framförts ånyo av Försvarets civila

tjänstemannaförbund och Försvarsverkens civila personals förbund. Civilförvaltningen

har anfört att ämbetsverket — som i enlighet med vad ämbetsverket

tidigare anfört ansåge det önskvärt att vissa ändringar företoges i

fråga om löneställningar och tjänstebenämningar för här avsedd personal

— med hänsyn till departementschefens berörda ställningstagande dock

icke vore berett förorda förslagen i fråga.

Försvarsverkens civila personals förbund har yrkat, att för vissa vaktmän

vid Bodens försvarsområde, vilka nu äro anställda mot arvode, måtte

inrättas lönegradsplacerade tjänster. Civilförvaltningen har förklarat att,

i avvaktan på förebådad utredning rörande bevakningstjänstens ordnande

inom försvaret i dess helhet (jfr prop. 1951: 110, s. 140 och 141), ämbetsverket

icke vore berett att nu framlägga förslag med anledning av förbundets

yrkande.

18. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Arméchefen har

med tillstyrkan av civilförvaltningen upprepat ett för innevarande budgetår

(prop. 1951: 110, s. 98 och 111) framställt förslag om att vid IV. militärbefälsstaben

inrätta eu extra-ordinarie kanslibiträdestjänst i utbyte mot en

extra sådan tjänst, vars innehavare avses för proviantredovisningen för de

till stabens etabiissement förlagda förbanden.

I gällande personalförteckningar finnas under rubriken Tjänstegrensinspektörer

uppförda tjänster för bl. a. 4 kontorsbiträden i Ca 8 och 3 biträden

för skriv- och kontorsgöromål. Chefen för armén har med instämmande

av Försvarets civila tjänstemannaförbund föreslagit, att en av kontorsbiträdestjänsterna,

avsedd för arméöverläkarens expedition, uppflyttas

till tjänst för kontorist i Ca 13. Å innehavaren av denna kontorsbiträdestjänst

ankomme bl. a. personalregistrering, i samband med mobiliseringsplanläggning,

av landets samtliga läkare, tandläkare och apotekare jämte

vissa kategorier värnpliktiga. Vederbörande förde dessutom tjänstekort

in. in. för fältläkarkårens icke ständigt tjänstgörande personal. Civilför
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

vattningen, som tidigare (prop. 1950: 110, s. 15) förordat att en kanslibiträdestjänst

i Ce 11 inrättas för ifrågavarande arbetsuppgifter, har även

nu räknat med att en dylik tjänst skulle tillkomma. Härvid borde en tjänst

för biträde för skriv- och kontorsgöromål indragas.

Fr. o. m. innevarande budgetår ha, i utbyte mot tjänster för biträde

för skriv- och kontorsgöromål, vid förband med större antal truppregistrerade

— 28 000 och därutöver — inrättats tjänster för kanslibiträden i

Cell såsom föreståndare för plåt- och maskingrupp vid mobiliseringsavdelningarna.

Arméchefen har nu, med tillstyrkan av statens organisationsnämnd,

hemställt, att för motsvarande befattningar vid I 2 och 119, vid

vilka förband antalet truppregistrerade i det närmaste uppginge till nämnda

antal, måtte inrättas kanslibiträdestjänster i Ca 11 i utbyte mot kontor sbiträdestjänster.

Civilförvaltningen har förordat, att för ändamålet inrättas

kanslibiträdestjänster i Ce 11 i utbyte mot tjänster för biträde för skrivoch

kontorsgöromål.

Gällande personalförteckning upptager för militärbefälsstaberna bl. a.

2 kanslibiträdesbefattningar i Ce 11 vid IV. militärbefälsstaben, varav 1 i

kassatjänst, samt 1 kanslibiträdestjänst i Ce 11 vid envar av övriga militärbefälsstaber.

Chefen för armén har nu föreslagit, att vid vardera av V.

och VI. militärbefälsstaberna skulle tillkomma en tjänst för kanslibiträde

i Ce 11 för föreståndaren för stabens skrivcentral och registratorn vid expeditionen.

Enligt förslaget skulle i stället en tjänst för biträde för skrivoch

kontorsgöromål indragas vid vardera staben. Civilförvaltningen har

ansett skäl tala för en utökning av antalet kanslibiträdestjänster vid militärbefälsstaberna

och har därför tillstyrkt arméchefens förslag.

Vid I. militärbefälsstaben samt vid vartdera av K 1 och Lv 1 finnes enligt

vederbörligt medgivande inrättad en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål

utöver i gällande personalförteckning uppförda tjänster för

dylika biträden. Då behovet av tjänsterna i fråga beräknats bli stadigvarande,

ha de föreslagits skola uppföras på personalförteckningen fr. o. m.

nästa budgetår.

En ny tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål har av chefen

för armén föreslagits skola tillkomma vid ettvart av II, TI och T 2, avsedda

den vid I 1 såsom biträde för handläggning av rättsärenden och ärenden

rörande förkommen eller skadad materiel, den vid T 1 för truppregistret,

där arbetet efter intendenturtruppernas överförande till trängtrupperna

ökat, och den vid T 2 för underhållsskolan. Statens organisationsnämnd

och civilförvaltningen ha tillstyrkt arméchefens förslag.

I enlighet med principerna för reglerad befordringsgång för biträdespersonal

föreslår civilförvaltningen, att tillhopa 108 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8 tillkomma i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skriv- och

kontorsgöromål, nämligen

hos tjänstegrensinspektör 1 tjänst;

vid militärbefälsstaberna 13 tjänster, av vilka 2 vid I., 3 vid III., 3 vid

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

IV., 1 vid V. och 4 vid VII. militärbefälsstaben;

vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden 1 tjänst;

vid konnnendantsstaben i Stockholm 1 tjänst;

vid försvarsområdesstaberna 5 tjänster, av vilka 2 vid Kiruna—Jokkmokks,

1 vid Östersunds och 2 vid Uppsala—Västerås försvarsområdesstab;

vid infanteriet 41 tjänster, av vilka 5 vid vartdera av I 4 och I 14, 4 vid

116, 3 vid ettvart av I 2, 13, 15, 16 och I 21, 2 vid ettvart av I 7, 111, I 12

och 117 samt 1 vid ettvart av I 1, I 8, I 13 och I 20;

vid kavalleriet 5 tjänster, av vilka 3 vid K 1 samt 1 vid vartdera av K 3

och K 4;

vid pansartrupperna 6 tjänster, av vilka 4 vid P 3 och 2 vid P 4;

vid artilleriet 14 tjänster, av vilka 4 vid vartdera av A 4 och A 8, 3 vid

A 6 samt 1 vid ettvart av A 2, A 3 och A 7;

vid luftvärnet 6 tjänster, av vilka 3 vid Lv 1 samt 1 vid ettvart av Lv 3,

Lv 5 och Lv 6;

vid ingenjör trupperna 4 tjänster, av vilka 2 vid Ing 1 och 1 vid vartdera

av Ing 2 och Ing 3;

vid signaltrupperna 1 tjänst, avsedd för signalregementets kompani i

Boden;

vid trängen 4 tjänster, av vilka 1 vid T 2 och 3 vid T 4; ävensom

vid utbildningsanstalterna 6 tjänster, av vilka 3 vid vardera av krigsskolan

och arméns signalskola.

19. Övriga personalförändringar m. m. Vid remontdepåerna finnas f. n.

inrättade tjänster för 38 remontdressörer i 11 lönegraden, varav 25 extra

ordinarie och 13 extra, samt 65 hästskötare i 9 lönegraden, varav 46 extra

ordinarie och 19 extra. Förslag om att uppflytta samtliga här avsedda hästskötartjänster

till tjänster för remontdressörer i 11 lönegraden ha tidigare

framförts dels motionsvis vid 1949 års riksdag (statsutsk. uti. 1949: 155,

s. 30) och dels av chefen för armén i äskandena för innevarande budgetår

(prop. 1951:110, s. 85 o. f.). Arméchefens förslag, vilket liksom motionärernas

förslag i huvudsak motiverades med att remontdressörer och hästskötare

utförde i stort sett samma arbetsuppgifter, ville civilförvaltningen

icke motsätta sig under förutsättning att såsom villkor för placering i 11

lönegraden uppställdes, att vederbörande under tre år fullgjort väl vitsordad

tjänstgöring i befattning med samma eller likartade arbetsuppgifter.

Under denna prövotid borde vederbörande anställas såsom aspirant i Cf 9.

I anslutning till ett av Försvarsverkens civila personals förbund nu framställt

yrkande i denna löneställningsfråga har civilförvaltningen förklarat

sig vidhålla sin tidigare uttalade uppfattning i frågan. Ämbetsverket har

räknat med att de 46 tjänsterna för hästskötare i Ce 9 utbytas mot samma

antal tjänster för remontdressörer i Cell fr. o. in. den 1 juli 1952.

Civilförvaltningen har beräknat, att två till avgångsstat överförda beställningshavare

avgå med pension den 1 oktober 1952.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj ds proposition nr 120.

Kostnaderna för avlöning åt indelt manskap uppskattar civilförvaltningen

för nästa budgetår till 79 000 kronor, innebärande en kostnadsminskning

med 4 000 kronor. Antalet kvarstående indelta har av arméchefen beräknats

till 57.

I enlighet med förslag av chefen för armén räknar civilförvaltningen med

att antalet fänrikar under budgetåret 1952/53 skall utgöra 220 mot för

innevarande budgetår beräknade 228.

I arméns gällande förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar

finnas under rubriken Veterinärväsendet uppförda arvodesbelopp å tillhopa

18 400 kronor, varav 500 kronor för anlitande av sakkunniga i arméledningen,

16 000 kronor för veterinärvården vid de förband in. in., där dylik

vård icke bestrides av militärveterinär, och 1 900 kronor för kostnader

för besiktningar, överfältveterinären har framhållit, att det för anlitande

av sakkunniga avsedda beloppet visat sig för lågt till följd av att sakkunniga

måst tagas i anspråk i ökad utsträckning och arvodena måst beräknas

efter högre grunder än hittills. Förhöjning av övriga två belopp påkallades

av föreslagen höjning av veterinärpraktiktaxan och den allmänna

lönestegringen. I anslutning till det anförda har överfältveterinären, med

tillstyrkan av civilförvaltningen, föreslagit, att arvodesbeloppen i fråga

höjas till respektive 1 000 kronor, 19 200 kronor och 2 300 kronor, eller till

sammanlagt 22 500 kronor.

Med hänsyn till höjning av timtaxan och med beaktande av belastningen

under budgetåret 1950/51 har civilförvaltningen beräknat medelsbehovet

under nästa budgetår för arvoden till civila lärare till 500 000 kronor, innebärande

en höjning med 25 000 kronor.

Den genomförda höjningen av de rörliga tilläggsförmånerna beräknas

erfordra en höjning av anslagsposten rörligt tillägg med i runt tal 22 300 000

kronor och av inkomstposten Pensionsmedel med omkring 620 000 kronor,

innebärande en nettoökning under anslaget av (22 300 000 — 620 000 =)

21 680 000 kronor.

20. Enligt skrivelse den 12 december 1951, nr 378, har riksdagen godkänt

i propositionerna nr 214 och 227 förordade riktlinjer för en lönerevision

för bl. a. lägre vård- och ekonomipersonal, sjuksköterskeutbildad personal

samt köksföreståndare och biträdande köksföreståndare. Tjänsteman,

som innehar ordinarie tjänst, skulle jämlikt ifrågavarande beslut erhålla

anställning i den nya lönegraden allenast såsom extra ordinarie i avvaktan

på att ändring i vederbörande personalförteckning kunde beslutas av 1952

års riksdag. Kungl. Maj :t har sedermera enligt brev den 14 december 1951

förordnat, att personal vid försvaret som beröres av riksdagsbeslutet skall,

räknat fr. o. m. den 1 juli 1951, uppflyttas i lönegrad enligt vad som framgår

av vid brevet fogade tablåer. Lönerevisionen medför en kostnadsökning

under förevarande anslag av i runt tal 695 000 kronor för innevarande budgetår.

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

21. Rationalisering av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. Kungl.

Maj :t har den 11 januari respektive den 8 februari 1952 förordnat, att

fastställd organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid infanteriregemente

skall — utom såvitt avser kasernvårdsavdelningen — med vissa avvikelser

gälla jämväl för stabs- och förvaltningstjänsten in. m. vid Norrlands

artilleriregemente (A 4) och Gotlands artillerikår (A 7). Beträffande

förbandens personalorganisation ha därvid bl. a. följande bestämmelser

meddelats.

I personalorganisationen vid A 4 ha förutsatts skola ingå förvaltarbeställningar

för regementsexpeditionsföreståndare, personalregistrator och tygförrådsförvaltare.

Dessa beställningar ha medgivits få intill den 1 juli 1952

uppehållas av styckjunkare, vilka därvid må vara förordnade att bestrida

göromål som eljest ankomma på förvaltare. För två styckjunkare, som härvid

frånträda utövningen av sina beställningar, må vikarie icke förordnas.

I gällande personalförteckningar ha vidare förutsatts skola vidtagas följande

ändringar. Antalet för pensionerad personal avsedda arvodestjänster

ökas med tjänster för 1 batterichef i 1: 29, 1 föreståndare för förrådsbokföringskontor

i 1: 20 och 1 stabsunderofficer i 1: 20 samt minskas med

tjänster för 1 biträde i personaldetalj, 1 biträde åt mobiliseringsofficer, 1

biträde åt regementsintendent, 1 köksföreståndare och 2 tygunderofficerare,

samtliga i 1: 20. Vidare utbytes eu arvodestjänst i 1: 20 för furageuppbördsman

mot motsvarande tjänst för furageunderofficer. Tjänster för 1 förrådsvaktmästare

i Ce 12, 3 kanslibiträden i Ce 11 och 5 förrådsmän i Ce 9 tillkomma.

2 tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål indragas.

I personalorganisationen vid A 7 ha förutsatts skola ingå 1 tjänst för

motoringenjör samt motsvarande förvaltarbeställningar som ovan angivits

beträffande A 2, varvid samma bestämmelser beträffande uppehållande av

förvaltartjänsterna m. m. föreskrivits skola gälla.

I gällande personalförteckningar ha vidare förutsatts skola vidtagas följande

ändringar. Antalet för pensionerad personal avsedda arvodestjänster

ökas med tjänster för 1 batterichef i 1: 29 och 1 föreståndare för förrådsbokföringskontor

i 1: 20 samt minskas med 1 biträde i personaldetalj, 1

biträde åt regementsintendent, 1 köksföreståndare och 1 tygunderofficer,

samtliga i 1: 20. Tjänster för 2 förrådsvaktmästare i Ce 12, 3 kanslibiträden

i Ce 11 och 1 förrådsmän i Ce 9 tillkomma. 2 tjänster för biträde för skrivoch

kontorsgöromål indragas.

Enligt av statens organisationsnämnd verkställd kompletterande översyn

av personalorganisationen för stabs- och förvaltningstjänsten m. in.

vid P 4 bör dels utöver nuvarande överfurirsbeslällning vid kasernkompaniet

tillkomma en dylik beställning vid kompaniet, avsedd för chef för eu

för regementet och III. militärbefälsstaben gemensam körcentral, dels ock

en f. n. såsom tillfällig upptagen tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål

vid den till P4 förlagda pansartruppskolan upptagas såsom stadig7

—850 52 Bill ang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 120.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

varande tjänst. Chefen för armén (skr. 3/u 1951) har hemställt, att av organisationsnämnden

sålunda förordade personalförändringar måtte genomföras.

Civilförvaltningen har tillstyrkt framställningen.

Under förevarande punkt ha i övrigt sammanställts de personalförändringar

som, såvitt nu kan bedömas, bliva erforderliga vid genomförande

av ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid Göta artilleriregemente

(A 2), Sundsvalls, Göteborgs och Luleå luftvärnskårer (Lv 5—

Lv 7), Bodens ingenjörkår (Ing 3), Livregementets husarer (K 3), Norrlands

dragonregemente (K 4), Signalregementets kompani i Skövde (SISk),

Infanteriskjutskolan (InfSS) samt Artilleriskjutskolan (ArtSS), ävensom

de kostnadsförändringar som kunna beräknas bli följden av dessa personalförändringar.

22. Avvecklingen av K 2 m. m. Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen

1951:110 (s. 7 o. f.) beslöt riksdagen (skr. nr 4) dels att Skånska

kavalleriregementet (K 2) skulle indragas fr. o. m. budgetåret 1952/53 och

ersättas med en mobiliseringscentral, i samband varmed regementets cykelkontingent

skulle förläggas till Södra skånska infanteriregementet (17)

och dess ryttarkontingent till Livregementets husarer (K 3), dels ock att

K 3:s cykelkontingent skulle i samband med indragningen av K 2 förläggas

till Älvsborgs regemente (115).

Sedan Kungl. Maj :t uppdragit åt chefen för armén att genomföra dessa

förändringar i arméns organisation samt att till Kungl. Maj :t inkomma

med förslag till de närmare bestämmelser som borde i anledning av förändringarna

meddelas av Kungl. Maj :t, har chefen för armén, efter arméförvaltningens

hörande och efter att hava samrått med försvarets civilförvaltning,

fortifikationsförvaltningen, försvarets sjukvårdsstyrelse och statens

organisationsnämnd, med skrivelse den 24 augusti 1951 ingivit utredning

med förslag i ämnet.

Avvecklingen av K 2 har enligt förslaget förutsatts skola ske i fyra etapper,

omfattande den första etappen tidsperioden intill den 16 april 1952

och de övriga etapperna tidsperioderna den 16 april—den 30 juni, den 1

juli—den 30 september samt den 1 oktober—den 31 december 1952.

Kungl. Maj :t har enligt beslut den 15 februari 1952 bemyndigat arméchefen

att i mån av behörighet vidtaga åtgärder för avveckling av K 2 i

huvudsak enligt i utredningen framlagd plan. Den mobiliseringscentral,

som förutsatts skola ersätta K 2 fr. o. in. ingången av budgetåret 1952/53,

har föreskrivits skola förläggas till Ljungbylied och benämnas Skånska

kavallerimobiliseringscentralen (kavmobcL) samt anslutas till Herrevadsklosters

remontdepå. Chefen för denna depå har föreskrivits skola i egenskap

av chef för mobiliseringscentralen vara underställd befälhavaren för

Kristianstads försvarsområde (fo 14).

Beträffande personalfrågor i övrigt, som sammanhänga med avvecklingen,

har Kungl. Maj:t meddelat bl. a. följande bestämmelser.

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Som utbildningsbefäl vid de cykelkontingenter från K 2 och K 3, som

forutsatts skola förläggas till I 7 respektive I 15, skola vid vartdera infanteriregementet

tjänstgöra iöljande ordinarie militära beställningshavare ur

kavalleriet, nämligen 4 ryttmästare, 6 löjtnanter, 3 fanjunkare, 5 sergeanter

och 6 överfurirer. Officerare och underofficerare skola fr. o. m. den 1

oktober 1952 placeras till tjänstgöring vid vederbörligt regemente. Intill

nämnda dag må, i mån av tillgång på personal, officerare, underofficerare

och överfurirer, i första hand från K. 2, kommenderas till tjänstgöring vid

vederbörligt infanteriregemente.

övrig officers- och underofficerspersonal, utom musikpersonal, vid K 2

placeras till tjänstgöring vid andra kavalleriförband fr. o. in. den 15 april

1952 eller den senare tidpunkt under 1952, som med hänsyn till befälsbeliovet

vid regementet under avvecklingstiden är lämplig.

Musikfanjunkare och musiksergeanter vid eller i K 2 må placeras eller

tills vidare, dock längst intill den 1 oktober 1952, kommenderas till tjänstgöring

vid andra närliggande truppförband.

Det skall ankomma på vederbörande förvaltningsmyndigheter att i samråd

med arméchefen vidtaga åtgärder för omplacering av civil ordinarie

personal vid K 2 till annan tjänst inom krigsmakten eller för att eljest

bereda personalen annan anställning.

Civil icke-ordinarie personal vid K 2, som icke i enlighet med vad arméchefen

föreslagit erfordras för fortsatt tjänstgöring inom försvaret, skall

uppsägas och entledigas fr. o. in. tidpunkt, då personalen icke längre är

erforderlig vid regementet

Av arvodesbefattningarna vid K 2 för pensionerade underofficerare skola

3 indragas fr. o. in. den 1 oktober 1952 och 4 fr. o. in. den 1 januari 1953. I

I fortsättningen lämnas en redogörelse för arméchefens förslag rörande

avvecklingen av Iv 2 i de delar ärendet icke avgjorts genom Kungl. Maj:ts

beslut den 15 februari 1952.

I gällande personalförteckning äro för Herrevadsklosters remontdepå

uppförda arvodestjänster för depåchef i 1:31 och för förvaltningsunderofficer

i 1:20. Arméchefen har föreslagit, att tjänsterna uppflyttas till

1:34 respektive 1:21. Såsom skäl härför har åberopats de ökade arbetsuppgifter

och det ökade ansvar, som omorganisationen medförde för dessa

belattningshavare. Därjämte har föreslagits att ett biträde för skriv- och

kontorsgöromål övergångsvis tillföres remontdepån.

För mobiliseringscentralens förråd har arméchefen föreslagit skola avses

1 förrådsvaktmästare och 4 förrådsmän, redovisade vid fo 14, samt 1 fanjunkare

på aktiv stat vid kavalleriet såsom förrådsunderofficer. Förrådsunderofficeren

förutsättes jämväl skola tjänstgöra såsom kasernunderofficcr

för såväl mobiliseringscentralen som det s. k. Ljungbyhedlägret.

Enär truppregistreringen av K2:s cykelförband avses att överföras till

I 7, har arméchefen räknat med att personaldetaljen vid I 7 tillföres ett

biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Den frivilliga utbildningsverksamheten i Hälsingborgsområdet ledes av

försvarsområdesbefälhavaren i Malmö (foll). Arméchefen har framhållit,

att Iv 2 utgjorde ett stöd för denna utbildningsverksamhet inom såväl Hälsingborgs-

som Ängel bo! in.sområdena genom alt regementet kunde ställa

s. 100 Kontrollera mot PDF

100 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

instruktörer och materiel till förfogande. När detta stöd bortfölle borde

enligt arméchefen i princip andra förband, främst ur garnisonen i Hässleholm,

övertaga motsvarande uppgifter. Dock borde viss förstärkning ske

av personalen vid försvarsområdet. Sålunda borde inrattas 1 arvodestjänst

för hemvärnsunderofficer i 1: 20 samt till försvarsområdet kommenderas

1 underofficer på aktiv stat såsom biträdande instruktör, båda befattningshavarna

med placering i Hälsingborg. Tjänsterna borde vid första tillsättandet

vara förbehållna underofficerare vid K 2. Vidare erfordrades vid

försvarsområdet med placering i Hälsingborg 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål,

gemensamt för hemvärns- och utbildningsavdelningarna.

Rörande den militära ordinarie personalen har arméchefen förslagit bl. a.

följande.

Den för K 2 avsedda regementschefsbeställningen vid kavalleriet har föreslagits

skola, efter det nuvarande innehavaren avgått eller förflyttats till

annan beställning, utbytas mot en majorsbeställning, avsedd för K 4, vid

vilket förband behov förelåge av ytterligare en regementsofficer.

Eu majorsbeställning, som komme att bli övertalig, har föreslagits överförd

till infanteriskjutskolan (InfSS). Härom har arméchefen anfört följande.

Enligt gällande personalförteckning finnes vid InfSS 1 majorsbeställning,

avsedd för chefen för skyddsskolan. På grund av den ringa tekniska

utbildning, som under senare år ägt rum, har emellertid chefen för skyddsskolan

tagits i anspråk för taktikundervisning vid de truppslagsofficersskolor,

som förlagts till Rosersberg. Vid InfSS föreligger oundgängligt behov

av en kompetent taktiklärare även under de tider, då truppslagsofficersskolorna

icke ha någon undervisning. Med hänsyn till den ökade vild,

som numera åter måste tillmätas skvddsutbildningen inom armén, ar det

oundgängligen nödvändigt, att det finnes en sakkunnig målsman för arméns

skyddstjänst. På grund härav föreslås, att en genom K 2:s indragning övertalig

majorsbeställning vid kavalleriet överflyttas till InfSS.

Till InfSS har vidare föreslagits skola överflyttas beställningar för 1

ryttmästare (tygofficer) och 1 fanjunkare (tygunderofficer). Övriga officers-

och underofficersbetällningar utom musikpersonal har förutsatts även

i fortsättningen skola redovisas på kavalleriets stat.

Beträffande överfurirsbeställningarna har föreslagits att G skola överföras

till I 7, 6 till I 15, 1 till K 3 och 2 till K 4.

Vad angår beställningarna för icke-ordinarie manskap utom musikpersonal

har föreslagits, att 9 beställningar för vicekorpraler och meniga

indragas. Övriga beställningar borde enligt förslaget fördelas på andra

förband.

Samtliga beställningar för den civila ordinarie personalen beräknades

enligt arméchefen kunna dragas in fr. o. m. den 1 januari 1953.

Av andra extra ordinarie tjänstemän än manskap avsåges 12 remontryttare

överföras till K 3, K 4 och Herrevadsklosters remontdepå. Övrig personal

kunde dragas in.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj-.ts proposition nr 120.

Vad angår musikpersonalen liar chefen för armén anfört, att frågan

hur det skulle förfaras med denna personal sammanhängde med Kungl.

Maj :ts framtida ställningstagande till den militära musikorganisationen i

dess helhet. I avvaktan på detta ställningstagande borde personalen tills

vidare kommenderas till tjänstgöring i Hälsingborgs närhet. Särskild uppmärksamhet

borde ägnas de musiksergeanter i K 2, som til! följd av befordringsläget

icke kunnat erhålla sergeants lön.

Beträffande den vid K 2 placerade personal som redovisas på andra

personalstater har föreslagits att beställningen för bataljonsläkare överföres

till Svea livgarde (II). Angående behovet av en ny läkare vid I 1

hänvisas till vad som anförts under punkten 15 i det föregående. Beställningarna

för 1 regementsveterinär och 2 förvaltare vid intendenturkåren

borde enligt förslaget indragas vid vakans. En övertalig kaptensbeställning

vid intendenturkåren (regementsintendent) borde i avvaktan på

slutligt ställningstagande till organisationen av försvarsområdesstaberna

och behovet av intendenter på aktiv stat vid dessa staber icke indragas.

En beställning för furir i sjukvårdstjänst föresloges skola indragas.

Chefen för armén har i särskild skrivelse den 26 november 1951 anfört

följande: På grund av indragningen av K 2 och T 2 N komrne viss icke-ordinarie

personal och arbetarpcrsonal att bli övertalig den 1 juli 1952 eller

senare under budgetåret 1952/53. I den mån lämpliga befattningar inom

armén funnes lediga vid ifrågavarande tidpunkt komrne dessa att erbjudas

den personal, som sålunda bleve övertalig. Vederbörande myndigheter hade

av arméchefen orienterats härom. Emellertid kunde förutses, att det icke

bleve möjligt att bereda samtliga övertaliga anställning. En stor del av

dem, som i så fall måste avskedas, hade varit i statens tjänst ett flertal år.

Dessa borde erhålla ekonomisk kompensation. Arméchefen hemställde därför,

att dylik personal inåtte beredas årlig ersättning eller avsked^ersättning.

Försvarets civilförvaltning har i yttrande (»Vis 1951) förklarat att ämbetsverket

ansåge det skäligt, att ifrågavarande personal bereddes viss gottgörelse.

I samband därmed har civilförvaltningen erinrat om att 1945 års

försvarskommitté i sitt betänkande med förslag angående försvarets organisation

del I (SOU 1947: 72, s. 115 o. f.) behandlat förevarande spörsmål

och därvid anfört i huvudsak följande.

Gottgörelse till icke-ordinarie befattningshavare och arbetare, vilka bleve

övertaliga och icke kunde beredas anställning i den nya försvarsorganisationen,

torde kunna bestämmas i huvudsaklig anslutning till de i kungörelsen

1926: 10 tillämpade allmänna principerna och således för olika

kategorier befattningshavare utgöra antingen förtidspension eller ock avskedsersättning

i form av ett engångsbelopp. Med beaktande av de regleringar,

som genom kungörelserna 1946:402 och 1947:657 vidtagits beträffande

tidigare beviljade förtidspensioner och årliga ersättningar, syntes förtidspensionerna

för de löntagare, vilka komine att beröras av pcrsonalindrag
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

ningarna, böra bestämmas till enahanda belopp, som enligt 1947 års pensionsreglementen

skulle utgå som ålderspension — inberäknat därå belöpande

rörligt tillägg — för respektive pensionstagare med utgångspunkt

från antalet vid tidpunkten för entledigandet intjänta tjänstår. Såsom villkor

för erhållande av förtidspension borde i anslutning till vad därom föreskrivits

i såväl kungörelsen 1926: 10 som Kungl. Maj:ts brev den 30 november

1945 angående årlig ersättning och avskedsersättning åt viss övertalig

personal vid tvätt- och reparationstjänsten inom försvarsväsendet gälla

bl. a., att löntagaren vid tidpunkten för avgången ur tjänst uppnått en

levnadsålder av minst 50 år och vid samma tidpunkt hade en sammanlagd

anställningstid i statens tjänst av minst 15 år. Förtidspension borde utgå

fr. o. in. dagen näst efter den, då avgång ur tjänst ägde rum, intill den dag,

då löntagaren ägde uppbära tjänstelivränta eller pension, vid vars bestämmande

hänsyn tagits till den anställningstid, för vilken den årliga ersättningen

beräknats. I övrigt syntes de i Kungl. Maj :ts förenämnda brev den

30 november 1945 intagna bestämmelserna i stort sett kunna tillämpas.

Kommittén ville slutligen i detta sammanhang framhålla, att för det fall,

att löntagare vid inträdet i pensionsåldern tillkommande tjänstelivränta

eller annan pensionsförmån skulle understiga förtidspensionens belopp,

billighetsskäl talade för att tjänstelivräntan eller pensionsförmånen avpassades

så, att den svarade mot förtidspensionens belopp. — Beträffande civila

löntagare, som icke uppfyllde villkoren för att kunna erhålla förtidspension,

föresloge försvarskonnnittén, att dylik personal skulle tillerkännas avskedsersättning

med ett engångsbelopp. Vad anginge storleken av denna

ersättning ansåge kommittén med hänsyn till arbetsmarknadsläget tillfyllest,

att ersättningen bestämdes enligt de i förenämnda brev den 30

november 1945 angivna, i förhållande till motsvarande ersättning enligt

kungörelsen 1926: 10 snävare grunderna. Ersättningen, som skulle utgå

allenast till löntagare med minst fem års anställningstid, skulle alltså motsvara

eu månads eller, om anställningstiden uppgått till minst 10 år, två

månaders arbetsförtjänst.

Civilförvaltningen har ansett angivna ersättningsgrunder böra vinna tilllämpning

jämväl å personal, som i samband med nu ifrågavarande organisationsförändringar

blir övertalig, och har därför föreslagit, att av riksdagen

utverkas ett allmänt bemyndigande för Kungl. Maj :t att pröva och avgöra

i samband härmed uppkommande frågor i huvudsaklig överensstämmelse

med de av 1945 års försvarskommitté angivna grunderna. Uppkommande

kostnader ha förutsatts skola bestridas, beträffande årliga ersättningar från

det under tolfte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget Diverse pensioner

och understöd in. in. och beträffande avskedsersättningar från de anslag,

från vilka löntagarens avlöningskostnader omedelbart före avgången bestritts.

Departementschefen.

1. I enlighet med beslut av innevarande års riksdag angående placering

i lönegrad av vissa chefstjänster (prop. 1952: 1, bil. 2, p. 2; rd. skr. 44)

skall den överstebeställning i Ma 12 vid generalstabskåren, som avses för

chefen vid sektion I vid arméstaben, utbytas mot en beställning för överste

i Mo 14.

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 120.

Förslaget om att till extra ordinarie anställning överföra den för bilddetaljen

inrättade extra tjänsten för biträdande ingenjör i Cg 19 kan jag

icke för närvarande biträda.

Ej heller kan jag tillstyrka, alt ytterligare en tjänst för pcrsonalassistent

inrättas.

I sammanställningen angivna förslag till förändringar beträffande kontorspersonal

vid annéstaben torde icke nu böra föranleda annan åtgärd

än att den för personalavdelningen avsedda kanslibiträdestjänsten i Ca 11

i anslutning till beslut av innevarande års riksdag angående lönegradsplacering

för viss biträdespersonal in. in. (prop. 14; rd. skr. 45) utbytes mot

en kontoristtjänst i Ca 13. Till följd av nämnda riksdagsbeslut böra vidare,

i utbyte mot en kanslibiträdestjänst i Ca 11 och två biträdestjänster för

skriv- och kontorsgöromål, inrättas ytterligare en kontoristtjänst i Ca 13,

avsedd för sekreteraren åt chefen för utbildningsavdelningen in. m., respektive

två tjänster för kanslibiträden i Ce 11, avsedda det ena biträdet för

diarieföring och registrering på chefsexpeditionen och det andra för biblioteksarbete.

Förslaget att eu tjänst för förrådsförman inrättas för den förste expeditionsvakt

i Ca 11, som f. n. uppbär vikariatslön i 14 lönegraden, upptager

jag ej i förevarande sammanhang till prövning.

2. Jag kan icke tillstyrka att den vakanta, för T 2 N avsedda bataljonsläkarbeställningen

i Ca 27 tillföres infanteriets kadettskola. Beställningen

bör i stället indragas fr. o. in. nästa budgetår.

Det kan ifrågasättas huruvida icke, liksom i allmänhet vid mobiliseringscentraler,

göromålen som förrådsunderofficer vid bär avsedda mobiliseringscentral

böra fullgöras av underofficer i arvodesbefattning. Med hänsyn till

att ifrågavarande förrådsunderofficer tills vidare torde komma att tagas i

anspråk för skötseln av det nuvarande etablissementet i Nora, anser jag

mig emellertid böra tillstyrka, att för befattningen tills vidare avses en

fanj,unkare. Den vakanta arvodesbefattningen för förrådsunderofficer bör

bibehållas på personalförteckningen. Föreskrift bör emellertid meddelas om

att befattningen icke får tillsättas så länge berörda arbetsuppgifter fullgöras

av underofficer på aktiv stat.

De i övrigt under förevarande punkt föreslagna personalförändringarna

torde böra genomföras.

3. Jag ansluter mig till arméchefcns förslag om att Lv3:s mobiliseringscentral

i Stockholm skall indragas i samband med regementets förflyttning

till Norrtälje och att i stället skall inrättas en särskild luftvärnsavdelning

vid Stockholms försvarsområdesstab. Till frågan om härför erforderliga

jämkningar i personalförteckningarna torde jag få återkomma sedan

förslag härom, grundat på vederbörliga organisationsundersökningar, framlagts

av arméchefen. Under tiden torde den f. n. för materielvård in. m.

anställda personalen vid mobiliseringscentralen få i erforderlig utsträckning

disponeras vid försvarsområdet med Stockholm såsom stationeringsort.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Beträffande personaluppsättningen vid Lv3:s maskinanläggningar ansluter

jag mig till arméchefens förslag. Med hänsyn till den osäkerhet som

f. n. råder i fråga om det framtida utnyttjandet av de lokaler, som betjänas

av anläggningarna i Stockholm, torde i princip befattningarna vid

dessa anläggningar böra tills vidare tillsättas med extra tjänstemän. I den

mån för anläggningarna i Stockholm avses därstädes redan nu anställd ordinarie

eller extra ordinarie personal, torde befattningarna tills vidare böra

vid avgång ersättas med extra tjänstemän.

4.—6. De förslag, som redovisats under dessa punkter, kan jag f. n. ej

biträda.

7. De föreslagna överflyttningarna till luftvärnets stat av beställningar

från andra personalstater torde böra genomföras.

8. Den på luftvärnets stat uppförda, för chefen för radarskolan avsedda

beställningen för överstelöjtnant eller major bör tills vidare kvarstå på

luftvärnets stat.

Jag är icke f. n. beredd föreslå att ytterligare officersbeställningar inrättas

för radarskolans räkning. 1

Beställningar för arméingenjörs- och tygstatspersonal torde böra finnas

inrättade för radarskolan i den utsträckning arméchefen föreslagit. Jag

föreslår dock att de båda arméingenjörsbeställningarna tills vidare uppföras

såsom extra ordinarie i Ce 29 respektive Ce 27.

Förslaget om att för radarskolan beräkna en tjänst för tekniskt biträde

i Ce It kan jag icke för närvarande biträda.

I avvaktan på närmare utredning beträffande vakttjänstens ordnande

vid skolan är jag icke beredd tillstyrka att mer än en vaktmästartjänst

inrättas. Denna tjänst torde böra hänföras till Ce 9.

Vad angår förrådsmän och biträden för skriv- och kontorsgöromål tillstyrker

jag arméchefens förslag på det sätt att jag förordar, att för nästa

budgetår vid skolan inrättas tre tjänster för förrådsmän och en tjänst för

dylikt biträde.

Jag räknar enligt föreliggande förslag med att för radarskolan skola

tillkomma två utbildningsarvoden för lärare i radar tjänst. Dessa arvoden

böra bestämmas till 1 560 kronor.

9. Vid anmälan av innevarande års statsverksproposition har jag vid

behandlingen av arméns anslag till furagering (prop. 1952: 1, bil. 6, punkt

44) förklarat mig icke för nästa budgetår räkna med någon kostnadskrävande

omorganisation av hundväsendet. De kostnader för hundväsendet,

som för närvarande bestridas från arméns avlöningsanslag, böra i anledning

härav belasta detta anslag även under nästa budgetår.

10. Vid behandlingen till statsverkspropositionen av arméns anslag till

övningar m. m. (prop. 1952: 1, bil. 6, punkt 48) har jag räknat med att

under budgetåret 1952/53 skall försöksvis anordnas fallskärmsjägarutbildning

även för värnpliktiga. Omfattningen av och löneställningen för den

personal, som under budgetåret behöver anställas för utbildningens bedrivande,

beräknar jag i enlighet med civilförvaltningens förslag, dock att

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

tills vidare en extra ingenjör i Cg 27 alltjämt bör vara anställd i stället för

den föreslagna extra ordinarie arméingenjören samt att medel böra beräknas

för anställning i 12 lönegraden av den förrådspersonal som utnyttjas

för fallskärmspackning. Kostnaderna för personalen i fråga synas böra

bestridas av delposten övrig extra personal.

11. Jag anser mig i likhet med civilförvaltningen kunna tillstyrka arméchefens

förslag till fortsatt utbyggnad av arméingenjörkåren.

Förslaget om att på arméingenjörkårens stat inrätta en arméingenjörsbeställning

av 1. graden, avsedd för marinförvaltningen, är jag fortfarande

icke beredd tillstyrka.

12. De under denna punkt redovisade förslagen om uppflyttning i lönegrad

av maj or sbeställningar vid fälttygkåren och om inrättande av nya sådana

beställningar kan jag f. n. ej biträda.

Jag anser mig böra tillstyrka, att tygstaten fr. o. m. nästa budgetår ytterligare

utbygges i enlighet med arméchefens förslag; dock förordar jag beträffande

de tre tygverkmästarbeställningarna, att samtliga i enlighet med

civilförvaltningens förslag upptagas såsom tygverkmästare av 2. klassen i

Ca 19. Förutom de beställningar jag i det föregående föreslagit skola tillkomma

för arméns radarskola böra alltså följande beställningar nu tillföras

tygstaten, nämligen tre tygverkmästare av 2. klassen i Ca 19, sju tyghantverkare

av 1. klassen i Ca 18, 19 tyghantverkare av 2. klassen i Ca 16 och

åtta armétekniker i Ca 12. I samband härmed kunna 35 furirsbeställningar

vid tygstaten indragas.

13. Jag anser mig böra biträda förslaget alt från och med nästa budgetår

vid Svea livgarde inrätta eu beställning för musikinspektör i Ma 10

i utbyte mot den befintliga musikdirektörsbeställningen. Innehavaren av

den nya beställningen bör såsom förutsatts fullgöra arbetsuppgifter såsom

inspektör för musikverksamheten inom hela försvaret.

Däremot är jag icke nu beredd taga ställning till förslaget att utbyta den

till följd av indragningen av Norrbottens artillerikår övertaliga kårehefsbeställningen

mot en för lärare vid krigshögskolan avsedd beställning.

Såsom myndigheterna föreslagit bör för Svea trängregementes mobiliseringscentral

i Solna inrättas en arvodesbefattning för förrådsunderofficer

i 1: 20 i utbyte mot den övergångsvis kvarstående fanjunkarbeställning vid

intendenturkåren, vars innehavare f. n. tjänstgör som förrådsunderofficer

vid centralen. Arvodesbefattningen bör få tillsättas först i samband med alt

fanjunkarbeställningen efter pensionsavgång kan indragas.

14. Den år 1951 beslutade höjningen av sjuksköterskornas avlöningsförmåner

torde böra föranleda en förbättring även av de förmåner som tillkomma

personal i reservsjuksköterskekåren. Jag anser mig böra förorda att

denna förbättring i enlighet med civilförvaltningens förslag åstadkommes

genom att dagarvodet under föreskriven årlig tjänstgöring höjes från åtta

till tio kronor.

15. Jag tillstyrker förslaget, att I 1 tillföres en ny beställning för bataljonsläkare

i Ca 25. Härför bör utnyttjas den bataljonsläkarbeställning, som

blir övertalig genom indragningen av K 2 (jfr p. 22).

s. 106 Kontrollera mot PDF

106 Kungl. Alaj:ts proposition nrl20.

Övriga under denna punkt redovisade förslag är jag icke beredd att f. n.

tillstyrka.

16. Den ökade medelsanvisning, som föreslagits under denna punkt,

anser jag mig böra tillstyrka.

17. Jag biträder förslaget att den ifrågavarande vaktmästartjänsten i

Ce 9 vid VI. militärbefälsstaben omvandlas till en bilförartjänst i Ce 10.

Till frågan huruvida befattningen i framtiden bör avses för äldre underbefäl

tager jag icke nu ställning.

Vidare kan jag tillstyrka de under förevarande punkt föreslagna, i sammanställningen

redovisade förändringarna beträffande förrådspersonal.

Jag är icke för närvarande beredd förorda ändrad löneställning för de

befintliga vaktmästartjänsterna vid A 8 och arméns intendenturförråd i

Stockholm.

I likhet med civilförvaltningen är jag icke heller nu beredd förorda något

av de förslag till personalförändringar vid underofficersskolan och krigsskolan,

som berörts under denna punkt.

18. Förslaget att omvandla den extra lcanslibiträdestjänsten vid IV. militärbefälsstaben

till extra ordinarie kan jag icke heller nu förorda.

Jag är icke nu beredd pröva de föreslagna uppflyftningarna i lönegrad

av ett kontorsbiträde hos arméöverläkaren samt två biträden för

skriv- och kontorsgöromål vid V. och VI. militärbefälsstaberna. Ej heller

kan jag tillstyrka att föreståndarna för plåt- och maskingruppen vid I 2

och I 19 nu erhålla sådan uppflyttning.

Övriga under förevarande punkt redovisade förslag kan jag biträda.

19. Jag är icke heller nu beredd tillstyrka att de till 9 lönegraden hänförda

hästskötartjänsterna vid remontdepåerna uppflyttas till tjänster för

remontdressör ill lönegraden.

Jag kommer senare under detta anslag att föreslå omreglering av vissa

vid försvarsgrenarna utgående arvoden med hänsyn till de 1951 genomförda

löneförhöjningarna. På grund härav föranleder förslaget under denna

punkt om höjning av vissa vid veterinärväsendet utgående arvoden icke

något särskilt uttalande från min sida.

Vad i övrigt föreslagits och anförts under denna punkt ger mig icke

anledning till erinran.

20. De i sammanställningen angivna lönegradsuppflyttningarna böra i

anslutning till berörda riksdagsbeslut genomföras fr. o. m. nästa budgetår.

Därvid har hänsyn icke tagits till de inskränkningar i lönegradsuppflyttningarna

som, på sätt förutsatts i riksdagsbeslutet, kunna förekomma med

hänsyn till att vederbörande tjänsteman icke avlagt viss avgångsexamen.

Erinran om ifrågavarande undantag från eljest gällande lönegradsplacering

bör intagas i personalförteckningen.

21. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har Kungl. Maj:t enligt

beslut den 11 januari respektive den 8 februari 1952 meddelat bestämmelser

rörande rationalisering av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. vid

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

A 4 och A 7. De i besluten förutsatta ändringarna i personalförteckningarna

torde böra vidtagas för budgetåret 1952/53. Jag föreslår vidare att för förbanden

inrättas följande beställningar, nämligen 1 för A 7 avsedd beställning

för arméingenjör av 2. graden i Ca 27 vid arméingenjörkåren, 2 förvaltarbeställningar

i Ma 8 vid fälttygkåren, avsedda den ena för A 4 och

den andra för A 7, samt 2 förvaltarbeställningar i Ma 6 (regementsexpeditionsföreståndare,

personalregistrator) vid vartdera av A 4 och A 7. I samband

därmed torde vid vartdera förbandet 2 styckjunkarbeställningar böra

indragas.

Jag vill vidare anmäla, att Kungl. Maj :t, i enlighet med vad som förutsatts

i propositionen 1951: 110 (s. 112), genom beslut den 24 augusti och

den 28 september 1951 respektive den 1 november 1951 fastställt ändrad

organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid Södermanlands pansarregemente

(P3) och Karlsborgs luftvärnsregemente (Lvl). Erforderliga

ändringar i anslutning til! berörda beslut torde böra vidtagas i personalförteckningarna.

I enlighet med arméchefens av civilförvaltningen tillstyrkta framställning

av den 3 november 1951 föreslår jag, att en överfurirsbeställning,

avsedd för en för P 4 och III. militärbefälsstaben gemensam körcentral, inrättas.

Av arméchefen föreslagen förändring beträffande 1 tjänst för skrivoch

kontorsgöromål vid P 4 har icke givit mig anledning till erinran.

I propositionerna 1950: 110 (s. 12, 46 och 57) och 1951:110 (s. 70, 102

och 112) ha förslag framlagts till personalförändringar i anledning av förutsatta

rationaliseringar av stabs- och förvaltningstjänsten vid samtliga vid

ifrågavarande Lid motoriserade artilleriregementen (typförband A 6) samt

vid Skånska luftvärnskåren (Lv4; typförband). Beslut har sedermera

fattats om motorisering av A 2 (prop. 1951: 110, s. 12 o. f.). Rationalisering

av sistnämnda förband och återstående luftvärnskårer kommer att succesivt

genomföras. Jag föreslår, att erforderliga beställningar och befattningar

inrättas för dessa förband samt att medel beräknas för att anställa övrig

personal vid förbanden fr. o. in. nästa budgetår. I sammanställningen över

yrkanden ha under förevarande punkt upptagits de personalförändringar

som, såvitt nu kan bedömas, erfordras för att genomföra rationaliseringarna

på här ifrågavarande områden. Personalförslagen överensstämma i huvudsak

med de för vederbörande typförband fastställda personalstaterna. Då

frågan om den regionala och lokala fortifikations- och byggnadsförvaltningens

organisation ännu icke lösts, böra tills vidare inga förändringar

beträffande kasernvårdsavdelningarna vidtagas. I enlighet härmed föreslår

jag inga beställningar för kasernförvaltare. I övrigt föreslår jag, att

för A 2 inrättas eu arméingcnjörbeställning i Ce 24 vid arméingenjörkåren

samt att förvaltarbeställningar till det antal, som angivits i sammanställningen

över yrkanden under denna punkt, inrättas vid A 2, Lv 5—Lv 7 och

fälttygkåren, varvid förvaltat-beställningarna vid förbanden förutsättas

skola placeras i Ma 6 och vid fälttygkåren i Ma 8. Jag förordar vidare,

opaginerad Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

att befattningar för pensionerade officerare inrättas till det antal soin angivits

i berörda sammanställning samt att indragning av beställningar för

styckjunkare och befattningar för pensionerade underofficerare vidtagas

i enlighet med vad i sammanställningen angivits. Speciella förhållanden

vid de särskilda förbanden kunna komma att föranleda avvikelser från

de angivna personaluppsättningarna. Såvitt avser arvodesbefattningar för

pensionerad personal bör Kungl. Maj:t äga att reglera de personalförändringar

som sålunda komma att erfordras.

Statens organisationsnämnd har avgivit rapport över organisationsundersökningar

vid Ing 3, InfSS och ArtSS samt över kompletterande undersökningar

vid K 3, K 4 och S 1 Sk. Ehuru slutlig ställning till dessa organisationsfrågor

ännu icke kunnat tagas har jag likväl ansett mig böra föreslå

vissa personalförändringar som, såvitt nu kan bedömas, bliva erforderliga

för att organisationen skall kunna ändras.

Vad först angår Ing 3 förordar jag att 1 förvaltarbeställning i Ma 8 inrättas

på fälttygkårens stat med placering vid tygförrådet samt att 2 förvaltarbeställningar

i Ma 6, avsedda för kårexpeditionsföreståndare och personalregistrator,

uppföras på ingenjörtruppernas personalstat. Beställningar

för 1 fanjunkare och 1 överfurir kunna indragas. Vidare erfordras icke

längre beställning för ingenjörförrådsförvaltare. 2 arvodesbefattningar i

1:20 föreslås tillkomma (föreståndare för förrådsbokföringskontor och i

ekonomi tjänst) och 5 sådana befattningar indragas (biträde i personaldetalj

och åt regementsintendent, expeditionsunderofficer, köksföreståndare

och tygunderofficer). Viss ökning av antalet icke-ordinarie tjänstemän

beräknas bli erforderlig.

Beträffande härefter K 3 och S 1 Sk ha undersökningarna enligt organisationsnämndens

uppfattning bestyrkt, att stabs- och förvaltningstjänsten

vid dessa förband kan samordnas. Med anledning härav förordar jag i

detta hänseende följande personalförändringar. För tygförrådet vid K 3

inrättas 1 förvaltarbeställning i Ma 8 på fälttygkårens stat. Härigenom

kunna indragas 2 arvodesbefattningar för underofficerare (1:20) avsedda

för 1 tygunderofficer vid vartdera av K 3 och S 1 Sk. På kavalleriets personalstat

uppföras 2 förvaltarbeställningar i Ma 6 (regementsexpeditionsföreståndare

och personalregistrator vid K 3) i utbyte mot 2 fanjunkarbeställningar.

2 arvodesbefattningar för pensionerade officerare (1:29), avsedda

för biträdande inobiliseringsofficer och skvadronschef, tillkomma vid K 3.

Förutom i det föregående omnämnda 2 befattningar för pensionerade underofficerare

kunna ytterligare 5 sådana arvodesbefattningar vid K 3 och S 1 Sk

indragas (biträde i personaldetalj och åt regementsintendent samt köksföreståndare

vid K 3, biträde i personaldetalj och expeditionsunderofficer

vid S 1 Sk). Vid K 3 bör tillkomma 1 befattning för pensionerad underofficer

i 1:20 (föreståndare för förrådsbokföringskontor). Vid K 3 erfordras

dessutom vissa extra ordinarie tjänstemän, varigenom personaluppsättningen

vid S 1 Sk kan undergå en mindre minskning.

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Enligt föreliggande förslag bör personalorganisationen vid K 4 givas en

något annorlunda struktur än den som föreslagits för K 3 med S 1 Sk och

vilken angivits vara normalorganisation. På grundval av föreliggande förslag

beräknar jag för K 4 följande personaländringar. 1 förvaltarbeställning

i Ma 8 på fälttygkårens stat (tygförrådet) samt 2 förvaltarbeställningar

i Ma 6 på kavalleriets stat (regementsexpeditionsföreståndare och

personalregistrator) tillkomma, varigenom 1 arvode för pensionerad underofficer

i 1: 20 (tygunderofficer) samt 2 fanjunkarbeställningar på kavalleriets

stat kunna indragas. För skvadronschefsbefattning erfordras 1 pensionerad

officer i 1: 29. Därjämte bör tillkomma 1 befattning för pensionerad

underofficer i 1: 20 (föreståndare för förrådsbokföringskontor) samt utgå

3 sådana befattningar (biträde i personaldetalj och åt regementsintendent

samt köksföreståndare). Viss ökning av antalet extra ordinarie tjänstemän

beräknas bliva erforderlig.

Angående Inf SS föreslår jag, att eu förvaltarbeställning i Ma 8 inrättas

vid fälttygkåren. I enlighet med vad jag ämnar förorda vid behandlingen

i det följande av personalförändringar i samband med K2:s avveckling

torde beställningar för en ryttmästare (tygofficer) i Ma 9 och en fanjunkare

(tygunderofficer) i Ma 5 vid K 2 böra överflyttas till infanteriskjutskolans

stat. Jag förutsätter att sistnämnda beställning vid inträffande ledighet

indrages och att först därvid förvaltarbeställningen tillsättes. Därjämte

bör, såsom civilförvaltningen föreslagit i skrivelse den 5 februari 1952, en

särskild beställning för kassachef inrättas vid skolan. Härför bör avses en

befintlig beställning för förvaltare (i kassatjänst) vid intendenturkåren,

som eljest genom indragningen av K 2 skulle bli övertalig. Beställningen

bör placeras i Ma 8. Vidare förordar jag, att beställningen på infanteriskjutskolans

stat för fanjunkare eller styckjunkare utbytes mot beställning

för fanjunkare, styckjunkare eller sergeant. Beträffande arvodestjänster

för pensionerad personal böra tjänsterna för intendent m. m. och tygofficer

i 1: 29 samt för köksföreståndare och tygunderofficer i 1: 20 utgå. Tjänster

för kasernkompanichef i 1: 29 samt föreståndare för förrådsbokföringskontor

och skjutfältsunderofficer i 1: 20 tillkomma. Vidare böra tjänster

tillkomma för 1 skogvaktare i Ca 16 i utbyte mot nuvarande arvodestjänst,

1 kansliskrivare i Ca 15 i utbyte mot kontoristtjänst i Ca 13, 2 kanslibiträden

i Ca 11 samt 2 förrådsvaktmästare i Ca 12, de sistnämnda i utbyte

mot motsvarande extra tjänster.

Beträffande slutligen ArtSS, som avses i förvaltningshänseende skola

underställas chefen för Bergslagens artilleriregemente (A 9), förordar jag,

att 1 förvaltarbeställning i Ma 8 inrättas vid fälttygkåren. Vidare bör 1

arvodestjänst i 1: 20 för förrådsunderofficcr tillkomma på A9:s stat och 1

dylik tjänst för köksföreståndare på artilleriskjutskolans stat utgå. De på

artilleriskjutskolans stater uppförda tjänsterna för köksföreståndare i Ca 12

och biträdande intendent i 1: 29 torde böra överföras till A9:s stater.

22. Det förslag rörande avvecklingen av K 2 in. in. som arméchefen

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

framlagt har, som framgår av redogörelsen i det föregående under denna

punkt, i vissa delar redan föranlett beslut av Kungl. Maj :t.

Av arméchefen framlagda förslag om förbättrade löneställningar för

chefen för remontdepån och förvaltningsunderofficeren vid depån kan jag

för närvarande icke tillstyrka. Jag har däremot icke något att erinra mot

att ett biträde för skriv- och kontorsgöromål tillföres depån.

Jag förordar, att såsom förrådsunderofficer vid mobiliseringscentralens

förråd tills vidare avses en fanjunkare på kavalleriets stat. Arméchefens

förslag i övrigt i denna del föranleder icke någon erinran från min sida.

Den föreslagna personalförstärkningen vid personaldetaljen vid I 7 kan

jag tillstyrka liksom förslagen om att vid fo It inrätta 1 arvodestjänst i

1:20 för hemvärnsunderofficer och 1 tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Enligt Kungl. Maj :ts förenämnda beslut ha bestämmelser meddelats om

tjänstgöring vid I 7 och I 15 för ett antal officerare, underofficerare och

överfurirer ur kavalleriet. Ifrågavarande beställningar för officerare och

underofficerare torde tills vidare böra redovisas på kavalleriets stat. Beträffande

överfurirsbeställningarna tillstyrker jag arméchefens tidigare

redovisade förslag om beställningarnas överförande till andra förband.

I enlighet med Kungl. Maj :ts nyssnämnda beslut skola arvodesbefattningarna

för pensionerade underofficerare indragas.

Jag är f. n. ej beredd biträda förslaget att utbyta den övertaliga regemcntschefsbeställningen

vid kavalleriet mot en majorsbeställning. Vid uppkommande

ledighet i beställningen torde densamma emellertid tills vidare

icke böra indragas.

I enlighet med arméchefens förslag förordar jag att beställningar vid

kavalleriet för 1 major, 1 ryttmästare och 1 fanjunkare överflyttas till InfSS.

Enär den civila ordinarie personalen vid K 2 synes kunna placeras på

andra befattningar inom krigsmakten eller beredas annan anställning,

kunna befattningarna för denna personal indragas.

Vad arméchefen föreslagit beträffande icke-ordinarie personal utom

musikmanskap har icke givit mig anledning till erinran.

Genom indragningen av K 2 blir musikpersonalen övertalig. I avvaktan

på att slutlig ställning tages till frågan om militärmusikens framtida organisation

böra beställningarna — med undantag av musikdirektörsbeställningen,

som är vakant — tills vidare icke dragas in. Personalen bör överföras

till andra förband. Vid uppkommande vakans böra beställningarna

icke få återbesättas utan Kungl. Maj :ts bemyndigande.

Vad angår personal på andra personalkårers än kavalleriet stater har

jag i det föregående (p. 15) förklarat mig tillstyrka, att den övertaliga

bataljonsläkarbeställningen vid K 2 utnyttjas för inrättande av en ny sådan

beställning i Ca 25 vid 11. Den nuvarande innehavaren av förstnämnda

beställning förutsättes skola erhålla begärd anställning på reserv
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

stat. Intill den 1 oktober 1953, då en å reservstat uppförd regementsläkarbeställning

beräknas bliva ledig, bör för detta ändamål kunna utnyttjas

vakant majorsbeställning å reservstaten. Såsom arméchefen föreslagit bör

beställningen för regementsveterinär indragas vid vakans. Av två förvaltarbeställningar

vid intendenturkåren bör den ena (i kassatjänst) överflyttas

till Inf SS i enlighet med vad jag tillstyrkt under nästföregående

punkt, medan den andra bör indragas vid vakans. Förslaget att tills vidare

bibehålla en övertalig kaptensbeställning vid intendenturkåren har icke givit

mig anledning till erinran.

Såsom arméchefen framhållit torde det icke bli möjligt att bereda samtlig

icke-ordinarie personal och arbelarpersonal, som i samband med avvecklingen

av K 2 och T 2 N blir övertalig, anställning. Starka skäl synes mig

tala för att av denna personal de som under en längre tid varit anställda

i statens tjänst erhålla viss gottgörelse. I enlighet med civilförvaltningens

förslag torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att pröva och avgöra i samband

med avvecklingen av förenämnda förband uppkommande frågor om

ersättning till övertalig icke-ordinarie personal och arbetarpersonal i huvudsaklig

överensstämmelse med de av 1945 års försvarskommitté angivna

grunderna. Uppkommande kostnader torde få bestridas på sätt civilförvaltningen

föreslagit.

På grund av beslut av innevarande års riksdag angående placering i

lönegrad av vissa chefstjänster (prop. 1952: 1, bil. 2, p. 2; rd. skr. 44)

skola, förutom den i det föregående (p. 1) angivna lönegradsuppflyttningen

av den för chefen för sektion I vid arméstaben avsedda överstebeställningen,

vidtagas följande lönegradsförändringar såvitt angår förevar ande anslag.

Beställningen som chef för krigshögskolan i Ma 12 uppflyttas till Mo 14.

De för K 3 och K 4 avsedda sekundchefs- respektive regementschefsbeställningarna

samt kårchefsbeställningarna vid artilleriet, luftvärnet och ingenjörtrupperna,

alla i Ma 12, ävensom beställningen som chef för infantcriskjutskolan

i Ma 12 eller Mall uppflyttas till Mo 13. Beställningarna som

chef för krigsskolan, arméns underofficersskola, artilleriskjutskolan och

luftvärnsskjutskolan, alla i Ma 12 eller Mall, placeras i Ma 12.

För riksdagen torde anmälas, att Kungl. Maj :t den 30 november 1951,

efter framställning från chefen för armén, medgivit, att ingenjörtruppernas

mobiliseringsccntraler från och med den 1 december 1951 må provisoriskt

överflyttas, mobiliseringscentralen i Karlstad från Göta till Svea

ingenjörkår och mobiliseringscentralen i Östersund från Svea till Bodens

ingenjörkår. överflyttningen erfordrar icke någon särskild medelsanvisning,

och någon omflyttning av personal kommer icke att äga rum. Beslutet

medför emellertid, att vissa formella jämkningar måste vidtagas under

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

rubriken Ingenjörkårerna i personalförteckningen för andra extra ordinarie

tjänstemän än manskap.

Den kontanta ersättningen till musikelever är i enlighet med beslut av

1948 års riksdag (jfr prop. 1948:206, s. 165) utformad i anslutning till

penningbidraget till värnpliktiga. Enligt Kungl. Maj:ts brev den 30 juni

1948 angående vissa anslag för budgetåret 1948/49 under riksstatens fjärde

huvudtitel äger sålunda musikelev åtnjuta — förutom inkvartering, beklädnad,

förplägnad och sjukvård eller ersättning för dylik förmån på sätt

för icke-ordinarie, medelst kontrakt för viss tid tillsatt manskap finnes

stadgat — kontantersättning, beräknad efter 540 kronor för år för de första

300 dagarna av anställningstiden och efter 720 kronor för år för tid därefter.

Vid anmälan till årets statsverksproposition av arméns anslag till

avlöningar in. m. till värnpliktiga har jag föreslagit förhöjning av penningbidraget

till värnpliktiga. Vidare har jag i det föregående förordat ändring

av bestämmelserna i kungörelsen om värnpliktsavlöning rörande bl. a. det

antal tjänstgöringsdagar, som skall kvalificera till erhållande av närmast

högre penningbidrag än det lägsta. Jag förutsätter att den kontanta ersättningen

till musikelever anpassas efter de föreslagna ändringarna angående

penningbidraget. Närmare bestämmelser härom torde böra meddelas av

Kungl. Maj :t. Kostnaderna för ifrågavarande omreglering av ersättningen

till musikelever beräknas för armén till omkring 17 000 kronor.

I anslutning till de under år 1951 genomförda avlöningsförhöjningarna

torde omreglering böra ske av flertalet vid försvarsgrenarna nu utgående

arvoden, i den mån så ej redan skett. Härvid räknar jag med att arvoden,

som äro avsedda att utgöra full ersättning för heltidstjänstgöring, skola uppräknas

med omkring 20 %. Huvuddelen av övriga arvoden åter — exempelvis

de befattningsarvoden, som upptagits i bilagan D till tilläggsbestämmelserna

till statens allmänna avlöningsreglemente, avdelning III. Tjänstemän vid

försvaret, samt i respektive försvarsgrenars förteckningar å vissa arvoden

och särskilda ersättningar upptagna bisysslearvoden — torde böra uppräknas

med omkring 10 %. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj :t att meddela

erforderliga närmare föreskrifter för arvodesregleringens genomförande.

Kostnaderna för densamma uppskattar jag för armén till omkring

60 000 kronor.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar

m. m. vid armén och med ledning av belastningen på arméns

avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår beräknar jag

nämnda anslag för budgetåret 1952/53 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 67 300 000 (+ 3 000 000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 6 500 000

(•— 100 000) kronor;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. Ilo

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 765 000

( + 95 000) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 37 700 000 (■—2 800 000

kronor;

Rörligt tillägg 34 375 000 (+ 21 065 000) kronor;

Pensionsmedel 3 640 000 (+ 260 000) kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 143 000 000 (+ 21 000 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad

personal i arvodesbefattningar vid armén, som föranledas

av vad jag i det föregående föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser

som genom Kungl. Maj:ts brev den 1 juni 1951

fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av

arméns personalförteckningar för budgetåret 1951/52;

c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ......................................................... 67 300 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,

förslagsvis ........................... 6 500 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 765 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 37 700 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 34 375 000

Summa kronor 146 640 000

Särskilda uppbördsmedel :

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 3 640 000

Nettoutgift kronor 143 000 000

d) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 143 000 000

kronor.

8—9#o os Bihmg till riksdagens protokoll 1902. I sand. Nr 120.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114 Kungl. Maj-.ts proposition nr 120.

[15.1 Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1950/51 .............................. 47 200 000 49 976 436

1951/52 (statsliggaren s. 222) 47 800 000

1952/53 (förslag) ............... 57 700 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 69) liar Kungl. Maj it föreslagit

riksdagen att, i avlad an på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar

till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag

av 57 100 000 kronor.

Beträffande de grunder, som numera tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas

allmänna avlöningsanslag, får jag hänvisa till vad jag därom

anfört i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.

Yrkanden.

Försvarets civilförvaltning har i anslutning till yrkanden av chefen för

marinen m. fl. föreslagit vissa personalförändringar m. m. rid marinen.

*

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1. Uppflyttning i lönegrad av vissa högre

militära beställningar.

1 chef för Stockholms örlogsvarv

Mo 14—Mo 15 ...........................

1 inspektörer Ma 12—Mo 15 ............ —

1 kommendör Ma 12—chef för Göteborgs

örlogsvarv Mo 14 ............... —

1 souschef vid marinstaben, 2 kommendörer

rid flottan (flaggkapten

resp. sjögående förbandschef), 1

kommendör vid marinintendenturkåren,

1 chef för sjökrigshögskolan,

1 chef för sjökrigsskolan samt 1 chef

för Gotlands kustartilleriförsvar,

tillika chef för Gotlands kustartillerikår,

alla Ma 12—Mo 14 .........

2 kommendörkaptener av 1. graden,

chefer för vapenavdelningarna vid

Stockholms och Karlskrona örlogsvarv,

Ma 11—Mo 12 .................. —

1 överstelöjtnant Ma 11 — chef för

kustartilleriets skjutskola Mo 14 ... —

1 överstelöjtnant Ma 11 — chef för

Norrlandskustens marindistrikt, tilllika

chef för Hemsö kustartilleri
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 120.

115

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

försvar och Härnösands kustartilleridetachement

Mo 14 ............... .

2. Personal vid marinstaben för hydrografisk

forskning.

1 laborator (chef för hydrografisk detalj

) Ce 29................................. 17 520

1 föreståndare för militärmeteorologisk

informationstjänst Ca 27 på

övergångsstat vid flygstaben över
-

föres till marinstaben .................. .

• 2 hydrografassistenter Ce 19 och 2

hydrograftekniker Ce 16 (4 tekniker

Ce 13) ................................. 32 352

1 biträde för skriv- och kontorsgöro
mål.

......................................... 5 616

2 tekniker Cg 13 ........................... 16176 + 393^

3. Marinstabens bilddetalj.

1 fotograf Ce 15 — faktor Ce 18 ......

1 offsettrj-ckare Cg 12—Ce 13 .........

2 fotografer Cg 13—Ce 13 ...............

1 tekniskt biträde Cg 8 — offsettbi
träde

Ce 13 ..............................

3 tekniska biträden Cg 8 — fotokopister

Ce 8 .................................

1 tekniskt biträde Cg 8 — tryckeribiträde

Ce 8 .................................

1 föreståndare för fotolaboratoriet

Ce 18 .......................................

1 laboratorieförman Ce 13 ...............

1 fotograf Ce 13 ...........................

1 fotobiträde Ce 8 ........................

4. Marinstabens organisation i övrigt.

1 kommendörkapten av 2. graden

Ma 10 vid marinintendenturkåren...

1 studierektor Ce 26—Cb 10 ............

1 chef för polisdetaljen Ce 25—Ce 27

1 expeditionsofficer 1:29 — förste

expeditionsofficer 1:31 ...............

1 bibliotekarie 1:29—1:31 ............

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

— kanslibiträde Ce 11 (för telefonväxel)

.................................

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.20.

Anslagsförändringar vid bifall

Marinchefens in. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning

1 kanslibiträde Ce 11 ..................... 7 392

1 bilförare Ce 10 — tekniskt biträde

Ce 11 (expeditionsvakt Ce 10) ...... — _ -f

5. Utökning av officer skadern vid flottan

och kustartilleriet in. in.

Flottan.

1 kommendörkapten av 1. graden

Ma 11 ....................................... —

1 kommendörkapten av 2. graden

Ma 10 ....................................... ~

19 kaptener Ma 9 ........................... —

6 löjtnanter Ma 7 —• kaptener Ma 9... —

Kustartilleriet.

14 kaptener Ma 9 ........................... —

7 löjtnanter Ma 7 ........................... —__________

fl. Förändringar beträffande lärarpersonalen

vid sjökrigshögskolan.

1 kapten Md 9 (lärare i taktik) —

kommendörkapten av 2. graden

Ma 10 (kommendörkapten av 2.

graden, major eller kapten Ma 10/

Md 9) ..................................... 1974

2 kommendörkaptener av 2. graden,

majorer eller kaptener Ma 10/9 (lärare

i strategi och stabstjänst) —

kommendörkaptener av 2. graden

eller majorer Ma 10 ..................

1 kapten Ma 9 (biträdande lärare i

artilleri) .......................................“__+

7. Sjövärnskårens organisation.

1 chef för sjövärnskåren 1:31—1: 34 —

2 expeditionsunderofficerare 1:20 __SO08 ______________ +

8. Förändringar i övrigt beträffande mi
litär

personal.

27 flaggunderofficerare vid flottan

Ma 5 — förvaltare Ma 6 ...............

1 förvaltare Ma 6 vid flottan ............

1 expeditionsunderofficer 1: 20 vid

Karlskrona kustartilleriregemente

1 expeditionsofficer 1: 29 och 1 expe
-

28 188

9 864

3 368

till

Summa

7 392

1 974

8 008

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

117

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden

civilförvaltningens förslag

ditionsunderofficer 1: 20 vid Älvs- borgs kustartilleriregemente .........

Ökning

Minskning Summa

9 918

1 expeditionsunderofficer vid Karls- krona örlogsstation och 1 avdel- ningsföreståndare i artillerisektio- nen vid Karlskrona örlogsvarv, båda

1:20 ............................

6 736 + 18 030

Mariningenjörkårens organisation.

2 marindirektörer av 1. graden Ca 33

— chefer för fartygsavdelningarna

vid Stockholms resp. Karlskrona

örlogsvarv, båda Co 12 ...............

1 marindirektör av 1. graden Ca 33 ...

20 556

6 mariningenjörer av 1. graden Ca 29

101 880

3 mariningenjörer av 2. graden Ca 27

46 044

6 specialingenjörer av 2. graden Ca 29

101 880

2 specialingenjörer av 3. graden Ca 27

30 696

+ 301 056

Förändringar beträffande sjukvårds- personal.

1 läkare med arvode vid Härnösands

kustartilleridetachement m. m. —

marinläkare av 1. graden Ca 27 ...

1 marinläkare av 1. graden Ca 25 ...

—

1 marinläkare av 1. graden Cd 25 ...

—

2 marinläkare av 1. graden vid marin- läkarkåren .............................

5 marinläkare av 2. graden vid marin- läkarkåren .............................

2 sjukvårdsbiträden Cg 3 vid Gotlands

kustartilleriförsvar — Ce 3............

1 sjukvårdsbiträde Ce 3 vid Göteborgs

örlogsstation — undersköterska Ce 5

1 över sköterska Ce 12 vid sjökrigs- skolan — Ca 12 .......................

Förändringar i övrigt beträffande po- lis- och vaktpersonal in. m.

1 överkonstapel Ca 19 vid Göteborgs

örlogsvarv .................................

9 912

4 inspektionskonstaplar Ce 16 vid

Hemsö, Stockholms, Blekinge och

Göteborgs kustartilleriförsvar ......

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. May.ts proposition nr 120.

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 356

1 440

20 528

4 040

7 200____+ 44 476

12. Förstärkning av brandskyddet.

1 brandmästare Cg 16 vid Stockholms

kustartilleriförsvar ..................... —

Ersättningar för förlorad arbetsförtjänst

vid brandövningar (1 200

kronor) ......................................—______ -—

13. Ordinarie kontorsbiträdestjänster.

24 biträden för skriv- och kontorsgöro
mål

— kontorsbiträden Ca 8 ......... — _

14. Förändringar i övrigt beträffande kon
torspersonal.

Marinchefens m. fl. yrkanden

1 konstapel vid Karlskrona örlogsvarv

Cg 14—Ce 14 .....................

1 vaktmästare Ce 10 vid sjökrigsskolan

— förrådsförman Ce 14 .........

4 vaktmästare Cg 9 (portvakter) vid

sjökrigsskolan — Ce 9 (Ce 10) ......

ökade kostnader för tillsynsmän vid

befästningar, kruthus m. m..........

ökade kostnader för uppbörds- och

tillsynsmän vid marinens kustbevakning

....................................

Vaktman vid Gustafsviks örlogsdepå

Norrlandskustens marindistrikt.

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål.

......................................... 5 400

Ostkustens mariudistrikt.

1 kanslibiträde Ce 11 -— kontorist

Ce 13 .......................................

3 biträden för skriv- och kontorsgöro
mål

— kanslibiträden Cell ......... 3 312

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

— kanslibiträde Cell .........

1 befintlig tjänst för biträde för skriv
och

kontorsgöromål uppföres på

personalförteckningen ................

Västkustens marindistrikt.

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål

— kanslibiträden Ce 11 ......... —

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

119

Marinchefens in. fl. yrkanden

2 befintliga tjänster för biträden för

skriv- och kontorsgöromål uppföras

på personalförteckningen ............

Sjökrigsskolan.

1 kontorist Ce 13 — kansliskrivare

Ce 15 .......................................

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

— kanslibiträde Ce 11 ............

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

— kanslibiträde Ce 11 ............

Övriga personalförändringar m. m.

1 förrådsförman Cg 12 vid Ostkustens

marindistrikt — Cg 14 ...............

2 stabslottor Cell med Va-tidstjänst
göring

vid Norrlandskustens och

Västkustens marindistrikt .........

2 stabslottor Ce 11 med 3A-tidstjänstgöring

vid Ostkustens och Sydkustens

marindistrikt .....................

42 månadsarvoden å 300 kronor till

assistenter för frivilligfrågor -— 25

dylika arvoden ...........................

Viss forskning .............................. 18 000

2 stabsarvoden å 720 kronor vid kustartilleriinspektionen

................... —

2 utbildningsarvoden å 1 800 kronor

till heltidstjänstgörande lärare i

kustartilleritaktik och förbindelselära

Aid sjökrigshögskolan ......... 3 600

1 utbildningsarvode å 1 440 kronor

till heltidstjänstgörande lärare i

skjutteknik vid kustartilleriets

skjutskola ............................... .

Arvoden till deltidstjänstgörande militära

och civilmilitära lärare ......... 13 500

2 arvoden å 750 kronor till ledare för

specialkurs i krigsfartygs konstruktion

vid teknisk högskola — 2 arvoden

å 1 000 kronor ..................... —-

Arvode å 1 500 kronor till klockare vid

Skeppsholms församling i Stockholm

-— arvode å 1 800 kronor ...... —

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 056

9 768

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ls proposition nr 120.

Marinchefens in. fl. yrkanden

Arvode å 1 560 kronor till juridiskt

biträde vid Stockholms kustartilleriförsvar

-— arvode å 1 000 kronor ...

Civila lärare .................................

Höjt representationsbidrag till chefen

för Västkustens marindistrikt ......

Höjning av de rörliga tilläggsförmå
nerna

....................................... 8 900 000 g 934 540

16. Lönerevision för köksföreståndare m. fl. enligt beslut av 1951 års

riksdag föranleder ändringar i personalförteckningen för ordinarie tjänstemän

inom marinen enligt följande sammanställning.

2 köksföreståndare i Ca 14—Ca 20, 3

i Ca 14—Ca 18, 2 i Ca 14—Ca 17, 1 i

Ca 12—Ca 18 och 5 i Ca 12—Ca 17

samt 2 biträdande köksföreståndare

i Ca 10—Ca 16 och 9 i Ca 10—Ca 14

Motiv.

1. Uppflyltning i lönegrad av vissa högre militära beställningar. Marinchefen

har föreslagit att beställningen som chef för Stockholms örlogsvarv

uppflyttas från Mo 14 till Mo 15. Till stöd härför har anförts, att denne

med avseende å arten och omfattningen av sina tjänsteåligganden vore helt

jämställd med chefen för Karlskrona örlogsvarv, vilken är uppförd i Mo 15.

Vid den av 1951 års riksdag beslutade lönerevisionen för vissa chefstjänstemän

(prop. nr 114, rd. skr. nr 219) bibehöllos beställningshavare i

Ma 12 i denna lönegrad men med lön efter 40 löneklassen ä löneplan 1.

Det förutsattes emellertid att dessa tjänsters slutliga placering skulle prövas

vid en särskild översyn. Chefen för marinen bar nu i sina äskanden

för nästa budgetår framlagt förslag om uppflyttningar till högre lönegrader

av samtliga beställningar i Ma 12 vid marinen. Förslagen framgå av

sammanställningen i det föregående.

Befattningarna som chefer för vapenavdelningarna vid örlogsvarven i

Stockholm och Karlskrona uppehållas av kommendörkaptener av 1. graden

å flottans stat. Marinchefen har hemställt att för nämnda chefer inrättas

särskilda beställningar i Mo 12. Till stöd härför har anförts bl. a.:

örlogsvarvs vapenavdelning omspänner den marina vapenteknikens alla områden.

Chefen för vapenavdelningen har att tjänstgöra som ställföreträdare

för varvschefen och fullgör därvid dennes åligganden. Därest befattningen

som varvschef innehaves av civil person eller civilmilitär beställningshavare

är chefen för vapenavdelningen förbandschef för örlogsvarvet.

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

560

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

I tidigare medelsäskanden (prop. 1949:135, s. 110; prop. 1950:110,

s. 82; prop. 1951: 110, s. 125) har föreslagits att för chefen för kustartilleriets

skjutskola skulle inrättas en beställning för alternativt överste eller

överstelöjtnant (Ma 12 eller Mall) i utbyte mot en överstelöjtnantsbeställning

i Mall. Marinchefen föreslår nu att för nämnde skjutskolechef inrättas

en beställning i Mo 14.

För chefen för Norrlandskustens marindistrikt, tillika chef för Hemsö

kustartilleriförsvar och Härnösands kustartilleridetacheinent, är särskild

beställning icke inrättad. Befattningen bestrides av överstelöjtnant, upptagen

i personalförteckningen för kustartilleriet. Chefen för marinen föreslår

att särskild beställning i Mo 14 inrättas för nämnde inarindistriktschef

och anför att denne har samma kvalitativa arbetsuppgifter som övriga

marindistrikts-, kustartilleriförsvars- och förbandschefer.

Civilförvaltningen har i sitt förslag till anslagsäskanden förutsatt, alt

löneställningen för samtliga under ifrågavarande punkt redovisade beställningar

komme att prövas av särskilda sakkunniga. Med hänsyn därtill har

civilförvaltningen icke i nämnda sammanhang räknat med de av marinchefen

föreslagna lönegradsuppflyttningarna.

2. Såsom ledare för den hydrografiska verksamheten inom marinstaben

tjänstgör f. n. innehavaren av den på flygstabens personalförteckning uppförda

tjänsten på övergångsstat för föreståndare för militär-meteorologisk

informationstjänst i Ca 27. För verksamheten tages dessutom i anspråk

värnpliktiga, varjämte enligt Kungl. Maj :ts medgivande må finnas anställda

två extra tekniker i Cg 13. Chefen för marinen har nu föreslagit, att vid

marinstabens förbindelseavdelning skall inrättas en särskild hydrografisk

detalj. I fråga om behovet av eu dylik organisation har marinchefen anfört

i huvudsak följande.

Ljudvågornas fortplantning i vatten vore beroende av vattnets täthet,

vilken bestämdes av vattnets temperatur och salthalt. Dessa element, som

varierade under året samt under olika hydrografiska och meteorologiska

betingelser, vore av avgörande betydelse för ljudvågornas fortplantningsriktning

och -hastighet och därmed för ubåts jakttjänsten och ubåtstjänsten.

Utomlands hade vidtagits vittgående organisatoriska åtgärder för att tillgodose

behovet av dylika hydrografiska underlag. Omfattande mätningar

hade utförts och påginge i aktuella operationsområden. Bearbetningen

skedde som regel vid centrala marina organ.

Utefter Sveriges långsträckta kust vore de hydrografiska förhållandena

mycket skiftande. Uppgifter av för hydrofontjänst erforderlig tillförlitlighetsgrad

saknades emellertid på grund av hittillsvarande mätningars ringa

omfattning och sporadiska karaktär. Endast vid kusten utfördes mera

regelbundet mätningar på vissa fyrskepp, medan mätexpeditioncr till sjöss

hade förekommit mera tillfälligt och huvudsakligen under sommarmånaderna.

Systematiska mätningar vore oundgängligen nödvändiga för att

hydrofontjänsten skulle kunna givas erforderlig effektivitet. Sådana mätningar

borde fortgå under en följd av år.

Bearbetningen av de hydrografiska mätningarna avsåge i stort att utröna

genomsnittsförhållandena av de tidigare nämnda hydrografiska ele
-

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

inenten i olika omräden, avvikelserna från dessa genomsnittsförhållanden

under olika hydrografiska och meteorologiska betingelser samt arbetsmetodik

för prognostiskt, hydrografiskt bedömande i land och ombord. Dessa

hydrografiska undersökningsresultats operativa utnyttjande förutsatte praktisk

erfarenhet och måste därför inövas redan i fred.

Från och med sommaren 1951 vore en stor del av jaktfartygen och vissa

bottenhydrofonstationer utrustade med instrument för mätning och registrering

av vattentemperaturen. Observationerna, som uppginge till ca 2 000

i månaden, måste bearbetas och sammanställas statistiskt, instrumenten

måste kontrolleras lortlöpande, deras glasskivor för registrering av temperatur

och vattentryck omsotas, varjämte erforderlig utbildning måste äga

rum. För utförande av dessa arbetsuppgifter krävdes i krig såväl som i

fred en särskild organisation, vars uppgift sammanfattningsvis kunde sägas

vara att tillgodose för utbåtsjakttjänsten och ubåtstjänsten erforderlig

hydrografisk forskning, hydrografisk utbildning, instrumentkontroll och

mätningsverksamhet samt att handlägga övriga ärenden rörande den hydrografiska

tjänsten.

För chefen för den hydrografiska detaljen har marinchefen föreslagit

skola inrättas eu tjänst i Ce 29, som förutsatts skola tillsättas med innehavaren

av förenämnda pa övergångsstat uppförda tjänst i Ca 27. Personaluppsättningen

i övrigt för den nya detaljen har marinchefen föreslagit

skola utgöras av fyra tekniska biträden — två liydrografassistenter i Ce 19

och två hydrograftekniker i Ce 16 — samt ett biträde för skriv- och kontor

sgöromål.

Försvarsverkens civila personals förbund har föreslagit, att hydrografteknikertjänsterna

placeras i Ce 17.

Civilförvaltningen har med hänsyn till vad marinchefen anfört rörande

behovet av här avsedd verksamhet och då enligt vad ämbetsverket inhämtat

medel ställts till förfogande för anskaffning av ett särskilt undersökningsfartyg

ansett sig böra tillstyrka, att verksamheten gives en fastare organisation.

Ämbetsverket har utgått trän den av marinchefen föreslagna personaluppsättningen.

Vad löneställningarna beträffade syntes intet vara att

invända mot att för chefsbefattningen avsåges 29 lönegraden, vilken tilllämpades

för personal med motsvarande arbetsuppgifter inom fiskeristyrelsens

hydrografiska avdelning. I avvaktan på tjänsteförteckningskommitténs

prövning av ifrågavarande befattning syntes densamma, i likhet

med motsvarande befattningar vid fiskeristyrelsen, böra vara förenad med

tjänstebenämningen laborator. Föreståndartjänsten på övergångsstat -sid

flygstaben borde överflyttas till marinstabens personalförteckning över

ordinarie tjänstemän. Emot en dylik anordning hade chefen för flygvapnet

förklarat sig icke ha något att erinra. För de föreslagna liydrografbefattningarna

i övrigt krävdes enligt vad civilförvaltningen inhämtat icke någon

akademisk kompetens utan allenast praktisk kännedom om och kunskaper

i handhavandet av den komplicerade tekniska hydrografmaterielen. Några

befattningar med motsvarande arbetsuppgifter syntes icke finnas på andra

håll inom statsförvaltningen. Frågan om löneställning och tjänstebenämning

jämväl för här avsedda tjänster horde prövas av tjänsteförtecknings
-

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. Maj-.ts proposition nr 120.

kommittén, varvid också syntes böra övervägas, huruvida särskild befordringsgång

borde införas för personalen. F. n. ansåge civilförvaltningen sig

icke böra räkna med alt tjänsterna upptoges i högre lönegrad än som tilllämpades

för de befintliga extra tekniker tjänsterna eller 13 lönegraden.

I ärendet ha yttranden inhämtats från statskontoret samt Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut.

Statskontoret har förklarat alt ämbetsverket icke hade något att erinra

mot att en hydrografisk detalj inrättas vid marinstabens förbindelseavdelning

samt att verket anslöte sig till vad civilförvaltningen anfört i

ärendet; dock att, enär för chefstjänsten icke syntes komma att uppställas

krav på vetenskaplig utbildning, denne icke borde betecknas laborator utan

i stället föreståndare.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har förklarat sig under

angivna förutsättningar tillstyrka marinchefens förslag.

3. Marinstabens bilddetalj. Förslagen innebära i huvudsak en upprepning

av marinchefens för budgetåren 1950/51 och 1951/52 framställda förslag

(prop. 1950: 110, s. 81, och prop. 1951: 110, s. 121 o. f.).

I sina förslag till anslagsäskanden för nästa budgetår bär civilförvaltningen

— i avvaktan på slutligt ställningstagande till vissa av 1946 års

militära förvaltningsutredning framlagda förslag med avseende på hjälptryckerianläggningarna

inom försvaret, innebärande bl. a. att marinledningens

hjälptryckeri och fotolaboratorium skulle överföras från marinstaben

till marinförvaltningen — icke räknat med någon jämkning i anställningsförhållandena

för personalen vid marinstabens bilddetalj.

4. Marinstubens organisation i övrigt. Den beställning för kommendörkapten

av 2. graden vid marinintendenturkåren, som av marinchefen föreslagits

skola inrättas fr. o. in. nästa budgetår, avses för chefen för en under - hållsdetalj inom marinstabens operationsavdelning. Enligt Kungl. Maj :ts

medgivande är f. n. en regementsofficer ur kåren kommenderad till tjänstgöring

i sådan befattning. Då emellertid ställning ännu icke kunde tagas

till frågan huruvida ett underhållstjänstorgan definitivt borde inordnas i

marinstaben, tmr marinchefen förutsatt alt beställningen i fråga tills vidare

skulle tillsättas endast på förordnande. Civilförvaltningen har anfört,

att behovet av högre beställningar inom marinintendenturkåren syntes

vara beroende av ett slutligt ställningstagande till såväl förvaltningsutredningens

förslag som spörsmålen om den marina organisationen över huvud

taget. Vid sådant förhållande och då frågan om ställningen för och organisationen

av ett blivande underhållst jänstorgan i marinledningen icke

vore löst, vore civilförvaltningen icke beredd att nu tillstyrka förslaget om

inrättande av här avsedd beställning.

Chefen för marinen har upprepat ett i äskandena för innevarande budgetår

framfört förslag om att uppflytta tjänsten för studierektor vid marinstaben

från Ce 26 till Cb 10. I avvaktan på slutlig prövning av försvarets

skolutrednings förslag har civilförvaltningen icke heller nu kunnat förorda

den föreslagna uppflyttningen.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. May.ts proposition nr 120.

Beträffande chefen för polisdetaljen vid marinstaben har marinchefen

anfört bl. a. följande. Nämnda tjänst vore placerad i Ce 25 enligt beslut av

1948 års riksdag (prop. 1948:209, s. 107). Det vore av vikt att innehavaren

av befattningen erhållit viss polisutbildning. Viss hänsyn härtill hade

tagits vid bestämmandet av löneställningen, i det att lägsta lönen för landsfiskal

utgått efter 25 lönegraden vid tiden för nämnda riksdagsbeslut. Genom

beslut av 1951 års riksdag hade landsfiskalerna emellertid uppflyttats

till lägst 27 lönegraden. Enär skäl talade för ett bibehållande av pariteten

i lönehänseende mellan landsfiskaler och chefen för polisdetaljen föresloge

marinchefen, att tjänsten i fråga skulle uppflyttas till Ce 27. Civilförvaltningen

åter har anfört, att ämbetsverket för sin del icke ansåge de med

tjänsten förenade arbetsuppgifterna jämförbara med dem som numera ankomme

på landsfiskalerna. De sistnämnda hade erhållit väsentligt förändrade

arbetsuppgifter i samband med den nya processordningen och den nyligen

beslutade ändrade distriktsindelningen (jfr prop. 1951: 140). Ämbetsverket

kunde därför icke förorda den föreslagna uppflyttningen. — Försvarets

civila tjänstemannaförbund har på anförda skäl hemställt att tjänsten

måtte uppflyttas till Ce 27.

Förslagen om uppflyttning av en expeditionsofficers- och en bibliotekariebefattning

ha framförts tidigare (se prop. 1951:110, s. 122). Civilförvaltningen

har — med hänsyn till de av departementschefen vid anmälan

av propositionen 1951: 110 (s. 137) gjorda uttalandena i anledning av en

av ämbetsverket ifrågasatt allmän översyn av löneställningen i arvodesbetattningar

— ansett sig icke heller nu kunna biträda förslagen.

Förslaget om att inrätta en kanslibiträdestjänst för föreståndaren för

telefonväxeln framställdes av marinchefen redan i anslagsäskandena för

innevarande budgetår. I anledning därav anförde civilförvaltningen i sina

förslag till äskanden för samma budgetår, att en av ämbetsverket verkställd

undersökning givit vid handen, alt ojämnheter förelåge i lönesättningen

för telefonpersonal. Ämbetsverket förutsatte emellertid, att denna

fråga skulle komma under bedömande i samband med pågående utredningar

och räknade därför tills vidare icke med att Aid försvaret skulle

inrättas några nya kanslibiträdestjänster för dylik personal. Av samma

skäl har civilförvaltningen icke heller nu kunnat tillstyrka förslaget i fråga.

Ett av kanslibiträdena vid marinstaben användes uteslutande såsom

sammanträdesstenograf. Då det emellertid ansetts nödvändigt att tillföra

staben ännu en sammanträdesstenograf, har marinchefen föreslagit att för

ändamålet skall inrättas ytterligare en kanslibiträdestjänst i Cell; innehavaren

av den nya tjänsten avses tills vidare skola tjänstgöra jämväl såsom

sekreterare hos chefen för organisationsavdelningen. Civilförvaltningen

har tillstyrkt detta förslag.

Sedan en för försvarsmyndigheterna i Gärdesbyggnaden gemensam körcentral

inrättats vid flvgstaben föreslog civilförvaltningen i skrivelse den

30 januari 1948, att två befattningar för bilförare i Ce 10 vid marinstaben

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

skulle överföras till flygstabens personalförteckning. Då den ene av bilförarna

tidigare delvis utnyttjats för vaktmästargöromål inom marinstaben

och då det kunde ifrågasättas, huruvida icke så kunde bli fallet även i fortsättningen,

förordade departementschefen vid anmälan av propositionen

1948:209 (s. 108,) att endast en av befattningarna skulle överföras till

flygstaben. Den andra befattningen skulle i avvaktan på ytterligare erfarenheter

tills vidare kvarstå å marinstabens personalförteckning. Enligt

departementschefen kunde det ifrågasättas, huruvida icke, därest denna

ordning bleve bestående, tjänsten vid marinstaben borde ändras till cxpeditionsvaktstjänst

i Ce 9. 1 äskandena för innevarande budgetår anförde

civilförvaltningen beträffande sistnämnda befattning, att tjänsteinnehavarens

arbetsuppgifter vid marinstaben dåmera vore av sådan storlek, att

han icke kunde avses för tjänstgöring i körcentralen, varför civilförvaltningen

förordade att tjänsten omvandlades till en expeditionsvaktstjänst.

För att undvika löneminskning för den nuvarande innehavaren av bilförartjänsten

syntes expedilionsvaktstjänsten enligt ämbetsverkets mening böra

upptagas i 10 lönegraden med angivande, att tjänsten vid nuvarande innehavarens

avgång skulle nedflyttas i 9 lönegraden. Statens lönenämnd ansåg

tillräckliga skäl icke föreligga för en dylik övergångsanordning utan

föreslog, att bilförartjänsten fr. o. in. ingången av budgetåret 1951/52 skulle

utbytas mot eu expeditionsvaktstjänst i Ce 9 (prop. 1951: 110, s. 122 o. f.j.

Förslagen föranledde emellertid icke någon åtgärd från statsmakternas sida.

Marinchefen har nu föreslagit, att bilförartjänsten utbytes mot en tjänst

för tekniskt biträde i Cell. Marinchefen har till stöd härför anfört att

ifrågavarande tjänstemans huvudsakliga arbetsuppgifter bestode i skötsel

och betjänande av dupliceringsapparater vid stabsexpeditionen samt att

dessa uppgifter direkt motsvarade göromål, som exempelvis inom marinförvaltningen

utfördes av tekniskt biträde i Cell. Civilförvaltningen åter

har vidhållit sitt tidigare förslag i ämnet.

5. Utökning av officers kadern vid flottan och kustartilleriet m. in.

Marinchefen har anfört, att sjökrigsmaterielens snabba utveckling medfört

en ökning av antalet tjänstegrenar inom flottan. Såväl land- som sjöorganisationen

krävde därför ökad personal för stridsledning, radar, ubåtsjakt,

robotvapen m. in. Uti en inom marinstabens personalavdelning upprättad

promemoria hade detta personalbehov närmare belysts. Enligt promemorian

krävdes för de nya tjänstegrenar na ävensom för vissa andra behov

en utökning av antalet beställningar inom sjöofficerskåren för budgetåret

1952/53 med sammanlagt G2 beställningar. Marinchefen har under

hänvisning till innehållet i promemorian förklarat, att en avsevärd utökning

av sjöofficerskåren vore ofrånkomlig; med hänsyn till rekryteringsläget

har marinchefen emellertid begränsat sig till att för nästkommande

budgetår föreslå en ökning med 21 beställningar. Marinchefen bar vidare

i syfte att skapa bättre befordringsmöjligheter för kompaniofficerare föreslagit,

att sex löjtnant sbeställningar utbytas mot kaptensbeställningar.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 120

Enligt vad soin under hand inhämtats avses de två av marinchefen föreslagna

nya regementsofficersbeställningarna för befattningar vid den inom

flygförvaltningen organiserade försvarets robotvapenbyrå.

Jämväl för kustartilleriets del hade enligt vad chefen för marinen

framhållit den tekniska utvecklingen medfört behov av personalförstärkningar.

Uti en av inspektören för kustartilleriet uppgjord sammanställning

hade redovisats ett ökat behov av officerare för stridslednings-, radar- och

robotorganisation samt för vissa förstärkningar av det fasta kustartilleriförsvaret.

Totalbehovet beräknades enligt sammanställningen till 54 beställningar,

av vilka med hänsyn till rekryteringsläget 43 horde tillkomma

fr. o. in. den 1 juli 1952. Denna personalökning, som borde fördela sig med

28 beställningar i Ma 9 och 15 beställningar i Ma 7, erfordrades jämväl för

att tillgodose behovet av kvalificerat befäl för utbildningens rationella bedrivande.

Marinchefen har funnit sig icke kunna tillstyrka en så omfattande

utökning av kustartilleriets officerskår utan räknat med att beställningar

skulle tillkomma endast för 14 kaptener och 7 löjtnanter.

Civilförvaltningen har anfört, att ämbetsverket väl insåge, att den utveckling,

som försiggått och alltjämt påginge inom här berörda verksamhetsområden,

helt naturligt måste medföra behov av personalförstärkningar.

Civilförvaltningen ansåge det vanskligt att göra något uttalande

om de anmälda behoven och i vilken takt de borde tillgodoses. Civilförvaltningen

ville erinra om all marinens underofficerssakkunniga i sitt betänkande

den 19 januari 1951 rörande flottans underofficerare föreslagit

eu allmän översyn av flottans personalorganisation. En sådan översyn hade

civilförvaltningen tillstyrkt. Då vidare frågan om de marina officerskadrarnas

storlek och sammansättning ytterst måste vara beroende av den

marina organisationen över huvud taget och jämväl av fartygsbeståndet

inom flottan, förefölle det ämbetsverket tveksamt, om någon utökning av

ifrågavarande officerskårer nu borde komma till stånd. Då vidare frågan om

beredande av gynnsammare avlöningsförhållanden för äldre löjtnanter

vore beroende av tjänsteförteckningskommitténs arbete, syntes några jämkningar

i personalstaterna icke böra vidtagas enbart i syfte att åstadkomma

förbättrade befordringsmöjligheter inom kompaniofficersgraderna. Skulle

någon utökning av flottans och kustartilleriets officerskårer, såvitt nu vore

i fråga, anses böra komma till stånd redan fr. o. m. den 1 juli 1952, borde

den sålunda i allt fall vara väsentligt mindre omfattande än vad marinchefen

föreslagit. Vid anslagsberäkningarna utginge civilförvaltningen från

oförändrat antal beställningar i skilda grader.

6. Förändringar beträffande lärarpersonalen vid sjökrigshögskolan. Vid

sjökrigshögskolan finnas inrättade beställningar för, bl. a„ 3 kommendörkaptener

av 2. graden, majorer eller kaptener i Ma 10 eller Ma 9 (lärare i

strategi, artilleri och stabstjänst) samt 1 kapten i Md 9 (lärare i taktikj.

Chefen för marinen har — under framhållande att arbetsuppgifterna för

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

lärarna i strategi, stabstjänst och taktik numera vore av sådan art att för

desamma endast kunde avses regementsofficerare —- föreslagit, att 2 av

nämnda beställningar för kommendörkaptener av 2. graden, majorer eller

kaptener utbytas mot beställningar för kommendörkaptener av 2. graden

eller majorer i Ma 10 och att kaptensbeställningen utbytes mot en beställning

för kommendörkapten av 2. graden i Ma 10. Civilförvaltningen har

för sin del endast ansett sig kunna förorda, att kaptensbeställningen i fråga

utbytes mot en beställning för kommendörkapten av 2. graden, major eller

kapten i Ma 10 eller Md 0.

Med hänsyn till behovet av personal för ballistisk forskning har marinchefen

föreslagit att en kaptensbeställning i Ma 9 skall inrättas för en biträdande

lärare i artilleri vid sjökrigshögskolan. Civilförvaltningen har

förklarat sig, i avvaktan på utredning inom försvarets forskningsanstalt

rörande här avsedda spörsmål, icke vara beredd tillstyrka förslaget.

7. Sjövärnskårens organisation. Förslaget om att uppflytta den för

chefen för sjövärnskåren avsedda arvodesbefattningen från löneklass 1:31

till löneklass 1: 34 bär tidigare framställts av chefen för marinen och tillstyrkts

av civilförvaltningen i äskandena för innevarande och närmast

föregående två budgetår (prop. 1949: 135, s. 115, prop. 1950: 110, s. 82,

och prop. 1951: 110, s. 126). Förslaget har motiverats med den ökning av

arbetsuppgifter och ansvar, som för befattningshavaren i fråga blivit en

följd av kårens vid 1948 års riksdag beslutade omorganisation. Chefen för

marinen har nu framhållit bl. a. att riksdagsbeslutet var grundat på förslag

av 1945 års försvarskommitté samt att kommittén i samband med sitt

förslag förordat, att till chefen för sjövärnskåren skulle utgå arvode efter

löneklassen 1: 34. Civilförvaltningen har i sina förslag till anslagsäskanden

för nästkommande budgetår förklarat att ämbetsverket fortfarande

ansåge skäl tala för den föreslagna uppflyttningen men att ämbetsverket,

med hänsyn till ifrågasatt utredning rörande löneställningen för pensionerad

personal i arvodesbefattningar, icke nu vore berett upptaga förslaget.

Den nämnda omorganisationen av sjövärnskåren hade, framhåller marincbefen,

inneburit en effektivisering av utbildningen, varvid sjövärnsmännen

ålagts att fullgöra repetitionsutbildning. Härigenom hade expeditionsarbetet

vid sjövärnsflottiljerna fått ökad omfattning. Det vore därför nödvändigt

att tillföra de större flottiljerna särskild expeditionspersonal. Det

mest trängande behovet härvidlag förelåge för de flottiljer, som vore förlagda

i Stockholm och Göteborg. Marinchefen bär därför föreslagit, att 2

befattningar för expeditionsunderofficerare med arvode enligt löneklassen

1 : 20 inrättas för dessa flottiljer. Civilförvaltningen har icke haft något att

erinra mot att nämnda befattningar tillkomma.

8. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. På grundval av

marinens underofficerssakkunnigas betänkande rörande arbetsuppgifter,

anställningsvillkor in. m. för underofficerarna vid flottan föreslog Kungl.

Maj:t i propositionen 1951: 110 (s. 41 441 vissa ändringar av staten för

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

flottans underofficerare. Vid framläggandet av propositionen, som i förevarande

avseende vann riksdagens bifall, ansåg sig departementschefen,

med hänsyn till vad chefen för marinen i yttrande över betänkandet anfört,

icke utan ytterligare utredning kunna biträda underofficerssakkunnigas

förslag att inrätta förvaltarbeställningar i Ma 6 för 4 vaktbefälhavare

i maskin på kryssare, 6 maskintjänstchefer på kustjagare, 2 maskintjänstchefer

på ubåts jaktfartyg, 11 elektrotjänstchefer på stadsjagare och jagaren

Klas Horn samt 2 instruktionsunderofficerare vid vissa skolor eller kurser,

d. v. s. för sammanlagt 25 befattningar. För samtliga nu nämnda befattningar

räknades med beställningar i Ma 5. Departementschefen förordade

vidare att bland annat maskintjänstchefer på ubåtar skulle anses

bestrida göromål som ankomma på beställningshavare i Ma 8 beträffande

större ubåt och Ma 6 beträffande mindre ubåt. Chefen för marinen hade

i sitt nämnda yttrande föreslagit att vikariatslön skulle utgå under sjötjänstgöring.

Kungl. Maj:t har genom brev den 1 november 1951, med giltighet fr. o. in.

den 1 juli 1951, utfärdat föreskrifter, som innebära bland annat, att innehavare

av befattning som nyss nämnts må under sjötjänstgöring, som beräknas

pågå minst sex månader i följd, vikariatslöneförordnas i Ma 6 eller

—- beträffande maskintjänstchef på större ubåt — i Ma 8.

I skrivelse den 17 januari 1952 har marinens maskinbefälsförening hemställt

bland annat, att beställningar i Ma 6 måtte inrättas för nyssnämnda

25 befattningar samt alt ytterligare överväganden måtte ske rörande maskintjänstchefernas

i ubåt möjligheter att utnämnas till förvaltare i Ma 8

och Ma 6. Chefen för marinen har i yttrande den 14 februari 1952 över

maskinbefälsföreningens nyssnämnda framställning på anförda skäl förklarat

sig numera tillstyrka förslaget om att för ifrågavarande 25 befattningar

inrätta beställningar i Ma t> men avstyrkt den ifrågasatta utnämningen

av maskintjänstchefer på ubåtar till förvaltare. Marinchefen har

sedermera föreslagit att maskintjänstchef (''uppbördsmaskinist) på ubåt

måtte få meddelas vikariatslöneförordnande i huvudsak enligt ett av de

underofficerssakkunniga i betänkandet närmare angivet system.

Maskinbefälsföreningen har vidare i skrivelse den 1 mars 1952 anhållit

att två beställningar i Ma 6 måtte inrättas för elektrotjänstchefer (uppbördselektriker)

på landskapsjagare.

Vid marinförvaltningen är på försök inrättad en skyddstjänstbyrå, för

vilken bland annat avses en förvaltare i befattning som kvartermästare.

Marinchefen har föreslagit att för denna befattning inrättas en förvaltarbeställning

och att densamma i avvaktan på resultatet av tjänsteförteckningskommitténs

prövning av frågan om löneställningen för förvaltare placeras

i Ma 6. Civilförvaltningen har förklarat sig intet ha att erinra mot

att en dylik beställning inrättas i samband med att beslut fattas om skyddstjänstbyråns

inordnande i fredsorganisationen.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 129

Civilförvaltningen har i likhet med marinchefen räknat med att de under

förevarande punkt i sammanställningen angivna arvodesbefattningarna

kunna utgå ur organisationen fr. o. in. budgetåret 1952/53.

9. I gällande personalförteckning äro för mariningenjörkåren uppförda

följande beställningar, nämligen 1 chef, marinöverdirektör, i Cp 17, 5

marindirektörer av 1. graden i Ca 33, 15 marindirektörer av 2. graden i

Ca 31, 5 förste mariningenjörer i Ca 30, 11 mariningenjörer av 1. graden i

Ca 29, 22 mariningenjörer av 2. graden i Ca 27, 15 specialingenjörer av 1.

graden i Ca 31, 1 specialingenjör av 1. eller 2. graden i Ca 31 eller Ca 30,

9 specialingenjörer av 2. graden i Ca 30, 3 specialingenjörer av 2. graden

i Ca 29 och 21 specialingenjörer av 3. graden i Ca 27.

Till personalförteckningen har föreskrivits att, vid uppkommande vakanser

i beställningarna för förste mariningenjör och specialingenjör av

2. graden i Ca 30, en beställning för specialingenjör av 2. graden, vcrkstadsingenjör,

skall indragas samt — då 30 lönegraden avses icke skola ingå

i lönegradsserien för ingenjör spersonal — övriga beställningar skola utbytas

mot beställningar för mariningenjörer av 1. graden respektive specialingenjörer

av 2. graden i Ca 29. Vidare har föreskrivits, att vid uppkommande

vakans beställningen för specialingenjör av 1. eller 2. graden skall

indragas.

Chefen för marinen har nu förutsatt, att frågan om utökning av och

löneställning för personal vid mariningenjörkåren, som avses för tjänstgöring

inom marinförvaltningen, kommer att lösas i samband med att

ställning tages till militära förvaltningsutredningens förslag. Skulle en omorganisation

av de militära förvaltningarna icke genomföras fr. o. m. den

1 juli 1952 vidhåller marinchefen sina för innevarande budgetår framlagda

förslag beträffande här avsedd personal. Dessa förslag inneburo —

frånsett vad som därav bifallits genom beslut av 1951 års riksdag — att 2 beställningar

för mariningenjör av 2. graden i Ca 27 skulle utbytas mot beställningar

för förste marindirektör i Co 14, avsedda för chefen för

konstruktionskontoret på marinförvaltningens skeppsbyggnadsavdelning

och assistenten på samma avdelning, att 2 beställningar för specialingenjörer

av 3. graden i Ca 27 skulle utbytas mot beställningar för specialingenjör

av 1. graden i Ca 33, avsedda för byråchefer inom marinförvaltningen, samt

att 4 beställningar för mariningenjörer av 1. graden i Ca 29, avsedda för

vissa andra befattningar inom ämbetsverket, skulle tillkomma.

Civilförvaltningen har förklarat att med hänsyn til! det läge, vari frågan

om de centrala förvaltningsmyndigheternas organisation befunne sig,

ämbetsverket icke i sina anslagsäskanden räknat med någon förändring i

mariningenjörkåren, såvitt avsåge för marinförvaltningen erforderliga beställningar.

Marinchefens förslag att i utbyte mot två beställningar för marindirektör

av 1. graden i Ca 33 inrätta beställningar i Co 12 för cheferna för fartygsavdelningarna

vid Stockholms och Karlskrona örlogsvarv har civilförvalt
9—350

52 Bihana till riksdagens protokoll 1952. I samt. Nr 120.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 120.

ningen i sina förslag till anslagsäskanden förklarat sig icke kunna tillstyrka

i avvaktan på resultatet av utredningen angående löneställningen

för vissa högre tjänster. Däremot liar civilförvaltningen, under hänvisning

till den väsentliga utökning av mariningenjörkåren, som förvaltningsutredningen

förutsatt, icke haft något att erinra mot att nya beställningar

inrättas vid kåren fr. o. m. nästa budgetår i den utsträckning marinchefen

förordat. Beträffande placeringen av beställningarna i fråga har inhämtats

i huvudsak följande.

Beställningen för marindirektör av 1. graden i Ca 33 avses för chef för

marinöverdirektörens expedition. — Av de sex beställningarna för mariningenjör

av 1. graden i Ca 29 avses en för instruktionsingenjör vid undervisningsanstalter,

en för biträdande marinattaché, en för maskiningenjör

på kryssare av typ Tre Kronor, en för avdelningsingenjör på Göteborgsavdelningen,

en för avdelningschef på Stockholmsavdelningen och/eller

chef för maskinskolan samt en för tjänstgöring vid skyddstjänstskolan. —

Av de tre beställningarna för mariningenjör av 2. graden i Ca 27 avses eu

för instruktionsingenjör vid marinens underofficersskola, en för ubåtsingenjör

på Stockholmsavdelningen, maskinskolan, och en för tjänstgöring

vid marinöverdirektörens inspektionsorgan. — Av de sex beställningarna

för specialingenjör av 2. graden i Ca 29 avses en för experimentingenjör

(miningenjör) vid Stockholms örlogsvarv, en för teleingenjör vid Göteborgs

örlogsvarv, en för torpedingenjör vid försvarets robotvapenbyrå, en för

eldledningsingenjör (elektroingenjör) vid Blekinge eller Göteborgs kustartilleriförsvar,

en för elektroingenjör vid marinöverdirektörens inspektionsorgan

och en för elektroingenjör vid marinens underofficersskola. —

De båda beställningarna för specialingenjör av 3. graden i Ca 27 åter avses

för artilleriingenjörer, den ene på vapenavdelningen vid Stockholms örlogsvarv

och den andre vid Blekinge kustartilleriförsvar.

10. Förändringar beträffande sjukvårdspersonal. I marinens förteckning

å vissa arvoden och särskilda ersättningar har upptagits bl. a. ett arvode

å 9 000 kronor till läkare vid Härnösands kustartilleridetachement. Av

arvodet utgöra 1 500 kronor ersättning för fullgörande av tjänst såsom

stabsläkare och chef för sjukvårdsförvaltningen vid Norrlandskustens marindistrikt

jämte Hemsö kustartilleriförsvar.

Marinchefen har upprepat i äskandena för innevarande och närmast

föregående budgetår framställt förslag om att inrätta en beställning för

marinläkare av 1. graden för stabsläkaren vid kustartilleriförsvaret, tillika

detachementsläkare vid kustartilleridetachementet (prop. 1950: 110, s. 85,

och prop. 1951:110, s. 129). Civilförvaltningen har tidigare icke kunnat

tillstyrka förslaget med hänsyn till att militära läkarlöneutredningens arbete

kunde komma att aktualisera frågor, som kunde bli avgörande för beräkningen

av antalet läkare. Ämbetsverket har även nu, under åberopande

av samma skäl, förklarat sig icke kunna tillstyrka förslaget.

Marinchefen har föreslagit inrättande av 2 beställningar i 25 lönegraden

för marinläkare av 1. graden, avsedda den ena för biträdande regementsläkare

vid Älvsborgs kustartilleriregemente och den andra för tjänstgörande

läkare i marinöverläkarens expedition. Då sistnämnda beställning

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 120.

borde tillsättas genom iörordnande tills vidare, har för denna beställning

föreslagits en ny lönegradsbeteckning, Cd. I samband med att berörda beställningar

inrättades kunde enligt marinchefen 2 arvoden för marinläkare

av 2. graden vid marinläkarkåren indragas. Civilförvaltningen har förklarat

sig icke vara beredd förorda ifrågavarande förslag.

Marinchefen har upprepat ett för innevarande budgetår (prop. 1951: 110,

s. 129 o. f.) framlagt förslag om att för stabsläkare vid kustflottan inrätta

2 arvodestjänster tör marinläkare av 1. graden med tjänstgöringsskyldighet

för befattningshavaren under 90 dagar per år och med årsarvode av 4 900

kronor jämte tillägg, samt att i samband därmed indraga 3 arvodestjänster

lör marinläkare av 2. graden. Årsarvodet för marinläkare av 2. graden utgör

3 900 kronor jämte tillägg, och sådan läkare är tjänstgöringsskyldig

under 60 dagar per år. Civilförvaltningen, som i äskandena för innevarande

budgetår framhöll, att den föreslagna anordningen syntes vara beroende

av de resultat, till vilka militära läkarlöneutredningen kunde komma,

har icke heller nu varit beredd tillstyrka förslaget.

Civilförvaltningen har tillstyrkt förslag av marinchefen om att för Gotlands

kustartilleriförsvar inrätta 2 sjukvårdsbiträdestjänster i Ce 3 i utbyte

mot befintliga extra tjänster.

Ett av marinchefen ånyo framställt förslag om att vid Göteborgs örlogsstation

inrätta en tjänst för undersköterska i Ce 5 i utbyte mot en tjänst

för sjukvårdsbiträde i Ce 3 har civilförvaltningen, som i ärendet samrått

med försvarets sjukvårdsstyrelse, icke heller nu kunnat biträda.

Civilförvaltningen har icke heller kunnat tillstyrka ett av chefen för sjökrigsskolan

framställt förslag om ordinariesätlning av överskötersketjänsten

vid skolan.

11. Förändringar i övrigt beträffande polis- och vaktpersonal in. m.

Marinchefen har upprepat av honom för innevarande och närmast föregående

budgetår framfört förslag om att inrätta en för Göteborgs örlogsvarv

avsedd beställning för överkonstapel i Ca 19. Förslaget har tillstyrkts av

civilförvaltningen.

Marinchefen föreslog i äskandena för innevarande budgetår, att eu beställning

för inspektionskonstapel i Ce 16 skulle inrättas vid ettvart av

Stockholms, Blekinge och Göteborgs kustartilleriförsvar, avsedd såsom biträde

åt kustartilleriförsvarschefen vid handläggning av bevakningsfrågor

och övervakning av bevakningstjänsten inom försvarsområdet. Marinchefen

betonade särskilt att —- sedan till följd av departementschefens ställningstagande

vid anmälan av propositionen 1950:110 (s. 97) frågan om bevakningen

vid kustartilleri försvaren ställts på framtiden — det vore ofrånkomligt,

att cheferna för de tre stora kustartilleriförsvaren finge tillgång till

särskild personal för kontinuerlig tillsyn av förråd och anläggningar.

Civilförvaltningen ansåg sig, i avvaktan på resultatet av eu i nyssnämnda

proposition omförmäld undersökning rörande hevakningsförhållandena

inom försvaret, icke kunna tillstyrka att andra än extra tjänster inrättades

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

för ändamålet. Vid anmälan av propositionen 1951: 110 (s. 140 o. f.) anförde

departementschefen, att frågan om hur en allsidig utredning av försvarets

bevakningsförhållanden lämpligen borde anordnas övervägdes inom försvarsdepartementet.

Han vore icke beredd tillstyrka, att beställningar för inspektionskonstapel,

extra ordinarie eller extra, då inrättades.

Marinchefen har nu upprepat sitt berörda förslag ävensom föreslagit,

att en beställning för inspektionskonstapel i Ce 16 inrättas även för Hemsö

kustartilleriförsvar. Civilförvaltningen har emellertid förklarat att, med

hänsyn till det läge vari frågan om en översyn av bevakningsförhållandena

vid försvaret befunne sig, ämbetsverket icke nu kunde tillstyrka att de föreslagna

tjänsterna inrättas.

Civilförvaltningen har däremot tillstyrkt, att en extra tjänst för konstapel

i Cg 14 vid Karlskrona örlogsvarv göres till extra ordinarie.

Förslag om att utbyta en tjänst för vaktmästare i Ce 10 vid sjökrigsskolan

mot en förrådsförmanstjänst i Ce 14, vars innehavare skulle svara för vården

av skolans gymnastik- och idrottsmateriel, har tidigare tillstyrkts av

civilförvaltningen i äskandena för budgetåren 1949/50 och 1950/51 (prop.

1949: 135, s. 123, och prop. 1950: 110, s. 91). Med hänsyn till anvisade riktlinjer

för budgetarbetet kunde civilförvaltningen emellertid icke i äskandena

för innevarande budgetår förorda ett för samma budgetår framlagt

förslag i ämnet (prop. 1951:110, s. 131). Däremot har civilförvaltningen

i äskandena för nästa budgetår åter tillstyrkt det föreslagna utbytet.

Civilförvaltningen har vidare tillstyrkt förslag av marinchefen om att

till extra ordinarie omvandla 4 vid sjökrigsskolan inrättade extra tjänster

för vaktmästare i Cg 9, avsedda för bevakning av skolans område. Tjänsterna

borde emellertid, i överensstämmelse med vad ämbetsverket i andra sammanhang

föreslagit beträffande liknande tjänster, placeras i 10 lönegraden.

I gällande förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar finnas

uppförda för Stockholms kustartilleriförsvar ett belopp av 60 290 kronor

till tillsynsmän vid befästningar, kruthus in. in. och för Blekinge kustartilleriförsvar

ett belopp av 53 250 kronor till huvudsakligen samma ändamål.

Civilförvaltningen har förordat, att beloppen i fråga höjas med 10 910 kronor

till 71 200 kronor respektive 8 850 kronor till 62 100 kronor. Enligt vad

som inhämtats belöper ökningen för Stockholms kustartilleriförsvar till

största delen på arvodeshöjningar med hänsyn till de allmänna lönestegringarna

under det att ökningen för Blekinge kustartilleriförsvar helt beror

på tillkomsten av nya bevakningsuppgifter.

Åt en särskild tillsynsman för kronans byggnader vid Carlstens f. d.

fästning i Marstrand har årligen utbetalats 768 kronor av medel, som för

bevakningsändamål disponerats av militärbefälhavaren för III. militärområdet.

Sedan förvaltningen av ifrågavarande byggnader numera överförts

till Göteborgs kustartilleriförsvar, har detta belopp föreslagits skola i stället

utgå från marinens avlöningsanslag.

I berörda förteckning finnas vidare uppförda för Norrlandskustens

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 133

och Sydkustens marindistrikt 3 200 resp. 3 800 kronor till uppbördsmän

vid marinens kustbevakning och för Västkustens marindistrikt 606 kronor

till tillsynsman vid Södra Strandverket i Marstrand. Civilförvaltningen har

förordat, att beloppen för de två förstnämnda marindistrikten höjas med

1 900 resp. 700 kronor med hänsyn till utökning av antalet bevakningsobjekt.

Till tillsynsman vid Södra Strandverket i Marstrand in. fl. har civilförvaltningen

föreslagit skola upptagas ett belopp av 2 046 kronor. Höjningen,

1 440 kronor, hänför sig till två nya arvoden å vartdera 720 kronor

för tillsynsmän vid decentraliserade förråd.

till en heltidsanställd vaktman vid Gustafsviks örlogsdepå, Norrlandskustens

marindistrikt, utgår f. n. ett arvode av 6 000 kronor från marinens

anslag till drivmedelsförråd m. in. Civil förval t ningen har förordat, att kostnaderna

lör arvode åt vaktmannen i fortsättningen bestridas från förevarande

anslag. Därjämte har föreslagits att arvodet med hänsyn till de allmänna

lönestegringarna skall höjas med 20 % till 7 200 kronor.

12. I äskandena lör innevarande budgetår förordade civilförvaltningen,

i anledning av ett av forlifikationsförvaltningen avgivet förslag till förstärkning

av brandskyddet vid försvaret, bland annat att vid Stockholms kustartilleriförsvar

skulle tillkomma en tjänst för brandmästare i Cg 16 och att

ett belopp av 3 200 kronor skulle beräknas till ersättningar för förlorad arbetsförtjänst

vid brandövningar in. in. Vid anmälan av propositionen

1951:110 (s. 110), anförde departementschefen, att han icke var beredd

att förorda att särskilda tjänster inrättades för brandmästare. Denna uppgift

borde liksom hittills fullgöras av militär personal. Till ersättningar för

förlorad arbetsförtjänst vid brandövningar beräknade departementschefen

för marinens del ett belopp av 2 000 kronor. Ett nu av marinchefen framställt

iörslag att fr. o. m. nästa budgetår inrätta en brandmästartjänst vid

Stockholms kustartilleriförsvar och att höja berörda arvodesbelopp till

3 200 kronor har icke biträtts av civilförvaltningen.

13. Ordinarie kontorsbiträdestjänster. 1 enlighet med principerna för

reglerad befordringsgång för biträdespersonal ha tillhopa 24 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8 föreslagits skola tillkomma vid marinen i utbyte mot

samma antal biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål, nämligen

vid Norrlandskustens marindistrikt 2 tjänster, av vilka 1 för

Hemsö kustartilleri försvar och 1 för Härnösands kustartilleridetachement;

vid Ostkustens marindistrikt 3 tjänster, av vilka 1 för Stockholms

örlogsstalion och 2 för Stockholms kustartilleriförsvar;

vid Gotlands k u s tar ti lleri försvar 1 tjänst;

vid Sydkustens marindistrikt 9 tjänster, av vilka 3 för Karlskrona

örlogsstalion och 6 för Karlskrona kustartilleriregemente;

vid Västkustens marindistrikt 6 tjänster, av vilka 3 för marindistrikisslaben

och gemensamma förvaltningsorgan, 1 för Göteborgs örlogsstation,

1 för Älvsborgs kustartilleriregemente och 1 för Göteborgs kustartilleriförsvar;
-

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Ma,j:ts proposition nr 120.

vid sjökrigsskolau 1 tjänst; samt

vid marinens underofficersskola 2 tjänster.

14. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Marinchefen har

anmält behov av ytterligare en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål

vid Norrlandskustens marindistrikt på grund av'' ökade

skrivgöromål i anledning av krigsförberedelsearbetet. Civilförvaltningen har

ansett detta behov böra tills vidare tillgodoses genom anställande av extra

arbetskraft.

Ostkustens marindistrikt. Marinchefen har med hänsyn tlil organisationsundersökningarna

inom Sydkustens marindistrikt ansett sig icke

vara beredd taga ställning till ett av chefen för Ostkustens marindistrikt

framfört förslag om uppflyttning av en för marindistriktets arkiv avsedd

tjänst för kanslibiträde i Ce 11 till kontoristtjänst i Ce 13. Försvarets civila

tjänstemannaförbund har däremot hemställt att uppflytiningen måtte

komma till stånd. Civilförvaltningen, som i sina medelsäskanden för budgetåret

1950/51 avstyrkt ett då framfört förslag i ämnet, har icke heller nu

räknat med någon uppflyttning av tjänsten i fråga.

Civilförvaltningen har tidigare (jfr prop. 1951:110, s. 133) föreslagit,

att 2 tjänster för kanslibiträde i Ce 11 vid kameralkontoret, avsedda för

föreståndarna för detaljen för stampersonalens avlöningar och detaljen för

värnpliktsavlöningar, måtte tillkomma i utbyte mot tjänster för biträde för

skriv- och kontorsgöromål. Civilförvaltningen har nu förklarat sig vidhålla

detta förslag. Statens organisationsnämnd har på anförda skäl förklarat

sig kunna tillstyrka uppflyttning endast av sistnämnda tjänst.

Vidare har civilförvaltningen förordat förslag av marinchefen att för

föreståndaren för plåt- och maskingruppen vid Stockholms örlogsstations

truppregister inrätta en kanslibiträdestjänst i Ce 11 i utbyte mot en biträdestjänst

för skriv- och kontorsgöromål. Marinchefen har till stöd för

förslaget anfört bl. a. följande: Vid anmälan av prop. 1951: 110 hade departementschefen

under arméns allmänna avlöningsanslag uttalat sig angående

fråga om lönegradsplaeering av sådana föreståndare. Av departementschefens

ställningstagande framginge, att för ifrågavarande befattningar

borde avses kanslibiträde vid förband med 28 000 eller flera truppregistrerade

(jfr prop. s. 97 o. 111). Antalet truppregistrerade vid Stockholms

örlogsstation uppginge till något över 26 000. Arbclsomfånget för föreståndaren

vid stationen vore emellertid, med hänsyn till bl. a. de ständiga

adressförändringarna beträffande de vid sjömanshus inskrivna värnpliktiga,

betydligt större än vid ett infanteriregemente med motsvarande antal truppregistrerade.

Förslag av marinchefen om att för föreståndaren för marindistriktets

telefonväxel inrätta eu kanslibiträdestjänst i Ce 11 i utbyte mot en biträdestjänst

för skriv- och kontorsgöromål har civilförvaltningen, liksom i äskandena

för innevarande budgetår (prop. 1951: 110, s. 133), icke kunnat tillstyrka.

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Från posten Övrig extra personal bestridas i'', n. enligt Kungl. Maj:ts medgivande

kostnaderna för lön åt ett biträde för skriv- och kontorsgöromål

tjänstgörande såsom signalexpeditör vid Ostkustens marindistrikt. Liksom

för innevarande budgetår (prop. 1951:110, s. 133) har civilförvaltningen

förordat, att tjänsten uppföres på personalförteckningen.

Västkustens marindistrikt. Civilförvaltningen tillstyrkte i äskandena

för budgetåret 1950/51 (prop. 1950: 110, s. 92) förslag av marinchefen

om att till kanslibiträde i Ce 11 uppflytta en för marindistriktschefens

expedition avsedd tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Ett

av marinchefen för budgetåret 1951/52 ånyo framställt förslag härom kunde

civilförvaltningen emellertid icke biträda med hänsyn till direktiven för

budgetarbetet (prop. 1951:110, s. 134). Civilförvaltningen har icke heller

nu ansett sig böra biträda förslag i ämnet av marinchefen.

Ej heller har civilförvaltningen kunnat tillstyrka, att i enlighet med

marindistriktschefens förslag för kameralkontoret skulle tillkomma eu

kanslibiträdestjänst i Ce 11 i utbyte mot en biträdestjänst för skriv- och

kontorsgöromål.

Enligt Kungl. Maj :ts medgivande avlönas f. n. från posten övrig extra

personal, bland andra, ett biträde för skriv- och kontorsgöromål, avsett för

signalexpeditör vid Västkustens marindistrikt, och ett dylikt biträde, avsett

för kassaavdelningen vid Göteborgs kustartilleriförsvar. Civilförvaltningen

har tillstyrkt framställda förslag att uppföra tjänsterna i fråga på personalförteckningen.

Sjökrigsskolan. Marinchefen har tidigare föreslagit, att eu tjänst för

kontorist i Ce 13 vid intendenturavdelningen uppflyttas till kansliskrivare

i Ce 15 samt att två bi trädest jänster för skriv- och kontorsgöromål uppflyttas

till kanslibiträden i Ce 11, avsedda det ena för föreståndare för skrivcentralen

och det andra för biträde på kassaavdelningen. Samma förslag

har nu framställts för nästkommande budgetår.

Civilförvaltningen, som i äskandena för budgetåret 1950/51 (prop. 1950:

110, s. 92) förordat, att kontoristtjänsten uppflyttas till kansliskrivartjänst

och att en kanslibiträdestjänst för föreståndaren för skrivcentralen inrättas

i utbyte mot en biträdestjänst för skriv- och kontorsgöromål, ansåg sig

emellertid i äskandena för innevarande budgetår (prop. 1951: 110, s. 134)

med hänsyn till riktlinjerna för budgetarbetet icke kunna tillstyrka det då

ånyo framförda förslaget härom. Ämbetsverket var icke heller då berett

upptaga förslaget om att uppflytta en biträdestjänst för skriv- och kontorsgöromål

i kassatjänst till kanslibiträde. Civilförvaltningen har nu anfört,

att sedan fråga uppkommit om viss omläggning av kassaverksamheten

m. m. vid skolan ämbetsverket hade för avsikt alt verkställa vissa ytterligare

undersökningar rörande tjänsterna för kontorspersonal. I avvaktan

på resultatet härav har ämbetsverket av nu ifrågavarande förslag kunnat

tillstyrka endast att för skrivcentralen inrättas en kanslibiträdestjänst i

utbyte mot en biträdestjänst för skriv- och kontorsgöromål.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj: Is proposition nr 120.

15. Övriga personalförändringar in. in. Enligt Kungl. Maj:ts medgivande

avlönas f. n. från posten Övrig extra personal en extra förrådsförman i

lönegrad Cg 12, avsedd för föreståndaren och uppbördsmannen för skrivmaterielförrådet

vid Ostkustens marindistrikt. Marinchefen har med hänsyn

till organisationsförsöken inom Sydkustens marindistrikt icke tillstyrkt

ett av chefen för förstnämnda marindistrikt framfört förslag om att utbyta

berörda extra tjänst mot en förrådsförmanstjänst i Ce 14. Försvarets civila

tjänstemannaförbund har för sin del hemställt, att eu extra tjänst i Cg 14

skulle inrättas i avvaktan på nämnda organisationsförsök. Civilförvaltningen

har icke nu kunnat tillstyrka förbundets förslag.

Den för innevarande budgetår med 12 600 kronor uppförda posten Assistenter

för frivilligfrågor må enligt av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser

disponeras att såsom månatliga arvoden av, i ett för allt, 300 kronor av

marinchefen fördelas mellan för mobiliseringsuppgifter anlitad kvinnlig

krigstjänstpersonal vid marindistriktsstaber in. m. Ifrågavarande post förslår

alltså för innevarande budgetår till (12 600 : 300 =) 42 dylika månadsarvoden.

Marinchefen har nu föreslagit, att 4 tjänster för stabslottor i Ce 11 med

deltidstjänstgöring skola inrättas. Av tjänsterna avses en med Va-tidstjänstgöring

vid vartdera av Norrlandskustens och Västkustens marindistrikt och

en med 3U-tidstjänstgöring vid vartdera av Ostkustens och Sydkustens

marindistrikt. Härvid skulle antalet månadsarvoden nedräknas till 25.

Civilförvaltningen har emellertid, i avvaktan på slutligt ställningstagande

till de förslag, som framlagts av kommittén för frivilligt försvarsarbete,

ansett sig böra räkna med oförändrade grunder för avlöning till här avsedd

personal.

Marinchefen har föreslagit, att för nästa budgetår ett belopp av 18 000

kronor beräknas för operativ forskning. Till stöd för förslaget har marinchefen

anfört följande.

Under andra världskriget togo de krigförande staterna i anspråk civila

vetenskapsmän för lösande av vissa operativa problem. De resultat, som

sålunda arbetande forskare framlade, kunde anses ha i väsentlig grad underlättat

de allierades slutliga seger. Sedan hösten 1950 hade motsvarande

verksamhet — om än i blygsam skala -— ägt rum inom marinledningen,

varvid det visat sig angeläget att civila vetenskapsmän fastare knötes till

marinstaben. Deltidstjänstgöring förenad med arvode syntes därvid till en

början vara den mest lämpliga anställningsformen. Det vore nämligen viktigt

att de ianspråktagna forskarna uppehälle intim kontakt med den fria

forskningen vid landets universitet, varvid idéer och uppslag kunde hämtas

från de vidaste vetenskapliga kretsar. Enär olika vetenskapsgrenar — t. ex.

statistik, psykologi, naturvetenskap — borde vara representerade syntes

tills vidare tre arvoden för 1/3-tidstjänstgöring böra utgå. Då det vore angeläget

att framstående vetenskapsmän knötes till verksamheten, syntes arvodena

böra ansluta sig till lönen i löneklass 30 i ortsgrupp 5 eller, beräknade

för heltidst jänstgöring, 18 000 kronor. För budgetåret 1952/53 borde

därför ett belopp av 18 000 kronor ställas till förfogande för arvoden på

vartdera 6 000 kronor till tre deltidstjänstgörande forskare.

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

Civilförvaltningen, som utgått från att marinchefens förslag låge i linje

med den verksamhet på förevarande område, avseende försvaret i dess helhet,

till vilken chefen för försvarsstaben tagit vissa initiativ, har för ändamålet

räknat med det begärda beloppet.

Chefen för marinen har upprepat sitt för innevarande och närmast föregående

två budgetår (prop. 1949: 135, s. 116, prop. 1950: 110, s. 81 o. f., samt

prop. 1951:110, s. 134 o. f.) framställda förslag om att för kustartilleriinspektionen

inrätta ytterligare två stabsarvoden om vartdera 720 kronor.

Civilförvaltningen har ansett sig alltjämt vara förhindrad tillstyrka förslaget.

I äskandena för innevarande budgetår avstyrkte civilförvaltningen av

marinchefen framställda förslag om att inrätta ett nytt arvode om 1 800

kronor till hellidstjänstgörande lärare i kustartilleritaktik vid sjökrigshögskolan

samt att beräkna medel för en heltidstjänstgörande lärare i skjutteknik

vid kustartilleriets skjutskola i stället för till en befintlig deltidstjänstgörande

lärare. Ämbetsverket räknade emellertid med sådan höjning

av arvodeskostnaderna för deltidstjänstgörande militära och civilmilitära

lärare vid marinen, att en deltidstjänstgörande lärare i kustartilleritaktik

skulle kunna avses för sjökrigshögskolan. Departementschefen anslöt sig

vid anmälan av propositionen 1951:110 (s. 135 och 142) till civilförvaltningens

förslag.

Marinchefen har nu upprepat sina berörda förslag ävensom hemställt,

att medel, 1 800 kronor, beräknas för en heltidstjänstgörande lärare i förbindelselära

vid sjökrigshögskolan i stället för såsom nu till deltidstjänstgörande

lärare. Civilförvaltningen har tillstyrkt att två utbildningsarvoden

om 1 800 kronor till heltidstjänstgörande lärare i kustartilleritaktik och i

förbindelselära vid sjökrigshögskolan inrättas allenast under förutsättning

att de för ifrågavarande lärare avsedda beställningarna överföras till skolans

stat. Däremot har civilförvaltningen icke heller nu tillstyrkt förslaget

om att inrätta ett arvode för heltidstjänstgörande lärare i skjutteknik vid

kustartilleriets skjutskola.

Medelsbehovet för deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare

har civilförvaltningen, med hänsyn till genomförd höjning av arvodesbeloppen

enligt timtaxan, för nästa budgetår beräknat till 106 500 kronor mot

för innevarande budgetår 93 000 kronor.

För innevarande budgetår (prop. 1951: 110, s. 135, 136 och 142) ha beräknats

två arvoden om vartdera 750 kronor till ledare för specialkurs i

krigsbyggnadskonst vid teknisk högskola. Marinchefen har upprepat sitt

för innevarande budgetår framställda förslag om att bestämma arvodena

till 1 000 kronor. Civilförvaltningen har emellertid i sin pctitaskrivelse föreslagit,

att arvodena i fråga bibehållas vid nuvarande belopp i avvaktan på

en jämkning av de enligt gällande timtaxa ulgående timarvodena till lärare

vid skola tillhörande skolkatcgori 1.

I marinens gällande förleckning å vissa arvoden och särskilda ersätt
-

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj-.ts proposition nr 120.

ningar finnes under rubriken Ostkustens marindistrikt uppfört ett arvode

å 1 500 kronor till klockare vid Skeppsholms församling i Stockholm.

Marinchefen har föreslagit, att arvodet med hänsyn till den allmänna lönestegringen

skall höjas till 1 800 kronor. Civilförvaltningen har emellertid

icke räknat med höjning av arvodet.

I nyssnämnda förteckning finnes vidare under saimna rubrik upptaget

ett arvode å 1 560 kronor till juridiskt biträde vid Stockholms kustartilleriförsvar.

Civilförvaltningen har tillstyrkt, att arvodet i enlighet med förslag

av marinchefen sänkes till 1 000 kronor.

Till civila lärare ha för innevarande budgetår anvisats 300 000 kronor.

Marinchefen har för nästa budgetår beräknat 447 000 kronor för ändamålet.

Då belastningen på bär avsedd delpost under budgetåret 1950/51 uppgått

till endast i runt tal 275 000 kronor, har civilförvaltningen icke kunnat tillstyrka

någon höjning av medelsanvisningen under posten i fråga.

Marinchefen har föreslagit, att det till chefen för Västkustens marindistrikt

jämlikt 33 § 6 mom. statens allmänna avlöningsreglemente utgående

representationsbidraget höjes från 1 500 kronor till 3 000 kronor. Härvid

har marinchefen förutsatt, att frågan om representationsbidrag till innehavare

av militära chefsbeställningar skulle upptagas till allsidig prövning.

Civilförvaltningen har hänvisat till vad 1945 års lönekommitté beträffande

representationsbidrag anfört i sitt den 11 mars 1947 dagtecknade betänkande

med förslag till statens allmänna avlöningsreglemente m. in. (SOU

1947:23, s. 139 o. f.), och har i anledning av vad där anförts förklarat sig

icke kunna tillstyrka marinchefens förslag.

Civilförvaltningen har beräknat att med hänsyn till höjningen av de rörliga

tilläggsförmånerna anslagsposten Rörligt tillägg bör ökas med i runt

tal 9 000 000 kronor och inkomstposten Pensionsmedel med i runt tal

100 000 kronor. Härigenom skulle uppkomma en nettoökning under anslaget

av 8 900 000 kronor.

16. Angående denna punkt torde få hänvisas till framställningen rörande

motsvarande fråga under arméns avlöningsanslag (p. 20). Ifrågavarande

lönerevision medför under innevarande budgetår en kostnadsökning under

förevarande anslag av i runt tal 200 000 kronor.

Departementschefen.

1. I enlighet med beslut av innevarande års riksdag angående placering

i lönegrad av vissa chefstjänster (prop. 1952:1, bil. 2, p. 2; rd. skr. 44)

skola följande förändringar vidtagas beträffande högre militära beställningar

vid marinen. Souschefen vid marinstaben, inspektörerna för sjöartilleriet,

torpedvapnet, ubåtsvapnet och minväsendet, chefen för sjökrigshögskolan

samt den kommendör, som tjänstgör i befattning som flaggkapten,

alla nu i Ma 12, uppflyttas till Mo 14. Den kommendör, som tjänstgör

såsom chef för Göteborgs örlogsvarv, nu i Ma 12, uppflyttas i beställning

såsom chef för örlogsvarvet i Mo 13. Den kommendör, som tjänstgör

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

i befattning som sjögående förbandschef, samt chefen för Gotlands kustartilleriförsvar,

tillika chef för Gotlands kustartillerikår, båda nu i Ma 12,

uppflyttas till Mo 13.

Jag anser mig vidare böra föreslå, att den överstelöjtnantsbeställning vid

kustartilleriet, vars innehavare tjänstgör i befattning som chef för Norrlandskustens

marindistrikt, tillika chef för Hemsö kustartilleriförsvar och

Härnösands kustartilleridetachement, omändras Ull beställning i Mo 13 för

chef för marindistriktet, tillika chef för kustartilleriförsvaret och kustartilleridetachementet.

Några ytterligare förändringar beträffande de under denna punkt avsedda

beställningarna är jag icke beredd tillstyrka.

2. I gällande personalförteckning för marinen finnas under rubriken

Marinens väderlekstjänst uppförda 5 meteorologtjänster, av vilka 1 i Ce 22

och 4 i Ce 19. Enligt föreskrift till förteckningen må, om beställning för

meteorolog icke kan besättas med kompetent beställningshavare, i stället

anställas väderleksassistent eller såsom extra tjänsteman i Cg 14 person,

som genomgått erforderlig utbildning i väderlekstjänst. Därjämte har

Kungl. Maj :t genom beslut den 30 mars 1951 medgivit att 2 extra tekniker

i Cg 13 må finnas anställda för hydrologiska undersökningar, därvid motsvarande

antal meteorologbeställningar skola hållas vakanta.

Enligt vad jag inhämtat äro samtliga meteorologbeställningar vid marinen

för närvarande vakanta. De 5 beställningarna utnyttjas så att 1 tekniker

i Cg 13 är anställd för hydrologisk tjänstgöring med stöd av Kungl.

Maj:ts medgivande den 30 mars 1951 medan 4 personer äro anställda i enlighet

med omförmälda föreskrift till personalförteckningen. Av sistnämnda

4 tjänstemän sysselsättas 3 i stor utsträckning med hydrografisk verksamhet.

Av det sagda framgår, att den hydrografiska tjänsten för närvarande

bedrives med utnyttjande bl. a. av personal, som är avsedd för marinens

väderlekstjänst. Med hänsyn härtill är jag icke utan närmare utredning

angående en eventuell omorganisation av väderlekstjänsten vid marinen

och personalbehovet för denna tjänst beredd att taga ställning till marinchefens

förslag om inrättande av en särskild hydrografisk detalj vid marinstaben.

3. Jag är fortfarande icke beredd förorda några förändringar beträffande

personaluppsättningen vid marinstabens bilddetalj.

4. Förslaget om att inrätta ytterligare en kanslibiträdestjänst i Cell vid

marinstaben, avsedd för sammanträdesstenograf, anser jag mig böra biträda.

Övriga under denna punkt i sammanställningen redovisade förslag torde

icke nu böra föranleda annan åtgärd än att, i anslutning till beslut av innevarande

års riksdag angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal

in. m. (prop. 14; rd. skr. 45), för föreståndaren för telefonväxeln inrättas

eu kanslibiträdestjänst i Ce 11 i utbyte mot en tjänst för biträde för skrivoch

kontorsgöromål.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

liungl. Maj:ts proposition nr 120.

5. Jag anser mig icke kunna tillstyrka någon utökning av officerskadern

vid flottan och kustartilleriet fr. o. in. nästa budgetår. Jag är icke

heller nu beredd förorda den föreslagna uppflyttningen till kaptensbeställningar

av vissa löjtnantsbeställningar vid flottan.

6. Ej heller kan jag för närvarande tillstyrka något av de under denna

punkt framställda förslagen.

7. Den föreslagna uppflyttningen till löneklass 1: 34 av den nu till löneklass

1:31 hänförda arvodesbefattningen såsom chef för sjövärnskåren

torde böra komma till stånd fr. o. m. nästa budgetår.

Jag kan däremot icke tillstyrka, att de båda föreslagna expeditionsunderofficersbefattningarna

nu inrättas.

8. Såsom framgår av det föregående har marinchefen numera tillstyrkt

förslaget om att inrätta förvaltarbeställningar i Ma 6 för 4 vaktbefälhavare

i maskin på kryssare, 6 maskintjänstchefer på kustjägare, 2 maskintjänstchefer

på ubåts jaktfartyg, 11 elektr otjänstchefer på stads jagare och jagaren

Klas Horn samt 2 instruktionsunderofficerare vid vissa skolor eller kurser.

Sedan ärendet ytterligare övervägts anser jag mig böra förorda att de föreslagna

25 beställningarna i Ma 6 inrättas i utbyte mot 25 beställningar i

Ma 5. Jag har vidare funnit skäl föreligga att hänföra elektrotjänstcheferna

på landskaps jagare till Ma 6. Jag föreslår således att 2 beställningar i Ma 5

utbytas mot 2 beställningar i Ma 6 för nämnda befattningshavare. De nyinrättade

27 förvaltarbeställningarna böra tagas i anspråk i den takt som

personaltillgång in. in. medgiver.

Frågan om att bereda maskintjänstchef (uppbördsmaskinist) i ubåt

löneförmåner, motsvarande dessa befattningshavares arbetsuppgifter enligt

marinens underofficerssakkunnigas värdering, har varit föremål för

ingående prövning. Jag finner i likhet med marinchefen att frågan bäst

löses genom att inrätta ett vikariatslönesystem i huvudsak enligt underofficerssakkunnigas

förslag. Detta innebär sammanfattningsvis att maskintjänstchef

(uppbördsmaskinist) må meddelas vikariatslöneförordnande i

Ma 8 på större ubåt och i Ma 6 på mindre ubåt för period om tre år eller

för den kortare tid för vilken godkännande läkarintyg för tjänst på ubåt

erhållits. Förordnandet bör få bibehållas under tid vederbörande genomgår

utbildning eller beordrats till tillfällig tjänstgöring i annan befattning.

Vikariatslöneförordnanden av här angivet slag torde få meddelas till ett

antal av högst 15 i Ma 8 och 9 i Ma 6. Närmare föreskrifter synas böra

meddelas av Kungl. Maj:t.

Förslaget att inrätta en förvaltarbeställning vid flottan, avsedd för den

på försök inrättade skyddstjänstbyrån vid marinförvaltningen, är jag icke

nu beredd tillstyrka.

Jag har intet att erinra mot att de under förevarande punkt i sammanställningen

angivna arvodesbefattningarna utgå ur organisationen fr. o. in.

nästa budgetår.

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

9. Jag anser mig icke kunna för nästa budgetår tillstyrka andra förändringar

beträffande mariningenjörkåren än att jag förordar att nya beställningar

inrättas för tre mariningenjörer av 1. graden i Ca 29 och fyra

specialingenjörer av 2. graden, likaledes i Ca 29.

10. De under denna punkt redovisade förslagen är jag f. n. icke beredd

tillstyrka.

11. Jag anser mig icke kunna f. n. tillstyrka något av de under denna

punkt framställda förslagen till inrättande av nya tjänster eller till förändringar

beträffande redan befintliga tjänster.

Vad angår de under punkten angivna arvodeskostnaderna får jag erinra

om att jag vid behandlingen av arméns avlöningsanslag föreslagit att, i

anslutning till de under år 1951 genomförda avlöningsförhöjningarna, vissa

arvoden, som nu bestridas från försvarsgrenarnas avlöningsanslag, skola

omregleras. För marinens del återkommer jag härtill i det följande vid

den fortsatta behandlingen av förevarande anslag. För nya ändamål, inberäknat

arvode till den nu från sakanslag avlönade vaktmannen vid

Gustaf sviks örlogsdepå, beräknar jag i runt tal 20 000 kronor.

12. I likhet med civilförvaltningen kan jag icke biträda marinchefens

under denna punkt framställda förslag.

13. I enlighet med vad under denna punkt föreslagits böra 24 ordinarie

kontorsbiträdestjänster tillkomma vid marinen i utbyte mot tjänster för

biträde för skriv- och kontorsgöromål.

14. I avvaktan på organisationsundersökningar är jag icke beredd tillstyrka

förslaget att inrätta ytterligare en tjänst för biträde för skriv- och

kontorsgöromål vid Norrlandskustens marindistrikt.

Övriga under denna punkt framställda förslag är jag icke f. n. beredd

pröva i annan mån än att jag tillstyrker att på personalförteckningen uppföras

tre tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

15. Jag räknar ej nu med någon uppflyttning i lönegrad av den befintliga

extra förrådsförmanstjänsten vid Ostkustens marindistrikt.

Liksom civilförvaltningen räknar jag med oförändrade grunder för avlöning

till personal för handläggning av frivilligfrågor.

Förslaget om att medel måtte anvisas för beredande av arvoden åt vetenskapsmän

för operativ forskning kan jag icke f. n. biträda.

Jag kan alltjämt icke tillstyrka någon utökning av antalet stabsarvoden.

Två nya utbildningsarvoden till heltidstjänstgörande lärare i kustartilleritaktik

respektive förbindelselära vid sjökrigshögskolan torde böra tillkomma

fr. o. in. nästa budgetår. Arvodena böra bestämmas till 1 980

kronor.

Liksom civilförvaltningen räknar jag däremot icke med något nytt utbildningsarvode

för heltidstjänstgörande lärare i skjutteknik vid kustartilleriets

skjutskola.

Civilförvaltningens beräkning av medelsbehovet för deltidstjänstgörande

militära och civilmilitära lärare under nästa budgetår föranleder ingen

erinran från min sida.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Majrts proposition nr 120.

Förslagen om höjning av arvodena till ledare för specialkurs i krigsfartygs

konstruktion vid teknisk högskola och till klockare vid Skeppsholms

församling i Stockholm torde böra prövas i samband med den reglering av

vissa befintliga arvoden, som jag vid behandlingen i det föregående av

arméns avlöningsanslag förutsatt skall komma till stånd.

Arvodet till juridiskt biträde vid Stockholms kustartilleriförsvar bör såsom

föreslagits sänkas från 1 560 kronor till 1 000 kronor.

Jag kan icke för närvarande tillstyrka förslaget om att höja representationsbidraget

till chefen för Västkustens marindistrikt.

Civilförvaltningens förslag i övrigt under denna punkt ger mig icke anledning

till erinran.

16. De i sammanställningen angivna lönegradsuppflyttningarna böra i

anslutning till berörda riksdagsbeslut genomföras fr. o. m. nästa budgetår.

I övrigt hänvisar jag till vad jag anfört beträffande motsvarande fråga

under arméns avlöningsanslag.

I det föregående har jag vid behandlingen av arméns avlöningsanslag

förutsatt att den kontanta ersättningen till musikelever skulle anpassas

efter föreslagna ändringar rörande penningbidraget till värnpliktiga. Kostnaderna

härför beräknar jag för marinen till omkring 8 800 kronor.

Jag har vidare vid behandlingen av arméns avlöningsanslag uttalat att,

i anslutning till de under år 1951 genomförda avlöningsförhöjningarna, en

omreglering borde ske av flertalet vid försvarsgrenarna nu utgående arvoden,

i den mån så ej redan skett. För marinens del uppskattar jag kostnaderna

härför till omkring 35 000 kronor.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar

m. m. vid marinen och med ledning av belastningen på marinens

avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår beräknar

jag nämnda anslag för budgetåret 1952/53 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 30 200 000 (+ 1 700 000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 980 000

(— 60 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 470 000

(+ 127 000) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 13 100 000 (—500 000)

kronor;

Rörligt tillägg 13 690 000 (+ 8 673 000) kronor;

Pensionsmedel 740 000 (+ 40 000) kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 57 700 000 (+ 9 900 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad

personal i arvodesbefattningar vid marinen, som föranledas

av vad jag i det föregående föreslagit;

b) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under

budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 30 200 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
-

fattningar, förslagsvis ................................. 980 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 470 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................................... 13 100 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 13 690 000

Summa kronor 58 440 000

Särskilda uppbördsmcdel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 740 000

Nettoutgift kronor 57 700 000

c) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 57 700 000

kronor.

[16.] Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1950/51 .............................. 48 200 000 54 969 536

1951/52 (statsliggaren s. 242) 50 000 000

1952/53 (förslag) .................. 63 700 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, p. 99) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:

Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag

av 63 650 000 kronor.

Beträffande de grunder, som numera tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas

allmänna avlöningsanslag, får jag hänvisa till vad jag därom

anfört i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för

armén.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ls proposition nr 120.

Yrkanden.

Försvarets civilförvaltning har i anslutning till yrkanden av chefen för

flygvapnet m. fl. föreslagit vissa personalförändringar m. m. vid flygvapnet.

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

civilförvaltningens förslag

Förändringar beträffande flygstaben.

1 major Ma 10 — överstelöjtnant

Ökning

Minskning Summa

eller major Ma 11/10 ..................

1 188

4 kaptener Ma 9 — majorer Ma 10 ...

1 arvodesbefattning för pensionerad

officer 1: 29 ..............................

1 föreståndare för militärmeteorolo- gisk informationstjänst Ca 27 på

övergångsstat vid flygstaben över-

föres till marinstaben ..................

1 vaktmästare Ce 9 — förste vakt-

15 888

mästare Ca 11 ...........................

1 expeditionsvakt Ca 9 — förste expe-

756

ditionsvakt Ca 11 .....................

756

2 kanslibiträden Ce 11 — Ca 11 ......

—

1 kanslibiträde Cg 11 — Ce 11 .........

1 biträde för skriv- och kontorsgöro-

—

mål — kanslibiträde Ce 11 .........

—

1 garageförman Ce 12 — Ce 14.........

684

1 reparatör Cg 11 ........................

Luftbevakningens organisation.

Inspektionen för luftbevak- ningen.

1 major eller kapten Ma 10/9 —

överstelöjtnant eller major Ma

— 12 504

11/10 .......................................

3 162

1 kapten Ma 9 ..............................

13 572

1 expeditionsofficer 1: 29 ...............

Förband och skoloi\

6 670

6 majorer Ma 10 ........................

99 924

14 kaptener Ma 9 ........................

177 078

8 löjtnanter Ma 7...........................

5 arvodesbefattningar för pensione-

73 848

rade officerare 1: 29 ..................

29 020

+ 403 274

3. överförande av vissa underofficerare

till civilmilitär anställningsform.

54 förvaltare (i flygstationstjänst)

Ma 6 — verkmästare av 1. klassen

(i flygstationstjänst) Ca 21 .........

1 998

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Rungl. Maj-.ts proposition nr 120.

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

20 förvaltare (i förrådstjänst) Ma 6

— verkmästare av 1. klassen (i förrådstjänst)

Ca 21 ..................... 29 660

17 fanjunkare Ma 5 — mästare av

1. klassen Ca 18 ..........................J7272____ + 44934

4. Personal för fallskärmsjägarutbild
ning.

1 sergeant Ma 4 ........................... 7 752

3 flygtekniker Ca 12 ..................... 21 348 + 29 100

5. Förändringar i övrigt beträffande

militär personal.

2 kaptener Ma 9, vid flygkrigshögskolan

respektive flygkadettskolan

— majorer Ma 10 ..................... 7 896

2 mobiliseringsofficerare 1: 29 vid

centrala flygverkstäderna å Malmen

respektive i Västerås ............ 11 180

1 mobiliseringsofficer 1: 29 vid F 2 ... 6 130

1 förvaltare (i förrådstjänst) Ma 6

vid F 2 .................................... _

1 förvaltare (i kassatjänst) Ma 6 vid

flygvapnets centrala skolor ......... 9 072

12 fänrikar ................................. 94 §92

15 sergeanter .............................. 118 365

47 korpraler eller vicekorpraler ...... 127 511

81 furirer, 22 korpraler, 101 vicekorpraler

eller meniga ............._ 811 719 __ 648 617

6. Förändringar beträffande läkar- och

sjukvårdspersonal.

2 specialflygläkare, Cp 5 jämte av
löningsförstärkning

.................. —

Avlöningsförstärkning till en förste

flygläkare ................................. 10 008

5 flygläkare av 2. graden ............... 25 000

19 sjukvårdsförmån Ce 11 -—Ce 12... — , 35 008

7. Förändringar i övrigt beträffande tek
nisk

personal.

Utökning av antalet verkmästare,

mästare och flygtekniker vid fullt

utbyggd organisation .................. —

4 mästare av 1. klassen Ca 18 ......... 36 924

9 mästare av 2. klassen Ca 16 ......... 76 833

10—»so 52 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 120.

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning

Summa

24 flygtekniker Ca 12 ..................

1 verkmästare av 1. klassen Ca 21 ...

173 904

8 036

95 hjälp tekniker Ce 10 ..................

5 fältmästare Ce 20 — Ce 24 (Ce 22)

624 435

6 225 +

910 285

Fortsatt utbyggnad av flottiljpolis- organisationen.

1 förste flottilj polis Ca 16 ...............

13 flottilj poliser Ca 14 ..................

8 537

102 583 +

111 120

Förändringar beträffande meteorolog-

personalen.

Reglerad befordringsgång för extra

ordinarie meteorologer och för

meteorologassistenter ..................

3 meteorologassistenter Ce 16 — Ce 19

38 tekniska biträden Ce 8 — Ce 11 ...

3 600

3 600

10. Förändringar i övrigt beträffande för
råds-

och vaktpersonal m. m.

18 hundgårdsföreståndare Ce 9 —

Ce 12 .......................................

19 förrådsmästare Cg 16 —- Ce 16 ...

1 förman Cg 12 vid F 17 — Ce 12 ...

34 förrådsmän Cg 9 — Ce 9 ............

1 vaktmästare Cg 9 vid F 5 — Ce 9 ...

20 förrådsmän Ce 9 .....................

19 förrådsmän Ce 9 — förrådsförmän

Ce 12 .......................................

11. Förändringar i övrigt beträffande

kontorspersonal.

1 kontorist Ce 13 vid F 2 — Ca 13 ...

1 kanslibiträde Ce 11 vid F 2 — Ca 11

2 kanslibiträden Cg 11 vid flygvap
nets

centrala skolor och centralförrådet

för intendenturmateriel —

Cell .......................................

1 kanslibiträde Cg 11 .....................

2 befintliga tjänster för skriv- och

kontorsgöromål, vid tredje eskaderstaben

och F 2, uppföras på personalförteckningen

.....................

19 biträden för skriv- och kontorsgöromål

— kanslibiträden Ce 11 ...

18 biträden för skriv- och kontorsgöromål

— kontorsbiträden Ca 8 ...

18 558

124 300

142 858

6 804

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

Rungl. Maj.ts proposition nr 120.

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

12. övriga personalförändringar m. m.

17 trafikledare Ce 22 — förste trafikledare

Ce 23

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 garageförman Ce 12 vid flygvapnets

centrala skolor — Ce 14 ............

636

1 radiotelegrafist Ce 16 ..................

9 120

Flygtillägg m. in.........................

439 000

Arvoden till deltidstjänstgörande

militära och civilmilitära lärare ...

21 000

Civila lärare .................................

—

Assistenter för frivilligfrågor .........

--

Höjning av rörligt tillägg ...............

10 200 000

+ 10 669 756

13. Lönerevision för köksföreståndare m. fl. enligt beslut av 1951 års

riksdag föranleder ändringar i personalförteckningen för ordinarie tjänstemän

inom flygvapnet enligt följande sammanställning.

1 köksföreståndere i Ca 14 — Ca 18,

1 i Ca 14 — Ca 17, 1 i Ca 12 — Ca 18

och 17 i Ca 12 — Ca 17, 21 biträdande

köksföreståndare i Ca 10 —

Ca 14 samt 1 över sköter ska i Ca 12

— Ca 14.

Motiv.

1. Förändringar beträffande flygstaben. Chefen för flygvapnet har upprepat

sitt redan för innevarande budgetår framställda förslag om att i utbyte

mot en majorsbeställning inrätta en beställning för alternativt överstelöjtnant

eller major, avsedd för chefen för personalavdelningen (prop.

1951: 110, s. 146 o. f.). Civilförvaltningen har även nu tillstyrkt förslaget.

I sina förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1951/52 avstyrkte civilförvaltningen

däremot förslag av chefen för flygvapnet om att för chefen

för pressdetaljen inrätta en majorsbeställning i utbyte mot en kaptensbeställning

(prop. 1951: 110, s. 147). Av flygvapenchefen ånyo framfört förslag

i ämnet har även nu avstyrkts av civilförvaltningen.

För innevarande budgetår föreslog chefen för flygvapnet vidare, att tre

beställningar för kapten, avsedda för ställföreträdande avdelningschefer

vid operations-, organisations- och utbildningsavdelningarna, skulle utbytas

mot majorsbeställningar. Civilförvaltningen ansåg sig i äskandena för

samma budgetår icke kunna biträda förslaget (prop. 1951: 110, s. 147 o. f.).

I anledning av ett av flygvapenchefen nu ånyo framfört förslag i ämnet har

civilförvaltningen anfört, att ämbetsverket — även om vissa skäl talade

för alt nämnda avdelningar, liksom tidigare signalavdelningen, tillfördes

majorsbeställningar — dock icke nu vore beredd tillstyrka förslaget.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

1945 års försvarskommitté (SOU 1947: 72, del I, s. 612) räknade i sitt

förslag till organisation av flygstaben med att vid stabens expedition skulle

finnas bland annat tre arvodesbefattningar för pensionerade officerare i

1: 29, av vilka en skulle vara vice värd för flygvapnets ämbetsbyggnad.

Vid behandlingen i propositionen 1948:206 (s. 412) av berörda organisationsfråga

hade departementschefen ej något att erinra mot försvarskommitténs

förslag i förevarande del. Någon för vice värd avsedd arvodesbefattning

har emellertid ännu icke inrättats. Hittills ha göromålen såsom vice

värd fullgjorts av en reservofficer, som inkallats till frivillig tjänstgöring

med avlöning från vakant kaptensbeställning.

Chefen för flygvapnet har nu, då frän och med budgetåret 1952/53 vakanta

kaptensbeställningar beräknas icke komma att finnas tillgängliga,

föreslagit, att den för vice värd avsedda arvodesbefattningen inrättas. Civilförvaltningen

har emellertid anfört, att det förefölle som om frågan om bestridande

av arbetsuppgifter som vice värd i vad avsåge samtliga till Ladugårdsgärde

förlagda ämbetsbyggnader borde närmare övervägas. Ämbetsverket

ansåge sig icke för närvarande böra räkna med att den nu ifrågavarande

befattningen skulle tillkomma.

Såsom anförts i det föregående vid behandlingen av marinens avlöningsanslag

(punkt 2) föreslås den på flygvapnets personalförteckning för flygstaben

uppförda tjänsten på övergångsstat för föreståndare för militärmeteorologisk

informationstjänst i Ca 27 skola överföras till marinstaben.

Förslag om att utbyta en vaktmästartjänst i Ce 9 mot förste vaktmästartjänst

i Ca It, avsedd för bevakningstjänst, och en expeditionsvaktstjänst

i Ca 9 mot en förste expeditionsvaktstjänst i Ca It, avsedd för filmtjänst,

framställdes av chefen för flygvapnet för innevarande och närmast föregående

budgetår (prop. 1950: 110, s. 103 o. f., och prop. 1951: 110, s. 148).

I anledning av dessa förslag förordade civilförvaltningen i äskandena för

nämnda budgetår, att en vaktmästartjänst i Ce 9 skulle omvandlas till

tjänst för förste expeditionsvakt i Ca 11. Statens lönenämnd biträdde civilförvaltningens

förslag. Sedan flygvapenchefen nu ånyo framfört sina förenämnda

förslag, har civilförvaltningen förklarat att — enär från flygstaben

bestämt hävdats, att av civilförvaltningen ifrågasatt omfördelning av

arbetsuppgifterna befattningshavarna emellan av praktiska skäl icke kunde

genomföras — ämbetsverket icke längre ville motsätta sig helt bifall till

förslagen.

Civilförvaltningen har vidare liksom i äskandena för innevarande budgetår

(prop. 1951:110, s. 148) tillstyrkt förslag av chefen för flygvapnet

om att ordinariesätta två extra ordinarie kanslibiträdestjänster.

Enligt Kungl. Maj :ts medgivande finnes vid flygstaben med avlöning

från posten Övrig extra personal anställt ett extra kanslibiträde i Cg 11,

avsett för operationsavdelningen. Då ett stadigvarande behov av tjänsten

anses föreligga, har civilförvaltningen tillstyrkt, att tjänsten omvandlas

till extra ordinarie.

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

Kangl. Maj-.ts proposition nr 120.

Av chefen för flygvapnet föreslaget utbyte av en biträdestjänst för skrivoch

kontorsgöromål mot en tjänst för kanslibiträde i Ce 11 har civilförvaltningen

ansett böra anstå.

Chefen för flygvapnet har upprepat ett förslag att uppflytta tjänsten för

garageförman vid flygstaben från 12 till 14 lönegraden (prop. 1951:110,

s. 148 och 149). Civilförvaltningen har liksom tidigare förklarat sig anse,

att åtskillnad i löneställningen mellan flygstabens garageförman och de

till 14 lönegraden hänförda garageförmännen vid flygförbanden icke vore

sakligt motiverad, och ämbetsverket har nu räknat med, att den föreslagna

uppflyttningen kommer till stånd.

I skrivelse den 18 juli 1951 har chefen för flygvapnet hemställt, att en

extra tjänst för reparatör i högst Cg 11 måtte få inrättas vid flygstaben.

Tjänsten vore avsedd för bilreparatör vid den för försvarets myndigheter

å Ladugårdsgärde gemensamma körcentralen. Det hade hittills varit avsett,

att för ifrågavarande ändamål skulle finnas anställd en reparatör

med avlöning enligt kollektivavtal. På grund av läget på arbetsmarknaden

kunde dylik reparatör emellertid numera icke erhållas. Till följd därav

hade de normalt förekommande reparationerna och den löpande översynen

av körcentralens bilpark, som omfattade 13 fordon, måst anförtros åt privata

reparationsverkstäder. Detta vore emellertid ur underhålls- och kostnadssynpunkt

ofördelaktigt. Möjligheterna att anställa reparatör beräknades

bli avsevärt större om tjänstemannaställning kunde erbjudas.

Civilförvaltningen har förklarat sig i avvaktan på resultatet av 1948

års anställningsutrednings och 1949 års tjänsteförteckningskommittés arbete

icke vara beredd tillstyrka att den yrkade bilreparatörstjänsten i 11

lönegraden inrättas.

2. Luftbevakningens organisation. Genom beslut av 1948 års riksdag

(prop. 206, s. 420—425) överfördes luftbevakningen från armén till flygvapnet

och tillskapades en fast fredsorganisation för denna verksamhetsgren.

Sålunda inrättades inom flygledningen en inspektion för luftbevakningen

med en inspektör i Mo 14 som chef, en major eller kapten som

stabschef, tre kaptener och en kommenderad officer ur luftvärnet. Vidare

förstärktes envar av de fem flygbasområdesstaberna med en kapten, flygbaskåren

(F21) med en major samt flygkadettskolan (F 20) — där utbildning

av värnpliktiga till officerare och underofficerare i luftbevakningstjänst

skulle äga rum — med en kapten och två löjtnanter. Sammanlagt

skulle alltså enligt nämnda riksdagsbeslut på flygvapnets stat finnas 14

officerare för luftbevakningens ledning och för berörda utbildning vid F 20.

Jämlikt beslut av 1951 års riksdag (prop. nr 110, s. 182—188) skall utbyggnaden

och moderniseringen av luftbevakningen i materiellt hänseende

omfatta ytterligare områden utöver vad som förutsattes i 1948 års riksdagsbeslut.

Chefen för flygvapnet har upprepat ett för innevarande budgetår framfört

förslag om att för stabschefen vid inspektionen för luftbevakningen

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

inrätta en beställning för alternativt överstelöjtnant eller major i utbyte

mot den befintliga beställningen för alternativt major eller kapten (prop.

1951:110, s. 164 o. f.). Civilförvaltningen har tillstyrkt förslaget.

Chefen för flygvapnet har hemställt, att en ny beställning för kapten

måtte inrättas vid luftbevakningsinspektionen. Till stöd härför har flygvapenchefen

anfört bland annat följande.

Det hade ursprungligen avsetts, att luftbevakningsinspektionen skulle

organiseras på fyra detaljer. Chef för dessa skulle vara de tre kaptener,

som enligt riksdagsbeslutet 1948 tillkommit för luftbevakningsinspektionen

samt den officer ur luftvärnet, som enligt samma beslut skulle kommenderas

till tjänstgöring vid inspektionen. Erfarenheterna hade emellertid

redan efter första året visat, att organisationen icke vore lämplig. En omorganisation

hade därför måst vidtagas, därvid eu femte detalj, avsedd för

luftförsvarscentralfrågor, hade inrättats. Chef för denna detalj vore en

tillfälligt kommenderad kapten. Med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning

och invecklade natur — den moderna radarmaterielen med sin stora

räckvidd och komplicerade konstruktion hade som följd bland annat stora

problem beträffande informationsmaterialets utnyttjande, främst vid luftförsvarscentralerna

— bedömdes behovet av en särskild deltaljehef för hithörande

frågor bliva bestående.

På grund av att arbetsbelastningen på luftbevakningsinspektionen blivit

mycket stor erfordrades, enligt vad chefen för flygvapnet vidare anfört,

förstärkning även av expeditionspersonalen vid inspektionen. Med hänsyn

bland annat till det stora antalet hemliga handlingar vid expeditionen har

flygvapenchefen föreslagit den lösningen, att en befattning för exeditionsofficer

i 1: 29 inrättas vid inspektionen. Därvid har förutsatts att en vakant

befattning för mobiliseringsofficer i samma löneklass vid central flygverkstad

samtidigt skall indragas (jfr p. 5).

Chefen för flygvapnet har vidare föreslagit, att från och med nästa

budgetår för luftbevakningen inrättas nya beställningar för 6 majorer, 14

kaptener och 8 löjtnanter samt 5 arvodesbefattningar för pensionerade

officerare i 1: 29. Av vad flygvapenchefen till stöd härför anfört inhämtas

bland annat följande.

1948 års riksdagsbeslut hade grundats på omfattande utredningar och

praktiska prov i begränsad utsträckning, som under åren 1944—1947

verkställts genom överbefälhavarens försorg. På grund av bland annat den

otillräckliga tillgången på i luftbevaknings- och jaktstridsledningsfrågor

utbildad militär och teknisk personal hade vid ifrågavarande utredningar

endast riktlinjerna för den nya luftbevakningsorganisationen kunnat uppdragas,

under det att detaljutformningen såväl i organisatoriskt som tekniskt

avseende måst anstå. Detta omfattande utredningsarbete hade fortsatt

inom flygvapnet, bland annat genom särskilda kommittéer med bistånd

av berörda militära och civila myndigheter. Under arbetets gång hade

anpassning successivt måst göras till den snabbt fortgående flygtekniska utvecklingen.

Genom studiebesök utomlands samt genom mera fullständiga

egna prov med den nya organisationen hade numera säkrare underlag erhållits

för att bedöma vad som krävdes av en modern luftbevakningsorganisation

med avseende på personal och materiel.

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

Kungl. Maj:ts •proposition nr 120.

Enligt föreliggande planeiy vilka vore under genomförande, skulle luftbevakningen

i krig i stort sett organiseras enligt följande. Landet indelades

i ett antal luftförsvarssektorer. Inom varje sektor handhades luftbevakningen

av en luftbevakningsbataljon. Bataljonen bemannade en för sektorns

luftförsvar gemensam större luftförsvarscentral (lfc) och ett antal

mindre luftförsvarsgruppcentraler (lgc). Luftförsvarssektorerna indelades

alltefter deras betydelse ur luftförsvarssynpunkt i tre olika typer, betecknade

respektive I, II och III, varvid typ I avsåge de viktigaste områdena.

Detaljerade utredningar och praktiska prov rörande arbetsuppgifter,

kompetenskrav och ansvar i de olika befattningarna inom lfc typ I utvisade

klart, att officersbehovet i krig icke — såsom fallet varit inom närmast

motsvarande organisation under beredskapsåren och såsom förutsatts även

för den moderniserade organisationen enligt 1948 års försvarsbeslut —

kunde tillgodoses uteslutande med reservofficerare och värnpliktiga officerare

med hänsyn till den relativt korta utbildningen och starkt begränsade

tjänstgöringsskyldigheten i fred för dessa personalkategorier. Ett

visst minimum av aktiva officerare erfordrades därför såväl i krig som fred

för att luftbevakningen omedelbart vid krigsutbrott skulle kunna fungera

tillfredsställande och lämna erforderligt underlag för totalförsvarets verksamhet.

Det sammanlagda minimibehovet av aktiva officerare för luftbevakningsbataljonerna

inom sektorerna av typ I och de viktigaste sektorerna

av typ II hade beräknats till 28. Lfc typ I avsåges att delvis vara organiserade

redan i fred. Det vore därför i och för sig lämpligt att placera

samtliga de aktiva officerare, som erfordrades för dessa lfc, vid de flottiljer,

som vid krig uppsatte bataljonsstaber med sådana lfc. Behov förelåge

emellertid i fred av en särskild företrädare för luftbevakningstjänsten vid

varje flottilj och av över hela landet fördelade instruktörer för frivillig utbildning

i luftbevakningstjänst. Därjämte hade den enligt 1948 års riksdagsbeslut

för F 20 beräknade lärarpersonalen visat sig otillräcklig, varför

personalförstärkning erfordrades.

Med hänsyn till det anförda beräknades de för krigsorganisationen erforderliga

nya aktiva officerarna fredsplaceras, en major och en löjtnant

vid envar av de sex förband, som skulle organisera lfc typ I, en kapten vid

envar av övriga tretton förband (motsvarande) samt en kapten och två

löjtnanter vid F 20.

De fem föreslagna nya arvodesbefattningarna i 1: 29 åter avsåges för

flygbasområdesstaberna. Enligt 1948 års riksdagsbeslut förstärktes envar

av flygbasområdesstaberna med en kapten. Erfarenheterna hade emellertid

visat, att omfattningen av de med luftbevakningen sammanhängande arbetsuppgifterna

vid dessa staber bleve så betydande att uppgifterna icke

kunde läggas på en enda officer. En uppdelning av dessa göromål borde

ske i radartjänst och optisk tjänst. De med den optiska tjänsten förenade

arbetsuppgifterna syntes tills vidare i avvaktan på ytterligare erfarenheter

kunna fullgöras av en officer i arvodesbefattning.

Civilförvaltningen, som ansett sig icke kunna göra något uttalande angående

de verkställda personalberäkningarna, har emellertid vid anslagsberäkningen

utgått från att de föreslagna beställningarna och befattningarna

skulle komma att inrättas. Ämbetsverket förutsatte därvid, att

desamma i den mån de icke kunde besättas med för luftbevakningstjänst

lämpad personal, skulle hållas vakanta och icke utnyttjas för meddelande

av vik aria tsförordnanden.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

3. överförande av vissa underofficerare till civilmilitår anställningsform.

Enligt principbeslut av 1948 års riksdag (prop. 206, s. 446, 447, 455 och 462)

skulle vid fullt genomförd personalorganisation befintliga beställningar för

förvaltare i flygstationstjänst och i förrådstjänst (flygmateriel) samt för

fanjunkare i stationsunderofficers- och förrådsunderofficersbefattningar

ersättas med verkmästare av 1. klassen respektive mästare av 1. klassen.

I äskandena för budgetåret 1951/52 föreslog chefen för flygvapnet att

nämnda beslut skulle genomföras från och med innevarande budgetår.

Departementschefen ansåg emellertid försiktigheten bjuda att — i avvaktan

på resultatet av 1949 års tjänsteförteckningskommittés utredning i

fråga om löneställningen för förvaltare —- genomföra ifrågavarande principbeslut

endast beträffande beställningar för fanjunkare. I avvaktan på

närmare utredning beträffande vissa särskilda befattningar föreslog departementschefen,

att från och med budgetåret 1951/52 60 fanjunkarbeställningar

skulle utbytas mot beställningar för mästare av 1. klassen i

Ca 18. Beträffande de ifrågavarande 74 förvaltarbeställningarna och återstående

17 fanjunkarbeställningar förordade departementschefen, att såsom

ett provisorium extra tjänstemän i Cg 19 respektive Cg 16 skulle få

anställas såsom ersättare vid uppkommande vakanser (prop. 1951:110, s.

151—154, 176 och 177). Riksdagen beslöt i enlighet härmed.

Såsom framgår av det föregående har tjänsteförteckningskommittén

numera slutfört utredningen angående löneställningen för militära förvaltare

samt i skrivelse den 22 november 1951 framlagt härav föranledda förslag.

Kommittén har emellertid ansett sig icke böra ingå på spörsmålet

om lönegradsplaceringen för här ifrågavarande 74 förvaltarebeställningar,

enär dessa för framtiden vore avsedda icke för militära förvaltare utan för

civilmilitära verkmästare. Frågan om lönegradsplaceringen av verkmästare

vid försvaret har ännu ej varit föremål för prövning av kommittén.

I sin skrivelse den 1 juni 1951 rörande medelsäskanden för budgetåret

1952/53 hemställde chefen för flygvapnet att 1948 års förenämnda riksdagsbeslut

måtte genomföras i sin helhet från och med nästa budgetår. Förslaget

har tillstyrkts av civilförvaltningen.

I fråga om de 17 återstående fanjunkarbeställningar, som föreslagits

skola omvandlas till beställningar för mästare av 1. klassen i Ca 18, anförde

flygvapenchefen bland annat följande. De nya tjänsterna avsåges numera

för föreståndarna för flottiljernas instruktionsverkstäder, som enligt 1942

års försvarsbeslut skulle vara verkmästare av 2. klassen (nu Ca 19). Arbetsuppgifterna

för föreståndarna i fråga vore av teknisk natur — ansvar

för planläggning och ledning av viss teknisk undervisningsverksamhet

samt för anskaffning och vård av undervisningsmateriel -— och motiverade

väl den föreslagna löneställningen. Avsikten vore att här avsedda mästare

skulle kunna omplaceras från tjänst vid instruktionsverkstad till flygstationstjänst

eller omvänt.

4, I skrivelse den 11 september 1951 har chefen för flygvapnet hemställt

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

om viss personalförstärkning vid flygvapnet, sammanhängande med den

vid behandlingen i det föregående av arméns motsvarande anslag (p. 10)

berörda fallskärmsjägarutbildningen. Efter viss flygplansanskaffning avsåges

nämligen ett av flygvapnets transportflygplan i fred skola ställas till

arméns förfogande för nämnda utbildning. Samtidigt måste emellertid tillkomma

särskild personal för flygplanets skötsel i luften och på marken.

Flygvapnets personalorganisation, fullt genomförd, borde därför utökas

med beställningar för 1 sergeant (flygsignalist), 2 furirer (fältflygare —

flygförare) och 3 flygtekniker (2 flygplan- och 1 elektrotekniker). Samtliga

beställningar utom för fältflygare erfordrades redan under budgetåret

1952/53.

5. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. Chefen för flygvapnet

har upprepat sina för innevarande budgetår (prop. 1951: 110, s. 165)

framställda förslag om att i utbyte mot kaptensbeställningar inrätta två

majorsbeställningar, avsedda den ena för förste lärare vid flygkrigshögskolan

och den andra för skolchefens ställföreträdare (läraren i krigskonst

eller förste flygläraren) vid flygkadettskolan. Till stöd för förslaget i vad

avser flygkrigshögskolan har flygvapenchefen åberopat förstelärarbefattningarnas

stora vikt för den högre utbildningen inom flygvapnet samt erinrat

om att för närmast motsvarande befattningar vid krigshögskolan numera

avsåges beställningar för överstelöjtnant eller major (jfr prop. 1951:

110, s. 106). Med avseende på det föreslagna utbytet vid flygkadettskolan har

framhållits, att motsvarande lärarbefattningar vid arméns signalskola och

sjökrigsskolan bestredes av beställningshavare i Ma 10. Civilförvaltningen

har ansett sig böra biträda ifrågavarande förslag.

I flygvapnets gällande förteckning för pensionerad personal i arvodesbefattningar

finnas under rubriken Centrala flygverkstäderna uppförda tre

befattningar för mobiliseringsofficerare i 1: 29, en för varje verkstad. Då

det visat sig omöjligt att rekrytera befattningarna vid centrala flygverkstäderna

å Malmen och i Västerås, ha de för dem avsedda arbetsuppgifterna

fördelats på andra tjänstemän. Såsom av det föregående (p. 2)

framgår har chefen för flygvapnet förutsatt, att en av sistnämnda två befattningar

skall indragas i samband med att en befattning för expeditionsofficer

i 1: 29 vid inspektionen för luftbevakningen inrättas. Den andra befattningen

för mobiliseringsofficer föreslås skola överflyttas till Roslagens

flygkår (F2). Till stöd för förslaget, som tillstyrkts av civilförvaltningen,

har i huvudsak åberopats angelägenheten av att minska kårchefens och

kåradjutantens arbetsbörda, vilken blivit alltför stor till följd av verksamhetens

ökning vid kåren.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att för F 2 skall inrättas en beställning

för förvaltare i förrådstjänst (intendenturmateriel). Härvid har flygvapenchefen

förutsatt att en beställning för verkmästare av 1. klassen i

Ca 21, som disponeras vid F 2, skall indragas den 1 oktober 1952, då beställningens

innehavare avgår med pension (jfr p. 7 i det följande). Civil
-

s. 154 Kontrollera mot PDF

154 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

förvaltningen har i avvaktan på organisationsförsök vid flygvapnets förhand

ansett sig icke böra räkna med att en förvaltarbeställning nu tillkommer.

Enligt förslag av 1945 års försvar skommitté skulle kassachefen vid

flygvapnets centrala skolor i Västerås vara förvaltare. Vid anmälan av propositionen

1948:206 framhöll emellertid departementschefen (s. 479), att

— i avvaktan på resultatet av pågående undersökning huruvida kassatjänsten

för flygvapnets centrala intendenturförråd i Västerås skulle kunna

omhänderhavas av kassaavdelningen vid de centrala skolorna — någon

aktiv underofficer i kassatjänst tills vidare icke borde beräknas för skolorna.

Chefen för flygvapnet har nu föreslagit, alt en förvaltarbeställning i

kassatjänst inrättas för de centrala skolorna från och med nästa budgetår

och därvid erinrat om att kassatjänsten vid centrala intendenturförrådet

numera överförts till skolornas kassa samt att kassachefsgöromålen där

för närvarande bestredes av en pensionerad förvaltare. Denne upphölle såsom

extra tjänsteman en i personalförteckningen upptagen extra ordinarie

befattning för kontorist vid skolorna. Han hade emellertid meddelat sin

avsikt att avgå under år 1952.

Civilförvaltningen har framhållit, att till kassaavdelningen vid de centrala

skolorna numera anslutits även kassaverksamheten vid ridskolan.

Med hänsyn till den omfattning kassaavdelningen sålunda erhållit och med

beaktande av att kassachefen måste tagas i anspråk såsom lärare vid den

undervisning i kassatjänst, som bedreves vid skolorna, ansåge civilförvaltningen,

att en beställning för förvaltare i kassatjänst, avsedd för de centrala

skolorna, borde tillkomma från och med budgetåret 1952/53.

Civilförvaltningen har i enlighet med förslag av chefen för flygvapnet

räknat med att antalet fänrikar under budgetåret 1952/53 skall utgöra i

medeltal 51 mot omkring 63 under innevarande budgetår.

Enligt beslut av 1948 års riksdag (prop. 1948:206, s. 462) skola för stammanskap,

som vid övergången till flygvapnets nya personalorganisation redan

påbörjat sin utbildning, i princip bibehållas de möjligheter till vidareutbildning

och befordran till underofficer och officer, som förelegat vid

rekryteringstillfället, och följaktligen även till beställningar, som icke

längre skola ingå i den nya organisationen, fullt genomförd. För att möjliggöra

befordran av bland annat sådant manskap, som i överensstämmelse

med nyssnämnda riksdagsbeslut under innevarande budgetår utbildas till

underofficer, har chefen för flygvapnet föreslagit, att antalet sergeantsbeställningar

ökas med 15. Civilförvaltningen har biträtt förslaget.

Antalet icke-ordinarie manskapsbeställningar vid flygvapnet, med undantag

för musikmanskap, vid fullt genomförd organisation har senast

(prop. 1951:110, s. 166 och 178) fastställts till sammanlagt 1 222, varav

653 furirer, 106 korpraler, 117 korpraler eller vicekorpraler och 346 vicekorpraler

eller meniga. För budgetåret 1951/52 fastställd personalförteck
-

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

ning för flygvapnet upptager, förutom musikmanskap, följande beställningar

för icke-ordinarie manskap, nämligen 1 031 furirer, 172 korpraler,

70 korpraler eller vicekorpraler och 447 vicekorpraler eller meniga, tillhopa

1 720 beställningar. Överskottet på furirer i förhållande till genomförd

organisation är i huvudsak avsett att motväga brist på underofficerare

(signalister) och hjälptekniker samt att vid de förband, där flottiljpolisorganisationen

ej genomförts, tillgodose behovet av personal för de arbetsuppgifter

som eljest ankomma på flottiljpoliser.

Flygvapenchefen har i sitt militärorganisatoriska underlag för budgetåret

1952/53 räknat med följande förändringar i antalet beställningar för

icke-ordinarie manskap, utom musikmanskap, nämligen minskning med

81 furirer till (1 031 — 81 =) 950, minskning med 22 korpraler till (172

— 22 —) 150, ökning med 47 korpraler eller vicekorpraler till (70 + 47 =)

117 och minskning med 101 vicekorpraler eller meniga till (447 — 101 =:)

346. Civilförvaltningen har grundat sin anslagsberäkning på det av flygvapenchefen

sålunda angivna antalet beställningar.

6. Förändringar beträffande läkar- och sjukvårdspersonal. Sedan ett av

chefen för flygvapnet i skrivelse den 28 februari 1949 framlagt förslag till

en organisation med särskilda speciaiflygläkare (flygande flygläkare) vid

flygvapnet icke vunnit statsmakternas bifall (prop. 1950: 110, s. 107—110

och 119), framlade flygvapenchefen i skrivelse den 21 december 1950 förslag

till en modifierad organisation med specialflygläkare. Sistnämnda förslag,

för vilket jämte däröver avgivna yttranden lämnats en redogörelse till

propositionen 1951: 110 (s. 157—163), innebar bland annat att två tjänster

i Cp 5 med högst tolvårigt förordnande skulle inrättas för fullständigt flygutbildade

specialflygläkare med placering i flygledningen. Specialflygläkarna,

som skulle vara heltidsanställda, skulle utöver lön uppbära avlöningsförstärkning

med 10 000 kronor samt flygtillägg enligt gällande grunder.

Vid anmälan av propositionen 1951: 110 (s. 177) kunde departementschefen

alltjämt icke tillstyrka, att dylika tjänster inrättades. Departementschefen

anförde vidare, att en försöksverksamhet kunde sägas redan pågå

på området i det att en vid flygvapnet anställd förste flygläkare vore flygutbildad

och fullgjorde arbetsuppgifter av den art som avsetts skola ankomma

på en specialflygläkare. Denna hans tjänstgöring syntes ha gett

goda resultat, varför departementschefen räknade med att verksamheten

finge fortsätta. Departementschefen ansåg dock, att ersättning skäligen

borde utgå till denne tjänsteman för arbetsuppgifter som pålagts honom utöver

dem som vore förenade med hans tjänst som förste flygläkare.

Chefen för flygvapnet har i sitt militärorganisatoriska underlag för

nästa budgetår upprepat förslaget om att inrätta två förordnandetjänster i

Cp 5 för fullständigt flygutbildade läkare, förenade med förenämnda avlöningsförstärkning.

Civilförvaltningen har med hänsyn till den ställning statsmakterna tidigare

tagit till frågan om en specialflygläkarorganisation ansett sig icke

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

böra räkna med att de föreslagna tjänsterna skola inrättas från och med

budgetåret 1952/53. Till avlöningsförstärkning åt förenämnde förste flygläkare

har civilförvaltningen i detta sammanhang räknat med ett belopp

av 10 008 kronor för samma budgetår.

Chefen för flygvapnet har med tillstyrkan av civilförvaltningen upprepat

sitt för innevarande budgetår framställda förslag om att öka antalet befattningar

för flygläkare av 2. graden från 26 till 31.

Vid anmälan av propositionen 1951: 110 (s. 163 och 177) kunde departementschefen

i avvaktan på organisationsundersökningar vid flygflottiljerna

icke biträda ett av Försvarets civila tjänstemannaförbund framställt

yrkande om uppflyttning till 12 lönegraden av de till 11 lönegraden hänförda

tjänsterna för sjukvårdsförmån vid förbanden. Tjänstemannaförbundet

har nu upprepat detta yrkande. Civilförvaltningen har, ehuru ämbetsverket

icke funnit anledning frångå sin tidigare angivna uppfattning att

dessa tjänster borde uppflyttas till 12 lönegraden, med hänsyn till departementschefens

nyssnämnda ställningstagande ansett sig icke nu böra upptaga

förbundets yrkande.

7. Förändringar i övrigt beträffande teknisk personal.

Antalet beställningar för verkmästare, mästare och flygtekniker har —

bortsett från de verkmästar- och mästarbeställningar, vilka enligt 1948 års

riksdagsbeslut avsetts skola tillkomma i utbyte mot underofficersbeställningar

(jfr p. 3) — för fullt genomförd personalorganisation (jfr prop.

1948:206, s. 455, samt 1950:110, s. 111 och 120) beräknats till 25 verkmästare

av 1. klassen i Ca 21, 17 verkmästare av 2. klassen i Ca 19, 91

mästare av 1. klassen i Ca 18, 198 mästare av 2. klassen i Ca 16 och 1 987

flygtekniker i Ca 12. Samtliga dessa beställningar —• jämte -vässa övergångsvis

kvarstående verkmästarbeställningar och 60 mästarbeställningar av 1.

klassen, vilka från och med innevarande budgetår tillkommit i utbyte mot

fanjunkarbeställningar — finnas uppförda i gällande personalförteckning.

Två av beställningarna för verkmästare av 1. klassen ha inberäkhats enligt

beslut av 1950 års riksdag i anledning av förslag av chefen för flygvapnet

om att med hänsyn till beräknat behov av personal för radartjänst öka antalet

beställningar vid genomförd organisation med, förutom nyssnämnda

två beställningar, 1 verkmästare av 2. klassen, 4 mästare av 1. klassen, 9

mästare av 2. klassen och 24 flygtekniker.

Chefen för flygvapnet har liksom för innevarande budgetår upprepat sitt

berörda förslag i de delar detsamma icke vunnit bifall, eller alltså såvitt

avser nyssnämnda beställningar för verkmästare av 2. klassen, mästare och

flygtekniker. Flygvapenchefen har vidare, under framhållande av att personalbehovet

för radartjänst snarast måste fyllas med hänsyn till pågående

materielleveranser, föreslagit, att av beställningarna i fråga mästar- och

flygteknikerbeställningarna inrättas från och med nästa budgetår. Civilförvaltningen

har tillstyrkt vad flygvapenchefen sålunda föreslagit.

Såsom av det föregående (p. 5) framgår har chefen för flygvapnet förut
-

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

satt att - - i samband med föreslaget inrättande av en förvaltarbeställning

i förråds tjänst, avsedd för F 2 — en beställning för verkmästare av 1. klassen,

som disponeras vid F 2, skall indragas den 1 oktober 1952, då beställningens

innehavare avgår med pension. Civilförvaltningen har räknat med

att beställningen i fråga indrages vid nämnda tidpunkt.

I anslutning till beslut av 1951 års riksdag (prop. 1951:110, s. 154—

156 och 177) om övergång till rekrytering av flygteknikerbeställningar från

civilmilitära hjälptekniker ha från och med innevarande budgetår i personalförteckningen

uppförts 150 beställningar för hjälptekniker i Ce 10. Chefen

för flygvapnet har nu föreslagit, att antalet dylika beställningar ökas

med 95 till 245, varigenom rekryteringsbehovet beräknades bliva täckt.

Förslaget har tillstyrkts av civilförvaltningen.

Försvarets civila tjänstemannaförbund har vidhållit sitt tidigare (jfr

prop. 1951: 110, s. 168 och 169) framställda yrkande om att till lönegraden

Ce 24 uppflytta befintliga tjänster för fältmästare i Ca 20. Civilförvaltningen,

som förutsatt att ifrågavarande löneställningsfråga komme att

upptagas av tjänsteförteckningskommittén, har nu liksom tidigare räknat

med att tjänsterna placeras i 22 lönegraden.

8. Enligt propositionen 1948:206 (s. 455) beräknades behovet av flottiljpoliser

till 258, varav 19 förste flottiljpoliser (Ca 16) och 239 flottiljpoliser

(Ca 14). Hittills har inrättats beställningar för 12 förste flotliljpoliser

och 148 flottiljpoliser. Den nu föreslagna och av civilförvaltningen tillstyrkta

utökningen med 1 respektive 13 beställningar skulle möjliggöra,

att flottilj polisorganisationen kunde genomföras vid ytterligare eu flottilj.

9. Förändringar beträffande meteorologpersonalen. Chefen för flygvapnet

har upprepat sina tidigare framförda förslag om att införa reglerad

befordringsgång för extra ordinarie meteorologer, nu 19 i Ce 23, 43 i Ce 22

och 19 i Ce 19, och för meteorologassistenter, nu 3 i Ce 16 (jfr prop. 1951:

110, s. 169 och 170). Liksom i äskandena för innevarande budgetår har

civilförvaltningen, i avvaktan på Kungl. Maj:ts ställningstagande till förslaget

om befordringsgång för meteorologer, utgått från oförändrad löneställning

för denna personal. Beträffande förslaget om befordringsgång för

meteorologassistenter har ämbetsverket förklarat sig vidhålla ett av ämbetsverket

tidigare framfört förslag om att uppflytta meteorologassistenttjänsterna

till Ce 19.

I gällande personalförteckning finnas under rubriken Väderlekstjänsten

uppförda 40 tjänster för tekniska biträden i Ce 8, 2 vid flygstaben och 2

vid varje förband. Civilförvaltningen har liksom tidigare (jfr prop. 1951:

110, s. 170) förklarat sig icke kunna biträda förslag av Försvarets civila

tjästemannaförbund om att uppflytta de för förbanden avsedda tjänsterna

till Ce 11.

10. Förändringar i övrigt beträffande förråds- och vaktpersonal in. in.

För ettvart av flygvapnets förband utom F3 finnes i gällande personalförteckning

uppförd en tjänst för hundgårdsföreståndare i Ce 9. Chefen för

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

flygvapnet har med tillstyrkan av civilförvaltningen upprepat tidigare

framfört förslag om att uppflytta nämnda tjänster till Ce 12 (jfr prop.

1951: 110, s. 172).

Vidare har chefen för flygvapnet ånyo framfört sitt för innevarande

budgetår (prop. 1951: 110, s. 172) framlagda förslag om att till extra ordinarie

omändra följande extra tjänster, nämligen 19 förrådsmästare i Cg 16,

1 förman i Cg 12 vid F 17, 34 förrådsmän i Cg 9 — 4 vid flygvapnets centrala

skolor, 3 vid F 3 och F 8, 2 vid F 5, F 11, F 14, F 16 och F 21 samt

1 vid flygstaben, Fl, F 2, F 4, F 6, F 7, F 9, F 10, F12, F 13, F 15, F 17,

F 18 och Flygbo O — och 1 vaktmästare i Cg 9 vid F 5. Civilförvaltningen

har liksom i äskandena för innevarande budgetår tillstyrkt förslaget i vad

avser de 34 förrådsmannatjänsterna. Då de nuvarande innehavarna av

förrådsmästartjänsterna varit anställda under avsevärd tid, har ämbetsverket,

oberoende av att slutlig ställning icke tagits till organisationen av

flygflottiljerna, icke velat motsätta sig att även dessa tjänster nu omvandlas

till extra ordinarie.

Chefen för flygvapnet har med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit,

att från och med nästa budgetår skola för drivmedelstjänsten vid envar

av tio flygflottiljer med reaktionsdrivna flygplan tillkomma tjänster för

två förrådsmän i Ce 9. Till stöd för förslaget har i huvudsak åberopats det

förhållandet att övergång till reaktionsdrift medför väsentligt ökad drivmedelsförbrukning

och därmed ökad omfattning av drivmedelstjänsten

vid vederbörande förhand.

Försvarets civila tjänstemannaförbund har upprepat av förbundet tidigare

framställt förslag om att till förrådsförmän i Ce 12 uppflytta de förrådsmän

i Ce 9 vid flygflottiljerna, vilka tjänstgöra såsom föreståndare för

fallskärmsförråd (jfr prop. 1951:110, s. 171 och 172). Civilförvaltningen,

som förutsatt att löneställningsfrågan för här avsedda tjänstemän ägnas

fortsatt uppmärksamhet vid de organisationsförsök som avses skola igångsättas

vid flygvapnet, har icke i sina äskanden för nästa budgetår räknat

med ändrad löneställning för tjänstemännen i fråga.

11. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Chefen för flygvapnet

har upprepat förslag om att ordinariesätta en kontoristtjänst och en

kanslibiträdestjänst vid Roslagens flygkår (F2), båda i kassatjänst. Civilförvaltningen

har ansett sig numera kunna tillstyrka förslaget.

Vidare har flygvapenchefen ånyo föreslagit att två befintliga extra kanslibiträdestjänster,

avsedda den ena för flygvapnets centrala skolor (kassatjänst)

och den andra för centralförrådet för intendenturmateriel, utbytas

mot extra ordinarie tjänster. Civilförvaltningen, som enligt det föregående

(p. 5) föreslagit att en beställning för förvaltare i kassatjänst skall inrättas

vid de centrala skolorna från och med nästa budgetår, har anfört att vid

bifall härtill en kontoristtjänst vid skolorna komme att frigöras och att för

sådant fall behov av den extra kanslibiträdestjänsten vid skolorna icke

längre syntes föreligga. Tjänsten i fråga borde därför indragas från och

s. 159 Kontrollera mot PDF

159

Kungl. May.ts proposition nr 120.

med samma budgetår. Beträffande den extra tjänsten vid centralförrådet

borde enligt civilförvaltningens mening tills vidare anstå med extra-ordinariesättning

av densamma.

Civilförvaltningen har, då stadigvarande behov av ytterligare en tjänst

för biträde för skriv- och kontorsgöromål syntes föreligga vid vardera av

tredje eskader staben och F 2, tillstyrkt förslaget om att på personalförteckningen

uppföra de båda tjänsterna.

Med hänsyn till det ringa antalet truppregistrerade vid flygvapnets förband

har civilförvaltningen ansett sig icke kunna tillstyrka ett av Försvarets

civila tjänstemannaförbund ånyo framfört förslag om uppflyttning till

kanslibiträden av de för föreståndare för plåt- och maskingrupp avsedda befattningarna.

Civilförvaltningen har förordat, att i enlighet med principerna för reglerad

befordringsgång för biträdespersonal tillhopa 18 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8 skola tillkomma i utbyte mot samma antal biträdestjänster för

skriv- och kontorsgöromål med följande fördelning:

flygstaben 1,

flygförbanden 16, av vilka 3 vid vardera av F 9 och F 14, 2 vid vardera

av F 16 och F 21 samt 1 vid vardera av F 4, F 6, F 7, F 10, F 12 och

F 18, samt

flyg kadettskolan 1.

12. Övriga personalförändringar in. m. I gällande personalförteckning

finnas uppförda följande tjänster för trafikledarpersonal, nämligen fyra

förste trafikledare i Ce 23, varav två vid flygstaben och en vid vardera av

F 8 och F 9 samt 57 trafikledare i Ce 22, tre vid varje förband. När tjänsterna

för förste trafikledare inrättades (se prop. 1947:130, s. 196 o. 197)

var avsikten, att dessa trafikledare skulle utöva distriktstrafikledningen i

var sitt militära flygsäkerhetsdistrikt. Sedan chefen för flygvapnet i skrivelse

den 7 juli 1947 anmält, att denna organisation icke då syntes möjlig

att genomföra, medgav Kungl. Maj :t emellertid genom beslut den 19 mars

1948, att två av ifrågavarande förste trafikledare finge disponeras för den

centrala flygsäkerhetsledningen samt att de två övriga finge tagas i anspråk

för att reglera och samordna den militära och civila flygtrafiken vid Stockholm

och Göteborg samt placeras till tjänstgöring vid F 8 respektive F 9.

Chefen för flygvapnet har nu föreslagit, att vid ettvart av de 17 förband,

vid vilka tjänst för förste trafikledare i Ce 23 icke finnes, skall inrättas en

dylik tjänst i utbyte mot en trafikledartjänst i Ce 22. Till stöd för förslaget

har flygvapenchefen anfört i huvudsak följande.

Samtidigt med att arbetsbelastningen för trafikledarna ökat genom tillkomsten

av nya hjälpmedel för flygning i nedsatt sikt samt genom den

ökade flygverksamheten, hade trafikledarnas ansvar blivit avsevärt större

än tidigare dels genom att de numera direkt omhänderhade signalförbindelsen

mellan flygplanen och marken och dels genom att de nya hjälpmedlen

för flygning i nedsatt sikt krävde, att trafikledarna direkt via radio

ledde flygplanen i samband med landning och molngenomgång, övergången

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Ma,j:ts proposition nr 120.

till reaflygplan med höga hastigheter och korta aktionstider hade även

ställt större krav på flygsäkerhetstjänsten, bland annat därigenom att beslut

nu måste fattas och genomföras snabbare än tidigare. I praktiken hade

det därför numera visat sig nödvändigt att ålägga en av trafikledarna vid

varje flottilj att närmast under den ene av de till flottilj chefens förfogande

stående regementsofficerarna ansvara för att trafikledartjänsten organiserades

och leddes ändamålsenligt. Nämnda omständigheter motiverade, att

vid varje flottilj en tjänst för trafikledare omvandlades till befattning för

förste trafikledare. Som jämförelse kunde nämnas att vid de civila trafikflygplatserna

föreståndaren för trafikledningen vore placerad i Ce 23 vid

de mindre flygplatserna och i Ce 25 vid de större (Bromma, Torslanda

och Bulltofta).

Civilförvaltningen har anfört att, då de för F 8 och F 9 avsedda tjänsterna

för förste trafikledare tillkommit med hänsyn till de speciella förhållanden,

som råda vid nämnda flottiljer, och då frågan om löneställningen

för trafikledarpersonalen syntes böra prövas av tjänsteförteckningskommittén,

ämbetsverket ansåge att med den ifrågasatta lönegradsuppflyttningen

borde anstå tills vidare.

Chefen för flygvapnet har med tillstyrkan av civilförvaltningen upprepat

tidigare (jfr prop. 1951: 110, s. 173) framfört förslag om att uppflytta

garageförmanstjänsten vid flygvapnets centrala skolor från Ce 12 till Ce 14

eller samma lönegrad i vilken flygförbandens motsvarande, befattningshavare

äro inplacerade. Förslaget har understötts av Försvarets civila tjänstemannaförbund.

1 skrivelse den 5 november 1951 har chefen för flygvapnet hemställt,

att för F 21 måtte inrättas en tjänst för radiotelegrafist i Ce 16 utöver de

två dylika tjänster, som redan finnas vid förbandet. Till stöd härför har

anförts i huvudsak följande.

För att flygvapnets övningar i övre Norrland samt flygambulanstjänsten

därstädes skulle kunna bedrivas med tillräcklig effektivitet och flygsäkerhet

hade det visat sig nödvändigt att komplettera det glesa radionätet

i denna del av landet med en transportabel markradiostation i Kiruna. Den

hade betjänats av från F 21 tillfälligt kommenderad personal. Stationen

hade visat sig oumbärlig och den hölle på att göras permanent med ungefär

samma utrustning som flottiljernas nuvarande fasta inarkradiostationer.

Detta beräknades vara klart omkring den 1 januari 1952. På grund av

personalläget inom flygvapnet hade det visat sig omöjligt att hålla radiostationen

i Kiruna bemannad året runt. För att betjäna stationen erfordrades

en rutinerad och yrkesskicklig telegrafist.

Civilförvaltningen har tillstyrkt förslaget.

Till bestridande av kostnaderna för de lönetillägg, som skola utgå av

anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän, såsom flygtillägg,

mekanikertillägg in. in., beräknades 4 616 000 kronor för budgetåret 1951/

52 enligt propositionen 1951: 110. För nästa budgetår har civilförvaltningen

beräknat motsvarande kostnader till 4 900 000 kronor, vilket skulle innebära

en kostnadsökning med 284 000 kronor. Kostnaderna för flygtillägg

till manskap beräknas öka med 159 000 kronor till 1 635 000 kronor.

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 161

Arvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare bei

äknar civilförvaltningen, i enlighet med förslag av chefen för flygvapnet,

till 121 000 Kronor för nästkommande budgetår, innebärande en ökning med

21 000 kronor, ökningen beror i huvudsak på redan genomförd höjning av

arvodesbeloppen.

Till civila lärare avses för innevarande budgetår ett belopp av förslagsvis

170 000 kronor enligt av Kungl. Maj :t fastställd fördelning av anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Flygvapenchefen

har beräknat motsvarande behov för budgetåret 1952/53 till 174 000 kronor.

Med hänsyn till belastningen å posten under budgetåret 1950/51 har civilförvaltningen

emellertid räknat med att höjning för ifrågavarande ändamål

icke skall erfordras.

Medelsbehovet för mobiliseringslottor har av flygvapenchefen uppskattats

till 59 800 kronor för nästkommande budgetår, innebärande en ökning

med 41 800 kronor. Härvid har förutsatts att arvode skulle utgå med 300

kronor per 100-tal krigsfrivilliga lottor samt att mobiliseringslottorna därjämte

skulle erhålla ytterligare IV2 arvode per år för tjänstgöring i flygbasområdesstab.

Civilförvaltningen har emellertid förklarat sig anse att

— i avvaktan på slutligt ställningstagande till de förslag, som framlagts av

kommittén för frivilligt försvarsarbete — medelsbehovet borde beräknas

efter nuvarande grunder. Ämbetsverket har därför föreslagit, att posten

upptages till oförändrat belopp.

Civilförvaltningen har med hänsyn till höjningen av de rörliga tilläggsförmånerna

räknat med en ökning av utgifterna under anslagsposten Rörligt

tillägg med i runt tal 10 300 000 kronor och av inkomsterna under

posten Pensionsmedel med i runt tal 100 000 kronor. Härigenom skulle

uppstå en nettoökning å 10 200 000 kronor.

13. Angående denna punkt torde få hänvisas till framställningen rörande

motsvarande fråga under arméns avlöningsanslag (p. 20). Ifrågavarande

lönerevision medför under innevarande budgetår en kostnadsökning under

förevarande anslag av i runt tal 200 000 kronor.

Departementschefen.

1. Jag kan icke heller för nästa budgetår tillstyrka de nu ånyo framställda

förslagen om uppflyttning i lönegrad av en majors- och fyra kaptensbeställningar.

Liksom civilförvaltningen räknar jag icke heller med att en för vice värd

avsedd arvodesbefattning tillkommer fr. o. m. nästa budgetår. Frågan om

bestridande av arbetsuppgifterna som vice värd bör upptagas till förnyad

prövning beträffande samtliga ämbetsbyggnader på Ladugårdsgärde.

Vid behandlingen i det föregående av marinens avlöningsanslag (p. 2)

har jag förklarat mig icke nu vara beredd att taga ställning till marinchefens

förslag om inrättande av eu särskild hydrografisk detalj vid marinstaben.

Med hänsyn härtill bör tjänsten för föreståndare för militärmeteo
1

1—350 52 Bihan g till riksdagens protokoll 1952. 1 sand. Nr. 120.

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

rologisk informationstjänst i Ca 27 tills vidare alltjämt redovisas på flygvapnets

personalförteckning.

Till förslagen om uppflyttning i lönegrad av en vaktmästare, en expeditionsvakt

och en garageförman är jag icke beredd taga ställning i detta sammanhang.

Förslaget att utbyta en extra kanslibiträdestjänst mot en extra ordinarie

dylik tjänst anser jag mig däremot böra tillstyrka.

Beträffande kontorspersonalen vid flygstaben förordar jag i övrigt inga

andra förändringar fr. o. m. nästa budgetår än som följa av beslut av innevarande

års riksdag angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal

m. in. (prop. 14; rd. skr. 45). I anslutning till detta beslut böra i utbyte

mot fyra biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål inrättas samma

antal kanslibiträdestjänster i Ce 11, avsedda en för avlöningsuträkning, en

för kvalificerade kontorsgöromål på operationsavdelningen, en för registrering

på organisationsavdelningen m. m. och en för registrering på personalavdelningen

m. m.

Förslaget om att för körcentralen inrätta en reparatörstjänst i Cg 11

är jag icke för närvarande beredd biträda.

2. Jag kan icke för närvarande biträda förslagen om lönegradsuppflyttning

av den för stabschef vid inspektionen för luftbevakningen avsedda

beställningen och om inrättande av en ny kaptensbeställning vid inspektionen.

Däremot anser jag mig böra tillstyrka, att vid inspektionen inrättas

en för pensionerad officer avsedd befattning såsom expeditionsofficer med

arvode enligt löneklassen 1: 29. I det följande (p. 5) föreslår jag att samtidigt

en vakant befattning för mobiliseringsofficer i samma löneklass vid

central flygverkstad indrages.

Övriga under denna punkt upptagna förslag anser jag kräva ytterligare

överväganden. Jag är därför icke beredd att nu tillstyrka förslagen.

3. Vad angår förslaget att 1948 års principbeslut om utbyte av beställningar

för vissa förvaltare och fanjunkare vid flygvapnet mot civilmilitära

verkmästare- och mästarebeställningar skulle genomföras nästa budgetår

beträffande återstående befattningar, får jag till en början erinra om att

frågan om lönegradsplaceringen av de i sammanhanget aktuella civilmilitära

beställningarna ännu ej varit föremål för prövning inom tjänsteförteckningskommittén.

Härtill kommer att kommittén den 6 mars 1952 framlagt

förslag till ändrad konstruktion av lönegraderna för militär personal,

innebärande bl. a. att lönegraden för fanjunkare — nu med löneklasserna

15, 16, 18 och 20 — skulle omfatta löneklasserna 19, 20, 21 och 22

samt att den lägre förvaltar lönegraden — nu med löneklasserna 18, 20 och

22 — skulle omfatta löneklasserna 21, 22, 23 och 24. Den framtida löneställningen

för här ifrågavarande kategorier militära och civilmilitära

tjänster är således oklar. I avbidan på att dessa lönefrågor bli slutligt

prövade torde det fortsatta genomförandet av 1948 års berörda principbeslut

tills vidare böra anstå. Med hänsyn härtill bör den under innevarande

s. 163 Kontrollera mot PDF

163

Iiungl. Maj:ts proposition nr 120.

budgetår införda provisoriska anordningen, alt vid vakanser i här ifrågavarande

underofficersbeställningar såsom ersättare anställas civilmilitära

extra tjänstemän, utsträckas att gälla även under budgetåret 1952/53. Löneställningen

för dylika extra tjänstemän torde av Kungl. Maj :t få omprövas

sedan statsmakterna meddelat beslut i anledning av tjänsteförteckningskommitténs

förenämnda förslag.

4. Det torde tills vidare böra anstå med den personalökning, som föreslagits

under denna punkt.

5. Jag kan icke heller nu tillstyrka förslaget om lönegradsuppflyttning

av de båda för lärare vid flygkrigshögskolan respektive flygkadettskolan avsedda

kaptensbeställningarna.

En av de båda vakanta befattningarna för mobiliseringsofficer (1:29)

vid central flygverkstad bör indragas i samband med tillkomsten av den

av mig i det föregående (p. 2) till nyinrättande föreslagna expeditionsofficersbefattningen

i samma lönegrad vid inspektionen för luftbevakningen.

Jag har intet att erinra mot att den återstående vakanta mobiliseringsofficersbefattningen

vid central flygverkstad tills vidare i avvaktan

på organisationsundersökningar överflyttas till F 2.

I avvaktan på organisationsundersökningar vid F 2 är jag icke beredd

tillstyrka förslaget om att inrätta en förvaltarbeställning i förrådstjänst

vid nämnda förband.

Övriga under förevarande punkt föreslagna personalförändringar kan

jag tillstyrka. Förvaltaren i kassatjänst vid flygvapnets centrala skolor

bör placeras i Ma 8.

6. Jag kan alltjämt icke tillstyrka att särskilda beställningar inrättas

för specialflygläkare.

I fråga om avlöningsförstärkning till berörde förste flygläkare får jag

erinra om att Kungl. Maj:t enligt beslut den 7 december 1951 medgivit

att till denne finge, räknat fr. o. in. den 1 juli 1951, såsom särskild ersättning

för arbetsuppgifter som flygande läkare utgå arvode med, i ett för

allt, 6 600 kronor för år. Jag räknar med samma arvode under budgetåret

1952/53.

Förslaget om att inrätta ytterligare fem befattningar för flygläkare av

2. graden, för vilka förutsatts viss obligatorisk flygutbildning, anser jag

mig alltjämt icke kunna biträda. Ej heller kan jag f. n. biträda förslaget

om lönegradsuppflyttning av sjukvårdsförmännen vid flottiljerna.

7. Jag anser mig nu böra tillstyrka, att antalet beställningar för verkmästare,

mästare och flygtekniker vid fullt genomförd organisation ytterligare

ökas med de föreslagna för radartjänst avsedda beställningarna för

en verkmästare av 2. klassen, 4 mästare av 1. klassen, 9 mästare av 2. klassen

och 24 flygtekniker. Å andra sidan bör — då jag i likhet med civilförvaltningen

förordar att den beställning för verkmästare av 1. klassen,

vars innehavare tjänstgör vid F 2, indrages fr. o. in. den 1 oktober 1952 —

antalet dylika beställningar vid genomförd organisation minskas med en.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj-.ts proposition nr 120.

I enlighet med det anförda beräknar jag alltså nu antalet här avsedda beställningar

vid fullt genomförd organisation — bortsett från de verkmästar-

och mästarbeställningar, vilka tillkommit eller avsetts skola tillkomma

i utbyte mot underofficersbeställningar — till (25 — 1 =) 24 verkmästare

av 1. klassen, (17 + 1 =) 18 verkmästare av 2. klassen, (91 +4=)

95 mästare av 1. klassen, (198 + 9=) 207 mästare av 2. klassen och

(1 987 + 24=) 2 011 flygtekniker.

Jag anser mig böra tillstyrka, att förenämnda för radartjänst avsedda

beställningar för 4 mästare av 1. klassen, 9 mästare av 2. klassen och 24

flygtekniker inrättas fr. o. m. nästa budgetår.

Vidare kan jag tillstyrka att i enlighet med föreliggande förslag antalet

hjälptekniker i Ce 10 från och med nästa budgetår ökas med 95 till 245.

Jag är icke heller nu beredd föreslå ändrad löneställning för fältmästarna.

8. Det under denna punkt redovisade förslaget kan jag tillstyrka.

9. Jag kan icke för närvarande tillstyrka något av de under denna punkt

framställda förslagen.

10. Jag är icke i detta sammanhang beredd pröva de under denna punkt

redovisade förslagen rörande nu befintlig personal utom såvitt avser förrådsmästarna,

för vilka jag föreslår extra ordinarie anställning.

Det torde vara ofrånkomligt att nu förstärka förrådspersonalen vid de

flygflottiljer som äro utrustade med reaktionsdrivna flygplan. Jag tillstyrker

därför den av flygvapenchefen föreslagna personalökningen. De

nya förrådsmännen böra tills vidare anställas såsom extra tjänstemän.

11. Jag förordar att det alltjämt får anstå med ordinariesättning av de

för kassan vid F 2 avsedda kontorist- och kanslibi trädest jänster na.

I det föregående (p. 5) har jag tillstyrkt att en beställning för förvaltare

i kassatjänst inrättas för flygvapnets centrala skolor. Då en extra ordinarie

kontoristtjänst härvid frigöres för skolornas kassa, torde såsom civilförvaltningen

anfört den för kassan avsedda extra kanslibi trädest jänsten

kunna indragas.

Jag finner i likhet med civilförvaltningen att det tills vidare bör anstå

med extra ordinariesättning av den extra kanslibi trädest jänsten vid centralförrådet

för intendenturmateriel.

Förslaget om att på personalförteckningen uppföra de båda tjänsterna

för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid tredje eskader staben respektive

F 2 kan jag tillstyrka. Däremot kan jag icke biträda förslaget om att

till kanslibiträden uppflytta de för föreståndare för plåt- och maskingrupp

vid flygflottiljerna avsedda tjänsterna för biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Såsom civilförvaltningen förordat böra i enlighet med principerna för

reglerad befordringsgång i utbyte mot biträdest jänster för skriv- och kontorsgöromål

tillkomma tillhopa 18 kontorsbiträdestjänster i Ca 8 med i det

föregående angiven fördelning.

s. 165 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 165

12. Förslaget om lönegradsuppflyttning av 17 tjänster för trafikledare

i Ce 22 är jag icke beredd pröva i detta sammanhang, liksom ej heller det

ånyo framställda förslaget om uppflyttning i lönegrad av garageförmanstjänsten

vid flygvapnets centrala skolor.

Jag anser mig böra tillstyrka förslaget om att inrätta ytterligare en

tjänst för radiotelegrafist i Ce 16 vid F 21.

Vad civilförvaltningen i övrigt föreslagit och anfört under denna punkt

har icke givit mig anledning till erinran.

13. De i sammanställningen angivna lönegradsuppflyttningarna böra i

anslutning till berörda riksdagsbeslut genomföras fr. o. m. nästa budgetår.

I övrigt hänvisar jag till vad jag anfört beträffande motsvarande fråga

under arméns avlöningsanslag.

På grund av beslut av innevarande års riksdag angående placering i

lönegrad av vissa chefstjänster (prop. 1952: 1, bil. 2, punkt 2; rd. skr. 44)

skola beställningarna för souschef vid flygstaben och chef för flygkrigshögskolan,

båda i Mo 14 eller Ma 12, placeras i Mo 14 samt beställningen

som chef för flygvapnets centrala skolor i Ma 12 eller Mall placeras i

Ma 12.

I det föregående har jag vid behandlingen av arméns avlöningsanslag

förutsatt att den kontanta ersättningen till musikelever skulle avpassas

efter föreslagna ändringar rörande penningbidraget till värnpliktiga. Kostnaderna

härför beräknar jag för flygvapnet till 7 000 kronor.

Jag har vidare vid behandlingen av arméns avlöningsanslag uttalat att,

i anslutning till de under år 1951 genomförda avlöningsförhöjningarna,

en omreglering borde ske av flertalet vid försvarsgrenarna nu utgående

arvoden, i den mån så ej redan skett. För flygvapnets del uppskattar jag

kostnaderna härför till omkring 12 000 kronor.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar

m. in. vid flygvapnet och med ledning av belastningen

pä flygvapnets avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår

beräknar jag nämnda anslag för budgetåret 1952/53 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 32 100 000 (+ 1 100 000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 1 040 000

(— 10 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, 215 000

(+ 35 000) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 15 800 000 (+ 400 000)

kronor;

Rörligt tillägg 15 145 000 (+ 10 075 000) kronor;

Pensionsmedel 600 000 (—100 000) kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 63 700 000 (+ 11 700 000) kronor.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad

personal i arvodesbefattningar vid flygvapnet, som

föranledas av vad jag i det föregående föreslagit;

b) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under

budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 32 100 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,

förslagsvis ................................. 1 040 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 215 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................................... 15 800 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 15 145 000

Summa kronor 64 300 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 000 000

Nettoutgift kronor 63 700 000

c) till Flggvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 63 700 000

kronor.

[17.] Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1950/51 .............................. 1 310 000 1 405 035

1951/52 (statsliggaren s. 264) 1 315 000

1952/53 (förslag).................. 1 660 000

I årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 134) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets

forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag

av 1 660 000 kronor.

s. 167 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 120.

167

Yrkande.

Försvarets forskningsanstalt (skr. 24/s 1951) har hemställt, att anslaget

höjes med 1 515 000 kronor.

ökning Minskning

1. Personalförstärkningar m. m.

Kansliet.

Kamrerare Ca 27 — byrådirektör Ca 31......... 1596

Avdelning 1.

3 laboratorer Cp 9 .................................... 66 708

3 laboratorer Ce 31 .................................... 57 348

1 förste forskningsläkare Ce 29 .................. 17 520

2 forskningsingenjörer Ce 27 ........................ 31 776

2 forskningsassistenter Ce 25 — forskningsingenjörer

Ce 27 .................................... 1 632

Avdelning 2.

3 laboratorer Cp 9 .................................... 66 708

2 laboratorer Ce 31 .................................... 38 232

2 förste forskningsingenjörer Ce 29 ............... 35 040

8 forskningsingenjörer Ce 27 ..................... 127 104

Avdelning 3.

4 laboratorer Cp 9 .................................... 88 944

1 laborator Ce 31 ....................................... 19 116

5 förste forskningsingenjörer Ce 29 ............ 87 600

11 forskningsingenjörer Ce 27 ........................ 174 768

2. Ordinariesättningar m. m.

Revisor Ce 24—Ca 24 ................................. —

Kansliskrivare Ce 15 — kassör Ca 15 ............ —

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål -—

kontorsbiträden Ca 8 enligt bestämmelserna

om reglerad befordringsgång .....................

3. överflyttning av tjänster.

Ett antal tjänster i 24 och lägre lönegrader överflyttas

från anslaget till viss forskningsverksamhet

................................................. 455 024

4. Arvodestjänst i 1: 20 för pensionerad underofficer

utgår ............................................. 3 600

5. Omräkning.

Löneklassuppflyttningar in. in...................... 11 000

Rörligt tillägg .......''................................... 238 000

1 518 116 3 600

+ 1 514 516

Avrundat 1 515 000

s. 168 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

168

Motiv.

1.—3. Förslagen innebära huvudsakligen upprepningar av förslag i forskningsanstaltens

medelsäskanden för tidigare budgetår. Motiven till förslagen

överensstämma i stort sett med de tidigare åberopade. Härom torde få hänvisas

till prop. 1951: 110, s. 185—188.

4. Sedan innehavaren av ifrågavarande tjänst numera avlidit anses

tjänsten böra indragas.

Forskningsanstalten har vidare i skrivelser den 5 och den 12 december

1951 hemställt, att för ballistisk forskning och krutforskning måtte för

budgetåret 1952/53 anvisas sammanlagt (365 000 + 415 000 =) 780 000

kronor.

Vad först angår den ballistiska forskningen har forskningsanstalten anmält,

att försvarets ballistiska råd enligt en av rådet till överbefälhavaren

den 20 oktober 1951 överlämnad utredning med förslag angående den ballistiska

forskningens ordnande inom försvaret funnit det nödvändigt, att

ett för försvarsgrenarna gemensamt organ för allsidig ballistisk forskning

av grundläggande karaktär med det snaraste skapades. Det ballistiska forskningsorganets

arbetsuppgifter, i vilka förutsattes icke skola ingå det utvecklingsarbete

och den försöksverksamhet som f. n. bedreves och alltfort måste

bedrivas vid försvarsgrensförvaltningarna, ansåges vara av sådan art, att de

med fördel kunde inrymmas inom en vidgad ram för forskningsanstalten.

I anslutning härtill hade försvarets ballistiska råd föreslagit, att ifrågavarande

organ skulle förläggas till forskningsanstalten, varvid förutsatts,

att rådet även framdeles skulle bestå såsom ett kontaktorgan i ballistiska

frågor för samtliga intresserade parter. Den organisation och det personalbehov,

som vid full utbyggnad erfordrades för att lösa det ballistiska forskningsorganets

arbetsuppgifter, borde enligt rådet fastställas först sedan

erfarenheter vunnits inom en begränsad organisation.

För egen del har forskningsanstalten, i enlighet med av rådet framlagt

förslag, efter samråd med chefen för försvarsstaben förordat, att organisationen

utbygges i etapper, varvid den första utbyggnadsetappen förutsattes

skola genomföras under budgetåret 1952/53. Fn grupp för ballistisk mätteknik,

vilken verksamhet utgör grundförutsättning för forskningens bedrivande,

föreslås därvid skola inrättas vid forskningsanstaltens avdelning 2.

Som chef för denna skulle avses en förste forskningsingenjör i Ce 29. Personalen

i övrigt vid gruppen skulle utgöras av 1 laborant i Ce 19, 1 tekniker

i Ce 15 och 1 tekniskt biträde i Ce 11. Själva forskningen avsåges skola bedrivas

vid krigshögskolan och sjökrigshögskolan av i huvudsak två arbetsgrupper,

den ena för innerballistik och den andra för ytterballistik. Personalen

för denna forskning skulle utgöras av 1 deltidstjänstgörande lärare

i ballistik från vardera av dessa högskolor, 2 deltidstjänstgörande assistenter

samt 2 forskningsingenjörer i Ce 27. Som gemensam chef (sektionschef)

skulle avses en laborator i Cp 9. Vid sektionen skulle vidare tjänstgöra 1

s. 169 Kontrollera mot PDF

169

Ilungl. Maj:ts proposition nr 120.

tekniskt biträde i Ce 13 och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål (kontorsbiträde).

Avlöningskostnaderna för denna personal utom lärarna och

assistenterna avsåges skola bestridas av forskningsanstaltens anslag. Under

ifrågavarande fas av utbyggnadsprogrammet förutsattes att aerodynamisk

sakkunskap vid arméförvaltningens tygavdelning, där f. n. en aerodynamiker

i Cg 31 funnes anställd, finge disponeras. Kostnaderna för den första

utbyggnadsetappen beräknades till sammanlagt 365 000 kronor, varav 115 000

kronor avsåge avlöningskostnader och 250 000 kronor kostnader för materiel

m. in.

Vad härefter angår det anmälda medelsbehovet för krutforskning har

forskningsanstalten framhållit, att det krut som f. n. användes inom landet

icke fyllde de krav, som numera måste ställas med hänsyn till eldrörsslitning,

flamfrihet och i vissa fall även ballistisk stabilitet. Det hade därför

visat sig nödvändigt att söka komma fram till nya kruttyper. För

att krutforskningen skulle kunna igångsättas hade för innevarande budgetår

försvarsgrensförvaltningarna ställt sammanlagt 85 000 kronor till förfogande,

varjämte forskningsanstalten tillskjutit 35 000 kronor av anstaltens

anslag. Medel för ändamålet kunde emellertid i fortsättningen icke

ställas till förfogande av nämnda förvaltningar. — Inom försvaret hade

bildats en försvarets samarbetsgrupp för explosivämnesforskning, i vilken

grupp funnes representanter för krigsmaterielverket, försvarets fabriksstyrelse,

försvarsgrensförvaltningarna, försvarsstaben och forskningsanstalten.

Gruppen hade uppdragit åt ett utskott att inventera önskemålen

beträffande krutforskningen och resurserna härför samt att

framlägga förslag till genomförande av denna forskning. Utskottet hade

verkställt en av samarbetsgruppen med tillstyrkan till forskningsanstalten

överlämnad utredning rörande arbetsprogram för krutforskningen under

budgetåret 1952/53 ävensom personal- och kostnadsstat för samma budgetår.

Arbetsprogrammet hade utarbetats under förutsättning, att den ballistiska

forskningen ordnades i enlighet med vad nyss angivits samt att planerad

försöksanläggning för krut vid Åkers krutbruk färdigställts senast den

1 juli 1952. Kostnaderna för arbetsprogrammets genomförande hade beräknats

till sammanlagt 415 000 kronor, varav avlöningskostnader 215 000

kronor och materielkostnader m. in. 200 000 kronor. Personalbehovet hade

angivits till, vid forskningsanstalten 1 forskningsingenjör i Ce 27, 2 forskningsassistenter

i Ce 24 och 2 tekniker i Ce 13 samt vid Åkers krutbruk 1

civilingenjör i Ce 27, 1 ingenjör i Ce 19 samt 2 laboratoriebiträden.

DepartemeiUschefen.

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1950 har min företrädare

i ämbetet tillkallat en utredningsman för alt verkställa utredning

rörande den centrala ledningen av forskningsanstalten och dess avdelningar

ävensom alt i samband därmed ägna uppmärksamhet åt frågan

om de olika befattningshavarnas tjänsteåligganden. Utredningsarbetet har

s. 170 Kontrollera mot PDF

170 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

av olika skäl blivit fördröjt, och något resultat av utredningen föreligger

sålunda ännu icke.

Bland de frågor som utredningsmannen har att undersöka märkes

frågan om organisationen av anstaltens styrelse. I styrelsen ingå, förutom

anstaltens överdirektör, företrädare för dels forskningen inom anstaltens

huvudsakliga forskningsområden och dels de militära intressena. Med hänsyn

till d’e många intressen som sålunda skola företrädas inom styrelsen

består denna av icke mindre än 10 ledamöter och 8 suppleanter. Enär de

sistnämnda förutsättas som regel skola närvara vid styrelsens sammanträden

för att hålla sig underrättade om verksamheten, uppgår antalet vid

styrelsesammanträdena närvarande — inberäknat anstaltens avdelningschefer,

vilka ofta äro föredragande — till mer än 20. Erfarenheten har

visat, att denna organisation icke motsvarar de krav som numera måste

ställas på forskningsanstaltens ledning. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj :t att, sedan utredningen slutförts, besluta om de ändringar beträffande

styrelsens sammansättning och därmed sammanhängande frågor som må

befinnas påkallade. Det kan härvid visa sig erforderligt att, intill dess

ärendet kan föreläggas riksdagen, vidtaga provisoriska ändringar i den för

anstaltens och dess avdelningars ledning avsedda personalorganisationen.

I avvaktan på resultatet av utredningen kan jag icke nu tillstyrka de

föreslagna förändringarna beträffande tjänsterna för en kamrerare i Ca 27,

en revisor i Ce 24 och en kansliskrivare i Ce 15.

Enligt principerna för reglerad befordringsgång böra 2 biträden för

skriv- och kontorsgöromål uppföras å personalförteckningen såsom kontorsbiträden

i Ca 8.

Mot förslaget att en tjänst för pensionerad underofficer med arvode

enligt löneklassen 1: 20 skall indragas har jag icke något att erinra.

Vad angår förslagen i övrigt rörande personalförändringar och utbyggnad

av organisationen inser jag till fullo det önskvärda i att forskningsverksamheten

inom det militära området intensifieras. Jag kan emellertid

icke för ändamålet tillstyrka ökning av medelsanvisningen i den utsträckning

anstalten föreslagit. För att möjliggöra en viss begränsad personalökning

föreslår jag endast, att anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal uppräknas med 75 000 kronor. Någon överflyttning av

personalkostnader från forskningsanslaget till avlöningsanslaget kan jag

icke tillstyrka.

Enligt tilläggsbestämmelserna till statens allmänna avlöningsreglemente,

bilaga D, III. Tjänstemän vid försvaret, utgå vid forskningsanstalten 6 arvoden

å 720 kronor till militärassistenter. Dessa arvoden böra i anslutning till

de 1951 genomförda avlöningsförhöjningarna ökas med 60 kronor till 780

kronor.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1952/53 till 1 660 000 kronor enligt

följande.

s. 171 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 171

Posten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med 10 716

kronor på grund av 1951 års lönerevision för chefstjänstemän och med

9 456 kronor för 2 kontorsbiträden i Ca 8 till (233 000 + 10 716 + 9 456 =)

i runt tal 253 000 kronor.

Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, ökas med 360 kronor för höjning av arvoden till militärassistenter

till (13 300 + 360 =) i runt tal 13 700 kronor.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas

med förut angivet belopp, 75 000 kronor, och med 11 000 kronor för löneklassuppflyttningar

m. m. samt minskas med 9 456 kronor för 2 biträden

för skriv- och kontorsgöromål. Posten upptages sålunda till (929 000 +

75 000 + 11 000 — 9 456 =) i runt tal 1 005 000 kronor.

Posten Rörligt tillägg ökas med 252 200 kronor till (136 100 +

252 200 =) 388 300 kronor.

Utgiftsposten Arvode till pensionerad personal i arvodesbefattning,

9 100 kronor, och inkomstposten Pensionsmedel, 5 500

kronor, utgå.

Anslagsökningen utgör 345 000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

a) på personalförteckningen för försvarets forskningsanstalt

uppföra ytterligare två kontorsbiträdestjänster i lönegrad Ca 8;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets forskningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 253 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ................................................ 13 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 1 005 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 388 300

Summa kronor 1 660 000

c) till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 660 000 kronor.

[is.;

Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader.

1950/51 ..............................

1951/52 (statsliggaren s. 265)

1952/53 (förslag)..................

Anslag

215 000

235 000

350 000

Nettoutgift

327 094

I årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 134) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets

forskningsanstalt: Omkostnader för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag

av 350 000 kronor.

s. 172 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

172

Y rkande.

Försvarets forskningsanstalt har hemställt, att anslaget höjes med 190 000

kronor.

ökning

1. Sjukvård m. in................................................................ 5 000

2. Reseersättningar in. m....................................................... 25 000

3. Bränsle, vatten och elektrisk ström ....................................... 65 000

4. Övriga expenser ............................................................... 95 000

190 000

M o t i v.

1. Anslagsposten till sjukvård m. m. (nu 25 000 kronor) anses med hänsyn

till belastningen under budgetåret 1950/51 (i runt tal 35 000 kronor) och

förutsatt utökning av anstaltens organisation böra uppräknas med minst

5 000 kronor.

2. Kungl. Maj:t har medgivit, att resekostnaderna för personal, avlönad

från anslaget till viss forskningsverksamhet, må bestridas från samma

anslag. Det för budgetåret 1952/53 till 55 000 kronor beräknade medelsbehovet

till reseersättningar m. m. (nu 30 000 kronor) grundas på förutsättningen,

att så får ske jämväl i fortsättningen.

3. Delposten till bränsle, vatten och elektrisk ström (nu 65 000 kronor)

anses med hänsyn till belastningen under budgetåret 1950/51 (i runt tal

131 000 kronor) böra uppräknas med åtminstone 65 000 kronor.

4. Å delposten till övriga expenser (nu 115 000 kronor) uppgingo utgifterna

under budgetåret 1950/51 till i runt tal 129 400 kronor. Till det

gjorda överskridandet har Kungl. Maj :t lämnat medgivande. Beträffande

denna delpost framhålles att möjlighet bör förefinnas att i erforderlig utsträckning

tillgodose sådana utgiftsändamål, som kunna verka främjande

på verksamheten och bidraga till att göra denna framgångsrik. Med utgångspunkt

härifrån och på grundval av företagna undersökningar rörande

kostnaderna för ifrågavarande expenser under budgetåret 1950/51 beräknas

delposten till 210 000 kronor, huvudsakligen avseende skrivmateriel o. dyl.,

telegram, telefon och annonsering samt inköp och underhåll av inventarier.

Departementschefen.

Med hänsyn till belastningen under budgetåret 1950/51 å anslagsposten

till sjukvård torde för detta ändamål böra beräknas ytterligare 10 000

kronor. I övrigt förordar jag att anslaget med hänsyn till de allmänna prishöjningarna

uppräknas med 105 000 kronor. Anslaget torde således böra

höjas med 115 000 kronor till 350 000 kronor. Jag hemställer alltså, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 350 000

kronor.

s. 173 Kontrollera mot PDF

173

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

(19.J Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet.

Anslag Nettoutgift Behållning

1950/51 ....................................''5 400 000 5 512 154 557 985

1951/52 (statsliggaren s. 265) ...... 5 900 000

1952/53 (förslag) ........................ 7 100 000

1 Därutöver anvisat på tilläggsstat 500 000 kronor och överfört från anslag under

tolfte huvudtiteln 283 000 kronor.

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1950/51 i sin

helhet bunden genom utlagda beställningar.

I årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 134) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets

forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet för budgetåret 1952/53 beräkna

ett reservationsanslag av 7 100 000 kronor.

Försvarets forskningsanstalt (skr. äVs 1951) har efter samråd med bland

andra överbefälhavaren — med angivande av att kostnaderna för forskningsverksamheten

för nästa budgetår beräknats till 11 140 000 kronor men att

forskningsanslaget syntes kunna gottskrivas inkomster å 1 640 000 kronor

— hemställt, att anslaget höjes med 3 600 000 kronor. Därvid har anstalten

utgått från att avlöningskostnader å cirka 455 000 kronor, som eljest måste

bestridas från detta anslag, skulle överflyttas till avlöningsanslaget. Dessutom

har anstalten liksom för innevarande budgetår hemställt om bemyndigande

att utlägga beställningar på materiel för forskningsverksamhet

intill ett belopp av 1 500 000 kronor utöver anvisade anslagsmedel. Rörande

den närmare innebörden av förslaget torde få hänvisas till de handlingar

som komma att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

I skrivelse den 6 november 1951 har krigsmaterielverket efter samråd med

forskningsanstalten hemställt om ett anslag för budgetåret 1952/53 av

990 000 kronor för utveckling och tillverkning inom landet av elektronrör

och andra teletekniska detaljer. Krigsmaterielverket har därvid erinrat om,

att verket för utveckling och tillverkning inom landet av elektronrör och

andra teletekniska detaljer för budgetåret 1951/52 anmält ett medelsbehov

av 990 000 kronor. Medel hade emellertid anvisats endast för utveckling och

tillverkning av elektronrör. För detta ändamål hade för budgetåret 1951/52

ställts till förfogande ett belopp av allenast 700 000 kronor från förevarande

anslag. I anledning härav hade arbetena såvitt avsåge elektronrör icke

kunnat bedrivas i planerad omfattning samt arbeten såvitt avsåge andra

teletekniska detaljer än elektronrör icke igångsatts. Då möjligheterna att

importera elektronrör och andra detaljer försämrats och kunde förutses

komma att alltjämt försämras ansåge ämbetsverket eu sådan ökning av

anslaget motiverad, att utvecklingsarbetet för svensk tillverkning kunde

bedrivas snabbare än som tidigare förutsatts. Ämbetsverket ville emellertid

inskränka sig till att för budgetåret 1952/53 äska endast det anslag, som

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

beräknades nödvändigt för att kunna bedriva arbetet beträffande elektronrör

och övriga detaljer enligt tidigare uppgjorda planer.

Vidare har forskningsanstalten i skrivelse den 21 november 1951 hemställt,

att för utarbetande av evakueringsplan för forskningsanstalten m. m.

180 000 kronor måtte anvisas.

Departementschefen.

Det är mig icke möjligt att tillstyrka högre anslag till viss forskningsverksamhet

än 7 100 000 kronor, innebärande en anslagshöjning om 1 200000 kronor.

Såsom framgår av vad jag tidigare anfört under forskningsanstaltens avlöningsanslag

räknar jag därvid med att de personalkostnader, som av forskningsanstalten

föreslagits skola överflyttas till avlöningsanslaget, alltjämt

skola belasta forskningsanslaget. Jag förutsätter vidare, att inom ramen för

det av mig för viss forskningsverksamhet tillstyrkta anslagsbeloppet skola

bestridas erforderliga kostnader för utveckling och tillverkning inom

landet av elektronrör och andra teletekniska detaljer, i den mån icke andra

medel stå till förfogande därför. Någon särskild medelsanvisning för att

förbereda anstaltens evakuering kan jag icke heller tillstyrka. Liksom för

innevarande budgetår bör utverkas riksdagens bemyndigande att medgiva

utläggande av materielbeställningar intill ett belopp av 1 500 000 kronor

utöver anvisade medel.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 7 100 000 kronor;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva att därutöver beställningar

av materiel för försvarets forskningsanstalts verksamhet

må utläggas inom en kostnadsram av 1 500 000 kronor.

[20.] Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning.

Anslag Nettoutgift Behållning

1950/51 ..................................... 250 000 236 594 13 629

1951/52 (statsliggaren s. 265) ...... 245 000

1952/53 (förslag) ........................ 300 000

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1950/51 i sin

helhet bunden genom utlagda beställningar.

I årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 134) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets

forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning för budgetåret

1952/53 beräkna ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

Försvarets forskningsanstalt har hemställt, att anslaget uppföres med

730 000 kronor för utrustning av nytillkommande lokaler för anstalten samt

s. 175 Kontrollera mot PDF

175

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

för anskaffning, i anledning av förutsatt utökning av anstaltens organisation,

av instrument och verkstadsutrustning av engångsanskaffningsnatur.

För egen del kan jag icke tillstyrka, att anslaget för nästa budgetår uppföres

med högre belopp än 300 000 kronor, vilket skulle innebära en anslagshöjning

med 55 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av

viss utrustning för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 300 000 kronor.

[21.] Bidrag till utförande av vissa anordningar för luftvärn. I skrivelse

den 24 juli 1951 har krigsskgddsnämnden för kraftanläggningar gjort framställning

om medelsanvisning för att utföra ställningar och övriga anordningar

för luftvärn vid vissa kraftanläggningar. Av framställningen inhämtas

i huvudsak följande.

Centrala driftledningen, som utgör det gemensamma administrativa

organet för de statliga samt de större kommunala och enskilda kraftverksföretagen

i landet, har genom sitt utredande och verkställande organ, riksdriftbyrån,

låtit uppgöra en plan för placering av luftvärn vid kraftanläggningar.

Planen har godkänts av försvarsstaben, riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap, centrala driftledningen och krigsskyddsnämnden. Kostnaderna

för de ställningar och värn jämte erforderliga förrådsbyggnader,

som nödvändiggöras av luftvärnets uppställning enligt planen, ha uppskattats

till i runt tal 5,5 miljoner kronor enligt prisläget i april 1951. Av

beloppet belöpa omkring 2,14 miljoner kronor på vattenfallsstyrelsens anläggningar.

Grupperingen av luftvärn enligt den föreliggande planen har bestämts

under beaktande uteslutande av syftet att i krig upprätthålla möjligheterna

till samköming olika kraftföretag emellan och att säkerställa kraftförsörjningen

inom respektive områden, de s. k. elblocken. Krigsskyddsnämnden

ifrågasätter om icke de för ifrågavarande luftvärn erforderliga särskilda

anordningarna äro av annan art än de skyddsåtgärder som avses i lagen

den 12 juni 1942 (nr 335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar

och om således anläggningarnas ägare med stöd av samma

lag skulle kunna förpliktas att ens till någon del bekosta anordningarna i

fråga. Nämnden anser för sin del att här avsedda kostnader principiellt

sett äro av natur att böra bestridas av allmänna medel. Emellertid anser

nämnden att, då en anläggnings utrustande med luftvärn gagnar icke blott

anläggningen själv utan också de anläggningar, som överföra kraft till eller

mottager kraft från den förstnämnda anläggningen, det icke vore obilligt

att ägarna till dessa anläggningar få med 25 % deltaga i kostnaden för luftvärnsuppställningarna.

Krigsskyddsnämnden har i anslutning härtill hemställt, alt medel måtte

ställas till förfogande för utförande av ställningar och övriga anordningar

för luftvärn vid samtliga de kraftanläggningar, där enligt den åberopade

planen luftvärn vore avsett att uppställas, intill ett belopp motsvarande

75 % av den verkliga kostnaden.

Civilförsvarsstgrclscn delar krigsskyddsnämndens uppfattning att här

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

avsedda kostnader principiellt sett böra bestridas av allmänna medel. Då

skyddandet av landets kraftförsörjning under krig är av största betydelse

för civilförsvaret, finner civilförsvarsstyrelsen det synnerligen angeläget

att de nya ställningar m. m., som erfordras för utplacering av det för kraftanläggningarna

avsedda luftvärnet, snarast komma till utförande och att

särskilda medel härför anvisas i enlighet med krigsskyddsnämndens förslag.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap framhåller att tryggandet

av kraftstationernas och distributionsnätets drift måste anses vara ett

riksintresse av stor betydelse. Nämnden understryker därför kraftigt betydelsen

av att förberedande åtgärder för utplacering av luftvärn enligt föreliggande

plan snarast vidtagas.

Statskontoret anser ägarna till respektive kraftanläggningar vara enligt

förenämnda lag den 12 juli 1942 (nr 335) pliktiga att svara för här avsedda

kostnader. Detta anser statskontoret jämväl bestyrkas av att, statskontoret

veterligt, de åtgärder för uppställande av luftvärnspjäser, som redan vidtagits

vid de enskilda anläggningarna, genomförts utan bidrag av statsmedel.

Statskontoret finner det också vara av praktiska hänsyn mindre

välbetänkt att i särskild ordning finansiera dessa kostnader för anläggningens

skydd. Valet av skyddsåtgärder bör enligt statskontoret icke få

bli avgörande för den enskildes ekonomiska insats. Enligt ämbetsverkets

uppfattning bör alltså något generellt medgivande om statsbidrag till ifrågavarande

arbeten icke lämnas. Skulle emellertid krigsskyddsnämnden vid

prövningen av omständigheterna i det enskilda fallet finna, att ett åläggande

för den enskilde kan anses oskäligt betungande, bör, framhåller statskontoret

vidare, möjlighet hållas öppen att lämna bidrag av statsmedel. I

sådant fall borde nämnden göra framställning härom till Kungl. Maj :t.

För ändamålet syntes ett lämpligt avvägt belopp, förslagsvis högst 500 000

kronor, böra ställas till förfogande. Vad anginge vattenfallsstyrelsens anläggningar

syntes det få ankomma på styrelsen att äska medel i vanlig

ordning.

Chefen för försvarsstaben bedömer det vara synnerligen angeläget att

här avsedda luftvärnsställningar snart komma till stånd. Försvarsstabschefen

anser några betänkligheter icke hehöva möta mot att det allmänna

härvid medverkar på sätt krigsskyddsnämnden föreslagit. Ett lösande av

frågan på det sätt statskontoret anvisat skulle på ett betänkligt sätt fördröja

avgörandet av statsbidragsfrågan och leda till att ställningarnas utförande

uppskötes avsevärd tid.

Departementschefen.

För det totala försvaret och folkförsörjningen torde det vara en angelägenhet

av största betydelse att under krig kunna i möjligaste mån skydda

landets kraftanläggningar från förstörelse genom luftanfall. De ställningar

och andra anordningar soln äro nödvändiga för att man på effektivaste

s. 177 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 177

sätt skall kunna utnyttja härför avsett luftvärn böra därför komina till utförande

snarast möjligt.

Ifrågavarande anordningar äro av den natur, att det synes tveksamt om

lagen den 12 juni 1942 (nr 335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa

kraftanläggningar är tillämplig å desamma. Därest så icke är fallet, föreligger

för närvarande icke någon laglig skyldighet för kraftanläggningarnas

ägare att vidtaga åtgärderna. Å andra sidan synas kraftföretagen själva

ha ett sådant direkt intresse av ett så starkt luftförsvar som möjligt att

jag icke kan förorda, att anläggningskostnaderna helt bekostas av statsmedel.

Jag föreslår i stället att kostnaderna delas lika mellan staten och

anläggningarnas ägare. Vattenfallsverket torde härvid böra behandlas på

samma sätt som enskild ägare. Då jag icke funnit anledning till erinran

mot beräkningen av här avsedda kostnader, skulle det belopp staten bör

tillskjuta för ändamålet uppgå till (5 500 000:2 =) 2 750 000 kronor. Jagföreslår

att detta belopp anvisas såsom ett särskilt reservationsanslag under

fjärde huvudtiteln för budgetåret 1952/53.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Bidrag till utförande av vissa anordningar för luftvärn

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av

2 750 000 kronor.

Sammanställning

över de i det föregående äskade anslagen ävensom de anslag under riksstatens

fjärde huvudtitel, om vilka slutliga äskanden framlagts i den i annat

sammanhang anmälda propositionen nr 51.

Anslag

I statsverkspro- positionen upp- taget belopp

Slutligt äskat

belopp

Försvarets civilförvaltning: Avlöningar . .

2 850 000

2 855 000

Krigsmaterielverket: Avlöningar ...

2 825 000

2 960 000

Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar . . .

1 750 000

1 700 000

Arméförvaltningen: Avlöningar..........

1 610 000

1 610 000

Marinförvaltningen: Avlöningar ......................

Marinförvaltningen: Utrustning ock inredning av nya

710 000

710 000

lokaler.....................

—

70 000

Flygförvaltningen: Avlöningar .......

980 000

930 000

Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fi.............

Armén: Ersättning till försvarets fastighetsfond: Arméns

144 100 000

143 000 000

dellond.........................

25158 000

25 357 000

Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. 11...........

Marinen: Ersättning till försvarets fastighetsfond: Ma-

57 100 000

57 700 000

rinens delfond ....................

8 927 000

9 170 000

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. ......

Flygvapnet: Ersättning till försvarets fastighetsfond:

63 650 000

63 700 000

Flygvapnets delfond ...........

15 201 000

15 217 000

Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar...........

1 660 000

1 660 000

Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader....

350 000

350 000

Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet

Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffuing av viss

7 1U0 000

7 100 000

utrustning .........................

300 000

300 000

Bidrag till utförando av vissa anordningar för luftvärn

Ersättning till försvarets fastighetsfond: Befästningars

—

2 750 000

delfond............................................

14 717 000

13 643 000

Summa anslagsökning

1 794 000

12—»so 52 Bihnvg till riksdagens protokoll l!)-r>2. / samt. Nr 120.

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Enligt årets statsverksproposition (bil. 6, s. 244) skulle fjärde huvudtitelns

slutsumma för budgetåret 1952/53 vid bifall till vad däri föreslagits

uppgå till 1 502 963 600 kronor. Vid bifall till de här angivna förslagen

skulle slutsumman ökas med 1 794 000 kronor till 1 504 757 600 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda,

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

A. Broberg.

s. 179 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

179

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

1. Fråga om inrättande av en försvarshögskola.............................. 2

Departementschefen...................................................... 8

2. Arméns manskapsorganisation ............................................ 9

Departementschefen...................................................... 27

3. Löneställningen för förvaltare vid armén, flottan och flygvapnet........ 31

Departementschefen...................................................... 35

4. Kustartilleriets underofficerare ............................................ 36

Departementschefen...................................................... 44

5. Rationaliseringsverksamhet inom försvaret................................ 46

6. Avlöningsförmåner m. m. åt värnpliktiga ................................ 48

7. Försvarets civilförvaltning: Avlöningar.................................... 50

8. Krigsmateriel verket: Avlöningar .......................................... 54

9. Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar.................................... 56

10. Arméförvaltningen: Avlöningar............................................ 60

11. Marinförvaltningen: Avlöningar............................................ 63

12. Marinförvaltningen: Utrustning och inredning av nya lokaler .......... 66

13. Flygförvaltningen: Avlöningar ............................................ 67

14. Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl............................. 69

Departementschefen...................................................... 102

15. Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl............................. 114

Departementschefen...................................................... 138

16. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl......................... 143

Departementschefen...................................................... 161

17. Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar.................................. 166

18. Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader................................ 171

19. Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet ................ 173

20. Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning____ 174

21. Bidrag till utförande av vissa anordningar för luftvärn ................ 175

Sammanställning................................................................ I77

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:331 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag för budgetåret 1952/53 under riksstatens fjärde huvudtite a1 i texten